Utrikesutskottets betänkande 2012/13:UU14 | |
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2012/13:6 Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och en motion som har inkommit med anledning av propositionen.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 9 december 2011 om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013, förutsatt att alla EU-medlemsstater har deponerat ratifikationsinstrumenten före den dagen. Vidare föreslår regeringen en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen godkänner anslutningsfördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och ändringen av lagen. Vidare föreslår utskottet att motionen avstyrks.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen |
Riksdagen a) godkänner fördraget den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget, b) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:6 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2012/13:U2 av Julia Kronlid m.fl. (SD). |
Reservation (SD)
Stockholm den 23 oktober 2012
På utrikesutskottets vägnar
Sofia Arkelsten
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Arkelsten (M), Urban Ahlin (S), Carina Hägg (S), Christian Holm (M), Tommy Waidelich (S), Mats Johansson (M), Carin Runeson (S), Fredrik Malm (FP), Olle Thorell (S), Kerstin Lundgren (C), Kenneth G Forslund (S), Christer Winbäck (FP), Bodil Ceballos (MP), Julia Kronlid (SD), Hans Linde (V), Ulrik Nilsson (M) och Robert Halef (KD).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Kroatiens anslutningsförhandlingar med EU inleddes den 3 oktober 2005 och avslutades den 30 juni 2011. Vid Europiska rådets möte i december 2011 undertecknades det gemensamma anslutningsfördraget, efter att kommissionens formella yttrande och Europaparlamentets samtycke hade getts. Anslutningsfördraget är ett mellanstatligt avtal mellan EU:s 27 nuvarande medlemsstater och den blivande medlemsstaten Kroatien som reglerar villkoren för Kroatiens medlemskap. För att avtalet ska bli gällande måste det ratificeras av EU:s medlemsstater och den blivande medlemsstaten.
Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013, förutsatt att alla EU-medlemsstater har deponerat ratifikationsinstrumenten före den dagen. Innebörden av anslutningsfördraget finns redovisat i propositionen och har redovisats i departementspromemorian Ds 2012:19 Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och tillhörande bilaga. I propositionens del 2 återfinns även anslutningsfördraget med anslutningsakten och slutakten.
Som en följd av att Sverige ratificerar anslutningsfördraget måste ändringar göras i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (anslutningslagen). I Sverige tillämpas principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter. Den ändring som regeringen föreslår innebär att det nu aktuella anslutningsfördraget läggs till i listan i lagens 4 § över de fördrag och instrument som EU har beslutat eller beslutar om och som gäller här i landet. Liknande ändringar har gjorts tidigare, t.ex. vid Sveriges tillträde till Lissabonfördraget. Lagändringen innebär att anslutningsfördraget införlivas med den svenska nationella rätten och blir gällande här i landet med den verkan som följer av fördraget. Anslutningsfördraget förutsätter inte någon överlåtelse av beslutanderätt till EU, och regeringen framhåller i propositionen att ändringen närmast är av redaktionell karaktär. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bakgrund
EU:s fördrag slår fast att varje europeiskt land som respekterar EU:s demokratiska värderingar och förbinder sig att främja dem kan ansöka om att bli medlem i EU. Villkoren för att bli medlem i EU fastslogs vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993. De s.k. Köpenhamnskriterierna består av ett antal politiska, ekonomiska och administrativa kriterier.
Länderna på västra Balkan har sedan konflikterna som började på 1990-talet genomgått en genomgripande försonings- och återhämtningsprocess. Europeiska unionen har engagerat sig i denna process. Vid ett antal tillfällen under 2000-talet har Europeiska rådet konstaterat att länderna på västra Balkan har en självklar plats i EU när kriterierna är uppfyllda.
EU inledde i början av 2000-talet en s.k. stabiliserings- och associeringsprocess (SAP) för att befästa sitt engagemang och stödja återuppbyggnaden på västra Balkan. I oktober 2001 tecknade Kroatien ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU, vilket skapade ett ramverk för den politiska dialogen mellan EU och Kroatien. Avtalet syftade även till att förbereda Kroatien på ett EU-medlemskap inom de olika områden som EU:s regelverk omfattar. Utrikesutskottet behandlade avtalet i betänkande 2002/03:UU3, och riksdagen godkände avtalet den 19 februari 2003.
Kroatien ansökte om medlemskap i EU den 21 februari 2003 och fick status som kandidatland i juni 2004. Förhandlingarna inleddes den 3 oktober 2005. Utifrån Köpenhamnskriterierna och EU:s regelverk har ett omfattande ramverk av detaljerade kriterier utvecklats, vilket har legat till grund för förhandlingarna om medlemskap med Kroatien. Förhandlingarna har förts på 35 olika områden i EU:s regelverk, s.k. förhandlingskapitel. Då EU:s medlemsstater har enats om en gemensam ståndpunkt har förhandlingarna inletts genom att förhandlingskapitlet har öppnats. När överenskommelser har nåtts mellan EU och Kroatien har kapitel kunnat stängas.
Vid mötet den 23–24 juni 2011 konstaterade EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet att Kroatien bedömdes uppfylla alla kriterier för medlemskap till den planerade tidpunkten för medlemskap, den 1 juli 2013. Vid mötet fastställdes även de s.k. övervakningsmekanismerna som ska se till att Kroatien uppfyller sina åtaganden fram till anslutningsdatumet. Den 30 juni 2011 kunde beslut om att avsluta de tekniska förhandlingarna med Kroatien och att stänga resterande förhandlingskapitel fattas vid en anslutningskonferens på ministernivå.
Under hösten 2011 gav sedan kommissionen och Europaparlamentet sina respektive godkännanden. Sveriges regering beslutade den 1 december 2011 att fördraget kunde undertecknas. Vid Europeiska rådets möte den 9 december 2011 undertecknades det gemensamma anslutningsfördraget.
I Kroatien godkändes anslutningen dels genom en folkomröstning den 22 januari 2012, dels av det kroatiska parlamentet den 9 mars 2012. Processen med att ratificera anslutningsfördraget i EU:s 27 medlemsländer pågår och väntas fortgå till senvåren 2013. Vid inträdet i unionen antar Kroatien EU:s regelverk i sin helhet, med de övergångslösningar och tekniska anpassningar som parterna har kommit överens om under förhandlingarna och som finns angivna i anslutningsfördraget.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats. Ett tillträde till anslutningsfördraget kräver en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs förslag till en sådan lagändring fram. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Vidare innehåller propositionen bakgrundsinformation om anslutningsförhandlingarna och beskrivningar av anslutningsfördragets olika delar.
Utskottets överväganden
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att godkänna fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Vidare godkänner riksdagen den ändring som regeringen föreslår i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Därmed avslår riksdagen en motion om avslag på propositionen.
Jämför reservation (SD).
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner anslutningsfördraget av den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 juli 2013, förutsatt att samtliga ratifikationsinstrument då har deponerats. Ett tillträde till anslutningsfördraget kräver en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs förslag till en sådan lagändring fram. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Motionen
I kommittémotion 2012/13:U2 av Julia Kronlid m.fl. (SD) anför Sverigedemokraterna att det under nuvarande ekonomiska läge inte är lämpligt att associera ytterligare ett land med svag ekonomi till en union vars sammanhållning redan är satt på spel. Vidare vill Sverigedemokraterna att regeringen, innan Kroatien blir fullvärdig medlemsstat, ska kräva att samtliga förhandlingsområden där Kroatien uppvisat brister ska vara i paritet med övriga medlemsstater, och att Kroatien ska ha en stabil ekonomi så att dess medlemskap inte innebär en belastning. Sverigedemokraterna anser således att proposition 2012/13:6 om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen ska avslås.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att det enligt EU:s fördrag står varje europisk stat fritt att ansöka om medlemskap i unionen så länge den respekterar EU:s demokratiska värderingar och förbinder sig att främja dem. Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Unionen har sedan starten 1957 utvidgats vid fem olika tillfällen och växt från 6 till 27 medlemsstater. Kroatien ansökte om medlemskap i EU 2003 och har sedan dess genomgått ett omfattande reformarbete. Sedan EU:s senaste utvidgning 2007 har ett mer rigoröst ramverk för anslutningsförhandlingar utarbetats, vilket har använts under förhandlingarna med Kroatien. Därigenom har en gedigen genomgång av hur Kroatien följer EU:s regelverk gjorts.
Sverige har sedan inträdet i EU 1995 varit pådrivande för EU:s utvidgning. Utskottet vill betona att EU:s utvidgning gagnar såväl unionen som de länder som eftersträvar medlemskap. Ett EU med fler medlemsstater är ett starkare EU. Med anledning av att det svenska bidraget till EU:s budget 2013 kan komma att öka med anledning av Kroatiens anslutning vill utskottet framhålla att vinsterna med ett medlemskap tydligt överträffar den ekonomiska merkostnad som ett medlemskap kan komma att medföra. Utskottet delar regeringens uppfattning vad gäller nästa fleråriga budgetram att den naturliga kostnadsökning som följer av Kroatiens anslutning till EU bör finansieras genom omprioriteringar inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå.
Utskottet instämmer i regeringens åsikt att utvidgningen av EU på västra Balkan bidrar till ökad fred, säkerhet, miljö och välfärd i hela Europa. Detta återknyter till den tanke om ett enat Europa som lever i fred på vilken hela det europeiska samarbetet vilar. Utskottet vill, liksom i betänkande 2011/12:UU10 om verksamheten i Europeiska unionen 2011, betona vikten av att motverka krafter som i ljuset av den ekonomiska krisen vänder sig bort från öppenhet och samarbete. Sverige måste även i fortsättningen vara en stark kraft för ett öppet Europa och för en öppen värld. EU:s utvidgning på västra Balkan bidrar till stabilitet och återuppbyggnad av en region som under delar av de senaste 20 åren har präglats av uppslitande konflikter. EU-integrationen har varit en tydlig drivkraft för modernisering och demokratisering på västra Balkan och har även bidragit till ökat regionalt samarbete mellan länder som tidigare var i konflikt med varandra. Kroatiens EU-medlemskap är även ett uppmuntrande exempel för övriga länder i EU:s närhet som strävar efter ett närmande till unionen genom att det utgör ett bevis på att reformer lönar sig. Dessutom anser utskottet att det är en fråga om trovärdighet för EU att uppfylla sin del av åtagandena när ett land som förhandlar om medlemskap uppfyller alla kriterier.
Utskottet noterar att den kroatiska befolkningen tog tydlig ställning för ett EU-medlemskap. I början av 2012 röstade 66 procent av den kroatiska befolkningen och ett enat parlament för att Kroatien skulle bli medlem i EU.
Utskottet vill framhålla att Kroatien, liksom alla andra medlemsstater, har en skyldighet att fortsätta att följa EU:s regelverk även efter anslutningen. Dessutom vill utskottet understryka vikten av att Kroatien fram till anslutningsdatumet den 1 juli 2013 upprätthåller reformtakten och säkerställer att alla kriterier är uppfyllda vid den tidpunkten. Enligt artikel 36 i anslutningsfördraget ska kommissionen noga övervaka att Kroatien vid tidpunkten för anslutningen uppfyller alla åtaganden som landet har ingått under förhandlingarna. Utskottet noterar att kommissionen den 10 oktober 2012 presenterade den senaste av flera övervakningsrapporter. Särskilda ansträngningar krävs på de områden som är fokus för kommissionens övervakning, nämligen området för rättsväsen och grundläggande rättigheter, området frihet, säkerhet och rättvisa samt området konkurrenspolitik.
Kommissionen konstaterar i den senaste övervakningsrapporten att ett övergripande rättsligt ramverk för att garantera mediefrihet finns på plats och tillämpas i Kroatien men att vissa problem kvarstår. I en rapport om mediefriheten i Europarådets medlemsstater som för närvarande behandlas i rådets parlamentariska församling framkommer uppgifter om hot och våld mot journalister i Kroatien för att förhindra undersökande journalistik. Vidare riktade OSSE:s medieombudsman i maj 2012 kritik mot omfattande nedskärningar inom den kroatiska statliga televisionen i syfte att tysta kritisk rapportering. Utskottet vill understryka vikten av att de problem med att verka fritt som kroatiska journalister vittnar om åtgärdas.
Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motion 2012/13:U2 (SD) och tillstyrker att riksdagen godkänner fördraget om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget. Vidare tillstyrker utskottet den ändring som regeringen föreslår i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.
Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (SD) |
av Julia Kronlid (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:U2 av Julia Kronlid m.fl. (SD) och
avslår proposition 2012/13:6 punkterna 1 och 2.
Ställningstagande
Under nuvarande ekonomiska läge anser Sverigedemokraterna det inte vara lämpligt att associera ytterligare ett land med svag ekonomi till en union vars sammanhållning redan är satt under tryck av finansiella svårigheter. EU borde i stället ta lärdom av de brister som uppvisats i samband med Rumäniens och Bulgariens anslutning. Vi anser att regeringen, innan Kroatien blir fullvärdig medlemsstat, ska kräva att samtliga förhandlingsområden där Kroatien uppvisat brister ska vara i paritet med övriga medlemsstater, och att Kroatien ska ha en stabil ekonomi så att dess medlemskap inte innebär en belastning. Så är nu inte fallet. Regeringen erkänner själv i propositionen att Kroatiens medlemskap kommer att innebära en ökad kostnad för EU, och därmed för Sverige. Det anser vi inte vara ett lämpligt utgångsläge för ett nytt medlemsland, varför riksdagen bör avslå den aktuella propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2012/13:6 Kroatiens anslutning till Europeiska unionen:
1. | Riksdagen godkänner fördraget den 9 december 2011 om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen samt slutakten till fördraget (avsnitt 6.1). |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. |
Följdmotionen
2012/13:U2 av Julia Kronlid m.fl. (SD):
Riksdagen avslår proposition 2012/13:6 Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
