2012/13:SkU33 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)

Skatteutskottets utlåtande 2012/13:SkU33
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)

Sammanfattning

Utskottet prövar i detta utlåtande kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71).

Utskottet anser att kommissionens förslag går längre än vad som är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Utskottet anser att förslagets anspråk på beskattning av aktörer som är verksamma i länder som inte deltar i samarbetet är problematiskt. Det är oklart hur en sådan beskattning ska kunna upprätthållas ur rättslig och praktisk synpunkt, och det är därför svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få på de länder som inte deltar i samarbetet. Bristen på klarhet när det gäller dessa beskattningsanspråk gör att förslaget i nuläget bedöms gå längre än vad som är nödvändigt för att nå målen för den planerade åtgärden.

I en reservation MP, V föreslås att riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.

Reservation (MP, V)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 9 april 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V), Teres Lindberg (S) och Anette Åkesson (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I februari 2013 överlämnade kommissionen ett utkast till direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner till parlamenten för subsidiaritetsprövning. I en skrivelse den 19 februari 2013 meddelade kommissionen att ett eventuellt motiverat yttrande ska lämnas till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande senast den 16 april 2013.

Riksdagen ska enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt inom Europeiska unionen strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen.

Kammaren ska hänvisa ett utkast till lagstiftningsakt till det berörda utskottet för prövning. Om ett utkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Bakgrund

Den 28 september 2011 lade kommissionen fram ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner (FTT). Förslaget kräver ett enhälligt beslut i rådet efter samråd med Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Vid rådets möten den 22 juni och 10 juli 2012 konstaterades att det förelåg väsentliga åsiktsskillnader när det gäller behovet att upprätta ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå och att principen om harmoniserad skatt på finansiella transaktioner inte skulle kunna få enhälligt stöd i rådet under överskådlig framtid.

På grundval av en begäran från elva medlemsstater (Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien) lade kommissionen fram ett förslag för rådet till ett beslut om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner.

Ekofinrådet bemyndigade den 22 januari 2013 elva medlemsstater att inleda ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner. Sverige röstade ja, men gjorde tillsammans med Bulgarien, Danmark, Ungern, Polen och Rumänien ett gemensamt protokolluttalande i vilket man förutsatte att man kommer att beakta icke deltagande medlemsstaters intressen i den fortsatta behandlingen av skatteförslaget efter att bemyndigandet om ett fördjupat samarbete har godkänts.

Det nu aktuella förslaget till direktiv (KOM(2013) 71) rör upprättandet av ett fördjupat samarbete i samband med en skatt på finansiella transaktioner i enlighet med rådets bemyndigande av den 22 januari 2013. Kommissionen föreslår att de deltagande medlemsstaterna ska tillämpa bestämmelserna fr.o.m. den 1 januari 2014.

Eftersom det är fråga om att införa ett fördjupat samarbete har det ursprungliga förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner inte längre något syfte, och kommissionen avser därför att dra tillbaka det.

Förslagets innehåll

Tillämpningsområde

Skattens tillämpningsområde är brett. Förslaget avser att täcka transaktioner av alla typer av finansiella instrument då de ofta är nära substitut för varandra. I tillämpningsområdet ingår således instrument som är överlåtbara på kapitalmarknaden, penningmarknadsinstrument (med undantag för betalningsmedel), andelar eller aktier i företag och derivatavtal. Vad gäller vilka finansiella instrument som kan bli föremål för FTT finns det en tydlig, bred och godkänd uppsättning definitioner i andra regelverk på EU-nivå till vilket det hänvisas. Av direktivets definitioner framgår bl.a. att derivatkontrakt avseende råvaror omfattas av FTT, medan konkreta råvarutransaktioner inte omfattas.

Strukturerade produkter, dvs. omsättningsbara värdepapper eller andra finansiella instrument som erbjuds genom värdepapperisering, kan också bli föremål för en beskattningsbar finansiell transaktion. Sådana produkter är jämförbara med alla andra finansiella instrument och måste följaktligen ingå i begreppet finansiellt instrument som det används i detta förslag. Om dessa produkter inte skulle omfattas av skatten på finansiella transaktioner skapas möjligheter till skatteflykt. Denna kategori av produkter innefattar särskilt vissa obligationer, warranter och certifikat samt värdepapperisering på bankområdet, som vanligtvis överför till marknaden en stor del av den kreditrisk som är knuten till tillgångar som hypotek eller andra lån, samt värdepapperisering på försäkringsområdet, som avser överföring av andra typer av risker, exempelvis teckningsrisk. Det är således inte enbart transaktioner som medför äganderättsövergång som täcks. Det som är relevant vid bedömningen är snarare huruvida en förpliktelse ingås eller om en risk överförs. Alla finansiella transaktioner omfattas dock inte av skattens tillämpningsområde. Företagens och statens kapitalanskaffning på primärmarknader liksom ingående av försäkringskontrakt, hypotekslån, konsumentkrediter och betalningstjänster undantas.

Skattens tillämpningsområde gäller för finansiella transaktioner som utförs av finansinstitut som agerar som en part i en finansiell transaktion, antingen för egen räkning eller för andra personers räkning, eller som agerar i namn av en part i transaktionen. Transaktioner med Europeiska centralbanken, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska stabilitetsmekanismen och Europeiska unionen när den utövar sin funktion att förvalta sina tillgångar undantas. Centrala motparter, värdepapperscentraler, internationella värdepapperscentraler och, som en nyhet i det nu aktuella förslaget, de offentliga organ hos medlemsstaterna som har tilldelats uppgiften att förvalta statsskulden anses inte vara finansinstitut när de utövar denna funktion. Dessa aktörer har av kommissionen bedömts nödvändiga för att finansmarknaderna ska fungera på ett effektivt och transparent sätt och för att statsskulderna ska förvaltas väl.

Definitionen av finansinstitut är bred och innefattar huvudsakligen värdepappersföretag, organiserade marknader, kreditinstitut, försäkrings- och återförsäkringsföretag, företag för kollektiva investeringar och deras förvaltningsinstitut, pensionsfonder och deras förvaltningsinstitut, holdingbolag och företag som bedriver finansiell leasing. När det är möjligt hänvisas det till definitioner i relevant EU-lagstiftning. Dessutom föreslås att även andra företag, institutioner, organ och personer som utför viss finansiell verksamhet med ett visst betydande genomsnittligt årsvärde på de finansiella transaktionerna ska anses vara finansinstitut. Direktivet fastställer även de tekniska detaljerna för beräkningen av värdet på de finansiella transaktionerna och de genomsnittliga värdena, som ska vara mer än 50 procent av den genomsnittliga nettoårsomsättningen beräknad enligt en särskild beräkningsgrund under ett särskilt tidsintervall.

För att skatt ska tas ut måste en av parterna i transaktionen vara etablerad i en medlemsstat som deltar i det fördjupade samarbetet. När ett finansinstitut är part kommer beskattningen att ske i den medlemsstat där finansinstitutet är etablerat, i enlighet med den definition som finns i direktivet. Om finansinstitutet är etablerat utanför det fördjupade samarbetet omfattas transaktionen av FTT om en av parterna är etablerad inom det fördjupade samarbetet eftersom detta skapar etablering även för motparten utanför det fördjupade samarbetet. Beskattning kommer att ske i den deltagande medlemsstat på vars territorium finansinstitutet har sitt fasta driftställe, om finansinstitutet är part i transaktionen och agerar antingen för egen räkning eller för en annan persons räkning eller agerar i namn av en part i transaktionen.

Om dessa driftsställen för de olika finansinstitut som är parter i en transaktion eller agerar i namn av en sådan part är belägna på olika deltagande medlemsstaters territorier kommer båda dessa olika medlemsstater att vara behöriga att beskatta transaktionen med den skattesats som de har fastställt i enlighet med direktivförslaget. Om driftsstället i fråga är beläget på en icke deltagande medlemsstats territorium ska transaktionen inte vara beskattningsbar i någon deltagande medlemsstat, såvida inte en av parterna är etablerad i en deltagande medlemsstat.

I det nya direktivförslaget föreslås även en s.k. emissionsprincip, som innebär att (vissa) finansiella instrument med ursprung inom det fördjupade samarbetet ska beskattas oavsett var de handlas och oavsett om parterna av andra skäl är etablerade i samarbetet. Genom denna komplettering kommer det att bli mindre förmånligt att flytta ut verksamhet och inrättningar utanför det område där skatten på finansiella transaktioner är tillämplig, eftersom handeln med finansiella instrument som är beskattningsbara enligt den sistnämnda principen ändå kommer att vara beskattningsbara oavsett parternas lokalisering. Detta gäller således även när ingen av parterna i transaktionen skulle kunna anses vara etablerad i en deltagande medlemsstat enligt de villkor som i övrigt anges i kommissionens förslag, men handlar med finansiella instrument som är emitterade i den medlemsstaten. Detta rör huvudsakligen aktier, obligationer och liknande instrument, penningmarknadsinstrument, strukturerade produkter, andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar. Derivatinstrument, optioner, terminer etc. omfattas av emissionsprincipen under vissa förutsättningar om de handlas på organiserade handelsplatser eller handelsplattformar.

Alla ovanstående kriterier är underställda en allmän regel som blir tillämplig om en person som är skyldig att betala FTT kan visa att det inte finns någon koppling mellan transaktionens ekonomiska substans och en deltagande medlemsstats territorium. Om detta bevisas anses finansinstitutet eller någon annan person inte vara etablerad i en deltagande medlemsstat.

Skattskyldighet, underlag för skatt och skattesatser

Skattskyldigheten inträder vid den tidpunkt då den finansiella transaktionen äger rum. En annullering i efterhand saknar betydelse, utom när det rör sig om misstag. Eftersom derivat har andra egenskaper än övriga finansiella instrument beräknas underlaget för skatt och skattesatserna olika. I direktivförslaget föreslås att skatten inte får underskrida 0,01 procent för derivat och 0,1 procent för övriga finansiella instrument. Beskattningsunderlaget för derivat ska utgöras av derivatavtalets nominella belopp vid tidpunkten för den finansiella transaktionen. Beskattningsunderlaget för övriga finansiella instrument utgörs normalt sett av hela den ersättning som erlagts för överföringen eller fortfarande är utestående. Vissa särskilda regler finns dock för vissa särskilda transaktioner.

Skattebetalning och åtgärder mot skatteundandragande

De flesta av de aktuella transaktionerna genomförs av finansinstitut och de bör därför enligt förslaget vara skattskyldiga. Medlemsstaterna inom det fördjupade samarbetet har dock möjlighet att införa regler om solidariskt betalningsansvar. De deltagande medlemsstaterna bör enligt förslaget också vidta åtgärder för att säkerställa att skatten tas korrekt och för att förhindra skatteundandragande.

Nyheter i förslaget om genomförande av det fördjupade samarbetet

Nyheter i förslaget om FTT inom fördjupat samarbete jämfört med tidigare förslag för EU-27 är bl.a. att förvaltare av statsskuld undantas när de hanterar skulden. Reglerna som knyter subjekt till de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet och därmed skapar grund för beskattning (dvs. bedömningen av etablerad) har förstärkts i det förslag som nu presenterats jämfört med vad som gällde enligt det förslag som presenterades tidigare och som omfattade hela EU-27. Ett exempel är att handel mellan ett finansinstitut utanför samarbetet och en filial till ett bolag som har säte i samarbetet utgör grund för etablering inom samarbetet. Ett annat är förslaget om att införa den tidigare beskrivna s.k. emissionsprincipen som innebär att vissa finansiella instrument med ursprung inom det fördjupade samarbetet ska beskattas även om handeln sker utanför samarbetet med parter utan anknytning till samarbetet. Andra nyheter är utökade regler om skatteflykt och regler för att förhindra kringgående av beskattning genom handel med depåbevis.

Övrigt

Förslaget syftar till att harmonisera de deltagande medlemsstaternas lagstiftning. De deltagande medlemsstaterna tillåts därför inte ha andra skatter på finansiella transaktioner än FTT. Möjligheten att belägga transaktionerna med mervärdesskatt enligt mervärdesskattedirektivet kvarstår dock. Bestämmelserna i direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning fortsätter att i princip vara fullt tillämpliga. För att undvika en potentiell konflikt mellan de två direktiven föreskrivs att det föreslagna direktivet ska ha företräde framför bestämmelserna i direktiv 2008/7/EG. Enligt direktivförslaget ska de deltagande medlemsstaterna senast den 30 september 2013 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivförslaget. De ska tillämpa bestämmelserna fr.o.m. den 1 januari 2014.

Remissbehandling

Förslaget har remitterats av Finansdepartementet och svarstiden löpte ut den 12 mars 2013. Ett antal remissinstanser (bl.a. Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv och Näringslivets Regelnämnd) framhåller sammantaget, utöver särskilda sakinvändningar, att förslaget riskerar att fördyra och försvåra samhällsekonomiskt väsentliga finansiella tjänster, höja finansieringskostnaderna för alla typer av aktörer samt påverka BNP negativt. Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Fondbolagens förening och Advokatsamfundet påtalar särskilda oklarheter i direktivförslaget. Andra remissinstanser avstyrker förslaget med hänsyn till att det väntas påverka konkurrensen och den inre marknaden negativt. Ett antal remissinstanser lyfter fram riskerna för en fördyring av den svenska pensionsmodellen.

Utskottets prövning

Kommissionens motivering

Enligt kommissionen behövs en harmonisering av lagstiftningen om beskattning av finansiella transaktioner för att den inre marknaden ska fungera väl och för att undvika en snedvridning av konkurrensen. Även om denna harmonisering endast avser de deltagande medlemsstaterna krävs det en rättsakt på unionsnivå, dvs. det behövs en enhetlig utformning på EU-nivå av huvudinslagen i en skatt på finansiella transaktioner. Det krävs också gemensamma regler för att man ska undvika omotiverad utflyttning av transaktioner och marknadsaktörer och substitution av finansiella instrument.

En enhetlig utformning på EU-nivå skulle också på ett avgörande sätt kunna minska den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden, däribland i fråga om de olika produkter inom finanssektorn som ofta är nära substitut för varandra. Om en skatt på finansiella transaktioner inte är harmoniserad medför detta skattearbitrage och potentiellt dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. Detta hindrar inte bara att finansiella transaktioner utförs under likvärdiga förutsättningar, utan påverkar även medlemsstaternas inkomster. Det medför dessutom att finanssektorn får merkostnader på grund av att reglerna skiljer sig åt mellan de olika skattesystemen. Dessa slutsatser gäller även vid ett fördjupat samarbete, trots att ett sådant samarbete ger en mer begränsad geografisk räckvidd än en liknande ordning som omfattar samtliga 27 medlemsstater.

Kommissionen har därför inriktat förslaget på att utforma en gemensam struktur för skatten och gemensamma bestämmelser om utkrävbarhet. Förslaget ger således medlemsstaterna ett handlingsutrymme när det gäller att fastställa de faktiska skattesatserna över minimiskattesatserna. Däremot föreslås det att kommissionen ska tilldelas delegerade befogenheter när det gäller att fastställa både skyldigheterna med avseende på registrering, redovisning och rapportering samt övriga skyldigheter som ska garantera att skatten på finansiella transaktioner verkligen betalas in till skattemyndigheterna. Kommissionen ska vidare tilldelas delegerade genomförandebefogenheter när det gäller enhetliga metoder för uppbörd av skatten på finansiella transaktioner.

Enligt kommissionen är en gemensam ram för en skatt på finansiella transaktioner förenlig med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i EU-fördraget. Målet med detta förslag kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och uppnås därför bättre på unionsnivå, och om nödvändigt genom ett fördjupat samarbete, eftersom målet är att se till att den inre marknaden fungerar väl. Den harmonisering som föreslås i form av ett direktiv (snarare än en förordning) går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen, dvs. först och främst att få en väl fungerande inre marknad. Förslaget är således förenligt med proportionalitetsprincipen.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen instämmer i kommissionens slutsats att kommissionens förslag till direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Regeringen anser att Sverige inte ska delta i ett fördjupat samarbete i EU om FTT. Regeringen har dock respekt för att en sådan skatt har hög politisk prioritet för flera medlemsstater. Regeringen förutsätter att man kommer att beakta icke deltagande medlemsstaters intressen i den fortsatta behandlingen av skatteförslaget efter att bemyndigandet om ett fördjupat samarbete har godkänts. En skatt med smalare skattebas är ett sätt att minska de negativa effekterna av FTT och skulle därför vara att föredra. Regeringen motsätter sig FTT som egna medel.

Utskottets tidigare behandling

Utskottet har den 27 och 29 november 2012 genomfört en överläggning med regeringen om förslaget till beslut om bemyndigande för vissa medlemsstater att inleda ett fördjupat samarbete om en skatt på finansiella transaktioner.

Regeringens ståndpunkt var att Sverige inte ska delta i ett fördjupat samarbete i EU om en skatt på finansiella transaktioner, och regeringen var skeptisk till ett fördjupat samarbete om en skatt på finansiella transaktioner och oroad över de konsekvenser ett sådant arbete kan få för de medlemsstater som inte deltar i samarbetet och för EU i sin helhet. Regeringen hade respekt för att en sådan skatt har hög politisk prioritet för flera medlemsstater och ville därför inte stå i vägen för att dessa ska kunna gå vidare med ett fördjupat samarbete. Regeringen kunde ställa sig bakom att rådet beslutar om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner om hänsyn togs till de icke deltagande medlemsstaternas intressen vid utformningen av skatten. Regeringen motsatte sig nya egna medel, inklusive FTT som egna medel.

Vid överläggningen konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt utom från företrädarna för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Företrädarna för Socialdemokraterna framhöll att en finansiell transaktionsskatt är ett tänkbart alternativ vid utformningen av en beskattning av finanssektorn, men ansåg att en sådan beskattning måste grundas på internationella överenskommelser där de huvudsakliga finansmarknaderna ingår. Eftersom kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete inte lever upp till de krav som bör ställas bör Sverige inte delta i det fördjupade samarbetet. De anförde vidare att regeringen måste se till att Sverige inte missgynnas, varken som en direkt följd av skatten eller genom att EU-medel framöver tilldelas generösare till de medlemsstater som ingår i det fördjupade samarbetet. Regeringen måste kräva att beslutet om ett fördjupat samarbete inte tas upp för avgörande förrän utformningen av en eventuell FTT finns på plats. Framför allt måste alla implikationer för svensk del vara kända och analyserade innan regeringen kan godkänna ett fördjupat samarbete. Regeringen måste i det fortsatta förhandlingsarbetet förvissa sig om att svenska företags valutasäkring och svenska företagsfinansieringar inte omfattas av skatten.

Företrädarna för Vänsterpartiet hade inte några invändningar mot att några EU-länder genomför en skatt på finansiella transaktioner via ett fördjupat samarbete men framhöll att Sverige endast ska ansluta sig till ett sådant fördjupat samarbete om det är utformat som en mellanstatlig överenskommelse som inte överför beskattningsrätt till EU och skattens intäkter oavkortat tillfaller medlemsländerna – inte EU.

Utskottets ställningstagande

Redan i samband med bemyndigandet underströks vikten av att ett fördjupat samarbete på området för en skatt på finansiella transaktioner tar hänsyn till de icke deltagande medlemsstaternas intressen.

Det förslag till direktiv om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner som kommissionen har överlämnat för prövning har en utformning som syftar till att göra det mindre förmånligt att flytta ut verksamhet och inrättningar utanför samarbetsområdet. Detta uppnås genom att beskattningsanspråket utsträcks till transaktioner som företas av aktörer utanför samarbetsområdet. Utvidgningen är avsedd att träffa transaktioner som i någon mening har en anknytning till samarbetsområdet och gäller dels aktörer som är verksamma i Sverige och här handlar med en beskattad motpart, dels handel mellan aktörer i Sverige med instrument som är emitterade i samarbetsområdet.

Utskottet anser att förslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstagande har föranlett följande reservation.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT) (MP, V)

av Mats Pertoft (MP) och Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande och lägger utlåtandet till handlingarna.

Ställningstagande

Vi anser att ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna på området för skatt på finansiella transaktioner bäst regleras på EU-nivå och ser därför inte någon grund för att ifrågasätta kommissionens förslag till direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner ur subsidiaritetssynpunkt.

Bilaga 1

Förteckning över prövade dokument

Kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71)

Bilaga 2

Motiverat yttrande från Sveriges riksdag