Skatteutskottets betänkande

2012/13:SkU16

Inkomstskatt

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstskatter. Vid behandlingen hösten 2012 av regeringens budgetförslag för 2013 tog riksdagen även ställning till motioner från oppositionspartierna om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av deras alternativa budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2012 som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer.

Motionerna innehåller förslag som rör skatteskala och grundavdrag, pensionsförsäkringar, personalvårdsförmåner, hälsofrämjande åtgärder, förmånsvärde för vissa miljöbilar, personaloptioner, kostnadsersättningar från kommunen, gåvor och bidrag till ideella ändamål, plockning av bär, svamp och kottar, HUS-avdrag, fackförenings- och a-kasseavgift, reseavdrag och tjänsteställe samt dubbelbeskattningsavtal.

Utskottet avstyrker motionerna.

I betänkandet finns 14 reservationer (S, MP, SD och V) och 1 särskilt yttrande (S, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Översyn av skattesystemet
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) i denna del, 2012/13:Sk209 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) i denna del, 2012/13:Sk253 av Lars Johansson (S) och 2012/13:Sk438 av Mats Pertoft m.fl. (MP).

Reservation 1 (S, MP, V)

2.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) i denna del, 2012/13:Sk214 av Carina Herrstedt (SD), 2012/13:Sk222 av Sten Bergheden (M), 2012/13:Sk233 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S), 2012/13:Sk234 av Jan Ertsborn (FP), 2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) i denna del, 2012/13:Sk267 av Lennart Axelsson m.fl. (S), 2012/13:Sk273 av Catharina Bråkenhielm (S), 2012/13:Sk281 av Patrick Reslow (M), 2012/13:Sk312 av Anton Abele (M), 2012/13:Sk314 av Anton Abele (M), 2012/13:Sk323 av Sven-Olof Sällström (SD), 2012/13:Sk344 av Gustav Nilsson (M), 2012/13:Sk356 av Jenny Petersson (M), 2012/13:Sk357 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M), 2012/13:Sk376 av Per-Ingvar Johnsson och Karin Nilsson (båda C), 2012/13:Sk389 av Lennart Axelsson (S), 2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M), 2012/13:Sk406 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S), 2012/13:Sk408 av Phia Andersson (S), 2012/13:Sk422 av Edward Riedl (M), 2012/13:Sk431 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M), 2012/13:Sk436 av Ulf Holm och Mats Pertoft (båda MP), 2012/13:C208 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1 och 2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkande 12.

Reservation 2 (S, MP, V)

Reservation 3 (SD)

3.	Pensionsförsäkring m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk213 av Johan Linander (C), 2012/13:Sk226 av Jan Ertsborn (FP), 2012/13:Sk251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), 2012/13:Sk310 av Lars Elinderson (M), 2012/13:Sk320 av Tuve Skånberg (KD) och 2012/13:Sk414 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD).

Reservation 4 (SD)

4.

Personalvårdsförmåner m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk208 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2, 2012/13:Sk210 av Anders Sellström (KD), 2012/13:Sk225 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M), 2012/13:Sk236 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), 2012/13:Sk334 av Krister Hammarbergh (M), 2012/13:Sk371 av Lotta Finstorp och Edward Riedl (båda M), 2012/13:Sk428 av Mats Pertoft (MP), 2012/13:T249 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 5 och 2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6.

Reservation 5 (V)

5.	Hälsofrämjande åtgärder (hälso- och sjukvård)
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk224 av Lars-Axel Nordell (KD), 2012/13:Sk279 av Nina Lundström (FP), 2012/13:Sk390 av Helena Bouveng (M), 2012/13:Sk417 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda M), 2012/13:Sk418 av Anne Marie Brodén och Thomas Finnborg (båda M), 2012/13:Sk421 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M) och 2012/13:Sk426 av Cecilia Widegren (M).

6.	Förmånsvärde för vissa miljöbilar
	Riksdagen avslår motion 2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 17.

Reservation 6 (S, V)

7.	Personaloptioner
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk299 av Hans Backman m.fl. (FP) och 2012/13:Sk315 av Christian Holm och Ann-Britt Åsebol (båda M).

8.	Kostnadsersättningar från kommunen
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk228 av Jan Ertsborn (FP), 2012/13:Sk250 av Kristina Nilsson (S) och 2012/13:Sk367 av Marie Nordén m.fl. (S).

9.	Gåvor och bidrag till ideella ändamål
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk203 av Penilla Gunther (KD), 2012/13:Sk265 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 2, 2012/13:Sk295 av Henrik Ripa (M), 2012/13:Sk366 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M), 2012/13:Sk386 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD) och 2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 24.

Reservation 7 (S, V)

10.	Bär, svamp och kottar m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk211 av Anders Sellström (KD) och 2012/13:Sk270 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 2.

11.

HUS-avdrag

Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk206 av Caroline Szyber (KD), 2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M), 2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD), 2012/13:Sk242 av Irene Oskarsson (KD), 2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M), 2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP), 2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD), 2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S), 2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S), 2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) yrkandena 1–3, 2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M), 2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M), 2012/13:Sk339 av Gustav Nilsson (M), 2012/13:Sk340 av Gustav Nilsson (M), 2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M), 2012/13:Sk361 av Anna Steele (FP), 2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M), 2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S), 2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C), 2012/13:Sk402 av Jan Ericson (M), 2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S), 2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M), 2012/13:C303 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2, 2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13 och 14 samt 2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7.

Reservation 8 (S)

Reservation 9 (SD)

Reservation 10 (V)

12.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk286 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S), 2012/13:Sf207 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 och 2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 2.

Reservation 11 (S)

Reservation 12 (V)

13.	Reseavdrag
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sk246 av Stina Bergström m.fl. (MP), 2012/13:Sk301 av Hans Backman (FP), 2012/13:Sk302 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP), 2012/13:Sk316 av Ann-Britt Åsebol (M), 2012/13:Sk377 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 samt 2012/13:Sk419 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 6.

Reservation 13 (MP, V)

14.	Dubbelbeskattningsavtal
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Sk218 av Tony Wiklander m.fl. (SD) yrkande 2.

Reservation 14 (SD)

Stockholm den 12 mars 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V), Teres Lindberg (S) och Annelie Enochson (KD).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen ställde sig under höstens behandling av statsbudgeten för 2013 bakom inriktningen av skattepolitiken och de förslag till förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y, rskr. 2012/13:37).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229). I betänkandet behandlas även flera motioner som rör ändringar i skatteskalan, grundavdrag m.m.

Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.

Utskottets överväganden

Översyn av skattesystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avvisar motionsförslag om en parlamentarisk översyn av skattesystemet.

Jämför reservation 1 (S, MP, V).

Motionerna

Enligt kommittémotionerna 2012/13:Sk209 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 1 respektive 2012/13:Sk438 av Mats Pertoft m.fl. (MP), samt motion 2012/13:Sk253 av Lars Johansson (S), behövs en parlamentarisk översyn av skattesystemet. Denna översyn bör vägledas av bl.a. principerna om skatt efter bärkraft och likformighet. I kommittémotion 2012/13:Sk209 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 2 föreslår motionärerna att man genomför en inledande probleminventering av det svenska skattesystemet; på grundval av denna inventering kan sedan en parlamentarisk utredning tillsättas.

Även i motionerna 2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) och 2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) yrkas på en parlamentarisk översyn av skattesystemet.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik som exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Dessa hållpunkter är:

·.    Goda förutsättningar för varaktig hög sysselsättning.

·.    Goda villkor för företagande och investeringar.

·.    Generell och rättvist fördelad välfärd.

·.    Effektiva ekonomiska styrmedel.

·.    Ett legitimt och rättvist skattesystem.

Därutöver utformas skattepolitiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en allt mer globaliserad värld. Dessa krav är:

·.    hållbara offentliga finanser

·.    generella och tydliga regler

·.    hållbara regler i förhållande till EU

·.    beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället

·.    förenkling av regler för ökad effektivitet.

Sedan 2008 redovisar regeringen i budgetpropositionen och i en skrivelse om skatteutgifter hur förändringar i skattesystemet förhåller sig till dessa hållpunkter och krav.

Utskottet anser att det är viktigt att skattepolitiken bidrar till målet att bryta utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. Riktlinjerna för skattepolitiken bör därför ligga fast. De reformer på skatteområdet som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 har bidragit till att Sverige haft ett gott utgångsläge för att möta effekterna av den internationella finanskrisen.

För närvarande pågår två stora översyner inom skatteområdet, Företagsskatteutredningen samt beredningen av EU-kommissionens meddelande om momsens framtid. Det är utskottets mening att man inte bör föregripa resultaten av dessa innan nya, överlappande utredningar tillsätts.

Den utformning av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå. Mot bakgrund av det anförda avvisar utskottet såväl förslaget om ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en parlamentarisk översyn av skattesystemet som förslaget att utföra en probleminventering av skattesystemet.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en annan inriktning av skattepolitiken, ändring i skatteskala, grundavdrag m.m.

Jämför reservationerna 2 (S, MP, V) och 3 (SD) samt särskilt yttrande (S, V).

Motionerna

I motionerna 2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD), 2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M), 2012/13:Sk281 av Patrick Reslow (M) och 2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M) yrkas att värnskatten avskaffas.

I motion 2012/13:Sk222 av Sten Bergheden (M) föreslås att möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna ses över.

I fem motioner yrkas att pensionsinkomster ska beskattas som löneinkomster: 2012/13:Sk214 av Carina Herrstedt (SD), 2012/13:Sk233 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S), 2012/13:Sk267 av Lennart Axelsson m.fl (S), 2012/13:Sk406 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S) och 2012/13:Sk408 av Phia Andersson (S). Som skäl åberopas bl.a. att det är orimligt och orättvist att pensionärer och löntagare ska betala olika skattesatser för samma inkomst.

I motion 2012/13:Sk234 av Jan Ertsborn (FP) yrkas tillkännagivande om att det krävs såväl omfattande informationsåtgärder som stimulansåtgärder i form av skattelättnader för att öka andelen personer som sparar på egen hand.

I motion 2012/13:Sk273 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkas på ett tillkännagivande till regeringen om att olika inkomstslag ska beskattas lika.

I motionerna 2012/13:Sk312 av Anton Abele (M) och 2012/13:Sk357 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M) anförs att det behövs ett utökat jobbskatteavdrag för unga människor för att minska ungdomsarbetslösheten.

I motionerna 2012/13:Sk314 av Anton Abele (M) och 2012/13:Sk431 av Ulrika Karlsson (M) föreslås att beskattningen av soldater i utlandstjänst görs gynnsammare.

I motion 2012/13:Sk323 av Sven-Olof Sällström (SD) begärs att möjligheterna att införa ett system för sambeskattning utreds.

I motion 2012/13:Sk356 av Jenny Petersson (M) anförs att det bör skapas ett skatteparadis för låginkomsttagare i Sverige genom ytterligare skattesänkningar. Motionären skriver att när samhällsmedborgarna anser att beskattningen är rimlig kan också det medvetna skatteundandragandet minska, vilket ökar statens skatteintäkter.

I motion 2012/13:Sk344 av Gustav Nilsson (M) föreslås att regeringen ser över möjligheterna att ytterligare öka informationsinsatserna för att säkerställa att fler människor får vetskap om jobbskatteavdraget och dess innebörd.

I motion 2012/13:Sk376 av Per-Ingvar Johnsson och Karin Nilsson (C) föreslås att regeringen gör en översyn av förutsättningarna för och konsekvenserna av att fördela skatteinkomsterna från den särskilda inkomstskatten till de kommuner och landsting där inkomsterna förvärvats.

I motion 2012/13:Sk389 av Lennart Axelsson (S) anförs att skattesystemet borde ändras så att lika inkomster beskattas lika, oavsett om de kommer från anställning, ålders- eller förtidspension, sjukersättning respektive arbetslöshets- eller föräldraförsäkring.

I motion 2012/13:Sk422 av Edward Riedl (M) anförs att det behövs en översyn av möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten. Det kan enligt motionären handla om skatteavdrag för utgifter som bilresor, måltidskostnader osv.

I motion 2012/13:Sk436 av Ulf Holm och Mats Pertoft (båda MP) anförs att ränteavdragen bör nedtrappas för att uppmuntra till sparande.

I motion 2012/13:C208 av Carina Herrstedt (SD) föreslås att det ska bli skattefritt att hyra ut upp till halva bostaden.

I motion 2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkande 12 föreslås att möjligheten utreds att kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän ska slippa förmånsbeskattning för icke lagad mat ute i fält.

Utskottets ställningstagande

Frågor om utformningen av skatteskalan m.m. behandlades senast i budgetärendet för 2013 (bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y). Riksdagen godkände regeringens inriktning av skattepolitiken och avslog Socialdemokraternas, Miljöpartiets, Sverigedemokraternas respektive Vänsterpartiets förslag. Riksdagen ställde sig bakom de förändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen för 2013. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina budgetalternativ.

Den politik som riksdagen ställt sig bakom gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Med fler människor i arbete skapas förutsättningar för att finansieringen av välfärden säkras långsiktigt. Att få fler i arbete är därför av stor betydelse för att även bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer ska kunna garanteras en god ekonomisk situation. Skattepolitiken bör därför även i fortsättningen vara inriktad på att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och på att värna och utveckla välfärden.

Den enskilt största satsningen för att öka arbetsutbudet och sysselsättningen är skattereduktionen för förvärvsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget, som genomförts i fyra steg fr.o.m. den 1 januari 2007. Avdraget syftar till att sänka trösklarna vid inträde på arbetsmarknaden för låg- och medelinkomsttagare, men också till att sänka marginalskatterna för dem som redan förvärvsarbetar och som i annat fall snabbt skulle få en marginalskatt som minst motsvarar den kommunala skattesatsen. Skattereduktionen är utformad så att den disponibla inkomsten procentuellt ökar mest för låg- och medelinkomsttagare. Ytterligare en fördel med jobbskatteavdraget som bör lyftas fram är att individernas självbestämmande över den egna inkomsten ökar som t.ex. möjliggör att fler kan försörja sig på sin lön, men också ökat sparande. Jobbskatteavdraget har varit ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap och en varaktigt ökad sysselsättning samt för att göra det mer attraktivt med företagande, vilket bl.a. framgår av Riksrevisionens granskning som redovisas i rapporten RiR 2009:20. En ytterligare förstärkning av avdraget skulle öka antalet arbetade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på arbetsmarknaden. En sådan förstärkning skulle dock kräva ett reformutrymme som i dag inte finns. Utskottet delar därför regeringens bedömning att en ytterligare förstärkning bör ske först när det ekonomiska läget så tillåter.

Regeringens politik syftar också till att Sverige ska vara ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i att förbättra välfärden för ålderspensionärer har skatten hittills sänkts i fyra omgångar, senast fr.o.m. den 1 januari 2013, genom att grundavdraget höjts. Utskottet ser också positivt på att regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer för 2014 om de offentliga finanserna så tillåter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk214, Sk222, Sk233, Sk234, Sk267, Sk273, Sk312, Sk344, Sk356, Sk357, Sk389, Sk406, Sk408 och Sk436.

Motionsyrkanden om ett borttagande av den s.k. värnskatten avslogs av utskottet senast förra våren. Utskottet var inte berett att avskaffa värnskatten i det korta perspektivet utan vidhöll inställningen från tidigare år att det är mer angeläget att ytterligare höja gränsen för uttag av statlig inkomstskatt. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att förutom jobbskatteavdraget, som innebär en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, har även andra skatter för hushållen slopats eller sänkts. Vidare har skattelättnader för HUS-arbeten införts. Den utformning av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå. Utskottet avstyrker således även motionerna Sk207, Sk241, Sk281 och Sk392.

Sambeskattning mellan makar slopades i och med skattereformen 1971. Tanken var att lika inkomst skulle beskattas på samma sätt och med samma skattesats oberoende av den skattskyldiges civilstånd. I och med slopandet av förmögenhetsskatten och den därtill knutna gamla begränsningsregeln utmönstrades de sista resterna av sambeskattning i det svenska i skattesystemet. Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett förslag om återinförande av en sambeskattning och avstyrker därmed motion Sk323.

När det gäller förslaget om en översyn av skattelagstiftningen för försvarsanställda svenskar på internationellt uppdrag påminner utskottet om att det sedan den 1 januari 2006 gäller samma beskattningsregler för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet har vid flera tidigare tillfällen ställt sig avvisande till att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda. Utskottet har inte ändrat uppfattning och avstyrker därmed motionerna Sk314, Sk431 och Fö245.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst, finner utskottet inte heller skäl att införa särskilda lättnadsregler för ideellt arbetande idrottsledare inom ungdomsidrotten. Motion Sk422 avstyrks därför.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Utjämningssystemet har utretts och utvärderats av Utjämningskommittén.08 (Fi 2008:07), som publicerade sitt slutbetänkande i april 2011 (SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen). I betänkandet gjordes en översyn av såväl inkomst- som kostnadsutjämningssystemet. Sedan den 1 januari 2008 har Statskontoret regeringens uppdrag att svara för en löpande uppföljning av det kommunala utjämningssystemet. I uppdraget ingår att ta fram metoder för att följa upp den kommunalekonomiska utjämningen och att löpande analysera och ge förslag på uppdateringar av de olika delmodellerna i systemet. Mot bakgrund av detta är utskottet inte berett att tillstyrka förslag på ytterligare översyn över utjämningssystemets förutsättningar och konsekvenser och avstyrker således motion Sk376.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2013 höjdes bl.a. schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet från 21 000 till 40 000 kronor per år. Höjningen avser att öka uthyrningen av privatbostäder och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar den 1 januari 2013. Utskottet ser därför inte någon anledning att tillmötesgå motionsförslag om att införa ytterligare skattelättnader vid uthyrning av bostäder och avstyrker motion C208.

Pensionsförsäkring m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar samt yrkanden om såväl ändring som översyn av skattereglerna på pensionssparande.

Jämför reservation 4 (SD).

Bakgrund

Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp till dess att pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.

Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten begränsades fr.o.m. inkomståret 2008 möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande till maximalt 12 000 kronor per år (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomst mellan 10 och 20 prisbasbelopp).

För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställts upp är i första hand att tillförsäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede i livet. Reglerna är konstruerade så att det föreligger en symmetri mellan avdraget eller skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen.

De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Där föreskrivs bl.a. vilka typer av förmåner som får avses med försäkringen och att sparandet ska vara bundet.

Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make eller sambo. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma (58 kap. 27 §). Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn kan ärva.

Skillnaden mellan de två sparformerna uppkommer således om det vid spararens död inte finns någon förmånstagare. I sådant fall upphör IPS-avtalet att gälla och hela sparbeloppet efter det att inkomstskatt har betalats ingår i kvarlåtenskapen på samma sätt som övriga tillgångar efter den avlidne. Har sparandet däremot skett i en pensionsförsäkring tillfaller sparbeloppet försäkringskollektivet. Det är en följd av att det i ena fallet är fråga om ett sparande som gäller inlåning och fondpapper och i det andra en försäkring som innefattar en riskspridning.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk226 av Jan Ertsborn (FP) föreslås att systemet med pensionssparkonto bör göras betydligt mer flexibelt med större valmöjligheter för den enskilde. Gällande rätt med sin mycket restriktiva tillämpning medför att pensionsspararen kanske får räkna med en livslång utmätning i sin pension när den väl börjar betalas ut.

I motion 2012/13:Sk310 av Lars Elinderson (M) anförs att det bör ske en översyn av reglerna för skatt på pensionssparande. Motionären skriver att det är bra både för den enskilde och för samhället att vi sparar till den tid då vi inte längre arbetar. Det nuvarande systemet för uppskjuten inkomstskatt på pensionssparande är dock osäkert och i de flesta fall olönsamt för den enskilde – och därtill osäkert för staten.

I fyra motioner föreslås att reglerna för vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar ändras så att fler kan bli förmånstagare: motionerna 2012/13:Sk213 av Johan Linander (C), 2012/13:Sk251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), 2012/13:Sk320 av Tuve Skånberg (KD) och 2012/13:Sk414 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD).

Utskottets ställningstagande

Frågan om ändring i avdragsrätt för pensionssparande har tidigare behandlats av utskottet, senast våren 2012 i betänkandet 2011/12:SkU13. Utskottet uttalade att i den mån pensionssparande i framtiden ska stimuleras borde det enligt utskottets mening ske på annat sätt än genom skatteuppskov. Ett sådant synsätt ligger också i linje med de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen har antagit och som bl.a. innebär att man på sikt bör undvika olika inslag av uppskjuten beskattning.

Utskottet konstaterar att en översyn av pensionsreglerna gjordes 2010 inom ramen för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Beskattning av privat pensionssparande, Rapport 2010:2), varvid olika aspekter med de nuvarande reglerna för beskattning av pensionssparande analyserades. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna på det sätt som föreslås i motionerna Sk226 och Sk310.

Förslag om en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring har vid ett flertal tillfällen avstyrkts av utskottet, senast våren 2012. Utskottet vidhåller att utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk213, Sk251, Sk320 och Sk414.

Personalvårdsförmåner m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om olika former av utvidgning av det skattefria området för personalvårdsförmåner.

Jämför reservation 5 (V).

Gällande rätt

Huvudregeln är att alla förmåner som erhållits på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att förmånen är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt. Fri cykel eller kollektivtrafikkort är exempel på förmåner som ska tas upp till marknadsvärde.

Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.

Enklare slag av motion och annan friskvård

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.

Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.

Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk208 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att det behövs en översyn av möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar för sina medarbetare. Vidare föreslås att regeringen bör se över reglerna kring friskvård så att cykel inte likställs med ”andra dyrare träningsredskap”.

I motion 2012/13:Sk428 av Mats Pertoft (MP) yrkas att man bör möjliggöra kollektivtrafikkort och cyklar åt anställda utan förmånsbeskattning.

I motion 2012/13:T249 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att man utreder hur arbetsgivare och anställda genom ändrad beskattning kan gynnas för ökad arbetspendling med cykel.

I motion 2012/13:Sk225 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) anförs att samtliga sporter som innehåller fysisk aktivitet och främjar både fysisk och psykisk hälsa bör omfattas av samma skattesubvention. Möjligheten att erbjuda skattesubventionerade aktiviteter som exempelvis golf, som blivit en folksport, eller ridning, segling och skidåkning bör enligt motionärerna finnas för den arbetsgivare som har utövare av dessa sporter bland sina anställda. Bidraget som arbetsgivarna ger till sina anställda för att motivera till fysisk aktivitet kan subventioneras skattefritt i enlighet med Skatteverkets regler.

Även i motionerna 2012/13:Sk210 av Anders Sellström (KD), 2012/13:Sk334 av Krister Hammarbergh (M), 2012/13:Sk371 av Lotta Finstorp och Edward Riedl (båda M) samt 2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 föreslås att reglerna för friskvårdsavdrag bör ändras till att innefatta aktiviteter som golf, ridsport och utförsåkning.

I motion 2012/13:Sk236 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) föreslås att man inför en möjlighet att betala även enskilda anmälningsavgifter till motionslopp. Dagens regler säger att det är bara om man som arbetsgivare anmäler ett lag till ett motionslopp som det blir avdragsgillt för arbetsgivaren och skattefritt för den anställde. Är det individuella startavgifter går det inte att nyttja friskvårdsbidraget.

Utskottets ställningstagande

Avgörande för om motion eller annan form av friskvård ska vara skattefri är att förmånen riktar sig till hela personalen, att den är av mindre värde och att den inte får bytas mot kontant ersättning. När det gäller motionsutövning har gränsen för skattefrihet bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en.

Utskottet anser att det är av vikt att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Frågan om vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav på skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.

Utskottet har tidigare uttalat sig i fråga om att skapa ett skatteundantag som syftar till att cyklar ska kunna erbjudas som en skattefri löneförmån. Ett sådant undantag, liksom ett undantag för kollektivtrafikkort, skulle leda till gränsdragnings- och kontrollproblem. Vidare skulle dessa undantag kunna kritiseras från fördelningspolitisk synpunkt eftersom det är privata levnadskostnader som skattesubventioneras.

Det ovan sagda innebär att utskottet avstyrker samtliga motioner som behandlats i detta avsnitt.

Hälsofrämjande åtgärder (hälso- och sjukvård)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en mer allmän avdragsrätt för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.

Gällande rätt

Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).

I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.

En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229)). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.

Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. Andra slag av förmåner som är skattefria för anställda är t.ex. förebyggande behandling eller rehabilitering.

Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc. finns inte.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk224 av Lars-Axel Nordell (KD) föreslås att regeringen utreder möjligheten till ett individuellt friskvårdsavdrag. Enligt en undersökning är det ungefär 25 procent av befolkningen i åldrarna 15–70 år som nyttjar dagens avdrag. En möjlighet att komma vidare från dagens bristfälliga system är att ersätta det friskvårdsbidrag som i dag går genom arbetsgivarna med ett individuellt friskvårdsavdrag. Med en sådan reform skulle friskvårdsavdraget också kunna omfatta fler motionsidrotter, bli mer rättvist och nå fler som kan utnyttja friskvårdsstödet.

Även i motion 2012/13:Sk426 av Cecilia Widegren (M) och i motion 2012/13:Sk279 av Nina Lundström (FP) föreslås att regeringen ser över möjligheten att förändra dagens avdrag till ett individuellt friskvårdsavdrag.

I motion 2012/13:Sk390 av Helena Bouveng (M) anförs att det vore önskvärt att se över möjligheten att eventuellt koppla ett skatteavdrag för idrott och hälsa till det personliga hälsokonto som regeringen nu inför. Med en sådan lösning skulle egenmakten och det egna ansvaret för vars och ens hälsa öka, samtidigt som diskrimineringen av idrottsformer försvinner.

I motion 2012/13:Sk417 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att göra en översyn av de skattemässiga möjligheterna till att införa ett subventioneringssystem med avdrag för enskilda medborgare, s.k. BOT-avdrag, som lider av ohälsa och därför är sjukskrivna men som vill pröva olika hälsofrämjande åtgärder utanför det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet. I motion 2012/13:Sk418 av Anne Marie Brodén och Thomas Finnborg (båda M) föreslås att man inför en försöksverksamhet med BOT-avdrag i Halland och Skåne.

I motion 2012/13:Sk421 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M) föreslås att man ser över möjligheterna att främja användandet av cykel för transporter till och från arbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast våren 2012, avstyrkt motioner med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet uttalade att en grundläggande princip i skattesystemet är att avdrag inte medges för olika former av privata levnadskostnader och att motionärernas förslag om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder skulle innebära ett avsteg från denna princip. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker även de nu aktuella motionsyrkandena.

Förmånsvärde för vissa miljöbilar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om ändringar i det nuvarande systemet med nedsatta förmånsvärden för vissa miljöbilar.

Jämför reservation 6 (S, V).

Bakgrund

Bilförmån

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån är det även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller då en skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

Värdering av bilförmån

Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.

I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatteverket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).

Särskilda regler för värdering av bilförmån för ”miljöbilar”

Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Reglerna återfinns i 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Eftersom en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, justeras förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).

De särskilda reglerna består av två delar där den första delen består av en permanent nedsättning. Det innebär att förmånsvärdet för en bil som helt eller delvis är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil.

Den andra delen består av tidsbegränsade regler som infördes första gången den 1 januari 2002 med möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Syftet med denna nedsättning var att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar och få beståndet av dessa fordon att öka. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs en nedsättning till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt 16 000 kronor per år. För bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt 8 000 kronor per år (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1). Denna möjlighet har förlängts vid fyra tillfällen, senast efter regeringens förslag i proposition 2011/12:1 och gäller t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2013.

Motionen

I kommittémotion 2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 17 föreslås att även etanoldrivna förmånsbilar får en nedsättning av förmånsvärdet. Vidare anför motionärerna att regeringen bör ta fram en långsiktig plan för hur nedsättningen av förmånsvärdet ska förändras i framtiden så att systemet blir långsiktigt förutsägbart för bilbranschen och bilköparna.

Utskottets ställningstagande

Frågan om nedsatt förmånsvärde för etanolbilar behandlades senast i utskottets yttrande till finansutskottet (bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet och annan gas än gasol. Regeringen uttalade i propositionen (prop. 2011/12:1) som låg till grund för den nya förlängningen att det huvudsakliga syftet med dessa särskilda regler var att underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar ska öka. I propositionen angavs vidare att under de senaste tio åren har andelen miljöbilar ökat kraftigt. Denna ökning visar att nedsättningen av förmånsvärdet har haft de effekter som eftersträvats. Dock görs bedömningen att det alltjämt finns behov av sådan stimulans varför en förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen föreslogs. Etanol- och elhybridbilar skulle dock inte omfattas av den föreslagna förlängningen eftersom priset för dessa bilar numera i stort sett motsvarar priset för en likvärdig bensin- eller dieseldriven bil. Infrastrukturen när det gäller distributionen av E85 är också väl utvecklad. Det ursprungliga syftet med en tidsbegränsad nedsättning för dessa bilar är uppfyllt, och det angavs att det saknades skäl för att ytterligare förlänga denna för dessa bilar. Etanolbilar kommer dock även i fortsättningen att omfattas av den permanenta nedsättningen.

Skatteutskottet tillstyrkte senast i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2011/12:SkU1y) regeringens förslag om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla (s.k. laddhybrider) och annan gas än gasol. Utskottet anser fortfarande att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är inte berett att föreslå några ändringar. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motion MJ424.

Personaloptioner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om ändring respektive översyn av beskattningen av personaloptioner.

Gällande rätt

Reglerna om beskattning av förmån från personaloptioner återfinns i 10 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om en anställd på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor från sin arbetsgivare, ska den anställde beskattas för denna förmån i inkomstslaget tjänst det beskattningsår förvärvet sker (10 kap. 11 § första stycket). Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § andra stycket).

Personaloptioner är inte ett värdepapper (till skillnad från exempelvis en köpoption) utan ger endast en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper. Personaloptionen fås vanligtvis utan ersättning från arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och har villkor som är mycket fast anknutna till anställningen. Den kan vanligtvis inte överlåtas. I jämförelse med andra optionsprogram har personaloptionen en lång löptid (upp till tio år).

Beskattning sker det beskattningsår då optionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Den anställde beskattas för förmånen i inkomstslaget tjänst. Förmånen utgörs av skillnaden mellan det pris som den anställde betalat för de underliggande värdepapperen vid utnyttjandet av optionen och marknadsvärdet på de förvärvade värdepapperen.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk299 av Hans Backman m.fl. (FP) anförs att beskattningen av personaloptioner behöver sänkas. En sådan reformering är en pusselbit i arbetet med att skapa ett mer gynnsamt klimat för ett innovativt och kunskapsintensivt entreprenörskap i Sverige.

I motion 2012/13:Sk315 av Christian Holm och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att beskattningsreglerna för personaloptioner behöver ändras. En möjlig inspirationskälla är det regelverk som Storbritannien använder, förkortat EMI. Syftet är att hjälpa småföretagare att behålla nyckelpersoner samtidigt som mer uthärdliga skatteregler föreligger. Inom ramen för EMI är utgivandet av optionen skattefri, och det blir inga sociala avgifter för arbetsgivaren eller den anställde. Skatten blir också låg för den anställde när han eller hon verkställer sina optioner. Mindre företag och nystartade företag har behov av tydliga och effektiva instrument för att uppmuntra insatser från anställda som leder till att företaget utvecklas i positiv riktning samtidigt som den anställde tjänar på det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om beskattning av personaloptioner, senast våren 2012, då det enligt utskottets mening inte fanns något bärande skäl till att beskatta lön i form av personaloptioner efter förmånligare regler än de som gäller för andra löneförmåner. Utskottet har i dag ingen annan uppfattning och avstyrker motionerna på området.

Kostnadsersättningar från kommunen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att utreda respektive införa särskilda undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter.

Gällande rätt

Enligt 12 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska utgifter för att förvärva och behålla inkomster dras av som kostnad. I 12 kap. 2 § anges beloppsgränser för avdrag för resor och avdrag för övriga utgifter i tjänst.

För tid före den 1 januari 2007 innebar avdragsbegränsningen för s.k. övriga utgifter i inkomstslaget tjänst att avdrag kunde göras för den del av kostnaderna som översteg 1 000 kronor. Skatteverket konstaterade emellertid att omfattningen av felaktiga avdrag under posten övriga utgifter var stor och att en stor del av avdragen avsåg förhållandevis små belopp. I många fall berodde felaktigheterna på okunskap om reglerna hos de skattskyldiga. Hösten 2006 föreslog därför regeringen att beloppsgränserna skulle höjas till 5 000 kronor, vilket också blev riksdagens beslut (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y s. 24–26). Höjningen av beloppsgränsen var avsedd att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. Höjningen ingick även som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.

En särlösning föreslogs för dagbarnvårdare. Kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare blev skattefria och avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen togs bort. Även denna regeländring trädde i kraft den 1 januari 2007.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk228 av Jan Ertsborn (FP) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att låta omkostnadsersättningar från kommuner, landsting/regioner och stat bli skattefria. En stödfamilj för en handikappad tonåring får t.ex. ersättning för mat, telefon, resor m.m. men på grund av skatten reduceras beloppet i betydande omfattning. Det var redan tidigare svårt att rekrytera personer till dessa uppdrag och nu har det uppenbarligen blivit än svårare.

I motion 2012/13:Sk250 av Christina Karlsson (S) begärs att reglerna för omkostnadsersättning för kontaktpersoner snarast ses över. Motionären menar att kontaktpersonen ställer upp och utför detta uppdrag på sin fritid mot en blygsam ersättning och att det är orimligt att beskatta uppdrag av detta slag.

Även i motion 2012/13:Sk367 av Marie Nordén m.fl. (S) påtalas att det är angeläget att förbättra villkoren för gode män, kontaktpersoner, stödfamiljer, förvaltare, övervakare – olika slags sociala frivilligarbetare, som redan i dag sparar stora belopp årligen åt samhället. Sedan avdragsgränsen höjdes från 1 000 till 5 000 kronor står enligt motionären frivilligorganisationerna och alla frivilligarbetare inför en orimlig situation.

Utskottets ställningstagande

Bakgrunden till höjningen av beloppsgränsen för avdrag för övriga utgifter var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. Begränsningen av avdragsrätten bidrar även till finansieringen av jobbskatteavdraget som inneburit en stor skattelättnad för de breda yrkesgrupperna. Utskottet hade inte någon invändning mot förslaget att höja beloppsgränserna för avdrag för resor och övriga utgifter när det behandlades av riksdagen hösten 2006. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete.

I likhet med motionärerna anser utskottet att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas, vilket i längden leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Motionerna avstyrks därför.

Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en förändring av avdragsrätten för bidrag till ideella organisationer.

Jämför reservation 7 (S, V).

Gällande rätt

Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Skattereduktionen är 25 procent och uppgår till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde ska kunna erhålla skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor och årets sammanlagda gåvor får inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år. Understiger underlaget 2 000 kronor ett år görs ingen skattereduktion. Förmån av lämnad gåva och gåvor som utdelningsbeskattas ska också berättiga till skattereduktion.

Reformen är konstruerad som en skattereduktion och inte som ett skatteavdrag. Det innebär att lika stora gåvor har samma skattemässiga effekt räknat i kronor, oavsett marginalskattenivå hos givaren. En fysisk person som har högre marginalskatt får således en skattefavör av samma storlek som en annan fysisk person som ger en lika stor gåva men har lägre marginalskatt. Att ge skattelättnaden i form av en skattereduktion innebär också en markering att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som den bara belastar den statliga budgeten.

Givarna

Av proposition 2011/12:1 framgår att en fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldig någon gång under beskattningsåret har rätt till skattereduktion för gåvor. Också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen (1999:1229) har rätt till skattereduktion om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet. Reformen är konstruerad som en skattereduktion och inte som ett skatteavdrag.. Det innebär att en fysisk person som har högre marginalskatt får en skattefavör av samma storlek som en annan fysisk person som ger en lika stor gåva men har lägre marginalskatt. Att ge skattelättnaden i form av en skattereduktion innebär också en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som den bara belastar den statliga budgeten.

Mottagarna

Skattereduktion ges endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån kriterier som fastställts på förhand. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund som uppfyller kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förutsättningen att den har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare ska också godkännas utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare. Detta förutsätter dock även att de hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje år efter det år då ett godkännande meddelats.

Gåvornas ändamål

De två gåvoändamål som berättigar till skattereduktion är att främja vetenskaplig forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Denna avgränsning har inneburit att ett antal ändamål lämnats utanför, t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion och andra allmännyttiga ändamål som hör till den ideella sektorn. Antalet tillgängliga ändamål för godkända gåvomottagare bestämdes av kostnads-, missbruks- och kontrollskäl till färre ändamål än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta gällde inte minst med hänsyn till att även utländska associationer var tvungna att inkluderas bland de godkända mottagarna.

I proposition 2011/12:1 anges utförligt de svårigheter som finns med att utvidga de områden som gäller gåvomottagare. I propositionen uttalas följande. Avgränsningen av gåvomottagarna har gjorts bl.a. med utgångspunkt i att lagstiftaren redan tidigare har ansett att de har en sådan allmännyttig och ideell inriktning att de sedan tidigare har getts en privilegierad ställning i skattehänseende (enligt 7 kap. 3, 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)). Den inskränkta skattskyldigheten för de associationer som anges i 7 kap. 3, 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) grundar sig på att de har ett eller flera allmännyttiga ändamål. Möjligheten till fusk kan väntas öka om antalet ändamål är stort.

En annan omständighet är att Skatteverkets hantering av ansökningar och kontroll av de godkända gåvomottagarna blir mycket enklare om antalet tillåtna ändamål inte är så många. Med hänsyn till ovanstående är det inte möjligt att ha en öppen exemplifierande uppräkning.

Ytterligare ett argument som talar för restriktivitet när det gäller antalet ändamål är avdragsförbudet för personliga levnadskostnader. Detta är en grundläggande princip för det svenska skattesystemet som är mycket angelägen att upprätthålla. Det innebär att en gåva som en fysisk person ger till en gåvomottagare inte i förlängningen får komma honom eller henne till del.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk203 av Penilla Gunther (KD) föreslås att Skatteverkets lista över stiftelser, ideella föreningar m.m. som är godkända som gåvomottagare utökas så att även idéburna företag i olika driftsformer kan vara mottagare. Vilka former av juridiska personer som är lämpliga mottagare samt vilka beloppsgränser som ska gälla för dessa bör utredas.

I motion 2012/13:Sk265 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 2 anförs att man bör utreda möjligheten att utvidga reformen om avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer så att den omfattar hela den ideella sektorn samtidigt som nivån på skatteavdraget höjs.

I motion 2012/13:Sk295 av Henrik Ripa (M) föreslås att man undersöker möjligheterna att förenkla administrationen kring avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer, eftersom den är för omständlig. Som det ser ut nu ligger redovisningsansvaret på föreningarna, vilket bör fortgå. Däremot är den administrativa bördan svåröverskådlig och otydlig, vilket gör att flera föreningar väljer att avstå från att ansöka om att bli en godkänd gåvomottagare.

I motion 2012/13:Sk366 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) föreslås att regeringen ser över möjligheten att ge djurrättsorganisationer samma förutsättningar och möjligheter till skattereduktion för gåvor som de andra organisationer som i dag har detta. Utöver att göra viktiga insatser för djur så är djurrättsorganisationerna viktiga både för enskilda människor och som en del av den demokratiska utvecklingen i samhället.

I motion 2012/13:Sk386 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD) anförs att regeringen bör se över möjligheterna att utveckla avdragsrätten för gåvor till ideell hjälpverksamhet så att den än bättre stärker det civila samhället och dess arbetsmarknad.

I kommittémotion 2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 24 föreslås att skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer avskaffas. Motionärerna frågar sig varför vissa medborgare ska bekosta andras skattereduktion. För varje skattekrona som försvinner på grund av en införd avdragsrätt måste andra medborgare betala bortfallet.

Utskottets ställningstagande

En stark och livaktig ideell sektor är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Fler aktörer och bättre villkor för ideella organisationer att driva sin verksamhet innebär fler valmöjligheter för människor. Den ideella sektorn bedriver betydelsefull verksamhet inom t.ex. kulturlivet, idrotten, folkbildningen, det sociala området och utvecklingspolitiken och genom trossamfunden. Att den ideella sektorn anses som värdefull ur samhällelig synvinkel har kommit till uttryck bl.a. genom olika former av offentligt finansierade stöd och bidrag men även genom de särskilda skatteregler som finns för beskattning av vissa typer av ideell verksamhet.

Den ideella sektorn har således bedömts ha ett egenvärde när det gäller demokrati och social välfärd. Den ideella sektorns beroende av finansiering från den offentliga sektorn kan i vissa fall minska dess självständighet i förhållande till det allmänna. Ett mål med de nya bestämmelserna har därför varit att underlätta för den ideella sektorn att samla in gåvor från andra aktörer. En stimulans för privatpersoner att lämna gåvor till denna sektor kommer att stärka den ideella sektorn och öka dess självständighet.

Utskottet finner mot bakgrund av detta inte någon anledning att bifalla motion Kr320 om avskaffande av avdragsrätten för gåvor och bidrag till ideell verksamhet.

Utskottet finner i likhet med sitt tidigare uttalande att det finns anledning att vara restriktiv vad gäller de ändamål som berättigar till skattereduktion. Med hänvisning till att det är fråga om lagstiftning som infördes så sent som den 1 januari 2012 och att regeringen har uttalat att en utvärdering efter en tids tillämpning av de nya reglerna är naturlig (prop. 2011/12:1 s. 448) anser utskottet att man bör avvakta en sådan utvärdering innan reglerna eller administrationen förändras. Med detta avstyrker utskottet övriga motioner inom området.

Bär, svamp och kottar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en höjning av det skattefria beloppet och om skattelättnad för tillfällig arbetskraft.

Gällande rätt

Inkomster av försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som den skattskyldige själv plockar är skattefria till den del intäkten under beskattningsåret inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § inkomstskattelagen (1999:1229)).

Den 1 januari 2007 höjdes gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kronor till 12 500 kronor per beskattningsår. Skattefriheten gäller således inte för den som anlitats av någon annan för att plocka bär. Avdrag medges för den del av eventuella utgifter som överstiger det skattefria beloppet 12 500 kronor.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk211 av Anders Sellström (KD) föreslås att nivån på den summa för vilken man skattefritt kan sälja bär och svamp höjs. Detta kan enligt motionären stimulera den småskaliga plockningen av bär och svamp utanför det som utgör näringsverksamhet eller anställningsliknande förhållanden. Ett alternativ kan vara att lägga summan i nivå med vad man får arbeta ihop i hobbyverksamhet utan att näringsbetecknas.

I motion 2012/13:Sk270 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör utreda former av skattelättnader för tillfällig arbetskraft som skördar manuellt inom växtodling eller som plockar bär under perioden från midsommar till den 30 september samt utreda en höjning av grundavdraget för plockning av vilt växande bär och svamp.

Utskottets ställningstagande

Gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär och svamp är 12 500 kronor per beskattningsår. Skattefriheten är ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral beskattning av arbetsinkomster men motiveras av önskemålet att stimulera ett tillvaratagande av naturtillgångar. Utskottet anser att det finns anledning att vara restriktiv med undantag från beskattningen av arbetsinkomster och är därför inte berett att ställa sig bakom förslaget om en utvidgning av den nuvarande skattefriheten.

HUS-avdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i systemet för HUS-avdrag.

Jämför reservationerna 8 (S), 9 (SD) och 10 (V).

Bakgrund

Hushållstjänster

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion ges med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.

Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).

Den 1 januari 2013 förtydligades i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).

ROT-avdrag

Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum. (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt öka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.

Motionerna

I följande motioner begärs ändring av reglerna om skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, det s.k. HUS-avdraget. Flertalet motioner går ut på att rätten till skattereduktion ska utvidgas på olika sätt.

Caroline Szyber (KD) skriver i motion 2012/13:Sk206 att man bör utreda skattereduktion för flyttkostnader. Det vore enligt motionären logiskt om även den sista länken i flyttkedjan var avdragsgill, nämligen flytthjälpen.

I motion 2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att inkludera byggnationer inom tomtgräns inklusive grind och staket.

Irene Oskarsson (KD) föreslår i motion 2012/13:Sk242 att regeringen utreder möjligheten att inkludera ytterligare tjänster i HUS-avdraget, för att ytterligare underlätta situationen för många familjer och göra fler svarta jobb vita.

I motion 2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M) föreslås att även fönsterrenoveringar ska omfattas av ROT-avdraget.

I motion 2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP) föreslås att Skatteverket ska ha möjlighet att ge dispens från sista datum för ansökan om ROT-avdrag. Det är enligt motionären inte rimligt att inte kunna ta hänsyn till att olyckor, allvarliga sjukdomar eller andra extraordinära händelser hindrar en person från att få sina rättigheter tillgodosedda.

I motion 2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD) anförs att regeringen bör utreda möjligheten att inkludera arbetskostnader för husarbete utomhus inom ramen för ROT-avdraget. Detta kan enligt motionären antas leda till fler vita jobb och större efterfrågan, vilket leder till fler jobb totalt.

I motion 2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S) föreslås en översyn av ROT-avdraget så att det också ska gälla för hyresrätter som är i behov av upprustning. Även i motion 2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S) anförs att dagens ROT-avdrag behöver utvidgas så att det även gäller för hyresvärdar. Att rusta upp bostadsbeståndet i miljonprogramsområden genererar inte bara fler jobb utan höjer också standarden och kvaliteten i beståndet, vilket också gör att fler hyresgäster blir nöjda och trivs med sitt boende.

I partimotion 2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13 föreslås ett upprustningsstöd för boende i flerfamiljshus. Stödet riktas till hyresrätter eller bostadsrättsföreningar som genomför genomgripande renovering förutsatt att den leder till minst 30 procent minskad energianvändning. Dessutom föreslås i samma motions yrkande 14 att den maximala skattereduktionen sänks till 15 000 kronor, för att få en bättre fördelningspolitisk profil på dagens ROT-avdrag.

I motion 2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S) anförs att ROT-avdraget också bör vara tillgängligt för Folkets hus och bygdegårdar, dvs. för ideellt drivna och föreningsägda samlingslokaler.

I motion 2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S) anförs att ROT-avdraget med hänsyn till arbetsmarknadssituationen bör utvidgas till att omfatta även kulturbyggnader och viss offentlig verksamhet, exempelvis skollokaler. Även i partimotion 2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde. Till skillnad från det allmänna ROT-avdraget som endast kan sökas av privatpersoner ska detta riktade avdrag beviljas alla som ansvarar för K-märkta byggnader – även kommuner, organisationer och stiftelser.

Jan Lindholm (MP) föreslår i motion 2012/13:C303 yrkande 2 att regeringen utreder införandet av ett ROT-avdrag på upp till 500 000 kronor för dem som byggt ett hus med enstegstätad fasad. De enstegstätade putsade riskfasaderna är en väggkonstruktion med puts på bakomliggande regelvägg av fuktkänsligt material, och de finns i hela landet. Eftersom det räcker med relativt liten åverkan på husväggen för att fasaden ska få en spricka är det enligt motionären egentligen bara en tidsfråga innan problem uppstår.

Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) föreslår i motion 2012/13:Sk319 yrkande 2 att avdraget för hushållsnära tjänster utvidgas till att omfatta även läxhjälp. I yrkande 3 i samma motion anförs att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa en generell avdragsrätt för alla köpta tjänster i hemmen. Med en sådan generell avdragsrätt skulle enligt motionärerna gränsdragningar troligtvis underlättas och nya tjänster och behov skulle kunna utvecklas friare.

I motion 2012/13:Sk339 föreslår Gustav Nilsson (M) att man ser över förutsättningarna och möjligheterna att införa RUT-avdrag för företagare. I motion 2012/13:Sk340 anför samme motionär att regeringen bör överväga förutsättningar att införa ett natur-RUT. Avdraget skulle kunna omfatta arbete med exempelvis skogsplantering, stamkvistning, naturvårdsåtgärder, röjning och städning längs vägar och stränder.

I motion 2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M) föreslås att ROT-avdragets tjänster gäller över hela tomten och utanför fasadens gränser.

Anna Steele (FP) föreslår i motion 2012/13:Sk361 att ROT-avdraget utformas så att detta även inbegriper bild- och formkonstnärerna. Detta både ökar inkomstmöjligheterna för bild- och formkonstnärer och jämställer kostnaderna för privatpersoner som får målningsarbeten utförda oavsett yrkeskategori.

I motion 2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C) anförs att regeringen bör undersöka möjligheterna till HUS- och TUR-avdrag. Landsbygdsturismen kan enligt motionären skapa hur många nya arbetstillfällen som helst och skulle ge ungdomar arbeten, servicen skulle bibehållas och hela Sverige skulle kunna leva.

Jan Ericson (M) föreslår i motion 2012/13:Sk402 att regeringen överväger att införa skatteavdrag även för hushållsnära reparationstjänster, när det statsfinansiella läget så tillåter.

I motion 2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M) föreslås att möjligheten till avdrag för hushållsnära tjänster utvidgas till att även omfatta t.ex. tvättjänster som inte utförs i beställarens hem.

I motionerna 2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD), 2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) yrkande 1, 2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M), 2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M) och 2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M) föreslås att även it-tjänster ska ingå i hushållstjänsterna.

Utskottets ställningstagande

En utgångspunkt vid utformningen av skattereduktionen för hushållstjänster har varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen utför själva eller köper svart i större omfattning. Den reducerade skatten på hushållsarbeten och ROT-arbeten har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden att konkurrera med den svarta marknaden. Detta har medfört att grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan utföra arbeten vitt med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Utvidgningen av det permanenta HUS-avdraget till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturametoden har förstärkt effekten ytterligare.

Efter att skattereduktion för barnpassning har visat sig medföra tillämpningssvårigheter när det gäller omfattningen av den läxhjälp som kan lämnas förtydligades reglerna fr.o.m. den 1 januari 2013 med en särskild bestämmelse om skattereduktion för läxhjälp. Utskottet finner därmed ingen anledning till att riksdagen nu tillkännager för regeringen förslag om sådan utvidgning och avstyrker motion Sk319 yrkande 2.

Förslag om att ytterligare tjänster ska föras in i systemet med skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten har avslagits av riksdagen vid upprepade tillfällen sedan reglerna infördes. Utskottet anser att den nuvarande avgränsningen är väl avvägd och är därmed i dag inte berett att ställa sig bakom en utvidgning så att ytterligare tjänster förs in i systemet med skattereduktion för HUS-arbete. Det ska i sammanhanget understrykas att skattereduktionen är riktad till hushållen, och vad vissa motionärer efterfrågar är närmast olika typer av företagsstöd. Det ska vidare tilläggas att ROT-avdraget omfattar arbete som avser reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt. Gemensamt för dessa arbeten är att de avser själva bostaden. Utskottet anser att avgränsningen är tydlig och är inte berett att ställa sig bakom motionsförslag om att skattereduktion ska medges för alla tillbyggnader och reparationer som görs inom tomtgränsen.

När det gäller frågan om vem som kan få skattereduktion för ROT-arbete noterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning, Översyn av beskattning av hyresrätter och vissa andra boendeformer (dir. 2012:32), som ska se över beskattningen av bostäder som upplåts med hyresrätt, bostadsrätt i oäkta bostadsföreningar eller kooperativ hyresrätt. Kommittén ska bl.a. lämna förslag på förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt. Utskottet finner ingen anledning att förekomma den pågående beredningen av hur beskattningen av bl.a. hyresrätter ska komma att ändras.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det nu finns skäl att utöka eller på något annat sätt ändra reglerna för HUS-avdrag och motionsyrkandena under detta avsnitt avstyrks därför.

Fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena om att skattereduktion för avgift till a-kassa och fackförening ska återinföras.

Jämför reservationerna 11 (S) och 12 (V).

Bakgrund

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa infördes den 1 januari 2002. Skattereduktionen för fackföreningsavgift uppgick till 25 procent av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kronor för att skattereduktion skulle ges. Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa uppgick till 40 procent av den avgift som betalats under året. De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda.

Möjligheten till skattereduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffades fr.o.m. den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.

Motionerna

I motion 2012/13:Sk286 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S) anförs att det behövs en översyn av avdrag för medlemskap i en intresseförening. Det finns starka argument som talar för ett återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift. Frågan om avdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om det befintliga avdraget för medlemskap i arbetsgivarorganisation. Antingen ska båda avdragen finnas samtidigt eller så ska enligt motionärerna ingetdera ge avdragsrätt.

I partimotion 2012/13:Sf207 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 föreslås att en avdragsrätt om 25 procent för medlemsavgift i fackliga organisationer införs. För Vänsterpartiet som värnar sin kollektivavtalsmodell är det självklart att se rätten att göra skatteavdrag för medlemskap i facklig organisation som samhällsnyttig och därmed en legitim kostnad för staten.

I kommittémotion 2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 2 föreslås att en avdragsrätt om 40 procent för medlemsavgift till arbetslöshetskassa införs. Minskade kostnader för att vara medlem i en a-kassa tillsammans med förbättrade kvalificerings- och ersättningsvillkor är det effektivaste sättet att skapa en inkomstförsäkring som alla med fast förankring på arbetsmarknaden kan få ersättning från vid arbetslöshet.

Utskottets ställningstagande

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa slopades som en del av finansieringen av jobbskatteavdraget och har således finansierat en stor sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det fanns skäl att eftersträva att alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkringen omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. Formerna för hur detta på sikt ska kunna åstadkommas prövas inom ramen för en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som regeringen tillsatt (dir. 2010:48). Kommitténs arbete ska slutredovisas senast den 15 maj 2013. När utredningen har lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis syfta till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och motverka en varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen behöver ett effektivare kontroll- och sanktionssystem för att stärka drivkrafterna för arbetslösa att söka arbete.

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av detta inte någon anledning att överväga att återinföra de tidigare skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Reseavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av avdragsrätten för resor till andra områden än arbetsresor och tjänsteresor. Även yrkanden om att se över möjligheten att införa ett färdmedelsneutralt reseavdrag avslås. Riksdagen avslår också en motion som rör beskattningen av reseersättningar till domare och funktionärer inom idrotten.

Jämför reservation 13 (MP, V).

Gällande rätt

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.

För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor (från den 1 januari 2012). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och en resa från arbetsplatsen per arbetsdag.

Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 10 000 kronor inkomståret 2012. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet är avsett att täcka de milbundna kostnaderna.

I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) används för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kronor och 50 öre per mil för dieselolja och med 9 kronor och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och andra biobaserade bränslen).

Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en icke avdragsgill levnadskostnad. Inte heller medges avdrag för att det blir dyrare att resa till och från ett sommarställe.

Har cykel använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller del av sträckan kan avdrag medges med 250 kronor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 10 000 kronor (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).

En idrottsdomare/funktionär anses normalt ha sitt tjänsteställe på respektive plats för den match eller tävling han eller hon dömer. Idrottsdomare som är anlitade av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar får normalt anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning. Om en resa inte bedöms som en tjänsteresa och domaren blir beskattad för reseersättningar och traktamenten etc. finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnader enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Sk246 av Stina Bergström m.fl. (MP) föreslås att regeringen utreder ett nytt reseavdrag som avser resor på landsbygd där kollektivtrafik inte finns och att reglerna ska gynna de som åker kollektivt eller cyklar där den möjligheten finns.

I motion 2012/13:Sk316 av Ann-Britt Åsebol (M) föreslås att det görs en översyn av bilkostnaderna för boende på landsbygden. Kostnaderna för att inneha bil har enligt motionären ökat dramatiskt, och det vore därför önskvärt med ett system som utjämnar de merkostnader som i dag finns på lands- och glesbygden.

I kommittémotion 2012/13:Sk419 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 6 yrkas också på en utredning av ett nytt reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel, baserat på avstånd.

I motion 2012/13:Sk301 av Hans Backman (FP) anförs att personer som vid idrottsarrangemang tjänstgör som domare och funktionärer, i skatterättslig mening borde anses ha hemmet som tjänstgöringsställe.

I motion 2012/13:Sk302 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP) föreslås att regeringen utreder möjligheterna att inräkna transporter till och från barnomsorgen i sträckan reseavdrag.

I motion 2012/13:Sk377 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 föreslås att reseavdraget såväl som den skattefria milersättningen blir färdsättsneutrala, för att gynna de som väljer miljövänliga och hälsosamma färdsätt. Enligt motionären bör avdraget baseras på den faktiska sträckan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt yrkanden om ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag och finner inte något skäl att nu ställa sig bakom ett tillkännagivande om en översyn av frågan. Eftersom det finns en möjlighet att få avdrag för resor med cykel till och från arbetet, finns det enligt utskottets mening ingen anledning att tillmötesgå motionsförslag om att utreda en sådan avdragsmöjlighet.

När det gäller förslaget om att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor har utskottet vid upprepade tillfällen uttalat att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet har anfört att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Vidare har utskottet åberopat fördelningspolitiska skäl som argument mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Utskottet finner inte något skäl att ompröva detta ställningstagande.

Utskottet är inte heller berett att medverka till ändrade regler när det gäller tjänsteställe och möjlighet till bl.a. reseavdrag för domare och funktionärer inom idrotten, eller till förändrade avdragsregler till boende i glesbygd.

Med detta avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlats i avsnittet.

Dubbelbeskattningsavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion med yrkande om ändring av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet avseende sjömän.

Jämför reservation 14 (SD).

Bakgrund

Skatteavtal med andra länder är av stor vikt för att undanröja dubbelbeskattning, skapa goda konkurrensförhållanden och förhindra skatteflykt. Informationsutbytesavtalen har en stor betydelse när det gäller arbetet mot internationell skatteflykt. Avtalen bör ge goda villkor såväl för utländska investeringar i Sverige som för svenska investeringar utomlands.

När två eller flera stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst, och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån, uppkommer internationell dubbelbeskattning. En sådan dubbelbeskattning kan lindras genom ensidiga åtgärder, t.ex. sexmånaders- och ettårsregeln (3 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229)), rätt till omkostnadsavdrag för utländsk skatt (16 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)) och genom bestämmelserna om rätt till avräkning av utländsk skatt enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

Vidare kan internationell dubbelbeskattning undvikas genom bilaterala eller multilaterala skatteavtal. Dessa avtal utgör ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk.

Svenska sjömän

Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen inkomst (lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till sjöman, 64 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)) ombord på ett svenskt fartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart eller är registrerat i ett fartygsregister i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfart. Sådan inkomst ger rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.

I det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är huvudregeln (art. 15.1) att hemviststaten har beskattningsrätten. Det finns dock undantag i artikel 15.3, i vilken föreskrivs att utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får inkomst av arbete som utförs ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp, som befraktas på s.k. bareboat basis av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, med danskt, färöiskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp.

Enligt artikel 3.1 h i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet åsyftar ”Internationell trafik” i avtalet transporter med skepp eller luftfartyg utom då dessa används uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat.

Motionen

I motion 2012/13:Sk218 av Tony Wiklander m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att det nordiska dubbelbeskattningsavtalet måste ändras så att svenska sjömän inte diskrimineras. Enligt Skatteverkets bedömning av artikel 3.l h i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet ska annan sjöfart än gods- eller passagerartransporter inte anses gå i internationell trafik. Skatteverkets bedömning medför att undantagen i dubbelbeskattningsavtalen inte blir tillämpliga, och svenska sjömän på utflaggade fartyg blir fullt skattskyldiga i Sverige. Detta medför att svenska rederier måste flagga ut sina fartyg och använda sig av utländsk arbetskraft för att uppnå likvärdiga villkor som konkurrenterna.

Utskottets ställningstagande

Den svenska handelsflottans konkurrensvillkor har utretts genom utredningsbetänkandet Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar (SOU 2010:73), och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen presenterade den 21 januari 2013 en handlingsplan för att förstärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Utskottet finner inte något skäl att föregripa det fortsatta arbetet med denna fråga och avstyrker motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Översyn av skattesystemet, punkt 1 (S, MP, V)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Mats Pertoft (MP), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk209 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

2012/13:Sk253 av Lars Johansson (S) och

2012/13:Sk438 av Mats Pertoft m.fl. (MP) samt

avslår motionerna

2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) i denna del och

2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) i denna del.

Ställningstagande

Ett rättvist skattesystem kännetecknas av att skatten tas ut likformigt och efter bärkraft. Ett effektivt skattesystem talar för en strävan mot breda skattebaser och låga skattesatser inom ramen för bibehållna skatteintäkter. Skattesystemet bör även vara enkelt och överskådligt samt vara utformat så att det förhindrar skattefusk och skatteplanering. Möjligheter att skjuta upp beskattning och flytta inkomster (beskattning) mellan olika inkomstslag bör motverkas.

Skattesystemets huvudfunktioner är att trygga finansieringen av den offentliga välfärden samt att verka utjämnande över tid och mellan grupper. En värdeburen tillväxt behövs för att få mer resurser att fördela. En växande befolkning och ändrad åldersstruktur påverkar tillväxten. Det både skapar och använder resurser.

Skattesystemets design och skatteuppbörden framstår som allt viktigare instrument för den ekonomiska politiken. Vi ser ut över ett Europa där ineffektiva skattesystem och bristfällig skatteuppbörd försätter stater i kris. Kriserna skapas inte av för mycket välfärd i sig, utan av att det självklara sambandet mellan välfärd och skatteuppbörd separerats.

Även den borgerliga regeringen har brutit detta samband. Delvis ofinansierade och föga jobbskapande skattesänkningar har genomförts. Den nyligen föreslagna bolagsskattesänkningen kostar 16 miljarder kronor och är inte fullt finansierad, utan regeringen lånar till skattesänkningen. Den prognostiserade BNP-tillväxten har tagits som utgångspunkt för utrymmen för skattesänkningar, inte beräkningar av de långsiktiga behoven.

Det har gått över 20 år sedan den omfattande skatteutredningen och skatteuppgörelsen 1990/91 mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet liberalerna vilken senare också fått stöd av Centerpartiet. Det behövs nu en ny, bred och parlamentariskt sammansatt skatteutredning. Det är viktigt att översynen blir bred och parlamentarisk. Förutsättningarna är inte att alla partier redan innan översynen måste enas om målen utan att översynen har som målsättning att gemensamt komma fram till konkreta förslag som sedan kan läggas fram för beslut i riksdagen.

En framkomlig väg för att lösa det politiska dödläget i denna viktiga fråga kan vara att genomföra en inledande probleminventering av det svenska skattesystemet. En sådan inventering skulle även innehålla en beskrivning av utvecklingen i vår omvärld och inte minst beakta de utmaningar som klimatomställningen ställer oss inför. På grundval av denna probleminventering kan sedan en parlamentarisk utredning tillsättas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 2 (S, MP, V)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Mats Pertoft (MP), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk233 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S),

2012/13:Sk267 av Lennart Axelsson m.fl. (S),

2012/13:Sk406 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S) och

2012/13:Sk408 av Phia Andersson (S) samt

avslår motionerna

2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) i denna del,

2012/13:Sk214 av Carina Herrstedt (SD),

2012/13:Sk222 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Sk234 av Jan Ertsborn (FP),

2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) i denna del,

2012/13:Sk273 av Catharina Bråkenhielm (S),

2012/13:Sk281 av Patrick Reslow (M),

2012/13:Sk312 av Anton Abele (M),

2012/13:Sk314 av Anton Abele (M),

2012/13:Sk323 av Sven-Olof Sällström (SD),

2012/13:Sk344 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk356 av Jenny Petersson (M),

2012/13:Sk357 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M),

2012/13:Sk376 av Per-Ingvar Johnsson och Karin Nilsson (båda C),

2012/13:Sk389 av Lennart Axelsson (S),

2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M),

2012/13:Sk422 av Edward Riedl (M),

2012/13:Sk431 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

2012/13:Sk436 av Ulf Holm och Mats Pertoft (båda MP),

2012/13:C208 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1 och

2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkande 12.

Ställningstagande

I Sverige har vi i många år satt en ära i vår jämlikhet och den jämlikheten uppnår man bl.a. genom så rättvisa och väl genomtänkta regler som möjligt. Något som går i rakt motsatt riktning är våra nuvarande beskattningsregler för pensionärernas skatt. Nu får man en sänkning av sin tidigare inkomst när man går i pension då staten beskattar dessa människor hårdare än när de hade ett arbete. Detta är inte ett bra sätt att behandla människor och det bidrar också till att skillnaderna mellan människor ökar.

Alliansregeringens politik har helt fel inriktning. Pension är inget bidrag, det är uppskjuten lön. Det har funnits en pensionsöverenskommelse som beslutades i riksdagen av fem partier; det var ett viktigt beslut som nu helt plötsligt rivits upp genom dessa skatteregler. Det är en viktig princip att olika inkomstslag ska beskattas lika.

Vad vi nu har anfört om skattepolitikens inriktning och grundläggande principer för skattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att vi ställer oss bakom motionerna Sk233, Sk267, Sk406 och Sk408. Övriga motionsyrkanden på området bör avslås av riksdagen.

3.	Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 2 (SD)
	av Thoralf Alfsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk214 av Carina Herrstedt (SD),

2012/13:C208 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1 och

2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkande 12 och

avslår motionerna

2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD) i denna del,

2012/13:Sk222 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Sk233 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S),

2012/13:Sk234 av Jan Ertsborn (FP),

2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M) i denna del,

2012/13:Sk267 av Lennart Axelsson m.fl. (S),

2012/13:Sk273 av Catharina Bråkenhielm (S),

2012/13:Sk281 av Patrick Reslow (M),

2012/13:Sk312 av Anton Abele (M),

2012/13:Sk314 av Anton Abele (M),

2012/13:Sk323 av Sven-Olof Sällström (SD),

2012/13:Sk344 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk356 av Jenny Petersson (M),

2012/13:Sk357 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M),

2012/13:Sk376 av Per-Ingvar Johnsson och Karin Nilsson (båda C),

2012/13:Sk389 av Lennart Axelsson (S),

2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M),

2012/13:Sk406 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S),

2012/13:Sk408 av Phia Andersson (S),

2012/13:Sk422 av Edward Riedl (M),

2012/13:Sk431 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) och

2012/13:Sk436 av Ulf Holm och Mats Pertoft (båda MP).

Ställningstagande

Det ska löna sig att arbeta, men det måste också löna sig att ha arbetat. Pension bör behandlas som uppskjuten lön, men så är det inte i dag utan pensionärer betalar högre skatt än löntagare. Att behandla människor som jobbat hårt ett helt liv på detta sätt är inte rimligt. Det är orättvist.

Sverige är nu enligt en undersökning från PRO ett av få länder i världen där pension beskattas hårdare än lön. Pensionen är ett avstått löneutrymme för tidigare utfört arbete. Avskaffandet av pensionärsskatten handlar enkelt uttryckt om att jämna ut skatteskillnaderna mellan löntagare och pensionärer.

Bostadsbristen är betydande på många håll, inte minst i storstadsregionerna. För att lösa de mest akuta problemen vill Sverigedemokraterna göra det skattefritt att hyra ut upp till halva bostaden. Den statsfinansiella kostnaden skulle bli liten, och det skulle vara ett lågt pris att betala för att på kort tid frigöra många bostäder.

Mycket talar för att de bostadstillfällen som förslaget genererar skulle uppstå just i storstäderna där vi i dag har störst bostadsbrist. De samhällsekonomiska vinsterna skulle helt enkelt bli stora om vår bostadsyta nyttjades på ett mer effektivt sätt.

En bidragande orsak till att många avstår från att hyra ut i andra hand är att det inte lönar sig och att oförutsägbarhet råder om avtalad hyra eftersom hyresgästen kan överklaga och att detta kan resultera i återbetalningsskyldighet.

Handelskammaren vill liksom Sverigedemokraterna se mer flexibla regler och skattebefrielse vid andrahandsuthyrning. I dagsläget finns ingen väl fungerande marknad för andrahandsuthyrning, där personer som har ett förstahandskontrakt på en hyreslägenhet kan hyra ut sin bostad. Regelverket för andrahandsuthyrning måste ses över i syfte att förbättras och underlätta andrahandsuthyrning.

I vårt grannland Norge är det skattefritt att hyra ut upp till 50 procent av den egna bostaden. Enligt Sverigedemokraterna är det möjligt att pröva samma modell i Sverige med skattefrihet vid delvis uthyrning av bostad.

Sverigedemokraterna var emot införandet av det nya personalförsörjningssystemet inom Försvarsmakten, men så länge det är aktuellt ska det optimeras. Det bör därför bl.a. utredas, såväl lämplighetsmässigt som ekonomiskt, om kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän kan slippa förmånsbeskattning för enklare mat ute i fält.

4.	Pensionsförsäkring m.m., punkt 3 (SD)
	av Thoralf Alfsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk414 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD) och

avslår motionerna

2012/13:Sk213 av Johan Linander (C),

2012/13:Sk226 av Jan Ertsborn (FP),

2012/13:Sk251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),

2012/13:Sk310 av Lars Elinderson (M) och

2012/13:Sk320 av Tuve Skånberg (KD).

Ställningstagande

Reglerna om förmånstagare till pensionsförsäkringar kan ibland få orimliga konsekvenser. En försäkringstagare, vars barn avlidit, kan inte göra sitt barnbarn (barnet till den avlidne) till förmånstagare. Det rimliga vore att pensionsförsäkringen tillfaller dödsboet så att barnbarnet i exemplet ovan jämställs med den avlidnes syskon. Det ovan anförda bör ges regeringen till känna.

5.	Personalvårdsförmåner m.m., punkt 4 (V)
	av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:T249 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2012/13:Sk208 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 1 och 2,

2012/13:Sk210 av Anders Sellström (KD),

2012/13:Sk225 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),

2012/13:Sk236 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),

2012/13:Sk334 av Krister Hammarbergh (M),

2012/13:Sk371 av Lotta Finstorp och Edward Riedl (båda M),

2012/13:Sk428 av Mats Pertoft (MP) och

2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Nästan hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än 5 kilometer. Arbets- och tjänsteresorna utgör ungefär hälften av resorna. Ett sätt att stimulera människor att ställa bilen och ta cykeln till arbetet är att ge en cykel till de anställda. En möjlig åtgärd för att stimulera en sådan utveckling kan vara slopad arbetsgivaravgift och förmånsbeskattning för cykel i de fall där arbetsgivare stimulerar sin personal att ta cykel till arbetsplatsen. Regeringen bör utreda hur arbetsgivare och anställda genom ändrad beskattning kan gynnas för ökad arbetspendling med cykel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6.	Förmånsvärde för vissa miljöbilar, punkt 6 (S, V)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Försäljningen av bilar som kan drivas med förnybara drivmedel har minskat kraftigt. Under hela 2011 var 80 procent av alla nya miljöbilar fossildrivna. Av de nya lastbilar som såldes 2011 var närmare 98 procent fossildrivna och av bussarna var 63 procent fossildrivna. För personbilarna som såldes under januari till september 2012 är siffrorna ännu sämre. Av alla nya miljöbilar var 88 procent under denna period fossildrivna.

Regeringen saknar styrmedel för att öka antalet förnybart drivna bilar sedan den avskaffat miljöbilspremien och tagit bort reduktionen av förmånsbeskattningen för etanolbilar. Detta påverkar inte bara de svenska klimatmålen utan också de problem med partikelhalter som finns i de svenska storstäderna och som kritiserats av EU.

Tjänstebilsmarknaden är ofta styrande för hur personbilsparken ska se ut i framtiden. Därför är stimulanser för bilar med lägre klimatpåverkan i tjänstebilssektorn väsentliga.

Riksdagen beslutade förra året att ta bort nedsättningen av förmånsvärdet för etanolbilar. Nedsättningen var tidigare 20 procent av förmånsvärdet. Ett tak på 8 000 kronor fanns dock. Vi menar att detta är en del av förklaringen till den kraftigt minskade försäljningen av etanolbilar i Sverige. Men det påverkar också biltillverkarnas intresse av att ta fram etanolanpassade fordon till den svenska marknaden.

Nedsättningen med 40 procent (max 16 000 kronor) för gasbilar och ladd-hybridbilar finns kvar. Att ensidigt ta bort nedsättningen för etanol riskerar att ge en för stor belastning på det redan hårt ansatta nätet för fordonsgas.

Vi vill i stället ha ett system där nedsättningen av förmånsvärdet för etanoldrivna fordon ingår, men regeringen bör också ta fram en långsiktig plan för hur nedsättningen av förmånsvärdet ska förändras i framtiden så att systemet blir långsiktigt förutsägbart för bilbranschen och bilköparna.

7.	Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 9 (S, V)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 24 och

avslår motionerna

2012/13:Sk203 av Penilla Gunther (KD),

2012/13:Sk265 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 2,

2012/13:Sk295 av Henrik Ripa (M),

2012/13:Sk366 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M) och

2012/13:Sk386 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD).

Ställningstagande

Regeringen har infört att gåvor till ideella organisationer som arbetar med hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forskning ska kunna ge rätt till skattereduktion. Möjligheten till skattereduktion gäller privatpersoners gåvor till organisationer som godkänts av Skatteverket. Att enskilda medborgare, vid sidan av vad samhället gör, bidrar till olika välgörande ändamål är ett välkommet tillskott för många verksamheter. Vår uppfattning är dock att samhällets insatser ska beslutas i demokratisk ordning. Frågan man ska ställa sig är varför vissa medborgare ska bekosta andras skattereduktion? För varje skattekrona som försvinner på grund av en införd avdragsrätt måste – allt annat lika – andra medborgare betala bortfallet.

Skatteverket har uttryckt farhågor om att det kommer att bli svårt att avgöra vilka organisationer som ska godkännas, dvs. vad som ska definieras som ”hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forskning”. Systemet upplevs också som krångligt av organisationer. Det är något motsägelsefullt i tanken att givaren måste uppmuntras med ett avdrag för att ge sina gåvor. Risken är att vi får en alltmer ”privatiserad” välgörenhet och att offentligt stöd, som vi fattat beslut om i demokratiska forum, till föreningsliv, sociala verksamheter och forskning, ersätts med privat finansiering via gåvor. Vi socialdemokrater anser därför att skatteavdrag för gåvor ska avskaffas.

8.	HUS-avdrag, punkt 11 (S)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S),

2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S) och

2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S) samt

avslår motionerna

2012/13:Sk206 av Caroline Szyber (KD),

2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD),

2012/13:Sk242 av Irene Oskarsson (KD),

2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M),

2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP),

2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD),

2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) yrkandena 1–3,

2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M),

2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M),

2012/13:Sk339 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk340 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2012/13:Sk361 av Anna Steele (FP),

2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M),

2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C),

2012/13:Sk402 av Jan Ericson (M),

2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M),

2012/13:C303 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2,

2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13 och 14 samt

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Bostadspolitiken är en av de viktiga framtidsfrågorna i Sverige. På många håll i Sverige är det en enorm bostadsbrist, och speciellt unga har svårt att få en egen bostad. Bostadssegregationen är också ett stort problem på vissa orter, då den har ökat i och mellan bostadsområden. I större städer saknas hyresrätter som har ombildats till bostadsrätter. Det är dyrt att bygga nya hyresrätter, vilket leder till höga hyror och till trångboddhet för många barnfamiljer.

Det behövs en omläggning av politiken som innebär ett ökat politiskt ansvarstagande på både statlig och kommunal nivå. Ett sådant ansvarstagande innebär att man vidtar åtgärder för att försöka komma till rätta med problemen i stället för att helt överlåta utvecklingen till marknaden. Med dagens utformning av statligt stöd till bostadsmarknaden i form av ett ROT-avdrag gynnas villaägare och bostadsrättsägare medan andra boendeformer, t.ex. hyresrättsinnehavare, missgynnas. Detta är ett systemfel med regeringens bostadspolitik.

Alla har rätt till en egen bostad. Det behövs en lång rad åtgärder för att få fart på byggandet och komma upp i långsiktigt hållbara nivåer. Ett viktigt verktyg är statligt investeringsstöd. Det behöver återinföras, så att fler hyresrätter kan byggas till en rimlig kostnad. Vid nybyggnation är det viktigt att eftersträva en bättre blandning av boendeformer för att minska problemen med segregation.

Att göra en satsning kopplad till energi och klimat inom allmännyttan skulle göra att arbetet med energieffektivisering går fortare för svensk del då byte av fönster, dörrar och tak påverkar energiuttaget och vi får ett mer hållbart boende. En grön omställning krävs inte minst på bostadsmarknaden. Sverige bör gå i täten för den gröna omställningen genom att både kortsiktigt och långsiktigt ställa om bestånden av hyresrätter i de s.k. miljonprogrammen till klimatsmarta boenden. Att det i dag enbart är privata fastighetsägare som har rätt till ROT-avdrag bidrar till en skev satsning beroende på vilken upplåtelseform lägenheterna har. Ambitionen bör vara att det ska finnas ett klimatmål i strategin för att utvidga ROT-avdraget så att fler lägenheter i Sverige kan byggas om och moderniseras. En sådan satsning genererar också fler arbetstillfällen i en tid då arbetslösheten ökar och fortsätter att ligga på en mycket hög nivå. Man bör se över ROT-avdraget så att det även gäller för hyresrätter som är i behov av upprustning.

I stora delar av landet är Folkets Hus eller bygdegården den enda möjliga samlingslokalen för föreningsmöten, större festligheter eller kulturevenemang. Den betydelse som dessa lokaler har för livskvaliteten för boende på landsbygden kan inte nog understrykas. Många har haft både sitt dop, sin konfirmation, sitt bröllop, sitt 50-årskalas och sin begravning i lokalen, vilket kanske förklarar det starka ideella engagemang som många känner. I många kommuner finns kommunala bidrag till samlingslokalerna och i statens regi finns också särskilda medel som fördelas – dock i relativt blygsam omfattning. När nu ROT-avdraget finns – som dessvärre endast kan användas av villaägare och bostadsrättsinnehavare – borde det övervägas om inte avdraget också skulle vara tillgängligt för Folkets Hus och bygdegårdar, dvs. för ideellt drivna och föreningsägda samlingslokaler.

9.	HUS-avdrag, punkt 11 (SD)
	av Thoralf Alfsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2012/13:Sk206 av Caroline Szyber (KD),

2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD),

2012/13:Sk242 av Irene Oskarsson (KD),

2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M),

2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP),

2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD),

2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S),

2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S),

2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) yrkandena 1–3,

2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M),

2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M),

2012/13:Sk339 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk340 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2012/13:Sk361 av Anna Steele (FP),

2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M),

2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C),

2012/13:Sk402 av Jan Ericson (M),

2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S),

2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M),

2012/13:C303 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2 och

2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som har bedömts vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.

Till skillnad från det allmänna ROT-avdraget som endast kan sökas av privatpersoner ska detta riktade avdrag beviljas alla som ansvarar för K-märkta byggnader – även kommuner, organisationer och stiftelser. Dock ska statliga förvaltare även i fortsättningen äska stöd genom direkta anslag.

Man kan i dag söka bidrag från länsstyrelser för att utföra nödvändigt renoveringsarbete på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Medlen fördelas dock från begränsade potter, vilket innebär att inte alla sökande kan beviljas stöd. Införandet av kulturarvs-ROT syftar till att komplettera dessa bidrag genom att bevilja skattelättnader för de renoveringsarbeten som inte får ta del av bidragen. Innan ROT-avdrag beviljas är det alltså tänkt att länsstyrelsen ska intyga dels att byggnaden i fråga bedöms ha kulturhistoriskt värde, dels att renoveringsarbetet inte redan har fått stöd i form av bidrag.

10.	HUS-avdrag, punkt 11 (V)
	av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13 och 14 samt

avslår motionerna

2012/13:Sk206 av Caroline Szyber (KD),

2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD),

2012/13:Sk242 av Irene Oskarsson (KD),

2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M),

2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP),

2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD),

2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S),

2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S),

2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C) yrkandena 1–3,

2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M),

2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M),

2012/13:Sk339 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk340 av Gustav Nilsson (M),

2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),

2012/13:Sk361 av Anna Steele (FP),

2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M),

2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C),

2012/13:Sk402 av Jan Ericson (M),

2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S),

2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M),

2012/13:C303 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2 och

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 7.

Ställningstagande

Under de s.k. rekordåren 1961–1975 byggdes 1,4 miljoner bostäder. Detta sysselsatte omkring 360 000 bygg- och anläggningsarbetare. I dag finns 850 000 lägenheter i flerfamiljshus från denna period. Cirka 300 000 är i upprustningsbehov inom allmännyttan.

I dag är hyresfastigheter liksom bostadsrättsföreningar undantagna från regeringens ROT-bidrag. Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för att landets hyresgäster ska kunna bo i moderna, funktionella lägenheter med ökad tillgänglighet, låg energiförbrukning och låga koldioxidutsläpp. Befintligt bostadsbestånd bör upprustas för dagens och framtidens behov. Därför föreslår vi att det införs ett upprustningsstöd för boende i flerfamiljshus. Med vårt stöd skulle 60 000 hyres- och bostadsrättslägenheter kunna totalrenoveras per år.

I ett läge där byggkonjunkturen nu viker menar Vänsterpartiet att det är viktigt att hålla uppe efterfrågan. Som en konjunkturåtgärd vill vi därför behålla dagens ROT-avdrag under 2013 för att sedan ersätta det med andra, mer samhällsnyttiga byggsatsningar. Förutom att renovera flerfamiljshus föreslår vi bl.a. stöd för att rusta välfärdslokaler och att tillgänglighetsanpassa offentliga och kommersiella lokaler. I dag gör mer än hälften av köparna av ROT-tjänsterna en skattereduktion som är mindre än 15 000 kronor. För att få en bättre fördelningspolitisk profil på dagens ROT-avdrag föreslår vi att den maximala skattereduktionen sänks till 15 000 kronor.

11.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 12 (S)
	av Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Teres Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk286 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S) och

avslår motionerna

2012/13:Sf207 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 och

2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

En väl fungerande, tydlig, frivillig och solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring är en viktig grundsten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. En sådan arbetslöshetsförsäkring möjliggör nödvändig strukturomvandling, ger ekonomisk trygghet till dem som förlorar jobbet, stimulerar efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverkar press nedåt på lönerna.

Direkt efter valet 2006 slopade regeringen skattereduktionen för avgifter till fackförening och a-kassa. Regeringen motiverade detta med att det var en del av finansieringen av jobbskatteavdraget. Samtidigt höjdes avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen kraftigt. Avgifterna till arbetslöshetskassorna differentierades. A-kassor med en hög arbetslöshet fick en högre avgift och kassor med låg arbetslöshet fick en lägre avgift.

I och med detta beslut ställde sig regeringen på arbetsgivarnas sida – för fortfarande är det möjligt för företag och företagare att dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationer.

Denna politiska hållning är inget annat än ett uttryck för en mycket medveten strävan att underminera fackens ställning på arbetsmarknaden. Regeringen har ju vid olika tillfällen sänkt arbetsgivaravgiften för företag och därmed minskat deras kostnader.

Resultatet av den förda politiken är att omkring en halv miljon löntagare i dag har lämnat a-kassan. Många står helt skyddslösa eftersom de inte har haft råd att betala de höga avgifterna. Ytterst har detta drabbat löntagare som redan har en besvärlig situation på arbetsmarknaden: hotell- och restauranganställda, vårdbiträden, undersköterskor och butiksanställda.

Det finns starka argument för att återinföra skattereduktion för fackföreningsavgift. Först och främst är det en fråga om rättvisa, en fråga om skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden. Att medlemmar i fackliga organisationer medges skattelättnad för medlemsavgiften är dessutom en fråga om att stimulera samhällsnyttan. Fackliga organisationer gör ett samhällsnyttigt arbete. Förtroendevalda, anställda och aktiva medlemmar arbetar för att undvika konflikter och skapa legitimitet för beslut på arbetsmarknaden. Det fackliga arbetet gynnar hela samhället, alla arbetstagare, och inte bara dem som genom sitt fackliga medlemskap finansierar arbetet.

Frågan om avdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om det befintliga avdraget för medlemskap i arbetsgivarorganisation. Antingen ska båda avdragen finnas samtidigt eller så ska ingetdera ge avdrag. Balans och proportionalitet talar för detta. Vår uppfattning är att båda avdragen ska finnas.

12.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 12 (V)
	av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sf207 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 och

2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2012/13:Sk286 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S).

Ställningstagande

Den svenska kollektivavtalsmodellen bygger på starka parter på ömse sidor. Arbetsmarknadens parter ansvarar för lönebildningen och bär huvudansvaret för övrig reglering av arbetslivet och för att lösa tvister som uppstår på arbetsplatserna. Om denna modell ska fungera väl och behålla sin legitimitet måste den fackliga organisationsgraden och den fackliga närvaron i arbetslivet vara hög.

En av de första saker som regeringen genomförde när den kom till makten hösten 2006 var att slopa skattereduktionen för medlemsavgifter i facklig organisation. Motsvarande rätt för arbetsgivares medlemskap i arbetsgivarorganisation lämnades dock orörd. Det är en inkonsekvens med en tydlig ideologisk udd riktad mot fackföreningsrörelsen.

För Vänsterpartiet som värnar den svenska kollektivavtalsmodellen är det självklart att se rätten att göra skatteavdrag för medlemskap i facklig organisation som samhällsnyttig och därmed en legitim kostnad för staten.

En avdragsrätt om 25 procent för medlemsavgift i facklig organisation bör därför införas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Efter regeringens tillträde i september 2006 minskade antalet medlemmar i a-kassorna med en halv miljon på två år. Därefter har en viss återhämtning skett, 400 000 färre är i dag medlem i en a-kassa än vid regeringens tillträde. Detta samtidigt som arbetskraften i åldern 16–64 år har ökat med 466 000 personer. Tillsammans medför det att andelen av arbetskraften som är medlem i en a-kassa har minskat från ca 85 procent till under 70 procent. Det stora medlemsbortfallet är en följd av regeringens drastiska höjningar av medlemsavgifterna till a-kassorna och försämrade ersättnings- och kvalificeringsvillkor.

De höjda medlemsavgifterna orsakas av att regeringen har infört nya avgifter som a-kassorna tvingas betala in till staten, först en förhöjd finansieringsavgift och därefter den s.k. arbetslöshetsavgiften.

Löntagarna finansierar arbetslöshetsförsäkringen i sin helhet, dels genom arbetsmarknadsavgiften som arbetsgivaren betalar in till staten (i grunden avstått löneutrymme), dels genom finansieringsavgiften och arbetslöshetsavgiften som a-kassorna betalar in till staten (pengar från medlemsavgifterna i a-kassorna).

År 2006 finansierade arbetsmarknadsavgiften ca 88 procent och medlemsavgifterna ungefär 12 procent av den utbetalda ersättningen från försäkringen. Vid årsskiftet 2007 höjde regeringen finansieringsavgiften. Det innebar att a-kassorna var tvungna att drastiskt höja sina medlemsavgifter och att medlemsavgifternas andel av finansieringen av den utbetalda ersättningen ökade till drygt 60 procent 2007 – en dramatisk ökning från året innan. Den förhöjda finansieringsavgiften var inte påkallad av finansiella skäl. År 2007 gick arbetslöshetsförsäkringen med ett överskott på 28 miljarder kronor. Det utrymme i statsbudgeten som höjningen av medlemsavgifterna och de sänkta ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen skapade har regeringen i praktiken använt för att finansiera en stor del av det s.k. jobbskatteavdraget. Avdraget gäller alla som har inkomst av arbete men har på p.g.a. sin utformning till största delen gått till höginkomsttagare. Personer med inkomster från a-kassa, pensioner, sjukförsäkring eller annan socialförsäkring är inte berättigade till avdraget. Regeringen låter alltså a-kassornas medlemmar finansiera skattesänkningarna genom överuttag av avgifter.

Vänsterpartiet vill att alla ska ha råd att vara med i en a-kassa och att arbetslöshetsförsäkringen ska vara solidariskt finansierad. Det är både ekonomiskt möjligt och politiskt rimligt att återskapa en solidarisk finansiering av arbetslöshetsförsäkringen. Om arbetslöshetsavgiften hade avskaffats 2012 och motsvarande intäkt i stället hade tagits in till staten via arbetsmarknadsavgiften skulle denna ha behövt höjas från 2,91 till 3,07 procent. Om de totala arbetsgivaravgifterna hade legat kvar på oförändrad nivå skulle ett sådant avskaffande av arbetslöshetsavgiften ha inneburit en minskning av statens intäkter med 2,46 miljarder kronor 2012. Dessa intäkter behövs inte för att finansiera arbetslöshetsförsäkringen som gick med ett överskott på 23 miljarder kronor 2010.

Med sänkta medlemsavgifter sänks tröskeln för att gå med i en a-kassa mest för dem som har stort behov av försäkringen. Om arbetslöshetsavgiften avskaffas kommer ingen att behöva betala mer än ca 100 kronor per månad i medlemsavgift till sin a-kassa. Vi vill också införa avdragsrätt för medlemsavgiften till a-kassan. Minskade kostnader för att vara medlem i en a-kassa tillsammans med förbättrade kvalificerings- och ersättningsvillkor är det effektivaste sättet att skapa en inkomstförsäkring som alla med fast förankring på arbetsmarknaden kan få ersättning från vid arbetslöshet.

Arbetslöshetsavgiften ska därför avskaffas och en avdragsrätt om 40 procent för medlemsavgift till arbetslöshetskassa ska införas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13.	Reseavdrag, punkt 13 (MP, V)
	av Mats Pertoft (MP) och Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Sk246 av Stina Bergström m.fl. (MP) och

2012/13:Sk419 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2012/13:Sk301 av Hans Backman (FP),

2012/13:Sk302 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP),

2012/13:Sk316 av Ann-Britt Åsebol (M) och

2012/13:Sk377 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Oljan är en ändlig resurs och vårt oljeberoende är ett hot mot såväl klimatet som landsbygden. Bensinpriset är nu över 15 kronor per liter och de globala oljepriserna stiger. Att utveckla kollektivtrafiken och ta fram alternativa drivmedel är en överlevnadsfråga för landsbygden. Alliansens politik har kraftigt gynnat Stockholm på bekostnad av övriga delar av landet. Moderaterna och dess allierade har haft sex år på sig att vända den allt mer Stockholmscentrerade politiska utvecklingen. I stället har de valt att lägga mer sten på börda för Sverige utanför Stockholm.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet står för en ansvarsfull politik som baseras på den enkla principen att göra klimatsmarta val enklare, utan att göra det tuffare för den som redan har det tufft.

I dag går merparten av reseavdraget till bilresor inom storstadsregionerna och deras närmare omgivning, trots att det här finns alternativa transportsätt – ett typiskt exempel på miljöskadliga subventioner. Reseavdraget behövs bättre i de delar av landet där det inte finns alternativ.

Regeringen bör tillsätta en utredning som har till uppgift att hitta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik och cykel, men samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14.	Dubbelbeskattningsavtal, punkt 14 (SD)
	av Thoralf Alfsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sk218 av Tony Wiklander m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

En växande del av den internationella sjöfarten ägnar sig åt andra aktiviteter till sjöss än transport av gods eller passagerare, exempelvis undersökning av havsbotten, kabelläggning och konstruktionsarbeten i marin miljö. Pipelineprojekt, vind- och vågkraft, kraftkablar och intresset av att i ökad utsträckning använda havsbotten för att lägga kommunikationskablar har drivit på utvecklingen mot en tekniskt avancerad sjöfart.

Detta växande segment kräver stora resurser för forskning och teknisk utveckling och personal från flera olika yrkesgrupper utöver de som arbetar med fartygets drift och som traditionellt räknas som sjömän, dvs. högskoleutbildade geologer, oceanografer, marinbiologer och tekniker. Det finns emellertid två problem för svenskt vidkommande, dels att de svenska näringsvillkoren medför att det inte går att bedriva sådan sjöfart med fartyg under svensk flagg, dels att arbetsmarknaden inom denna sjöfart, till följd av nuvarande skatteregler, är stängd för svenska sjömän så länge dessa är bosatta i Sverige.

Om man väljer att flagga ut fartyg och flytta verksamheten till något annat nordiskt land är det av skatteskäl inte är möjligt att anställa svenska sjömän. Enligt Skatteverkets redovisade bedömning av artikel 3.l h i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet ska annan sjöfart än gods- eller passagerartransporter inte anses gå i internationell trafik. Skatteverkets bedömning medför att undantagen i dubbelbeskattningsavtalet inte blir tillämpliga och svenska sjömän på utflaggade fartyg blir fullt skattskyldiga i Sverige vilket medför att de för att uppnå likvärdiga villkor som konkurrenterna måste flagga ut sina fartyg och använda sig av utländsk arbetskraft.

Sverigedemokraterna anser att det för att öppna arbetsmarknaden för svenska sjömän krävs att sjöfartsstödet ändras så att de kan ta anställning på svenska fartyg och att de nuvarande skattereglerna förändras.

Särskilt yttrande

Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 2 (S, V)

Leif Jakobsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S) anför:

I Sverige har vi i många år satt en ära i vår jämlikhet och den jämlikheten uppnår man bland annat genom så rättvisa och väl genomtänkta regler som möjligt. Något som går i rakt motsatt riktning är våra nuvarande beskattningsregler för de sjukas och de arbetslösas skatt. I dag får man sin tidigare inkomst sänkt när man blir arbetslös eller drabbas av sjukdom då staten beskattar dessa människor hårdare än när de var friska och hade ett arbete. Detta är inte ett bra sätt att behandla människor och det bidrar också till att skillnaderna mellan människor ökar.

Alliansregeringens politik har helt fel inriktning. Sjukersättningen är inget bidrag, det är en utbetalning från den socialförsäkring som man har betalat in till under sitt liv och arbetslöshetsersättningen är lika lite ett bidrag utan något man får tillbaka från den försäkring som man har betalat in till under sina yrkesverksamma år.

Om man efter ett långt, ofta slitsamt, yrkesliv har ålderspension, alltså uppskjuten lön, så betalar man mer skatt än den som har inkomst av lön. Än värre blir det för den som har blivit arbetslös och har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, eller har förtidspension, då blir skillnaden i beskattning ännu högre. Samma sak gäller den som är hemma för att ta hand om sina barn och har ersättning från föräldraförsäkringen.

Detta är djupt orättvist, orättfärdigt och innebär naturligtvis inte skatt efter bärkraft. Därför borde skattesystemet ändras så att lika inkomster beskattas lika, oavsett om de kommer från anställning, ålders- eller förtidspension, sjukersättning eller arbetslöshetsförsäkring eller föräldraförsäkring.

Det är en viktig princip att olika inkomstslag ska beskattas lika.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Sk203 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en skattereduktion för gåvor till idéburet företagande.

2012/13:Sk206 av Caroline Szyber (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda skattereduktion för flyttkostnader.

2012/13:Sk207 av Caroline Szyber (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en bred parlamentarisk skatteutredning under nästa mandatperiod med inriktning i enlighet med motionens intentioner.

2012/13:Sk208 av Caroline Szyber (KD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar för sina medarbetare.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna kring friskvård så att cykel inte likställs med ”andra dyrare träningsredskap”.

2012/13:Sk209 av Jacob Johnson m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över det svenska skattesystemet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en probleminventering av det svenska skattesystemet.

2012/13:Sk210 av Anders Sellström (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera utförsåkning och golf i begreppet skattefri friskvård.

2012/13:Sk211 av Anders Sellström (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skattereglerna i syfte att höja fribeloppet för bärplockning.

2012/13:Sk213 av Johan Linander (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsningarna i fråga om förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.

2012/13:Sk214 av Carina Herrstedt (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pension ska beskattas på samma sätt som lön.

2012/13:Sk218 av Tony Wiklander m.fl. (SD):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ändring i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet måste göras i syfte att svenska sjömän inte ska diskrimineras.

2012/13:Sk221 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga ROT-avdraget till att inkludera byggnationer inom tomtgräns inklusive grind och staket.

2012/13:Sk222 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett avdrag för körkortskostnaderna.

2012/13:Sk224 av Lars-Axel Nordell (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett individuellt friskvårdsavdrag.

2012/13:Sk225 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra villkoren för friskvårdsförmånen.

2012/13:Sk226 av Jan Ertsborn (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändrade regler för förtida uttag av medel på pensionssparkonton vid betalningssvårigheter.

2012/13:Sk228 av Jan Ertsborn (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i lämpliga sammanhang utreda möjligheten att låta omkostnadsersättningar från kommuner, landsting/regioner och staten bli skattefria.

2012/13:Sk229 av Andreas Carlson och Lars-Axel Nordell (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en skattereduktion för it-tjänster.

2012/13:Sk233 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattningen av pensionärer.

2012/13:Sk234 av Jan Ertsborn (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa stimulanser för ett långsiktigt privat sparande.

2012/13:Sk236 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att individuella anmälningsavgifter bör kunna omfattas av friskvårdsbidraget.

2012/13:Sk241 av Pontus Haag (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av den statliga inkomstskatten.

2012/13:Sk242 av Irene Oskarsson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera ytterligare tjänster i HUS-avdraget.

2012/13:Sk245 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ROT-avdrag för fönsterrenovering.

2012/13:Sk246 av Stina Bergström m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett nytt reseavdrag som är avsett att införas under mandatperioden.

2012/13:Sk250 av Kristina Nilsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på omkostnadsersättning för kontaktpersoner.

2012/13:Sk251 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket i fråga om vem som ska få vara förmånstagare till pensionsförsäkringar bör göras om.

2012/13:Sk253 av Lars Johansson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en bred parlamentarisk skatteutredning.

2012/13:Sk257 av Christer Winbäck (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten för Skatteverket att kunna ge dispens från sista datum för ansökan om ROT-avdrag.

2012/13:Sk265 av Lars-Axel Nordell (KD):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utvidga reformen om avdragsrätt på gåvor till ideella organisationer till hela den ideella sektorn samtidigt som nivån på skatteavdraget höjs.

2012/13:Sk267 av Lennart Axelsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det orättvisa i att pensionärer och löntagare betalar olika skatt på lika inkomst.

2012/13:Sk270 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda former av skattelättnader för tillfällig arbetskraft som skördar manuellt inom växtodling eller som plockar bär under perioden från midsommar till den 30 september.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en höjning av grundavdraget för plockning av vilt växande bär och svamp.

2012/13:Sk272 av Andreas Carlson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka ROT-avdraget.

2012/13:Sk273 av Catharina Bråkenhielm (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att olika inkomstslag ska beskattas lika.

2012/13:Sk274 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bostadspolitik.

2012/13:Sk276 av Tomas Eneroth m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga ROT-avdrag för Folkets Hus och bygdegårdar.

2012/13:Sk279 av Nina Lundström (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa avdragsrätt för folkhälsoaktiviteter och folkhälsoinsatser.

2012/13:Sk281 av Patrick Reslow (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.

2012/13:Sk286 av Ingemar Nilsson och Susanne Eberstein (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av avdrag för medlemskap i en intresseförening.

2012/13:Sk295 av Henrik Ripa (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att förenkla administrationen kring avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer.

2012/13:Sk299 av Hans Backman m.fl. (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i lämpligt sammanhang göra en översyn av beskattningen av personaloptioner.

2012/13:Sk301 av Hans Backman (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att personer som vid idrottsarrangemang tjänstgör som domare och funktionärer, i skatterättslig mening borde anses ha hemmet som tjänstgöringsställe.

2012/13:Sk302 av Hans Backman och Maria Lundqvist-Brömster (båda FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inräkna transporter till och från barnomsorgen i sträckan reseavdrag.

2012/13:Sk310 av Lars Elinderson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av reglerna för skatt på pensionssparande.

2012/13:Sk312 av Anton Abele (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av ett dubbelt jobbskatteavdrag för unga.

2012/13:Sk314 av Anton Abele (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteregler inom soldatyrket.

2012/13:Sk315 av Christian Holm och Ann-Britt Åsebol (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ändrade beskattningsregler för personaloptioner kontra köpoptioner.

2012/13:Sk316 av Ann-Britt Åsebol (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av bilkostnaderna för boende på landsbygden.

2012/13:Sk319 av Annika Qarlsson och Åsa Torstensson (båda C):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skattereduktion för it-tjänster i hemmet, s.k. RIT-avdrag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga avdraget för hushållsnära tjänster till att omfatta även läxhjälp.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undersöka möjligheterna att införa en generell avdragsrätt för alla köpta tjänster i hemmen.

2012/13:Sk320 av Tuve Skånberg (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.

2012/13:Sk323 av Sven-Olof Sällström (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa ett system för frivillig sambeskattning.

2012/13:Sk330 av Eliza Roszkowska Öberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa skattereduktion för RIT-tjänster.

2012/13:Sk334 av Krister Hammarbergh (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över reglerna för friskvårdsavdrag.

2012/13:Sk337 av Margareta B Kjellin (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för it-tjänster, ett s.k. RIT-avdrag.

2012/13:Sk339 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för och möjligheterna att införa RUT-avdrag för företagare.

2012/13:Sk340 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga om det finns förutsättningar för att införa ett natur-RUT.

2012/13:Sk344 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ytterligare öka informationsinsatserna för att säkerställa att fler människor får vetskap om jobbskatteavdraget och dess innebörd.

2012/13:Sk352 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av ROT-avdraget.

2012/13:Sk356 av Jenny Petersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa ett skatteparadis för låginkomsttagare i Sverige genom ytterligare skattesänkningar.

2012/13:Sk357 av Carl-Oskar Bohlin och Johan Hultberg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett utökat jobbskatteavdrag för personer under 26 år.

2012/13:Sk361 av Anna Steele (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att ROT-avdrag även ska gälla konstnärer.

2012/13:Sk366 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för gåvor till djurrättsorganisationer.

2012/13:Sk367 av Marie Nordén m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebestämmelser för frivilliga samhällsarbetare.

2012/13:Sk370 av Lotta Finstorp (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om RIT-avdrag.

2012/13:Sk371 av Lotta Finstorp och Edward Riedl (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för ridning som friskvård.

2012/13:Sk374 av Johan Löfstrand m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att med hänsyn till arbetsmarknadssituationen utvidga ROT-avdraget till att omfatta även kulturbyggnader och viss offentlig verksamhet, exempelvis skollokaler.

2012/13:Sk376 av Per-Ingvar Johnsson och Karin Nilsson (båda C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förutsättningarna för och konsekvenserna av att fördela skatteinkomsterna från den särskilda inkomstskatten till de kommuner och landsting där inkomsterna förvärvats.

2012/13:Sk377 av Rickard Nordin (C):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kilometerbaserade reseavdrag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefria milersättningar.

2012/13:Sk382 av Solveig Zander (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till HUS- och TUR-avdrag.

2012/13:Sk386 av Mikael Oscarsson och Andreas Carlson (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utveckla avdragsrätten för gåvor till ideell hjälpverksamhet så att den än bättre stärker det civila samhället och dess arbetsmarknad.

2012/13:Sk389 av Lennart Axelsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av rättvisa i skattesystemet.

2012/13:Sk390 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hälsokonton.

2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa värnskatten.

2012/13:Sk402 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatteavdrag bör införas även för hushållsnära reparationstjänster.

2012/13:Sk405 av Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ROT-stöd för hyresrätter.

2012/13:Sk406 av Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla skattebetalare ska beskattas på samma sätt.

2012/13:Sk408 av Phia Andersson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika skatt oavsett ålder.

2012/13:Sk414 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en förmånstagare till en pensionsförsäkring i regel ska vara densamme som den som är arvsberättigad till förmögenhet och annan kvarlåtenskap.

2012/13:Sk417 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till ett enskilt skatteavdrag för hälsofrämjande åtgärder.

2012/13:Sk418 av Anne Marie Brodén och Thomas Finnborg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en försöksverksamhet med BOT-avdrag i Halland och Skåne.

2012/13:Sk419 av Siv Holma m.fl. (V):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av ett nytt avståndsbaserat reseavdrag som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel.

2012/13:Sk421 av Edward Riedl och Lotta Finstorp (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cykel för transporter till och från arbetet.

2012/13:Sk422 av Edward Riedl (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten.

2012/13:Sk425 av Walburga Habsburg Douglas (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvidgad möjlighet till avdrag för hushållsnära tjänster.

2012/13:Sk426 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett personligt avdrag för friskvård.

2012/13:Sk428 av Mats Pertoft (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjliggöra kollektivtrafikkort och cyklar åt anställda utan förmånsbeskattning.

2012/13:Sk431 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för försvarsanställda svenskar på internationella uppdrag.

2012/13:Sk436 av Ulf Holm och Mats Pertoft (båda MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nedtrappning av ränteavdragen.

2012/13:Sk438 av Mats Pertoft m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att genomföra en bred översyn av skattesystemet.

2012/13:C208 av Carina Herrstedt (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefrihet för delvis uthyrning av bostad.

2012/13:C303 av Jan Lindholm (MP):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av ett ROT-avdrag på upp till 500 000 kronor för dem som byggt ett hus med enstegstätad fasad.

2012/13:C400 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om upprustningsstöd.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ROT-avdraget.

2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän ska slippa förmånsbeskattning för icke lagad mat ute i fält.

2012/13:Sf207 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en avdragsrätt om 25 procent för medlemsavgift i fackliga organisationer bör införas.

2012/13:Kr296 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvs-ROT.

2012/13:Kr320 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):

24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer.

2012/13:T249 av Siv Holma m.fl. (V):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur arbetsgivare och anställda genom ändrad beskattning kan gynnas för ökad arbetspendling med cykel.

2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även etanoldrivna förmånsbilar ska få en nedsättning av förmånsvärdet och att regeringen ska ta fram en långsiktig plan för hur nedsättningen av förmånsvärdet ska förändras i framtiden så att systemet blir långsiktigt förutsägbart för bilbranschen och bilköparna.

2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån.

2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avdragsrätt om 40 procent för medlemsavgift till arbetslöshetskassa ska införas.