Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU2 | |
Utgiftsområde 8 Migration | |
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag till anslag m.m. för 2013 i fråga om utgiftsområde 8 Migration (prop. 2012/13:1) och motioner från den allmänna motionstiden 2012. Motionerna gäller anslagen eller anslutande frågor.
Utifrån regeringens målsättning och för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik träffades en ramöverenskommelse om migrationspolitik med Miljöpartiet de gröna i mars 2011. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.
Regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om fördelning av medel på de olika anslagen, sammanlagt drygt 9 504 miljoner kronor.
I motionerna tas det bl.a. upp frågor om Migrationsverkets ärendehandläggning och om personalens utbildning och kompetens. Även frågor om asylsökandes ersättningar, boende och sysselsättning samt frågor om ensamkommande barn, vidarebosättning och offentligt biträde behandlas i motionerna.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
I ärendet finns 14 reservationer (S, SD, V). V-ledamoten har i särskilt yttrande redovisat sitt partis budgetförslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration | |
| a) | Bemyndigande |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 och 33 000 000 kronor 2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 8 punkt 1. | |
| b) | Anslag |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2013 ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna 2012/13:Sf309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V), 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) och 2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5. | |
Reservation 1 (SD)
2. | Barn i asylprocessen |
| Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5, 2012/13:Sf326 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 2 och 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4. |
Reservation 2 (S)
Reservation 3 (V)
3. | Ärendehandläggningen och utbildningsfrågor m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 31 och 45, 2012/13:Sf343 av Carina Ohlsson m.fl. (S), 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 10 och 16, 2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7 samt 2012/13:So595 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 34. |
Reservation 4 (S)
Reservation 5 (V)
4. | Utredningar om tortyr |
| Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26, 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 11 och 2012/13:Sf391 av Lotta Hedström m.fl. (MP) yrkande 1. |
Reservation 6 (S)
Reservation 7 (V)
5. | Ensamkommande barn |
| Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf215 av Andreas Carlson (KD) yrkande 1, 2012/13:Sf271 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C), 2012/13:Sf275 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S), 2012/13:Sf327 av Raimo Pärssinen (S), 2012/13:Sf338 av Thoralf Alfsson och Per Ramhorn (båda SD) och 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 21. |
Reservation 8 (S)
Reservation 9 (SD)
6. | Mottagande av asylsökande |
| Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD), 2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP) yrkande 1, 2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S), 2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–3, 6 och 9, 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 13–15, 2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S) yrkande 2, 2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt 2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD) yrkande 4. |
Reservation 10 (S)
Reservation 11 (SD)
Reservation 12 (V)
7. | Vidarebosättning |
| Riksdagen avslår motion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 17. |
Reservation 13 (S)
8. | Offentligt biträde |
| Riksdagen avslår motion 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 42–44. |
Reservation 14 (V)
Stockholm den 27 november 2012
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gunnar Axén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Mikael Cederbratt (M), Fredrik Lundh Sammeli (S), Lars-Arne Staxäng (M), Kurt Kvarnström (S), Ulf Nilsson (FP), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S), Gunilla Nordgren (M), Gunvor G Ericson (MP), Emma Henriksson (KD), David Lång (SD), Eva Lohman (M), Annelie Karlsson (S), Christina Höj Larsen (V)
1 |
Redogörelse för ärendet
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 i fråga om utgiftsområde 8 Migration.
Grunden för propositionen i denna del är den ramöverenskommelse som regeringen och Miljöpartiet de gröna träffade i mars 2011 i syfte att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.
Även ett flertal motioner från den allmänna motionstiden 2012 som rör anslagen samt närliggande frågor behandlas i betänkandet.
De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2013 och de avvikelser från förslaget som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslår.
I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Under ärendets beredning har Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson informerat utskottet om bl.a. verkets ekonomiska situation och verksamhet. Vid samma tillfälle lämnade även verkets operative chef Mikael Ribbenvik information om bl.a. vissa rättsliga frågor.
På förslag av finansutskottet i betänkande 2012/13:FiU1 har riksdagen den 21 november 2012 bifallit regeringens förslag till utgiftsram, 9 504 492 000 kronor för utgiftsområde 8 Migration.
Utskottets överväganden
1:1 Migrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om barn i asylprocessen, ärendehandläggningen, utbildningsfrågor, tolkar och utredningar om tortyr.
Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (S), 3 (V), 4 (S), 5 (V), 6 (S) och 7 (V) samt särskilt yttrande (V).
Propositionen
Anslaget används för Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget används också för samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, förvaltningskostnader förknippade med mottagandet av asylsökande, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvarsverksamhet samt myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.
Migrationsverket har under 2012 dimensionerats utifrån ett intervall av nya asylsökande i stället för en statisk nivå för att kunna använda befintlig arbetskraft där behoven inom organisationen är störst. I propositionen anges att drygt 10 900 personer beviljades uppehållstillstånd under 2011 på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, eller som övriga skyddsbehövande. Utöver det överfördes 1 896 s.k. kvotflyktingar till Sverige. Enligt budgetpropositionen sökte drygt 29 600 personer asyl i Sverige under 2011 jämfört med 31 819 året innan, vilket är en minskning med 7 procent. Flest asylsökande kommer från Afghanistan, Somalia och Serbien. Konflikten i Syrien har under sommaren 2012 utvecklats till inbördeskrig. Utvecklingen av säkerhetsläget i Syrien är mycket svårt att förutse men regeringen bedömer att sannolikheten för att många fler syrier ska söka skydd i Sverige är hög.
Regeringen bedömer att antalet asylsökande blir väsentligt fler än vad som prognostiserades i samband med budgetpropositionen för 2012. Migrationsverket behöver under åren 2013–2014 ha kapacitet att ta emot mellan 38 000 och 42 000 nya asylansökningar årligen. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka, inte minst ansökningar om familjeåterförening.
Sammantaget ökas anslaget med 666 miljoner kronor 2013.
Regeringen föreslår att 2 959 507 tusen kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:1 anvisar drygt 1 miljard kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
Motioner som inte rör anslaget 2013
Barn i asylprocessen
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om ett stärkt barnperspektiv i migrationspolitiken. Bland annat måste barnets bästa vara vägledande vid alla beslut som rör barn, och praxis i ärenden som rör barn och unga bör mildras.
Även i motion 2012/12:Sf326 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om vikten av att stärka barnperspektivet i asyl- och flyktingpolitiken genom att mildra praxis i ärenden som rör barn.
I kommittémotion 2012/13:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen i Migrationsverkets regleringsbrev ålägger verket att i asylärenden som rör barn vara skyldigt att använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. I samma motion begärs ett tillkännagivande om att uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredning och bedömning av barns asylskäl (yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om att uppdra åt Migrationsverket att skriftligt redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömningar av barn har genomförts i verksamheten (yrkande 5).
Ärendehandläggningen och utbildningsfrågor m.m.
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om utbildning av personal vid Migrationsverket och domstolar i genus-, barn- och hbtq-perspektiv i prövningsprocessen. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om tillsyn över tolkförmedlingar. Motionärerna menar att det nuvarande upphandlingssystemet innebär att man inte kan göra tillräckliga kontroller av mindre seriösa tolkförmedlingar.
I motion 2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om behovet av bättre landinformation i hbt-ärenden. Samma motion innehåller också ett förslag till tillkännagivande om behovet av kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet (yrkande 5). I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om möjligheterna att föreskriva att personal med hbt-kompetens ska delta i utredningen av asylärenden där förföljelse av hbt-personer åberopas.
I motion 2012/13:Sf343 av Carina Ohlsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska följa kvinno- och barnkonventionerna.
I motion 2012/13:So595 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket och andra myndigheter som arbetar nära flyktingar ska höja sin hbtq-kompetens.
I partimotion 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att organisera kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation. I yrkande 45 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Domstolsverket i uppdrag att ge förslag på organisering av utbildning av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden i bl.a. rättsliga frågor samt ge förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning. Motionärerna menar att det många gånger förekommer både komplicerade rättsliga frågor och svårbedömda faktiska förhållanden i utlänningsärenden och att det därför finns ett behov av förstärkta utbildningsinsatser.
Utredningar om tortyr
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om Migrationsverkets utredningar om tortyr. Motionärerna menar att Migrationsverkets medicinska utredningar vid misstanke om tortyr måste följa tydliga rutiner. Om verket ifrågasätter att den asylsökande har torterats är det skäl för att genomföra en utredning.
I motion 2012/13:Sf391 av Lotta Hedström m.fl. (MP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att tortyrskadeutredningar regelmässigt ska utföras i asylprocessen om den sökande eller en handläggare påkallar det.
I partimotion 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 25 begärs att regeringen lägger fram förslag till en ändring i utlänningslagen som innebär att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda när det gäller tortyr. I yrkande 26 begärs det ett tillkännagivande om behovet av tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att genomföra ett ökat antal tortyrskadeutredningar.
Utskottets ställningstagande
Anslaget 1:1 Migrationsverket
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom utgiftsområdet i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och påverka. Samverkan mellan berörda myndigheter och effektiviteten i prövningsverksamheten i alla instanser påverkar också i stor utsträckning bl.a. vistelsetiderna och därmed utgifterna för mottagandet av asylsökande. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att Migrationsverket fortsätter att utveckla organisationen och arbetssättet för att ytterligare öka förmågan att använda personalen på ett flexibelt sätt.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen, för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik, träffade en ramöverenskommelse om migrationspolitik med Miljöpartiet de gröna i mars 2011. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.
Utskottet noterar att första halvåret 2012 ökade antalet asylsökande med nära 30 procent jämfört med samma period 2011 och regeringens bedömning är att antalet asylsökande 2013 kommer att bli väsentligt större än vad som tidigare prognostiserats.
Utskottet vill peka på att Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. Sverige är ett land som har en tradition av öppenhet mot omvärlden. Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
I utskottets yttrande över ramen för utgiftsområde 8 Migration (2012/13:SfU1y) avfärdade utskottet Sverigedemokraternas förslag till åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen och avfärdade därför också förslaget till en kraftigt reducerad ram för utgiftsområdet. Sverigedemokraternas förslag innebär sammantaget att anslagen inom utgiftsområdet mer än halveras, vilket i praktiken skulle omöjliggöra för Migrationsverket att bedriva sin verksamhet på ett rättssäkert sätt och i överensstämmelse med folkrättsliga konventioner, såsom FN:s flyktingkonvention, FN:s tortyrkonvention och FN:s barnkonvention. Utskottet ifrågasatte också det realistiska i att genomföra de utgiftsminskningar som Sverigedemokraterna föreslår. Dessa utgiftsminskningar skulle förutsätta omfattande personalneddragningar och lokalavyttringar av såväl kontorslokaler som boende för asylsökanden. Den utgiftsminskande effekten av sådana åtgärder kan inte uppnås på helårsbasis med hänsyn till uppsägningstider för såväl personal som lokaler.
Utskottet, som vid sitt sammanträde den 20 november 2012 informerades av Migrationsverkets generaldirektör, noterar att myndigheten nu i sina prognoser för 2013 beräknar antalet asylsökande till 54 000. För Migrationsverkets del skulle detta innebära att förvaltningsanslaget behöver öka med 160 miljoner kronor. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov tillför medel i en ändringsbudget.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2013 och avstyrker motion 2012/13:Sf312 (SD) i denna del.
Barn i asylprocessen
Utskottet vill betona att utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa ska genomsyra hela asylprocessen. Barns egna asylskäl ska alltid utredas och bedömas individuellt. Barns egna asylskäl liksom förekomsten av barnspecifika former av förföljelse, dvs. allvarliga kränkningar av barnets rättigheter som riktar sig till barn under 18 år måste därmed beaktas i asylprocessen. Utskottet kan också konstatera att det i regleringsbrevet för Migrationsverket för 2012 finns krav på att myndigheten särskilt ska redovisa hur den säkerställer att barns egna asylskäl utreds, bedöms och redovisas i besluten.
Migrationsverket har tillsammans med Barnombudsmannen tagit fram en policy för arbete med barn. Syftet med denna barnpolicy är att fastställa hur myndigheten ska se till att barnets rätt och barnrättsperspektivet genomsyrar alla frågor som rör barn hos Migrationsverket. Migrationsverket har även tagit fram en utbildning om barns rättigheter och barnkonsekvensanalyser. För att säkerställa att barnpolicyn tillämpas samt att barnärenden hanteras enhetligt och rättssäkert har Migrationsverket tillsatt en barnsamordningsgrupp med en särskild samordnare.
Genom att arbeta med barnkonsekvensanalyser som metod har Migrationsverket uppnått en större enhetlighet i hanteringen av ärenden som rör barn. Myndigheten har upprättat styrdokument, rutiner och mallar för mottagandet av asylsökande barn. I Handbok i migrationsärenden och i Migrationsverkets datasystem Skapa finns rutiner och mallar till stöd för att göra barnkonsekvensanalyser inför beslut i asylärenden. Utöver detta har Migrationsverket även genomfört en kvalitetsgranskning av ensamkommande barns ärenden under 2011. Granskningen resulterade i ett antal förbättringsförslag, t.ex. om att genomföra utbildningsinsatser för att stärka kunskapen om hur barnkonsekvensanalyser görs på ett relevant sätt i asylärenden. Under 2011 genomförde Migrationsverket utbildningsinsatser i detta syfte. Barn är även ett ämnesord som med viss sökteknik i Lifos (Migrationsverkets databas för rätts- och landinformation) medför att relevanta rättsliga avgöranden kan hittas. Beslut och domar där barn åberopar egna asylskäl kommer även fortsättningsvis att indexeras så att de är lätt sökbara i Lifos.
Regeringen och Miljöpartiet de gröna har inom ramen för den migrationspolitiska ramöverenskommelsen enats om att uppdra åt Migrationsverket att utarbeta informationsmaterial om asylprocessen för överförmyndare och gode män. Detta material finns nu tillgängligt.
Socialstyrelsen kom under sommaren 2012 efter diskussioner med Migrationsverket fram till en rekommendation om medicinska åldersbedömningar för barn i övre tonåren när barnet uppger sig vara under 18 år, men där det finns tecken på att personens verkliga ålder är högre och då det inte är uppenbart att personen är vuxen. Migrationsverket hänvisar bl.a. till dessa rekommendationer i ett rättsligt ställningstagande för åldersbedömning daterat den 5 juli 2012. Det framkommer även av det rättsliga ställningstagandet att Migrationsverkets muntliga utredningar ska genomföras av en tjänsteman med barnkompetens och barnrättskompetens.
Mot bakgrund av det anförda och bl.a. arbetet med att säkerställa Migrationsverkets barnpolicy saknas det enligt utskottets mening skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om barnperspektivet i migrationspolitiken. Utskottet avstyrker motionerna 2012/13:Sf364 (S) yrkande 4, 2012/13:Sf326 (S) yrkande 2 samt 2012/13:Sf204 (V) yrkandena 1, 2 och 5.
Ärendehandläggningen och utbildningsfrågor m.m.
Varje asylsökandes skäl ska prövas individuellt. I den individuella prövningen ingår också att ta hänsyn till kön, dvs. att ha ett genusperspektiv samt att ta hänsyn till hbtq-frågor. Av utlänningslagen (2005:716) framgår att den person är flykting som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.
I regleringsbrev för Migrationsverket för 2012 anges att verket vid fyra tillfällen under 2012 ska lämna en analys av kompetensbehovet hos Migrationsverkets personal när det gäller kvinnor och barn samt särskilt utsatta grupper, varvid hbtq-personer särskilt tas upp.
Av Migrationsverkets årsredovisning för 2011 framgår det att Migrationsverket har arbetat med frågor som rör hbtq-personer bl.a. i projektet Beyond borders. Genom projektet har en utbildning i normkritiskt synsätt införlivats i Migrationsverkets utbildningsprogram. Migrationsverket inrättade också under 2011 en särskild samordnare för hbtq- och genderfrågor.
Utskottet konstaterar att Migrationsverket genom de vidtagna åtgärderna aktivt arbetar med information och utbildning i hbtq- och genderfrågor.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2012/13:Sf364 (S) yrkande 10, 2012/13:Sf377 (S) yrkandena 3, 5 och 7, 2012/13:Sf343 (S) och 2012/13:So595 (MP) yrkande 34 är i huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks därmed.
Frågan om kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation tas upp i en studie som genomförts gemensamt av Migrationsverket och UNHCR: Kvalitet i svensk asylprövning – En studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd, som publicerades i september 2011. UNHCR anser i rapporten att det är utmärkt att så mycket landinformation från Lifos finns tillgänglig och att rättschefens rättsliga ställningstaganden redogör för Migrationsverkets allmänna förhållningssätt till en viss fråga. Det är också bra att Migrationsverket publicerar sina egna rapporter med landinformation. UNHCR rekommenderar även att Utlänningshandboken (numera kallad Handbok i migrationsärenden) uppdateras med ett kapitel om hur man använder landinformation, inklusive citat, och hur man värderar relevansen av landinformation som lämnats in av den sökande.
Inom ramen för den migrationspolitiska ramöverenskommelsen med Miljöpartiet de gröna gav regeringen den 15 mars 2012 i uppdrag åt Migrationsverket att dels skapa ett system för att göra migrationsrättslig praxis och andra relevanta avgöranden från internationella domstolar och andra internationella prövningsorgan lättåtkomlig i Lifos, dels göra en allmän översyn av Lifos. Migrationsverket redovisade översynen av Lifos i en skrivelse till regeringen den 28 augusti 2012. Av skrivelsen framgår det bl.a. att det inom Migrationsverket pågår ett projekt som kallas Den lärande organisationen – en asylprövning med hög rättslig kvalitet. Projektet syftar till att säkerställa en asylprocess som präglas av hög rättslig kvalitet och som kompletterar det arbete som redan bedrivs inom Migrationsverket för att arbeta effektivt och med korta handläggningstider samt med den sökande i centrum. Migrationsverket har vidare skapat en ny ingång i Lifos, ”Rättsfallssamling”, där både nationella och internationella instansers avgöranden är sökbara. Migrationsverket undersöker också möjligheten att skapa en mobilwebb med i princip samma innehåll. Som ytterligare ett led i översynen av Lifos har Migrationsverket projektanställt två personer från Domstolsverket som under hösten 2012 går igenom internationella avgöranden på det migrationsrättsliga området och skriver referat på svenska. Migrationsverket planerar att regelbundet genomföra brukardialoger med domstolar och offentliga biträden i seminarieform, där även information om sökteknik i Lifos kommer att ges. Utbildning i sökteknik i Lifos ingår även i Migrationsverkets utbildningsprogram.
Utskottet förutsätter att myndigheten arbetar vidare med att säkerställa ett opartiskt användande av landinformation i asylprövningen. Utskottet ser därför ingen anledning att föreslå något tillkännagivande med anledning av motion 2012/13:Sf225 (V) yrkandena 31 och 45. Motionsyrkandena avstyrks.
Det är Kammarkollegiet som är ansvarigt för att föra register över auktoriserade tolkar, rättstolkar, sjukvårdstolkar och översättare. Kammarkollegiet utövar också tillsyn över auktoriserade tolkar och auktoriserade översättare.
I början av 2012 överlämnade Statskontoret rapporten En tolkningsfråga – om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar (2012:2) till regeringen. Statskontoret hade bl.a. i uppdrag att identifiera för- och nackdelar med den nuvarande ansvarsfördelningen och organisationen för auktorisation av tolkar och översättare, inklusive ansvaret för tolkregister, samt hur tillgången på tolkar kan ökas. Statskontoret fann inte några särskilda problem eller tydliga nackdelar med den nuvarande ansvarsfördelningen och organisationen för att auktorisera tolkar. Problemet enligt Statskontoret är i stället att av de tolkar som finns i dag saknar merparten formell kompetens, det vill säga auktorisation eller utbildningsbevis från den sammanhållna grundutbildningen av tolkar. Statskontoret anger i rapporten att det inte finns någon enskild åtgärd som staten kan vidta för att åstadkomma en tolkmarknad som en gång för alla tillfredsställer alla önskemål och behov.
Även Migrationsverket arbetar med tolkrelaterade frågor. Sedan den 1 januari 2012 driver Migrationsverket projektet Tolka mig rätt – att öka kvaliteten i mötet med den sökande i samarbete med Europeiska flyktingfonden. Projektets övergripande mål är att rättssäkerheten och effektiviteten i tolkade samtal vid Migrationsverket ska öka. Projektet ska pågå t.o.m. december 2013.
Utskottet kan konstatera att Kammarkollegiet och Tolk- och översättarinstitutet utövar tillsyn över tolkar m.fl. och förutsätter att den formella kompetensen i ett upphandlingsförfarande kontrolleras. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2012/13:Sf364 (S) yrkande 16.
Utredningar om tortyr
Utskottet konstaterar att i Migrationsverkets Handbok i migrationsärenden finns information om rättsregler, bevisregler samt övriga tortyrrelaterade frågor som förekomst och effekter. Vidare anges i handboken bl.a. att information ska lämnas om landstingens kris- och traumaenheter, om Röda korset samt om möjligheten för den asylsökande att själv uppsöka sjukvården för att på egen bekostnad få ett intyg som stöder påståenden om tortyr. Behövs undersökningar eller dokumentation av eventuella kroppsskador ska det alltid utföras av medicinsk personal. Enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående medicinska utredningar av åberopade skador, daterat den 5 juli 2012, bör den som åberopar skador efter tortyr och inkommer med intyg som indikerar att han eller hon har varit utsatt för sådan behandling beviljas vidare utredning av skadorna.
När det gäller frågan om beviskrav inom asylrätten anges i Handbok i migrationsärenden bl.a. att när det gäller påståenden om risk för dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling eller bestraffning får beviskraven inte ställas alltför högt. Om någon fullständig bevisning inte kan läggas fram bör den sökandes berättelse godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
Med det anförda får motionerna 2012/13:Sf364 (S) yrkande 11, 2012/13:Sf391 (MP) och 2012/13:Sf225 (V) yrkandena 25 och 26 anses i huvudsak tillgodosedda och avstyrks därmed.
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om ensamkommande barn, mottagande av asylsökande och eget boende m.m.
Jämför reservationerna 8 (S), 9 (SD), 10 (S), 11 (SD) och 12 (V).
Propositionen
Anslaget används för att finansiera stöd till asylsökande m.fl. och ersättningar till kommuner och landsting. Exempel på stöd är dagersättning, särskilda bidrag, bostäder, mat och återetableringsstöd i samband med självmant återvändande. Ersättningar betalas ut till kommuner och landsting för i första hand hälso- och sjukvård, skolgång och omsorg till asylsökande m.fl.
Kostnaderna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i mottagandet. Vistelsetiderna i mottagandet påverkas bl.a. av handläggningstiderna hos berörda myndigheter och domstolar, samt av tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa, alternativt tiden till kommunmottagande efter beslut om uppehållstillstånd.
Antalet inskrivna personer i mottagandet antas inte minska i den takt som antogs i samband med de beräkningar som låg till grund för budgetpropositionen för 2012. Den främsta anledningen till det är att antalet asylsökande under kommande år nu bedöms bli fler. Vidare är kostnaden för mottagande av asylsökande ensamkommande barn avsevärt mycket högre än för asylsökande i övrigt. Utgifterna för ensamkommande barns boende utgör en väsentligt högre andel av anslaget än vad ensamkommande barn utgör av antalet inskrivna.
Regeringen föreslår att 4 619 167 tusen kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2013.
Motioner som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen under anslaget 1:2 anvisar drygt 2 miljarder kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
I partimotion 2012/13:Sf309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) i denna del begärs att riksdagen under anslaget 1:2 anvisar sammanlagt 400 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Motionärerna vill öka dagersättningen med 30 kronor samt knyta ersättningen till konsumentprisindex och ökar därmed anslaget med 320 miljoner kronor. I motionen föreslås också att det införs en boendeersättning med 500 kronor för ensamstående och 1 000 kronor för sammanboende, vilket medför en ökning av anslaget med 80 miljoner kronor.
I kommittémotion 2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs det att regeringen återkommer med förslag på en ändring av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. på så sätt att dagersättningen till asylsökande höjs med 30 kronor per dag och knyts till konsumentprisindex (yrkande 4) och att regeringen lägger fram förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende (yrkande 5).
Motioner som inte rör anslaget 2013
Ensamkommande barn
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för mottagandet av ensamkommande barn.
Även i motion 2012/13:Sf275 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S) begärs ett tillkännagivande om att alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn.
I motion 2012/13:Sf327 av Raimo Pärssinen (S) begärs ett tillkännagivande om en ändring i socialtjänstlagen när det gäller hem för mottagande av ensamkommande barn. Socialstyrelsen gör sin bedömning utifrån lagstiftningen om hem för vård och boende. Enligt motionären är detta ett bekymmer för mottagningshemmen, då deras verksamhet inte är att jämställa med andra vårdande institutioner eller hem.
I motion 2012/13:Sf338 av Thoralf Alfsson och Per Ramhorn (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att det ska vara godtagbart enligt Socialstyrelsens allmänna råd att ensamkommande barn delar rum under tiden som deras asylärende prövas eller utreds av Migrationsverket.
I motion 2012/13:Sf271 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C) begärs ett tillkännagivande om att se över och anpassa regelverket för s.k. HVB-hem för ensamkommande barn. Motionärerna menar att boende för ensamkommande barn inte ska förväxlas med boende på sådana HVB-hem som är anpassade för problemungdomar.
I motion 2012/13:Sf215 av Andreas Carlson (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att ålägga samtliga kommuner att ta emot ensamkommande barn och ungdomar.
Mottagande av asylsökande
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet. Vidare begärs i yrkande 14 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället. Motionärerna menar att lagstiftningen om eget boende inte fungerar och att ett nytt system måste skapas. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör uppmanas att återkomma med förslag om hur Migrationsverket ska stärka mottagningsverksamheten i kommunerna. Motionärerna menar att Migrationsverket behöver ta ett större ansvar för de sökandes sociala situation på fritiden.
I motion 2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S) begärs ett tillkännagivande om ett uppdrag till Migrationsverket att i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer ta ansvar även för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut.
I motion 2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att se över reglerna för eget boende. Motionärerna menar att alla kommuner ska vara skyldiga att delta i flyktingmottagandet.
I motion 2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att se över reglerna för eget boende (EBO). Motionärerna menar att undantag bör kunna göras för kommuner med många invandrare.
I motion 2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD) yrkande 4 anförs att av samhällsekonomiska skäl ska asylsökande och personer med avvisningsbeslut inte få subventionerad vård i Sverige. I motionen begärs ett tillkännagivande om detta.
I kommittémotion 2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket i regleringsbrevet bör ges i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. Vidare begärs tillkännagivanden om introduktionsinsatser från dag ett (yrkande 2), om att tydliggöra kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamheter för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende (yrkande 3) samt om ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en informationssatsning om landstingens skyldigheter att tillhandhålla hälsoundersökningar för asylsökande (yrkande 9). Vidare framställs i yrkande 6 en begäran om ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till hur regler för bostadsbidrag för asylsökande bör utformas.
I motion 2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om rätten till eget boende. Motionären menar att asylsökande ska ha rätt att själv välja mellan boende på flyktingförläggning eller eget boende. Vidare begärs tillkännagivanden om undervisning i svenska (yrkande 4), om rätt för asylsökande att arbeta under hela asylprocessen (yrkande 7) och om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen (yrkande 8).
I motion 2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om enklare regler för att studera under asyltiden.
Utskottets ställningstagande
Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Utskottet redogör under anslaget 1:1 Migrationsverket för sina skäl för att avstyrka Sverigedemokraternas förslag till en kraftigt reducerad budget för anslagen under utgiftsområdet. Av samma skäl avvisar utskottet Sverigedemokraternas förslag om att minska utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader, men vill tillägga att neddragningar inom detta anslag med stor sannolikhet skulle leda till en kraftig kostnadsövervältring på landets kommuner som skulle förlora ersättningar men samtidigt ytterst har ansvar för att garantera de asylsökandes boende och försörjning.
Asylmottagningsutredningen kom i sitt betänkande Aktiv väntan – asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) fram till att det inte bör finnas någon direkt koppling mellan dagersättningen och riksnormen för försörjningsstödet eftersom dagersättningen inte ska täcka exakt samma behov. Grundersättningen lämnas dessutom till personer med en osäker längd på vistelsen i Sverige och som inte har så stora ekonomiska förpliktelser. Utredningen förslog att ett nytt ersättningssystem skulle införas som består av grundersättning, aktivitetsbonus och särskild ersättning samt att ersättningen för barn inte ska minska beroende på antalet barn. Till följd av Asylmottagningsutredningens förslag infördes i budgetpropositionen för 2010 en aktivitetsbonus för asylsökande som praktiserar eller deltar i någon annan sysselsättning. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen att aktivitetsbonusen ersätts med ett stimulansbidrag till kommunerna för att engagera bl.a. flyktingguider för nyanlända.
I utskottets yttrande över ramen för utgiftsområde 8 Migration (2012/13:SfU1y) angav utskottet att sedan den 1 mars 2005 ges bostadsersättning vid eget boende endast i särskilda fall. Som skäl för lagändringen angavs bl.a. att möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt boende har åtskilliga nackdelar, t.ex. att asylsökande utnyttjas på bostadsmarknaden och att eget boende kan leda till trångboddhet, vilket framför allt är negativt för barn. Bostadsersättning ska kunna ges i särskilda fall för att uppmuntra eget arbete och självförsörjning, vilket kan vara fallet när den asylsökande får erbjudande om arbete på en annan ort där Migrationsverket inte har något anläggningsboende. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och ställer sig inte bakom förslag om att införa en generell ersättning vid eget boende.
Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2013 och avstyrker motionerna 2012/13:Sf312 (SD) i denna del, 2012/13:Sf309 (V) i denna del samt 2012/13:Sf352 (V) yrkandena 4 och 5.
Ensamkommande barn
Sedan 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bl.a. innebär att kommunerna ska ombesörja deras boende och omvårdnad. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen.
Utskottet kan konstatera att det har kommit betydligt fler ensamkommande barn till Sverige än vad som beräknades inför reformens genomförande. Enligt budgetpropositionen gjordes i samband med reformen bedömningen att ca 400 ensamkommande barn skulle söka asyl årligen. År 2011 uppgick denna grupp sökande till drygt 2 600.
Regeringen tillkallade under vintern 2009 en särskild koordinator för ensamkommande barn i syfte att snabbt öka antalet platser i kommunerna. Som ett resultat av koordinatorns insatser kunde Migrationsverket ingå överenskommelser om drygt 600 platser för asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn med uppehållstillstånd.
Det råder dock fortsatt brist på platser i kommunerna. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att den avsåg att följa upp genomförandet av 2006 års reform om ett ökat kommunalt ansvar. En översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn (SOU 2011:64) och en översyn av ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn (Ds 2011:34) har därefter genomförts, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Vidare har länsstyrelserna fr.o.m. 2011 i uppdrag att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot de ensamkommande barnen. Under 2011 ökade det totala antalet platser för barn med ca 500.
Socialstyrelsen genomför under hösten 2012 en översyn av de föreskrifter som reglerar hem för vård och boende för ensamkommande barn. Översynen kommer att resultera i en vägledning om socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar och kommer sannolikt att publiceras under senhösten 2012.
Utskottet konstaterar att regeringen har genomfört ett antal åtgärder för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att arbeta aktivt med frågan.
Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte se något skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2012/13:Sf364 (S) yrkande 21, 2012/13:Sf275 (S), 2012/13:Sf327 (S), 2012/13:Sf338 (SD), 2012/13:Sf271 (C) och 2012/13:Sf215 (KD) yrkande 1. Motionerna avstyrks.
Mottagande av asylsökande
Sedan den 1 juli 2008 är den organiserade sysselsättningen frivillig. Asylmottagningsutredningen föreslog åtgärder för att öka de asylsökandes sysselsättning och egenförsörjning. I Asylmottagningsutredningens betänkande (SOU 2009:19) behandlades även vissa principiella frågor och motstående intressen när det gäller asylsökandes boende såsom frågan om tvång kontra frivillighet angående var och hur asylsökande ska få bo, behovet av att avlasta vissa kommuner i storstadsregionerna kontra målet om sysselsättning och egen försörjning samt anläggningsboende kontra eget boende. Utredningen föreslog att den som avböjer ett erbjudande om ankomstboende och bor i eget boende inte ska ha rätt till en s.k. grundersättning som föreslås av utredningen. Vidare föreslog utredningen att den som avböjer ett erbjudande om ordnat boende och bor i eget boende bara ska ha rätt till halv grundersättning. Asylmottagningsutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar att regeringen nu föreslår att ett stimulansbidrag för kommuner ska införas och att länsstyrelsernas samordningsuppdrag även omfattar arbetet med att öka kommunernas beredskap och kapacitet för att ta emot vuxna asylsökande.
Med det anförda och eftersom resultatet av bredningen av Asylmottagningsutredningens förslag bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna 2012/13:Sf364 (S) yrkandena 13–15, 2012/13:Sf322 (S), 2012/13:Sf370 (S) yrkande 2, 2012/13:Sf227 (SD), 2012/13:So551 (SD) yrkande 4, 2012/13:Sf352 yrkandena 1–3, 6 och 9, 2012/13:Sf390 (M) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt 2012/13:Sf288 (FP) yrkande 1.
1:3 Migrationspolitiska åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Riksdagen avslår vidare ett motionsyrkande om vidarebosättning i EU.
Jämför reservation 13 (S).
Propositionen
Anslaget används för att finansiera organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Anslaget finansierar även bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i ett annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige. Därutöver bekostas statsbidrag till Svenska Röda Korsets efterforskningsverksamhet av anslaget, liksom internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. samt vissa studier och analyser inom det migrationspolitiska området.
Av propositionen framgår att regeringen verkar för en gemensam asylpolitik inom EU. Den övergripande målsättningen är att asylpolitiken inom EU ska vara human, rättssäker och effektiv. En grundläggande del i arbetet är att ytterligare harmonisera EU:s asylpolitik och att medlemsstaterna ska dela på ansvaret för att erbjuda skydd. Sverige ska även bidra till utvecklingen av stöd till flyktingmottagande i regioner utanför EU.
Regeringen föreslår att 420 077 tusen kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:3 anvisar 420 077 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
Motion som inte rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om ett kraftfullt svenskt agerande på hög nivå inom EU för ett solidariskt mottagande av vidarebosatta.
Utskottets ställningstagande
Anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder
Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan förföljelse. Sverige tar också ett stort ansvar för att i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge skydd, genom vidarebosättning, till personer som befinner sig på flykt utanför sitt hemland och som inte har tillgång till varaktigt skydd. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Målet är att ett europeiskt vidarebosättningssystem ska utgöra en del av det framtida gemensamma asylsystemet.
Utskottet, som konstaterar att förslaget i motion 2012/13:Sf312 (SD) innebär att alla medel för anslaget 1:3 tas bort från budgeten 2013, tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2013 och avstyrker motionen i denna del.
Vidarebosättning
Sverige har inom EU verkat för att fler länder ska bli permanenta vidarebosättningsländer och har också varit drivande för att inrätta ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU.
För 2013 har särskilda gemensamma prioriteringar fastställts i Europeiska flyktingfonden. Syftet är att fler medlemsstater ska erbjuda vidarebosättning och visa solidaritet med tredjeländer som hyser stora flyktinggrupper. Vidare är syftet att vidarebosättningsinstrumentet ska användas mer strategiskt och därigenom bidra till de internationella ansträngningar som görs för att lösa utdragna flyktingsituationer.
Utskottet är mycket positivt till arbetet som pågår inom EU och vill understryka vikten av att regeringen fortsätter att driva frågan om vidarebosättning inom EU. Motion 2012/13:Sf364 (S) yrkande 17 får anses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.
1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget används för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Anslaget finansierar också Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar i utlännings- och medborgarskapsärenden.
Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012 bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra fler asylmål än vad anslaget är dimensionerat för under perioden. En fjärde migrationsdomstol kommer också, utifrån den överenskommelse regeringen och Miljöpartiet de gröna har ingått, att inrättas under 2013. Anslaget beräknas därför behöva ökas med ca 11 miljoner kronor för 2013. Regeringen föreslår att 547 920 tusen kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:4 anvisar 246 600 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att migrationsdomstolarna behöver avgöra fler asylmål än vad som tidigare beräknats. Det är enligt utskottet viktigt att i möjligaste mån försöka hålla nere väntetiderna vid prövningar i migrationsdomstol, vilket inrättandet av en fjärde migrationsdomstol under 2013 kommer att medverka till.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013 och avstyrker motion 2012/13:Sf312 (SD) i denna del.
1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget används för migrationsdomstolarnas kostnader för nämndemän och migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Högsta förvaltningsdomstolens kostnader för sakkunniga som anlitas i utlänningsmål samt för de klagandes resor till förhandlingarna i sådana mål. Även kostnader för offentligt biträde, tolkar och översättningar i utlänningsärenden finansieras med anslaget.
Regeringen föreslår att 158 800 tusen kronor anvisas under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:5 anvisar 71 550 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de utgifter anslaget finansierar avser vitala delar för att säkerställa en rättssäker migrationsprocess.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2013 och avstyrker motion 2012/13:Sf312 (SD) i denna del.
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om offentliga biträden.
Jämför reservation 14 (V).
Propositionen
Anslaget används för kostnader för offentligt biträde och tolk i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll i den del av processen som handläggs av Migrationsverket och Regeringskansliet.
Regeringen föreslår att 305 255 tusen kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2013.
Motioner som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:6 anvisar 133 384 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
I partimotion 2012/13:Sf309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:6 anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att kostnadsökningen för offentliga biträden behövs för att svara upp mot rättssäkerhetskraven inom asylprocessen.
Motion som inte rör anslaget 2013
I partimotion 2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs tillkännagivanden om dels en ändring i utlänningslagen som innebär att det blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen (yrkande 42), dels att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad (yrkande 43), dels att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden (yrkande 44).
Utskottets ställningstagande
Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Med anledning av ett ökat antal asylsökande föreslås en ökning av anslaget med 105 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2013 och avstyrker motionerna 2012/13:Sf312 (SD) i denna del och 2012/13:Sf309 (V) i denna del.
Offentligt biträde
Regeringen gav den 15 mars 2012 Statskontoret i uppdrag att utvärdera Migrationsverkets handläggning av frågor som avser förordnande av offentligt biträde i migrationsärenden. Statskontoret överlämnade i oktober 2012 sin rapport En ny modell för Migrationsverkets förordnanden av offentliga biträden (2012:30) till regeringen.
Sammanfattningsvis anser Statskontoret att advokater och biträdande jurister vid advokatbyråer inte behöver genomgå någon grundläggande lämplighetsbedömning, till skillnad från övriga jurister. Rättshjälpsmyndigheten bör enligt Statskontoret få i uppdrag att utföra den grundläggande lämplighetsbedömningen av de övriga jurister som inte är verksamma vid en advokatbyrå och som anmäler intresse för uppdrag som offentligt biträde i migrationsärenden. Ansvaret för att förordna personer till offentliga biträden bör dock ligga kvar på Migrationsverket, liksom skyldigheten att ta ställning till om en person som förordnas som offentligt biträde är lämplig för det enskilda uppdraget.
Med hänsyn till att rapporten nyligen har lämnats över till regeringen anser utskottet att regeringens fortsatta arbeta med frågan bör avvaktas. Utskottet ser därför ingen anledning att nu föreslå något tillkännagivande med anledning av motion 2012/13:Sf225 (V) yrkande 44. Utskottet finner inte heller någon anledning att föreslå ett tillkännagivande om offentliga biträden i bl.a. s.k. Dublinärenden och avstyrker därmed även motion 2012/13:Sf225 (V) yrkandena 42 och 43.
1:7 Utresor för avvisade och utvisade
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget används för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som har avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, polisen eller regeringen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572). Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan om asyl finansieras från anslaget.
Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012 antas fler personer återvända med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst under åren 2013–2016. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 40 miljoner kronor för 2013.
Regeringen föreslår att 274 202 tusen kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:7 anvisar 123 300 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2014 med viss effekt redan under 2013.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att antalet asylsökande väntas bli väsentligt fler än vad som prognostiserades i samband med budgetpropositionen för 2012. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka, bl.a. ansökningar om familjeåterförening. Som en följd härav kan således fler antas få uppehållstillstånd men även fler, jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012, antas återvända med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2013 och avstyrker motion 2012/13:Sf312 (SD) i denna del.
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning.
Vidare bemyndigas regeringen att under 2013 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 och 33 000 000 kronor 2016.
Propositionen
Anslaget används för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden och Europeiska återvändandefonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Anslaget finansierar även kvarvarande utbetalningar från flyktingfonden II.
Sverige har från EU-budgeten för 2013 preliminärt tilldelats ca 24 miljoner euro för flyktingfonden och återvändandefonden inom det finansiella ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar för perioden 2008–2013. Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hanteringen av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Områden som kan ges stöd är mottagande av asylsökande, vidarebosättning, återvändande och integration. Verksamheten inom Europeiska flyktingfonden och Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget kan således medföra utgifter för kommande budgetår.
Av dessa skäl föreslår regeringen att den bemyndigas att under 2013 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2014, 67 miljoner kronor 2015 samt 33 miljoner kronor 2016.
Regeringen föreslår att 214 564 tusen kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2013.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dels medelsanvisning under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2013, dels bemyndigande för regeringen att under 2013 besluta om nämnda bidrag.
1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget används för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna som slöts den 3 mars 2011.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 16,7 miljoner kronor för 2013, 18,3 miljoner kronor för 2014, 3,5 miljoner kronor för 2015 och 1,1 miljoner kronor årligen för åren 2016–2018 för finansiering av inrättandet av en fjärde migrationsdomstol i Luleå. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 1 678 miljoner kronor för 2013, 1 662 miljoner kronor för 2014, 1 677 miljoner kronor för 2015 och 1 680 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att finansiera kostnadsökningar på utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till följd av ökad anhöriginvandring. Sammantaget minskas anslaget med 1 695 miljoner kronor för 2013 och beräknas minska med 1 680 miljoner kronor fr.o.m. 2014.
Överenskommelsen med Miljöpartiet de gröna omfattar bl.a. även skola för barn som vistas i landet utan tillstånd och vård för personer som vistas i landet utan tillstånd. Kostnaderna för dessa åtgärder belastar dock inte utgiftsområde 8 Migration.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 5 000 tusen kronor anvisas under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2013.
Motion som rör anslaget 2013
I kommittémotion 2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:9 anvisar 5 000 tusen kronor mindre än regeringen föreslagit.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att förutsättningarna för en långsiktig och stabil politik inom migrationsområdet säkerställs genom den aktuella överenskommelsen och att viktiga ansvarsområden härigenom utvecklas och problemområden kan avhjälpas. En fjärde migrationsdomstol kommer att kunna medverka till att asylprocessen går snabbare för den enskilde, vilket utskottet ser positivt på.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2013 och avstyrker motion 2012/13:Sf312 (SD) i denna del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ställningstagande
Genom kraftiga nedskärningar på det migrationspolitiska området där asyltrycket på Sverige under 2013 beräknas minska med 45 procent och 2014–2016 med 90 procent kan besparingar inom utgiftsområdet göras.
Besparingarna inom utgiftsområde 8 kommer således nästan helt från det minskade asyltrycket. Endast besparingarna på anslagen 1:3 och 1:9 härleds till nedskärningar i verksamhet som bedöms vara ineffektiv eller olämplig på annat sätt.
När det gäller anslagen inom utgiftsområde 8 Migration bör, jämfört med regeringens förslag, anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med ca 1 047 miljoner kronor, anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med ca 2 079 miljoner kronor, anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med ca 420 miljoner kronor, anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med ca 247 miljoner kronor, anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med ca 72 miljoner kronor, anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med ca 133 miljoner kronor, anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade minskas med ca 123 miljoner kronor samt anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med 5 miljoner kronor.
2. | Barn i asylprocessen, punkt 2 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2012/13:Sf326 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 2 och
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4 och
avslår motion
2012/13:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5.
Ställningstagande
Barn väljer inte att bli migranter. Barnperspektivet i asyl- och flyktingpolitiken måste stärkas och praxis i ärenden som rör barn mildras. Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn. Regeringen bör återkomma med förslag som tillser att detta uppmärksammas av alla berörda myndigheter m.fl.
3. | Barn i asylprocessen, punkt 2 (V) |
| av Christina Höj Larsen (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5 samt
avslår motionerna
2012/13:Sf326 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 2 och
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen bör ålägga Migrationsverket att i asylärenden som rör barn använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. Det är också väsentligt att det finns personal som är utbildad i utredningsmetodik för barn. Det krävs t.ex. särskilda kunskaper för att kunna bedöma barns subjektiva fruktan för förföljelse. Migrationsverket bör utarbeta riktlinjer för utredning och bedömning av barns asylskäl. Migrationsverket bör vidare åläggas att redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömningar av barn har genomförts hos verket.
4. | Ärendehandläggningen och utbildningsfrågor m.m., punkt 3 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 10 och 16,
bifaller delvis motionerna
2012/13:Sf343 av Carina Ohlsson m.fl. (S),
2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 7 och
2012/13:So595 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 34 och
avslår motionerna
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 31 och 45 samt
2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3 och 5.
Ställningstagande
Det är av största vikt att Migrationsverket får resurser för utbildning och kompetensutveckling av personalen. Personalen måste kunna hantera såväl barn- och genusfrågor som hbtq-personers speciella skäl vid asylprövningen.
Det behövs tillsyn över tolkförmedlingar. Det nuvarande upphandlingssystemet innebär att man inte kan göra tillräckliga kontroller av mindre seriösa tolkförmedlingar.
5. | Ärendehandläggningen och utbildningsfrågor m.m., punkt 3 (V) |
| av Christina Höj Larsen (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 31 och 45 samt
avslår motionerna
2012/13:Sf343 av Carina Ohlsson m.fl. (S),
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 10 och 16,
2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7 samt
2012/13:So595 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 34.
Ställningstagande
Migrationsverkets personal behöver utbildas i hur landinformation ska användas i ärendena på ett opartiskt sätt. Migrationsverket bör därför få i uppdrag att organisera sådana kurser i opartiskt användande av landinformation.
Regeringen bör också ge Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på hur utbildning för Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden kan organiseras samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning.
6. | Utredningar om tortyr, punkt 4 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 11 och
avslår motionerna
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26 samt
2012/13:Sf391 av Lotta Hedström m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Migrationsverkets medicinska utredningar vid misstanke om tortyr måste följa tydliga rutiner. I de fall myndigheten ifrågasätter den asylsökandes uppgifter om tortyr finns det skäl att göra en utredning. Regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer detta.
7. | Utredningar om tortyr, punkt 4 (V) |
| av Christina Höj Larsen (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26 samt
avslår motionerna
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 11 och
2012/13:Sf391 av Lotta Hedström m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Utlänningslagen måste ändras så att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda när det gäller tortyr. Vidare bör regeringen se till att det finns tillräcklig kompetens och resurser för att genomföra ett ökat antal tortyrskadeutredningar.
8. | Ensamkommande barn, punkt 5 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2012/13:Sf275 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S) och
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 21 och
avslår motionerna
2012/13:Sf215 av Andreas Carlson (KD) yrkande 1,
2012/13:Sf271 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C),
2012/13:Sf327 av Raimo Pärssinen (S) och
2012/13:Sf338 av Thoralf Alfsson och Per Ramhorn (båda SD).
Ställningstagande
Antalet ensamkommande barn ökar. Alltför många barn och ungdomar finns i ankomstkommuner samtidigt som långt ifrån alla kommuner säger sig vara villiga att ta emot dem. Vikten av att alla landets kommuner tar ett solidariskt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn kan inte nog understrykas. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om detta.
9. | Ensamkommande barn, punkt 5 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf338 av Thoralf Alfsson och Per Ramhorn (båda SD) och
avslår motionerna
2012/13:Sf215 av Andreas Carlson (KD) yrkande 1,
2012/13:Sf271 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C),
2012/13:Sf275 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S),
2012/13:Sf327 av Raimo Pärssinen (S) och
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 21.
Ställningstagande
Enligt Socialstyrelsens allmänna råd är det inte godtagbart att ensamkommande barn delar rum under tiden som deras asylärende prövas eller utreds av Migrationsverket. Detta bör ändras, bl.a. då det i många fall kan ge barnen en ökad trygghet.
10. | Mottagande av asylsökande, punkt 6 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S) och
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 13–15 och
avslår motionerna
2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD),
2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP) yrkande 1,
2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–3, 6 och 9,
2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,
2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt
2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD) yrkande 4.
Ställningstagande
Det finns ett behov av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet. En utredning bör tillsättas för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället. Vidare bör regeringen se till att Migrationsverket tar ett större ansvar för asylsökandes sociala situation på fritiden.
11. | Mottagande av asylsökande, punkt 6 (SD) |
| av David Lång (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) och
2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD) yrkande 4 och
avslår motionerna
2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP) yrkande 1,
2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),
2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–3, 6 och 9,
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 13–15,
2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S) yrkande 2 och
2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1, 4, 7 och 8.
Ställningstagande
Reglerna för eget boende (EBO) behöver ses över. Vissa bostadsområden i Sverige har i dag en befolkningsstruktur som skapar såväl ekonomiska som sociala problem och undantag måste kunna göras för kommuner med många invandrare.
Vidare bör av samhällsekonomiska skäl asylsökande inte få subventionerad vård i Sverige på fördelaktigare villkor än svenska medborgare.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om asylsökande i enlighet med det anförda.
12. | Mottagande av asylsökande, punkt 6 (V) |
| av Christina Höj Larsen (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1–3, 6 och 9 samt
avslår motionerna
2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD),
2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP) yrkande 1,
2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 13–15,
2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S) yrkande 2,
2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1, 4, 7 och 8 samt
2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD) yrkande 4.
Ställningstagande
Migrationsverket bör i betydligt större utsträckning än i dag använda sig av möjligheten att bevilja asylsökande undantag från kravet på arbetstillstånd. Migrationsverket bör vara skyldigt att informera den asylsökande om denna möjlighet redan när ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. Rätten att arbeta ska vara regel snarare än undantag.
Svenskundervisning och andra introduktionsinsatser bör starta omedelbart när asylsökande kommer till Sverige och kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamheter för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende måste tydliggöras.
Regeringen bör vidare utforma ett förslag till regler för bostadsbidrag för asylsökande. Bidraget bör även kunna erhållas vid boende i andra hand eller som inneboende.
Slutligen bör Socialstyrelsen få i uppdrag att ta fram en informationssatsning om landstingens skyldigheter att tillhandahålla hälsoundersökningar för asylsökande.
13. | Vidarebosättning, punkt 7 (S) |
| av Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 17.
Ställningstagande
Det krävs ett kraftfullt svenskt agerande på hög nivå inom EU för ett solidariskt mottagande av vidarebosatta. I det internationella perspektivet och inom FN lyfts Sverige fram som ett föregångsland. Det mottagande som Sverige haft har ökat för att möta upp det stora behov som finns för människor som i dag lever otryggt i de många flyktingläger som finns runt oroshärdar. Frågan har även lyfts inom EU. Regeringen bör dock än kraftfullare markera det gemensamma ansvarstagande som måste finnas inom EU.
14. | Offentligt biträde, punkt 8 (V) |
| av Christina Höj Larsen (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 42–44.
Ställningstagande
Det finns inte sällan ett stort behov av rättsligt biträde i s.k. Dublinärenden. Utlänningslagen bör därför ändras så att det blir möjligt att förordna ett offentligt biträde även i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen. Utlänningslagen bör också ändras så att det, om särskilda skäl föreligger, ska bli möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad. Slutligen bör Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, förordna offentliga biträden i stället för Migrationsverket.
Särskilt yttrande
Anslagen för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (V) |
Christina Höj Larsen (V) anför: |
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion presenterat en politik som är ett helhetsalternativ till regeringens budgetproposition. När nu vårt förslag till budgetram har fallit väljer vi att i detta särskilda yttrande redovisa den politik vi menar att Sverige behöver för en bättre framtid.
För Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Vi lägger fram förslag som skapar fler jobb, som utjämnar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och som ökar den ekonomiska jämlikheten.
Vänsterpartiet föreslår stora och nödvändiga samhällsnyttiga investeringar som skapar jobb. Vi vill investera i gröna jobb för miljön och klimatet, bl.a. genom en storsatsning på förnybar energi. Vi vill se ett ökat bostadsbyggande och föreslår ett långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter med rimliga hyror och som bidrar till energiomställningen. För att bygga bort bostadsbristen behövs det ca 20 000 nya hyresrätter om året, vilket vi beräknar nå efter fem år med vårt investeringsstöd. Det behövs också en omfattande upprustningssatsning riktad till miljonprogrammet, vilket vi finansierar. Tillgängligheten ska förbättras genom ett särskilt investeringsstöd. Genom våra satsningar på kraftigt ökad kapacitet för järnvägen kan förseningarna på allvar minskas för både människor och gods, och satsningarna skapar också nya jobb. Detsamma gäller våra förslag för att öka resandet med kollektivtrafik.
Det behövs bättre kvalitet i vård, skola och omsorg. Vi gör en stor satsning på äldreomsorgen, bl.a. genom fler anställda och utbildning. Statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras, både för att garantera välfärdens kvalitet och för att skapa fler arbetstillfällen. En gymnasiegaranti föreslås som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år. Vänsterpartiet satsar på ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden med 25 000 jobb- och utbildningsplatser. Vi föreslår ett särskilt statsbidrag för att öka lärartätheten i grundskolan och vi föreslår en extra förstärkning av resurserna till skolor med särskilt stora behov. De som arbetar kvällar, nätter och helger ska ha rätt till den skattefinansierade barnomsorgen och därför satsar vi för att skapa 15 000 platser inom barnomsorgen på obekväm arbetstid. Vi föreslår också en stimulans till kommunerna så att barn till arbetslösa och föräldralediga ges rätt till 30 timmars förskola. Sjukförsäkringen förbättras, bl.a. genom slopad tidsbegränsning och möjligheter att återförsäkra de som har utförsäkrats till följd av regeringens försämringar. En individualiserad föräldraförsäkring föreslås och ett höjt och värdesäkrat underhållsstöd. Vi föreslår också att studiemedlen höjs.
För oss är utbildning centralt, och därför gör vi omfattande satsningar på utbildningsplatser i komvux, högskolor och yrkesutbildningar m.m. Vänsterpartiet satsar också på arbetsmarknadsåtgärder för att rusta människor för ett hållbart arbetsliv med plats för fler. Därför lägger vi bl.a. fram förslag om en stärkt arbetslöshetsförsäkring. Vi avskaffar programmet fas 3 och ersätter det med subventionerade jobb med avtalsenlig lön och utbildningsplatser. Vi satsar på förbättrad tillgänglighet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och ett förstärkt arbetsmiljöarbete.
I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med den minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag. Vi tar därför steg mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.
Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 8 Migration är en del av vårt budgetalternativ, som bör ses som en helhet. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.
1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Dagersättningen till asylsökande ligger redan långt under nivån för en skälig levnadsstandard. Dagersättningen till asylsökande bör därför höjas med 30 kronor per dag och värdesäkras i förhållande till prisutvecklingen genom att den knyts till konsumentprisindex (KPI). Anslaget ökas därför med 320 miljoner kronor.
Det bör också införas en bostadsersättning för asylsökande med eget boende på 500 kronor för ensamstående och 1 000 kronor för sammanboende. Detta är viktigt för att asylsökande åtminstone i någon mån ska kunna svara för sina boendekostnader. Anslaget ökas därför med 80 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 400 miljoner kronor.
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
För att svara upp mot kraven på rättssäkerhet inom asylprocessen behöver anslaget för offentliga biträden säkerställas på en tillräcklig nivå. Vi föreslår därför en ökning av anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 100 miljoner kronor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 utgiftsområde 8:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2014, 67 000 000 kronor 2015 och 33 000 000 kronor 2016 (avsnitt 2.7.8). |
2. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2013 ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning i propositionen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012
2012/13:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrev till Migrationsverket bör ålägga verket att i asylärenden som rör barn använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredning och bedömning av barns asylskäl. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Migrationsverket att skriftligt redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömningar av barn genomförts i verksamheten. |
2012/13:Sf215 av Andreas Carlson (KD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ålägga samtliga kommuner att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. |
2012/13:Sf225 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
25. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sådan ändring i utlänningslagen att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda i fråga om tortyr. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se till att det finns tillräcklig kompetens och resurser för att genomföra ett ökat antal tortyrskadeutredningar. |
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att organisera kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation. |
42. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sådan ändring i utlänningslagen att det blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen. |
43. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sådan ändring i utlänningslagen att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via svensk ambassad. |
44. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. |
45. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Domstolsverket att ge förslag på organisering av utbildning av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden, samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning. |
2012/13:Sf227 av Carina Herrstedt m.fl. (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagen om eget boende (EBO).
2012/13:Sf271 av Anders Åkesson och Göran Lindell (båda C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över och anpassa regelverket för s.k. HVB-hem.
2012/13:Sf275 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.
2012/13:Sf288 av Roger Haddad (FP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enklare regler för att studera under asyltiden. |
2012/13:Sf309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2012/13:Sf312 av David Lång m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2012/13:Sf322 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge Migrationsverket i uppdrag att, i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer, även ta ett ansvar för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut.
2012/13:Sf326 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stärka barnens perspektiv i asyl- och flyktingpolitiken. |
2012/13:Sf327 av Raimo Pärssinen (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändring av socialtjänstlagen när det gäller hem för ensamkommande flyktingbarn.
2012/13:Sf338 av Thoralf Alfsson och Per Ramhorn (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska vara godtagbart enligt Socialstyrelsens allmänna råd att ensamkommande barn ska kunna dela rum under tiden som deras asylärende prövas eller utreds av Migrationsverket.
2012/13:Sf343 av Carina Ohlsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Migrationsverket ska följa kvinnokonventionen och barnkonventionen.
2012/13:Sf352 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Migrationsverket i regleringsbrevet bör ges i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd inlämnas. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om introduktionsinsatser från dag ett. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamhet för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende. |
4. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på en ändring av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad som anförs i motionen. |
5. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att återställa bostadsersättningen vid eget boende i enlighet med vad som anförs i motionen. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till hur regler för bostadsbidrag för asylsökande bör utformas. |
9. | Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en informationssatsning om landstingens skyldigheter att tillhandahålla asylsökande hälsoundersökningar. |
2012/13:Sf364 av Tomas Eneroth m.fl. (S):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett stärkt barnperspektiv i migrationspolitiken. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av personal inom Migrationsverket och domstolar vad gäller genus-, barn- och hbtq-perspektiv i prövningsprocessen. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Migrationsverkets utredningar av tortyr. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur Migrationsverket ska stärka mottagningsverksamheten i kommunerna. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsyn över tolkförmedlingar. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kraftfullt svenskt agerande på hög nivå inom EU för ett solidariskt mottagande för vidarebosatta. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. |
2012/13:Sf370 av Anders Karlsson m.fl. (S):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över lagen om eget boende. |
2012/13:Sf377 av Börje Vestlund m.fl. (S):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en bättre landsinformation i hbt-ärenden. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att föreskriva att asylärenden där förföljelse av hbt-personer åberopas ska utredas under medverkan av personal som har hbt-kompetens. |
2012/13:Sf390 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till eget boende (EBO). |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning i svenska. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen. |
2012/13:Sf391 av Lotta Hedström m.fl. (MP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tortyrskadeutredningar regelmässigt ska utföras i asylsökningsprocessen om den sökande eller en handläggare påkallar det. |
2012/13:So551 av Per Ramhorn och Margareta Larsson (båda SD):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om asylsökande. |
2012/13:So595 av Helena Leander m.fl. (MP):
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Migrationsverket och andra myndigheter som arbetar nära flyktingar ska höja sin hbtq-kompetens. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag | Regeringens förslag | Avvikelse från regeringen | |||||
S | MP | SD | V | ||||
1:1 | Migrationsverket | 2 959 507 |
|
| −1 046 613 |
| |
1:2 | Ersättningar och bostadskostnader | 4 619 167 |
|
| −2 078 550 | +400 000 | |
1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | 420 077 |
|
| −420 077 |
| |
1:4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | 547 920 |
|
| −246 600 |
| |
1:5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 158 800 |
|
| −71 550 |
| |
1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 305 255 |
|
| −133 384 | +100 000 | |
1:7 | Utresor för avvisade och utvisade | 274 202 |
|
| −123 300 |
| |
1:8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 214 564 |
|
|
|
| |
1:9 | Ramöverenskommelse om migrationspolitik | 5 000 |
|
| −5 000 |
| |
Summa för utgiftsområdet | 9 504 492 | ±0 | ±0 | −4 125 074 | +500 000 | ||
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Förslag till beslut om anslag för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse från regeringen | Utskottets förslag | |||
1:1 | Migrationsverket | ±0 | 2 959 507 | ||
1:2 | Ersättningar och bostadskostnader | ±0 | 4 619 167 | ||
1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | ±0 | 420 077 | ||
1:4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | ±0 | 547 920 | ||
1:5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | ±0 | 158 800 | ||
1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | ±0 | 305 255 | ||
1:7 | Utresor för avvisade och utvisade | ±0 | 274 202 | ||
1:8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | ±0 | 214 564 | ||
1:9 | Ramöverenskommelse om migrationspolitik | ±0 | 5 000 | ||
Summa för utgiftsområdet | ±0 | 9 504 492 | |||
Bilaga 4
Reservantens anslagsförslag
Reservation 1, punkt 1 (SD)
Förslag till beslut om anslag för 2013 inom utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse från regeringen | Reservantens förslag | |||
1:1 | Migrationsverket | –1 046 613 | 1 912 894 | ||
1:2 | Ersättningar och bostadskostnader | –2 078 550 | 2 540 617 | ||
1:3 | Migrationspolitiska åtgärder | –420 077 | 0 | ||
1:4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | –246 600 | 301 320 | ||
1:5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | –71 550 | 87 250 | ||
1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | –133 384 | 171 871 | ||
1:7 | Utresor för avvisade och utvisade | –123 300 | 150 902 | ||
1:8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
| 214 564 | ||
1:9 | Ramöverenskommelse om migrationspolitik | –5 000 | 0 | ||
Summa för utgiftsområdet | –4 125 074 | 5 379 418 | |||