Socialförsäkringsutskottets betänkande

2012/13:SfU13

Genomförande av blåkortsdirektivet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet och tre motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen lämnas förslag till genomförande av rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning, det s.k. blåkortsdirektivet.

Regeringen föreslår att det införs ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas EU-blåkort. För att beviljas EU-blåkort krävs bl.a. att lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige och att personen har en högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag, med den ändringen att tidpunkten för lagarnas ikraftträdande bör bestämmas till den 1 augusti 2013.

Utskottet avstyrker motionerna.

I ärendet finns fem reservationer (S, SD och V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Rättsligt bindande anställningserbjudande

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

2012/13:Sf7 av Tomas Eneroth m.fl. (S).

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (V)

2.

Övrigt om genomförandet av blåkortsdirektivet

 

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2–6 och

2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkandena 1–5 och 7–11.

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

3.

Permanent uppehållstillstånd

 

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 5 § med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdande bestäms till den 1 augusti 2013.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2012/13:148 punkt 1 i denna del och avslår motion

2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkande 6.

Reservation 5 (SD)

4.

Lagförslagen i övrigt

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), i den mån lagförslaget inte omfattar vad utskottet föreslagit ovan,

2. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,

3. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdande för lagarna i punkterna 1–4 bestäms till den 1 augusti 2013.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2012/13:148 punkterna 1 i denna del och 2–4.

Stockholm den 30 maj 2013

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Hans Backman (FP), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S), Gunvor G Ericson (MP), David Lång (SD), Eva Lohman (M), Annelie Karlsson (S), Fredrick Federley (C), Ann-Britt Åsebol (M), Lars Gustafsson (KD) och Christina Höj Larsen (V).

Redogörelse för ärendet

Europeiska unionens råd antog den 25 maj 2009 direktivet 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet). Direktivet, som trädde i kraft den 19 juni 2009, skulle vara genomfört i medlemsstaterna senast den 19 juni 2011.

Inom Regeringskansliet har departementspromemorian Genomförande av blåkortsdirektivet (Ds 2012:28) utarbetats.

I detta betänkande behandlas proposition 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet och tre motioner som väckts med anledning av propositionen.

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen i propositionen.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2, och de motionsyrkanden som behandlas i ärendet finns i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Genomförande av blåkortsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till genomförande av blåkortsdirektivet med den ändringen att lagförslagens ikraftträdande bestäms till den 1 augusti 2013.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. definition av högkvalificerad arbetskraft, arbetsmarknadsprövning, rättsligt bindande anställningserbjudande, försörjningskrav, efterkontroller, permanent uppehållstillstånd och begränsningar gällande bl.a. studiemedel och bostäder.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (V), 3 (SD), 4 (V) och 5 (SD).

Gällande ordning

I utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, finns bestämmelser om bl.a. villkor för inresa, vistelse och arbete i Sverige. Lagen kompletteras av utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF.

Enligt huvudregeln ska en utlänning som vistas i Sverige i mer än tre månader ha uppehållstillstånd om inte visering har beviljats för en längre tid (2 kap. 5 § UtlL). Uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige ska i princip ansökas om och vara beviljat före inresan i landet (5 kap. 18 § UtlL). Det finns dock undantag, t.ex. vid en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning på grund av familjeanknytning (5 kap. 18 § andra stycket 3 UtlL).

En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands ska ha arbetstillstånd enligt 2 kap. 7 § UtlL. Kravet på arbetstillstånd gäller dock inte medborgare i de nordiska länderna, utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige, EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar (oavsett medborgarskap), medborgare i Schweiz och tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta. Kravet på arbetstillstånd gäller heller inte studenter som har uppehållstillstånd för studier på högskolenivå, gästforskare som beviljats särskilt uppehållstillstånd för forskning samt asylsökande som är undantagna från kravet på arbetstillstånd (AT-UND). Det finns också undantag för vissa yrkeskategorier som ska arbeta enbart en kortare tid i Sverige.

Enligt 6 kap. 2 § UtlL får arbetstillstånd ges till en utlänning som har erbjudits en anställning om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket som bl.a. ska pröva att de erbjudna anställningsvillkoren inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som redan är bosatta i Sverige.

Enligt den nuvarande ordningen för arbetskraftsinvandring får ett arbetstillstånd inte ges för längre tid än två år och den sammanlagda tillståndstiden för arbetstillstånd inte vara längre än fyra år (6 kap. 2 a § UtlL). Om anställningen inte avser två år får arbetstillstånd bara beviljas för den kortare tid som anställningen avser. När en person under de senaste fem åren har haft arbetstillstånd under fyra år kan ett permanent uppehållstillstånd beviljas (5 kap. 5 § första stycket UtlL). Ett arbetstillstånd ska enligt 6 kap. 2 a § tredje stycket UtlL under de två första åren knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet endast knytas till ett visst slag av arbete. En ny ansökan om arbetstillstånd måste lämnas in till Migrationsverket om byte av arbetsgivare sker under de två första åren.

Ett arbetstillstånd får återkallas om anställningen har upphört och utlänningen inte inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av det redan beviljade arbetstillståndet eller inom samma tid har ansökt om arbetstillstånd för det nya arbetet (7 kap. 3 § UtlL).

De nuvarande reglerna om arbetskraftsinvandring trädde i kraft 2008, varvid den s.k. myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphörde. Numera är det arbetsgivarens bedömning av behovet av arbetskraft som är utgångspunkten vid handläggningen av ärenden om arbetstillstånd. Av de åtaganden som Sverige har gjort inom EU följer bl.a. att det egna landets befolkning och befolkningen i övriga EU/EES och Schweiz ska ha företräde till befintliga arbetstillfällen. Arbetstillstånd ska därför kunna beviljas under förutsättning att principen om gemenskapsföreträde respekteras. Det är Migrationsverket som ska kontrollera att gemenskapsföreträdet respekteras.

Uppehållstillstånd på minst ett år ska ges till en utlänning som är make, maka eller sambo till någon som är bosatt eller som beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige samt till barn till anknytningspersonen eller till hans eller hennes make, maka eller sambo under förutsättning att barnet är under 18 år och ogift (5 kap. 3 § UtlL).

Uppehållstillstånd får bl.a. vägras en utlänning om denne utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet enligt 5 kap. 17 a § UtlL. Vissa ärenden ska handläggas som säkerhetsärenden enligt 1 kap. 7 § UtlL.

Enligt 1 kap. 4–7 §§ studiestödslagen (1999:1395) jämställs vissa grupper av utländska medborgare med svenska medborgare, om de kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner eller familjeförmåner från EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller gemenskapens och medlemsstaternas avtal med Schweiz.

Enligt 2 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten.

Enligt 35 kap. 16 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, uppställs det ett krav på en viss bosättningstid i Sverige vid beräkning av försäkringstid för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning för dem vars försäkringsfall inträffat innan det år de fyllde 18 år.

Propositionen

Blåkortsdirektivet

Europeiska unionens råd antog blåkortsdirektivet den 25 maj 2009. Syftet med direktivet är att fastställa villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning i mer än tre månader på medlemsstaternas territorium för tredjelandsmedborgare som har EU-blåkort samt deras familjemedlemmar. Även villkor för inresa och vistelse för innehavare av EU-blåkort i andra medlemsstater än den första medlemsstaten regleras.

Direktivet ska inte påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser i bilaterala eller multilaterala avtal eller förmånligare bestämmelser för tredjelandsmedborgare i gemenskapslagstiftningen. Direktivet ska inte heller påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla bestämmelser som är förmånligare för de personer som omfattas.

Högkvalificerad anställning

I propositionen föreslås att de bestämmelser som behövs för att genomföra blåkortsdirektivet huvudsakligen förs in i ett nytt kapitel i utlänningslagen. Enligt blåkortsdirektivet får ett EU-blåkort bara beviljas för en högkvalificerad anställning med en varaktighet om minst ett år. En högkvalificerad anställning är enligt direktivet en anställning för vilken personen har relevant och särskild kompetens, som styrks av högre yrkeskvalifikationer. Med högre yrkeskvalifikationer avses kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning eller, om undantag från detta föreskrivs i nationell lagstiftning, därmed motsvarande relevant yrkeserfarenhet om minst fem år. Med högre utbildning avses minst tre års högskoleutbildning eller forskarutbildning.

Enligt propositionen saknas det anledning att begränsa möjligheten att bevilja EU-blåkort endast till utlänningar som har bevis på att de har en sådan högre utbildning som avses. Regeringen föreslår att en anställning i fråga om EU-blåkort bör anses vara högkvalificerad om sökanden har relevant och särskild kompetens i form av minst tre års slutförd högskoleutbildning motsvarande 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det aktuella yrket eller branschen.

Blåkortsdirektivet definierar yrkeserfarenhet som faktiskt och lagligt utövande av yrket i fråga. Någon närmare definition av begreppen yrke eller bransch ges inte i direktivet. Regeringen anser inte att det behövs någon närmare definition av begreppen eller att det behövs en särskild myndighet för att validera vilka tidigare yrkeserfarenheter som är relevanta i samband med en ansökan om ett EU-blåkort. Blåkortsdirektivet tar sikte på högkvalificerade anställningar, och enligt regeringen framgår det av arbetsgivarens utannonsering av en ledig tjänst vilka arbetsuppgifter och kompetenskrav som ställs på sökanden. Enligt propositionen bör det därför även i fråga om EU-blåkort, på samma sätt som i dag gäller för nationella arbetstillstånd, vara upp till arbetsgivaren att avgöra om den person som han eller hon har för avsikt att erbjuda en anställning har de kvalifikationer som kan ligga till grund för anställningen, oavsett om kvalifikationerna baseras på en viss högskoleutbildning eller kan styrkas genom bevis på en längre tids yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.

Migrationsverket handlägger ansökningar om arbetstillstånd, och enligt propositionen får Migrationsverket under sin handläggning ta ställning till om kvalifikationerna kan ligga till grund för att bevilja ett EU-blåkort.

Enligt direktivet krävs det att den erbjudna lönen för en högkvalificerad anställning uppgår till minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Vidare krävs att den erbjudna lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte får vara sämre än de villkor som följer av tillämpliga lagar, svenska kollektivavtal eller praxis inom det aktuella yrket eller den aktuella branschen.

Regeringen föreslår att lönetröskeln fastställs till en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Migrationsverket bör årligen fastställa och offentliggöra den nationella lönetröskeln. Eftersom Migrationsverket inte ansvarar för den officiella lönestatistiken i Sverige anför regeringen att myndigheten bör fastställa lönetröskeln efter samråd med Medlingsinstitutet, som är ansvarig myndighet för officiell lönestatistik i Sverige. I propositionen föreslås vidare att Migrationsverket bör ge sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare tillfälle att yttra sig över arbetsvillkoren för att bl.a. säkerställa att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Koppling till en viss anställning m.m.

Enligt blåkortsdirektivet ska innehavaren av ett EU-blåkort ha begränsad rätt till medlemsstatens arbetsmarknad under de första två åren. Rätten avgränsas till den anställning som uppfyller villkoren för inresa, dvs. som ligger till grund för EU-blåkortet.

Regeringen föreslår att ett EU-blåkort under de första två åren ska knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Detta motsvarar vad som redan gäller för annan arbetskraftsinvandring. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år bör ett EU-blåkort enligt regeringen under ytterligare två år endast knytas till ett visst slag av arbete.

Vid byte av arbetsgivare under de två första åren föreslås att en ny ansökan om arbetstillstånd ska lämnas in till Migrationsverket för att myndigheten ska pröva om även den nya anställningen uppfyller kraven för EU-blåkort. Även byte till en ny anställning hos samma arbetsgivare under de två första åren förutsätter enligt propositionen att en ny ansökan om EU-blåkort ges in. Regeringen framhåller att den som vill söka sig till ett arbete inom andra sektorer på den svenska arbetsmarknaden, som inte ställer krav på högkvalificerad anställning, har möjlighet att ansöka om och beviljas ett nationellt uppehållstillstånd och arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring.

Blåkortsdirektivet anger att innan en medlemsstat fattar beslut om ett EU-blåkort eller en förlängning av ett EU-blåkort får medlemsstaten undersöka situationen på den inhemska arbetsmarknaden och tillämpa sina förfaranden för tillsättning av lediga platser. Regeringen föreslår därför en bestämmelse om att EU-blåkort bara får beviljas om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU.

Den s.k. myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen avskaffades i samband med att nya regler för arbetskraftsinvandring infördes i Sverige 2008. Numera är det arbetsgivarens bedömning av om det i det enskilda fallet finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från ett tredjeland som ska vara utgångspunkten vid handläggningen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd. Det saknas enligt regeringen anledning att frångå denna ordning när det gäller EU-blåkort. I propositionen föreslås det därför att direktivets möjlighet till arbetsmarknadsprövning inte bör utnyttjas.

Bindande anställningserbjudande

Regeringen bedömer att det anställningserbjudande som ligger till grund för Migrationsverkets prövning av en ansökan om EU-blåkort utgör ett sådant bindande anställningserbjudande i förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som avses i direktivet.

Det förekommer att det vid ansökningstidpunkten redan finns ett ingånget anställningsavtal, men något krav på giltigt anställningsavtal uppställs inte enligt gällande regler för arbetstillstånd. Regeringen anger att avtalsfrihet råder och ifrågasätter varför ett uttryckligt krav på giltigt anställningsavtal, till skillnad från ett anställningserbjudande, ska ställas i fråga om EU-blåkort när det för annan arbetskraftsinvandring står parterna fritt att omförhandla anställningsvillkoren. Det är enligt propositionen inte heller lämpligt med en ordning där arbetstagare från länder utanför EU inte ska vara fria att omförhandla sina anställningsvillkor på samma sätt som andra arbetstagare i Sverige.

Arbetsgivare som har påförts sanktioner

Blåkortsdirektivet medger att en ansökan om EU-blåkort får avslås om arbetsgivaren har påförts sanktioner i enlighet med nationell lagstiftning för odeklarerat arbete eller olaglig anställning. Någon definition av begreppen odeklarerat arbete och olaglig anställning finns inte i blåkortsdirektivet. Det framgår därför enligt regeringen inte klart vilka situationer som avses. Det framgår inte heller av direktivets bestämmelse hur långt tillbaka i tiden medlemsstaterna får beakta om en arbetsgivare har påförts någon sanktion. Regeringen anser att Migrationsverket bör ha till uppgift att vid sin prövning av ansökan om EU-blåkort vidta den utredning som krävs i det enskilda fallet, i likhet med vad som gäller vid prövning av ansökan om arbetstillstånd enligt de nuvarande bestämmelserna för arbetskraftsinvandring. Om det finns anledning att ifrågasätta det arbetserbjudande som utlänningen bifogat sin ansökan om EU-blåkort finns det enligt regeringen möjlighet för Migrationsverket att vid kontakt med olika myndigheter kontrollera arbetsgivaren, t.ex. via Skatteverket, för att få fram uppgifter om arbetsgivaren betalat skatter och avgifter eller inte. Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att införa en kontrollmekanism för EU-blåkort eftersom motsvarande möjlighet inte finns vid ansökan om nationellt arbetstillstånd.

Handläggningstid m.m.

Enligt propositionen är syftet med blåkortsdirektivet inte att de utlänningar som redan lagligen vistas och arbetar inom unionen ska medges EU-blåkort, utan att fler personer ska söka sig hit. Därför bör huvudregeln vara att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige.

Ett EU-blåkort ska dock enligt propositionen kunna beviljas efter inresan i Sverige bl.a. om utlänningen ansöker om förlängning av tillståndstiden eller har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant. Ett EU-blåkort bör också bl.a. kunna beviljas en utlänning som med stöd av ett EU-blåkort vistats i en annan EU-stat i 18 månader, under förutsättning att ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige. Detsamma föreslås gälla för en familjemedlem som beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat i den staten och därefter flyttar till Sverige.

Blåkortsdirektivet uppställer krav på att beslut om EU-blåkort ska meddelas inom 90 dagar efter det att en ansökan lämnades in. Om en ansökan behöver kompletteras får beslut dock meddelas senare. Den sökande ska informeras om handläggningstidens förlängning. För att uppfylla blåkortsdirektivets krav på beslutsunderrättelse inom en viss tid föreslår regeringen att detta ska regleras i utlänningsförordningen. Möjligheten enligt direktivet att avslå en ansökan som inte kompletteras i rätt tid förekommer enligt propositionen inte för andra uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Någon sådan möjlighet bör enligt regeringen inte heller utnyttjas för EU-blåkort.

För det fall ett beslut om EU-blåkort inte meddelas i rätt tid ska nationell lagstiftning enligt direktivet reglera följderna. Enligt propositionen finns motsvarande bestämmelser om följder av att ett beslut inte fattas inom en angiven tidsfrist i andra EU-direktiv på migrationsområdet, bl.a. familjeåterföreningsdirektivet och direktivet om varaktigt bosatta. I samband med dessa genomföranden gjorde regeringen bedömningen att den tillsynsverksamhet som Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) utför tillgodoser de krav som nämnda direktiv uppställer i fråga om följder vid överskridande av handläggningsfrister. Även beträffande blåkortsdirektivet anser regeringen att denna tillsynsverksamhet är tillräcklig för att tillgodose blåkortsdirektivets krav i denna del.

Enligt den nuvarande ordningen ställs inget krav på att en sökande av uppehålls- och arbetstillstånd ska uppge sin adress i Sverige. Enligt regeringen saknas det därför anledning att införa en annan ordning för EU-blåkort, och direktivets möjlighet härtill bör därför inte utnyttjas.

Tillståndstid och kontroll

För att i så stor utsträckning som möjligt motsvara den nuvarande ordningen för arbetskraftsinvandring föreslår regeringen att ett EU-blåkort bör gälla i högst två år, med möjlighet till ytterligare högst två års förlängning. När en förlängningsansökan inkommer efter två år har dessutom Migrationsverket möjlighet att kontrollera om de ursprungliga anställningsvillkoren har uppfyllts. Migrationsverket kan anmoda sökanden att redovisa specifikationer av utbetalad lön och begära in kontrolluppgifter från Skatteverket. Det finns då också möjlighet att kontrollera att den som har EU-blåkort inte har bytt anställning utan att ha ansökt om nytt tillstånd. Eftersom det inte helt går att bortse från att det även i fall av högkvalificerad anställning finns arbetsgivare som inte uppfyller sina åtaganden enligt de skriftliga underlag som ska ligga till grund för Migrationsverkets prövning av en ansökan, kan enligt regeringen dessa kontrollåtgärder motverka ett eventuellt missbruk av systemet med EU-blåkort.

Om anställningstiden understiger två år får tillståndstiden enligt propositionen utökas med ytterligare tre månader. Det innebär att om utlänningen erbjudits en anställning hos en arbetsgivare i exempelvis tre år, ska ett första EU-blåkort beviljas för två år. Vid en förlängningsansökan ska ett nytt tillstånd utfärdas för ett år och tre månader om villkoren för EU-blåkort är uppfyllda.

Det bör enligt propositionen inte finnas något hinder för en utlänning som vistats i en annan medlemsstat i fyra år med ett EU-blåkort att ansöka om och beviljas ett EU-blåkort i Sverige.

Enligt propositionen behandlar blåkortsdirektivet inte frågor om permanenta uppehållstillstånd. Det finns däremot en möjlighet att enligt direktivet bevilja den som har EU-blåkort ställning som varaktigt bosatt efter fem års vistelse inom unionen. Möjligheten att beviljas ställning som varaktigt bosatt för en innehavare av EU-blåkort och dennes familjemedlemmar ska enligt regeringens förslag regleras i utlänningslagen. Vidare bör, i likhet med vad som gäller för en utlänning som beviljats nationella uppehållstillstånd och arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring, även en utlänning som under de senaste fem åren haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige under en sammanlagd tidsperiod om fyra år kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen föreslår att ett permanent uppehållstillstånd också bör kunna beviljas om utlänningen vistats här under en period med stöd av ett EU-blåkort och under ytterligare en period med stöd av ett nationellt uppehållstillstånd för arbete, under förutsättning att dessa perioder sammantaget utgör en tidsperiod om fyra år under de senaste fem åren.

Nekad förlängning och återkallelse m.m.

Regeringen föreslår att ett EU-blåkort ska återkallas och att tillståndstiden för EU-blåkort inte ska förlängas bl.a. om tillståndet förvärvats på ett bedrägligt sätt eller beviset om tillstånd har förfalskats eller ändrats i något avseende. Om utlänningen anses utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa ska ett EU-blåkort inte beviljas. Detsamma föreslås gälla för familjemedlemmar till innehavare av EU-blåkort. Även om det vid en förlängningsansökan framkommer att utlänningen har påbörjat en ny anställning utan att ha ansökt om ett nytt tillstånd bör EU-blåkortet återkallas och förlängning av EU-blåkort nekas. Detsamma bör enligt regeringen gälla om det vid en förlängningsansökan framkommer att utlänningen bytt till ett annat slag av arbete än det som EU-blåkortet är knutet till. Ett uppehållstillstånd som beviljas en familjemedlem till den som har EU-blåkort föreslås även kunna återkallas om förhållandet upphör eller om utlänningens EU-blåkort återkallas.

Regeringen föreslår också att det införs en skyldighet för den som har EU-blåkort att anmäla till Migrationsverket om t.ex. han eller hon blir arbetslös. Även det förhållandet att lönetröskeln inte längre uppnås ska anmälas, trots att detta förhållande kan medföra att ett EU-blåkort ska återkallas. Regeringen anser att en anmälningsskyldighet måste införas för att uppfylla direktivets krav. Det är vidare den lönetröskel som gällde då EU-blåkortet beviljades eller när tillståndstiden förlängdes som ska gälla för anmälningsskyldigheten. I de fall den som har ett EU-blåkort nyttjar förmåner och andra rättigheter för en arbetstagare, t.ex. frånvaro på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet, vilket kan påverka den faktiska löneutbetalningen, bör det förhållandet enligt propositionen inte leda till någon anmälningsskyldighet.

För den som har EU-blåkort men som inte har iakttagit anmälningsskyldigheten kan EU-blåkortet återkallas eller förlängning av tillståndet nekas. Ett EU-blåkort ska dock inte återkallas eller en förlängning nekas om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten beror på orsaker som han eller hon inte råder över.

Enligt blåkortsdirektivet ska medlemsstaterna låta EU-blåkortsinnehavare som blir arbetslösa få stanna kvar i landet under tre månader för att söka och ta ny anställning. Enligt regeringen bör perioden om tre månader räknas från det att anställningen upphört, och arbetssökandet bör inte begränsas till att endast avse en högkvalificerad anställning.

Av direktivet framgår att medlemsstater har möjlighet att återkalla eller neka en förlängning av EU-blåkort på grund av bristande försörjningsförmåga eller om innehavaren ansöker om socialt bistånd (förutsatt att den berörda medlemsstaten i förväg skriftligen har informerat om detta). Enligt propositionen finns det inte några sådana krav enligt den nuvarande ordningen för arbetskraftsinvandring, varför det enligt regeringen saknas skäl att införa sådana krav för den som har ett EU-blåkort.

Likabehandling m.m.

Enligt blåkortsdirektivet får medlemsstater i viss utsträckning begränsa rätten till likabehandling i fråga om stipendier, studiemedel eller andra bidrag och lån avseende sekundärutbildning, högre utbildning och yrkesutbildning samt förfaranden för att få en bostad. Det är också möjligt att kräva särskilda förutsättningar för tillträde till universitetsstudier och eftergymnasial utbildning om det framgår av nationell lagstiftning.

För att genomföra blåkortsdirektivet bör enligt regeringen den som har ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd enligt studiestödslagen, dvs. i fråga om såväl studiemedel som studiehjälp.

När det gäller familjemedlemmar till den som har ett EU-blåkort har de rätt till de delar av studiestödet som enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 definieras som familjeförmåner, dvs. studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg. I likhet med vad som gäller för familjemedlemmar till vissa gästforskare enligt 1 kap. 7 § studiestödslagen bör det för likabehandling enligt regeringen krävas att familjemedlemmar till innehavare av EU-blåkort själva har uppehållstillstånd i Sverige.

Enligt regeringen bör rätten till likabehandling för dem som har EU-blåkort och deras familjemedlemmar i fråga om studiestöd begränsas till att gälla inom territoriet, dvs. till stöd vid studier i Sverige.

Regeringen anser inte att möjligheten enligt blåkortsdirektivet att begränsa likabehandlingen i fråga om förfaranden för att få en bostad bör utnyttjas.

Aktivitets- och sjukersättningen består dels av en inkomstrelaterad del, dels av en garantidel som är bosättningsbaserad. Rätten till garantiersättning och dess storlek är beroende av försäkringstiden. Undantag från kravet på att vara försäkrad vid försäkringsfallet kan göras för personer vars försäkringsfall har inträffat innan det år de fyllde 18 år. Undantaget skiljer dock mellan svenska och utländska medborgare. För att uppfylla blåkortsdirektivets krav om likabehandling vad gäller social trygghet bör enligt regeringen ett tillägg tas in i 35 kap. 17 § SFB med innebörden att en utlänning som har ett EU-blåkort, samt dennes familjemedlemmar som har uppehållstillstånd i Sverige, likställs med svenska medborgare när det gäller beräkning av försäkringstid vid garantiersättning.

Säkerhetsärenden är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar avvisning eller utvisning eller att en ansökan om uppehållstillstånd ska avslås eller uppehållstillstånd återkallas. Enligt regeringen bör denna bestämmelse ändras så att även ansökan om arbetstillstånd eller återkallelse av arbetstillstånd omfattas, eftersom bl.a. även ett ärende om EU-blåkort kan utgöra ett säkerhetsärende. Regeringen föreslår också en konsekvensändring i 5 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Sf7 av Tomas Eneroth m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att det avtalsförslag som ligger till grund för att arbetstillståndet beviljas ska vara rättsligt bindande som lägsta nivå. Detta krävs för att lön, försäkringsskydd och övriga villkor inte ska bli sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Härigenom undviks enligt motionärerna att en arbetsgivare lovar en sak i tillståndsprocessen men en annan sak i anställningskontraktet.

I motion 2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkande 1 framställs en begäran om att regeringen ska föreslå ett system för arbetsmarknadsprövning före utfärdandet av ett EU-blåkort. Motionären anser att det måste finnas ett tydligt behov av utlänningens kompetens, varför det först måste kontrolleras om tjänsten inte kan tillsättas med nationell arbetskraft eller arbetskraft inom unionen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om begreppet högkvalificerad arbetskraft. Enligt motionären bör definitionen av högkvalificerad arbetskraft vara minst att personen har en högskole- eller universitetsexamen. Enligt motionären bör yrkeserfarenhet inte godtas som bevis på högre kvalifikation. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken. Så länge en utlänning är här med ett EU-blåkort ska också reglerna enligt blåkortsdirektivet gälla. En person med ett EU-blåkort ska inte likställas med inhemsk arbetskraft. I yrkande 4 begärs att regeringen ska genomföra direktivets möjlighet till begränsning i likabehandlingen när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning eller yrkesutbildning samt förfaranden för att få en bostad. Enligt motionären är anledningen till vistelsen i Sverige arbete, och därför bör den möjlighet till begränsning av likabehandlingen som blåkortsdirektivet medger utnyttjas. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en giltighetstid för EU-blåkort på ett år. I yrkande 6 begärs avslag på regeringens förslag om möjlighet till permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbete i Sverige. Ett EU-blåkort är ett arbetstillstånd för en begränsad tid och bör inte utgöra en grund för permanent uppehållstillstånd. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om krav på bostad. Motionären anser att blåkortsdirektivets krav på uppgivande av en adress i Sverige ska ställas som krav för att ett EU-blåkort ska kunna beviljas i Sverige. I motionen begärs också tillkännagivanden om krav på försörjning av blåkortsinnehavarens familj samt inkomstkrav för den som har familj (yrkandena 8 och 9). Enligt motionären är det helt och hållet blåkortsinnehavarens ansvar att försörja sin familj. Om inte utlänningen lyckas med det, utan t.ex. behöver utnyttja de sociala trygghetssystemen, ska EU-blåkortet dras in. Den som har ett blåkort och som bor tillsammans med en vuxen person som inte arbetar bör kunna uppvisa en inkomst på två och en halv gånger genomsnittslönen. Det finns annars en risk för att en familj med flera barn lever på vad som egentligen är under existensminimum. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om avslag på ansökningar om EU-blåkort som gäller anställningar hos företag som har påförts sanktioner. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att en sökande som inte lämnar in en korrekt ansökan ska ges en kort tidsfrist på två veckor för att komplettera ansökan. Uteblir kompletteringarna ska ansökan avslås.

I kommittémotion 2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att den sökande ska bifoga ett giltigt anställningskontrakt eller ett bindande anställningserbjudande till en ansökan om EU-blåkort. Enligt motionärerna råder inte ett jämbördigt förhållande mellan en arbetsgivare och en hitrest arbetstagare då arbetstagaren befinner sig i ett underläge om arbetsgivaren vill försämra villkoren eftersom alternativet är att återvända hem. Anställningserbjudandet måste därför enligt motionärerna göras rättsligt bindande. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att utveckla ett verktyg för att validera yrkeserfarenheten. Eftersom fem års branscherfarenhet enligt motionärerna är ett tämligen vagt begrepp finns det ett behov av att definiera vad det innebär i varje enskilt fall. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag som tillgodoser behovet av efterkontroller för att säkerställa att arbetstagarna får den utlovade lönen. Motionärerna menar att de många fall där arbetsgivare har sålt arbetstillstånd och där arbetstagare inte har fått den överenskomna lönen talar för att det behövs tätare efterkontroller än vad regeringen föreslår. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med lagförslag om att ett EU-blåkort inte ska vara knutet till en viss anställning. Motionärerna anser att knytningen till en viss anställning och ett visst slag av arbete under de första två åren medför att arbetstagaren hamnar i ett underläge i förhållande till arbetsgivaren när det gäller att förhandla om och leva upp till de villkor för anställningen som de har kommit överens om. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att ett EU-blåkort inte ska ges om arbetsgivaren har påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige. Sverige bör använda sig av blåkortsdirektivets möjlighet att avslå en ansökan om EU-blåkort om arbetsgivaren tidigare misskött sig. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att den som har beviljats arbetstillstånd hos en arbetsgivare som har brutit mot anställningsavtalet ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut för att söka en ny anställning. Motionärerna anser att arbetstagarens skyldighet att anmäla löneförändringar medför en ökad utsatthet, eftersom EU-blåkortet ska återkallas om lönen understiger lönetröskeln. Även i de fall anmälan uteblir ska EU-blåkortet återkallas. Om arbetsgivaren erbjuder sämre lön och villkor än utlovat ställs innehavaren av blåkortet inför valet att acceptera de villkor arbetsgivaren dikterar eller åka hem. Motionärerna anser inte att detta är rimligt.

Utskottets ställningstagande

Högkvalificerad anställning

Blåkortsdirektivet omfattar sådana högkvalificerade anställningar där den erbjudna lönen överstiger en årligen fastställd lönetröskel motsvarande en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det saknas anledning att fastställa lönetröskeln till en högre nivå, som för svensk del uppgick till ca 43 500 kr per månad 2011. Utskottet framhåller särskilt vikten av att Migrationsverket, som årligen bör fastställa och offentliggöra den nationella lönetröskeln, har ett nära och väl fungerande samråd med Medlingsinstitutet och arbetsmarknadens parter.

Utskottet anser i likhet med regeringen att förutom högskoleutbildning bör även motsvarande relevant yrkeserfarenhet om minst fem år inom det yrke eller den bransch som anställningen avser kunna ligga till grund för ett EU-blåkort. När det gäller ett yrkande om ytterligare definition av begreppet högkvalificerad anställning anser utskottet att någon ytterligare lagreglering inte bör göras eftersom det är arbetsgivarens behov och bedömning som bör vara utgångspunkten vid prövningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i berörda delar och avstyrker motionerna 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 2 och 2012/13:Sf6 (V) yrkande 2.

Koppling till en viss anställning m.m.

Regeringens förslag innebär att ett EU-blåkort under de första två åren knyts till en viss anställning och ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet bara vara knutet till ett visst slag av arbete. Detta motsvarar den reglering som gäller för annan arbetskraftsinvandring. Utskottet anser att det är eftersträvansvärt att de bestämmelser som införs med anledning av blåkortsdirektivet i så stor utsträckning som möjligt motsvarar den reglering som gäller för annan arbetskraftsinvandring, och ser positivt på förslaget. Utskottet delar regeringens bedömning att det är en lämplig ordning att den som har EU-blåkort först efter en ny ansökan ska kunna byta till ett annat slag av arbete. I likhet med regeringen gör utskottet bedömningen att det inte finns någon anledning att anta att detta skulle minska en arbetstagares rörlighet på arbetsmarknaden. En EU-blåkortsinnehavare har dessutom möjlighet att ansöka om ett nationellt arbetstillstånd om förutsättningarna är uppfyllda.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker med det anförda motion 2012/13:Sf6 (V) yrkande 4.

Propositionen innehåller inte något förslag om att EU-blåkortsinnehavare efter två år ska behandlas på samma sätt som landets egna medborgare. Tvärtom uppställs det krav på att den som vill ha förlängt EU-blåkort efter två år måste ansöka om och uppfylla förutsättningarna för att kunna beviljas EU-blåkort för ytterligare en period.

Motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 3 avstyrks.

I syfte att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeländer infördes 2008 ett effektivare och mer flexibelt system för arbetskraftsinvandring. I samband med att de nya reglerna infördes uttalade utskottet att det var positivt att regeringen föreslagit att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen skulle slopas. Utskottet anförde att den som bäst kan avgöra behovet av att rekrytera arbetskraft från ett tredjeland är den enskilda arbetsgivaren och att med en sådan ordning kan arbetsgivarens kompetensbehov tillgodoses bättre och snabbare. Utskottet anförde också att utgångspunkten måste vara att det ska vara lätt att komma till Sverige och försörja sig (bet. 2008/09:SfU3). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. I likhet med regeringen anser utskottet att det saknas anledning att införa en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning för EU-blåkort eftersom en sådan saknas för annan arbetskraftsinvandring. Reglerna om EU-blåkort och övrig arbetskraftsinvandring bör enligt utskottet, och som angetts ovan, vara så lika som möjligt. Vidare föreslår regeringen att EU-blåkort endast bör beviljas om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Det motsvarande gäller redan för tillstånd för annan arbetskraftsinvandring. Utskottet instämmer i bedömningen att principen om unionsföreträde ska gälla även för EU-blåkort.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 1.

Bindande anställningserbjudande

Utskottet anser att det är av yttersta vikt att missförhållanden och utnyttjande av invandrad arbetskraft motverkas. Det är värdefullt med så lika krav som möjligt för alla arbetstillståndssökande, oavsett om ansökan gäller EU-blåkort eller annan arbetskraftsinvandring. Enligt gällande regler räcker det med ett erbjudande om anställning för att arbetstillstånd ska kunna beviljas. Det framstår därför inte som rimligt att kräva att den högkvalificerade anställning som ligger till grund för ett EU-blåkort måste styrkas med ett rättsligt bindande dokument när det inte krävs av andra arbetstillståndssökande. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte är lämpligt att en arbetstagare från ett land utanför EU inte är fri att omförhandla sina anställningsvillkor på samma sätt som andra arbetstagare i Sverige. Utskottet delar även regeringens bedömning att det anställningserbjudande som ligger till grund för Migrationsverkets tillståndsprövning är att anse som ett bindande anbud mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, varför blåkortsdirektivets krav får anses vara uppfyllt genom den gällande regleringen.

Motionerna 2012/13:Sf7 (S) och 2012/13:Sf6 (V) yrkande 1 avstyrks med det anförda.

Arbetsgivare som har påförts sanktioner

Utskottet kan konstatera att arbetskraftsinvandringen ökar och att allt fler beviljas arbetstillstånd. Detta är mycket positivt eftersom arbetskraftsinvandring vitaliserar arbetsmarknaden och ekonomin samt tillför ny kunskap och erfarenhet till Sverige. Liksom inom övriga EU finns dock i Sverige problem med oseriösa arbetsgivare som utnyttjar personer som vistas i länderna utan arbets- eller uppehållstillstånd. Dessa personer saknar olika former av skyddsnät och är ofta mycket utsatta.

EU har beslutat om ett direktiv om sanktioner mot arbetsgivare som anställer tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet, sanktionsdirektivet. Regeringen har i proposition 2012/13:125 lämnat förslag till genomförande av sanktionsdirektivet i svensk rätt. Utskottet kan konstatera att det i propositionen har lämnats en rad förslag som syftar till att skärpa ansvaret för arbetsgivare som utnyttjar personer utan arbetstillstånd. Vidare noterar utskottet att en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring i syfte att stävja missbruk bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte är lämpligt att införa en ordning med särskilda kontrollåtgärder avseende arbetsgivare som påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller för anställning av utlänningar som saknar rätt att vistas i Sverige med EU-blåkort, samtidigt som motsvarande möjlighet inte finns vid ansökan om ett nationellt arbetstillstånd.

Mot bakgrund av det ovanstående anser utskottet att möjligheten enligt blåkortsdirektivet att avslå en ansökan om arbetsgivaren påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller anställning av utlänningar som saknar rätt att vistas i Sverige inte bör utnyttjas.

Motionerna 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 10 och 2012/13:Sf6 (V) yrkande 5 avstyrks med det anförda.

Handläggningstid m.m.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller möjligheten att bl.a. söka och få EU-blåkort, ställning som varaktigt bosatt och permanent uppehållstillstånd, inklusive motsvarande tillstånd för familjemedlemmar. Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar.

I direktivet finns en möjlighet att avslå en ansökan om EU-blåkort om utlänningen inte tillmötesgår en begäran om kompletterande underlag. Någon motsvarighet till detta finns inte för andra uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Enligt regeringen bör därför en sådan avslagsgrund inte utnyttjas. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker med det anförda motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 11.

Blåkortsdirektivet medger att krav uppställs på att utlänningen vid ansökningstillfället uppger sin adress i Sverige. Eftersom motsvarande inte krävs vid en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd enligt den nuvarande ordningen anser utskottet i likhet med regeringen att det inte bör införas en sådan ordning för EU-blåkort.

Motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 7 avstyrks med det anförda.

Tillståndstid och kontroll

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en första tillståndstid för EU-blåkort inte får vara längre än två år och att den sammanlagda tillståndstiden för EU-blåkort inte får vara längre än fyra år. Motsvarande tider gäller redan för annan arbetskraftsinvandring. Utskottet poängterar åter vikten av att regleringen för arbetskraftsinvandring och EU-blåkort är utformade på så likartade sätt som möjligt. Enligt utskottet framstår det därför som främmande att inte en EU-blåkortsinnehavare också skulle kunna beviljas permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbete med högkvalificerad anställning, under de senaste fem åren. Av samma anledning är det också utskottet främmande att uppställa krav på försörjning m.m. för familjemedlemmar till innehavare av EU-blåkort när motsvarande krav inte uppställs för innehavare av arbetstillstånd enligt gällande regelverk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och förslaget om EU-blåkortsinnehavares familjemedlemmars rätt till uppehållstillstånd. Därmed avstyrks motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkandena 5, 6 och 8.

Enligt blåkortsdirektivet ska medlemsstaterna tillåta att innehavare av EU-blåkort som blir tillfälligt arbetslösa får stanna kvar i landet under tre månader för att söka ny anställning. Motsvarande tid gäller redan för nationella arbetstillstånd. Utskottet anser inte att EU-blåkortsinnehavare ska få längre tid på sig att söka och få en ny anställning än andra arbetskraftsinvandrare, oavsett anledning. Utskottet vill särskilt framhålla att den nya anställningen enligt förslaget inte måste vara högkvalificerad för att ett nytt arbetstillstånd ska kunna ges.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 2012/13:Sf6 (V) yrkande 6.

Nekad förlängning och återkallelse m.m.

När det gäller efterkontroller för att säkerställa att arbetstagaren får den utlovade lönen kan utskottet inte se att EU-blåkortsinnehavare skulle behöva tätare kontroller än de som innehar arbetstillstånd enligt nationella regler. Det faktum att ett EU-blåkort avser kvalificerade anställningar med krav på en viss lön torde medföra att vissa arbetsgivare med tvivelaktig ekonomi inte blir aktuella som arbetsgivare till EU-blåkortsinnehavare. Möjligheten till kontroll i samband med en förlängningsansökan efter två år framstår enligt utskottet som väl avvägd.

Mot denna bakgrund, och då utskottet även i denna fråga anser att regleringen för arbetskraftsinvandring och EU-blåkort bör utformas på liknande sätt, avstyrker utskottet motion 2012/13:Sf6 (V) yrkande 3.

Utskottet delar regeringens bedömning att ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem till den som har ett EU-blåkort ska få återkallas om förhållandet upphör eller om utlänningens EU-blåkort återkallas. Familjemedlems uppehållstillstånd får även återkallas med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Enligt propositionen får medlemsstater medge att EU-blåkort återkallas om innehavaren ansöker om försörjningsstöd. Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas skäl att införa en sådan regel, liksom krav på försörjning av familjemedlemmar.

Med det anförda avstyrks motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 9.

Likabehandling m.m.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att EU-blåkortsinnehavare bör likabehandlas när det gäller stipendier, studiemedel inkluderat andra bidrag och lån avseende sekundärutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning och även beträffande förfaranden för att få en bostad. Dock bör rätten till studiestöd begränsas på så sätt som regeringen föreslår, dvs. så att bara studier i Sverige omfattas. Det saknas enligt utskottet skäl att begränsa likabehandlingen mer än vad regeringen föreslår.

Utskottet tillstyrker propositionen i berörda delar och avstyrker med det anförda motion 2012/13:Sf8 (SD) yrkande 4.

Lagförslagen

I propositionen lämnas förslag till genomförande av rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Genom propositionens förslag införs ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas EU-blåkort. Propositionens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Riksdagen tillstyrker propositionens lagförslag med den ändringen att lagförslagens ikraftträdande bör bestämmas till den 1 augusti 2013. Härigenom kan kungörandet av de antagna lagarna ske i tid före ikraftträdandet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Rättsligt bindande anställningserbjudande, punkt 1 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Annelie Karlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf7 av Tomas Eneroth m.fl. (S) och

avslår motion

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det bör uppställas krav på att det avtalsförslag som ligger till grund för att arbetstillståndet beviljas ska vara rättsligt bindande som lägsta nivå. Detta krävs för att lön, försäkringsskydd och övriga villkor inte ska bli sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Härigenom undviks också att en arbetsgivare lovar en sak i tillståndsprocessen men en annan sak i anställningskontraktet.

2.

Rättsligt bindande anställningserbjudande, punkt 1 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2012/13:Sf7 av Tomas Eneroth m.fl. (S).

Ställningstagande

Det bör krävas att den sökande ska bifoga ett giltigt anställningskontrakt eller ett bindande anställningserbjudande till en ansökan om EU-blåkort. Det råder inte ett jämbördigt förhållande mellan en arbetsgivare och en hitrest arbetstagare. Arbetstagaren befinner sig i ett underläge om arbetsgivaren vill försämra villkoren eftersom alternativet är att återvända hem. Anställningserbjudandet måste därför göras rättsligt bindande.

3.

Övrigt om genomförandet av blåkortsdirektivet, punkt 2 (SD)

 

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkandena 1–5 och 7–11 samt

avslår motion

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2–6.

Ställningstagande

Det bör införas ett system för arbetsmarknadsprövning före utfärdandet av ett EU-blåkort. Det måste finnas ett tydligt behov av utlänningens kompetens, varför det först måste kontrolleras om tjänsten inte kan tillsättas med nationell arbetskraft eller arbetskraft inom unionen. Definitionen av högkvalificerad arbetskraft bör minst vara att personen har en högskole- eller universitetsexamen. Yrkeserfarenhet bör inte godtas som bevis på högre kvalifikation. Så länge en utlänning är här med ett EU-blåkort ska också reglerna enligt blåkortsdirektivet gälla. En person med ett EU-blåkort ska inte likställas med inhemsk arbetskraft. Det behövs således restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken. Giltighetstiden för EU-blåkort bör vara ett år. Blåkortsdirektivets krav på uppgivande av en adress i Sverige bör utnyttjas så att en bostad ska krävas som villkor för att få ett EU-blåkort i Sverige. Det bör också ställas krav på försörjning av blåkortsinnehavarens familj samt inkomstkrav för den som har familj eftersom det helt och hållet är blåkortsinnehavarens ansvar att försörja sin familj. Om inte utlänningen lyckas med det och t.ex. behöver utnyttja de sociala trygghetssystemen, ska EU-blåkortet dras in. Den som har ett blåkort och som bor tillsammans med en vuxen person som inte arbetar bör kunna uppvisa en inkomst på två och en halv gånger genomsnittslönen. Det finns annars en risk för att en familj med flera barn lever på vad som egentligen är under existensminimum. Vidare bör ansökningar om EU-blåkort som gäller anställningar hos företag som har påförts sanktioner avslås. En sökande som inte lämnar in en korrekt ansökan om EU-blåkort ska ges en kort tidsfrist på två veckor för att komplettera ansökan. Uteblir kompletteringarna bör ansökan avslås. Direktivets möjlighet till begränsning i likabehandlingen när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning eller yrkesutbildning samt förfaranden för att få en bostad bör genomföras. Anledningen till vistelsen i Sverige är arbete, och därför bör den möjlighet till begränsning av likabehandlingen som blåkortsdirektivet medger utnyttjas.

4.

Övrigt om genomförandet av blåkortsdirektivet, punkt 2 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2–6 och

avslår motion

2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkandena 1–5 och 7–11.

Ställningstagande

Det bör utvecklas ett verktyg för att validera yrkeserfarenhet eftersom fem års branscherfarenhet är ett tämligen vagt begrepp. Det finns ett behov av att definiera vad det innebär i varje enskilt fall. Vidare bör det införas efterkontroller för att säkerställa att arbetstagare får den utlovade lönen. De många fall där arbetsgivare har sålt arbetstillstånd och där arbetstagare inte har fått den överenskomna lönen talar för att det behövs tätare efterkontroller än vad regeringen föreslår. Ett EU-blåkort bör inte vara knutet till en viss anställning eller ett visst slag av arbete under de första två åren då detta medför att arbetstagaren hamnar i ett underläge i förhållande till arbetsgivaren när det gäller att förhandla om och leva upp till de villkor för anställningen som de har kommit överens om. Vidare bör ett EU-blåkort inte ges om arbetsgivaren har påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige. Sverige bör använda sig av blåkortsdirektivets möjlighet att avslå en ansökan om EU-blåkort om arbetsgivaren tidigare har misskött sig. Den som har beviljats arbetstillstånd hos en arbetsgivare som har brutit mot anställningsavtalet bör få stanna i Sverige tillståndstiden ut för att söka en ny anställning. En arbetstagare har en skyldighet att anmäla om lönen ändras. Detta ökar EU-blåkortsinnehavarens utsatthet då en löneförändring som medför att lönetröskeln inte längre överstigs medför att EU-blåkortet ska återkallas. Även om anmälan uteblir ska EU-blåkortet återkallas. Om arbetsgivaren erbjuder sämre lön och villkor än utlovat ställs innehavaren av EU-blåkortet inför valet att acceptera de villkor arbetsgivaren dikterar eller åka hem. Detta är inte rimligt.

5.

Permanent uppehållstillstånd, punkt 3 (SD)

 

av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 5 §. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Sf8 av David Lång (SD) yrkande 6 och

avslår proposition 2012/13:148 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Regeringens förslag om möjlighet till permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbete i Sverige bör avslås. Ett EU-blåkort är ett arbetstillstånd för en begränsad tid och bör inte kunna utgöra en grund för permanent uppehållstillstånd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

Följdmotionerna

2012/13:Sf6 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag om att den sökande ska bifoga ett giltigt anställningskontrakt eller ett bindande anställningserbjudande till ansökan om EU-blåkort.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla ett verktyg för att validera yrkeserfarenheten.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som tillgodoser behovet av efterkontroller för att säkerställa att arbetstagaren får den utlovade lönen.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag om att ett EU-blåkort inte ska vara knutet till en viss anställning.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag om att ett EU-blåkort inte ska ges om arbetsgivaren har påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag om att den som beviljats arbetstillstånd hos en arbetsgivare som har brutit mot anställningsavtalet ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut för att söka en ny anställning.

2012/13:Sf7 av Tomas Eneroth m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det avtalsförslag som ligger till grund för att arbetstillståndet beviljas ska vara rättsligt bindande.

2012/13:Sf8 av David Lång (SD):

1.

Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på ett system om en arbetsmarknadsprövning före utfärdandet av ett blåkort.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om definieringen av ”högkvalificerad arbetskraft”.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken.

4.

Riksdagen begär att regeringen genomför direktivets möjlighet till begränsning i likabehandling när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning samt förfaranden för att erhålla bostad.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en standardiserad giltighetstid för EU-blåkortet på ett år.

6.

Riksdagen avslår lagförslaget i fråga om möjligheten till permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbete i Sverige enligt blåkortets regler.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på bostad.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på försörjning av blåkortsinnehavarens familj.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inkomstkrav för den som har familj.

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avslag på blåkortsansökan vad gäller anställningar hos företag som har påförts sanktioner.

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inkorrekta eller otillräckliga handlingar vid ansökan.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag