Näringsutskottets betänkande

2012/13:NU8

Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag

Sammanfattning

Betänkandet behandlar regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5) och 31 motionsyrkanden. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet (RiR 2012:6). Syftet med Riksrevisionens rapport har varit att granska i vilken utsträckning regeringen har uppnått de övergripande målen för regelförenklingsarbetet.

Motionsyrkandena behandlar frågor om samordnat uppgiftslämnande till myndigheter, regelförenkling för vissa näringar och övergripande frågor om regelförenklingsarbetet. Samliga yrkanden avstyrks av utskottet. I sitt ställningstagande framhåller utskottet bl.a. att goda villkor för företagande är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt. Att förenkla regelverk och minska företagens tidsåtgång för administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. På så sätt kan företagare ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet. Utskottets ställningstagande har föranlett tre reservationer (S, MP, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Samordnat uppgiftslämnande till myndigheter

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 2,

2011/12:N228 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M),

2011/12:N254 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) och

2012/13:MJ270 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

Reservation 1 (MP)

2.

Regelförenkling för vissa näringar

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 14,

2011/12:N374 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M),

2011/12:N400 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) och

2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9.

Reservation 2 (MP)

3.

Övergripande om regelförenklingsarbetet

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 8,

2011/12:N201 av Anita Brodén och Marianne Åhman (båda FP) yrkande 1,

2011/12:N246 av Sten Bergheden (M),

2011/12:N251 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1–4,

2011/12:N278 av Jan R Andersson (M),

2011/12:N301 av Finn Bengtsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2011/12:N310 av Christer Akej (M),

2011/12:N336 av Lena Asplund (M),

2011/12:N350 av Rune Wikström och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda M),

2012/13:N3 av Jennie Nilsson m.fl. (S),

2012/13:N213 av Sten Bergheden (M),

2012/13:N224 av Andreas Carlson (KD),

2012/13:N230 av Phia Andersson (S),

2012/13:N234 av Anita Brodén (FP) yrkande 1,

2012/13:N270 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2012/13:N291 av Katarina Brännström (M),

2012/13:N365 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2 och

2012/13:N391 av Edward Riedl (M) yrkande 1 och

lägger skrivelse 2012/13:5 till handlingarna.

Reservation 3 (S, MP, V)

Stockholm den 12 februari 2013

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jessica Polfjärd (M), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Helena Lindahl (C), Karin Åström (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S), Kent Ekeroth (SD) och Rebwar Hassan (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

·.    regeringens skrivelse 2012/13:5 Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag,

·.    en motion som har väckts med anledning av skrivelsen

·.    25 motioner från den allmänna motionstiden hösten 2011 och hösten 2012 om regelförenkling för företag.

Under ärendets beredning har information till utskottet lämnats av riksrevisorn Claes Norgren och företrädare för Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd.

Bakgrund

Riksrevisionen lämnar löpande granskningsrapporter. Syftet med Riksrevisionens rapport Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet (RiR 2012:6) har varit att granska i vilken utsträckning regeringen har uppnått de övergripande målen för regelförenklingsarbetet. Har företagen upplevt en märkbar positiv förändring i sin vardag? Utifrån detta resultat analyserar Riksrevisionen också om regeringens delmål och verktyg bidrar till att uppfylla de övergripande målen och om de är utformade på ett effektivt sätt. Riksrevisionens granskning avser i huvudsak perioden 2006–2010. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 21 mars 2012. Regeringen överlämnade skrivelsen Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5) till riksdagen den 20 september 2012.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet (RiR 2012:6). Hösten 2011 presenterade regeringen en delvis förändrad inriktning för förenklingsarbetet. Målsättningen med arbetet är även i fortsättningen att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. För att nå målet har förenklingsarbetet breddats för att fånga fler aspekter av företagens vardag och de utmaningar företagare ställs inför. Syftet är att förstärka det positiva trendbrott som enligt regeringen har skett sedan 2006, när det gäller minskningen av företagens regelbörda. Skrivelsen innehåller även en redogörelse för det fortsatta regelförenklingsarbetet.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Jämför reservationerna 1 (MP), 2 (MP) och 3 (S, MP, V).

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser

De frågor som Riksrevisionen har ställt är följande. Har företagen upplevt en märkbar positiv förändring i sin vardag? Är regeringens delmål och verktyg för att uppnå regelförenkling ändamålsenliga och effektiva? Granskningen har resulterat i ett antal iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. För att besvara frågan om regeringen har nått det övergripande målet med regelförenklingsarbetet har Riksrevisionen genomfört en enkät med 4 000 slumpmässigt utvalda företag, företrädesvis inom branscherna bygg, handel, restaurang och hårvård. Strax under hälften av dem som har tillfrågats besvarade enkäten; få företag upplever att regelverken har blivit enklare. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen är långt från målet om att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag.

Riksrevisionen konstaterar att definitionen av företagens administrativa kostnader är för snäv och att många andra direkta kostnader till följd av regler exkluderas. Vidare anses det inte tillräckligt att endast mäta de administrativa kostnaderna för att bedöma den övergripande måluppfyllelsen på ett så komplext område som regelförenkling. Riksrevisionen gör bedömningen att regelförenklingsarbetet skulle ha tjänat på om regeringen hade valt ut vissa prioriterade områden. Den anser att tyngdpunkten i arbetet har legat för långt ut i regelgivningskedjan och hänvisar till att de största kostnadsminskningarna och kostnadsökningarna beror på ändringar som genomförts i lagar. Riksrevisionen gör bedömningen att arbetsprocessen i regelförenklingsarbetet inte har utformats på ett strategiskt riktigt sätt. Den konstaterar också att det finns en tydlig målkonflikt mellan en förbättrad konkurrenssituation och minskade administrativa kostnader för företagen. Riksrevisionen har valt att göra en fördjupad analys av fem förslag inom skatteområdet som har medfört ökade administrativa kostnader för företag. Den slutsats som dras är att de granskade konsekvensutredningarna är mycket bristfälliga, t.ex. när det gäller redovisningen av förslagens effekter. Riksrevisionen konstaterar även att alternativa förslag och en redogörelse för på vilka grunder bedömningar har gjorts ofta saknas. Inrättandet av Regelrådet lyfter Riksrevisionen fram som en av regeringens viktigaste insatser för att höja kvaliteten på nya och ändrade regler. Fler förslag till nya eller ändrade regler tillstyrks numera av Regelrådet än tidigare. Enligt Riksrevisionen tyder det på att regelgivarna har blivit bättre på att redogöra i konsekvensutredningen för företagens administrativa kostnader. Samtidigt har andelen bristfälliga konsekvensutredningar inte minskat, enligt Regelrådets bedömning. Eftersom många av företagens kostnader inte är av administrativ karaktär drar Riksrevisionen slutsatsen att det finns anledning att överväga om Regelrådets yttranden borde omfatta förslagens samlade effekter för företag, dvs. en större del av innehållet i konsekvensutredningen. Riksrevisionen gör slutligen iakttagelsen att förskjutningen mot en mer rådgivande funktion för Regelrådet, som framgår av de tilläggsdirektiv som beslutades den 25 augusti 2011, medför en risk att Regelrådet hamnar närmare dem som rådet är satt att granska. Att ytterligare stärka Regelrådets stödjande funktion på bekostnad av den kontrollerande främjar sannolikt inte helheten, enligt Riksrevisionen.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla och införa delmål och indikatorer för att följa upp regelförenklingsarbetet mot det övergripande målet, utöver mätningarna av de administrativa kostnaderna. Riksrevisionen ser positivt på att regeringen har inlett ett sådant arbete. Regeringen bör också tydligt prioritera tunga regelområden och fokusera mer på regelbördan i lagar och förordningar. Vidare rekommenderar Riksrevisionen en skärpt tillämpning av förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning och motsvarande regler så att konsekvensutredningarna uppfyller kraven att redovisa förslagens effekter för företagen och att uppföljningen av nuvarande regelverk stärks. Slutligen bör regeringen överväga att bredda Regelrådets mandat så att rådet i sina yttranden beaktar samtliga konsekvenser av regelgivningen för företag, inte enbart företagens administrativa kostnader.

Regeringens skrivelse

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens övergripande iakttagelse att det är för få företag som upplever en märkbar positiv förändring i vardagen. Enligt regeringens mening kan emellertid en märkbar förändring till det bättre i företagens vardag uppnås på olika sätt, inte bara genom förändringar av regler. Som regeringen framhåller i skrivelsen Regelförenklingsarbetet 2006–2010 (skr. 2009/10:226) är väntetider och handläggningstider liksom service och bemötande av myndigheter en viktig beståndsdel i företagsklimatet. Att sätta upp mål och följa upp företagens upplevelser av regler är förknippat med en rad osäkerhetsmoment. Det är många faktorer som kan påverka utfallet; målet om en märkbar positiv förändring i företagens vardag bör därför följas upp genom ett brett angreppssätt. Det finns anledning att lyfta fram flera undersökningar som visar företagens upplevelse av regelbördan. Ett exempel är Tillväxtverket som vart tredje år sedan 2002 genomför en av Europas största enkätundersökningar riktad till företag. I undersökningen som gjordes 2011 ställdes frågor till 30 000 små och medelstora företag varav 19 000 besvarade enkäten. Av svaren framgår att författningar och myndighetsregler fortfarande är ett tillväxthinder för många företag, men den andel som ser detta som tillväxthämmande har minskat från 30 till 22 procent under perioden 2008 till 2011. Näringslivets Regelnämnd (NNR) genomför årligen attitydundersökningar riktade till företag. NNR:s undersökning Regelbarometern har genomförts sedan 2009 och det är första gången som andelen företag som anser att det har blivit enklare är större än den andel som anser att det blivit krångligare. Regeringen konstaterar att det arbete som gjorts under 2006–2010 visar att regeringen är på rätt väg, men att det tar tid att förenkla regelverk och ändra attityder om det ska ge en bestående effekt. Arbetet med att förenkla för företagen måste få vara ett långsiktigt arbete som är inriktat på stabilitet och förutsägbarhet. Ett trendbrott har skett och regeringen avser att fortsätta med ett effektivt och resultatinriktat arbete för att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag.

Regeringens fortsatta regelförenklingsarbete

Hösten 2011 presenterade regeringen fem s.k. fokusområden för den fortsatta inriktningen av arbetet med regelförenkling för perioden 2011–2014: sänkta kostnader för företagen, minskat och förenklat uppgiftslämnande, förenklade myndighetskontakter på länsnivå och kommunal nivå, uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet och bättre konsekvensutredningar. Regeringen breddar arbetet till att även omfatta andra kostnader för företagen än de administrativa. Samråd med näringslivet för inriktning och prioritering av arbetet framhålls även i fortsättningen och arbetet ska utgå från företagens vardag. Det fortsatta förenklingsarbetet inriktas på de områden som bedöms ha störst potential att ge en märkbar positiv förändring i företagens vardag.

Sänkta kostnader för företagen

Arbetet med att förenkla för företagen syftar ytterst till att skapa fler och växande företag och därigenom bidra till regeringens övergripande mål om en ökad sysselsättning och ett minskat utanförskap. Små företag (0–49 anställda) utgör hela 99 procent av samtliga företag i Sveriges näringsliv och har 45 procent av antalet anställda. Små företag står därmed för en stor del av de värden som skapas i det svenska näringslivet och bär en proportionellt sett större regelkostnad än större företag. Ett regelverk som är anpassat för små och medelstora företag fungerar också i allmänhet väl även för stora företag. Det är viktigt att inte införa undantag eller särregler för småföretag som skapar tröskeleffekter och tillväxthinder. Regeringens mål för perioden 2012–2020 är att de administrativa kostnaderna ska vara lägre 2020 än 2012. Denna målsättning gäller inom samtliga departements ansvarsområden. Målet kommer att följas upp genom Regelrådets granskningar. För att öka jämförbarheten med andra länder kommer uppföljningsmetoden att vara i linje med hur andra medlemsstater inom EU har valt att följa upp arbetet med administrativa kostnader. Regeringen väljer även att sätta större fokus på fler kostnader, eftersom regler resulterar i andra kostnader än enbart administrativa kostnader för företagen. Dessa kostnader ska beskrivas i en konsekvensutredning redan i dag, men det görs inte alltid i tillräcklig omfattning eftersom bl.a. tillförlitliga beräkningsstöd saknas. Det blir därför viktigt att ta fram en modell för hur företagens samtliga kostnader till följd av regler ska beräknas. När en sådan modell finns på plats är det också viktigt att utveckla stödfunktioner för beräkningar av företagens samtliga kostnader till följd av regler. Genom Regelrådets granskning av konsekvensutredningar finns goda förutsättningar att följa upp om kostnader minskar eller ökar för företagen.

Minskat och förenklat uppgiftslämnande

Att förenkla och minska uppgiftslämnandet bedöms ha en stor potential att förenkla vardagen för svenska företagare. Regeringen beslutade därför den 26 april 2012 om kommittédirektiv till en utredning om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. 2012:35). I uppdraget ingår att presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter i de flesta fall endast ska behöva lämnas en gång och till en mottagare. Vidare ingår i uppdraget att redovisa bl.a. de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att skapa ett system där uppgifter som företagen lämnar kan användas av flera myndigheter och leda till ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Ett delbetänkande ska lämnas den 1 mars 2013 och slutbetänkandet den 29 november 2013. Regeringen har också gett ett flertal myndigheter i uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande. Uppdraget innebär att myndigheterna har kartlagt vilka uppgifter de begär in från företag och har samlat dessa i en databas. Resultatet av kartläggningen utgör en viktig grund i utredningens arbete. Regeringen beslutade därför i maj 2012 om att förlänga uppdraget till myndigheterna som nu ska slutredovisas den 29 november 2013.

Förenklade myndighetskontakter på länsnivå och kommunal nivå

En stor del av alla företag har regelbundna kontakter med myndigheter på lokal och regional nivå i samband med tillämpning av regler. Exempel på det är tillståndsansökningar och när myndigheter utövar tillsyn. Det har uppmärksammats att myndigheter på lokal och regional nivå ibland brister i förståelse för företagens villkor och för vad som är viktigt för företagare i handläggning av enskilda ärenden. Det är angeläget att arbetet med att förenkla för företag får ökat genomslag även på lokal och regional nivå. I juni 2011 gav därför regeringen Tillväxtverket i uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för företagen på kommunal nivå, och länsstyrelserna fick motsvarande uppdrag att förenkla för företag på länsnivå. Länsstyrelsen i Kronobergs län har, med bistånd från Tillväxtverket, i uppdrag att samordna länsstyrelsernas arbete. Det är ett långsiktigt arbete med årliga delrapporteringar som ska slutredovisas i mars 2015. Uppdragen till Tillväxtverket och länsstyrelserna är i stora delar lika och båda syftar till att förenkla företagens myndighetskontakter med kommuner och länsstyrelser. I uppdragen betonas dialog och kommunikation med företag och branschorganisationer, användningen av goda exempel samt utbildning av personal i kommuner och länsstyrelser för att öka förståelsen för företagens villkor. Prioriteringen av åtgärder ska göras med hänsyn till vad företagen anser som mest angeläget, samtidigt som särskild vikt ska läggas vid förutsättningarna för små företag som befinner sig i kritiska skeden av ett företags livscykel som exempelvis etablering, expansion och flytt. Tillväxtverket har som en del i uppdraget inrättat ett s.k. förenklingsforum. Forumet möjliggör ett regelbundet utbyte mellan den nationella, regionala och lokala nivån om vilka effekterna blir för företag vid tillämpning av regelverk. För genomförande av konkreta åtgärder kommer arbetsgrupper att tillsättas. Inrättandet av förenklingsforum ligger även i linje med de rekommendationer Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) lämnat för granskningen av Sverige ur ett regelreformeringsperspektiv inom ramen för det s.k. EU 15-projektet (Better Regulation in Europe – Sweden, OECD, 2010).

Uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet

Många förslag har lämnats in till myndigheter och departement om hur företagens vardag kan göras enklare. Förslagen är av stor vikt för att veta att resurser läggs på det som gör skillnad i företagens vardag. Den 25 maj 2012 beslutade regeringen om ett utredningsuppdrag som bl.a. innebär att hantera de förenklingsförslag som sedan 2007 kommit in från näringslivet till Regeringskansliet. Utredaren ska redovisa vilka av förslagen som har lett till konkreta åtgärder och uppdraget ska redovisas senast den 28 december 2012. Utredaren ska även bedöma om EU-direktiv på Näringsdepartementets område har genomförts i svensk rätt på ett sådant sätt att det har medfört kostnader för företagen som inte direkt följer av direktivet. Detta ligger i linje med en av OECD:s rekommendationer till Sverige inom ramen för det s.k. EU 15-projektet. I Storbritannien har man framgångsrikt arbetat med två datum för ikraftträdande för lagstiftning som rör företagen. Erfarenheten visar att detta har inneburit minskade kostnader för företagen. Utredaren ska därför kartlägga vid vilka tidpunkter lagstiftning som rör företagen trätt i kraft under perioden 2010–2011. Både frågan om genomförande av EU-direktiv och ikraftträdandedatum har framförts av näringslivet som angelägna åtgärder för att förenkla vardagen för företagen. En viktig del i ett gott företagsklimat är möjligheten att komma i kontakt med myndigheter för att påtala brister i det regelsystem som företagen ska följa. Tillväxtverket har mot denna bakgrund utvecklat webbplatsen enklareregler.se. Där kan företagare lämna synpunkter och förslag på förbättringar när det gäller regler och rutiner i kontakter med myndigheter. Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att ytterligare utveckla och förbättra detta stöd.

Bättre konsekvensutredningar

För att beslutsfattare ska kunna ta ställning till effekterna av ett förslag till nya eller ändrade regler krävs att förslagens konsekvenser utreds. Genom att förväntade effekter, både positiva och negativa, beskrivs på ett tydligt sätt i en konsekvensutredning förbättras förutsättningarna för att det fattas bra och väl underbyggda beslut och att reglerna blir ändamålsenliga. Konsekvensutredningens omfattning bör stå i proportion till regelns förväntade konsekvenser. Ett möjligt tillvägagångssätt för att nå dit kan, enligt en rapport från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), vara att dela in omfattningen i tre nivåer: små, medelstora och omfattande konsekvenser. Konsekvensutredningens omfattning bestäms sedan utifrån den valda nivån. Regelrådet har fått i uppdrag att även analysera de kanslisvar som innehåller bedömningen att konsekvenserna har begränsade effekter för företagen. Syftet med uppdraget är att få ett underlag som kan ligga till grund för ett ställningstagande till när en konsekvensutredning inte ska behöva upprättas. Regelrådet ska vidare analysera konsekvensutredningar och ta ställning till om det ska införas en gräns eller ett gränsvärde för kostnader när en fullständig konsekvensutredning ska upprättas. För att höja kvaliteten på konsekvensutredningarna anser regeringen att det är viktigt att regelgivare prioriterar konsekvensutredningen i regelgivningsarbetet och att tillräckligt med tid och resurser avsätts genom hela regelgivningsprocessen. Av väsentlig betydelse för att höja kvaliteten är också att beslutsfattarna efterfrågar konsekvensutredningen som en del av beslutsunderlaget.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Utöver de åtgärder som har redovisats i skrivelsen avser regeringen inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport i och med skrivelsen är slutbehandlad.

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:N3 av Jennie Nilsson m.fl. (S) förordas ett tillkännagivande om att regelförenklingsarbetet ska ses över i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Motionärerna anser att arbetet med regelförenkling bör prioritera bredare och tyngre regelområden samt betonar vikten av långsiktighet för att uppnå konkreta effekter och resultat. Vidare framhålls att det bör bli enklare för företagen att följa befintliga regler och att en översyn av arbetet med regelförenkling bör göras där Riksrevisionens rekommendationer tas i beaktande.

Även enligt kommittémotion 2012/13:N365 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2 bör regeringen se över regelförenklingsarbetet. Motionärerna anför att många företagare anser att den administrativa bördan tar för mycket tid, pengar och resurser i anspråk samt betonar att uppgifter som myndigheter önskar samla in från företag ska prövas mot befintliga uppgifter för att undvika onödigt arbete.

Betydelsen av att ha enkla blanketter och system för de kontakter som företag behöver ha med myndigheter framhålls i motion 2012/13:N230 av Phia Andersson (S). Motionären anser att möjligheten att förenkla redovisningsskyldigheten för småföretag bör ses över, med samma utgångspunkt som i fråga om förenkling av självdeklarationen.

I motion 2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 2 anförs att onödig byråkrati kan förenklas genom en gemensam webbtjänst där företagare kan hantera sina ärenden med myndigheter och där myndigheter kan hämta in de uppgifter de behöver. Motionärerna anser därför att ett tillkännagivande om en översyn av möjligheten att införa en sådan webbtjänst bör göras.

Enligt motion 2011/12:N228 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) skulle myndigheters samverkan kunna förbättras genom införandet av ett gemensamt register för företagsdata. Samma uppgifter skulle på så sätt inte behöva lämnas flera gånger till olika myndigheter. Motionärerna föreslår därför ett tillkännagivande om att se över hur villkoren för Sveriges småföretagare kan förbättras och möjligheten att införa ett gemensamt register för företagsdata.

I motion 2011/12:N246 av Sten Bergheden (M) förordas ett tillkänna- givande om en översyn av möjligheten att inrätta en företagslots. Enligt motionären bör alla som startar ett företag få hjälp av någon som bl.a. kan se till att nödvändiga ansökningar kommer in i tid och undersöka alternativa finansieringslösningar m.m. En företagslots kan ge sådan assistans till dess att företaget är etablerat.

Resurser skulle kunna frigöras och arbete ägnas åt kärnverksamheter om reglerna skulle förenklas inom den offentliga sektorn, anför Jan R Andersson (M) i motion 2011/12:N278. Motionären föreslår därför ett tillkännagivande om att den offentliga sektorns regelverk ska genomgå en regelförenkling liknande den som genomförs inom näringslivet.

Enligt motion 2011/12:N301 av Finn Bengtsson m.fl. (M) behövs en förbättrad policy för småföretagare i Sverige. Motionärerna föreslår en översyn av möjligheten att införa tvingande metoder i lagstiftningsprocessen som innebär att lagstiftaren noga reflekterar över om behovet av lagstiftningen är tillräckligt övervägt i syfte att minska onödigt eller skadligt regelkrångel (yrkande 1). Det bör även, enligt motionärerna, ses över om en- och fåmansföretag kan tillämpa en lagstiftning som mer liknar den för privatpersoner än för stora företag och om ett differentierat regelverk som är bättre anpassat till företagets faktiska storlek kan tas fram (yrkande 2).

Det ska vara enkelt att vara företagare i Sverige och företagen får inte belastas med fördyrande, omotiverade och krångliga regelverk, anför Christer Akej (M) i motion 2011/12:N310. Ett tillkännagivande förordas om att arbetet med att minska regelverken ska intensifieras.

Enligt motion 2011/12:N336 av Lena Asplund (M), med rubriken Underlätta för företag i glesbygd, är det angeläget att se över hur man kan stimulera till egenföretagande och vilka åtgärder som kan vidtas för att få företag att våga anställa i glesbygdsområden i Sverige. Ett tillkännagivande med denna innebörd förordas därför i motionen.

I motion 2011/12:N350 av Rune Wikström och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda M) föreslås ett tillkännagivande om att påskynda översynen av regelverk som påverkar småskaliga näringsidkare. Motionärerna anför att ett förbättrat företagsklimat för småföretagare bör ges prioritet i det pågående arbetet med att förbättra de allmänna villkoren för företagande i Sverige.

I motion 2011/12:N374 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M) förordas ett tillkännagivande om att se över möjligheten att prioritera restaurang- och turismföretag i det pågående arbetet med regelförenkling. Företagare behöver ofta lämna samma uppgifter till flera myndigheter och onödig byråkrati försvårar för företagare inom restaurang- och turismbranschen, anför motionärerna.

I motion 2011/12:N400 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) med rubriken Tillståndshanteringen för säsongsföretag föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över befintlig lagstiftning så att den anpassas till verksamhetens driftsform, omfattning och behov. Översynen bör enligt motionären även omfatta möjligheten till en rättvisare avgiftsbelastning och hantering av tillsynsavgifter för säsongsföretag.

En företagare måste ansöka om en mängd olika tillstånd för att kunna starta sin verksamhet sägs i motion 2012/13:MJ270 av Sten Bergheden (M), yrkande 1. Motionären anser därför att det är angeläget att olika former av tillstånd samordnas på ett bättre sätt än vad som sker i dag och föreslår ett tillkännagivande om bättre samordning av tillstånd som företag behöver söka.

Enligt vad som anförs i motion 2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9 bör regeringen fortsätta att minska regelkrångel och underlätta för småföretagare under innevarande mandatperiod. Ett tillkännagivande förordas i motionen som innebär att arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för entreprenörer, däribland entreprenörer inom hästnäringen, bör stärkas.

Det är angeläget att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen anförs det i motion 2012/13:N213 av Sten Bergheden (M). Ett tillkännagivande om möjligheten till en tätare och mer kontinuerlig jämförelse samt översyn av branschspecifika kostnader och regler i Sverige och våra konkurrentländer föreslås därför i motionen.

I motion 2012/13:N291 av Katarina Brännström (M) sägs att det på många områden i stort sett gäller samma regler för stora företagskoncerner som för mindre företag med enstaka anställda och liten omsättning. Motionären anser att det vore önskvärt med en översyn av företagandets villkor och föreslår ett tillkännagivande om förenklade regler för småföretag.

Det måste bli mindre krångligt att starta och driva företag anför Edward Riedl (M) i motion 2012/13:N391 yrkande 1. Det sägs vidare att småföretag tyngs av byråkrati och lagstiftning som är illa anpassad för deras verksamhetsformer. Motionären förordar därför ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att förbättra regelverken för småföretag.

I partimotion 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 8 anförs att Miljöpartiet vill att det ska vara så enkelt som möjligt för företag att verka i Sverige. Ett tillkännagivande förordas om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om effektivare regelförenklingsarbete. Motionärerna föreslår att Regelrådet permanentas, att ett regelkravsregister inrättas och att regelförenklingsarbetet sprids till kommuner och landsting. Motionärerna föreslår också att Tillväxtverket, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Naturvårdsverket tillförs pengar för att påskynda arbetet med att ta fram konkreta förslag om hur regelbördan kan minska inom deras ansvarsområden.

I kommittémotion 2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 14 betonas att regelförenklingar måste genomföras och stöd till småföretagare erbjudas för att ge möjlighet för enskilda att bygga upp en kulturverksamhet utanför de s.k. kulturallianserna och egenanställningarna. Motionärerna föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om stöd till kreativa småföretag i form av regelförenklingar och administrativt stöd.

Att förenkla vardagen för Sveriges företag och entreprenörer är angeläget för att skapa fler jobb och ökad välfärd, anför i motion 2011/12:N251 Jonas Eriksson m.fl. (MP). Fyra tillkännagivanden med följande innebörd begärs i motionen. Motionärerna anser att ett kontinuerligt arbete kring regelförenklingar för näringsverksamheter är eftersträvansvärt och att den verksamhet Regelrådet bedriver bör permanentas (yrkande 1). I Regelrådets årliga rapport överlämnad i januari 2010 pekar rådet på att det är viktigt att myndigheternas konsekvensutredningar görs tidigt i regelgivningen. Det är därför lämpligt att regeringen i direktiv till statliga utredningar konkret anger vilka krav som bör uppställas på innehållet i konsekvensutredningen (yrkande 2). För att uppnå målet för regelförenklingsarbetet är det viktigt att förbättringar görs även på regional och lokal nivå (yrkande 3). Ramar för regelverk sätts på nationell och europeisk nivå men tillämpas ofta på lokal och regional nivå. Motionärerna anser att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att organisera och samordna ett forum för regelförenklingsarbete på lokal och regional nivå och att myndigheter bör få stöd i styrande dokument för att kunna prioritera ett aktivt deltagande i ett sådant forum (yrkande 4).

I motion 2011/12:N254 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) framhålls att en betungande del av företagens vardag är de många uppgifter som ska lämnas till ett stort antal myndigheter. Det kan konstateras att samordningen mellan myndigheterna när de begär in uppgifter från företagen fortfarande är mycket begränsad. Detta är inte effektivt och leder till onödigt dubbelarbete hos den som måste fylla i blanketterna men också för staten eftersom flera statstjänstemän tvingas arbeta med att få in samma eller snarlika uppgifter från företagen, anförs det i motionen. Genom inrättande av en samordnad inhämtning av information kan den administrativa bördan för företagen minska, företagen få en väg in till myndigheterna, uppgiftsinlämningen förenklas och även statens hantering av väsentlig information effektiviseras. Motionärerna förordar därför ett tillkännagivande om samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter.

Regeringens breda ansats med öppna, likalydande uppdrag till departement och ett flertal myndigheter att lämna förslag om regelförenkling har lett till att de områden som näringslivet upplever som mest betungande inte har uppmärksammats i tillräcklig omfattning, anförs det i motion 2012/13:N270 av Jonas Eriksson m.fl. (MP). En tydligare prioritering av tunga regelområden och fokus på regelbördan i lagar och förordningar bör därför göras (yrkande 1). Det krävs vidare ett större engagemang från regeringens sida för att få till stånd fullödiga konsekvensbeskrivningar. Mer än hälften av alla administrativa kostnader som drabbar företag är till följd av EU-lagstiftning. Det är därför angeläget att konsekvensutredningar upprättas när EU-direktiv genomförs i Sverige (yrkande 2). Motionärerna förordar därför tillkännagivanden om prioritering av tunga regelområden i arbetet med regelförenkling och om utvidgade konsekvensutredningar vid genomförandet av EU-direktiv.

Såväl i motion 2011/12:N201 av Anita Brodén och Marianne Åhman (båda FP), yrkande 1 som i motion 2012/13:N234 av Anita Brodén (FP) yrkande 1 sägs att det fortfarande finns hinder som behöver tas bort för att möjliggöra växande företag och nya arbetstillfällen. Att som företagare våga anställa sin första medarbetare behöver underlättas. Arbetsgivaren ska inte behöva hindras av en osäkerhet inför de regler som gäller och den ekonomiska belastning som det för med sig. Det krävs ytterligare insatser från samhällets sida för att förenkla för företagaren att våga ta detta, för samhället så viktiga, steg. Riksdagen bör uppmärksamma regeringen på vad som anförs i motionerna om enmans- och fåmansföretagens betydelse för att minska arbetslösheten och öka välfärdssatsningarna.

Ett gott företagsklimat präglas av enkla regler och effektiv administration, sägs det i motion 2012/13:N224 av Andreas Carlsson (KD) yrkande 1. Motionären framhåller att det krävs ytterligare åtgärder för att underlätta vardagen för företag. Företagarnas kontakter med myndigheter behöver förenklas och myndigheternas möjligheter att ta ut avgifter och begära in uppgifter behöver tydliggöras och begränsas, enligt motionären som förordar ett tillkännagivande om att inrikta regelförenklingsarbetet på företagarnas vardagliga behov.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Regeringen ska lämna en årlig redogörelse för regelförenklingsarbetet till riksdagen, som beslutade om ett tillkännagivande om detta våren 1999 (bet. 1998/99:NU6). Under riksmötet 2009/10 tog utskottet upp frågor om regelförenkling för företag vid två tillfällen. I oktober 2009 behandlade utskottet regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) och motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I en reservation (S, V, MP) föreslogs ett tillkännagivande om att regeringen borde intensifiera regelförenklingsarbetet. Riksdagen följde utskottet. I juni 2010 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden om regelförenkling från den allmänna motionstiden 2009 i betänkandet Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning, med anledning av proposition 2009/10:148 (bet. 2009/10:NU25). Utskottet avstyrkte enhälligt motionsyrkandena med hänvisning till den skrivelse som regeringen då nyligen hade lämnat och som utskottet konstaterade skulle komma att behandlas under riksmötet 2010/11. Riksdagen följde utskottet.

I betänkande 2010/11:NU8 behandlades våren 2011 regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet (skr. 2009/10:226) och ett tjugotal motionsyrkanden. Utskottet poängterade i betänkandet vikten av att regeringen – i enlighet med riksdagens tillkännagivande – lämnar årliga redogörelser för regelförenklingsarbetet. Utskottet föreslog att riksdagen, genom ett tillkännagivande och med bifall till ett motionsyrkande, skulle uppmana regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag. Det pågick visserligen redan ett arbete med dessa frågor, men utskottet ansåg att arbetet behövde utvecklas, intensifieras och bli bättre. I en reservation (M, FP, C, KD) avvisades utskottets förslag. Reservanterna ansåg att regeringen redan bedrev ett sådant arbete som utskottet efterfrågade. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden. Riksdagen följde utskottet.

Regelrådet

Regelrådet är en statlig kommitté som sorterar under Näringsdepartementet. Beslutet om att inrätta Regelrådet fattades i maj 2008 (dir. 2008:57). Tilläggsdirektiv har beslutats vid tre tillfällen (dir. 2008:142, 2010:96 och 2011:71). Regelrådet höll såväl sitt konstituerande möte som sitt första beslutande möte i februari 2009. Organisatoriskt består Regelrådet av fyra ledamöter. Till sin hjälp har rådet ett kansli som utför det löpande arbetet. Regelrådet har en rådgivande funktion i förhållande till departement och myndigheter och kommer enligt de gällande direktiven att bedriva sin verksamhet t.o.m. den 31 december 2014. Regelrådets uppgift är att granska förslag till nya och ändrade regler från departement och myndigheter som kan få ekonomiska effekter för näringslivet. Om ett regelförslag kan få ekonomiska konsekvenser för näringslivet ska departement och myndigheter remittera förslaget och den tillhörande konsekvensutredningen till Regelrådet. Regelrådets uppdrag är att i första hand uppmärksamma de administrativa kostnader som en ny eller ändrad reglering medför. Regelrådet granskar också kvaliteten på konsekvensutredningen. Regelrådet lämnar råd och stöd till dem som arbetar med regelgivning på departement och myndigheter i arbetet med att upprätta konsekvensutredningar. Ytterligare uppdrag som Regelrådet har är att bistå regeringen med granskningen av konsekvensanalyser som tagits fram inom EU och att upprätta en exempelsamling över hur konsekvenser kan beskrivas på ett bra sätt. Varje år redovisar Regelrådet skriftligen till regeringen hur arbetet har gått.

Statskontorets utvärdering av Regelrådet

Den 10 oktober 2012 redovisade Statskontoret sitt uppdrag att utvärdera verksamheten vid Regelrådet i rapporten Vad gör Regelrådet? (dnr 2012/87-5). I uppdraget har ingått att utvärdera Regelrådets, Tillväxtverkets och Ekonomistyrningsverkets rollfördelning i uppgiften att främja en kostnadsmedveten och effektiv regelgivning. Uppdraget har även innefattat att utreda olika alternativ till hur Regelrådet kan organiseras i framtiden. Statskontorets övergripande bedömning är att Regelrådets granskning av regelförslag och konsekvensutredningar fungerar bra utifrån den inriktning som verksamheten har i dag. Statskontorets analys pekar dock på att ett antal förändringar skulle kunna bidra till att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet. Statskontoret anser bl.a. att Regelrådets granskning skulle bli tydligare om den begränsas till att enbart avse konsekvensutredningen. Analysen visar också att granskningens fokus är alltför smalt, och Statskontoret föreslår därför att den breddas till att omfatta fler slags kostnader för företag än de administrativa. Dessutom bör Regelrådet utveckla sina yttranden genom att motivera sina ställningstaganden och bedömningar på ett utförligare sätt än i dag. Statskontoret konstaterar att myndigheternas regelgivning är av mycket olika karaktär. Dessutom har Regelrådets granskning olika betydelse beroende på om remittenten är en myndighet eller en kommitté. Hos en myndighet finns förutsättningar för att Regelrådets yttranden blir en del av en lärprocess. Det gäller inte för kommittéerna eftersom de normalt är upplösta när yttrandet lämnas. Det mest verkningsfulla sättet att höja kvaliteten på konsekvensutredningar i betänkanden är enligt Statskontorets bedömning att bistå kommittéerna i deras konkreta arbete. Regelrådet bör därför överväga att införa en särskild process för granskningen av betänkanden. I så fall kan regeringen behöva ändra delar av direktivet till Regelrådet. Statskontoret menar även att stödet till konsekvensutredning bör anpassas mer till olika regelgivares skilda behov. Statskontoret anser att det inte finns några avgörande oklarheter i rollfördelningen mellan Regelrådet, Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket. Rollfördelningen skulle dock bli tydligare om en av aktörerna gavs en samordnande roll. Statskontoret bedömer även att det finns ett behov av att förtydliga Ekonomistyrningsverkets uppdrag när det gäller konsekvensutredningar. I rapporten redovisas hur stöd till och granskning av konsekvensutredningar kan organiseras i framtiden. Eftersom det framgår av uppdraget att Statskontoret inte ska ta slutlig ställning för någon viss organisationsform redovisas tre realistiska scenarier. Med utgångspunkt i scenarierna diskuterar Statskontoret vilka för- och nackdelar som kan följa av olika organisatoriska lösningar.

Uppdrag till Tillväxtverket

Tillväxtverket fick i uppdrag av regeringen den 20 september 2012 att identifiera när och hur företagare inom de fyra branscherna hotell och restaurang, transport, handel och tillverkningsindustrin upplever bördor vid tillämpning av lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. En slut- redovisning av uppdraget ska lämnas den 31 maj 2014. Den 18 oktober 2012 fick Tillväxtverket i uppdrag att ta fram konkreta stöd för att beräkna kostnader, utöver administrativa kostnader, och för att beskriva positiva konsekvenser för företag vid regelgivning i enlighet med förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. I uppdraget ingår även, i den mån det är möjligt, att ta fram förslag på standardiserade antaganden och värden för faktorer som bör ligga till grund för sådana bedömningar i konsekvensutredningar.

Tillväxtverket fick i regleringsbrevet för 2013 nya uppdrag att förenkla för företag. Myndigheten ska göra en slutlig uppdatering av mätningarna av företagens administrativa kostnader för perioden 2010–2012 i enlighet med den beslutade inriktningen i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 24). Tillväxtverket ska också föreslå en metod för att kunna följa utvecklingen av företagens administrativa kostnader efter 2012 som utgår från den analys som regelgivare gör i samband med nya eller ändrade regler (konsekvensutredning). Vidare ska Tillväxtverket identifiera vad som skulle underlätta för företag i deras kontakter med centrala myndigheter när det gäller handläggningstider, bemötande, service och samråd samt lämna förslag på mål och uppföljning vad avser dessa frågor för myndigheter med omfattande verksamhet riktad till företag.

Uppdrag till Tillväxtanalys

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har i regleringsbrevet för 2012 haft i uppdrag att undersöka inom vilka regelområden tillväxthämmande faktorer för små och medelstora företag kan finnas samt var i tillämpningen av dessa regelområden de tillväxthämmande faktorerna uppkommer. Uppdraget har slutredovisats (Rapport 2012:06 Regelbörda och växande företag – Sverige i internationell jämförelse). Tillväxtanalys har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att analysera vilka slags regelförenklingar och åtgärder som har haft störst effekt för Sveriges position på rankninglistorna nedan, dels när det gäller en enskild indikator eller ett enskilt index som helhet, dels när det gäller enskilda dimensioner inom de olika indikatorerna och indexen. Den inbördes viktningen av olika dimensioner inom de olika indikatorerna och indexen ska belysas och analyseras. Dessutom ska tillförlitligheten hos och kvaliteten på de olika indikatorerna och indexen belysas och analyseras. Analysen ska även omfatta förändringar i andra länders regelsystem som kan påverka Sveriges rankning. Analysen ska ta sin utgångspunkt i bl.a. Världsbankens index över regelbörda (the Ease of Doing Business Index), OECD:s index över produktmarknadsregleringar (Global Government Effectiveness), OECD:s index över arbetsmarknadsregleringar, The Heritage Foundation Index (över ekonomisk frihet), samt andra undersökningar för perioden 1992 till 2012 som är relevanta för uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2013.

Uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet

Det utredningsuppdrag som regeringen beslutade den 25 maj 2012 om förenklingsförslag från näringslivet (se ovan avsnittet Regeringens skrivelse) har delvis redovisats (PM 2012-11-29). Den del som har redovisats är en kartläggning av vid vilka tidpunkter lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som berör företag har trätt i kraft åren 2009–2011. Uppdraget i denna del kommer att ligga till grund för ställningstaganden till om en tidpunkt för ikraftträdande för svensk lagstiftning ligger i linje med de policyåtgärder som anges i småföretagsakten (Small Business Act). Övriga delar av uppdraget ska redovisas den 28 februari 2013.

Europeiska kommissionens åtgärdspaket

Europeiska kommissionen har lagt fram ett åtgärdspaket med syfte att lagstiftningen inom den inre marknaden ska vara ändamålsenlig (meddelande om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet den 12 december 2012, KOM (2012) 746). Kommissionen vill med åtgärderna stärka och förbättra det europeiska regelverket och garantera EU-lagstiftningens ändamålsenlighet. Bakgrunden är meddelandet om smart lagstiftning den 7 oktober 2010 då kommissionen åtog sig att lägga fram en rapport om genomförandet senast 2012. I tillväxt- och sysselsättningspakten från juni 2012 uppmanades kommissionen att senast i slutet av 2012 föreslå fortsatta insatser för att minska den totala regelbördan på EU-nivå och nationell nivå och vidare arbete inom smart lagstiftning, bl.a. åtgärder för att stödja mikroföretag. I meddelandet om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet från december 2012 redogör kommissionen för utvecklingen sedan agendan för smart lagstiftning inleddes. Man beskriver också hur EU-lagstiftningen kan uppnå sina mål effektivare och mer ändamålsenligt. Samtidigt offentliggjorde kommissionen två arbetsdokument med redogörelser för slutresultatet av åtgärdsprogrammet för att minska den administrativa bördan i EU och av översynen av kommissionens samrådsstrategi. Ansvarigt utskott är konstitutionsutskottet.

Rapport om ett bättre genomförande av EU-lagstiftning

Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd (NNR) presenterade i september 2012 en rapport om genomförande av EU-lagstiftning; Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning. Enligt Regelrådet och NNR kan det ibland finnas skäl att gå utöver den miniminivå som gäller enligt EU-lagstiftningen, men då bör skälen för detta noggrant förklaras och effekterna tydliggöras i en konsekvensutredning. Rapporten innehåller följande fyra huvudförslag.

·.    Regeringen bör besluta att miniminivån för genomförande av direktiv ska fastställas i varje enskilt fall och vara utgångspunkten för bedömningen av hur ett direktiv ska genomföras.

·.    Regeringen bör också efter samråd med berörda aktörer, besluta om en allmängiltig definition i Sverige av begreppet gold-plating som är tydlig och användbar vid diskussioner om alternativ som går utöver miniminivån vid genomförandet av EU-lagstiftning.

·.    Det bör också införas en ”minimiprincip” som innebär att miniminivån enligt EU-lagstiftningen ska vara vägledande för regelgivaren vid genomförandet, men att om det finns skäl att överskrida denna nivå så ska det tydligt beskrivas och effekterna för företag analyseras och redovisas i ett offentligt dokument.

·.    En bestämmelse som anger följande ska införas: Vid genomförande av EU-lagstiftning ska konsekvensutredningen, utöver vad som redan gäller, innehålla en beskrivning av EU-regleringens räckvidd och det bör även införas en miniminivå.

Utskottets ställningstagande

Inledning

I det följande tar utskottet först ställning till frågan om samordnat uppgiftslämnande till myndigheter. Därefter behandlas regelförenkling för vissa näringar och slutligen behandlar utskottet övergripande frågor om regelförenklingsarbetet.

Samordnat uppgiftslämnande till myndigheter

I några av de aktuella motionerna, 2011/12:Sk387 (M), 2011/12:N228 (M), 2011/12:N254 (MP) och 2012/13:MJ270 (M), framhålls att det är angeläget att minska och förenkla de uppgiftskrav som statliga myndigheter riktar mot näringslivet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att detta är ett angeläget arbete. En samordning och en struktur kring företagens uppgiftslämnande och myndigheternas inhämtande av uppgifter från företag är önskvärd. Utskottet kan dock konstatera att regeringen i april 2012 tillsatte en utredning som ska utreda och föreslå lösningar som leder till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Utredaren ska presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företag till myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. En kartläggning över de krav på uppgifter som myndigheter ställer till företag pågår också för närvarande. Uppdraget, som utförs av ett flertal myndigheter med Bolagsverket som samordnande myndighet, har förlängts t.o.m. november 2013. Utskottet anser att resultatet av de utredningar som nämnts bör avvaktas och att beredningen av dessa inte bör föregripas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks nämnda motioner i berörda delar.

Regelförenkling för vissa näringar

I några av de här aktuella motionerna förordas särskilda insatser för vissa näringar. Utskottet vill med anledning av dessa förslag anföra följande. En grundläggande utgångspunkt för regelförenklingsarbetet är att skapa goda förutsättningar för nya företag att startas och befintliga företag att växa. Enkla och ändamålsenliga regler ger företagare mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet. Minskade administrativa kostnader ger utrymme för ökad produktivitet, vilket i förlängningen leder till ekonomisk tillväxt, fler arbeten och förnyelse. Att verka för regelförenkling är således av stor vikt. I några motioner föreslås särskilda insatser på regelförenklingsområdet för restaurang- och turismnäringen, säsongsföretag, hästnäringen och kreativa småföretag. Utskottet anser emellertid att förenklade regler och minskad administration är en angelägenhet för samtliga näringar och företag. Arbetet med regelförenkling bör därför bedrivas i en vidare omfattning än på det sätt som förordas i dessa motioner. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2011/12:Kr278 (MP), 2011/12:N374 (M), 2011/12:N400 (M) och 2012/13:MJ474 (M) i här aktuella delar.

Övergripande om regelförenklingsarbetet

Goda villkor för företagande är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt. Att förenkla regelverk och minska företagens tidsåtgång för administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. På så sätt kan företagare ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet. Utskottet anser således att arbetet med regelförenkling för företag är av väsentlig betydelse. Riksrevisionens granskning av regelförenklingsarbetet under perioden 2006–2010 har resulterat i ett antal rekommendationer till regeringen. I några av de aktuella motionerna föreslås att arbetet med regelförenkling ska effektiviseras och att en översyn ska göras av regelförenklingsarbetet i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Sådana insatser förordas i motionerna 2012/13:N3 (S), 2012/13:N365 (S), 2011/12:Fi:241 (MP), 2011/12:N251 (MP) och 2012/13:N270 (MP). Med anledning av dessa förslag vill utskottet anföra följande. Att förenkla regelverk och ändra attityder tar tid; arbetet med regelförenkling för företag måste därför bedrivas långsiktigt om det ska få en bestående effekt. Hösten 2011 presenterade regeringen en ny inriktning för regelförenklingsarbetet avseende tidsperioden 2011–2014. Den nya inriktningen innebär bl.a. att regeringen breddar arbetet till att omfatta även andra kostnader för företagen till följd av regler än de administrativa. Det fortsatta arbetet ska utgå från företagens vardag och inriktas på de områden som bedöms ha störst potential att ge en märkbar positiv förändring. Många aktörer på olika nivåer är involverade i regelförenklingsarbetet. I några av motionerna ovan förordas att arbetet med regelförenkling ska omfatta även kommunal och regional nivå. Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det är av stor vikt att förenklingsarbetet breddas och bedrivs även på lokal och regional nivå. Det är därför tillfredsställande att förenklade myndighetskontakter på länsnivå och kommunal nivå pekas ut av regeringen som ett av de fem prioriterade områdena för det fortsatta regelförenklingsarbetet. Utskottet noterar också att Tillväxtverket har i uppdrag att genomföra insatser för att förenkla för företag på kommunal nivå och att länsstyrelserna har motsvarande uppdrag att förenkla för företag på länsnivå. Det är ett långsiktigt arbete med årliga delrapporteringar som ska slutredovisas i mars 2015.

I motionerna 2011/12:Fi241 (MP) och 2011/12:N251 (MP) föreslås att Regelrådets verksamhet ska permanentas. Utskottet vill med anledning av det förslaget framhålla den utvärdering av Regelrådets verksamhet som Statskontoret nyligen har presenterat. Inrättandet av Regelrådet är en insats som Riksrevisionen lyfter fram som av stor betydelse för att höja kvaliteten i nya och ändrade regler. Enligt nu gällande kommittédirektiv ska Regelrådets verksamhet fortgå till utgången av 2014. Statskontorets uppdrag har emellertid även innefattat att utreda olika alternativ till hur Regelrådet kan organiseras i framtiden. Regeringens ställningstagande till dessa alternativ bör enligt utskottets mening avvaktas. När det gäller förslag om utvidgade konsekvensutredningar vid genomförande av direktiv från EU i motion 2012/13:N270 (MP) vill utskottet framhålla att Regelrådet har fått ytterligare uppgifter genom tilläggsdirektiv som beslutades den 25 augusti 2011. Regelrådet ska numera bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar av förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.

I flera av de aktuella motionerna förordas ytterligare insatser på regelförenklingsområdet av olika slag, och i några motioner pekas särskilt små företag och företag i glesbygden ut. Förslag om förenklingsinsatser lämnas i motionerna 2012/13:N230 (S), 2011/12:N246 (M), 2011/12:N301 (M), 2011/12:N310 (M), 2011/12:N336 (M), 2011/12:N350 (M), 2012/13:N213 (M), 2012/13:N291 (M), 2012/13:N391 (M), 2011/12:N201 (FP), 2012/13:N234 (FP) och 2012/13:N224 (KD). Utskottet delar motionärernas uppfattning att regelförenklingsarbetet måste drivas vidare med kraft och intensitet samt att arbetet är väsentligt för ett gott företagsklimat. I skrivelsen redovisar regeringen den fortsatta inriktningen av förenklingsarbetet och presenterar de områden som särskilt prioriteras. Det pågår således ett arbete på olika nivåer där flera aktörer är involverade. Utskottet stöder arbetet och inriktningen.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet samtliga motioner i aktuella delar och föreslår att regeringens skrivelse 2012/13:5 Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag läggs till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Samordnat uppgiftslämnande till myndigheter, punkt 1 (MP)

 

av Rebwar Hassan (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:N254 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) och

avslår motionerna

2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 2,

2011/12:N228 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) och

2012/13:MJ270 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.

Ställningstagande

En betungande del av företagens administrativa börda är alla de uppgifter som ska lämnas till olika myndigheter. Som framhålls i motion 2011/12:N254 (MP) är det lika viktigt att förenkla inlämningen av olika myndighetsuppgifter som att minska företagens regelbörda. Det är också angeläget att förhindra att företagen tvingas lämna samma uppgifter flera gånger till olika myndigheter. Regeringen har vid ett flertal tillfällen gett uttryck för att den vill förenkla och minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter. Det kan trots det konstateras att samordningen mellan myndigheter när de begär in uppgifter från företag fortfarande är mycket begränsad. Detta är inte effektivt och leder till onödigt dubbelarbete. Genom att inrätta en samordnad informationsinhämtning kan den administrativa bördan för företagen minska, företagen få en väg in till myndigheterna, uppgiftsinlämningen förenklas och även statens hantering av väsentlig information effektiviseras. Ytterligare en fördel är att risken för att företag oavsiktligt missar informationskrav från myndigheter och därmed belastas med onödiga avgifter minskar. Som redovisats i det föregående tillsätter regeringen nya utredningar på området. Enligt min mening är dock denna fråga av sådan vikt att riksdagen tydligt bör markera betydelsen av att den får en lösning. Jag anser därför att riksdagen bör uppmana regeringen att vidta åtgärder när det gäller samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter.

Med hänvisning till detta tillstyrks motion 2011/12:N254 (MP). Övriga motioner som är aktuella i denna del avstyrks.

2.

Regelförenkling för vissa näringar, punkt 2 (MP)

 

av Rebwar Hassan (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 14 och

avslår motionerna

2011/12:N374 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M),

2011/12:N400 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) och

2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9.

Ställningstagande

Jag anser, i överensstämmelse med vad som anförs i motion 2011/12:Kr278 (MP), att regelförenkling är av väsentlig vikt, inte minst för små företag verksamma inom kreativa näringar. Många kulturskapare arbetar redan i dag i egna företag. Fler åtgärder måste dock till för att underlätta för egenanställning. Förenkling av regelverk är ett sätt att underlätta för småföretagare och därmed ta till vara den potential som finns inom kulturella och kreativa näringar. Riksdagen bör därför genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att ge stöd till kreativa småföretag i form av regelförenkling och administrativt stöd. Motion 2011/12:Kr278 (MP) tillstyrks därmed i berörd del. Övriga aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

3.

Övergripande om regelförenklingsarbetet, punkt 3 (S, MP, V)

 

av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V), Ingemar Nilsson (S) och Rebwar Hassan (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 8,

2011/12:N251 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1–4,

2012/13:N3 av Jennie Nilsson m.fl. (S),

2012/13:N270 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

2012/13:N365 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2,

avslår motionerna

2011/12:N201 av Anita Brodén och Marianne Åhman (båda FP) yrkande 1,

2011/12:N246 av Sten Bergheden (M),

2011/12:N278 av Jan R Andersson (M),

2011/12:N301 av Finn Bengtsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,

2011/12:N310 av Christer Akej (M),

2011/12:N336 av Lena Asplund (M),

2011/12:N350 av Rune Wikström och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda M),

2012/13:N213 av Sten Bergheden (M),

2012/13:N224 av Andreas Carlson (KD),

2012/13:N230 av Phia Andersson (S),

2012/13:N234 av Anita Brodén (FP) yrkande 1,

2012/13:N291 av Katarina Brännström (M) och

2012/13:N391 av Edward Riedl (M) yrkande 1 och

lägger skrivelse 2012/13:5 till handlingarna.

Ställningstagande

Att starta, driva och äga företag i Sverige ska vara enkelt. Det skapar förutsättningar för fler jobb och ökad välfärd. I dag upplever dock många företagare att den administrativa bördan tar för mycket tid, pengar och resurser i anspråk. Vi anser att det är angeläget att förenkla vardagen för Sveriges företag och entreprenörer. Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med regelförenkling under perioden 2006–2010 i förhållande till uppställda mål. Den övergripande slutsatsen är att regeringen är långt ifrån målet att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Riksrevisionens bedömning överensstämmer med flera näringslivsanknutna organisationers bedömningar av regeringens arbete med regelförenkling. Riksrevisionens kritik är ett kvitto på att regeringens politik för regelförenkling har misslyckats. Något positivt trendbrott i regelförenklingsarbetet kan tyvärr inte skönjas.

När riksdagen senast behandlade regelförenkling för företag, våren 2011, uppmanade riksdagen regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för samordnad information vid företagsstart. Detta synes inte vara ett arbete som prioriteras av regeringen. Det myndighetsuppdrag som har lämnats med anledning av tillkännagivandet ska redovisas först den 31 mars 2015. Regelförenklingsarbetet bör i och för sig bedrivas långsiktigt för att uppnå bestående resultat och effekter. För att klara den internationella konkurrensen måste emellertid svenska företag ständigt utvecklas och nya växa fram. Att på olika sätt underlätta för dem som vill starta företag är en mycket central del av näringspolitiken. Vår uppfattning är att regeringens arbete går för långsamt och i allra högsta grad bör intensifieras.

Riksrevisionen har i sin granskning dragit slutsatsen att arbetsprocessen i regelförenklingsarbetet inte har utformats på ett strategiskt riktigt sätt. Regeringens breda ansats med öppna och likalydande uppdrag till alla departement och flertalet myndigheter att lämna förenklingsförslag har lett till att de regelområden som näringslivet upplever som mest betungande inte har beaktats i tillräcklig omfattning. En tydligare prioritering av tunga regelområden och fokus på regelbördan i lagar och förordningar bör, så som påpekas i motionerna 2012/13:N3 (S) och 2012/13:N270 (MP), därför göras.

Bristande konsekvensutredningar av förslag till nya regler och deras effekter för företag har varit en återkommande kritik mot regelgivare, trots att det finns tydliga bestämmelser om vad en konsekvensutredning ska innehålla. Vi delar uppfattningen som framförs i motionerna 2012/13:N365 (S) och 2012/13:N270 (MP) att det krävs ett större engagemang från regeringens sida för att fullständiga konsekvensbeskrivningar ska göras. En stor del av alla administrativa kostnader som drabbar företag är till följd av EU-lagstiftning. Det är därför också viktigt att utförliga konsekvensutredningar görs när EU-direktiv genomförs i Sverige. Ramar för regelverk sätts på nationell och europeisk nivå, men tillämpas ofta på lokal och regional nivå. För att uppnå målet med regelförenklingsarbetet är det därför, i enlighet med vad som förordas i motionerna 2012/13:N365 (S) och 2011/12:Fi241 (MP), viktigt att förbättringar görs även på regional och lokal nivå. Statliga myndigheter bör även, som sägs i motion 2012/13:N251 (MP), få stöd i styrande dokument för att kunna prioritera ett aktivt deltagande i arbetet med regelförenkling.

Regelrådet har en viktig roll i regelförenklingsarbetet. Det är angeläget att rådets arbete fortsätter och tas till vara av regeringen och myndigheter. Kontinuitet i arbetet med regelförenkling för företag är eftersträvansvärt. Vi förordar, i likhet med vad som sägs i motionerna 2012/13:N3 (S) och 2011/12:N251 (MP), att Regelrådets mandat bör breddas och att rådets verksamhet bör permanentas.

Sammantaget anser vi att regelförenklingsarbetet bör utvecklas och bli effektivare samt att arbetet bör ses över i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att vidta åtgärder i överensstämmelse med vad vi här anför. Med hänvisning till det sagda tillstyrker vi motionerna 2012/13:N3 (S), 2012/13:N365 (S), 2011/12:Fi241 (MP), 2011/12:N251 (MP) och 2012/13:N270 (MP) i berörda delar. Övriga motioner som behandlas i denna del avstyrks i motsvarande delar.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2012/13:5 Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag.

Följdmotionen

2012/13:N3 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över regelförenklingsarbetet i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om effektivare regelförenklingsarbete.

2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en webbtjänst för företags ärenden med olika myndigheter.

2011/12:Kr278 av Tina Ehn m.fl. (MP):

14.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till kreativa småföretag i form av regelförenklingar och administrativt stöd.

2011/12:N201 av Anita Brodén och Marianne Åhman (båda FP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enmans- och fåmansföretagens betydelse för att minska arbetslösheten och öka välfärdssatsningarna.

2011/12:N228 av Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrade villkor för landets småföretagare och möjligheten att införa ett gemensamt register för företagsdata.

2011/12:N246 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en lots för nystartade företag.

2011/12:N251 av Jonas Eriksson m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Regelrådets verksamhet bör permanentas.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkreta krav på konsekvensutredningar i statliga utredningar.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av ett sektorsövergripande forum för regelförenklingar på lokal och regional nivå.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd i styrande dokument för myndigheter att prioritera ett aktivt deltagande i ett forum för regelförenklingsarbete.

2011/12:N254 av Jonas Eriksson m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter.

2011/12:N278 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenkling i den offentliga sektorn.

2011/12:N301 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelförenklingar för att gynna företagare och företagande.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverken för företagare och företagande som bättre tar hänsyn till verksamhetens storlek.

2011/12:N310 av Christer Akej (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att minska regelverken.

2011/12:N336 av Lena Asplund (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det enklare att driva företag i glesbygd.

2011/12:N350 av Rune Wikström och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påskynda översynen av de regelverk som påverkar småskaliga näringsidkare.

2011/12:N374 av Lars-Arne Staxäng och Margareta Cederfelt (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar för restaurang- och turismföretag.

2011/12:N400 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverken för säsongsföretag.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:MJ270 av Sten Bergheden (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre samordning av tillstånd som företag behöver söka.

2012/13:MJ474 av Cecilia Widegren (M):

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för Sveriges entreprenörer, däribland entreprenörer inom hästnäringen.

2012/13:N213 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en tätare och mer kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i Sverige och våra konkurrentländer, så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen.

2012/13:N224 av Andreas Carlson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrikta regelförenklingsarbetet på företagarnas vardagliga behov.

2012/13:N230 av Phia Andersson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla redovisning för småföretag.

2012/13:N234 av Anita Brodén (FP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enmans- och fåmansföretagens betydelse.

2012/13:N270 av Jonas Eriksson m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om prioritering av tunga regelområden i regelförenklingsarbetet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvidgade konsekvensutredningar vid genomförandet av EU-direktiv.

2012/13:N291 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade regler för småföretag.

2012/13:N365 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet att se över regelförenklingsarbetet.

2012/13:N391 av Edward Riedl (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förbättra regelverken för småföretag.