Näringsutskottets betänkande

2012/13:NU17

Energipolitiska frågor

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 30 motionsyrkanden om olika energipolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2012. Yrkandena gäller biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor.

Utskottet avstyrker samtliga motioner i berörda delar. I betänkandet finns 14 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Biogas

Riksdagen avslår motionerna 2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1, 7 och 8, 2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 15, 2012/13:N227 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 4, 2012/13:N280 av Christer Adelsbo m.fl. (S), 2012/13:N314 av Ulrika Carlsson i Skövde (C), 2012/13:N328 av Åsa Torstensson (C), 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24 och 2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 10.

Reservation 1 (S, MP, V)

Reservation 2 (SD)

2.	Vindkraft
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:N214 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M), 2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 och 2012/13:N267 av Peter Jeppsson m.fl. (S).

Reservation 3 (MP)

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (S) – motiveringen

Reservation 6 (V) – motiveringen

3.	Solenergi
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15 och 2012/13:N394 av Kerstin Lundgren (C).

Reservation 7 (S)

Reservation 8 (MP) – motiveringen

Reservation 9 (V) – motiveringen

4.	Vågkraft
	Riksdagen avslår motion 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 19.

Reservation 10 (S, MP)

Reservation 11 (V) – motiveringen

5.	Fastprissystem
	Riksdagen avslår motion 2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 12 (MP)

6.	Energieffektivisering
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:N242 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S) och 2012/13:N406 av Lise Nordin (MP) yrkande 2.

Reservation 13 (S, MP, V)

7.	Övriga energipolitiska frågor
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:N216 av Jan Ertsborn (FP), 2012/13:N299 av Lars Beckman och Johan Johansson (båda M), 2012/13:N334 av Lotta Hedström och Mats Pertoft (båda MP) yrkandena 5 och 7, 2012/13:N375 av Adnan Dibrani och Hans Hoff (båda S), 2012/13:N401 av Jan Lindholm (MP) och 2012/13:N403 av Per Bolund och Mats Pertoft (båda MP) yrkandena 1 och 2.

Reservation 14 (MP, V)

Stockholm den 26 mars 2013

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Helena Lindahl (C), Karin Åström (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Anna Hagwall (SD), Kent Persson (V), Boriana Åberg (M), Ingela Nylund Watz (S), Johan Johansson (M), Ingemar Nilsson (S) och Lise Nordin (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 om olika energipolitiska frågor.

Bakgrund

Utifrån propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25) har riksdagen beslutat att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska 2020 vara minst 10 procent. Ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020 har också fastställts.

Våren 2012 behandlade utskottet ett antal motioner om energipolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2011 i s.k. förenklad ordning (bet. 2011/12:NU19). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänvisning till ställningstaganden som utskottet och reservanterna gjort främst i betänkanden våren 2011 och hösten 2011 (bet. 2010/11:NU12, bet. 2011/12:NU3 och bet. 2011/12:NU4).

Våren 2013 behandlade utskottet proposition 2012/13:21 Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem (bet. 2012/13:NU6). Senare under våren kommer utskottet även att ta ställning till proposition 2012/13:70 Prövning av nätkoncession och till motioner om elmarknaden (bet. 2012/13:NU13).

I detta betänkande behandlas motioner som rör biogas, vindkraft, solenergi, vågkraft, fastprissystem, energieffektivisering och vissa övriga energipolitiska frågor.

Utskottets överväganden

Biogas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om olika biogasfrågor. Utskottet anser bl.a. att en biogasstrategi bör ingå som en del av en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta och hänvisar till pågående utredning om hur fordonsflottan ska kunna bli fossiloberoende.

Jämför reservationerna 1 (S, MP, V) och 2 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 15 framhålls behovet av en tvärsektoriell biogasstrategi med en övergripande plan för hur staten, regionerna och kommunerna ska kunna samarbeta och hur företag ska kunna utvecklas och testa innovationer och pilotprojekt. Motionärerna anser att en biogasstrategi bör innehålla krav på bl.a. att de kommunala avloppsplanerna samordnas med energiplaneringen, att ökat energiutbyte tas upp vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken av biogasproduktion och att uppsamlingen av deponigas effektiviseras genom ökad tillsyn.

Ett tillkännagivande om att inrätta en tvärsektoriell biogasstrategi föreslås i kommittémotion 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24. Motionärerna anför att det saknas en sammanhållen politik med statliga mål för produktion och användning av biogas och att det behövs en övergripande plan för hur staten, regionerna och kommunerna ska kunna samarbeta och hur företag ska kunna utvecklas och testa innovationer och pilotprojekt.

I motion 2012/13:N227 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om vikten av att stimulera lokalt engagemang för att öka biogasutvecklingen. Motionärerna konstaterar att det finns potential för att producera biogas som motsvarar ca 200 gigawattimmar (GWh) bara i Värmland.

I motion 2012/13:N280 av Christer Adelsbo m.fl. (S) konstateras det att biogas är det mest miljövänliga och energieffektiva biobränslet och att biogaspotentialen är stor i Skåne. Motionärerna uppmanar regeringen att se över möjligheterna att avsätta resurser och se till att styrmedel och skatter verkligen gynnar utvecklingen i alla led. Vidare vill de att ett nationellt mål sätts för biogasen, att satsningar på biogasinfrastruktur prioriteras, att demonstrationsanläggningar för småskalig biogasteknik utvecklas samt att ytterligare forskning om biogas genomförs.

Biogas förutspås bli en viktig energiform i framtiden, slås det fast i motion 2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP). Enligt motionärerna är en ökning av biogasproduktionen väsentlig för omställningen från ett fossilberoende samhälle. Inte minst kan biogas vara viktig för framtidens transporter. Motionärerna anser att det krävs en helhetsstrategi med mål och åtgärder för att de konkreta förändringarna ska komma till stånd (yrkande 1). Det bör fastställas ett nationellt mål för biogasproduktion (yrkande 2). Genom ett ambitiöst biogasmål kan politiska beslutsfattare markera sin tilltro till biogasens nytta för såväl klimat som transporter. Statens energimyndighet (Energimyndigheten) bör få i uppdrag att i samarbete med Trafikverket, Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket se till att hela biogaskedjan fungerar så att målet nås. Motionärerna vill även att möjligheterna ses över att genom Fouriertransform AB medfinansiera utvecklingsprojekt och demomodeller för biogasdrivna vägfordon och fartyg och konverteringsteknik (yrkande 4). För att samarbetet mellan näringslivet och de tekniska högskolorna och andra lärosäten ska fungera optimalt behövs samfinansierade demoprojekt. Motionärerna vill vidare att möjligheterna ses över att under en övergångsperiod inrätta en statlig lånegaranti för de mest kostnadseffektiva biogasinvesteringarna (yrkande 10).

Ytterligare åtgärder för att stimulera produktionen av biogas efterfrågas i motion 2012/13:N314 av Ulrika Carlsson i Skövde (C).

Med siktet inställt på en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 måste mycket fokus läggas på hur en snabb omställning av bilparken kan stimuleras ytterligare, sägs det i motion 2012/13:N328 av Åsa Torstensson (C). En åtgärd skulle kunna vara att fastställa ett nationellt mål för biogasen för att tydliggöra att biogasen har en viktig roll i omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

En central del av att stimulera utbyggnaden av biogasproduktionen är att producenterna kan koppla in sig på gasnätet, konstateras det i motion 2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD). Primärt bör målsättningen enligt motionären vara att nätet når ut till de jordbruksintensiva regionerna, där potentialen att nyttja stallgödsel är stor (yrkande 1). Motionären vill även se ökade ambitioner när det gäller investeringsstimulerande åtgärder till biogasproduktion och vill därför att möjligheterna ses över att skapa system för statliga investeringar i biogas med begränsade avkastningskrav i stället för rena bidrag (yrkande 7). Vidare framhålls behovet av att ta fram en nationell gasstrategi (yrkande 8). Motionären framför att stordriftsfördelar kan skapas genom att investeringar koncentreras till geografiskt begränsade områden.

Vissa kompletterande uppgifter

Biogas i Sverige

I Sverige produceras biogas främst från inhemska råvaror som avfall eller slam från avloppsreningsverk. År 2011 producerades i Sverige 1 473 GWh biogas från 233 biogasproducerande anläggningar. Av den producerade gasen gick 50 procent till uppgradering, 38 procent till värmeproduktion och 3 procent till elproduktion, medan 8 procent facklades^{1 [ Fackling innebär att gasen bränns bort, antingen av säkerhetsskäl eller på grund av överskott.]} bort. Det främsta användningsområdet för uppgraderad biogas är som drivmedel i gasfordon. Under 2011 såldes 726 GWh biogas som fordonsgas. Större delen av biogasproduktionen var centrerad till ett fåtal län. Skåne, Stockholm och Västra Götaland stod för drygt 50 procent av landets biogasproduktion.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2011 behandlade och avstyrkte utskottet ett antal motioner om biogas från den allmänna motionstiden 2010 (bet. 2010/11:NU12). Utskottet hänvisade till den pågående beredningen i Regeringskansliet av Energimyndighetens förslag om en sektorsövergripande biogasstrategi och såg ingen anledning för riksdagen att föregripa det arbetet. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, MP, V).

Förslag till en biogasstrategi

I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 21) konstateras att biogas kan spela en viktig roll i det svenska energisystemet för produktion av förnybart transportbränsle, el och värme, framför allt lokalt och regionalt. Den lovande utvecklingen av biogas för fordon i Sverige de senaste tio åren bör, enligt regeringen, därför stimuleras även fortsättningsvis.

I juli 2009 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att i samråd med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till ökad användning av biogas. I augusti 2010 presenterade de tre myndigheterna ett förslag på en sådan tvärsektoriell strategi, som bl.a. innehåller 30 förslag och slutsatser för att stärka biogasens konkurrenskraft (ER 2010:23). I budgetpropositionen för 2013 hänvisade regeringen till detta uppdrag och angav att myndigheternas förslag och slutsatser om biogas kan få betydelse i den fortsatta processen i omställningen av transportsystemet.

Stöd till biogasproduktion

I oktober 2009 fattade regeringen ett beslut om ett särskilt stöd till biogas. Stödet syftar till att sprida redan framtagen teknik som ännu inte är konkurrenskraftig på marknaden, och det ska gå till projekt som bidrar till ökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Stödet regleras genom förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Stöd lämnas med högst 45 procent av de stödberättigande kostnaderna, och det får uppgå till högst 25 miljoner kronor per projekt. Under perioden 2013–2016 avsätter regeringen enligt budgetpropositionen för 2013 ytterligare 280 miljoner kronor för ändamålet.

Utöver det nyss beskrivna biogasstödet stöder Energimyndigheten även forskning om biogas genom att finansiera olika projekt.

Inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007–2013 ges investeringsstöd för biogasproduktion. Av budgetpropositionen för 2013 framgår att regeringen har beslutat att förstärka möjligheterna att ge stöd till investeringar kopplade till biogasproduktion med totalt 200 miljoner kronor under perioden 2009–2013. Ytterligare medel har gjorts tillgängliga för perioden 2010–2013.

Energiskattebefrielse för biogas gäller enligt lagen (1994:1197) om skatt på energi (7 kap. 4 §).

Utredning om fossiloberoende fordonsflotta

I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. I juli 2012 gav regeringen en särskild utredare (professor Thomas B. Johansson) i uppdrag att kartlägga möjliga handlingsalternativ och identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen i linje med visionen för 2050. Åtgärderna kan enligt utredningsdirektiven (dir. 2012:78) avse alla de relevanta aspekter som har betydelse för att uppnå den långsiktiga prioriteringen för 2030 och förverkliga visionen för 2050 med avseende på transportsektorn. Detta kan bl.a. avse tillförsel av energi till fordonsflottan samt infrastruktur, fordon och olika slags trafik. Utgångspunkten bör vara att hållbara förnybara drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsektorn, samtidigt som fordonseffektiviteten bör förbättras och utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska vidare analysera i vilken grad olika handlingsalternativ och åtgärder riskerar att leda till en eventuell fastlåsning i vissa tekniker eller till vissa energibärare. Utredaren ska även beakta de samhällsekonomiska och offentlig-finansiella effekterna samt i förekommande fall ange förslag till finansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2013.

Övrigt

I Sverige matas det in biogas på naturgasnätet vid åtta injektionsstationer i södra Sverige. Biogasen är renad och spetsad till dansk naturgaskvalitet. Energimarknadsinspektionen har enligt sina regleringsbrev för 2009 och 2010 haft i uppdrag att skapa förutsättningar för en framtida successiv övergång till biogas i naturgasnätet. I rapporten Förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion (EI R2010:17) lämnade inspektionen ett lagförslag som innebär att biogasproducenten ska svara för rening av gasen och innehavaren av naturgasledningen för momentet med spetsning av gasen till dansk naturgaskvalitet, och de merkostnader som uppkommer ska fördelas på kundkollektivet på transmissionsnätsnivå. Enligt propositionen Naturgasfrågor (prop. 2012/13:85) har regeringen valt att för närvarande inte gå vidare med förslaget.

I april 2012 beslutade regeringen (dnr M2012/1171/Ma) om ett etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som innebär att insatser ska vidtas genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas till vara senast 2018. Med formuleringen tydliggörs att det, med dagens teknik, framför allt är omhändertagande genom rötning med biogasproduktion som avses. Även främjandet av att återföra rötresten utan att skada människors hälsa eller miljön är viktig.

Utskottets ställningstagande

Biogas kan spela en viktig roll i det svenska energisystemet för produktion av förnybart transportbränsle, el och värme. Som redovisats har Energimyndigheten haft i uppdrag att i samråd med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket utveckla en sektorsövergripande biogasstrategi och föreslå åtgärder som bidrar till en ökad användning av biogas. Förslagen och slutsatserna om biogas kan bl.a. få betydelse i den fortsatta processen i omställningen av transportsystemet. Utskottet är i grunden positivt inställt till en biogasstrategi, men anser att en sådan bör ingå som en del av en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta. Som redovisats pågår nu en utredning om hur fordonsflottan ska kunna bli fossiloberoende. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att föregripa det arbetet genom att nu bryta ut frågan om en biogasstrategi.

Utskottet anser att det inte heller är motiverat för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandet i motion 2012/13:MJ409 (SD) om en nationell strategi för gas eller med anledning av övriga här aktuella motionsyrkanden.

Med det anförda avstyrks samtliga motioner i avsnittet i berörda delar.

Vindkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om olika vindkraftsfrågor. Utskottet anser bl.a. vad gäller satsningar på den havsbaserade vindkraften att elcertifikatssystemet är det viktigaste styrmedlet och hänvisar dessutom till pågående arbete om hur Sverige kan underlätta samarbete med andra länder för genomförandet av gemensamma projekt för havsbaserad vindkraft.

Jämför reservationerna 3 (MP), 4 (SD), 5 (S) och 6 (V).

Motionerna

I motion 2012/13:N267 av Peter Jeppsson m.fl. (S) anförs att vindkraften måste få en mer central roll i Sveriges energipolitik och att den havsbaserade vindkraften är ett alternativ som måste få ökad uppmärksamhet. Fördelarna med denna typ av vindkraft är att det är möjligt att bygga större kraftverk och grupper samt att det är mer och jämnare energi i vinden. En nackdel är dock att det är dyrare än att bygga på land. Motionärerna argumenterar därför för att staten ska skapa de incitament som krävs som stöd för att stimulera och påskynda investeringar.

I motion 2012/13:N214 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) framhålls att vindkraften i flera avseenden är en viktig ingrediens i den svenska elproduktionen, men att målet för den framtida vindkraftsproduktionen ter sig något överdimensionerat och att det saknas en helhetssyn på samhällsnyttan. Svenska företag och hushåll behöver en tillförlitlig energiförsörjning till rimliga priser. Det bör därför enligt motionärerna göras en översyn av möjligheterna till en utvärdering av kostnader för och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

I kommittémotion 2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 förordas för att öka allmänhetens acceptans av vindkraftverk i närmiljön att den som bygger ett vindkraftverk ska vara skyldig att ge dem som bor inom en radie av 4,5 kilometer från kraftverket möjlighet att köpa andelar i det. Sammanlagt ska 20 procent av ägandet vara öppet för närboende, och de andelar upp till denna nivå som inte köps av närboende ska erbjudas boende i kommunen.

Vissa kompletterande uppgifter

Vindkraftsproduktion i Sverige

Av budgetpropositionen för 2013 framgår att vindkraftsproduktionen i Sverige under 2011 uppgick till 6,1 TWh, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med 2010. Energimyndigheten meddelade i början av april 2012 att detta inneär att vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,2 procent, vilket kan jämföras med 2010 då andelen var 2,4 procent. Vidare meddelade Energimyndigheten i februari 2013 att vindkraftsproduktionen i Sverige för 2012 uppgick till 7 TWh, vilket är en ökning på 17 procent jämfört med 2011.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2009 godkände riksdagen regeringens förslag till en nationell planeringsram för vindkraft. Planeringsramen omfattade vindkraft motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25). Frågor om vindkraft har under de senaste åren behandlats ett flertal gånger i utskottet. När det gäller motion 2012/13:N267 (S) om att se över förutsättningarna för en kraftfull utbyggnad av den havsbaserade vindkraften avstyrkte utskottet ett likalydande motionsyrkande våren 2011 (bet. 2010/11:NU12). Utskottet framhöll att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i första hand ska stimuleras med hjälp av generella ekonomiska styrmedel och att det i Sverige då är främst elcertifikatssystemet som åsyftas. Utskottet refererade även till en rapport av Energimyndigheten från 2009 om olika styrmedel för havsbaserad vindkraft (ER 2009:09), och utskottet ansåg att studien borde kunna anses ha tillgodosett önskemålet i den då aktuella motionen om en utredning. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, MP, V).

Regeringen om vindkraftens roll m.m.

I budgetpropositionen för 2013 konstaterar regeringen att vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige och att det kommer att krävas en omfattande utbyggnad av vindkraften för att nå de mål som har satts upp inom ramen för elcertifikatssystemet.

Regeringen anser att samverkan mellan berörda myndigheter bör utvecklas när det gäller frågan om utbyggnad av vindkraft. Detta för att utbyggnaden, utifrån rättssäkra tillståndsprocesser och med beaktande av övriga riksintressen, så långt det är möjligt ska kunna ske där vindförhållandena är gynnsamma. Vidare anser regeringen att det är angeläget att vindkraftsprojektörer anstränger sig för att skapa en god lokal förankring för olika vindkraftsetableringar.

Energimyndighetens uppgift

Enligt Energimyndighetens regleringsbrev för 2013 ska myndigheten skapa förutsättningar för en väl planerad vindkraftsutbyggnad i förhållande till planeringsramen för vindkraft till 2020. Myndigheten ska genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering bidra till kostnadseffektiv vindkraft. Vidare ska myndigheten bl.a. bidra till förutsättningar för god lokal förankring vid vindkraftsetableringar, bidra med ökad information och vägledning till offentliga aktörer med koppling till tillståndsprocesser för vindkraft samt bidra till en ökad förståelse och samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen, särskilt inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet.

Kontrollstation 2015

Med anledning av vad som sägs i motion 2012/13:N214 (M) om en utvärdering av kostnader och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige kan regeringens aviserade kontrollstation 2015 nämnas. En kontrollstation genomförs 2015 i syfte att bl.a. analysera den faktiska utvecklingen av energibalansen och kostnaderna samt klimatpåverkan i förhållande till riksdagens beslutade mål för 2020 om 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28).

Nätanslutning av vindkraft

I budgetpropositionen för 2013 redovisas Affärsverket svenska kraftnäts investeringsplan. Regeringen konstaterar att de omfattande byggnationerna av och planerna för vindkraftsparker innebär ett utökat behov av investeringar i stamnätet. Svenska kraftnät har anslutningsplikt och i uppdrag att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion, varför anslutningsärenden om vindkraftsparker prioriteras.

Regeringen nämner i propositionen ett antal investeringar med anledning av planerade vindkraftsparker som rör planerade anslutningar till och anslutningspunkter i stamnätet.

Stöd till vindkraft

Förutom den stimulans som elcertifikaten innebär för vindkraftsutbyggnaden finns det i statsbudgeten anslag för stöd till teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar. Det finns även ett ekonomiskt stöd till kommuner, kommunala och regionala samverkansorgan samt länsstyrelser i syfte att genomföra planeringsinsatser för vindkraft och underlätta för vindkraftens utveckling.

Bland annat kan nämnas att Energimyndigheten finansierar ett projekt om utveckling av havsbaserade vindkraftsparker och högspänningsnät med likström under perioden 2010–2014 vid Chalmers Tekniska Högskola AB. Det övergripande målet med projektet är bl.a. att utveckla teknik och kunskap för att bygga framtida havsbaserade vindkraftsparker. Syftet är att minska kostnaderna och energiförlusterna för havsbaserade vindkraftsparker.

Energimyndigheten presenterade hösten 2009 en rapport om styrmedel för havsbaserad vindkraft (ER 2009:09). Rapporten innehåller en genomgång och analys av möjliga alternativa styrmedel för främjande av elproduktion från havsbaserad vindkraft. Analysen omfattar dock inte ett ställningstagande till om ett sådant stöd är samhällsekonomiskt motiverat eller inte.

Tidigare medgavs ett energiskatteavdrag på 12 öre/kWh för el producerad från havsbaserad vindkraft. Avdragsmöjligheten togs bort vid utgången av 2009.

Översyn av regelverket för vindkraftstillstånd

Under 2009 reformerades regelverket för prövning av uppförande av vindkraft. Reformeringen syftade till att underlätta vindkraftsutbyggnad utan att kraven på en rättssäker och noggrann handläggning minskar. För att säkerställa ett långtgående kommunalt inflytande över användningen av mark och vatten infördes en regel om att tillstånd till uppförande av en vindkraftsanläggning endast får ges om kommunen har tillstyrkt det. Regeringen får dock tillåta en vindkraftsanläggning om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd.

I september 2012 presenterade Energimyndigheten sin utredning Utvecklingen av tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät. Rapporten beskriver ledtider i tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät och hur dessa har utvecklats de senaste åren. Rapporten visar också på brister och hinder som framkommit vid dialoger med representanter för olika aktörer och presenterar förslag till åtgärder för att effektivisera processerna.

Samarbetsmekanismer och havsbaserad vindkraft

I det s.k. förnybartdirektivet^{2 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.]} finns möjlighet till samarbetsmekanismer. Samarbetsmekanismer innebär en flexibilitet i EU-ländernas arbeten med att uppnå nationella åtaganden. Bland annat finns möjlighet till gemensamma projekt mellan medlemsstater. Gemensamma projekt kan omfatta el, värme eller kyla och inbegriper privata aktörer. En medlemsstat finansierar delar av ett projekt i en annan medlemsstat. Ett avtal mellan staterna reglerar hur stor del av värdet av åtgärderna som sedan ska adderas till det land som bidragit med stödet.

Enligt Energimyndighetens regleringsbrev för 2013 har regeringen en positiv syn på möjligheterna med samarbetsmekanismerna i förnybartdirektivet, och Energimyndigheten ska bidra till fortsatt analys och praktiska förberedelser för eventuellt samarbete med andra medlemsstater. Energimyndigheten ska i samråd med branschen ta fram ett förslag på praktisk hantering för genomförande av eventuella gemensamma projekt för havsbaserad vindkraft. Förslaget ska inkludera frågan om hur projekt kan väljas ut eller godkännas och vilka övriga rutiner eller lagstiftning (exklusive finansiering) som kan behövas för att skapa ökad tydlighet och underlätta ett eventuellt genomförande. Uppdraget ska redovisas till Näringsdepartementet senast den 1 juni 2013.

Vindkraftens påverkan på människors intressen

Mot bakgrund av vad som nämns i kommittémotion 2012/13:N253 (MP) om att kringboende ska ha rätt till delägande i nya vindkraftverk för att öka allmänhetens acceptans av vindkraftverk i närmiljön kan nämnas att Naturvårdsverket berört frågan i rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (Rapport 6497). Rapporten tar upp frågor som buller, sysselsättningseffekter, landskapsanalys och förankring. När det gäller förankring vid vindkraftsetablering betonas bl.a. vikten av en tidig och konstruktiv dialog med berörda parter.

Svenska kraftnäts rapport

Svenska kraftnät har i rapporten Tröskeleffekter och förnybar energi från april 2009 lämnat förslag till regeringen om bl.a. ett förändrat regelverk som omfattar en s.k. förtida delning av nätförstärkningskostnaden och att Svenska kraftnät tar över den ekonomiska risken som det innebär att göra denna förstärkning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att utbyggnaden av den landbaserade vindkraften går snabbt och att elcertifikatssystemet säkerställer att utbyggnaden sker på ett kostnadseffektivt sätt.

Vad gäller utbyggnadstakten av den havsbaserade vindkraften, som tas upp i motion 2012/13:N267 (S), är utskottet medvetet om att den havsbaserade vindkraften ännu inte är inne i samma expansiva fas som den landbaserade. Detta beror bl.a. på de kostnader som uppkommer i och med att det är vindkraftsproducenterna som bekostar anslutningen till nätet. Utskottet anser att de subventioner som finns för utbyggnaden av den förnybara energin ska vara så generella som möjligt. Här anser utskottet att elcertifikatssystemet är det viktigaste styrmedlet. Utskottet vill även framhålla Energimyndighetens pågående arbete med att ta fram ett underlag till regeringen om hur Sverige kan underlätta samarbete med andra länder för genomförandet av gemensamma projekt för havsbaserad vindkraft.

När det gäller den utvärdering av vindkraftsutbyggnaden i Sverige som efterfrågas i motion 2012/13:N214 (M) vill utskottet påminna om den aviserade kontrollstationen 2015, vars syfte är att bl.a. analysera den faktiska utvecklingen av energibalans och kostnader samt klimatpåverkan i förhållande till de uppsatta energi- och klimatmålen. Utskottet kan därför inte se någon anledning till att nu utföra en utvärdering av enbart en del av den förda energipolitiken. I stället bör det helhetsperspektiv som genomförandet av kontrollstationen 2015 innebär avvaktas.

Att öka allmänhetens acceptans för utbyggnaden av vindkraftverk, som tas upp i motion 2012/13:N253 (MP), är viktigt för en fortsatt positiv utbyggnadstakt. Samtidigt måste det finnas en förståelse för att människor kan uppleva en oro över vad en vindkraftsetablering i deras närmiljö innebär. Därför anser utskottet, i likhet med vad Naturvårdsverket tar upp i tidigare nämnda rapport, att det är centralt att vindkraftsbolagen bjuder in till en öppen och konstruktiv dialog med närboende. Om bolagen vill kan de dessutom bjuda in närboende att bli delägare i projekt. Detta anser utskottet vara ett långt mer gångbart förhållningssätt än de inskränkande och detaljerade regler rörande ägandet som förespråkas i motionen.

Med det anförda avstyrks samtliga motioner i avsnittet i berörda delar.

Solenergi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om solenergi. Utskottet hänvisar bl.a. till forsknings- och investeringsstöd och till att elcertifikatssystemet är det huvudsakliga styrmedlet för att öka användningen av el från förnybara energikällor i Sverige.

Jämför reservationerna 7 (S), 8 (MP) och 9 (V).

Motionerna

Ett tillkännagivande om att Energimyndigheten bör få i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk i syfte att föreslå åtgärder för en svensk solenergimarknad begärs i kommittémotion 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15.

För att möta behovet av omställning till förnybart i det befintliga byggnadsbeståndet krävs att uppvärmningen så långt som möjligt baseras på andra energibärare än el, framförs det i motion 2012/13:N394 av Kerstin Lundgren (C). Solvärme i stor skala skulle kunna minska förbrukningen av el för uppvärmning och varmvatten i byggnader betydligt, menar motionären. Som ett viktigt inslag i satsningen på att göra Sverige till ett solenergiland med förnybar uppvärmning bör man enligt motionären i samband med kontrollstationen 2015 skärpa kraven för installation i bostäder eller lokaler både när det gäller nybyggnation och ombyggnation. Det kan avse t.ex. installation av solvärme eller solel, regelverk för maximal elförbrukning, lån eller systemutveckling. Detta bör Energimyndigheten i samarbete med t.ex. Boverket ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om. Det är viktigt att marknaden ges en tydlig signal och att det finns en långsiktig vision för solenergin i Sverige, framhålls det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter

Sedan 2009 finns ett särskilt statligt stöd för att främja installation av solceller. Stödet regleras genom förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Syftet med stödet är att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. För att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen och etableringen av solceller på den svenska marknaden har stödet för installation av solceller förlängts t.o.m. 2016, genom att 210 miljoner kronor tillförs för ändamålet (prop. 2012/13:1 utg. omr. 21). Stödnivån fr.o.m. den 1 februari 2013 är maximalt 35 procent av investeringskostnaden.

Vidare har det funnits ett stöd för investeringar i solvärme som reglerades genom förordningen (2008:1247) med stöd för investeringar i solvärme och som har kunnat sökas av både enskilda personer och företag. Stödet avvecklades vid utgången av 2011. På sin webbplats hänvisar Energimyndigheten till att det i stället för solvärmestöd går att söka ROT-avdrag för arbetskostnaderna när solvärme installeras.

Forsknings- och utvecklingsprogram är samlade insatser där Energimyndigheten administrerar utlysningar, genomförande och uppföljning. Ett exempel på sådan verksamhet är programmet El och bränsle från solen, som samlar myndighetens forskningssatsningar inom teknikområdena solceller, termisk solel och solbränslen.

Solelprogrammet är ett tillämpat, nationellt utvecklingsprogram för solcellsystem som samfinansieras av Energimyndigheten och näringslivet. Programmets budget ligger på ca 4 miljoner kronor per år. Programmets mål är att öka användningen av solceller i Sverige, främja svenskt näringsliv inom solcellsbranschen, bygga upp och sprida kunskap som bidrar till god funktionalitet samt kostnadsreducering för solcellsanläggningar, öka medvetandegraden samt stärka och utöka nätverk bland samtliga intressenter.

Enligt förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket ska Boverket i frågor inom sitt verksamhetsområde bl.a. verka för en omställning till ett ekologiskt uthålligt energisystem som innefattar främjandet av användningen av solvärmeteknik och en god hushållning med energi i bebyggelsen.

I regeringens skrivelse Vägen till nära-nollenergibyggnader (skr. 2011/12:131) redovisade regeringen våren 2012 den handlingsplan för nära-nollenergibyggnader som tagits fram i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Enligt regeringen bör främjandeåtgärder, främst demonstrationsprojekt, genomföras för att underlätta genomförandet av kraven på nära-nollenergibyggnader. Regeringen tillför enligt budgetpropositionen för 2013 för dessa ändamål 35 miljoner kronor 2014 och 45 miljoner kronor per år 2015–2016. En kontrollstation för genomförandet av direktivets krav i fråga om nära-nollenergibyggnader ska genomföras 2015. Satsningen som gäller nära-nollenergibyggnader ska inkludera demonstration av nybyggnation, ombyggnation och renovering.

För att öka energieffektiviteten i redan befintliga byggnader gav regeringen i november 2012 Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att utarbeta ett förslag till en nationell strategi för att öka energiprestandan genom renoveringar. Strategin ska avse renovering av såväl bostadshus som lokaler och ska gälla både offentligt och privat ägda byggnader. En del i myndigheternas uppdrag är att ta fram förslag på styrmedel och insatser som stimulerar kostnadseffektiva totalrenoveringar som kraftigt minskar både den energi som levereras per ytenhet till en byggnad och den slutliga energianvändningen per ytenhet i en byggnad jämfört med före renoveringen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2013.

I propositionen om en stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem (prop. 2010/11:153), som överlämnades till riksdagen våren 2011, uttalade regeringen att ett införande av ett system med nettodebitering skulle kunna vara en viktig väg att gå för att underlätta en utbyggnad av mikroproduktionsanläggningar hos enskilda elkonsumenter. Regeringen ansåg dock att de närmare förutsättningarna för detta, inte minst ur ett EU-rättsligt perspektiv, behövde utredas närmare innan regeringen kunde ta ställning. Med nettodebitering avses ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Avsikten är att underlätta för privatpersoner och mindre företag att investera i egenproducerad el och därmed bidra till omställningen av energisystemet.

Regeringen gav i maj 2012 en särskild utredare (kammarrättsrådet Rolf Bohlin) i uppdrag att ta fram lagförslag om bl.a. införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt (dir. 2012:39). I uppdraget ingår att bedöma för- och nackdelar med ett system med nettodebitering och unionsrättsliga förutsättningar för införandet av ett sådant system. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser solenergi som en komponent i den mix av förnybara energikällor som ska säkerställa en hållbar svensk energiförsörjning. Det huvudsakliga styrmedlet för att öka användningen av el från förnybara energikällor i Sverige är elcertifikatssystemet. Detta system bygger på att de mest kostnadseffektiva investeringarna görs först. För att främja användningen av solenergi ger statsmakterna bl.a. forsknings- och investeringsstöd. Enligt utskottets uppfattning bör de statliga forsknings- och utvecklingsinsatserna inriktas på att få fram system där kostnaderna för att producera solenergianläggningar kan minskas för att därigenom förbättra solenergins möjligheter att konkurrera med annan energiproduktion. Ett införande av ett system med nettodebitering skulle vidare kunna underlätta en utbyggnad av mikroproduktionsanläggningar – såsom solcellsanläggningar – hos enskilda elkonsumenter. Som redovisats utreds frågan om nettodebitering för närvarande.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet ingen anledning för riksdagen att initiera några åtgärder med anledning av förslagen i motionerna 2012/13:N366 (S) och 2012/13:N394 (C). Riksdagen bör alltså avslå motionerna i aktuella delar.

Vågkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att se över möjligheterna att stödja vågkraft.

Jämför reservationerna 10 (S, MP) och 11 (V).

Motionen

I kommittémotion 2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) konstateras att vågkraften i princip inte producerar någon el i dag. Kraftkällan kan dock i framtiden bli en viktig kompletterande förnybar energikälla. Motionärerna vill att regeringen ska se över möjligheterna att stödja vågkraft som en kompletterande förnybar energikälla (yrkande 19).

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt Energimyndigheten bedrivs i Sverige för närvarande forskning, utveckling och demonstration inom vågkraft, och Sverige bedöms ligga långt fram i den internationella utvecklingen. Av de s.k. havsenergiteknikerna, dit bl.a. våg- och tidvattenkraft hör, är det endast vågkraft som bedöms kunna bidra till omställningen av det svenska energisystemet i någon större utsträckning.

Företagen Fortum och Seabased Industry AB har tidigare fått tillstånd att anlägga Sveriges första kommersiella vågkraftspark i Sotenäs kommun. Av information på Seabaseds webbplats framgår att vågkraftsparken väntas ha en produktion på ca 25 GWh/år. Tillsammans med Uppsala universitet utför företaget Seabased vidare ett projekt utanför Lysekils kust om vågaktiverade kraftverk. Syftet är att verifiera och utveckla tekniken och att studera miljöeffekterna. Testerna beräknas pågå till 2014. Båda projekten har fått stöd av Energimyndigheten.

Vidare finns möjlighet för vågkraftsprojekt att genom Energimyndigheten söka stöd från EU-programmet NER300. Namnet kommer av att intäkterna från försäljningen av 300 miljoner utsläppsrätter i reserven för nya deltagare (New Entrants’ Reserve) ska användas för att finansiera storskaliga och marknadsnära demonstrationsprojekt inom områdena miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa tekniker för förnybar energi.

De motioner om vågkraft som utskottet tidigare har behandlat har oftast haft lokal eller regional karaktär och har därför behandlats tillsammans med övriga regionala och lokala initiativ. Detta skedde senast våren 2011 i utskottets energipolitiska betänkande (bet. 2010/11:NU12).

Utskottets ställningstagande

Elcertifikatssystemet, där vågkraften ingår, är ett effektivt och betydelsefullt styrmedel för att öka den förnybara elproduktionen. Systemet innebär att de olika förnybara energikällorna konkurrerar med varandra och att den mest kostnadseffektiva elproduktionen byggs först.

Vågkraften befinner sig i dag främst på ett forsknings- och utvecklingsstadium och olika intressanta projekt pågår. Energimyndigheten är bl.a. med och finansierar vågkraftsprojekt längs den svenska västkusten. Samtidigt finns det även möjlighet för vågkraftsprojekt att ansöka om finansiering genom Energimyndigheten från EU-programmet NER300.

Utskottet kan således konstatera att vågkraften och dess utbyggnad i dag redan stöds inom det befintliga systemet och anser att det inte är motiverat för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2012/13:N366 (S). Riksdagen bör därför avslå motionen i berörd del.

Fastprissystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att införa ett fastprissystem.

Jämför reservation 12 (MP).

Motionen

För att få ett verkligt genomslag för småskalig förnybar elproduktion behöver ett s.k. fastprissystem införas, menar motionärerna i kommittémotion 2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3. I de länder som lyckats bäst med att tillföra småskalig förnybar el till nätet har man använt fastprissystem, påpekar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

I Europa finns två huvudsakliga system för att stimulera produktionen av förnybar el: fastprissystem eller elcertifikat. I Sverige används ett system med elcertifikat. Vissa länder har kombinerat de båda systemen och har också kompletterat med exempelvis investeringsstöd för vissa förnybara teknologier samt med skattelättnader.

I samband med att det nuvarande elcertifikatssystemet infördes diskuterades olika modeller för att öka produktionen av förnybar el. I fråga om ett fastprissystem sade den dåvarande socialdemokratiska regeringen bl.a. följande (prop. 2002/03:40 s. 37):

Ett fastprissystem innebär att staten bestämmer ett fast pris på förnybar el. Därutöver krävs att någon kategori av marknadsaktörer åläggs att köpa den på detta sätt producerade kraften. I det senare avseendet skiljer sig fastprissystemet således inte från det nu föreslagna systemet. Nackdelen med ett fastprissystem är i första hand att det inte skapar ett tydligt incitament till kostnadsminskningar hos producenterna. Därmed riskerar det att hämma teknikutveckling som pressar produktionskostnaderna, och det leder allmänt sett till lägre kostnadseffektivitet och sämre konkurrens. Ett fastprissystem skulle också vara negativt för producenternas möjlighet att nå det långsiktiga målet, att producera el på samma kommersiella villkor som annan elproduktion.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner som innehållit förslag om att införa ett fastprissystem för småskalig elproduktion. Våren 2011 avstyrkte utskottet (bet. 2010/11:NU21) ett sådant förslag med hänvisning till betänkligheter mot att kombinera det huvudsakliga styrmedlet för förnybar elproduktion i Sverige – elcertifikatssystemet – med någon form av fastprismodell. Utskottet erinrade också om att regeringen vid den aktuella tidpunkten hade beslutat om en lagrådsremiss med en ny lag om elcertifikat som bl.a. hade som syfte att ytterligare underlätta för småskalig produktion av förnybar el. Motionsyrkandet fick stöd i en reservation (S, MP, V).

Utskottets ställningstagande

Utskottet förespråkar i första hand generella ekonomiska styrmedel för att öka produktionen av förnybar el. Elcertifikatssystemet spelar en viktig roll för tillkomsten av förnybar elproduktion. Ibland kan det vara motiverat med särskilda riktade åtgärder för att snabba på utvecklingen för enskilda elproduktionstekniker, men enligt utskottets mening saknas det anledning för riksdagen att i nuläget förespråka att någon form av kompletterande fastprissystem för förnybar elproduktion ska prövas.

Med det anförda avstyrks motion 2012/13:N253 (MP) i berörd del.

Energieffektivisering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om energieffektivisering. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete om hur energieffektiviseringsdirektivet lämpligast införs i Sverige.

Jämför reservation 13 (S, MP, V).

Motionerna

Regeringen måste agera kraftfullare när det gäller energieffektivisering, sägs det i motion 2012/13:N242 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S). Motionärerna anser att en handlingsplan och ett åtgärdspaket för energieffektivisering behöver tas fram. Handlingsplanen kan bl.a. innehålla införandet av vita certifikat, högre krav på energieffektiva lösningar vid offentliga upphandlingar, förbud mot ren elvärme i nya hus och skapandet av ett nationellt råd för energieffektivisering och en energiutvecklingsfond.

I motion 2012/13:N406 av Lise Nordin (MP) yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande till regeringen om att ett system med vita certifikat skyndsamt bör införas i Sverige.

Vissa kompletterande uppgifter

Mål för energieffektiviseringen i Sverige

Riksdagen har beslutat att målet för energieffektiviseringen är 20 procent effektivare energianvändning till 2020 jämfört med 2008. Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent mellan 2008 och 2020 (prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:NU25).

I budgetpropositionen för 2013 nämns Energimyndighetens senaste långsiktsprognos, som indikerar att målet om 20 procent minskad energiintensitet till 2020 kan bli svårt att nå, vilket motiverar en utvärdering av energieffektiviseringsinsatserna. Vidare nämns att det s.k. energieffektiviseringsdirektivet^{3 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.]}, som antogs hösten 2012 troligen kräver att befintliga insatser och styrmedel revideras eller att nya styrmedel införs.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning till motioner om energieffektivisering och s.k. vita certifikat. Frågan om vita certifikat behandlade utskottet hösten 2011 (bet. 2011/12:NU4). Utskottet anförde då följande.

Utskottet har så sent som våren 2011 ställt sig tveksamt till införandet av s.k. vita certifikat. Utskottet ser inga skäl till att nu ompröva denna ståndpunkt och hänvisar huvudsakligen till den uppfattning som redovisades i utskottets betänkande 2010/11:NU21. Utöver detta vill utskottet erinra om att det för tillfället pågår förhandlingar på EU-nivå om ett nytt energieffektiviseringsdirektiv. I det förslag från kommissionen som utgör underlag för förhandlingarna finns idéer om att införa krav på nationella energisparprogram med målsättningar som kan uppfyllas genom ett system med vita certifikat, eller med en alternativ modell. Regeringen har inför utskottet redovisat stark tveksamhet inför vita certifikat och välkomnar i stället möjligheten att välja en alternativ lösning. Energimyndigheten ska därför, enligt vad regeringen anger i propositionen, få i uppdrag att göra en fördjupad utredning av förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett alternativt system med krav på energibolag att genomföra energibesparingar hos slutkonsumenter.

Sammantaget är det alltså fortfarande utskottets uppfattning att riksdagen inte ska uttala sig till förmån för införande av ett system med vita certifikat. Samtliga de i avsnittet aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.

En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, MP, V).

Regeringens syn på energieffektiviseringsarbetet i Sverige

Regeringen bedömde i 2009 års klimat- och energipolitiska propositioner (prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163) att statens insatser för att stimulera en effektivare energianvändning, vid sidan av energi- och koldioxidskatter och reglering av olika produkters och byggnaders energiprestanda, framför allt bör inriktas på undanröjande av informations- och kunskapsbrister hos olika aktörer. Detta inkluderar åtgärder för att främja tidig marknadsintroduktion av och skapa legitimitet för ny energieffektiv teknik.

Program för energieffektivisering

Hösten 2012 beslutade riksdagen att lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering ska upphöra att gälla vid utgången av 2012 (prop. 2012/13:9, bet. 2012/13:NU4). Bakgrunden var att EU:s nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd gör att det saknas möjlighet att inleda nya programperioder efter denna tidpunkt.

Energieffektiviseringsdirektivet

Det tidigare nämnda energieffektiviseringsdirektivet ställer bl.a. krav på medlemsstaterna att anta vägledande, nationella mål för energieffektivisering och att införa ett kvotpliktssystem eller en annan uppsättning styrmedel som ger 1,5 procent årlig energibesparing i slutanvänd energi.

Direktivet ska genomföras i den nationella lagstiftningen inom 18 månader från det att direktivet har trätt i kraft. En preliminär sluttidpunkt för genomförande som anges i budgetpropositionen för 2013 är den 1 april 2014.

Energimyndigheten presenterade i februari 2013 en rapport med anledning av energieffektiviseringsdirektivets genomförande i Sverige. Rapporten tar upp frågan om hur Sverige ska genomföra kravet på 1,5 procent årlig energibesparing mellan 2014 och 2020 (Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, ER 2013:04). Enligt Energimyndighetens beräkningar innebär detta ett årligt beting på energieffektivisering på 2,7 TWh. I rapporten gör myndigheten bedömningen att Sveriges befintliga styrmedel, inklusive energi- och koldioxidskatter, täcker ungefär hälften av detta beting och att målet under perioden 2014–2020 således bör vara en fördubbling av energieffektiviseringen. Detta mål kan i huvudsak uppnås genom att befintliga styrmedel är i kraft åtminstone till 2020 om de revideras på ett sådant sätt att deras effekter förstärks. Energimyndigheten menar dock att åtminstone ett nytt styrmedel utöver dessa krävs för att nå målet. Energimyndighetens rapport sändes ut på remiss i mars 2013.

Näringsdepartementet håller för närvarande på att ta fram ett underlag om genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet. Avsikten är att remittera underlaget senare under våren 2013.

Sveriges handlingsplan för energieffektivisering

I budgetpropositionen för 2013 anges att regeringen i juni 2011 i enlighet med bestämmelserna i energitjänstedirektivet överlämnade Sveriges andra handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen.

Det kan här tilläggas att energitjänstedirektivet upphävs i och med att energieffektiviseringsdirektivet träder i kraft. Enligt energieffektiviseringsdirektivet ska medlemsstaterna den 30 april 2014 och därefter vart tredje år lämna en nationell handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen.

Av Energimyndighetens regleringsbrev för 2013 framgår att myndigheten har fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan för energieffektivisering. Energimyndighetens underlag ska överlämnas till Näringsdepartementet senast den 31 december 2013.

Internationella energiorganets utvärdering av svensk energipolitik

Det internationella energiorganet (IEA) presenterade i februari 2013 en utvärdering av svensk energipolitik. I utvärderingen konstaterar IEA att trots framgångar inom energiområdet kvarstår vissa utmaningar. Bland annat rekommenderar IEA att den svenska regeringen ökar energieffektiviteten i hela energisystemet, genom att exempelvis främja användningen av förnybar energi i byggnader, energibesparingar inom industrin och energieffektivitet i värmesektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen ställt sig tveksamt till införandet av ett system med vita certifikat. Det finns inga skäl att ompröva denna ståndpunkt, utan utskottet hänvisar till vad det anförde i frågan hösten 2011 (bet. 2011/12:NU4). Utskottet vill dessutom ta tillfället i akt och påminna om Energimyndighetens slutsatser i delanalysen av genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige, nämligen att en förstärkning av befintliga styrmedel i regel är att föredra framför inrättande av helt nya styrmedel, eftersom det finns erfarenhet om genomförande och verifiering av befintliga styrmedel, vilket är viktigt då tiden för genomförande av energieffektiviseringsdirektivet är kort. Därefter kan det, vilket även Energimyndigheten menar, bli aktuellt med nya styrmedel för att nå de ambitiösa och uppsatta målen. Här är det dock viktigt att komma ihåg att regeringen nu arbetar med hur energieffektiviseringsdirektivet lämpligast införs i Sverige. Det är fortfarande utskottets uppfattning att riksdagen inte ska uttala sig till förmån för införandet av ett system med vita certifikat.

Med anledning av vad som anförs i motion 2012/13:N242 (S) om en handlingsplan för energieffektivisering konstaterar utskottet att regeringen 2011 överlämnade en andra handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen. Dessutom har Energimyndigheten fått i uppdrag att ta fram underlag till en nationell handlingsplan för energieffektivisering som ska överlämnas till regeringen i slutet av 2013. Utskottet menar därför att motion 2012/13:N242 (S) åtminstone delvis kan anses vara tillgodosedd.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2012/13:N242 (S) och 2012/13:N406 (MP) i berörda delar.

Övriga energipolitiska frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om olika övriga energipolitiska frågor.

Jämför reservation 14 (MP, V).

Motionerna

Det är angeläget att staten arbetar för en snabb omställning från fossila bränslen för att minska miljöbelastningen och skapa positiva alternativ, sägs det i motion 2012/13:N375 av Adnan Dibrani och Hans Hoff (båda S). Det krävs också att regeringen satsar på utveckling av fjärrvärme, vindkraft och annan förnybar energiproduktion. För att stärka utvecklingen inom energiområdet på lokalt och regionalt plan borde regeringen stimulera tillkomsten av regionala energi- och miljöföretag och verka för biogastillverkning i regioner. På samma sätt skulle staten kunna driva på utvecklingen av miljövänliga tankstationer, såsom laddstolpar, biogastankstationer och liknande. Halland skulle kunna vara ett pilotlän för att pröva och utveckla ny teknik i omställningen till ett hållbart samhälle, anför motionärerna.

Norr om Dalälven finns stora naturtillgångar som kommer hela Sverige till del, slås det fast i motion 2012/13:N299 av Lars Beckman och Johan Johansson (båda M). Motionärerna anser det vara önskvärt att en större del av dessa naturtillgångar och resurser stannar i Norrland. Staten skulle kunna bidra till att utveckla norra Sverige genom att, i sin roll som ägare, placera Vattenfalls huvudkontor utanför Stockholm. Sammantaget anser motionärerna att regeringen bör överväga att placera statliga företags huvudkontor och verksledningar utanför Stockholm och att en del av vattenkraftens resurser bör stanna i Norrland där de produceras, detta för att bidra till att utveckla hela Sverige.

Mer fossil utvinning ger en ökad klimatförstörelse och ett mindre utrymme för investeringar i förnybar energi, sägs det i motion 2012/13:N334 av Lotta Hedström och Mats Pertoft (båda MP). Motionärerna förespråkar att all fossil utvinning fasas ut för att förbjudas och att den ersätts med klimatsäkra alternativ (yrkande 5) samt att Sverige inrättar ett klimatpolitiskt ramverk där dessa frågor sätts i ett sammanhang (yrkande 7).

I motion 2012/13:N401 av Jan Lindholm (MP) argumenteras för att el för uppvärmning och kylning bör förekomma så sällan som möjligt. Motionären anser att regeringen bör ha ett ökat fokus på sårbarhets- och systemperspektivet när den utformar framtida energilösningar. Vidare bör det utredas hur styrmedlen lämpligast bör utformas så att fjärrvärme och fjärrkyla blir det självklara valet för de flesta. Motionären anser även att regler för energiförbrukning i byggnader bör utgå från energiegenskaper och inte från mängden köpt energi.

Ett ökande antal experter och organisationer varnar för att eran med billig olja är över och att en minskad oljeproduktion är högst sannolik inom det kommande decenniet, framförs det i motion 2012/13:N403 av Per Bolund och Mats Pertoft (båda MP). Motionärerna hänvisar till den s.k. Uppsalaöverenskommelsen, som tagits fram för att hantera den minskande oljeproduktionens effekter på världsekonomin på ett kontrollerat sätt. I överenskommelsen erkänns s.k. Peak Oil (tidpunkten då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd) som ett framtidsproblem som måste hanteras, och de undertecknande länderna förbinder sig att minska sitt oljeberoende i en sådan takt att en minskande oljeproduktion inte får alltför svåra effekter. Sverige bör enligt motionärerna ställa sig bakom överenskommelsen (yrkande 1) och också verka för att fler länder gör detsamma (yrkande 2).

I motion 2012/13:N216 av Jan Ertsborn (FP) begärs att de förslag som presenterades i utredningen Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) snarast genomförs. Utredningen föreslår tredjepartstillträde i alla fjärrvärmenät.

Vissa kompletterande uppgifter

Fjärrvärme

Av budgetpropositionen för 2013 framgår att målet för värmemarknadspolitiken är att öka effektiviteten, förbättra leveranssäkerheten och stärka kundernas ställning. Värmemarknaden utgörs främst av när- och fjärrvärme, men också av enskild bränsleeldning och elvärme. Regeringen riktar främst sina insatser inom värmemarknadsområdet mot att stärka konsumentens ställning. Årligen uppdrar regeringen åt Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten att redovisa utvecklingen på värmemarknaden när det gäller priser, konkurrens och miljöpåverkan. Enligt den senaste redovisningen ökade fjärrvärmepriset mellan 2010 och 2011 med ca 3 procent.

Våren 2011 behandlande utskottet motioner om fjärrvärme (bet. 2010/12:NU12). Utskottet konstaterade att situationen på fjärrvärmemarknaden under en lång rad år hade genererat motionsförslag som på olika sätt varit inriktade på det naturliga fjärrvärmemonopolets utformning och tillkortakommanden. I betänkandet redogjordes för den då pågående s.k. TPA-utredningen. Utskottet ansåg mot bakgrund av bl.a. pågående utredningsarbete att det inte var motiverat för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av de då aktuella motionerna.

I januari 2009 beslutade regeringen om direktiv till en utredning, den s.k. TPA-utredningen, som skulle analysera förutsättningarna för att införa ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenätverken och därigenom skapa förutsättningar för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna (särskild utredare bankdirektören Peter Nygårds). I april 2011 redovisade utredningen sina förslag i betänkandet Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44). Utredaren föreslog att en ny fjärrvärmelag införs som bl.a. ska ge möjlighet till ett lagstadgat tredjepartstillträde i samtliga fjärrvärmenät.

I mars 2012 presenterade Näringsdepartementet promemorian Förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärmemarknader (dnr 2012/1676/E). I promemorian redogör departementet för sin syn på förslagen i TPA-utredningen. Näringsdepartementet konstaterar att på kort och lång sikt är konkurrensförutsättningarna på fjärrvärmemarknaden begränsade. Vidare konstateras att konsumenternas ställning på fjärrvärmemarknaden bör stärkas.

Regeringen gav i maj 2012 Energimarknadsinspektionen i uppdrag (N2012/2611/E) att utreda och föreslå utformningen av en modell för reglerat tillträde till fjärrvärmenäten för producenter av värme. Energimarknadsinspektionen ska lämna förslag till de bestämmelser som bör ligga till grund för modellen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2013.

Direktverkande el för uppvärmning

Enligt Energimyndighetens rapport Energiläget 2012 ökade användningen av elvärme i sektorn bostäder och service från 5 TWh 1970 till 29 TWh 1990. Därefter har användningen minskat. Under 2010 var användningen av elvärme i denna sektor 20 TWh. När det gäller el till uppvärmning och varmvatten i småhus användes 2010 totalt 16 TWh. Energimyndigheten anser att viktiga orsaker till att användningen av elvärme har minskat är att de relativt höga elpriserna tillsammans med konverteringsbidrag har gett starka incitament att byta till värmepump, fjärrvärme och pellets.

Våren 2012 besvarade statsrådet Anna-Karin Hatt en interpellation (ip. 2011/12:254) från Jasenko Omanovic (S) om huruvida statsrådet avsåg att sätta upp ett mål om att avskaffa direktverkande el i åretruntboenden i Sverige. Statsrådet konstaterade bl.a. att regeringen inte avsåg att vidta några åtgärder för att skapa ett mål för avveckling av direktverkande el.

Hösten 2012, i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2013, behandlade utskottet senast en motion om direktverkande el som uppvärmningsform (bet. 2012/13:NU3). Utskottet ansåg att avvecklingen av denna uppvärmningsform framför allt kan främjas genom en god konkurrens på marknaden mellan olika uppvärmningsformer. Något mål för avvecklingen ansåg utskottet inte att riksdagen borde fastställa.

Återföring av medel från vattenkraft

Frågor om s.k. bygdemedel eller andra former av återföring av medel från vind- eller vattenkraftsproduktion har behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen de senaste åren, senast hösten 2012 (bet. 2012/13:NU2). Utskottet har avstyrkt samtliga motionsyrkanden och vid flera tillfällen upprepat uppfattningen att nuvarande principer även fortsättningsvis ska gälla för statens budgethantering. Detta innebär att statliga inkomster från ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning baserade på naturresurser inte ska knytas till statliga utgifter i samma område. Om sådana kopplingar skulle införas skulle korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via ett nytt kommunalt utjämningssystem eller via andra statliga budgetposter. Sammantaget skulle detta enligt utskottet resultera i en svårgenomtränglig statlig budgethantering.

Uppsalaprotokollet

Dr Colin Campbell och professor Kjell Aleklett, grundare respektive ordförande för den internationella forskargruppen Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO), publicerade 2003 ett förslag på hur den minskande oljeproduktionens effekter på världsekonomin bör hanteras som kallas Uppsalaprotokollet (the Uppsala Protocol).

Utvinning av fossila bränslen

Våren 2011 avstyrkte utskottet (bet. 2010/11:NU14) ett motionsyrkande om att minerallagen (1991:45) borde ändras så att såväl prospektering efter som utvinning av kol, fossilgas och olja förbjuds. Utskottet framhöll att minerallagen tillsammans med miljöbalken och därtill knutna författningar utgör en garanti mot att svenska naturtillgångar brukas på ett ovarsamt och ohållbart sätt och att det dessutom råder en bred enighet i Sverige om att användningen av fossila energikällor måste minska. Vidare erinrade utskottet om att utskottet vid flera tillfällen pekat på värdet av goda möjligheter för olika intressenter att undersöka den svenska berggrunden, vilket kan resultera i ökade kunskaper som på olika sätt gagnar Sverige. Prospektering efter exempelvis naturgas inom ramen för gällande strikta miljörestriktioner borde därför inte förbjudas. Vidare anförde utskottet att gällande restriktivitet när det gäller att låta naturgas spela mer än en marginell roll i det svenska energisystemet är tillräckligt för att det ska vara obehövligt att lagstifta mot utvinning av såväl naturgas som andra fossila bränslen. Motionsyrkandet fick stöd i en reservation (MP, V).

Även våren 2013 avstyrkte utskottet (bet. 2012/13:NU17) med hänvisning till gällande miljölagstiftning motionsyrkanden om att minerallagen borde ändras så att prospektering efter fossila bränslen och utvinning av fossila bränslen i Sverige förbjuds. Motionsyrkandena fick stöd i en reservation (MP). I en annan reservation (V) förespråkades i stället en kommunal vetorätt mot utvinning av fossil gas och olja.

Utskottets ställningstagande

I motion 2012/13:N299 (M) förespråkas att en del av vattenkraftens resurser bör stanna i Norrland. Här vill utskottet erinra om de grundläggande principer som gäller för statens budgethantering och som vid flera tillfällen har redovisats i samband med att utskottet har tagit ställning till motioner om återföring av medel från vatten- eller vindkraft samt vissa andra naturresurser (se bl.a. bet. 2012/13:NU2). Detta innebär att statliga inkomster från ett geografiskt område eller från en produktionsanläggning baserade på naturresurser inte ska kopplas till statliga utgifter i samma område. Utskottet anser att de nuvarande principerna för statens budgethantering ska gälla även fortsättningsvis.

Med anledning av yrkandena i motion 2012/13:N334 (MP) om fossil utvinning vill utskottet erinra om de miljörestriktioner som redan finns för utvinning av gas och olja i Sverige. Dessa restriktioner innebär strikta begränsningar för sådan utvinning som kan medföra negativ miljöpåverkan.

När det gäller vad som anförs i motion 2012/13:N401 (MP) om att el för uppvärmning och kylning bör förekomma så sällan som möjligt vidhåller utskottet sin uppfattning om att en utfasning av den direktverkande elen som uppvärmningsform framför allt kan främjas genom en god konkurrens på marknaden mellan olika uppvärmningsformer.

Motion 2012/13:N403 (MP) rör ett förslag från två forskare om hur den minskande oljeproduktionens effekter på världsekonomin bör hanteras. Utskottet anser inte att något riksdagsuttalande ska göras med anledning av motionen. I dag används i Sverige olja framför allt som transportbränsle. Transportsektorn och fordonsflottan behöver ställas om för att bryta oljeberoendet och minska miljöpåverkan, vilket dock bör prioriteras.

I motion 2012/13:N216 (FP) begärs att fjärrvärmenäten öppnas upp för konkurrens. Av tidigare redovisning framgår att Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att utreda och föreslå utformningen av en modell för reglerat tillträde till fjärrvärmenäten för producenter av värme. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat för riksdagen att nu vidta några åtgärder med anledning av motionen.

Utskottet ser inte heller någon anledning för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av vad som anförs i motion 2012/13:N375 (S) om förnybar energi och att utse Halland till pilotlän.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga motioner som är aktuella i avsnittet i berörda delar.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Biogas, punkt 1 (S, MP, V)
	av Jennie Nilsson (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 15,

2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24 och

2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1, 7 och 8,

2012/13:N227 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 4,

2012/13:N280 av Christer Adelsbo m.fl. (S),

2012/13:N314 av Ulrika Carlsson i Skövde (C),

2012/13:N328 av Åsa Torstensson (C) och

2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 4 och 10.

Ställningstagande

Biogas förutspås bli en viktig energiform i framtiden. Inte minst kan biogasen vara viktig för framtidens transporter. En ökning av produktionen är därför väsentlig för en omställning från ett fossilberoende samhälle. Det fordras en ambitiös ansats för att öka andelen biogas såväl bland fordonsdrivmedel som inom andra sektorer. En övergripande plan behövs för hur staten, regionerna och kommunerna ska kunna samarbeta och hur företag ska kunna utvecklas och testa innovationer och pilotprojekt. För att möjliggöra detta krävs en helhetsstrategi med såväl mål som konkreta åtgärder. Ett mål bör fastställas för den årliga biogasproduktionen 2020. Vi anser således att riksdagen bör uppmana regeringen att ta fram en biogasstrategi och fastställa ett nationellt mål för den årliga biogasproduktionen 2020.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2012/13:MJ424 (S), 2012/13:N366 (S) och 2012/13:N405 (MP) i berörda delar. Övriga motionsyrkanden i avsnittet avstyrks.

2.	Biogas, punkt 1 (SD)
	av Anna Hagwall (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1 och 8 samt

avslår motionerna

2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD) yrkande 7,

2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 15,

2012/13:N227 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) yrkande 4,

2012/13:N280 av Christer Adelsbo m.fl. (S),

2012/13:N314 av Ulrika Carlsson i Skövde (C),

2012/13:N328 av Åsa Torstensson (C),

2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24 och

2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 10.

Ställningstagande

Biogas bör i första hand användas till drivmedel. Samhällsnyttan är störst om biogasen nyttjas till tunga fordon inom transportsektorn. En central del av att stimulera utbyggnaden av biogasproduktionen är att producenterna kan koppla in sig på gasnätet. Så sker på sina håll redan i dag, men då gasnätet i princip är begränsat till kuststäderna i sydvästra Sverige finns det – i likhet med vad som anförs i motion 2012/13:MJ409 (SD) – enligt min mening skäl att verka för en utbyggnad av gasnätet, givetvis då inom en rimlig kostnadskalkyl. Primärt bör målsättningen vara att nätet når ut i jordbruksintensiva regioner, t.ex. Skåne och Västra Götaland, där potentialen att nyttja stallgödsel är stor. Jag anser att riksdagen bör uppmana regeringen att verka för en utbyggnad av gasnätet till de jordbruksintensiva regionerna i Sverige.

Jag anser också att ett nationellt samordnande av kompetens som drar upp riktlinjerna för en nationell gasstrategi bör komma till stånd. Generella regelverk för hela Sverige behöver inte nödvändigtvis vara det mest samhällsekonomiskt korrekta; snarare kan stordriftsfördelar skapas genom att investeringar koncentreras till geografiskt begränsade områden.

Med det anförda tillstyrks motion 2012/13:MJ409 (SD) i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

3.	Vindkraft, punkt 2 (MP)
	av Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 och

avslår motionerna

2012/13:N214 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) och

2012/13:N267 av Peter Jeppsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Vindkraften är det energislag som byggs ut snabbast i både Sverige och världen. Utbyggnaden skapar nya gröna jobb och är en förutsättning för att nå målen om förnybar energi. Utbyggnadstakten har varit hög under ett flertal år, men samtidigt har det uppkommit ett antal hinder, och den tidigare så positiva utvecklingen har börjat sakta ned.

För att ta vara på den potential som finns i vindkraften är det nödvändigt att öka allmänhetens deltagande och därmed acceptansen för vindkraft i närmiljön. Ett sätt att uppnå detta är att erbjuda dem som bor i närheten av ett blivande vindkraftverk att bli delägare genom att köpa andelar i kraftverket.

Jag anser därför att den som bygger ett vindkraftverk ska vara skyldig att ge dem som bor inom en radie av 4,5 kilometer från kraftverket möjlighet att köpa andelar i det. Sammanlagt bör 20 procent av ägandet vara öppet för närboende, och de andelar upp till denna nivå som inte köps av närboende bör erbjudas boende i kommunen.

Med det anförda tillstyrks motion 2012/13:N253 (MP) i berörd del. Motionerna 2012/13:N267 (S) och 2012/13:N214 (M) avstyrks.

4.	Vindkraft, punkt 2 (SD)
	av Anna Hagwall (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N214 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) och

avslår motionerna

2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 4 och

2012/13:N267 av Peter Jeppsson m.fl. (S).

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion 2012/13:N214 (M) anser jag att det är motiverat med en utvärdering av kostnader och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Den gällande planeringsramen för vindkraften är enligt min mening alldeles för optimistisk. För att nå nivån i ramen måste dagens vindkraft femdubblas. En så stor andel vindkraft är inte bara investeringsmässigt kostsam utan blir också mycket besvärlig att hantera på elnätet. Den svenska landsbygden och landskapsbilden kommer därtill att förfulas av alla vindsnurror. Många närboende drabbas dessutom av både buller och solreflexer.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2012/13:N214 (M). Motion 2012/13:N267 (S) och motion 2012/13:N253 (MP) avstyrks i här aktuella delar.

5.	Vindkraft, punkt 2 – motiveringen (S)
	av Jennie Nilsson (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Ingela Nylund Watz (S) och Ingemar Nilsson (S).

Ställningstagande

Vindkraften har fått ett stort kommersiellt genombrott i Sverige, och det finns omfattande planer på utbyggnad av stora vindkraftsparker både på land och till havs. När det gäller att utveckla vindkraft till havs har Sverige unika förutsättningar som måste tas till vara. Sverige har både industrikapacitet att utveckla tekniken och en lång kustremsa. En satsning på havsbaserad vindkraft skulle säkra el till den elintensiva industrin och hjälpa till att klara uppsatta klimatmål.

Tyvärr finns det i dag hinder för den havsbaserade vindkraften. Som nämns i motion 2012/13:N267 (S) är det för närvarande förenat med vissa högre kostnader att etablera vindkraft till havs. De högre kostnaderna beror bl.a. på att landanslutning av vindkraftsparker bekostas av projektören, samtidigt som den som etablerar sig i ett område där det redan finns ett kraftverk kan ansluta sig till den befintliga ledningen. Detta leder till att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft inte utvecklas på det sätt som vi anser nödvändigt eftersom möjliga projektörer väntar ut varandra. Svenska kraftnät har lämnat en rapport till regeringen, där ett system med s.k. förtida delning av nätförstärkningskostnaderna vid förnybar elproduktion föreslås. Vi anser att Svenska kraftnäts förslag kan lösa det problem som i dag riskerar att bromsa utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och har lagt fram förslag med denna inriktning. Förslaget behandlas i utskottets betänkande om prövning av nätkoncessioner (bet. 2012/13:NU12).

Vi ser därför inget skäl för riksdagen att bifalla de aktuella motionerna. De avstyrks således i berörda delar.

6.	Vindkraft, punkt 2 – motiveringen (V)
	av Kent Persson (V).

Ställningstagande

Vindkraft är den energikälla som ökar mest i världen, och utvecklingen i Sverige visar på samma trend. Jag vill här påminna om Vänsterpartiets förslag för att främja vindkraften som riksdagen dessvärre avslog hösten 2012 (bet. 2012/13:NU3). Som jag då påpekade finns det en stor outnyttjad potential för den havsbaserade vindkraften. Därför vill jag och Vänsterpartiet främja pilotstöd, forskning och utveckling samt marknadsintroduktion av vindkraft till havs bl.a. genom att skapa ett nytt anslag.

Jag ser därför inget skäl för riksdagen att bifalla de aktuella motionerna. De avstyrks således i berörda delar.

7.	Solenergi, punkt 3 (S)
	av Jennie Nilsson (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Ingela Nylund Watz (S) och Ingemar Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 15 och

avslår motion

2012/13:N394 av Kerstin Lundgren (C).

Ställningstagande

Vi vill sätta fart på utbyggnaden av förnybara energikällor. Åtgärder för den förnybara energiproduktionen måste dock utformas så att de når största möjliga effekt på både kort och lång sikt. I likhet med vad som anförs i motion 2012/13:N366 (S) anser vi att Energimyndigheten bör få i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk för att föreslå åtgärder som skapar goda förutsättningar för en svensk solenergimarknad.

Med det anförda tillstyrks motion 2012/13:N366 (S) i berörd del. Motion 2012/13:N394 (C) avstyrks.

8.	Solenergi, punkt 3 – motiveringen (MP)
	av Lise Nordin (MP).

Ställningstagande

Solenergi har en viktig roll i ett förnybart energisystem. När det gäller åtgärder för att främja solenergimarknaden vill jag hänvisa till de förslag som Miljöpartiet har lagt fram, vilka avslogs av riksdagen hösten 2012 (bet. 2012/13:NU3). Miljöpartiet förordade en förlängning och utökning av stödet till installation av solvärme och solel. Vidare förespråkades ett planeringsmål för solvärme (4 TWh) och för solel (4 TWh) och att Energimyndigheten borde få i uppdrag att utreda hur dessa mål ska uppnås och beräkna vilka insatser som behövs. Innehållet i det uppdrag jag anser att Energimyndigheten borde ges skiljer sig således från vad som förespråkas i motionerna 2012/13:N366 (S) och 2012/13:N394 (C). Motionerna avstyrks därför i aktuella delar.

9.	Solenergi, punkt 3 – motiveringen (V)
	av Kent Persson (V).

Ställningstagande

Potentialen för att i Sverige utnyttja solen som kraftkälla effektivare än vad som sker i dag är enorm. Eftersom det är billigare att installera el från andra förnybara energikällor är solenergin förlorare i elcertifikatssystemet. När det gäller åtgärder för att främja solenergimarknaden vill jag hänvisa till Vänsterpartiets förslag som avslogs av riksdagen hösten 2012 (bet. 2012/13:NU3). Som jag då anförde förespråkar jag en kraftfull utbyggnad av solenergin i Sverige. Ökade satsningar på klimatvänlig energiteknik bör göras för att ytterligare stimulera användandet av exempelvis solel och solvärme. För att tydliggöra värdet och nödvändigheten av satsningen på solenergi för både branschen och hushållen behövs nationella planeringsmål för såväl solel som solvärme. Realistiska planeringsmål är enligt min och Vänsterpartiets uppfattning 5 TWh solel och 4 TWh solvärme till 2020.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2012/13:N366 (S) och 2012/13:N394 (C) i aktuella delar.

10.	Vågkraft, punkt 4 (S, MP)
	av Jennie Nilsson (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 19.

Ställningstagande

Vågkraft är en ny energikälla som utvecklas såväl i Sverige som i många andra länder. Kraftverken kan se olika ut men principen är att de på ett effektivt sätt ska omvandla vågenergin till elektricitet samtidigt som de måste hålla för havets krafter. Fördelen vi ser med vågkraften är att den kommer att ge en förhållandevis låg miljöpåverkan jämfört med många andra energikällor.

Av elektriciteten i Sveriges elnät kommer i princip ingenting från vågkraft. Detta kan dock förändras, för med rätt stöd kan vågkraft i framtiden komma att bli en viktig kompletterande förnybar energikälla. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att se över möjligheterna att stödja vågkraft som en kompletterande förnybar energikälla. Motion 2012/13:N366 (S) tillstyrks således i här aktuell del.

11.	Vågkraft, punkt 4 – motiveringen (V)
	av Kent Persson (V).

Ställningstagande

Vågkraft kan komma att bli en viktig del i den framtida förnybara energimixen i Sverige. Tekniken befinner sig dock fortfarande i sin linda. För att vågkraften ska kunna utvecklas till sin fulla potential är det viktigt med stöd inom energiforskningsområdet. Jag vill därför här påminna om de förslag som Vänsterpartiet tidigare lagt fram för att främja vågkraft (se bet. 2012/13:NU3 och bet. 2012/13:NU6). Vänsterpartiet föreslog då ökade medel för satsningar på forskning inom bl.a. vågkraft, men detta avslogs av riksdagsmajoriteten.

Med hänvisning till det anförda anser jag att motion 2012/13:N366 (S) bör avslås av riksdagen i aktuell del.

12.	Fastprissystem, punkt 5 (MP)
	av Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

För att öka produktionen av småskalig förnybar el och för att få ett verkligt genomslag för sådan elproduktion behövs ett fastprissystem som kompletterande styrmedel. I de länder som har lyckats allra bäst med att tillföra småskalig förnybar el till nätet, som Tyskland och Spanien, har man använt sådana fastprissystem. Tyskland har genom systemet på kort tid blivit världsledande på el från både vindkraft och solceller. Jag anser att Sverige snarast bör införa ett fastprissystem för småskalig förnybar el.

Med det anförda tillstyrks motion 2012/13:N253 (MP) i berörd del.

13.	Energieffektivisering, punkt 6 (S, MP, V)
	av Jennie Nilsson (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Karin Åström (S), Kent Persson (V), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:N406 av Lise Nordin (MP) yrkande 2 och

avslår motion

2012/13:N242 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S).

Ställningstagande

Vita certifikat eller liknande system används framgångsrikt i flera andra länder såsom Italien, Frankrike, Storbritannien och Danmark. Systemet med vita certifikat främjar en effektivare energianvändning genom att ge energieffektiviseringsåtgärder ett värde. Systemet innebär att den som genomför energieffektiviseringsåtgärder blir berättigad till vita certifikat i förhållande till åtgärdernas bedömda effekt i termer av energibesparingar. Efterfrågan på vita certifikat skapas genom att kvotpliktiga aktörer är skyldiga att inneha en viss mängd vita certifikat som motsvarar det beting de ålagts.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 tagit upp att målet om 20 procent minskad energiintensitet till 2020 kommer att bli svårt att nå samt att det nyligen antagna energieffektiviseringsdirektivet troligen kommer att kräva att nuvarande insatser och styrmedel behöver revideras och att nya styrmedel möjligen behöver införas. Energimyndigheten menar i sin rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet från början av 2013 att det från och med 2014 behövs en fördubbling av energieffektiviseringsinsatserna för att nå målet till 2020. Även det internationella energiorganet, IEA, har nyligen uppmanat den svenska regeringen att öka energieffektiviteten inom hela energisystemet. Enligt vår mening finns det således skäl för regeringen att nu ompröva sin ståndpunkt vad gäller vita certifikat. Det brådskar emellertid om Sverige ska nå sina mål om energieffektivisering. Ett system med vita certifikat bör därför skyndsamt införas i Sverige, och riksdagen bör uppmana regeringen att verka för detta. Således tillstyrker vi motion 2012/13:N406 (MP) i här berörd del. Motion 2012/13:N242 (S) blir därigenom till viss del tillgodosedd och kan därför avslås av riksdagen.

14.	Övriga energipolitiska frågor, punkt 7 (MP, V)
	av Kent Persson (V) och Lise Nordin (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2012/13:N334 av Lotta Hedström och Mats Pertoft (båda MP) yrkandena 5 och 7 samt

avslår motionerna

2012/13:N216 av Jan Ertsborn (FP),

2012/13:N299 av Lars Beckman och Johan Johansson (båda M),

2012/13:N375 av Adnan Dibrani och Hans Hoff (båda S),

2012/13:N401 av Jan Lindholm (MP) och

2012/13:N403 av Per Bolund och Mats Pertoft (båda MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vårt mål inom energipolitiken är att ställa om energisystemet så att det helt baseras på förnybara energikällor. Fokus behöver nu ligga på att ersätta fossila bränslen med förnybara.

Vi anser att det är ologiskt att agera för minskade utsläpp av växthusgaser samtidigt som man tillåter utvinning av de ämnen som mest bidrar till dessa utsläpp. För att Sverige ska ha en konsekvent linje i klimatfrågan anser vi att det bör införas ett förbud mot utvinning av fossila bränslen. Detta ligger i linje med vad som anförs i motion 2012/13:N334 (MP), varför motionen tillstyrks delvis i berörda delar. Övriga motionsyrkanden i avsnittet avstyrks.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:MJ409 av Josef Fransson (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en utbyggnad av gasnätet till våra jordbruksintensiva regioner.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att skapa system för statliga investeringar i biogas med begränsade avkastningskrav i stället för rena bidrag.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ta fram en nationell gasstrategi för maximal samhällsnytta.

2012/13:MJ424 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):

15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen för riksdagen ska presentera en tvärsektoriell biogasstrategi.

2012/13:N214 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en utvärdering av kostnader och samhällsnytta av vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

2012/13:N216 av Jan Ertsborn (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öppna fjärrvärmenäten för konkurrens.

2012/13:N227 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stimulera lokalt engagemang för att öka biogasutvecklingen.

2012/13:N242 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en plan för energieffektivisering.

2012/13:N253 av Lise Nordin m.fl. (MP):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa fastprissystem.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kringboende ska ha rätt till delägande i nya vindkraftverk.

2012/13:N267 av Peter Jeppsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en kraftfull utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

2012/13:N280 av Christer Adelsbo m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över satsningarna på biogasteknik.

2012/13:N299 av Lars Beckman och Johan Johansson (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överskottet från vattenkraften.

2012/13:N314 av Ulrika Carlsson i Skövde (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka ytterligare åtgärder för att stimulera produktion av biogas.

2012/13:N328 av Åsa Torstensson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt mål för biogasen i syfte att öka tempot i arbetet med att nå en fossiloberoende fordonsflotta.

2012/13:N334 av Lotta Hedström och Mats Pertoft (båda MP):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fasa ut all utvinning av fossila bränslen och att ersätta dem med klimatsäkra.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett klimatpolitiskt ramverk där all fossil utvinning förbjuds.

2012/13:N366 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att se över nuvarande insatser och regelverk i syfte att föreslå åtgärder för en svensk solenergimarknad.
19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stödja vågkraft som en kompletterande förnybar energikälla.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en tvärsektoriell biogasstrategi.

2012/13:N375 av Adnan Dibrani och Hans Hoff (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om miljövänlig energiproduktion och Halland som pilotlän för omställningen till ett hållbart samhälle.

2012/13:N394 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Sverige utvecklas som solenergiland med inriktning mot såväl solvärme som solel.

2012/13:N401 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning.

2012/13:N403 av Per Bolund och Mats Pertoft (båda MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ställa sig bakom Uppsalaöverenskommelsen för att begränsa effekterna av Peak Oil.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att fler länder ställer sig bakom Uppsalaöverenskommelsen.

2012/13:N405 av Lise Nordin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en helhetsstrategi kring biogas inklusive mål och åtgärder.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fastställa ett nationellt mål om årlig biogasproduktion år 2020.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genom Fouriertransform AB medfinansiera utvecklingsprojekt och demomodeller för biogasdrivna vägfordon och fartyg samt konverteringsteknik.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att, vid behov, ge de mest kostnadseffektiva biogasinvesteringarna statliga lånegarantier.

2012/13:N406 av Lise Nordin (MP):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett system för vita certifikat.