Konstitutionsutskottets betänkande 2012/13:KU6 | |
Ändringar i radio- och tv-lagen | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen. Ett av förslagen i propositionen innebär att det ska bli tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar föreslås detta vara tillåtet endast om det föreligger synnerliga skäl. Ett annat av förslagen innebär att lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel- och ip-nät.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Tre motioner har väckts med anledning av propositionen (S, SD, V).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang. Därmed avstyrks motioner i frågan. Utskottet avstyrker regeringens förslag om kortare annonsavbrott i andra direktsändningar. Därmed tillstyrks motioner i frågan.
Utskottet tillstyrker regeringens övriga förslag till ändringar i radio- och tv-lagen med ett mindre tillägg i 11 kap. 1 § andra stycket.
I betänkandet finns en reservation (S, SD, V).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) i de delar det avser 8 kap. 2 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:151 i denna del och avslår motionerna 2012/13:K1 yrkande 1, 2012/13:K2 i denna del och 2012/13:K3 i denna del. |
Reservation (S, SD, V)
2. | Kortare annonsavbrott i andra direktsändningar |
| Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) i de delar det avser 8 kap. 2 § tredje stycket. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2012/13:K1 yrkande 2, 2012/13:K2 i denna del och 2012/13:K3 i denna del och avslår proposition 2011/12:151 i denna del. |
3. | Övriga förslag till ändringar i radio- och tv-lagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan med den ändringen att orden "till utlandet" införs efter ordet "sändningar" i 11 kap. 1 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2011/12:151 i denna del. |
Stockholm den 6 november 2012
På konstitutionsutskottets vägnar
Peter Eriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Kajsa Lunderquist (M), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V), Ann-Britt Åsebol (M), Lena Sommestad (S), Caroline Helmersson Olsson (S) och Mathias Sundin (FP).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).
Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
Regeringen har i propositionen redogjort för ärendets beredning fram till dess att propositionen beslutades. Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande. Lagrådet har lämnat förslaget utan invändningar. I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts av lagtexten.
Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696).
Ett av förslagen innebär att det ska bli tillåtet med annonsavbrott som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. I övriga tv-sändningar föreslås detta vara tillåtet endast om det föreligger synnerliga skäl. Ett annat av förslagen innebär att lagens bestämmelser om att tv-sändningar i viss utsträckning ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för tv-sändningar i tråd, dvs. sändningar i kabel- och ip-nät.
Slutligen föreslås vissa förtydliganden och ändringar av redaktionell karaktär.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Utskottets överväganden
Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till ändring i radio- och tv-lagen som innebär att kortare annonsavbrott ska tillåtas i direktsändningar av sportevenemang. Därmed avslår riksdagen motioner i frågan.
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i radio- och tv-lagen om att undantagsvis tillåta sådana kortare annonsavbrott i andra direktsändningar än sportevenemang. Därmed bifaller riksdagen motioner i frågan.
Jämför reservation (S, SD, V).
Gällande ordning
AV-direktivet
Det s.k. AV-direktivet, dvs. Europarlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om en ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, genomfördes i svensk rätt genom en ny radio- och tv-lag (2010:696) som trädde i kraft den 1 augusti 2010 (prop. 2009/10:115, bet. 2009/10:KU25).
AV-direktivet har kodifierats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster.
Enligt artikel 19 i AV-direktivet ska tv-reklam och s.k. teleshopping (i radio- och tv-lagen används begreppet försäljningsprogram) vara lätta att känna igen som sådana och kunna skiljas från det redaktionella innehållet. Utan att det påverkar tillämpningen av nya annonstekniker ska tv-reklam och teleshopping hållas klart åtskilda från andra delar av programmet med optiska, akustiska och/eller rumsliga medel.
Enstaka reklaminslag och teleshoppinginslag ska förekomma endast undantagsvis, utom vid sändningar av sportevenemang.
Radio- och tv-lagen
Enligt 8 kap. 1 § radio- och tv-lagen (2010:696) får annonser sändas i tv under högst tolv minuter per timme mellan hela klockslag.
Enligt 8 kap. 2 § radio- och tv-lagen får den sammanlagda annonstiden i en tv-sändning vid ett givet tillfälle inte understiga en minut sedan sändningstiden för annonssignaturen enligt 5 § räknats bort. Av 8 kap. 5 § radio- och tv-lagen framgår att det före och efter varje annonsering i tv-sändningar och i beställ-tv ska förekomma en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från det övriga innehållet. Signaturen ska bestå av både ljud och bild.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att annonsavbrott som är kortare än en minut ska tillåtas i direktsändningar i tv av sportevenemang. Enligt regeringen finns det goda skäl att för sådana sändningar ta ytterligare steg mot en anpassning till AV-direktivets reglering i syfte att åstadkomma en nationell reglering som inte missgynnar svenska reklamfinansierade tv-företag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet.
Regeringen anför att det vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser, exempelvis fotbolls- eller ishockeymatcher, finns begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Med nuvarande reglering finns det en tendens att så mycket reklam visas i de fåtaliga pauserna att det blir lite tid över för expertkommentarer, spelarintervjuer och liknande inslag som kan vara av intresse för tittarna. Om kortare annonsavbrott än en minut tillåts vid direktsändningar av sportevenemang får programföretag möjlighet att placera annonser t.ex. när det sker kortare spelavbrott i matcher. På så vis kan annonsplaceringarna anpassas efter dynamiken i sportsändningen. Detta bör, menar regeringen, vara till fördel även för tittarna. Annonsavbrotten ska även i fortsättningen vara tydligt skilda från det övriga innehållet.
Regeringens bedömning är vidare att kortare annonsavbrott som understiger en minut endast undantagsvis bör tillåtas i andra direktsändningar än sportevenemang. Detta bör uttryckas i lagen på så sätt att det krävs synnerliga skäl för att annonsavbrott ska få vara kortare än en minut i dessa fall. Att undantagsvis tillåta sådana annonsavbrott skulle innebära ett ytterligare steg i riktning mot jämnare konkurrensförutsättningar för programföretagen, anför regeringen.
Regeringen antar att programföretagens behov av att kunna sända kortare annonsavbrott än en minut torde vara ytterst begränsat i de flesta andra fall än vid direktsändningar av sportevenemang. Det kan dock, enligt regeringen, inte uteslutas att det kan finnas fall där det finns ett behov av att kunna göra kortare annonsavbrott än en minut i sändningen. Som exempel nämner regeringen direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse av intresse för tittarna, där ett annonsavbrott på minst en minut skulle kunna göra att tittarna går miste om information av avgörande betydelse.
Motioner
I kommittémotion 2012/13:K2 begär Sven-Erik Österberg m.fl. (S) att riksdagen ska avslå proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen i de delar som avser kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang m.m. Motionärerna anför att reglerna om tillåten annonsmängd har ändrats vid flera tillfällen, och att i princip varje ändring har inneburit en ökad möjlighet att sända reklam. Den nya föreslagna ändringen om kortare annonsavbrott som regeringen nu vill införa är en ny sorts reklamavbrott i de kanaler som sänds ut från Sverige, och motionärerna anser att det ytterligare skulle störa helheten och sammanhanget i direktsändningen.
Motionärerna anför vidare att konstitutionsutskottets majoritet i samband med utskottets betänkande 2011/12:KU16 i ett tillkännagivande begärde att regeringen skulle genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare genomförda lagändringen som innebar en ökning av annonstiden till tolv minuter. Betänkandet vann kammarens gillande. Att i ett läge när riksdagen begärt en allsidig utvärdering ytterligare förändra regelverket innan effekterna av de förra förändringarna belysts framstår som problematiskt. Motionärerna anser därför att en utvärdering bör ske innan eventuella nya regler kan diskuteras.
I kommittémotion 2012/13:KU1 begär Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) att riksdagen ska avslå regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser 8 kap. 2 § andra stycket (yrkande 1). Motionärerna anser att det finns en risk för att annonsinslagen inte blir ett avbrott utan en del i sportprogrammen och att evenemangen i sig kan komma att påverkas av annonsörernas behov av korta reklampauser. Motionärerna kan inte heller se att det skulle gynna tv-tittarna på något sätt, tvärtom.
I samma motion begär motionärerna också att riksdagen ska avslå regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser 8 kap. 2 § tredje stycket (yrkande 2). Förslaget till ändring i denna del innebär att det bli tillåtet med kortare annonser även vid andra direktsända evenemang, om det finns synnerliga skäl. Motionärerna kan inte se att det på något sätt gynnar den intresserade tittaren att det direktsända programmet, t.ex. direktrapportering från en valvaka, avbryts av ständiga superkorta reklaminslag.
Mattias Karlsson m.fl. (SD) begär i motion 2012/13:K3 att riksdagen ska avslå regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser 8 kap. 2 §. Motionärerna anser dels att det saknas belägg för hur detta förslag ska vara till förmån för tv-tittarna, dels att det finns en risk för att annonsinslagen inte blir ett avbrott utan en del i sportprogrammen och att evenemangen i sig kan komma att påverkas av annonsörernas behov av korta reklampauser. Motionärerna anser vidare att fortsatta krav på en minimilängd om en minuts sändningstid per annonsavbrott är förenligt med AV-direktivet och inte leder till försämrade konkurrensvillkor för programföretag under svensk jurisdiktion.
Tidigare ställningstagande
Våren 2012 behandlade utskottet en motion om annonstiden i radio och tv (bet. 2011/12:KU16). Utskottet anförde i sitt ställningstagande att många människor anser att det är alltför många reklamavbrott i radio och tv och att det är störande att inte kunna ta del av program utan att ideligen bli avbruten av reklam. Utskottet delade denna uppfattning. Eftersom AV-direktivet endast sätter ett tak för de regler som ska gälla för tv-sändningar kan Sverige som medlemsstat föreskriva att programföretagen inom dess jurisdiktion ska följa strängare bestämmelser om annonstid än vad direktivet anger. I motionen föreslogs en sänkning av annonstiden i radio och tv från nuvarande tillåtna tolv minuter till åtta minuter.
Utskottet var inte berett att föreslå en sådan ändring. För att få ett djupare underlag i frågan ansåg utskottet att riksdagen skulle ge regeringen till känna att den borde genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare genomförda lagändringen som innebar en ökning av annonstiden till tolv minuter. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2011/12:224).
Enligt uppgift från Kulturdepartementet bereds frågan i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
En avvägning måste göras mellan allmänintresset av att slippa störande annonser och behovet av konkurrensneutrala regler. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag en godtagbar avvägning mellan dessa motstridiga intressen. Som regeringen anför finns det goda skäl att ytterligare anpassa regleringen om annonstider i radio- och tv-lagen till AV-direktivet för att på så sätt åstadkomma en reglering som inte missgynnar svenska programföretag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Mot intresset av att slippa bli störd av annonsavbrott måste också vägas de olägenheter som dagens reglering medför. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det torde vara till fördel för tittarna om avbrott för annonser kan placeras på ett mer flexibelt sätt t.ex. vid spelavbrott.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om att tillåta kortare annonsavbrott än en minut vid direktsändningar av sportevenemang. Därmed avstyrks motionerna 2012/13:K1 yrkande 1 (V), 2012/13:K2 (S) i denna del och 2012/13:K3 (SD) i denna del.
Enligt utskottets mening finns det däremot inte någon tillräckligt god motivering för att undantagsvis tillåta kortare annonsavbrott i andra direktsändningar än sportevenemang. Det framstår också som oklart när detta undantagsfall kan användas. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag i denna del och tillstyrker motionerna 2012/13:K1 (V) yrkande 2, 2012/13:K2 (S) i denna del och 2012/13:K3 (SD) i denna del.
Övriga förslag till ändringar i radio- och tv-lagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag som innebär att radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på att tv-sändningar och sökbar text-tv ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ändras så att även trådsändningar omfattas av kravet på tillgänglighet.
Riksdagen bifaller regeringens övriga förslag till ändringar i radio- och tv-lagen med ett mindre tillägg i 11 kap. 1 § andra stycket.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till tv och sökbar text-tv som sänds genom tråd
Gällande ordning
Yttrandefrihetsgrundlagen
Etableringsfrihet är en av de grundläggande principerna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den innebär att det står var och en fritt att inleda och driva verksamhet för spridning av information till allmänheten i de former som skyddas av grundlagen. Något krav på tillstånd får inte ställas upp och möjligheten att driva verksamheten får inte begränsas av villkor som inte har stöd i yttrandefrihetsgrundlagen.
Regeln om etableringsfrihet för trådsändningar finns i 3 kap. 1 § YGL. Enligt bestämmelsen har varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd. Av 1 kap. 1 § tredje stycket YGL framgår att med radioprogram avses i grundlagen såväl ljudradio- som tv-program. Etableringsfriheten för trådsändningar är emellertid inte helt oinskränkt. I 3 kap. 1 § andra stycket YGL anges vilka undantag som får göras i lag.
Genom ett tillägg i 3 kap. 1 § andra stycket YGL som trädde i kraft den 1 januari 2011 får numera i lag meddelas föreskrifter i fråga om skyldighet för den som genom tråd, dvs. t.ex. genom kabel-tv, sänder program i tv att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik (prop. 2009/10:81, bet. 2009/10:KU18, rskr. 2009/10:303, bet. 2010/11:KU3, rskr. 2010/11:26).
När det gäller rätten att sända ljudradio- eller tv-program på annat sätt än genom tråd (”genom etern”) råder inte samma starka etableringsfrihet. Denna rätt får enligt 3 kap. 2 § första stycket YGL regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Sådana regler finns i radio- och tv-lagen (2010:696).
Radio- och tv-lagen
Enligt 5 kap. 12 § radio- och tv-lagen ska en leverantör av medietjänster som tillhandahåller tv-sändning, beställ-tv eller sökbar text-tv på något annat sätt än genom tråd utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik. Det ska göras i den omfattning som beslutas av regeringen om verksamheten finansieras med radio- och tv-avgift enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och av Myndigheten för radio och tv i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid. När man bestämmer hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning ska leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas.
Nuvarande bestämmelser i radio- och tv-lagen om krav på tillgänglighet gäller således inte sändningar genom tråd, såsom sändningar i kabel-tv och ip-tv (sändningar över bredband).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på att tv-sändningar och sökbar text-tv ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska gälla även för trådsändningar.
Regeringen anser att det är angeläget att öka tillgängligheten till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett värde i att etersändningar och trådsändningar behandlas lika när det gäller vilka krav som kan ställas på programföretagen.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen en ändring av bestämmelsen om att enbart tv-sändningar som sänds på annat sätt än genom tråd efter särskilda beslut ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, så att även tv-sändningar genom tråd omfattas av kravet på tillgänglighet.
Detta innebär att en leverantör av medietjänster som sänder tv och sökbar text-tv, i den utsträckning som beslutas av regeringen eller av Myndigheten för radio och tv, ska utforma tjänsten på ett sådant sätt att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning genom textning, tolkning, uppläst text eller liknande teknik, oavsett om tjänsten tillhandahålls genom tråd eller på annat sätt. Vid beslut om hur och i vilken omfattning tjänsten ska göras tillgänglig ska, på samma sätt som gäller för dem som i dag omfattas av bestämmelsen, leverantörens finansiella förutsättningar och den tekniska utvecklingen av tillgänglighetstjänster beaktas. Regeringen anser också att man bör se till att de krav som ställs inte slår ut en verksamhet eller leder till att enskilda program i praktiken hindras från att nå offentligheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att öka tillgängligheten till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning. Radio- och tv-lagens bestämmelse om krav på att tv-sändningar och sökbar text-tv ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska därför ändras så att även trådsändningar omfattas av kravet på tillgänglighet.
När det gäller vilka tekniska krav som bör ställas på leverantörer av medietjänster bör det finnas en möjlighet att ställa högre krav på leverantörer med goda finansiella förutsättningar än på leverantörer med små resurser. Utskottet vill även framhålla att kraven å ena sidan inte får leda till orimliga ekonomiska konsekvenser så att företag avstår från att etablera eller driva sändningar. Å andra sidan får hänsynen till de ekonomiska konsekvenserna för programföretagen inte leda till att syftet med nämnda reglering – att göra trådsändningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning – urholkas.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
Innehållsvillkor för ljudradiosändningar som riktar sig till utlandet
Gällande ordning
Enligt 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen meddelar regeringen tillstånd att sända ljudradioprogram om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet.
Propositionen m.m.
Regeringen föreslår ett tillägg i 11 kap. 1 § radio- och tv-lagen som innebär att när regeringen meddelar tillstånd att sända ljudradio till utlandet ska den ha möjlighet att besluta att radio- och tv-lagens bestämmelser om innehåll och reklam i ljudradiosändningar inte ska tillämpas.
Med stöd av 2 kap. 2 § andra stycket i den tidigare radio- och tv-lagen (1996:844) meddelade regeringen bland annat tillstånd att sända ljudradio till utlandet. I 3 kap. 5 § radio- och tv-lagen föreskrevs att tillstånd som meddelades av regeringen kunde innebära rätt att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av någon annan. I ett sådant tillstånd kunde regeringen meddela dispens från lagens bestämmelser om innehåll och reklam (6 och 7 kap.). I författningskommentaren till bestämmelsen (prop. 1995/96:160, s. 166) anfördes att bestämmelsen bl.a. omfattar sändningar som utländska företag bedriver i Sverige men som riktas till hemlandet.
Genom en ändring 2007 av radio- och tv-lagen, som trädde i kraft den 1 februari 2008, överfördes en stor del av tillståndsgivningen från regeringen till dåvarande Radio- och tv-verket (prop. 2007/08:8, bet. 2007/08:KU4). Radio- och tv-verket fick i uppgift att meddela tillstånd att endast vidaresända program som samtidigt sänds eller kort tid dessförinnan sänts av någon annan, och att ge dispens från lagens innehålls- och reklamregler. Efter ändringen var det dock alltjämt regeringens uppgift att meddela tillstånd att sända ljudradio bland annat till utlandet (2 kap. 2 § andra stycket). Motsvarande bestämmelse finns numera i 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen.
Vid 2007 års ändringar av radio- och tv-lagen angavs dock inte någon möjlighet för regeringen att ge dispens från innehålls- och reklamreglerna. Av departementspromemorian (Ds 2011:40 s. 31 f.) framgår att detta var ett förbiseende. Enligt regeringen är det inte rimligt att svenska innehålls- och reklamregler ska gälla vidaresända utländska ljudradioprogram som endast riktar sig till utlandet. Radio- och tv-lagen bör därför ändras så att det i 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen anges att regeringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tillämpas på sändningar som sker med stöd av ett tillstånd att sända ljudradio till utlandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning om att regeringen när den meddelar tillstånd att sända ljudradio till utlandet ska ha möjlighet att besluta att radio- och tv-lagens bestämmelser om innehåll och reklam i ljudradiosändningar inte ska tillämpas.
I förtydligande syfte föreslår utskottet en ändring av lagtexten som innebär att orden ”till utlandet” läggs till efter ordet ”sändningar” i 11 kap. 1 § andra stycket radio- och tv-lagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i denna del.
Övriga förslag i propositionen
Gällande ordning
Enligt 1 kap. 3 § radio- och tv-lagen tillämpas lagen på tv-sändningar och beställ-tv som kan tas emot i någon stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), om leverantören av medietjänsten
1. är etablerad i Sverige enligt definitionen i artikel 2.3 i AV-direktivet
2. varken uppfyller kriteriet under 1 eller är etablerad i någon annan EES-stat men använder sig av en satellitupplänk belägen i Sverige
3. inte uppfyller något av kriterierna under 1 och 2 men använder sig av en satellitkapacitet som tillhör Sverige
4. inte uppfyller något av kriterierna under 1, 2 och 3 men är etablerad i Sverige enligt artiklarna 49–54 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Oavsett vad som föreskrivs i första stycket gäller 2 kap. 3 §, 4 kap. 1–7 §§, 9 § 1–3, 6–9 och 16 samt 11–14 §§ och bestämmelserna i 16–20 kap. även den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet.
Enligt 11 kap. 1 § meddelas tillstånd att sända ljudradioprogram av regeringen om sändningsverksamheten finansieras med radio- och tv-avgiften enligt lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Regeringen meddelar också tillstånd att sända ljudradio till utlandet. I 11 kap. 4 § anges att ett tillstånd meddelat av regeringen ska gälla för en viss tid. Ett tillstånd som har beviljats för en tid av minst fyra år förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år, om tillståndshavaren önskar det och regeringen inte senast två år före tillståndstidens utgång har meddelat att tillståndet inte kommer att förlängas eller att regeringen önskar förändra villkoren.
Propositionen
Bestämmelserna om överlåtelse av tillstånd att sända tv och sökbar text-tv samt bestämmelser om avgifter för den som ansöker om sådant tillstånd eller om medgivande till överlåtelse av ett sådant tillstånd i radio- och tv-lagen har på grund av förbiseende inte kommit att omfatta den som står under en annan EES-stats jurisdiktion enligt AV-direktivet. Regeringen föreslår därför att radio- och tv-lagens bestämmelser i dessa delar ska gälla även för den som står under en annan EES-stats jurisdiktion.
I propositionen föreslår regeringen vidare att radio- och tv-lagens bestämmelse att ett tillstånd att sända ljudradio som beviljats av regeringen för en tid av minst fyra år under vissa förutsättningar förlängs på oförändrade villkor med ytterligare fyra år ska avskaffas.
Slutligen föreslås även vissa förtydliganden och ändringar av redaktionell karaktär.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen och tillstyrker övriga förslag i propositionen.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang, punkt 1 (S, SD, V) |
av Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V), Lena Sommestad (S) och Caroline Helmersson Olsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2012/13:K1 yrkande 1, 2012/13:K2 i denna del och 2012/13:K3 i denna del och avslår proposition 2011/12:151 i denna del.
Ställningstagande
Många människor anser att det är alltför många reklamavbrott i tv och att det är störande att inte kunna ta del av program utan att ideligen bli avbruten av reklam. Regeringen föreslår nu en ny sorts annonsavbrott som ytterligare kommer att störa helheten och sammanhanget i direktsändningar av sportevenemang. Vi anser att det saknas belägg för att de nu föreslagna ändringarna gynnar tittarna. Det finns dessutom en risk för att annonsinslagen inte bara blir ett avbrott utan en del i sportprogrammen och att evenemangen i sig kan komma att påverkas av annonsörernas behov av korta reklampauser.
I våras gav riksdagen, på förslag av utskottet, regeringen till känna att regeringen borde genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare genomförda lagändringen som innebar en ökning av annonstiden till tolv minuter. Vi anser att denna utvärdering bör avvaktas innan det beslutas om nya regler på området.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).
Följdmotionerna
2012/13:K1 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser i 8 kap. 2 § andra stycket. |
2. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser 8 kap. 2 § tredje stycket. |
2012/13:K2 av Sven-Erik Österberg m.fl. (S):
Riksdagen avslår proposition 2011/12:151 Ändringar i radio- och tv-lagen i de delar som avser kortare annonsavbrott i direktsända sportevenemang m.m.
2012/13:K3 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen i de delar det avser 8 kap. 2 §.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
