Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU5 | |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag inom utgiftsområde 27 i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1). Utskottet framhåller att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för 2013 och tillstyrker att regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslagen för budgetåret 2013 inom utgiftsområde 27 |
| Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2013 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 27 punkt 2. |
2. | Ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för 2013 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 utgiftsområde 27 punkt 1. |
Stockholm den 29 november 2012
På finansutskottets vägnar
Anna Kinberg Batra
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Göran Pettersson (M), Pia Nilsson (S), Peder Wachtmeister (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Maryam Yazdanfar (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V) och Emil Källström (C).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen fastställde den 21 november 2012 ramen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till 33 494 321 000 kronor (bet. 2012/13: FiU1). Utgiftsområdets anslag får enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen inte överskrida den fastlagda ramen för utgiftsområdet.
I detta betänkande tar utskottet ställning till förslagen i budgetpropositionen (prop. 2012/12:1 utg.omr. 27) om anslag för budgetåret 2013 under utgiftsområde 27 och om ett bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013.
Den 20 juni 2012 och den 6 november 2012 hade utskottet överläggningar med statssekreterare Hans Lindblad om EU:s årsbudget för 2013. Den 29 november 2012 informerade statsekreterare Hans Lindblad utskottet om det fortsatta arbetet med EU:s årsbudget för 2013.
Utskottets överväganden
Utgiftsområde 27: anslag och bemyndiganden för budgetåret 2013
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag samt bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013.
Propositionen
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU beslutades av riksdagen i december 1994 (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Enligt målet ska Sverige verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statens budget ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Sverige ska också verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
EU:s budget
EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra. Det är därför utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Merparten av EU-budgetens inkomster utgörs av avgifter från medlemsländerna, och således styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Utgifterna i EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år. Betalningarna motsvarar faktiska utgifter. Utfallet för EU-budgeten 2011 innebar att betalningarna ökade i förhållande till 2010. Betalningarna var drygt 5 miljarder euro högre än 2010. Den totala nivån för användningen av medel i förhållande till budgeterade medel var i stort sett oförändrad jämfört med 2010 för åtagandena och uppgick till 99,7 procent av de budgeterade medlen. För betalningar uppgick användningen till 99,2 procent av de budgeterade medlen. Överskottet av betalningar, efter överföringar från 2010, minskade något till 1,5 miljarder euro. Regeringen konstaterar dock att problemen med överbudgetering kvarstår.
Europaparlamentet fastställde den 30 november 2011 EU:s årsbudget för 2012. Den beslutade årsbudgeten för 2012 uppgår till 147,2 miljarder euro i åtagandeanslag och 129,1 miljarder euro i betalningsanslag. Nivån på den beslutade budgeten för 2012 är något lägre än kommissionens förslag som innebar en åtagandenivå på 147,4 miljarder euro och en betalningsnivå på 132,7 miljarder euro. I propositionen anförs att med hänsyn till den nivå på betalningar som beslutades finns det en risk för ändringsbudgetar under 2012.
Kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2013 innebär en ökning med 2 procent för åtaganden och med knappt 7 procent för betalningar i förhållande till 2012 års budget.
Anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen
Utfallet för den svenska EU-avgiften 2011 blev 30 596 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.
I nedanstående tabell redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet.
Tabell 1 Avgiften till EU, utgiftsutvecklingen
(miljoner kronor)
| Utfall 2011 | Budget 2012 | Prognos 2012 | Förslag 2013 | Beräknat 2014 | Beräknat 2015 | Beräknat 2016 |
EU-avgiften | 30 596 | 31 291 | 32 262 | 33 494 | 33 888 | 37 011 | 39 150 |
Källa: Budgetpropositionen för 2013.
För budgetåret 2012 beräknas utgifterna bli 1 miljard kronor högre än vad som budgeterats (se tabell 1). Det beror framför allt på retroaktiva justeringar för Storbritanniens budgetreduktion för åren 2008–2011. För 2013, som är det sista året i den gällande budgetramen, beräknas utgifterna uppgå till 33 494 miljoner kronor. Avgiften för åren därefter är beroende av resultatet av den nu pågående förhandlingen om budgetramen för 2014–2020.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 33 494 321 000 kronor för 2013 under anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen.
Förslaget är 1,1 miljarder kronor högre än beräkningen i 2012 års ekonomiska vårproposition. Förändringen beror framför allt på kommissionens förslag till årsbudget för 2013 men även på nya makroekonomiska antaganden.
Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden
Medlemsländernas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, som kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år.
I kommissionens budgetförslag för 2013 föreslås åtagandebemyndiganden om 150 932 miljarder euro. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 2,9 procent eller ca 4 377 miljoner euro.
Regeringen bemyndigades att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följde av den fastställda EU-budgeten för 2011. Sammanlagt uppgick åtagandena 2011 till 144 572 miljoner euro. Åtagandena resulterade i betalningar om 62 836 miljoner euro under 2011. Därutöver gjordes under 2011 betalningar som gällde åtaganden gjorda före 2011 om totalt 66 559 miljoner euro. Vid utgången av 2011 fanns sammanlagt kvarstående utestående åtaganden på totalt 207 443 miljoner euro.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013.
Kompletterande upplysningar
Förhandlingarna om EU:s årsbudget 2013
I juni 2012 hade utskottet överläggningar med statssekretare Hans Lindblad om EU:s årsbudget för 2013. Av regeringens faktapromemoria (2011/12:FPM155) framgår att regeringens övergripande målsättning liksom tidigare år är att nå en så restriktiv budget som möjligt. Regeringen var bekymrad över den anmärkningsvärt höga ökningstakten i EU-budgeten. Vidare ansåg regeringen i faktapromemorian att förslaget inte beaktar att många medlemsstater befinner sig i svåra statsfinansiella situationer med hårda besparingskrav och svag eller obefintlig tillväxt. Utskottets ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt inför det fortsatta arbetet och underströk vikten av att Sverige verkar för budgetrestriktivitet och budgeteffektivitet i förhandlingarna om EU:s årsbudget.
Även i november 2012 hade utskottet överläggningar med statssekretare Hans Lindblad om bl.a. årsbudgeten 2013. Då hade både rådet och Europaparlamentet antagit sina respektive läsningar av budgetförslaget. I förhållande till budgeten 2012 innebar rådets läsning en ökningstakt på 1,27 procent för åtaganden och 2,79 procent för betalningar. Europaparlamentets läsning, i sin tur, innebar en ökningstakt på 2,20 procent för åtaganden och 6,82 procent för betalningar jämfört med budgeten för 2012. I rådet hade Sverige, tillsammans med två andra medlemsstater, valt att inte stödja rådets läsning. Ett förlikningsförfarande mellan rådet och Europaparlamentet inleddes den 24 oktober 2012 och ett förlikningsmöte skulle äga rum den 9 november 2012. Regeringen avsåg att driva en restriktiv linje under förlikningsförfarandet, och den svenska linjen skulle koordineras med övriga likasinnade länder. Även vid denna överläggning konstaterade utskottets ordförande att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt inför det fortsatta arbetet och underströk vikten av att Sverige verkar för budgetrestriktivitet och budgeteffektivitet i förhandlingarna om EU:s årsbudget.
Den 29 november 2012 informerade statsekreterare Hans Lindblad utskottet om det fortsatta arbetet med EU:s årsbudget för 2013.
Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2011
Den 12 november 2012 lämnade Europeiska revisionsrätten sin årsrapport för 2011. Revisionsrätten bedömde att räkenskaperna för 2011 ger en rättvisande bild av EU:s finansiella ställning och av resultatet av transaktioner och kassaflöden för 2011.
De betalningar som ligger till grund för räkenskaperna innehöll fortfarande väsentliga fel. Felprocenten uppskattades till 3,9 procent för EU-budgeten som helhet, vilket är ungefär samma nivå som 2010. Det EU-utgiftsområde där det oftast förekom fel under 2011 var landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa. Felprocenten var 7,7 procent. Den uppskattade felprocenten var fortsatt hög för verksamhetsområdet regionalpolitik, energi och transport och uppgick till 6,6 procent.
Generellt sett var de kontrollsystem som granskades endast delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera betalningarnas korrekthet, och deras potential att förebygga eller upptäcka och korrigera fel utnyttjades inte. Många exempel på kontrollbrister konstaterades.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet stöder regeringens inriktning i budgetpolitiken i EU, som innebär budgetrestriktivitet och en inriktning mot att reformera och modernisera EU:s budget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och bemyndigande.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 utgiftsområde 27:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2013 (avsnitt 3). |
2. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2013 anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt uppställning i propositionen. |
Bilaga 2
Utskottets anslagsförslag
Förslag till beslut om anslag för 2013 under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse från regeringen | Utskottets förslag | |||
1:1 | Avgiften till Europeiska unionen | ±0 | 33 494 321 | ||
Summa för utgiftsområdet | ±0 | 33 494 321 | |||