Finansutskottets betänkande

2012/13:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Sammanfattning

Riksdagen behandlar i detta betänkande – det s.k. rambetänkandet – regeringens förslag till riktlinjer, förslag till statens inkomster och utgifter 2013, förslag till fördelning av utgifterna på utgiftsområden samt förslag till utgiftstak 2013, 2014 och 2015. Också oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar behandlas. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag på utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget på 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor för 2013, 2014 respektive 2015. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden, beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler och att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utgifterna på statens budget uppgår enligt propositionen sammanlagt till 837,2 miljarder kronor och inkomsterna till 829,6 miljarder kronor 2013. Statens budgetsaldo uppgår därmed till –7,6 miljarder kronor 2013. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn räknat i procent av BNP uppgår till –0,6; 0,3; 1,7 respektive 2,5 procent åren 2013–2016.

Den ekonomiska utvecklingen

Enligt regeringens prognoser i propositionen bromsar tillväxten i svensk ekonomi in till följd av en svag utveckling i vår omvärld. BNP bedöms öka med 1,6 procent 2012 och med 2,7 procent 2013. För 2013 är det en nedreviderad prognos från 3,3 procent jämfört med vårpropositionen. Den utdragna skuldkrisen i euroområdet och en svagare omvärldsefterfrågan bidrar till en svagare utveckling av bl.a. exporten. Tillväxten bedöms successivt ta fart igen och hushållens konsumtion blir en viktig drivkraft för återhämningen 2013–2016. Stor ovisshet råder emellertid om utvecklingen av skuldkrisen i euroområdet och tillväxten i länder som USA och Kina vilket medför att riskerna för en svagare utveckling dominerar. Samtidigt har värdet av varuexporten till bl.a. euroområdet, USA och Danmark sjunkit medan exporten till tillväxtekonomierna har stigit och därmed blivit allt viktigare för svensk ekonomi. En stabil tillväxt i Asien och god konjunkturutveckling i USA är viktiga för en snabb återhämtning av den svenska ekonomin. Oron på de finansiella marknaderna har avtagit men underliggande strukturproblem återstår att lösa i ett antal euroländer. Betydande risker finns därmed för att oron på de finansiella marknaderna åter ska öka. Tillväxten återhämtar sig 2013 och bedöms öka i god takt åren 2014–2016.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De offentliga finanserna har stärkts sedan 2009, men till följd av den dämpade ekonomiska utvecklingen och de åtgärder som regeringen föreslår bedömer regeringen att det finansiella sparandet kommer att uppvisa ett underskott både 2012 och 2013. Svensk ekonomi har visat stor motståndskraft mot den negativa globala ekonomiska utvecklingen. De svenska offentliga finanserna är bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en sjunkande skuldkvot, vilket få andra länder kan visa upp. Denna starka position ger förutsättningar att även i fortsättningen motverka finans- och skuldkrisens effekter på jobb och välfärd samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga kan fortsätta att stärkas och fler komma i arbete.

Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en försämrad utveckling dominerar. Mot bakgrund av att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden finns det fortfarande ett behov av säkerhetsmarginaler framför allt för att kunna föra en mer expansiv finanspolitik vid en fördjupad kris i euroområdet. Mot bakgrund av de offentliga finansernas utveckling, konjunkturen och behovet av säkerhetsmarginaler anser utskottet därför att ett reformutrymme på 23 miljarder kronor är väl avvägt. Detta är förenligt med utgiftstaken och förenligt med att det finansiella sparandet ska återvända till ett överskott på omkring 1 procent av BNP när resursläget normaliseras de kommande åren.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda temporära efterfrågestimulerande åtgärder. De högre disponibla inkomsterna ger utrymme för hushållen att öka sin konsumtion. I stället finns det utrymme att vidta ytterligare strukturellt angelägna åtgärder, åtgärder som bidrar till att investera Sverige ännu starkare och som samtidigt stöder konjunkturåterhämtningen.

Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på vikten av att det finns tydliga budgetpolitiska mål och restriktioner och en väl utformad budgetprocess för att bevara förtroendet för de offentliga finanserna. Utskottet ser med tillfredsställelse på det målmedvetna arbete som regeringen bedrivit sedan 2006 för att förbättra det finanspolitiska ramverket och betonar vikten av den breda parlamentariska förankring som sedan mitten av 1990-talet finns när det gäller det finanspolitiska ramverket. Samtidigt kan utskottet konstatera att sedan den nuvarande budgetordningen första gången tillämpades i mitten av 1990-talet har omvärlden förändrats. Det europeiska perspektivet och EU:s roll i budgetsammanhang har förändrats, vilket aktualiserar frågan om regleringen av den svenska budgetprocessen samtidigt som det internationellt pågår en diskussion om i vilken utsträckning finanspolitiska regler ska innehålla s.k. undantagsklausuler. Utskottet noterar att regeringen mot denna bakgrund dels aviserar en översyn av budgetprocessen, dels vill undersöka om det är önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak.

För att rusta Sverige att klara en allt hårdare internationell konkurrens är det enligt utskottet nödvändigt att investera för framtiden, i infrastruktur och forskning och i förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Sådana investeringar behövs för att stärka människors välfärd och för att öka tillväxt och konkurrenskraft.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om en markant ökad ekonomisk ram för infrastruktur, som ger utrymme för såväl omfattande nyinvesteringar som den största satsningen på järnvägsunderhållet någonsin. Genom den nyligen överlämnade forskningspropositionen finns förutsättningar att ta ytterligare steg för att stärka Sveriges position som ledande forskningsnation. Enligt studier från OECD är bolagsskatten den skatt som bedöms som mest skadlig för tillväxten. Som regeringen skriver i propositionen skulle en oförändrad svensk bolagsskattesats för svensk del kunna innebära att produktionen riskerar att omlokaliseras till Europas mer centralt belägna länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar. Den svenska bolagsskatten är i dag högre än genomsnittet i OECD och EU. Utskottet ställer sig mot den bakgrunden bakom regeringens förslag om sänkt bolagsskattesats till 22 procent och utvidgade ränteavdragsbegränsningar. En fungerande bostadsmarknad är ytterligare en viktig grund för tillväxt och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar regeringens föreslagna åtgärder för att dels öka nybyggnationen, dels utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre. Det handlar bl.a. om sänkt fastighetsavgift för flerbostadshus samt åtgärder för att stimulera privatuthyrning av bostäder.

Det är nödvändigt att regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten, bl.a. i form av höjda kapitaltäckningskrav på storbankerna, detta inte minst mot bakgrund av att en finansiell kris skulle bli mycket kostsam med tanke på att Sverige har ett stort banksystem i förhållande till BNP. Att Sverige har en stor banksektor beror bl.a. på att svenska banker har en relativt omfattande verksamhet utomlands.

Trots att den ekonomiska utvecklingen varit mycket ogynnsam i omvärlden under en lång tid har den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Antalet sysselsatta är i dag större än vid regeringsskiftet 2006 och före finanskrisens utbrott 2008. Inbromsningen i svensk ekonomi under slutet av 2011 och det svaga konjunkturläget 2012 har dock dämpat sysselsättningsökningen första halvåret i år. Dessutom tyder framåtblickande indikatorer som anställningsplaner och varsel på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt under andra halvåret 2012. Utskottet välkomnar regeringens föreslagna åtgärder för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Det handlar om både permanenta och temporära åtgärder för att dels förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, dels möta den svagare konjunkturen. Utskottet delar också regeringens bedömning att särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. unga och utrikes födda. Viktigt för att motverka arbetslöshet i dessa grupper är bl.a. utbildningsinsatser och den förstärkning av etableringsreformen som regeringen föreslår.

En ansvarsfull ekonomisk politik som säkrar jobb och tillväxt är nödvändig för att långsiktigt också säkra välfärden. Det faktum att regeringen prioriterat en ansvarsfull politik med sunda statsfinanser gör att Sverige kan prioritera välfärdssatsningar i tider av dämpad ekonomisk tillväxt, utan att tvingas till skattehöjningar. Som ytterligare ett led i arbetet med att stärka kvaliteten inom välfärdssektorn stöder utskottet regeringens förslag att skapa en renodlad inspektionsmyndighet för vård, omsorg och socialtjänst. I ett modernt samhälle ska det också vara möjligt att förena föräldraskap och arbete. Därför stöder utskottet att regeringen, genom riktade statsbidrag, nu stimulerar kommunerna att i ökad omfattning erbjuda förskola på obekväm arbetstid. Utskottet stöder vidare regeringens förslag om skattesänkningar för pensionärer och höjd grundnivå i föräldraförsäkringen, åtgärder som stärker situationen för ålderspensionärer och barnfamiljer med låg ekonomisk standard och små marginaler. Utskottet står fortsatt bakom regeringens överenskommelse med Miljöpartiet om en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Detta stärks ytterligare under 2013 genom att regeringen avser att föreslå att personer som vistas i Sverige utan tillstånd får utökad tillgång till offentligt subventionerad sjukvård.

En långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik bör grundas på vetenskapliga bedömningar. Utskottet delar regeringens syn att klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. En ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik förutsätter långsiktiga utsläppsminskningar både nationellt och internationellt.

Utskottet ställer sig slutligen bakom regeringens inriktning på försvarspolitikens område med bl.a. krav på ett förtroendeingivande luftförsvar.

Oppositionspartiernas alternativa riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken avstyrks.

I betänkandet finns 12 reservationer (S, MP, SD, V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

 

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9 samt

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

2.

Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013

 

a)

Utgiftstak för staten

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 095 miljarder kronor för 2013, 1 105 miljarder kronor för 2014 och 1 125 miljarder kronor för 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 2 och avslår motionerna

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 2.

 

b)

Utgiftsramar för 2013 per utgiftsområde

 

Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2013 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 4 och avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 i denna del,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 4.

 

c)

Övriga utgifter på statens budget

 

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2013, beräkningen av Riksgäldens nettoutlåning för 2013 samt beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2013 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkterna 5, 9 och 10 samt avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del och

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 i denna del.

 

d)

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

 

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

5. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

6. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),

7. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

8. lag om ändring i lagen (2009:1469) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),

9. lag om ändring i lagen (2009:1472) om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

10. lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

11. lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

12. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkterna 14–25 och avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3 i denna del, 7 och 10–18,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 6–8, 10–16 och 18–22,

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 7, 9, 17, 18, 30 och 31,

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 3,

2012/13:U327 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22,

2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 1,

2012/13:A392 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 23 och

2012/13:A396 av Esabelle Dingizian m.fl. (MP) yrkande 1.

 

e)

Beräkning av inkomsterna på statens budget

 

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2013 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 3 och avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 i denna del,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 3.

 

f)

Ålderspensionssystemets utgifter

 

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2013 till 256 933 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 6.

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (MP)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (V)

3.

Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2014, 2015 och 2016

 

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2014, 2015 och 2016 enligt utskottets förslag i bilaga 4 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 7 och avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 5 och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 5.

Reservation 9 (S)

Reservation 10 (MP)

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (V)

4.

Bemyndigande om upplåning

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 8.

5.

Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 36 800 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 11.

6.

Myndigheternas räntekontokrediter

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 650 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 12.

7.

Bemyndigande för ramanslag

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 13.

Stockholm den 8 november 2012

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Peder Wachtmeister (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Anders Sellström (KD), Erik Almqvist (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M), Sven-Erik Bucht (S), Edip Noyan (M), Mats Pertoft (MP) och Adnan Dibrani (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget. Det gäller proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 om förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–25 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2012 enligt förteckningen i bilaga 1.

Rambeslutet

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna på statens budget. De beslutade utgiftsramarna får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte heller behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster, som beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året.

I beslutet om inkomsterna ingår att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande skatte- och avgiftsregler samt att beräkna effekterna av dessa ändringar. Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna på statens budget kommer att bli.

Statens budget ska enligt budgetlagen (2011:203) förutom inkomster och utgifter även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att få fram lånebehovet görs en bedömning av hur nettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar bör vara. Efter dessa beräkningar får man fram statens budgetsaldo som en restpost som visar statens upplåningsbehov.

Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna på statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet (punkt 2 i detta betänkande), i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Rambeslutet behandlas i kapitel 3 Utgiftsramar och beräkning av inkomster på statens budget 2013.

Utfrågningar i samband med beredningen av rambeslutet

Den 17 september höll finansutskottet en öppen utfrågning om den europeiska planeringsterminen med EU-kommissionär Olli Rehn och statssekreterare Susanne Ackum. Den 2 oktober informerades utskottet om aktuella EU-frågor av finansminister Anders Borg.

Yttranden från andra utskott

Yttranden över budgetpropositionens förslag tillsammans med motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från

·.    konstitutionsutskottet (2012/13:KU1y)

·.    skatteutskottet (2012/13:Sku1y) och (2012/13:SkU2y)

·.    justitieutskottet (protokollsutdrag 2012/13:5)

·.    civilutskottet (2012/13:CU1y)

·.    socialförsäkringsutskottet (2012/13:SfU1y)

·.    socialutskottet (2012/13:SoU1y)

·.    kulturutskottet (protokollsutdrag 2012/13:4)

·.    trafikutskottet (protokollsutdrag 2012/13:5)

·.    miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2012/13:3)

·.    näringsutskottet (2012/13:NU1y)

·.    arbetsmarknadsutskottet (2012/13:AU1y).

Utrikesutskottet, försvarsutskottet och utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Yttrandena presenteras i sin helhet i bilagorna 5–16 i betänkandet. En sammanställning över yttrandena finns i avsnitt 3.8. Yttrandena åberopas också i relevanta delar i finansutskottets ställningstagande till dels riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i kapitel 2, dels rambeslutet i kapitel 3.

Budgetpropositionens innehåll i korthet

Utgifterna på statbudgeten 2013 uppgår till sammanlagt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna till 829,6 miljarder kronor. Statens lånebehov uppgår därmed till 7,6 miljarder kronor 2013. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten fastställs till 1 095 miljarder kronor 2013, 1 105 miljarder kronor 2014 och 1 125 miljarder kronor 2015. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår i regeringens förslag till –0,6 procent av BNP 2013.

Regeringens förslag i budgetpropositionen syftar till att stärka tillväxtmöjligheterna och motverka att arbetslösheten biter sig fast. Ökade investeringar föreslås i infrastruktur och i forskning och innovation. Bolagsskatten bör sänkas från 26,3 till 22 procent. Åtgärder presenteras för att öka tillgången på bostäder. Arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser inriktas på att få främst fler unga och utrikes födda i arbete. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att säkra den finansiella stabiliteten. Den statliga tillsynen inom vård och omsorg bör förstärkas. Regeringen föreslår åtgärder för att stärka rättsväsendet, däribland skärpta straff och tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott. Åtgärder inom studiestöd, föräldraförsäkringen och bostadstillägget till pensionärer syftar till att förstärka inkomsterna bland ekonomiskt utsatta. Inkomstskatten för pensionärer bör sänkas genom en höjning av grundavdraget. Inom energi-, klimat- och miljöpolitiken föreslår regeringen bl.a. satsningar på mer effektiva tillståndsprocesser och stöd till förnybara energikällor.

Budgetmotionernas innehåll i korthet

Socialdemokraterna

I Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. är utgifterna på statsbudgeten 2013 sammanlagt 29,7 miljarder kronor högre och inkomsterna 32,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov är i Socialdemokraternas förslag 4,8 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten höjs med 20 miljarder kronor 2013–2015 jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –0,5 procent av BNP.

Socialdemokraterna anser att Sverige behöver en ny affärsplan för jobb och stärkt konkurrenskraft. Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. Investeringar bör göras i skolan, bl.a. på att minska klasstorlekarna. Det svenska innovationsarbetet bör lyftas upp till högsta politiska nivå och resurser läggas på strategisk samverkan mellan staten och olika framtidsbranscher. Ytterligare medel bör läggas på järnvägen. Sverige behöver fler företag som växer och anställer. Staten bör ta över ansvaret från företagen för den andra sjuklöneveckan. Investeringar i utbildning krävs för att sluta rekryteringsgapet. Utbildningskontrakt, yrkesintroduktionsjobb och bristyrkesutbildning föreslås för att råda bot på ungdomsarbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras och likaså sjukförsäkringen. Fas 3 bör avvecklas. En höjning föreslås av barnbidraget. Bolagsskatten bör sänkas till 24 procent. Jobbskatteavdraget bör trappas av för inkomster på över 60 000 kronor i månaden. Nedsättningen i socialavgifter för unga bör slopas och även halveringen av moms på restaurang- och cateringtjänster.

Miljöpartiet

I Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. är utgifterna på statsbudgeten 2013 sammanlagt 22,8 miljarder kronor högre och inkomsterna 25,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov är i Miljöpartiets förslag 4,6 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten höjs med 25 miljarder kronor 2013, 30 miljarder kronor 2014 och 35 miljarder kronor 2015 jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –0,5 procent av BNP.

Miljöpartiet anser att Sverige behöver satsningar på nya jobb och en ekonomisk politik som gynnar en långsiktigt hållbar grön omställning. Socialavgifterna bör sänkas, i synnerhet för små företag, och sjuklöneansvaret avskaffas för de mindre företagen. Miljöpartiet vill på sikt se en samlad arbetslivstrygghet och föreslår nu reformer av arbetslöshets- och sjukförsäkringen. För att motverka arbetslösheten bland unga föreslås traineeplatser i näringslivet och välfärdssektorn. Ytterligare investeringar bör göras i järnväg, kollektivtrafik, gröna innovationer samt miljö och naturvård. En omstart behövs i klimatarbetet genom bl.a. ökat klimatbistånd och höjda miljöstyrande skatter. Ökade satsningar bör göras på skolan och på den högre utbildningen. Medel omprioriteras från försvaret till icke-militära hot. Bolagsskatten bör sänkas till 25,3 procent. Jobbskatteavdraget bör trappas av för inkomster på över 40 000 kronor i månaden. Nedsättningen i socialavgifter för unga bör slopas. Halveringen av moms på restaurang- och cateringtjänster bör utökas till att även gälla vissa reparationer.

Sverigedemokraterna

I Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. är utgifterna på statsbudgeten 2013 sammanlagt 10,9 miljarder kronor högre och inkomsterna 8,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov uppgår i Sverigedemokraternas förslag till 0 miljarder kronor. Inga förändringar föreslås i utgiftstaket för staten jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –0,6 procent av BNP.

Sverigedemokraterna vill se ökade investeringar i järnvägen och vill även återreglera densamma. Det ska löna sig att arbeta och anställa. Ett femte jobbskatteavdrag föreslås. Ett sjuklöneavdrag bör införas i syfte att sänka kostnaderna att anställa för främst de små företagen. Medel föreslås för en kvalitetshöjning i den högre utbildningen med särskilt fokus på naturvetenskap. En ny anställningsform för lärlingar bör införas för att sänka tröskeln in på arbetsmarknaden för unga. Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen bör reformeras. Nedsättningen i socialavgifter för unga bör avskaffas och även halveringen av moms på restaurang- och cateringtjänster. Sverigedemokraterna föreslår en rad åtgärder för att stärka sjukvården samt en höjning av garantipensionerna. Omfattande satsningar föreslås på rättsväsendet. Med målet att minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent föreslås kraftiga besparingar på flera utgiftsområden. Biståndsramen bör sänkas. Den svenska försvarsförmågan måste återupprättas genom bl.a. ökade förbandsanslag. Sverigedemokraterna motsätter sig en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken och vill återföra medel från Stabilitetsfonden till statskassan.

Vänsterpartiet

I Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. är utgifterna på statsbudgeten 2013 sammanlagt 56,8 miljarder kronor högre och inkomsterna 54,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov uppgår i Vänsterpartiets förslag till 1,5 miljarder kronor. Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till utgiftstak för staten. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –0,5 procent av BNP.

Vänsterpartiet vill genomföra en kraftfull satsning på gröna jobb för miljön och klimatet. Nya jobb i offentlig och privat verksamhet ska skapas genom investeringar i energiomställning, bostadsbyggande och infrastruktur. Järnvägen bör återregleras och betydligt större investeringar göras i järnvägen. Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden och arbetsmarknadspolitiken understödjas av en offensiv utbildningspolitik. Lärlingsanställningar, traineeprogram och utbildningsvikariat föreslås för att motverka ungdomsarbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska reformeras. Omfattande investeringar bör göras inom vård, skola och omsorg. Vinstsyftande bolag ska inte få bedriva välfärdsverksamheter som finansieras med offentliga bidrag.

Bolagsskatten bör höjas till 28 procent. Jobbskatteavdraget bör trappas av för inkomster på över 30 000 kronor i månaden och på sikt avskaffas. Nedsättningen i socialavgifter för unga bör slopas och även halveringen av moms på restaurang- och cateringtjänster.

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Enligt regeringens prognoser i propositionen bromsar tillväxten i svensk ekonomi in till följd av en svag utveckling i vår omvärld. BNP bedöms öka med 1,6 procent 2012 och med 2,7 procent 2013. För 2013 är det en nedreviderad prognos från 3,3 procent jämfört med vårpropositionen. Den utdragna skuldkrisen i euroområdet och en svagare omvärldsefterfrågan bidrar till en svagare utveckling av bl.a. exporten. Tillväxten bedöms successivt ta fart igen där hushållens konsumtion blir en viktig drivkraft för återhämtningen under åren 2013–2016. Stor ovisshet råder emellertid om hur skuldkrisen i euroområdet och tillväxten i länder som USA och Kina utvecklar sig, vilket medför att riskerna för en svagare utveckling dominerar. Samtidigt har värdet av varuexporten till bl.a. euroområdet, USA och Danmark sjunkit medan exporten till tillväxtekonomierna har stigit och därmed blivit allt viktigare för svensk ekonomi. En stabil tillväxt i Asien och en god konjunkturutveckling i USA är viktiga för en snabb återhämtning av den svenska ekonomin. Oron på de finansiella marknaderna har avtagit men underliggande strukturproblem återstår att lösa i ett antal euroländer. Därmed finns det betydande risker för att oron på de finansiella marknaderna åter ska öka. Tillväxten återhämtar sig 2013 och bedöms växa i god takt under åren 2014–2016.

1.1 Propositionen om den ekonomiska utvecklingen

Osäkerheten kring den globala ekonomin bedöms vara stor även i fortsättningen, vilket framför allt förklaras av avsaknaden av långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Denna osäkerhet bedöms ha en dämpande inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Sverige under de kommande åren. Osäkerheten om det ekonomiska läget i omvärlden påverkar hushållens konsumtion och företagens investeringar negativt och dämpar hushållens konsumtion och företagens investeringar under 2012 och 2013. Som en följd av detta utvecklas också arbetsmarknaden svagt. Under 2013 bedöms emellertid tillväxten successivt ta fart och ekonomin bedöms växa i god takt åren därefter. BNP bedöms öka med 1,6 procent 2012 och 2,7 procent 2013, se tabell 1.1.

 

 

Tabell 1.1 Nyckeltal

Procentuell förändring

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP

3,9

1,6

2,7

3,7

3,5

3,0

BNP-gap1

-0,9

-1,4

-1,7

-0,4

-0,1

0,0

Sysselsatta 15–74 år

2,1

0,4

0,4

1,3

1,7

0,8

Arbetade timmar

2,3

0,3

0,6

1,5

1,5

0,8

Produktivitet i näringslivet

2,5

2,4

2,2

2,6

1,8

2,1

Arbetslöshet2

7,5

7,6

7,5

6,7

5,5

5,2

Löner3

2,4

3,2

3,1

3,4

3,5

3,6

KPI, årsgenomsnitt

3,0

1,0

1,2

1,7

2,4

2,6

Reporänta vid årets slut

1,75

1,50

1,50

2,50

3,50

3,50

1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2 I procent av arbetskraften, 15–74 år.

3 Timlöner mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källa: Budgetpropositionen 2013.

I takt med att trovärdiga lösningar genomförs för att lösa de statsfinansiella problemen i Europa och att omvärldsefterfrågan ökar bedöms konjunkturen återhämta sig under 2014. Den minskade osäkerheten och successivt ljusare utsikter på arbetsmarknaden bedöms bidra till att hushållens konsumtion ökar i en god takt under åren 2013–2016. En långsam återhämtning i omvärlden bidrar till en ökad export. Sammantaget bedöms BNP i genomsnitt öka med 3,4 procent per år under åren 2014–2016. Jämfört med tidigare konjunkturuppgångar bedöms efterfrågan på exportvaror vara förhållandevis låg till följd av en svag internationell tillväxt. De viktigaste drivkrafterna för BNP-tillväxten bedöms vara hushållens konsumtion och de fasta bruttoinvesteringarna. Arbetslösheten bedöms successivt minska under åren 2014–2016 och uppgå till 5 procent 2016.

Internationell och finansiell ekonomi

För euroområdet bedöms tillväxten bli mycket svag under 2012 och 2013, –0,4 procent respektive +0,6 procent. De svaga statsfinanserna i många euroländer i kombination med en svag realekonomisk utveckling försvårar situationen då den kräver finanspolitiska åtstramningar för att motverka växande budgetunderskott och statsskulder. Detta riskerar att dämpa tillväxten ytterligare och leder till att fler finanspolitiska åtstramningar blir nödvändiga. Trots att åtgärder vidtagits för att motverka den statsfinansiella krisen är osäkerheten stor kring införandet av beslutade åtgärder, samt om konsolideringsprogram och strukturreformer i de krisdrabbade länderna kommer att vara tillräckliga för att leda till långsiktigt högre tillväxt och hållbara offentliga finanser. Denna osäkerhet bedöms hålla tillbaka hushållens konsumtion och företagens investeringsvilja.

Oron på de finansiella marknaderna är fortfarande hög, vilket avspeglar sig i stora skillnader i statsobligationsräntor mellan länder med goda respektive svaga offentliga finanser. De höga räntekostnaderna i länder med svaga statsfinanser bidar till en ökad osäkerhet kring uthålligheten i de offentliga finanserna och ökar risken för att flera länder kan behöva söka statsfinansiellt stöd. En fortsättingsvis expansiv penningpolitik från ECB:s sida, i kombination med åtgärder för att öka bankernas utlåning bedöms dock stimulera ekonomin. Konjunkturen i euroområdet bedöms vända uppåt 2014. Återhämtningen blir utdragen och resursutnyttjandet bedöms inte normaliseras förrän efter 2016.

Även återhämtningen i USA bedöms bli utdragen. Skuldkrisen i Europa och en dämpad tillväxt i Asien medför en lägre omvärldsefterfrågan i USA. Svaga reallöneökningar och fortsatt skuldavveckling håller tillbaka hushållens konsumtion. En åtstramande finanspolitik bidrar till att utvecklingen av den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna dämpas. Regeringens bedömning är emellertid att gällande regelverk, som innebär en kraftigt åtstramande finanspolitik, inte kommer att tillämpas efter 2013. Vidare konstateras att arbetslösheten fortfarande är hög och att sysselsättningstillväxten är svag. En expansiv penningpolitik bedöms stimulera ekonomin. Tillväxten bedöms bli måttlig under 2012 och 2013 för att sedan ta fart 2014. Regeringen bedömer USA:s BNP till 1,8; 2,1 respektive 2,3 procent under åren 2012–2014. Resursutnyttjandet i USA bedöms vara mycket lågt 2012 för att långsamt stiga och normaliseras 2016.

Den fortsatta oron på de finansiella marknaderna och dämpad tillväxt i euroområdet och USA bedöms tynga ned den internationella ekonomin 2012 och 2013.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i USA och i euroområdet

Procentuell förändring

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

USA

1,8

2,1

2,3

2,9

3,1

3,0

Euroområdet

1,5

-0,4

0,6

1,7

2,4

2,5

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Svensk efterfrågan

Regeringen konstaterar att svensk ekonomi har visat på en oväntat god motståndskraft mot skuldkrisen i euroområdet. En svagare tillväxt i omvärlden tyder dock på en dämpad utveckling av tillväxten under den närmaste tiden. I takt med att osäkerheten kring det statsfinansiella läget i Europa minskar under 2013 bedöms tillväxten öka snabbare. Låga nominella räntor, en initialt hög sparkvot och en successivt starkare arbetsmarknad bidrar till en stark konsumtionstillväxt under åren 2013–2016. Regeringens föreslagna skattesänkning för pensionärer bedöms även skapa utrymme för en ökad konsumtion. Den föreslagna sänkta bolagsskatten bedöms skapa förutsättningar för en stark investeringstillväxt. Bolagsskatten bedöms också vara ett potentiellt viktigt instrument för att påverka företagen i deras lokaliseringsbeslut.

BNP-tillväxten bedöms bli som högst 2014 då även den internationella konjunkturåterhämtningen antas ha tagit fart och efterfrågan på svenska exportprodukter ökar snabbare. Jämfört med tidigare svenska konjunkturuppgångar antas efterfrågan på svenska exportprodukter vara förhållandevis låg till följd av en svag internationell tillväxt. Exporten bidrar därför mindre till BNP-tillväxten under 2014 och 2015. De viktigaste drivkrafterna för BNP-tillväxten under 2012–2016 bedöms i stället vara hushållens konsumtion och de fasta bruttoinvesteringarna, se tabell 1.3.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans 2011–2016

 

2011

2011

2012

2013

2014

2015

2016

 

Mdkr

Procentuell förändring, fasta priser

 

Hushållens konsumtion

1 664

2,0

1,9

2,9

3,8

3,7

3,1

Offentlig konsumtion

928

1,8

0,8

0,4

0,5

0,3

0,4

Fasta bruttoinvesteringar

642

6,2

3,9

4,6

7,9

6,9

5,8

Lagerinvesteringar1

41

0,6

-0,7

0,0

0,0

0,0

0,0

Export

1 751

6,9

1,5

5,0

6,9

6,8

6,5

Import

1 533

6,3

0,5

5,0

7,2

7,2

7,0

BNP

3 492

3,9

1,6

2,7

3,7

3,5

3,0

BNP, kalenderkorrigerad

3,9

2,0

2,7

3,9

3,3

2,7

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källa: Budgetpropositionen 2013.

När den globala efterfrågan tar fart 2014 antas efterfrågan på svenska exportprodukter öka. Den starka kronan håller dock tillbaka efterfrågan på svenska exportvaror. Den höga efterfrågan och en stark krona bedöms leda till att importen ökar snabbare än sitt historiska genomsnitt under 2014–2016. Under samma period bedöms utrikeshandeln bidra positivt till BNP-tillväxten. Bytesbalansöverskottet antas ligga kvar på runt 7 procent av BNP. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent 2012 och 2,7 procent 2013. Åren 2014–2016 väntas BNP öka med i genomsnitt 3,4 procent, se tabell 1.3.

Arbetsmarknaden

Regeringens bedömning är att arbetsmarknaden utvecklas svagt under 2012 och 2013. Under 2013 antas företagen kunna möta den stigande efterfrågan med att öka resursutnyttjandet i företaget. Efterfrågan på arbetskraft bedöms öka under 2014. Lediga resurser på arbetsmarknaden gör att sysselsättningen kan öka kraftigt utan att det uppstår någon generell brist på arbetskraft. Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas därför bli stark under 2014 och 2015. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms vara normalt 2016, vilket kan beskrivas som att den faktiska sysselsättningen sammanfaller med den potentiella sysselsättningen. Sammantaget beräknas antalet sysselsatta stiga med ca 220 000 personer från 2011 t.o.m. 2016. Arbetslösheten väntas minska till drygt 5 procent 2016. Antalet arbetslösa uppgår då till ungefär 270 000 personer.

Produktionen av företagstjänster bedöms stiga starkt och antalet sysselsatta bedöms öka med drygt 90 000 personer under åren 2013–2016. I industrin bedöms dock den stora nedgången i sysselsättningen 2009 inte återhämtas, utan väntas till stor del bli bestående. År 2016 bedöms ungefär 100 000 färre vara sysselsatta i industrin än 2008.

I samband med konjunkturåterhämtningen bedöms medelarbetstiden öka under 2013 och 2014 då företagen inte hinner anpassa arbetsstyrkan fullt ut.

Löner och inflation

Löneökningstakten bedöms gradvis stiga under 2014–2016 i takt med att konjunkturläget förbättras och arbetslösheten sjunker. I näringslivet antas lönerna öka med i genomsnitt 3,5 procent per år under 2014–2016. Lönernas utveckling tillsammans med den låga inflationen medför att den reala löneökningstakten för 2012–2016 bedöms bli högre än genomsnittet för perioden 2006–2011. Ökningstakten är dock något lägre än genomsnittet sedan mitten av 1990-talet.

Inflationen väntas uppgå till 1,0 procent 2012. Den låga inflationen förklaras framför allt av att importpriserna har sjunkit under det första halvåret 2012, vilket har resulterat i lägre priser på varor och drivmedel. Resursutnyttjandet i ekonomin bedöms vidare vara lågt och enhetsarbetskostnaden har enligt regeringen stigit mycket långsamt under 2010–2012. Med stigande olje- och importpriser, resursutnyttjande i ekonomin, sysselsättning samt enhetsarbetskostnader väntas dock kostnadstrycket öka under 2014–2016 och KPIF-inflationen väntas stiga till 2 procent i slutet av 2016. Inflationen, mätt som KPI, väntas stiga ännu snabbare under 2014–2016 på grund av stigande bostadsräntor som en effekt av förväntade successiva höjningar av Riksbankens reporänta. Det låga resursutnyttjandet 2012 och 2013 och det låga inflationstrycket gör att Riksbanken bedöms fortsätta att föra en expansiv penningpolitik under de närmaste åren. I takt med att resursutnyttjandet och inflationen stiger påbörjas en normalisering av reporäntan. I slutet av 2015 bedöms reporäntan ha höjts till 3,50 procent.

Risker och alternativscenarier

Den framtida konjunkturutvecklingen bedöms vara mycket osäker, och sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera. Ovissheten om hur skuldkrisen i euroområdet kommer att utvecklas är stor och tillväxten i USA kan bli lägre än vad som förutses, bl.a. till följd av större finanspolitiska åtstramningar. Vidare finns en risk att arbetslösheten i Sverige inte minskar lika mycket som i huvudscenariot. Vidare råder osäkerhet kring utvecklingen av den svenska växelkursen. Regeringen redovisar två alternativscenarier i förhållande till huvudscenariot. I det ena analyseras hur en kraftig men tillfällig växelkursförstärkning skulle kunna påverka den svenska ekonomins utveckling. I det andra scenariot analyseras hur svensk ekonomi skulle utveckla sig om motståndskraften mot skuldkrisen i euroområdet är starkare än vad som antagits i huvudscenariot, se tabell 1.4.

Tabell 1.4 Alternativscenarier

Procentuell förändring

 

2012

2013

2014

2015

2016

BNP, procentuell förändring

 

 

 

 

 

Alt. 1 Starkare växelkurs

1,4

1,8

4,2

3,8

3,1

Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan

1,7

3,2

4,2

3,7

2,7

Huvudscenario

1,6

2,7

3,7

3,5

3,0

Sysselsättning, procentuell förändring

 

 

 

 

 

Alt. 1 Starkare växelkurs

0,3

0,1

1,1

2,0

0,9

Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan

0,4

0,6

1,8

2,0

0,6

Huvudscenario

0,4

0,4

1,3

1,7

0,8

Arbetslöshet, % av arbetskraften

 

 

 

 

 

Alt. 1 Starkare växelkurs

7,7

7,9

7,3

5,8

5,4

Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan

7,6

7,3

6,0

4,5

4,4

Huvudscenario

7,6

7,5

6,7

5,5

5,2

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

 

 

 

 

 

Alt. 1 Starkare växelkurs

-0,4

-0,9

0,0

1,5

2,2

Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan

-0,3

-0,4

0,7

2,2

3,0

Huvudscenario

-0,3

-0,6

0,3

1,7

2,5

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Det första scenariot med en starkare växelkurs medför bl.a. att BNP-tillväxten blir nästan 1 procentenhet lägre än i huvudscenariot och att arbetslösheten stiger till nära 8 procent 2013, se tabell 1.4. Den starkare växelkursen påverkar svensk ekonomi genom en svagare export än i huvudscenariot. Importpriserna blir lägre med den starkare växelkursen varför importutvecklingen bedöms bli starkare 2013.

I alternativscenario 2 växer konsumtionen med i genomsnitt 4,3 procent per år 2013–2015 jämfört med 3,4 procent i huvudscenariot, se tabell 1.4. Investeringarna antas öka med 7,9 procent per år under 2013–2015 jämfört med 6,4 procent i huvudscenariot. Den starkare inhemska efterfrågan bidrar till en högre produktionsutveckling 2013–2015, vilket bedöms leda till ökat resursutnyttjande och ett positivt BNP-gap 2014. Arbetslösheten bedöms bli betydligt lägre under 2013–2016 jämfört med huvudscenariot.

1.2 Motionerna om den ekonomiska utvecklingen

Socialdemokraternas motion

I partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) konstateras att världsekonomin växer i relativt god takt, runt 4 procent i genomsnitt under 2012–2014. Motionärerna anser dock att den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld står inför flera stora utmaningar, bl.a. att USA:s ekonomi fortfarande tyngs av stora ekonomiska problem.

Utvecklingen i Europa kommer att sätta sin prägel på den internationella utvecklingen under många år framöver. Den sammantagna bilden av den europeiska ekonomin under de kommande åren bedöms som dyster med hög offentlig skuldsättning, obalanserade konkurrensförhållanden och hög arbetslöshet. Motionärernas bedömning är att lågkonjunkturen i Europa sannolikt kommer att bli djup och utdragen.

Sveriges ekonomiska utveckling är tätt sammankopplad med utvecklingen i Europa, och tillväxten bedöms bli relativt måttlig under de närmaste åren. Enligt motionärerna är det sannolikt att skuldkrisen i euroområdet kommer att få genomslag i svensk ekonomi – och att produktionen kommer att mattas av under det andra halvåret 2012. Motionärerna konstaterar att den svenska kronan har noterats till den starkaste nivån på över tio år. I ett läge med försvagad efterfrågan i vår omvärld samtidigt som Sveriges relativa konkurrenskraft försämras genom kronförstärkningen så blir de svenska hushållens konsumtion alltmer central för tillväxten.

Den höga privata skuldsättningen i Sverige utgör enligt motionärerna fortfarande en riskfaktor för utvecklingen. Motionärerna anser vidare att regeringen är mycket optimistisk om framtiden i den prognos som ligger till grund för budgetpropositionen 2013, jämfört med oberoende bedömare. Regeringen har en betydligt mer optimistisk syn på arbetsmarknadens funktionssätt än andra bedömare.

Miljöpartiets motion

Som ett resultat av efterdyningarna av finanskrisen och den nuvarande skuldkrisen i euroområdet konstateras i partimotion 2012/12:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) att den globala konjunkturutvecklingen fortfarande är svag. Enligt motionärerna är risken dessutom stor att den globala konjunkturutvecklingen blir sämre än vad som i dag prognostiseras. Den ekonomiska oron i vår omvärld måste tas på största allvar. Ett litet, mycket exportberoende land som Sverige kommer att drabbas hårt av en svagare ekonomisk utveckling i vår omvärld. Enligt motionärerna kommer utvecklingen inom eurosamarbetet under de kommande månaderna att vara viktigt för den ekonomiska utvecklingen i Europa under lång tid framöver. Motionärerna konstaterar att regeringen gör en betydligt mer optimistisk bedömning av BNP-utvecklingen och utvecklingen på arbetsmarknaden jämfört med andra bedömare. Med tanke på att nedåtriskerna i dagsläget förefaller större än uppåtriskerna anser motionärerna att regeringens prognos är väl optimistisk. Motionärerna anser vidare att hushållens skuldsättning fortsätter att vara oroande hög och att fortsatt vaksamhet kring utvecklingen i högsta grad är befogad.

Sverigedemokraternas motion

I partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) framhålls skuldkrisens utveckling och osäkerheten kring de allra mest skuldtyngda ländernas framtid som den viktigaste förklaringen till den svaga tillväxten i såväl Sverige som resten av Europa. Den svaga konjunkturen i vår omvärld bedöms innebära en rad utmaningar och direkta hot. Den svagare köpkraften i Europa påverkar svensk export negativt. Som ett resultat av en apprecierad krona blir dessutom svenska varor och tjänster dyrare. Även importen påverkas, vilket bidrar till att pressa inflationen. Enligt motionärerna kan Riksbanken därmed driva en expansiv penningpolitik utan att riskera inflationsmålet. Motionärerna noterar att sysselsättningen väntas mattas av och arbetslösheten stiga för att nå 8 procent mot slutet av 2013, vilket enligt motionärerna är en oroande utveckling. Vidare anser motionärerna att hushållens skuldsättning har ökat på ett oroväckande sätt och att det kan skapa stora störningar på samhällsnivå.

Vänsterpartiets motion

I partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) konstateras att den globala ekonomiska utvecklingen, under de senaste åren, har präglats av följderna av finanskrisen 2008 i form av stora produktionsbortfall och hög arbetslöshet. Finanskrisen har även resulterat i en mycket svag ekonomisk utveckling i Europa i allmänhet och inom euroområdet i synnerhet. Enligt motionärerna är skuldkrisen i euroområdet i dagsläget fortfarande akut, och konjunkturutsikterna för euroområdet under de närmaste åren är mycket svaga. Till följd av den svaga tillväxten i euroområdet bedöms den svenska tillväxten komma att utvecklas svagt framöver, bl.a. som en följd av en svag exportutveckling. Under 2013 och 2014 beräknas hushållens konsumtion ta fart, vilket bidrar till en hygglig ekonomisk återhämtning. Utvecklingen på arbetsmarkanden går däremot trögt, enligt motionärerna. Vidare noteras i motionen att regeringen har en mer optimistisk prognos över arbetslösheten jämfört med andra bedömare. Motionärerna anser att Sveriges långsiktiga produktivitetspotential behöver stärkas. I motionen framhålls bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning som potentiella hot mot den finansiella stabiliteten.

1.3 Kompletterande information

Consensus Forecasts sammandrag av internationella prognoser

Stämningen i euroområdet fortsätter att försämras och indikatorer pekar på att euroområdets recession blir djupare under det tredje kvartalet 2012. Konsensusprognosen för BNP-tillväxten i euroområdet 2012 och 2013 är dock oförändrad sedan föregående bedömning i september och uppgår till –0,5 respektive +0,2 procent 2012 och 2013. Prognosen för BNP-tillväxten för USA revideras däremot ned från 2,2 respektive 2,1 procent till 2,1 respektive 2,0 procent för 2012 och 2013. (Källa: Consensus Forecasts publicerad den 8 oktober 2012.)

IMF:s senaste prognos över världsekonomin

IMF prognostiserar den globala BNP-tillväxten till 3,3 respektive 3,6 procent för åren 2012 och 2013, vilket är något svagare jämfört med prognosen i april. Prognosen bygger på stor osäkerhet vad gäller utvecklingen i euroområdet och utvecklingen av finanspolitiken i USA. (Källa: IMF, World Economic Outlook publicerad i oktober 2012.)

OECD:s senaste ekonomiska bedömning

OECD:s senaste bedömning av de kortsiktiga globala ekonomiska utsikterna är en svag global tillväxt. Den globala tillväxten 2012 bromsas av den europeiska lågkonjunkturen. En fortsatt kris i euroområdet riskerar att dämpa det globala förtroendet, försvaga handeln och sysselsättningen samt medföra en avtagande ekonomisk tillväxt för både OECD och icke OECD-länder. OECD pekar vidare på fler risker som kan hota tillväxtutsikterna, bl.a. nämns ökade oljepriser, en överdriven åtstramningspolitik i USA samt ett minskat konsumentförtroende kopplat till bestående hög arbetslöshet. I Kina väntas tillväxten för 2012 och 2013 bli under den potentiella. Den inhemska efterfrågan bedöms vara relativt motståndskraftig. Däremot bedöms handelsnettot vara ett hinder för en ökad tillväxt. BNP väntas öka från mitten av 2012 och växa med ca 10 procent 2013. Det finns dock en risk att verksamheten bromsas mer än beräknat mot bakgrund av bl.a. en åtstramning av penningpolitiken. (Källa: OECD, Interim Economic Assessment publicerad den 6 september 2012.)

Världsbankens bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Östasien och Stillahavsområdet

En svag export och investeringstillväxt bedöms sänka Kinas BNP-tillväxt från 9,3 procent 2011 till 7,7 procent 2012. För 2013 väntas inhemska stimulansåtgärder få effekt och tillväxten väntas öka till 8,1 procent. Betydande nedåtrisker kvarstår dock. Om förhållandena i Europa försämras kraftigt bedöms risken som stor att utvecklingsekonomierna påverkas. En kris i euroområdet bedöms komma att påverka ekonomierna i Östasien och Stillahavsområdet negativt främst genom handeln och via den finansiella sektorn. (Källa: Världsbanken East Asia and Pacific Economic Data Monitor publicerad den 8 oktober 2012.)

Det ekonomiska och finansiella läget i EU:s krisländer

Den 2 oktober informerade finansminister Anders Borg utskottet inför IMF:s årsmöte samt om aktuella EU-frågor, bl.a. om det ekonomiska läget i vissa euroländer. I Spanien har man bl.a. inlett ett arbete med att sanera banker, förbättra regionernas finanser samt förstärka konkurrenskraften. Stresstester av bankerna pekar på kapitaliseringsbehov på ca 60 miljarder kronor. Enligt regeringen råder därmed stor osäkerhet om utvecklingen i Spanien. För Grekland är läget fortfarande allvarligt med utdragna programförhandlingar och försämrade förutsättningar för en hållbar skuldutveckling. Italien präglas av fortsatt osäkerhet med bl.a. tecken på en tilltagande politisk osäkerhet.

Regeringens prognos över svensk ekonomi jämfört med Konjunkturinstitutet och Riksbankens prognoser

I tabell 1.5 nedan jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med bedömningar från KI (Konjunkturläget augusti 2012) och Riksbanken (Penningpolitisk uppföljning september 2012). KI:s prognos är publicerad cirka tre veckor före regeringens prognos och Riksbankens cirka två veckor före. Prognosjämförelserna avser BNP, inflation, arbetslöshet och offentligt finansiellt sparande för perioden 2012–2016. Riksbankens prognos avser dock endast perioden 2012–2014, se tabell 1.5.

Som framgår av tabellen är regeringens prognos över BNP 0,3 procentenheter högre än Konjunkturinstitutets och 0,1 procentenhet högre än Riksbankens prognos 2012. För 2013 och 2014 ligger regeringens prognos cirka 0,8–1,1 procentenheter högre än både Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Åren 2015 och 2016 minskar skillnaderna till 0,5 respektive 0,2 procentenheter jämfört med Konjunkturinstitutets prognos. Regeringens högre BNP-tillväxt förklaras framför allt av att de fasta bruttoinvesteringarna och exporten bedöms utvecklas starkare i regeringens prognos än i Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognos. Vad gäller inflationen så prognostiserar regeringen en högre inflationstakt än Konjunkturinstitutet under åren 2013–2016. Detta förklaras bl.a. av regeringens bedömning av ekonomins återhämtning och därmed ett ökande kostnadstryck till följd av stigande olje- och importpriser, stigande resursutnyttjande, stigande sysselsättning samt stigande enhetsarbetskostnader. Riksbanken däremot prognostiserar en högre inflationstakt än regeringen framför allt under 2014. I takt med att konjunkturen förstärks och resursutnyttjandet stiger ökar lönerna snabbare, vilket medför en ökad inflation. Dessutom antas en mer expansiv politik som stimulerar ekonomin att bidra till att hålla upp prisökningstakten framöver. Vidare beräknar Riksbanken att hushållens ränteutgifter ökar snabbare när Riksbanken börjar höja reporäntan. Vad avser skillnaderna i prognosen över utvecklingen av arbetslösheten förklaras de i huvudsak av olika bedömningar av i vilken utsträckning och hur snabbt regeringens tidigare genomförda reformer av bl.a. skattesystemet och arbetslöshetsförsäkringen påverkar jämviktsarbetslösheten. Konjunkturinstitutet gör en mindre optimistisk bedömning och tror att jämviktsarbetslösheten är ungefär 6,6 procent 2016 medan regeringens bedömning är 5,2 procent. Prognosskillnaderna i offentligt finansiellt sparande i procent av BNP förklaras av olika bedömningar av när tillväxten väntas ta fart. I takt med att tillväxten tar fart enligt regeringens prognos förstärks de offentliga finanserna genom att utgifterna minskar som andel av BNP.

Tabell 1.5 Prognosjämförelse

Årlig procentuell förändring

 

2012

2013

2014

2015

2016

BNP, årlig procentuell förändring 1

 

 

 

 

 

Regeringen

2,0

2,7

3,9

3,3

2,7

Konjunkturinstitutet

1,7

1,8

2,8

2,8

2,8

Riksbanken

1,2

1,8

2,8

 

 

 

 

 

 

 

 

Inflation, årsgenomsnitt

 

 

 

 

 

Regeringen

1,0

1,2

1,7

2,4

2,6

Konjunkturinstitutet

1,1

0,8

1,3

2,2

2,5

Riksbanken

0,9

0,7

2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, % av arbetskraften

 

 

 

 

 

Regeringen

7,6

7,5

6,7

5,5

5,2

Konjunkturinstitutet 2

7,6

7,9

7,7

7,0

6,6

Riksbanken

7,7

7,9

7,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Reporänta 3

 

 

 

 

 

Regeringen

1,50

1,50

2,50

3,50

3,50

Konjunkturinstitutet

1,00

1,00

1,50

2,00

2,75

Riksbanken

1,50

1,20

1,70

2,30

 

 

 

 

 

 

 

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

 

 

 

 

 

Regeringen

-0,3

-0,6

0,3

1,7

2,5

Konjunkturinstitutet

-0,3

-0,4

0,2

1,0

1,4

Riksbanken

-0,2

-0,5

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm. Regeringens prognos publicerades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 29 augusti, Riksbankens den 6 september.

1 Kalenderkorrigerad.

2 Konjunkturinstitutets arbetslöshetssiffror avser ålderskategorin 16–64 år.

3 Regeringens och KI:s bedömningar avser ränta vid årets slut medan Riksbankens bedömning avser genomsnittet under fjärde kvartalet.

Aktuella siffror över läget i den svenska ekonomin

Nedan redovisas ett urval indikatorer över utvecklingen i den svenska ekonomin som presenterats efter det att budgetpropositionen publicerades.

Inflationstakten, dvs. förändringen i konsumentprisindex under de senaste tolv månaderna, var 0,4 procent i september. Detta är en nedgång från augusti då inflationstakten var 0,7 procent. Förändringen i måttet KPIF (som inte påverkas direkt av förändringar i bostadsräntorna) var 0,9 procent i september, vilket är samma inflationstakt som i augusti. (Källa: SCB, publicerad den 11 oktober 2012.)

Industriproduktionen ökade med 3,2 procent i augusti jämfört med motsvarande månad föregående år enligt industriproduktionsindex. Jämfört med månaden innan ökade industriproduktionen i augusti med 0,4 procent säsongsrensat. (Källa: SCB, publicerad den 10 oktober 2012.)

Tjänsteproduktionen ökade med 1,2 procent i augusti jämfört med motsvarande månad föregående år enligt tjänsteproduktionsindex. Jämfört med månaden innan ökade industriproduktionen i september med 0,3 procent säsongsrensat. (Källa: SCB, publicerad den 5 oktober 2012.)

Enligt SCB:s småhusbarometer steg huspriserna med 3 procent under den senaste tremånadersperioden (juni t.o.m. augusti) jämfört med föregående period (mars t.o.m. maj). Vid en jämförelse mellan senaste tremånadersperioden och motsvarande period 2011 sjönk priserna med 1 procent. (Källa: SCB:s småhusbarometer, publicerad den 11 oktober 2012.)

Försäljningsvolymen i detaljhandeln ökade med 4,6 procent i september jämfört med motsvarande månad föregående år. Dagligvaruhandeln ökade med 1,4 procent och sällanköpsvaruhandeln ökade med 7 procent. Mellan augusti och september ökade försäljningsvolymen med 1,7 procent i säsongsrensade termer. (Källa: HUI/SCB, publicerad den 29 oktober 2012.)

Orderingången till den svenska industrin minskade med 6,5 procent jämfört med motsvarande månad föregående år (kalenderkorrigerat). Mellan augusti och juli minskade orderingången med 1,4 procent i säsongsrensade tal. (Källa: SCB publicerad 10 oktober 2012.)

Enligt Konjunkturbarometern för oktober backade barometerindikatorn, som visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi, med cirka 3,3 enheter i oktober. Konjunkturbarometern indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är påtagligt svagare än normalt. Samtliga sektorer i näringslivet bidrog negativt under oktober månad. Även konfidensindikatorn för hushållen sjönk i oktober. Hushållen anges framför allt vara pessimistiska om den svenska ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 24 oktober 2012.)

Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4 680 000 individer i åldern 15–74 år sysselsatta i september 2012. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 65,8 procent. Andelen arbetslösa var 7,4 procent, vilket är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period 2011. Bland ungdomarna i åldern 15–24 år var 138 000 arbetslösa i september 2012, vilket motsvarar en arbetslöshet för denna grupp på 22,2 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var 53 000 heltidsstuderande. Enligt AKU tyder ett flertal indikatorer i AKU:s septemberundersökning på att arbetsmarknaden försvagats. De två senaste månaderna visar att antalet sysselsatta inte har ökat samtidigt som arbetslösheten har stigit jämfört med motsvarande månader föregående år. Antalet tidsbegränsat anställda minskade i september 2012 jämfört med samma period 2011. Vidare har antalet arbetade timmar inte visat på någon signifikant ökning sedan december 2011 när hänsyn tagits till skillnader i semesteruttag och ledigheter. Samtidigt visar säsongrensade data att den positiva trenden för antalet sysselsatta försvagats och att trenden för antalet arbetslösa är uppåtgående. (Källa: SCB, publicerad den 18 oktober 2012.)

Arbetsförmedlingens månadsstatistik för september visar på en uppgång av antalet varslade om uppsägning under månaden. Varslen har ökat trendmässigt under större delen av året, och uppgick till drygt 7 300. Men fortfarande är det många inskrivna som får någon form av arbete. Under månaden var det 46 000 personer. Det totala antalet inskrivna arbetslösa har ökat något och uppgick i slutet av september till 393 000 personer, vilket motsvarar 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 24 000 fler än för ett år sedan. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetsmarknaden försvagas, men att det ännu så länge inte är fråga om någon markant uppgång av arbetslösheten. De många varslen och de något fallande platssiffrorna tyder emellertid enligt Arbetsförmedlingen på en mer pessimistisk syn hos arbetsgivarna inför framtiden, vilket talar för en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 oktober 2012.)

Enligt Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport kommer de närmaste åren att präglas av hög arbetslöshet och låg produktivitetstillväxt i näringslivet. Löneökningar på central och lokal nivå väntas sammantaget uppgå till i genomsnitt 3 procent per år 2013–2015 och arbetslösheten minskar till 7 procent först 2015. Enligt institutets bedömning skulle konjunkturåterhämtningen snabbas på om lägre löneökningar backades upp av en sänkt styrränta. En snabbare nedgång i arbetslösheten försvåras dock av ökade problem för företag att hitta arbetskraft med rätt kvalifikationer. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 17 oktober 2012.)

Hushållens lånetillväxt fortsatte att sjunka i september enligt finansmarknadsstatistik. Tillväxttakten var 4,5 procent i september, vilket kan jämföras med september 2011 då tillväxttakten var 5,8 procent. (Källa: Finansmarknadsstatistik, publicerad den 25 oktober 2012.)

1.4 Finansutskottets bedömning

Enligt utskottet har svensk ekonomi visat på en god motståndskraft mot skuldkrisen i euroområdet. BNP ökade snabbt under första halvåret 2012 men bromsar nu in till följd av en svag utveckling i vår omvärld. I regeringens prognos bedöms BNP öka med 1,6 procent 2012. Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har regeringen i budgetpropositionen reviderat ned tillväxtprognosen för svensk ekonomi från 3,3 till 2,7 procent för 2013. Den utdragna skuldkrisen och en svagare omvärldsefterfrågan bidrar till en svagare utveckling av framför allt exporten men även av hushållens konsumtionsutgifter och företagens investeringar. Den svagare tillväxten påverkar arbetslösheten som stiger något 2012. I takt med att de statsfinansiella problemen i euroområdet klingar av och den internationella konjunkturen åter tar fart återhämtar sig svensk ekonomi. Efterfrågan på svenska exportprodukter väntas öka när den globala efterfrågan tar fart 2014. Hushållens förtroende för svensk ekonomi antas dock återvända tidigare, vilket bidrar till en ökad konsumtionstillväxt. Hushållens konsumtion blir därmed en viktig drivkraft för BNP-tillväxten under åren 2013–2016. Utskottet vill dock framhålla att riskerna för en svagare utveckling dominerar då bl.a. ovissheten om skuldkrisens utveckling är stor. I ett av regeringens alternativscenarier med en tillfällig förstärkning av kronan, som skulle medföra en svagare export än prognostiserat, blir BNP-tillväxten 0,9 procentenheter lägre än regeringens huvudscenario (se tabell 1.4).

Oron på de finansiella marknaderna och utvecklingen av skuldkrisen i euroområdet

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet fortsätter att tyngas av problem med bl.a. statsfinanserna och banksystemet. Utskottet kan emellertid konstatera att oron på de finansiella marknaderna avtagit något bl.a. till följd av omfattande åtgärder av centralbanker i Europa och USA. Uttalanden från politiska beslutsfattare i EU och ECB har ökat tydligheten i fråga om hur krisen i euroområdet kan hanteras, vilket också bedöms ha minskat oron på de finansiella marknaderna. Samtidigt har ett antal länder underliggande strukturproblem som svaga statsfinanser, svag konkurrenskraft och svaga banksystem. Enligt utskottet kvarstår betydande risker för att oron på de finansiella marknaderna återigen tilltar så länge dessa problem inte åtgärdas. Utskottet kan också notera att tvivel råder om de offentliga finansernas uthållighet i statsfinansiellt svaga länder. Vidare bedöms detaljerna kring olika åtgärder i krishanteringen fortfarande som osäkra, liksom utvecklingen den närmaste tiden i länder som Grekland och Spanien. Ovissheten om skuldkrisens utveckling inom euroområdet kommer sannolikt att medföra en svag tillväxt i euroområdet framöver.

Svensk ekonomi påverkas av oron i omvärlden

Som en följd av skuldkrisen i euroområdet har hela den globala konjunkturen försvagats under det första halvåret 2012. När tillväxten i Europa och i länder som Kina och USA bromsar in påverkar det exportföretagen i Sverige. Utskottet kan konstatera att Kinas BNP-tillväxt har dämpats under 2012 men att den med bl.a. stimulansåtgärder väntas öka igen 2013 och därefter växa stadigt framöver. Samtidigt kan en fördjupad kris i euroområdet komma att påverka Kinas utveckling negativt. Även tillväxten i USA har varit svag under 2012. BNP-tillväxten ökade emellertid med 2 procent för det tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal föregående år, vilket var högre siffror än förväntat. Viss osäkerhet om tillväxtutsikterna i USA råder ändå bl.a. mot bakgrund av det senaste presidentvalet i USA och därmed hur finanspolitiken kommer utformas framöver.

Tillväxtekonomiernas ökade betydelse för svensk ekonomi

Utskottet kan notera att tillväxtekonomierna har blivit en allt viktigare handelspartner för Sverige och att de utgör en växande andel av världsekonomin. Den svenska exporten går i allt större utsträckning till länder i norra Europa samt till de s.k. BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Av Riksbankens penningpolitiska rapport1 [ Penningpolitisk rapport februari 2012, Riksbanken.] framgår att exporttillväxten till flera av Sveriges traditionella handelspartner varit svag efter den finansiella krisen som bröt ut under 2008. Värdet av varuexporten till bl.a. euroområdet, USA och Danmark har sjunkit medan exporten till tillväxtekonomierna har stigit och därmed blivit allt viktigare. Som andel av Sveriges totala varuexport är exporten till tillväxtekonomier nu dubbelt så stor som exporten till traditionellt viktiga handelspartner som USA, Storbritannien och Danmark. Andelen av varuexporten som går till euroområdet har sjunkit men är fortfarande mycket viktig för svensk export. Enligt utskottet är också en stadig tillväxt i Asien och en bra konjunkturutveckling i USA viktiga för en snabb återhämtning av den ekonomiska tillväxten i svensk ekonomi.

Hushållens skuldsättning

Hushållens lånetillväxt har dämpats ytterligare under senare tid. I september var lånetillväxten 4,5 procent, vilket kan jämföras med september 2009 då den var 9,3 procent2 [ SCB, Finansmarknadsstatistik, 2010-11-25.]. Tillväxten av hushållens lån har således halverats sedan 2009, vilket enligt utskottet sannolikt till viss del kan förklaras av reglerna om bolånetak som infördes den 1 oktober 2010. Enligt uppgifter från Finansinspektionen har även belåningsgraden minskat för första gången på tio år och andelen hushåll med nya lån över 85 procent har mer än halverats sedan 2009. Utskottet konstaterar att skuldsättningsgraden för hushåll ligger kvar på en hög nivå. Mot bakgrund av den risk som en hög skuldsättning innebär är det enligt utskottet viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen av hushållens skuldsättning och även utvecklingen av bostadspriserna. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen var också rekommendationerna till Sverige bl.a. att vidta ytterligare åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och lånemarknaden. För att undersöka hushållens känslighet för bl.a. ränteuppgångar, inkomstbortfall och prisfall på bostäder har Finansinspektionen gjort stresstester. Slutsatsen av dessa är att hushåll som tagit ett nytt bolån har god återbetalningsförmåga och att de är motståndskraftiga mot ränteuppgångar. Riskerna med en hög skuldsättningsgrad har ändå gjort att Bankföreningen gått ut med rekommendationer om att låntagare bör amortera på den del av bolånet som ligger över 75 procent av marknadsvärdet3 [ Svenska Bankföreningen, pressmeddelande 2010-12-22.]. Även Finansinspektionen och Riksbanken pekar på att amorteringskrav behöver utredas närmare4 [ Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012.].

Oförändrad reporänta

Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på 1,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 25 oktober 2012 samtidigt som prognosen över räntebanan sänktes. Den oförändrade räntan motiverades med att svensk ekonomisk tillväxt dämpas till följd av en svag utveckling i omvärlden. Arbetslösheten väntas stiga något under den närmaste tiden och inflationstrycket är lågt. Räntenivån bedöms kunna stimulera ekonomin så att inflationen stiger mot målet på 2 procent. Det bedöms vidare som mer sannolikt att räntan kommer att sänkas än höjas under vintern och att reporäntan kommer att höjas senare och i ett långsammare tempo jämfört med den bedömning som gjordes i september. Läget i euroområdet förs också fram som problematiskt för svensk ekonomi. Ett förvärrat läge skulle kunna få ytterligare negativa effekter på svensk ekonomi. I ett sådant läge skulle räntebanan behöva bli lägre, enligt Riksbanken. Utskottet kan också notera Riksbankens bedömning av räntan med avseende på hushållens skuldsättning. En hög skuldsättningsgrad gör hushållen sårbara för konjunkturnedgångar, räntehöjningar eller prisfall på bostäder. Enligt Riksbanken är det därför viktigt att väga ytterligare stimulanser mot ökade risker då en ännu lägre ränta sannolikt skulle öka skuldsättningen ytterligare. Detta underströks också av riksbankschefen vid höstens två penningpolitiska utfrågningar i utskottet.

Svensk ekonomi har ett starkt utgångsläge trots osäkerhet

Trots den osäkra utvecklingen i vår omvärld har tillväxten i svensk ekonomi varit jämförelsevis god. Svenska hushåll har varit förhållandevis optimistiska, vilket enligt utskottet sannolikt kan förklaras av att deras disponibla inkomster stigit i god takt. Med en svagare arbetsmarknad växer dock konsumtionen långsammare nu än tidigare. Utskottet kan dock konstatera att hushållen har en relativt god köpkraft. Enligt finansmarknadsstatistik från september var hushållens finansiella sparande mycket högt. I september 2012 uppgick sparandet till 71 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 25 miljarder kronor i september 2011. Ett högt sparande och stigande disponibla inkomster skapar enligt utskottet förutsättningar för en ökad konsumtionstillväxt framöver. Dessutom är ränteläget lågt, vilket skapar förutsättningar för företagen att öka investeringarna. Trots goda förutsättningar kan en omsvängning ske snabbt. Enligt utskottet beror mycket på utvecklingen inom euroområdet där läget i bl.a. Spanien, Italien och Grekland behöver stabiliseras. Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre utveckling dominerar i förhållande till huvudscenariot. Hanteringen av krisen och konsekvenserna av vidtagna åtgärder i vissa euroländer skapar en oro och en turbulens som riskerar att leda till en fördjupad skuld- och bankkris med spridningseffekter till övriga Europa. Oron för att krisen ska utvecklas till en mer allvarlig kris medför att konsumtionen hämmas och att investeringar skjuts på framtiden. Utskottet kan också konstatera att riskerna för en svagare utveckling bedöms dominera i regeringens prognos.

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De svenska offentliga finanserna är bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en sjunkande skuld. Utskottet anser att ett reformutrymme på 23 miljarder kronor är väl avvägt. För att rusta Sverige att klara en allt hårdare internationell konkurrens är det nödvändigt att investera för framtiden. Investeringar i infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt behövs för att stärka tillväxtförutsättningarna och öka konkurrenskraften. Fler vägar till arbete måste också skapas för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. En ansvarsfull ekonomisk politik som säkrar jobb och tillväxt är nödvändig för att långsiktigt också säkra välfärden. Utskottet stöder regeringens förslag för att stärka kvaliteten i välfärden och åtgärder som stärker situationen för ålderspensionärer och barnfamiljer med låg ekonomisk standard. En långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik bör grundas på vetenskapliga bedömningar. Utskottet delar regeringens syn på att klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. Utskottet ställer sig även bakom regeringens inriktning på försvarspolitikens område med bl.a. krav på ett förtroendeingivande luftförsvar. Oppositionspartiernas alternativa riktlinjer avslås.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

I detta avsnitt behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1. Socialdemokraternas förslag beskrivs i avsnitt 2.2, Miljöpartiets i avsnitt 2.3, Sverigedemokraternas i avsnitt 2.4 och Vänsterpartiets i avsnitt 2.5. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till riktlinjer beskrivs under följande tematiska delrubriker: De offentliga finanserna, Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft, Arbetsmarknad och utbildning, Välfärd, Energi-, klimat- och miljöpolitik samt Försvaret.

De förslag som behandlas är propositionens punkt 1, partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9, partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11, partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 samt partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9.

2.1 Propositionens förslag till riktlinjer

De offentliga finanserna

Uppföljning av överskottsmålet

De offentliga finanserna har stärkts de senaste åren. Den offentliga sektorns finansiella sparande har ökat från ett underskott på 1 procent av BNP 2009 till ett litet överskott 2011. Till följd av den dämpade ekonomiska utvecklingen och de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen bedömer regeringen att det finansiella sparandet försvagas så att det uppvisar ett underskott både 2012 och 2013, (se tabell 2.1). Jämfört med prognosen i 2012 års ekonomiska vårproposition har regeringen reviderat ned det finansiella sparandet med drygt 1 procent av BNP per år 2013–2016. I takt med att tillväxten väntas ta fart förbättras det finansiella sparandet och för 2016 beräknas ett överskott på 2,5 procent av BNP. Förstärkningen sker genom att utgifterna minskar som andel av BNP. I tabellen redovisas utvecklingen av det finansiella sparandet fördelat på staten, ålderspensionssystemet och kommunsektorn.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

2013

2014

2015

2016

Offentlig sektors inkomster

1 824 021

1 905 166

2 008 280

2 105 148

Offentlig sektors utgifter

1 847 502

1 891 677

1 938 135

1 996 648

Finansiellt sparande

−23 481

13 489

70 145

108 500

Staten

−8 459

20 771

75 483

114 133

Ålderspensionssystemet

−9 335

−2 830

−1 949

−3 545

Kommunsektorn

−5 687

−4 452

−3 389

−2 088

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande i procent av BNP

–0,6 %

0,3 %

1,7 %

2,5 %

 

 

 

 

 

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Enligt regeringen måste det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet för att finanspolitiken ska kunna betecknas som ansvarsfull. Överskottsmålet följs upp utifrån en analys av det genomsnittliga sparandet under de senaste tio åren. Syftet med analysen är att upptäcka eventuella systematiska fel i den tidigare finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver. Dessutom görs en framåtblickande analys för att fastställa storleken på ett reformutrymme eller ett besparingsbehov. De två indikatorer som används för denna uppföljning är sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet. Vid tolkningen av sjuårsindikatorn beaktas också det genomsnittliga konjunkturläget under den period som indikatorn avser. Utifrån dessa faktorer gör regeringen sedan en samlad bedömning av reformutrymmet eller besparingsbehovet, där hänsyn även tas till osäkerheten i bedömningen, riskbilden och till vad som är en väl avvägd finanspolitik ur ett stabiliseringsperspektiv.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Finansiellt sparande

0,1

–0,3

–0,6

0,3

1,7

2,5

Bakåtblickande tioårssnitt

0,7

 

 

 

 

 

Konjunkturjusterat

1,2

 

 

 

 

 

Sjuårsindikatorn

0,0

0,0

0,5

 

 

 

Konjunkturjusterat

1,1

1,1

1,1

 

 

 

Strukturellt sparande

0,6

0,2

0,3

0,6

1,8

2,5

BNP-gap

–0,9

–1,4

–1,7

–0,4

–0,1

0,0

Sjuårssnitt

–1,9

–2,0

–1,0

 

 

 

Bakåtblickande tioårssnitt

–0,9

–1,0

–1,0

–0,9

–0,9

–1,0

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Av tabell 2.2 framgår att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2002–2012 motsvarade i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Regeringen konstaterar att detta visserligen innebär att sparandet låg under den målsatta nivå, men att det konjunkturjusterade bakåtblickande tioårssnittet är 1,2 procent av BNP. Enligt regeringen visar den bakåtblickande analysen att det inte har förekommit några systematiska fel i bedömningen av finanspolitikens inriktning som kan förväntas påverka måluppfyllelsen framöver.

Sjuårsindikatorn uppgår till 0,5 procent av BNP 2013. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn pekar dock på att sparandet ligger strax över överskottsmålet. Det strukturella sparandet bedöms uppgå till 0,2 respektive 0,3 procent av BNP 2012 och 2013 och stiger sedan successivt under prognosperioden till 2,5 procent av BNP 2016.

Reformutrymme

Utifrån sin bedömning av reformutrymme med hänsyn till konjunkturläget konstaterar regeringen att en lång period med svagt resursutnyttjande och hög arbetslöshet talar för att det är viktigt att motverka att arbetslösheten blir bestående. Regeringen bedömer att det ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv är motiverat att det finansiella sparandet i dagsläget ligger något under överskottsmålets nivå. En kraftigare förstärkning av det strukturella sparandet 2013 skulle riskera att fördjupa lågkonjunkturen och bromsa återhämtningen 2014.

I 2012 års ekonomiska vårproposition bedömde regeringen att finanspolitiken var långsiktigt hållbar. Regeringen bedömer alltjämt att finanspolitiken är hållbar efter att de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition beaktas.

Med hänvisning till den osäkra situationen i omvärlden har regeringen vid flera tillfällen tidigare gjort bedömningen att det har varit överordnat att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att värna förtroendet och säkra utrymme för att hantera en fördjupad och långvarig kris. Enligt regeringen dominerar fortfarande nedåtriskerna. Därför finns det fortfarande behov av säkerhetsmarginaler i finanspolitiken. Den låga offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på statspapper och relativt stor fallhöjd till stabilitets- och tillväxtpaktens underskottsgräns gör att det finansiella sparandet kan tillåtas sjunka ytterligare vid en betydligt svagare utveckling än den som nu förutses. I det avseendet anser regeringen att det finns säkerhetsmarginaler och utrymme att låta finanspolitiken ackommodera en mer negativ utveckling utan att förtroendet för de offentliga finanserna hotas. Regeringen konstaterar vidare att det i nuläget inte finns något behov av breda temporära efterfrågestimulerande åtgärder. I stället bedömer regeringen att det finns utrymme att vidta ytterligare strukturellt angelägna åtgärder.

Sammantaget bedöms ett reformutrymme för 2013 på ca 23 miljarder kronor vara väl avvägt. Regeringen prioriterar reformer för bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft genom ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation samt lägre bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag, att få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda, ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd, välfärd för alla och jämnare fördelning samt en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Regeringen anser att ett paket av den storleksordningen och den inriktningen bidrar till att stödja konjunkturåterhämtningen, samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler upprätthålls framöver för att kunna hantera en mer besvärlig ekonomisk utveckling.

I förhållande till de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen antog 2008 tar regeringens förslag om sänkt bolagsskatt sikte på att förbättra villkoren för investeringar. Sänkningen möjliggörs i hög grad av förslaget om effektivare begränsningar av ränteavdragen som samtidigt ger ett mer legitimt och rättvist skattesystem för företagen. Förslagen om sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter, utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation samt höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder förväntas öka bostadsbyggandet och uppmuntra ett effektivare utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. Eftersom rörligheten på arbetsmarknaden är intimt förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar, bidrar dessa förslag till att ge goda förutsättningar för en varaktigt hög sysselsättning. Slutligen förstärks den generella och rättvisa välfärden genom den utbyggda skattelättnaden för pensionärer.

Förändringen i det strukturella sparandet brukar användas som en indikator på finanspolitikens inriktning. Regeringen bedömer att förändringen i det strukturella sparandet 2013 är så liten att man kan säga att finanspolitiken är neutral. Den diskretionära finanspolitiken i statens budget lämnar ett expansivt bidrag till det strukturella sparandets förändring 2013.

Utgiftstak för staten

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I 2010 års ekonomiska vårproposition förlängde regeringen tidsperspektivet med ett år och redovisade sin bedömning av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året. Det förlängda tidsperspektivet behövdes för att tydliggöra strategin för återgång till överskott i de offentliga finanserna.

I propositionen betonar nu regeringen att så långt fram i tiden som 2016 är bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen mycket osäkra och att det fortfarande finns ett behov av säkerhetsmarginaler i finanspolitiken. Regeringen anser att det måste finnas utrymme för att vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. I enlighet med budgetlagen avser regeringen därför att föreslå utgiftstak för 2016 i budgetpropositionen för 2014. Regeringen föreslår att riksdagen till följd av tekniska justeringar fastställer utgiftstaket för staten för 2013, 2014 och 2015.

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

2013

2014

2015

2016

Summa utgifter exkl. statsskulds–

räntor

809 299

815 399

816 592

829 481

Minskning av anslagsbehållningar

−3 004

−347

−1 973

−2 480

Utgifter för ålderspensionssystemet

vid sidan av statsbudgeten

256 933

263 098

275 132

289 961

Takbegränsade utgifter

1 066 232

1 078 497

1 091 724

1 119 442

Budgeteringsmarginal

28 768

26 503

33 276

35 558

Utgiftstak för staten

1 095 000

1 105 000

1 125 000

1 155 000

 

 

 

 

 

Utgiftstak för staten i procent av BNP

29,3 %

28,1 %

27,2 %

26,7 %

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen, dvs. utrymmet mellan de takbegränsade utgifterna och utgiftstaket, är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen 2012–2015. Jämfört med den bedömning som regeringen gjorde i 2012 års ekonomiska vårproposition beräknas nu budgeteringsmarginalen bli något större. År 2013–2015 beräknar regeringen att budgeteringsmarginalen blir mindre, vilket bl.a. beror på högre utgifter för integration och ohälsa samt på de reformer som regeringen föreslår i budgetpropositionen (tabell 2.3).

Under större delen av 2000-talet låg utgiftstaket på en nivå som motsvarade ungefär 31 procent av BNP. Därefter ökade kvoten i samband med den svaga konjunkturutvecklingen 2009 då nominell BNP föll. Utgiftstakets nivå som andel av BNP bedöms därefter minska 2010–2016. Regeringen räknar med att utgiftstakets nivå som andel av BNP är 26,7 procent av BNP 2016.

Regeringens riktlinje för storleken på säkerhetsmarginalen är att den bör uppgå till 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år (t), 1,5 procent år t+1, 2 procent år t+2 samt 3 procent för år t+3 och för år t+4. Enligt regeringens beräkningar är budgeteringsmarginalen som andel av de takbegränsade utgifterna 2,7 procent 2013, 2,5 procent 2014, 3,0 procent 2015 och 3,2 procent 2016.

Statens budgetsaldo och statsskulden

Enligt budgetlagen (2011:203) ska budgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken och påverkar statsskulden.

Regeringen bedömer att budgetsaldot kommer att uppvisa underskott både 2012 och 2013. Budgetsaldot förstärks sedan gradvis under prognosperioden och 2016 beräknas överskottet uppgå till 131 miljarder kronor, (se tabell 2.4). År 2013–2016 beräknas de årliga större engångseffekterna förbättra budgetsaldot med mellan 9 och 16 miljarder kronor. För dessa år görs ett beräkningstekniskt antagande på 15 miljarder kronor per år om försäljningar av aktier i statliga bolag.

Tabell 2.4 Statsbudgetens saldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

2013

2014

2015

2016

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

829 578

877 754

932 907

981 938

därav inkomster av försåld egendom

15 000

15 000

15 000

15 000

Statsbudgetens utgifter

837 167

841 579

848 389

850 664

därav statsskuldsräntor

22 168

23 496

31 304

19 557

Riksgäldskontorets nettoutlåning

4 949

2 684

493

1 626

Kassamässig korrigering

751

0

0

0

Statsbudgetens saldo

−7 589

36 175

84 518

131 275

Statsskuld vid årets slut

1 133 176

1 102 601

1 015 083

882 608

 

 

 

 

 

Statsskuld i procent av BNP

30,3 %

28,0 %

24,6 %

20,4 %

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

Från och med 2014 bidrar de snabbt växande budgetöverskotten till att statsskulden minskar, både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2016 beräknas skuldkvoten uppgå till 20,4 procent. Utöver konjunkturåterhämtningen bidrar även det beräkningstekniska antagandet om försäljningar av statens innehav av aktier i bolag till att statsskulden minskar. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, minskar även den som andel av BNP under prognosperioden och uppgår till 27,1 procent av BNP 2016.

Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster enligt regeringen

Miljoner kronor

2013

2014

2015

2016

Direkta skatter på arbete

530 221

554 173

583 038

610 123

Indirekta skatter på arbete

449 239

471 609

495 565

517 455

Skatt på kapital

178 426

194 265

210 328

227 431

Skatt på konsumtion och

insatsvaror

472 736

491 719

514 549

535 915

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

1 632 921

1 714 080

1 805 833

1 893 250

avgår skatter till andra sektorer

−807 636

−842 552

−882 927

−922 086

Statens skatteintäkter (periodiserat)

825 285

871 528

922 906

971 164

Periodiseringar

−9 806

774

4 049

6 156

Statens skatteintäkter (kassamässigt)

815 480

872 302

926 955

977 320

Övriga inkomster (kassamässigt)

14 099

5 452

5 952

4 618

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

829 578

877 754

932 907

981 938

Källa: Budgetpropositionen för 2013.

De reformer som föreslås i propositionen medför en ökning av de takbegränsade utgifterna med 16 miljarder kronor 2013. År 2014–2016 beräknas ökningen till 18 miljarder kronor, 17 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor. På budgetens utgiftssida prioriterar regeringen enligt propositionen bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft genom ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation, att få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda, välfärd för alla och jämnare fördelning, samt en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Regeringen föreslår att effekterna av det höjda grundavdraget och den nedsatta fastighetsavgiften för hyreshusenheter ska vara neutral för kommunsektorn och höjer de generella statsbidragen i motsvarande omfattning. De takbegränsade utgifterna ökas också till följd av makroekonomiska förändringar och volymförändringar. Ökningen av utgifterna till följd av makroekonomiska förändringar förklaras till största delen av att utgifterna för ålderspensionssystemet reviderats upp på grund av ett högre inkomstindex 2013–2016. Volymförändringarna beräknas öka utgifterna vilket bl.a. beror på att antalet personer som får sjukpenning och sjukersättning har reviderats upp för hela prognosperioden samt att antalet asylsökande och anhöriginvandrare har reviderats upp. Statsbudgetens utgifter framgår av tabell 2.4.

De skattesänkningar som regeringen föreslår i propositionen beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna brutto minskar med drygt 9 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på arbete beräknas minska med drygt 1 miljard kronor till följd av förslaget om sänkt skatt för pensionärer. Sänkningen av bolagsskattesatsen och förändringen av reglerna för avdrag för ränteutgifter beräknas sammantaget leda till att skatteintäkterna från skatt på kapital minskar med ca 7 miljarder kronor fr.o.m. 2013. Dessutom minskar skatteintäkterna från skatt på kapital till följd av förslagen om att sänka fastighetsavgiften för hyreshus och införa ett investeraravdrag. Förslagen med ett antal förändringar av fordonsskatten och energi- och koldioxidskatten tillsammans med förslaget om omvänd mervärdesskattskyldighet för skrot beräknas leda till att skatteintäkterna från skatt på konsumtion ökar med knappt 1 miljard kronor. För övrigt bedömer regeringen att skatteintäkterna 2013–2016 ökar i takt med att konjunkturläget förbättras.

Vidareutveckling av det finanspolitiska ramverket

Eftersom Sveriges ramverk visat sig fungera väl anser regeringen att det är centralt att hålla fast vid grundstommarna i ramverket. Samtidigt ska arbetet med att vidareutveckla ramverket fortsätta, så att det även i fortsättningen ger stöd för en hållbar ekonomisk politik för full sysselsättning. Med det stora förtroende som finns för svensk ekonomi och inriktningen på den ekonomiska politiken menar regeringen att Sverige har större frihetsgrader än andra länder att pröva utformningen av det finanspolitiska ramverket. I det fortsatta arbetet avser regeringen att dels initiera en översyn av budgetprocessen, dels pröva om det är önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak.

När det gäller systemet med utgiftstak konstaterar regeringen att det sedan utgiftstaket infördes har funnits en diskussion om riskerna för att utgiftstaket i vissa lägen förhindrar en lämplig stabiliseringspolitisk inriktning. Det har bl.a. förts fram förslag om en särskild konjunkturmarginal under utgiftstaket och förslag om att utgiftstaket inte bör begränsa de offentliga utgifterna om det finns starka konjunkturskäl för att låta utgifterna öka. Det främsta skälet till att regeringen då inte ville genomföra denna förändring var att det inte ansågs behövas med hänsyn till den befintliga budgeteringsmarginalen och då den bedömda utvecklingen av inflationen förväntades hålla nere utgifterna. Dessutom ansåg regeringen att förslagsställarna underskattade den kostnad som är förknippad med att skapa osäkerhet kring utgiftstakets nivå, i synnerhet i kristider. Regeringen vidhåller i allt väsentligt sin bedömning. Detta får dock inte innebära att stabiliseringspolitiken i lägen med stora störningar blir ineffektiv, t.ex. i ett läge där de mest lämpade åtgärderna inte kan genomföras om de inte ryms under utgiftstaket även om det finns utrymme inom ramen för överskottsmålet. Samtidigt konstaterar regeringen att det inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket, även om en praxis utvecklats om att ett utgiftstak som föreslagits av en regering inte ändras av samma regering efter att det fastställts.

Regeringen lyfter fram två alternativ som kan övervägas för det fall flexibiliteten i systemet med utgiftstak bör ökas. Det ena handlar om att användningen av budgeteringsmarginalen kan göras något mer flexibel, samtidigt som ett överskridande av utgiftstaket undviks även framöver. Det andra handlar om att det kan finnas anledning att pröva den praxis om att utgiftstaket normalt inte ändras när det väl fastställts. Regeringen avser att återkomma till frågan om att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak i 2013 års ekonomiska vårproposition.

Regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen

I budgetpropositionen ska regeringen enligt budgetlagen redovisa de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Enligt propositionen arbetar regeringen kontinuerligt med att utveckla resultatstyrningen för att kunna förbättra resultatredovisningen genom att stärka kopplingen mellan resultat, analys och budgetförslagen. Med målet att förbättra resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2014 bildades under 2012 en arbetsgrupp med tjänstemän från Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen. Som ett led i att förbättra resultatredovisningen till riksdagen kommer regeringen i dialog med myndigheterna och vid behov begära förbättrade resultatredovisningar i myndigheternas regleringsbrev 2013.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Den svenska ekonomin integreras alltmer med omvärlden både till följd av den tekniska utvecklingen och den minskade regleringen på olika marknader. Sverige har ur ett historiskt perspektiv haft en god anpassningsförmåga till ändrade förutsättningar för såväl företag som arbetskraft. För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta de utmaningar som följer av internationaliseringen, krävs ett utbildningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkvalitativ forskning och innovation samt väl fungerande transportsystem och arbetsmarknad. Vidare utgör bra villkor för företagande och entreprenörskap grunden för ett dynamiskt näringsliv som investerar i forskning och produktion i Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad underlättar anpassningen till följd av den pågående strukturomvandlingen.

Investeringar i infrastruktur

Regeringen föreslår stora investeringar i infrastruktur för att skapa förutsättningar för ett robust, effektivt och pålitligt transportsystem som tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling och näringslivets behov av transporter. För 2013 uppgår ökningen av ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer till 1,6 miljarder kronor och för åren 2014 till 2016 uppgår ökningarna till 5,2, 4,6 respektive 6,6 miljarder kronor. För 2013 består ca 70 procent av ramökningen av ökade medel till väghållning och ca 30 procent till banhållning. Åren därefter ökar andelen som går till järnväg successivt, och 2016 uppgår järnvägens andel till 75 procent av den ökade ramen på utgiftsområdet. Riksdagen har tidigare beslutat om en planeringsram för åtgärder i transportinfrastrukturen på 417 miljarder kronor för 2010–2021. I regeringens kommande infrastrukturproposition kommer planeringsramen för 2014 till 2025 föreslås uppgå till 522 miljarder kronor. Ambitionshöjningarna gäller för såväl drift och underhåll som investeringar i ny infrastruktur. Därtill bedöms höjda banavgifter och effektiviseringsåtgärder leda till ytterligare ambitionshöjningar. Resurserna bör enligt regeringen i första hand läggas på drift och underhåll samt på trimningsåtgärder av befintlig infrastruktur. Därutöver behövs även investeringar i utökad kapacitet. En viktig del i satsningen är att inleda byggandet av en ny stambana för snabbtåg genom den s.k. Ostlänken mellan Stockholm/Järna och Linköping samt genom en utbyggnad av dubbelspår på första delen av sträckan Göteborg–Borås. För att förbättra trafiksituationen i Stockholmsregionen avser regeringen att utse förhandlare för att tillsammans med ansvariga i Stockholms län förhandla om genomförandet av en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och eventuella anslutande åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen. Bland annat ska en östlig vägförbindelse (Österleden) diskuteras. Förhandlarna ska ta fram förslag till finansiering till tunnelbaneutbyggnaden, bl.a. genom höjda och bredare intäkter från trängselskatt eller olika former av medfinansiering. Därtill kommer för gruvnäringen angelägna satsningar på sträckan Pajala–Svappavaara och på Malmbanan att prioriteras.

Företagande, forskning och innovation

För att Sverige i framtiden ska kunna behålla och ytterligare förbättra sin position som en framstående forskningsnation föreslår regeringen satsningar på forskning och innovation inom ramen för den forsknings- och innovationsproposition som kommer att lämnas under hösten 2012. Sammantaget ökas resurserna för forskning och innovation med 4 miljarder 2016 jämfört med 2012 års nivå. Fokus ligger på att skapa bättre kvalitet i forskningen, säkra viktig forskningsinfrastruktur samt skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Anslagen till universitet och högskolor höjs, mer resurser avsätts till forskningsfinansiärerna och ett program initieras för rekrytering av internationellt framstående forskare. Vidare görs särskilda satsningar på forskning inom bl.a. livsvetenskap samt åldrande och hälsa. Regeringen vill också stärka länken mellan akademisk forskning och kommersialisering.

För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet där nya företag tillkommer och växer, samtidigt som olönsamma företag struktureras om eller avvecklas. Regeringen föreslår därför en sänkning av bolagsskattesatsen från 26,3 till 22 procent, vilket innebär att den hamnar strax under genomsnittet i EU. En sänkning av bolagsskattesatsen leder enligt regeringen till ökade investeringar som i sin tur leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning. För att bolagsskatten ska betalas på lika villkor och skattebasen värnas föreslår regeringen att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas. Bolagsskattesänkningen till 22 procent beräknas innebära 16 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. Samtidigt beräknas skatteintäkterna öka med 8,8 miljarder kronor till följd av förslaget om utvidgade ränteavdragsbegränsningar.

För att stimulera tillgången på kapital för mindre företag avser regeringen att under 2013 återkomma med förslag om ett investeraravdrag. Regeringen aviserar också åtgärder för att förstärka rättssäkerheten i skattefrågor samt åtgärder för snabbare betalningar i näringslivet. Arbetet med att utreda möjligheterna att förbättra de skattemässiga förutsättningarna för företagande fortsätter i Företagsskattekommittén (dir. 2011:1) som ska presentera sitt slutbetänkande under hösten 2013. I vårändringsbudgeten 2012 (prop. 2011/12:99) redovisade regeringen ett tillvägagångssätt för en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Ett bemyndigande begärdes också för att överföra aktier i Innovationsbron AB till Almi Företagspartner AB. Den nya aktören kommer att vara verksam fr.o.m. den 1 januari 2013. Syftet har varit att skapa en tydligare aktörsstruktur, där medlen för statliga riskkapitalinvesteringar koncentreras till färre aktörer och där ökat fokus läggs på tidiga faser av företagens utveckling.

Åtgärder på bostadsmarknaden

Tillgången på bostäder påverkar människors valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för studier eller arbete. För att öka utbudet av bostäder behöver utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet förbättras och nybyggnationen öka. I syfte att underlätta uthyrningen av privatbostäder föreslår regeringen en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka de egna kostnaderna för bostaden och förändringar som gör det lättare för bostadsrättshavare att få tillstånd till uthyrning. Regeringen bedömer att detta leder till 40 000 nya bostadstillfällen och att skatteintäkterna därmed ökar med ca 200 miljoner kronor. Vidare höjs schablonavdraget vid beskattning av inkomster för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden från 21 000 till 40 000 kronor, vilket beräknas minska skatteintäkterna med 370 miljoner kronor. För att göra det mer attraktivt att bygga och förvalta hyresbostadsfastigheter föreslås sänkt fastighetsavgift för hyres- och bostadsrätter, vilket beräknas minska skatteintäkterna med ca 400 miljoner kronor. I syfte att öka drivkrafterna för nybyggnation förlängs perioden för undantag från fastighetsavgift till 15 år. Vidare förlängs den tillåtna tidsperioden för marknadsmässiga hyror vid nyproduktion, s.k. presumtionshyror, från dagens 10 år till 15 år. Regeringen vill också stimulera nybyggnation av studentbostäder genom att bl.a. förbättra informationen om vilka byggregler som är relevanta vid tidsbegränsade bygglov och undersöka tillgången på lämplig mark för tillfälliga studentbostäder. Vidare har regeringen tillsatt ett antal utredningar och lämnat myndighetsuppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande och till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Exempelvis har Byggkravsutredningen (dir. 2011:100) i uppdrag att analysera frågor som underlättar byggandet. Utredaren ska bl.a. kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen.

Åtgärder för stärkt finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är högt prioriterat, särskilt mot bakgrund av den pågående finans- och skuldkrisen i ett antal EU-länder. Eftersom Sverige har ett stort banksystem i förhållande till BNP riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam. För att minska risken för att skattebetalarna ska behöva betala för oansvarigt risktagande hos bankerna, avser regeringen fortsätta att vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Regeringen har tillsammans med Riksbanken och Finansinspektionen aviserat att kravet på storbankernas kärnprimärkapital ska höjas under 2013 till 10 procent av de riskvägda tillgångarna. Kravet höjs sedan till 12 procent 2015. Inom ramen för de nya kapitaltäckningsreglerna på EU-nivå har regeringen aktivt och framgångsrikt verkat för att medlemsstaterna ska få sätta högre nationella krav. Motivet till detta är Sveriges stora och starkt sammankopplade banksektor.

För att förstärka konsumentperspektivet avser regeringen att vidta åtgärder för att öka transparensen om hur bankerna finansierar sina bolån. Vidare avser regeringen att återkomma med lagförslag i syfte att skapa en enklare och rättvisare modell för att beräkna den s.k. ränteskillnadsersättningen vid förtidsinlösen av bundna bolån.

Arbetsmarknad och utbildning

Den utdragna lågkonjunkturen riskerar att förstärka de kvarvarande strukturella problem som finns på arbetsmarknaden, t.ex. att vissa unga och utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att många människor har drabbats av långtidsarbetslöshet. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att få fler i arbete. Drivkrafterna för och möjligheterna till arbete behöver stärkas ytterligare och arbetsmarknadens funktionssätt förbättras. Särskilt fokus måste läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få fler i arbete föreslår regeringen permanenta och temporära åtgärder som främst syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, men också till att möta den svaga konjunkturutvecklingen.

Arbetsmarknadspolitiska insatser

Det fortsatt svaga ekonomiska läget medför ett stort behov av tidiga insatser för personer som löper hög risk att bli långtidsarbetslösa. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att skapa fler platser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Vidare föreslås fortsatta förstärkningar av det särskilda anställningsstödet och att möjligheten till t.ex. arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen av jobb- och aktivitetsgarantin förlängs. Flera insatser föreslås för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Exempelvis föreslås att möjligheten till individuellt stöd på en ny arbetsplats förbättras.

Regeringen föreslår åtgärder för att förtydliga de krav som gäller för alla som får arbetsmarknadsrelaterade ersättningar eller försörjningsstöd. För att öka drivkrafterna för arbete för personer med ekonomiskt bistånd avser regeringen att föreslå att beräkningen av försörjningsstödet ska ändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till bistånd.

Ungdomsarbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten har vuxit under årtionden och har sedan 1990-talskrisen legat på höga nivåer. För att långsiktigt minska den höga ungdomsarbetslösheten föreslås utbildningsinsatser med fokus på att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna. Regeringen gör en satsning för att långsiktigt etablera lärlingsutbildningen genom en permanent förlängning av anordnarbidragen för lärlingar och en höjning av den del av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren.

För att möta konjunkturförsvagningen görs satsningar på en tillfällig ökning av utbildningsplatserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolor samt på universiteten och högskolorna. En permanent ökning av antalet platser på civil- och högskoleutbildningarna föreslås för att möta näringslivets efterfrågan på ingenjörer. Totalt omfattar dessa satsningar drygt 18 000 helårsplatser 2013 till en total kostnad av ca 1,8 miljarder kronor. En stor del av dessa insatser kommer att komma ungdomar till del. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Regeringen vill stödja ytterligare ungdomssatsningar i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten 2012.

När gymnasiereformen trädde i kraft inföll en försvagad konjunktur och elevkullarna minskade samtidigt som kommunerna inledningsvis måste upprätthålla två parallella gymnasiesystem. Regeringen föreslår att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ökas 2013 med 895 miljoner kronor jämfört med den nivå som beräknades för samma år i budgetpropositionen för 2012. Mer tydliga effektiviseringsmöjligheter av gymnasiereformen uppkommer först 2014 då reformen får fullt genomslag.

Förstärkning av etableringsreformen

Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda är generellt sett sämre än för personer födda i Sverige. Inom integrationsområdet föreslås därför en förstärkning av etableringsreformen, bl.a. genom åtgärder för att stimulera ett snabbt kommunmottagande och ökade möjligheter till arbetsplatsförlagda insatser. Fler nyanlända kommer också omfattas av etableringsreformen. En förändring i föräldrapenningen föreslås för att motverka försenad etablering på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor. Regeringen föreslår också en tillfällig satsning i syfte att stimulera kommunernas arbete för att minska utanförskapet i vissa stadsdelar. Även utbildningsåtgärder riktade till utrikes födda föreslås.

Sysselsättningseffekter av regeringens politik

Föreslagna reformer, bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt bolagsskatt, ökade forskningsanslag och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, bedöms leda till att BNP-tillväxten blir ca 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir ca 17 000 personer fler 2014 än vad som annars hade blivit fallet. Regeringens arbetsmarknadspolitik består av en kombination av åtgärder som stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdraget, som har stärkt drivkrafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta. Regeringen bedömer att de strukturreformer som hittills har genomförts varaktigt ökar sysselsättningen med ca 223 000 personer på lång sikt och antalet arbetade timmar med ca 6 procent. Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring hälften av denna ökning. Andra viktiga reformer som bidrar till sysselsättningsökningen är reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, HUS-avdragen, sänkta socialavgifter och sänkt tjänstemoms. Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig.

Välfärden

Regeringens välfärdspolitik är inriktad på att upprätthålla en god tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet, ett tryggt samhälle för alla samt en jämnare inkomstfördelning

Mer tillgänglig och trygg vård och omsorg

Regeringens mål för sjukvården och omsorgen är att hela befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård och omsorg av god kvalitet. För att främja bättre kvalitet inom sjukvården och omsorgen föreslår regeringen en förstärkning av tillsynen och har för avsikt att under hösten återkomma med förslag om en renodlad inspektionsmyndighet. Utformningen och bemanningen av denna nya myndighet utreds för närvarande (dir. 2012:67) och uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2013. Åtgärden innebär ökade utgifter på 180 miljoner kronor 2013, 180 miljoner kronor 2014 och 155 miljoner kronor 2015–2016. Regeringen föreslår vidare en satsning på s.k hälsokonton. I hälsokonton ges individen bl.a tillgång till sin vårdinformation. Syftet är att stärka den enskilda människans ställning och delaktighet i vården. Åtgärden innebär ökade utgifter på 40 miljoner kronor 2013 och 100 miljoner kronor årligen 2014–2016. Som en del av ramöverenskommelsen om migrationspolitik mellan Miljöpartiet de gröna och regeringspartierna avser regeringen att föreslå att personer som vistas i landet utan tillstånd ska ges utökad tillgång till offentligt subventionerad sjukvård fr.o.m. den 1 juli 2013. Åtgärden har inga budgeterade utgifter för 2013 men förväntas innebära ökade utgifter på 450 miljoner kronor 2014 och 300 miljoner kronor 2015–2016. Slutligen avser regeringen att utreda vilka möjliga villkor, utöver befintliga krav, som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn i samband med att tillstånd beviljas för en verksamhet. Det är dock viktigt att villkoren ställs på ett sätt som innebär att utbudet av utförare inom välfärdssektorn inte minskar.

Ökad valfrihet och trygghet för föräldrar

Målet för regeringens familjepolitik är att göra det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv för både kvinnor och män. För att förbättra möjligheterna för bl.a. utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden avser regeringen att föreslå att högst 20 procent av de 480 föräldrapenningdagarna ska kunna sparas till efter barnets fyraårsdag. Den övre åldersgränsen för uttag av föräldrapenningen höjs från åtta till tolv år. Regeringen avser också att under 2013 lämna ytterligare förslag till förändringar av föräldraförsäkringen. Förändringarna i föräldraförsäkringen förväntas innebära minskade utgifter fr.o.m. 2014 på 68 miljoner kronor. För 2015 och 2016 är utgiftsminskningen 90 respektive 135 miljoner kronor. För att förbättra ekonomin för familjer med de lägsta inkomsterna föreslår regeringen att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 180 kronor till 225 kronor per dag. Höjningen förväntas leda till ökade utgifter på 300 miljoner kronor årligen under perioden 2013–2016. RUT-avdraget utökas till att omfatta även läxhjälp vilket beräknas innebära minskade skatteintäkter på 10 miljoner kronor för 2013. För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag på 16 miljoner kronor för 2013.

Stöd till ekonomiskt utsatta

Målet med regeringens fördelningspolitik är att den ekonomiska tillväxten och välfärdsökningen i samhället ska komma alla till del. För att stärka enskildas ekonomiska förutsättningar föreslås därför vissa riktade insatser. Regeringen föreslår att barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent. Vidare föreslås att bostadstillägget för ålderspensionärer höjs med 170 kronor per månad. Till följd av det höjda barntillägget kommer utgifterna att öka med 47 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2013. Höjningen av bostadstillägget innebär ökade utgifter på 431 miljoner kronor årligen 2013–2016.

Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag

Regeringen föreslår ett flertal åtgärder för att stärka rättsväsendet, bland annat utökade insatser mot seriebrottslighet, en skärpning av minimistraffet för upprepad misshandel och hot mot närstående samt en skärpt sexualbrottslagstiftning. I det förebyggande arbetet genomförs åtgärder med sociala insatsgrupper samt skapas förutsättningar för att kunna vidta fler åtgärder mot missbruk bland ungdomar. Resurser tillförs i syfte att förkorta handläggningstiderna för ärenden som gäller unga lagöverträdare. Slutligen föreslår regeringen åtgärder för att förbättra och effektivisera rättsväsendet. Ärendehanteringen vid rättsväsendets myndigheter ska fortsatt moderniseras genom arbetet med att införa ett enhetligt elektroniskt informationsflöde i brottsmålsprocessen. Utifrån den utredning av polisorganisationen som presenterades den 30 mars 2012 (SOU 2012:13) ska Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en polismyndighet.

Sammantaget föreslås utgiftshöjningar inom utgiftsområde 4 rättsväsendet på 1,7 miljarder kronor för 2013, 1,6 miljarder kronor för 2014, 2,1 miljarder kronor för 2015 och 2,2 miljarder kronor 2016. För att möjliggöra en ombildning till en polismyndighet avsätts 50 miljoner kronor årligen för 2013 och 2014 samt 40 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Utöver detta föreslås även en allmän anslagsförstärkning till polisorganisationen på 240 miljoner kronor årligen för 2013 och 2014, 290 miljoner kronor 2015 och 340 miljoner kronor 2016. Utgifterna fortsätter att öka mot bakgrund av ett ökat antal inkomna mål till domstolarna, och regeringen föreslår därför att anslaget Rättsliga biträden m.m. ökas med 540 miljoner kronor årligen 2013 och 2014, 700 miljoner kronor 2015 och 600 miljoner kronor 2016.

Sänkt skatt för pensionärer

För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärerna föreslås en sänkning av inkomstskatten för dem som är 65 år eller äldre vid årets ingång med sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen, som berör alla inkomstnivåer, görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Regeringen avser att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att de offentliga finanserna så tillåter.

Energi-, klimat- och miljöpolitik

Klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. Regeringens målsättning är att ha en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Politiken ska grundas på vetenskapliga bedömningar och syfta till att minska skadliga utsläpp och miljöpåverkan, både nationellt och internationellt.

Regeringen föreslår förlängda och förstärkta satsningar på energiforskning inom Statens energimyndighet. Under 2013–2015 satsas ca 1,3 miljarder kronor per år på energirelaterad forskning, vilket ökar till ca 1,4 miljarder per år fr.o.m. 2016. Inriktning och mål kommer att preciseras i en särskild energiforskningsproposition under hösten 2012.

Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen. För att på sikt bidra till ett mer energieffektivt byggande föreslår regeringen en demonstrations- och lärandesatsning inriktad på s.k. nära-nollenergibyggnader. Vidare avser regeringen att under 2013 tillsätta en oberoende utvärdering av de styrmedel som regeringen hittills använt för att effektivisera energianvändningen i Sverige. Regeringen bedömer vidare att matsvinnet i hushållen kan minska avsevärt med relativt små insatser.

För att effektivisera miljötillståndsprocessen och möjliggöra regelförenklingar som bidrar till en snabbare utbyggnad av bl.a. anläggningar för förnybar energi har regeringen under mandatperioden tagit initiativ till flera reformer. Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare medel avsätts till länsstyrelserna samt mark- och miljödomstolarna för att säkerställa att reformerna får avsedd effekt. Syftet är också att förbättra tillståndsprövningen för annan verksamhet som t.ex. gruvor och täkter. Regeringen föreslår vidare att stödet till forskningsprogrammet Vindval förlängs och förstärks.

Sedan det svenska utsläppsmålet beslutades 2009 har Energimyndigheten kontinuerligt införskaffat internationella utsläppskrediter för statens räkning, då uppfyllelsen av en tredjedel av utsläppsmålet till 2020 ska ske utanför Sverige. Detta innebär att Sverige genom köp av s.k. utsläppskrediter genomför utsläppsminskningar i andra länder. Regeringen bedömer att det totalt behövs krediter motsvarande ca 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att denna del av utsläppsmålet ska nås, vilket innebär att det behövs ytterligare anslagsmedel. En del av dessa medel bör avsättas under perioden fram till 2016. Merparten kommer dock att behöva budgeteras i anslutning till 2020.

Den biologiska mångfalden ska värnas. Ytterligare medel avsätts bl.a. till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för skydd av områden i form av naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.

I arbetet med att se över skatterna på klimat- och energiområdet är den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel viktig. Regeringen föreslår vissa ändringar av skattereglerna på biodrivmedelsområdet för 2013 och redovisar sin bedömning av hur de ekonomiska styrmedlen för sådana drivmedel bör utformas för tiden därefter. I Regeringskansliet bedrivs för närvarande ett utredningsarbete med målsättningen att ett kvotpliktssystem, dvs. krav på viss inblandning av biobränsle i bensin och diesel, ska börja tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014. Regeringen föreslår också förändringar av energibeskattningen som innebär mer likvärdiga konkurrensvillkor för kraftvärmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem. Vidare föreslås att kraven för befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper ska ändras genom en skärpt miljöbilsdefinition.

Försvaret

Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld kräver att Sverige har ett försvar som är redo både för att skydda svenskt territorium och för deltagande i internationella insatser. Det ställer krav på en försvarsmakt med förmågor att möta olika typer av utmaningar och inte minst krav på ett förtroendeingivande luftförsvar.

Sverige och Schweiz är överens om förutsättningarna för en gemensam anskaffning av flygplan av den nya modellen JAS 39 Gripen E för att vidmakthålla nödvändig operativ förmåga och hög tillgänglighet fram till minst 2040. Överenskommelsen innefattar också ett fördjupat samarbete i form av ett långsiktigt strategiskt partnerskap. Det innebär att länderna delar kostnaderna för drift och underhåll, vilket möjliggör ett effektivare resursutnyttjande för båda länderna. Systemet beräknas vara operativt i Sverige fr.o.m. 2023 och under en period av minst 20 år. Regeringen föreslår att Försvarsmaktens anslag ökas med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter beräknas anslagen öka med 200 miljoner kronor. Tillsammans med redan avsatta medel skapas därmed utrymme för en fullt finansierad utveckling och anskaffning av 40–60 stycken JAS 39 Gripen E till den svenska försvarsmakten. I beställningen ska en kombination av taksatta priser och riktpriser användas. Syftet är att nå kostnadseffektivitet samtidigt som statens ekonomiska risk begränsas. Den ekonomiska risken hanteras även genom en riskreserv, som ytterligare ett sätt att undvika att budgetramarna överskrids under livscykeln. Den svenska beställningen av flygplan är avhängig av att även Schweiz beslutar om anskaffning och beställning av minst 20 flygplan av modellen JAS 39 Gripen E. Om inte Schweiz eller någon annan nation senast under 2014 har fattat ett sådant beslut, kan den svenska anskaffningen komma att avbeställas.

Vidare pågår förberedelser inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut.

2.2 Socialdemokraternas förslag till riktlinjer

De offentliga finanserna

Motionärerna anser att det finanspolitiska ramverket som Socialdemokraterna lade fast efter den svenska 1990-talskrisen har tjänat Sverige väl. Den numera breda uppslutningen bakom ramverket har varit en styrka för Sverige under finanskrisen, och ordning och reda i de offentliga finanserna är en viktig konkurrensfördel för Sverige. Grunden för detta är enligt motionärerna att de regelverk som satts upp också efterlevs.

Den bedömning av reformutrymmet som regeringen gör är alltför optimistisk anser Socialdemokraterna. Den föreslagna politiken är inte förenlig med överskottsmålet och hotar stabiliteten i svensk ekonomi och därmed framtida jobb och välfärd. Att som regeringen dra slutsatsen att den rådande regimen är förenlig med överskottsmålet utifrån den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn anser motionärerna är en vågad slutsats, eftersom BNP-gapet i allmänhet och i genomsnitt är negativt.

Regeringen har under en lång period lagt fram prognoser som byggt på ett kraftigt genomslag för den egna politiken anser Socialdemokraterna. På det sättet har den framtidsbild mot vilken regeringen vägt av sitt reformutrymme varit jämförelsevis optimistisk. Det har i sin tur lett till att det offentliga finansiella sparandet över en flerårig period legat under den bana som på längre sikt är förenlig med överskottsmålet. Att återgå till en bana som är förenlig med överskottsmålet kräver en något mer måttfull politik, som fokuserar på att bryta den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna delar inte regeringens bedömning att reformutrymmet 2013 är 23 miljarder kronor. I stället anser de att reformutrymmet är 18 miljarder. Med detta reformutrymme skapas enligt motionärerna en konjunkturbuffert i deras budgetalternativ, en konjunkturbuffert som de är beredda att nyttja för att stimulera efterfrågan och värna sysselsättningen i händelse av en oväntad och kraftig framtida nedgång.

Till skillnad från regeringens budgetförslag anser Socialdemokraterna att deras budgetalternativ ger en större impuls till efterfrågan. Eftersom efterfrågan stimuleras mest direkt genom offentlig konsumtion och sedan genom att hushållens disponibelinkomster stärks är regeringens förslag att sänka bolagsskatten ett ineffektivt sätt att stimulera efterfrågan. Även om det är ett strukturellt riktigt förslag tillåter ekonomin inte en fullt så stor skattesänkning. De effektiva efterfrågestimulanser som istället föreslås i Socialdemokraternas budgetalternativ är bl.a. en höjning av barnbidraget och underhållsstödet, en större sänkning av skatten för pensionärer, förbättringar i de allmänna försäkringarna och sänkt avgift i a-kassan. Sammanlagt föreslår Socialdemokraterna en ram på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv som är 12 miljarder kronor högre än regeringens förslag. I denna ligger förutom förbättringar av a-kassan även förslaget om utbildningskontrakt för unga arbetslösa. Sammanlagt är utgiftsökningarna jämfört med regeringens förslag 30, 32 och 35 miljarder kronor högre respektive år.

Socialdemokraterna föreslår ett utgiftstak som är 20 miljarder kronor högre än i regeringens förslag samtliga år 2013–2016. Jämfört med regeringens förslag innebär detta en budgeteringsmarginal som är 10, 12 respektive 15 miljarder kronor lägre för dessa tre år, se tabell 2.6.

Tabell 2.6 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Takbegränsade utgifter

+29 692

+32 459

+35 351

Budgeteringsmarginal

−9 692

−12 459

−15 351

Utgiftstak för staten

+20 000

+20 000

+20 000

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302.

När det gäller skatter anser Socialdemokraterna att svenska hushåll ska ha stabila planeringsförutsättningar. Skatter kan bara sänkas i den takt ekonomin tillåter, och det är en riskabel strategi att låna till stora ofinansierade skattesänkningar. Därför avvisar motionärerna en ofinansierad sänkt bolagsskattesats. Sverige tjänar på att ha ett skattesystem som är logiskt utan alltför stora undantag, och nedsättningen av socialavgifter för unga som redan har ett jobb avvisas. Likaså ska den nedsatta krogmomsen avskaffas. Vidare ska skatt betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Motionärerna vill höja skatten för dem som tjänar allra mest och sänka den för pensionärer. Det s.k. RUT-avdraget ska finnas kvar, men taket för köp ska halveras. Socialdemokraterna föreslår att nedsättningen av socialavgifter avskaffas, vilket enligt motionen stärker de offentliga finanserna med 14,2 miljarder kronor. Det kan enligt motionärerna finnas skäl att se över det statliga ägandet av bolag, men det ekonomiska läget är osäkert. Av den anledningen avvisar motionärerna den försäljning av statliga bolag som föreslås i budgetpropositionen.

I tabell 2.7 redovisas effekterna på statsbudgetens inkomster av Socialdemokraternas skatteförslag jämfört med regeringens förslag fördelat på inkomstgrupper. Socialdemokraterna har i sin budgetmotion endast redovisat effekter på inkomsterna för 2013.

Tabell 2.7 Statsbudgetens inkomster (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Direkta skatter på arbete

+2 650

Indirekta skatter på arbete

+22 550

Skatt på kapital

+3 600

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+7 970

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

+36 770

avgår skatter från andra sektorer

−2 150

Statens skatteintäkter (periodiserat)

+34 620

Periodiseringar

±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt)

+34 620

Övriga inkomster (kassamässigt)

−2 100

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

+32 520

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302.

Effekten på statsbudgetens saldo och statsskulden av Socialdemokraternas budgetalternativ i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.8.

 

Tabell 2.8 Statsbudgetens saldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Statsbudgetens inkomster

+32 520

därav inkomster av försåld egendom

±0

Statsbudgetens utgifter

+29 692

därav statsskuldsräntor

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

kassamässig korrigering

±0

Statsbudgetens saldo

+2 828

Statsskuld vid årets slut

−2 828

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302.

Flera av de reformer som presenteras för jobb och utbildning kanaliseras via kommunerna som riktade statsbidrag. Det gäller investeringen i mindre klasser i skolan, förstärkningen av förskolan och stimulansen till barnomsorg på obekväm arbetstid. Sammanlagt innebär detta en ökning av statsbidraget med 2,2 miljarder kronor (se tabell 2.9). Kommunsektorn får också ett tillskott i jobb om man räknar med de insatser som möjliggör att fas 3 avskaffas och med satsningen på yrkesintroduktionsjobb. Enligt motionen är förslagen om förändrade skatter och förändringar i transfereringssystemen utformade så att de genomförs neutralt för kommunsektorn. Full justering genomförs i det kommunala utjämningssystemet, både för reformer som leder till att utgifter eller intäkter ökar och sådana som leder till att de minskar. Undantaget är att minskade socialbidragsutgifter till följd av bättre försäkringar och fler insatser för jobb inte beaktas alls.

Statsbidraget minskas med 4,3 miljarder kronor till följd av förslagen om avskaffad andra sjuklönevecka samt ökade kommunala skatteintäkter till följd av förbättrad sjukförsäkring, arbetsmarknadsinsatser och förbättrad arbetslöshetsförsäkring. Det generella statsbidraget ökas med 1,2 miljarder kronor för att kompensera kommunerna för förslaget om sänkt skatt till pensionärer och med 2,5 miljarder kronor med anledning av förslaget om slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga.

Sammantaget räknar motionärerna med att den offentliga sektorns inkomster 2013 ökar med 35 miljarder kronor och utgifterna med 30 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas därmed bli –0,5 procent av BNP 2013, se tabell 2.10.

Tabell 2.9 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Kommunernas inkomster

+3 840

Kommunal inkomstskatt

+2 150

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

Statsbidrag under uo 25

+1 690

därav ekonomiska regleringar

−550

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

Utgifter

+3 840

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302.

Tabell 2.10 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Offentlig sektors inkomster

+34 670

Offentlig sektors utgifter

+29 742

Finansiellt sparande

+4 928

Staten

+2 828

Ålderspensionssystemet

+2 100

Kommunsektorn

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

–0,5 %

0,4

1,8

2,6

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Socialdemokraterna anser att hållbara transporter och infrastruktur är viktiga för sysselsättningen och välfärden och för att minska klimatutsläppen och oljeberoendet. Transportsystemet i Sverige är i behov av såväl ökad kapacitet som ökad kvalitet. Järnvägens punktlighet kan delvis förbättras med snabba åtgärder i det befintliga systemet. Socialdemokraterna föreslår därför redan 2013 400 miljoner kronor mer än regeringen i anslaget för banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Åren därefter ökas ramen för utgiftsområdet med 2 miljarder kronor 2014 samt med 4 miljarder kronor 2015 och 2016. Dessa förslag finansieras med en vägslitageavgift. I infrastrukturmotionen kommer Socialdemokraterna att redovisa investeringar för den kommande planperioden. På vägsidan behövs främst åtgärder som ökar trafiksäkerheten, och motionärerna vill se en nystart för nollvisionen. Även åtgärder för en sund konkurrenssituation för åkerinäringen är viktiga. Det är också viktigt att Sverige har en fungerande infrastruktur för digital kommunikation och att tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd tryggas. Infrastrukturinvesteringar ska huvudsakligen finansieras via anslag i statsbudgeten, men liksom regeringen kan Socialdemokraterna tänka sig att lånefinansiera väl definierade objekt med säker intäktskälla.

Det är nödvändigt att utveckla modeller för bättre strategisk samverkan mellan det privata och det offentliga. Socialdemokraterna vill 2013 avsätta 500 miljoner mer än regeringen för uppstart av samverkansprogram mellan arbetsmarknadens parter, akademin och politiska beslutsfattare. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom strategiska framtidsnäringar. Många av framtidens jobb finns exempelvis där lösningarna på klimatkrisen utvecklas. Som ett led i arbetet med att bygga strategisk samverkan bör ett nationellt innovationsråd inrättas. Vidare behöver Sverige en långsiktig forsknings- och innovationspolitik som ligger fast vid regeringsskiften. Socialdemokraterna vill se en tioårig blocköverskridande överenskommelse på detta område.

Socialdemokraterna anser också att en investeringsplan över de samlade offentliga investeringarna varje år bör biläggas budgetpropositionen. Kapitalstockens utveckling ska särskilt belysas.

Sverige behöver fler entreprenörer och fler företag som växer och anställer. För att fler företag ska våga anställa bör arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan slopas. Reformen beräknas försvaga de offentliga finanserna med ca 1,5 miljarder kronor per år. I syfte att främja inslaget av FoU-investeringar i små och medelstora företag bör företag under ett uppbyggnadsskede få göra avdrag för FoU-utgifter. Vidare bör tillgången på riskkapital öka och mindre företags patentskydd stärkas. En marknadskompletterande investeringsfond bör inrättas med inriktning mot investeringar i tidiga skeden och med statlig och privat samfinansiering som grund. Det nya fondsystemet finansieras genom att tillgängliga statliga medel för riskkapitalförsörjning omdisponeras. Motionärerna vill utforma en nationell strategi för offentlig upphandling av innovationer och etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling. Medel bör avsättas också för besöksnäringen och för att främja de små och medelstora företagens export till de växande marknaderna i Asien, Afrika och Sydamerika. Det krävs investeringar i forskning som ökar förädlingsvärdet inom de växande tjänstebranscherna, för att hela tjänstesektorns potential ska tas till vara. Socialdemokraterna anser att nedsättningen av krogmomsen bör avskaffas då sysselsättningseffekten sannolikt är mycket svag. Likaså bör den ineffektiva nedsättningen av socialavgifter för unga som har jobb avskaffas.

Socialdemokraterna anser att Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt och menar att det är motiverat att sänka bolagsskattesatsen till 24 procent år 2013, dvs. två procentenheter mindre än i regeringens förslag. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 7,6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Denna sänkning kompenserar företagen för den ökade beskattning som följer av ändrade regler för ränteavdrag. Beroende på om ekonomin utvecklas så att ett varaktigt reformutrymme uppkommer kan motionärerna tänka sig ytterligare sänkningar i bolagsskattesatsen.

Nyproduktionen av bostäder är mycket låg. Bristen på tillgängliga bostäder och det knappa bostadsbyggandet är ett allvarligt hinder för tillväxt i många av landets tillväxtorter. Den akuta bristen på bostäder gör att staten bör vidga insatserna för att stärka incitamenten för bostadsbyggande. Socialdemokraterna föreslår att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande införs ett investeringsstöd på 1 miljard kronor riktat till studentlägenheter och små lägenheter. I stödet bör krav på klimateffektivitet ställas. Motionärerna vill också införa kreditgarantier på en total ram om 20 miljarder kronor för att underlätta renoveringar av hyresfastigheter byggda på 1960- och 70-talen. Plan- och bygglagen behöver moderniseras samtidigt som plan- och byggprocessen behöver effektiviseras och byråkratin minska. Socialdemokraterna anser att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas med uppdrag att snabbt föreslå nödvändiga förändringar i plan- och bygglagen. Nuvarande ROT-avdrag bör behållas och på sikt vill Socialdemokraterna se över möjligheten att utöka ROT med inriktning på energieffektivisering.

Arbetsmarknad och utbildning

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre, vilket minskar företagens möjligheter att växa. För att sluta rekryteringsgapet behövs enligt Socialdemokraterna breda satsningar på utbildning. Bristyrkesutbildning bör utformas i nära samverkan med näringslivet och andra arbetsgivare. Motionärerna vill att resurser avsätts till ytterligare platser på yrkeshögskolan, yrkesvux, komvux, folkhögskolan och högskolan. Fas 3 bör avskaffas. Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning eller utbilda sig för att kunna hitta det. Personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden ska ha möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Som alternativ till fas 3 föreslås nya jobb med särskilt anställningsstöd i kommuner och landsting, nya föreningsjobb samt nya platser inom intensifierad arbetsförmedling. Vidare bör deltagare i fas 3 ges möjligheten att komma vidare med bibehållen ersättning i olika former av utbildning.

Ungdomsarbetslösheten måste knäckas. Socialdemokraterna föreslår ett batteri av åtgärder som sammantaget innebär att alla unga under 25 år som varit arbetslösa i mer än sex månader anvisas antingen arbete eller utbildning. Sammantaget tillförs inom detta förslag 35 000 nya jobb och utbildningsplatser. För alla unga utan avslutad gymnasieutbildning bör ett utbildningskontrakt införas som innebär att den unga arbetslösa anvisas en individuellt utformad utbildningsplan med insatser som ska leda fram till gymnasieexamen. Olika ersättningar från det offentliga bör ges på villkor att man påbörjar och fullföljer kontraktet. Det innebär att utbildningskontraktet i praktiken kan liknas vid en utökad skolplikt. Utbildningskontraktet omfattar platser i komvux, yrkesvux och folkhögskola. Inom ramen för kontraktet ska unga också kunna kombinera deltidsjobb med deltidsstudier. Vidare föreslås medel för yrkesintroduktionsjobb i kommuner och landsting respektive i det privata näringslivet. För kommuner och landsting som anställer unga som har varit arbetslösa sex månader föreslås att ett stöd ges som täcker hela lönekostnaden på nivån 75 procent av avtalsenlig lön. För företag som anställer unga långtidsarbetslösa bör ett stöd om 10 000 kronor i månaden utgå inom ramen för ett yrkesintroduktionsavtal. Härutöver inrättas nya platser med särskilt anställningsstöd som är tillgängliga inom alla avtalsområden.

Socialdemokraterna anser att ett sysselsättningspolitiskt ramverk bör utvecklas med ett övergripande sysselsättningsmål som tydliggör politikens inriktning. Då ökad delaktighet på arbetsmarknaden är centralt bör sysselsättningsgraden vara det övergripande måttet.

En bra arbetslöshetsförsäkring bidrar till omställning i ekonomin, lägger grunden för ordning och reda på arbetsmarknaden och är en viktig beståndsdel i ett modernt välfärdssamhälle. Socialdemokraterna vill sänka avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen så att fler skaffar sig ett försäkringsskydd och vill att arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Taket i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas från 680 kronor till 910 kronor per dag. Taket sänks efter 100 dagar. Ersättningsnivån föreslås höjas till 80 procent under hela ersättningsperioden. Reformen beräknas försvaga de offentliga finanserna med 5,9 miljarder kronor.

Socialdemokraterna föreslår att jobbskatteavdraget trappas av stegvis från inkomster på 60 000 kronor i månaden och uppåt. Vid en månadsinkomst på 114 200 kronor utgår inget avdrag. Det reducerade jobbskatteavdraget beräknas stärka de offentliga finanserna med 1,3 miljarder kronor.

Välfärd

Socialdemokraternas välfärdspolitik handlar om att öka människans makt över sitt eget liv. Den generella välfärden har varit en grundläggande del av den svenska modellen. Idén är att allas framgång är Sveriges framgång.

Socialdemokraterna föreslår en höjning av taket i sjukförsäkringen och ett borttagande av tidsgränsen för hur länge personer har rätt till sjukpenning. En höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen föreslås också. Sammantaget beräknas kostnaderna för de offentliga finanserna för dessa förslag, enligt motionärerna, till 1,2 miljarder kronor för 2013. 60 miljoner kronor avsätts för stimulansbidrag till landsting som inför patientkontrakt som ett sätt att stärka tillgängligheten i vården. 40 miljoner kronor avsätts i förslaget för att förbättra missbruksvården och för särskilda informationsinsatser som rör hiv/aids. Regeringens stimulansbidrag till kommuner för införande av lagen om valfrihetssystem avvisas, vilket förstärker de offentliga finanserna med 100 miljoner kronor för 2013.

Motionärerna föreslår en höjning av barnbidraget på 100 kronor i månaden per barn. Studiebidraget för gymnasieungdomar höjs på samma sätt. Detta leder till ökade utgifter på 2,4 miljarder kronor för 2013. Underhållsstödet till ensamstående föräldrar föreslås höjas med 50 kronor per barn och månad till en kostnad av 100 miljoner kronor för 2013. Socialdemokraterna anser att regeringens förslag om att avsätta 15 miljoner kronor för barnomsorg på obekväm arbetstid är otillräckligt och avsätter därför ytterligare 100 miljoner kronor för 2013 i sitt budgetförslag. RUT-avdraget, som övervägande används av höginkomsttagare, förändras genom att taket halveras. Åtgärden stärker de offentliga finanserna med 100 miljoner kronor för 2013.

Socialdemokraterna anser att kampen mot den organiserade brottsligheten måste prioriteras och avsätter i sin budgetmotion 70 miljoner kronor mer än i regeringens förslag till polisorganisationen för 2013. Ekobrottsmyndighetens resurser ökas med 20 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, för 2013. En nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet föreslås tillsättas till en ökad utgift av 10 miljoner kronor för 2013.

Socialdemokraterna föreslår en ytterligare skattesänkning för pensionärer genom höjt grundavdrag, vilket innebär ökade utgifter i förhållande till regeringens förslag på 150 miljoner kronor för 2013. En riktad äldresatsning i vård och omsorg på totalt 300 miljoner kronor för 2013 föreslås. 200 miljoner kronor ska avsättas för kommunala stimulansbidrag för kompetensutveckling av personalen och för att stärka äldres oberoende och trygghet. 100 miljoner kronor ska avsättas för stimulansbidrag till landstingen och för att förbättra omhändertagandet av svårt sjuka äldre patienter.

En kunskapsekonomi kräver en skola där alla barn kommer till sin rätt. Nyckeln till högre skolresultat består i högre kvalitet i undervisningen. Klasserna i årskurs 1–3 samt förskoleklass föreslås minska med 4–5 elever vilket innebär att utgifterna för 2013 ökar med 2 miljarder kronor. 450 miljoner kronor föreslås för kompetensutveckling av lärare och förskolans personal för 2013. Ytterligare 605 miljoner kronor föreslås för åtgärder inom skolan för 2013, bl.a. för läxhjälp i grundskolan, fler barn i förskoleklass och sommarskola för barn som inte når målen. Regeringens föreslagna Urban-15åtgärd avvisas och de 100 miljonerna föreslås i stället gå till riktade satsningar i skolor där uppemot hälften av eleverna inte når gymnasiebehörighet.

Socialdemokraterna föreslår att fri entré återinförs på de statliga museerna, vilket beräknas leda till ökade utgifter på 80 miljoner kronor för 2013. Vidare föreslås 122 miljoner kronor för 2013 till ett nytt Access-projekt för bevarande av kulturarvet. Finansieringen sker genom att det nuvarande kulturarvslyftet läggs ner. Övriga förslag inom kulturområdet budgeteras till kostnader på 70 miljoner kronor för 2013 och omfattar bl.a. ökat stöd till internationalisering och ideella arrangörer, höjt anslag till fria grupper samt digitalisering av biografer.

Energi-, klimat- och miljöpolitik

Enligt Socialdemokraterna bör svenska företag ligga i framkant med att utveckla den fossilfria och energieffektiva teknik som hela världen efterfrågar. En viktig del i att ställa om Sverige är att bygga mer klimatsmart. Socialdemokraterna vill också anslå medel för klimatinvesteringar och klimatinnovationer. Huvudinriktningen ska vara åtgärder för energieffektivisering, ökad produktion och konsumtion av förnybar energi och minskade utsläpp, och stödformerna ska kunna sökas av kommuner, företag eller ideella organisationer. Socialdemokraterna vill också tillsammans med energi- och miljöbranschen utveckla ett särskilt samverkansprogram mellan det offentliga och det privata. 600 miljoner kronor avsätts för en miljöbilsbonus, där den som köper en bil med lägre utsläpp får en premie, och en registreringsavgift för att främja utvecklingen mot en bilpark med låga koldioxidutsläpp. Biologisk mångfald är centralt för att upprätthålla ett hållbart ekosystem, och ytterligare medel tillförs därför anslaget för skydd av värdefull natur. Åtgärder krävs också för havs- och vattenmiljön i syfte att minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet. Socialdemokraterna föreslår sammantaget ca 1,1 miljarder kronor mer än regeringen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 2013 och framåt.

Flera miljöstyrande skatter har inte höjts sedan 2006. Socialdemokraterna anser att miljöstyrande skatter bör följa med den allmänna prisutvecklingen och föreslår vissa höjningar. Dessutom bör en skatt på handelsgödsel införas för att minska läckaget från jordbruket.

Försvaret

Socialdemokraterna föreslår ingen ändrad ram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Dock föreslås i kommittémotion 2012/13: Fö261 av Peter Hultqvist m.fl. (S) vissa omfördelningar mellan anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Omfördelningar görs bl.a. i syfte att skapa en mer hållfast grundfinansiering av JAS.

2.3 Miljöpartiets förslag till riktlinjer

De offentliga finanserna

Miljöpartiet anser att ordning och reda i de offentliga finanserna är av mycket stor betydelse för svensk ekonomi. Miljöpartiet konstaterar att överskottsmålet har inneburit att de offentliga finanserna kunnat stärkas, vilket har varit viktigt för stabiliteten och trovärdigheten i svensk ekonomi. Med den politik som föreslås i budgetpropositionen gör regeringen själv bedömningen att överskottsmålet inte kommer att nås. Regeringens enskilt viktigaste reform är en kraftigt sänkt bolagsskatt. Miljöpartiet anser att det är bra med en konkurrenskraftig bolagsskatt, men att den stora sänkning som regeringen föreslår hotar överskottsmålet. Att i ett läge med mycket osäker ekonomisk utveckling genomföra stora skattesänkningar på lånade pengar anser motionärerna vara tveksamt, särskilt när denna stora skattesänkning endast bidrar marginellt till att stimulera efterfrågan i ekonomin. Om konjunkturen i detta utgångsläge med underskott blir kraftigt försämrad, skatteintäkterna faller och utgifterna ökar kommer de samlade underskotten att bli större än vad som annars skulle ha varit fallet. Därmed kommer utrymmet för en offensiv finanspolitik som håller uppe efterfrågan att vara lägre.

Miljöpartiet anser att regeringens politik med fokus på kraftiga sänkningar av bolagsskatten varken möter de kortsiktiga eller de långsiktiga utmaningarna. I sin budgetmotion framhåller man i stället att Sverige behöver möta problem med hög arbetslöshet, förändrat klimat och en ekonomiskt orolig omvärld. Därför behöver Sverige satsningar på nya jobb och en ekonomisk politik som gynnar en långsiktigt hållbar grön omställning. Sverige behöver ökade gröna investeringar, företagens villkor behöver förbättras och unga människors möjligheter att få jobb och utbildning behöver underlättas. För att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att utvecklas anser motionärerna att det även behövs en större trygghet på arbetsmarknaden och fungerande socialförsäkringssystem.

Sammanlagt är utgiftsökningarna jämfört med regeringens förslag 23, 28, 32 respektive 34 miljarder kronor högre för respektive år 2013–2016. De största utgiftsökningarna förklaras av förslagen om höjt tak i a-kassan, förändringar i sjukförsäkringen, slopat sjuklöneansvar, traineeplatser för unga, högre utgifter för infrastrukturinvesteringar och ett industripaket för att stärka svensk konkurrenskraft.

Miljöpartiet föreslår ett utgiftstak som är 25, 30 respektive 35 miljarder kronor högre än regeringens förslag för åren 2013–2015, se tabell 2.11. Budgeteringsmarginalen är 2–3 miljarder kronor högre jämfört med regeringens beräkning för de tre åren.

Tabell 2.11 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Takbegränsade utgifter

+22 842

+27 604

+32 130

+33 716

Budgeteringsmarginal

+2 158

+2 397

+2 871

+1 285

Utgiftstak för staten

+25 000

+30 000

+35 000

+35 000

Källa: Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303.

Miljöpartiets mål för skattepolitiken är att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas in på ett rättvist och rättssäkert sätt. Skatten ska beräknas utifrån bärkraft och på ett sätt som så långt som möjligt undviker oönskade snedvridningar av ekonomin. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor och beteenden ska samhällskostnader som annars inte syns i priset synliggöras för att styra konsumtion och investeringar i en mer hållbar riktning anser motionärerna. Grön skatteväxling är ett viktigt och långsiktigt mål för skattepolitiken. Miljöpartiet vill att det görs en ny bred skatteöversyn och konstaterar att det har skett stora förändringar både i samhället och skattesystemet sedan den senaste stora skatteöversynen och att det därför finns flera skäl till att en större översyn behöver göras igen.

I tabell 2.12 redovisas effekterna på statsbudgetens inkomster av Miljöpartiets skatteförslag jämfört med regeringens förslag fördelat på inkomstgrupper.

Tabell 2.12 Statsbudgetens inkomster (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Direkta skatter på arbete

+3 600

+3 800

+4 100

+4 300

Indirekta skatter på arbete

−3 650

−2 850

−2 150

−1 350

Skatt på kapital

+12 100

+12 000

+11 600

+11 600

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+19 352

+22 082

+25 152

+25 452

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

+31 402

+35 032

+38 702

+40 002

avgår skatter från andra sektorer

−1 800

−2 400

−2 500

−2 400

Statens skatteintäkter (periodiserat)

+29 602

+32 632

+36 202

+37 602

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt)

+29 602

+32 632

+36 202

+37 602

Övriga inkomster (kassamässigt)

−3 800

−3 800

−3 800

−3 800

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

+25 802

+28 832

+32 402

+33 802

Källa: Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303.

Effekten på statsbudgetens saldo och statsskulden av Miljöpartiets budgetalternativ i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.13.

Tabell 2.13 Statsbudgetens saldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Statsbudgetens inkomster

+25 802

+28 832

+32 402

+33 802

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens utgifter

+22 842

+27 704

+32 130

+33 816

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

±0

kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens saldo

+2 960

+1 129

+273

−14

Statsskuld vid årets slut

−2 960

−4 089

−4 361

−4 348

Källa: Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303.

Miljöpartiet föreslår både en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och en särskild sänkning riktad mot de mindre företagen. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften avvisas och i stället föreslås att arbetsgivaravgiften för arbetslösa unga helt avskaffas. Sammantaget innebär detta att de indirekta skatterna på arbete är lägre jämfört med regeringens förslag. De direkta skatterna är högre jämfört med regeringens förslag, vilket beror på bl.a. att Miljöpartiet föreslår ett avtrappat jobbskatteavdrag.

Miljöpartiet föreslår ett antal riktade statsbidrag till kommunerna, t.ex. inom skolans och äldrepolitikens områden. Dessutom föreslår man att det generella statsbidraget höjs jämfört med regeringens förslag. Kommunerna kompenseras med 2,5 miljarder kronor för förslaget om slopad nedsättning för unga. Samtidigt neutraliserar Miljöpartiet effekten av höjd a-kassa och sänkta arbetsgivaravgifter genom att sänka det generella statsbidraget med 1,2 miljarder kronor. Det finansiella sparandet i kommunsektorn är därför detsamma som i regeringens förslag, se tabell 2.14.

Tabell 2.14 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Kommunernas inkomster

+6 379

+7 897

+10 049

+10 349

Kommunal inkomstskatt

+1 800

+2 400

+2 500

+2 400

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag under uo 25

+1 400

+1 300

+2 000

+2 400

därav ekonomiska regleringar

−100

−200

±0

+400

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

+3 179

+4 197

+5 549

+5 549

Utgifter

+6 379

+7 897

+10 049

+10 349

Finansiellt sparande i

kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Källa: Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303.

Sammantaget räknar motionärerna med att den offentliga sektorns inkomster 2013 ökar med 28 miljarder kronor och utgifterna med 23 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas bli –0,5 procent av BNP 2013.

Tabell 2.15 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Offentlig sektors inkomster

+27 602

+31 232

+34 902

+36 202

Offentlig sektors utgifter

+23 942

+28 804

+33 430

+35 016

Finansiellt sparande

+3 660

+2 429

+1 473

+1 187

Staten

+2 960

+1 129

+273

−14

Ålderspensionssystemet

+700

+1 300

+1 200

+1 200

Kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

–0,5 %

0,4 %

1,7 %

2,5 %

Källa: Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Det ska vara enkelt att kombinera klimatsmarta transportslag som tåg, spårvagn, buss och cykel. Det är bra att regeringen höjer anslagen till järnvägen, men Miljöpartiet vill se större satsningar. I stället för motorvägar bör medel läggas på kollektivtrafik och cykel. Den höjning av banavgifterna som regeringen föreslår avisas. Totalt föreslår Miljöpartiet utöver regeringens förslag på utgiftsområde 22 Kommunikationer 2,1 miljarder kronor 2013, 2,9 miljarder kronor 2014 samt 3,7 miljarder kronor respektive år 2015 och 2016. Ännu mer tillförs järnvägar genom att anslaget för väghållning minskas med mellan 1 och 2,5 miljarder kronor åren 2014–2015. Miljöpartiets förslag innehåller satsningar inom sju områden: a) medel till underhåll, drift och reinvesteringar, b) åtgärder för flaskhalsar och upprustning av lågtrafikerade banor, c) investeringar i nya spår och höghastighetståg, d) en godspott för industrin, e) en statlig delfinansiering av spårvägar i större städer, f) statlig delfinansiering av kollektivtrafikåtgärder på lokal och regional nivå, samt g) cykelåtgärder. Hela överskottet från trängselskatten bör gå till kollektivtrafik i regionen. Miljöpartiet föreslår fr.o.m. andra halvåret 2014 en lastbilsskatt i syfte att låta den tunga vägtrafiken betala de kostnader för bl.a. vägslitage som inte täcks av koldioxidskatten. Samtidigt skulle vinjettskatten som i dag finns på lastbilstrafik avskaffas. Dessa förändringar skulle sammantaget innebära ca 4 miljarder kronor per år i ökade skatteinkomster.

Framtidens hållbara samhälle kräver ett hållbart näringsliv och därför en aktiv närings- och industripolitik. För att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och samtidigt ta konkreta steg mot ett hållbart samhälle föreslår Miljöpartiet ett industripaket som innehåller bl.a. en grön innovationsfond på 1 miljard kronor. Fonden ska stimulera svenska företag att utveckla nya miljöanpassade produkter, produktionstekniker eller systemlösningar. Andra delar av industripaketet är en riskkapitalsatsning och ett demonstrationsprogram för svensk miljöteknik. Sammantaget föreslår Miljöpartiet drygt 3 miljarder kronor årligen 2013–2016 utöver regeringens förslag på utgiftsområde 24 Näringsliv.

Stödet till forskning måste ske med större frihet för forskningsråden och utifrån kvalitetskriterier som bejakar forskares samverkan med regionalt näringsliv och offentlig verksamhet. Miljöpartiet vill också se bättre långsiktiga planeringsförutsättningar för lärosätena, stärkt samband mellan utbildning och forskning och därmed höjd kvalitet i hela den högre utbildningen.

Småföretagen är en viktig grundpelare i Sveriges ekonomi och dessa företag har en stor potential i omställningen till ett grönare samhälle. Miljöpartiet vill sänka företagens kostnader, minska regelkrånglet och stärka företagarnas trygghetssystem. Dels föreslås sänkta arbetsgivaravgifter generellt, dels sänkningar inriktade mot små företag. Den generella nedsättningen av socialavgifter för unga bör slopas och i stället bör arbetsgivaravgiften för arbetslösa unga helt avskaffas. Vidare bör sjuklöneansvaret avskaffas för företag med tio eller färre anställda. Regelrådet bör permanentas, ett regelkravsregister inrättas och regelförenklingsarbetet spridas till kommuner och landsting. Miljöpartiet ställer sig positivt till den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster och vill att reformen breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor.

Miljöpartiet anser att dagens nivå på bolagsskatten kan vara skadlig för industrins konkurrenskraft, men att Sverige inte behöver ha Europas lägsta bolagsskatt. Miljöpartiet föreslår att sänkningen av begränsas till 1 procentenhet och att bolagsskattesatsen därmed hamnar på 25,3 procent. Förslaget innebär ca 12,3 miljarder kronor i högre skatteinkomster jämfört med regeringens förslag.

Miljöpartiet vill inrätta ett nationellt kunskapscentrum inriktat på att möjliggöra en ökad byggnadstakt av hyresbostäder för unga och studenter. Vidare bör lärosäten tillåtas att investera i studentbostadsfastigheter och fastighetsskatt på studentkorridorer sänkas. Motionärerna vill se en smidigare plan- och byggprocess. Kommunerna bör tilldela mark och planera på ett sätt som främjar konkurrens och inte missgynnar mindre byggföretag. Det bör i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att kommunerna ska ha en planberedskap baserad på lokala behov och förutsättningar. Boverket ges i uppdrag att genomföra satsningar på kompetensförsörjning genom upphandling av utbildningsinsatser för fler samhällsplanerare, bygglovshandläggare och planarkitekter. Nuvarande ROT-avdrag bör utvidgas och energianpassas, vilket beräknas minska skatteintäkterna med ca 1 miljard kronor. Dessutom föreslås ett energismart ROT-avdrag för ägare av flerfamiljshus.

Mer heltäckande måttstockar behöver lyftas fram för att mäta välfärd och hållbarhet vid sidan av gängse indikatorer som BNP och arbetslöshet. Miljöpartiet har gjort ett urval av indikatorer som pekar ut tio områden och intentionen är att följa indikatorernas utveckling årligen och redovisa dem i samband med budgetarbetet som ett underlag för den ekonomiska politiken.

Arbetsmarknad och utbildning

Miljöpartiet vill ge människor större möjlighet att påverka sitt arbetsliv och sin arbetstid. Medel föreslås till en statlig stimulanspott för jämställda löner. Arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet samt förebyggande insatser mot ohälsa och arbetsskador bör förstärkas. Fler aktörer med specifik kompetens bör kunna bedriva verksamhet på samma villkor som Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens regelsystem bör bli mer flexibelt och öppet för lokala lösningar.

Unga människors möjligheter att få jobb och utbildning behöver underlättas så att deras chanser på arbetsmarknaden stärks. Avståndet mellan utbildning och arbetsliv bör minskas, bl.a. genom förbättrad studie- och yrkesvägledning och genom garanterat sommarjobb och utvecklad prao åt unga. Ökat stöd föreslås till kommunerna för detta ändamål. Övergången från högskola till arbetsliv ska underlättas genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Medel avsätts till s.k. navigatorcentrum, där Arbetsförmedling och kommun samverkar för att få unga i arbete. Genom ökad samverkan bör unga slippa bollas mellan olika insatser samtidigt som matchning till jobb förbättras. Miljöpartiet vill slopa arbetsgivaravgiften i ett år för den som anställer en ung arbetslös. Vidare föreslås resurser för 15 000 traineeplatser i näringslivet och välfärden. Reformen ska ge arbetsgivarna ett verktyg att klara av den stora generationsväxling som behöver ske de närmaste åren.

Miljöpartiet vill se en samlad arbetslivstrygghet, en gemensam försäkring där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår, liksom en lägsta ersättning. Som steg på vägen mot arbetslivstrygghet bör taket höjas och ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen och de differentierade avgifterna jämnas ut. Reformen beräknas kosta ca 2,3 miljarder kronor 2013. Varje försäkring måste innebära en avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för arbete. Därför föreslås ytterligare ett steg i ersättningstrappan, så att den får fyra steg i stället för tre som i dag.

Miljöpartiet föreslår att jobbskatteavdraget trappas av stegvis från inkomster på 40 000 kronor i månaden. Vid en månadsinkomst på 117 000 kronor utgår inget avdrag. Det reducerade jobbskatteavdraget beräknas öka skatteinkomsterna med 2,7 miljarder kronor 2013.

Välfärd

Centralt i Miljöpartiets välfärdspolitik är att det behövs större trygghet på arbetsmarknaden och fungerande socialförsäkringssystem. Politiken ska präglas av humanism och öppenhet mot andra människor.

Enligt motionärerna ska alla kunna lita på omsorgen i Sverige, oavsett vem som utför den. Därför föreslår Miljöpartiet 500 miljoner kronor årligen 2013–2016 för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Dessutom bör 500 miljoner kronor årligen 2013–2016 placeras i en pott från vilken kommunerna kan ansöka för att förkorta arbetstiden för personal i äldreomsorgen. Miljöpartiet vill skapa en gemensam försäkring för arbetslivstrygghet där allmän sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning som omfattar alla. Sammantaget innebär Miljöpartiets förslag höjda utgifter inom utgiftsområde 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning) med 2,6 miljarder kronor 2013. Regeringens kömiljard avskaffas och föreslås bli ersatt med en hälsomiljard från vilken landstingen kan söka anslag. Motionen föreslår att fri tandvård införs för unga upp till 23 år till en kostnad av 100 miljoner kronor 2013. Regeringens föreslagna höjning av högsta egenavgift för slutenvårdsplatser avvisas.

En särskild satsning för att minska barnfattigdomen föreslås också. Höjt underhållsstöd beräknas leda till ökade utgifter på 600 miljoner kronor årligen 2013–2016. Barns rätt till eget offentligt biträde i vårdnadstvister innebär en utgift på 70 miljoner kronor årligen 2013–2016. Skattereduktion för ensamstående föräldrar med försörjningsansvar beräknas leda till minskade skatteintäkter på 1 miljard kronor för 2013.

Alla som vistas i Sverige har rätt att känna sig trygga och säkra. Miljöpartiet föreslår åtgärder för att öka tryggheten, bl.a. genom en förbättring av arbetet mot illegala vapen och ammunition genom hårdare straff samt en tillfällig vapenamnesti. Totalt leder Miljöpartiets förslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet till högre utgifter på 196 miljoner kronor årligen för perioden 2013–2016, i förhållande till regeringens förslag. Genom effektiviseringar inom polisen beräknar motionärena att besparingar om 300 miljoner kronor årligen kan göras. Kriminalvården å andra sidan bör anslås 250 miljoner kronor mer, utöver regeringens förslag, för perioden 2013–2016 för bl.a. arbete med individuella handlingsplaner, vård och behandling samt ett nytt häkte i Östersund.

Totalt föreslår Miljöpartiet ökade utgifter inom skolan på drygt fem miljarder kronor för åren 2013–2015. För 2013 föreslås ökade utgifter på 993 miljoner kronor, 2014 1,6 miljarder kronor och 2015 2,6 miljarder kronor. Motionärerna menar att framgångsrika skolsystem kräver välutbildade lärare, och delar av de ökade utgifterna läggs på lärarnas kompetensutveckling. Resterande del går till en samlad satsning för en mer jämlik skola som omfattar bl.a. minskade barngrupper och fler behöriga fritidspedagoger inom fritidshemsverksamheten, ökad modersmålsundervisning, bidrag till barnomsorg på obekväm arbetstid samt fler specialpedagoger. Regeringens förslag om att utvidga RUT-avdraget till att även omfatta läxhjälp avvisas. Motionärerna är positiva till friskolor men vill begränsa möjligheten att dela ut vinst till skolornas ägare. Därför föreslås att Skolinspektionen ges i uppdrag att certifiera revisorer med särskild kompetens att granska skolverksamheter och att skolhuvudmäns revisorer måste ha sådan kunskap.

Miljöpartiet föreslår att föräldraförsäkringen förändras och delas i tre delar med en del till vardera föräldern och en del som fritt kan överlåtas, även till närstående. Jämställdhetsbonusen och vårdnadsbidraget avskaffas. Sfi-bonusen avskaffas och ersätts med resurser direkt till verksamheten.

Energi-, klimat och miljöpolitik

Miljöpartiet vill se en omstart i klimatarbetet. EU-målet om utsläppsminskningar bör höjas till 40 procent, vilket Sverige ska driva inom EU. Som en övergripande åtgärd för att få långsiktighet, målstyrning och transparens i den svenska klimatpolitiken behövs ett klimatpolitiskt ramverk enligt samma modell som det finanspolitiska ramverket – med strikt budgetkontroll, långsiktiga mål, utsläppstak, budgetperioder och budgeteringsmarginal.

Totalt föreslår Miljöpartiet på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård utöver regeringens förslag ca 3,7 miljarder kronor 2013, 4 miljarder kronor 2014 samt 4,4 miljarder kronor respektive år 2015 och 2016. På utgiftsområde 21 Energi tillförs ca 0,5 miljarder kronor 2013 och 2014 samt 0,9 miljarder kronor 2015 och 2016.

Miljöpartiet vill införa ett ekonomiskt stöd till klimatarbete i fattiga länder. Stödet omfattar 1,3 miljarder kronor 2013. För att anpassa Sverige till det nya klimat som håller på att uppstå bör alla kommuner åläggas att ha beredskapsplaner och staten bör ge stöd till anpassningsåtgärder. Ökade medel bör tillföras internationella klimatinvesteringar, inledningsvis motsvarande det Sverige beräknas få in genom auktioneringen av utsläppsrätter. Vidare bör Sverige verka för att få till stånd nya medel och finansieringsformer. Resurser kan komma från klimatavgifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt eller en skatt på finansiella transaktioner. Miljöpartiet föreslår en flygskatt som ska kompensera för den del av flygets klimatpåverkan som inte täcks av utsläppshandeln.

Miljöpartiet vill se kraftigt utökade medel till åtgärder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Medel bör också tillföras sanering och återställning av förorenade områden och till åtgärder för havs- och vattenmiljö. Satsningar bör göras för att minska utsläppen i jordbrukssektorn.

Det samhällsekonomiskt mest effektiva styrmedlet i klimatpolitiken är koldioxidskatten. Skatten bör användas mer aktivt för att minska utsläppen och därmed skapa möjligheter för Sverige att nå klimatmålen och begränsa den globala uppvärmningen. Även andra klimat-, miljö- och energiskatter ska användas på ett klokt sätt.

Miljöpartiet vill genomföra en rad nya åtgärder för att minska energislöseriet och därmed användningen av energi. Energi- och koldioxidskatter är bärande delar av denna strategi, liksom stöd till energieffektivisering i bostäder och fastigheter. Vita certifikat bör införas i syfte att öka de privata investeringarna i hållbar energiförsörjning. Miljöpartiet vill behålla eller öka stöden inom flera av de områden där regeringen nu skär ned och fasar ut. Alla ska kunna bli elproducenter och producera sin egen el. Stöd bör utgå för utbyte av direktverkande elvärme mot fjärrvärme eller förnybara energikällor. Ett fastprissystem föreslås som stimulerar produktionen av förnybar energi. Ett annat förslag är den s.k. snålbilstrappan som bygger på att bilar som släpper ut lite fossil koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid. För att underlätta för dem som redan har en bensinbil föreslås en konverteringspremie.

Försvaret

Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv än enbart rent militärt. Hoten är inte i första hand av militär natur utan kan handla om miljö- och klimatkatastrofer, grov brottslighet och terrorism. Miljöpartiet är emot beslutet att satsa på vidareutveckling av JAS 39 Gripen E. Det är också enligt motionärerna nödvändigt att omfördela medel från Försvarsmakten till andra sektorer för att möta de reella hoten mot vårt samhälle. Sammantaget föreslås en sänkt ram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med ca 2,2 miljarder kronor årligen 2013–2016 jämfört med regeringens förslag.

2.4 Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer

De offentliga finanserna

Enligt Sverigedemokraterna framstår de svenska statsfinanserna alltjämt som goda och i ett europeiskt perspektiv som stabila. Vikten av att hålla statsskulden på en låg nivå kan inte nog betonas och således bör överskottsmålet vara vägledande tills vidare. Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning. Enligt motionärerna finns det anledning att betvivla regeringens beräkning av storleken på reformutrymmet. Därför garderar man sig för en sämre utveckling genom att amortera på statsskulden.

Sverigedemokraterna gör i sitt budgetalternativ andra prioriteringar än vad regeringen gör och skapar därigenom enligt motionärerna ett unikt budgetutrymme. Jämfört med regeringens förslag till budget har Sverigedemokraterna i sitt budgetalternativ förslag till sju huvudsakliga besparingsposter: invandring och integration, bistånd, slopad ungdomsrabatt, återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften, återställd restaurang- och cateringmoms, återföring av medel från Stabilitetsfonden samt att man motsätter sig kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.

Enligt motionärerna visas i budgetalternativet att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Förslag om förstärkt sjukvård, äldrevård och samhällsvård tillsammans med ett återställt högkostnadsskydd beräknas till drygt 3 miljarder kronor. Sverigedemokraterna anser att dagens a-kassa inte fungerar tillfredsställande och vill därför reformera den bl.a. genom att höja taket i försäkringen. Detta beräknar motionärerna till ca 6 miljarder kronor. En höjning av garantipensionerna föreslås, vilket beräknas till nästan 5 miljarder kronor, och anslagen till försvaret och rättsväsendet ökas med sammanlagt 4 miljarder kronor. Sverigedemokraterna anser att det är mer effektivt att hjälpa flyktingar på plats och avsätter medel till UNHCR, samtidigt som man vill renodla biståndsramen för att inte som regeringen betrakta flyktingmottagande i Sverige som bistånd.

Sammanlagt är utgiftsökningarna jämfört med regeringens förslag 10, 6, 4 och 4 miljarder kronor högre respektive år 2013–2016. Eftersom Sverigedemokraterna inte föreslår något annat utgiftstak än regeringen blir budgeteringsmarginalen mindre med motsvarande belopp.

Tabell 2.16 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Takbegränsade utgifter

+10 907

+6 419

+4 721

+3 868

Budgeteringsmarginal

−10 907

−6 419

−4 721

−3 868

Utgiftstak för staten

±0

±0

±0

±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219.

Bland de viktigaste förslagen till satsningar nämns ett nytt jobbskatteavdrag och ett generellt grundavdrag för företagen på de sociala avgifterna. Sverigedemokraterna presenterar ett budgetalternativ som innebär högre skatteinkomster på statens budget. Framför allt förklaras detta av att de vill slopa nedsättningen i de sociala avgifterna för unga, återställa den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och även återställa restaurang- och cateringmomsen. Förslaget om ett femte jobbskatteavdrag minskar skatteinkomsterna med 16 miljarder kronor. Det socialavgiftsavdrag som motionärerna vill införa minskar skatteinkomsterna med 15 miljarder kronor.

I tabell 2.17 redovisas effekterna på statsbudgetens inkomster av Sverigedemokraternas skatteförslag jämfört med regeringens förslag fördelat på inkomstgrupper.

Tabell 2.17 Statsbudgetens inkomster (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Direkta skatter på arbete

−16 110

−18 960

−21 390

−23 530

Indirekta skatter på arbete

+18 955

+19 320

+19 940

+20 760

Skatt på kapital

−2 200

−2 200

−2 300

−2 500

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+5 175

+4 260

+3 270

−2 720

Offentliga sektorns skatteintäkter

(periodiserat)

+5 820

+2 420

−480

−7 990

avgår skatter från andra sektorer

+2 600

+5 300

+8 000

+10 500

Statens skatteintäkter (periodiserat)

+8 420

+7 720

+7 520

+2 510

Periodiseringar

±0

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt)

+8 420

+7 720

+7 520

+2 510

Övriga inkomster (kassamässigt)

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

+8 420

+7 720

+7 520

+2 510

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219.

Effekten på statsbudgetens saldo och statsskulden av Sverigedemokraternas budgetalternativ i förhållande till regeringens redovisas i tabell 2.18. Jämfört med regeringens förslag är budgetsaldot endast 13 miljoner kronor starkare. Budgetsaldot förstärks fr.o.m. 2014, vilket beror på besparingarna på utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet. Det förslag Sverigedemokraterna har om att bankernas avgift till Stabilitetsfonden bör fördubblas för att påskynda återbetalningen av de medel som staten skjutit till redovisas i tabellen nedan som en minskning av Riksgäldskontorets nettoutlåning med 2,5 miljarder kronor.

Den sammanlagda effekten av Sverigedemokraternas förslag om återställd generell sänkning av arbetsgivaravgifter, lärlingsjobb befriade från arbetsgivaravgift, förhöjt grundavdrag för personer 65 år och äldre, höjd garantipension med 10 procent och höjt tak i a-kassan innebär att kommunernas skatteinkomster är lägre jämfört med regeringens förslag, se tabell 2.19.

Tabell 2.18 Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Statsbudgetens inkomster

+8 420

+7 720

+7 520

+2 510

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens utgifter

+8 407

+3 319

+1 921

+1 368

därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−2 500

−2 500

−2 500

−2 500

kassamässig korrigering

±0

±0

±0

±0

Statsbudgetens saldo

+13

+4 401

+5 599

+1 142

Statsskuld vid årets slut

−13

−4 413

−10 012

−11 155

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219.

Tabell 2.19 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Kommunernas inkomster

+1 763

−4 091

−9 355

−14 454

Kommunal inkomstskatt

−2 600

−5 300

−8 000

−10 500

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

±0

Statsbidrag under uo 25

+4 363

+1 209

−1 355

−3 954

därav ekonomiska regleringar

+6 500

−7 391

−12 455

−17 554

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

±0

±0

±0

±0

Utgifter

+1 763

−4 091

−9 355

−14 454

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219.

Enligt motionen kompenserar motionärerna kommunerna med 6,5 miljarder kronor för de minskade skatteinkomsterna 2013. Samtidigt minskar statsbidragen till följd av minskad invandring och ett förslag om avskaffad lag om modersmålsundervisning.

Sammantaget räknar motionärerna med att den offentliga sektorns inkomster 2013 ökar med 6 miljarder kronor och utgifterna med 5 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas bli –0,6 procent av BNP 2013.

Tabell 2.20 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Offentlig sektors inkomster

+5 820

+2 420

−480

−7 990

Offentlig sektors utgifter

+5 272

−1 723

−6 022

−9 176

Finansiellt sparande

+548

+4 143

+5 542

+1 186

Staten

+13

+4 401

+5 599

+1 142

Ålderspensionssystemet

+535

−258

−57

+44

Kommunsektorn

±0

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

–0,6 %

0,4 %

1,8 %

2,5 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Järnvägen är fortfarande det mest energieffektiva transportmedlet på land. Sverigedemokraterna vill öka anslagen för att dels minska funktionsstörningarna, dels öka kapaciteten där bristerna är som störst. Utöver regeringens förslag vill motionärerna avsätta 1 miljard kronor 2013 samt 2, 3 och 4 miljarder kronor för åren 2014–2016 under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Hela ökningen läggs på anslaget för banhållning. Vidare bör Trafikverket ges uppdraget att beakta, analysera och prioritera gruvnäringens behov. Banavgifterna bör inte höjas då det skulle leda till prisökningar och minskat utnyttjande. Sverigedemokraterna vill se en återreglerad järnväg. Återregleringen ska dock genomföras under tillräckligt lång tid för att berörda avtal ska löpa ut. Efter att de första avtalen löpt ut bör regeringen tillsätta en statlig utredning som får visa avregleringens konsekvenser. En fortsatt statlig styrning av den svenska järnvägen kan, för att bevara linjer som är viktiga för glesbygden, tillåta ett fåtal mindre lönsamma nät.

Sverigedemokraterna vill ge ökade medel till forskning och utveckling och underlätta för innovatörer att få tillgång till riskkapital. Motionärerna ser också ett behov av en marknadskompletterande riskkapitalfond. Medel till fonden föreslås komma från en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor årligen. Fokus bör ligga på kunskapsintensiva branscher. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation och ligga i framkant i områden som kärnfysik, genteknik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi och geovetenskap.

Sverigedemokraterna vill återställa den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och likaså nedsättningen av socialavgifter för unga. I stället bör resurserna fokuseras på småföretagen. Riktade sänkningar av socialavgifterna föreslås för små och medelstora företag. För att undvika tröskeleffekter när företag växer föreslås ett socialavgiftsavdrag, inte helt olikt jobbskatteavdraget, som gäller lika för alla företag. Genom konstruktionen kommer de mindre företagen att få den relativt största vinsten av reformen. Företagens sjuklöneansvar bör reformeras så att småföretagens börda lindras avsevärt. Avdrag bör få göras för sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd upp till ett maximitak på tio anställda. Förslaget beräknas sänka inkomsterna med sammanlagt 1,5 miljarder kronor.

Nedsättningen av moms på restaurang- och cateringtjänster bör återställas.

Sverigedemokraterna vill skapa förutsättningar för välplanerat, energieffektivt och hållbart bostadsbyggande. Det bör vara skattefritt att hyra ut i andra hand och även att hyra ut en del av bostaden. Reglerna för denna typ av uthyrning bör också göras mer flexibla. Förslaget att underlätta andrahandsuthyrning beräknas leda till ca 200 miljoner kronor i minskade skatteinkomster årligen jämfört med regeringens förslag. Motionärerna vill också avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder. Ett nytt anslag på 140 miljoner kronor årligen föreslås i syfte att rusta upp husen i miljonprogramsområdena.

Sverigedemokraterna anser att EBO-lagen bör rivas upp så att asylsökande ska kunna anvisas lämplig bostadsort för att inte öka belastningen i redan utsatta områden. Den kommunala bostadsplaneringen bör vidare samordnas på regional nivå och möjligheten för kommunerna att upprätta egna byggnormer tas bort.

Arbetsmarknadspolitik och utbildning

Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är beroende av förbättringar i utbildningssystemet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Sverigedemokraterna vill se en allmän effektivisering av högskolorna och att de bättre matchar sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Med särskilt fokus på de naturvetenskapliga ämnena bör medel tillföras för att höja kvaliteten inom den högre utbildningen. Därutöver föreslås medel till yrkeshögskolan för ytterligare platser utöver regeringens förslag. För att ytterligare förbättra matchningen på arbetsmarknaden föreslås också fler platser i komvux.

Turordningsreglerna i LAS bör utökas i syfte att anpassa regelverket efter dagens arbetsmarknad. Dagens regelverk leder framför allt till att ungdomar åsidosätts. Instegsjobben bör avskaffas då de strider mot principen om en rättvis arbetsmarknad där alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund.

Sverigedemokraterna menar att den fria arbetskraftsinvandring som infördes 2008 har inneburit stora påfrestningar på arbetsmarknaden. Istället förespråkar motionärerna ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock ambitionen enligt motionärerna vara att den arbetskraft som finns i landet utbildas för att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds.

Sverigedemokraterna föreslår en ny anställningsform för lärlingar för att minska tröskeln in på arbetsmarknaden för framför allt ungdomar. Under en prövoperiod på tolv månader ska arbetsgivaren kunna anställa unga lärlingar. Upplärningsmomenten kompenseras genom att anställningen helt befrias från arbetsgivaravgifter. Motionärerna föreslår att 800 miljoner kronor avsätts årligen från 2013 på denna reform. Sverigedemokraterna anser att också unga arbetslösa ska ha rätt att söka starta-eget-bidrag och föreslår därför en 20-årsgräns samt en förlängning av den tid under vilket stödet utbetalas till nio månader.

Arbetslöshetsförsäkringen bör vara garanterad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och den ska vara solidariskt finansierad. Taket i försäkringen bör höjas till 900 kronor per dag. Initialt under 100 dagar bör det vara möjligt att endast söka arbeten i sin hemregion och inom sitt kompetensområde. Antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få ersättning bör utökas. Cirka 4,3 miljoner kronor avsätts för denna reform 2013. På sikt vill Sverigedemokraterna se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan till en myndighet som prövar individers arbetsförmåga.

Sverigedemokraterna förordar en utveckling av jobbskatteavdraget i form av ett femte steg. Denna utökning av jobbskatteavdraget beräknas sänka skatteinkomsterna med ca 12 miljarder kronor från 2013 och åtgärden bedöms skapa ca 10 000 nya jobb.

Välfärd

Sverigedemokraternas vision är ett återupprättat folkhem, där samhörigheten är baserad på nationstillhörighet. Motionärerna strävar efter att fokusera på vad de anser vara välfärdens kärna – skolan, vården och omsorgen.

Sverigedemokraternas målsättning är att hälso- och sjukvården ska hålla en hög internationell kvalitet och vara tillgänglig för alla. För 2013 innebär det att 3,4 miljarder kronor föreslås för att stärka sjukvården. En miljard föreslås under 2013 för att öka tillgängligheten inom sjukvården. Ett förslag om återställning av högkostnadsskydden för öppenvårdsbesök och läkemedel innebär ökade utgifter på 980 miljoner kronor för 2013. Övriga reformer omfattar bl.a. psykisk ohälsa, mobila vårdenheter, medicinsk vårdgaranti, obligatorisk hälsoundersökning för nyanlända och vård i livets slutskede.

För 2013 föreslår Sverigedemokraterna 405 miljoner kronor för att stärka den ekonomiska tryggheten för familjer och barn. Jämställdhetsbonusen avskaffas. Bostadsbidraget föreslås bli höjt med ca 5 procent, underhållsstödet med 10 procent. I motionen föreslås vidare att graviditetspenningen stärks och föräldrapenningen höjs.

Motionärerna anser att grov brottslighet ska straffas hårt och rättvist och föreslår flera reformer inom rättsväsendet. Sverigedemokraterna föreslår 2 miljarder kronor, utöver regeringens förslag, till de brottsbekämpande myndigheterna för 2013. Av dessa bör 776 miljoner kronor anslås till polisen, 472 miljoner kronor till domstolarna, 323 miljoner kronor till Åklagarmyndigheten, 166 miljoner kronor till Kriminalvården, 150 miljoner till stärkt gränskontroll och 115 miljoner kronor till en statlig garanti för skadestånd till brottsoffer.

Motionärerna anser att äldre har fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor och därför presenteras flera åtgärder riktade mot denna grupp. Under 2013 föreslås 3 miljarder kronor för att sänka pensionärernas skatter. Ytterligare skattesänkningar föreslås för perioden 2014–2016. Garantipensionerna bör enligt förslaget höjas, vilket innebär ökade utgifter för 2013 på 2,6 miljarder kronor. RUT-avdraget ska utvecklas och 500 miljoner kronor föreslås under 2013 för att stärka avdraget för personer som fyllt 65 år. Totalt föreslås ytterligare 660 miljoner kronor för 2013 för åtgärder som t.ex. att förbättra maten inom äldreomsorgen, motverka brott mot äldre, stärka anhörigstöd och innrätta kategoriboende med husdjursprofil.

Sverigedemokraterna föreslår att skolan åter förstatligas. För 2013 bör 325 miljoner kronor avsättas vilka i huvudsak utgörs av extra anslag till gymnasieskolan för att motverka besparingar som regeringen föreslagit. Anslagen bör därefter successivt öka under perioden 2014–2016. Motionärerna vill förbjuda friskolor att ta ut vinster ur skolverksamheten. Skollagens krav på att kommuner måste erbjuda modersmålsundervisning föreslås bli avskaffat.

Sverigedemokraterna föreslår 120 miljoner kronor under 2013 för att stärka kvaliteten i vårdnadsutredningarna samt för att bekämpa missbruket.

Energi-, klimat- och miljöpolitik

För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som företag.

Energieffektivisering har en betydande potential och den offentliga sektorn kan bidra genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik. Vattenfall bör ändra fokus från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen. Sverigedemokraterna arbetar för att överbrygga politisk oenighet med målet att marknaden ska vilja investera i långsiktigt hållbara energilösningar. Motionärerna vill satsa på kärnkraft i den omfattning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning. Effektskatten på kärnkraft bör slopas. Sverigedemokraterna anser också att det finns oerhörda värden i en eventuell framtida brytning av uran i Sverige. Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Det finns en viss potential i effektivisering av befintliga vattenkraftsanläggningar. Vid modernisering bör stor hänsyn tas till närmiljö och den biologiska mångfalden. Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet bör medel avsättas till forskning och utveckling av biobränslen. Också forskning och utveckling av vågkraft bör stöttas. Vidare anser motionärerna att elpriserna bör sänkas så att hushållen kan hålla boendekostnaderna på en rimlig nivå.

Sverigedemokraterna anser att Östersjöproblematiken måste ges hög prioritet. Motionärerna vill också se kraftigt skärpta straff för fartyg som sköljer ut avfall i havet.

Sverigedemokraterna ser stora egenvärden i inhemsk livsmedelsproduktion och vill anslå medel för att öka näringens lönsamhet. Konkreta förslag är bl.a. djurvälfärdsersättning och höjd återbetalning av koldioxidskatten för diesel för skogs- och jordbruksmaskiner.

Försvaret

Enligt Sverigedemokraterna kan den svenska förmågan till territoriellt försvar i dag på allvar ifrågasättas. Detta mot bakgrund av de i relation till BNP successivt minskade försvarsanslagen i kombination med stora omställningskostnader och en ensidig inriktning på ett renodlat insatsförsvar. För att garantera rikets säkerhet måste nedrustningspolitiken få ett slut samtidigt som Sveriges försvarspolitik bör fokusera på försvaret av Sverige. I motionärernas förslag ingår bl.a. att återinföra värnplikten och uppgradera JAS Gripen-modellen. Sammantaget föreslås ramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap höjas med 2, 4, 6 och 8 miljarder kronor under åren 2013–2016 jämfört med regeringens förslag.

2.5 Vänsterpartiets förslag till riktlinjer

De offentliga finanserna

För ett litet exportberoende land som Sverige är starka offentliga finanser en förutsättning för en stabil makroekonomisk utveckling. De offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet anser att penningpolitiken bör kompletteras med ett sysselsättningsmål för att främja stabiliseringspolitiken och understödja den ekonomiska politiken för full sysselsättning. Enligt motionärerna har Vänsterpartiet länge drivit kravet att överskottsmålet borde ersättas med ett mål om balans över en konjunkturcykel. Mot den bakgrunden välkomnar man regeringens mer expansiva finanspolitik. Däremot betonar man att den mer expansiva politiken hade behövts i samband med finanskrisen och före den enligt motionärerna mycket kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Samtidigt som motionärerna välkomnar regeringens mer expansiva finanspolitik anser man att förslaget om den sänkta bolagsskatten torde ha högst marginella effekter på arbetslösheten.

För Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Prioriteringen i det budgetalternativ som presenteras är att investera i fler jobb i både offentlig och privat sektor. Nya jobb skapas genom satsningar på energiomställning, bostadsbyggande och infrastruktur för att Sverige ska gå före i klimatarbetet. Motionärerna satsar på fler anställda i välfärden för att stärka kvaliteten i stället för att låta pengarna gå till vinster. Förslag om en reformerad arbetslöshetsförsäkring och satsningar på fler platser i arbetsmarknadsutbildning innebär ökade utgifter jämfört med regeringens förslag. Anslagen för aktivitetsstöd minskas genom förslagen om att avveckla fas 3 och garantiprogrammen. Den samlade effekten av dessa förslag är utgiftsökningar på nästan 12 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Motinärerna föreslår att ersättningsnivåerna höjs i både sjuk- och föräldraförsäkringen och garantipensionen. Dessutom görs omfattande satsningar på utbildningsplatser och arbetsmarknadsåtgärder. Genom en engångsskatt på de fyra storbankerna finansieras en satsning för att minska ungdomsarbetslösheten.

Vänsterpartiets budgetalternativ avser treårsperioden 2013–2015. Sammanlagt är utgiftsökningarna jämfört med regeringens förslag 57, 70 och 81 miljarder kronor högre för respektive år 2013–2015. Vänsterpartiet föreslår att regeringens förslag till utgiftstak avslås. Vänsterpartiet lämnar inte något förslag på utgiftstak.

I tabell 2.21 redovisas effekterna på statsbudgetens inkomster av Vänsterpartiets skatteförslag jämfört med regeringens förslag fördelat på inkomstgrupper.

Tabell 2.21 Statsbudgetens inkomster (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Direkta skatter på arbete

+24 770

+33 770

+35 970

Indirekta skatter på arbete

+25 500

+25 700

+26 400

Skatt på kapital

+18 270

+22 760

+22 560

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+8 950

+12 675

+14 875

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

+77 490

+94 905

+99 805

avgår skatter från andra sektorer

−6 010

−5 910

−6 110

Statens skatteintäkter (periodiserat)

+71 480

+88 995

+93 695

Periodiseringar

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt)

+71 480

+88 995

+93 695

Övriga inkomster (kassamässigt)

−16 980

−16 339

−16 329

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

+54 500

+72 656

+77 366

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250.

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och utjämna inkomstskillnaderna. Motionärerna anser att med denna målsättning behövs det större skatteintäkter än i dag. När det finns en tydlig koppling till satsningar på t.ex. sjukvård, skola och äldreomsorg är viljan att betala skatt god. Vänsterpartiet anser att regeringen genom en rad beslut som jobbskatteavdrag, avdrag för hushållsnära tjänster, nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och äldre m.m. allvarligt urholkat skattesystemets grunder och principen om skatt efter bärkraft. Därför anser motionärerna att skattesystemet behöver ses över i en parlamentarisk utredning. Förutom att Vänsterpartiet föreslår att jobbskatteavdraget stegvis avskaffas och att det s.k. RUT-avdraget rivs upp, föreslår man att bolagsskatten höjs till 28 procent. Vänsterpartiet anser också att det ska tas ut en engångsskatt på vinsterna för landets fyra största banker. Denna skatt beräknas öka statens skatteintäkter med 1,8 miljarder kronor 2013. Enligt motionärerna bör storbankernas övervinster sättas i produktiv användning i syfte att motverka arbetslösheten.

Förslag om upprustningsstöd för välfärdslokaler, ombyggnation för ökad tillgänglighet, kollektivtrafik i glesbygd och utbildningsvikariat, övergångsjobb, lärlingar samt traineer lämnas som förslag till skattekontokrediteringar på sammanlagt ca 15 miljarder kronor.

Effekten på statsbudgetens saldo och statsskulden av Vänsterpartiets budgetalternativ i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 2.22.

Tabell 2.22 Statsbudgetens saldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Statsbudgetens inkomster

+54 500

+72 656

+77 366

därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Statsbudgetens utgifter

+55 999

+68 213

+78 895

därav statsskuldsräntor

±0

+22

−43

Riksgäldskontorets nettoutlåning

−874

−1 332

−1 776

kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statsbudgetens saldo

−1 499

+4 443

−1 529

Statsskuld vid årets slut

+1 499

−2 945

−1 416

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250.

Den kommunala sysselsättningen har utvecklats mycket svagt under de fem senaste åren, skriver motionärerna. Behoven av fler anställda och ökade resurser till kommuner och landsting är stort, varför Vänsterpartiet i motionen avsätter betydande medel till kommunsektorn och föreslår att de generella statsbidragen till kommunerna värdesäkras. Effekterna på kommunsektorns finanser av Vänsterpartiets förslag jämfört med regeringens förslag redovisas i tabell 2.23.

Tabell 2.23 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Kommunernas inkomster

+26 551

+33 519

+40 525

Kommunal inkomstskatt

+6 010

+5 910

+6 110

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under uo 25

+1 277

+5 092

+8 757

därav ekonomiska regleringar

−2 810

−2 610

−2 610

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

+19 264

+22 517

+25 658

Utgifter

+26 551

+33 519

+40 525

Finansiellt sparande i kommunsektorn

±0

±0

±0

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250.

Tabell 2.24 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

 

2013

2014

2015

2016

Offentlig sektors inkomster

+60 510

+78 566

+83 476

Offentlig sektors utgifter

+56 918

+68 544

+78 720

Finansiellt sparande

+3 592

+10 022

+4 756

Staten

−608

+5 801

+281

Ålderspensionssystemet

+4 200

+4 221

+4 475

Kommunsektorn

±0

±0

±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

–0,5 %

0,6 %

1,8 %

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250.

 

Sammantaget räknar motionärerna med att den offentliga sektorns inkomster 2013 ökar med 61 miljarder kronor och utgifterna med 57 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas bli –0,5 procent av BNP 2013.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Enligt Vänsterpartiet bör människor kunna färdas med hållbara transporter och företag kunna frakta sina varor med en godstrafik som minimerar utsläppen och ger svensk industri ökad konkurrenskraft med snabba, leveranssäkra transporter. Järnvägen bör återregleras och samhället ta ett helhetsansvar för järnvägssystemet. En viktig förutsättning för att gynna investeringar är att budgetlagen ändras så att lånefinansiering utgör huvudprincipen för finansiering av infrastruktur. Vänsterpartiet vill kraftigt öka kapaciteten på järnvägen. Banunderhållet bör höjas kontinuerligt, de lågtrafikerade banorna upprustas och ökade investeringar göras i nya järnvägar. För investeringar i närtid krävs ett särskilt fokus på att bygga bort flaskhalsar. Det finns också ett ökat behov av hållbara transporter för den kraftigt expanderande gruvnäringen och för skogsnäringen. Det krävs också framtida investeringar i höghastighetsbanor och högre banhastigheter. Om tåget ska kunna konkurrera med flyget krävs avsevärt kortare restider längs de stora stråken. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet utökade ramar för utgiftsområde 22 Kommunikationer med ca 7 miljarder kronor 2013, 8,9 miljarder kronor 2014 och 11 miljarder kronor 2015. Huvuddelen av ramökningen läggs på anslaget för banhållning medan anslaget för väghållning ökas 2013 för att åren därefter minska jämfört med regeringens förslag. Omfattande medel läggs också på statlig medfinansiering av kollektivtrafik. Målet bör vara att andelen resor med kollektivtrafiken fördubblas fram till 2020. Vänsterpartiet vill se en satsning på utbyggd tunnelbana i Stockholm. Privatbilismens ökningstakt bör avstanna och helst minska, inte minst i våra tätorter.

Sverige behöver snabbt ställa om till innovationsdriven tillväxt. Det andra gör billigare och ibland bättre ska mötas med högre kunskapsinnehåll och en resurseffektivare produktion. Samverkan mellan företag, universitet, forskningsinstitut och myndigheter är av yttersta vikt för att få en verksamhet som inte bara styrs av kortsiktiga vinstmotiv. De strategiska innovationsprogrammen bör inriktas mot övergripande samhällsutmaningar inom områden som klimat, åldrande befolkning och globalisering.

Vänsterpartiet vill avsätta 1,4 miljarder kronor per år i syfte stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag. Också industriforskningsinstitutens verksamhet ska stärkas, särskilt med inriktning mot miljöteknik och innovation.

För ett dynamiskt näringsliv är en väl fungerande kapitalförsörjning av avgörande betydelse. Det behövs mer av samordning och renodling av de statliga myndigheternas och bolagens verksamheter. Vänsterpartiet vill att Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation förs ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna. För att stärka sparbankernas möjligheter att konkurrera med storbankerna och bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet föreslår motionärerna att s.k. egenkapitalbevis införs enligt norsk modell. AP-fondernas placeringsregler bör ändras så att AP-fonderna kan användas för strategiska investeringar i syfte att stärka Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar.

Mindre företag med upp till 10 anställda bör helt slippa betala sjuklön. Därefter föreslås en avtrappning i företag med 11–15 anställda. Vänsterpartiet vill slopa den ineffektiva nedsättningen i socialavgifter för företag som anställer unga. Också nedsättningen av den särskilda löneskatten för äldre bör slopas då det bidrar till orättvisa mellan olika grupper av äldre. Restaurang- och cateringmomsen bör återställas då sysselsättningseffekterna är närmast obefintliga.

Vänsterpartiet bedömer att nivån på den svenska bolagsskatten är konkurrenskraftig och att det finns utrymme att höja den ytterligare, till 28 procent. Enligt motionärerna skulle den effektiva bolagsskatten (den skatt som faktiskt betalas in efter olika avdrag) då hamna på drygt 17 procent. Dessa förändringar innebär 22,7 miljarder kronor högre skatteinkomster 2013 jämfört med regeringens förslag. Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag om effektivare begränsningar av ränteavdrag.

Sverige behöver en ny bostadspolitik. Vänsterpartiets mål är att det ska byggas 40 000 nya bostäder om året varav en majoritet ska vara hyresrätter. Motionärerna vill införa ett statligt investeringsstöd för att stimulera till ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter till rimliga priser och med bästa möjliga miljöhänsyn. Investeringsstödet föreslås omfatta 1 miljard kronor 2013, 2 miljarder kronor 2014 och 3 miljarder kronor 2015. För att komma till rätta med den akuta bristen på bostäder föreslås därutöver medel för ombyggnadsstöd för att göra om befintliga kontorslokaler m.m. till hyresrätter. Stora upprustningsbehov finns i lägenheterna i de s.k. miljonprogrammen. Vänsterpartiet föreslår ett nytt upprustningsstöd för flerfamiljshus som omfattar 1,5 miljarder kronor 2013 och 3 miljarder kronor 2014 och 2015.

Vänsterpartiets principiella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Marknadsvärdet bör tillåtas slå igenom mer i beskattningen av ägda bostäder än vad som är fallet i dag. Villor med ett taxeringsvärde på 3 miljoner kronor eller mer bör förutom fastighetsavgiften även beskattas med 1 procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. Samtidigt bör begränsningsregeln i fastighetsskatten finnas kvar och utvidgas till att omfatta alla. Ingen kommer därmed att betala mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsskatt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med ca 2 miljarder kronor. Möjligheten till uppskov med reavinsten vid försäljning av bostad bör på sikt tas bort. I ett första steg föreslås att taket sänks till 1 miljon kronor. Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag om att sänka fastighetsskatten på hyresrätter men vill gå längre och anser att skatten helt ska slopas. Förslaget inkluderar studentlägenheter. Regeringens förslag om att höja schablonavdraget för att hyra ut i andra hand avvisas, vilket beräknas öka skatteinkomsterna med drygt 200 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser att nuvarande ROT-avdrag bör tidsbestämmas. Den maximala skattereduktionen bör sänkas till 15 000 kronor 2013 och avskaffas helt 2014. Förslaget ökar skatteintäkterna med ca 6 miljarder kronor 2013 och med ca 12 miljarder kronor 2014 och 2015. I syfte att minska hushållens skuldsättning anser Vänsterpartiet att det bör införas ett amorteringskrav på alla nya bostadslån med en belåningsgrad som överstiger 75 procent.

Arbetsmarknad och utbildning

Vänsterpartiets politik syftar till att understödja målet om arbete åt alla och att skapa ett arbetsliv präglat av goda arbetsvillkor. Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden, bl.a. genom rätt till fasta jobb på heltid, bättre skydd för utstationerade arbetstagare och skärpta krav på dem som vill anställa arbetskraftsinvandrare. Kraven på arbetsgivare att bedriva aktivt jämställdhetsarbete bör skärpas. Vidare behövs ett systematiskt förebyggande arbete för att minska ohälsan i arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken bör understödjas av en offensiv utbildningspolitik. Trots en hög arbetslöshet saknas yrkesarbetare inom flera branscher och yrken. Antalet platser i komvux och yrkesvux bör utökas, likaså antalet platser i yrkeshögskolan och arbetsmarknadsutbildningen. Vidare bör fler högskoleplatser införas och anslagen höjas till forskning och forskarutbildning. I syfte att öka kvaliteten på utbildningen föreslås medel till utökad undervisningstid inom humaniora och samhällsvetenskap.

En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är enligt motionärerna en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill avveckla systemet med s.k. kompletterande aktörer och privata jobbcoacher. I stället bör medel läggas på Arbetsförmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera. Garantiprogrammen bör slopas och resurser i stället läggas på aktiva åtgärder med högre kvalitet. De som redan är placerade i fas 3 ska erbjudas alternativa insatser i form av anställning till avtalsenliga villkor eller utbildning. Reglerna för nystartsjobben bör ändras. Vänsterpartiet vill även införa företagsvikariat.

Vänsterpartiets utbildningspaket innehåller 23 000 utbildningsplatser för unga inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, yrkesvux och yrkeshögskolan. I paketet ingår drygt 8 000 platser reserverade för att unga arbetslösa ska kunna läsa in gymnasiekompetens med ett särskilt studiestöd som motsvarar studiemedelsbeloppet. Medel bör avsättas till ett stimulansbidrag så att fler kommuner, landsting och ideella föreningar kan anordna sommarjobb för skolelever. Motionärerna vill genomföra ett treårigt generationsväxlingsprogram i arbetslivet med trainee- och lärlingsanställningar samt utbildningsvikariat. Satsningen möjliggör sammanlagt 25 000 årsanställningar för unga arbetslösa. Enligt motionärerna bör storbankernas övervinster genom en engångsbeskattning på 5 procent sättas i produktiv användning i syfte att motverka ungdomsarbetslösheten.

Arbetslöshetsförsäkringens utformning och legitimitet är avgörande för en flexibel arbetsmarknad som präglas av strukturomvandling, produktivitetsutveckling och rörlighet. Vänsterpartiet vill höja taket i försäkringen till 960 kronor och golvet till 410 kronor. Beloppen bör indexeras till löneutvecklingen. Vidare höjs ersättningsnivån till 80 procent under hela ersättningsperioden. Antalet karensdagar bör minskas och på sikt helt tas bort, likaså 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Arbetslöshetsavgiften bör avskaffas och avdragsrätt införas för medlemsavgift i a-kassa. Vänsterpartiet föreslår också medel för en kraftig förstärkning av grundförsäkringen så att fler som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden ska kunna ta del av den. Vänsterpartiets föreslagna reformering av arbetslöshetsförsäkringen beräknas kosta ca 10 miljarder kronor 2013.

Vänsterpartiet vill avskaffa jobbskatteavdraget stegvis till förmån för en rättvis och likformig beskattning. Som ett första steg föreslår motionärerna att jobbskatteavdraget trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. För månadsinkomster över 50 000 kronor utgår inget jobbskatteavdrag. Det reducerade jobbskatteavdraget beräknas öka skatteinkomsterna med 14,6 miljarder kronor. Motionärerna vill också se en långsammare uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt.

Välfärd

Vänsterpartiet anser att i ett så rikt land som Sverige bör alla invånare garanteras en likvärdig och hög kvalitet på ett antal sociala tjänster som sjukvård, skola m.m. Tjänsterna ska fördelas efter behov och finansieras gemensamt.

Lagen om vårdvalssystem bör rivas upp. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att höja taket i högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår att den s.k. kömiljarden avskaffas och ersätts med en vårdplatsgaranti. 1 miljard kronor årligen 2013–2015 bör avsättas för 1 000 nya vårdplatser. 1 miljard kronor årligen 2013–2015 bör också avsättas till förebyggande arbete mot ohälsa. För åren 2013–2015 föreslås 910 miljoner kronor till specialistutbildning för sjuksköterskor.

Vänsterpartiet föreslår höjt inkomsttak för maximal sjukpenning och vill förändra hur den sjukpenningsgrundande inkomsten beräknas. Förslaget innebär höjda ersättningsnivåer i såväl sjukförsäkringen som föräldraförsäkringen och leder till ökade utgifter på 1,4 miljarder kronor för 2013. Motionens förslag om höjd sjuk- eller aktivitetsersättning samt en höjning av bostadstillägget för de som får sjuk- eller aktivitetsersättning innebär ökade utgifter på 1,6 miljarder för 2013.

Flera åtgärder föreslås för att minska barnfattigdomen: höjningar av bostadsbidraget, umgängesbidraget samt underhållsstödet. Förslagen beräknas leda till ökade utgifter på 1,5 miljarder kronor för 2013. Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag till höjd grundnivå i föräldraförsäkringen men föreslår en ytterligare höjning till 250 kronor per dag. Kostnaden för höjningen är beräknad till 170 miljoner kronor, utöver regeringens förslag, för 2013.

För att förbättra kvaliteten och öka bemanningen inom äldreomsorgen föreslår Vänsterpartiet ökade utgifter på 2 miljarder kronor för 2013. Införandet av ett tak på 100 kronor per timme för hemtjänst innebär ökade utgifter på 300 miljoner kronor per år.

Vänsterpartiet föreslår en höjning av garantipensionen med 150 kronor per månad vilket innebär ökade utgifter på 1 miljard kronor årligen för perioden 2013–2015. Motionärerna anser att en genomgripande pensionsreform är nödvändig och föreslår att en parlamentarisk utredning tillsättas med uppgift att föreslå ett nytt pensionssystem.

Utöver redan nämnda förslag inom välfärdsområdet anser motionärerna att en värdesäkring av statsbidragen bör genomföras vilket beräknas leda till utgifter på 2,5 miljarder kronor för 2013, 5 miljarder kronor för 2014 och 7,5 miljarder kronor för 2015. Bland övriga riktade satsningar finns förslag på ett treårigt investeringsstöd på 3 miljarder kronor årligen för att rusta upp offentliga lokaler samt ett särskilt stöd på 1,5 miljarder kronor årligen för att öka tillgängligheten i offentliga lokaler. Vänsterpartiet föreslår vidare att RUT-avdraget avskaffas. De ökade skatteintäkterna används för att finansiera 15 000 barnomsorgsplatser på kvällar, nätter och helger vilket leder till ökade utgifter på 1,85 miljarder för 2013, samt för att kunna erbjuda barn till föräldralediga och arbetslösa 30 timmar förskola per vecka. Som princip anser Vänsterpartiet att vinstsyftande bolag inte ska få driva välfärdsverksamheter som finansieras med offentliga bidrag.

Vänsterpartiet föreslår att 1 miljard kronor avsätts årligen 2013–2015 för statsbidrag till de skolor eller elever som har störst behov. För 2013 bör också 1 miljard i riktade statsbidrag avsättas för att öka lärartätheten, 750 miljoner kronor för att minska barngrupperna inom fritidsverksamheten och 800 miljoner kronor för att erbjuda elever i grundskolan frukost i skolan.

Energi-, klimat- och miljöpolitik

Vindkraft och solenergi är två stora områden där staten kan bidra till en kraftfull utveckling av grön framtidsteknik. Vänsterpartiet anser att kärnkraften bör avvecklas och att det bör sättas ett mål om 100 procent förnybar energi till 2040. Gynnsamma förutsättningar bör skapas för svensk vindkraftbransch genom ett branschprogram där staten, akademier, kommuner, näringen och facket ingår. Vidare föreslås ett investeringsstöd för solceller och stöd till solvärme samt ytterligare medel till energiforskning. Nationella målsättningar och styrmedel för energieffektivisering bör skärpas. Lokala aktörer bör ges ökat stöd för satsningar på bl.a. grön teknik. Exempelvis föreslås ett brett spektrum av energieffektiviseringsåtgärder inom bostadssektorn.

Sverige ska tillhöra de ledande länderna i världen vad gäller klimatomställning. Utsläppen av fossila växthusgaser bör minska med minst 45 procent till 2020 och med 100 procent till 2050. Motionärerna föreslår ett nytt klimatprogram för kommuner, landsting och företag där lokala åtgärder för utsläppsminskningar stimuleras. Motionärerna vill se ett separat klimatbistånd. Satsningarna finansieras bl.a. genom att intäkterna från EU:s utsläppshandel oavkortat går till klimatbistånd och klimatprogram.

För att Sverige ska uppnå målen för biologisk mångfald anser Vänsterpartiet att det krävs kraftigt ökade anslag för skydd av värdefull natur.

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård tillför Vänsterpartiet totalt, utöver regeringens förslag, ca 2,3 miljarder kronor 2013, 2,2 miljarder kronor 2014 samt 2,5 miljarder kronor 2015. Utgiftsområde 21 Energi tillförs sammantaget ca 0,9 miljarder kronor 2013 och 2014 samt 1 miljard kronor 2015.

Skatter och avgifter är viktiga styrmedel i klimat- och miljöomställningen. Vänsterpartiet anser att koldioxidskatten bör höjas varje år fram till 2015. För att kompensera personer med låga inkomster och boende i glesbygd föreslår motionärerna bl.a. sänkt fordonskatt i 35 glesbygdskommuner och bidrag till efterkonvertering av äldre fordon. En kilometerskatt införs för tunga fordon. Även flyget ska bära sina egna kostnader och Vänsterpartiet vill därför införa en skatt på inrikesflyget. För att värna de relativt sett miljövänliga transporterna till sjöss bör det lagstiftas om tonnageskatt. Övergödningen i Östersjön ska motverkas, bl.a. genom en skatt på handelsgödsel och höjd skatt på bekämpningsmedel.

Försvaret

Vänsterpartiet föreslår 1,8 miljarder kronor lägre ramar för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap årligen 2013–2015 jämfört med regeringens förslag.

2.6 Kompletterande information

Ramverket för ekonomisk styrning på EU-nivå

EU och dess medlemsstater har vidtagit en rad beslut för att stärka den ekonomiska och budgetmässiga samordningen för EU som helhet och för euroområdet i synnerhet. Detta mot bakgrund av den globala ekonomiska krisen och dess effekter för EU:s medlemsstater. Det befintliga regelverket för ekonomisk-politisk samordning visade sig otillräckligt för att förhindra att en offentlig finansiell kris utvecklats i flera av EU:s medlemsstater. För att åtgärda detta har EU stärkt regelverket genom att bl.a. anta ett lagstiftningspaket om stärkt ekonomisk styrning, det s.k. 6-packet. Paketet, som trädde i kraft den 13 december 2011, består av fem förordningar och ett direktiv som bl.a. stärker stabilitets- och tillväxtpakten, introducerar ett nytt förfarande vid alltför stora makroekonomiska obalanser, utökar möjligheten till utdömandet av sanktioner mot euroländer, samt fastställer nya krav på medlemsstaternas nationella budgetramverk. Den förstärka ekonomiska styrningen rör Sverige i samtliga delar förutom två av förordningarna som avser sanktioner som endast rör euroländerna.

I november 2011 presenterade kommissionen ytterligare två förslag till förordningar om stärkt ekonomisk styrning i euroområdet. Förslagen kan ses som en vidareutveckling av det antagna lagstiftningspaketet. Förslagen till förordningar för stärkt ekonomisk styrning innebär dels utökad övervakning av krisländer samt regler för hur ett alltför stort underskott ska korrigeras, dels stärkt övervakning av den nationella budgetpolitiken. Båda förordningarna gäller endast medlemsstater med euron som valuta. Arbetet med förslagen pågår i form av diskussioner mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet.

Vid Europeiska rådet i december 2011 diskuterades hur budgetdisciplinen i euroländerna ytterligare kan förstärkas, vilket mynnade ut i ett uttalande från euroländernas stats- och regeringschefer om att upprätta ett mellanstatligt avtal mellan euroländerna. En förhandling om avtalet, som kom att kallas ”en finanspakt”, inleddes i slutet av året. Regelverket i finanspakten innebär striktare budgetregler för euroländerna och har inrättats för de 17 euroländerna. Avtalet innehåller bl.a. krav på att medlemsländerna, samt övriga länder som väljer att delta, inom ett år efter det att pakten har trätt i kraft inför lagligt bindande regler om en balanserad budget där det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Vid EU-toppmötet den 30 januari 2012 förklarade Sveriges statsminister att Sverige vill gå med i finanspakten. En proposition om finanspakten är aviserad till senhösten 2012.

Den europeiska planeringsterminen 2012 och EU:s rekommendationer till Sverige

Europeiska rådet beslutade i september 2010 att introducera en ny årscykel för granskning av medlemsstaternas struktur- och finanspolitik, den s.k. europeiska planeringsterminen. Den europeiska planeringsterminen syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (EU 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser. Den europeiska planeringsterminen 2012 avslutades formellt den 10 juli 2012 när Ekofinrådet antog de landsspecifika rekommendationerna. Rekommendationerna är inte bindande för medlemsländerna, men utgör en viktig del i genomförandet av EU 2020 och den europeiska planeringsterminen. I det formella rådsbeslutet den 10 juli 2012 rekommenderas Sverige att vidta följande åtgärder:

1.    Bibehålla en sund ställning i de offentliga finanserna fr.o.m 2012 genom att genomföra budgetstrategin enligt planerna och säkerställa att det medelfristiga budgetmålet fortsatt uppnås.

2.    Vidta ytterligare förebyggande åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och bolånemarknaderna på medellång sikt, inbegripet genom att främja försiktig utlåning, minska systemskevheter som gynnar skuldfinansiering vid bostadsinvesteringar, och genom att ta itu med de problem som följer av begränsningar i fråga om bostadsutbud och hyresreglering.

3.    Vidta ytterligare åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden för ungdomar och andra utsatta grupper, t.ex. genom att förbättra effektiviteten i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, underlätta övergången från skola till arbete, främja politik för att öka efterfrågan på utsatta grupper samt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Se över effektiviteten av den sänkta mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster till stöd för skapande av arbetstillfällen.

4.    Vidta ytterligare åtgärder i det kommande lagförslaget om forskning och innovation för att förbättra spetsforskning och inrikta sig på en förbättrad kommersialisering av innovativa produkter och utveckling av ny teknik.

Regeringen svarar på var och en av de fyra rekommendationerna i budgetpropositionen för 2013(Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, s. 454–458). Enligt regeringen ligger rekommendationerna till Sverige i huvudsak i linje med regeringens politik.

Proposition 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem

Propositionen överlämnades den 15 oktober. I propositionen redovisar regeringen behovet av åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2014–2025 och lämnar förslag till ekonomisk ram och vägledning för prioritering i den planering av åtgärder i nationell plan som följer riksdagens beslut. Regeringen föreslår att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden 2014–2025 ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. Vidare föreslås att 86 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll och reinvestering av statliga järnvägar och 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar. Resterande delar av ramen, 281 miljarder kronor, ska enligt regeringens förslag användas för att utveckla transportsystemet så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa statliga väg- och järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter, ska uppgå till totalt 53 miljarder kronor för perioden 2010–2025. De åtgärder som prioriteras i den fortsatta planeringen ska vara samhällsekonomiskt effektiva, bidra till en begränsad klimatpåverkan och en optimal användning av transportsystemet samt till att uppfylla de transportpolitiska målen. Åtgärderna i den långsiktiga nationella planen kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter.

Proposition 2012/13:30 Forskning och Innovation

Propositionen överlämnades den 15 oktober. I propositionen ger regeringen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2013–2016. Regeringens bedömning är att ökade anslag för forskning och kunskapsintensiv innovation är viktiga instrument för att höja kvaliteten på svensk forskning. Forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. I propositionen redovisar regeringen närmare hur de medel som föreslagits i budgetpropositionen ska fördelas.

Proposition 2012/13:14 Skattereduktion för läxhjälp

Den 11 oktober 2012 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om skattereduktion för läxhjälp. I propositionen föreslås att hjälp med läxor och annat skolarbete till elever i grund- och gymnasieskolan ska omfattas av skattereduktionen för hushållsarbete fr.o.m den 1 januari 2013.

Proposition 2012/13:20 Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Den 11 oktober 2012 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten kommer att överta tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Inspektionens uppgifter ska främst bestå av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet.

Aktuella prognoser för de offentliga finanserna från KI, ESV och RGK

Beräkningarna inför Konjunkturinstitutets (KI) prognos i augusti avslutades den 23 augusti 2012. Prognosen baseras på att regeringen genomför ofinansierade åtgärder på 14 miljarder kronor 2013 och 7 miljarder kronor för perioden 2014–2016.

KI:s prognos på utrymmet för ofinansierade reformer utgår från överskottsmålet. KI bedömer att det konjunkturjusterade sparandet ska uppgå till 1,5 procent av potentiell BNP när ekonomin är i balans, dvs. när BNP-gapet är slutet 2016. Enligt KI ökar detta sannolikheten för att det faktiska sparandet i genomsnitt uppgår till 1 procent av BNP eftersom BNP-gapet, så som KI mäter det, i genomsnitt varit negativt.

Med KI:s prognos på ofinansierade åtgärder 2013 är det konjunkturjusterade sparandet lägre än 1,5 procent av potentiell BNP 2013. Av detta drar KI slutsatsen att finanspolitiken därför måste föras i en åtstramande inriktning de efterföljande åren för att klara överskottsmålet och att utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder därmed är begränsat framöver. Det utrymme på 7 miljarder kronor för perioden 2014–2016 som KI bedömer finns, uppstår eftersom de offentliga utgifterna ökar långsammare än de offentliga inkomsterna i avsaknad av diskretionära beslut.

Eftersom KI:s prognosarbete avslutades en dag innan finansministern presenterade en prognos på Harpsund där det framgick att regeringen planerade att genomföra ofinansierade reformer på 23 miljarder kronor 2013, så ingår inte denna information i KI:s prognos. I stället kommenterar KI detta i en fördjupningsruta (s. 15–16). De beräkningar som KI gör utgår från att nivån på det konjunkturjusterade sparandet 2016 är detsamma som i den ursprungliga prognosen. Eftersom utgångspunkten där är att överskottsmålet ska klaras, kan man se skillnaden i KI:s prognos över finanspolitiken och regeringens förslag som att utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder tas i anspråk tidigare i perioden. KI konstaterar samtidigt att regeringen är mer optimistisk om utvecklingen av BNP och arbetslösheten framöver, vilket ger ett större utrymme för ofinansierade åtgärder.

KI har också gjort en översiktlig beräkning av hur den makroekonomiska utvecklingen sammantaget skulle påverkas med 9 miljarder kronor mer i ofinansierade åtgärder 2013 och 9 miljarder kronor mindre i ofinansierade åtgärder 2014–2016. Effekten av den mer expansiva finanspolitiken är att BNP-tillväxten blir ett par tiondels procentenheter högre 2013 och något lägre 2014–2015. Arbetslösheten kommer att börja falla något tidigare. Men BNP-nivån och sysselsättningen 2016 är i stort sett identisk med prognosen.

Ur konjunkturell synvinkel är det enligt KI bra att genomföra ofinansierade åtgärder 2013 när konjunkturläget är svagt. Men eftersom utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder enligt KI:s bedömning är begränsat innebär det samtidigt att finanspolitiken måste ges en stram inriktning 2014–2016 för att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska uppnås.

Tabell 2.25 Aktuella prognoser för de offentliga finanserna från KI, ESV och RGK

Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP respektive potentiell BNP

 

2012

2013

2014

2015

2016

Regeringen

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–0,3

–0,6

0,3

1,7

2,5

Strukturellt sparande

0,2

0,3

0,6

1,8

2,5

 

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutet

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–0,3

–0,4

0,2

1,0

1,4

Konjunkturjusterat sparande

1,2

0,8

0,9

1,3

1,5

 

 

 

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–0,6

–0,3

0,5

1,6

2,5

Konjunkturjusterat sparande

0,0

0,3

0,9

1,8

2,5

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

–0,6

–0,8

–1,1

Källa: Budgetpropositionen för 2013, KI:s rapport Konjunkturläget augusti 2012, ESV:s prognos Statens budget och de offentliga finanserna, september 2012.

I Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos beaktas inte de satsningar på 23 miljarder kronor då de vid tillfället för prognosen varken var beslutade eller helt preciserade. ESV konstaterar att till följd av den svagare konjunkturen väntas ett underskott i de offentliga finanserna på 0,6 procent av BNP 2012. Även 2013 blir det underskott i det finansiella sparandet. Enligt ESV pekar indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet på att det i närtid inte finns något utrymme för ofinansierade reformer. Om reformer i den storleken som regeringen aviserade den 24 augusti 2012 genomförs skulle det prognostiserade sparandet i offentlig sektor 2013 justeras ned från –0,3 procent av BNP till –1,0 procent av BNP.

I Riksgäldskontorets prognos som publicerades den 23 oktober 2012 konstateras att konjunkturavmattningen påverkar budgetsaldot som visar ett underskott på 28 miljarder kronor 2012, 55 miljarder kronor 2013 och 56 miljarder kronor 2014. För 2013 ökar lånebehovet med 40 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Det beror enligt Riksgäldskontoret till övervägande del på att de svagare konjunkturutsikterna beräknas leda till lägre skatteinkomster, främst gällande skatter på kapital. Inkomsterna minskar också på grund av att regeringen föreslagit en sänkning av bolagsskatten fr.o.m. nästa år. Detta motverkas något av lägre räntebetalningar på statsskulden. Reformförslagen i budgetpropositionen påverkar prognosen för 2013 med 7 miljarder kronor. I prognosen från i juni 2012 räknade Riksgäldskontoret med reformförslag på 15 miljarder kronor.

Prognosen bygger vidare på ett antagande om att regeringen kommer att genomföra nya reformer för 25 miljarder kronor 2014. Prognosen innehåller däremot inte några försäljningsinkomster för 2013 och 2014. Prognosen för det finansiella sparandet 2012–2014 redovisas i tabell 2.25.

2.7 Finansutskottets ställningstagande

Offentliga finanser

Den svenska ekonomin gick igenom den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under 2008 utan att det uppstod stora underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande. Det goda utgångsläget med ett överskott på 2,2 procent av BNP 2008 gjorde det möjligt att motverka den kraftiga konjunkturnedgången med finanspolitiska stimulanser utan att äventyra de offentliga finanserna. De offentliga finanserna har stärkts de senaste åren, men till följd av den dämpade ekonomiska utvecklingen och de åtgärder som regeringen föreslår bedömer regeringen att det finansiella sparandet kommer att uppvisa ett underskott både 2012 och 2013.

Samtidigt anser utskottet att regeringens ansvarsfulla finanspolitik, som värnat uthålliga offentliga finanser med trygga säkerhetsmarginaler, har gjort det möjligt att föra en politik som både varit inriktad på att möta krisens effekter och på att fortsätta att stärka tillväxtförutsättningarna för fler jobb och minskat utanförskap. Liksom regeringen anser utskottet att svensk ekonomi hittills visat stor motståndskraft mot den negativa globala ekonomiska utvecklingen. De svenska offentliga finanserna är bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en låg och sjunkande skuldkvot, vilket få andra länder kan visa upp. Enligt utskottet ger denna starka position förutsättningar att även i fortsättningen motverka finans- och skuldkrisens effekter på jobb och välfärd samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga kan fortsätta att stärkas och fler komma i arbete.

Utskottet anser att kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en försämrad utveckling dominerar. Eftersom Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och försämringar i det ekonomiska klimatet kan slå igenom både snabbt och hårt, delar utskottet regeringens bedömning att det fortfarande finns ett behov av säkerhetsmarginaler framför allt för att kunna föra en mer expansiv finanspolitik vid en fördjupad kris i euroområdet. Liksom regeringen anser utskottet att den låga offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på statspapper och en relativt stor fallhöjd till stabilitets- och tillväxtpaktens underskottsgräns gör att det finansiella sparandet kan tillåtas sjunka ytterligare vid en betydligt svagare utveckling än den som nu förutses.

Att bedöma det finanspolitiska reformutrymmet är en känslig avvägning mellan behovet av att stimulera ekonomin, behovet av säkerhetsmarginaler i händelse av en sämre ekonomisk utveckling och behovet av en långsiktig stabilitet i de offentliga finanserna. Mot bakgrund av utvecklingen av de offentliga finanserna, konjunkturen och behovet av säkerhetsmarginaler anser utskottet att ett reformutrymme på 23 miljarder kronor eller ca 0,6 procent av BNP är väl avvägt. Detta är förenligt med utgiftstaken och med att det finansiella sparandet ska återvända till överskott på omkring 1 procent av BNP när resursläget normaliseras de kommande åren. Även om tillväxten skulle försvagas har Sverige således goda förutsättningar att nå överskott på över 1 procent framöver.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda temporära efterfrågestimulerande åtgärder. De högre disponibla inkomsterna ger utrymme för hushållen att öka sin konsumtion. I stället finns det utrymme att vidta ytterligare strukturellt angelägna åtgärder, åtgärder som bidrar till att investera Sverige ännu starkare och som samtidigt stöder konjunkturåterhämtningen.

Samtliga oppositionspartier framför, om än i varierande grad, kritik mot regeringens bedömning av utrymmet för reformer i budgeten för 2013. Enligt utskottet bottnar kritiken i en mekanisk analys av indikatorerna för överskottsmålet som riskerar att leda finanspolitiken fel. Överskottsmålet låter sig inte utvärderas utifrån enstaka indikatorer utan bör alltid bottna i en samlad bedömning, vilket också framgår av det ramverk för finanspolitiken som regeringen presenterade 2011 (skr. 2010/11:79) och som fick brett stöd i riksdagen (bet. 2010/11:FiU42, rskr. 2010/11:316). I en samlad bedömning måste t.ex. hänsyn tas till att det i den s.k. sjuårsindikatorn ligger ett negativt BNP-gap för de tre år som gått och ett negativt BNP-gap för de tre år som kommer. Så även om den framåtblickande analysen av överskottsmålet pekar på att det finansiella sparandet ligger under den målsatta nivån de närmaste åren, står utskottet bakom regeringens bedömning att detta är motiverat av det rådande konjunkturläget. En lång period med svagt resursutnyttjande och hög arbetslöshet talar enligt utskottet för att det är viktigt att motverka att arbetslösheten blir bestående. En kraftigare förstärkning av det strukturella sparandet 2013 skulle riskera att fördjupa lågkonjunkturen och bromsa återhämtningen 2014. Utskottet noterar också att i det socialdemokratiska alternativet beräknas det strukturella sparandet till 0,1 procentenhet av BNP högre jämfört med regeringens bedömning. Även om skillnaden är liten så är finanspolitiken mätt på detta sätt mindre expansiv än den som regeringen föreslår.

Att som både Socialdemokraterna och Miljöpartiet hävda att regeringens politik inte är förenlig med överskottsmålet och att den hotar stabiliteten i svensk ekonomi förefaller märkligt eftersom partierna samtidigt själva presenterar alternativ som beräknas leda till ett underskott i det finansiella sparandet 2013 som inte skiljer sig nämnvärt från regeringens beräkningar. I termer av finansiellt sparande i offentlig sektor handlar det om 4–5 miljarder kronor 2013. Socialdemokraterna kallar detta för en konjunkturbuffert, vilken ska nyttjas för att stimulera efterfrågan och värna sysselsättningen i händelse av en oväntad och kraftig framtida nedgång. I det sammanhanget kan utskottet inte nog understryka att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden, vilket inte minst blev tydligt när regeringen reviderade ner prognosen för det finansiella sparandet med 65 miljarder kronor mellan den ekonomiska vårpropositionen 2011 och budgetpropositionen för 2012 som en följd av ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling under sensommaren 2011. Utskottet anser att regeringens bedömning av utrymmet för reformer innebär att det finns säkerhetsmarginaler och utrymme att låta finanspolitiken ackommodera en mer negativ utveckling utan att förtroendet för de offentliga finanserna hotas.

Av oppositionspartiernas budgetalternativ utmärker sig Socialdemokraternas på flera sätt. För det första har man inte redovisat inkomsterna för mer än ett år. Därigenom blir det oklart vilken skattepolitik som lett fram till den offentliga sektorns finansiella sparande så som det redovisas i motionen. För det andra föreslår de utgiftstak som innebär att budgeteringsmarginalen blir mindre än i regeringens förslag. Det betyder att budgeteringsmarginalen för 2014 och 2015 är betydligt lägre än den riktlinje som används för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Om konjunkturutvecklingen skulle försämras riskerar detta att de automatiska stabilisatorerna, t.ex. arbetslöshetsrelaterade utgifter, inte kan tillåtas variera fritt under utgiftstaket. Dessutom innebär den lägre budgeteringsmarginalen att det maximala utrymmet för nya utgifter under utgiftstaket fram t.o.m. budgeten 2015 är några få miljarder kronor. Slutligen avvisar Socialdemokraterna en försäljning av de statliga bolag som föreslås i budgetpropositionen, samtidigt som de tillgodoräknar sig de 15 miljarder kronor som regeringen redovisat som sitt beräkningstekniska antagande.

Till skillnad från regeringens förslag som riktar in sig på att varaktigt stärka Sveriges tillväxtmöjligheter och motverka att arbetslösheten biter sig fast innehåller oppositionspartiernas olika budgetförslag förslag som med stor sannolikhet påverkar sysselsättning och tillväxt negativt. Genom att liksom tidigare föreslå höjda skatter på arbete, höjda kostnader för att anställa och höjda bidrag försvagas drivkrafterna för arbete. Regeringen föreslår att bolagsskatten ska sänkas till en nivå strax under genomsnittet i EU. Mot detta står Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som alla redovisar var sitt eget alternativ till regeringens förslag. Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår att bolagsskatten sänks men i en mindre omfattning än regeringen, medan Vänsterpartiet föreslår att den höjs. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige behöver en konkurrenskraftig bolagsskatt som ger goda förutsättningar för jobb och investeringar. Detta blir inte fallet med de tre oppositionspartiernas förslag. Vänsterpartiet vill dessutom ta ut en engångsskatt på vinsterna i landets fyra största banker, vilket utskottet bestämt avvisar. De tre partierna har dessutom fortfarande olika uppfattningar när det gäller centrala inslag i skattepolitiken. Det gäller jobbskatteavdraget som Vänsterpartiet i förlängningen vill avskaffa men som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår ska trappas ned, om än i olika omfattning. Vänsterpartiet vill avskaffa skattereduktionen för hushållstjänster medan Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill ha kvar RUT-avdraget. Socialdemokraterna föreslår dock att taket för skattereduktionen ska halveras. Slutligen vill Miljöpartiet behålla och utvidga den sänkta restaurang- och cateringmomsen medan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill höja momsen.

Liksom i tidigare budgetmotioner finansierar Sverigedemokraterna stora delar av sin politik genom åtgärder som utskottet anser vara oacceptabla. Genom regelskärpningar vill Sverigedemokraterna minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent och räknar genom detta med att göra stora besparingar. Man räknar med 12 miljarder kronor 2013 och upp till 42 miljarder kronor 2016. En annan betydande finansieringskälla är ett neddraget bistånd där Sverigedemokraterna räknar med 8 miljarder kronor nästa år. Utskottet tar avstånd från Sverigedemokraternas politik och det sätt på vilket partiet finansierar sina förslag.

Vänsterpartiet säger sig värna starka offentliga finanser, men i konkret politik motsätter man sig systemet med utgiftstak och vill ersätta överskottsmålet med ambitionen att ha balans i de offentliga finanserna. Tillsammans med de förslag om skatte- och utgiftsökningar som är dubbelt så stora jämfört med både Socialdemokraterna och Miljöpartiet är detta inte trovärdigt. Vänsterpartiet anser vidare att regeringen borde ha fört en ännu mer expansiv finanspolitik under krisen. Med anledning av detta vill utskottet betona att det är tack vare regeringens ansvarsfulla strategi under tidigare år som det nu finns utrymme för tillväxtfrämjande framtidsinvesteringar samtidigt som nödvändiga säkerhetsmarginaler värnas.

Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på vikten av att det finns tydliga budgetpolitiska mål och restriktioner samt en väl utformad budgetprocess för att bevara förtroendet för de offentliga finanserna. Utskottet ser med tillfredsställelse på det målmedvetna arbete som regeringen har bedrivit sedan 2006 för att förbättra det finanspolitiska ramverket och som bl.a. resulterade i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken 2011 (skr. 2010/11:79). Utskottet har tidigare betonat vikten av den breda parlamentariska förankring som sedan mitten av 1990-talet finns kring det finanspolitiska ramverket och kan konstatera att sex av riksdagens åtta partier ställde sig bakom skrivelsen när den behandlades i riksdagen våren 2011 (bet. 2010/11:42, rskr. 2010/11:316).

Utskottet menar att det svenska budgetpolitiska ramverket har visat sig klara krisens prövningar. Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Tack vare ramverket är förtroendet för svensk ekonomi och för den svenska staten mycket starkt. Detta innebär att Sverige har fler frihetsgrader än andra länder att pröva utformningen av ramverket med bibehållet förtroende. Utskottet delar regeringens bedömning att denna frihet måste användas ansvarsfullt för att förtroendet ska behållas.

Samtidigt kan utskottet konstatera att sedan den nuvarande budgetordningen tillämpades första gången i mitten av 1990-talet har omvärlden förändrats. Det europeiska perspektivet och EU:s roll i budgetsammanhang har förändrats, vilket aktualiserar frågan om regleringen av den svenska budgetprocessen samtidigt som det internationellt pågår en diskussion om i vilken utsträckning finanspolitiska regler ska innehålla s.k. undantagsklausuler. Utskottet noterar att regeringen mot denna bakgrund dels aviserar en översyn av budgetprocessen, dels vill undersöka om det är önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak.

Tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

För att rusta Sverige att klara en allt hårdare internationell konkurrens är det enligt utskottet nödvändigt att investera för framtiden, i infrastruktur och forskning samt i förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Sådana investeringar behövs för att stärka människors välfärd samt för ökad tillväxt och konkurrenskraft.

Under senare år har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga trots att underhållet har ökat med 75 procent sedan 2006. Regeringen överlämnade nyligen en infrastrukturproposition till riksdagen. Enligt propositionen ska den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen uppgå till totalt 522 miljarder kronor under planeringsperioden 2014–2025. Utskottet välkomnar denna markant ökade ekonomiska ram för infrastruktur, som ger utrymme för såväl omfattande nyinvesteringar som den största satsningen av järnvägsunderhållet någonsin. Utskottet avvisar samtidigt oppositionspartiernas riktlinjer på detta område som bl.a. innebär större järnvägsinvesteringar finansierade med höjda skatter. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet vill dessutom återreglera järnvägen. I detta avseende hänvisar utskottet till den skrivelse som regeringen nyligen lämnat om bedömningar av hur utförande av drift och underhåll av järnvägsinfrastrukturen bör organiseras (skr. 2012/13:19 Utförande och underhåll av järnväg). Av skrivelsen framgår bl.a. att ett återtagande av drift och underhåll av järnvägen i egen regi skulle vara förenat med stora risker och kostnader. För att nödvändiga satsningar på underhåll och ökad kapacitet ska kunna genomföras så snabbt och effektivt som möjligt framstår det enligt skrivelsen som olämpligt att ta de risker som organisationsförändringar och ändringar i marknadens funktionssätt skulle innebära. Utskottet delar regeringens bedömning på denna punkt. Vänsterpartiet anser att infrastrukturinvesteringar ska finansieras via lån i Riksgälden. Detta betyder att investeringarna skulle undantas från den årliga budgetprövningen, vilket utskottet inte kan ställa sig bakom. Anslagsfinansiering av investeringar bidrar till tydlighet och transparens i budgeten. Utskottet avvisar också Socialdemokraternas förslag om en investeringsplan över de samlade offentliga investeringarna. Det är visserligen oklart om det är ett kvantitativt mål som motionärerna förordar, men om så är fallet anser utskottet att det går emot tanken bakom den reformerade budgetprocessen där alla typer av utgifter ska kunna ställas mot varandra utifrån ett på förhand bestämt totalt utgiftstak. I förlängningen riskerar öronmärkningar av utgifter, som detta handlar om, att öppna för ökad automatisk uppräkning av utgifterna. Detta minskar utrymmet för olika politiska vägval och minskar omvandlingstrycket. Betydande gränsdragningsproblem uppstår också när det gäller vilka utgifter som ska betraktas som investeringar. Men även om man bortser från gränsdragningsproblemen anser utskottet att ett ensidigt fokus på offentliga investeringar riskerar att leda bort diskussionen från vad som också är väsentligt inför framtiden, t.ex. utbildning och forskning.

Som regeringen konstaterar i budgetpropositionen har det under senare år genomförts omfattande satsningar för att stärka forskningen i Sverige. I 2008 års forsknings- och innovationsproposition (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) gjordes den största satsningen på forskning och innovation någonsin. Till följd av den ökade internationella konkurrensen på forskningsområdet välkomnar utskottet att regeringen nu, genom den nya forskningsproposition som regeringen överlämnade till riksdagen den 15 oktober 2012, vill ta ytterligare steg för att stärka Sveriges position som ledande forskningsnation (prop. 2012/13:30 Forskning och innovation).

Enligt studier av OECD är bolagsskatten den skatt som bedöms som mest skadlig för tillväxten. Som regeringen skriver i propositionen skulle en oförändrad svensk bolagsskattesats för svensk del kunna innebära att produktionen riskerar att omlokaliseras till Europas mer centralt belägna länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar. Den svenska bolagsskattesatsen är i dag högre än genomsnittet i OECD och EU. Samtidigt har företag som ingår i internationella företagsstrukturer hittat vägar att reducera sitt skatteunderlag i Sverige med hjälp av s.k. ränteupplägg. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om sänkt bolagsskattesats till 22 procent samt utvidgade ränteavdragsbegränsningar. Vidare är utskottet positivt till regeringens övriga åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagande och konkurrenskraft. Det gäller exempelvis investeraravdraget för att stimulera tillgången till kapital i mindre företag, åtgärder för att minska företags likviditetsproblem till följd av sena betalningar samt åtgärder för att fortsätta minska den administrativa bördan för företagen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se lägre sänkningar av bolagsskattesatsen än den som regeringen föreslår medan Vänsterpartiet vill höja bolagsskattesatsen. Samtliga oppositionspartier anser vidare att företagens kostnader för att ha unga anställda bör höjas kraftigt. Dessa alternativa riktlinjer avvisas av utskottet då en sådan ökad skattebörda för företagen riskerar att slå hårt mot sysselsättningen och tillväxten. Delar av oppositionen vill vidare minska ROT- och RUT-avdragen, vilket ytterligare skulle hämma tillväxten.

En fungerande bostadsmarknad är ytterligare en viktig grund för människors välfärd samt för tillväxt och konkurrenskraft. Rörligheten på arbetsmarknaden är t.ex. nära förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar. Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Som framgår av civilutskottets yttrande (2012/13:CU1y) har exempelvis snedvridande subventioner avvecklats, byggnadslagstiftningen förenklats och hyresbostadsmarknaden fått nya konkurrensneutrala regler. Trots detta återstår mycket arbete för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens föreslagna åtgärder för att dels öka nybyggnationen, dels utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre. Det handlar bl.a. om sänkt fastighetsavgift för flerbostadshus samt åtgärder för att stimulera uthyrning av privatbostäder. Vad gäller oppositionens riktlinjer för bostadspolitiken innebär de, som civilutskottet framhåller i sitt yttrande, i hög grad en återgång till en bostadspolitik som bygger på statliga subventioner snarare än långsiktiga och stabila spelregler för sektorn. Vänsterpartiet vill dessutom återinföra fastighetsskatten. Dessa alternativa riktlinjer för bostadspolitiken avvisas av utskottet. Vidare är Miljöpartiets förslag i hög grad inriktat på områden som redan har hög prioritet i regeringens och de berörda myndigheternas arbete. Det gäller exempelvis åtgärder som kan öka utbudet av bostäder för unga och studenter. Utskottet vill också uppmärksamma att lagförslagen om ändrade regler för privatuthyrning i budgetpropositionen har remitterats till civilutskottet. Enligt budgetpropositionen väntas förslagen leda till ett ökat antal upplåtelser och därmed till ökade skatteintäkter på totalt ca 200 miljoner kronor för 2013. Utskottet noterar att regeringen har beaktat denna skattekonsekvens i inkomstberäkningen, som kommer att beslutas av riksdagen i samband med det s.k. rambeslutet (se punkt 2 i detta betänkande). Vidare noterar utskottet att Socialdemokraterna inte gör någon annan beräkning än regeringen vad gäller inkomster från hushållens skatt på kapital (se tabell 3.3, inkomsttitel 1310).

Utskottet ställer sig bakom regeringens höga prioritering av arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system. Som regeringen framhåller riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam med tanke på att Sverige har ett så stort banksystem i förhållande till BNP. Det är därför nödvändigt att regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten, bl.a. i form av höjda kapitaltäckningskrav på storbankerna. Därmed minskas risken för att skattebetalarna ska behöva betala för oansvarigt risktagande hos bankerna. Utskottet välkomnar också åtgärder i syfte att stärka konsumentperspektivet på finansmarknaden.

Arbetsmarknad och utbildning

Trots att den ekonomiska utvecklingen har varit ogynnsam i omvärlden under en lång tid har den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Antalet sysselsatta är i dag högre än vid regeringsskiftet 2006 och före finanskrisens utbrott 2008. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar var 265 000 fler i åldersgruppen 15–74 år sysselsatta andra kvartalet 2012 jämfört med andra kvartalet 2006. Inbromsningen i svensk ekonomi i slutet av 2011 och det svaga konjunkturläget 2012 har dock dämpat sysselsättningsökningen första halvåret 2012. Dessutom tyder framåtblickande indikatorer som t.ex. anställningsplaner och varsel på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt andra halvåret 2012. Vid sidan av rena konjunkturskäl finns det dessutom fortfarande problem på arbetsmarknaden som behöver åtgärdas. Utskottet välkomnar därför regeringens föreslagna åtgärder för att få fler i arbete och delar regeringens bedömning att fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. unga och utrikes födda.

Ungdomsarbetslösheten är mycket hög, även om en viktig aspekt är att knappt hälften av de unga arbetslösa utgörs av heltidsstuderande som söker arbete. Vidare utmärker sig unga arbetslösa genom att de flesta har relativt korta arbetslöshetsperioder. För t.ex. ungdomar med ofullständiga betyg är emellertid risken större för bestående arbetsmarknadsrelaterade problem. För att komma till rätta med dessa problem har omfattande reformer vidtagits på utbildningsområdet, bl.a. för att minska avhoppen från skolan och öka anställningsbarheten hos dem som går ut skolan. Vidare har socialavgifterna för unga sänkts i syfte att öka arbetskraftsefterfrågan och kompensera för de relativt höga ingångslönerna. Men ytterligare insatser behövs. Utskottet ser därför positivt på att regeringen i budgetpropositionen föreslår ytterligare åtgärder för att bl.a. motivera och stödja ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Utskottet delar regeringens syn om att det bl.a. behövs insatser för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna och lärlingsutbildningen för att långsiktigt motverka ungdomsarbetslösheten.

Det svaga konjunkturläget motiverar dessutom en tillfällig ökning av utbildningsplatserna. Regeringen föreslår också arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bl.a. en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser.

Det finns också skäl att, vilket regeringen föreslår, permanent öka antalet platser på civil- och högskoleutbildningarna för att möta näringslivets efterfrågan på ingenjörer.

Utskottet ser liksom regeringen positivt på de avtal om yrkesintroduktion som ingåtts under senare år och bedömer att sådana avtal kan bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och minska ungdomsarbetslösheten. Det är också välkommet att regeringen för ytterligare diskussioner om ungdomssatsningar i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. Som arbetsmarknadsutskottet framhåller skulle det dock vara olämpligt att föregripa parternas arbete och låsa fast formerna för statens insats till en viss förutbestämd och kostsam konstruktion, på det sätt som Socialdemokraterna förordar med sina yrkesintroduktionsavtal. I stället bör parternas autonomi värnas under förhandlingsarbetet. Därefter, när parternas behov är klarlagda inom ett visst avtalsområde, kan statens insats anpassas till vad som ger störst sysselsättningseffekt i de specifika fallen.

Vad gäller Socialdemokraternas förslag om utbildningskontrakt delar utskottet arbetsmarknadsutskottets bedömning att förslaget har vissa förtjänster men att det också i allt väsentligt redan är infört eller aviserat av regeringen.

Eftersom att situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda generellt sett är sämre än för personer födda i Sverige välkomnar utskottet regeringens förslag om förstärkningar av etableringsreformen samt åtgärderna för att motverka försenad etablering på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor. Det är också motiverat att mot bakgrund av det svaga ekonomiska läget och i syfte att motverka långtidsarbetslöshet tillföra fler platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen samt förlänga möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen av jobb- och utvecklingsgarantin.

Utskottet noterar att oppositionspartierna vill ha ännu fler utbildningsplatser och olika former av traineeplatser men framför allt högre skatter på arbete och högre ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet anser att det vore förödande för sysselsättningen att fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa unga, vilket samtliga oppositionspartier föreslår. Vidare skulle den höjning av restaurang- och cateringmomsen som alla oppositionspartier utom Miljöpartiet föreslår särskilt drabba unga på arbetsmarknaden då de är välrepresenterade i denna bransch.

Socialdemokraterna vill avskaffa jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (s.k. fas 3) och ersätta den med olika typer att tidsbegränsade anställningar med särskilt anställningsstöd. Vänsterpartiet vill slopa garantiprogrammen inklusive fas 3 till förmån för som man uttrycker det mer aktiva åtgärder. I det sammanhanget vill utskottet framhålla att regeringen fortsätter att följa upp sysselsättningsfasen och föreslår olika åtgärder i budgetpropositionen. För att öka utflödet från jobb och utvecklingsgarantin till arbete föreslås en permanent förstärkning av det särskilda anställningsstödet. För att öka utflödet ur jobb- och utvecklingsgarantin för unga föreslår regeringen att subventionen i nystartsjobben för unga fördubblas utöver den nedsättning som den s.k. ungdomsrabatten ger. Vidare föreslås medel för programinsatser i sysselsättningsfasen även 2013. Många av de personer som deltar i sysselsättningsfasen har haft det riktigt svårt på arbetsmarknaden. Det är därför enligt utskottet av betydelse att Arbetsförmedlingen arbetar med en mångfald av åtgärder för att kunna ge individuellt utformade insatser. Enligt utskottet är dessutom sysselsättning hos en seriös anordnare betydligt bättre än sysslolöshet. Utskottet vill vidare, liksom arbetsmarknadsutskottet, understryka att potentiella arbetsgivare redan i dag kan få betydande subventioner om de vill anställa en person som befinner sig i sysselsättningsfasen genom bl.a. nystartsjobb, särskilt anställningsstöd och lönebidrag.

Utskottet noterar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill trappa ned jobbskatteavdraget, om än i olika omfattning. I en grundlig utvärdering av jobbskatteavdraget som regeringen gjort mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319) är slutsatsen att jobbskatteavdraget har haft betydande effekter på arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen, vilket också bekräftades vid den utfrågning om jobbskatteavdraget som finansutskottet höll tillsammans med skatteutskottet. Av budgetpropositionen framgår att den långsiktiga sysselsättningseffekten av jobbskatteavdraget är ca 120 000 årsarbetskrafter. Att som motionärerna föreslår montera ned jobbskatteavdraget skulle enligt utskottet sannolikt få kraftigt negativa effekter på sysselsättningen. Förutom minskad sysselsättning skulle förslagen också leda till ökad marginalskatt i ett land som redan har en av de högsta marginalskatterna i världen.

Oppositionspartierna föreslår olika varianter av en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Längst går Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som lägger närmare 6 respektive ca 10 miljarder kronor på bl.a. högre tak och högre ersättningsnivåer samt slopad nedtrappning av ersättning efter arbetslöshet. Utskottet noterar att Miljöpartiet här går i motsatt riktning och med hänvisning till drivkrafter för arbete föreslår ytterligare ett steg i ersättningstrappan. Som arbetsmarknadsutskottet framhåller har regeringens reformering av arbetslöshetsförsäkringen haft stöd i forskning, vilket också varit ett viktigt skäl till att den genomförts. Av budgetpropositionen framgår att den reformering av arbetslöshetsförsäkringen som har genomförts beräknas leda till 40 000 fler arbetstillfällen på sikt. Bland annat har Långtidsutredningen understrukit fördelarna med en s.k. fallande ersättningsprofil av det slag som finns i den nuvarande försäkringen. Utskottet anser i likhet med arbetsmarknadsutskottet att grundprinciperna i regeringens reformer varit de rätta, även om vissa justeringar kan visa sig befogade, bl.a. beroende på vad den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen kommer fram till.

Beträffande Socialdemokraternas sysselsättningsmål anser utskottet att regeringens breda ansats med ett sysselsättningspolitiskt ramverk har betydligt större potential än ett kvantitativt mål för sysselsättningen. Detta inte minst när det gäller att identifiera väsentliga problem på arbetsmarknaden och följa upp om politiken leder till varaktigt högre sysselsättning.

Välfärd

En ansvarsfull ekonomisk politik som säkrar jobb och tillväxt är nödvändig för att långsiktigt också säkra välfärden. Sammanhållning och välfärd måste värnas, särskilt i tider av kris och ekonomisk oro. Samhället måste, även i kristider, ha möjlighet att göra något för dem som har de lägsta inkomsterna, för dem som är mest utsatta. Mot detta förslag står de fyra oppositionspartiernas respektive budgetalternativ som skapar minskade incitament att arbeta, bl.a. genom höjda ersättningsnivåer i transfereringssystemen och höjda skatter på arbete. Det faktum att regeringen har prioriterat en ansvarsfull politik med sunda statsfinanser gör att Sverige har kunnat och även nu kan prioritera välfärdssatsningar i tider av dämpad ekonomisk tillväxt, utan att tvingas till skattehöjningar.

Regeringens välfärdspolitik är inriktad på att upprätthålla en god tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet, ett tryggt samhälle för alla samt en jämnare inkomstfördelning. Välfärden ska komma alla till del. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslår i sina motioner olika varianter på förbud mot vinstuttag inom privata välfärdsföretag. Utskottet anser att mångfald och valfrihet är ledord i utvecklingen av välfärdssektorn, och därför är det viktigt att utbudet av utförare inte minskar. Samtidigt får kvaliteten aldrig kompromissas. Brukare av tjänster inom välfärdssektorn ska kunna känna sig trygga med att kvaliteten på tjänsterna, oavsett utförare, är god. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att utreda vilka möjliga villkor, utöver befintliga krav, som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn i samband med att tillstånd beviljas.

Som ytterligare ett led i arbetet med att stärka kvaliteten inom välfärdssektorn stöder utskottet regeringens förslag att skapa en renodlad inspektionsmyndighet för vård, omsorg och socialtjänst. Detta kommer ytterligare att stärka patientsäkerheten och öka förtroendet för sektorn.

I ett modernt samhälle ska det vara möjligt att förena föräldraskap och arbete. Därför ser utskottet positivt på att regeringen, genom riktade statsbidrag, nu stimulerar kommuner att i ökad omfattning kunna erbjuda förskola på obekväm arbetstid. Därmed tillgodoses också det tillkännagivande riksdagen har gjort avseende stimulansbidrag för att kommuner i ökad omfattning ska erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger (bet. 2011/12:UbU13, rskr. 2011/12:215).

Alla fyra oppositionspartier föreslår stora utgiftsökningar inom välfärdssektorn. Utgiftsökningar som finansieras genom ökade skatter på arbete. Ökade transfereringar på bekostnad av incitament till att arbeta innebär på sikt att den ekonomiska tillväxten hotas. Mot bakgrund av oppositionspartiernas förslag vill utskottet återigen betona vikten av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna och ifrågasätter de omfattande utgiftsökningar som budgetmotionerna innebär. Det är också värt att framhålla att kommuner och landsting har stor betydelse när det gäller att tillhandahålla välfärdstjänster, och den kommunala sektorns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Enligt utskottet kan därför vikten av reformer som stärker arbetslinjen och därigenom även stärker skatteunderlaget och kommunernas ekonomi inte nog understrykas.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterar olika förslag till förändringar i sjukförsäkringen, bl.a. höjda ersättningsnivåer, införandet av en lägsta ersättningsnivå samt höjt inkomsttak i sjukförsäkringen. Oppositionens förslag avvisas då utskottet anser att utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, samtidigt som det ska finnas tydliga incitament för att arbeta. Sedan alliansregeringen tillträdde har en trend brutits. Människor som tidigare hamnade i utanförskap genom förtidspensioneringar får nu i stället stöd och hjälp för att ges alla möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (yttr. 2012/13:SfU1y) att syftet med den genomförda sjukförsäkringsreformen är att genom tidiga och aktiva insatser säkerställa att den sjukskrivnes arbetsförmåga tas till vara. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har också minskat kraftigt de senaste åren och förväntas fortsätta ned under 2013–2016. Det är därför positivt att det fortsatta arbetet med att höja såväl legitimiteten i de beslut som Försäkringskassan fattar som tilltron till myndigheten är högt prioriterat av regeringen.

I tider av ekonomisk oro och dämpad tillväxt är utrymmet för reformer begränsat och utskottet välkomnar därför att regeringen trots det osäkra ekonomiska läget kan genomföra fördelningspolitiska reformer. I sina motioner lämnar samtliga oppositionspartier förslag till skattesänkningar och bidragshöjningar för ålderspensionärer, vilka utskottet avvisar. Regeringens åtgärder riktas mot ålderspensionärer och barnfamiljer med låg ekonomisk standard och små marginaler. Generella skattesänkningar för pensionärer föreslås också. Under de senaste åren har därmed regeringen genomfört flera åtgärder för att förbättra situationen för de äldre. Bostadstilläggen har förstärkts och satsningar för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen har genomförts. Regeringen har också i flera steg sänkt skatten för pensionärer. Detta har enligt utskottet gett betydande tillskott, inte minst till dem med låga pensioner. Eftersom sammanhållningen ska värnas i svåra tider välkomnar utskottet regeringens förslag om att höja bostadstillägget för ensamstående ålderspensionärer som i allmänhet har en sämre ekonomisk situation än sammanboende par.

Utskottet avvisar generella inkomstförstärkningar, som den höjning av barnbidraget och studiestödet som Socialdemokraterna föreslår, till förmån för satsningar riktade mot de ekonomiskt svagaste. Utskottet stöder därmed regeringens förslag om höjd grundnivå i föräldraförsäkringen och en höjning av barntillägget för studerande med barn. Utskottet delar regeringens bedömning av att breda efterfrågestimulerande åtgärder inte är nödvändiga i dagsläget. Svensk ekonomi har visat motståndskraft mot den ekonomiska nedgången och förtroendet för svensk ekonomi är starkt. Hushållens disponibla inkomst förväntas fortsatt öka och därmed också konsumtionstillväxten.

Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för människors trygghet och därmed en viktig del av välfärdssamhället. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort stora satsningar inom området och att arbetet med att genomföra dessa pågår. Det är glädjande att notera att fler brott än tidigare klaras upp och att allmänhetens förtroende för rättsväsendet har stärkts. Samtidigt är det många som fortfarande känner sig otrygga i sin vardag och utskottet välkomnar därför regeringens förslag till åtgärder inom rättsväsendet.

Samtliga oppositionspartier lämnar i sina respektive budgetmotioner förslag vad gäller skolan, vilka avvisas av utskottet. Utskottet kan konstatera att regeringen de senaste åren har presenterat åtgärder för att stärka skolan och att arbetet med att genomföra dessa pågår. De senaste åren har regeringen satsat mer på skolan i varje budget och varje elev i grundskolan har fått mer och mer resurser.

Utskottet stöder fortsatt regeringens överenskommelse med Miljöpartiet om en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Detta stärks ytterligare under 2013 genom att regeringen avser att föreslå att personer som vistas i Sverige utan tillstånd ges utökad tillgång till offentligt subventionerad sjukvård. Socialförsäkringsutskottet avfärdar i sitt yttrande (yttr. 2012/13:SfU1y) Sverigedemokraternas förslag om åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen, och utskottet delar denna uppfattning. Det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag kring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver och denna politik har starkt stöd i riksdagen.

Energi-, klimat och miljöpolitik

Utskottet ställer sig bakom regeringens målsättning om en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik som grundas på vetenskapliga bedömningar.

Utskottet delar regeringens bedömning att klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. En ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik förutsätter långsiktiga utsläppsminskningar både nationellt och internationellt. Det svenska utsläppsmålet motsvarar en högre ambitionsnivå än EU-målet och innebär att utsläppen av koldioxidekvivalenter 2020 ska vara 40 procent lägre än 1990 för de branscher som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem (bl.a. transporter, jordbruk och byggnader). Utskottet har noterat att Naturvårdsverkets preliminära statistik över utsläpp av växthusgaser från oktober 2012 visar på en tydlig trend av minskade utsläpp. De största minskningarna av utsläppen har enligt Naturvårdsverket skett främst genom att oljeeldning för uppvärmning av bostäder ersatts med eldning av biobränsle.

Forskning och innovation är centrala delar i omställningen till ett hållbart energisystem. Utskottet välkomnar därför regeringens förlängda och förstärkta satsningar på energiforskning. Eftersom stora delar av forskningen och utvecklingen sker i samverkan med näringslivet tillförs också betydande medel utöver statens finansiering.

Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen föreslår för energieffektivt byggande, samt att regeringen avsätter ytterligare medel till mark- och miljödomstolar i syfte att effektivisera miljötillståndsprocessen.

I likhet med regeringen vill utskottet betona vikten av att värna biologisk mångfald. Regeringen föreslår bl.a. en ökning av anslaget för skydd av värdefull natur. Värnandet av biologisk mångfald handlar dock inte bara om att öka enskilda anslag. Viktigt är exempelvis också det etappmål på området som innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förordar höjda skatter på energi- och miljöområdet. Särskilt omfattande är skattehöjningarna i Miljöpartiets förslag där främst koldioxidskatten föreslås användas mer aktivt i miljöstyrande syfte. Utskottet menar att om man kraftigt höjer miljö- och energiskatterna från ett år till ett annat skulle det slå mycket hårt mot tillväxten och sysselsättningen inte minst på landsbygden. Utskottet anser dock i likhet med regeringen att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att nå de klimat- och energipolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. Utskottet vill påminna om att riksdagen hösten 2009 beslutade om ett omfattande paket med miljöskatteförändringar som bedöms minska utsläppen av växthusgaser samt bidra till att målen för andel förnybar energi och effektivare energianvändning kan uppnås (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). De ändrade reglerna träder i kraft stegvis under perioden 2010–2015 för att ge aktörerna långsiktiga förutsättningar för att planera sin verksamhet inför framtiden. Vid en kontrollstation 2015 ska en samlad analys och bedömning göras av den fortsatta vägen för att nå de energi- och klimatpolitiska målen för 2020. Arbetet med skatterna på klimat- och energiområdet har därför en central roll i de förberedelser för kontrollstationen som pågår inom Regeringskansliet.

Beträffande Miljöpartiets förslag om ett klimatpolitiskt ramverk vill utskottet peka på att det redan bedrivs ett systematiskt arbete på detta område genom det s.k. miljömålssystemet. Systemets syfte är att åstadkomma ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken där klimatfrågan ingår som ett prioriterat område. Riksdagen beslutade 2010 om en ny struktur för miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MjU:25, rskr. 2009/10:377). Vidare har den parlamentariska Miljömålsberedningen (dir. 2010:74) i uppdrag att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prioriterade områden.

Försvaret

Utskottet ställer sig bakom regeringens syn på vad som krävs på försvarspolitikens område till följd av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Det handlar bl.a. om en försvarsmakt med förmågan att möta olika typer av utmaningar och inte minst krav på ett förtroendeingivande luftförsvar. Utskottet noterar att regeringen i samband med JAS-beställningen avser att använda en kombination av taksatta priser och riktpriser för att nå kostnadseffektivitet och begränsa statens risk. Den ekonomiska risken ska även hanteras genom en riskreserv för att undvika att budgetramarna överskrids under livscykeln. Utskottet anser att detta är bra och vill understryka vikten av balans mellan långsiktiga investeringsplaner och långsiktiga investeringsramar.

När det gäller oppositionspartiernas riktlinjer på försvarsområdet kan utskottet konstatera att de spretar åt vitt skilda håll. Miljöpartiet och Vänsterpartiet förordar sänkta utgiftsramar för försvaret medan Sverigedemokraterna i stället föreslår kraftigt höjda ramar. Socialdemokraterna har ingen annan uppfattning än regeringen när det gäller omfattningen på utgiftsramen för försvaret men vill se vissa omprioriteringar inom denna ram. Utskottet avvisar dessa alternativa riktlinjer på försvarspolitikens område.

Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer

Mot bakgrund av vad som anförts ovan tillstyrker finansutskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks.

3 Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor för 2013, 2014 och 2015.

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2013 i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen godkänner också regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2013.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget för 2013.

Riksdagen bifaller regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och antar därmed regeringens lagförslag.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2013.

Oppositionspartiernas förslag avslås.

Jämför reservationerna 5 (S), 6 (MP), 7 (SD) och 8 (V).

Detta kapitel behandlar det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänner en beräkning av inkomsterna på statens budget. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande poster, såsom beräkning av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året. I beslutet om inkomsterna ingår att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande skatte- och avgiftsregler och att beräkna effekterna på inkomsterna av dessa förslag.

Kapitlet är disponerat enligt följande. Inledningsvis i avsnitt 3.1 behandlas den samlade nivån för statens utgifter som kommer till uttryck i utgiftstaket. I avsnitt 3.2 behandlas ramarna för 2013 som ska gälla för respektive utgiftsområde. I avsnitt 3.3 behandlas statsbudgetens övriga utgifter, dvs. förslag om anslagsbehållningar, myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig korrigering. I avsnitt 3.4 behandlas förslagen till ändringar i skatte- och avgiftsregler och i avsnitt 3.5 beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2013. I avsnitt 3.6 presenteras översiktligt regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2013. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten tas upp i avsnitt 3.7. I avsnitt 3.8 redovisas yttranden från andra utskott och i kapitel 3.9 finansutskottets ställningstagande.

3.1 Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statens budget, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., och utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Utgiftstaket utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket ska sättas på ett sådant sätt att det ger förutsättningar att uppnå överskottsmålet om ett genomsnittligt finansiellt sparande i den offentliga sektorn på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga finanser.

Propositionen

Regeringen föreslår i punkt 2 i propositionen att riksdagen fastställer utgiftstaket till följd av tekniska justeringar till 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor för 2013, 2014 och 2015.

Från det att nivån på utgiftstaket fastställts för ett tillkommande år, fram till dess att det specifika året har passerat, ska utgiftstakets begränsande effekt för det året vara densamma. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen.

Sammantaget innebär detta att de tidigare fastställda nivåerna för 2013–2015 bör höjas med 2 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Den största delen av de tekniska justeringarna av utgiftstaket beror på att regeringen neutraliserar effekten på kommunsektorns minskade inkomster av propositionens förslag om höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer och ändringar av fastighetsavgiften.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. yrkande 2 ett utgiftstak för staten som är 20 miljarder kronor högre i förhållande till regeringens förslag samtliga år 2013–2015. Med det förslag till utgiftsramar som Socialdemokraterna föreslår och som redovisas i tabell 3.1 blir budgeteringsmarginalen 9, 12 respektive 15 miljarder kronor för de tre åren.

Miljöpartiet föreslår i sin partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. yrkande 2 ett utgiftstak för staten som är 25, 30 respektive 35 miljarder kronor högre för åren 2013–2015 i förhållande till regeringens förslag. Tillsammans med de ändringar i takbegränsade utgifter som Miljöpartiet föreslår innebär förslaget till utgiftstak att budgeteringsmarginalen ökar med 2–3 miljarder kronor 2013–2015.

Sverigedemokraterna föreslår inget annat utgiftstak än regeringen. Budgeteringsmarginalen är 10 miljarder kronor mindre 2013 i förhållande till regeringens förslag. För 2014 och 2015 är den 6 miljarder kronor respektive 5 miljarder kronor mindre.

I sin partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. avslår Vänsterpartiet regeringens förslag till utgiftstak.

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2013–2015

Miljoner kronor

2013

2014

2015

2016

Regeringens förslag till utgiftstak

1 095 000

1 105 000

1 125 000

1 155 000

Avvikelse från regeringen

 

 

 

 

Socialdemokraterna

+20 000

+20 000

+20 000

Miljöpartiet

+25 000

+30 000

+35 000

+35 000

Sverigedemokraterna

±0

±0

±0

±0

Vänsterpartiet

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

3.2 Utgiftsramar för 2013 per utgiftsområde

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 4 att utgifterna för 2013 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av tabell 3.2. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet förordar i sina respektive motioner 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. yrkande 4, 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. yrkande 4, 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 3 samt 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 4 alternativa förslag till regeringens fördelning av utgifter på utgiftsområden. Oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter framgår också av tabell 3.2.

Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen utvecklingen av de takbegränsade utgifterna. De takbegränsade utgifterna är de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Dessa omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Dessutom ingår posten Minskning av anslagsbehållningar. Däremot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. i de takbegränsade utgifterna.

Enligt regeringens redovisning beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 41 miljarder kronor 2013 i förhållande till 2012. Förändringar av utgifterna förklaras i huvudsak av reformer, nya makroekonomiska förutsättningar samt prognoser över volymer (se tabell 8.4 s. 369 Budgetpropositionen för 2013).

Enligt regeringens redovisning ökar de takbegränsade utgifterna 2013 med 12 miljarder kronor till följd av reformer. Bland de reformer som får störst utgiftseffekt nämns förslaget om en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken (utgiftsområde 2), förstärkningarna av rättsväsendet (utgiftsområde 4), ersättning för vanvårdade (utgiftsområde 9), höjningen av grundnivån i föräldrapenningen (utgiftsområde 12), ökade medel till följd av forsknings- och innovationspropositionen och ökade platser i det reguljära utbildningssystemet (utgiftsområde 16) samt de satsningar som föreslås i propositionen på drift och underhåll av järnvägar och vägar (utgiftsområde 22). Samtidigt konstaterar regeringen att även om det finns förslag i propositionen om att tillföra ytterligare medel till utgiftsområde 14, så minskar de tillfälliga satsningarna inom utgiftsområdet 2013, vilket sammantaget innebär minskade på utgiftsområdet. Slutligen bedömer regeringen att en ökad anhöriginvandring kommer att medföra ökade utgifter på utgiftsområde 13. För att bidra till finansieringen föreslår regeringen att medel från utgiftsområde 8 överförs till utgiftsområde 13.

Regeringen redovisar att de takbegränsade utgifterna ökar med 20 miljarder kronor 2013 till följd av makroekonomiska faktorer. Framför allt förklaras detta av ökade utgifter i ålderspensionssystemet till följd av den relativt höga ökningstakten av inkomstindex och balanseringen i ålderspensionssystemet. Ökningen av pensionsutgifterna till följd av den makroekonomiska utvecklingen beräknas till 14 miljarder kronor 2013. Regeringen räknar också med en något högre arbetslöshet 2012 och 2013 jämfört med 2011. Detta är den främsta förklaringen till de högre beräknade volymerna i arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen.

Avslutningsvis redovisar regeringen att de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 6 miljarder kronor till följd av övriga faktorer. En stor del av detta utgörs av volymförändringar inom regelstyrda anslag. I detta sammanhang lyfter regeringen fram att den räknar med att antalet personer med inkomst- och tilläggspension ökar markant framöver, att fler barn föds och att antalet asylsökande ökar successivt. Samtidigt räknar regeringen med fortsatt fallande ohälsorelaterade utgifter till följd av att antalet sjukpenningdagar kommer att minska de kommande åren och att nedgången av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning fortsätter under prognosperioden.

Jämfört med bedömningen i 2012 års ekonomiska vårproposition ökar de takbegränsade utgifterna med 23 miljarder kronor 2013. Ökningen beror främst på de reformförslag som presenteras i propositionen, men även på högre volymer i flera av de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär volymförändringarna att utgifterna förväntas öka med 3 miljarder kronor 2013. En viktig förklaring är att antalet personer som får sjukpenning och sjukersättning har reviderats upp för hela prognosperioden. Antalet asylsökande och anhöriginvandrare har också reviderats upp, liksom antalet födda barn samt antalet ålderspensionärer med inkomst- eller tilläggspension.

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2013

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

S

MP

SD

V

1

Rikets styrelse

11 979

±0

+92

+22

−388

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 274

+300

+550

−1 904

+800

3

Skatt, tull och exekution

10 223

±0

±0

+250

+100

4

Rättsväsendet

39 391

+100

+196

+1 950

−175

5

Internationell samverkan

2 034

±0

±0

−142

±0

6

Försvar och samhällets krisberedskap

46 197

±0

−2 152

+2 000

−1 786

7

Internationellt bistånd

31 192

±0

+1 600

−7 538

+3 224

8

Migration

9 504

±0

±0

−4 125

+500

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

62 252

+300

+756

+3 417

+7 282

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

94 422

+4 950

+2 590

+2 800

+5 255

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

40 000

±0

±0

+4 000

+1 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

78 137

+2 200

+349

+405

+2 619

13

Integration och jämställdhet

10 476

−100

−40

−4 803

+45

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

67 233

+12 240

+5 130

+5 551

+12 991

15

Studiestöd

22 026

+1 410

+55

+125

+3 119

16

Utbildning och universitetsforskning

57 137

+2 990

+2 028

+2 633

+8 077

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 689

+332

+245

+288

+371

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande samt konsumentpolitik

1 193

+1 000

+160

+105

+1 165

19

Regional tillväxt

3 391

+50

+80

+30

+50

20

Allmän miljö- och naturvård

4 893

+1 140

+3 670

+100

+2 285

21

Energi

2 813

+50

+455

+30

+934

22

Kommunikationer

44 604

+400

+2 095

+1 000

+6 960

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

16 591

−55

+523

+350

+415

24

Näringsliv

5 253

+695

+3 060

±0

+753

25

Allmänna bidrag till kommuner

88 906

+1 690

+1 400

+4 363

+1 277

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 168

±0

±0

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

33 494

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

834 471

+29 692

+22 842

+10 907

+56 873

Minskning av anslagsbehållningar

−3 004

±0

±0

±0

±0

Summa utgifter

831 467

+29 692

+22 842

+10 907

+56 873

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

4 949

±0

±0

−2 500

−874

Kassamässig korrigering

751

±0

±0

±0

±0

Summa

837 167

+29 692

+22 842

+8 407

+55 999

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna föreslår en högre ram 2013 än regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ramen är drygt 12 miljarder kronor högre, vilket är en följd av bl.a. de förslag om höjd a-kassa, om utbildningskontrakt för unga arbetslösa och om att avskaffa fas 3 som lämnas i budgetmotionen. Förslaget om utbildningskontrakt är också en förklaring till varför ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd är högre jämfört med regeringens förslag. Till följd av satsningar på fler platser i komvux, yrkesvux och yrkeshögskolan föreslår socialdemokraterna en ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning som är högre än den ram som regeringen föreslår.

Socialdemokraterna föreslår även en högre ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2013 jämfört med regeringens ram. I den 5 miljarder kronor högre ramen ingår förslagen om högre tak och bättre ersättning i sjukförsäkringen samt förslaget om att den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen slopas. Förslagen om höjt barnbidrag och höjt underhållsstöd leder till att förslaget till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är drygt 2 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag.

Socialdemokraternas förslag om byggbonus för studentlägenheter och miljöbilsbonus innebär att de föreslagna ramarna på utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik och utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård blir högre jämfört med regeringens förslag.

Enligt Socialdemokraternas motion genomförs förslag om ändrade skatter och transfereringar neutralt för kommunsektorn. Ökningen av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna jämfört med regeringens förslag är bl.a. en konsekvens av denna justering. Dessutom kanaliseras flera av reformerna via kommunerna som riktade statsbidrag, t.ex. mindre klasser i skolan och stimulansen till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Miljöpartiet

Miljöpartiet föreslår en högre ram 2013 än regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ramen är drygt 5 miljarder högre, vilket följer av förslagen om höjt tak i a-kassan och om traineeplatser för unga i näringslivet och välfärdssektorn. Förslagen om ändringar i sjukförsäkringen och slopat sjuklöneansvar för företag med tio eller färre anställda leder till att Miljöpartiets ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är knappt 3 miljarder kronor högre än regeringens förslag till ram 2013.

Ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård är knappt 4 miljarder kronor högre än ramen för utgiftsområdet i regeringens förslag. Detta förklaras bl.a. av Miljöpartiets förslag om ett nytt anslag för klimatsatsningar i utvecklingsländer utanför biståndsramen och förslaget om att införa klimatinvesteringar i kommuner. Miljöpartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökar med 2 miljarder kronor till följd av förslag om bl.a. mer pengar till underhåll, drift och reinvesteringar, åtgärder för flaskhalsar och upprustning av lågtrafikerade banor, investeringar i nya spår och höghastighetståg, en kollektivtrafiksatsning och en cykelsatsning.

För att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och samtidigt ta konkreta steg mot ett hållbart samhälle föreslår Miljöpartiet ett industripaket som bl.a. innehåller en grön innovationsfond, en riskkapitalsatsning och medel för ett demonstrationsprogram för svensk miljöteknik. Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås öka med 3 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag till ram.

Riktade satsningar inom skolans område till kommunerna på sammanlagt 1 miljard kronor 2013 tillsammans med en satsning på ett ökat antal lärarledda timmar inom högskolan är förklaringar till att Miljöpartiets ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning är 2 miljarder kronor högre än regeringens ram för utgiftsområdet.

Miljöpartiets ram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap är 2 miljarder kronor lägre än regeringens förslag till ram 2013. Förslag om effektiviseringar av försvaret och omprioriteringar till förmån för att möta icke-militära hot förklarar den lägre nivån på ramen. Miljöpartiet är också emot beslutet att satsa på vidareutveckling av JAS 39 Gripen E.

Sverigedemokraterna

Genom att anpassa biståndet till FN:s rekommenderade nivå föreslår Sverigedemokraterna en ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som är 7 miljarder kronor lägre än regeringens ram 2013. Sverigedemokraterna har som mål att minska asyl- och anhöriginvandringen med sammantaget 90 procent och föreslår att ramarna för utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet minskas med 4 respektive 5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag till ramar 2013. Eftersom Sverigedemokraterna avvisar förslaget om kapitalhöjning till Europeiska investeringsbanken föreslår partiet en lägre ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Sverigedemokraterna föreslår att ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökar med nästan 6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag till ram 2013. Detta följer bl.a. av förslagen om höjt tak i a-kassan och om ett system med lärlingsplatser. I beräkningen av ramen ligger även Sverigedemokraternas förslag om att slopa instegsjobben. Förslag om höjd sjukpenning och ändringar i företagens sjuklöneansvar leder till att ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är knappt 3 miljarder högre i förhållande till regeringens förslag till ram.

Förslaget om höjd garantipension innebär att ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom föreslås öka jämfört med regeringens förslag till ram. På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslår Sverigedemokraterna en ram 2013 som är drygt 3 miljarder kronor högre än regeringens förslag till ram. Bland reformerna finns en akut- och tillgänglighetsmiljard, ett ökat antal vårdplatser och ett återställt högkostnadsskydd.

Sverigedemokraterna kompenserar kommunerna för lägre inkomstskatter till följd av förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer. Samtidigt sänker Sverigedemokraterna bidragen till kommunerna till följd av en minskad invandring. Förslaget till ram för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner är drygt 4 miljarder högre jämfört med regeringens förslag till ram 2013.

Sverigedemokraterna föreslår att ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökas med knappt 3 miljarder kronor, till följd av förslag om att skapa fler komvuxplatser, platser i yrkeshögskolan och att öka lärartätheten i den högre utbildningen. Ökade anslag till underhåll och drift av järnvägssystemet föranleder att ramen för utgiftsområde 22 är 1 miljard kronor högre jämfört med regeringens förslag till ram 2013. Ramen för utgiftsområde 4 är nästan 2 miljarder högre jämfört med regeringens förslag till ram 2013 och är en konsekvens bl.a. av att Sverigedemokraterna förespråkar hårdare straff.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet föreslår en ram för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv som är nästan 13 miljarder kronor högre än regeringens förslag till ram. Förslagen om att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen, indexera beloppen till löneutvecklingen och minska antalet karensdagar förklarar den högre ramen, liksom förslaget om att ta bort 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Dessutom föreslår Vänsterpartiet att grundförsäkringen ska förstärkas. I den ökade ramen ligger också satsningar på fler platser i arbetsmarknadsutbildning. Genom att avveckla fas 3 och garantiprogrammen och ersätta dem med bl.a. övergångsjobb, lärlingsanställningar och traineeanställningar minskar anslagen för aktivitetsstöd.

Ramarna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn är samtliga högre jämfört med regeringens förslag till ramar 2013. Vänsterpartiet föreslår att ersättningsnivåerna höjs i både sjuk- och föräldraförsäkringen, att den bortre tidsgränsen för sjukpenningen avskaffas och att garantipensionen höjs. Dessutom föreslår partiet att bostadsbidraget till ensamstående föräldrar och underhållsstödet höjs.

Vänsterpartiet föreslår en ram på utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg som är 7 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag till ram 2013. Ökningen förklaras av förslag om bl.a. en vårdplatsgaranti som beräknas till 1 miljard kronor, satsningar på det förebyggande arbetet mot ohälsa på 1 miljard kronor, ökad bemanning inom äldreomsorgen och betald specialistutbildning för sjuksköterskor.

Vänsterpartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökar med 8 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Vänsterpartiet föreslår ett riktat statsbidrag till de kommuner med elever och skolor som har de största behoven, stöd för att anställa fler fritidspedagoger, att grundskoleelever ska få frukost i skolan och att unga upp till 25 år ska ha rätt att läsa in gymnasieskolan. Med bl.a. förslag om höjda studiemedel och en höjd bidragsdel föreslår Vänsterpartiet att ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd ökar med 3 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag till ram 2013.

Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer är 7 miljarder högre 2013 jämfört med regeringens förslag och det förklaras bl.a. av att Vänsterpartiet anser att de tillfälliga satsningar som regeringen gör på järnvägen måste permanentas och höjas och av ökade stöd till kollektivtrafik.

3.3 Övriga utgifter på statens budget

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Myndigheter har också möjlighet att låna av efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta slag redovisas som en beräkningspost som är gemensam för alla anslag: Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 5 att riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2013. För 2013 beräknar regeringen posten Minskning av anslagsbehållningar till –3,0 miljarder kronor. Det innebär ett anslagssparande på motsvarande belopp, vilket får till följd att statens utgifter minskar med samma belopp.

Regeringen anger i propositionen att myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. I förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition har utgiftsprognoserna för 2013 generellt justerats ned mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar revideras ned med 1,7 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet, t.ex. studielån, som tillfälliga poster, vilka beslutas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. På grund av dessa engångseffekter varierar nettoutlåningen kraftigt från år till år. De senaste åren har nettoutlåningen varit hög till följd av extraordinära insatser som gjorts med anledning av finanskrisen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven och lån till länder med finansiella problem.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 9 att riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2013. För 2013 beräknar regeringen nettoutlåningen till 5 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering är en beräkningspost som är nödvändig för att budgetsaldot ska bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalning respektive anslagsavräkning sker olika år, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 10 att riksdagen godkänner regeringens beräkning av den kassamässiga korrigeringen för 2013. För 2013 beräknar regeringen denna till 751 miljoner kronor.

Motionerna

Sverigedemokraternas ambition är att fördubbla bankernas avgift till Stabilitetsfonden för att påskynda återbetalningen till statskassan, vilket bedöms inbringa 2,5 miljarder kronor varje år från och med 2013. Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas därför bli 2,5 miljarder kronor lägre jämfört med i regeringens förslag.

Vänsterpartiets förslag om höjda studiemedel innebär en minskning av Riksgäldskontorets nettoutlåning med 874 miljoner kronor.

3.4 Förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avnitt redovisas propositionens och motionernas förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler. En mer utförlig redovisning av dessa förslag finns i skatteutskottets och socialförsäkringsutskottets yttranden (bilaga 6 och bilaga 10).

Propositionen

Förhöjt grundavdrag för pensionärer, jobbskatteavdrag m.m.

Regeringen föreslår att alla som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och betalar inkomstskatt ska få en skattesänkning genom en ytterligare höjning av pensionärernas förhöjda grundavdrag. Skattesänkningen kan som mest uppgå till ca 1  300 kronor per år. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014. Den offentligfinansiella effekten beräknas till 1,15 miljarder kronor för 2013.

Höjd värdegräns för skattefrihet för minnesgåvor

Regeringen föreslår att värdegränsen för skattefria minnesgåvor till anställda höjs till 15  000 kronor som en följd av den allmänna prisutvecklingen och prisutvecklingen för ädla metaller. Värdegränsen för skattefria minnesgåvor höjdes senast 2001. Förslaget bedöms medföra en offentligfinansiell kostnad om ca 5 miljoner kronor för 2013.

Skattereduktion för HUS-arbete och läxhjälp

Regeringen anför att tillämpningen av den nuvarande regeln om skattereduktion för barnpassning är problematisk eftersom det inte framgår vad bestämmelsen är avsedd att omfatta när det gäller läxhjälp. Regeringen bedömer därför att det uttryckligen bör framgå att hjälp med läxor och annat skolarbete ska omfattas av skattereduktionen, för att tydliggöra och underlätta tillämpningen av nuvarande regler. Läxhjälp och annat skolarbete bör avse normalt skolarbete för barn och unga som är elever i grundskolan och gymnasieskolan eller i motsvarande skolformer. I likhet med vad som gäller för övrigt hushållsarbete ska arbetet utföras i eller i nära anslutning till bostaden.

Det aviserade förslaget bedöms medföra minskade skatteintäkter med 10 miljoner kronor för 2013. Den varaktiga minskningen av skatteintäkterna beräknas till 25 miljoner kronor per år.

Ändrade nivåer för socialavgifter

Regeringen föreslår att sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänks till 4,35 procent och i egenavgifterna till 4,44 procent. Eftersom justeringen av sjukförsäkringsavgiften ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna löneavgiften till 9,88 procent. De nya nivåerna gäller från och med den 1 januari 2013.

Förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter

Reglerna om att avdraget vid beräkningen av egenavgifter för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag ska uppfylla villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse tas bort liksom kravet att avdraget ska begäras i inkomstdeklarationen. Även skyldigheten att i deklarationen lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om villkoren i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse är uppfyllda tas bort.

Ändringarna i socialavgiftslagen och i skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2013. Ändringarna i socialavgiftslagen tillämpas första gången redan i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.

Förslaget bedöms inte få någon offentligfinansiell effekt.

Vissa internationella socialavgiftsfrågor

Regeringen bedömer att en anställd som ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländska arbetsgivare inte längre ska betala egenavgifter utan i stället fullgöra arbetsgivarens skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Egenavgifter bör tas ut på samtliga avgiftspliktiga inkomster och inte bara på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Bestämmelserna om allmänt avdrag för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter bör vidare ändras på så sätt att det för rätt till avdrag inte längre ska krävas att avgiften är knuten till en intäkt som erhållits på grund av utfört arbete. De kommande förslagen är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2013.

Förslagen bedöms innebära ökade intäkter med 20 miljoner kronor för 2013.

Kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter och småhusenheter

En utredning har i uppdrag att lämna förslag på hur marknaden för uthyrning av bostäder kan utvecklas (dir. 2011:108). För att stärka hyresrättens ställning och stimulera nyproduktionen av hyresrätter föreslår regeringen, i avvaktan på utredningens förslag, att den kommunala fastighetsavgiften för hyreshusenheter sänks fr.o.m. kalenderåret 2013. Åtgärden gynnar även bostäder som är upplåtna med bostadsrätt. Genom att både taket och procentsatsen sänks får åtgärden genomslag för samtliga hyreshusenheter. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2013.

Nettoeffekten för offentlig sektor där effekten på bolagsskatten beaktas är 0,41 miljarder kronor.

Utökad nedsättning av fastighetsavgiften för nybyggda bostäder

Som ett led i de åtgärder som vidtas i syfte att stimulera nyproduktionen av bostäder föreslår regeringen att den tioåriga nedsättningen av fastighetsavgiften för nybyggda bostäder utvidgas. Fastighetsavgiften sätts ned helt även år 6–15 efter värdeåret. De nya reglerna föreslås gälla byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare och ändringen träder i kraft den 1 januari 2013.

Kommunsektorn bör enligt regeringens bedömning kompenseras för den minskning av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften som förslaget medför.

För 2018 beräknas intäkterna minska med ca 0,06 miljarder kronor. Från och med 2027 beräknas minskningen till 0,96 miljarder kronor uttryckt i 2013 års prisnivå.

Höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder

Regeringen föreslår en höjning av schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder från 21 000 till 40 000 kronor per år. Höjningen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2013.

Skatteintäkterna beräknas minska med 0,17 miljarder kronor 2013. I beräkningen har man beaktat de förväntade effekterna av regeringens förslag om ökad uthyrning av privatbostäder. Eftersom den samlade effekten av ett höjt schablonbelopp och ändrade regler för privatuthyrning förväntas öka antalet uthyrda lägenheter över tiden beräknas intäkterna minska med 0,20 miljarder kronor då effekten av reformerna får fullt genomslag.

Investeraravdrag

Regeringen aviserar att ett investeraravdrag kommer att införas för att stimulera tillgången på kapital för mindre företag. Investeraravdraget ska ges till fysiska personer som förvärvar andelar i ett mindre företag i samband med företagets bildande eller vid en nyemission. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med ett förslag. Innan ett system med investeraravdrag kan träda i kraft måste det notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att bestämmelser om ett system med investeraravdrag kan träda i kraft tidigast den 1 september 2013.

Om ett investeraravdrag införs minskar skatteintäkterna enligt regeringen med 0,70 miljarder kronor 2013. Varaktigt beräknas intäkterna minskas med 0,80 miljarder kronor då effekten av avdraget stabiliseras.

Sänkt bolagsskatt

Som ett led i de åtgärder som vidtas för att rusta Sverige för en allt tuffare internationell konkurrens föreslår regeringen att inkomstskatten för juridiska personer sänks med 4,3 procentenheter från 26,3 procent till 22 procent. Sänkningen innebär att bolagsskattesatsen hamnar under genomsnittet i EU och ger näringslivet starka incitament att öka sina investeringar, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning. Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som ger goda förutsättningar för jobb och investeringar.

En sänkt bolagsskatt värnar också den svenska skattebasen genom att göra det relativt mer förmånligt att beskatta vinsterna i Sverige och reducera incitamenten att skatteplanera.

Bolagsskattesänkningen medför minskade skatteintäkter med 16 miljarder kronor år 2013.

Sänkt expansionsfondsskatt

Regeringen föreslår att expansionsfondsskatten sänks från 26,3 procent till 22 procent och att övergångsbestämmelserna utformas på ett sätt som ger företagen en engångsförstärkning. Skatteintäkterna minskar enligt regeringen med 0,43 miljarder kronor 2013. För 2014–2016 beräknas intäkterna minska med 0,05 miljarder kronor per år.

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Det har visat sig att de nuvarande ränteavdragsbegränsningarna lämnar stora möjligheter att undgå bolagsbeskattning i Sverige genom skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. Regeringen föreslår därför att avdragsmöjligheterna för ränteutgifter inom en intressegemenskap begränsas ytterligare för att skydda den svenska skattebasen, bl.a. genom att begränsningen ska omfatta ränteutgifter för alla skulder inom en intressegemenskap. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på ränteutgifter som avser tiden efter den 31 december 2012.

Begränsningen i avdragsrätten för interna lån förväntas öka skatteintäkterna med 8,8 miljarder kronor år 2013.

Utredning om förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare

Regeringen bedömer att en särskild utredare bör tillsättas för att se över och lämna förslag till förenklingar av skattereglerna för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare.

Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten

Möjligheten att införa ett system med tonnageskatt och frågor om andra stöd till sjöfarten bör enligt regeringens bedömning utredas.

Beskattningen vid generationsskiften i fåmansföretag

Regeringen bedömer att beskattningen vid överlåtelser av kvalificerade andelar i samband med generationsskiften i fåmansföretag bör ses över.

Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel

Regeringen föreslår att skattebefrielsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa regleras direkt i energiskattelagen och att regeringens möjlighet att ge skattelättnader genom dispensbeslut slopas. Användningen av biodrivmedel stimuleras genom att befrielse från koldioxidskatt medges för låginblandning av upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja. En beskattning av låginblandade biodrivmedel införs för att minska risken för framtida överkompensation, vilket bidrar till att göra skattereglerna mer hållbara gentemot EU-rätten. Hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter (HVO) ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till viss inblandning. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. Den offentligfinansiella effekten av förslaget om den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2013 beräknas till 130 miljoner kronor brutto.

Regeringen bedömer att ett kvotpliktssystem som syftar till en inblandning av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja kan införas den 1 maj 2014. EU:s statsstödsregler gör det inte möjligt att kombinera en kvotplikt för biodrivmedel med en beskattning som är utformad så att den innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är förenlig med EU-rätten då den inte anses utgöra statsstöd. En sådan beskattning innebär att det s.k. tullvillkoret slopas.

De aviserade ändringarna beräknas träda i kraft den 1 januari 2014.

Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Regeringen föreslår att koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar förbrukas för framställning av värme som levereras till industriverksamheter inom handelssystemet. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013.

Den offentligfinansiella effekten 2013 beräknas totalt till 220 miljoner kronor brutto.

Befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper

Regeringen föreslår att personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i bruk för första gången den 1 januari 2013 befrias från fordonsskatt under fem år om bilens koldioxidutsläpp inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets tjänstevikt.

Kraven för skattebefrielse för bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol ändras från krav på bränsleförbrukning till krav på koldioxidutsläpp relaterat till bilens vikt. Dessa bilar får ha ett högre koldioxidutsläpp i förhållande till bilens tjänstevikt. Elbilars och laddhybriders förbrukning av elektrisk energi får vara högst 37 kWh per 100 kilometer.

Förutom kraven på koldioxidutsläpp ska en bil för att få skattebefrielse även uppfylla de senaste obligatoriska utsläppskraven.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013.

För att även fortsättningsvis stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper bör kraven för skattebefrielse successivt skärpas. En översyn bedöms ske tidigast 2014 och ytterligare skärpta krav införs därefter 2016 och 2019.

Den offentligfinansiella effekten av förslaget om ändrade krav för fordonsskattebefrielse för 2013 beräknas till 90 miljoner kronor brutto.

Övriga ändringar i fordonsbeskattningen

Regeringen föreslår att fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar i den koldioxidbaserade fordonsskatten genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet tas ut sänks. Motsvarande höjning görs i den viktbaserade fordonsskatten. Den bränslefaktor som tillämpas vid fordonsbeskattningen av bilar som drivs med dieselolja sänks. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013.

Den offentligfinansiella effekten av förslagen för 2013 beräknas till totalt 230 miljoner kronor brutto.

Energiskatten på el

Den indexomräkning av energiskatten på el som ska göras i november 2012 medför en höjning för hushållen och servicenäringen med 0,3 öre per kWh (0,375 öre inklusive moms) i södra Sverige och med 0,2 öre per kWh (0,25 öre inklusive moms) i norra Sverige. Den skattesats på el som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket ändras inte på grund av avrundningsregler.

Reklamskatt

Regeringen anser att den resterande reklamskatten bör avskaffas men bedömer att det för närvarande inte finns förutsättningar att finansiera detta. Regeringen har, med hänsyn till den osäkra ekonomiska situationen, fortsatt att prioritera skatteändringar som på såväl kort som lång sikt stärker tillväxt och sysselsättning framför att sänka reklamskatten ytterligare.

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller

För att motverka skattefusk i skrotbranschen föreslår regeringen att omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt införs vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Skatteintäkterna beräknas öka med ca 0,5 miljarder kronor 2013.

Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid lokaluthyrning ses över

Regeringen bedömer att reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid lokaluthyrning bör ses över.

Skatteförfarandet m.m.

För att ytterligare stärka de enskildas rätt vid beskattning aviserar regeringen ett rättssäkerhetspaket i tre delar. En utredning tillsätts med uppdrag att se över förhandsbeskedsinstitutet och analysera om det behövs någon annan form av bindande besked i enskilda fall. Ett uppdrag lämnas till Skatteverket att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin service till och kommunikation med företag. En utredning tillsätts med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att skapa en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess. En stor uppgift i uppdraget kommer att vara att se över om det finns behov av att stärka rättssäkerheten när det gäller skattemål ytterligare, framför allt genom specialisering av skattemål i domstol.

Motionerna

Förhöjt grundavdrag för pensionärer, jobbskatteavdrag m.m.

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) att skatten för pensionärer nästa år ska sänkas med ett dubbelt så stort belopp som i regeringens alternativ. Det betyder att en garantipensionär får en skattesänkning på ca 100 kronor i månaden nästa år. Vidare ska jobbskatteavdraget kvarstå fullt ut för löntagare med en lön på upp till 60 000 kronor i månaden. För inkomster därutöver föreslår Socialdemokraterna att jobbskatteavdraget tas bort steg för steg så att det är helt borta vid miljoninkomster.

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) en avtrappning av jobbskatteavdraget med 2,5 procent på månadsinkomster från 40 000 kronor. Vid en månadslön på 45 000 kronor minskas jobbskatteavdraget med drygt 100 kronor i månaden. Jobbskatteavdraget är helt avtrappat vid en månadslön på 117 000 kronor.

Vidare föreslås en ny skattereduktion för att underlätta den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar med barn. Skattereduktionen är 5 000 kronor per år och utgår till alla ensamstående föräldrar med försörjningsansvar som i sin skattedeklaration ansöker om skattereduktionen och kan styrka att deras barn bor hos dem hela eller delar av året.

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) att man kraftigt reducerar skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension till 2016 genom en successiv höjning av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. Under perioden 2012–2016 ska en genomsnittlig pensionär få sin skatt sänkt med motsvarande 13 800 kronor.

Vidare föreslås att skatten på låg- och medelinkomster sänks med ytterligare 12 miljarder kronor per år, dvs. att 48 miljarder kronor används under budgetperioden för att sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att jobbskatteavdraget trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. Om man tjänar mer än 50 000 kronor i månaden får man inget jobbskatteavdrag. Vidare föreslås en långsammare uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt.

Särskild löneskatt för pensionärer

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att nedsättningen av den särskilda löneskatten för äldre slopas. Syftet med nedsättningen är att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Eftersom människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter sällan orkar arbeta fram till dagens pensionsålder bidrar nedsättningen endast till att skapa orättvisa mellan olika grupper äldre.

Skattereduktion för HUS-arbete och läxhjälp

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) att RUT-avdraget kvarstår, dock med begränsad skattereduktion till 25 000 kronor per år. Med ett halverat tak riktas avdraget mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov av hushållsservice. Motionärerna anför vidare att hjälp med läxorna inte ska vara förunnat bara några få barn, utan att alla barn ska erbjudas läxhjälp. Om elever kan få hjälp med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. Det ska vara upp till skolan och fritidshemmen att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan anser fungerar bäst.

Miljöpartiet avvisar i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) regeringens förslag om RUT-avdrag för läxhjälp och föreslår i stället att 30 miljoner kronor avsätts för stöd till ideella organisationers arbete med läxhjälp så att alla barn får tillgång till läxhjälp oavsett föräldrarnas inkomst. Det befintliga ROT-avdraget bör enligt miljöpartiet utvidgas och energianpassas. Man föreslår även att ett energismart ROT-avdrag införs för ägare av flerfamiljshus. Det nya ROT-avdraget ska också kunna gå till skollokaler. Inom lokaler, bostäder och service föreslår partiet ändringar i ROT-avdraget så att det styr mot klimatvänliga och energieffektiva ombyggnader.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att regeringens aviserade förslag om skattereduktion för läxhjälp ska avvisas och skattereduktionen för hushållsnära tjänster avskaffas. ROT-avdraget bör enligt Vänsterpartiet avskaffas efter 2013 och fram till dess begränsas det maximala skatteavdraget till 15 000 kronor. Eftersom det är viktigt att hålla uppe efterfrågan när byggkonjunkturen viker införs i stället ett nytt upprustningsprogram till flerfamiljshus för att bygga bort bostadsbristen och renovera miljonprogrammen.

Förändrade nivåer för socialavgifter

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) att den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga slopas och att det i stället införs en effektiv tidsgräns för ungdomsarbetslösheten. Unga människor ska vara arbetslösa högst sex månader.

Vidare föreslås att företag under ett uppbyggnadsskede ska kunna göra avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften. Eftersom mindre, nystartade forskningsintensiva företag sällan gör vinst har de inte någon nytta av möjligheten att dra av utgifter för FoU vid inkomstbeskattningen. Motionärerna avsätter 150 miljoner kronor 2013 för att företag under ett uppbyggnadsskede ska kunna göra avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.

I Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) sänks arbetsgivaravgiften för små företag generellt med 0,6 procent och med 10 procent upp till en lönesumma på 720 000 kronor. Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga ersätts med en ettårig befrielse för den som anställer en ung arbetslös i åldern 18–25 år. I partiets kommittémotion 2012/13:A396 av Esabelle Dingizian m.fl. (MP) anförs att en ettårig befrielse för den som anställer en ung arbetslös är en betydligt mer träffsäker metod än nuvarande halvering av avgiften för alla ungdomar.

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) att den generella sänkningen på 1 procent slopas och att arbetsgivaravgiften återställs till 32,42 procent. De inför ett socialavgiftsavdrag på 57 000 kronor som gäller lika för alla företag och oberoende av antalet anställda, inför en ettårig befrielse för lärlingsjobb och slopar nedsättningen för unga.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att nedsättningen för unga personer under 26 år tas bort eftersom undersökningar visar att nedsättningen har haft en begränsad effekt på sysselsättningen.

Kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter och småhusenheter

I Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) sänker motionärerna fastighetsavgiften för studentkorridorer genom att ändra reglerna så att fastighetsavgiften tas ut per korridor i ställer för per rum.

I Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) klassas studentkorridorer i stället som ej skattepliktiga elevhem.

I Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås att hyreslägenheter inklusive studentlägenheter befrias helt från fastighetsavgift. Vidare föreslås en extra skatt på småhus med höga taxeringsvärden. Skatten utgår med 1 procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. Samtidigt begränsas fastighetsskatten så att ingen betalar mer än 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift.

Höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) att såväl inkomst av andrahandsuthyrning som inkomst av uthyrning av halva bostaden ska vara helt skattefria.

Vänsterpartiet avvisar i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) regeringens förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder.

Investeraravdrag

Vänsterpartiet avvisar i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) regeringens aviserade förslag om ett system med investeraravdrag, framför allt på grund av de risker för skatteundandragande som förslaget medför.

Slopad skattereduktion för gåvor till ideella föreningar

I Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets partimotioner 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) och 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) slopas skattereduktionen för gåvor till ideella föreningar.

Avdrag för fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Vänsterpartiet inför i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) en avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation för att fler ska välja att organisera sig i facket. De fackliga organisationerna är de viktigaste aktörerna i arbetet för att förbättra villkoren i arbetslivet och öka arbetstagarnas inflytande på arbetsplatserna. Vidare införs en avdragsrätt för medlemsavgift till a-kassa.

Förmånsbeskattning av miljöbilar

Miljöpartiet anpassar i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) de särskilda reglerna om förmånsbeskattning av miljöbilar till partiets förslag om en ”snålbilstrappa”. Det nuvarande systemet ersätts med en koldioxidrelaterad förmånsbeskattning så att den som väljer en förmånsbil med låga koldioxidutsläpp premieras. En komponent som styr mot förnybara bränslen, likt dagens nedsättning för gas- och elbilar, kommer att finnas kvar i detta system.

Sänkt bolagsskatt

Socialdemokraterna avvisar i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) regeringens förslag om sänkt bolagsskatt. De anför att Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt men bedömer att ekonomin inte tillåter en fullt så stor skattesänkning som regeringen föreslår. De föreslår att bolagsskattesatsen sänks till 24,0 procent år 2013.

Också i Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) avvisas regeringens förslag om sänkning av bolagsskattesatsen. Motionärerna anser att bolagsskattesatsen har betydelse för multinationella företags investerings- och lokaliseringsbeslut och var företagen väljer att redovisa och beskatta vinst. Men Sverige behöver inte ha Europas lägsta bolagsskatt. De föreslår att bolagsskatten sänks till 25,3 procent.

Även i Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) avvisas förslaget om en sänkning av bolagsskatten. De bedömer att nivån på bolagsskatten är konkurrenskraftig och att det finns utrymme för en höjning. De föreslår att bolagsskatten höjs till 28 procent.

De föreslår också en engångsskatt på 5 procent på landets fyra storbanker för att dra in de övervinster de gör och sätta dem i produktiv användning.

Sänkt expansionsfondsskatt

Socialdemokraterna avvisar i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) regeringens förslag om en sänkning av expansionsfondsskatten till 22 procent och föreslår att den i stället sänks till 24 procent. Motionärerna anser att det är ett strukturellt riktigt förslag men bedömer att ekonomin inte tillåter en fullt så stor skattesänkning som regeringen föreslår.

Även Vänsterpartiet avvisar i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) förslaget om en sänkning av expansionsfondsskatten till 22 procent.

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

I Vänsterpartiets kommittémotion 2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) begärs ett tillkännagivande om en konsekvensanalys av att möjligheterna till ränteavdrag inom en intressegemenskap avskaffas. Motionärerna anser att regeringens förslag om ytterligare ränteavdragsbegränsningar är ett steg i rätt riktning men ifrågasätter om det bör vara möjligt att även fortsättningsvis dra av räntor enligt tioprocentsregeln och ventilen. Regelverket är svåröverskådligt och kräver dessutom att begreppet affärsmässighet tolkas. En lagstiftning som helt enkelt inte medger ränteavdrag inom en intressegemenskap vore tydligare.

Engångsskatt för storbankerna

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att det tas ut en engångsskatt på 5 procent på landets fyra stora banker eftersom det finns anledning att ta in de övervinster som de gör.

Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten

Vänsterpartiet anför i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att partiet värnar jobben inom rederinäringen och de relativt sett miljövänliga transporterna till sjöss och därför vill lagstifta om tonnageskatt. De befarar att den utredning som regeringen aviserar i propositionen ytterligare kommer att försena införandet av en tonnageskatt.

Liknande synpunkter om behovet av lagstiftning avseende tonnageskatten har var för sig i annat sammanhang framförts av både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ

I Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) finns ett förslag om slopad uttagsbeskattning av kooperativt ägda vindkraftverk för vilket partiet avsätter 10 miljoner kronor för nästa budgetår. Därutöver vill motionärerna tillsätta en utredning för att i första hand utreda begreppet marknadspris för kooperativ el som tillämpas vid uttagsbeskattningen.

Kapitalvinst vid försäljning av fastighet

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att möjligheten att få uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av bostad upp till ett tak om 1,45 miljoner kronor ska tas bort på sikt. Uppskoven uppgår till ca 220 miljarder kronor och innebär att det finns utestående skatteintäkter på nästan 50 miljarder kronor. I ett första steg föreslås att taket sänks till 1 miljon kronor.

Skattereduktion för FoU samt små och medelstora företag

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att medel avsätts för en ökad satsning på forskning inom små och medelstora företag. Stödet ska avse högst 30 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar för att utveckla t.ex. miljö- och energiteknik.

Skatt på förmögenhet, arv och gåva

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att utformningen av en förmögenhetsskatt som kan införas 2014 utreds. De som tidigare betalade förmögenhetsskatt tillhörde de övre inkomstskikten. På motsvarande sätt hade den tidigare arvs- och gåvoskatten en utjämnande effekt. De föreslår därför även att en arvsbeskattning som betalas av dödsboet innan ett arv skiftas införs från 2014. Utformningen av en sådan skatt bör utredas väl. Införandet av en sådan arvsbeskattning kräver också att det införs en skatt på gåvor, annars är risken för skatteundandragande stor.

Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Miljöpartiet motsätter sig i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten på bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper

Socialdemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) att ett statsfinansiellt neutralt system med registreringsavgift/miljöbilsbonus införs för att främja utvecklingen av en bilpark med låga utsläpp och för att klimatmålen ska kunna nås. Samtidigt avvecklas supermiljöbilspremien. Avvecklingen stärker de offentliga finanserna 2013 med 80 miljoner kronor.

Socialdemokraterna räknar med 600 miljoner kronor mer än regeringen 2013 under inkomsttiteln 1470 Skatt på vägtrafik.

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) ett annat system i form av en s.k. snålbilstrappa för att stimulera bränslesnåla bilar. Systemet bygger på att bilar som släpper ut lite fossil koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid. Med det nya systemet vill motionärerna fasa ut den nuvarande fordonsskattebefrielsen för miljöbilar. Förslaget innebär ökade intäkter med 30 miljoner kronor. Miljöpartiet räknar med samma inkomster som regeringen 2013 under inkomsttiteln 1470 Skatt på vägtrafik.

Vänsterpartiet anför i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att den föreslagna fordonsskattebefrielsen för bilar med bättre miljöegenskaper är ett steg i rätt riktning men anser att skattebefrielsen inte borde vara kopplad till bilens tjänstevikt utan till en platt gräns för koldioxidutsläppen. Gränsen ska sänkas kontinuerligt. Vänsterpartiet vill dessutom införa en försäljningsskatt i form av en s.k. bonus-malus-modell kopplad till miljöbilsdefinitionen.

Övriga ändringar i fordonsbeskattningen

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) att en lastbilsskatt införs från halvårsskiftet 2014 på i genomsnitt 1:40 kronor per kilometer. Syftet är att den tunga trafiken ska betala de kostnader som inte täcks av koldioxidskatten. Förslaget innebär ökade intäkter 2014 med 2,35 miljarder kronor.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att fordonsskatten sänks i 35 glesbygdskommuner och i samband med efterkonvertering av äldre fordon så att de kan köras på hållbara bränslen. Förslagen ska kompensera för höjda drivmedelsskatter. För 2013 innebär förslagen minskade intäkter på 60 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor.

Vänsterpartiet vill motverka ökningen av den tunga trafiken och stimulera till bränsleeffektivare fordon och föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att en kilometerskatt för tunga fordon bör införas. En kilometerskatt bidrar också till kostnadsneutralitet mellan svenska och utländska åkare.

Vänsterpartiet räknar med 460 miljoner kronor lägre inkomster än regeringen 2013 under inkomsttiteln 1470 Skatt på vägtrafik.

Energiskatten på el

Sverigedemokraterna anför i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) att elpriset till stor del består av diverse skatter och moms och ser ett behov av att sänka dessa skatter så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. Ambitionen är att sänka elskatten med 10 öre per kWh till 2014 till en kostnad av 5 miljarder kronor.

Koldioxidskatt

Miljöpartiet anför i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) att tydliga signaler om fortsatt klimatomställning prioriteras och föreslår att koldioxidskatten höjs med 24 öre och räknas upp med index till 33 öre. Höjningen motsvarar 70–96 öre per liter bensin. Förslagen innebär ökade intäkter på 5,5 miljarder kronor. Skillnaden i energiskatt på bensin och diesel fasas ut. Energiskatten på diesel höjs med 20 öre per liter 2015 samtidigt som fordonsskatten sänks för dieselbilar.

Miljöpartiet föreslår också att koldioxidskatt införs på torv på samma vis som för andra fossila bränslen. Förslaget innebär ökade intäkter med 900 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) en höjning av återbetalningen av koldioxidskatt för jord- och skogsbruksmaskiner. Partiet avsätter 200 miljoner kronor 2013 för ändamålet, 370 miljoner kronor 2014 och 691 miljoner kronor 2015.

Vänsterpartiet anför i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att det finns behov av att höja koldioxidskatten varje år fram till 2015 och föreslår en årlig höjning av koldioxidskatten med 7 öre. Det innebär en höjning av bensinpriset med 20 öre per år. För 2013 innebär förslaget ökade intäkter med 1,6 miljarder kronor.

Effektskatt på kärnkraft och fastighetsskatt på vattenkraft

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) höjd effektskatt på kärnkraftverk och höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk. Kraftbolagen har enligt motionen länge gjort stora vinster genom att sälja el med låga kostnader från vattenkraft för ett pris som vida överstiger produktionskostnaden. Bolagen behöver heller inte betala för utsläppsrätter. Förslagen innebär ökade intäkter med 3 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor.

Övriga förslag rörande punktskatter

Socialdemokraterna anför i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) att det finns flera miljöstyrande skatter som inte har höjts sedan 2006 och att skattesatserna lämpligen bör följa med den allmänna prisutvecklingen. Socialdemokraterna föreslår följande. Skatten på alkohol höjs enligt samma modell som regeringen använde i budgetpropositionen för 2012. Höjningen medför ökade skatteintäkter med 1,5 miljarder kronor. En skatt på handelsgödsel återinförs för att minska jordbrukets miljöpåverkan och skatten på bekämpningsmedel höjs till 33:50 kronor. Förslaget innebär ökade intäkter med 300 respektive. 10 miljoner kronor. En skatt på fluorerade växthusgaser införs i enlighet med klimatberedningens förslag i syfte att stimulera utbyte av köldmedium. Förslaget innebär ökade intäkter med 100 miljoner kronor. Skatten på naturgrus höjs till 15 kronor per ton. Förslaget innebär ökade intäkter med 30 miljoner kronor. Skatten på avfall höjs till 500 kronor per ton. Förslaget innebär ökade intäkter med 30 miljoner kronor. Avfallsskatten höjs till 500 kronor per ton. Förslaget innebär ökade intäkter med 30 miljoner kronor.

Miljöpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) följande. Flygresandet behöver minska. En flygskatt införs från halvårsskiftet 2013 för resa i Sverige och Europa. Skatten införs i avvaktan på att flyget ges en egen särskild utsläppsbubbla vid sidan av industrin inom ramen för EU:s handelssystem. Skatten ska motsvara vad biltrafiken betalar. Förslagen innebär ökade intäkter med 1,75 miljarder kronor. Skatt på handelsgödsel återinförs för att minska utsläppen från jordbruket. Skatten på bekämpningsmedel fördubblas för att bryta utvecklingen med hög användning av bekämpningsmedel i jordbruket och stimulera övergången till ekologiskt jordbruk. Förslagen innebär ökade intäkter med 300 respektive 70 miljoner kronor. Skatt på fluorerade växthusgaser införs för att stimulera utbyte av köldmedium. Skattesatsen ska motsvara koldioxidskatten för den icke handlande sektorn. Förslagen innebär ökade intäkter med 190 miljoner kronor. Skatt på avfallsförbränning införs för att gynna återvinning och återanvändning. Skatten utformas enligt den tidigare modellen i avvaktan på en grundlig utredning om nya styrmedel i avfallspolitiken. Förslaget innebär ökade intäkter med 60 miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och i partimotion 2012/13:U327 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) följande. Flyget bör bära sina kostnader för miljöpåverkan. En klimatskatt på inrikesflyg införs i form av en schabloniserad start- och landningsavgift i avvaktan på ett internationellt regelverk som möjliggör en bränslebeskattning. För 2013 innebär förslaget ökade intäkter på 1,4 miljarder kronor. Ökande halter av bekämpningsmedel i vattendrag, sjöar och hav påverkar ekosystemet negativt. Östersjön är övergödd av näringsämnen från jordbruket och avlopp. Skatten på handelsgödsel återinförs och skatten på bekämpningsmedel höjs. Förslaget innebär ökade intäkter 2013 med 300 miljoner kronor. En skatt på fritidsbåtar införs och skatten på alkylatbensin sänks. Det innebär ökade intäkter för 2014 med 225 miljoner kronor.

Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

I Socialdemokraternas partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) föreslås att nedsättningen av krogmomsen avskaffas och det ekonomiska utrymmet används för att genomföra väsentligt mer effektiva reformer. Skattesystemet bör ha relativt få undantag och särregler. Sänkningen av krogmomsen har gjort skattesystemet mindre likformigt samtidigt som sysselsättningseffekten sannolikt är mycket svag.

I Miljöpartiets partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) ställer sig Miljöpartiet positivt till den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster och vill att reformen breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor.

I Sverigedemokraternas partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anförs att regeringens sänkning av restaurang- och cateringmomsen är en oerhörd felprioritering. Den är väldigt kostsam och även om det är för tidigt att mäta resultaten av sänkningen har studier gjorts som bedömer att antalet jobb uppgår till högst ett par tusen. Sverigedemokraterna prioriterar annorlunda och avser att återställa momssatsen till 25 procent.

I Vänsterpartiets partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslås att restaurangmomsen höjs till 25 procent. Vänsterpartiet eftersträvar så långt möjligt ett enhetligt och likformigt regelsystem med få undantag och som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Regeringen har under mandatperioden infört många undantag från dessa principer.

Arbetslöshetsavgift

Arbetslöshetsavgiften redovisas under inkomsttypen 2000 Inkomster av statens verksamhet på inkomsttiteln 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Arbetslöshetsavgiften betalas av arbetslöshetskassorna, och inkomsterna från avgiften redovisas in på inkomsttiteln av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2012/13:A392 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 23 att arbetslöshetsavgiften avskaffas eftersom den innebär att de som löper störst risk att bli arbetslösa får betala högst avgift. Skatteintäkterna beräknas därmed minska med 2,1 miljarder kronor 2013.

Vänsterpartiet föreslår i kommittémotion 2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 1 att arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Motionärerna anför att arbetslöshetsavgiften gör medlemsavgifterna till a-kassorna orimligt höga och orättvist differentierade. Dessutom behövs inte arbetslöshetsavgiften för finansieringen av försäkringen eftersom den enligt motionärerna är kraftigt överfinansierad. Skatteintäkterna beräknas minska med 2,5 miljarder kronor 2013.

Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto

Vänsterpartiet lägger i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) fram en rad förslag om kreditering på skattekonto. Motionärerna avsätter 2 miljarder kronor för ombyggnation för ökad tillgänglighet och 3 miljarder kronor för upprustning av välfärdslokaler. För utbildningsvikariat, övergångsjobb, lärlingar och traineer avsätts 9 035 miljoner kronor och för kollektivtrafik i glesbygd avsätts 500 miljoner kronor.

Skatteutskottets och socialförsäkringsutskottets yttranden

Skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet tillstyrker i sina yttranden (bilaga 6 och bilaga 10) regeringens förslag och har inte någon invändning mot de bedömningar som regeringen redovisar. Utskotten avstyrker Socialdemokraternas, Miljöpartiets, Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets motionsförslag.

I det följande redovisas flertalet av utskottens ställningstaganden uppdelat på rubriker.

Förhöjt grundavdrag för pensionärer, jobbskatteavdrag m.m.

Skatteutskottet anför att regeringens politik syftar till att Sverige ska vara ett bra och tryggt land att åldras i och att skatten för ålderspensionärer hittills har sänkts i tre omgångar, senast den 1 januari 2011. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en fjärde sänkning av skatten för pensionärer genom en ytterligare höjning av det förhöjda grundavdraget och ser positivt på regeringens ambition att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärerna om de offentliga finanserna så tillåter.

Förslagen om förändringar i jobbskatteavdraget avstyrks. Skatteutskottet anför att jobbskatteavdraget syftar till att sänka trösklarna vid inträde på arbetsmarknaden för låg- och medelinkomsttagare, men också till att sänka marginalskatterna för dem som redan förvärvsarbetar och som i annat fall snabbt skulle få en marginalskatt som minst motsvarar den kommunala skattesatsen. Den är utformad så att den disponibla inkomsten procentuellt ökar mest för låg- och medelinkomsttagare. Individernas självbestämmande över den egna inkomsten ökar, och fler kan försörja sig på sin lön. En ytterligare förstärkning av avdraget skulle öka antalet arbetade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på arbetsmarknaden. En sådan förstärkning skulle dock kräva ett reformutrymme som i dag inte finns.

Även förslaget om en särskild skattereduktion för ensamstående föräldrar avstyrks. Skatteutskottet anför att en sådan åtgärd kan förväntas innebära administrativa bördor för såväl målgruppen som Skatteverket. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen har föreslagit åtgärder för att förstärka ekonomin för barnhushåll genom höjd föräldrapenning, och man aviserar kommande förslag om att förbättra möjligheterna för ensamstående föräldrar att använda föräldrapenningen. Om denna grupps ekonomi ska stärkas ytterligare är förändringar i socialförsäkringssystemet att föredra framför förändringar i skattereglerna.

Särskild löneskatt för pensionärer

Motionsförslaget om att återinföra den särskilda löneskatten för pensionärer avstyrks av skatteutskottet. Avsikten med de aktuella reglerna är inte att skapa en förmån för de berörda utan i stället att stimulera till fortsatt deltagande i arbetslivet för att stärka Sveriges möjligheter att möta de påfrestningar som den demografiska utvecklingen kommer att leda till. Det finns i dag en potentiell efterfrågan på och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som inte tas till vara. Såväl ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som ur ett individperspektiv är det önskvärt att det skapas möjligheter för äldre att – om de så önskar – fortsätta göra en arbetsinsats. Kombinationen av de senaste årens förstärkta jobbskatteavdrag och den slopade särskilda löneskatten ger enligt skatteutskottets mening goda förutsättningar för denna grupp att fortsätta göra en arbetsinsats. Enligt en utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) (Rapport 2012:16) konstateras också att dessa reformer har ökat sysselsättningen för dem som fyllt 65 år.

Skattereduktion för HUS-arbete och läxhjälp

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att reglerna bör preciseras så att läxhjälp tydligt innefattas i skattereduktionen för hushållsarbete och avstyrker motionsförslagen om att avskaffa, utöka eller på annat sätt förändra reglerna för HUS-avdrag. Även förslaget om en särskild skattereduktion för upprustning av hyreshus avstyrks. Skatteutskottet anför att en utgångspunkt för utformningen av skattereduktionen för HUS-arbeten har varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen utför själva eller köper svart i större omfattning. Den reducerade skatten på HUS-arbeten har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden på området att konkurrera med den svarta marknaden. Utvidgningen av det permanenta HUS-avdraget till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturamodellen har förstärkt effekterna ytterligare. Utskottet anser att möjligheten till skattereduktion för utgifter som omfattas av HUS-avdraget har visat sig ha stora fördelar för såväl samhället som hushållen.

Förändrade nivåer för socialavgifter

Socialförsäkringsutskottet framhåller vikten av att det finns ett samband mellan socialförsäkringsförmåner och socialavgifter och tillstyrker regeringens förslag om förändrade socialavgiftsnivåer som ligger i linje med denna princip.

Motionsförslagen om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga avstyrks. Socialförsäkringsutskottet anför att de sänkta socialavgifterna har ökat incitamenten för arbetsgivare att anställa ungdomar och även behålla unga i arbete. De har således bidragit till ökad sysselsättning bland unga. Ett avskaffande skulle riskera att öka arbetslösheten bland unga.

Socialförsäkringsutskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motionsförslagen om ett höjt generellt avgiftsuttag, avdrag för FoU-avgifter mot arbetsgivaravgifterna eller sänkta socialavgifter för småföretag.

Förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter

Mot bakgrund av att kommissionen har beslutat att nedsättningen av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag inte utgör ett stöd har socialförsäkringsutskottet inget att invända mot regeringens förslag om förenklingar av dessa regler och tillstyrker propositionen i denna del.

Vissa internationella socialavgiftsfrågor

Socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster när det gäller socialavgifter för 2013.

Kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter och småhusenheter

Skatteutskottet anser att det är viktigt att öka användningen av det befintliga bostadsbeståndet och stimulera nyproduktionen av bostäder och har inte någon invändning mot att den kommunala fastighetsavgiften för hyreshus sänks i avvaktan på resultatet av arbetet i den kommitté som nu ser över reglerna i syfte att öka utbudet av bostäder. Regeringens förslag tillstyrks följaktligen.

När det gäller motionsförslaget att helt slopa fastighetsavgiften för bostäder som innehas med hyresrätt framhåller utskottet att arbetet i den kommitté som ser över reglerna är inriktat på att analysera hur villkoren för boende i hyresrätt kan främjas och att lyfta fram sådana skillnader i villkoren mellan upplåtelseformer som hindrar en väl fungerande bostadsmarknad, och att det är en viktig utgångspunkt för utredningen att villkoren för de olika boende- och upplåtelseformerna ska vara så likvärdiga som möjligt med hänsyn tagen till de olika boende- och upplåtelseformernas skilda förutsättningar. Även motionsförslaget om ett högre årligt skatteuttag för vissa egnahem avstyrks, liksom förslagen om särregler för studentbostäder.

Höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder

Skatteutskottet ställer sig bakom regeringens förslag att stimulera uthyrningen av privatbostäder genom höjt schablonavdrag. Samtidigt avvisar utskottet motionsförslagen om såväl en utvidgning som ett slopande av schablonavdraget.

Investeraravdrag

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att det bör införas ett investeraravdrag som underlättar kapitalanskaffningen för mindre företag och anser inte att en eventuell risk för skatteundandragande bör leda till att förslaget avvisas.

Slopad skattereduktion för gåvor till ideella föreningar

Motionsförslagen om slopad skattereduktion för gåvor till ideella föreningar avstyrks av skatteutskottet med hänvisning till att skattereduktionen stärker den ideella sektorn och ökar dess självständighet. När det gäller frågan om förändringar i reglerna framhåller utskottet att regeringen har klargjort att det är naturligt att en utvärdering genomförs efter en tids tillämpning av de nya reglerna.

Avdrag för fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Skatteutskottet avstyrker motionsförslagen om att återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgift eller medlemsavgift i a-kassa och anför att reduktionerna har finansierat jobbskatteavdragets sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Förmånsbeskattning av miljöbilar

Skatteutskottet avstyrker motionsförslaget om att ersätta nedsättningsreglerna vid förmånsbeskattningen av miljöbilar med en s.k. snålbilstrappa. Utskottet pekar på att nedsättningsreglerna har förlängts eftersom det alltjämt finns behov av en sådan stimulans av vissa miljöbilar.

Sänkt bolagsskatt

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förlag och avstyrker motionsförslagen om andra nivåer på bolagsskattesatsen och om en engångsskatt på fyra stora banker. Utskottet anför att goda skattemässiga villkor för investeringar är en förutsättning för att svenska företag även i framtiden ska kunna bidra till hög ekonomisk tillväxt och att bolagsbeskattningen har betydelse för investeringar, tillväxt och sysselsättning i Sverige och för lokalisering och redovisning av vinster i Sverige. Skattesänkningen bidrar också till ett mer symmetriskt skattesystem med en större likabehandling av eget kapital och lån i bolagssektorn.

Sänkt expansionsfondsskatt

Skatteutskottet tillstyrker även regeringens förslag om en motsvarande sänkning av expansionsfondsskatten för att åstadkomma neutralitet mellan företag bedrivna som enskild firma eller handelsbolag respektive som aktiebolag. Motionsförslagen om andra nivåer avstyrks.

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om effektivare ränteavdragsbegränsningar och avslår motionsförslaget om en utvärdering av att helt avskaffa ränteavdragen inom intressegemenskaper. Utskottet anför att det har visat sig att det fortfarande finns stora möjligheter att undgå bolagsbeskattning i Sverige genom skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. Förutom genom minskningen av den svenska skattebasen äventyras neutraliteten i företagsbeskattningen om koncerner med stora ekonomiska resurser genom interna dispositioner har möjlighet att skaffa sig skattefördelar som verksamheter av mindre omfattning inte kan uppnå inom ramen för samma regelverk. Utskottet anser att det är mycket angeläget att förhindra denna form av aggressiv skatteplanering och anser att de regeländringar som föreslås väl balanserar behovet av att stödja ett investeringsvänligt företagsklimat i Sverige och behovet av att skydda bolagsskattebasen.

Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att möjligheten att införa ett system med tonnageskatt och andra frågor bör utredas och att även sjöfartens konkurrenssituation kan behöva belysas ytterligare i detta sammanhang. Utskottet har förståelse för att beredningen av en lagstiftning om tonnageskatt fordrar att näraliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar utreds, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas. En annan fråga gäller hur den latenta skatteskulden för rederinäringen ska lösas vid en övergång till tonnagebeskattning. Även om utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att en analys görs vill utskottet betona att det är angeläget att arbetet kan slutföras skyndsamt. De berörda rederierna har ett berättigat behov av att snarast få besked om tonnageskattens närmare utformning.

Eftersom regeringen nu agerar i frågan i enlighet med riksdagens tidigare tillkännagivanden förutsätter skatteutskottet att arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt fortskrider utan att det behövs något ytterligare initiativ från riksdagens sida.

Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ

Skatteutskottet avstyrker motionsförslaget om slopad uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ och en utvärdering av marknadsvärdet i dessa fall. Skatteutskottet framhåller att uttagsbeskattning är ett nödvändigt inslag i skattesystemet för att upprätthålla systemets grundläggande funktion att finansiera det allmännas åtaganden och välfärden. Utan uttagsbeskattning skulle ägare till företag kunna ta ut hela eller delar av värdet av det egna företagets produktion för sin privata konsumtion och därigenom undvika beskattning av företagets inkomster. Undantag från uttagsbeskattning är av denna anledning inte en framkomlig väg i den mån vindkraftsproducerad el ska ges ytterligare samhälleligt stöd.

Skattereduktion för FoU samt små och medelstora företag

Skatteutskottet avstyrker Vänsterpartiets motionsförslag om en särskild skattereduktion för FoU-utgifter. Skatteutskottet anför att avdragsrätten hösten 2011 justerades så att det framgår att avdrag kan göras för forskning och utveckling om företaget har ett rimligt intresse av detta. Vidare framhålls att Företagsskattekommittén nyligen har föreslagit att det ska vara möjligt att i vissa fall få nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling).

Skatt på förmögenhet, arv och gåva

Skatteutskottet avstyrker i sitt yttrande motionsförslagen om förmögenhet, arv och gåva och utvecklar i sitt yttrande den kritik som lett till att dessa skatter slopats.

Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel

Skatteutskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna av beskattningen av biodrivmedel för 2013. Utskottet har heller inte något att invända mot regeringens bedömningar beträffande beskattningen av biodrivmedel för tiden därefter.

Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeproduktionen inom EU:s handelssystem och anför att det innebär att dubbla styrmedel undviks. Motionsförslaget om avslag avstyrks.

Befrielse från fordonsskatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om skattebefrielse för miljöbilar och avstyrker motionärernas förslag om stimulans för inköp av bränslesnåla bilar. Skatteutskottet anför att en skattebefrielse för miljöbilar bör stimulera till köp av de bilar som har utrustats med den mest energieffektiva tekniken och att en skattebefrielse med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav, i kombination med drivmedelsbeskattningen och supermiljöbilspremien, är ett verkningsfullt styrmedel för att minska koldioxidutsläppen från nya bilar.

Övriga ändringar i fordonsbeskattningen

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen. När det gäller motionsförslaget om sänkt fordonsskatt i glesbygdskommuner erinrar utskottet om att fordonsskatten redan är nedsatt i ett antal kommuner i norra Sverige. Vidare anförs att Sverige tillsammans med ett antal andra EU-länder är anslutet till Eurovinjettsamarbetet som innebär ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar och att riksdagen under en följd av år avvisat förslag om att införa en kilometerskatt i Sverige. Skälet har varit att en kilometerskatt är dyr att administrera både för företagen och för Skatteverket eftersom den kräver utrustning för att registrera var och när ett fordon körs. Den samhällsekonomiska vinsten har därför ifrågasatts.

Energiskatten på el

Skatteutskottet delar regeringens bedömning att energiskattesatserna på el för 2013 bör räknas om så att de motsvarar förändringen av konsumentprisindex och avstyrker vidare motionsförslaget om sänkt energiskatt på hushållsel med drygt 4 miljarder kronor.

Reklamskatt

Skatteutskottet noterar regeringens bedömning att ytterligare steg i reklamskattens avskaffande för närvarande inte kan tas.

Koldioxidskatt

Skatteutskottet avstyrker motionsförslagen. Utskottet redovisar i sitt yttrande tidigare beslut och ställningstaganden på området och anför att koldioxidskatten på bränslen inte behöver höjas utöver redan fattade beslut och normal inflationsjustering. Skatteutskottet anser att förslaget om att höja återbetalningen av koldioxidskatt för arbetsmaskiner riskerar att fördröja omställningen till minskade växthusgasutsläpp i jord- och skogsbrukssektorn. Skatteutskottet är inte berett att föreslå att skattebefrielsen för torv omprövas.

Effektskatt på kärnkraft och fastighetsskatt på vattenkraft

Skatteutskottet är inte berett att förorda höjningar av effektskatten på kärnkraftverk och fastighetsskatten på vattenkraftverk och avstyrker därför motionsförslaget med denna inriktning.

Övriga förslag rörande punktskatter

Skatteutskottet avstyrker en rad motionsförslag om höjda punktskatter. I yttrandet redovisas en kort bakgrund till skatternas nuvarande nivå och utformning.

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag. Skatteutskottet anser att det är angeläget att stävja fusk inom mervärdesskatteområdet och framhåller att ekonomisk brottslighet påverkar den seriösa företagsamheten på ett negativt sätt. Det är svårt för seriösa företag att konkurrera med dem som fuskar och som inte redovisar mervärdesskatten på ett korrekt sätt. Även statsfinanserna påverkas negativt.

Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster

Skatteutskottet avstyrker motionsförslagen om att den lägre mervärdesskatten för restaurang- och cateringtjänster ska slopas respektive utvidgas till reparation av cyklar, kläder och skor. Skatteutskottet framhåller att sänkningen minskat de administrativa kostnaderna eftersom samma mervärdesskattesats tillämpas för såväl restaurang- och cateringtjänster som livsmedel och att sänkningen bedöms ha förbättrat förutsättningarna för att minska ungdomsarbetslösheten.

3.5 Beräkningen av inkomsterna på statens budget

I föregående avsnitt (3.4) redovisades de förslag till förändringar i skatte- och avgiftsregler som regeringen och de fyra oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ. I tabellen nedan redovisas regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget 2013.

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget 2013

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

 

S

MP

SD

V

1100 Direkta skatter på arbete

530 221

+2 650

+3 600

−16 110

+24 770

1111 Statlig inkomstskatt

47 477

−50

±0

−200

+1 100

1115 Kommunal inkomstskatt

584 611

+2 150

+1 800

−2 600

+7 610

1120 Allmän pensionsavgift

101 168

±0

±0

+90

±0

1130 Artistskatt

85

±0

±0

±0

±0

1140 Skattereduktioner

–203 120

+550

+1 800

−13 400

+16 060

 

 

 

 

 

 

1200 Indirekta skatter på arbete

449 239

+22 550

−3 650

+18 955

+25 500

1210 Arbetsgivaravgifter

457 655

+22 600

−550

+34 455

+21 500

1240 Egenavgifter

13 601

+100

−3 100

+600

+100

1260 Avgifter till premiepensionssystemet

–31 067

±0

±0

±0

±0

1270 Särskild löneskatt

39 896

±0

±0

±0

+3 900

1280 Nedsättningar

–31 417

−150

±0

−16 100

±0

1290 Tjänstegruppliv

572

±0

±0

±0

±0

 

 

 

 

 

 

1300 Skatt på kapital

178 426

+3 600

+12 100

−2 200

+18 270

1310 Skatt på kapital, hushåll

26 291

±0

+1 000

−300

+400

1320 Skatt på företagsvinster

103 287

+3 600

+8 700

−1 800

+16 560

1330 Kupongskatt

4 366

±0

±0

±0

±0

1340 Avkastningsskatt

7 212

±0

±0

±0

+910

1350 Fastighetsskatt

29 724

±0

+2 400

−100

+400

1360 Stämpelskatt

7 547

±0

±0

±0

±0

1380 Arvsskatt

0

±0

±0

±0

±0

 

 

 

 

 

 

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

472 736

+7 970

+19 352

+5 175

+8 950

1410 Mervärdesskatt

349 530

+5 700

+1 200

+5 175

+5 810

1420 Skatt på alkohol och tobak

23 770

+1 200

±0

±0

±0

1430 Energiskatt

42 121

±0

±0

±0

±0

1440 Koldioxidskatt

26 419

±0

+6 500

±0

+1 800

1450 Övriga skatter på energi och miljö

6 078

+470

+8 100

±0

+1 800

1470 Skatt på vägtrafik

17 600

+600

±0

±0

−460

1480 Övriga skatter

7 219

±0

+3 552

±0

±0

 

 

 

 

 

 

1500 Skatt på import

5 754

±0

±0

±0

±0

1600 Restförda och övriga skatter

3 941

±0

±0

±0

±0

1700 Avgående poster, skatter till EU

–7 397

±0

±0

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

(periodiserat)

1 632 921

+36 770

+31 402

+5 820

+77 490

1800 Avgående poster, skatter till

       andra sektorer

–807 636

−2 150

−1 800

+2 600

−6 010

Statens skatteintäkter (periodiserat)

825 285

+34 620

+29 602

+8 420

+71 480

1900 Periodiseringar

–9 806

±0

±0

±0

±0

 

 

 

 

 

 

1000 Statens skatteinkomster

815 480

+34 620

+29 602

+8 420

+71 480

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster (kassamässigt)

14 099

−2 100

−3 800

±0

−16 980

2000 Inkomster av statens verksamhet

50 520

−2 100

−3 800

±0

−2 445

3000 Inkomster av försåld egendom

15 000

±0

±0

±0

±0

4000 Återbetalning av lån

1 199

±0

±0

±0

±0

5000 Kalkylmässiga inkomster

10 734

±0

±0

±0

±0

6000 Bidrag m.m. från EU

11 623

±0

±0

±0

±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till

       skattesystemet

–74 977

±0

±0

±0

±0

8000 Utgifter som redovisas som

       krediteringar på skattekonto

0

±0

±0

±0

−14 535

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

829 578

+32 520

+25 802

+8 420

+54 500

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

Propositionen

Regeringen föreslår i punkt 3 att riksdagen godkänner den beräkning av budgetens inkomster för 2013 som redovisas i avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2.

För bättre förutsättningar för företagande och entreprenörskap föreslår regeringen en sänkning av bolagsskattesatsen från 26,3 procent till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2013. För att likställa enskilda näringsidkare och handelsbolag med aktiebolag föreslår regeringen att expansionsfondsskatten samtidigt sänks till 22 procent. För att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag föreslår regeringen dessutom att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas till att gälla ränteutgifter för alla skulder inom en intressegemenskap. Inkomsterna från skatt på kapital minskar till följd av förslagen. Bruttoeffekten av den sänkta bolagsskatten och den sänkta expansionsfondsskatten är en minskning på drygt 16 miljarder kronor från 2013. Förslaget om effektivare ränteavdragsbegränsningar beräknas dock öka inkomsterna från skatt på kapital med knappt 9 miljarder kronor från 2013. I beräkningen av inkomsterna från skatt på kapital 2013 ligger också en minskning på 700 miljoner kronor till följd av det förslag om att införa ett investeraravdrag som regeringen aviserar i propositionen.

För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer föreslår regeringen att inkomstskatten för dem som är 65 år eller äldre sänks med sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget och minskar därför beräkningen av inkomsterna på arbete. I beräkningen av inkomsterna från skatt på arbete 2013 ligger också en minskning på 10 miljoner kronor 2013 till följd av det förslag som regeringen aviserar i propositionen om att tydliggöra och underlätta tillämpningen av nuvarande regler om skattereduktion för hushållsarbete så att det uttryckligen framgår att hjälp med läxor ska omfattas av skattereduktionen.

För att öka utbudet av bostäder behöver utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet förbättras och nybyggnationen öka, anser regeringen. Regeringen föreslår därför att schablonavdraget vid beskattning av inkomster för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs. Dessutom lämnar regeringen förslag i propositionen om ändrade hyresvillkor för att öka privatuthyrningen, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 200 miljoner kronor från 2013. I beräkningen av inkomsterna av skatt på kapital redovisar regeringen en bruttoeffekt på –170 miljoner kronor av det förhöjda schablonavdraget. I denna beräkning har förväntade effekter av regeringens förslag om ökad uthyrning av privatbostäder beaktats.

Motionerna

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet förordar i sina respektive partimotioner 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3, 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 3, 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 samt 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 alternativa förslag till inkomstberäkning. Dessa redovisas i tabell 3.3. I det föregående avsnittet (3.4) redovisades de förslag till förändringar i skatte- och avgiftsregler som de fyra oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ.

3.6 Statens budget i sammandrag

I de närmast föregående avsnitten har utskottet behandlat de poster som statsbudgeten är uppbyggd av. Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter på utgiftsområden (inklusive förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen) utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett positivt budgetsaldo motsvaras således av ett lika stort lånebehov. Budgetsaldot och därmed lånebehovet framkommer alltså som ett resultat av de delar som bygger upp budgeten. Riksdagen tar ställning till de olika delarna och inte till saldot som sådant.

I tabell 3.4 presenteras regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2013.

Tabell 3.4 Statens inkomster, utgifter och saldo 2013

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Oppositionspartiernas förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

 

S

MP

SD

V

Inkomster

829 578

+32 520

+25 802

+8 420

+54 500

   Varav inkomster av    försåld egendom

15 000

±0

±0

±0

±0

 

 

 

 

 

 

Utgifter

837 167

+29 692

+22 842

+8 407

+55 999

   Varav utgifter exkl.    statsskuldsräntor

809 299

+29 692

+22 842

+10 907

+56 873

Statsskuldsräntor

22 168

±0

±0

±0

±0

Riksgäldskontorets nettoutlåning

4 949

±0

±0

−2 500

−874

Kassamässig korrigering

751

±0

±0

±0

±0

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens saldo

–7 589

+2 828

+2 960

+13

−1 499

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

Regeringens förslag medför ett negativt budgetsaldo på 8 miljarder kronor. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har samtliga positiva budgetsaldon. Medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet redovisar ett budgetöverskott på 3 miljarder kronor är motsvarande siffra för Sverigedemokraterna 13 miljoner kronor. Samtliga partier har såväl högre inkomster som utgifter i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiets förslag till utgifter och inkomster är drygt 50 miljarder kronor högre än regeringens och förslaget medför ett negativt budgetsaldo på drygt 1 miljard kronor 2013.

3.7 Ålderspensionssystemets utgifter

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension, premiepension samt administrationskostnader.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 6 att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2013. Utgifterna beräknas till 256 933 miljoner kronor 2013.

Motionerna

Oppositionspartierna har inga andra förslag än regeringen vad avser ålderspensionssystemets utgifter.

3.8 Yttranden från andra utskott

Sammanlagt har elva utskott yttrat sig över budgetpropositionens förslag till utgiftsramar och beräkning av statsinkomster och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Tre utskott, utrikesutskottet, försvarsutskottet och utbildningsutskottet, har avstått från att yttra sig.

Tabell 3.5 ger en översiktlig sammanställning över de yttranden som inkommit. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandena innehåller avvikande meningar eller särskilda yttranden. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i betänkandet. Av de elva utskott som yttrat sig har samtliga tillstyrkt regeringens förslag.

I sitt yttrande 2012/13:SkU2y konstaterar skatteutskottet att arbetet med att motverka skattefusk och skatteflykt och att förebygga och motverka brottslighet är ett viktigt inslag i myndigheternas arbete med att säkra målet för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Det motverkande och förebyggande arbetet pågår på flera fronter och skatteutskottet har under våren redovisat detta i betänkande 2011/12:SkU17. Skatteutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet med förslag om utökade ramar med motivering att de av regeringen föreslagna ramarna bedöms som väl avvägda.

Tabell 3.5 Yttranden med anledning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning

Utgiftsområde och behandlande utskott

Yttrande

Ställning till prop.

Avvikande mening

Särskilda

yttranden

 

 

 

 

 

1. Rikets styrelse (KU)

KU1y

Tillstyrks

MP, SD, V

 

2. Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU)

 

 

 

3. Skatt, tull, exekution (SkU)

SkU2y

Tillstyrks

SD, V

         S

4. Rättsväsendet (JuU)

JuU prot.

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

5. Internationell samverkan (UU)

Avstår

Avstår

 

 

6. Försvar och samhällets krisberedskap (FöU)

Avstår

Avstår

 

 

7. Internationellt bistånd (UU)

Avstår

Avstår

 

 

8. Migration (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU)

SoU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

12. Ekonomisk trygghet familjer och barn (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

13. Integration och jämställdhet (AU)

AU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

14. Arbetsmarknad och arbetsliv (AU)

AU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

15. Studiestöd (UbU)

Avstår

Avstår

 

 

16. Utbildning och universitetsforskning (UbU)

Avstår

Avstår

 

 

17. Kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU)

KrU prot.

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning (CU)

CU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

(S, MP, SD, V) (M, FP, C, KD)

19. Regional tillväxt (NU)

NU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

20. Allmän miljö- och naturvård (MJU)

MJU prot.

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

21. Energi (NU)

NU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

22. Kommunikationer (TU)

TU prot.

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

23. Areella näringar, landsbygd, livsmedel (MJU)

MJU prot.

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

24. Näringsliv (NU)

NU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

25. Allmänna bidrag till kommuner (FiU)

 

 

 

26. Statsskuldsräntor m.m. (FiU)

 

 

 

27. Avgiften till EU (FiU)

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

Inkomsterna på statens budget (SkU)

SkU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

(S, MP, V)

Inkomsterna på statens budget (SfU)

SfU1y

Tillstyrks

S, MP, SD, V

 

 

I sitt yttrande 2012/13:SkU1y behandlar skatteutskottet skattefrågor i budgetpropositionen. Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken, tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i propositionen och har ingen invändning mot att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2013 godkänns. En mer utförlig beskrivning av skatteutskottets yttrande vad gäller skattefrågor återfinns i avsnitt 3.4. I ett särskilt yttrande av S, MP och V berörs regeringens förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder vilket är kopplat till de förslag om ökad uthyrning av privatbostäder som finns i budgetpropositionens utgiftsområde 18. Eftersom förslagen om ökad uthyrning är kopplade till inkomstberäkningen vill de tre oppositionspartierna klargöra att de delar civilutskottets syn på ärendets beredning.

Justitieutskottet tillstyrker i sitt protokollsutdrag 2012/13:5 regeringens förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

Civilutskottet konstaterar i sitt yttrande 2012/13:CU1y att regeringen i budgetpropositionen lägger fram flera åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Civilutskottet ser positivt på dessa åtgärder liksom på det förslag om ökade resurser för forskningsinsatser för ett hållbart samhällsbyggande som regeringen aviserat. Oppositionspartiernas förslag till förändringar innebär en återgång till en bostadspolitik som bygger på subventioner och avvisas därför av civilutskottet. Civilutskottets samlade bedömning är att regeringens förslag till utgiftsram för område 18 ger tillräckligt utrymme för de anslag inom bostads- och konsumentpolitiken som civilutskottet ska ta ställning till under hösten. I två särskilda yttranden över lagförslagen om privatuthyrning av bostäder anförs följande: S, MP, SD och V anser att lagförslaget har remitterats till civilutskottet av kammaren, och de ser inga skäl att frångå den ordning som riksdagen hittills har tillämpat för beredning av civilrättslig lagstiftning. M, FP, C och KD, å andra sidan, anser att lagförslaget om privatuthyrning av bostäder presenterades i budgetpropositionen och därför borde lämnas över till finansutskottet för att möjliggöra en samordnad beredning av lagförslagen och de budgetfrågor som hör till dem. Alliansregeringens förslag avvisades av en majoritet i civilutskottet.

Socialförsäkringsutskottet avfärdar Sverigedemokraternas motion om förslag till åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen. Socialförsäkringsutskottet anser att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har starkt stöd i riksdagen. Socialförsäkringsutskottet föreslår vidare att Vänsterpartiets motion om bostadsersättning till asylsökande i eget boende avstyrks.

Vad gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp presenterar socialförsäkringsutskottet inga invändningar mot den utgiftsram som regeringen föreslår. Socialförsäkringsutskottet delar regeringens uppfattning att rehabiliteringskedjan starkt har bidragit till att fler är i arbete. Sjukförsäkringsreformen har haft stor betydelse för den minskade sjukfrånvaron. Socialförsäkringsutskottet ser positivt på att regeringen prioriterar arbetet med att höja såväl legitimiteten i de beslut som Försäkringskassan fattar som tilltron till myndigheten.

Socialförsäkringsutskottet välkomnar de åtgärder inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom som regeringen presenterar. Socialförsäkringsutskottet ser positivt på att pensionärernas ekonomiska standard höjs men anser att en höjning av garantipensionerna, som föreslås i motionerna, inte är aktuell.

För utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ställer sig socialförsäkringsutskottet bakom regeringens politiska inriktning vad gäller den ekonomiska familjepolitiken. Socialförsäkringsutskottet anser att höjningen av föräldrapenningens grundnivå förstärker ekonomin för unga föräldrar och dem som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Motionernas förslag till utgiftsökningar föreslår socialförsäkringsutskottet ska avstyrkas liksom några partiers förslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar att de sänkningar i det samlade uttaget av arbetsgivar- och egenavgifter för personer som fyllt 18 men ännu inte 25 år har ökat incitamenten att anställa unga och därmed bidragit till ökad sysselsättning bland unga. Socialförsäkringsutskottet står bakom denna förändring men är inte berett att stödja motionernas förslag om bl.a. ett höjt generellt avgiftsuttag eller sänkta socialavgifter för småföretag.

En mer utförlig beskrivning av socialförsäkringsutskottets yttrande vad gäller avgiftsfrågor återfinns i avsnitt 3.4.

Enligt socialutskottets yttrande 2012/13:SoU1y är regeringens prioriteringar väl avvägda och utskottet ställer sig bakom förslagen om stärkt statlig tillsyn av vård och omsorg och samt satsningen på s.k. hälsokonton. Socialutskottet välkomnar vidare att 309 miljoner kronor avsätts under 2013 för ersättningar till det nya anslaget Ersättning för vanvård i den sociala barn- och ungdomsvården.

Kulturutskottet tillstyrker i protokollsutdrag 2012/13:4 regeringens förslag för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Kulturutskottet konstaterar att den föreslagna utgiftsramen ger utrymme för flera angelägna satsningar.

Trafikutskottet tillstyrker i protokollsutdrag 2012/13:5 regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker i protokollsutdrag 201/13:3 det förslag som regeringen lägger fram i propositionen om utgiftsram för 2013 när det gäller utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Näringsutskottet anser i sitt yttrande 2012/13:NU1y att regeringens förslag väl speglar näringsutskottets inställning. Sveriges tidigare återhållsamhet kan nu bytas mot tillväxtfrämjande investeringar. Vidare anförs att Sverige ska vara ett föregångsland med en energipolitik som bl.a. leder till minskade skadliga utsläpp och minskad negativ miljöpåverkan. Därmed föreslår näringsutskottet att regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv tillstyrks.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt yttrande 2012/13:AU1y att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl sett mot bakgrund av den stora osäkerhet och turbulens som präglat den ekonomiska utvecklingen i den nära omvärlden. En viktig förklaring till att sysselsättningen trots svåra yttre förutsättningar stigit sedan 2006 är, enligt arbetsmarknadsutskottets mening, de reformer som alliansregeringen genomfört. Jobbskatteavdraget och förändringarna i socialförsäkringssystemen har gjort att det lönar sig bättre att arbeta. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmsta tiden är osäkra. Det finns därmed anledning att vara uppmärksam på arbetslöshetens utveckling. Arbetsmarknadsutskottet anför dock att den samlade bilden tyder på att det handlar om en begränsad avmattning och att utvecklingen på längre sikt ger anledning till försiktig optimism. Vad gäller oppositionens förslag menar arbetsmarknadsutskottet att budgetmotionernas gemensamma inriktning innebär krav på höjda skatter för att finansiera olika typer av höjda ersättningar. Arbetsmarknadsutskottet kan inte ställa sig bakom en sådan prioritering eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Sammanfattningsvis ställer sig arbetsmarknadsutskottet bakom regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Arbetsmarknadsutskottet avvisar därmed oppositionens förslag.

3.9 Finansutskottets ställningstagande

Utgiftstak för staten

Utskottet konstaterar att de utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet som regeringen föreslår att riksdagen ska fastställa för 2013–2015 skiljer sig från dem som riksdagen redan tidigare beslutat. Skillnaden består dock endast i ett antal tekniska justeringar av utgiftstaket bl.a. till följd av att regeringen i sitt budgetförslag neutraliserar effekten på kommunsektorns intäkter av förslagen om att höja det särskilda grundavdraget för pensionärer och om förändringar av fastighetsavgiften. De tekniska justeringarna innebär att utgiftstaket för staten fastställs på en nivå som är 2  miljarder kronor högre 2013–2015 än vad som riksdagen tidigare beslutat.

Socialdemokraterna föreslår utgiftstak som är 20 miljarder kronor högre än regeringens förslag 2013–2015. Miljöpartiet i sin tur föreslår utgiftstak som är 25, 30 respektive 35 miljarder kronor högre 2013–2015. Liksom regeringen gör Miljöpartiet en bedömning av utgiftstakets nivå 2016. Bedömningen av nivån är 35 miljarder högre än i regeringens bedömning. Sverigedemokraterna föreslår samma utgiftstak som regeringen 2013–2015. Slutligen, föreslår Vänsterpartiet att regeringens förslag till utgiftstak ska avslås.

Utskottet anser att regeringens förslag till utgiftstak är väl avvägda och tillstyrker regeringens förslag för åren 2013–2015. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa förslag.

Utgiftsramar för 2013 per utgiftsområde

Utskottet kan konstatera att de utskott som yttrat sig tillstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för respektive utgiftsområde. Utskottet anser att regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenliga med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i avsnitt 2. De förslag som regeringen presenterar är satsningar som enligt utskottet stärker tillväxtmöjligheterna och motverkar att arbetslösheten biter sig fast samtidigt som regeringen värnar säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till utgifter på utgiftsområden för 2013 och avstyrker oppositionspartiernas alternativa förslag.

Övriga utgifter på statens budget

Utskottet noterar att regeringen i budgeten för 2013 räknar med att 3 miljarder kronor av det som enligt förslaget anvisas för 2013 inte kommer att förbrukas under budgetåret. Samtidigt beräknas anslagsbehållningarna vid årsskiftet 2012/13 uppgå till 14 miljarder kronor. Utskottet har förståelse för att myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. Samtidigt utgör anslagsbehållningarna stora belopp och de varierar mycket mellan åren, varför utskottet upprepar sitt önskemål från förra hösten (bet. 2011/12:FiU1 s. 146) om en mer utförlig redovisning av posten Minskning av anslagsbehållningar och vad som kan anses vara rimliga belopp för denna post.

För budgetåret 2013 räknar regeringen med att Riksgäldskontorets nettoutlåning kommer att uppgå till 5 miljarder kronor. Som en följd av Sverigedemokraternas förslag om att påskynda återbetalningen från Stabilitetsfonden till statskassan föreslår partiet en minskning av Riksgäldskontorets nettoutlåning med 2,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Utskottet har inte heller något att invända mot regeringens beräkning av den kassamässiga korrigeringen.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och den kassamässiga korrigeringen för 2012. Sverigedemokraternas alternativa förslag avstyrks.

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Utskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet regeringens förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler och har likhet med dessa utskott inte heller någon invändning mot de bedömningar som regeringen redovisar i kapitlet Skattefrågor.

Socialdemokraternas, Miljöpartiets, Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets motionsförslag om ändringar i skatte- och avgiftsreglerna avstyrks.

Utskottet tillstyrker således regerings lagförslag (punkt 14–25).

Inkomster på statens budget

Utskottet tillstyrker att regeringens beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013 godkänns. Motionsyrkandena om att godkänna oppositionspartiernas respektive inkomstberäkningar avstyrks.

Ålderspensionssystemets utgifter

Utskottet tillstyrker i likhet med socialförsäkringsutskottet regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2013. Oppositionspartierna har inga andra förslag än regeringen vad avser ålderspensionssystemets utgifter.

4 Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2014, 2015 och 2016

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden i enlighet med regeringens förslag för 2014, 2015 och 2016 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Jämför reservationerna 9 (S), 10 (MP), 11 (SD) och 12 (V).

4.1 Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 7) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2014, 2015 och 2016 som riktlinje för regeringens budgetarbete. I tabellerna 4.1, 4.2 respektive 4.3 redovisas regeringens förslag till utgiftsramar för dessa år.

4.2 Motionerna

Förslag på en alternativ fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2014, 2015 och 2016 framförs av Socialdemokraterna i partimotion 2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. yrkande 5, Miljöpartiet i partimotion 2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. yrkande 5 och Sverigedemokraterna i partimotion 2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. yrkande 4. Vänsterpartiets förslag på en alternativ preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2014 och 2015 framförs i partimotion 2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 5. Avvikelserna jämfört med regeringens förslag redovisas i tabellerna 4.1, 4.2 respektive 4.3.

4.3 Finansutskottets ställningstagande

Förslagen till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2014, 2015 och 2016 utgår från motsvarande fördelning av utgifter på utgiftsområden 2013. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2013.

Utskottet tillstyrker därmed att den preliminära fördelningen på utgiftsområden för 2014, 2015 och 2016 godkänns i enlighet med regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Tabell 4.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

MP

SD

V

1

Rikets styrelse

12 201

±0

+161

+22

−388

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

13 844

+800

+1 250

+726

+900

3

Skatt, tull och exekution

10 448

±0

±0

+275

+100

4

Rättsväsendet

40 088

+100

+196

+2 320

−325

5

Internationell samverkan

2 036

±0

±0

−142

±0

6

Försvar och samhällets krisberedskap

47 443

±0

−2 256

+4 000

−1 855

7

Internationellt bistånd

33 087

±0

+1 600

−8 021

+3 762

8

Migration

9 267

±0

±0

−7 732

+510

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

64 828

+300

+906

+3 385

+8 587

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

90 153

+5 650

+3 075

+2 724

+5 305

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

39 265

±0

±0

+4 024

+1 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

80 570

+2 200

+322

−348

+5 192

13

Integration och jämställdhet

13 397

−100

−40

−10 676

−495

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

63 730

+12 125

+6 330

+5 478

+13 295

15

Studiestöd

21 494

+1 410

+55

−18

+3 580

16

Utbildning och universitetsforskning

59 159

+2 990

+3 182

+5 240

+9 310

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 777

+284

+245

+308

+421

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1 203

+1 000

+150

+106

+2 165

19

Regional tillväxt

2 982

+50

+80

+60

+50

20

Allmän miljö- och naturvård

5 049

+1 120

+3 995

+200

+2 205

21

Energi

2 801

+50

+465

+60

+894

22

Kommunikationer

46 019

+2 000

+2 945

+2 000

+8 940

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

16 673

−55

+683

+620

+515

24

Näringsliv

5 531

+695

+3 060

±0

+763

25

Allmänna bidrag till kommuner

87 815

+1 840

+1 300

+1 209

+5 092

26

Statsskuldsräntor m.m.

23 496

±0

±0

±0

+22

27

Avgiften till Europeiska unionen

33 888

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

839 242

+32 459

+27 704

+5 819

+69 545

Minskning av anslagsbehållningar

−347

±0

±0

±0

±0

Summa utgifter

838 895

+32 459

+27 704

+5 819

+69 545

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

2 684

±0

±0

−2 500

−1 332

Kassamässig korrigering

0

±0

±0

±0

±0

Summa

841 579

+32 459

+27 704

+3 319

+68 213

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

Tabell 4.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2015

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

MP

SD

V

1

Rikets styrelse

12 384

±0

+206

+22

−389

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 183

+800

+1 350

+526

+900

3

Skatt, tull och exekution

10 638

±0

±0

+300

+100

4

Rättsväsendet

41 302

+100

+196

+2 062

−330

5

Internationell samverkan

2 041

±0

±0

−143

±0

6

Försvar och samhällets krisberedskap

48 162

±0

−2 190

+6 000

−1 858

7

Internationellt bistånd

35 194

±0

+1 600

−8 239

+4 249

8

Migration

9 261

±0

±0

−7 767

+530

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

64 706

+300

+906

+4 037

+9 879

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

88 255

+6 500

+3 262

+2 719

+6 255

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

38 399

±0

±0

+4 137

+1 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

82 613

+2 300

+294

−1 016

+5 565

13

Integration och jämställdhet

13 730

±0

+60

−12 649

−895

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

58 502

+11 641

+6 330

+5 076

+12 519

15

Studiestöd

21 303

+1 410

+55

−112

+4 174

16

Utbildning och universitetsforskning

59 494

+2 890

+4 615

+5 878

+10 579

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 796

+210

+245

+328

+696

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1 196

+1 000

+163

+107

+3 165

19

Regional tillväxt

2 718

+50

+80

+110

+50

20

Allmän miljö- och naturvård

5 034

+1 220

+4 370

+300

+2 446

21

Energi

2 241

+50

+940

+110

+1 034

22

Kommunikationer

49 463

+4 000

+3 745

+3 000

+10 990

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

15 581

−55

+843

+991

+515

24

Näringsliv

5 109

+695

+3 060

±0

+783

25

Allmänna bidrag till kommuner

87 252

+2 240

+2 000

−1 355

+8 757

26

Statsskuldsräntor m.m.

31 304

±0

±0

±0

−43

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 011

±0

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

849 869

+35 351

+32 130

+4 421

+80 671

Minskning av anslagsbehållningar

−1 973

±0

±0

±0

±0

Summa utgifter

847 896

+35 351

+32 130

+4 421

+80 671

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

493

±0

±0

−2 500

−1 776

Kassamässig korrigering

0

±0

±0

±0

±0

Summa

848 389

+35 351

+32 130

+1 921

+78 895

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

Tabell 4.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2016

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

 

 

S

MP

SD

V

1

Rikets styrelse

12 597

±0

+206

+32

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

14 624

+800

+1 450

+526

3

Skatt, tull och exekution

10 874

±0

±0

+325

4

Rättsväsendet

42 238

+100

+196

+1 896

5

Internationell samverkan

2 046

±0

±0

−144

6

Försvar och samhällets krisberedskap

48 939

±0

−2 192

+8 000

7

Internationellt bistånd

37 141

±0

+1 600

−8 840

8

Migration

9 381

±0

±0

−7 954

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

65 831

+300

+906

+4 460

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

87 732

+6 750

+3 262

+2 716

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

37 525

±0

±0

+4 233

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

85 442

+2 300

+280

−1 540

13

Integration och jämställdhet

13 686

±0

+60

−12 616

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

57 612

+11 452

+6 330

+4 690

15

Studiestöd

22 174

+1 410

+1 255

−285

16

Utbildning och universitetsforskning

60 380

+2 890

+4 615

+6 026

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 973

+210

+245

+348

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1 196

+1 000

+165

+108

19

Regional tillväxt

3 245

+50

+80

+200

20

Allmän miljö- och naturvård

5 018

+1 220

+4 370

+400

21

Energi

2 353

+50

+940

+200

22

Kommunikationer

51 775

+4 000

+3 745

+4 000

23

Areella näringar, landsbygd och

livsmedel

15 479

−55

+843

+1 041

24

Näringsliv

5 301

+695

+3 060

±0

25

Allmänna bidrag till kommuner

87 251

+2 540

+2 400

−3 954

26

Statsskuldsräntor m.m.

19 557

±0

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

39 150

±0

±0

±0

Summa utgiftsområden

851 518

+35 712

+33 816

+3 868

Minskning av anslagsbehållningar

−2 480

±0

±0

±0

Summa utgifter

849 038

+35 712

+33 816

+3 868

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

1 626

±0

±0

−2 500

Kassamässig korrigering

0

±0

±0

±0

Summa

850 664

+35 712

+33 816

+1 368

Källa: Budgetpropositionen för 2013 samt partimotionerna 2012/13:Fi219, 2012/13:Fi250, 2012/13:Fi302 och 2012/13:Fi303.

5 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

5.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (punkt 8).

Statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken. För 2013 beräknas ett budgetunderskott på 8 miljarder kronor. Regeringen bedömer att treårsperioden därefter kommer visa gradvis stigande överskott, med ett beräknat överskott på 131 miljarder kronor 2016.

5.2 Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen ger enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) regeringen befogenhet att för ett år i taget ta upp lån för staten. Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det bemyndigande som begärs i finansplanen.

6 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 36,8 miljarder kronor.

6.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i staten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 36,8 miljarder kronor (punkt 11).

Regeringen redovisar för varje utgiftsområde beräknade sammanlagda låneramar för investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet för 2013. Den totala låneramen avser summan av lån för detta ändamål som regeringen och myndigheterna under regeringen får ha i Riksgäldskontoret under 2013. Regeringen beräknar att det behövs en total låneram på 36,8 miljarder kronor för 2013, varav ca 0,2 miljarder kronor initialt inte kommer att fördelas till myndigheterna.

Jämfört med den låneram som riksdagen har beslutat för 2012 innebär förslaget till låneram för 2013 en ökning med 2,5 miljarder kronor eller 7,3 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för låneramen 2003–212 har uppgått till 4,4 procent per år.

Myndigheternas totala skuld när det gäller investeringar i anläggningstillgångar uppgick vid halvårsskiftet 2012 till 27,0 miljarder kronor, vilket är ca 1,1 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt 2011.

Lånevolymen har ökat med 11,9 miljarder kronor sedan 2002, medan nyttjandegraden har ökat med 12 procentenheter till 78 procent. Det är dock en nedgång med 1 procentenhet från halvårsskiftet 2011 då nyttjandegraden låg på 79 procent. Regeringens målsättning är att nyttjandegraden, i enlighet med vad finansutskottet uttalat (bet. 2009/10:FiU1 s. 143), ska fortsätta att öka.

Den förhållandevis kraftiga ökning som regeringen föreslår för 2013 kan härledas till fyra utgiftsområden: utgiftsområde 4 Rättsväsendet, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 22 Kommunikationer.

6.2 Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att regeringen har målsättningen att nyttjandegraden ska fortsätta att öka i förhållande till den begärda låneramen. Utskottet vill understryka att låneramen ska vara väl avvägd i förhållande till behovet.

Utskottet tillstyrker att regeringen för 2013 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp om 36,8 miljarder kronor.

7 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp av 17,7 miljarder kronor.

7.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17,7 miljarder kronor (punkt 12).

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Varje myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar, men ligger normalt i intervallet 5–10 procent av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. De beräknade kreditramarna för 2013 redovisas per utgiftsområde i budgetpropositionen (Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 11.1.2).

Av den totala föreslagna summan på 17,7 miljarder kronor för 2013 kommer ca 0,1 miljard kronor initialt inte att fördelas till myndigheterna. Den totala ramen föreslås minska med 3,2 miljarder kronor jämfört med den ram som riksdagen beslutat för 2012.

Myndigheterna hade en betydande inlåning på sina räntekonton vid halvårsskiftet 2012; saldot uppgick till 42,8 miljarder kronor. En anledning till att inlåningen är större än utlåningen är det anslagssparande som flera myndigheter har byggt upp. Inlåningen kan också bero på att det för den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. Totalt 8 av de drygt 200 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit vid halvårsskiftet 2012. Sammantaget har 34 myndigheter utnyttjat sin kredit någon gång under 2012. Merparten av myndigheterna har stadigvarande överskott på sina räntekonton.

7.2 Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare uttalat att regeringen bör undersöka möjligheterna att lämna en redovisning av det maximala utnyttjandet av kreditramen och en redovisning av om räntekontokreditramen uppvisat ett negativt saldo på aggregerad nivå under året (bet. 2011/12:FiU1 s. 155). Någon sådan redovisning ges inte i årets budgetproposition. Redovisningen för räntekontokreditramen för 2013 inkluderar dock numera saldon för inlåningen vid halvårsskiftet för såväl 2011 som 2012, vilket ger möjlighet att utläsa hur myndigheternas inlåning till Riksgäldskontoret förändrats det senaste året.

Under ärendets beredning har Finansdepartementet lämnat in kompletterande information om utnyttjandet av räntekontokreditramen. I rapporten redovisas det maximala kreditutnyttjandet per myndighet. Det går dock inte att härleda det maximala kreditutnyttjandet sett till en viss tidpunkt på året, t.ex. på vilken dag den största utlåningen inträffade på räntekontona mot samtliga myndigheter. Helårsutfallet för 2011 visar att det maximala kreditutnyttjandet för samtliga myndigheter var 4,3 miljarder kronor av en bemyndigad ram på 21,3 miljarder kronor. Utfallet vid halvårsskiftet 2012 visar på ett maximalt kreditutnyttjande på 1,3 miljarder kronor av en bemyndigad ram på 20,9 miljarder kronor.

Finansutskottet kan konstatera att det maximala utnyttjandet ligger långt under den totala kreditram som tilldelats departementen, och så har varit fallet under flertalet år. Merparten av myndigheterna utnyttjar heller aldrig sin räntekontokredit. Utskottet anser därför att regeringen bör överväga om rådande praxis, dvs. att tilldela varje myndighet en räntekontokredit om 5–10 procent av myndighetens anslag, bidrag och avgiftsinkomster, är kostnadseffektiv och ändamålsenlig, och återkomma till utskottet i budgetpropositionen för 2014 med eventuella förslag till ändringar.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret.

8 Bemyndigande att överskrida ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013 besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

8.1 Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2013, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 13).

Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas, om det är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.

För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 procent som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen.

När det däremot gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter och oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål.

Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis föreslå ändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2011 (skr. 2011/12:101 s. 59 och 60) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden för under 2011.

Under 2012 har regeringen hittills inte medgivit några överskridanden som innebär att anslagen behöver tillföras ytterligare medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under 2012, dvs. efter att höständringsbudgeten lämnats, kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2012.

8.2 Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om bemyndigande att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

 

av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Marie Nordén (S), Sven-Erik Bucht (S) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9 samt

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9 samt

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11.

Ställningstagande

Sverige är ett unikt land och svenskarna är kunniga, kreativa och öppna för omvärlden. Förutsättningar finns för att bygga ett framgångsrikt, jämlikt, jämställt och hållbart samhälle. Men för att nå dit behövs en politik för full sysselsättning. Sverige behöver en ny affärsplan för jobb och stärkt konkurrenskraft.

Höj Sveriges kompetens till en världsledande nivå

Målet bör vara att Sverige ska ha en världsledande utbildningsnivå i hela befolkningen. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Trenden med sjunkande resultat i den svenska skolan måste brytas. Nyckeln till högre skolresultat består i högre kvalitet i undervisningen. Det handlar om investeringar i mindre klasser och i kompetensutveckling för lärare och skolledning. Cirka 2 miljarder kronor bör investeras för att minska klasstorlekarna. Både internationell och svensk forskning pekar på att detta är ett effektivt sätt att höja resultaten. Bättre skolresultat kräver också insatser för en likvärdig skola. Fler barn bör gå i förskoleklass. Ett särskilt forskningsinstitut för lärande bör bildas. De skolor som har tuffast förutsättningar bör få ökade resurser. Det bör också införas en stimulans för mer läxhjälp i grundskolan för alla.

Högre utbildning lönar sig för såväl den enskilde som samhället. Samhällets investeringar i utbildning ger mångdubbelt tillbaka i form av tillväxt och utvecklingskraft. Fler utbildningsplatser behövs i yrkeshögskola och högskola kombinerat med en kvalitetssatsning och utökade praktikmöjligheter i högskolan.

Skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag

Sverige behöver fler entreprenörer och fler företag som växer och anställer. För att fler företag ska våga anställa bör arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan slopas. Många av framtidens jobb finns där lösningar på klimatkrisen utvecklas. Ett nytt stöd bör införas för att stimulera klimatinnovationer genom bl.a. satsningar på pilotprojekt. På så sätt ges svenska företag möjlighet att pröva ny teknik i full skala, vilket kan främja framtida svensk export. Statens ambitioner inom exportfrämjande bör öka och exporten stärkas genom förbättrade förutsättningar för företagen att etablera affärskontakter och ta sig in på nya marknader.

Merparten av företagens investeringar i forskning sker i storföretagen. Inslaget av FoU-investeringar i små och medelstora företag bör främjas genom att företag under ett uppbyggnadsskede får göra avdrag för FoU-utgifter.

Samverkansmodeller mellan det privata och det offentliga har historiskt varit mycket viktiga för den svenska samhällsutvecklingen. En samverkansmodell bör utvecklas i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna. Modellen bör ta sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala. Identifieringen av vilka områden som ska bli föremål för strategisk samverkan bör genomföras förutsättningslöst och i nära dialog med representanter från olika samhällssektorer. Ett intressant område för strategisk samverkan är miljö- och energiområdet. Som ett led i arbetet med att bygga strategisk samverkan bör det även inrättas ett nationellt innovationsråd i Statsrådsberedningen. Rådet bör ledas av Sveriges statsminister. Särskilda insatser behövs också för att öka tillgången på riskkapital, stimulera innovativa upphandlingar och för att stärka mindre företags patentskydd.

Sverige behöver en långsiktig forsknings- och innovationspolitik som ligger fast vid regeringsskiften genom att det görs en tioårig blocköverskridande överenskommelse.

Stäng rekryteringsgapet på arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland unga i Sverige är hög och växande. Också långtidsarbetslösheten bland unga har ökat kraftigt under de senaste fem åren. Ungdomsarbetslösheten måste knäckas. Ingen ung ska vara arbetslös mer än sex månader. Eftersom arbetslösheten ser väldigt olika ut i olika ungdomsgrupper behövs en bred palett av insatser i linje med vad Socialdemokraterna föreslår i sin budgetmotion. Utgångspunkten är att unga ska jobba eller studera. Sammantaget föreslår Socialdemokraterna 35 000 jobb och utbildningsplatser för unga till en kostnad av 4,8 miljarder kronor 2013. För det första bör det införas utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning. Olika ersättningar från det offentliga ska villkoras av att man påbörjar och fullföljer utbildningskontraktet. Detta krav innebär att utbildningskontraktet kan liknas vid en utökad skolplikt. Fullt utbyggt skulle utbildningskontraktet omfatta 10 000 platser i komvux, yrkesvux och folkhögskola. Inom ramen för dessa platser bör unga också kunna kombinera deltidsjobb med deltidsstudier. För det andra bör kraftigt subventionerade yrkesintroduktionsjobb införas redan 2013, i det offentliga och i näringslivet, där unga nyanställda ges möjlighet att kombinera jobb med utbildning inom yrket. För det tredje behövs breda investeringar i bristyrkesutbildningar i syfte att sluta rekryteringsgapet på arbetsmarknaden.

Fas 3 bör avvecklas till förmån för åtgärder som ger dokumenterad effekt. Den nuvarande artificiella sysselsättningen bör ersättas med subventionerade anställningar utan restriktioner vad avser de arbetsuppgifter som får utföras. Vi står bakom Socialdemokraternas förslag om en kraftig ökning av utbudet av åtgärder för dem som i dag befinner sig i Fas 3. Det handlar bl.a. om nya jobb med särskilt anställningsstöd i kommuner och landsting, nya föreningsjobb samt nya platser inom intensifierad arbetsförmedling. Dessutom bör de som befinner sig i Fas 3 ges möjlighet att studera med bibehållen ersättning på nya platser inom bristyrkesutbildning, komvux, yrkesvux, yrkeshögskola samt universitet och högskola.

Generell välfärd stärker efterfrågan

Den generella välfärden har varit en grundläggande del av den svenska modellen. Generell välfärdspolitik handlar om mer än att bara korrigera orättvisor som skapats av det ekonomiska livet. Det handlar om att öka människans makt över sitt eget liv.

Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras. En av de viktigaste förändringarna som behövs är att sänka avgifterna till försäkringen så att fler skaffar sig ett försäkringsskydd. Arbetslöshetsavgiften bör tas bort helt. Därutöver bör taket i arbetslöshetsförsäkringen höjas och ersättningsnivån höjas till 80 procent under hela ersättningsperioden. Också sjukförsäkringen bör stärkas med högre tak och en ersättningsnivå på 80 procent under hela sjukdomsperioden. Den bortre tidsgränsen i sjukpenningen bör tas bort och rehabiliteringen förbättras.

Barnbidraget bör höjas med 100 kronor i månaden. Barnbidraget är en central del av den generella välfärden. Barnbidraget bidrar till en positiv fördelning utan att skapa stigmatisering eller marginaleffekter.

Flera reformer bör genomföras för att stärka skolan, vården och omsorgen. Äldreomsorgen bör förbättras och tillgängligheten i vården bör öka. Steg ska tas för att minska klyftan mellan hur pensionärer och löntagare beskattas.

Bostaden är en viktig del av den generella välfärden. Den akuta bristen på bostäder gör det nödvändigt att stärka incitamenten för bostadsbyggande. Det mest effektiva sättet i dagsläget är enligt vår mening Socialdemokraternas förslag om att införa ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små lägenheter. Dessutom bör det inrättas kreditgarantier för renovering av hyresfastigheter från rekordåren på en ram om totalt 20 miljarder kronor.

En central del i välfärden är också den gemensamma infrastrukturen. En fungerande politik för hållbara transporter och infrastruktur är viktig för att nå Socialdemokraternas höga målsättningar när det gäller sysselsättning, välfärd, minskade klimatutsläpp och ett minskat oljeberoende.

En mobilisering mot brottsligheten är nödvändig och särskilt mot den organiserade brottsligheten.

Det svenska kulturarvet ska vara tillgängligt för så många som möjligt. Exempelvis bör den fria entrén på de statliga museerna återinföras. Likaså bör det framgångsrika s.k. Accessprojektet som ledde till viktiga arbetstillfällen i kulturbranschen återupptas.

Klimat- och miljöinvesteringar

Svenska företag ska ligga i framkant med att utveckla den fossilfria och energieffektiva teknik som hela världen efterfrågar. Sverige ska vara en drivande kraft inte minst inom EU för en ambitiös klimatpolitik. Med investeringar i ny miljövänlig teknik skapas gröna jobb. Ett nytt program bör införas för klimatinnovationer och stöd ges till lokala klimatinvesteringar. Stödet för installation av solceller bör öka och även anslagen för skydd av värdefull natur. En miljöbilsbonus bör införas där den som köper en bil med lägre utsläpp premieras. I det föreslagna investeringsstödet för bostadsbyggande bör krav på klimateffektivitet ställas. Ett program för att minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet bör genomföras, och för att minska läckaget från jordbruket föreslås bl.a. en skatt på handelsgödsel.

Offentliga finanser

Delar av Socialdemokraternas förslag till förändringar på såväl skatte- som utgiftssidan påverkar kommunsektorns finanser. Alla förslag är utformade så att de genomförs neutralt för kommunsektorn, dvs. genom att justeringar görs via utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Undantaget är minskade socialbidragsutgifter till följd av bättre försäkringar och fler insatser för jobb, vilkas effekter på kommunernas finanser inte beaktats alls.

Sverige tjänar på att ha ett skattesystem som är logiskt utan alltför stora undantag. Två mycket ineffektiva undantag bör avskaffas, nämligen nedsättningen av socialavgifter för unga som redan har ett jobb samt nedsättningen av moms på restaurang- och cateringtjänster. Jobbskatteavdraget bör kvarstå fullt ut för löntagare med en lön upp till 60 000 kronor i månaden men därutöver trappas av så att det är helt avskaffat vid miljoninkomster. RUT-avdraget bör kvarstå men skattereduktionen begränsas till 25 000 kronor per år. Det är vidare lämpligt att de miljöstyrande skatterna följer med den allmänna prisutvecklingen. Alkoholskatten bör höjas.

Det finns skäl att se över det statliga ägandet av bolag. Dock är det nu en illa vald tidpunkt att sälja. Vi avvisar därför regeringens förslag om bolagsförsäljningar.

Vi tillstyrker sammanfattningsvis Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, likaså övriga oppositionspartiers riktlinjer.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)

 

av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Miljöpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11 samt

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9 samt

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9.

Ställningstagande

Sverige står inför stora utmaningar. Vi behöver samtidigt möta problem med hög arbetslöshet, förändrat klimat och en ekonomiskt orolig omvärld. Därför behöver Sverige satsningar på nya jobb och en ekonomisk politik som gynnar en långsiktigt hållbar grön omställning.

Vår omedelbara närhet präglas av stora ekonomiska svårigheter. Krisen i euroområdet kan mycket väl fördjupas under de kommande månaderna med negativa följdverkningar för Sverige och svensk ekonomi. Samtidigt dras vi med mycket hög arbetslöshet bland ungdomar och en mycket hög långtidsarbetslöshet. Den ekonomiska oron i vår omvärld måste tas på största allvar. Sverige som ett litet exportberoende land kommer att drabbas hårt av en svagare ekonomisk utveckling i vår omvärld. Ett ytterligare orosmoln är den fortsatt höga privata skuldsättningen.

Ordning och reda i de offentliga finanserna är av mycket stor betydelse för svensk ekonomi. Eftersom risken för en kraftig konjunkturnedgång är stor bör regeringen behålla ett visst utrymme för att kunna sätta in åtgärder som syftar till att hålla uppe efterfrågan om det blir en mer negativ utveckling av konjunkturen. Det finansiella sparandet bör därför, som Miljöpartiet föreslår i sin budgetmotion, vara –0,5 procent. På detta sätt skapas marginal för att möta ytterligare konjunkturförsvagningar längre fram.

Sverige behöver ökade gröna offentliga investeringar som leder till jobb och stärkt konkurrenskraft för svenska industriföretag. Sverige behöver också investeringar som bidrar till en omställning mot ett ekologiskt hållbart samhälle där kommande generationer kan leva på vår jord, andas frisk luft och njuta av orörd natur. För att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att utvecklas och skapa nya jobb behövs även större trygghet på arbetsmarknaden och fungerande socialförsäkringssystem.

Sammantaget innebär Miljöpartiets förslag till riktlinjer att nya jobb kommer att skapas, att miljö- och klimatutsläppen minskar och att större ansvar tas för de offentliga finanserna. Det skapar förutsättningar för nya jobb i ett modernare Sverige.

Nya jobb och ett modernt arbetsliv

Det finns ett stort behov av att ställa om Sveriges ekonomi i en mer hållbar riktning, en grön omställning, och det behövs därför större offentliga investeringar i Sverige. En sådan utveckling bidrar också till social utveckling, att ekonomin kan effektiviseras genom minskad resursanvändning, att nya jobb kan skapas och att Sverige därmed kan utvecklas.

Miljöpartiet föreslår i sin motion gröna investeringar för 7 miljarder kronor för 2013 och 40 miljarder kronor under budgetperioden 2013–2016, vilket möjliggör att tiotusentals nya jobb inom industrin och tjänstesektorn skapas. Investeringarna finansieras fullt ut genom miljöskattehöjningar.

Det är vidare viktigt att gå vidare med miljöskattehöjningar, vilka är nödvändiga för att vi ska klara att nå klimat- och miljömålen. De utgör ett rimligt och välavvägt sätt att finansiera nödvändiga långsiktiga investeringar som behövs för att säkra jobb och utveckling i vårt land i framtiden. Miljöskatter har också få negativa effekter på ekonomin.

För att ytterligare stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och samtidigt ta konkreta steg mot ett hållbart samhälle föreslås ett industripaket som bl.a. innehåller en grön innovationsfond. Syfte med fonden är att stimulera forskning i svenska företag för att utveckla nya miljöanpassade produkter, produktionstekniker eller systemlösningar som ökar Sveriges konkurrenskraft, bidrar till hållbar utveckling och skapar nya jobb.

Småföretagen är en grundpelare i Sveriges ekonomi. För att möta framtidens utmaningar måste Sverige komplettera storföretagskulturen med en entreprenörskapskultur. Bara under de senaste 20 åren har fyra av fem nya jobb skapats i företag med färre än 50 anställda. Utöver förslaget om en allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna föreslås därför också en riktad sänkning som speciellt gynnar små företag. Sjuklöneansvaret för företag med färre än 10 anställda, vilket upplevs som krångligt och besvärligt av småföretagarna, ska avskaffas.

Fler unga måste in i arbete. Ungdomsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på höga nivåer, vilket främst förklaras genom att många unga saknar den utbildning som arbetsmarknaden efterfrågar. För att bekämpa ungdomsarbetslösheten avskaffas arbetsgivaravgifterna under ett år för den som anställer en ung arbetslös. Regeringen bör också satsa på traineeplatser i näringslivet och välfärden.

I ett modernt arbetsliv ska föräldrar kunna hitta en bra balans mellan arbetsliv och familjeliv, och därför bör regeringen kraftigt stimulera en ökning av kommuners tillhandahållande av barnomsorg på obekväm arbetstid. Den strukturella diskrimineringen mot kvinnor i arbetslivet ska motarbetas genom ett aktivt arbete för mer jämställda löner.

Omstart för klimatpolitiken

Klimatförändringen är här. I Arktis och på Grönland smälter isen med rekordfart, Arktis kan vara helt isfritt sommartid inom några år. Andra regioner drabbas av översvämningar, torka, hetta, bränder och oväder i en ökande omfattning. I deras kölvatten följer fattigdom, hunger, plundring, våld, konflikter, personliga tragedier och dödsfall. Klimatförändringen är också en ekonomisk katastrof.

Investeringar som följer av en aktiv klimatpolitik ger många efterlängtade jobb, och Miljöpartiet presenterar därför ett paket med tolv viktiga åtgärder som kan ge en omstart av klimatarbetet. Ett klimatpolitiskt ramverk, enligt samma modell som det finanspolitiska ramverket, med strikt budgetkontroll, långsiktiga mål, utsläppstak m.m. ska upprättas. Investeringarna i klimatvänliga transporter som järnväg, sjöfart, cykel och kollektivtrafik ökas kraftigt. Satsningarna präglas av en helhetssyn där resenären och klimatet är i fokus. Målsättningen är att fördubbla andelen resande med kollektivtrafik. Villkoren för godstransporter på järnväg behöver förbättras och en lastbilsskatt för den tunga vägtrafiken införas. Inom lokaler, bostäder och service finns också en stor potential för klimatinvesteringar. Ändringar bör genomföras i ROT-avdraget för att styra mot klimatvänliga och energieffektiva ombyggnader.

En viktig del av klimat- och energipolitiken är omställningen till förnybar energi. Genom att öka produktionen av förnybar energi samtidigt som åtgärder genomförs för minskad energianvändning kan målet om att 2030 uteslutande använda förnybar energi nås.

Ett ansvarsfullt arbete för klimatförändringarna kan inte bara bedrivas inom Sveriges gränser. Det är en global ödesfråga tätt sammankopplad med frågor om utveckling och rättvisa. Sverige bör ta en aktiv roll i det internationella klimatarbetet, och resurser behöver avsättas i statens budget för internationella klimatinvesteringar.

Regeringen bör intensifiera arbetet med skydd av områden med höga naturvärden och genomföra satsningar för att hejda förlusten av biologisk mångfald genom att förhindra avverkning av särskilt värdefulla nyckelbiotoper.

Välfärd och trygghet för alla

Det behövs större trygghet på arbetsmarknaden och fungerande socialförsäkringssystem. Politiken ska präglas av humanism och öppenhet mot andra människor.

Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt större, vilket kommer att kräva satsningar på trygg äldreomsorg som ger god omvårdnad och erbjuder delaktighet. Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. För kvaliteten är det inte avgörande vilken driftsform som äldreomsorgen har, utan med vilken kompetens, värdighet och delaktighet omsorgstagare och anhöriga bemöts. Alla ska kunna vara trygga med att verksamheten präglas av hög kvalitet och att det finns tillräckligt med personal. Därför vill Miljöpartiet satsa på ökad bemanning, kompetensutveckling och arbetstidsförkortning inom äldreomsorgen.

Regeringen bör införa ett helt nytt trygghetssystem som är enkelt, inkluderande och jämlikt. Miljöpartiet föreslår en modell för samlad arbetslivstrygghet, en gemensam försäkring där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som steg på vägen mot en samlad arbetslivstrygghet bör ett golv införas och den bortre gränsen i sjukförsäkringen tas bort, taket samt ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas och de differentierade avgifterna bör avskaffas. Ersättningsgrundande inkomst bör beräknas på samma sätt oavsett om du är sjuk eller arbetslös så att det blir en inkomstförsäkring.

Gemensamt för länder med framgångsrika skolsystem är att lärarna får det stöd och den utveckling de behöver. Det finns därför skäl att satsa på lärarnas löne-, yrkes- och kompetensutveckling. Begränsningar ska införas vad gäller möjligheterna för privata bolag som bedriver skolverksamhet att ta ut vinst ur verksamheten.

Rättvisa skatter för en gemensam välfärd

Målet för skattepolitiken är att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas in på ett rättvist och rättssäkert sätt. Grön skatteväxling, dvs. ökad beskattning av miljöresurser och utsläpp i kombination med stimulanser som sänkt skatt på arbete gynnar både klimatet, jobben och ekonomin och är ett viktigt långsiktigt mål.

Skattepolitiken ska vara omfördelande. Omfördelningen i samhället sker genom de allmänna socialförsäkringarna och skattesystemet tillsammans. Det är rimligt med en progressivitet i skattesystemet så att de som tjänar mest också betalar en större andel av sin inkomst i skatt. Samtidigt är det viktigt att systemet bidrar till incitament för egen försörjning. Miljöpartiet föreslår därför skattesänkningar för ensamstående föräldrar och pensionärer, två grupper med relativt svag ekonomisk situation. För höginkomsttagare genomförs en avtrappning av jobbskatteavdraget från löner på 40 000 kronor i månaden.

Det samhällsekonomiskt mest effektiva styrmedlet i klimatpolitiken är koldioxidskatten. Jag anser att den bör användas mer aktivt för att minska utsläppen av koldioxid och därmed skapa möjligheter för Sverige att ta sitt klimatansvar, att nå klimatmålen och att begränsa den globala uppvärmningen. Klokt utformade ekonomiska styrmedel, som miljöskatter, är erkänt kostnadseffektiva verktyg.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, likaså övriga oppositionspartiers riktlinjer.

3.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)

 

av Erik Almqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9 samt

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle eftersträvas där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Det är ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom att basera politiken på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet, trygghet, individualism och gemenskap skapas ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Sverigedemokraterna står fria från såväl socialismens som konservatismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är Sverigedemokraterna öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

Sveriges statsfinansiella läge är relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten fortsatt fast vid oroväckande höga nivåer. Matchningen på arbetsmarknaden är ett stort problem. Genom Sverigedemokraternas politik skapas förutsättningar för att den befintliga arbetskraften ska kunna möta efterfrågan på arbetsmarknaden. Till skillnad från regeringen ser inte Sverigedemokraterna något egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik avseende låg- eller okvalificerad arbetskraft. Genom att göra en rad andra prioriteringar än vad regeringen gör skapas ett unikt budgetutrymme. Sverigedemokraterna föreslår sju huvudsakliga besparingsposter jämfört med regeringen. Dessa är invandring och integration, bistånd, slopad ungdomsrabatt, återställd generell sänkning av arbetsgivaravgiften, återställd restaurang- och cateringmoms, stabilitetsavgift samt nej till kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Prioriteringar skapar budgetutrymme

Sverigedemokraternas målsättning är att minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent. En mer restriktiv invandringspolitik bör därför föras jämfört med regeringen samtidigt som olika integrationsprojekt bör slopas. Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd kan kostnaderna för utvecklingsbiståndet minska, varför biståndet bör anpassas till FN:s rekommendation om 0,7 procent av BNI. Nedsättningen av sociala avgifter för unga under 26 år har visat sig vara både dyr och ineffektiv, varför andra åtgärder bör införas för att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Även den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet har visat sig vara dyr mätt i antal skapade jobb per krona, varför avgiften bör återställas till tidigare 32,42 procent. Vidare har sänkningen av restaurang- och cateringmomsen varit väldigt dyr i förhållande till antalet skapade jobb. Sverigedemokraterna anser därför att momssatsen bör återställas till tidigare 25 procent. Vad avser Stabilitetsfonden så inrättades den i syfte att motverka risker för allvarliga störningar i det finansiella systemet. Regeringen har slagit fast att Stabilitetsfonden ska leda till att kostnader för det finansiella systemet bekostas av kreditinstituten själva och alltså inte av skattebetalarna. Sverigedemokraterna delar denna bedömning och motsätter sig därför att offentliga medel överförts till fonden. Genom att fördubbla bankernas avgift till fonden görs en återbetalning av medel till statskassan. Sverigedemokraterna anser vidare att Sverige inte ska delta i en kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken. För svenskt vidkommande blir risken alltför hög, beroende av bankens resultat, utlåningspolitik och finansiella ställning. Genom Sverigedemokraternas prioriteringar och förslag skapas ett budgetutrymme på 51,2 miljarder kronor 2013.

Viktigaste visionerna för kommande år

Sverigedemokraterna gör andra prioriteringar än regeringen på fyra områden sysselsättning, tillväxt, trygghet och välfärd. För Sverigedemokraterna är sysselsättning grunden för hela vår välfärd, och vår absoluta målsättning är full sysselsättning. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer och en rad åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med problemen. Utgångspunkten är att politikens roll ska vara att skapa optimala förutsättningar för full sysselsättning snarare än att försöka lindra symtomen av en i grunden felaktig sysselsättningspolitik. Sverigedemokraternas sysselsättningspolitik har fem övergripande syften, nämligen att skapa starkare drivkrafter för att arbeta, göra det enklare och billigare att arbeta, göra det enklare och billigare att anställa, råda bot på missmatchningen samt minska utbudet av okvalificerad invandrad arbetskraft. För att åstadkomma detta prioriteras lägre inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare genom ett femte jobbskatteavdrag, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta sjuklönekostnader för små och medelstora företag. I stället för nuvarande arbetskraftsinvandring bör riktiga lärlingsjobb och ett gästarbetarsystem införas. Starta-eget-bidraget behöver utvecklas och turordningsreglerna utökas liksom den högre utbildningen, komvux och yrkeshögskolan. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att meningen med utbildningen är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Det bör därför ske en allmän effektivisering vid högskolorna för att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens.

Politiken skapar förutsättningar för tillväxt

Sverigedemokraterna anser att politiken har en aktiv roll att spela i skapandet av tillväxten liksom i skapandet av förutsättningar för tillväxten. Skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt. Målsättningen bör därför vara att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt där Sverige återigen står som en stark industri-, innovations- och kunskapsnation. Infrastrukturen bör prioriteras och målsättningen vara att uppnå den av Trafikverket högst uppsatta ambitionsnivån för järnvägen när det gäller drift, underhåll, reinvesteringar samt nyinvesteringar. Upprustningen bör inte finansieras genom höjda banavgifter utan genom statligt stöd. Regeringens satsningar är otillräckliga och lappa och laga mentaliteten som karaktäriserat det svenska järnvägsnätet måste få ett slut. Detta nås bäst genom att järnvägen återregleras till statlig kontroll, vilket Sverigedemokraterna föreslår. Vidare bör Trafikverket prioritera gruvnäringens behov ur ett långsiktigt perspektiv. Det behövs bättre förutsättningar för ett välplanerat, energieffektivt och hållbart bostadsbyggande för både ung och gammal. Sverigedemokraterna föreslår därför att det blir skattefritt att hyra ut en del av sin bostad och att hyra ut i andra hand. För en långsiktig och hållbar lösning på upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden bör skattefria underhållsfonder införas. Den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder bör avskaffas.

Genom forskning skapas nya innovationer och ny kunskap. Ökade medel bör därför tillföras forskningen för att kunna fokusera på ett antal discipliner som informationsteknik, kärnfysik och genteknik i syfte att bli världsledande.

Sverigedemokraterna är positiva till kärnkraft och vill på sikt ersätta befintliga reaktorer med nya. För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard behövs en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv. Elpriserna måste sänkas och kapaciteten för elproduktion måste öka. Elskatten bör därför sänkas med 10 öre per kWh till 2016 samtidigt som effektskatten på kärnkraft slopas.

Krafttag för en ökad trygghet i vardagen

Alla söker vi efter trygghet i vardagen. Vare sig det rör sig om fysisk, ekonomisk eller social trygghet så ska alla veta att man har något att falla tillbaka på om något går snett. Sverigedemokraterna prioriterar den nationella tryggheten genom att föreslå ökade anslag till försvar och säkerhet. Den fysiska tryggheten stärks bl.a. genom förslag om ökade anslag till brottsbekämpning, återinförande av värnplikt, ökade förbandsanslag och uppgradering av JAS Gripen. Den ekonomiska och sociala tryggheten stärks genom förslag om reformer som förstärkt arbetslöshetsförsäkring och en sammanslagning av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Den ekonomiska tryggheten för familjer och barn stärks genom förslag om höjt bostadsbidrag, höjt underhållsstöd samt höjd graviditets- och föräldrapenning. Jämställdhetsbonusen avskaffas. Själva grunden i att skapa ett tryggt samhälle är att kunna styra sitt samhälle efter egna preferenser och behov. Sverigedemokraternas långsiktiga målsättning är därför att Sverige ska lämna EU.

Välfärden byggs på ett gediget fundament

Sverigedemokraterna är ett parti för välfärd. Strävan är att fokusera på välfärdens kärna som är skolan, vården och omsorgen. Den tidigare genomförda kommunaliseringen av skolan kritiseras och ett återförstatligande föreslås. Även regeringens sparbeting på gymnasieskolan kritiseras. Anslagen bör i stället öka för bl. a. en ökad trygghet, fler vuxna i skolan och ökad studievägledning. För att minska väntetiderna inom vården behöver en akut- och tillgänglighetsmiljard införas. I Sverigedemokraternas strävan efter att upprätta en sjukvård i världsklass bör åtgärder som ett utökat antal vårdplatser, snabbspår inom vården samt en utökad akutbils- och hembesöksverksamhet vidtas. Vidare bör högkostnadsskyddet återställas. Inom äldreomsorgen och äldrepolitiken riktas fokus på att förstärka pensionärernas disponibla inkomster genom förslag om höjd garantipension och höjt grundavdrag för personer över 65 år.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, likaså övriga oppositionspartiers riktlinjer.

4.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

 

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 9 samt

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1,

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 9 samt

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11.

Ställningstagande

Investeringar för framtidens jobb

För Vänsterpartiet är det överordnade målet för den ekonomiska politiken full sysselsättning. Arbetet är basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Hög arbetslöshet innebär ökad makt för kapitalet på de arbetandes bekostnad. Under hot om uppsägningar kan reallönerna pressas ned, arbetsförhållandena försämras och anställningstryggheten luckras upp. Den ekonomiska politiken ska även bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Ett jämlikt samhälle ökar människors reella frihet och valmöjligheter, vilket ökar den sociala rörligheten och bidrar till en mer dynamisk ekonomi. Därför lägger Vänsterpartiet fram förslag som ökar den ekonomiska jämlikheten och för att utjämna inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Gemensamt finansierade tjänster som utbildning och sjukvård som är lika för alla är helt avgörande för ett jämlikt samhälle. Behoven ska vara styrande och inte det privata vinstintresset inom vård, skola och omsorg.

Regeringens ekonomiska politik för fler jobb har lett till ökad arbetslöshet och minskad sysselsättningsgrad. Arbetslösheten är på nivåer som regeringen själv karaktäriserat som massarbetslöshet. Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är långtidsarbetslösheten som ökat lavinartat under den borgerliga regeringen. Genom kraftiga neddragningar på arbetsmarknadspolitiken och på utbildning har människors möjligheter att ta och få ett jobb helt enkelt minskat.

Samtidigt som den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet anser Vänsterpartiet att stora samhällsnyttiga investeringar måste till. Det saknas inte arbetsuppgifter. Vänsterpartiet vill investera i ökat bostadsbyggande, i klimatomställning, i ökat underhåll och nya spår för järnvägen, i utbildning och förbättrad kvalitet i skolan, på fritids och i äldreomsorgen genom att anställa fler. Samtidigt föreslår Vänsterpartiet satsningar för att öka den ekonomiska jämlikheten, vilket är avgörande för samhällets utveckling. Jämlika samhällen mår och utvecklas bättre.

Klimatinvesteringar i jobb och grön omställning

Det finns ett ökat behov av att kraftigt höja ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken. Med en grön omställning för en hållbar miljö och radikalt minskade utsläpp av växthusgaser kan Sverige bli ett bättre samhälle med fler jobb. Ökade offentliga investeringar och nya klimatmål är en nödvändig del i en sådan omställning. Sådana investeringar håller uppe efterfrågan i rådande konjunkturläge samtidigt som de stärker Sveriges tillväxtförutsättningar.

Vänsterpartiet vill skärpa det svenska utsläppsmålet till 45 procent till 2020 och allt ska göras på hemmaplan. Vid sidan av detta krävs också ett helt nytt klimatbistånd för att på så sätt ta ansvar för hur våra utsläpp påverkar utvecklingsländerna.

Sverige är i ett läge där vi av miljö- och klimatskäl måste genomföra ett systemskifte i infrastrukturen. Genom förslag om kraftiga statliga investeringar i järnväg och kollektivtrafik kan transporterna förbättras och miljöpåverkan minskas. En viktig förutsättning för att gynna investeringar är att budgetlagen ändras så att lånefinansiering utgör huvudprincipen för finansiering av infrastruktur. Sverige behöver ett gemensamt och sammanhållet järnvägssystem, varför järnvägen bör återregleras.

Vänsterpartiet anser att kärnkraften ska avvecklas och ett mål om 100 procent förnybar energi sättas till senast 2040. För att detta ska bli verklighet bör bl.a. stöd för en ekologiskt hållbar energiproduktion och ett brett spektrum av energieffektiviseringsåtgärder inom bostadssektorn införas. Det nya klimatprogram som Vänsterpartiet föreslår för kommuner, landsting och företag, och som syftar till att stimulera lokala åtgärder för utsläppsminskningar, bör därför också införas.

Sverige behöver en ny bostadspolitik. Med målet om att det ska byggas 40 000 bostäder om året varav hälften hyresrätter, föreslår Vänsterpartiet ett statligt stöd för att stimulera byggandet av hyresrätter till rimliga hyror och som bidrar till energiomställningen. Ett upprustningsstöd för hyresrätter och för välfärdslokaler bör införas. Det är deras tur nu. Dagens ROT-avdrag ska avskaffas fr.o.m. 2014 då Vänsterpartiets förslag till investeringar i bostadsbyggande och upprustning ökar.

Sverige behöver ställa om till innovationsdriven tillväxt. Därför har Vänsterpartiet förslag som syftar till att stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag och förstärkningar av industriforskningsinstitutens verksamhet.

Investeringar i jobb och kvalitet i välfärden

Vänsterpartiet menar att utbildning, vård och omsorg är en rättighet och en del av vår gemensamma välfärd, inte en marknad för privata bolag. Därför ska de skattepengar som avsätts också gå till verksamheten för att öka personaltätheten och höja kvaliteten och inte till vinster. För att utveckla välfärden behövs det stora satsningar på mer personal. Med Vänsterpartiets förslag kan antalet anställda inom välfärden öka med 53 000. För att alla ska vilja bidra till våra gemensamma försäkringssystem behövs höjda ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen så att fler får en ersättning som baseras på deras inkomst.

Det generella statsbidraget måste värdesäkras. Därför föreslår Vänsterpartiet en satsning på 2,5 miljarder kronor för en uppskrivning av statsbidragen. Det bör också tillföras resurser på ca 20 miljarder kronor för en rad olika riktade satsningar, t.ex. ökad lärartäthet, ökad bemanning i äldreomsorgen och en vårdplatsgaranti samt satsningar på det förebyggande arbetet mot ohälsa. Den prestationsbundna vårdgarantin och sjukskrivningsmiljarden ska avskaffas och lagen om vårdvalssystem (LOV) rivas upp. Hela eller delar av sjukhus ska inte kunna säljas ut.

Var och en av oss ska känna en trygghet i att vi klarar oss ekonomiskt om vi blir sjuka, och sådana trygghetssystem har ett starkt stöd. Eftersom sju av tio långtidssjukskrivna är kvinnor har försämringarna i sjukförsäkringen framför allt ökat fattigdomen bland kvinnor. Stupstocken måste avskaffas eftersom det som är avgörande är om man är för sjuk för att arbeta eller ej. Jag anser att de förslag som Vänsterpartiet har om att sjukförsäkringen ska individanpassas och att inkomsttaket ska höjas bör införas, liksom att karensdagen på sikt ska avskaffas. Som ett första steg föreslår Vänsterpartiet att ett karensavdrag införs. De senaste årens nedmontering av de gemensamt finansierade trygghetssystemen har också drabbat barnen. Därför måste bostadsbidraget och underhållsstödet höjas. För att skapa ett rättvist och förutsägbart pensionssystem är det också nödvändigt med en ny genomgripande pensionsreform.

Ett hållbart arbetsliv med plats för fler

Ungdomar som saknar gymnasieexamen löper en stor risk att bli långvarigt arbetslösa eller fastna i korta anställningar med återkommande arbetslöshetsperioder. För att förebygga detta föreslår Vänsterpartiet en rätt för unga upp till 25 år att läsa in gymnasieskolan. Dessutom föreslås ett utbildningspaket som innehåller 23 000 årsplatser, varav närmare 15 000 inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, yrkesvux eller yrkeshögskolan, för att ge ungdomar möjlighet att skaffa sig de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att uppmuntra till utbildning föreslås att ett särskilt studiebidrag införs för unga arbetslösa på samma nivå som hela studiemedlet. Ett treårigt program för generationsväxling i arbetslivet med trainee- och lärlingsanställningar samt utbildningsvikariat ingår också i de förslag till satsningar som syftar till att minska ungdomsarbetslösheten tillsammans med förmånlig finansiering i form av aktivitetsstöd eller studiemedel med högre bidragsdel. Vänsterpartiet menar att bankernas vinster kan användas mer produktivt och föreslår därför en engångsskatt på de fyra storbankerna och använder den inkomsten till att minska ungdomsarbetslösheten.

En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Systemet med s.k. kompletterande aktörer och privata jobbcoacher ska därför avvecklas. Även de rigida garantiprogrammen ska slopas. I stället bör man satsa på aktiva åtgärder med högre kvalitet som stärker de arbetssökandes möjligheter till anställning. Fas 3 föreslås avvecklas och i stället ska de som är placerade där erbjudas aktiva och värdiga insatser utformade efter den enskildes behov. Det handlar bl.a. om 14 000 nyinrättade övergångsjobb i offentligt finansierad verksamhet och ideella organisationer och plats i yrkesutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, yrkesvux, yrkeshögskolan och som anställd lärling. Den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen ska återupprättas. Konkret innebär detta bl.a. höjda tak och en höjd ersättningsnivå till 80 procent för hela ersättningsperioden. Arbetslöshetsavgiften bör dessutom avskaffas och en avdragsrätt för medlemskap i fack och a-kassa bör införas. Det ska också vara lättare än i dag att kvalificera sig till a-kassan. Vänsterpartiet föreslår därför åtgärder för att förbättra grundförsäkringen i a-kassan. Med Vänsterpartiets förslag kommer bl.a. ungdomar som tidigare skulle ha omfattats av studerandevillkoret, deltidsarbetande och utlandsfödda som inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden att kunna ta del av grundförsäkringen i stället för att vara beroende av bidrag eller släktingar för sin försörjning.

Rättvisa skatter

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, skapa förutsättningar för en hållbar utveckling och utjämna inkomstskillnaderna. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Skattesystemet måste vara utformat enhetligt och likformigt. Det krävs större skatteintäkter än i dag, och viljan att betala skatt är god om det finns en koppling till satsningar på t.ex. sjukvård, äldreomsorg och en bra skola.

I motsättning till en politik för ökad kvalitet och fler jobb i välfärden, investeringar i framtidens infrastruktur och klimatsmarta bostäder står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik, där den enskilt största posten är jobbskatteavdraget. Vänsterpartiet är mycket kritiskt till jobbskatteavdraget som är en del av regeringens politik för låga löner. Jobbskatteavdraget har dessutom gett störst skattesänkningar vid höga inkomster och gynnar därmed män framför kvinnor. Vänsterpartiet föreslår ökad skatt vid högre inkomster. Med Vänsterpartiets politik får alla löntagare upp till medelinkomst oförändrad skatt. Vi föreslår att jobbskatteavdraget trappas av från en månadsinkomst på 30 000 kronor. I förlängningen anser Vänsterpartiet att vi återigen ska ha ett skattesystem som är likformigt, dvs. där man betalar lika mycket i skatt vid lika inkomst oavsett var inkomsten kommer ifrån. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster ska rivas upp. Nedsättningen av de sociala avgifterna för ungdomar ska tas bort, eftersom den både är dyr och ineffektiv. Regeringens förslag om en sänkt bolagsskatt avvisas, bolagsskatten är redan är internationellt konkurrenskraftig och lägre än genomsnittet för våra tio viktigaste handelspartner. I stället bör bolagsskatten höjas till 28 procent. Den faktiska bolagsskatten blir då drygt 17 procent. Vänsterpartiets principiella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas och att marknadsvärdet ska tillåtas slå igenom mer i beskattningen än i dag. Vi vill se en förmögenhetsskatt och en arvsbeskattning eftersom båda dessa har en utjämnande effekt på inkomst- och förmögenhetsfördelningen.

Skatter och avgifter är nödvändiga och viktiga styrmedel i klimat- och miljöomställningen. Koldioxidskatten är ett effektivt ekonomiskt styrmedel och borde därför höjas. Samtidigt är det viktigt att hitta kompensatoriska åtgärder för de boende på landsbygden, bl.a. en sänkt fordonsskatt. En kilometerskatt för tunga fordon föreslås också, och även flyget ska bära sina egna kostnader för miljöpåverkan.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, likaså övriga oppositionspartiers riktlinjer.

5.

Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013, punkt 2 (S)

 

av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Marie Nordén (S), Sven-Erik Bucht (S) och Adnan Dibrani (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.

Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013

 

a)

Utgiftstak för staten

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 115 miljarder kronor för 2013, 1 125 miljarder kronor för 2014 och 1 145 miljarder kronor för 2015. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 2.

 

b)

Utgiftsramar för 2013 per utgiftsområde

 

Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2013 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i tabell 3.2 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 4 och motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 i denna del och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 4.

 

c)

Övriga utgifter på statens budget

 

=Utskottet.

 

d)

Ändringar i skatte- och avgiftsregler

 

Riksdagen antar regeringens lagförslag och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i skatte- och avgiftsreglerna som överensstämmer med Socialdemokraternas beräkning av statsbudgetens inkomster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:1 finansplanen punkterna 14, 15 och 20–24 samt motionerna

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 10–16 och 18–22 samt

2012/13:A392 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 23,

bifaller delvis proposition 2012/13:1 finansplanen punkterna 16–19 och 25 samt motion

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 6–8 och

avslår motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3 i denna del, 7 och 10–18,

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 7, 9, 17, 18, 30 och 31,

2012/13:Sk231 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 3,

2012/13:U327 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 22,

2012/13:A304 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 1 och

2012/13:A396 av Esabelle Dingizian m.fl. (MP) yrkande 1.

 

e)

Beräkning av inkomsterna på statens budget

 

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2013 i enlighet med Socialdemokraternas alternativ i tabell 3.3 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 3 och motionerna

2012/13:Fi219 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del,

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 i denna del och

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 3.

 

f)

Ålderspensionssystemets utgifter

 

=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomster för 2013. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi302 och som framgår av tabell 3.2 i betänkandet. Utgiftstaken för staten 2013–2015 fastställs i enlighet med förslagen i motionen. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.3 i betänkandet.

6.

Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013, punkt 2 (MP)

 

av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.

Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2013

 

a)

Utgiftstak för staten

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 120 miljarder kronor 2013, 1 135 miljarder kronor 2014 och 1 160 miljarder kronor 2015. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi303 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår proposition 2012/13:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2012/13:Fi250 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och

2012/13:Fi302 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2.

 

b)

Utgiftsramar för 2013 per utgiftsområde

 

Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2013 i enlighet med Miljöpartiets förslag i tabell 3.2 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fi303 a