den
4 september
Fråga
2011/12:741
Bristande beredning av skatteförändringar
av Anders Karlsson
(S)
till finansminister Anders Borg (M)
Utifrån budgetpropositionen i september 2011
sänktes den så kallade restaurangmomsen från den 1 januari 2012. Tvivel om denna
sänknings effekter på jobb, företagande och priser viftas bort i debatten.
Ett argument i debatten om sänkt restaurangmoms har
varit att den svenska restaurangmomsen var relativt hög och borde sänkas som i
andra EU-länder. Två exempel som lyfts fram har varit Frankrike och Finland. I
Frankrike sänktes restaurangmomsen från 19,6 procent till 5,5 procent. Där
uppstod en debatt om att maten inte tycktes ha blivit särskilt mycket
billigare. De 40 000 arbetstillfällen som var tänkta att skapas justerades
ned till 6 000 av den franska motsvarigheten till Riksrevisionsverket. Nu
höjs restaurangmomsen igen, och notan för kalaset blev 27 miljarder kronor
årligen i uteblivna skatteintäkter. I Finland pekar de första siffrorna på att
priserna sänkts med ungefär 2 procent.
Om Sverige kan följande sägas. Att bara mäta
mängden nyanmälda jobb ger inte ett bra mått. Sysselsättning mäts inte i lediga
jobb, det mäts i tillsatta tjänster. Tittar man på hur många som faktiskt
arbetar i branschen (SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik för andra
kvartalet 2012) så blir det uppenbart att antalet anställda i branschen har
minskat med 2,6 procent sedan förra året. Det är de fasta anställningarna i
branschen som minskat mest (minus 4,3 procent). Korttidsanställningarna har
dock ökat med 1,9 procent. Genom att tillsvidareanställda ersätts med fler
deltidsanställda kan platsbankerna fyllas upp.
Genom vilka åtgärder avser statsrådet att bättre
bereda och höja kvaliteten på de förändringsförslag kring skatter som läggs
fram?