den
8 juni
Fråga
2011/12:639
Utbildningskontrakt och det ökande långvariga utanförskapet bland unga
av Fredrik
Olovsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) har de
unga (20–24 år) i långvarigt utanförskap ökat snabbt under det borgerliga
regeringsinnehavet. Under åren 2006–2010 har gruppen ökat med 51 procent,
från 59 600 till 90 200 personer.
År 2010 befann sig 28 procent av de unga som saknar
gymnasieutbildning i långvarigt utanförskap. Motsvarande andel för unga med
gymnasieutbildning är 11 procent. Det innebär att unga utan fullständig
gymnasieutbildning löper nära tre gånger så stor risk som andra att hamna i
långvarigt utanförskap.
Mot den bakgrunden har Socialdemokraterna
föreslagit att särskilda utbildningskontrakt för unga arbetslösa som saknar
gymnasieutbildning införs. Den unge erbjuds en individuellt utformad väg till
fullständig gymnasieutbildning samtidigt som olika ersättningar från det
offentliga villkoras av att utbildningskontraktet fullföljs.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ger dock
förslaget om utbildningskontrakt kalla handen och konstaterar i en intervju med
Ekot den 25 april att ”det är
alldeles omöjligt om man tar bort människors försörjning” och att
”man kan tvinga en ko till en vattenkälla men inte tvinga kon att
dricka”.
Delar finansministern
Hillevi Engströms uppfattning i frågan om utbildningskontrakt, det vill säga
att det skulle vara en alltför tvingande åtgärd och att det inte går att
påverka ungas vilja att göra sig anställningsbara genom förstärkta ekonomiska
incitament?