den
20 december
Fråga
2011/12:264
Polisens utredning av arbetsmiljöbrott
av Tomas Nilsson
(S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Största delen av en människas liv tillbringas på
arbetsplatsen. På grund av effektiviseringar krymper arbetsorganisationerna
samtidigt som produktionstakten ska öka. Det gör att olyckor på arbetsplatserna
sker allt oftare, samtidigt som resurserna till arbetsmiljöarbete har minskat.
Såväl Arbetsmiljöverket som polis och åklagare är
överens om att kvaliteten på utredningar om arbetsmiljöbrott är väldigt
skiftande inom landet. Till exempel finns olika rutiner när det gäller hur lång
tid det tar från anmälan till dess att polisen undersöker platsen vid olyckor
med dödlig utgång. Inom Polismyndigheten i Norrbotten undersöker man oftast
platsen omedelbart, men innan utredningen är klar kan det ta mycket lång tid.
Det är inte ovanligt att det tar över två år. Endast en liten del av
anmälningarna leder till åtal eller strafföreläggande. Många gånger dröjer det
lång tid tills vittnesförhör äger rum vilket medför att personer kanske hinner
glömma viktiga detaljer samtidigt som det möjliggör tid för
efterkonstruktioner. Detta medför ett långvarigt lidande för anhöriga och
familjer då dessa får gå länge i ovisshet. Samtidigt vittnar det ökande antalet
arbetsplatsolyckor i Sverige om en oroväckande trend vad gäller de faktiska
arbetsmiljöbristerna.
Jag ställde för två år sedan en fråga om
arbetsmiljöbrott, och justitieministern hänvisade då till utvecklingsarbete
inom såväl polisen som Åklagarmyndigheten. Min bild är dock att inte mycket
hänt sedan dess. Min fråga till justitieminister Beatrice Ask är:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att arbetet mot arbetsmiljöbrott ska
förbättras, bli likvärdigt över landet och för att prioriteringen på utredning
i arbetsmiljöbrott ska vara densamma som vid andra brott?