den 14 maj

Interpellation

2011/12:363 Guantánamo

av Hans Linde (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

I tio års tid har det amerikanska fånglägret Guantánamo Bay på Kuba tjänat som fängelse för personer som USA anklagar för terrorism och för att ha kopplingar till al-Qaida. Trots att många av fångarna nu tillbringat ett decennium i amerikansk fångenskap har varken formella brottsanklagelser presenterats eller rättegångar genomförts.

Människorättsorganisationer världen över har under det gångna decenniet riktat kritik mot USA för att bryta mot de mänskiga rättigheterna på Guantánamo. FN och Amnesty har gång efter annan krävt en stängning av lägret med motivering att det strider mot folkrätten. Också andra organisationer har rapporterat om tortyr och bristande rättssäkerhet. Pentagon vidhöll under den tidigare administrationen i Washington att folkrätten ger USA rätt att hålla ”fientliga stridande”, men USA:s högsta domstol har sagt att rätten att ifrågasätta frihetsberövanden även ska gälla på basen.

År 2009 lovade USA:s president Barack Obama att stänga Guantánamo, vilket bland annat välkomnades av den svenska regeringen. Obama har själv uttryckt åsikten att fånglägret har gjort USA mindre säkert och dessutom underlättat al-Qaidas nyrekrytering av terrorister. Ingenting har hänt dock, och det sitter för närvarande runt 170 fångar kvar i lägret. Bland fångarna har det funnits en svensk medborgare, Mehdi Ghezali, som släpptes 2004 efter diplomatiska påtryckningar.

Den 31 januari 2011 undertecknade Obama en ny antiterrorlag. Denna lag, som lyder under namnet The National Defense Authorization Act (NDAA), ger myndigheterna rätt att hålla både amerikaner och icke-amerikaner fängslade på obestämd tid var som helst i världen, bland annat på amerikansk mark. I stället för att avveckla de lagar som president George Bush införde är alltså Obama på väg att göra dem permanenta.

I dagarna inleddes en uppmärksammad rättegång kopplad till en handfull Guantánamofångar i USA. Den som kallas för hjärnan bakom terrorattackerna den 11 september, Khalid Sheikh Mohammed, ställs i dagarna inför en amerikansk militärdomstol. Beslutet att männen ska ställas inför en militärdomstol är kontroversiellt och Obamaregeringen har försökt att föra över rättegångarna till civila domstolar, men backade i fjol. Amnesty kallar rättegången ”en parodi på rättvisa”. Samtidigt är männens advokater kritiska mot rättsprocessen, rapporterar BBC, bland annat eftersom de bara har getts tillstånd att ha mycket begränsad kontakt med sina klienter. Dessutom ska Khalid Sheikh Mohammed ha utsatts för skendränkning vid 183 tillfällen sedan han greps. Självklart ska de som är skyldiga till terrorattackerna den 11 september 2001 ställas inför rätta, men det måste vara en rättsprocess som uppfyller grundläggande internationella krav på rättssäkerhet.

Vid sidan om rättegångarna har USA betalat tredje länder för att ta emot före detta fångar. Senast överfördes två fångar till El Salvador. Sen tidigare har före detta fångar överförts till Albanien, Bermuda och ölandet Palau i Stilla havet. I alla dessa fall har fångarna varit kinesiska uigurer, utan koppling till de länder de har placerats i. I inget fall har dessa fångar fått en motivering till varför de har fängslats eller för den delen fått kompensation för sitt lidande.

När det gäller de sex uigurer som placerats i Palau betalade USA den palauiska presidenten 98 000 US-dollar per fånge och lovade samtidigt uigurerna att detta var en tillfällig lösning. Mer än två år senare är uigurerna fortfaranden kvar i Palau och den palauiska presidenten uppger att pengarna är slut. Uigurerna får därför inte längre något som helst ekonomiskt stöd och tvingas försöka överleva i ett land där de förvägras medborgarskap och klassificeras som gästarbetare med lägre löner och sämre rättigheter som följd. I realiteten är i dag de före detta fångarna statslösa och saknar möjligheter att lämna Palau. Det är självklart orimligt att personer som aldrig blivit dömda för något brott eller ens fått några som helst formella anklagelser riktade mot sig nu godtyckligt flyttas runt som schackpjäser på jordklotet.

Frågan om brott mot de mänskliga rättigheterna på Guantánamo är därför inte på långa vägar avslutad. Frågan, som vi är många som ställer oss, är hur länge till det ska dröja innan USA slutligen stänger lägret och uppfyller sina åtaganden avseende mänskliga rättigheter.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Carl Bildt:

Avser ministern att verka för att Guantánamobasen stängs och att fångarna antingen friges eller åtalas i en civil domstol som uppfyller kraven på en rättvis rättegång?

Vilka initiativ avser ministern att ta för att uppmärksamma situationen för de före detta fångar som utplacerats i olika delar av världen?