den
14 maj
Interpellation
2011/12:363
Guantánamo
av Hans Linde
(V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
I tio års tid har det amerikanska fånglägret Guantánamo
Bay på Kuba tjänat som fängelse för personer som USA anklagar för terrorism och
för att ha kopplingar till al-Qaida. Trots att många av fångarna nu tillbringat
ett decennium i amerikansk fångenskap har varken formella brottsanklagelser
presenterats eller rättegångar genomförts.
Människorättsorganisationer världen över har under
det gångna decenniet riktat kritik mot USA för att bryta mot de mänskiga
rättigheterna på Guantánamo. FN och Amnesty har gång efter annan krävt en
stängning av lägret med motivering att det strider mot folkrätten. Också andra
organisationer har rapporterat om tortyr och bristande rättssäkerhet. Pentagon
vidhöll under den tidigare administrationen i Washington att folkrätten ger USA
rätt att hålla ”fientliga stridande”, men USA:s högsta domstol har
sagt att rätten att ifrågasätta frihetsberövanden även ska gälla på basen.
År 2009 lovade USA:s president Barack Obama att
stänga Guantánamo, vilket bland annat välkomnades av den svenska regeringen.
Obama har själv uttryckt åsikten att fånglägret har gjort USA mindre säkert och
dessutom underlättat al-Qaidas nyrekrytering av terrorister. Ingenting har hänt
dock, och det sitter för närvarande runt 170 fångar kvar i lägret. Bland
fångarna har det funnits en svensk medborgare, Mehdi Ghezali, som släpptes 2004
efter diplomatiska påtryckningar.
Den 31 januari 2011 undertecknade Obama en ny
antiterrorlag. Denna lag, som lyder under namnet The National Defense
Authorization Act (NDAA), ger myndigheterna rätt att hålla både amerikaner och
icke-amerikaner fängslade på obestämd tid var som helst i världen, bland annat
på amerikansk mark. I stället för att avveckla de lagar som president George
Bush införde är alltså Obama på väg att göra dem permanenta.
I dagarna inleddes en uppmärksammad rättegång
kopplad till en handfull Guantánamofångar i USA. Den som kallas för hjärnan
bakom terrorattackerna den 11 september, Khalid Sheikh Mohammed, ställs i
dagarna inför en amerikansk militärdomstol. Beslutet att männen ska ställas
inför en militärdomstol är kontroversiellt och Obamaregeringen har försökt att
föra över rättegångarna till civila domstolar, men backade i fjol. Amnesty
kallar rättegången ”en parodi på rättvisa”. Samtidigt är männens
advokater kritiska mot rättsprocessen, rapporterar BBC, bland annat eftersom de
bara har getts tillstånd att ha mycket begränsad kontakt med sina klienter.
Dessutom ska Khalid Sheikh Mohammed ha utsatts för skendränkning vid 183
tillfällen sedan han greps. Självklart ska de som är skyldiga till
terrorattackerna den 11 september 2001 ställas inför rätta, men det måste vara
en rättsprocess som uppfyller grundläggande internationella krav på
rättssäkerhet.
Vid sidan om rättegångarna har USA betalat tredje
länder för att ta emot före detta fångar. Senast överfördes två fångar till El
Salvador. Sen tidigare har före detta fångar överförts till Albanien, Bermuda
och ölandet Palau i Stilla havet. I alla dessa fall har fångarna varit
kinesiska uigurer, utan koppling till de länder de har placerats i. I inget
fall har dessa fångar fått en motivering till varför de har fängslats eller för
den delen fått kompensation för sitt lidande.
När det gäller de sex uigurer som placerats i Palau
betalade USA den palauiska presidenten 98 000 US-dollar per fånge och
lovade samtidigt uigurerna att detta var en tillfällig lösning. Mer än två år
senare är uigurerna fortfaranden kvar i Palau och den palauiska presidenten
uppger att pengarna är slut. Uigurerna får därför inte längre något som helst
ekonomiskt stöd och tvingas försöka överleva i ett land där de förvägras
medborgarskap och klassificeras som gästarbetare med lägre löner och sämre rättigheter
som följd. I realiteten är i dag de före detta fångarna statslösa och saknar
möjligheter att lämna Palau. Det är självklart orimligt att personer som aldrig
blivit dömda för något brott eller ens fått några som helst formella
anklagelser riktade mot sig nu godtyckligt flyttas runt som schackpjäser på
jordklotet.
Frågan om brott mot de mänskliga rättigheterna på
Guantánamo är därför inte på långa vägar avslutad. Frågan, som vi är många som
ställer oss, är hur länge till det ska dröja innan USA slutligen stänger lägret
och uppfyller sina åtaganden avseende mänskliga rättigheter.
Med anledning av detta
vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Carl Bildt:
Avser ministern att verka för att Guantánamobasen
stängs och att fångarna antingen friges eller åtalas i en civil domstol som
uppfyller kraven på en rättvis rättegång?
Vilka initiativ avser ministern att ta för att
uppmärksamma situationen för de före detta fångar som utplacerats i olika delar
av världen?