den 7 maj

Interpellation

2011/12:351 Statligt kontrollerbar kommunikationsinfrastruktur

av Annika Lillemets (MP)

till försvarsminister Karin Enström (M)

Vårt moderna samhälle är beroende av data- och telekommunikation och blir därmed alltmer sårbart. I takt med den snabba tekniska utvecklingen följer nya hotbilder. Samhällets finansiella system bygger på att tele- och datorkommunikationen fungerar som den ska. Affärer görs upp, pengar flyttas och viktig finansiell information överförs mellan banker, företag och privatpersoner under dygnets alla 24 timmar, året runt. Några andra samhällsfunktioner som är känsliga för störningar på grund av it-attacker är vattenförsörjning och mobiltelefonisystem.

Ur ett övergripande samhällsperspektiv måste stabiliteten värnas hos en mängd samhällsfunktioner som är beroende av fungerande it-stöd. Myndigheter och andra aktörer måste kunna kommunicera på ett säkert sätt sinsemellan, även i krislägen. Att säkra tillgång till en robust infrastruktur för it- och telekommunikation är en viktig säkerhetspolitisk fråga.

Vissa myndigheter behöver tillgång till en statligt kontrollerbar kommunikationsinfrastruktur. Det slår Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fast i en utredning från 2010, Tillgänglig och skyddad kommunikationsinfrastruktur för offentlig sektor. MSB föreslår att Trafikverkets it-enhet, Trafikverket ICT, får ansvar för drift och förvaltning av den. Trafikverket ICT har såväl infrastruktur som kompetens för att hantera samhällskritisk information.

Trafikverket ICT har flera viktiga och kritiska uppgifter. ICT ansvarar för att tåg- och vägtrafiken har den it- och telekommunikation den behöver för att fungera säkert och pålitligt. De fyra transportslagen järnväg, väg, sjöfart eller flyg fungerar inte utan det femte, data- och telekommunikation. ICT förser också ett flertal myndigheter med samhällskritiska tjänster.

Trafikverkets planerar en försäljning av ICT. Enligt uppgift i tidningen Ny Teknik är många intresserade av att ta över ICT, däribland stora företag som Ericsson, IBM, Fujitsu och Saab.

Vem som driver ett av Sveriges största, operatörsneutrala och rikstäckande telenät är en viktig fråga ur flera aspekter. Även om själva fibernätet blir kvar i statlig ägo kan hantering och drift av kapaciteten inte längre göras med statlig insyn om nyttjanderätten tills den säljs.

Innan ett så betydelsefullt steg övervägs måste konsekvenserna och riskerna med en försäljning noga analyseras och värderas utifrån ett helhetsperspektiv. Den övergripande samhällsnyttan och ansvaret för medborgarna måste vara utgångspunkten.

Går det att säkra viktiga samhällsfunktioner utan en statligt ägd, opererad, styrd och prioriterad infrastruktur för kommunikation? Vågar vi förlita oss på att privata aktörer tar samhällsansvar och gör de investeringar som krävs? Hur ser samhället till att privata aktörer tar sitt ansvar i en krissituation, när det kan innebära kostnad i stället för omedelbar vinst? Hur ska regeringen kunna ta ansvar för en krishantering när den avhänder sig kontrollen över data- och telekommunikation?

Dessa grundläggande frågor har inte besvarats.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsministern:

Vad avser försvarsministern att göra för att en heltäckande konsekvens- och riskanalys som täcker krisberedskap och säkerhet genomförs innan en eventuell försäljning av Trafikverket ICT genomförs?

Vad avser försvarsministern att göra för att säkra viktiga samhällsfunktioner utan en statligt ägd, opererad, styrd och prioriterad kommunikationsinfrastruktur, om det blir aktuellt?

Vad avser försvarsministern att göra för att regeringen, utifrån samhällsansvaret, ska utse en särskild utredare med uppgiften att avskilja ICT från Trafikverket som ett statligt bolag och med uppgiften att säkerställa att staten behåller sitt inflytande över den samhällsresurs ICT är?