den 23 februari

Interpellation

2011/12:264 Bolånetaket

av Helene Petersson i Stockaryd (S)

till statsrådet Stefan Attefall (KD)

Bolånetaket infördes för drygt ett år sedan och innebar att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bakgrunden var att Finansinspektionen ville förhindra en ”osund” utveckling på kreditmarknaden och öka konsumentskyddet. Målet var också att begränsa hushållens skulder som i dag utgörs till ca 80 procent av bolån. Grundtanken var bra men införandet har fått många oönskade effekter.

I veckan gick flera aktörer inom bostadsmarknaden ut med en gemensam artikel under rubriken ”Bolånetaket stänger ut de unga från bostadsmarknaden”. Sedan bolånetaket infördes för drygt ett år sedan har vissa grupper helt försvunnit från visningarna, uppger Mäklarförbundet. Flera banker säger att bolånekunder under 25 år har i stort sett försvunnit och menar att det har blivit allt vanligare att föräldrar går in som medfinansiärer. Detta gör att unga som saknar medfinansiärer inte får lån.

Det är givetvis inte bra att människor drar på sig skulder som de har svårt att ta sig ur, men hela regleringen med bolånetaket, skeva bostadspriser samt avsaknaden av en konkret och hållbar bostadspolitik från regeringen har gjort att omsättningen inom bostadsmarknaden har blivit allt trögare. Det finns för få bostäder och det byggs för lite. Möjligheten att byta boende är obefintlig om man inte har en rejäl kontantinstans.

Även Trähusbranschen vädjar till statsrådet om åtgärder för att få i gång bostadsbyggandet.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att få i gång bostadsbyggandet av både flerfamiljs- och enfamiljshus så att omsättningen ökar och unga får en chans att komma in på bostadsmarknaden?