den
10 november
Interpellation
2011/12:112
Yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och det kurdiska folket i Turkiet
av Jacob Johnson
(V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Situationen för yttrandefriheten och de mänskliga
rättigheterna i Turkiet är minst sagt oroande. Dagligen nås vi av rapporter om
nya fängslanden av journalister och politiker. Den så kallade demokratiska
öppning i den kurdiska frågan som Turkiets premiärminister Erdogan lanserade
för några år sedan har förbytts i stenhård konfrontation med den kurdiska
gerillan PKK och det prokurdiska partiet BDP.
BDP, Freds- och demokratipartiet, hade stora
framgångar i valet till parlamentet i juni i år och hade även representanter
för den turkiska vänstern på sina listor. Turkiets statsledning fortsatte dock
med sina administrativa åtgärder mot politiska meningsmotståndare och fängslade
ledamöter som valts in i parlamentet, på samma sätt som representanter för dåvarande
prokurdiska partiet DTP, Demokratiska samhällspartiet, fängslades efter
lokalvalen 2009. DTP stängdes senare samma år efter beslut av den turkiska
författningsdomstolen. En av de fängslade är människorättsföreträdaren,
PEN-medlemmen, juristen och författaren Muharrem Erbey som sedan december 2009
sitter fängslad i Diyarbakir.
I somras inledde såväl Turkiet som Iran militära
attacker, i strid med folkrätten, in på irakiskt territorium i jakt på den
kurdiska gerillan PKK. Den tidigare vapenvilan mellan Turkiet och PKK förbyttes
snabbt i upptrappade stridigheter och många dödsoffer har krävts, såväl bland
medlemmar av PKK-gerillan som bland turkiska soldater och civila. Enligt
trovärdiga uppgifter har Turkiet använt kemiska vapen i jakten på gerillan.
För ungefär en månad sedan publicerade
EU-kommissionen sin årliga framstegrapport om utvecklingen i EU:s
ansökarländer, däribland Turkiet. I denna berörs märkligt nog inte valet till
parlamentet och fängslandet av valda parlamentariker eller andra uppenbara
brott mot yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna. EU-kommissionen
skriver visserligen att ytterligare betydande ansträngningar krävs för att
garantera grundläggande rättigheter i praktiken, särskilt vad gäller
yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och religionsfrihet.
I och med att Turkiet godkändes som ansökarland
1999 bedömdes att Turkiet lever upp till den politiska delen av de så kallade
Köpenhamnskriterierna. Detta kriterium omfattar krav på stabila institutioner,
som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättsstat och
skydd för nationella minoriteter. Den senaste tidens utveckling med behandling
av valda politiker, journalister med flera gör att man
kan ifrågasätta om Turkiet lever upp till kravet enligt Köpenhamnskriterierna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga
utrikesminister Carl Bildt:
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta i
bilaterala kontakter med Turkiet eller genom EU så att Turkiet lever upp till
respekten för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter enligt
Köpenhamnskriterierna?
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för
att Turkiet ska försöka finna en fredlig lösning på den kurdiska frågan i
dialog med det kurdiska folkets företrädare?