den 10 november

Interpellation

2011/12:112 Yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och det kurdiska folket i Turkiet

av Jacob Johnson (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Situationen för yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna i Turkiet är minst sagt oroande. Dagligen nås vi av rapporter om nya fängslanden av journalister och politiker. Den så kallade demokratiska öppning i den kurdiska frågan som Turkiets premiärminister Erdogan lanserade för några år sedan har förbytts i stenhård konfrontation med den kurdiska gerillan PKK och det prokurdiska partiet BDP.

BDP, Freds- och demokratipartiet, hade stora framgångar i valet till parlamentet i juni i år och hade även representanter för den turkiska vänstern på sina listor. Turkiets statsledning fortsatte dock med sina administrativa åtgärder mot politiska meningsmotståndare och fängslade ledamöter som valts in i parlamentet, på samma sätt som representanter för dåvarande prokurdiska partiet DTP, Demokratiska samhällspartiet, fängslades efter lokalvalen 2009. DTP stängdes senare samma år efter beslut av den turkiska författningsdomstolen. En av de fängslade är människorättsföreträdaren, PEN-medlemmen, juristen och författaren Muharrem Erbey som sedan december 2009 sitter fängslad i Diyarbakir.

I somras inledde såväl Turkiet som Iran militära attacker, i strid med folkrätten, in på irakiskt territorium i jakt på den kurdiska gerillan PKK. Den tidigare vapenvilan mellan Turkiet och PKK förbyttes snabbt i upptrappade stridigheter och många dödsoffer har krävts, såväl bland medlemmar av PKK-gerillan som bland turkiska soldater och civila. Enligt trovärdiga uppgifter har Turkiet använt kemiska vapen i jakten på gerillan.

För ungefär en månad sedan publicerade EU-kommissionen sin årliga framstegrapport om utvecklingen i EU:s ansökarländer, däribland Turkiet. I denna berörs märkligt nog inte valet till parlamentet och fängslandet av valda parlamentariker eller andra uppenbara brott mot yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna. EU-kommissionen skriver visserligen att ytterligare betydande ansträngningar krävs för att garantera grundläggande rättigheter i praktiken, särskilt vad gäller yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och religionsfrihet.

I och med att Turkiet godkändes som ansökarland 1999 bedömdes att Turkiet lever upp till den politiska delen av de så kallade Köpenhamnskriterierna. Detta kriterium omfattar krav på stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättsstat och skydd för nationella minoriteter. Den senaste tidens utveckling med behandling av valda politiker, journalister med flera gör att man kan ifrågasätta om Turkiet lever upp till kravet enligt Köpenhamnskriterierna.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta i bilaterala kontakter med Turkiet eller genom EU så att Turkiet lever upp till respekten för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter enligt Köpenhamnskriterierna?

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Turkiet ska försöka finna en fredlig lösning på den kurdiska frågan i dialog med det kurdiska folkets företrädare?