Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 23

Areella näringar, 23 landsbygd och

livsmedel

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Förslag till statens budget för 2012

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Innehållsförteckning

2.5.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet

som präglas av öppenhet och mångfald ...............................................

2.5.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en

nyckelroll i Sveriges energiproduktion................................................

2.5.3De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och

	hög etik..................................................................................................	40
2.6	Politikens inriktning .............................................................................	46

2.6.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet

som präglas av öppenhet och mångfald ...............................................

2.6.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en

nyckelroll i Sveriges energiproduktion................................................

2.6.3De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och

		hög etik..................................................................................................	55
	2.6.4	De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.............	57
3	Budgetförslag........................................................................................................		59
	3.1	Budgetförslag ........................................................................................	59
	3.1.1	1:1 Skogsstyrelsen.................................................................................	59
	3.1.2	1:2 Insatser för skogsbruket.................................................................	60
	3.1.3	1:3 Internationellt skogssamarbete......................................................	61
	3.1.4	1:4 Statens veterinärmedicinska anstalt ...............................................	61
	3.1.5	1:5 Bidrag till veterinär fältverksamhet................................................	62
	3.1.6	1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder........................	63
	3.1.7	1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar .........................	63
	3.1.8	1:8 Ersättningar för viltskador m.m.....................................................	64
	3.1.9	1:9 Statens jordbruksverk.....................................................................	65
	3.1.10	1:10 Bekämpande av växtsjukdomar....................................................	66
	3.1.11	1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. ...................................................	67

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.1.12 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter .............		67
3.1.13 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.......................................................		68
3.1.14 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. .........................................................		69
3.1.15 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
	m.m.........................................................................................................	70
3.1.16	1:16 Livsmedelsverket ...........................................................................	71
3.1.17	1:17 Livsmedelsstatistik ........................................................................	72
3.1.18 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-
	budgeten.................................................................................................	73
3.1.19	1:19 Konkurrenskraftig livsmedelssektor ............................................	73
3.1.20 1:20 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ...................		74
3.1.21 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ............................		74
3.1.22 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur..................................................................................	76
3.1.23 1:23 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.......................................		77
3.1.24 1:24 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.....................................		78
3.1.25 1:25 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. ..................................		79
3.1.26 1:26 Främjande av rennäringen m.m. ...................................................		79
3.1.27	1:27 Sveriges lantbruksuniversitet ........................................................	80
3.1.28 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.............	81
3.1.29 1:29 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien..................................		82
3.1.30	Sametinget..............................................................................................	83

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................			10
2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och
		livsmedel................................................................................................................	13
2.2	Härledning av ramnivån 2012–2015. Utgiftsområde 23 Areella näringar,
		landsbygd och livsmedel ......................................................................................	14
2.3	Ramnivå 2012 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar,
		landsbygd och livsmedel ......................................................................................	14
2.4	Skatteutgifter ............................................................................................................		15
2.5	Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar i svenskt jordbruk..................................		18
2.6	Åkermarkens användning.........................................................................................		18
2.7	Förändring av de administrativa kostnaderna 2006–2010......................................		21
2.8	Beviljat stöd inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och
		landsbygdsprogrammet för insatser inom Sverige – det nya matlandet ...........	22
2.9	Befolknings-, företags- och sysselsättningsutveckling sedan 2000 .......................		24
2.10		Beviljat stöd till särskilda utmaningar ...................................................................	24
2.11		Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft.........................................................	25
2.12		Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden ..............	25
2.13		Produktion, omsättning och antalet sysselsatta i vattenbruk ..............................	27
2.14		Genomförda insatser under 2010 ..........................................................................	32
2.15		Miljöersättningar ....................................................................................................	32
2.16		Miljöinvesteringar...................................................................................................	32
2.17		Antal bestånd under förvaltningsplaner................................................................	36
2.18		Överskridna kvoter och kvotutnyttjande .............................................................	36
2.19		Helårsstudenter ......................................................................................................	37
2.20		Antal sökande och antal antagna ...........................................................................	37
2.21		Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2006–2010 ..............................	40
2.22		Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2006–2010.......	41
2.23		Antal behandlingar per djurslag inom den rikstäckande djurhälsovården
		2008–2010 .............................................................................................................	41
2.24		Andel allvarliga avvikelser vid offentlig kontroll..................................................	43
3.1	Anslagsutveckling.....................................................................................................		59
3.2	Offentligrättslig verksamhet....................................................................................		59
3.3	Uppdragsverksamhet................................................................................................		59
3.4	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:1 Skogsstyrelsen ............................		60
3.5	Anslagsutveckling.....................................................................................................		60
3.6	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ................................................		60
3.7	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:2 Insatser för skogsbruket............		61
3.8	Anslagsutveckling.....................................................................................................		61
3.9	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:3 Internationellt
		skogssamarbete.....................................................................................................	61
3.10		Anslagsutveckling...................................................................................................	61
3.11		Uppdragsverksamhet..............................................................................................	62

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.12	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:4 Statens veterinärmedicinska
	anstalt.....................................................................................................................	62
3.13	Anslagsutveckling....................................................................................................	62
3.14	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	62
3.15	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	62
3.16	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:5 Bidrag till veterinär
	fältverksamhet.......................................................................................................	63
3.17	Anslagsutveckling....................................................................................................	63
3.18	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:6 Djurhälsovård och
	djurskyddsfrämjande åtgärder..............................................................................	63
3.19Anslagsutveckling.....................................................................................................		63
3.20	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:7 Bekämpande av
	smittsamma husdjurssjukdomar ..........................................................................	64
3.21	Anslagsutveckling....................................................................................................	64
3.22	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:8 Ersättning för viltskador
	m.m. .......................................................................................................................	64
3.23	Anslagsutveckling....................................................................................................	65
3.24	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	65
3.25	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	65
3.26	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:9 Statens jordbruksverk...............	66
3.27	Anslagsutveckling....................................................................................................	66
3.28	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:10 Bekämpande av
	växtsjukdomar .......................................................................................................	66
3.29	Anslagsutveckling....................................................................................................	67
3.30	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag
	m.m. .......................................................................................................................	67
3.31	Anslagsutveckling....................................................................................................	67
3.32	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:12 Intervention och
	exportbidrag för jordbruksprodukter..................................................................	68
3.33	Anslagsutveckling....................................................................................................	68
3.34	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:13 Finansiella korrigeringar
	m.m. .......................................................................................................................	68
3.35	Anslagsutveckling....................................................................................................	69
3.36	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	69
3.37	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:14 Strukturstöd till fisket
	m.m. .......................................................................................................................	70
3.38	Anslagsutveckling....................................................................................................	70
3.39	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden...............................................	71
3.40	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:15 Från EU-budgeten
	finansierade strukturstöd till fisket m.m. ............................................................	71
3.41	Anslagsutveckling....................................................................................................	71
3.42	Offentligrättslig verksamhet ..................................................................................	72
3.43	Uppdragsverksamhet ..............................................................................................	72
3.44	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:16 Livsmedelsverket ....................	72
3.45	Anslagsutveckling....................................................................................................	72
3.46	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:17 Livsmedelsstatistik..................	73
3.47	Anslagsutveckling....................................................................................................	73
3.48	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:18 Jordbruks- och
	livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten ..............................................	73
3.49	Anslagsutveckling....................................................................................................	73

	PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23
3.50	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:19 Konkurrenskraftig
	livsmedelssektor ...................................................................................................	74
3.51	Anslagsutveckling...................................................................................................	74
3.52	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:20 Bidrag till internationella
	organisationer m.m...............................................................................................	74
3.53	Anslagsutveckling...................................................................................................	74
3.54Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ...............................................		75
3.55	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:21 Åtgärder för landsbygdens
	miljö och struktur.................................................................................................	76
3.56	Anslagsutveckling...................................................................................................	76
3.57	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..............................................	77
3.58	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:22 Från EU-budgeten
	finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ...............................	77
3.59	Anslagsutveckling...................................................................................................	77
3.60	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:23 Miljöförbättrande åtgärder
	i jordbruket ...........................................................................................................	78
3.61	Anslagsutveckling...................................................................................................	78
3.62	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:24 Stöd till jordbrukets
	rationalisering .......................................................................................................	78
3.63	Anslagsutveckling...................................................................................................	79
3.64	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:25 Stöd till innehavare av
	fjällägenheter m.m................................................................................................	79
3.65	Anslagsutveckling...................................................................................................	79
3.66	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:26 Främjande av rennäringen
	m.m........................................................................................................................	80
3.67	Anslagsutveckling...................................................................................................	80
3.68	Uppdragsverksamhet..............................................................................................	80
3.69	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:27 Sveriges
	lantbruksuniversitet..............................................................................................	81
3.70	Anslagsutveckling...................................................................................................	81
3.71	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..............................................	82
3.72	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:28 Forskningsrådet för miljö,
	areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
	forskning...............................................................................................................	82
3.73	Anslagsutveckling...................................................................................................	82
3.74	Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:29 Bidrag till Skogs- och
	lantbruksakademien..............................................................................................	83

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagramförteckning

2.1	Utgiftsområde 23 2012 .............................................................................................	12
2.2	Utsläpp av växthusgaser från jordbruket.................................................................	30
2.3	Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket ....................................................	30
2.4	Total energianvändning i de areella näringarna........................................................	31
2.5	Areal med omdelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden ......................	34

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.godkänner målet för utgiftsområde 23 Are- ella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 2.4),

2.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida

anslag på högst 36 000 000 kronor 2013 och högst 34 000 000 kronor 2014–2016 (avsnitt 3.1.2),

3.bemyndigar regeringen att för 2012 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 5 000 000 kronor (avsnitt 3.1.8),

4.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 500 000 kronor 2013 och högst 20 500 000 kronor 2014 (avsnitt 3.1.14),

5.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:15 Från EU-budgeten finan- sierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på

högst 70 000 000 kronor 2013 och högst 30 000 000 kronor 2014 (avsnitt 3.1.15),

6.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:21 Åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför


behov av framtida		anslag		på	högst
2 213 000 000	kronor		2013,		högst
325 000 000	kronor	2014		och	högst

272 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.21),

7.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:22 Från EU-budgeten finan- sierade åtgärder för landsbygdens miljö och

struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av

framtida	anslag	på	högst
2 352 500 000 kronor		2013,	högst
400 000 000	kronor	2014 och	högst

250 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.1.22),

8.bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor 2013, högst 400 000 000 kronor 2014 och högst 400 000 000 kronor 2015–2017 (avsnitt 3.1.27),

9.för budgetåret 2012 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- bygd och livsmedel enligt följande upp- ställning:

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
1:1	Skogsstyrelsen	Ramanslag	371 621
1:2	Insatser för skogsbruket	Ramanslag	234 737
1:3	Internationellt skogssamarbete	Ramanslag	1 397
1:4	Statens veterinärmedicinska anstalt	Ramanslag	112 047
1:5	Bidrag till veterinär fältverksamhet	Ramanslag	105 966
1:6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	Ramanslag	12 933
1:7	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	Ramanslag	127 349
1:8	Ersättningar för viltskador m.m.	Ramanslag	47 778
1:9	Statens jordbruksverk	Ramanslag	496 588
1:10	Bekämpande av växtsjukdomar	Ramanslag	5 000
1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	Ramanslag	6 583 000
1:12	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	Ramanslag	322 097
1:13	Finansiella korrigeringar m.m.	Ramanslag	410 472
1:14	Strukturstöd till fisket m.m.	Ramanslag	18 482
1:15	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	Ramanslag	66 263
1:16	Livsmedelsverket	Ramanslag	287 794
1:17	Livsmedelsstatistik	Ramanslag	23 587
1:18	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten	Ramanslag	7 356
1:19	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	Ramanslag	88 660
1:20	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	Ramanslag	41 866
1:21	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	Ramanslag	3 123 451
1:22	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	Ramanslag	2 985 447
1:23	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	Ramanslag	30 330
1:24	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	Ramanslag	2 616
1:25	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	Ramanslag	1 029
1:26	Främjande av rennäringen m.m.	Ramanslag	107 915
1:27	Sveriges lantbruksuniversitet	Ramanslag	1 632 269
1:28	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:	Ramanslag	483 284
	Forskning och samfinansierad forskning	Ramanslag	483 284
1:29	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	Ramanslag	1 177
Summa			17 732 511

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

2.1Omfattning

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom om- rådena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskeri- näring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, ren- näring och samefrågor. Vidare omfattar utgifts- området även verksamhet inom utbildning och forskning. Utgiftsområdet omfattar nu 29 anslag, två färre än föregående år, som följd av att Fiskeriverket avvecklades den 30 juni 2011. Anslagsmedlen har övertagits av Havs- och vattenmyndigheten, som inrättades den 1 juli 2011, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Verksamheten gällande jordbruks- och fiske- näringarna är i hög grad inriktad på tillämpning av EU:s regleringar och stödsystem. Utgifterna för verksamheten inom både jordbruks- och fiskeområdena bestäms i stor utsträckning av beslut inom EU. De djurfrågor som omfattas berör djur som människan håller eller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av fauna- vården som avser viltvård. Djur- och folkhälsa, djurskydd och viltvård behandlas under utgifts- området.

Verksamhet inom landsbygdsområdet syftar till att bidra till en hållbar utveckling av lands- bygden genom bl.a. fler och växande företag samt naturresurser som brukas utan att för- brukas. Denna verksamhet består huvudsakligen av åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygds- program 2007–2013.

Inom livsmedelsområdet bedrivs verksamhet genom att utarbeta regler och utöva kontroll enligt livsmedelslagen. Därtill bedrivs verksam-

het som avser att främja livsmedelssektorns konkurrenskraft samt öka livsmedelsexporten.

Verksamheten inom skogsområdet är inriktad på tillsyn, inventering, uppföljning, utvärdering samt rådgivning, utbildning och information. Vidare ingår framför allt miljöinriktade bidrag.

Verksamhet inom sameområdet syftar till att verka för en levande samisk kultur, inklusive det samiska språket, byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. Området omfattar också anslag under andra utgiftsom- råden. Landsbygdsdepartementet har samord- ningsansvar för frågor som rör samerna.

Verksamhet inom utbildning och forskning utvecklar kunskapen om de biologiska natur- resurserna och människans förvaltning och håll- bara nyttjande av dessa. Den forskning som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov.

Samarbete mellan länder bedrivs inom utgifts- området särskilt inom ramen för EU men även internationellt inom FAO (Food and Agricul- ture Organization of the United Nations), det nordiska samarbetet, WTO (World Trade Orga- nisation), OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), Forest Europe (alleuropeiskt skogssamarbete), Codex Alimen- tarius, IPPC (Internationella växtskydds- konventionen), OIE (Världsorganisationen för djurhälsa) och en rad andra internationella orga- nisationer.

Inom utgiftsområdet ingår följande myndig- heter: Statens jordbruksverk, Statens veterinär- medicinska anstalt, Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, Livsmedelsverket, Skogs-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

styrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt vissa verksamheter vid länsstyrelserna och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sametinget redo- visas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Av utgifterna finansieras 57 procent genom Europeiska garantifonden för jordbruk, Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck- ling samt Europeiska fiskerifonden. Merparten av EU-stöden avser obligatoriska åtgärder såsom gårdsstöd, djurbidrag, intervention och export- bidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter nationell medfinan- siering, i huvudsak nationell finansiering av landsbygdsprogrammet och det operativa pro- grammet för fiskerinäringen i Sverige.

I diagrammet 2:1 visas fördelningen av medel inom utgiftsområdet.

Diagram 2.1 Utgiftsområde 23 2012

			EU-stöd
		9%
	7%		Nationell medfinansiering av
			Nationell medfinansiering av
			EU-stöd
12%			Forskning och utbildning
12%			Forskning och utbildning
			(inkl. SLU och stöd via

Formas)

56%

Myndigheter (exkl. SLU)

16%

Övrigt

-EU-stöd (10,0 miljarder kronor): Finansie- ring från EU-budgeten, t.ex. gårdsstöd, in- tervention och landsbygdsprogrammet. En del av EU-stödet förutsätter nationell med- finansiering.

-Nationell medfinansiering av landsbygds- programmet m.m. (2,8 miljarder kronor).

-Forskning och utbildning (2,1 miljarder kronor): SLU och stöd till forskning.

-Myndigheter (1,3 miljarder kronor): Jord- bruksverket, Skogsstyrelsen, m.fl. (ej SLU).

-Övrigt (1,6 miljarder kronor): Nationellt stöd, bekämpande av smittsamma husdjurs- sjukdomar, m.m.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2010	2011 1	2011	2012	2013	2014	2015
1:1	Skogsstyrelsen	346	362	363	372	381	389	387

1:2	Insatser för skogsbruket	372	223	265	235	235	236	228

1:3	Internationellt skogssamarbete	1	1	1	1	1	1	1
1:4	Statens veterinärmedicinska anstalt	117	118	115	112	114	117	120

1:5	Bidrag till veterinär fältverksamhet	104	100	100	106	109	111	114

1:6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	15	13	13	13	13	15	15
1:7	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	217	172	176	127	124	124	124

1:8	Ersättningar för viltskador m.m.	42	48	47	48	38	38	38

1:9	Statens jordbruksverk	393	440	441	497	458	467	466
1:10	Bekämpande av växtsjukdomar	8	8	8	5	5	5	5

1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	7 119	6 599	6 374	6 583	6 276	6 187	6 185

1:12	Intervention och exportbidrag för
	jordbruksprodukter	471	342	253	322	272	272	272

1:13	Finansiella korrigeringar m.m.	40	75	74	410	190	75	75
1:14	Strukturstöd till fisket m.m.	43	28	28	18	10	30	17

1:15	Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till
	fisket m.m.	102	70	66	66	70	75	40

1:16	Livsmedelsverket	191	205	206	288	294	299	305

1:17	Livsmedelsstatistik	25	23	23	24	24	25	25
1:18	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
	från EU-budgeten	7	7	6	7	7	7	7
1:19	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	52	100	98	89	89	89	15

1:20	Bidrag till vissa internationella organisationer
	m.m.	44	43	39	42	42	42	42

1:21	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 018	3 375	3 309	3 123	2 540	3 012	2 468

1:22	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och struktur	2 377	3 243	3 075	2 985	2 780	2 499	2 172

1:23	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	24	24	24	30	29	28	23
1:24	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4	4	4	3	3	3	3

1:25	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	2	2	1	1	1	1	1

1:26	Främjande av rennäringen m.m.	102	116	112	108	108	108	108
1:27	Sveriges lantbruksuniversitet	1 624	1 649	1 649	1 632	1 662	1 694	1 734

1:28	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
	samhällsbyggande: Forskning och
	samfinansierad forskning	397	402	397	483	421	428	438
1:29	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1	1	1	1	1	1	1

Äldreanslag
2011 1:14 Fiskeriverket		164	85	87	0	0	0	0
2011 1:16 Fiskevård		25	12	5	0	0	0	0

Totalt för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd
och livsmedel		17 447	17 891	17 359	17 733	16 298	16 379	15 429

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utgifterna för 2010 inom utgiftsområdet blev 1,7 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Den främsta förklaringen till avvikelsen är utgifterna för gårdsstöd som blivit lägre på grund av förändrad eurokursen jämfört med vad som antogs i budgeten för 2010. Dessutom har behovet av intervention varit lågt under 2010. Därutöver har medel inom landsbygdsprogram- met för de s.k. utmaningarna, moduleringsmedel och medel från den Europeiska återhämtnings- planen för bredbandssatsningar, som tillkom under 2010, inte nyttjats fullt ut. Utmaningarna finansieras till 75 procent av EU och till 25 pro- cent av Sverige.

Högre utgifter än anvisade medel blev det däremot för det s.k. stormstödet. Med anledning av stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005 beslutade riksdagen om ett antal åtgärder för att lindra effekterna för de drabbade skogsägarna. Därför har extra medel tillförts anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket 2005 t.o.m. 2008. Omfattningen på åtgärderna var till att börja med låga, vilket resulterat i ett anslags- sparande som senare tagits i anspråk.

För 2011 beräknas utgifterna inom utgiftsom- rådet bli 0,5 miljarder kronor lägre än anvisat. Förklaringen är främst lägre utgifter för gårds- stöd till följd av en förändrad eurokurs.

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2012–2015. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	17 867	17 867	17 867	17 867
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	35	105	176	268
Beslut	220	-225	-1 378	-2 416

Övriga makroekonomiska
förutsättningar	-68	-416	-507	-509

Volymer	32	23	23	23
Överföring till/från andra
utgiftsområden	-51	-52	-52	-53
Övrigt	-302	-1 004	251	251

Ny ramnivå	17 733	16 298	16 379	15 429

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2011 års budget för staten. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2013–2015 är preliminär och kan komma att ändras.

Den föreslagna ramnivån för 2012 är i nivå med den som anvisades för 2011.

Tabell 2.3 Ramnivå 2012 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

	2012
Transfereringar 1	13 319
Verksamhetskostnader 2	4 392
Investeringar 3	22
Summa ramnivå	17 733

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2010 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten t.ex.vis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Statens stöd till företag och hushåll inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel redovisas i huvudsak på stats- budgetens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett överuttag av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikom- råden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatte- utgifterna finns i regeringens skrivelse Redo- visning av skatteutgifter 2011 (skr. 2010/11:108). I det följande redovisas de netto- beräknade skatteutgifterna som är att hänföra till utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därutöver tillkommer kapital- vinst på näringsfastigheter. Det har dock inte varit möjligt att i redovisningen särskilja hur stor andel som hänför sig till lantbruksfastigheter respektive övriga näringsfastigheter.

Tabell 2.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

	2011	2012
Uttag av bränsle	130	130

Avverkningsrätt till skog	-	-

Anläggning av ny skog m.m.	270	300

Skogsavdrag	-	-

Nedsatt energiskatt på
uppvärmningsbränslen inom växthus-
och jordbruksnäringen	80	80
Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning
inom växthus- och jordbruksnäringen	280	290

Särskild nedsättning av koldioxidskatt
för uppvärmning inom växthus- och
jordbruksnäringen	10	10
Nedsatt energiskatt på el som används
inom växthus- och jordbruksnäringen	450	460

Nedsatt koldioxidskatt för diesel till
arbetsmaskiner inom jord- och
skogsbruksnäringen	950	950
Totalt för utgiftsområde 23	2 170	2 220

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksam- het skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärm- ning är dock undantaget från skatteplikt om fas- tigheten är taxerad som lantbruksenhet (22 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL). Skatte- utgiften avser skatt på inkomst av näringsverk- samhet och särskild löneskatt.

Avverkningsrätt till skog

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffas. Enligt gällande lag- stiftning tillämpas dock i detta fall kontant- principen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i närings- verksamhet (21 kap. 2 § IL). I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löne- skatt.

Anläggning av ny skog m.m.

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatte-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

utgiften utgörs av ränteeffekten på den omedel- bara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxe- ringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap. 4–19 §§ IL). Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstill- växten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energi- skattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthus- odling eller i annan jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full energiskattesats på bränsle.

Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 lag om skatt på energi (1994:1776), LSE, gäller koldioxidskatte- befrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthus- hållning eller i annan jordbruks-, skogsbruks eller vattenbruksverksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskatt. Riksdagen har beslutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent fr.o.m. 2015.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen

Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna nedsättning av koldi- oxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full kol- dioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln fr.o.m. 2015. Skatteutgiften upphör därmed.

Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen

El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jordbruks., skogsbruks- eller vatten- bruksverksamhet beskattas med 0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap. 12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el.

Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen

Enligt 6a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldi- oxidskatt för diesel som används i arbetsmaski- ner i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Nedsättningen mot- svarar en återbetalning med 2,10 kronor/liter. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att begränsa återbetal- ningen till 1,70 kronor 2013 och 0,90 kronor 2015.

2.4Mål

Målen för utgiftsområdet är:

-Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt när- ingsliv i hela landet som präglas av öppen- het och mångfald.

-De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

-De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

Vidare finns för skogspolitiken två jämställda mål, beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244).

Regeringens förslag: Nuvarande mål för utgifts- området kompletteras med ett mål avseende det internationella arbete som bedrivs inom utgifts- området med följande lydelse:

-De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen be- driver inom utgiftsområdet, i tillägg till det omfattande EU-relaterade arbetet, även om- fattande verksamhet på den internatio- nella/multilaterala arenan. Det handlar framför allt om arbete inom FN:s, OECD:s och WTO:s ramar som går att härleda till skog, fiske och jordbruk. För att tydligare kunna följa resultatet av verksamheten bör ett nytt mål med inter- nationell inriktning införas.

2.5Resultatredovisning

Regeringen lämnar i budgetpropositionen för 2012 resultatredovisningen för 2010 för utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel enligt regeringens vision bruka utan att förbruka. Visionen är indelad i tre övergripande mål, som även utgör strukturen för regeringens redovisning och uppföljning:

-Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt när- ingsliv i hela landet som präglas av öppen- het och mångfald.

-De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

-De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

Regeringen redovisar nedan uppnådda resultat och effekter av gjorda insatser. En årligt åter- kommande dialog förs med Miljö- och jord- bruksutskottet om utvecklingen av resultatredo-

visningen. År 2010 är det andra året som myn- digheterna rapporterat till regeringen enligt bruka utan att förbruka.

Skogspolitikens två jämställda mål, beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252 och prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244), redovisas i avsnitt En skogspolitik i takt med tiden.

2.5.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald

De gröna näringarnas konkurrenskraft

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer

-Prisutveckling: avräkningspriser för vegeta- bilier och animalier, priser för jordbrukets insatsvaror, priser på jordbruksmark, jord- brukets investeringar i maskiner och red- skap.

-Strukturutveckling: antalet sysselsatta inom jordbruket, jordbruksföretagens inkomst, antalet mjölkkor, mjölkinvägning, antalet mjölkföretag, besättningsstorlek för mjölkföretag, antalet slaktsvin och små- grisar, besättningsstorlek för företag med slaktsvin, areal åkermark, spannmålsareal och vallareal, spannmålsskörd och olje- växtskörd.

-Företagande och utrikeshandel: antalet jordbruksföretag, export av jordbruksvaror.

-Administration: andel utbetalda stöd och ersättningar inom innevarande stödår.

Resultat

Regeringen arbetar för ett dynamiskt och kon- kurrenskraftigt näringsliv i hela landet, med ambitionen att svenska jordbrukare ska ha lik- värdiga konkurrensförhållanden jämfört med jordbrukare i övriga EU. Resultat om konkur- renskraft för områdena landsbygd, fiske och skog finns under avsnitten Landsbygds- programmet, Fiskeprogrammet och En skogs- politik i takt med tiden.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Prisutveckling

Under senare delen av 2010 ökade världsmark- nadspriserna på jordbruksprodukter samtidigt som de senaste årens kraftiga prisvariationer kvarstår. Mellan februari 2010 och februari 2011 ökade avräkningspriserna med i genomsnitt 19 procent. Störst var ökningen för spannmål där priserna steg med 99,8 procent. För vegetabilier ökade priserna i genomsnitt med 38 procent. För animalieproduktionen steg priserna i genomsnitt med 7 procent under perioden. Det finns dock stora variationer inom animalieproduktionen, priserna för fjäderfä ökade med 12 procent medan priserna för gris sjönk med 21 procent.

Mellan februari 2010 och februari 2011 note- rades en ökning av priserna på jordbrukets insatsvaror med 7 procent. Priset ökade framför- allt för energi, gödsel- och jordförbättringsmedel samt djurfoder. Priset på jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. Priset låg under 2009 på samma nivå som 2008 års priser.

Jordbrukets investeringar i maskiner och red- skap har uppskattats till 6,1 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 19 procent sedan 2006 men en minskning med 10 procent jämfört med närmast föregående år.

Strukturutveckling

Antalet sysselsatta inom jordbruket minskade med cirka 20 000 under perioden 1997–2007, vilket motsvarar cirka 10 procent. Enligt Jord- bruksverket uppgick antalet sysselsatta i jord- bruket 2010 till 177 400 personer varav 59 pro- cent var män och 41 procent kvinnor. Det är första gången sedan 1960-talet som andelen kvinnor överstiger 40 procent.

Enligt prognoser från Jordbruksverket beräk- nas jordbrukssektorns inkomster öka med 25 procent jämfört med 2009.

Antalet mjölkkor minskade mellan 1995–2010 med 28 procent. Ökad produktivitet har dock medfört att mjölkinvägningen under samma period endast har minskat med 13 procent. Under samma period minskade antalet mjölk- företag med 68 procent. Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med mjölkkor ökade från 52 till 62 mjölkkor mellan 2007 och 2010. Då mjölkkvoterna är under avveckling genom årliga ökningar av de nationella kvoterna är det inte lägre relevant att mäta utvecklingen inom mjölksektorn i termer av kvotuppfyllelse.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.5 Antal mjölkkor, slaktsvin och smågrisar i svenskt jordbruk

	1995	2003	2007	2010
Mjölkor	482 100	402 500	369 600	348 100
Slaktsvin	1 299 800	1 127 400	1 015 400	936 900
Smågrisar	768 300	567 300	479 500	427 000

Källa: Statens Jordbruksverk JO 20 SM 1101.

År 2010 fanns det 936 900 slaktsvin och 427 000 smågrisar i svenskt jordbruk. Detta är en minsk- ning med 17 respektive 25 procent sedan 1995. Den genomsnittliga besättningsstorleken hos företag med slaktsvin har mer än tredubblats under samma tidsperiod, från 157 slaktsvin per besättning 1995 till 664 per besättning 2010.

Den totala arealen åkermark har minskat med 4 procent mellan 1999 och 2010. Spannmåls- arealen minskade under 2010 med 7 procent till 970 000 hektar. Samtidigt ökade vallarealen med 2 procent. Den totala skörden av spannmål blev under 2010 drygt 4,3 miljoner ton, vilket är 17 procent lägre än 2009 års skörd. Den totala skörden av oljeväxter uppgick till 278 600 ton, vilket är 7 procent mindre än 2009 men 16 pro- cent mer än genomsnittet för de fem senaste åren.

Tabell 2.6 Åkermarkens användning

Hektar

	1999	2003	2007	2010
Spannmål	1 153 200	1 153 900	990 100	962 800
Baljväxter	39 700	38 800	28 600	46 100
Vall och	980 200	965 000	1 127 600	1 194 700
grönfoderv.	980 200	965 000	1 127 600	1 194 700

Potatis	32 800	30 500	28 400	27 200

Sockerbetor	59 900	50 100	40 700	37 900

Raps och rybs	75 900	58 600	87 800	110 200
Övrigt, inkl	405 300	371 600	344 600	254 500
träda	405 300	371 600	344 600	254 500
Summa
åkermark	2 746 900	2 668 600	2 647 700	2 633 500

Källa: Statens Jordbruksverk JO 10 SM 1101.

Företagande

Antalet jordbruksföretag uppgick 2010 enligt Jordbruksverket till nära 71 000 vilket är en minskning med cirka en fjärdedel jämfört med för 20 år sedan. I statistiken ingår företag med minst 5 hektar jordbruksmark.

Exporten av jordbruksvaror redovisas under avsnittet Sverige – det nya matlandet.

Under 2010 inrättade Jordbruksdepartemen- tet en högnivågrupp för att diskutera åtgärder för att stärka lönsamheten och konkurrenskraf-

ten i jordbrukets primärproduktion i Sverige. Gruppen bestod av representanter för intresse- organisationer, företag och myndigheter kopp- lade till jordbrukets primärproduktion. Syftet med gruppen var att få en god bild av situationen och den framtida utvecklingen i sektorn. Grup- pen var enig om att den enskilt viktigaste faktorn för att vända trenden inom sektorn är attityden och framtidstron. Gruppen kom även fram till att kunskaperna hos konsumenter, beslutsfattare och myndigheter om hur jordbruk bedrivs kan i många fall vara svaga och gemensamma åtgärder bör vidtas för att få en större förståelse och för- ankring i samhället.

Konkurrensverket fick under 2010 i uppdrag att göra en analys av konkurrensen i livsmedels- kedjan. Uppdraget visar att det går att förbättra konkurrensen. Uppdraget visar också att det svenska jordbruket har upp till tio procents lägre marginaler jämfört med jordbruk i ett genom- snitt av länderna EU-15.

Administration

Under 2010 genomförde Jordbruksverket och länsstyrelserna på regeringens uppdrag ett projekt för att förbättra styrningen och hante- ringen av stödverksamheten. Syftet med pro- jektet var att förbättra Jordbruksverkets styrning av stödverksamheten och att länsstyrelserna skulle följa Jordbruksverkets styrning. Detta skulle möjliggöra att gårdsstöd, kompensations- bidrag och miljöersättningar i så hög utsträck- ning som möjligt kunde betalas ut före årsskif- tet, samt öka korrektheten i hanteringen av stöd. Som resultat av Jordbruksverkets och länsstyrel- sernas arbete kunde 96 procent av gårdsstödet betalas ut redan den första december vilken är första möjliga dag att betala ut stöd, vilket var den högsta andelen utbetalda stöd inom EU. Före årsskiftet hade 98 procent av brukarna fått gårdsstöden utbetalda. Även kompensations- bidragen och miljöersättningarna blev i högre grad än tidigare utbetalda under 2010 till följd av projektet.

Jordbruksverket genomförde, tillsammans med länsstyrelserna, en uppdatering av den s.k. blockdatabasen, den databas med kartmaterial och arealuppgifter som används vid ansökan om gårdsstöd, kompensationsbidrag och miljö- ersättningar. Orsaken till uppdateringen var den kritik som Europeiska kommissionen har riktat mot Sverige i samband med revisionsbesök. Jordbruksverkat har bl.a. genomfört löpande

àjourhållning av blockdatabasen och arbetat med att öka andelen ansökningar via internet, vilket minskar andelen felaktiga ansökningar.

Analys och slutsatser

Det svenska jordbruket agerar på en alltmer internationellt konkurrensutsatt marknad. För att jordbruksnäringen ska vara framgångsrik krävs att den är konkurrenskraftig och lönsam, inte bara i förhållande till annan verksamhet i Sverige och i jämförelse med andra producenter inom EU, utan även i förhållande till en alltmer effektiv produktion i länder utanför EU.

Under de senaste åren har både avräknings- priserna och kostnaderna för insatsvaror upp- visat stora variationer. Priserna på jordbruks- produkter har i regel haft en långsammare ökningstakt än prisutvecklingen på insatsvaror. Samtidigt har produktivitetsutvecklingen inte varit hög nog för att kompensera för försäm- ringar av priserna vilket har lett till en minskning av produktionen. Minskningen för vegetabilier är dock lägre än för animalieproduktionen. En kontinuerlig strukturutveckling mot färre och större produktionsenheter inom jordbruket har fortgått under en längre tid. Under de senaste åren har det skett en allmän nedgång av jord- brukets omfattning, både vad gäller sysselsätt- ning och produktion. De stimulansåtgärder för företag som regeringen har genomfört under de senaste åren har varit betydelsefulla för de areella näringarna, inte minst med anledning av den ogynnsamma lönsamhetsutveckling som har skett på jordbruksområdet.

Resultatet av högnivågruppen och konkur- rensverkets rapport visar att det är viktigt att fortsätta arbeta för att öka konkurrenskraften i primärproduktionen.

Gårdsstödet och vissa stöd inom landsbygds- programmet har även fortsatt stor betydelse för att upprätthålla lönsamheten inom det svenska jordbruket. Utbetalningsnivån av gårdsstödet 2010 är nästan i nivå med den för 2009 och i och med den tidigarelagda utbetalningen av stödet förbättras planeringsmöjligheterna för brukarna. Uppdateringen av blockdatabasen har lett till att brukarna fått bättre och säkrare material att grunda sina ansökningar om stöd och ersätt- ningar på. Det är viktigt att denna höga kvalitet upprätthålls genom en kontinuerlig àjourhåll- ning av databasen och fortsatt arbete med en korrekt hantering av stöden.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det svenska genomförandet av jordbruks- reformen inom EU från 2008, den s.k. hälso- kontrollen, har bidragit till en ytterligare refor- mering av jordbrukspolitiken i Sverige och till regeringens målsättning om en mer marknads- orienterad jordbrukssektor. Under 2010 har det förberedande arbetet med den kommande euro- peiska jordbrukspolitiken efter 2013 fortsatt.

En frikopplad produktion leder till ökad lön- samhet för jordbruket generellt, samtidigt får produktionsmedelsskatter och nationell lagstift- ning stor betydelse för det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Regelförenkling

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

-Minskning av administrativa kostnader för jordbruksområdet, skogsbruksområdet, fiskeområdet och livsmedelsområdet.

Resultat

Förenkling av lagstiftningen för företag verk- samma inom de areella näringarna är en priorite- rad fråga för regeringen. Målsättningen är att uppnå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. För Landsbygdsdepartementets områden har målet satts till 50 procent till utgången av 2014, minskningen ska uppgå till minst 25 pro- cent för varje lagstiftningsområde.

I regeringens skrivelse Regelförenklingsarbe- tet 2006–2010 (skr. 2009/10:226) lämnas en samlad redogörelse för regeringens regelförenk- lingsarbete under perioden 2006–2010.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2011 totalt 92 miljoner kronor till Jord- bruksverket och Skogsstyrelsen under perioden 2011–2014 för att arbeta med minskning av den administrativa bördan. Jordbruksverket har med anledning av detta på regeringens uppdrag under 2010 genomfört ett förberedande arbete för att starta en gemensam kundsupport tillsammans med länsstyrelserna, digitalisering av dokument och e-arkiv för lantbrukaren samt fortsatt utveckling av Mina sidor för lantbrukaren för att på så sätt öka tillgängligheten och överblicken. Mina sidor är en e-tjänst som samlar en lant- brukares uppgifter på ett ställe för att ge ökad överblick och service.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utöver dessa medel återfördes under 2010 även 12 miljoner kronor av skatten på handels- gödsel och bekämpningsmedel till Jordbruks- verket för arbetet med förenklingar. De största förenklingarna har skett inom djurområdet, t.ex. införandet av elektronisk stalljournal och för- enklad rapportering i stalljournalen. Jordbruks- verket har även arbetat med e-tjänster för att underlätta överföring av stödrätter mellan lant- brukare. Även SAM-internet, den internettjänst som används för att söka gårdsstöd, kompensa- tionsbidrag och miljöersättningar har förbättrats under 2010. Som ett pilotprojekt på Jordbruks- verkets initiativ har tre län under 2011 inte skickat ut pappersblanketter för stödansök- ningar och endast erbjudit ansökningsmöjlighet via SAM-internet. Jordbruksverket har för avsikt att alla län fr.o.m. 2012 ska gå över till ansök- ningar via internet.

I tabell 2.7 presenteras Tillväxtverkets beräk- ningar av förändringen av de administrativa kostnaderna t.o.m. 2009, samt en prognos för 2010.

Enligt prognosen för 2010 har de administra- tiva kostnaderna för Landsbygdsdepartementets ansvarsområden minskat med drygt 40 procent för jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet och med 36,5 procent för livsmedelsområdet.

I samband med regeringens avskaffande av kravet på att upprätta skogs- och miljöredo- visning (SMÖR) har nästan samtliga administ- rativa krav till följd av skogsvårdslagen upphört. Genom riksdagens beslut om regeringens pro- position Gränser i skog (prop. 2009/10:201, bet. 2009/10:MJU28, rskr. 2009/10:352) gjordes ändringar i skogsvårdslagen när det gäller skyddsskog, svårföryngrad skog och fjällnära skog för att åstadkomma en regelförenkling för skogsbruket utan att minska skyddet för andra intressen.

De administrativa kostnaderna till följd av livsmedelslagstiftningen har minskat framför allt beroende på klargöranden rörande spårbarhet av livsmedel.

På jordbruksområdet har de administrativa kostnaderna minskat med 10,2 procent t.o.m. 2010 vilket framför allt beror på förändringar i rapporteringskrav och höjd gräns för ansökan om gårdsstöd.

Under 2010 har införandet av nya omfattande EU-förordningar inom fisket inneburit att administrationskostnaderna varit i stort sett oförändrade. I samband med avvecklingen av Fiskeriverket har förvaltningen av den euro- peiska fiskerifonden införlivats i Statens jord- bruksverk den 1 juli 2011. En gemensam huvudman för både jordbruks- och fiske- fonderna förväntas medföra positiva synergier med minskad administration som följd.

Analys och slutsatser

Målsättningen att uppnå en minskning av företa- gens administrativa kostnader inom Lands- bygdsdepartementets område har uppnåtts med marginal, 36 procent. Regeringen har satt upp ett högre mål med 50 procents minskning på Landsbygdsdepartementets område.

För att få god effekt i regelförenklingsarbetet är det viktigt att arbeta med EU-regelverket och tillämpningen av detta. Det är även viktigt att de satsningar som görs för att underlätta för bru- karnas kontakter med myndigheter leder till minskad administrativ börda.

Övergången till att endast söka stöd via inter- net kommer att leda till mindre fel i ansökning- arna och därmed en säkrare hantering av stöd. Risken för finansiella korrigeringar från EU- kommissionen minskar när andelen fel sjunker.

Effekten för varje enskild företagare varierar beroende på produktions- och driftsinriktning. För företagare med djurproduktion eller livs- medelsförädling har påverkan varit mer påtaglig jämfört med effekten för t.ex. renodlade växt- odlingsföretag. Det beror bl.a. på de förenklingar som har gjorts av t.ex. stalljournaler.

Även om målet för den förra mandatperioden totalt sett har uppnåtts kan det konstateras att jordbrukslagstiftningen (-10,2 procent) och fiskelagstiftningen (oförändrad) med tillhörande förordningar och föreskrifter inte har minskat i önskvärd takt. Det är därför angeläget med ytterligare satsningar speciellt inom dessa områ- den. Inom jordbrukslagstiftningen är det främst på EU-området som det behövs ytterligare sats- ningar. Inom fiskeområdet måste dock stor hän- syn tas till den allvarliga situation som råder för många fiskbestånd, vilket kräver tillräckliga och effektiva kontrollåtgärder.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.7 Förändring av de administrativa kostnaderna 2006–2010

Miljoner kronor

Lagstiftningsområde	Totalkostnad	Totalkostnad	Totalkostnad	Totalkostnad	Kostnad 2010	Uppskattad
	2006	2007	2008	2009	och framåt	förändring i %
					(prognos)	2006–2010
Jordbruk	357	340	332	329	321	-10,2
Skogsbruk	228	228	228	5	5	-98,0

Fiske	23	23	23	23	23	0

Summa jordbruk, skogsbruk och fiske	609	592	583	358	349	-42,7
Livsmedel	8 400	8 400	5 400	5 333	5 333	-36,5

Totalt	9 009	8 992	5 983	5 691	5 682	-36,9

Källa: Tillväxtverket.

Sverige – det nya matlandet

Syftet med visionen Sverige – det nya matlandet är att skapa bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Visionen är uppdelad i fem fokusområ- den: måltiden inom offentlig sektor, primärpro- duktion, förädlad mat, matturism och restau- rang. Insatser för att nå visionen genomförs i huvudsak inom ramen för anslaget en konkur- renskraftig livsmedelssektor och landsbygds- programmet. I budgetpropositionen för 2011 avsattes ytterligare resurser till Sverige – det nya matlandet, 80 miljoner kronor årligen mellan 2011–2014. Dessa medel kommer bl.a. att använ- das för att bredda insatserna inom arbetet med visionen, däribland insatser för jakt, fiske och måltider inom offentlig sektor. Till arbetet med visionen har en kommunikationsplattform tagits fram under 2010. Arbetet leds av Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket.

Resultat

En konkurrenskraftig livsmedelssektor

Sedan 2008 har totalt 171 projekt beviljats medel motsvarande 93,2 miljoner kronor inom ramen för anslaget en konkurrenskraftig livsmedels- sektor. Under 2010 genomgick bl.a. 14 kommu- ner ett utbildningspaket inom måltidsområdet, både upphandlingsansvariga och måltids- anställda. Även Miljöstyrningsrådet har utökat sina insatser som ska bidra till kompetens- utveckling inom offentlig upphandling av mat.

Regeringen har ökat satsningarna på åtgärder för att öka exporten av livsmedel från cirka 5 miljoner kronor under 2007 till 20 miljoner kronor 2010. En oberoende utvärdering från 2010 visar att 70 procent av de tillfrågade företagen som deltagit i exportfrämjande

aktiviteter upplever regeringens exportsatsningar som mycket positiva och 25 procent av företagen anger att de har ökat sin export med anledning av deltagande i regeringens exportsatsning.

Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 8 procent till nära 55 miljarder kro- nor under 2010. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgår nu till nästan fem procent av den totala varuexporten, vilket är mer än en för- dubbling av andelen på 15 år.

Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin har minskat från 61 000 under 2006 till cirka 54 000 under 2010. Samtidigt har antalet livs- medelsföretag ökat från nära 3 000 företag 2006 till nästan 3 200 företag 2010 enligt statistik från SCB.

Under 2010 ledde ett trettiotal ärenden om livsmedelsexport till att export kunde genom- föras (jämfört med 19 ärenden 2007). Myndig- heterna har även bedrivit ett aktivt arbete för att underlätta export av livsmedel och jordbruks- produkter.

Under 2011 avsattes 12 miljoner kronor för att sänka kostnaderna för köttkontroll främst vid mindre slakterier. Medlen har även använts för att ta bort avgiften för godkännandeprövning av nya slakterier. Under perioden 2007–2010 ökade antalet aktiva mindre slakterier med 25 procent från 113 till 141.

Regeringen arbetar för att öka tillgänglighet av vilt i butik bl.a. genom att öka möjligheter till en lokal marknad för viltprodukter.

Landsbygdsprogrammet

Under 2010 påbörjades en särskild riktad sats- ning inom landsbygdsprogrammet på Sverige – det nya matlandet som omfattar 160 miljoner kronor för 2010–2013. Medlen fördelas till

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 2.8 Beviljat stöd inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och landsbygdsprogrammet för insatser inom Sverige – det nya matlandet

Tusental kronor

Fokusområde	2007	2008	2009	2010	2007–2010
Offentlig mat	54	220	6 076	10 299	16 649

Primärproduktion	5 683	6 708	5 339	33 455	51 186
Förädlad mat	29 268	108 374	79 209	104 539	321 390

Matturism	6 873	26 868	29 824	58 711	122 276

Restaurang	645	6 481	6 034	14 538	27 698
Totalt	42 523	148 651	126 482	221 543	539 199

Antal beviljade stöd	114	323	400	456	1 293

företagsstöd såsom investeringsstöd samt pro- jektstöd och kompetensutveckling.

Mellan åren 2007–2010 har det från lands- bygdsprogrammet satsats nästan 469 miljoner kronor inom ramen för Sverige – det nya mat- landet. Under perioden har 1 166 företag eller projekt med inriktning mot livsmedel och mat- turism fått stöd. Förädlad mat är det fokus- område inom visionen där det har utbetalats störst andel stöd inom landsbygdsprogrammet.

Tabell 2.8 sammanfattar insatserna inom en konkurrenskraftig livsmedelssektor och lands- bygdsprogrammet.

Fiskeprogrammet

Inom fiskeprogrammet görs flera satsningar för att främja Sverige – det nya matlandet Åtgär- derna är av betydelse främst för visionens fokusområden primärproduktion, förädlad mat och matturism. Vidare har det under 2010 funnits möjligheter att söka medel till åtgärder inom vattenbruket och beredningsindustrin.

Medlen har även gått till satsningar på fiske- turism och god fiskevård vilket innebär möjlig- heter för turistföretagare på landsbygden.

Analys och slutsatser

Sverige – det nya matlandet är en vision om att skapa fler jobb genom satsningar på fem fokusområden. Det är också en vision om en livskraftig landsbygd. Arbetet är nu inne på sitt fjärde år. En effektmätning av de mål som är uppställda för visionens respektive fokusområ- den kommer att göras under 2012. Satsningen i budgetpropositionen för 2011 har ökat möjlig- heterna till insatser inom visionens samtliga fokusområden som t.ex. måltiden inom offentlig sektor, vilt samt fiske och vattenbruk. Regering- ens bedömning är att det helhetsgrepp som

tagits över flera branscher har bidragit till en ökad samverkan och dialog som i sin tur leder till nya företag över hela landet.

Livsmedelsindustrin är en viktig arbetsgivare inom det svenska näringslivet med en spridning över hela landet. Med en framgångsrik livs- medelsindustri förbättras även förutsättningarna för jordbrukssektorns företag. Trots den låg- konjunktur som ekonomin genomgått har en svag produktionsökning inom den svenska livs- medelsindustrin resulterat i att livsmedels- branschen klarat sig relativt bra.

Trenden under de senaste åren visar på effek- tivare och mer innovativa svenska livsmedels- företag med färre anställda. Samtidigt ökar anta- let företag inom livsmedelssektorn med små- skalig produktion och t.ex. gårdsförsäljning. Företagen har gynnats genom ökad efterfrågan på ekologiska produkter och mat med lokal prä- gel. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 14 procent under 2009.

Turistnäringen fortsätter att växa vilket bidrar till att stärka visionen Sverige – det nya mat- landet. Närmare en fjärdedel av de pengar som en turist spenderar i Sverige går till mat och mål- tider. Turistnäringen är sysselsättningsintensiv och bidrar till många jobb på landsbygden. Regeringens bedömning är att arbetet med visionen bidrar till att öka medvetenheten om svenska mervärden i mat och måltider och ger samtidigt förutsättningar till ökad turism.

Insatserna inom arbetet med visionen har bidragit till att bygga upp nya kontaktytor och samarbetsmöjligheter.

Satsningen inom fiskeprogrammet med att upprätta fiskeområden är ett led i att stärka diversifiering och företagsamhet inom fiskeri- näringen i kustområden, framför allt med kopp- ling till besöksnäring och matrelaterad turism.

De satsningar som görs inom ramen för en konkurrenskraftig livsmedelssektor, lands- bygdsprogrammet och fiskeprogrammet kom- pletterar varandra och stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet.

Samepolitik

Resultat

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar. Dessutom ska Sametinget leda det samiska språkarbetet.

I november 2010 beslutade Sverige, Norge och Finland att utse nationella förhandlingsdele- gationer och därefter inleda förhandlingar om en nordisk samekonvention mellan de tre länderna. Första förhandlingstillfället hölls i mars 2011.

FN:s råd för mänskliga rättigheter gav Sverige under förhör i Genève sommaren 2010 ett antal rekommendationer som rör hanteringen av olika frågor som rör samerna. Även FN:s special- rapportör i urfolksfrågor har inkommit med en rapport där ett antal frågeställningar och rekommendationer lyfts upp gällande svensk samepolitik. FN:s synpunkter utgör underlag för regeringens framtida samepolitik.

Renskötselkonventionen som är tänkt att bl.a. reglera det gränsöverskridande renbetet mellan Sverige och Norge har ännu inte ratificerats av länderna. Sametinget och Samernas riksförbund har haft synpunkter på förslaget till konvention och ärendet är under fortsatt beredning i Rege- ringskansliet.

Under det gångna året har genomförandet av regeringens nya minoritetspolitiska arbete inten- sifierats. Kommuner och landsting inom det samiska förvaltningsområdet har stöttats i sitt arbete och en rad utbildnings- och informa- tionsinsatser har genomförts. Två samiska språk- center har dessutom etablerats och en uppfölj- ning av efterlevnaden av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har genomförts.

Regeringen har gett ett uppdrag till Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande, Vetenskapsrådet och Forsknings- rådet för arbetsliv och socialvetenskap att i sam-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

verkan utforma och utlysa ett tvärvetenskapligt forskningsprogram omfattande det samiska urfolket, samerelaterade verksamheter och hälsa, arbets- och livsvillkor.

Regeringens vision bruka utan att förbruka sammanfaller till stor del med Sametingets arbete med landsbygdsprogrammet och Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras. Sametinget driver inom programmet flera åtgärder för företags- utveckling med fokus på hållbarhet och långsik- tigt hållbart nyttjande. Regeringen gav 2009 Sametinget i uppdrag att göra en översyn av klimatanpassningsåtgärder för rennäringen samt en analys om möjligheterna att teckna avtal om vinterbete utanför renskötselområdet. Upp- draget har redovisats i november 2010 och bereds för närvarande i Regeringskansliet

Eallinbiras tillfördes medel i och med anta- gandet av propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/2009:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300), där 2011 är slutår för ett antal insatser. Inom lands- bygdsprogrammet har Sametinget ett särskilt genomförandeansvar och ett tematiskt ansvar över samiska närings- och landsbygdsutveck- lingsfrågor. För perioden 2007–2013 är den sammanlagda budgeten drygt 75 miljoner kro- nor. Mellan 2007 och 2010 har 67 ansökningar inkommit, varav 37 beviljats. Vid 2010 års utgång har drygt 45 procent av medlen för- brukats.

Renhjordens storlek 2010 uppgick till cirka 250 000 djur, vilket är i nivå med föregående år. Under senare år har antalet slaktade renar fort- satt minska samtidigt som avräkningspriset har ökat.

Under säsongen 2009/2010 slaktades 52 632 renar. Det är en minskning med 4 procent i jämförelse med 2008/2009 och en minskning med 20 procent i jämförelse med säsongen dessförinnan.

Analys och slutsatser

Det fortsatta arbetet med att utveckla och anpassa rennäringen och de andra samiska näringarna, bl.a. inom ramen för Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras och landsbygds- programmet, utgör delar i att nå visionen bruka utan att förbruka. En ny renskötselkonvention mellan Sverige och Norge bedöms ge förutsätt- ningar för en långsiktigt hållbar renskötsel över riksgränsen. Det samiska språkets ställning i samhället är fortsatt svag. Bedömningen är

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

emellertid att insatserna, såsom utbildnings- insatser riktade mot kommuner och etablering av ett samiskt språkcentrum som påbörjats under 2010, kommer att få positiva effekter på sikt.

Landsbygden – framtidslandet

Resultat

Befolkning, sysselsättning och företagande på landsbygden

Sveriges landsbygder uppvisar både områden som är expansiva och områden med problem i form av befolkningsminskningar. Generellt har områden i närheten av större befolkningscentra en mer dynamisk utveckling än mer glest befol- kade områden. Sveriges folkmängd ökade med 530 000 personer mellan 2000 och 2010. Av denna ökning stod de tre storstadsregionerna för omkring 86 procent. Det är framför allt i norra delarna av landet och i inlandet av riket ned till Bergslagen som har en minskande befolkningsmängd. Tabellen nedan visar befolk- nings-, företags- och sysselsättningsutveckling sedan 2000.

Tabell 2.9 Befolknings-, företags- och sysselsättningsutveckling sedan 2000

Procent

	Befolknings-	Företagsutveckling,	Sysselsättnings-
	utveckling,	2002–2010(tillväxt i	utveckling, 2000–
	2000–2010	antal arbetsställen)	2009(tillväxt i antal
			förvärvsarbetande)
Stadsområden	+9,9	+17,6	+8,3

Landsbygds-	-0,2	+10,5	+0,1
områden
Glest befolkade	-7,6	+5,6	0
landsbygds-
områden

Hela riket	+6,0	+14,4	+5,6

Källa: SCB:s databas RAps-RIS (uttag 2011-05-26)

Tabellen bygger på Jordbruksverkets indelning av kommuner. I skrivelsen En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (skr. 2008/09:167) slog regeringen fast att Sveriges landsbygd är en viktig resurs för hela landets utveckling och hållbara tillväxt samt att arbetet med landsbygdsfrågor ska bedrivas fort- löpande inom alla politiska områden. Genom en förbättrad samordning av arbetet med lands- bygdsfrågor inom Regeringskansliet har lands- bygdsperspektivet stärkts och tydliggjorts inom ett stort antal politiska områden.

Genomförandet av landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 består av ett trettiotal olika åtgärder, var och en med angivna omfattnings-, resultat- och effekt- mål för vilka indikatorer har definierats. Här redovisas huvuddragen av resultaten från de fyra första åren av genomförandet.

Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra olika åtgärdsområden, s.k. axlar. Effekten av åtgärderna kan redovisas först efter genomförda utvärderingar. En halvtidsutvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet genomfördes under 2010 av Sveriges lantbruksuniversitet. Utvärderingen drar slutsatsen att flera delar inom programmet fungerar bra men att vissa delar, framför allt inom axel 1 (förbättra jord- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft) och axel 3 (diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden), inte når upp till de mål som föresatts inom programmet.

Under 2010 genomfördes en större ändring av landsbygdsprogrammet. Ändringen var bl.a. ett led i genomförandet av den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2009. Ytterligare medel tillfördes därmed programmet från direktstöden. Ökade medel tillfördes också programmet som ett led i den europeiska eko- nomiska återhämtningsplanen. Sammantaget tillfördes programmet cirka 1 100 miljoner kronor. De tillförda medlen har använts för satsningar på klimat, förnybar energi, vatten- hushållning, biologisk mångfald, omstrukture- ring av mjölksektorn samt bredband. Därutöver gjordes ändringar i programmet för att öka måluppfyllelsen av flera av miljöersättningarna samt ökade satsningar på Sverige – det nya matlandet.

Tabell 2.10 Beviljat stöd till särskilda utmaningar

	Budget, mnkr	Utfall 2010	Budget-
	2010–2013		utnyttjande, %
Klimat	138 000	48 100	19
Förnybar energi	306 000	57 600	35
Vattenkvalitet	186 000	27 800	15
Biologisk	243 000	243 000	100
mångfald
Omstrukturering	15 000	540	4
mjölk
Bredband	191 000	91 000	48
Summa	1 079 000	468 100	43

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Vid ett jämnt budgetutnyttjande per år under programperioden bör 53 procent av hela

programmets budget vara utnyttjad vid utgången av 2010, dvs. efter fyra av sju år. Resultaten av åtgärder med syftet att förbättra miljön och landskapet (axel 2) redovisas under avsnitt 2.5.2 De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energi- produktion.

Förbättra jord- och skogsbrukssektorns konkurrenskraft (axel 1)

Det övergripande målet för åtgärderna är att de gröna näringarna ska vara miljö- och resurs- effektiva och ha en nyckelroll i Sveriges energi- produktion. Målgruppen för åtgärderna är före- tagare inom de areella näringarna och livs- medelsföretagare. Åtgärderna syftar till att stärka företagens utvecklings- och konkurrenskraft genom kompetensuppbyggnad, ny modern tek- nik, resurseffektiva produktionsmetoder och nya produkter.

Tabell 2.11 Åtgärder för en förbättrad konkurrenskraft

Åtgärd	Indikator	Mål för hela	Utfall	Utfall
		perioden	2007–	2007–2010
		2007–2013	2010	i procent
				av målet
Kompetens-	Antal
utveckling	deltagare
– Jordbruk1		435 200	280 935
– Skog1		93 000	86 943	65
Startstöd	Antal
	etableringar	1 100	938	85
Investerings-	Antal företag
stöd
jordbruk1		7 300	4 232	58
Investerings-	Antal företag
stöd föräd-
lingsledet		700	603	86

1 Inklusive utmaningsmedel.

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Investeringsstödet är den budgetmässigt största åtgärden inom axel 1. Antalet ansökningar till investeringsstödet har ökat med 12 procent under 2010, vilket tyder på att investeringsviljan inom jordbruket har vänt efter en nedgång under 2009. Inom axel 1 har åtgärder för att öka sam- arbete och småskaliga infrastrukturinsatser inom de areella näringarna en betydligt lägre anslut- ning än väntat. Det genomsnittliga budget- utnyttjandet för axel 1 är 60 procent hittills.

Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (axel 3)

Det övergripande målet för åtgärderna är ett dynamiskt och livskraftigt näringsliv i hela landet som leder till fler jobb och högre tillväxt i lands- bygdens ekonomi. Målgruppen för åtgärderna

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

inom axeln är småföretagare på landsbygden. Åtgärderna under axel 3 ska leda till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja jobb, en hög livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart utnyttjande av landsbygdens samlade resurser.

Tabell 2.12 Åtgärder för diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

Åtgärd	Indikator	Mål för	Utfall	Utfall 2007–
		hela	2007–	2010 i procent
		perioden	2010	av målet
		2007–
		2013
Diversifie-	Antal stödda	2 650	752	29
ring i jord-	företag/projekt
bruksföretag
Affärsutveck	Antal stödda	3 620	1 194	33
ling i mikro-	företag/projekt
företag

Främjande	Antal stödda	3 500	855	24
av lands-	verksamheter
bygdsturism
Grundläggan	Antal aktivi-	755	247	33
de tjänster	teter
Byutveckling	Omfattning,	1 200	207	17
	antal byar/-
	lokal grupper
Landsbyg-	Antal	600	145	24
dens natur-	aktiviteter
och kultur-
arv
Kompetensut	Antal del-	105 000	34535	33
veckling och	tagare
information

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Inom axel 3 kan särskilt satsningarna på Sverige

– det nya matlandet och insatsen för att öka till- gång på bredband nämnas. Efterfrågan på medel inom dessa områden har varit mycket stor under 2010. Det genomsnittliga budgetutnyttjandet var 53 procent för axel 3 vid utgången av 2010. För 2009 var motsvarande budgetutnyttjandet 36 procent. Både antalet företag och projekt som fått stöd har ökat betydligt i förhållande till före- gående år.

Leader ( axel 4)

Det övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygds- programmet genom förankring, inflytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden ska omfatta programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3. Målet är att minst 60 Leaderområden ska bildas under program- perioden.

Under 2010 var 63 Leaderområden igång med verksamheter över hela landet och beslutstakten

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

för projektstöd ökar	fortfarande. Totalt har
1 558 Leaderprojekt	beviljats och budget-

utnyttjandet för axel 4 var vid 2010 års utgång 39 procent. Det förhållandevis svaga budget- utnyttjandet i axel 4 har sin förklaring i att flera av Leaderområdena kom igång sent i program- perioden.

Analys och slutsatser

Landsbygden i Sverige uppvisar en heterogen bild med stora variationer mellan olika områden. Den tätortsnära landsbygden har i flera avseen- den en expansiv och dynamisk utveckling. Sam- tidigt finns andra områden med svag befolk- ningsutveckling. Konjunkturnedgången 2009– 2010 präglar utvecklingen av såväl antalet arbets- ställen som sysselsättningen på landsbygden. Den ökning i sysselsättning som landsbygden upplevt under åren före konjunkturnedgången försvann i stor utsträckning i samband med den omfattande avmattningen i ekonomin. Dock förefaller det, enligt tillgänglig statistik över sysselsättning och arbetsställen, som att ekono- min återhämtade sig under 2010. Detta visar att landsbygdsområdena ger förutsättningar för fler jobb och företag, trots att folkmängden på landsbygden minskat totalt sett sedan 2000.

För att tillvarata och stärka landsbygdernas utvecklingskraft krävs insatser av många aktörer på olika samhällsnivåer. Regeringens inriktning är därför att, i de frågor där det är relevant, fort- satt verka för att införliva landsbygdsperspekti- vet som en naturlig del i alla politiska områden och att skapa mervärden genom samverkan mellan olika områden. Från och med januari 2011 kommer detta fortsatta arbete att samord- nas av Landsbygdsdepartementet.

Landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för jobb och tillväxt såväl som för ett hållbart resursutnyttjande på landsbygden och om- fattande insatser genomförs nu inom alla axlarna. Målet för budgetutnyttjande i axel 1 är helt uppfyllt och för axel 3 och 4 är målet i huvudsak uppfyllt. Dock finns inom programmet vissa åtgärder som fortfarande har ett lågt utnyttjande, trots riktade informationsinsatser från både Jordbruksverket och länsstyrelserna. Regeringen kommer under 2011 att pröva om justeringar är nödvändiga för att öka programmets effektivitet. Den halvtidsutvärdering som genomfördes under 2010 kommer att utgöra ett underlag inför den programändring som regeringen avser att göra under hösten 2011. Flera av slutsatserna i

utvärderingen är dock av mer långsiktig karaktär och utvärderingen utgör därmed också ett vik- tigt underlag inför utformning av framtida landsbygdsprogram.

Efterfrågan har varit god under 2010 på de medel som tillfördes programmet som ett resul- tat av den s.k. hälsokontrollen av CAP till särskilda utmaningar klimat, förnybar energi, vatten och biologisk mångfald. Även efterfrågan på de medel som tillkom genom den finansiella återhämtningsplanen inom EU för ökad tillgång till bredband har varit mycket stor.

Jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige

Resultat

Villkoren för stöd till jordbruket i norra Sverige regleras i Sveriges anslutningsfördrag med EU. Den produktion som är stödberättigande har successivt minskat sedan 1995. Det är i de mest glesbygdsdominerade inlands- och skogsområ- dena som tillbakagången är störst. I dessa områ- den minskar såväl antalet jordbruksföretag som jordbruksproduktionen. Jordbruksföretagen är mer livskraftiga i bygder med något bättre naturgivna förutsättningar.

Under 2010 genomfördes höjningar av ersätt- ningsnivåerna. Detta medförde att summan av utbetalda stöd uppgick till 277 miljoner kronor under 2010, vilket är en ökning med cirka 6 miljoner kronor jämfört med 2009.

Analys och slutsatser

I juli 2010 godkände kommissionen Sveriges för- slag om förändringar av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Förslaget innebär för- enklingar och större flexibilitet i utformningen av stödet. Trots en höjning av ersättnings- nivåerna under 2010 sjönk den samlade produk- tionsvolymen i norra Sverige för alla jordbruks- produkter och särskilt för mjölk. Den tidigare oberoende utvärderingen har dock visat att stödet är betydelsefullt för jordbruket och landsbygden i norra Sverige och dess möjligheter att övervinna naturgivna nackdelar och medver- kar till att bevara odlingslandskapet och dess miljövärden. Regeringen avser även, i samband med det nya regelverket för EU:s jordbruks- politik efter 2013, göra en översyn som kan föranleda förändringar inom det nationella stödet.

Fiskeprogrammet

Resultat

Programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007– 2013 började genomföras under våren 2008 och har som mål att bl.a. minska flottkapaciteten, öka lönsamheten för fiskerinäringen, minska miljöbelastningen orsakad av svensk fiskeri- näring och förbättra förutsättningarna för natur- liga bestånd. Fram till i maj 2011 hade 275 miljo- ner kronor beviljats till olika insatser, vilket motsvarar cirka 56 procent av programbudgeten av EU-medel för sjuårsperioden. De områden där mest medel för åtgärder beviljats är skrotning av fiskefartyg, utveckling av vattenbruk och fiskehamnar, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran samt pilotprojekt om förädlingsvärde hos sillprodukter.

För att komma tillrätta med överkapaciteten inom svenskt fiske har Fiskeriverket under 2010 slutfört en skrotningskampanj för bottentrålare där skrotningsstödet uppgick till 92,7 miljoner kronor uppdelat på 24 fartyg. De två genom- förda skrotningskampanjerna under 2009 och 2010 har inneburit att segmentets totala brutto- tonnage minskat med omkring 25 procent. Samtliga tillstånd kopplade till de skrotade farty- gen har återgått till Fiskeriverket och har under 2011 fördelats till de kvarvarande fartygen med en förväntad lönsamhetsökning som följd.

Under året har även fem ytterligare fiske- områden inrättats. Med fiskeområde avses ett geografiskt område där ett antal åtgärder inom fiskeprogrammet skapar fler arbetstillfällen, sär- skilt med koppling till fisketurism. Totalt är vid 2010 års utgång 14 fiskeområden inrättade.

Fiskeriverket har under 2010 presenterat en rapport om det småskaliga kustfisket, som redo- gör för vad som präglar ett småskaligt kustfiske, dess problem samt vilka åtgärder som skulle kunna bidra till att stärka detta fiske. Regeringen arbetar vidare med att fortsatt stärka detta fiske då småskaligt fiske bidrar till ett levande kust- samhälle.

Analys och slutsatser

En ökning av måluppfyllelsen av fiskeprogram- met kan ses i relation till en generell ökning av beslut och utbetalningar. Det finns en fortsatt hög efterfrågan på projektmedel och totalt 40 procent av utbetalningarna var i maj 2011 genomförda. Efter genomförd skrotnings-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kampanj förväntas de ekonomiska förutsättning- arna för de fiskeföretag som är kvar i den demer- sala flottan ha förbättrats.

Vattenbruk, fritidsfisket och fritidsfiskebaserat företagande

Resultat

Vattenbruk

Under 2010 fanns det, enligt Statistiska central- byrån (SCB) 88 producerande odlingsanlägg- ningar av matfisk och 76 odlingsanläggningar som producerade utsättningsfisk (s.k. sättfisk) för fiskevårdande åtgärder. Matkräftor och sätt- kräftor producerades i 30 respektive 8 anlägg- ningar. På västkusten bedrevs musselodling i 12 anläggningar. Matfiskeproduktionen har ökat med 28 procent jämfört med 2009. Den uppgick till 7 851 ton slaktvikt och värdet uppskattas till 254 miljoner kronor, vilket är en ökning med 20 procent från föregående år. Merparten av matfiskproduktionen utgjordes av regnbåge som uppgick till 6 673 ton slaktvikt till ett värde av cirka 216 miljoner kronor följd av röding, ål och lax/öring. Under 2010 sysselsatte det svenska vattenbruket cirka 399 personer, varav 11 pro- cent var kvinnor.

Tabell 2.13 Produktion, omsättning och antalet sysselsatta i vattenbruk

	2010	2009	2008
Produktion i ton	11 719	8 218	7 952

Omsättning i mnkr	334	280	316
Antal sysselsatta	399	424	379

Källa: Statistiska centralbyrån.

För att underlätta utvecklingen av vattenbruket i Sverige har regeringen bl.a. förstärkt medfinan- sieringen i fiskeprogrammet. I och med att Jord- bruksverket per den 1 juli 2011 övertar ansvaret för främjandet av vattenbruksnäringen har också myndigheten fått i uppdrag att skapa en gemen- sam myndighetsingång för vattenbruksföreta- gare och att utarbeta en handlingsplan för sektorns utveckling. Vidare har Sveriges lantbruksuniversitets arbete med avel av odlad fisk förstärkts.

Fritidsfiske och företagande inom fisketurism

År 2010 fick Fiskeriverket i uppdrag att stärka fritidsfisket och genomföra insatser för att öka

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

och sprida kunskaper till gagn för ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och fisketurism. Ungefär en miljon svenskar i åldern 16–74 bedriver fritids- fiske minst en gång om året och det samman- tagna antalet fiskedagar uppgår till cirka 13,8 miljoner. Enligt SCB har fångsten under mätperioden 1996–2009 minskat med 25 kilo per år till 15 kilo per fritidsfiskare och år. Jordbruks- verket fick från den 1 juli 2011 då Fiskeriverket avvecklades överta det övergripande operativa ansvaret för främjandefrågor inom fritidsfiske och företagande inom fisketurism.

Analys och slutsatser

Det svenska vattenbruket har visat på ökad omsättning och en relativt stabil sysselsättnings- grad under de senaste tre åren. Regeringen gör bedömningen att det finns en fortsatt potential för vattenbruket i Sverige. Det framgår också av betänkandet SOU 2009:26 Det växande vatten- brukslandet.

Både inhemsk och utländsk fisketurism växer och är en viktig del av den naturbaserade turism som bl.a. regeringen satsar på i Sverige – det nya matlandet. Fisketurismföretagande har en fram- tida potential på landsbygden, i kustområden och våra insjöar.

Jakt- och viltförvaltning

Resultat

Vildsvin

En nationell förvaltningsplan för vildsvin har tagits fram under 2010 och utgör en kunskaps- bas vid länsstyrelsernas arbete med regionala planer för vildsvin. Avskjutningen av vildsvin 2009/2010 blev cirka 65 000 djur, vilket indikerar att stammen har fördubblats på tre år, till omkring 150 000 djur.

Regeringen ordnade i november 2010 ett möte med landshövdingar, berörda myndigheter och intresseorganisationer i syfte att utgöra avstamp för en kontrollerad förvaltning av vild- svinsstammarna på kort och lång sikt.

Älg

Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning i enlighet med regeringens proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen (bet. 2010/11:MJU6, rskr. 2010/2011:49). Beslutet innebär att den nuvarande organisationen av

jakten efter älg ändras med syfte att skapa en ekosystembaserad älgförvaltning lokalt. Älg- skötselområdenas uppgifter och utformning ändras i jaktlagen samtidigt som nuvarande bestämmelser om licensområden, s.k. A-, B- och E-områden, förenklas. En ny form av över- gripande förvaltningsområden för samordning av älgjakten inrättas. Bestämmelserna om den nya älgförvaltningen träder i kraft den 1 januari 2012.

Eftersök av trafikskadat vilt

Antalet viltolyckor ökade under 2010 med 7 procent till 47 475. Mest ökade trafikolyckorna där älg och rådjur var inblandade. Databasen för trafikeftersök har utvecklats bl.a. genom att varje viltolycka nu har en exakt geografisk plats- angivelse. Vid årsskiftet låg den genomsnittliga uppklarandegraden vid eftersök på cirka 80 pro- cent. Eftersom databasen till stora delar är tillgänglig för allmänheten kan den som vill se var viltolyckorna inträffar i sitt närområde. Detta bedöms vara en stor tillgång i det fortsatta arbe- tet med att förebygga viltolyckor.

Viltförvaltningsdelegationer

I syfte att främja och stärka den regionala och lokala delaktigheten i förvaltningen av viltet har regeringen beslutat inrätta en viltförvaltnings- delegation vid varje länsstyrelse. Sedan den 15 februari 2010, då beslut om skyddsjakt delegerades från Naturvårdsverket till länsstyrelserna, beslutar de flesta länsstyrelser själva om skyddsjakt på stora rovdjur i län med reproducerande stammar av rovdjuren.

En integrerad viltövervakning

Naturvårdsverket och Statens veterinärmedi- cinska anstalt lämnade den 1 april 2010 ett förslag till regeringen om ett viltövervaknings- program som integrerar populations- och hälsoövervakning av vilt. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Regeringens arbete med att regionalisera viltför- valtningen har fortsatt genomförts genom att beslut om skyddsjakt på stora rovdjur har dele- gerats till länsstyrelserna. Det regionala ansvaret för förvaltningen av vildsvinen har tydliggjorts, vilket ökar förutsättningarna för en förbättrad kontroll av stammen.

Den nya älgförvaltningen syftar till en bättre styrning och samordning av älgjakten genom en

lokal ekosystembaserad adaptiv förvaltning. Målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna och en pro- duktionsanpassad älgjakt. Hänsyn måste därmed tas till både förutsättningarna för skogsproduk- tion och den biologiska mångfalden. En anpass- ning måste även ske till förekomsten av rovdjur för vilka älgen är bytesdjur.

Antalet trafikolyckor där viltet varit inblandat har ökat markant på senare år och samhällets kostnader för viltolyckor överstiger en miljard kronor årligen. Ett utvecklat datastöd har med- fört förbättrade möjligheter att förebygga vilt- olyckor och bör leda till en ökad kvalitet och effektivitet inom eftersöksorganisationen, vilket är viktigt såväl för djurskyddet som kostnads- bilden.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Ett flertal insatser under 2010 har ingått i regeringens strävan att nå målet.

De stimulansåtgärder för företag som rege- ringen har genomfört under de senaste åren har varit betydelsefulla för de areella näringarna.

Resultatet av högnivågruppen och konkur- rensverkets rapport visar att det är viktigt att fortsätta arbeta för att öka konkurrenskraften i primärproduktionen.

Åtgärder för att stärka det svenska jord- brukets konkurrenskraft har skett. Företagens administrativa kostnader inom de areella näring- arna har minskat ytterligare och under perioden 2006–2010 är minskningen med god marginal uppnådd mot det uppsatta målet. Förbättringen av styrningen och hanteringen av stödverksam- heten har lett till både snabbare utbetalningar och säkrare material för jordbrukarna.

Att skapa fler jobb och en livskraftig lands- bygd sker bl. a. genom visionen Sverige – det nya matlandet. Ökad samverkan och dialog kan i sin tur leda till nya företag över hela landet. Rege- ringens satsning på insatser för innovation, kompetens, logistik och mat med mervärde är viktig för att uppnå målsättningarna inom livs- medelsstrategin, något som den utvärderingen som gjordes under 2010 visar på. Fler export- relaterade problem som t.ex. godkännande av

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

svenska anläggningar för export har lösts och skapat ytterligare möjligheter för export av svenska livsmedelsprodukter.

Livsmedelsstrategin, fiskeprogrammet och landsbygdsprogrammet kompletterar varandra och stärker möjligheterna att nyttja den totala potential som finns till ett dynamiskt och kon- kurrenskraftigt näringsliv med ökat företagande, tillväxt och fler jobb i hela landet.

Sammantaget bedömer regeringen att de redovisade insatserna under 2010 bidragit till att nå målet om ett dynamiskt och konkurrens- kraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.

2.5.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

De gröna näringarnas klimatarbete

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

-Utsläpp av växthusgaser från jordbruks- mark

-Skog och skogsmarks nettoupptag av växt- husgaser uttryckt som koldioxidekviva- lenter

Resultat

År 2009 hade utsläppen av växthusgaser från jordbruket minskat med drygt 11 procent i jämförelse med 1990, och med drygt 1 procent i jämförelse med 2008.

Under 2009 genomfördes en större program- ändring av landsbygdsprogrammet som ett led i genomförandet av hälsokontrollen (se avsnittet Landsbygden – framtidslandet). En del av pro- gramändringen gjordes i syfte att dels minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser, dels anpassa jordbruket till ett förändrat klimat samt öka skogsbrukets kompetens kring klimatrelaterade frågor. Under våren 2010 infördes ett ekono- miskt stöd till företag för en energikartläggning av företagens verksamheter och anläggningar, inklusive förslag på åtgärder.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagram 2.2 Utsläpp av växthusgaser från jordbruket

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

8,7
8,6
8,5
8,4
8,3
8,2
8,1
8
7,9
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009

Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2011 (exklusive nettoupptag av CO2 i jordbruksmark).

Under 2010 har regeringen gjort ytterligare sats- ningar för att tillvarata skogsbrukets roll för minskad klimatpåverkan. Skogsstyrelsen har fortsatt att utveckla sin rådgivning i syfte att höja skogsbrukets kunskapsnivå dels om metoder för en långsiktigt hållbar ökning av tillväxten i skogen, dels om möjliga anpassningsåtgärder.

Skog och skogsmark hade 2009 ett nettoupp- tag på cirka 46 miljoner ton koldioxidekvivalen- ter, vilket innebär en liten minskning (3 procent) jämfört med 1990 men en ökning med 16 pro- cent jämfört med 2008. Anledningen till den kraftiga ökningen beror till stor del på en mins- kad avverkning under 2009. Under 2010 hade avverkningsnivån dock återhämtat sig.

Diagram 2.3 Nettoupptag av växthusgaser inom skogsbruket

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Källa: Naturvårdsverket, National Inventory Report 2011 (exklusive upplagring i
träprodukter).

Sverige har fortsatt att driva skogens betydelse för minskad klimatpåverkan i såväl de inter- nationella klimatförhandlingarna som inom EU, i syfte att hitta en lämplig balans mellan möjlig- heten att lagra kol i växande skog och skogs-

produkter och den potential som finns att öka substitutionen av fossila bränslen. Under 2010 nåddes en överenskommelse om ett ramverk för åtgärder i utvecklingsländer för att minska avskogning och öka arealen hållbart brukad skogsmark i syfte att minska utsläppen av växt- husgaser. Inom klimatkonventionen har även diskussionerna kring framtida regelverk för hur i-länder ska bokföra kolförrådsförändringar inom skog och mark utvecklats i positiv riktning under året, bl.a. finns samsyn om att i framtiden inkludera träprodukters kollagrande funktion.

Analys och slutsatser

Minskningen av jordbrukets utsläpp av växthus- gaser beror till stor del på en fortsatt lägre användning av mineralgödsel, minskade volymer stallgödsel samt en minskad åkerareal. Använd- ningen av mineralgödsel har haft en svag nedåt- gående trend de senaste åren. Dessutom kan noteras att antalet nötkreatur har minskat med 2 procent 2010 jämfört med 2008 vilket leder till minskade utsläpp av växthusgasen metan.

Nettoutsläppen av växthusgaser från jord- bruksmark samt övrig markanvändning ligger jämförelsevis stabilt totalt sett, men kan variera mellan olika marker.

Mätosäkerheten kring upptag och utsläpp från jord- och skogsbruk är stor. Metoder för att mäta jordbrukets och skogsbrukets upptag och utsläpp av växthusgaser har dock utvecklats under 2010. Inom skogsbruket inkluderas nu bl.a. det kol som finns kvar i stubbar. Tidigare antogs att allt kol släpptes ut i atmosfären som koldioxid när träden avverkades. Sammantaget innebär förändringarna att den rapporterade kolsänkan ökat. Förändringarna gäller hela tid- serien, även bakåt i tiden, vilket innebär att även tidigare års upptag har ökat.

I landsbygdsprogrammet för perioden 2007– 2013 ingår ett antal åtgärder för att minska jord- brukets utsläpp av växtnäringsämnen. Ett flertal av dessa åtgärder har även en positiv effekt för klimatet. Särskilt kan nämnas ersättning för odling av fånggrödor, vilket minskar utsläppen av kväve till vatten och därmed lustgasavgången från det utlakade kvävet. De medel som öron- märktes för klimatåtgärder i landsbygds- programmet förväntas minska utsläppen av växthusgaser med cirka 650 000 ton koldioxid till 2013.

Regeringen drar slutsatsen att de gröna när- ingarnas klimatarbete bidrar till minskade

utsläpp av växthusgaser och en mer hållbar pro- duktion och konsumtion.

Energibesparingar är med all sannolikhet den åtgärd som på kort sikt får störst effekt på utsläpp av växthusgaser i förhållande till insats. Genom att öka medvetandet hos den enskilde företagaren inom de areella näringarna kan ener- gibesparingar göras.

De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

Resultat

Bioenergi från den gröna sektorn svarar i dags- läget för nästan en tredjedel av den svenska ener- gianvändningen. I dag utgör produktionen av bioenergi från jord och skog cirka en femtedel av Sveriges totala tillförda energi. Tillförseln av bio- energi för energiproduktion har ökat med cirka 32 procent sedan 2004. Mellan 2009 och 2010 ökade tillförseln med hela 20 TWh, från 124 TWh till 144 TWh. Ungefär 90 procent av bioenergin kommer från skogssektorn och till stor del från industrins biprodukter. I skogs- industrin eldas restprodukter som bark, röt- skadad ved och svartlut för interna processbehov men också för att producera el, värme och biodrivmedel. Jordbruket bidrar med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion.

Nyplantering av fleråriga energigrödor på ungefär 107 hektar har skett under 2010. Den totala arealen som nyplanterats med etablerings- stöd under perioden 2007–2010 är 982 hektar.

I december 2010 hade 23 biogasanläggningar beviljats investeringsstöd om ett totalt belopp om cirka 39 miljoner kronor. Befintlig statistik pekar på att många fler biogasanläggningar är på väg att beviljas stöd under 2011.

Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Ener- gimyndigheten redovisade den 31 augusti 2010 ett regeringsuppdrag om en sektorsövergripande biogasstrategi. Strategin spänner över allt från insamling av matavfall, samhällets avfallsström- mar, styrmedel i energipolitiken och växt- näringsåterföring till Sveriges transportinfra- struktur.

Mot bakgrund av det nationella målet på 20 procent effektivare energianvändning till 2020 fick Energimyndigheten, Skogstyrelsen, Jord- bruksverket, Fiskeriverket och Sametinget 2009 i uppdrag att kartlägga de areella näringarnas energianvändning och ge förslag på möjliga

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

åtgärder för energieffektivisering. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. I diagram 2.4 visas energianvändningen för respektive sektor.

Diagram 2.4 Total energianvändning i de areella näringarna

GWh
5000
4500
4000	4 414
3500
3000
2500
2000
1500
1000		1 495
500			448
0			448	32
0
	Jordbruk (2008)	Skogsbruk (2008)	Fisk (2007)	Rennäringen (2008)

Källa: Energimyndigheten.

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag till rådgivningssystem för jordbruket som kompletterar Energimyndig- hetens energikartläggningscheckar.

Jordbruksverket har tillsammans med Väg- verket (numera Trafikverket) och Skogsstyrel- sen utarbetat en handlingsplan för att främja sparsam körning av större dieseldrivna arbets- maskiner inom bygg- och anläggningsbranschen, jordbruket och skogsbruket.

Analys och slutsatser

Medvetenheten om behovet av att minska bero- endet av fossil energi genom effektiv och hållbar energianvändning har ökat i de gröna näringarna. En kontinuerlig dialog mellan myndigheter och de gröna näringarna är mycket viktig för att finna förnybara och energieffektiva lösningar som bidrar till att minska fossilberoendet i den gröna sektorn. Att öka kunskapen om hur det är möjligt att hushålla med energin i den dagliga verksamheten och sedan ändra beteendet i enlig- het med detta, är ett första steg till att effektivi- sera energianvändningen. Regeringen avser att fortsatt arbeta med effektiviseringar.

Energiproduktion från biomassa ökar och det beror till stor del på en ökad produktion och användning inom skogssektorn. Trenden är att jordbruksprodukter såsom halm, blast och gödsel alltmer används till bioenergiproduktion. Satsningen på investeringsstöd inom lands- bygdsprogrammet för biogasproduktion har ökat intresset för att producera biogas på gårds- nivå och en stadig uppgång av ansökningar note-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ras. De senaste årens relativt höga spannmåls- priser har medfört att intresset att övergå till Salix, som är en flerårig energigröda, minskat. Många analyser visar att det är brist på aktuell information och kunskap om fleråriga energi- grödor framför allt i lantbrukarledet. Mot denna bakgrund har Jordbruksverket under hösten 2010 påbörjat arbetet med en förstärkt informa- tionssatsning om Salix och andra fleråriga ener- gigrödor.

I den tvärsektoriella biogasstrategin identifie- ras olika gemensamma prioriteringar och flask- halsar. Åtgärdsförslagen i biogasstrategin bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Förbättra miljön och landskapet

Resultat

I detta avsnitt behandlas de delmål i miljömåls- systemet där jordbruket har ett utpekat sektors- ansvar. Tabellen nedan sammanfattar ett antal genomförda insatser under 2010.

Tabell 2.14 Genomförda insatser under 2010

Miljökvalitetsmål	Åtgärder under 2010
Ingen övergödning	–	Förstärkt lagstiftning rörande gödselhantering
	–	Utvidgning av projektet Greppa näringen från 12
	till 17 län.
	–	Höjda ersättningsnivåer inom vattenåtgärderna
	(axel 2 i landsbygdsprogrammet)
Ett rikt	–	Ökad information och rådgivning riktad mot
odlingslandskap	slättbygden
	–	Höjda ersättningar för hävd av ängs- och
	betesmarker (axel 2).
Giftfri miljö	–	Effektivitetsbedömningar av 45
	bekämpningsmedel.
	–	Utformning av anvisningar och regler för
	tillämpning av EUs direktiv för hållbar användning
	av bekämpningsmedel.

Myllrande	–	Höjda ersättningar för anläggning av våtmarker
våtmarker	(axel 2)
Begränsad	–	Kartläggning av de areella näringarnas
klimatpåverkan	energiförbrukning.
	–	Utredning om sparsam körning av
	arbetsmaskiner.
	–	Handlingsprogram för minskade växtnärings-
	och växthusgasutsläpp.
	–	Framtagande av biogasstrategi.
	–	Utökning av projektet Greppa näringen till att

omfatta klimat.

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Genomförandet av axel 2 i landsbygdsprogrammet

Det övergripande målet för insatserna i axel 2 i landsbygdsprogrammet är utveckling och bevarande av ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. Insatser inom axel 2 ska bidra

till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan. Den strategiska inrikt- ningen är att

-skapa helhetssyn på landskapet som resurs för boende, rekreation, utveckling och håll- bar tillväxt och som bärare av ett natur- och kulturarv,

-främja aktivt brukande av jordbruksmark i områden med naturgivna nackdelar,

-stärka utvecklingen av brukningsmetoder som minskar negativ miljöpåverkan.

Axel 2 består till övervägande del av miljöersätt- ningar. Dessa är femåriga åtaganden för att sköta mark eller djur efter särskilda villkor. Inom axeln finns också miljöinvesteringar för exempelvis anläggning av våtmarker. Budgetutnyttjandet inom axel 2 är 57 procent, vilket är helt i linje med prognostiserat utnyttjande efter fyra av programmets sju år.

Tabell 2.15 Miljöersättningar

Hektar

Åtgärd	Mål	Utfall 2009	Utfall 2010	Utfall 2010
				i procent
				av målet
Skötsel av
ängs- och
betesmarker	500 000	445 740	440 632	88

Certifierad
ekologisk
produktion	610 000	385 064	438 878	72

Skyddszoner	9 000	4 949	10 117	112

Minskat
kväveläckage	240 000	120 322	143 340	60

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Tabell 2.16 Miljöinvesteringar
Hektar
Åtgärd	Mål för	Utfall 2010	Utfall	Utfall 2010
	program-		2007–2010	i procent
	perioden			av målet
	2007–2013
Anläggning av
våtmarker	6 000	459	1 693	28
Restaurering
av ängs- och
betesmarker	18 000	1 556	5 810	32

Källa: Sammanställning av statistik från Jordbruksverket.

Analys och slutsatser

Fler av delmålen under miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Myllrande våtmarker bedöms i huvud- sak eller delvis vara uppfyllda. Miljöåtgärder och

miljöövervakning blir fortsatt viktiga för att miljökvalitetsmål ska nås. Måluppfyllelsen för målet om Begränsad klimatpåverkan är svårt att bedöma då målet inte är nedbrutet för jord- bruket (se utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för ytterligare beskrivning av miljö- kvalitetsmålen).

Landsbygdsprogrammet har en hög miljö- ambition med insatser som medverkar till att nationella miljökvalitetsmål och internationella åtaganden med anknytning till jord- och skogs- bruket samt till landskapets natur- och kultur- värden kan uppfyllas. Åtgärder inom program- met är i flera fall avgörande för att miljökvali- tetsmålen ska kunna nås.

Under 2010 genomfördes tre större ändringar av landsbygdsprogrammets axel 2. Ytterligare medel tillfördes axel 2 för perioden 2010–2013 som ett led i genomförandet av hälsokontrollen (se avsnitt 2.5.1 Ett dynamiskt och konkurrens- kraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald). Dessa medel har riktats mot insatser för att förbättra vattenkvali- teten, bl. a. genom att öka anläggningen av våt- marker. Därtill har 243 miljoner kronor för perioden 2010–2013 överförts från direktstöden till landsbygdsprogrammet. Dessa medel riktas mot insatser för att stärka den biologiska mång- falden i landets mest värdefulla ängs- och betes- marker. Trots detta minskade totalarealen ängs- och betesmarker något under 2010. En förkla- ring är de ändrade definitionerna av ängs- och betesmarker till följd av EU:s revision 2007 samt att gamla åtaganden som har löpt ut under 2009 inte har förnyats av brukarna. Utöver dessa två ändringar höjdes flera av ersättningsnivåerna inom axel 2 genom omprioriteringar mellan programmets insatser.

Resultatet för 2010 visar att anslutningen till de flesta miljöersättningar ökar. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen överlag är god inom axel 2.

SLU:s halvtidsutvärdering av programmet, vilken genomfördes under 2010, ger ytterligare underlag för att bedöma programmets effektivi- tet. Halvtidsutvärderingen visar att åtgärderna i axel 2 bidragit till ökad biologisk mångfald, be- varande av jordbruksmark med höga natur- värden och förbättrad vatten- och markkvalitet. Regeringen kommer under 2011 pröva om ytterligare åtgärder eller justeringar är nöd- vändiga för att nå de uppsatta målen.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

En skogspolitik i takt med tiden

Indikatorer

För att mäta resultatet för målet används föl- jande indikatorer:

-Virkesförråd och återväxt,

-Röjning och avverkning,

-Skog och vilt i balans,

-Miljöhänsyn,

-Skydd av skogsmark och

-Skydd mot skadeinsekter m.m.

Resultat

Virkesförråd och återväxt

Genom inventeringar (Polytax) har Skogsstyrel- sen mätt och bedömt hur väl skogsbruket lever upp till krav på återväxt och miljöhänsyn vid föryngringsavverkning, baserat på skogsvårds- lagens intentioner.

Drygt hälften av Sveriges totala landareal är produktiv skogsmark. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 80 procent och är nu omkring 2,9 miljarder m3sk (skogskubikmeter). Den årliga tillväxten på pro- duktiv skogsmark är cirka 111 miljoner m3sk. Medelvirkesförrådet på produktiv skogsmark är 130 m3sk/ha och medelboniteten (medelvärdet på skogens virkesproducerande förmåga) på produktiv skogsmark är 5,3 m3sk/hektar och år. Återväxten har förbättrats successivt sedan slutet av 1990-talet, men har sedan mitten av 2000-talet planat ut.

Röjning och avverkning

Arealen utförd röjning i Sverige har ökat från början av 2000-talet. Ökningen har dock av- stannat något under senare år och det föreligger ett omedelbart röjningsbehov på cirka 1,5 miljon hektar.

Enligt Riksskogstaxeringen avverkades (slut- avverkning, gallring och röjning) 902 000 hektar skog under 2009. Under 2010 handlades 70 000 avverkningsärenden, vilket är 25 procent mer än ett normalår och kopplas till bättre konjunktur- läge. Bruttoavverkningen 2009 uppgick till 80,1 miljoner m3sk och prognosen för 2010 är 86 miljoner m3sk. Det kan jämföras med Skogs- styrelsens bedömning att en årlig avverkning på 95–100 miljoner m3sk är långsiktigt hållbar.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Diagram 2.5 Areal med omdelbart röjningsbehov fördelat på 3-årsmedelvärden

Tusen hektar

1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
				0
		986					991					996					997						8					9						0					1				2					3				004		2005				006						7						8						9				0
																					99						99						0						0				0				0																0						0					00						1
																					99						99					0						0				0				0																	0					0						00						0
	1					1					1					1				1						1					2						2				2				2						2						2					2					2						2						2
-					-					-					-					-					-					-						-				-				-						-				-		-					-					-						-						-
4					9					4					5				96					7					8						9					0				1					2					3		4					5				6						7						8
198				8					99					9					96				9					9							9				200				200					00					200		00					00				0						0						0
			19						99					9					9			19					19						19															00							00					00				0						0					20
			19					1					1					1				19					19						19														2								2				2				2						2						20

Källa: Sammanställning av statistik från Skogsstyrelsen.

Skog och vilt i balans

Älgbetning påverkar möjligheten till föryngring med framför allt tall och lövträd vilket påverkar produktionen av virke och den biologiska mångfalden. Regionala och lokala inventeringar som gjorts av Skogsstyrelsen 2010 pekar på ökande skadenivå. I Götaland verkar dock skadorna ha minskat under flera år, från mycket hög nivå (23 procent skada på tall) till en nivå jämförbar med andra delar av landet (12 pro- cent). Som ett led i att finna balans mellan vilt och skog samtidigt som tallföryngring på lämp- liga marker ökar har Skogsstyrelsen initierat ett projekt med detta syfte.

Miljöhänsyn

Skogsstyrelsens inventering av miljöhänsyn vid avverkning visar på höga ambitioner inom skogsbruket men även på brister. Enligt Skogs- styrelsens bedömning har miljöhänsynen inte nått upp till en acceptabel nivå vid 37 procent av arealen föryngringsavverkning vilket är en för- sämring jämfört med tidigare.

Vid 25 procent av föryngringsavverkningarna är miljöhänsynen dock betydligt bättre än Skogsstyrelsens krav. Arealen gammal skog, arealen äldre lövskog samt volymen död ved har ökat vilket ur miljösynpunkt är positivt.

Skydd av skogsmark

En viktig skyddsåtgärd i skog är bevarandet av nyckelbiotoper. Totalt har cirka 82 000 nyckel- biotoper (cirka 380 000 hektar) registrerats hos Skogsstyrelsen. De frivilliga avsättningarna täcker 1,2 miljoner hektar.

År 2010 initierades det femåriga samverkans- programmet ”Kompletterande metoder för skydd av natur” (Komet) mellan myndigheter och markägare i fem län. Syftet är att på ett bättre sätt ta tillvara markägarnas engagemang i arbetet med skydd av natur.

Gemensamma riktlinjer för naturvårdsavtal har tagits fram av Skogsstyrelsen, Naturvårds- verket och Länsstyrelsen i Skåne län. Behovet av att skydda värdefull skog för naturvårdsändamål under miljöbalken beskrivs under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Skydd mot skadeinsekter m.m.

En viktig fråga vad gäller skydd av skog är skadeinsekter och hur insektsangrepp kan mot- verkas. Skogsstyrelsens bedömning är att cirka 300 000 m3 granskog har dödats av granbark- borren under 2010 inom bekämpningsområdet i södra Sverige. I mellersta Norrland noteras omfattande skador från granbarkborre. Röda tallstekeln orsakade under 2010 omfattande kalätning av tall i östra Småland.

Snytbaggeskadorna ligger på en låg nivå i södra Sverige men i delar av Norrland är situa- tionen dock mer problematisk.

I EU-arbetet har Sverige verkat aktivt i över- synen av den gemensamma fytosanitära lagstift- ningen samt särskilt för att hindra spridningen av tallvedsnematoden.

Analys och slutsatser

Utvecklingspotential och nya jobb

Med bas i skogsråvaran finns goda förutsätt- ningar för innovation och förädling och därmed ökad sysselsättning. Export av skog- och skogs- industriprodukter genererade cirka 128 miljarder kronor under 2010 vilket utgör 11 procent av den totala exporten. Det finns cirka 360 000 skogsägare i landet och 200 000 personer arbetar inom skogsindustrin inklusive underleveran- törer. Skogsnäringen är också en viktig arbets- givare inom det svenska näringslivet med en spridning över hela landet. Efterfrågan på bio- energi förutspås stiga markant på längre sikt, framför allt beroende på EU:s målsättning om 20 procent förnybar energi senast 2020.

Den genomsnittliga tillväxten på produktiv skogsmark är dock högre än den genomsnittliga bruttoavverkningen. Det är angeläget att fort- sätta utveckla och sprida kunskap om skötsel- metoder som kan öka råvaruproduktion och

uttag utan att negativt påverka skogsmiljön, den biologiska mångfalden eller kulturmiljövärden.

Baserat på de valda indikatorerna drar rege- ringen slutsatsen att det finns en stor utveck- lingspotential så att nya arbetstillfällen kan skapas med skogen som bas.

Utvecklad skogsskötsel och rådgivning

Skogsstyrelsens årliga bedömning av miljö- hänsyn vid föryngringsavverkning visar att det finns fortsatt behov av insatser i form av tillsyn, ökad rådgivning och information om ett hållbart skogsbruk. Avsaknad av planering under barmarkssäsongen bidrar till försämrat resultat och bedöms till stor del bero på informations- brist.

Skogsbrukare och virkesköpare har ett stort ansvar för att tillräcklig miljöhänsyn tas. Det finns behov av förtydliganden och Skogsstyrel- sen har en viktig roll att följa upp resultatet och föra en dialog med aktörerna om vilka krav som ställs och vilken hänsyn som bör prioriteras.

Den positiva utvecklingen av återväxten sedan slutet av 1990-talet beror till stor del på att plantering som föryngringsmetod successivt har ökat. Ett orosmoment är dock att dagens skade- nivå på grund av viltbetning medför att det i delar av landet är svårt att få en tillfredsställande föryngring av tall vilket också är i strid med den riskspridning som är önskvärd ur klimat- synpunkt. En annan fråga att bevaka är röj- ningsintensiteten som skulle behöva öka. En förutsättning för detta är att skogsnäringen tar sitt fulla ansvar. När det gäller skadeinsekter så har insatser som gjorts haft en dämpande effekt på skadeutvecklingen i de stormdrabbade om- rådena i södra Sverige. Den svenska skogspoliti- ken ger skogsbruket stor frihet och stort ansvar för att nå de högt ställda skogspolitiska målen. God kunskapsförmedling och rådgivning har varit av mycket stor betydelse för att uppnå positiva resultat som bidrar till måluppfyllelsen. Baserat på de indikatorer som valts för att följa utvecklingen drar regeringen slutsatsen att kraftfulla rådgivningsinsatser är viktiga.

Internationella frågor

Det svenska skogsbruket påverkas av vad som händer på den internationella arenan. EU-lag- stiftning påverkar direkt eller indirekt även om det inte finns en gemensam skogspolitik i EU. Som exempel kan nämnas det s.k. förnybarhets- direktivet som reglerar förnybar energi, förord-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ningen om tillbörlig aktsamhet vid handel med skogsprodukter och ramdirektivet för vatten. En fråga som varit aktuell på paneuropeisk nivå gäller den framtida inriktningen på det regionala skogssamarbetet ”Forest Europe” och ett even- tuellt utarbetande av ett legalt bindande avtal.

Skogens roll för klimatet samt förnybar energi redovisas under avsnitten De gröna näringarnas klimatarbete, respektive De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

Ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiske

Indikatorer

Följande indikatorer har använts för att bedöma måluppfyllelsen: kunskapsstatus för värdefulla bestånd, förädlingsvärdet och antal bestånd under förvaltningsplaner samt överskridande av fiskekvoter och kvotutnyttjande.

Resultat

Fiskeripolitiska insatser

Ett hållbart fiske är förutsättningen för att nå regeringens mål att den svenska fiskerinäringen ska producera fisk och fiskeprodukter som efterfrågas av konsumenterna och bidrar till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjö- samhällen. Ett långsiktigt hållbart fiske förut- sätter en balans mellan tillgängliga fiskeresurser och flottans kapacitet. För detta krävs olika för- valtningsbeslut såväl nationellt som inom EU som resulterar i god beståndsstatus hos våra fisk- resurser och som samtidigt ger möjlighet till nyttjande. Regeringen har under 2010 fortsatt arbeta för ett hållbart fiske där långsiktiga planer och biologisk rådgivning varit ledord. Under året kunde den Europeiska kommissionen i sitt årliga policymeddelande om kvoter konstatera att antalet bestånd som fiskas på maximalt hållbara uttagsnivåer har ökat och att antalet överutnytt- jade bestånd minskat. Det är dock ett faktum att ett flertal av EU: s gemensamma fiskbestånd fortfarande bedöms vara överutnyttjade. Ytter- ligare ett problem är att dålig lönsamhet präglar stora delar av det svenska yrkesfisket.

Kunskapsstatusen för arter av betydelse för svenskt yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism har ökat varje år sedan 2004. Under 2010 har totalt 82 bestånd bedömts och utvärderats. År 2010 är också det första år då det inte saknas data

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

för bedömning för någon av de kommersiellt nyttjade fisk- och skaldjursbestånden.

En viktig del i förvaltningsarbetet, är att alltfler av för Sverige viktiga fiskbestånd regleras genom långsiktiga förvaltnings- respektive åter- hämtningsplaner. Resultaten av regeringens utökade arbete med datainsamling, bestånds- och ekosystemanalys under 2010 har därför varit viktiga komponenter för de förvaltningsbeslut som fattats under året. Flera beslut har fattats inom EU under 2010. Enighet nåddes om ökat skydd för känsliga djuphavsarter såsom hajar, skoläst, atlantisk soldatfisk m.fl. Vidare fattades för Sverige viktiga beslut om kvoter i Östersjön och Västerhavet. I samband med kvoterna i Västerhavet antogs på svenskt initiativ en dekla- ration som innebär att man ska utarbeta regler för hur nya hittills oreglerade fisken ska etable- ras. Positivt är också att EU:s kommitté för handel med vilda djur och växter beslutat att det från den 6 december 2010 råder export- och importförbud av europeisk ål. Exportförbudet förväntas öka tillgången på glasål för utsättning i bevarandesyfte. Sverige tog även initiativ till att utöka samarbetet kring ålen i Östersjöregionen.

Tabell 2.17 Antal bestånd under förvaltningsplaner

År	Antal	Antal	Antal åter-	Procentuell
	kvoterade	förvaltnings-	hämtnings-	andel f.p.
	bestånd	planer av de	planer av de	samt å.p
		kvoterade	kvoterade
		bestånden	bestånden

2008	42	12	3	36 %

2009	42	14	3	40 %
2010	42	14	3	40 %

Källa: Fiskeriverket.

Fortfarande är utkast av fisk ett utbrett problem och ett slöseri med havets resurser. En nyckel- faktor för att komma till rätta med utkastprob- lematiken är framtagandet och nyttjandet av selektiva fiskredskap och en förbättrad kontroll. Under 2010 påbörjades arbetet med att sätta upp en tidsplan för att eliminera utkast i Östersjön. EU fortsätter även projektet med fullt doku- menterat fiske genom kameraövervakning inom ramen för avtalet med Norge. Även nationellt påbörjades under 2010 försök med kameraöver- vakning. Inom ramen för Norge-avtalet enades också EU och Norge på svensk begäran om att tillsätta en arbetsgrupp med syfte att se över kontrollen och de tekniska regleringarna i Skagerrak under 2011 bl.a. med syfte att elimi- nera utkasten.

Kvoter och kontroll
Svenskt	fiske	hade under	2010 tillgång till
58 kvoter	vilka	uppgick till	247 466 ton samt

82 240 stycken laxar. Fiskeriverket administrerar byten av fiskemöjligheter med andra medlems- stater som en del av kvotförvaltningen. Under 2010 genomfördes 117 kvotbyten med andra länder, främst Danmark och Nederländerna men också Finland och Tyskland. Kvotbyten genom- förs framför allt för att skapa bättre fiske- möjligheter genom att omfördela mellan områden. Under 2010 överskreds inga svenska kvoter. Förbrukningen av alla kvoter var nära 100 procent.

Tabell 2.18 Överskridna kvoter och kvotutnyttjande

År	Antal överskridna kvoter	Kvotutnyttjande i
		stoppade fisken i %
2005	0	99,6

2006	0	97,0

2007	0	98,0
2008	0	98,6

2009	0	99,0

2010	0	99,8

Källa: Fiskeriverket.

Den relativa andelen anmärkningar efter kontroll har ökat jämfört med 2009, från 7,2 procent 2009 till 11,5 procent under 2010. Men andelen anmärkningar är fortfarande lägre än under både 2007 och 2008. Ökningen bedöms till stor del bero på ett mer riktat kontrollurval än att efter- levnaden skulle ha minskat, samt att antalet faktorer som kontrolleras vid varje tillfälle ökat. Under 2010 genomfördes ett fåtal kontroller i handelsled där handlare av fisk kontrolleras. Kontrollerna syftar till att verifiera samstämmig- het i de olika handelsleden vad gäller uppgifter om mängder per art men också att verifiera informationen per art i de fångstintyg som medföljer sådana importer som omfattas av EU:s förordning (EG) nr 1005/2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-förordningen).

Förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemen- samma fiskeripolitiken efterlevs, som antogs i oktober 2009 innebär betydande förändringar och hårdare kontrollregler för hela EU. Vissa bestämmelser i förordningen trädde ikraft den 1 januari 2010. Tillämpningsföreskrifterna till

kontrollförordningen vilka reglerar det mer tekniska utförandet antogs i mars 2011. Kontrollförordningen innebär att kontrollen utökas till att omfatta alla led så att man ska kunna spåra fisken från fångst till tallrik. Nytt är även att fritidsfisket regleras genom ett salu- föringsförbud för fisk som fångas i havet och att fångster inom fritidsfisket som omfattas av åter- hämtningsplaner ska kartläggas. Kommissionen får också större möjligheter att agera mot med- lemsstater som inte följer reglerna med exempel- vis indragning av ekonomiskt stöd eller av fis- kemöjligheter.

Fiskeriverket och Kustbevakningen för ett fortsatt nära operativt samarbete nationellt. En gemensam tillsynsplan för 2011 har utarbetats. Myndigheterna har även samarbetat vid sjööver- vakning och landningskontroll, vid övervakning av stängda områden samt vid utveckling och förvaltning av gemensamma it-stöd.

Analys och slutsatser

Flera förvaltningspolitiska beslut togs inom fiskeområdet under 2010. Vidare görs bedöm- ningen att flera av de beslut som fattats under året, både på nationell och internationell nivå, sammantaget förväntas påverka utkastproble- matiken i positiv riktning. Dock finns det fort- farande mycket kvar att göra vad gäller utkast. Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken kommer förhoppningsvis att leda till ett mer resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiske.

Genom de beslutade förordningarna på fiske- rikontrollens område ställer den gemensamma fiskeripolitiken ökade krav på förbättrad teknik och måluppfyllelse. IUU-förordningen innebär att regeringen via myndigheten fortsätter att bygga upp verksamhet för att hantera den export/importkontroll som följer av förord- ningen. Målet om att antalet anmärkningar inte skulle överstiga 5 procent under 2010 uppnåddes inte, sannolikt beroende till stor del på ett mer riktat kontrollurval samtidigt som antalet fakto- rer som kontrolleras vid varje tillfälle ökat vilket också påverkar utfallet.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utbildning och forskning

Resultat

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utbildar, forskar och bedriver miljöanalys om människans förvaltning och hållbara nyttjande av de biolo- giska naturresurserna. Det övergripande målet är att utbildning och forskning ska hålla en inter- nationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt.

Uppföljning av verksamheten görs genom ett antal indikatorer, såsom antal helårsstudenter, forskarexamina, examinationsfrekvens samt vetenskaplig produktion och publicering.

För perioden 2009–2011 har SLU ett utbild- ningsuppdrag om minst 10 700 helårsstudenter. Under perioden har SLU hittills uppnått 7 780 helårsstudenter. Tabellen nedan redovisar utvecklingen av antalet helårsstudenter sedan 2008.

Tabell 2.19 Helårsstudenter

År Kvinnor Män Totalt

2008	2 314	1 216	3 529

2009	2 440	1 353	3 793

2010	2 562	1 425	3 987

Källa: SLU:s årsredovisning.

Flera utbildningsprogram är mycket populära bland de sökande såsom program med djur- anknytning, landskapsarkitekt och jägmästare. En tredjedel av programmen fyller dock inte sina platser. Som exempel kan nämnas livsmedels- programmet vilket ställdes in på grund av för få sökande.

Tabell 2.20 Antal sökande och antal antagna

År	Totalt antal	Kvinnor	Män
2008 behöriga sökande	3 652	72 %	28 %
varav antagna	942	67 %	33 %

2009 behöriga sökande	5 253	75 %	25 %

varav antagna	999	68 %	32 %
2010 behöriga sökande	5 152	76 %	24 %

varav antagna	989	66 %	34 %

Källa: SLU:s årsredovisning.

Examinationsfrekvensen är högst på de korta utbildningsprogrammen och på utbildningar som leder till legitimationsyrken. Kostnaderna per prestation har hållit sig konstant de senaste åren.

Antalet beräknade examina på forskarnivå har sjunkit från i snitt 120 examina per år till cirka

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

100 examina per år. Målet för perioden 2009–

2012 är 415 examina. Den genomsnittliga studietiden för att bli examinerad som doktor är cirka en termin längre än den nominella studie- tiden om fyra år. Cirka 70 procent av SLU:s forskarstudenter har doktorandanställning. Rekrytering sker genom utlysning och cirka en tredjedel rekryteras från andra länder.

Även den vetenskapliga publiceringen har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet.

I enlighet med de rekommendationer som gavs av den utvärdering av SLU:s forskning som presenterades 2009 (Kvalitet och Nytta, KoN) har SLU gjort vissa strategiska förstärkningar till ett antal forskningsområden. Som exempel kan nämnas dels kompetensområden av bredare karaktär såsom ekonomi och landsbygdsföreta- gande, dels områden som definieras som starka forskningsmiljöer såsom ekologi, skoglig genetik och växtfysiologi samt områden som har strate- gisk betydelse för SLU:s samhällsuppdrag såsom renskötsel och landskapsarkitektur. KoN pekade även på vikten av samverkan mellan forskningen och näringen och SLU satsar aktivt på att utveckla sin omvärldssamverkan.

Forskning inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområden är betydelsefull för att klara de globala utmaningarna som t.ex. klimatföränd- ringen, omställningen till en bioekonomi, livs- medelsförsörjningen och smittsamma djur- sjukdomar. För att bättre kunna möta dessa har SLU inrättat fyra fakultetsövergripande platt- formar; Framtidens skog, Framtidens lantbruk, Framtidens djurhälsa och välfärd samt Män- niskan i framtidens miljöer. Alla dessa behandlar frågor är i linje med målen för bruka utan att för- bruka. SLU är också engagerade i tre av de forskningsprogram som bildats som ett resultat av regeringen strategiska forskningssatsningar. I ett av dessa, ”Trees and crops for the future”, är SLU huvudansvarig.

Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) anvisades 45 miljoner kronor till fortlöpande miljöanalys vid SLU. Härigenom har en vidareutveckling av datainsamling av betydelse för miljöövervakning kunnat ske. Huvudsakligen har medlen tillförts projekt inom de olika miljöanalysprogrammen med koppling till miljökvalitetsmålen. Medel har också avsatts för fjärranalys som är en övergripande verksam-

het för stöd till alla miljöanalysprogram samt för utveckling av vissa dataplattformar. Centrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) har i en utvärdering bedömts på ett utmärkt sätt fylla en viktig roll i samhället och fått mycket goda omdömen.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom miljö- området, för de areella näringarna och för sam- hällsbyggande. En resultatredovisning av den forskning som finansieras av Formas görs även under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Cirka hälften av rådets forsknings- medel anvisas över Landsbygdsdepartementets budget. Resterande medel anvisas över Miljö- departementets budget.

Formas har vid sidan av den fria utlysningen bl.a. haft en särskild satsning på starka forsk- ningsmiljöer som omfattar totalt 90 miljoner kronor för perioden 2010–2012. För samma period har dessutom initiativ tagits till ett antal riktade satsningar däribland ett forsknings- program inom livsmedelsområdet (TvärLivs) tillsammans med näringen totalt omfattande 22,5 miljoner kronor. I en samverkan mellan Formas och Handelns utvecklingsråd (HUR) avsätts 17,6 miljoner kronor från vardera parten som stöd till forskning för att främja ny kunskap och nya lösningar för ökad social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i handeln.

Formas har haft regeringens uppdrag att ana- lysera och utvärdera den forsknings- och kun- skapsförsörjande verksamheten inom Fiskeri- verket. Verksamheten, som bedömdes hålla en god kvalitet, överfördes den 1 juli 2011 till SLU.

För de gröna näringarnas kunskapsförsörjning finansieras dessutom forskning av tillämpad karaktär av Stiftelsen Lantbruksforskning huvudsakligen med medel från återföring av handelsgödselskatten, vilken upphör fr.o.m. 2012.

Analys och slutsatser

Utbildning och forskning inom Landsbygds- departementets ansvarsområde utgör, till- sammans med den fortlöpande miljöanalysen vid SLU, medel för att uppnå regeringens vision bruka utan att förbruka. Hög kompetens och nya forskningsrön är av högsta vikt för att visionen ska kunna uppnås.

Regeringen bedömer att målen avseende utbildningsuppdraget för utbildning och forsk-

ning inom Landsbygdsdepartementets områden och regeringens förväntningar på verksamheten är uppfyllda. Ansökningssiffror för SLU de senaste två åren pekar på ett ökat intresse för utbildning inom de gröna näringarna. Flera utbildningar, angelägna för den nationella kom- petensförsörjningen, är dock små och har fortfarande få sökande. De åtgärder SLU har vidtagit för att bli synligt och attrahera fler sökande har gett resultat. Den forskning som bedrivs är av stor betydelse för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för en hållbar samhälls- utveckling.

Mot bakgrund av de nationella miljökvali- tetsmålen och de ökande kraven som ställs från EU avseende miljötillståndet i landet är den utveckling som skett av den fortlöpande miljö- analysen angelägen för att få tillförlitliga under- lag. Regeringen ser positivt på det ökade inter- nationella samarbetet och konstaterar att SLU arbetar för en större integration av den fort- löpande miljöanalysen i både utbildning och forskning bl.a. i syfte att bibehålla och förnya kompetensen inom området.

Det internationella samarbetet inom forsk- ningen är viktigt och både SLU och Formas är aktiva och deltar på olika sätt både inom och utanför Europa.

Regeringen bedömer att utbildning och forskning inom de areella näringarna ligger väl i tiden för att möta globala utmaningar som t.ex. klimatfrågan, livsmedelsförsörjningen och smitt- samma djursjukdomar samt det ökade behovet av en hållbar produktion av biomassa för energi och förnybara råvaror.

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att de gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckel- roll i Sveriges energiproduktion.

Produktionen av bioenergi från jord och skog utgör cirka en femtedel av Sveriges totala till- förda energi. Ungefär 90 procent av bioenergin kommer från skogssektorn och till stor del från industrins biprodukter.

Energiproduktion från biomassa ökar och det beror till stor del på en ökad produktion och användning inom skogssektorn. Jordbruket leve- rerar alltmer produkter till bioenergiproduktion. Satsningen på investeringsstöd inom lands-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

bygdsprogrammet för biogasproduktion har ökat intresset för att producera biogas på gårds- nivå och en stadig uppgång av ansökningar note- ras.

Landsbygdsprogrammet tillfördes ytterligare medel för perioden 2010–2013, bl.a. för att för- bättra vattenkvaliteten genom att öka anlägg- ningstakten av våtmarker samt stärka den biolo- giska mångfalden i landets mest värdefulla ängs- och betesmarker. Resultatet har blivit att arealen ängs- och betesmarker har ökat något sedan 2009. Dessutom höjdes ersättningsnivåerna inom axel 2 genom omprioriteringar mellan programmets insatser.

Resultatet för 2010 visar att anslutningen till de flesta miljöersättningar ökar och regeringen bedömer att måluppfyllelsen överlag är god inom axel 2.

SLU:s halvtidsutvärdering av programmet visar att åtgärderna i axel 2 bidragit till ökad biologisk mångfald, bevarande av jordbruksmark med höga naturvärden och förbättrad vatten- och markkvalitet.

Skogen brukas med de jämställda skogspoli- tiska målen för produktion och miljö som grund. Gällande produktionsmålet noteras goda resultat och att den genomsnittliga tillväxten på produk- tiv skogsmark överstiger den genomsnittliga bruttoavverkningen. Förbättring bör dock ske bl.a. gällande återväxt och röjning. För miljö- målet finns positiva resultat bl.a. för skydd av skog samt ökad andel lövskog och död ved, men regeringen noterar att det finns vissa brister i miljöhänsyn vid föryngringsavverkning varför rådgivningsinsatser på området är viktiga. Regeringen drar slutsatsen att det med bas i en hållbart producerad skogsråvara finns goda för- utsättningar för ökad sysselsättning i hela Sve- rige.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utbildning och forskning inom de areella näringarna är väsentligt för att möta globala utmaningar som t.ex. klimatfrågan, livsmedels- försörjningen och smittsamma djursjukdomar samt det ökade behovet av en hållbar produktion av biomassa för energi och förnybara råvaror. Regeringen bedömer att målen för utbildning och forskning inom Landsbygdsdepartementets områden och regeringens förväntningar på verk- samheten är uppfyllda.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att de redovisade insatserna under 2010 bidragit till ökad måluppfyllelse för att De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckel- roll i Sveriges energiproduktion.

Sverige ska vara pådrivande för sund djurhållning och friska djur i EU

Resultat

Djurhälsa och folkhälsa

Målen om sund djurhållning och friska djur är uppfyllda eller i huvudsak uppfyllda, gällande djurhälsa och smittbekämpning samt tillgång till rikstäckande djurhälsovård.

Den vaccinationskampanj mot blåtunga som genomförts under 2008–2010 har varit fram- gångsrik. I december 2010 kunde Sverige, efter omfattande övervakning, som första land inom EU friförklaras från sjukdomen. Kostnaderna för bekämpning och friförklaring har totalt upp- gått till 173 miljoner kronor. Av Jordbruks-

2.5.3De gröna näringarna utmärks av verkets årsredovisning framgår att i de beräk-

omtanke, ansvarstagande och hög etik

Indikatorer

För att mäta måluppfyllelsen redovisas bl.a. föl- jande indikatorer inom de olika delområdena under målet:

-antal utbrott av smittsamma djursjuk- domar, kalvdödlighet och antibiotikaresi- stens i djurhållning,

-hur många djurskyddskontroller som läns- styrelserna genomfört och hur stor andel av dessa som var gjorda utifrån en riskvärde- ring,

-andel allvarliga avvikelser vid datorbaserade inspektioner.

Indikatorerna avseende djurhälsa med behand- lingsstatistik påvisar resultatet av regeringens förebyggande åtgärder. Genomförda djur- skyddskontroller och andel av dessa gjorda utifrån en riskvärdering avspeglar måluppfyllelse inom djurskyddet. Livsmedelssäkerhet och kon- sumentinformation mäts genom indikatorerna inom området. Flera indikatorer är nya för 2011 och har utvecklats med avsikten att ge en tydli- gare bild av uppnådda resultat.

ningar som gjorts skulle kostnaden för Sveriges lantbruk uppgå till 60 miljoner kronor årligen om smittan fick spridas fritt. Dessutom tillkommer uppskattade årliga kostnader om 65 miljoner kronor för anslutande näringar om sjukdomen etableras. Antalet utbrott av epizoo- tiska sjukdomar var under 2010 endast fyra vilket är i nivå med 2009 och betydligt lägre än åren dessförinnan.

Tabell 2.21 Antal fall/besättningar med epizootisk sjukdom 2006–2010

Sjukdom	2006	2007	2008	2009	2010
Newcastlesjuka,					0
fjäderfä	1	3	1	1
BSE (galna					0
kosjukan)	1	0	0	0
Atypisk scrapie					4
(NOR)	8	2	0	2
Fågelinfluensa,					0
fjäderfä	11	0	0	0
PRRS	0	7	0	0	0

Blåtunga	0	0	68	0	0

Mjältbrand	0	0	1	0	0
Totalt	11	12	70	3	4

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2010.

1 Avser viltfågel för utsättning. Ytterligare 63 fall noterades på vilda fåglar och ett fall på vild mink.

Under våren 2011 har de första fallen av rävens dvärgbandmask konstaterats i Sverige. Denna parasit kan i sällsynta fall smitta till människa och då orsaka allvarliga skador på inre organ, främst levern.

Antalet nyinfektioner av salmonella hos livs- medelsproducerande djur har de senaste åren

uppvisat en puckel med bl.a. förekomst av salmonella i vissa delar av Skåne. Under 2010 är antalet nyinfektioner tillbaka på 2006 års nivå. För att på sikt åstadkomma en billigare och effektivare bekämpning av salmonella har utvecklingsarbete och utbildningar genomförts. I endast ett fåtal fall har salmonella hittats i färdigt foder. Fodret stoppades innan det nådde producenterna.

Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) och Jordbruksverkets kunskap och löpande analysarbete bidrar till en effektiv spårning och bekämpande av dessa smittor. Myndigheterna har under 2010 fortsatt fokuserat på salmonella- arbetet och har bl.a. förstärkt samrådet mellan näringen och myndigheterna om strategier i salmonellakontrollprogrammen genom att inrätta en salmonellanämnd för dessa frågor.

Tabell 2.22 Nyinfektion av salmonella i djurbesättningar och anläggningar 2006–2010

Salmonella påvisad i	2006	2007	2008	2009	2010
besättning
Nötkreatur	9	5	21	19	7

Svin	5	11	8	3	4
Får	0	0	5	1	2

Häst	3	2	4	8	1

Broiler	7	14	8	4	17
Värphöns	6	4	5	3	2

Kalkon	0	1	2	6	0

Gäss, ankor, struts	4	8	0	6	2
Totalt	34	45	53	50	35

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, årsredovisning 2010.

Kalvdödlighet är en indikator som på ett tydligt sätt speglar det övergripande hälsoläget i besätt- ningarna. Uppgiften avser andelen levande födda kalvar som dör inom en månad. Dödligheten varierar mellan olika raser och kön. För 2010 var kalvdödligheten totalt 2,4 procent vilket är på ungefär samma nivå som närmast föregående fem år då dödligheten varierat mellan 2,1 och 2,3 procent.

Övervakningen av antibiotikaresistens bland bakterier från djur och livsmedel visar att läget i Sverige är generellt gott och bättre än i de flesta andra länder. Dock har MRSA (metithillin- resistenta Staphylococcus aureus) och tarm- bakterier som producerar ESBL (extended spectrum beta-lactamases) påvisats hos livsmedelsproducerande djur i Sverige under 2010.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Rikstäckande djurhälsovård har funnits att tillgå. Den 1 januari 2010 infördes en ny organi- sation för den veterinära servicen, med syfte att skapa en ökad konkurrens samtidigt som ett gott smitt- och djurskydd bibehålls i hela landet. Intresset hos de privata veterinärerna att delta i de offentliga upphandlingarna på det veterinära området har varit svagt. Trenden att andelen behandlingar inom den rikstäckande djur- hälsovården som rör lantbrukets djur minskar har planat ut under 2010 då det numera görs fler behandlingar per förrättning.

Tabell 2.23 Antal behandlingar per djurslag inom den rikstäckande djurhälsovården 2008–2010

Djurslag	2008	2009	2010
Lantbrukets djur	153 230	142 707	142 976

Häst	105 290	98 961	93 218

Sälskapsdjur	214 385	214 294	214 662
Ej angivet djurslag	5 345	3 246	3 339

Totalt	478 250	459 208	454 195

Källa: Statens jordbruksverk, årsredovisning 2010.

Den 1 januari 2010 trädde en ny lag om verk- samhet inom djurens hälso- och sjukvård i kraft som bl.a. innebär att fler yrken inom djurens hälso- och sjukvård behörighetsregleras. I febru- ari 2011 beslutades om EU-gemensamma regler avseende TSE-kontroll i normalslakten. Föränd- ringarna föranleds av ett bättre hälsoläge inom EU och innebär att betydligt färre djur behöver kontrolleras.

Djurskydd

I syfte att förbättra djurskyddet och öka lik- värdigheten i kontrollen överfördes ansvaret för djurskyddskontrollen den 1 januari 2009 från kommunerna till länsstyrelserna. Samtidigt bestämdes att länsstyrelsernas kontroll skulle finansieras med allmänna medel, tidigare kunde kommunerna välja hur de ville finansiera kontrollen. Regeringen bedömer att delar av målen med överföringen av kontrollansvaret till länsstyrelserna har nåtts. De kontroller som utförs förefaller vara mer träffsäkra och riktas mot de ärenden där det finns stora djurskydds- problem. Vidare förefaller kontrollerna nu vara mer likvärdiga över landet än tidigare. Dock har kontrollen präglats av en hög andel anmälnings- ärenden, av övergångsproblem och av stora ingå- ende ärendebalanser från den tidigare kommu- nala kontrollen. Sammantaget har detta lett till att antalet genomförda kontroller i länsstyrelser-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

nas regi är betydligt lägre än önskvärt. Under 2010 genomfördes totalt 12 800 kontroller, varav 27 procent avsåg kontrollobjekt som valts utifrån riskvärderingskriterier. Detta är en för låg andel men ändock en avsevärd förbättring jäm- fört med de 13 procent som uppnåddes 2009. Jordbruksverket och länsstyrelserna har genomfört särskilda insatser för att åstadkomma en effektiv och likvärdig djurskyddskontroll.

Sedan den 1 juni 2010 finns ett krav på att veterinärer ska fylla i en djurskyddsdeklaration i samband med villkorad läkemedelsanvändning i grisbesättningar. Detta innebär att djurskyddet för grisar i svenska besättningar stärks. Rege- ringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att medverka i utvecklingen av teknik och system som gör att man kan undvika att kastrera små- grisar utan föregående bedövning. Jordbruks- verket har genom föreskriftsändringar gjort det möjligt även för lekmän att utföra bedövning i samband med kastrering av smågrisar. SLU har även utvärderat en metod som innebär vaccine- ring mot galtlukt. Användningen av en sådan metod kan på sikt bidra till att kirurgisk kastre- ring inte behöver göras. Det finns även andra metoder för att undvika kirurgisk kastrering, De har alla sina för- och nackdelar. Exempel på sådana metoder är uppfödning av intakta han- grisar, särskild noggrannhet vid gruppering, skötsel och utfodring.

Djurskyddsforskning finansieras av Formas, Vetenskapsrådet och Jordbruksverket. Vid Sve- riges lantbruksuniversitet bedrivs djurskydds- forskning inom ramen för universitetets anslag.

Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) samordnar och utvecklar sedan 2008 verksamhet inom djurskyddsområdet, särskilt avseende lant- brukets djur och försöksdjur. Nätverk av exper- ter anlitas för att säkerställa att aktuell veten- skaplig kunskap tas till vara och sprids. Under året har SCAW t.ex. anordnat utbildningar om djurskyddskontroll och inlett ett projekt om indikatorer för djurvälfärd hos mjölkkor. SCAW har utsetts till nationell kontaktpunkt för valide- ring av alternativ till djurförsök. SCAW har under åren 2010 och 2011 tilldelats sammanlagt 10 miljoner kronor för att utveckla samord- ningen av djurskyddsarbetet inom EU. Rege- ringen stöder inrättandet av ett centrum för djurskydd inom EU och verkar för att det ska förläggas till SCAW och Sverige.

Flera viktiga framsteg för djurskyddet har gjorts inom EU. I november 2010 trädde Euro-

paparlamentets och rådets direktiv (2010/63/EU) om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål i kraft. Det nya direk- tivet innebär att djurskyddet för försöksdjuren inom EU stärks betydligt.

I november 2010 antog rådet slutsatser om hundar och katters välbefinnande. I slutsatserna konstateras att det finns stora skillnader mellan olika nationella och regionala bestämmelser i fråga om hundars och katters välbefinnande och att det skulle kunna leda till djurskyddsproblem, risk för zoonoser och bedrägerier mot med- borgare som köper djur med eventuella dolda sjukdomar.

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt i bl.a. de indikatorer som valts drar regeringen slutsatsen att det goda djurhälsoläget i Sverige bibehållits under 2010.

På senare år har fallen av salmonella ökat vilket lett till ökade kostnader för bekämpande arbete. Förhoppningsvis innebär nedgången i antalet nyinfektioner under 2010 ett trendbrott. De insatser som gjorts har varit särskilt ange- lägna eftersom salmonella kan smitta mellan djur och människa och stora utbrott snabbt kan medföra stora kostnader och lidande.

Tack vare ökad kunskap och medvetet arbete minskade antibiotikaanvändningen kraftigt under 1990-talet i Sverige och är nu tämligen konstant men minskar gällande förskrivning till hundar. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem inom humanmedici- nen och medför ett ökat antal svårbehandlade infektioner. Sådana resistenta bakterier kan också infektera djur. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutveckla det goda samarbetet mellan myndigheter som ansva- rar för folkhälsa och djurhälsa, t.ex. genom att utveckla riktlinjer för hanterandet av multiresis- tenta bakterier hos sällskapsdjur.

Reformen av djurskyddskontrollen visar tyd- liga förbättringar 2010, men har blivit mer ut- dragen än förväntat genom omställningsproblem och oväntat många anmälningsärenden. De indi- katorer som valts för att följa arbetet pekar också på flera allvarliga brister. Regeringen följer aktivt den fortsatta utvecklingen och har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen. Jordbruksverket har även tillförts extra resurser för att stärka stödet till länsstyrelserna för att uppnå en bra kontroll.

För att uppnå sund djurhållning och friska djur är det av stor vikt att samarbeta inom EU och internationellt eftersom frågorna ofta är av gränsöverskridande karaktär.

Konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja

Resultat

Lagstiftningen inom livsmedelsområdet ålägger företagen ett långtgående ansvar för att de livs- medel som släpps ut på marknaden är säkra. Livsmedlen ska även vara korrekt märkta och vara det de utges för att vara. Denna senare del benämns redlighet i livsmedelshanteringen. Livsmedelsverket är den centrala myndigheten inom detta område. I Livsmedelsverkets ansvarsområde ingår även att verka för bra mat- vanor i befolkningen.

Kontrollen inom livsmedelskedjan ska bedri- vas enligt principen från jord till bord. Den utförs av en rad olika myndigheter på lokal, regional och central nivå och ska vara riskbase- rad. I vilken utsträckning riskbaserade kontroller genomförs varierar mellan kommunerna. Antalet verksamma livsmedelsinspektörer understiger det faktiska behovet. Detta beror huvudsakligen på att det råder brist på utbildade livsmedels- inspektörer, vilket också framgår av kommuner- nas årliga rapportering till Livsmedelsverket. De senaste årens ökningstakt av antalet inspektörer tycks ha avtagit. Antalet registrerade livsmedels- anläggningar i leden efter primärproduktionen ökade under 2010 och är nu cirka 79 000, jämfört med 70 000 året innan. Den stora ökningen beror främst på allt mer korrekt registrering av anläggningar.

Europeiska kommissionens kontor för livs- medel och veterinära frågor har under 2010 och 2011 genomfört en revision av den svenska offentliga kontrollen i livsmedelskedjan. På det stora hela har betyget blivit tämligen gott men det påtalades brister bl.a. i samordningen, av kontrollen inom och mellan kontrollmyndig- heterna, genomförandet, uppföljningen och revi- sionen av kontrollen samt brister i utbildningen av inspektörerna. De berörda kontrollmyndig- heterna har inlett insatser för att komma till rätta med de påtalade bristerna. Gällande frågan om revision av kontrollen överlämnade Revisions- utredningen i mars 2011 sitt slutbetänkande Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndig-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

heter (SOU 2011:23) till regeringen. Betän- kandet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Indikatorn för säker mat har förändrats fr.o.m. 2010 men är ändå jämförbar mellan åren. Avvikelser fanns inom kontrollområdena HACCP-baserade (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) förfaranden, temperatur och utbildning medan det var ovanligare med av- vikelser för personlig hygien och information om hälsorisker.

Tabell 2.24 Andel allvarliga avvikelser vid offentlig kontroll

	2006	2007	2008	2009	2010
Antal	22	42	30	27	134
rapporterande
kommuner

Antal rapporte-	16 005	29 672	81 705	84 321	65 909
rade inspekterade
kontrollpunkter

Andel allvarliga	10	14	11	9	10
avvikelser (%)

Källa: Livsmedelsverkets årsredovisning 2010.

Ett annat sätt att få en uppfattning om säker- heten hos livsmedlen är konsumenternas upp- fattning huruvida maten de äter är säker eller inte. En mycket hög andel, nio av tio konsu- menter, anser i en undersökning utförd på upp- drag av Livsmedelsverket under 2010, att maten är mycket eller ganska säker i Sverige.

Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om säkerheten hos livsmedlen är att studera den kemiska säkerheten. En källa till sådan informa- tion är hur ofta kontrollen finner att gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i frukt och grönt eller främmande ämnen i animaliska livsmedel överskrids. Endast i ett fåtal fall överskrids de fastställda gränsvärdena för främmande ämnen i animaliska livsmedel, medan gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester överskrids betydligt oftare. Vid överskridanden återkallas eller stoppas produkterna redan innan de når mark- naden. I sådana fall är det också vanligt att beslut fattas om riktad kontroll av efterföljande partier.

Livsmedlen i Sverige kan bedömas som säkra. Trots detta konstateras ibland problem med olika livsmedel som potentiellt kan komma till Sverige. Ett exempel från 2010 är förekomst av dioxin i foder till tysk svinproduktion. Genom ett välutbyggt samarbete inom EU med system för snabb informationsspridning mellan med- lemsstaterna, fungerande system hos företagen och kontroll från de svenska myndigheterna kan

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

dessa problem hanteras snabbt och korrekt så att de felaktiga produkterna kan avlägsnas från marknaden.

Under 2010 och 2011 har två större utbrott av vattenburen smitta ägt rum. I såväl Östersund som Skellefteå har ett stort antal människor smittats av parasiten Cryptosporidium med magsjuka som följd. Berörda myndigheter genomför studier av vilka kostnader utbrottet i Östersund har orsakat samhället.

För att konsumenterna ska ha möjlighet att göra medvetna val mellan olika livsmedel är det viktigt att märkningen av livsmedlen är korrekt och inte vilseleder konsumenten om varans beskaffenhet. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansättning, produktinnehåll (t.ex. djurart), vikt och volym, ursprung, produktionssätt (t.ex. genmodifierade eller ekologiska livsmedel) eller hur livsmedlet exponeras i butiken. EU har gemensam lagstiftning för hur livsmedel ska märkas. Utifrån lagstiftningen har Livsmedels- verket utvecklat vägledningar till kontroll- myndigheter och information till företag. Genom olika kartläggande undersökningar tar verket reda på om det finns brister i redligheten. Resultatet används som underlag för riktad, offentlig kontroll. Livsmedelsverket arbetar även i projektform tillsammans med kommuner och länsstyrelser för att kontrollera redligheten i livsmedelshanteringen.

Ett annat område där det är angeläget med goda förutsättningar för medvetna val är de per- sonliga matvanorna. Felaktiga kostvanor och de följdsjukdomar som kan uppstå är ett större folkhälsoproblem än förekomsten av gifter i maten. Många svenskar äter fortsatt en kost som inte är i enlighet med näringsrekommenda- tionerna. Både matvanor och hälsa är starkt kopplade till utbildningsnivå. Skillnaderna i hälsa mellan grupper med hög respektive låg utbild- ning har ökat under hela 1990- och 2000-talet. Ökningen av fetma tycks dock ha avstannat hos både barn och vuxna, men ligger fortfarande på ohälsosamt höga nivåer. Under 2010 har Livs- medelsverket publicerat råd om mat för flera grupper bl.a. inom äldreomsorgen.

Analys och slutsatser

Livsmedelskontrollen i Sverige bedöms tillfreds- ställande men det finns vissa brister. Dessa är vanligast på lokal nivå där kontrollernas utförande kan variera stort mellan kommunerna. Bristerna består främst i att kontrollen utförs på

olika sätt av olika kontrollmyndigheter och att det i många kommuner finns för få livsmedels- inspektörer. Arbetet med att skapa likvärdighet och ytterligare riskbasera livsmedelskontrollen måste fortsätta för att upprätthålla det relativt höga förtroende som finns för livsmedlen i Sve- rige.

Livsmedelsverkets stickprovskontroller av bekämpningsmedelsrester och främmande ämnen är riskbaserad och av betydelse för att säkerställa att de livsmedel som konsumeras i Sverige är säkra.

Redlighetsfrågorna i livsmedelshanteringen blir allt viktigare i takt med att fler och fler produkter märks på olika sätt. Mot den bak- grunden är det viktigt att de regler som finns inom området efterlevs och att konsumenterna inte vilseleds.

De livsmedel som konsumeras i Sverige är i allmänhet säkra. Felaktiga kostvanor med följd- sjukdomar är en betydligt större riskfaktor för befolkningen än förekomsten av gifter i maten.

Global livsmedelsförsörjning

Resultat

Inom ramen för olika internationella organisa- tioner arbetar regeringen för en öppnare och mer marknadsanpassad handel på jordbruks-, fiske- och livsmedelsområdet, klimathänsyn, en hållbar produktion i jordbruks-, fiske- och skogs- näringen och säkra livsmedel. Ett fortsatt starkt svenskt engagemang i internationella skogs- frågor är också viktigt liksom värnandet om växt- och husdjursgenetiska resurser på global nivå.

Under sommaren 2010 började de internatio- nella priserna på jordbruksråvaror och jord- bruksprodukter stiga ännu en gång. Priserna fortsatte stiga under hösten och vintern 2010. I februari 2011 noterade FAO genom sitt pris- index den högsta nivån någonsin.

Sverige deltog i genomförandet av FAO:s kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) som ägde rum i oktober 2010. Resultatet blev att CFS under 2011 ska arbeta vidare med tre övergripande teman: 1) Prisvolatilitet, 2) Sociala säkerhetssystem och 3) Klimatföränd- ringarnas påverkan på global livsmedelsförsörj- ning.

Europeiska kommissionen presenterade våren 2011 ett meddelande med titeln Råvaror och

råvarumarknader: Att möta utmaningarna. Med- delandet som beslutades av kommissionen den 2 februari 2011 omfattar fysiska och finansiella marknader för olika typer av råvaror och sam- band mellan dessa för att uppnå fungerande och transparenta marknader. I denna behandlades bl.a. kommissionens syn på problemen med prisvolatilitet och livsmedelsförsörjning. Finans- marknadens regler konstateras ha en viktig roll. Ytterligare arbete krävs enligt kommissionen för att förstå sambandet mellan fysiska och finansiella marknader. På den globala nivån kommer arbetet att fortsätta inom G20. Även inom råvaruområdet har dessa frågor behandlats återkommande under våren och utgjort en viktig del i EU:s ståndpunkter i en rad mellanstatliga råvaruorganisationer.

Under 2010 och 2011 har också arbetet med att se över struktur och finansiering av den Gemensamma Råvarufonden (CFC) fortsatt. Målsättningen är att kunna fatta nödvändiga beslut i slutet av 2011.

Frankrike var under 2011 ordförande för G20 och valde att göra frågor rörande global livs- medelsförsörjning (med fokus på prisvolatilite- ten) till en av de högst prioriterade frågorna.

Arbetet kring sanitära och fytosanitära stan- darder i internationell handel fortsätter. Den fråga som fick mest uppmärksamhet i arbetet är den kring privata standarder. Ett flertal u- och tillväxtländer upplever att den internationella handeln hämmas av de krav och standarder som ställs från privata företag och vill begränsa dessa möjligheter.

Analys och slutsatser

Trots de fortsatt stigande livsmedelspriserna kunde FAO under 2010 konstatera att antalet hungrande i världen minskade från drygt en miljard till 925 miljoner. Ett fortsatt starkt sam- arbete inom det internationella samfundet är nödvändigt för att fortsätta denna påbörjade minskning och för att finna lösningar på de strukturella problem som orsakar att antal hung- rande inte minskar i snabbare takt. Mer infor- mation om regeringens arbete med utvecklings- målen, de s.k. milleniemålen, redovisas under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Ett av de övergripande målen inom visionen bruka utan att förbruka är att De gröna näring- arna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Ett flertal insatser under 2010 har ingått i regeringens strävan att nå målet.

Det goda djurhälsoläget i Sverige har bibe- hållits under 2010.

På senare år har fallen av salmonella ökat vilket lett till ökade kostnader för bekämpande arbete. Förhoppningsvis innebär nedgången i antalet nyinfektioner under 2010 ett trendbrott.

Genom kunskap och medvetet arbete mins- kade antibiotikaanvändningen kraftigt under 1990-talet i Sverige och är nu tämligen konstant. Antibiotikaresistenta bakterier är trots detta ett växande problem inom humanmedicinen och medför ett ökat antal svårbehandlade infektio- ner. För att motverka denna utveckling är det viktigt att vidareutveckla samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för folkhälsa och djurhälsa, t.ex. genom att utveckla riktlinjer för hanterandet av multiresistenta bakterier hos säll- skapsdjur.

Reformen av djurskyddskontrollen har blivit mer utdragen än förväntat genom omställnings- problem och oväntat många anmälningsärenden. Regeringen följer utvecklingen inom området och har även gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen.

Livsmedlen som konsumeras i Sverige är i all- mänhet säkra. Vad gäller livsmedelskontrollen bedöms den som tillfredsställande men det finns vissa brister främst på lokal nivå där kontroller- nas utförande kan variera stort mellan kommu- nerna. Det är viktigt att arbetet med att likrikta och ytterligare riskbasera livsmedelskontrollen fortsätter för att upprätthålla det relativt höga förtroende som finns för livsmedlen i Sverige.

Felaktiga kostvanor med följdsjukdomar är en betydligt större riskfaktor för befolkningen än förekomsten av gifter i maten.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen, baserat på myndigheternas rapportering och med de indikatorer som valts att insatserna bidragit till god måluppfyllelse för målet De gröna när- ingarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.6Politikens inriktning

Regeringens övergripande mål är att skapa förut- sättningar för fler jobb samt fler och växande företag i Sverige, för att därigenom bryta utan- förskapet.

De gröna näringarna med binäringar är bety- delsefulla för Sveriges tillväxt och utveckling, framför allt på landsbygden. Regeringen vill där- för inom ramen för ett hållbart nyttjande av naturresurserna skapa goda förutsättningar för livskraftiga företag i hela landet, såväl på lands- bygden som i städerna. Regeringen vill utnyttja den potential som finns för hållbar produktion av råvaror till energi-, skogs- och livsmedels- industrin samt för utvecklingen av turism, friluftsliv, naturupplevelser, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Med de gröna näringarna avses jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske och vattenbruk, rennäring med binäringar samt livsmedelsförädling. De gröna näringarna spelar en avgörande roll för utvecklingen av en biobase- rad ekonomi som minskar behovet av klimat- påverkande fossila råvaror.

De särskilda och attraktiva natur- och kultur- miljöer samt kulturresurser som finns i många landsbygder utgör en stor utvecklingspotential och en värdefull resurs för hela landet. De tätortsnära landsbygderna är många gånger sär- skilt viktiga för växande stads- och storstads- regioners attraktivitet genom att de ger möjlig- heter till boende och rekreation i tätorternas närområden.

Visionen för politiken inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är bruka utan att förbruka med fyra övergripande mål:

-Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt när- ingsliv i hela landet som präglas av öppen- het och mångfald.

-De gröna näringarna är miljö- och resurs- effektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion.

-De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.

-De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Goda företagsvillkor är grundförutsättningen för de fyra övergripande målen men det är även vik- tigt att kompetensförsörjning och kunskaps-

utveckling tryggas genom utbildning, forskning och innovation.

En grundbult i svenskt livsmedelsföretagande är att konsumenternas förtroende för det svenska djurskyddet är starkt. Djurskydd är också en fråga där medborgarna har stort enga- gemang. Att stärka svenskarnas förtroende för vårt goda djurskydd är därför ytterligare en viktig prioritering för regeringen.

Regeringens vision genomsyrar även det internationella arbete som bedrivs inom ramen för utgiftsområdet. Regeringens agerande i globala frågor såsom tryggad livsmedelsförsörj- ning, ett hållbart brukande och bevarande av den biologiska mångfalden och naturresurserna, samt hantering av klimatutmaningarna bidrar till att uppfylla visionen.

2.6.1Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald

Det ska vara enkelt, självklart och lönsamt att starta och driva företag för både inrikes och ut- rikes födda kvinnor och män.

Företag inom de gröna näringarna utgör byggstenar för att skapa och upprätthålla en levande landsbygd och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringens politik ska skapa förutsätt- ningar för att företag på landsbygden ska kunna vara lönsamma och konkurrenskraftiga och för att landsbygden ska vara attraktiv för människor att bo, leva och verka i.

För att de gröna näringarna ska kunna utvecklas positivt är det viktigt att konkurrens- förhållandena är likvärdiga gentemot mot- svarande näringar i övriga EU.

Det är centralt att EU:s gemensamma jord- brukspolitik (GJP) reformeras så att en mer öppen och marknadsanpassad handel på jord- bruks- och livsmedelsområdet kan uppnås. Sve- riges allmänna och långsiktiga målsättning för framtida reformer av GJP är en avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jord- brukssektor styrd av konsumenters efterfrågan och med hänsyn till klimat, miljö och djurskydd. Detta inkluderar slopade utbudsbegränsningar och marknadsprisstöd och en utfasning av direktstöd. Inom ramen för väsentligt lägre utgifter för jordbrukspolitiken i EU vill Sverige lägga ett ökat relativt fokus på åtgärder för

landsbygdsutveckling, huvudsakligen i form av åtgärder som bidrar till att tillhandahålla gränsöverskridande kollektiva nyttigheter.

De gröna näringarnas konkurrenskraft

De gröna näringarna är viktiga för livsmedels- produktion, sysselsättning, en levande lands- bygd, biologisk mångfald och öppna landskap.

Regeringen arbetar för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv med ambitionen att de gröna näringarna ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden inom EU. En positiv utveckling av de gröna näringarna är avgörande för att behålla och utveckla sysselsättning i efterföljande förädlingsled och skapar jobb och tillväxt i hela landet.

De gröna näringarna är landsbygdens ryggrad. De står för tre procent av Sveriges BNP och i en tiondel av landets 290 kommuner är minst 18 procent sysselsatta inom den gröna sektorn. För att skapa fler jobb och företag i hela Sverige har de gröna näringarna en viktig roll.

Det är också viktigt att arbeta vidare med att förändra attityden inom och gentemot sektorn genom att se möjligheterna inom jordbruket och ta till vara dem. Resultatet av den högnivågrupp som inrättades 2010 för att diskutera åtgärder för att stärka lönsamheten och konkurrens- kraften i jordbruket, samt Konkurrensverkets rapport om konkurrensen i livsmedelskedjan, visar att det är viktigt att fortsätta arbeta för att öka konkurrenskraften i primärproduktionen. Det moderna lantbruksföretaget är mer kapi- talintensivt och kräver större investeringar än tidigare. Den ekonomiska politiken är därför viktig för viljan att investera.

Genom insatser inom ramen för landsbygds- programmet finns förutsättningar för struktur- omvandling och diversifiering vilket kan ge för- bättrad konkurrensförmåga för de gröna näring- arna med binäringar. Samtidigt ger landsbygds- programmet förutsättningar för ett diversifierat och småskaligt företagande.

Regeringen presenterade i budgetpropositio- nen för 2011 ett konkurrenskraftspaket för de gröna näringarna som bygger på sänkta kostna- der och fortsatta regelförenklingar. Regeringen föreslår att detta paket utökas i årets budget- proposition med en ny satsning på nedsättning av avgifter för köttkontroll.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Avgiften för köttkontrollen bör sänkas och delvis finansieras med allmänna medel. Kontrol- len är ett statligt åtagande i enlighet med gällande EU-förordningar. Det är viktigt att Sverige som har en hög livsmedelskvalitet också har en väl fungerande livsmedelskontroll. Att minska kostnaderna är avgörande för att kunna upprätt- hålla konkurrenskraften i näringen och därmed tillgången på jobb i hela landet.

Tidigare satsningar på slakteribranschen har gett positiva effekter på antalet jobb och företag. Effekterna har dock varit störst för de minsta slakterierna. Satsningarna behöver dock utökas så att även medelstora och stora slakterier kan öka sin konkurrenskraft vilket också ger bättre förutsättningar för primärproducenterna. Fler slakterier leder även till kortare transporter vilket är positivt ur djurskyddssynpunkt.

Under de senaste åren har Livsmedelsverket utvecklat sin köttkontroll på ett konkret sätt, t.ex. genom att vissa arbetsuppgifter har över- förts till företagen. Livsmedelsverket planerar dessutom för fler förändringar för en modernise- rad köttkontroll. Inom ramen för den översyn som pågår i EU arbetar regeringen aktivt för att få på plats en moderniserad kontrollagstiftning. Ambitionen är att detta arbete på sikt ska leda till förändringar som kan effektivisera verksam- heten ytterligare och medföra reducerade kontrollkostnader och att livskraftiga slakterier kan etableras ute på landsbygden. Sverige är på detta sätt ett föregångsland inom EU.

Hanteringen av jordbruksstöd ska karakteri- seras av effektivitet, snabbhet och korrekthet. Regeringen har under de senaste åren satsat stora resurser på att uppdatera den s.k. blockdata- basen, som innehåller kartmaterial och arealupp- gifter som används vid ansökan och kontroll av stöd. Det är viktigt att upprätthålla den höga kvaliteten i databasen för att hanteringen av stöden ska vara korrekt och för att underlätta för företag när de söker stöd.

En delmängd i arbetet för att öka konkurrens- och innovationskraften i jordbruks- och lands- bygdsföretag är att utveckla en kunskapsnivå i världsklass. Systemet bör utformas så att forsk- ningsresultat genom en innovationskedja snabbt kan komma användarna till del och tillämpas av företagen för att skapa jobb och såväl ökad som hållbar tillväxt på landsbygden.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå en möjlighet för parterna vid jordbruksarrende att knyta avgiften till resultatet

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

i jordbruket eller till en eller flera resultat- anknutna faktorer. Det är viktigt att ge parterna goda möjligheter att sluta avtal som motsvarar deras behov och främjar ett rationellt och lön- samt jordbruk.

Förenkling för företagen

Regeringens arbete med förenklingar ska leda till en märkbar positiv förändring i vardagen för företagarna. Ambitionen är att ytterligare sänka de administrativa kostnaderna för de gröna näringarna. Detta gör att företagarna kan foku- sera på verksamheten och på utvecklingen av det egna företaget.

Regeringens mål att sänka företagens admi- nistrativa kostnader till följd av statliga regler med 25 procent till 2010 förlängdes till 2012 (rskr. 2009/10:226 Regelförenklingsarbetet 2006–2010). För Landsbygdsdepartementets ansvarsområden har målet med 25 procents lägre administrativa kostnader uppnåtts. Därför har ett nytt mål satts upp, att företagens administra- tiva kostnader ska minska med 50 procent till utgången av 2014 jämfört med 2006.

I regeringens arbete med att nå en effektiv fiskeriförvaltning nationellt och på EU-nivå är regelförenkling central. Detta blir särskilt viktigt att uppmärksamma i den reformeringsprocess av den gemensamma fiskeripolitiken som ska vara avslutad senast i slutet av 2012, liksom i över- synen av den svenska fiskelagen. Detsamma gäller arbetet med jordbrukspolitiken efter 2013 eftersom regelförenklingen på jordbruksområdet är beroende av ändringar i EU:s regelverk.

Jordbruksverket tog den 1 juli 2011 över ansvaret för arbetet med vattenbrukets utveck- ling och har i uppdrag att skapa en gemensam myndighetsingång för företagare inom vatten- bruket i syfte att underlätta sektorns kontakter med myndigheterna.

Fortsatta förenklingar inom livsmedelsområ- det är angelägna, inte minst för att uppnå rege- ringens vision Sverige – det nya matlandet. En viktig fråga som regeringen jobbar vidare med är att minska regelbördan, särskilt för företag som vill bredda sin verksamhet samt för små kombi- nationsföretag som exempelvis jobbar med mat, turism och övernattningar.

Sverige – det nya matlandet

Regeringen arbetar vidare med visionen Sverige – det nya matlandet. Syftet är att uppnå regering- ens långsiktiga mål om att Sverige ska bli det ledande matlandet i Europa.

Det finns en stor potential i att utveckla och koppla samman livsmedelsproduktion, livs- medelsförädling och gastronomi med lands- bygdens unika natur- och kulturmiljövärden, turism och måltidsupplevelser. Därmed främjas lokal och regional matkultur och det kan skapas fler jobb och ökad tillväxt i hela landet. Livs- medelsindustrin är den fjärde största industri- sektorn i Sverige sett till antalet sysselsatta och är utbredd över hela landet och därmed viktig för sysselsättning och tillväxt.

Utredningen om vissa alkoholfrågor har presenterat ett delbetänkande avseende gårds- försäljning av alkoholhaltiga drycker (2010:98). Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Genom insatser i kommunikationsstrategin för Sverige – det nya matlandet kommer visio- nen att lanseras internationellt. Riktade sats- ningar kommer att presentera svensk gastronomi och livsmedelsproduktion och därmed visa vad Sverige har att erbjuda. Sverige ska tydligare för- knippas med matupplevelser i världsklass.

En stark, miljöanpassad, hållbar och kon- kurrenskraftig primärproduktion är en förut- sättning för förverkligandet av visionen. Rege- ringen förfogar över flera verktyg som kan användas i arbetet för att nå visionen, inte minst genom ett bättre utnyttjande av landsbygdens resurser. Det är regeringens ambition att det ska finnas förutsättningar för att de företag som vill också ska ha möjlighet att växa och bli större.

Arbetet med Sverige – det nya matlandet kommer även fortsättningsvis att främja en ökad innovationsgrad och kompetensutveckling inom livsmedelssektorn och stärka livsmedelsexpor- ten.

Påbörjade satsningar för att integrera fisket tydligare i Sverige – det nya matlandet kommer att fortgå. Arbetet med Sverige – det nya mat- landet bidrar till att skapa samverkan mellan berörda näringar.

Urfolket samerna och Sametinget

Genom samernas ställning som urfolk har Sametinget och samerna en särskild ställning i

samhället. Det är viktigt att de samiska språkens användning i samhället säkerställs och att det finns ett starkt och utvecklat samiskt konst- och kulturliv. Som urfolk har samerna rätt till själv- bestämmande i ett antal frågor.

Regeringen fortsätter arbetet med att utveckla samepolitiken genom närmare dialog med Sametinget. Även en dialog med den parlamenta- riska kommittén om den framtida samepolitiken som Sametinget tillsatt, planeras genomföras under 2012.

Rennäringen med jakt, fiske och duodji (sameslöjd) är en bärande del av det samiska kulturarvet. Regeringen eftersträvar en levande samisk kultur och en konkurrenskraftig ren- näring som ger försörjning på ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt i enlighet med de samiska kulturvärdena. Politi- ken ska också bidra till ett starkt och utvecklat samiskt näringsliv och rennäringsföretag med framtidstro. Statligt stöd till samisk kultur lämnas även inom utgiftsområde 17 Kultur- politik.

Konventionen om den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge bereds i Regeringskansliet och avsikten är ett ikraft- trädande senast 2013. Konventionen ger ett stabilt ramverk för den gränsöverskridande ren- skötseln.

I delar av renskötselområdet bedrivs rennäring och skogsbruk parallellt. Genom att redan i ett tidigt stadium via utökad regional dialog och samverkan hantera potentiella konflikter och sammanföra de två näringarna, kan en långsiktig plan för markanvändning utvecklas. Därmed kan hinder för entreprenörskap och tidsödande kon- flikter undanröjas. Regeringen har gett Skogs- styrelsen i uppdrag att under perioden 2010– 2013 främja och stödja lokala initiativ till dialog och samverkan mellan rennäring och skogsbruk.

Stärkt utvecklingskraft i Sveriges landsbygder

Landsbygder med stark utvecklingskraft är en resurs för hela Sveriges utveckling och tillväxt, inte minst i utmaningen att skapa ett hållbart samhälle.

Den svenska landsbygden är rik på biologisk mångfald och naturresurser vilka utgör grunden för en biobaserad samhällsekonomi.

Det finns en stor potential att ytterligare utveckla entreprenörskap och företagande på

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

landsbygden, inte minst inom energisektorn, upplevelse- och turistsektorn och genom fortsatt vidareförädling av produkter från jord-, skogs- och vattenbruk och fiske.

Mångfald ger möjligheter. Ett ökat före- tagande, inte minst bland kvinnor och utrikes födda, bidrar till utvecklingspotential i alla delar av landet. Vidare är det centralt att ungdomars engagemang, intressen och kunskaper tas till vara.

Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdens utveckling ger de grund- läggande målen, prioriteringarna och en rad verktyg för det strategiska arbetet med lands- bygdsfrågor. Men det krävs insatser från politi- ken inom flera områden för att omvandla lands- bygdernas resurser till tillväxt och sysselsättning. I regeringens skrivelse 2008/09:167 angavs att landsbygdsperspektivet bör där det är relevant införlivas som en naturlig del i flera politikområ- den, och arbete pågår på Närings- och Lands- bygdsdepartementen för att uppnå denna mål- sättning.

Landsbygdsprogrammet

Ett viktigt instrument för landsbygdsutveckling inom utgiftsområdet är landsbygdsprogrammet för Sverige 2007–2013. Programmet stärker för- utsättningarna för jobb på landsbygden, förbätt- rad arbetsmiljö, en hållbar produktion av livs- medel och attraktiva miljöer för boende och besökande på landsbygden och bygger på grundläggande hänsyn till regionala och lokala förutsättningar. En hög miljöambition ska bidra till att flera av de nationella miljökvalitetsmålen och Sveriges internationella åtaganden ska kunna uppnås. Lokalt engagemang ska stödjas och ett brett deltagande från många grupper i arbetet för landsbygdens utveckling ska eftersträvas och uppmuntras.

En helhetssyn på landsbygdens näringsliv är särskilt motiverad med hänsyn till de utmaningar som följer av stora geografiska avstånd.

Målgrupper för programmets åtgärder omfattar dels företag inom de gröna näringarna, livsmedelsförädling och turistnäringen, dels mikroföretag i andra branscher på landsbygden och även grupper av företag, organisationer och föreningar.

Efter fyra år av programtiden kan regeringen konstatera att programmet har en stor spridning,

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

såväl geografiskt över landet som inom lands- bygdens näringsliv och organisationer och att efterfrågan på programmets insatser är stor.

I den halvtidsutvärdering som genomfördes under 2010 drogs slutsatsen att vissa delar inom programmet fungerar väl, men att andra delar, framför allt inom axel 1 (ökad konkurrenskraft inom de areella näringarna) och axel 3 (diversi- fiering av landsbygdens näringsliv) inte i tillräck- lig omfattning har bidragit till de uppställda målen. Regeringen avser att beakta slutsatserna i halvtidsutvärderingen av programmet i arbetet med utformningen av kommande program efter 2013. Redan nu kraftsamlar dock regeringen, genom den programförändring som genomförs under hösten 2011, kring ett par områden.

Tillgången till god it-infrastruktur är väsentlig för företagsutvecklingen i landets glesbefolkade områden. De medel som i dag finns tillgängliga inom landsbygdsprogrammet i syfte att öka tillgängligheten på bredband, har snabbt intecknats samtidigt som efterfrågan på och behovet av bredbandsutbyggnad fortfarande är stort. Regeringen föreslår därför att landsbygds- programmet ska stärkas med 300 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till bredband på landsbygden samt att Post- och telestyrelsen tillförs totalt 75 miljoner kronor för offentlig medfinansiering (se vidare utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 4.6.5).

Därutöver kommer regeringen att se över möjligheterna att stärka djurvälfärden i svensk grisnäring med hjälp av insatser inom program- met. En stärkt djurvälfärd kommer också att leda till förbättrad konkurrenskraft inom gris- näringen och skapa mervärden för konsumen- terna. Nya satsningar inom ramen för lands- bygdsprogrammet föreslås även som en del av Skogsriket. Det gäller bl.a. ökad kompetens- utveckling med inriktning på miljö och skog. Regeringen pekar också på företagens möjlighet att använda landsbygdsprogrammet för stöd till vidareförädling. Ändringarna av landsbygds- programmet kommer att förändra balansen mellan programmets axlar. Den indikativa axel- balansen är att 16 procent av landsbygds- programmets budget fördelas till axel 1, till axel 2 (miljö och landskap) fördelas 66 procent och 15 procent till axel 3. Axel 4 (Leader) genomförs inom samtliga axlar. Programmets administration utgör 3 procent av budgeten. Således kommer miljöinsatserna även fortsätt- ningsvis att dominera programmet.

Under 2011 fick Jordbruksverket och Skogs- styrelsen i uppdrag att påbörja förberedelserna med nästa landsbygdsprogram för perioden 2014–2020. En översyn kommer att göras av programmets strategiska inriktning inför nästa programperiod.

Fiskeprogrammet

Målen för det svenska programmet för Euro- peiska fiskerifonden under perioden 2007–2013, är att förbättra fiskbestånden, anpassa fiske- flottans kapacitet till befintliga resurser och bidra till stärkt sysselsättning inom fiskesektorn. De projekt och åtgärder som kan finansieras genom programmet ska främja och komplettera övriga beslut och förändringar för en långsiktigt hållbar fiskeriförvaltning. Målgruppen för åtgärder i programmet är huvudsakligen företag och orga- nisationer med koppling till yrkesfisket, vatten- bruket och beredningsindustrin.

I och med en ökande investeringsvilja inom näringen, vilken kan utläsas av ett ökande antal ansökningar, och regeringens förstärkning av medfinansieringen av programmet är genom- förandegraden hög. I juni 2011 färdigställdes en halvtidsutvärdering av programmet som visar att programmet har nått sin målgrupp och att det finns goda förutsättningar att fördela de reste- rande medlen. Möjlighet till förbättring har dock identifierats, bl.a. vad gäller effektivisering av handläggning av ansökningar. Med utvärde- ringen som bas blir det viktigt att se över programmet och genomföra eventuella revide- ringar för att finansieringen av projekt fortsatt ska bidra till att på bästa sätt uppnå de över- gripande målen. Regeringen prioriterar fortsatta åtgärder inom programmet som bidrar till för- bättringar i havsmiljön. Exempel på sådana åtgärder är förbättrade förutsättningar för natur- liga fiskbestånd, restaurering och utvecklingsarbete, särskilt avseende förbättrad redskapsselektivitet för att minska bifångster och utkast. I och med reformen av EU:s gemen- samma fiskeripolitik menar regeringen att det är prioriterat att ta bort sådana stöd som kan vara produktionsdrivande och därmed leder till en överkapacitet inom fisket.

Vattenbruk, fritidsfiske och fisketurism

Sverige har mer än tvåhundra mil kust, tusentals mil av vattendrag och drygt hundratusen sjöar. Detta skapar stora möjligheter för såväl vatten- bruk som fritidsfiske och fisketurism. Rege- ringen ser en stor utvecklingspotential inom den svenska vattenbruksnäringen. Däremot identifie- rar regeringen fortfarande ett antal hinder för fortsatt utveckling, däribland problem med kapitalförsörjning, bristande samordning samt ett komplicerat regelverk.

Fritidsfiske är en utbredd och uppskattad friluftsaktivitet i Sverige enligt den senaste enkätundersökningen som gjorts av Statistiska centralbyrån och Fiskeriverket 2009. Regeringen anser att det är angeläget att de ansvariga myn- digheterna utifrån en långsiktig plan fortsätter att utveckla och stärka fritidsfisket och fiske- turismen. Detta sker dels genom stärkta bestånd dels genom att öka och sprida kunskaper kring sambanden mellan fisken och fisket. Den efter- frågan på ytterligare fisketillfällen som finns måste balanseras mot de problem som ett ökat fisketryck i populära vatten för fritidsfiske kan medföra.

En fortsatt god och ändamålsenlig fiskeriför- valtning och fiskevård i kustnära områden och i inlandet stärker arbetet med att utveckla dessa landsbygdsnäringar och förutsättningarna för en god möjlighet till rekreation för allmänheten.

I och med avvecklingen av Fiskeriverket har Jordbruksverket den 1 juli 2011 övertagit det övergripande operativa ansvaret för främjande- frågor inom fritidsfiske och företagande inom fisketurism samt främjandefrågor gällande vattenbruket.

En god jakt- och viltförvaltning ger bättre förutsättningar för företagande på landsbygden

Regeringen anser att personer som är bosatta på landsbygden och som bedriver verksamhet där ska kunna göra det med goda förutsättningar även när rovdjursstammarna ökar. Ökningen av antalet rovdjur inklusive säl kan medföra oöns- kade konsekvenser främst för rennäring, lant- bruk och det småskaliga fisket. För att gagna fortsatt företagande behöver därför skador orsakade av rovdjur och säl förebyggas och kompenseras.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen avser att mot bakgrund av ökande rovdjursstammar analysera rennäringens situa- tion i syfte att stärka rennäringens ställning. Toleransnivåer för rennäringen bör kunna utformas så att de i framtiden kan utgöra ett angeläget redskap i förvaltningen av stora rov- djur. Ersättningar till samebyarna för björnars predation på renkalv bör ses över utifrån ny kun- skap.

En god förvaltning av jaktbara vilda arter kännetecknas av en acceptabel balans mellan skador och nytta av vilt inom ramen för ett håll- bart nyttjande. Strategiska beslut om förvaltning av vilt bör bygga på helhetsbedömningar av det komplexa samspelet mellan rovdjur och bytes- djur samt viltets effekter på näringsverksamhet och biologisk mångfald. En välutvecklad viltför- valtning skapar ökade möjligheter för jaktupp- levelser och främjar därigenom turistnäringen på landsbygden.

2.6.2De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en aktiv och ledande förebild med ett hållbart jord- och skogsbruk som är miljöanpassat och bygger på tillvaratagande av förnybara resurser. Om det öppna landskapet hotas försvinner flera biotoper som är viktiga för många växt- och djurarters överlevnad. De gröna näringarna ska ge en uthålligt god avkastning genom att natur- resurserna brukas utan att förbrukas.

De gröna näringarna måste bli än mer miljö- och resurseffektiva och beredskapen för att möta klimatförändringar måste förbättras. Svenskt företagande ska hålla en hög miljöprofil i ett internationellt perspektiv, samtidigt som näring- arna ges förutsättningar att vara fortsatt kon- kurrenskraftiga. Ett modernt och hållbart jord-, skogsbruk och fiskerinäring värnar den biolo- giska mångfalden och minimerar negativ miljö- påverkan för att bidra till att miljökvalitetsmålen nås och att ekosystemens förmåga att leverera olika ekosystemtjänster vidmakthålls och stärks.

Utvecklingen av en biobaserad samhällseko- nomi, som förs fram i bl.a. Europa 2020- strategin, kräver ökat fokus på ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utbildning och forskning har stor betydelse för de gröna näring- arnas fortsatta utveckling och bidrar till att öka

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kunskapen om de globala utmaningarna klimat och miljö.

De gröna näringarnas klimatarbete

De satsningar som regeringen genomfört inom ramen för regeringens proposition En skogs- politik i takt med tiden (prop. 2007/08:108) kommer på sikt att förstärka de gröna näringar- nas bidrag till klimatarbetet med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Genom en ökad produktion av biomassa kan ett ökat upptag av koldioxid åstadkommas. Biomassan kan antingen lagras i skogen eller ersätta andra mer energikrävande material samt utnyttjas som energikälla istället för fossilbaserad energi. Även skogsmarken påverkar klimatet genom upptag och utsläpp av växthusgaser, vilket måste beaktas när man bedömer skogsbruksåtgärder för ökad tillväxt. Det är viktigt att den biologiska mång- falden bevaras vid ökad produktion av biomassa. Det finns även stor potential att minska negativ klimatpåverkan genom att minska den pågående avskogningen och omföring av skogsmark till annan markanvändning vilket sker i många u- länder. Regeringen avser att fortsätta arbeta inom jord- och skogsbruket för att minska de globala klimatförändringarna, bl. a. genom mins- kade utsläpp av växthusgaser och förbättrade förutsättningar för produktion av grön energi samt biobaserade produkter. Satsningar på kun- skapsutbyggnad, utsläppsreducerande åtgärder och förnybar energi kommer att vara allt vikti- gare framöver.

Ett förändrat klimat ställer krav på växtmate- rial som är anpassat till miljön. Satsningen på skogsträdsförädling fortsätter för att möta dessa behov.

De gröna näringarna har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion

Mot bakgrund av de globala utmaningar som klimatförändringen utgör krävs både effektivare och minskad energianvändning. Dessutom krävs en ökad produktion och användning av biomassa för energiändamål.

Det är viktigt att en ökad produktion av bio- massa för bioenergiändamål kan uppnås sam- tidigt som miljökvalitetsmålen nås.

Den nya lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen som trädde i kraft 1 januari 2011, skapar incitament och förutsättningar för de gröna näringarna att tillhandahålla hållbart producerade biobränslen från jord- och skogsbruket.

Potentialen för energieffektivisering i de gröna näringarna är stor. Jord- och skogsbruket producerar råvaror till grön energi men är i sig en energikrävande sektor. Regeringen verkar därför kontinuerligt för att minska energianvändningen inom de gröna näringarna. För att främja utveckling av innovativa lösningar för biogas tillför regeringen medel till anslaget för energi- teknik under 2012 och 2013 för att förlänga stödet för utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser (se vidare utgiftsområde 21 Energi).

Miljöarbete genom landsbygdsprogrammet

Ett av de övergripande målen för Landsbygds- programmet 2007–2013 är att medverka till att bevara och utveckla ett attraktivt natur- och kulturlandskap och att stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan. Detta bidrar även till att öka landsbygdens attraktionskraft för boende och turism. Det är av stor vikt att kontinuerligt arbeta för att bevara ekosystemtjänster och håll- bart nyttja den biologiska mångfalden för att bidra till att uppfylla såväl nationella miljökvali- tetsmål som internationella åtaganden. Genom åtgärder i landsbygdsprogrammet ges många landsbygdsföretag möjlighet att utveckla verk- samhet inom t.ex. naturvårdsentreprenad och andra miljörelaterade verksamheter. Därigenom görs avgörande insatser för att miljökvalitets- målen som rör skogs- och odlingslandskapen ska kunna uppnås. I programmets strategiska mål ingår att ett aktivt brukande av jordbruksmarken ska främjas i mindre gynnade områden, att pro- duktionen av kollektiva nyttigheter såsom ett varierat landskap och biologisk mångfald, ska stimuleras och att utvecklingen av bruknings- metoder som minskar jordbrukets negativa miljöpåverkan ska stärkas. Under 2011 har Landsbygdsdepartementet inbjudit berörda myndigheter och organisationer till en diskus- sion om hur en ny definition av ersättnings- berättigade betesmarker bör utformas. Projektet är ett viktigt led i arbetet med att skapa goda

förutsättningar för att bevara och stärka odlingslandskapets variation och mångfald genom ett långsiktigt hållbart nyttjande och en kontinuerlig hävd av Sveriges betesmarker.

En reducering av jordbrukets tillförsel av näringsämnen är betydelsefull för Östersjön. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt instru- ment för att genom riktade åtgärder åstad- komma nödvändiga utsläppsminskningar sam- tidigt som förutsättningarna för ett konkurrens- kraftigt jordbruk bibehålls. Regeringen kommer att genomföra en programändring under hösten 2011 vilken bl.a. omfattar en översyn av vatten- åtgärderna.

Vidare har regeringen haft mål för ekologisk produktion och konsumtion som sträckte sig t.o.m. 2010. De medel som avsätts för att stimu- lera den ekologiska produktionen finansieras huvudsakligen via landsbygdsprogrammet som gäller fram t.o.m. 2013. Regeringen avser att vidare analysera behov och utformning av nya mål för den ekologiska produktionen inför det kommande Landsbygdsprogrammet 2014–2020.

En skogspolitik i takt med tiden – Skogsriket

Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning, samtidigt som biologisk mång- fald bibehålls och miljöintressen värnas. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.

Skogspolitiken kännetecknas av sina två jäm- ställda mål: ett produktionsmål och ett miljömål. (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). Målen ligger i linje med regering- ens vision bruka utan att förbruka. I En skogs- politik i takt med tiden (prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244) slår rege- ringen och riksdagen fast att grunderna för skogspolitiken, med jämställda produktions- och miljömål, ska ligga fast och betonar tydligare än tidigare att skogen är en förnybar resurs.

Skogsriket är en bred satsning som regeringen nu lanserar. Syftet är att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog och därigenom bidra till utveckling och tillväxt på landsbygden och i Sveriges småorter.

Skogen är en av Sveriges viktigaste industri- grenar. Skogsnäringens totala exportvärde upp- gick 2010 till 128 miljarder kronor och utveck- lingspotentialen är stor. Med bas i skogen och

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

skogsråvaran finns goda förutsättningar för innovation och förädling, och därmed ökad sysselsättning på landsbygden. För att öka anta- let arbetstillfällen på landbygden bör så många led som möjligt i förädlingskedjan finnas kvar nära råvaruutaget. Viktiga områden för utveck- ling och innovation är t.ex. grön energi, nya material, träbaserade produkter och träbyggande samt ny teknik. Det finns också stor potential att vidareutveckla upplevelsebaserade näringar inom bl.a. viltvård, jakt, sportfiske och samisk turism.

En handlingsplan har tagits fram för Skogs- riket. Från och med 2012 kommer aktörer kunna söka finansiering för projekt som bidrar till företagsutveckling, diversifiering och nyetable- ring samt nya jobb och ekonomisk tillväxt med skogen som bas. Huvudsakliga målgrupper är små och medelstora företag.

Satsningen Skogsriket sätter också fokus på ett antal jobbskapande åtgärder som anknyter till skogsbrukets kärna. Inom ramarna för skogs- politikens jämställda miljö- och produktionsmål anser regeringen att skogens tillväxt bör öka och att det finns en god potential för detta. Den sammanlagda efterfrågan på virke bedöms stiga i takt med bioenergisektorns fortsatta utbyggnad varför fortsatta insatser för ökad tillväxt är viktiga. Det är av stor vikt att skogsägarnas kunskaper stärks om åtgärder som leder till den önskade ökningen av hållbar tillväxt. Den svenska skogspolitiken ger skogsbruket stor frihet och stort ansvar för att nå de skogs- politiska målen. Utifrån dessa utgångspunkter anser regeringen att den statliga rådgivningen liksom dialogen med skogsbruket bör förstärkas. Förstärkningen avser rådgivning för att få effektiv och funktionell miljöhänsyn samt för- bättrad skogsskötsel. Åtgärderna förväntas bidra till att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

Vid sidan av miljöhänsynen vid skötsel av skog bedömer regeringen att det behövs ett fort- satt långsiktigt arbete med att skydda värdefulla skogsmiljöer för att nå skogspolitikens mål, bevara den biologiska mångfalden, nå miljö- kvalitetsmålen samt uppfylla internationella åta- ganden. Regeringen anser att skyddsformen naturvårdsavtal i många fall är ett instrument som bör användas i arbetet. Detta eftersom naturvårdsavtal tydligt tar till vara markägarnas intresse, kunskap och egna förutsättningar på ett positivt sätt samtidigt som äganderätten lyfts fram. Regeringen bedömer också att Komet-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

programmet har förutsättningar att bidra posi- tivt. Skydd av skogar under miljöbalken behandlas inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

För en konkurrenskraftig skogsnäring med en verksamhet som karaktäriseras av jämställdhet, öppenhet och mångfald är det viktigt att kvinnor och män har samma rättigheter och möjligheter att arbeta och driva företag inom skognäringen. Skogsbrukssektorn har ansvar för genomföran- det av sektorns jämställdhetsstrategi och rege- ringen verkar för att den får fullt genomslag. Kompetensbehovet inom skogssektorn ska också tillgodoses genom regeringens initiativ för att få fler ungdomar intresserade av skogliga utbildningar.

I samband med den pågående översynen av EU:s skogsbruksstrategi från 1998 avser rege- ringen att följa kommissionens arbete och gene- rellt verka för att EU:s insatser på skogsområdet även fortsättningsvis är begränsade. Regeringen anser att unionssamarbetet på skogsområdet ska koncentreras till områden där samarbetet har ett tydligt mervärde, t.ex. insatser för att hindra spridning av växtskadegörare (fytosanitärt arbete). Gemensamma stödprogram som kan snedvrida konkurrensen på marknaden ska und- vikas. För åtgärder inom unionspolitiken som berör skog och skogsbruk är det viktigt att kon- sekvenser för skogsnäringen inkluderas i beslutsunderlag samt att subsidiaritetsprincipen respekteras och tillämpas.

Ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiske

Förutsättningen för att nå regeringens mål, att den svenska fiskerinäringen ska producera fisk och fiskeprodukter som efterfrågas av konsu- menterna och bidrar till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen, är att allt fiske bedrivs resurseffektivt och miljömässigt hållbart.

Endast för en mindre andel av EU:s gemen- samma fiskbestånd kan dock nyttjandet anses vara hållbart och stora delar av yrkesfisket käm- par med dålig lönsamhet. Det innebär att fiske- flottans kapacitet måste anpassas till bestånds- situationen genom ändamålsenliga regleringar. Samtidigt menar regeringen att näringens eget ansvar behöver tydliggöras. Stöden inom den gemensamma fiskepolitiken behöver långsiktigt minska.

Utkast av fisk är ett utbrett problem, ett slöseri av havets resurser och en förlust av en viktig livsmedelskälla. Sverige arbetar med att motverka utkast och förespråkar att ett utkast- förbud införs inom EU så snart som möjligt. Nyckelfaktorer för att ytterligare komma till- rätta med denna problematik är utvecklandet och nyttjandet av effektiva fiskredskap och en förbättrad kontroll. Sverige ligger långt framme i arbetet avseende selektiva redskap och fortsätter att vara drivande i EU:s arbete med att verka för mer skonsamma fiskeredskap.

Dessa konkreta åtgärder ligger helt i linje med den förändring och utveckling av den gemen- samma fiskeripolitiken som regeringen arbetar för i samband med reformen av densamma som ska vara genomförd till 2013.

Kommissionens förslag om en reform av den gemensamma fiskeripolitiken presenterades den 13 juli 2011. I reformarbetet kommer Sverige bl.a. att driva frågorna om en ökad prioritering av en ekosystembaserad förvaltning, ett stegvis infört utkastförbud, en ökad regionalisering och ett upphörande av subventioner till skrotning av fartyg. Vidare anser regeringen att EU ska bli bundet till hållbart fiske även för bestånd utanför EU:s vatten och i utformningen av fiskeavtal med tredje land. I dessa sammanhang kommer regeringen även fortsättningsvis att lyfta fram vikten av respekt för mänskliga rättigheter samt att arbeta för att ersättningarna från fiskeavtalen kommer berörda folk till del. I dessa samman- hang kommer regeringen även fortsättningsvis att lyfta fram vikten av respekt för mänskliga rättigheter. Ersättningarna från fiskeavtalen ska komma berörda folk till del.

Det är också av största vikt att Sverige bevakar kommissionens förslag så att det inte urvattnas under förhandlingarnas gång. Arbetet med reformen av den gemensamma fiskeripolitiken kommer att fortgå fram till slutet av 2012. Under tiden är det därför också viktigt att ett kontinuerligt förbättringsarbete sker parallellt.

Regeringen anser att en ökad kunskap inom fiskeriförvaltningen är nödvändig, i synnerhet för att ytterligare tillämpa ekosystemansatsen i förvaltningsbesluten. Sverige arbetar därför kontinuerligt för en förstärkning och utveckling av Internationella Havsforskningsrådet (ICES), vars vetenskapliga rådgivning utgör en grund för de politiska besluten. För att långsiktigt säkra den marina kunskapsinhämtningen och leva upp till EU:s krav anser regeringen vidare att till-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gången till svenskt undersöknings- och forsk- ningsdata behöver tryggas. Regeringen avser att återkomma i frågan. En långsiktigt hållbar fiske- riförvaltning förutsätter även en balans mellan tillgängliga fiskeresurser och flottans kapacitet. För detta krävs olika förvaltningsbeslut såväl nationellt som internationellt och som resulterar i god beståndsstatus hos våra fiskresurser. Där- för är det fortsatta arbetet med att ta fram nya förvaltningsplaner samt att de redan antagna planerna följs av största vikt för Sverige. Priori- terat från svensk sida är att EU snarast utformar en långsiktig förvaltningsplan för lax i Östersjön, liksom att arbetet med att underlätta vandring och förbättra uppväxtmöjligheterna för all vand- ringsfisk fortsätter. Dessa arter är av betydelse för såväl turism som arbetstillfällen, inte minst i norra Sverige.

Regeringen är positiv till ökad regional för- valtning inom EU och aktiv i det fortsatta arbe- tet med Östersjöstrategin, som kan komma att spela en viktig roll i den framtida fiskeriförvalt- ningen i regionen.

Fiskerikontrollen är en av hörnpelarna i den gemensamma fiskeripolitiken och genom de beslutade EU-förordningarna på fiskerikontrol- lens område ställer den gemensamma fiskeri- politiken ökade krav på förbättrad teknik och måluppfyllelse. Detta innebär bl.a. ökade krav på kontroll i alla led av leveranskedjan, att man därmed ska kunna spåra fisken från fångst till tallrik, vilket främjar konsumentperspektivet.

Den 1 juli i år inledde Havs- och vatten- myndigheten, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, sin verksamhet. Myndig- hetens uppgift att ta ett helhetsgrepp över både sötvattens- och havsfrågor, inklusive fisket, ge ökade förutsättningar för att arbeta kraftfullt och fokuserat med havs- och vattenmiljöfrågor utifrån ett ekosystemperspektiv och att effekti- visera förvaltningen.

en del av detta fortsätter regeringen att arbeta nationellt, inom EU och internationellt för en god djur- och folkhälsa samt för ett gott djur- skydd.

Utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdo- mar kan i vissa fall innebära risker för folkhälsan och även orsaka stora förluster för lantbrukare i drabbade områden. Smittspridning är gränsöver- skridande och för att Sverige ska kunna upprätt- hålla goda förhållanden inom landet är vi bero- ende av att andra regioner i EU och världen gör detsamma. Därför finns det ett europeiskt mer- värde i att samarbeta i EU. Sverige ska bidra till den pågående översynen av EU:s djurhälso- policy, med syftet att förenkla och effektivisera lagstiftningen samt att se till att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt.

Sverige har ett mycket gott smittskydd, bl.a. därför att vi aktivt och långsiktigt har arbetat med att förebygga och bekämpa smittsamma djursjukdomar. Genom förebyggande åtgärder undviker vi ett scenario som skulle inneburit större kostnader för samhället. Det har också inneburit att Sverige har en unikt låg antibio- tikaanvändning inom jordbruket. Redan 1986 förbjöd Sverige inblandning av tillväxtbefräm- jande antibiotika i foder och Sverige ligger också bakom en stor del av det framgångsrika påtryckningsarbete som ledde till att samma förbud infördes inom EU 2006.

Resistensläget är bättre bland svenska djur än i många andra länder. Läget för antibiotika- resistens övervakas aktivt och kontinuerligt både i Sverige och inom EU. Den rättsliga grunden till att samla in jämförbara data på EU-nivå finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen. Sverige deltar aktivt i arbetet med att förhindra utveckling och spridning av antibiotikaresi- stens både nationellt och internationellt.

Inom ramen för Codex alimentarius, en

2.6.3De gröna näringarna utmärks av mellanstatlig organisation bildad av FN-orga-

omtanke, ansvarstagande och hög etik

Sverige är pådrivande för sund djurhållning och friska djur i EU

Det är regeringens målsättning att de gröna näringarna utmärks av omtanke och ansvars- tagande för miljö och djur och av hög etik. Som

nen FAO och WHO i syfte att ta fram inter- nationella regler för säkra livsmedel, har svenska experters kunnande vunnit stort gehör när en internationellt accepterad standard för riskanalys av antibiotika resistens via livsmedel arbetades fram.

På nationell nivå arbetar Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama VL) med samord-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ning av strategier mot antibiotikaresistens inom området veterinärmedicin och livsmedel. Gruppen initierades när SVA genom riksdags- beslut (2005/06:50) fick i uppdrag att stärka detta viktiga arbete.

Sverige ska fortsätta arbeta för en restriktiv antibiotikaanvändning, och det är mycket ange- läget att fortsätta arbetet även på EU och inter- nationell nivå.

Om en sjukdom brutit ut är det viktigt med ett effektivt bekämpande. På senare år har kost- naden för bekämpandet av smittsamma hus- djurssjukdomar ökat i Sverige. Bland annat har sjukdomarna blåtunga, Newcastlesjuka och mjältbrand påvisats de senaste åren. Regeringen fortsätter under 2012 att arbeta för att hålla till- baka salmonella och bekämpa olika smittsamma djursjukdomar. Utredningsbetänkandet SOU 2010:106 Folkhälsa – Djurhälsa bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

Med anledning av att rävens dvärgbandsmask under 2011 påvisades i Sverige anser regeringen det angeläget att kartlägga parasitens utbredning och öka informationen om riskerna.

Regeringen arbetar för att värna ett gott djur- skydd i Sverige och inom EU. Djurskyddslag- stiftningen ses för närvarande över av en särskild utredare i syfte att modernisera och vidare- utveckla den (dir. 2009:57). Utredarens förslag ska redovisas till regeringen senast den 30 no- vember 2011.

Den 1 januari 2009 tog länsstyrelserna över ansvaret för djurskyddskontrollen från kommu- nerna. Huvudsyftet med åtgärden var att åstad- komma en effektiv, likvärdig och rättssäker djur- skyddskontroll i hela landet. Trots många stora vinster med överflyttning till länsstyrelserna, bl.a. att träffsäkerheten och likvärdigheten i kontrollen har stärkts betydligt, kvarstår ett behov av att öka antalet kontroller och effektivi- sera arbetet.

De tillfälliga tillskott som gjorts under två år har varit betydelsefulla, men för att länsstyrel- serna ska kunna bygga upp en långsiktigt hållbar organisation för djurskyddskontrollen tillför regeringen medel för att behålla dagens nivå. Regeringen avser att noggrant följa resurs- behovet och återkomma i frågan.

Regeringen prioriterar fortsatt EU-arbetet inom djurskyddsområdet och anser att det är viktigt att EU:s framtida djurskyddsstrategi ska hålla en hög djurvälfärdsnivå. Regeringen arbetar för att det EU-centrum för djurskydd som

planeras inom strategin ska förläggas till Sverige. Djurvälfärd har under lång tid varit en politiskt prioriterad fråga som Sverige drivit i EU. Vidare finns hög vetenskaplig kompetens på området i Sverige. Inom många områden krävs djurförsök för att säkerställa olika substansers säkerhet för människors hälsa och för miljön innan de får säljas på marknaden. Det rör sig t.ex. om läke- medel, vaccin och kemikalier.

Det är viktigt att allmänheten har förtroende för och accepterar användandet av försöksdjur, i de fall det är nödvändigt för att rädda liv och minska mänskligt lidande. Regeringen kommer även fortsättningsvis lyfta fram betydelsen av att, i de fall där det är möjligt, utveckla och validera alternativ till djurförsök.

Regeringen avser även att ge Formas ett ökat ansvar i fråga om djurskyddsforskning av behovsmotiverad karaktär.

Konsumenten har verktyg och förutsättningar att välja

De livsmedel som säljs ska vara sunda och säkra. Konsumenten har rätt att känna sig trygg med den mat han/hon äter. Konsumenterna ska också kunna lita på att de livsmedel som de konsume- rar är vad de utges för att vara. Redligheten i livs- medelshanteringen ska därför vara god, exem- pelvis när det gäller märkning och hantering.

Märkningen är ett viktigt redskap för att kon- sumenten ska kunna välja bra, hälsosam och miljömässigt hållbar mat efter sina önskemål och behov.

Vid en översyn av EU-regelverket om livs- medelshygien och kontroll och i arbetet med att utforma gemensamma tolkningar av reglerna är det en genomgående ambition från svensk sida att uppnå enklare och mindre kostsamma regler utan att livsmedlens säkerhet äventyras.

Problematiken med ökad förekomst av över- vikt och fetma och därtill relaterade följdsjuk- domar i befolkningen leder både till stora kost- nader för samhället och till lidande för enskilda individer. Fortsatta åtgärder för att förbättra kunskapen om kostens och måltidernas bety- delse ska genomföras rörande bl.a. måltider i skolan och inom äldreomsorgen.

Att ha tillgång till bra, friskt och prisvärt vatten är av stor betydelse för såväl den enskilde konsumenten som företag och behövs för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det

senaste årets stora utbrott av vattenburna smittor visar hur snabbt allvarliga händelser kan uppstå och varför god samordning behövs för att dra lärdom av vad som inträffat.

Den samordning av dricksvattenfrågorna på nationell nivå som Livsmedelsverket leder är viktig för att samhället ska kunna fortsätta upp- rätthålla en bra dricksvattenförsörjning.

Europeiska kommissionen har föreslagit att ge Sverige fortsatt undantag från gränsvärden för dioxiner och PCB i viss fisk. En viktig grund för ett sådant undantag är att konsumenterna har kunskap. Livsmedelsverket ska därför ta fram en kommunikationsstrategi för att förstärka infor- mationen om kostråden om fisk.

2.6.4De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling

Regeringens arbete med visionen bruka utan att förbruka upphör inte vid landets gränser utan är i hög grad en global angelägenhet. Sverige kan som ett föregångsland bidra till mindre utveck- lade länders omställning till en hållbar utveck- ling.

Inom ramen för olika internationella organi- sationer och processer driver regeringen frågan om en öppnare och mer marknadsanpassad handel på jordbruks-, fiske- och livsmedels- området, klimathänsyn, hållbar produktion i jordbruks-, fiske- och skogsnäringen och säkra livsmedel. Ett fortsatt starkt svenskt engage- mang i internationella skogs- och fiskefrågor är också viktigt liksom värnandet om genetiska resurser på regional och global nivå.

Inom EU verkar regeringen inom Standing Committe on Agricultural Research (SCAR) för att påverka utvecklingen av samarbetet inom EU:s jordbruksforskning.

En trygg global livsmedelsförsörjning

Regeringen fortsätter att prioritera FN:s Millenniemål. Världen ser ut att kunna nå det första millenniemålet om halverad fattigdom. Höga matpriser, krigsutbrott, torka och översvämningar gör dock att målet om att halvera hungern släpar efter. Därför är det än mer angeläget att vidta relevanta och effektiva insatser. Sverige deltar i FAO-arbetet som är centralt för att främja en globalt tryggad livs-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

medelsförsörjning. Regeringen kommer att fortsätta driva på den pågående reformeringen av organisationen för att den ska maximera sin effektivitet och genomslagskraft. Regeringen välkomnar G20-arbetets fokus på livsmedelsför- sörjning och betydelsen av ökad satsning på jordbrukssektorn i utvecklingsländer. Viktigt här är att uppmärksamma betydelsen av hållbarhets- frågor samt den påverkan exempelvis klimatför- ändringar kan ha på livsmedelsförsörjning och globala livsmedelspriser. För att minska pris- variationer på jordbruksprodukter har FAO till- skrivits en större roll såväl vad gäller förbättrad statistik, som forum för högnivådialog vid kriser och som övervakare av G20-åtagandena, vilket regeringen stödjer.

Hållbart fiske är viktigt för den globala livs- medelsförsörjningen. Internationellt fiskerisam- arbete sker huvudsakligen inom multilaterala och regionala organisationer samt inom ramen för EU:s fiskeavtal med 3:e land. Regeringens mål är tillämpning av försiktighetsansatsen och ett gradvist införande av ekosystemansatsen. Med hänsyn till situationen för många bestånd, såväl i EU som globalt, är regeringens prioritering inriktad på de faktorer som främjar återupp- byggnaden av hotade bestånd.

De gröna näringarna bidrar till lösningen av det globala miljö- och klimatarbetet

Sverige har genom sin höga kunskapsnivå och långa skogliga tradition en hög trovärdighet internationellt vad gäller skogsbruket och skogens produktions- och miljövärden. Sverige ska fortsätta att förmedla kunskap om detta och exportera sitt teknologiska kunnande. Rege- ringen avser att upprätthålla Sveriges fram- trädande roll avseende skogsfrågor på den euro- peiska arenan liksom i det övriga internationella arbetet. Ett hållbart nyttjande av världens skogar bidrar till utveckling och fattigdomsbekämpning. De initiativ som tagits under FN:s internatio- nella skogsår 2011, bl.a. om människans centrala roll i hållbart bruk och bevarande av skogsresur- sen, kommer att följas upp.

Det finns stor potential att minska negativ klimatpåverkan genom att minska den pågående avskogningen och omföringen av skogsmark till annan markanvändning vilket sker i många utvecklingsländer.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

I arbetet inom det Nordiska Ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk är miljö- och klimatfrågorna högt prioriterade.

En öppen global ekonomi

För den långsiktiga konkurrenskraften för EU:s jordbrukare är globala jordbrukspolitiska refor- mer av stor vikt. Det kvarstår som en prioritet för regeringen att avsluta Doharundan inom ramen för världshandelsorganisationen WTO där bl.a. ett reviderat jordbruksavtal ingår. Nya ramar för WTO-medlemmarnas jordbrukspoli- tiska åtgärder innebär betydande sänkningar av tullar och handelsstörande stöd och eliminering av exportstöd.

Regeringen har som mål att skapa en dyna- misk och öppen global ekonomi på jordbruks- och livsmedelsområdet Åtgärder som syftar till att värna människors, djur och växters liv och hälsa bör vara rättvisa och proportionerliga samt bygga på överenskomna riktlinjer, rekommen- dationer och standarder. Genom WTO finns ett multilateralt regelverk som säkerställer detta.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3 Budgetförslag

3.1Budgetförslag

3.1.11:1 Skogsstyrelsen

Tabell 3.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	346 130		sparande	7 805
2011	Anslag	362 063	1	Utgifts-
2011	Anslag	362 063	1	prognos	362 618
2012	Förslag	371 621
2013	Beräknat	381 254	2

2014	Beräknat	388 738	3
2015	Beräknat	387 170	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 373 963 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 373 483 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 362 425 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för Skogsstyrelsens förvalt- ningskostnader. Anslaget får användas för att medfinansiera insatser enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Euro- peiska jordbruksfonden för landsbygdsutveck- ling (EJFLU).

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2010	-	183	183	0
Prognos 2011	-	175	160	15

Budget 2012	-	220	170	50

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2010	163 491	166 337	-2 846
(varav tjänsteexport)	5 612	5 646	-34

Prognos 2011	179 000	179 000	0
(varav tjänsteexport)	2 300	1 800	500
Budget 2012	183 725	187 725	-4 000
(varav tjänsteexport)	2 325	1 825	500

Skogsstyrelsens offentligrättsliga verksamhet utgörs av avgifter som erhålls för handel med skogsodlingsmaterial (kontroll av frö- och planthandel) från statliga myndigheter och affärsverk. Skogsstyrelsen bedriver uppdrags- verksamhet som i huvudsak finansieras genom avgifter. Undantag är vissa arbetsmarknads- politiska åtgärder.

Avgiftsintäkterna får disponeras av Skogs- styrelsen.

Regeringens överväganden

Som en del av satsningen Skogsriket förstärks den statliga rådgivningen i skogsbruket med syfte att skapa effektiv och funktionell miljö- hänsyn samt förbättrad skogsskötsel. Åtgärden förväntas skapa ökad sysselsättning på lands- bygden. För att genomföra satsningen ökas anslaget med 10 miljoner kronor per år 2012– 2015.

Regeringen föreslår att 371 621 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skogsstyrelsen för

2012. För 2013	beräknas	anslaget	till
381 254 000 kronor,	för	2014	till

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

388 738 000 kronor	och	för	2015	till
387 170 000 kronor.

Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:1 Skogsstyrelsen

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	362 563	362 563	362 563	362 563
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	3 823	10 966	18 788	28 838
Beslut	4 734	6 826	6 969	-4 659
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt	501	899	418	429
Förslag/
beräknat
anslag	371 621	381 254	388 738	387 170

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

Anslaget används för att täcka kostnader för statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Anslaget används också för att täcka kostnader för bio- topskydd och naturvårdsavtal.

Anslaget används vidare för att täcka kostna- der för statsbidrag enligt förordning (2006:171) om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog samt statliga insatser för att övervaka och bekämpa skadeinsektspopula- tionen i de stormdrabbade områdena i södra Sverige.

Anslaget används även till att upprätta ren- bruksplaner och till att medfinansiera skogs- trädsförädling.

Vidare får anslaget användas för vissa admi- nistrationskostnader hos Skogsstyrelsen.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

3.1.21:2 Insatser för skogsbruket

Tabell 3.5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	371 868		sparande	59 957
			1	Utgifts-
2011	Anslag	223 070	1	prognos	265 323
2012	Förslag	234 737

2013	Beräknat	234 868

2014	Beräknat	236 373
2015	Beräknat	227 873

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

I hanteringen av vissa bidrag och ersättningar till skogsägare och för att skapa goda förutsätt- ningar för fleråriga naturvårdsprojekt behöver ekonomiska förpliktelser kunna ingås som medför utgifter under kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2012 för ansla- get 1:2 Insatser för skogsbruket ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kronor 2013 och högst 34 000 000 kronor 2014–2016.

Tabell 3.6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014–
Ingående åtaganden	14 178	14 418	41 340

Nya åtaganden	11 612	38 618	49 660

Infriade åtaganden	-11 372	-11 696	-21 000	-36 000	-34 000
Utestående åtaganden	14 418	41 340	70 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	65 000	85 000	70 000

Regeringens överväganden

Skogsriket är en ny satsning med huvudsyfte att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skog. Små och medelstora före- tag inom skogssektorn bereds möjlighet att söka finansiering till projekt med inriktning på kom- petensutveckling, stimulans för kreativt före- tagande och entreprenörskap samt innovation och förädling. Stödet ska även underlätta ny- etablering av verksamheter med denna inrikt- ning. För att genomföra satsningen ökas anslaget med 10 miljoner kronor per år 2012–2015.

Regeringen föreslår att 234 737 000 kronor an- visas under anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket


för 2012. För 2013 beräknas				anslaget	till
234 868 000	kronor,		för	2014	till
236 373 000 kronor		och	för	2015	till
227 873 000 kronor.

Tabell 3.7 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:2 Insatser för skogsbruket

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	223 070	223 070	223 070	223 070
Förändring till följd av:
Beslut	11 500	11 500	13 000	4 500

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt	167	298	303	303

Förslag/
beräknat
anslag	234 737	234 868	236 373	227 873

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.31:3 Internationellt skogssamarbete

Tabell 3.8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	1 247		sparande	150
2011	Anslag	1 397	1	Utgifts-
2011	Anslag	1 397	1	prognos	1 368
2012	Förslag	1 397

2013	Beräknat	1 397

2014	Beräknat	1 397
2015	Beräknat	1 397

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används bl.a. för det alleuropeiska skogssamarbetet, närområdessamarbete i skogs-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

frågor inom Östersjöregionen samt nordiskt samarbete. FN:s skogssamarbete i form av främst FN:s skogsforum, skogens roll i klimat- konventionen och FAO (FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation) belastar också anslaget.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 1 397 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Internationellt skogssamarbete för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 1 397 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.9 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:3 Internationellt skogssamarbete

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	1 397	1 397	1 397	1 397

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 397	1 397	1 397	1 397

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.41:4 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tabell 3.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	117 342		sparande	2 512
			1	Utgifts-
2011	Anslag	117 547	1	prognos	114 650
2012	Förslag	112 047
2013	Beräknat	114 438	2

2014	Beräknat	116 620	3

2015	Beräknat	119 580	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 112 047 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 111 890 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 111 890 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för Statens veterinär- medicinska anstalts (SVA) förvaltningskost- nader. SVA är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda och

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

utreder bl.a. uppkomst, orsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.11 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)

Utfall 2010	188 001	190 671	-2 670
(varav tjänsteexport)	(6 453)	(5 612)	(841)
Prognos 2011	173 000	174 500	-1 500
(varav tjänsteexport)	(5 000)	(4 700)	(300)

Budget 2012	170 000	172 000	-2 000
(varav tjänsteexport)	(4 500)	(4 300)	(200)

Avgiftsintäkterna får disponeras av Statens vete- rinärmedicinska anstalt.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås minska med 1 miljon kronor 2012–2015 för att tillföras 1:9 Statens jordbruks- verk.

Regeringen föreslår att 112 047 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Statens veterinär- medicinska anstalt för 2012. För 2013 beräknas

anslaget till 114 438 000 kronor,			för 2014	till
116 620 000 kronor	och	för	2015	till
119 580 000 kronor.

Tabell 3.12 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:4 Statens veterinärmedicinska anstalt

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	118 047	118 047	118 047	118 047
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 215	3 760	6 257	9 412
Beslut	-7 215	-7 369	-7 520	-7 711

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt			-164	-168

Förslag/
beräknat
anslag	112 047	114 438	116 620	119 580

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.51:5 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tabell 3.13 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	104 102		sparande	0
			1	Utgifts-
2011	Anslag	99 617	1	prognos	99 617
2012	Förslag	105 966

2013	Beräknat	109 141	2

2014	Beräknat	111 107	3
2015	Beräknat	113 649	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 105 966 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 105 820 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 105 821 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för statens bidrag till veterinär fältverksamhet och för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader avseende livsmedelsproducerande djur. Jordbruksverket är chefsmyndighet för distriktsveterinärerna.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.14 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2010	4 398	-4 398	0

Prognos 2011	4 400	-4 400	0
Budget 2012	4 400	-4 400	0


Tabell 3.15 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2010	519 027	-511 649	7 378

Prognos 2011	524 800	-531 606	-6 806

Budget 2012	525 000	-525 000	0

Av tabellerna framgår distriktveterinärernas avgiftsbelagda verksamhet. Större delen av verksamheten är avgiftsfinansierad.

Jordbruksverket får disponera avgiftsintäk- terna.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 105 966 000 kronor an- visas under anslaget 1:5 Bidrag till veterinär fält- verksamhet för 2012. För 2013 beräknas anslaget

till 109 141 000	kronor,	för	2014	till
111 107 000 kronor	och	för	2015	till
113 649 000 kronor.

Tabell 3.16 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:5 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	104 617	104 617	104 617	104 617
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	1 349	4 524	6 643	9 188
Beslut
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt			-153	-156
Förslag/
beräknat
anslag	105 966	109 141	111 107	113 649

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.61:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tabell 3.17 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	14 714		sparande	-6
2011	Anslag	12 933	1	Utgifts-
2011	Anslag	12 933	1	prognos	12 578
2012	Förslag	12 933
2013	Beräknat	12 933

2014	Beräknat	14 708

2015	Beräknat	14 708

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för djurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och djursjukdata- system. Insatser ska begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga spridning av smittsamma djursjukdomar som kan överföras till både djur och människor.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår med anledning av ovan- stående att 12 933 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfräm- jande åtgärder för 2012. För 2013 beräknas ansla-

get till 12 933 000	kronor, för		2014	till
14 708 000 kronor	och	för	2015	till
14 708 000 kronor.

Tabell 3.18 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	12 933	12 933	12 933	12 933
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag			1 775	1 775

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	12 933	12 933	14 708	14 708

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.71:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tabell 3.19 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	217 209		sparande	26 484
2011	Anslag	172 349	1	Utgifts-
2011	Anslag	172 349	1	prognos	176 072
2012	Förslag	127 349

2013	Beräknat	124 349

2014	Beräknat	124 349
2015	Beräknat	124 349

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för bekämpande av och bered- skap mot smittsamma husdjurssjukdomar varvid ersättning lämnas enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) eller med stöd av i lagarna meddelade föreskrifter.

Vidare används anslaget för bidrag till obduk- tionsverksamhet, för utveckling och genom- förande av sjukdomskontroller och för genom- förande av EG-lagstiftningen om djurskydd, djurhälsa, foder och livsmedel.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget används för nationell medfinansie- ring av kontroller för TSE (BSE och scrapie) som Sverige enligt EU:s krav är skyldig att göra.

Regeringens överväganden

I och med att rävens dvärgbandmask påträffats i Sverige finns ett utökat behov av information om och övervakning av förekomsten av rävens dvärgbandmask. För detta ändamål föreslås anslaget tillföras 3 miljoner kronor för 2012.

Regeringen föreslår mot bakgrund av ovan- stående att 127 349 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 124 349 000 kronor för respektive år.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 47 778 000 kronor an- visas under anslaget 1:8 Ersättningar för vilt- skador m.m. för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 37 778 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.22 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:8 Ersättning för viltskador m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	47 778	47 778	47 778	47 778
Förändring till följd av:
Beslut		-10 000	-10 000	-10 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Tabell 3.20 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	124 349	124 349	124 349	124 349
Förändring till följd av:
Beslut	3 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	127 349	124 349	124 349	124 349

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

Förslag/
beräknat
anslag	47 778	37 778	37 778	37 778

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

Viltvårdsfonden

Jägare är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldiga att betala viltvårdsavgift på 300 kronor per år till Viltvårdsfonden. Medlen ur fonden används för att främja viltvården och andra lik- nande ändamål som är förenliga med jaktlagens syfte. Jaktåret omfattar tiden den 1 juli–den 30 juni. Merparten av viltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna är fördelade över kalenderåret.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen bemyndigas låta Kammarkollegiet ha tillgång till

3.1.81:8 Ersättningar för viltskador m.m. en särskild kredit för Viltvårdsfonden i Riks-

Tabell 3.21 Anslagsutveckling

Tusental kronor

gäldskontoret intill ett belopp av 5 000 000 kronor för 2012.

				Anslags-
2010	Utfall	41 845		sparande	5 051
2011	Anslag	47 778	1	Utgifts-
2011	Anslag	47 778	1	prognos	47 778
2012	Förslag	47 778

2013	Beräknat	37 778
2014	Beräknat	37 778

2015	Beräknat	37 778

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till ersätt- ning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

3.1.91:9 Statens jordbruksverk

Tabell 3.23 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	392 927		sparande	9 285
2011	Anslag	440 387	1	Utgifts-
2011	Anslag	440 387	1	prognos	440 583
2012	Förslag	496 588

2013	Beräknat	457 689	2
2014	Beräknat	466 745	3

2015	Beräknat	466 199	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 449 325 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 448 752 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 436 579 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för Statens jordbruksverks förvaltningskostnader, Tullverkets särkostnader för exportbidragskontroller m.m.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.24 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentligrättslig	Intäkter	Kostnader	Resultat
verksamhet	som får		(intäkt –
	disponeras		kostnad)
Tillsyn
Utfall 2010	24361	-24711	-350
Prognos 2011	28475	-28947	-472
Budget 2012	28300	-27500	800
Djur
Utfall 2010	25554	-25885	-331
Prognos 2011	25671	-26205	-534
Budget 2012	24900	-24500	400
Växt
Utfall 2010	15432	-14064	1368
Prognos 2011	12669	-12788	-119
Budget 2012	12400	-12700	-300
Utsäde
Utfall 2010	7785	-7754	31
Prognos 2011	7900	-7800	100
Budget 2012	7900	-7800	100

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter inom områdena Tillsyn, Djur, Växt och Utsäde.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.25 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Vatten
Utfall 2010	12780	-12438	342
Prognos 2011	11100	-11900	-800
Budget 2012	11400	-11400	0
Tillsyn
Utfall 2010	4546	-4546	0
Prognos 2011	4350	-4350	0
Budget 2012	4400	-4400	0
Utsäde
Utfall 2010	27062	-25508	1554
Prognos 2011	25700	-24925	775
Budget 2012	25000	-24800	200

Jordbruksverket får disponera intäkterna från avgifter som utgörs av vattenhushållning, kött- klassificering, laboratorieundersökningar av utsäde, kvalitetsanalyser och andra undersök- ningar av utsäde och växtsorter samt kvalitets- analys av foder- och kvarnspannmål.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 5 miljoner kronor tillförs anslaget årligen för 2012–2015 för arbetet med àjourföring av blockdatabasen.

Jordbruksverket har fått utökat miljötillsyns- vägledningsansvar i samband med den nya miljötillsynsförordningen. Samtidigt har Natur- vårdsverkets ansvar minskat. Med anledning av detta förs 500 000 kronor från Naturvårdsverket till Jordbruksverket.

I samband med avvecklingen av Fiskeriverket övertog Jordbruksverket den 1 juli 2011 ansvaret för hanteringen av strukturfonderna inom den gemensamma fiskeripolitiken samt frågor av- seende främjande av fiskerinäringen, marknad, handel och konsumentfrågor m.m. För de nya uppdragen ökas anslaget med 17 miljoner kronor fr.o.m. 2012.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen anser att Jordbruksverkets insat- ser i rollen som central kontrollmyndighet måste stärkas för att ännu bättre stödja länsstyrelserna i djurskyddskontrollen. Regeringen föreslår där- för att anslaget tillförs 5 miljoner kronor årligen för 2012–2015.

Regeringen föreslår att 496 588 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Statens jordbruksverk


för 2012. För 2013 beräknas				anslaget	till
457 689 000	kronor,		för	2014	till
466 745 000 kronor		och	för	2015	till
466 199 000 kronor.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:9 Statens jordbruksverk

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	441 387	441 387	441 387	441 387
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4 340	12 637	22 211	34 581
Beslut	41 945	-5 417	-5 531	-18 679

Överföring
till/från andra
anslag	8 916	9 082	9 273	9 521

Övrigt			-595	-611

Förslag/
beräknat
anslag	496 588	457 689	466 745	466 199

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.101:10 Bekämpande av växtsjukdomar

Tabell 3.27 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	7 978		sparande	22
2011	Anslag	8 000	1	Utgifts-
2011	Anslag	8 000	1	prognos	7 833
2012	Förslag	5 000

2013	Beräknat	5 000
2014	Beräknat	5 000

2015	Beräknat	5 000

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för kostnader för åtgärder mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskaps-

åtgärder, akuta skyddsåtgärder, marknads- kontroller, inventeringar m.m. mot karantän- skadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av växtprover som av Jordbruksverkets växtinspektion överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Åtgärder för ett behovsanpassat växtskydd i ett förändrat klimat omfattas. Vidare belastar delar av kostna- derna för växtinspektionens internationella engagemang anslaget. Slutligen används anslaget för kostnader för verifiering av de svenska skyd- dade zonerna.

Regeringens överväganden

Tidigare satsningar för att anpassa växtskyddet till ett förändrat klimat avslutas i och med utgången av 2011.

Regeringen föreslår att 5 000 000 kronor an- visas under anslaget 1:10 Bekämpande av växt- sjukdomar för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 5 000 000 kronor respek- tive år.

Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:10 Bekämpande av växtsjukdomar

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	8 000	8 000	8 000	8 000
Förändring till följd av:
Beslut	-3 000	-3 000	-3 000	-3 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	5 000	5 000	5 000	5 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.111:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Tabell 3.29 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	7 119 408		sparande	1 134 107
			1	Utgifts-
2011	Anslag	6 599 000	1	prognos	6 374 000
2012	Förslag	6 583 000

2013	Beräknat	6 276 000

2014	Beräknat	6 187 000
2015	Beräknat	6 185 100

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjurs- bidrag, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, samt stöd för kvalitetscertifiering. Stöden är gemensamma för hela EU och finansieras från EU-budgeten. För att få gårdsstöd måste bru- karna förutom att bruka marken även ha stöd- rätter för motsvarande areal jordbruksmark. Ett villkor för fullt utbetalt stöd är att de s.k. tvär- villkoren är uppfyllda. Bidragen är begränsade i takbelopp i euro på nationell nivå.

Anslaget används även för bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Regeringens överväganden

Nivån på anslaget justerades fr.o.m. 2011 på grund av ny beräkningsmetod för anslaget. Beräkningsmetoden tar hänsyn till bl.a. föränd- ringar i valutakursen.

Regeringen föreslår att 6 583 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Gårdsstöd och djur- bidrag m.m. för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 6 276 000 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 6 187 000 000 kronor och för 2015 till 6 185 100 000 kronor.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.30 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	6 599 000	6 599 000	6 599 000	6 599 000
Förändring till följd av:
Beslut
Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	-27 100	-334 100	-423 100	-425 000

Volymer	11 100	11 100	11 100	11 100

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	6 583 000	6 276 000	6 187 000	6 185 100

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.121:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tabell 3.31 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	471 165		sparande	536 337
2011	Anslag	342 374	1	Utgifts-
2011	Anslag	342 374	1	prognos	253 176
2012	Förslag	322 097

2013	Beräknat	272 400

2014	Beräknat	271 900
2015	Beräknat	271 900

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för kostnader för intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, exportbidrag, fiber- beredning samt omstruktureringsstöd för sockersektorn. Anslaget finansieras från EU- budgeten. Vissa s.k. tekniska kostnader till följd av offentlig lagring regleras dock under anslaget 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.

Regeringens överväganden

Nivån på anslaget justerades från och med 2011 på grund av ny beräkningsmetod för anslaget. Beräkningsmetoden tar hänsyn till bl.a. föränd- ringar i valutakursen.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen föreslår att 322 097 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 272 400 000 kronor. För 2014 och 2015 beräknas anslaget till 271 900 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.32 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	342 374	342 374	342 374	342 374
Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	-40 874	-81 874	-84 374	-84 374
Volymer	20 597	11 900	11 400	11 400

Överföring
till/från andra
anslag	-2 500	-2 500
Övrigt	2 500	2 500	2 500	2 500

Förslag/
beräknat
anslag	322 097	272 400	271 900	271 900

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.13 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.

Tabell 3.33 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	40 289		sparande	10 184
2011	Anslag	75 472	1	Utgifts-
2011	Anslag	75 472	1	prognos	73 893
2012	Förslag	410 472

2013	Beräknat	190 472

2014	Beräknat	75 472
2015	Beräknat	75 472

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för eventuella finansiella korri- geringar och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma att ålägga Sverige efter granskning av Sveriges utnyttjande av EU:s jordbruksfonder och EU:s fiskefond. Vidare får anslaget användas för eventuella räntekostnader, rättegångskostnader, revisions- och kontroll- kostnader förknippade med Jordbruksverkets inbetalningar till den europeiska gemenskapen. Anslaget får även användas till skadestånd.

Dessutom får anslaget belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig lagring i den mån som ersättning inte erhålls från EU-budgeten.

Regeringens överväganden

Medelsbehovet på anslaget kan variera mycket mellan olika år. Det beror huvudsakligen på de eventuella finansiella korrigeringar som beslutas av Europeiska kommissionen.

Europeiska kommissionen har i ett formellt meddelande förslagit Sverige finansiella korri- geringar om cirka 870 miljoner kronor för åren 2005–2008 på grund av felaktiga utbetalningar av jordbruksstöd föranledda av brister i blockdata- basen och definitionen av betesmark. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 335 miljo- ner kronor 2012 och med 115 miljoner kronor 2013. För att bidra till finansieringen minskas anslag 1:21 Åtgärder för landbygdens miljö och struktur med 110 miljoner kronor 2012 och med 115 miljoner kronor 2013. Den ökade utgiften finansieras även genom återkrav av tidigare felaktigt gjorda utbetalningar, vilka beräknas uppgå till 300 miljoner kronor, samt med befint- liga medel på anslaget.

För 2012 anvisas 410 472 000 kronor under anslaget 1:13 Finansiella korrigeringar m.m. För 2013 beräknas anslaget till 190 472 000 kronor. För 2014 och 2015 beräknas anslaget till 75 472 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.34 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:13 Finansiella korrigeringar m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	75 472	75 472	75 472	75 472
Förändring till följd av:
Beslut	335 000	115 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	410 472	190 472	75 472	75 472

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.14 1:14 Strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.35 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	42 577		sparande	20 345
2011	Anslag	28 000	1	Utgifts-
2011	Anslag	28 000	1	prognos	27 771
2012	Förslag	18 482

2013	Beräknat	9 518
2014	Beräknat	30 400

2015	Beräknat	17 000

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används framför allt för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för strukturåtgärder inom fiskerinäringen. Anslaget kan även användas för medfinansiering av andra projekt som ligger i linje med struktur- programmen.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2012 av- seende anslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åta- ganden medför behov av framtida anslag på högst 9 500 000 kronor 2013 och högst 20 500 000 kronor 2014.

Tabell 3.36 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014	2015–
Ingående åtaganden	29 413	22 564	32 000

Nya åtaganden	24 000	12 436	15 000

Infriade åtaganden	-30 849	-3 000	-17 000	-9 500	-20 500
Utestående åtaganden	22 564	32 000	30 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	23 000	32 000	30 000

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Det svenska programmet för fiskerinäringen av- seende perioden 2007–2013, Europeiska fiskeri- fonden, EFF, började genomföras under 2008. Finansieringen från EFF uppgår till totalt när- mare 55 miljoner euro. Över sjuårsperioden blir den genomsnittliga årliga budgetramen cirka 7,8 miljoner euro. För att få hela Sveriges till- delning från EU-budgeten måste nationell med- finansiering med motsvarande belopp, dvs. 50 procent nationell offentlig medfinansiering, tillföras programmet, vilket ger programmet en total årlig budget på cirka 140 miljoner kronor.

Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för 2013 med fördelning av åter- stående medel i programperioden. Då anslags- nivåer för programperioden 2014–2020 ännu inte kan fastställas med säkerhet inför kommande förhandlingar inom EU, avser regeringen att återkomma till riksdagen angående beräknade belopp för berörda anslag.

Regeringen föreslår att 18 482 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 9 518 000 kronor, för 2014 till 30 400 000 kronor och för 2015 till 17 000 000 kronor.

Tabell 3.37 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:14 Strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	28 000	28 000	28 000	28 000
Förändring till följd av:
Beslut	-9 518	-18 482	2 400	-11 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	18 482	9 518	30 400	17 000

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.151:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tabell 3.38 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	101 571		sparande	101 470
2011	Anslag	70 000	1	Utgifts-
2011	Anslag	70 000	1	prognos	66 089
2012	Förslag	66 263
2013	Beräknat	70 000

2014	Beräknat	75 000

2015	Beräknat	40 000

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av struk- turstöd till fisket m.m. som redovisas under anslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. Sverige har tilldelats närmare 55 miljoner euro från Europeiska fiskerifonden under program- perioden 2007–2013.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen bör bemyndigas att under 2012 av- seende anslaget 1:15 Från EU-budgeten finan- sierade strukturstöd till fisket m.m. godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2013 och högst 30 000 000 kronor under 2014.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.39 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014	2015–
Ingående åtaganden	74 877	83 613	98 200

Nya åtaganden	70 000	24 587	68 000

Infriade åtaganden	-61 264	-10 000	-66 200	-70 000	-30 000
Utestående åtaganden	83 613	98 200	100 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	97 000	98 200	100 000

Regeringens överväganden

Nationell medfinansiering sker under anslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m.

Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för 2013 med fördelning av åter- stående medel i programperioden. Då anslags- nivåer för programperioden 2014–2020 ännu inte kan fastställas med säkerhet inför kommande förhandlingar inom EU, avser regeringen åter- komma till riksdagen angående beräknade belopp för berörda anslag.

Regeringen föreslår att 66 263 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 70 000 000 kro- nor, för 2014 till 75 000 000 kronor och för 2015 till 40 000 000 kronor.

Tabell 3.40 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:15 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	70 000	70 000	70 000	70 000
Förändring till följd av:
Beslut	-3 737		5 000	-30 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	66 263	70 000	75 000	40 000

3.1.16 1:16 Livsmedelsverket

Tabell 3.41 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	191 005		sparande	13 446
2011	Anslag	204 517	1	Utgifts-
2011	Anslag	204 517	1	prognos	206 121
2012	Förslag	287 794

2013	Beräknat	293 621	2

2014	Beräknat	299 441	3
2015	Beräknat	304 518	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 287 794 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 287 539 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 285 038 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för Livsmedelsverkets för- valtningskostnader. Livsmedelsverket ska som central förvaltningsmyndighet för livsmedels- frågor i konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel, redlighet i livsmedels- hanteringen och bra matvanor.

Anslaget används även för att bekosta delar av kostnaderna för den officiella kontroll som görs vid slakterier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 854/2004 om fast- ställande av särskilda bestämmelser för genom- förandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel.

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.42 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2010	194 379	186 931	7 448
Prognos 2011	198 383	202 604	-4 221
Budget 2012	112 500	115 500	-3 000

Tabell 3.43 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt –
			kostnad)
Utfall 2010	9 509	8 502	1 007
(varav tjänsteexport)	(3 082)	(3 065)	(17)

Prognos 2011	10 239	9 344	894
(varav tjänsteexport)	(3 315)	(3 105)	(210)
Budget 2012	10 500	9 500	1 000
(varav tjänsteexport)	(3 500)	(3 300)	(200)

Avgiftsintäkterna får disponeras av Livsmedels- verket.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att kostnaderna för den offici- ella kontrollen vid slakterierna bör sänkas, för att stärka livsmedelsföretagarnas konkurrenskraft. För detta ändamål föreslår regeringen att 90 miljoner kronor tillförs anslaget. Anslaget föreslås minska med 2 miljoner kronor per år under 2012–2015 för att tillföras 1:9 Statens jordbruksverk.

Regeringen föreslår att 287 794 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Livsmedelsverket för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 293 621 000 kronor, för 2014 till 299 441 000 kronor och för 2015 till 304 518 000 kronor.

Tabell 3.44 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:16 Livsmedelsverket

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	205 017	205 017	205 017	205 017
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	2 139	6 333	10 714	16 296
Beslut	80 638	82 271	83 976	83 478
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt			-266	-273
Förslag/
beräknat
anslag	287 794	293 621	299 441	304 518

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.17 1:17 Livsmedelsstatistik

Tabell 3.45 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	24 943		sparande	320
			1	Utgifts-
2011	Anslag	23 287	1	prognos	23 113
2012	Förslag	23 587

2013	Beräknat	24 195	2

2014	Beräknat	24 646	3
2015	Beräknat	25 244	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

22 Motsvarar 23 587 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 23 555 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 23 554 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för statistik inom jordbruks- området, inklusive kostnader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och livsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i livsmedelskedjan. Anslaget används även för sta- tistik inom vattenbruksområdet. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över prisutveck- lingen i konsument- och producentleden på jordbruksprodukter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 23 587 000 kronor an- visas under anslaget 1:17 Livsmedelsstatistik för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 24 195 000 kronor, för 2014 till 24 646 000 kro- nor och för 2015 till 25 244 000 kronor.

Tabell 3.46 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:17 Livsmedelsstatistik

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	23 287	23 287	23 287	23 287
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	300	908	1 393	1 992
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt			-34	-35

Förslag/
beräknat
anslag	23 587	24 195	24 646	25 244

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.181:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU-budgeten

Tabell 3.47 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	7 356		sparande	0
2011	Anslag	7 356	1	Utgifts-
2011	Anslag	7 356	1	prognos	6 364
2012	Förslag	7 356
2013	Beräknat	7 356

2014	Beräknat	7 356

2015	Beräknat	7 356

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för EU:s finansiering av jord- bruks- och livsmedelsstatistik och EU:s årliga bokföringsundersökning och strukturstatistik. Enligt rådets förordning (EG) nr 1166/2008 av den 19 november 2008 ska i varje medlemsland särskilda undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket genomföras 2010, 2013 och 2016.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 7 356 000 kronor anvisas under anslaget 1:18 Jordbruks- och livsmedels- statistik finansierad från EU-budgeten för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 7 356 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.48 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:18 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EU- budgeten

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	7 356	7 356	7 356	7 356

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	7 356	7 356	7 356	7 356

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.191:19 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tabell 3.49 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	51 690		sparande	17 785
2011	Anslag	100 410	1	Utgifts-
2011	Anslag	100 410	1	prognos	98 309
2012	Förslag	88 660

2013	Beräknat	88 660
2014	Beräknat	88 660

2015	Beräknat	15 160

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för åtgärder inom livsmedels- området, främst för att främja exporten av svenska livsmedel och för regional utveckling av livsmedelsförädling. Anslaget används även till stöd för marknadsföring och deltagande i mässor samt stöd till projektverksamhet med syfte att öka kompetens och utveckla produkter, proces- ser, teknik och logistiklösningar med anknytning till livsmedelsförädling enligt förordningen (2008:80) om stöd till insatser på livsmedels- området. Anslaget finansierar åtgärder inom ramen för Sverige – det nya matlandet. Vidare får

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

anslaget användas för kommunikationsinsatser och för satsningar för mat inom offentlig sektor.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 250 000 kronor för arbete inom nätverket Ekologiskt Forum. Med- len överförs från anslaget 1:29 Skogs- och lant- bruksakademien.

Regeringen föreslår att 88 660 000 kronor anvisas under anslaget 1:19 Konkurrenskraftig livsmedelssektor för 2012. För 2013 beräknas an-

slaget till	88 660 000	kronor, för	2014	till
88 660 000	kronor	och för	2015	till
15 160 000 kronor.

Tabell 3.50 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:19 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	103 410	103 410	103 410	103 410
Förändring till följd av:
Beslut	-15 000	-15 000	-15 000	-88 500

Överföring
till/från andra
anslag	250	250	250	250
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	88 660	88 660	88 660	15 160

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.201:20 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

Tabell 3.51 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	43 658		sparande	208
			1	Utgifts-
2011	Anslag	42 866	1	prognos	39 163
2012	Förslag	41 866
2013	Beräknat	41 866

2014	Beräknat	41 866

2015	Beräknat	41 866

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är huvudsakligen att finan- siera kostnader för medlemskap i internationella organisationer inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområde. Den dominerande posten är

kostnaden för Sveriges medlemskap i FAO, FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation.

Anslaget används även för kostnader i sam- band med obligatoriskt deltagande i vissa inter- nationella möten och konferenser. En del av anslaget avser kostnader för EU:s regionala råd- givande nämnder inom fiskeripolitiken, nordiskt samarbete samt bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Östeuropa, utvecklings- och Newly Industrialised Countries-länder.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 41 866 000 kronor an- visas under anslaget 1:20 Bidrag till vissa inter- nationella organisationer m.m. för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 41 866 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.52 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:20 Bidrag till internationella organisationer m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	42 866	42 866	42 866	42 866
Förändring till följd av:
Beslut	-1 000	-1 000	-1 000	-1 000

Överföring
till/från andra
anslag
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	41 866	41 866	41 866	41 866

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.211:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.53 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	3 017 692		sparande	2 045 445
			1	Utgifts-
2011	Anslag	3 374 698	1	prognos	3 308 822
2012	Förslag	3 123 451
2013	Beräknat	2 540 018

2014	Beräknat	3 012 009

2015	Beräknat	2 467 869

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget används för nationell medfinansiering av åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygds- program 2007–2013. Anslaget används även för det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige enligt förordningen (1996:93) om natio- nellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Slutligen används anslaget för medfinansiering av EU:s program för stöd till biodling för perioden 2011– 2013.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Det innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:21 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 213 000 000 kronor 2013, högst 325 000 000 kronor 2014 och högst 272 000 000 kronor 2015 och 2016.

Tabell 3.54 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014	2015–
Ingående åtaganden	3 576 621	3 948 620	4 604 500

Nya åtaganden	2 143 119	2 202 500	535 000
Infriade åtaganden	-1 771 120	-1 546 620	-2 329 500	-2 213 000	-325 000	-272 000

Utestående åtaganden	3 948 620	4 604 500	2 810 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 000 000	4 604 500	2 810 000

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt cirka 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013. Landsbygdsprogram- met medfinansieras nationellt inom ramar som anges i EU:s landsbygdsförordning nr 1698/2005 och som preciseras i programmet. Under resterande år av programperioden kommer en ytterligare satsning på bredbands- utbyggnad på landsbygden att genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. Denna satsning ska komplettera andra offentliga bredbandssatsningar. Regeringen föreslår därför att 300 miljoner kronor tillförs anslaget under 2012–2014.

Då anslagsnivåer för programperioden 2014– 2020 ännu inte kan fastställas med säkerhet inför kommande förhandlingar inom EU, avser regeringen att återkomma till riksdagen an- gående beräknade belopp för berörda anslag.

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt cirka 730 000 euro för stöd för biodling för perioden 2011–2013. Programmet medfinansieras till hälften nationellt.

Tidigare återföring av skatt på handelsgödsel till näringen har skett med två års förskjutning. Från 2012 sker ingen återföring eftersom rege- ringen beslutade att avskaffa skatten den 1 janu- ari 2010.

För 2012 minskas anslaget med 110 miljoner kronor och 2013 minskas anslaget med 115 mil- joner kronor för att tillföras anslaget 1:13 Finan- siella korrigeringar m.m. respektive år.

Regeringen föreslår att 3 123 451 000 kronor anvisas under anslaget 1:21 Åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 2 540 018 000 kronor, för 2014 3 012 009 000 kronor och för 2015 till 2 467 869 000 kronor.

Tabell 3.55 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	3 380 698	3 380 698	3 380 698	3 380 698
Förändring till följd av:
Beslut	-210 000	-215 000	2 028 162	1 484 022
Överföring
till/från andra
anslag			-1 775	-1 775

Övrigt	-47 247	-625 680	-2 395 076	-2 395 076
Förslag/
beräknat
anslag	3 123 451	2 540 018	3 012 009	2 467 869

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.221:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tabell 3.56 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	2 376 941		sparande	2 408 523
2011	Anslag	3 242 895	1	Utgifts-
2011	Anslag	3 242 895	1	prognos	3 074 502
2012	Förslag	2 985 447

2013	Beräknat	2 780 043

2014	Beräknat	2 499 468
2015	Beräknat	2 172 314

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för åtgärder inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 mot- svarande EU:s finansiering av detta program. Finansiering sker via Europeiska jordbruks- fonden för landsbygdsutveckling. Anslaget används även för EU:s program för stöd till biodling. Programmet finansieras av Europeiska jordbruksfonden.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Huvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen bör därför bemyndigas att under

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.57 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014	2015–
Ingående åtaganden	3 659 986	4 116 011	4 902 500

Nya åtaganden	2 284 403	2 600 000	555 500

Infriade åtaganden	-1 828 378	-1 813 511	-2 455 500	- 2 352 500	-400 000	-250 000
Utestående åtaganden	4 116 011	4 902 500	3 002 500

Erhållet/föreslaget bemyndigande	4 324 500	4 902 500	3 002 500

2011 för ramanslaget 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 352 500 000 kronor 2013, högst 400 000 000 kronor 2014 och högst 250 000 000 kronor 2015 och 2016.

Regeringens överväganden

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tilldelats totalt cirka 1 953 miljoner euro för landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013.

Sverige har från Europeiska jordbruksfonden tilldelats totalt cirka 730 000 euro för stöd för biodling för perioden 2011–2013.

Regeringen föreslår att 2 985 447 000 kronor anvisas under anslaget 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur för 2012. För 2013 beräknas anslaget till

2 780 043 000	kronor,	för	2014	till
2 499 468 000 kronor och		för	2015	till
2 172 314 000 kronor.

Tabell 3.58 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	3 242 895	3 242 895	3 242 895	3 242 895
Förändring till följd av:
Beslut		-81 359 -3 387 946		-3 715 100

Överföring
till/från andra
anslag			-2 500	-2 500

Övrigt	-257 448	-381 493	2 647 019	2 647 019

Förslag/
beräknat
anslag	2 985 447	2 780 043	2 499 468	2 172 314

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.231:23 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tabell 3.59 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	24 378		sparande	903
			1	Utgifts-
2011	Anslag	24 330	1	prognos	23 821
2012	Förslag	30 330

2013	Beräknat	29 330

2014	Beräknat	27 830
2015	Beräknat	22 830

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för försöks- och utvecklings- verksamhet och andra insatser i syfte att styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårds- näringen mot minskat växtnäringsläckage, mins- kad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av växtskyddsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden, för ekologisk produktion samt för

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

klimat- och energiinsatser inom de areella näringarna.

Vidare får anslaget användas för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbruks- politiken liksom för effekterna av de verksam- heter som finansieras under anslaget.

Regeringens överväganden

Resultaten från verksamheten ligger bl.a. till grund för rådgivning, information och utbild- ning riktad till jordbrukare, lagstiftning på området samt framtagande och utveckling av insatser inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Av de 18 miljoner kronor som i budgetpro- positionen för 2011 föreslogs för en omställ- ningspremie från fossila till icke-fossila bränslen i jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner föreslår regeringen att 7 miljoner kronor i stället används till genomförandet av ramdirektivet för hållbar användning av bekämpningsmedel under 2012– 2014.

Regeringen föreslår att 30 330 000 kronor anvisas under anslaget 1:23 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2012. För 2013 beräknas

anslaget till	29 330 000 kronor,	för 2014	till
27 830 000	kronor och för	2015	till
22 830 000 kronor.

Tabell 3.60 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:23 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	26 830	26 830	26 830	26 830
Förändring till följd av:
Beslut	3 500	2 500	1 000	-4 000
Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt
Förslag/
beräknat
anslag	30 330	29 330	27 830	22 830

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.241:24 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

Tabell 3.61 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	4 116		sparande	0
			1	Utgifts-
2011	Anslag	4 116	1	prognos	4 116
2012	Förslag	2 616

2013	Beräknat	2 616

2014	Beräknat	2 616
2015	Beräknat	2 616

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Från och med 2006 disponeras anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas, Västra Göta- lands samt delar av Värmlands län.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 2 616 000 kronor anvisas under anslaget 1:24 Stöd till jordbrukets rationa- lisering m.m. för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 2 616 000 kronor för res- pektive år.

Tabell 3.62 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:24 Stöd till jordbrukets rationalisering

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	2 616	2 616	2 616	2 616

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	2 616	2 616	2 616	2 616

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.251:25 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tabell 3.63 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	1 681		sparande	-152
			1	Utgifts-
2011	Anslag	1 529	1	prognos	1 377
2012	Förslag	1 029

2013	Beräknat	1 029

2014	Beräknat	1 029
2015	Beräknat	1 029

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3.1.261:26 Främjande av rennäringen m.m.

Tabell 3.65 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	102 299		sparande	-1 155
			1	Utgifts-
2011	Anslag	115 915	1	prognos	112 355
2012	Förslag	107 915

2013	Beräknat	107 915

2014	Beräknat	107 915
2015	Beräknat	107 915

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används i huvudsak för bidrag till underhåll, upprustning och investeringar i bygg- nader och andra fasta anläggningar på fjällägen- heter. Vidare ska anslaget dessutom täcka avvecklingsbidrag och avträdesersättning till arrendatorer m.m.

Frågor om nedläggning av fjällägenheter prövas av Jordbruksverket medan upplåtelser beslutas av länsstyrelsen.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 1 029 000 kronor anvisas under anslaget 1:25 Stöd till innehavare av fjäll- lägenheter m.m. för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 1 029 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.64 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:25 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	1 029	1 029	1 029	1 029

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 029	1 029	1 029	1 029

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

Anslaget används även till åtgärder för att främja rennäringen i form av:

-underhåll eller rivning av vissa riksgräns- stängsel och renskötselanläggningar som staten har underhållsansvar för,

-statens del av kostnaderna för redovisning av markanvändningen, riksintressen och marker som är värdefulla för renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

-utveckling av företagsregistret för ren- näringen,

-bidrag enligt 35 b § rennäringsförordningen (1993:384),

-prisstöd till rennäringen enligt förord- ningen (1986:255) om pristillägg på ren- kött,

-ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersätt- ning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan,

-kostnader för medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare när det gäller konflikter på grund av renbetning på åker- mark,

-katastrofskadeskydd enligt 35 a § ren- näringsförordningen och

-åtgärder för anpassning till ändrade klimat- förhållanden samt övriga åtgärder för främ- jande av rennäringen.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att 107 915 000 kronor an- visas under anslaget 1:26 Främjande av ren- näringen m.m. för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 107 915 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.66 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:26 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015
Anvisat 2011 1	117 915	117 915	117 915	117 915
Förändring till följd av:
Beslut	-10 000	-10 000	-10 000	-10 000

Överföring
till/från andra
anslag

Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	107 915	107 915	107 915	107 915

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.27 1:27 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 3.67 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	1 624 296		sparande	0
2011	Anslag	1 648 913	1	Utgifts-
2011	Anslag	1 648 913	1	prognos	1 648 913
2012	Förslag	1 632 269

2013	Beräknat	1 662 229	2
2014	Beräknat	1 694 113	3

2015	Beräknat	1 733 964	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 628 815 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 1 626 560 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 1 623 066 tkr i 2012 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera högskole- utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, forskning, och fortlöpande miljö- analys. Verksamheten bedrivs utifrån en sektors- roll som preciseras av fem ansvarsområden och där varje ansvarsområde omfattar hela kedjan, från råvaruproduktion till färdig produkt på marknaden:

-livsmedelsproduktion på land och i vatten, livsmedelskvalitet och -säkerhet,

-djurhållning, djurhälsa och djurskydd,

-skog, skogsbruk och förädling av skogs- råvaran,

-landsbygdsutveckling, rekreation och fritid samt

-landskapsplanering och markanvändning i tätorter och tätortsnära miljöer.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.68 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2010	498 337	496 371	1 966
(varav tjänsteexport)	(26 564)	(26 564)	(0)

Prognos 2011	516 000	516 000	0
(varav tjänsteexport)	(30 000)	(30 000)	(0)

Budget 2012	540 000	540 000	0
(varav tjänsteexport)	(30 000)	(30 000)	0

Avgiftsintäkterna disponeras av SLU. Avgifts- intäkterna avser bl.a. forskningsuppdrag samt djursjukvård.

Regeringens överväganden

I enlighet med regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09: UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås anslaget för 2012 öka för forskning och forskar- utbildning dels för strategiska forsknings- områden med 11,3 miljoner kronor, dels om en förstärkning av basresursen med 19,8 miljoner kronor. Anslaget föreslås dessutom minska med 0,2 miljoner kronor som en följd av omfördel- ning mellan lärosätena baserat på kvalitets- indikatorerna externa medel samt vetenskapliga publikationer och citeringar.

Med anledning av att Fiskeriverkets FoU- verksamhet överförts till Sveriges lantbruks- universitet föreslås att 6 miljoner kronor över- förs från utgiftsområde 20 anslaget 1:17 Havs- och vattenmyndigheten till SLU fr.o.m. 2012.

Regeringen föreslår vidare att anslaget mins- kas med 30 miljoner kronor per år under åren 2012–2015 , varav 5 miljoner kronor överförs till anslaget 1:9 Statens jordbruksverk, och 25 miljoner kronor överförs till utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för djurskyddskontroller.

Anslaget ökas vidare med 1 miljon kronor 2012 och med 2 miljoner kronor 2013 och 2014 för inrättandet av en skoglig behörighetsgivande förutbildning.

Regeringen föreslår att 1 632 269 000 kronor anvisas under anslaget 1:27 Sveriges lantbruks- universitet för 2012. För 2013 beräknas anslaget

till 1 662 229 000 kronor,	för	2014	till
1 694 113 000 kronor och	för	2015	till
1 733 964 000 kronor.

Tabell 3.69 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:27 Sveriges lantbruksuniversitet

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	1 653 413	1 653 413	1 653 413	1 653 413
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	16 005	50 251	85 337	130 070
Beslut	-62 705	-67 515	-68 906	-74 411

Överföring
till/från andra
anslag	25 790	26 319	26 861	27 552
Övrigt	-234	-239	-2 593	-2 659

Förslag/
beräknat
anslag	1 632 269	1 662 229	1 694 113	1 733 964

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.281:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tabell 3.70 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	397 447		sparande	3 526
2011	Anslag	401 758	1	Utgifts-
2011	Anslag	401 758	1	prognos	396 803
2012	Förslag	483 284

2013	Beräknat	420 843	2
2014	Beräknat	428 209	3

2015	Beräknat	438 409	4

1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 412 875 tkr i 2012 års prisnivå.

3Motsvarar 412 391 tkr i 2012 års prisnivå.

4Motsvarar 412 392 tkr i 2012 års prisnivå.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslagets används för stöd till grundforskning och behovsmotiverad forskning om de areella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till sådan forskning som utvärde- ringar, beredningsarbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Anslaget används också till att finansiera med näringen samfinansierad forskning som omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. För- valtningsanslaget redovisas under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård under anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader och anslaget för forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande redovisas under anslaget 2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning under samma utgiftsområde. En samlad resultatredovisning för Forskningspolitiken återfinns under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning.

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

För att underlätta planering, utlysning och genomförande av långsiktiga forskningsprojekt bör regeringen bemyndigas att under detta anslag ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kronor 2013, högst 400 000 000 kronor 2014 och högst 400 000 000 kronor därefter.

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.71 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013	2014	2015–
Ingående åtaganden	699 960	668 397	1 100 000

Nya åtaganden	308 985	761 135	500 000

Infriade åtaganden	-340 548	-329 532	-400 000	-400 000	-400 000	-400 000
Utestående åtaganden	668 397	1 100 000	1 200 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 200 000	1 200 000	1 200 000

Regeringens överväganden

I enlighet med regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09: UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås anslaget för 2012 öka för med 12,8 miljoner kronor.

Anslaget minskas med 2 000 000 kronor per år fr.o.m. 2012 för att finansiera ökad hantering av forskningsmedel. Medlen överförs till utgifts- område 20 anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvalt- ningskostnader.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 483 284 000 kronor anvisas under anslaget 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning för 2012. För 2013 beräknas anslaget till 420 843 000 kronor, för 2014 till 428 209 000 kronor och för 2015 till 438 409 000 kronor.

Tabell 3.72 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	401 758	401 758	401 758	401 758
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	5 183	13 037	20 792	30 857
Beslut	78 343	8 087	8 238	8 434

Överföring
till/från andra
anslag	-2 000	-2 039	-2 077	-2 126
Övrigt			-502	-514

Förslag/
beräknat
anslag	483 284	420 843	428 209	438 409

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.291:29 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tabell 3.73 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2010	Utfall	1 427		sparande	0
2011	Anslag	1 427	1	Utgifts-
2011	Anslag	1 427	1	prognos	1 427
2012	Förslag	1 177

2013	Beräknat	1 177

2014	Beräknat	1 177
2015	Beräknat	1 177

1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.

Anslaget används för att finansiera verksam- heten vid akademien.

Regeringens överväganden

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) fungerar som diskussionsplattform för ledande företrädare inom den gröna sektorn. Under året har KSLA bedrivit en omfattande konferens- och seminarieverksamhet inom för de areella näringarna angelägna områden. Akademien fyller en viktig funktion som länk mellan forskning, näringsliv, övriga samhällsorgan och ideella organisationer.

De medel under anslaget som tidigare har finansierat arbetet inom nätverket Ekologiskt Forum överförs till anslaget 1:19 Konkurrens- kraftig livsmedelssektor. Anslaget minskas därför med 250 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 177 000 kronor anvisas under ansla-

PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

get 1:29 Bidrag till Skogs- och lantbruks- akademien för 2012. För 2013, 2014 och 2015 beräknas anslaget till 1 177 000 kronor för respektive år.

Tabell 3.74 Härledning av anslagsnivån 2012–2015, för 1:29 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Tusental kronor

	2012	2013	2014	2015

Anvisat 2011 1	1 427	1 427	1 427	1 427
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag	-250	-250	-250	-250
Övrigt

Förslag/
beräknat
anslag	1 177	1 177	1 177	1 177

1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.

3.1.30 Sametinget

Sametingets förvaltningsanslag redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 3:1 Sametinget.

1	Förslag till riksdagsbeslut ......................................................................................		9
2	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..........................................................		11
	2.1	Omfattning............................................................................................	11
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	13
	2.3	Skatteutgifter.........................................................................................	14
	2.4	Mål .........................................................................................................	16
	2.5	Resultatredovisning ..............................................................................	16