Regeringens proposition 2011/12:1

Budgetpropositionen för 2012

Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor

Regeringens proposition 2011/12:1

Budgetpropositionen för 2012

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2012.

Stockholm den 15 september 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2012 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak och förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2011 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.

I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2012.

PROP. 2011/12:1

Förslag till statens budget för 2012

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

11 808 950

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

13 358 542

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

10 178 582

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

37 870 897

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

2 023 930

Utgiftsområde

6

Försvar och samhällets krisberedskap

45 578 001

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

30 263 823

Utgiftsområde

8

Migration

9 067 976

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

60 078 114

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

93 352 610

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

41 059 712

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

76 717 258

Utgiftsområde

13

Integration och jämställdhet

8 373 853

Utgiftsområde

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

70 475 708

Utgiftsområde

15

Studiestöd

22 183 822

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

54 476 283

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

12 299 705

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

1 152 414

 

 

konsumentpolitik

Utgiftsområde

19

Regional tillväxt

3 398 701

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

5 025 102

Utgiftsområde

21

Energi

2 872 519

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

43 060 712

Utgiftsområde

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

17 732 511

Utgiftsområde

24

Näringsliv

6 011 914

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

85 075 085

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

21 870 000

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska unionen

31 291 127

Summa utgiftsområden

 

816 657 851

Minskning av anslagsbehållningar

-2 814 099

Summa utgifter

 

 

813 843 752

Riksgäldskontorets nettoutlåning

120 500

 

 

 

Kassamässig korrigering

 

445 000

Summa

 

 

814 409 252

4

PROP. 2011/12:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Statens skatteinkomster

813 302 695

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

49 220 188

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

15 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

1 361 102

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

11 305 000

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

12 968 743

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-70 044 701

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

0

Summa inkomster

 

833 113 027

Beräknat lånebehov

-18 703 775

 

 

Summa

814 409 252

5

PROP. 2011/12:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan

.............................................................................................................

27

 

1.1 ..............................

Politiska utgångspunkter och sammanfattning

27

 

1.1.1 ....................................................................................

Tid för ansvar

27

 

1.1.2 .............................................................................

Försämrad tillväxt

28

 

1.1.3 .............

Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet

29

 

1.1.4 .......................................

Åtgärder i budgetpropositionen för 2012

29

 

1.1.5 .........................................

Regeringens fortsatta reformambitioner

31

 

1.2 ...........................................................................................

Inledning

32

 

1.3 .......................................................

Utsikterna för svensk ekonomi

32

 

1.3.1 ...........................................

Stor oro på de finansiella marknaderna

32

 

1.3.2 ........................................................................

Dämpad tillväxt 2012

33

 

1.3.3 ...................................

Långsam återhämtning på arbetsmarknaden

34

 

1.3.4 ................................

Riskerna för en svagare utveckling dominerar

35

 

1.4 ...................................................................

De offentliga finanserna

39

 

1.4.1 .....................................................

Balans i det finansiella sparandet

39

 

1.4.2 ..................................................................

Minskat reformutrymme

39

 

1.4.3 ........................................................................

Utgiftstaket för 2015

42

 

1.5 .................................................................

Utmaningar för stabilitet

43

 

1.5.1 ..........................................................

Behov av säkerhetsmarginaler

44

 

1.5.2 .................................................

Utmaningar för finansiell stabilitet

45

 

1.6 .............................

Utmaningar för fler i arbete och hållbar tillväxt

50

 

1.6.1 .......................................................................................

Fler i arbete

50

 

1.6.2 ...................................................

Ett högklassigt utbildningssystem

60

 

1.6.3 .............................................................................

Stärkt företagande

61

 

1.7 .....................

Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del

61

 

1.7.1 ................................................

Fler i arbete ger jämnare fördelning

61

 

1.7.2 ......................................

Sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet

63

 

1.8 ...........................................................

Åtgärder i denna proposition

63

 

1.8.1 .............................................

Åtgärder för att möta inbromsningen

64

1.8.2Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt

 

 

konkurrenskraft ................................................................................

66

 

1.8.3

Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del ..........................

69

 

1.8.4

Övriga reformer................................................................................

71

 

1.9

Regeringens reformambitioner........................................................

72

 

1.10

Effekter av regeringens politik.........................................................

76

 

1.10.1

Sysselsättningseffekter av regeringens politik ................................

76

 

1.10.2

Fördelningseffekter av regeringens politik .....................................

78

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

83

7

PROP. 2011/12:1

3

Lagförslag

..............................................................................................................

87

 

3.1 ........................................

Förslag till lag om investeringssparkonto

87

3.2Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid

 

skattereduktion för gåva....................................................................

94

3.3

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .......

98

3.4

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .......

99

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229).....................................................

120

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

kupongskattelagen (1970:624)........................................................

122

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av

utländsk skatt...................................................................................

124

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

 

lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt .........................

125

3.9

Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)................

126

3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................

127

3.11Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

 

lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.............

135

3.12

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)....

138

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

 

löneavgift..........................................................................................

140

3.14

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)....

141

3.15Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

 

lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor .....................

143

3.16

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om

 

 

Forskarskattenämnden....................................................................

144

3.17

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...........

145

3.18Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter................................................................................

147

3.19Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

 

självdeklarationer och kontrolluppgifter........................................

148

3.20

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken....................

159

3.21

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)....

160

3.22Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt ..173

3.23Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från

skatt vid import, m.m......................................................................

175

3.24Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,

 

 

tobaksvaror och energiprodukter ...................................................

176

4

Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak .....................

181

 

4.1

Kriterier för en väl avvägd finanspolitik ........................................

181

4.1.1Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull

finanspolitik .....................................................................................

182

4.1.2Principer för avstämning av finanspolitiken mot

 

överskottsmålet................................................................................

183

4.1.3

Principer för avstämning av finanspolitiken mot utgiftstaket......

185

4.2

Uppföljning av överskottsmålet.....................................................

187

4.2.1

Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen .....................................

187

4.2.2

Framåtblickande analys av måluppfyllelsen...................................

187

8

 

 

PROP. 2011/12:1

4.2.3

Bedömning av reformutrymmet....................................................

188

4.3

Finanspolitikens effekter på efterfrågan .......................................

192

4.4

Uppföljning av utgiftstaket för staten...........................................

195

4.5Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011–2015

 

 

samt förslag till utgiftstak för staten 2015.....................................

196

 

4.5.1

Tekniska justeringar av utgiftstaket ..............................................

196

 

4.5.2

Utgiftstaket för staten 2015...........................................................

198

5

Den makroekonomiska utvecklingen ...............................................................

207

 

5.1

Internationell och finansiell ekonomi ...........................................

208

 

5.2

Svensk efterfrågan...........................................................................

210

 

5.3

Produktion och produktivitet i näringslivet .................................

215

 

5.4

Arbetsmarknad ...............................................................................

216

 

5.5

Löner ...............................................................................................

220

 

5.6

Inflation och svenska räntor ..........................................................

221

 

5.7

Risker och alternativscenarier........................................................

222

5.8Jämförelse med den makroekonomiska prognosen i 2011 års

 

 

ekonomiska vårproposition............................................................

226

6

Skattefrågor.........................................................................................................

230

 

6.1

Riktlinjer för skattepolitiken .........................................................

231

 

 

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen..

233

 

6.2

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar ....................................

233

 

6.2.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

233

 

6.2.2

Bakgrund .........................................................................................

233

 

6.2.2.1

Gällande regler................................................................................

233

 

6.2.2.2

Utvecklingen av miljöanpassade bilar och drivmedel...................

234

 

6.2.3

Överväganden och förslag..............................................................

235

 

6.2.4

Konsekvensanalys...........................................................................

237

 

6.3

Förenklad expertskatt ....................................................................

238

 

6.3.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

238

 

6.3.2

Bakgrund .........................................................................................

239

 

6.3.2.1

Gällande rätt....................................................................................

239

 

6.3.2.2

Kritik som framförts ......................................................................

240

 

6.3.2.3

Andra länder....................................................................................

240

 

6.3.3

Ökad förutsebarhet ........................................................................

242

 

6.3.4

Förfarandet .....................................................................................

245

 

6.3.5

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................

245

 

6.3.6

Konsekvensanalys...........................................................................

246

 

6.4

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor........................................

247

 

6.4.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

247

 

6.4.2

Överväganden och förslag..............................................................

247

 

6.4.3

Konsekvensanalys...........................................................................

247

 

 

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m........................

249

 

6.5

Förändrade nivåer för socialavgifter..............................................

249

 

6.6

Justering av procentsats för förskott av egenavgifter...................

250

 

6.6.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

250

 

6.6.2

Bakgrund .........................................................................................

250

 

6.6.3

Procentsatsen höjs..........................................................................

250

 

6.6.4

Konsekvensanalys...........................................................................

251

9

PROP. 2011/12:1

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter...........

253

6.7

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter

 

 

prisutveckling (indexering).............................................................

253

6.8

Övriga frågor på energi- och miljöskatteområdet.........................

254

6.8.1

Energiskatt på el i norra Sverige.....................................................

254

6.8.2

Beskattning av biodrivmedel ..........................................................

254

6.8.3

Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift ...................

255

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor .........

257

6.9

Tobaksskatt .....................................................................................

257

6.9.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

257

6.9.2

Gällande rätt ....................................................................................

257

6.9.3

Höjd skatt på tobak ........................................................................

257

6.9.4

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................

260

6.9.5

Konsekvensanalys............................................................................

260

6.10

Övriga frågor på punktskatteområdet ...........................................

261

6.10.1

Reklamskatten .................................................................................

261

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt......................................

263

6.11

Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster ............................

263

6.11.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

263

6.11.2

Gällande rätt ....................................................................................

263

6.11.2.1

Skattesatser ......................................................................................

263

6.11.2.1.1

EU-rätt.......................................................................................

263

6.11.2.1.2

Svensk rätt..................................................................................

264

6.11.2.2

Begreppet restaurang- och cateringtjänster...................................

264

6.11.2.2.1

EU-rätt.......................................................................................

264

6.11.2.2.2

EU-domstolens praxis ..............................................................

265

6.11.2.2.3

Högsta förvaltningsdomstolens praxis ....................................

266

6.11.2.2.4

Förarbetsuttalanden ..................................................................

266

6.11.2.3

Spritdrycker, vin och starköl ..........................................................

267

6.11.3Reducerad mervärdesskattesats för restaurang- och

 

cateringtjänster ................................................................................

267

6.11.4

HUS-avdrag.....................................................................................

271

6.11.4.1

Gällande rätt ....................................................................................

271

6.11.4.2

Ny bestämmelse i inkomstskattelagen...........................................

271

6.11.5

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................

273

6.11.6

Konsekvensanalys............................................................................

273

6.12

Övriga frågor på mervärdesskatteområdet ....................................

276

6.12.1

Mervärdesskatt vid import..............................................................

276

6.12.2

Mervärdesskatt och den ideella sektorn.........................................

276

 

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter ........

277

6.13

Investeringssparkonto m.m............................................................

277

6.13.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

277

6.13.2

En ny schablonbeskattad sparform................................................

277

6.13.2.1

Bakgrund..........................................................................................

277

6.13.2.2

Vissa uttryck....................................................................................

278

6.13.2.3

Schablonbeskattat sparande införs.................................................

278

6.13.2.4

Investeringssparkonto.....................................................................

282

6.13.2.5

Avtal om investeringssparkonto och dess parter ..........................

283

6.13.2.6

Finansiella instrument på investeringssparkonto..........................

286

6.13.2.7

Investeringstillgångar......................................................................

288

10

 

 

PROP. 2011/12:1

6.13.2.8

Kontofrämmande tillgångar...........................................................

296

6.13.2.9

Insättning och uttag av kontanta medel........................................

297

6.13.2.10Allmänt om överföring av finansiella instrument efter

 

förvärv och överlåtelse....................................................................

 

 

297

6.13.2.11

Finansiella tillgångar som byter karaktär under överföring........

299

6.13.2.12

Överföring efter förvärv.................................................................

 

 

300

6.13.2.12.1

Investeringstillgångar ...............................................................

 

 

300

6.13.2.12.2

Kontofrämmande tillgångar.....................................................

305

6.13.2.13

Överföring efter överlåtelse...........................................................

 

308

6.13.2.14

Överföring av finansiella

instrument mellan egna konton .........

311

6.13.2.15

Ersättning vid förvärv av

finansiella instrument..........................

313

6.13.2.16

Ersättning vid överlåtelse av

finansiella instrument ....................

313

6.13.2.17

Förvaring av tillgångar på ett

investeringssparkonto ..................

315

6.13.2.18

Ränta, utdelning och annan avkastning........................................

319

6.13.2.19

Ett investeringssparkonto upphör.................................................

320

6.13.2.20

Investeringsföretagens informationsskyldighet ..........................

325

6.13.2.20.1

Information vid ingående av avtal............................................

325

6.13.2.20.2

Information när avtal ingåtts ...................................................

326

6.13.2.20.3

Konsekvens av bristande information .....................................

328

6.13.3

Beskattning av tillgångar på investeringssparkonto .....................

329

6.13.3.1

Gällande rätt för beskattning av kapitalinkomster .......................

329

6.13.3.2

Schablonbeskattning av innehavare av investeringssparkonto ....

331

6.13.3.3

Kapitalunderlag...............................................................................

 

 

332

6.13.3.4

Schablonintäkt ................................................................................

 

 

343

6.13.3.5

Undantag från konventionell beskattning ....................................

345

6.13.3.5.1

Avkastning på tillgångar...........................................................

 

345

6.13.3.5.2

Ränta på kontanta medel i vissa fall.........................................

346

6.13.3.6

När schablonbeskattningen upphör ..............................................

347

6.13.3.7Inbetalning av utländsk valuta och överföring av finansiella

 

instrument till investeringssparkonto............................................

352

6.13.3.8

Tioårsregeln och kupongskatt .......................................................

356

6.13.3.9

Genomsnittsmetoden m.m. ...........................................................

357

6.13.3.10

Avräkning av utländsk skatt...........................................................

361

6.13.4

Beskattning av kapitalförsäkring ...................................................

362

6.13.4.1

Gällande rätt....................................................................................

362

6.13.4.2Utgångspunkter för en ändrad beskattning av

 

kapitalförsäkring .............................................................................

363

6.13.4.3

Kapitalunderlag för kapitalförsäkring ...........................................

364

6.13.4.4

Schablonavkastning på sparande i kapitalförsäkring ....................

371

6.13.4.5

Övrigt ..............................................................................................

375

6.13.5

Självdeklarationer och kontrolluppgifter ......................................

376

6.13.5.1

Gällande rätt....................................................................................

376

6.13.5.2Kontrolluppgifter om investeringssparkonton och

 

kapitalförsäkringar ..........................................................................

378

6.13.5.2.1

Kontrolluppgifter om investeringssparkonton.......................

378

6.13.5.2.2Kontrolluppgifter om kapitalförsäkring och avtal om

 

tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring.......

380

6.13.5.3

Annan uppgiftsskyldighet..............................................................

380

6.13.5.4

Slopad kontrolluppgiftsskyldighet ................................................

381

6.13.5.5Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt

avseende innehav av investeringssparkonto ..................................

383

11

PROP. 2011/12:1

6.13.5.6

Skatteförfarandelagen .....................................................................

384

6.13.5.7

Skatteverkets information ..............................................................

384

6.13.6

Schablonintäkt och vissa bidragssystem ........................................

385

6.13.7

Ikraftträdande..................................................................................

386

6.13.8

Konsekvensanalys............................................................................

386

6.13.8.1

Ekonomiska frågor, särskilt offentligfinansiella effekter .............

386

6.13.8.1.1

Investeringssparkonto...............................................................

386

6.13.8.1.2

Kapitalförsäkringar....................................................................

389

6.13.8.1.3

Övriga offentligfinansiella effekter ..........................................

390

6.13.8.2Effekter för Skatteverket och de allmänna

 

förvaltningsdomstolarna .................................................................

390

6.13.8.3

Effekter för företag och enskilda ...................................................

391

6.13.8.3.1

Effekter för företag ...................................................................

391

6.13.8.4

Effekter för enskilda .......................................................................

392

6.14Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras

 

andelsägare .......................................................................................

393

6.14.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

393

6.14.2

Bakgrund och gällande rätt.............................................................

394

6.14.2.1

Allmänt om investeringsfonder......................................................

394

6.14.2.1.1

Lagen (2004:46) om investeringsfonder ..................................

394

6.14.2.2

Beskattningen ..................................................................................

396

6.14.2.2.1

Svenska investeringsfonder.......................................................

396

6.14.2.2.2

Utländska investeringsfonder...................................................

397

6.14.2.2.3

Beskattningen av svenska andelsägare......................................

398

6.14.2.2.4

Beskattningen av utländska andelsägare ..................................

398

6.14.2.3

Självdeklarationer och kontrolluppgifter.......................................

399

6.14.2.3.1

Särskild självdeklaration för svenska investeringsfonder........

399

6.14.2.3.2

Kontrolluppgifter för andelsägare i investeringsfonder..........

399

6.14.2.4

Undvikande av internationell dubbelbeskattning .........................

400

6.14.3Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder och

 

schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder .............

400

6.14.3.1

Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder..................

400

6.14.3.2

Schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder ............

402

6.14.3.3

Den tekniska lösningen...................................................................

404

6.14.3.4

Schablonintäktens beräkning..........................................................

408

6.14.4

Kupongskatt ....................................................................................

408

6.14.5

Självdeklarationer och kontrolluppgifter.......................................

409

6.14.5.1

Självdeklarationer ............................................................................

409

6.14.5.1.1Deklarationsskyldighet för fondbolag, förvaltningsbolag

 

och förvaringsinstitut................................................................

409

6.14.5.1.2

Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt.....

410

6.14.5.1.3

Beloppsgräns för deklarationsskyldighet.................................

411

6.14.5.2

Kontrolluppgifter............................................................................

412

6.14.5.3

Skatteförfarandelagen .....................................................................

414

6.14.6

Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt..............

414

6.14.7

Stiftelser m.fl. ..................................................................................

415

6.14.8

Schablonintäkt och vissa bidragssystem ........................................

416

6.14.9

Förslagets effekter på vissa rättsområden......................................

417

6.14.9.1

Begränsat skattskyldiga...................................................................

417

6.14.9.2

Undvikande av internationell dubbelbeskattning .........................

418

12

PROP. 2011/12:1

6.14.9.3Livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut,

 

pensionsstiftelser m.fl.....................................................................

420

6.14.9.4

Skatteverkets information..............................................................

421

6.14.10

Ikraftträdande .................................................................................

422

6.14.11

Konsekvensanalys...........................................................................

423

6.14.11.1

Offentligfinansiella effekter...........................................................

423

6.14.11.2

Effekter för Skatteverket, domstolar, företag och enskilda........

425

6.15Förenklingar och förbättringar i 3:12-reglerna och i reglerna

 

för enskilda näringsidkare...............................................................

427

6.15.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

427

6.15.2

Förändringar i 3:12-reglerna ..........................................................

427

6.15.2.1

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln......................................

429

6.15.2.2

En takregel för utdelning ...............................................................

430

6.15.2.3

Upplägg med hjälp av förenklingsregeln.......................................

434

6.15.2.4

Upplägg med inte varaktiga tillskott.............................................

436

6.15.2.5

Upplägg med lönebolag..................................................................

438

6.15.2.6

Konsekvensanalys...........................................................................

439

6.15.3

Höjd räntefördelningsränta ...........................................................

441

6.15.3.1

Överväganden och förslag..............................................................

441

6.15.3.2

Konsekvensanalys...........................................................................

441

6.16

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet ..........................

442

6.16.1

Ärendet och dess beredning...........................................................

442

6.16.2

Gällande rätt....................................................................................

442

6.16.2.1

Om avdrag för gåvor m.m..............................................................

442

6.16.2.2

Om avdrag för inkomsternas förvärvande och bibehållande .......

442

6.16.2.3Beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade

 

trossamfund.....................................................................................

443

6.16.2.4

EU-rätt ............................................................................................

444

6.16.3

Överväganden och förslag..............................................................

445

6.16.3.1

Skattereduktion för gåvor bör införas...........................................

445

6.16.3.2

Särskilt om det nya skatteförfarandet ...........................................

449

6.16.3.3

Godkännande av gåvomottagare....................................................

450

6.16.3.4Förutsättningar för godkännande som gåvomottagare för

 

gåvor till ideell verksamhet.............................................................

451

6.16.3.5

Utländska mottagare ......................................................................

459

6.16.3.6Godkännande av gåvomottagare och tillsyn över godkända

 

gåvomottagare .................................................................................

461

6.16.3.6.1

Ansökan om godkännande.......................................................

461

6.16.3.6.2

Giltighetstid och förlängning...................................................

462

6.16.3.6.3

Ansöknings- och årsavgifter ....................................................

463

6.16.3.6.4

Förelägganden och personligt sammanträffande....................

464

6.16.3.6.5

Återkallelse av godkännande....................................................

465

6.16.3.6.6

Kontrollavgift............................................................................

466

6.16.3.7Sekretess och tillhandahållande av information om godkända

 

gåvomottagare .................................................................................

470

6.16.3.8

Kontrolluppgifter ...........................................................................

470

6.16.3.9

Vilka som kan få skattereduktion..................................................

472

6.16.3.10

Gåvans beskaffenhet.......................................................................

473

6.16.3.11

Underlag för skattereduktion och skattereduktionens storlek ..

476

6.16.3.12

Omprövning och överklagande, m.m...........................................

479

6.16.3.13

Författningsteknisk lösning och ikraftträdande..........................

480

13

PROP. 2011/12:1

6.16.4

Konsekvensanalys............................................................................

481

6.17

Vissa bostadsbeskattningsfrågor ....................................................

482

6.17.1

Lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag................

482

6.17.1.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

482

6.17.1.2

Överväganden och förslag ..............................................................

482

6.17.1.3

Konsekvensanalys............................................................................

483

6.17.2

Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder ........

483

6.17.2.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

483

6.17.2.2

Gällande rätt ....................................................................................

483

6.17.2.3

Höjt schablonavdrag .......................................................................

484

6.17.2.4

Konsekvensanalys............................................................................

486

 

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter ..........................

487

6.18Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och

 

utveckling.........................................................................................

487

6.18.1

Ärendet och dess beredning ...........................................................

487

6.18.2

Bakgrund..........................................................................................

487

6.18.3

Överväganden och förslag ..............................................................

489

6.18.4

Konsekvensanalys............................................................................

492

6.19

Övriga frågor på företagsskatteområdet........................................

493

 

Övriga skattefrågor .........................................................................

495

6.20

Skatteadministrativa frågor.............................................................

495

6.20.1

Skatteförfarandet.............................................................................

495

6.20.2

Indrivningsfrågor ............................................................................

495

6.21

Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning .......................

495

6.22

Författningskommentar .................................................................

498

6.22.1

Förslaget till lag om investeringssparkonto...................................

498

6.22.2Förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid

skattereduktion för gåva..................................................................

510

6.22.3Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..514

6.22.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..515

6.22.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

inkomstskattelagen (1999:1229).....................................................

529

6.22.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

kupongskattelagen (1970:624)........................................................

530

6.22.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning

av utländsk skatt ..............................................................................

530

6.22.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

 

lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt .........................

530

6.22.9

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).............

530

6.22.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................

531

6.22.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i

 

lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.............

534

6.22.12

Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

 

 

(1994:200) .......................................................................................

535

6.22.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

löneavgift..........................................................................................

536

6.22.14Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

(1997:483) .......................................................................................

536

6.22.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring

i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ...................

536

14

PROP. 2011/12:1

6.22.16Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om

 

Forskarskattenämnden ...................................................................

536

6.22.17

Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).......

537

6.22.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning

av socialavgifter ...............................................................................

537

6.22.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

 

självdeklarationer och kontrolluppgifter.......................................

537

6.22.20

Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken................

543

6.22.21Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:000).......................................................................................

544

6.22.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt ......................................................................................

551

6.22.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet

från skatt vid import, m.m..............................................................

551

6.22.24Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om

 

 

punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,

 

 

 

tobaksvaror och energiprodukter ..................................................

552

7

Inkomster

............................................................................................................

555

 

7.1

Offentliga sektorns skatteintäkter ................................................

555

 

7.1.1 .................................................................................

Skatt på arbete

556

 

7.1.2 ................................................................................

Skatt på kapital

560

 

7.1.3 ............................................

Skatt på konsumtion och insatsvaror

562

 

7.1.4 ...................................................................................

Skattekvoten

563

 

7.2 ..........................................................

Inkomster på statens budget

563

 

7.2.1 ..............................................................................

Skatteinkomster

563

 

7.2.2 ............................................................................

Övriga inkomster

563

 

7.2.3 .............................................

Ändrad redovisning av inkomsttitlar

565

7.3Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska

 

 

vårproposition och uppföljning av statens budget för 2010

 

 

 

och 2011 ...........................................................................................

566

 

7.3.1

Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .................................................................................

566

 

7.3.2

Uppföljning av statens budget för 2010 och 2011 ........................

568

8

Utgifter

...............................................................................................................

573

 

8.1 ............

Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

573

 

8.1.1 .....................................................................

Utgiftsramar för 2012

574

 

8.1.2 .........................................................................

Utgifter 2011–2015

575

 

8.1.3 ............

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2011–2015

578

8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års

 

ekonomiska vårproposition............................................................

584

8.2.1

Nya föreslagna och aviserade reformer för 2012–2015................

586

8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2011 års ekonomiska

 

vårproposition .................................................................................

601

8.2.3

Pris- och löneomräkning................................................................

603

8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade

 

 

utgifter 2011 ....................................................................................

604

 

8.3.1

Utgiftsprognos 2011.......................................................................

604

9

Det ekonomiska läget i kommunsektorn .........................................................

613

 

9.1

Inledning och förutsättningar........................................................

613

15

PROP. 2011/12:1

9.2

Kommunsektorns inkomster .........................................................

614

9.2.1

Kommunsektorns skatteintäkter ...................................................

615

9.2.2

Statsbidrag .......................................................................................

616

9.3

Kommunsektorns utgifter..............................................................

616

9.3.1

Kommunal konsumtion i löpande priser .......................................

617

9.4Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat i

 

kommunsektorn ..............................................................................

618

9.5

Kommunalt finansierad produktion av varor och tjänster ...........

619

9.5.1

Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser....................

620

9.5.2

Kommunalt finansierad sysselsättning ..........................................

620

9.6

Demografi och kostnader i skola och omsorg...............................

622

9.7Beräkningarna i budgetpropositionen för 2012 jämfört med

 

 

beräkningarna i 2011 års ekonomiska vårproposition...................

625

10

Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ............

629

 

10.1

Utgifts- och inkomstförändringar .................................................

630

 

10.2

Den offentliga sektorns finanser....................................................

631

 

10.2.1

Statens finanser................................................................................

633

 

10.2.2

Ålderspensionssystemet .................................................................

637

 

10.2.3

Kommuner och landsting ...............................................................

638

 

10.3

Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen....................

639

 

10.3.1

Den ekonomiska ställningen ..........................................................

639

 

10.3.2

Skuldutvecklingen ...........................................................................

641

 

10.4

Jämförelse med 2011 års ekonomiska vårproposition ..................

643

10.4.1Den offentliga sektorns finanser jämfört med 2011 års

ekonomiska vårproposition ............................................................

643

10.4.2Statens budgetsaldo jämfört med 2011 års ekonomiska

vårproposition..................................................................................

644

10.5Finansiellt sparande i EU, Japan och Förenta staterna samt

 

 

bruttoskuld i EU-länderna..............................................................

645

11

Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................

649

 

11.1

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..............

649

 

11.1.1

Låneramar för 2012 .........................................................................

649

 

11.1.2

Räntekontokrediter för 2012..........................................................

651

 

11.1.3

Statlig utlåning.................................................................................

652

 

11.1.4

Övriga kreditramar..........................................................................

653

 

11.2

Statliga garantier..............................................................................

653

 

11.3

Beställningsbemyndiganden ...........................................................

655

 

11.4

Bemyndigande att överskrida anslag..............................................

657

12

Granskning av finanspolitiken och ekonomisk styrning..................................

661

 

12.1

Granskning av finanspolitiken........................................................

661

 

12.1.1

EU 2020 och den europeiska terminen..........................................

661

 

12.1.2

Finanspolitiska rådet.......................................................................

665

 

12.2

Ekonomisk styrning........................................................................

669

 

12.2.1

Resultatstyrningen ..........................................................................

669

 

12.2.2

Den finansiella styrningen ..............................................................

670

 

12.2.3

Rätt utbetalningar från välfärdssystemen ......................................

670

 

12.2.4

Intern styrning och kontroll samt internrevision .........................

673

 

12.3

Översyn av vissa bestämmelser i budgetlagen...............................

674

16

 

PROP. 2011/12:1

Fördjupningsrutor

 

Vad bestämmer offentlig skuldutveckling? ........................................................

37

Insatser för ett stabilt finansiellt system.............................................................

48

Jobbskatteavdraget ...............................................................................................

51

Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik .................................................

57

Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker .....................................

189

Vad kostar en kris?.............................................................................................

193

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2012

Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Bilaga 4 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (bilaga till avsnitt 6.2, 6.3, 6.9, 6.15, 6.17.1 och 6.18)

Bilaga 5 Höjd beloppsgräns för avdrag för resor och Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder

(bilaga till avsnitt 6.4 och 6.17.2)

Bilaga 6 Justering av procentsats för förskott av egenavgifter (bilaga till avsnitt 6.6)

Bilaga 7 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster (bilaga till avsnitt 6.11)

Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring (bilaga till avsnitt 6.13)

Bilaga 9 Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare (bilaga till avsnitt 6.14)

Bilaga 10 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (bilaga till avsnitt 6.16)

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011

17

PROP. 2011/12:1

Tabellförteckning

 

Utgifter ..............................................................................................................................

4

Inkomster ..........................................................................................................................

5

1.1

Sammanfattningstabell..............................................................................................

29

1.2

Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i

 

 

offentlig sektor1.....................................................................................................

31

1.3

Nyckeltal....................................................................................................................

33

1.4

Primärt sparande som krävs för oförändrad skuldkvot vid olika differenser

 

 

mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer .................................................

37

1.5

Offentligfinansiella nyckeltal ...................................................................................

38

1.6

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser......................................................

39

1.7

Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet.........

41

1.8

Utgiftstak 2011–2015................................................................................................

43

1.9

De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital

 

 

vid årsskiftet 2010/11............................................................................................

46

1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012 ...................................................

52

1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget .........................................................

52

1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i

 

 

offentlig sektor......................................................................................................

64

1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken ...........................................

66

1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt ...........................................................

78

4.1

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot

 

 

överskottsmålet...................................................................................................

188

4.2

Indikatorer för impuls till efterfrågan....................................................................

194

4.3

Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2002–2014 ...................................................

195

4.4

Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011–2015 .................

197

4.5

Utgiftstak för staten 2011–2015.............................................................................

199

5.1

Nyckeltal..................................................................................................................

207

5.2

Internationell och finansiell ekonomi....................................................................

209

5.3 BNP..........................................................................................................................

211

5.4

Arbetsmarknad........................................................................................................

216

5.5

Sysselsättning i olika sektorer ................................................................................

218

5.6

Löner och inflation..................................................................................................

221

5.7

Svenska räntor och växelkurs .................................................................................

222

5.8

Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade problem i banksektorn.....................

224

5.9

Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare inhemsk efterfrågan ......................

226

5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års

 

 

ekonomiska vårproposition................................................................................

227

6.1

Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag..............................

249

6.2

Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag.........................................

249

6.3

Egenavgifter för ålderspension 2001-2008.............................................................

251

6.4

Ändringar av skattesatserna på el och vissa bränslen för 2012 jämfört med

 

 

2011, inklusive mervärdesskatt...........................................................................

254

18

 

 

PROP. 2011/12:1

6.5

Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare

 

 

 

beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012 ............................

260

6.6

Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak 2012.........................................

260

6.7

Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och

 

 

 

cateringtjänster från 25 till 12 procent..............................................................

273

6.8

Offentligfinansiella effekter av investeringssparkonto ........................................

389

6.9

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler för kapitalförsäkringar.....

390

6.10

Exempel på hur periodiska inbetalningar påverkas av ändrad

 

 

 

avkastningsskatt..................................................................................................

393

6.11

Exempel på hur periodiska utbetalningar påverkas av ändrad

 

 

 

avkastningsskatt..................................................................................................

393

6.12

Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av

 

 

 

UCITS-direktivet...............................................................................................

425

6.13

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2012,

 

 

 

periodiserad nettoeffekt år 2012–2015 samt varaktig effekt ...........................

497

7.1

Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i vårpropositionen för 2011........

556

7.2

Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler .............................................

556

7.3

Skatt på arbete.........................................................................................................

556

7.5

Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............

557

7.4

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget .................

558

7.6

Skattereduktioner ...................................................................................................

560

7.7

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift....................................................

561

7.8

Skatt på konsumtion och insatsvaror ....................................................................

562

7.9

Skattekvot ...............................................................................................................

563

7.10

Antaganden och förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

566

7.11

Aktuell prognos jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition samt

 

 

 

statens budget för 2010 och 2011......................................................................

567

7.12

Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,

 

 

 

bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................

570

8.1

Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2010–

 

 

 

2015 .....................................................................................................................

574

8.2

Utgiftsramar 2012...................................................................................................

575

8.3

Utgifter per utgiftsområde 2010–2015..................................................................

577

8.4

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................

578

8.5

Generella statsbidrag till kommunsektorn 2009–2015 jämfört med

 

 

 

budgetpropositionen för 2009...........................................................................

579

8.6

Utgiftsförändringar 2011–2015 i förhållande till föregående år till följd av

 

 

 

tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och

 

 

 

finansieringar ......................................................................................................

580

8.7

Helårsekvivalenter, 20–64 år, i vissa ersättningssystem........................................

581

8.8

Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................

583

8.9

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

584

8.10

Förändring av utgiftsramar 2012–2015 jämfört med 2011 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

585

8.11

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................

597

8.12

Volymer 2012–2015 ..............................................................................................

602

8.13

Pris- och löneomräkning för 2012.......................................................................

604

8.14

Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2011..................................

604

8.15

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2011 ..............................................

608

19

PROP. 2011/12:1

8.16

Utgifter 2011 .........................................................................................................

609

9.1 Löner, arbetade timmar och lönesumma................................................................

615

9.2 Skatter och statsbidrag............................................................................................

615

9.3 Årlig förändring av statsbidrag enligt nationalräkenskaperna..............................

616

9.4 Totala utgifter för kommuner och landsting .........................................................

617

9.5 Kommunsektorns finanser .....................................................................................

618

9.6 Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................

620

9.7 Antalet arbetade kommunfinansierade timmar.....................................................

621

9.8 Kommunfinansierad sysselsättning........................................................................

622

9.9 Budgetpropositionen för 2012 i förhållande till 2011 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

625

10.1

Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2011–2015, effekt på

 

 

 

offentliga sektorns finansiella sparande.............................................................

630

10.2

Utgifts- och inkomstförändringar 2010–2015 i förhållande till föregående

 

 

 

år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade

 

 

 

reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella

 

 

 

sparande ...............................................................................................................

631

10.3

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................................

632

10.4

Skatter och avgifter ...............................................................................................

632

10.5

Den offentliga sektorns utgifter...........................................................................

633

10.6

Statens inkomster och utgifter .............................................................................

633

10.7

Statens finansiella sparande och budgetsaldo ......................................................

634

10.8

Statens budgetsaldo 2010–2015............................................................................

635

10.9

Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2010–2015.......

637

10.10

Ålderspensionssystemet .....................................................................................

637

10.11

Inkomstindex, balanstal och balansindex ..........................................................

638

10.12

Kommunsektorns finanser .................................................................................

638

10.13

Den offentliga sektorns tillgångar och skulder .................................................

639

10.14

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet..............................................

641

10.15

Statsskuldens förändring 2010–2015..................................................................

642

10.16

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

 

 

 

förändringen........................................................................................................

642

10.17

Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

 

 

 

förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition .....................

643

10.18

Offentliga sektorns finansiella ställning. Förändringar jämfört med 2011

 

 

 

års ekonomiska vårproposition ..........................................................................

644

10.19

Förändring av statens budgetsaldo 2011–2015 jämfört med 2011 års

 

 

 

ekonomiska vårproposition................................................................................

644

11.1

Låneram för 2012...................................................................................................

650

11.2

Investeringslån och låneramar 2002–2011 ...........................................................

651

11.3

Räntekontokreditram för 2012.............................................................................

652

11.4

Statlig utlåning 2012..............................................................................................

652

11.5

Övriga kreditramar 2012.......................................................................................

653

11.6

Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................

654

11.7

Anslag vars ändamål 2012 omfattar garantiverksamhet......................................

655

11.8

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende

 

 

 

2012......................................................................................................................

656

20

PROP. 2011/12:1

Diagramförteckning

1.1 Svensk BNP...............................................................................................................

34

1.2

Arbetskraften och sysselsatta ..................................................................................

35

1.3

Arbetslöshet..............................................................................................................

35

1.4

Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid

 

 

 

längre än två år......................................................................................................

35

1.5

Ränta på statsobligationer med 10 års löptid ..........................................................

38

1.6

Hushållens skuld- och räntekvot.............................................................................

47

1.7

Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnittsskatt (gråa linjer) på

 

 

 

årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med

 

 

 

jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer) ..................................................................

51

1.8

Antal nystartsjobb ....................................................................................................

58

1.9

Andel med låg ekonomisk standard ........................................................................

62

1.10

Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011...........................................

62

1.11

Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2011 samt regeringens

 

 

 

förslag i budgetpropositionen för 2012...............................................................

78

1.12

Fördelningseffekter av regeringens förslag i budgetpropositionen 2012............

79

4.1

Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är

 

 

 

känt......................................................................................................................

189

4.2

Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet

 

 

 

prognostiserats men finanspolitiken är känd....................................................

190

4.3

Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland.......................

193

4.4

Utgiftstak och takbegränsade utgifter...................................................................

196

4.5

Utgiftstak 1997–2015 .............................................................................................

200

4.6

Kommunsektorns resultat och finansiella sparande.............................................

202

4.7

Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting............................

202

5.1

Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och

 

 

 

USA.....................................................................................................................

208

5.2

10-åriga statsobligationsräntor för Sverige, Portugal, Italien och Spanien .........

209

5.3

BNP-tillväxt ............................................................................................................

211

5.4 BNP-gap ..................................................................................................................

211

5.5

Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års sikt och utfall............................

212

5.6

Hushållens förtroendeindikator (CCI) ................................................................

212

5.7

Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst .................................

212

5.8

Exportorderingång och exportorderstock ............................................................

213

5.9

Export och investeringar........................................................................................

213

5.10

Kapacitetsutnyttjandet i industrin och näringslivets investeringar ...................

213

5.11 BNP och BNP rensad för lager............................................................................

214

5.12

Bytesbalans............................................................................................................

214

5.13

Näringslivets produktion efter finanskrisen.......................................................

215

5.14

Näringslivets produktion .....................................................................................

215

5.15

Ett urval av sysselsättningsindikatorer................................................................

216

5.16

BNP, arbetade timmar och sysselsatta.................................................................

217

21

PROP. 2011/12:1

5.17

Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande

 

 

 

branscher .............................................................................................................

218

5.18

Relativt arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad ....................................

219

5.19

Arbetslöshet ..........................................................................................................

219

5.20

Arbetslösa och långtidsarbetslösa ........................................................................

220

5.21

Deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder...................................................

220

5.22

Centrala avtal och löneökning..............................................................................

220

5.23

Reallön och nominell lön......................................................................................

221

5.24

Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner....................................................

221

5.25

KPI, KPIF och KPIF exklusive energi.................................................................

222

5.26

BNP-tillväxt...........................................................................................................

224

5.27

Arbetslöshet ..........................................................................................................

225

7.1

Totala skatteintäkter................................................................................................

555

7.2

Arbetade timmar, timlön och lönesumma .............................................................

557

7.3

Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete.................

557

7.4

Antal personer som betalar statlig inkomstskatt ..................................................

559

7.5

Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex..........................................

560

7.6

Skatt på företagsvinster...........................................................................................

561

7.7

Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från

 

 

 

mervärdesskatt 1996–2015 .................................................................................

562

8.1

Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och

 

 

 

arbetsmarknadspolitiska program 2010–2015...................................................

581

8.2

Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och

 

 

 

aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och

 

 

 

rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2010–2015 ............

582

8.3

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2011 och ursprungligt anvisade medel på

 

 

 

statens budget för 2011 för vissa utgiftsområden.............................................

605

9.1

Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2015 .............................................................

615

9.2

Konsumtionen i löpande priser ..............................................................................

618

9.3

Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i

 

 

 

kommuner och landsting....................................................................................

619

9.4

Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................

620

9.5

Antal arbetade kommunfinansierade timmar ........................................................

621

9.6

Kommunalt finansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn ....

622

9.7

Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i

 

 

 

ekonomin.............................................................................................................

622

9.8

Kostnadsandelar ......................................................................................................

623

9.9

Styckkostnader i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg ...........

623

9.10

Antalet barn och kostnader i förskolan ...............................................................

624

9.11

Elevantal och kostnader i grundskolan ................................................................

624

9.12

Elevantal och kostnader i gymnasieskolan ..........................................................

624

9.13

Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen......................................................

624

10.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................................

632

10.2

Inkomster och utgifter..........................................................................................

632

10.3

Statens budgetsaldo 2000–2015............................................................................

635

10.4

Inkomstindex och balansindex.............................................................................

637

10.5

Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella

 

 

 

sparande ...............................................................................................................

639

10.6

Bidrag till förändringen av den offentliga sektorns förmögenhet......................

640

10.7

Den offentliga sektorns tillgångar och skulder ...................................................

640

22

PROP. 2011/12:1

10.8

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ...............................................

641

10.9

Statsskuldens utveckling 2000–2015 ...................................................................

641

10.10

Den konsoliderade bruttoskulden.....................................................................

642

10.11

Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA................

645

10.12

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU................................

645

11.1

Myndigheternas investeringslån juni 2001–juni 2011 ........................................

651

23

1 Finansplan

PROP. 2011/12:1

1Finansplan

1.1Politiska utgångspunkter och gång. Regeringen har därför kunnat genomföra

sammanfattning

1.1.1Tid för ansvar

Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling fram- över. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den svagare internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt.

Den svagare ekonomiska utvecklingen och den stora osäkerheten kring denna ställer krav på säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige har ett handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmatt- ning. Inriktningen på politiken är att inom ra- men för en ansvarsfull politik med goda säker- hetsmarginaler möta inbromsningen på arbets- marknaden och fortsätta att stärka välfärden liksom de långsiktiga förutsättningarna för jobb, tillväxt och företagande.

En central utgångspunkt för finanspolitiken är ansvarstagande för de offentliga finanserna. Fi- nanspolitiken ska inte spä på den redan bety- dande osäkerheten utan ska bidra till stabilitet. Välfärdens kärnverksamheter ska inte drabbas av nedskärningar och hushåll och företag ska inte drabbas av skattehöjningar. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera. I svåra tider ska sammanhållningen särskilt värnas.

Tack vare en ansvarsfull politik som värnade de offentliga finanserna kunde Sverige stå på fast mark och ha förmåga att hantera finanskrisen, samtidigt som beredskap funnits för att kunna möta en än mer fördjupad och långvarig ned-

kraftiga stabiliseringspolitiska insatser för att be- kämpa arbetslösheten utan att stora underskott uppkommit i de offentliga finanserna. Reger- ingen har även i nedgången prioriterat starka of- fentliga finanser samt jobben genom stabilise- ringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder samt fortsatta strukturåtgärder som för- stärkt arbetslinjen. Regeringen har också priori- terat välfärden. Många länder kommer att gå in i den nu förestående ekonomiska avmattningen med stora underskott i de offentliga finanserna och med statsskulder som redan initialt är lång- siktigt ohållbara. Sverige har med sina goda of- fentliga finanser ett betydligt mer gynnsamt ut- gångsläge för att möta konjunkturavmattningen även om den blir djupare och mer varaktig än vad som nu förutses.

Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanför- skap. Värdet av ett eget arbete, som ger frihet, trygghet, gemenskap och möjligheter, kan inte nog understrykas. Politiken ska fortsätta att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, syssel- sättning och välfärd i alla delar av landet inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Ytterligare åtgärder för att öka drivkrafterna för arbete och företagande, förbättra trygghetsmar- ginalerna för låg- och medelinkomsttagare samt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är centrala. Reformarbetet inom utbildningssyste- met bör fortsätta. Välfärdsverksamheterna ska utvecklas och förstärkas.

Sverige har, tillsammans med de övriga nor- diska länderna, den lägsta inkomstspridningen i världen. Denna position ska vi värna genom att låta alla få del av tillväxt och välfärd. I denna proposition föreslås därför åtgärder för att stärka

27

PROP. 2011/12:1

den ekonomiska situationen för grupper med pressade marginaler, däribland de pensionärer och barnfamiljer som har låga inkomster. Ung- domsarbetslösheten har länge varit ett stort problem i Sverige. Regeringen föreslår därför åt- gärder som kan förväntas öka sysselsättningen bland unga.

Den pågående globaliseringen ger möjligheter i form av ökad handel och ekonomiskt utbyte. Samtidigt ställer den krav på att Sverige kontinu- erligt stärker sin konkurrenskraft och innova- tionsförmåga. Sverige ska fortsätta att bygga vi- dare på sina styrkor såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välut- bildad arbetskraft med förmåga att anpassa sig till en ständigt pågående strukturomvandling. Svenska företag ska konkurrera på världsmark- naden med kunskap och kvalitet – en målsätt- ning som kräver privata och offentliga satsningar på bl.a. utbildning, forskning och innovationer samt en väl fungerande transport- och IT-infra- struktur.

Sverige är och ska vara ett föregångsland på klimatområdet och för en god miljö. Klimatför- ändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige ska driva en fram- synt och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt.

Allianspartierna presenterade i sitt manifest inför valet 2010 en rad förslag varav flera genomfördes i statens budget för 2011. I 2011 års ekonomiska vårproposition var regeringen tydlig med att de reformambitioner som åter- stod endast kunde genomföras om det fanns ett offentligfinansiellt utrymme och under förut- sättning att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdena kunde säkras. Regeringens bedömning är att alla återstående reformambi- tioner inte ryms i statens budget för 2012 men att de fortfarande kan genomföras under man- datperioden. Därtill innebär det nya konjunk- turläget att det finns behov av andra typer av åt- gärder. Regeringens reformambitioner kommer att genomföras i den takt som är förenlig med tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.

Ett mindre reformutrymme i spåren av sämre offentliga finanser och det ökade behovet av sä- kerhetsmarginaler innebär tid för ansvar och

ställer högre krav på prioriteringar i statens bud- et. I budgetpropositionen för 2012 föreslås åt- gärder för att möta inbromsningen på arbets- marknaden, åtgärder för en bättre fungerande ekonomi med varaktigt hög tillväxt och syssel- sättning i alla delar av landet, reformer för en förstärkt välfärd och bättre ekonomi för utsatta grupper samt åtgärder för ökad konkurrenskraft. Vidare understryks att arbetet med att ytterligare stärka ramverket för finansiell stabilitet och göra bankerna mer motståndskraftiga mot finansiell turbulens fortsätter.

1.1.2Försämrad tillväxt

Flera faktorer pekar nu på en betydligt svagare utveckling framöver än vad som bedömdes i 2011 års ekonomiska vårproposition. Den finan- siella turbulensen och ökade osäkerheten på grund av de statsfinansiella problemen i främst USA och ett antal länder i euroområdet kommer att dämpa den globala konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Även den svenska BNP-till- växten dämpas kraftigt under nästa år. Främst beror detta på att den finansiella oron leder till en ökad osäkerhet bland hushållen, vilket med- för att konsumtionen ökar långsammare. Även den svagare omvärldsefterfrågan bidrar till att BNP-tillväxten blir lägre genom att exporttill- växten dämpas de närmaste åren och att företa- gen har ett mindre behov av att öka investering- arna. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,3 procent 2012, vilket är en nedrevidering av pro- gnosen med 2,5 procentenheter jämfört med be- dömningen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion (se tabell 1.1).

Den kraftiga dämpningen i svensk ekonomi under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda kommer att avta. Sys- selsättningen bedöms i princip vara oförändrad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Arbetslösheten ökar något till 7,8 procent i års- genomsnitt under 2012 och ligger kvar på unge- fär samma nivå under 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015 samtidigt som arbetslösheten åter minskar och väntas sjunka till 5,5 procent 2015.

Trots att det skett en markant nedrevidering av tillväxten 2012 finns det alltjämt en risk att utvecklingen kan bli betydligt svagare än i nuva- rande prognoser. Framför allt finns det en risk

28

att de statsfinansiella problemen i vissa länder i vår omvärld förvärras. Därmed kan den interna- tionella finansiella oron fördjupas och proble- men spridas till banksektorn.

Tabell 1.1 Sammanfattningstabell

Procentuell förändring om annat ej anges

Utfall 2010, prognos 2011–2015

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

BNP

5,7

4,1

1,3

3,5

3,9

3,7

Produktivitet i näringsli-

4,1

3,3

1,1

2,9

2,1

1,6

vet1,2

 

 

 

 

 

 

Arbetade timmar2

1,9

1,5

0,2

0,9

2,0

1,9

Sysselsatta3

1,1

2,2

0,0

0,4

1,6

1,8

Arbetslöshet4

8,4

7,5

7,8

7,7

6,6

5,5

Öppen arbetslöshet5

6,0

5,5

5,8

5,7

4,8

4,0

BNP-gap6

-3,9

-2,2

-3,6

-2,9

-1,6

-0,9

Löner7

2,5

2,7

2,9

3,1

3,3

3,3

KPI8

1,2

3,0

1,2

1,8

2,6

2,5

Finansiellt sparande9

-0,2

0,1

0,0

0,7

2,1

3,3

1Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

2Kalenderkorrigerad data.

315–74 år.

4Andel av arbetskraften 15–74 år.

5Antal arbetslösa 16-64 år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

6Procent av potentiell BNP.

7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

8Årsgenomsnitt.

9Offentlig sektor. Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

1.1.3Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet

Ordning och reda i de offentliga finanserna är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik. Sve- riges starka offentliga finanser har spelat en av- görande roll i hanteringen av finanskrisen. Osä- kerheten om kraften och varaktigheten i avmatt- ningen gör att det blir än viktigare att i nuläget säkerställa att det finns tillräckliga marginaler för att möta ett sämre och eventuellt utdraget för- lopp. Uppsatta utgiftstak ska klaras och överskottsmålet ska upprätthållas.

Den dämpade tillväxten bidrar till att det fi- nansiella sparandet inte förbättras så snabbt som antogs i 2011 års ekonomiska vårproposition. För 2012–2015 har det finansiella sparandet revi- derats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent av BNP per år. Tillsammans med det ökade beho- vet av säkerhetsmarginaler leder detta till att re- formutrymmet bedöms minska jämfört med be- dömningen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion. Regeringen bedömer att ett reformut- rymme på ca 15 miljarder kronor för 2012 är väl-

PROP. 2011/12:1

avvägt, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta effekterna av nedgången. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2012, vilket säkrar tillfredsställande säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en betydligt mer besvärlig ut- veckling än den som nu förutses.

1.1.4Åtgärder i budgetpropositionen för 2012

Regeringen väljer i budgetpropositionen för 2012, inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler, att prioritera:

-åtgärder för att möta inbromsningen,

-åtgärder för varaktigt högre tillväxt, syssel- sättning och förstärkt konkurrenskraft

-åtgärder för att välfärden ska komma alla till del, samt

-åtgärder för ett stabilt finansiellt system.

Åtgärder för att möta inbromsningen

För att stödja långtidsarbetslösa och andra grup- per med svag förankring på arbetsmarknaden fö- reslår regeringen ett arbetsmarknadspaket med en rad åtgärder för att möta den sämre utveck- lingen på arbetsmarknaden. I detta paket ingår även åtgärder för en bättre arbetsförmedling i form av förstärkt stöd och förmedling till dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en för- bättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande samt högre kvalitet och aktivitet i jobb- och ut- vecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdo- mar.

Vidare föreslås en kraftfull extra satsning på infrastrukturen 2012 och 2013. Satsningen är dels sysselsättningsskapande, dels möter den det uppdämda behov som finns av drift och under- håll samt ytterligare mindre investeringsåtgärder för väg och järnväg. Den bidrar också till Sveri- ges långsiktiga konkurrenskraft.

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft

Regeringen föreslår ett antal reformer för fler i arbete, ett stärkt utbildningssystem och fler och växande företag. Mervärdesskatten för restau- rang- och cateringtjänster föreslås sänkas för att skapa jobb för inte minst unga och stimulera till företagande. I syfte att stärka arbetslinjen avise- ras även åtgärder för att förbättra incitamenten för att arbeta för personer med ekonomiskt bi- stånd och etableringsersättning. Den långsiktigt

29

PROP. 2011/12:1

bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till eget arbete och att leva på sin lön.

Regeringen föreslår också ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet som ingår i det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Huvudfokus för refor- merna är att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens genom bl.a. en karriärutvecklingsre- form med utvecklingssteg för yrkesskickliga lä- rare inom grund- och gymnasieskolan samt in- satser för kompetensutveckling. Regeringen fö- reslår även åtgärder för att stärka kvaliteten på gymnasieskolans yrkesprogram och en satsning på praktikplatser i teknikföretag för studenter från vissa gymnasieprogram. Åtgärder föreslås vidare inom högskolan med det samlade syftet att höja effektiviteten, kvaliteten och genom- strömningen i den högre utbildningen.

Vidare föreslås ett antal skatteåtgärder för att förbättra förutsättningarna för jobb och företa- gande genom bl.a. förbättringar av 3:12-reglerna och åtgärder för att underlätta sparande bl.a. i aktier. Regeringen föreslår också åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande i hela Sverige, säkra en trygg och stabil energiförsörjning och förbättra inno- vationsgraden i ekonomin. Regeringen avsätter medel för fortsatt bredbandsutbyggnad.

Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del

Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Sverige är och ska förbli ett av världens mest jämlika och jämställda länder. Bördorna av den försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman. Pensionärer, unga vuxna och familjer med flera barn har ofta en låg ekonomisk standard med små marginaler. Re- geringen vill därför höja bostadsbidraget för unga utan barn och för barnfamiljer. I syfte att förbättra situationen för pensionärer med låg ekonomisk standard föreslås även en höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer.

Gemensamt finansierad vård och omsorg av hög kvalitet bidrar till att levnadsvillkoren och livschanserna utjämnas mellan människor. För att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och val- friheten i sjukvården och omsorgen föreslår re- geringen bl.a. en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, en satsning på att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården samt insatser för att för-

bättra samhällsvården av barn och unga. Reger- ingen föreslår också ett antal justeringar i sjuk- försäkringsreformen, huvudsakligen i enlighet med vad som aviserades i 2011 års ekonomiska vårproposition. Förslagen syftar till att reformen ska fungera som tänkt. Regeringen har träffat en överenskommelse med Miljöpartiet de gröna om en human, rättssäker och ordnad migrationspo- litik. Arbetet med att konkretisera förslagen i överenskommelsen har inletts.

Ett stabilt finansiellt system

Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin. I samband med finanskrisen stod det klart att både det förebyggande arbetet och möjligheterna att hantera finansiella kriser måste förstärkas. Det system som införts i Sverige för att hantera finansiella kriser bygger på principen att skattebetalarnas pengar måste värnas, samti- digt som finansiell stabilitet upprätthålls.

Då en bristfällig internationell tillsyn bidrog till finanskrisens uppkomst har en ny europeisk struktur för tillsyn skapats, med ett systemrisk- råd för att snabbt identifiera hot mot stabiliteten och tre tillsynsmyndigheter för att underlätta det gränsöverskridande tillsynsarbetet.

Arbetet med att öka stabiliteten i det finansi- ella systemet pågår kontinuerligt. Det ramverk för finansiell stabilitet med stärkt regelverk, för- bättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmeka- nismer som regeringen tagit fram bör stärkas ytterligare. Som ett led i detta arbete föreslår re- geringen kraftigt ökade resurser till Finansin- spektionen.

Enligt den s.k. Basel III-överenskommelsen föreslås nya kapitaltäckningsregler med krav på mer och bättre kapital i kreditinstituten. Sverige har en stor banksektor i förhållande till BNP. För att värna den finansiella stabiliteten och värna skattebetalarnas pengar anser regeringen att det måste vara möjligt för enskilda medlems- stater att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av de nya internationella mi- nimikraven i Basel III.

30

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1

Miljarder kronor

 

2012

2013

2014

2015

Åtgärder för att möta in-

 

 

 

 

bromsningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Infrastruktursatsning

3,552

2,25

 

 

Arbetsmarknadspaket

3,54

2,16

1,08

0,42

Åtgärder för varaktigt högre

 

 

 

 

tillväxt och sysselsättning

 

 

 

 

Sänkt moms på restaurang-

 

 

 

 

och cateringtjänster

5,40

4,10

4,40

4,60

Skatteåtgärder för företa-

 

 

 

 

gande och sparande

-1,11

3,48

2,93

2,52

Innovation, företagande och

 

 

 

 

konkurrens

0,05

0,03

0,03

0,03

Åtgärdsprogram för utbild-

 

 

 

 

ningssystemet

0,24

0,74

1,18

1,31

 

 

 

 

 

Reformer för minskat bero-

 

 

 

 

ende av ekonomiskt bistånd

 

 

 

 

m.m.

 

0,15

0,30

0,30

 

 

 

 

 

Hållbar tillväxt i alla delar av

 

 

 

 

Sverige

0,38

0,38

0,32

0,07

 

 

 

 

 

Åtgärder för att välfärden

 

 

 

 

ska komma alla till del

 

 

 

 

Sjukvård och omsorg3

0,39

0,39

0,39

0,29

Vårda sjukförsäkringen

1,17

1,47

1,17

0,79

 

 

 

 

 

Unga och barnfamiljer

0,54

0,52

0,52

0,52

Pensionärer

0,50

0,50

0,50

0,50

 

 

 

 

 

Migrationspolitik

0,85

1,70

1,70

1,70

 

 

 

 

 

Skattereduktion för gåvor till

 

 

 

 

ideella organisationer

0,29

0,29

0,29

0,29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utgiftsreformer

3,83

1,50

1,86

1,64

 

 

 

 

 

Övriga inkomstreformer4

-1,05

-2,04

-2,23

-2,25

 

 

 

 

 

Summa reformer som inte

 

 

 

 

påverkar finansiellt

 

 

 

 

sparande

3,56

0,29

0,34

0,34

 

 

 

 

 

Försvagning av finansiellt

 

 

 

 

sparande av förslagen i

 

 

 

 

budgetpropositionen för

 

 

 

 

2012

15,03

17,31

14,09

12,38

Anm.: Beloppen är avrundade.

1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.

20,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.

3Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.

4Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.

PROP. 2011/12:1

1.1.5Regeringens fortsatta reformambitioner

Centrala inslag i den förda politiken är att värna arbetslinjen och att säkerställa långsiktigt håll- bara offentliga finanser. Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete. På detta sätt minskas klyftorna och en uthållig finansie- ring av den gemensamma välfärden säkras. Vä- gen mot full sysselsättning handlar om att åter- upprätta arbetslinjen och bryta med det utanför- skap från arbetsmarknaden som växte fram un- der lång tid. Det ska löna sig bättre att utbilda sig och arbeta, det ska bli lättare och billigare att anställa och fler företag ska startas, stanna kvar och växa i Sverige.

Mot bakgrund av den ökade oron möter den ekonomiska politiken inbromsningen genom tillfälliga åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet. Samtidigt ska reger- ingens politik även framöver inriktas mot strukturellt riktiga reformer som ytterligare stärker Sverige. Regeringen genomförde under den föregående mandatperioden betydande re- former för att bidra till en bättre fungerande ekonomi, ökad välfärd och makroekonomisk stabilitet. Detta arbete fortsätter även framöver. Regeringens Framtidskommission kommer att identifiera utmaningar för Sverige.

Regeringens reformambitioner för mandatpe- rioden, som presenterades i budgetpropositio- nen för 2011, genomförs när det uppstår ett var- aktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.

För att minska utanförskapet, öka den varak- tiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig, starta och driva företag vill reger- ingen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. När individer och familjer får behålla mer av sina inkomster ökar dessutom självständigheten och möjligheterna att forma sina egna liv. Regeringen har ambitionen att fortsatt förbättra företags- klimatet och villkoren för företagande, invester- ingar och sysselsättning, bl.a. genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsätt- ning att det råder balans i de offentliga finan- serna.

31

PROP. 2011/12:1

1.2Inledning

Denna budgetproposition presenteras i ett läge med mycket stor osäkerhet. Den svåra statsfi- nansiella situationen i USA och i många euro- länder samt den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella marknaderna leder till stor osäkerhet om den globala ekonomiska åter- hämtningen framöver. Mot denna bakgrund är en mycket viktig del i finanspolitiken att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser och upp- rätthålla goda säkerhetsmarginaler för att kunna sätta in åtgärder vid en sämre utveckling.

I det följande redovisas regeringens syn på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Avsnittet inleds med en genomgång av regering- ens bedömning av den makroekonomiska ut- vecklingen och de offentliga finanserna. Därefter följer en bedömning av reformutrymmet och den ekonomiska politikens övergripande inrikt- ning och utmaningar. Avslutningsvis redogörs för regeringens förslag till åtgärder i denna pro- position, regeringens fortsatta reformarbete och åtgärdernas förväntade ekonomiska effekter.

svensk ekonomi. Tillväxten dämpas kraftigt, samtidigt som arbetslösheten stiger något under 2012. Den finansiella turbulensen bedöms klinga av i takt med att osäkerheten kring skuldpro- blemen i USA och Europa minskar. Återhämt- ningen i Sverige bedöms därför åter ta fart från andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen leder dock till att lågkonjunkturen blir mer ut- dragen jämfört med vad som förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Det råder mycket stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling do- minera. Framför allt finns det en risk att de statsfinansiella problemen i omvärlden förvärras och därmed att den internationella finansiella oron fördjupas och att problemen sprider sig till banksektorn.

1.3.1Stor oro på de finansiella marknaderna

Efter en gradvis stabilisering under 2010 och de första månaderna av 2011 har oron på de finansi- ella marknaderna åter ökat i spåren av de statsfi-

1.3Utsikterna för svensk ekonomi nansiella problemen i euroområdet och i USA.

Expansiv finans- och penningpolitik bidrog till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- ekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- litiken och den ekonomiska krisen i kombina- tion med höga statsskulder och stora budgetun- derskott redan innan finanskrisen har emellertid medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- centenheter till 80 procent av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats till att börja föra en åtstramande finanspolitik vilket har bi- dragit till att dämpa den globala efterfrågan un- der första halvåret 2011. En svagare internatio- nell utveckling och en ökad finansiell oro till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre tillväxtut- sikter för Sverige.

Efter en stark återhämtning under 2010 och i början av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten 2011. En ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre utsikter för

Den ökade oron har fått investerare att minska sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig till vad som normalt bedöms som mer säkra in- vesteringar. Detta har lett till fallande börser och en ökad efterfrågan på flera länders statsobliga- tioner, vilket har bidragit till ett dramatiskt fall i obligationsräntorna i dessa länder, däribland Sve- rige. Samtidigt har ränteskillnaderna mellan Tysklands och flera andra euroländers statsobli- gationer stigit till historiskt höga nivåer.

Ytterligare extraordinära insatser har under sommaren vidtagits av centralbanker och reger- ingar i syfte att underlätta tillgången på likviditet i de finansiella systemen.1 Trots detta är den finansiella stressen hög. Riskpremierna för euro- peiska banker har stigit, även om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med i de akuta skedena i finanskrisen under hösten 2008.

Effekten för svenska banker av den förnyade turbulensen på de finansiella marknaderna har än så länge varit begränsad. De svenska bankerna är

1 Exempelvis har Europeiska centralbanken köpt spanska och italienska statsobligationer.

32

väl kapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euroområdet med stora statsfinansiella problem. Svenska banker har emellertid en stor interna- tionell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Under det första kvartalet 2011 uppgick de svenska bankernas upplåning i utländsk valuta till 54 procent av den totala marknadsupplåningen.2 Det är en finansie- ring som kan vara svår att upprätthålla om pro- blemen i den europeiska banksektorn ökar kraf- tigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att fi- nansieringsproblem kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras.

Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor. Det finns en risk för att den finansiella tur- bulensen kan fördjupas och bli utdragen, med en mer problematisk utveckling för bankerna i eu- roområdet som följd. Utgångspunkten är dock att regeringarna i euroområdet och USA samt ländernas centralbanker kommer att avisera och genomföra åtgärder som leder till att oron på de finansiella marknaderna successivt minskar.

1.3.2Dämpad tillväxt 2012

Återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare takt än under 2010. Bakom återhämtningen lig- ger en expansiv ekonomisk politik och en snabb ökning av efterfrågan på svenska exportproduk- ter. Detta har i kombination med ett uppdämt konsumtions- och investeringsbehov samt sti- gande disponibelinkomster i spåren av en för- bättrad arbetsmarknad, bidragit till att konsum- tionen och investeringarna har ökat och till att företagen har ökat sina lager till normala nivåer. Den ökade produktionen har i sin tur medfört att sysselsättningen vuxit starkt och att arbets- lösheten minskat. Framöver dämpas dock till- växten markant i svensk ekonomi och det blir en tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 och inledningen av 2012, med ett minskat re- sursutnyttjande som följd.

Konjunkturavmattningen beror på flera sam- verkande faktorer. Tillväxten i hushållens kon- sumtion dämpades redan under första halvåret

2 Marknadsupplåningen utgör en del av bankernas totala skuldstock.

PROP. 2011/12:1

2011 till följd av en ökad osäkerhet om den eko- nomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsut- veckling och stigande bostadsräntor. Den se- naste tidens tilltagande osäkerhet om den fram- tida internationella konjunkturutvecklingen, den negativa börsutvecklingen och stagnerande bo- stadspriser bedöms dämpa konsumtionen yt- terligare, vilket medför en svagare arbetsmark- nadsutveckling. Detta leder i sin tur till en sva- gare utveckling av hushållens disponibla in- komster och ett mer markant försiktighets- sparande, vilket ytterligare dämpar tillväxten i konsumtionen. Detta är en viktig förklaring till att BNP-tillväxten dämpas under andra halvåret 2011 och första halvåret 2012. Den svagare om- världsefterfrågan bidrar även direkt till en sva- gare BNP-utveckling genom att exporttillväxten dämpas de närmaste åren då företagen har ett mindre behov av att öka investeringarna. Sam- mantaget bedöms BNP öka med 4,1 procent 2011 och 1,3 procent 2012. Den svaga tillväxten i svensk ekonomi leder till ett minskat resursut- nyttjande under 2012. Mätt med det s.k. BNP- gapet minskar resursutnyttjandet från -2,2 pro- cent 2011 till -3,6 procent 2012.

Tabell 1.3 Nyckeltal

Procentuell förändring om annat ej anges

Utfall 2010, prognos 2011–2015

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

BNP

5,7

4,1

1,3

3,5

3,9

3,7

Produktivitet i näringsli-

 

 

 

 

 

 

vet1,2

4,1

3,3

1,1

2,9

2,1

1,6

Arbetade timmar2

1,9

1,5

0,2

0,9

2,0

1,9

Sysselsatta3

1,1

2,2

0,0

0,4

1,6

1,8

Arbetslöshet4

8,4

7,5

7,8

7,7

6,6

5,5

Öppen arbetslöshet5

6,0

5,5

5,8

5,7

4,8

4,0

BNP-gap6

-3,9

-2,2

-3,6

-2,9

-1,6

-0,9

Löner7

2,5

2,7

2,9

3,1

3,3

3,3

KPI8

1,2

3,0

1,2

1,8

2,6

2,5

1Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

2Kalenderkorrigerad data.

315–74 år.

4Andel av arbetskraften 15–74 år.

5Antal arbetslösa 16-64 år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

6Procent av potentiell BNP.

7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

8Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

33

PROP. 2011/12:1

Diagram 1.1 Svensk BNP

10

 

1 000

 

Procentuell förändring (vänster skala)

8

 

Miljarder kronor per kvartal (höger skala)

 

 

900

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

800

4

 

 

 

 

 

 

 

 

700

2

 

 

 

 

 

 

 

 

600

0

 

 

 

 

 

 

 

 

500

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

400

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

300

-6

 

 

 

 

 

 

 

 

200

70

75

80

85

90

95

00

05

10

15

Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Turbulensen på de finansiella marknaderna be- döms fortsätta under hösten 2011 för att succes- sivt klinga av under inledningen av 2012 i takt med att de skuldtyngda länderna i euroområdet antas avisera mer trovärdiga åtstramningspro- gram. Åtstramande finanspolitik, en svag ar- betsmarknad, en svag förmögenhetsutveckling och begränsade möjligheter att föra en mer ex- pansiv penningpolitik medför dock att kon- junkturåterhämtningen i USA och euroområdet går långsamt de närmaste åren. Samtidigt har till- växtekonomierna (främst Kina) ett högt resurs- utnyttjande och ett stigande inflationstryck. Tillväxtutsikterna är därmed mer dämpade i till- växtekonomierna. Sammantaget leder detta till en svag och utdragen återhämtning av den inter- nationella konjunkturen.

I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna avtar ökar hushållens konsumtion åter snabbare under andra halvåret 2012. En ex- pansiv penningpolitik i kombination med att hushållens tillgångar åter antas börja stiga i värde leder till att konsumtionen successivt ökar snab- bare under 2013. Även i omvärlden sker en åter- hämtning, om än långsam, 2013–2015, vilket bi- drar till en ökad exporttillväxt. I takt med att ef- terfrågan och produktionen ökar i snabbare takt blir behovet av investeringar förhållandevis stort, vilket leder till en stark ökning av investeringarna 2013–2015.

Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 procent per år 2013–2015. I takt med att till- växten åter ökar snabbare stiger resursutnyttjan- det. Till följd av måttliga löneökningar i de cen- trala avtalen och ett svagt resursutnyttjande för- väntas lönerna öka i relativt långsam takt 2011. Under hösten inleds 2011 års avtalsrörelse. Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmark- naden och konjunkturavmattningen 2012 antas

medföra att även 2011 års avtalsrörelse leder till måttliga löneökningar, vilket bidrar till en rela- tivt långsam ökning av lönerna de närmaste åren. Det låga resursutnyttjandet leder, i kombination med långsamt ökande enhetsarbetskostnader, till att den underliggande inflationen är lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent under hela prognosperioden. Riksbanken antas därför föra en fortsatt expansiv penningpolitik de när- maste åren.

1.3.3Långsam återhämtning på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under de senaste två åren. Antalet sysselsatta har ökat kraftigt (se diagram 1.2). Även antalet personer i arbetskraften har ökat, vilket är positivt eftersom utbudet av arbetskraft på lång sikt bestämmer sysselsättningen. Den starka sysselsättningsupp- gången har också inneburit att arbetslösheten har minskat, trots det ökade arbetskraftsdelta- gandet (se diagram 1.3). De senaste två årens goda utveckling på arbetsmarknaden kan förkla- ras av både konjunkturuppgången och regering- ens reformer.3 Ett tecken på att regeringens re- former har förbättrat arbetsmarknadens funk- tionssätt är att arbetskraftsdeltagandet hölls uppe under finanskrisen och att den starka ök- ningen i sysselsättningen som sedan ägde rum inte åtföljdes av några större bristsituationer på arbetsmarknaden. Trots den goda utvecklingen är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden lågt och spåren av finanskrisen syns fortfarande. Det tydligaste tecknet på detta är att arbetslösheten fortfarande är hög. Under andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten 7,5 procent. Dessutom är sysselsättningsgraden fortfarande lägre än innan krisen eftersom be- folkningen i arbetsför ålder har ökat snabbare än sysselsättningen.

3 En mer utförlig beskrivning av arbetsmarknadsutvecklingen de senaste åren och en uppföljning av regeringens sysselsättningspolitik finns i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100 s.75).

34

Diagram 1.2 Arbetskraften och sysselsatta

Tusental personer, 15-74 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5100

 

 

Arbetskraften

 

 

Sysselsatta

 

 

 

 

 

 

4900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

 

 

 

Diagram 1.3 Arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, 15-74 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet, 16-64 år

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

Anm.: Tidsseribrott 2004/05 i serien öppet arbetslösa 16-64 år, pga. omläggning av

 

arbetsmarknadsundersökningarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

 

 

 

Inbromsningen i den svenska ekonomin under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Sysselsättningen bedöms i princip vara oföränd- rad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Utbudet av arbetskraft väntas samtidigt fortsätta öka till följd av att befolkningen i ar- betsför ålder växer. Arbetslösheten bedöms därför öka till 7,8 procent 2012 och ligga kvar på ungefär samma nivå 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. Den utdragna lågkonjunkturen medför att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir normalt först bortom 2015.

Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden medför att de problem som finns på arbets- marknaden riskerar att förvärras. Långtidsar- betslösheten är fortfarande hög och antalet långtidsarbetslösa kommer sannolikt att öka de närmaste åren. Risken för långtidsarbetslöshet skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper (se di- agram 1.4). Personer födda utanför Europa, äldre, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning

PROP. 2011/12:1

som medför nedsatt arbetsförmåga är långtidsar- betslösa i högre utsträckning än andra grupper. För dessa grupper blir det ännu svårare att få jobb när konjunkturen åter försvagas. Arbets- lösheten bedöms bita sig fast på en något högre nivå till följd av varaktigheten i lågkonjunkturen. Dessa effekter väntas dock klinga av på sikt. Jämviktsarbetslösheten bedöms uppgå till ca 5 procent 2015.

Diagram 1.4 Kvarstående arbetslösa och deltagare i pro- gram med en inskrivningstid längre än två år

Procent av befolkningen inom respektive grupp

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Unga (15-24 år)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äldre (55-64 år)

 

 

 

 

 

 

3

 

 

Födda utanför Europa

 

 

 

 

 

 

 

 

Förgymnasial utb.

 

 

 

 

 

 

2

 

 

Samtliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

Anm.: Säsongrensade data.

Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.

1.3.4Riskerna för en svagare utveckling dominerar

Det råder stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxten i ekonomin. Sammantaget be- döms riskerna för en svagare utveckling domi- nera.

Prognosen baseras på förutsättningen att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt avta under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet förvär- ras, vilket sannolikt skulle leda till en fördjupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Samti- digt riskerar de akuta statsfinansiella problemen i vissa länder att sprida sig till fler länder i euro- området som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter (se fördjupningsrutan Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?).

Ytterligare en risk är att dessa problem sprider sig till banksektorn i större utsträckning än vad som antas i prognosen. Det finns bl.a. en risk att stora banker i det centrala euroområdet får bety- dande svårigheter att finansiera sig på de finansi- ella marknaderna. Detta skulle medföra kraftigt höjda riskpremier och räntespreadar. I en sådan

35

PROP. 2011/12:1

situation kan den kraftiga oro på finansmarkna- derna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle påverka svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. Vid en sådan utveckling skulle den makroeko- nomiska utvecklingen bli betydligt svagare både internationellt och i Sverige än vad som antagits.4

Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 och att tillgångspriserna åter börjar öka. I en sådan situ- ation finns det goda förutsättningar för högre tillväxt och lägre arbetslöshet under framför allt 2012. Framåtblickande indikatorer för både hus- håll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kommer fortsätta att öka, om än i långsammare takt än under våren 2011.

Om tillväxten blir så hög som dessa indikerar kan den svenska ekonomin utvecklas starkare än vad som förutses i prognosen. Vidare talar hus- hållens höga sparkvot och den relativt höga ök- ningen av den disponibla inkomsten för att hus- hållens konsumtion kan öka snabbare den när- maste tiden om oron dämpas snabbt och deras förmögenhet åter stiger.

4 I avsnitt 5.6 redovisas de makroekonomiska effekterna av en fördjupad finansiell oro.

36

Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?

Vissa länders problem med stor offentlig skuld- sättning motiverar en mer utförlig förklaring till vad som påverkar skuldutvecklingen.5 Begreppet skuldkvot är centralt i detta sammanhang och definieras här som den offentliga sektorns kon- soliderade bruttoskuld (s.k. Maastrichtskuld) i relation till BNP.6

Det finns fyra faktorer som är viktiga för skuldkvotens utveckling: skuldkvotens ur- sprungliga storlek, storleken på det s.k. offent- liga primära underskottet, tillväxttakten i BNP och räntenivån. Ett land med en stor offentlig skuld i förhållande till BNP är känsligt för för- ändringar i ränteläget. Om räntan ökar som en följd av att förtroendet för finanspolitiken mins- kar kan skuldkvoten komma att öka snabbt. En sådan utveckling kräver att budgetförstärkningar genomförs, dvs. att skatter höjs och/eller att ut- gifter minskas, för att räntan ska sjunka och skuldutvecklingen inte ska bli okontrollerbar. Om landets regering inte snabbt förmår ta kon- troll över situationen kan det leda till ytterligare minskat förtroende och än högre upplånings- kostnader, vilket försämrar det ekonomiska lä- get. Därigenom skapas en ond cirkel.

Förändringen av den offentliga skulden som andel av BNP kan något förenklat skrivas som:7

skuld = – primärt sparande – skuld( nominell BNP–ränta)

där indikerar en förändring. Det primära spa- randet är skillnaden mellan inkomster och ut- gifter, med undantag för utgifter för statsskulds- räntor och andra kapitalkostnader. Sambandet visar att om räntan är högre än den nominella BNP-tillväxten kommer skulden som andel av BNP att växa även om det primära sparandet är i balans.

5I resonemanget bortses från finansiella tillgångar i offentlig sektor, t.ex. i form av pensionsfonder.

6Begreppet ”skuldkvot” definieras i vissa andra sammanhang som statsskulden i relation till BNP.

7Här bortses från att skulden även påverkas av s.k. stock-flödes justeringar, dvs. effekter av skulddispositioner, värdeförändringar m.m. som kan ha en stor effekt på skuldutvecklingen. Dessa justeringar gör att den faktiska skuldförändringen i tabell 1 inte är densamma som en teoretiskt beräknad förändring enligt sambandet ovan.

PROP. 2011/12:1

Om räntan är betydligt högre än den nomi- nella BNP-tillväxten kan skuldutvecklingen bli okontrollerbar. Även en hög initial skuldnivå ökar risken för en snabbt växande skuldkvot. Ju högre skulden och/eller räntan är i relation till BNP-tillväxten, desto högre måste det primära sparandet vara för att skuldkvoten ska förbli oförändrad. Detta samband framgår även av ta- bell 1.4, som visar vilket primärt sparande, som andel BNP, som teoretiskt sett krävs för att hålla skulden oförändrad vid olika skuldnivåer och differenser mellan ränta och tillväxt.

Tabell 1.4 Primärt sparande som krävs för oförändrad skuld- kvot vid olika differenser mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer

Procent av BNP

 

 

Skuldkvot

 

 

Differens nominell BNP-

 

 

 

 

tillväxt och ränta

200

150

100

50

-10

20,0

15,0

10,0

5,0

 

 

 

 

 

-5

10,0

7,5

5,0

2,5

 

 

 

 

 

0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

5

-10,0

-7,5

-5,0

-2,5

 

 

 

 

 

10

-20,0

-15,0

-10,0

-5,0

Källa: Egna beräkningar.

Om räntan exempelvis är 10 procentenheter högre än tillväxten, och skulden motsvarar 150 procent av BNP, krävs primära överskott mot- svarande 15 procent av BNP för att skulden inte ska växa.

I tabell 1.5 visas de nyckeltal som är viktiga för skuldutvecklingen i Sverige och några EU- länder som drabbats relativt hårt i den senaste krisen. Tabellen visar att skuldkvoten stigit mycket snabbt i framför allt Grekland och Ir- land. Den har även ökat i Portugal och Italien, medan den varit stabil i Sverige.

Skuldkvotens snabba uppgång i Grekland, Ir- land, Portugal och Italien beror på flera faktorer. Av tabell 1.5 framgår att den genomsnittliga skillnaden mellan tillväxttakten i BNP och rän- tan legat kring 10 procentenheter i Grekland och Irland 2008–2011, något lägre i Portugal och Ita- lien och avsevärt lägre i Sverige. Greklands skuldkvot var 143 procent av BNP 2010. Detta innebär att Grekland hade behövt ha ett primärt överskott motsvarande 16 procent av BNP år 2011 för att skuldkvoten inte skulle öka 2011. Den stora skillnaden mellan tillväxttakten

37

PROP. 2011/12:1

i BNP och räntan förklarar, i kombination med stora underskott, skuldkvotens snabba ökning i Grekland och i de andra aktuella länderna.

Tabell 1.5 Offentligfinansiella nyckeltal

 

 

2008

2009

2010

2011

 

Primärt sparande

3,9

0,2

0,7

1,6

S

 

 

 

 

 

BNP

2,5

-3,6

6,9

5,1

i r e v

Ränta

3,9

3,3

2,9

3,0

e g

 

 

 

 

 

Tillväxt - ränta

-1,4

-6,9

4,0

2,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Skuld

38,8

42,8

39,8

36,5

 

Primärt sparande

-4,8

-10,3

-4,9

-2,8

r G

 

 

 

 

 

BNP

4,3

-0,7

-2,0

-3,2

l k e

 

 

 

 

 

Ränta

4,8

5,2

9,2

14,4

d n a

Tillväxt - ränta

-0,5

-5,9

-11,2

-17,6

 

 

 

 

 

 

 

Skuld

110,7

127,1

142,8

157,7

 

 

 

 

 

 

 

Primärt sparande

-6,0

-12,2

-29,2

-6,8

I

BNP

-4,9

-11,3

-3,6

1,2

a l r

 

 

 

 

 

Ränta

4,6

5,2

5,8

10,4

d n

 

 

 

 

 

Tillväxt - ränta

-9,5

-16,5

-9,4

-9,2

 

 

Skuld

44,4

65,6

96,2

112,0

 

 

 

 

 

 

 

Primärt sparande

-0,5

-7,2

-6,1

-1,7

o P

 

 

 

 

 

BNP

1,6

-2,0

2,3

-1,1

u t r

 

 

 

 

 

Ränta

4,5

4,2

5,4

9,4

l a g

 

 

 

 

 

Tillväxt - ränta

-2,9

-6,2

-3,1

-10,5

 

 

 

 

 

 

 

Skuld

71,6

83,0

93,0

101,7

 

Primärt sparande

2,5

-0,7

-0,1

0,8

 

 

 

 

 

 

t I

BNP

1,5

-3,0

1,9

2,6

i l a

Ränta

4,7

4,3

4,0

5,0

n e

 

 

 

 

 

Tillväxt - ränta

-3,2

-7,3

-2,1

-2,4

 

 

 

 

 

 

 

 

Skuld

106,3

116,1

119,0

120,3

Primärt sparande = den offentliga sektorns primära finansiella sparande i pro- cent av BNP, BNP = nominell BNP:s procentuella förändring, Ränta i procent = årsgenomsnittet för tioåriga statsobligationer, Tillväxt – ränta = skillnad mellan BNP:s nominella tillväxttakt och räntan. Skuld i procent av BNP = offentlig brut- toskuld som andel av BNP.

Källa: European Economic Forecast, Spring 2011, European economy 1/2011.

I en konjunkturnedgång minskar tillväxttakten i BNP, samtidigt som räntenivån vanligen faller. En avmattning gör att olika typer av risker ten- derar att omvärderas. En skuldkvot som ansågs vara problemfri innan krisen kan på kort tid komma att ses som och bli ett allvarligt problem. Stater med låg kreditvärdighet kan då få uppleva att räntan tvärtom stiger, om långivare kräver en riskpremie för att fortsätta att låna ut pengar. Detta innebär att skillnaden mellan BNP-till- växten och räntan ökar. När tillväxttakten i BNP blir allt mindre och räntenivån högre krävs ett allt högre primärt sparande för att inte skulden ska öka på ett oroväckande sätt. Högre ränteut-

gifter tränger på så sätt undan prioriterade ut- gifter. I diagram 1.5 illustreras hur ränteläget i Sverige och ett antal krisdrabbade EU-länder ut- vecklats sedan 2008.

Diagram 1.5 Ränta på statsobligationer med 10 års löptid

Procent

 

 

 

20

 

 

 

18

Grekland

 

 

 

 

 

16

Irland

 

 

14

 

 

 

 

 

12

Portugal

 

 

 

 

 

10

Italien

 

 

8

Sverige

 

 

6

 

 

 

4

 

 

 

2

 

 

 

0

 

 

 

2008

2009

2010

2011

Källa: Ecowin

Diagrammet visar att räntan ökat högst påtagligt de senaste åren i Grekland, Irland och Portugal, medan den sjunkit i Sverige. Samtidigt har BNP- tillväxten i många fall varit mycket svag eller t.o.m. negativ. Ränteuppgången i Grekland, Ir- land och Portugal har varit så pass kraftig att den medfört mycket stora krav på förstärkningar av det primära sparandet för att stabilisera skuld- kvoten. För dessa länder har det inte varit möj- ligt att finansiera sina underskott på de reguljära finansmarknaderna, utan de har i stället fått till- gång till speciella stöd från övriga EU-länder och IMF. För att vända utvecklingen och få ned räntorna måste förtroendet för finanspolitiken återskapas genom trovärdiga och tydliga konso- lideringsprogram.

38

1.4De offentliga finanserna

1.4.1Balans i det finansiella sparandet

De offentliga finanserna har sedan 2009 stärkts i takt med den ekonomiska utvecklingen. Det fi- nansiella sparandet beräknas visa ungefär balans 2011 och 2012 för att därefter förstärkas snabbt 2014 och 2015 (se tabell 1.6).

Det finansiella sparandet för 2011 har revide- rats ned med 0,2 procent av BNP jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion. För 2012–2015 har det finansiella sparandet reviderats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent av BNP per år. Det beror i huvudsak på lägre skatteintäkter till följd av den svagare ekono- miska utvecklingen. De takbegränsade utgifterna har, i förhållande till 2011 års ekonomiska vår- proposition, reviderats upp 2012 t.o.m. 2014, främst till följd av högre arbetslöshet samt de förslag till åtgärder som lämnas i denna proposi- tion. År 2015 har de takbegränsade utgifterna i stället reviderats ner, vilket bl.a. beror på att pen- sionssystemets utgifter beräknas bli lägre.

Förstärkningen av den offentliga sektorns finanser mellan 2010 och 2011 sker i staten. Ål- derspensionssystemet har ett över tiden mins- kande, men alltjämt positivt, finansiellt sparande. Den kommunala sektorn redovisar över pro- gnosperioden ett litet negativt finansiellt sparande, men ett positivt resultat enligt de re- dovisningsprinciper som gäller för det kommu- nala balanskravet.8

Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 39,7 procent av BNP i slutet av 2010, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Lägre överskott i det finansiella sparandet och en justering av det beräkningstekniska anta- gandet om försäljningar av statens aktieinnehav (se vidare avsnitt 10), bidrar till att skulden för- väntas minska något långsammare jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi-

8 Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovisningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år. Den kommunala redovisningen bygger på samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna.

PROP. 2011/12:1

tion. År 2015 beräknas den konsoliderade brut- toskulden uppgå till 26 procent av BNP.

Eftersom osäkerheten är stor kring den fram- tida konjunkturutvecklingen finns det också en betydande osäkerhet i de offentligfinansiella prognoserna. En svagare ekonomisk utveckling får snabbt genomslag på de offentliga finanserna. En svagare utveckling på arbetsmarknaden får särskilt stor effekt eftersom knappt två tredje- delar av de totala skatteintäkterna utgörs av skatt på arbetsinkomster.

Tabell 1.6 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Utfall 2010, prognos 2011–2015

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Inkomster

1 680

1 721

1 763

1 830

1 926

2 027

Procent av BNP

50,8

49,8

50,1

49,8

49,7

49,7

Skatter och avgifter

1 506

1 543

1 580

1 642

1 731

1 820

Procent av BNP

45,5

44,6

44,9

44,7

44,7

44,6

Övriga inkomster

174

179

183

188

195

207

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter

1 686

1 717

1 765

1 803

1 846

1 893

Procent av BNP

51,0

49,7

50,2

49,0

47,6

46,4

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

-6,7

4,3

-1,7

27,4

80,2

133,9

Procent av BNP

-0,2

0,1

0,0

0,7

2,1

3,3

 

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld

1 313

1 275

1 271

1 248

1 171

1 060

Procent av BNP

39,7

36,9

36,2

34,0

30,2

26,0

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.4.2Minskat reformutrymme

I varje ekonomisk proposition gör regeringen en förnyad bedömning av utrymmet för nya refor- mer, det s.k. reformutrymmet.

Vilka faktorer bestämmer reformutrymmet?

Reformutrymmet bedöms utifrån en avstämning av det finansiella sparandet mot överskottsmålet där ett antal faktorer vägs in i bedömningen (se vidare avsnitt 4). Överskottsmålet är bestämt som ett överskott som ska uppnås över en kon- junkturcykel. Avstämningen görs utifrån flera olika indikatorer eftersom det inte finns en enda indikator som på ett entydigt sätt mäter mål- uppfyllelsen.

Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en tydlig åtskillnad mellan en bakåt- och framåt- blickande bedömning av överskottsmålet. Den

39

PROP. 2011/12:1

framåtblickande uppföljningen görs för att fast- ställa ett reformutrymme eller ett behov av bud- getförstärkningar. De indikatorer som används för denna utvärdering är den s.k. sjuårsindika- torn och det strukturella sparandet.9 Vid tolk- ningen av sjuårsindikatorn beaktas även det ge- nomsnittliga konjunkturläget under den period som indikatorn omfattar. Den bakåtblickande analysen görs för att upptäcka eventuella syste- matiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver. För detta används det genomsnittliga sparandet under den senaste tio- årsperioden. Utifrån dessa indikatorer görs se- dan en samlad bedömning av reformutrymmet där hänsyn även tas till osäkerheten i bedöm- ningen, riskbilden och till vad som är en välav- vägd finanspolitik sett utifrån konjunkturläget. Med riskbilden avses bl.a. att det finansiella spa- randet och konjunkturen kan utvecklas på ett annat sätt än vad som prognostiseras. Risken för att konjunkturcykeln kan vara asymmetrisk, dvs. att konjunkturläget inte är i balans som genom- snitt över konjunkturcykeln, vägs också in i be- dömningen som en del av riskbilden.10

I grund och botten bestäms utrymmet för reformer utifrån hur stort det finansiella sparan- det är på lång sikt. Detta bestäms av den lång- siktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Sverige, som i sin tur bestäms av framför allt an- talet arbetade timmar i ekonomin, humankapi- talet och kapitalstockens utveckling. Samtidigt som den långsiktiga produktionsförmågan är av- görande för reformutrymmet och möjligheten att vidta nya åtgärder, kan politiken i sig också påverka produktionsnivån och därmed reform- utrymmet. Exempelvis bidrar jobbskatteavdraget till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och sysselsättningen och därigenom till en ökning av skattebasen. Denna effekt bidrar till en minskad belastning på de offentliga finanserna av åtgär- den. Även de åtgärder som regeringen vidtagit inom sjukförsäkringssystemet och inom arbets- löshetsersättningen har bidragit till att varaktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin. Be-

9Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medelvärde för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar sparandet 2008-2014. Det strukturella sparandet visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge.

10Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har ansett att regeringens användning av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmet otydlig (se vidare avsnitt 12).

dömningen av reformutrymmet görs alltid ut- ifrån en prognos av det finansiella sparandet där det antas att det inte tillkommer några nya disk- retionära åtgärder utöver de som redan tidigare beslutats eller som aviseras i den aktuella eko- nomiska propositionen. Vid en normal ekono- misk tillväxt, utan stora strukturella förändringar i ekonomin, innebär detta förfarande normalt att skatteintäkterna ökar i takt med BNP, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är in- dexerade.

Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet

Det bakåtblickande tioårsgenomsnittet för det finansiella sparandet uppgick 2001-2010 till 0,8 procent av BNP (se tabell 1.7). Sparandet låg så- ledes något under målsatt nivå. Justerat för det genomsnittliga konjunkturläget låg dock det ge- nomsnittliga finansiella sparandet på 1,4 procent av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder på att det inte finns några systematiska fel i finans- politiken som påverkar måluppfyllelsen fram- över.

Vid bedömningen av de framåtblickande indi- katorerna har effekter av de reformer för 2012 som föreslås i denna proposition beaktats. Re- formerna beräknas försämra det offentliga finan- siella sparandet med cirka 15 miljarder kronor 2012. Sjuårsindikatorn uppgår till 0,5 procent av BNP för 2011 och till 0,7 procent av BNP för 2012. Dessa indikatorer tyder på att det finansi- ella sparandet varaktigt ligger något under överskottsmålet. Den konjunkturjusterade sju- årsindikatorn för samma år pekar emellertid på att sparandet ligger mer än 1 procentenhet högre än överskottsmålet. Risken för en asymmetrisk konjunkturutveckling talar för att man bör lägga vikt vid både den konjunkturjusterade och den icke konjunkturjusterade indikatorn. Den sam- mantagna bedömningen blir då att det finansiella sparandet i genomsnitt ligger över överskotts- målet under dessa år.

Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 pro- cent av BNP 2012 och stiger sedan successivt under prognosperioden för att uppgå till 3,7 pro- cent 2015. Denna indikator visar därmed på ett finansiellt sparande som ligger väl över överskottsmålet, framför allt mot slutet av pro- gnosperioden.

40

Tabell 1.7 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstäm- ning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

Utfall 2010, prognos 2011–2015

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Finansiellt sparande

-0,2

0,1

0,0

0,7

2,1

3,3

Bakåtblickande

 

 

 

 

 

 

tioårssnitt

0,8

 

 

 

 

 

konjunkturjusterat1

1,4

 

 

 

 

 

Sjuårsindikatorn

0,7

0,5

0,7

 

 

 

konjunkturjusterad1

2,1

2,2

2,5

 

 

 

Strukturellt sparande

1,9

1,5

2,0

2,4

3,0

3,7

BNP-gap

-3,9

-2,2

-3,6

-2,9

-1,6

-0,9

Tioårssnitt

-1,0

 

 

 

 

 

Sjuårsgenomsnitt

-2,3

-3,0

-3,1

 

 

 

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna med hänsyn tagen till osäkerheten i bedömningen och riskbilden

De två framåtblickande indikatorerna som re- geringen använder för att följa upp överskotts- målet visar att det finansiella sparandet, med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt lig- ger högre än vad överskottsmålet kräver. Det finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- siellt sparande för 2000-2010 är så stor som +/-

2procentenheter redan för innevarande år.11 Bedömningen av det strukturella sparandet är

också osäker. Beräkningar visar att det inte är ovanligt att det strukturella sparandet för ett ut- fallsår i efterhand justeras med mer än en pro- centenhet (se fördjupningsrutan Bedömningen av strukturellt sparande är osäker i avsnitt 4). Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respektive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under 2000-2010 till hela 2 procent av BNP. Om det strukturella sparandet i efterhand skulle komma att revideras ned i den storleksordningen skulle det inte finnas något reformutrymme alls för 2012.

Som beskrivits ovan gör osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen det extra

11 Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik.

PROP. 2011/12:1

angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- riska erfarenheter visar att de direkta kostna- derna för att rädda det finansiella systemet för ett land i kris kan vara mycket stora – över 50 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad kostar en kris? i avsnitt 4). Under 1990-talskri- sen uppgick de direkta kostnaderna i Sverige till mellan 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala kostnaderna till följd av en allvarlig kris är dock betydligt större än så. För ett land som genom- gått en allvarlig kris har den reala statsskulden i genomsnitt ökat med hela 86 procent tre år efter krisen. Dessa siffror visar visserligen att det inte är möjligt att undvika stora underskott i det fi- nansiella sparandet i händelse av en kris i det fi- nansiella systemet enbart genom att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.12 Däremot kan sådana marginaler bidra till att stärka förtroendet för att den förda politiken inte spär på problemet.

Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är be- tydligt lägre än vad det var vid ingången till fi- nanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). Regeringen anser mot denna bakgrund att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till nedskärningar om de negativa riskerna skulle re- aliseras.

Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till konjunkturläget

Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna måste upprätthållas bör finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för att det skulle kunna vara motiverat att låta fi- nanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra sidan talar den negativa riskbilden för att det nu är extra angeläget att upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är

12 Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).

41

PROP. 2011/12:1

en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhetsmar- ginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstramande finanspolitik när resursutnyttjandet på arbets- marknaden fortfarande är svagt. Med hänsyn till den mycket osäkra situationen i omvärlden be- dömer regeringen att det för närvarande är över- ordnat att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls lika tungt som riskerna för att finansmarkna- derna kan tappa förtroendet för de offentliga fi- nansernas hållbarhet och de konsekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle kunna med- föra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer of- fentlig skuldutveckling?). Samtidigt stärks ef- terfrågan till följd av att budgetens automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut.

Samlad bedömning av reformutrymmet för 2012

I budgetpropositionen för 2011 aviserade reger- ingen en rad reformambitioner. Dessa villkora- des av att det kunde säkerställas att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.

I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av re- formambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Med hänsyn till riskbilden underströks dock att en förnyad bedömning skulle göras av reformut- rymmet i budgetpropositionen för 2012.

Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekono- miska utvecklingen. Det måste också finnas ut- rymme att kunna hantera en betydligt mer be- svärlig situation på de finansiella marknaderna. Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det fi- nansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgiftsta- ket inte äventyras.

Regeringens bedömning är att de reformam- bitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under man-

datperioden. Behovet av att i detta läge upprätt- hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt som det nya konjunkturläget kräver utrymme för andra typer av åtgärder, innebär dock att vissa av reformambitionerna kan genomföras först senare under mandatperioden än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget bedöms ett re- formutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta ef- fekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir något åt- stramande mellan 2011 och 2012 mätt som för- ändring i det strukturella sparandet. Bedöm- ningen är dock att denna strategi väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken be- drivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte kommer att krävas nedskärningar i trygghetssy- stemen, välfärden eller stora skattehöjningar för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara.

1.4.3Utgiftstaket för 2015

Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom ut- giftstaket ges riksdagen och regeringen förbätt- rade möjligheter till nödvändig kontroll och styrning över anvisade medel och över utgifts- utvecklingen. Utgiftstaket tydliggör även beho- vet av prioriteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

Regeringens förslag till utgiftstak utgår från den aktuella prognosen för de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket, som anger att utgiftstaket ska fastställas på en nivå som är för- enlig med överskottsmålet och en långsiktigt hållbar finanspolitik. De avvägningar som ligger till grund för nivån på utgiftstaket för ett nytt år beskrivs genom att taket motiveras med ut- gångspunkt i hur det förhåller sig till andra mak- roekonomiska storheter (se vidare avsnitt 4.5).

Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 20 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Re-

42

geringen anser fortfarande att denna bedömning är väl avvägd och att utgiftstaket ger ett stabilt stöd åt överskottsmålet 2015.

Förslaget till utgiftstak medför att budgete- ringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder kronor (se tabell 1.8). I budgetpropositionen för 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av osäkerhetsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder kronor i enlighet med regeringens riktlinje.13

Tabell 1.8 Utgiftstak 2011–2015

Miljarder kronor om inget annat anges

 

2011

2012

2013

2014

2015

Regeringens förslag till

 

 

 

 

 

utgiftstak

1 063

1 084

1 093

1 103

1 123

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av

 

 

 

 

 

potentiell BNP

30,1

29,7

28,8

27,9

27,3

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

997

1 031

1 043

1 053

1 066

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

66

53

50

50

57

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal,

 

 

 

 

 

procent av takbegrän-

 

 

 

 

 

sade utgifter

6,6

5,2

4,8

4,7

5,4

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal,

 

 

 

 

 

procent av BNP

1,9

1,5

1,4

1,3

1,4

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande

 

 

 

 

 

offentlig sektor, procent

 

 

 

 

 

av BNP

1,5

2,0

2,4

3,0

3,7

Källa: Egna beräkningar.

Av den nu aktuella bedömningen av de takbe- gränsade utgifterna för 2015 följer att det maxi- mala utrymmet för nya utgifter under utgiftsta- ket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder kronor, eller i genom- snitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta utgifter per år och budgetproposition t.o.m. budgeten för 2015. Denna ökning är i samma storleksordning som den genomsnittliga årliga ökningen av de takbegränsade utgifterna under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar.14

En förutsättning för att budgeteringsmargi- nalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal för att

13Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 och minst 3 procent för t+3.

14Ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar netto, beräknas ha uppgått till i genomsnitt ca 12 miljarder kronor per år mätt i 2010-års priser.

PROP. 2011/12:1

hantera att utgifterna på grund av konjunkturut- vecklingen kan utvecklas på ett annat sätt än be- räknat (se vidare avsnitt 4.1.3) Till exempel skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 om volymerna i arbetsmarknadsrelaterade transfereringar inte minskade i slutet av perioden på det sätt som antas i utgiftsprognosen. Pen- sionssystemets utgifter är ett annat exempel. Se- dan 2011 års ekonomiska vårproposition har pensionssystemets utgifter exempelvis reviderats ner med 14 miljarder kronor för 2015 till följd av förändrade förutsättningar.

Regeringen bedömer att överskotten i de of- fentliga finanserna växer fram till 2015. Om be- dömningen under de kommande åren blir att det successivt uppstår ett reformutrymme är det rimligt att detta utrymme till viss del kan ut- nyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på ut- giftssidan slutligen blir begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budget- propositionen för 2015 tas i anspråk av andra ty- per av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den mak- roekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budge- teringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att det året har passerat kan inte de takbegränsade utgifterna förändras mer än budgeteringsmargi- nalens storlek. I förhållande till bedömningen av överskottet i de offentliga finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.

1.5Utmaningar för stabilitet

Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och många euroländer, den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella mark- naderna samt tydliga indikationer på att tillväx- ten i USA och euroområdet går trögt, innebär stora risker för den globala ekonomiska utveck- lingen framöver. Gemensamt för de länder som har stora problem är att det handlar om finans- marknadernas bristande förtroende för att dessa länder har förmåga att uppfylla sin åtaganden. Världen är på väg in i en ny ekonomisk nedgång där kraften och varaktigheten på nedgången är svår att bedöma.

Dessa risker medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken i Sverige. Det är centralt att finanspolitiken i denna osäkra situation inte

43

PROP. 2011/12:1

skapar osäkerhet utan bidrar till stabilitet och upprätthåller goda säkerhetsmarginaler. Finans- krisen visade också hur snabbt osäkerhet och in- stabilitet kan uppstå i det finansiella systemet, och därmed hur skört systemet kan vara. En an- nan central uppgift för den ekonomiska politi- ken är därför att värna ett stabilt finansiellt sy- stem och väl fungerande finansmarknader.

1.5.1Behov av säkerhetsmarginaler

När den globala tillväxten nu mattas av riskerar många länder, till skillnad från Sverige, att gå in i en andra konjunkturnedgång med stora under- skott i de offentliga finanserna och med stats- skulder som redan initialt är långsiktigt ohåll- bara. Detta minskar kraftigt möjligheterna för dessa länder att genomföra den typ av finanspo- litiska stimulansåtgärder som vidtogs under fi- nanskrisen. För dessa länder är även möjlighe- terna att bedriva en mer expansiv penningpolitik begränsade eftersom styrräntorna redan är mycket låga, samtidigt som en rad okonventio- nella penningpolitiska åtgärder redan har vidta- gits.

Även om förutsättningarna för att hantera en kraftig konjunkturnedgång med finans- och penningpolitik är bättre i Sverige än i många andra länder, finns det ett par viktiga skillnader i utgångsläget nu jämfört med hur det såg ut vid ingången till finanskrisen. Sverige hade 2008 ett betydligt högre finansiellt sparande än idag (2,2 procent av BNP jämfört med 0,1 procent av BNP 2011). Även Riksbankens styrränta låg på en betydligt högre nivå då jämfört med i nuläget (4,75 jämfört med 2 procent). Detta innebär att det möjliga fallutrymmet i såväl det finansiella sparandet som i reporäntan är betydligt mer be- gränsat nu än vid inledningen av finanskrisen. Den låga räntan i utgångsläget innebär dock att penningpolitiken redan i dagsläget är expansiv.

Den stabiliseringspolitiska inriktningen ligger tills vidare fast

Trots att det väntas ske en kraftig dämpning av tillväxten 2012 handlar det sannolikt inte om ne- gativa tillväxttal som under finanskrisen. Det fi- nansiella sparandet i den offentliga sektorn är därutöver lägre än i början av finanskrisen. Det bedöms därför i nuläget inte finns skäl att vidta

efterfrågestimulerande finanspolitiska åtgärder av samma omfattning som genomfördes under finanskrisen.

Med den svaga ekonomiska utvecklingen är det dock angeläget att finanspolitiken inte blir alltför åtstramande. Riktade åtgärder bör därför vidtas för att möta avmattningen på arbetsmark- naden, främst genom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att det finns utrymme att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. Sverige har till skillnad från många andra länder starka automatiska stabilisatorer som väsentligt bidrar till att dämpa en konjunkturnedgång.15

Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har aktualiserat frågan om de kommunala finanser- nas konjunkturkänslighet och risken för att kommuner och landsting genom förändringar av utgifter och skatter agerar procykliskt, dvs. på ett sätt som kan bidra till att förstärka konjunk- tursvängningar. Det kommunala balanskravet, som är en betydelsefull del av det finanspolitiska ramverket, kan förstärka detta beteende. Mot den bakgrunden har regeringen tillsatt en utred- ning (dir. 2010:29) vars uppdrag redovisades den 15 september 2011. Regeringen avser att åter- komma i frågan. Syftet är att skapa ett mer ro- bust regelverk för att motverka en procyklisk politik i kommuner och landsting.

Stabiliseringspolitiska åtgärder vid en mer negativ ekonomisk utveckling

I händelse av en mer negativ ekonomisk utveck- ling är det viktigt att använda erfarenheterna från händelseutvecklingen under finanskrisen 2008.

En första slutsats är att det är viktigt att ha goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna både inför och under en nedgång som ris- kerar att bli värre. Finanskrisen slog till med full kraft under senare delen av september 2008 även om det hade varit en påtaglig oro på de finansi- ella marknaderna ända sedan 2007. Under 2007 och 2008 visade de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet att sparandet låg över den målsatta nivån. Reger- ingen bedömde dock att reformutrymmet var

15 De automatiska stabilisatorerna uppstår till följd av att skatteintäkterna minskar (ökar) och utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd ökar (minskar) vid en konjunkturnedgång (uppgång).

44

mindre än vad indikatorerna visade på, när hän- syn också togs till osäkerheten i bedömningen, riskbilden och därmed behovet av att ha säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Flera aktörer ansåg då att regeringen sparade för mycket. Under 2009 försämrades de offentliga finanserna snabbt och det strukturella sparandet reviderades ned kraftigt. Detta visar att det är angeläget att vid en bedömning av reformut- rymmet väga in osäkerheten i bedömningen och riskbilden. Det är mot denna bakgrund centralt att det finns utrymme att kunna vidta ytterligare stabiliserande åtgärder i en situation då ekono- min utvecklas svagare än i nuvarande prognos. Ytterligare åtgärder bör bara vidtas om de inte äventyrar förtroendet för de offentliga finan- serna.

En andra slutsats är att det är centralt att noga överväga sammansättningen av de stabiliserings- politiska åtgärderna. När krisen 2008 var ett faktum kunde Sverige, tack vare ordning och reda i de offentliga finanserna, vara ett av de EU- länder där finanspolitiken mest kraftfullt kunde minska dess effekter genom att låta de automa- tiska stabilisatorerna verka fullt ut samt genom aktiva åtgärder. I budgetpropositionen för 2009 konstaterade regeringen att oron på de finansi- ella marknaderna hade ökat och att en inbroms- ning i konjunkturen väntades. I propositionen föreslogs ett antal reformer som bl.a. syftade till att dämpa konjunkturnedgången. De flesta av reformerna var tidigareläggningar av permanenta åtgärder, bl.a. en förstärkning av jobbskatteav- draget. Genom att ett varaktigt reformutrymme hade säkerställts kunde regeringen genomföra ett antal strukturellt riktiga reformer som samti- digt bidrog till att hålla uppe den samlade efter- frågan, och därmed dämpa konjunkturned- gången.

Efter budgetpropositionen för 2009 skedde en historiskt sett kraftig avmattning i den globala ekonomin. Krisen hade nu också spridit sig till den reala ekonomin. Regeringen bedömde att detta skulle bidra till att väsentligt pressa upp ar- betslösheten i Sverige. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97), som presenterades i januari 2009, lade regeringen därför fram ett krispaket med främst arbets- marknadspolitiska åtgärder och införande av en skattereduktion för renoverings- och tillbygg- nadsarbeten, det s.k. ROT-avdraget.

I 2009 års ekonomiska vårproposition för- stärktes krispaketet genom framför allt en tem-

PROP. 2011/12:1

porär ökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn. I budgetpropositionen för 2010 förstärktes krispaketet ytterligare genom bl.a. ökade temporära statsbidrag till kommun- sektorn, fler åtgärder inom arbetsmarknadspoli- tiken och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Dessa åtgärder kunde genomföras då riskerna för de offentliga finanserna bedömdes ha minskat på- tagligt.

En viktig utgångspunkt för flertalet av de kris- åtgärder som vidtogs under finanskrisen var att de skulle vara effektiva mätt i antal jobb per sat- sad krona. En annan utgångspunkt var att om permanenta åtgärder vidtogs skulle det i huvud- sak vara sådana som också på sikt kunde bidra till en bättre fungerande ekonomi. En tredje ut- gångspunkt var att de temporära åtgärder som vidtogs skulle fasas ut så fort ekonomin hade återhämtat sig. En fjärde utgångspunkt var att det inte helt går att motverka en kraftig kon- junkturnedgång utan att de offentliga finanserna äventyras. Åtgärderna kan däremot bidra till att begränsa uppgången i arbetslösheten. Slutligen var det centralt för regeringen att krisens bördor skulle fördelas rättvist för att hålla samman sam- hället genom hela krisen. Viktiga förklaringar till varför effekterna av finanskrisen på den reala ekonomin inte blev lika långvariga i Sverige som i många andra länder är de genomförda åtgär- derna i kombination med att de automatiska sta- bilisatorerna tilläts verka fullt ut. Denna erfaren- het visar att det måste finnas marginaler att vidta denna typ av åtgärder vid en förvärrad ekono- misk situation.

1.5.2Utmaningar för finansiell stabilitet

Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbu- lensen visar hur starkt oro på de internationella marknaderna kan slå mot det finansiella systemet och i förlängningen Sveriges ekonomi. En allvar- lig kris i det finansiella systemet kan få stora ef- terverkningar och sociala kostnader, vilket den senaste finanskrisen visade. Oron på de finansi- ella marknaderna under sensommaren 2011 är framför allt föranledd av en ökad osäkerhet kring skuldtyngda staters förmåga att hantera bety- dande underskott och stora skulder. Detta har skapat turbulens på marknaderna, vilket påverkar tillväxtutsikterna negativt.

Den allt större finansiella sektorn och den allt djupare integrationen av de svenska och de in-

45

PROP. 2011/12:1

ternationella finansmarknaderna medför att be- hovet av väl fungerande finansmarknader ökar. En central uppgift för den ekonomiska politiken är att värna ett stabilt finansiellt system. Staten har en omfattande uppsättning verktyg och möjliga åtgärder (se fördjupningsrutan Insatser för ett stabilt finansiellt system). Ett löpande ar- bete pågår för att ytterligare stärka den finansi- ella stabiliteten.

Förstärkt stabilitet i det finansiella systemet

Det finns tydliga risker som kan bidra till insta- bilitet i den svenska ekonomin. Svaga statsfinan- ser i flera EU-länder och i USA har skapat en stor osäkerhet på finansmarknaderna, med ökad volatilitet på ränte- och aktiemarknaden under sensommaren. Sveriges starka offentliga finanser medför att tilltron till den svenska statens för- måga att klara sina åtaganden är stor. De svenska finansmarknaderna, och därmed den fi- nansiella stabiliteten, påverkas ändå av den inter- nationella oron.

De svenska bankerna klarade finanskrisen bättre än många andra länders banker, delvis som en följd av att riksdagen och regeringen beslu- tade om särskilda stödåtgärder. Trots det fanns det perioder under krisen när den finansiella sta- biliteten var hotad på grund av att situationen för vissa kreditinstitut blev prekär. I dag har ban- kerna en förhållandevis god lönsamhet och är relativt välkapitaliserade i ett internationellt per- spektiv. Finanskrisen visade dock hur snabbt osäkerhet och instabilitet kan uppstå i det finan- siella systemet och därmed hur skört systemet kan vara.

Sverige har internationellt sett ett stort bank- system i förhållande till ekonomins storlek. Detta innebär att ett fallissemang i banksektorn kan bli mycket kostsamt för staten och skatte- betalarna att hantera. De fyra svenska bankkon- cernernas sammanlagda tillgångar i Sverige och utomlands är mer än tre gånger så stora som Sve- riges BNP. Nordea är den klart största koncer- nen (se tabell 1.9).

Tabell 1.9 De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital vid årsskiftet 2010/11

 

Tillgångar i procent

Kärnprimärkapital med

 

av BNP

golvregler, procent

Handelsbanken

66

8,6

 

 

 

Nordea

160

8,9

SEB

65

10,9

 

 

 

Swedbank

52

10,1

Anm.: Vid konvertering av Nordeas siffror från euro till kronor har en kurs på 9,1 kr per euro använts. Kärnprimärkapital som andel av riskviktade tillgångar. Källor: Bankernas kvartalsrapporter, Finansinspektionen.

De svenska storbankerna var vid årsskiftet 2010/11 relativt välkapitaliserade med s.k. kärn- primärkapitalgrader (inkl. golvregler) på mellan 8 och 11 procent av deras riskvägda tillgångar.16 Det är höga nivåer, både i en internationell jäm- förelse och i förhållande till gällande minimikrav.

En annan riskfaktor är bankernas ökade inter- nationella verksamhet. Det innebär att eventuella problem i bankernas utländska verksamheter ris- kerar att bli en börda för svenska skattebetalare. Den svenska bankerna finansierar sig i allt större utsträckning med utländsk valuta. Under första kvartalet 2011 utgjorde 54 procent av bankernas totala marknadsupplåning om 2 832 miljarder kronor skuld i utländsk valuta. Det är en finansi- ering som under kristider kan vara svår att upp- rätthålla. Svenska banker är dessutom så pass sammanflätade med varandra genom sina om- fattande inbördes transaktioner att problem i en bank lätt sprider sig till andra banker. En ytterli- gare riskfaktor är att bankerna har en förhållan- devis kort löptid i sin upplåning.

Vid sidan av riskbilden i banksystemet utgör hushållens förhållandevis höga skuldsättning också en risk. Hushållens samlade skulder upp- gick i juli 2011 till 2 600 miljarder kr, varav 2 100 miljarder avsåg bostadslån. Detta motsvarar ca 75 respektive drygt 60 procent av BNP. Det genomsnittliga hushållet i Sverige har skulder som uppgår till drygt 170 procent av den årliga disponibla inkomsten. Denna skuldkvot har sti- git oavbrutet sedan mitten av 1990-talet (se dia-

16 Vid utgången av 2009 skulle Basel II-regelverket vara fullt verkställt efter en treårig övergångsperiod. I och med finanskrisen 2008 ansågs de olämpligt att kapitalkraven skulle minska, varför övergången "frystes" genom s.k. golvregler. Dessa innebär att kapitaltäckningen för ett kreditinstitut under Basel II inte får understiga 80 procent av den nivå den hade varit under Basel I-regelverket. Den s.k. Basel III- överenskommelsen innebär nya kapitaltäckningsregler som föreslås gälla fr.o.m. 2013.

46

gram 1.6). Det är naturligt och rimligt att hus- hållens skuldkvot kan öka när finansmarkna- derna utvecklas och tillgången på krediter för- bättras. De senaste 15 årens kraftiga ökning i hushållens skuldsättning manar ändå till vak- samhet.

Diagram 1.6 Hushållens skuld- och räntekvot

Procent av disponibel inkomst

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

180

 

 

 

Skuldkvot (t.v.)

 

 

 

 

 

 

18

160

 

 

 

Räntekvot (t.h.)

 

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

81

83

85

87

89

91

93

95

97

99

01

03

05

07

09

Källa: Riksbanken.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att genomföra förebyggande insatser för att värna den finansiella stabiliteten. Framför allt avser regeringen att öka stabiliteten i banksyste- met genom högre kapitaltäckningskrav. Motiven för att införa högre kapitaltäckningskrav är dels att minska riskerna för fallissemang, dels att minska skattebetalarnas kostnader vid en bank- kris.

De nya Basel III-reglerna innebär högre krav på både kvaliteten och nivån på bankernas kapi- tal. Miniminivån för kapitaltäckningskravet in- nebär att det s.k. kärnprimärkapitalet, dvs. hu- vudsakligen aktiekapital och upparbetade vinster, ökas från 2 till 7 procent av de riskvägda till- gångarna. Därmed blir banksystemet mer robust och motståndskraftigt vid finansiella störningar och eventuella framtida förluster. Det nya regel- verket ska fasas in under 2013–2018.

Basel III innehåller vidare andra regler som ytterligare stärker det finansiella systemet. Ett icke-riskvägt soliditetskrav ska införas. Syftet med detta krav är att minska de risker som kan uppkomma genom att banker och kreditinstitut har olika interna modeller för att beräkna sina risker. Ett absolut icke-riskvägt soliditetskrav blir oberoende av bankernas interna modeller genom att det använder balansräkningens siffror. Vidare ska krav på bankernas likviditetsförsörj- ning skärpas. Bakgrunden är att finanskrisen

PROP. 2011/12:1

ledde till bristande likviditet hos många institut, vilket i sin tur krävde omfattande insatser från nationella centralbanker och riksgäldskontor. Basel III-överenskommelsen innebär att ban- kerna även i kristider ska ha bättre förmåga att klara sin finansiering.

Riksdagen har även beslutat att förlänga de s.k. golvreglerna till att gälla även efter den 31 december 2011. Det hindrar att kraven på ban- kernas och kreditinstitutens kapitaltäckning fal- ler kraftigt innan Basel III:s högre nivåer träder in.

Trots att bankerna enligt Basel III-regelver- ket, ska ha både mer och bättre kapital i form av kärnprimärkapital är det samhällsekonomiskt motiverat att ha ett högre krav på kärnprimärka- pitalet (i relation till riskvägda tillgångar) än mi- niminivån för att bankerna ska bli mer mot- ståndskraftiga mot förluster och kriser. En kommande skärpning av kravet på kärnprimär- kapital bör i första hand riktas mot stora, sy- stemviktiga, banker. Detta motiveras framför allt av att kostnaderna för en systemkris är betydligt större än konsekvenserna av en mindre banks fallissemang.

Under hösten 2011 kommer Sverige att till- sammans med EU:s 26 övriga medlemsstater att börja förhandla om de regler som ska gälla som en följd av Basel III-överenskommelsen. Det förslag som EU-kommissionen presenterade den 20 juli 2011 innebär en full harmonisering av ka- pitaltäckningskraven. Regeringen anser emeller- tid att det måste vara möjligt för enskilda EU- länder att lagstifta om högre kapitaltäcknings- krav, om det är motiverat för att värna finansiell stabilitet och värna skattebetalarnas pengar. Ut- fallet av dessa förhandlingar påverkar på vilket sätt Sverige kan gå vidare i frågan om att höja kapitaltäckningskraven utöver minimikraven en- ligt Basel III.

För att främja en återkommande dialog mellan staten och finansbranschen har regeringen tillsatt Finansmarknadskommittén (dir. 2009:22). Kommittén ska fortlöpande bevaka den interna- tionella utvecklingen och diskutera hur förut- sättningarna för den finansiella sektorn i Sverige kan förändras så att stabiliteten och effektivite- ten kan förbättras. Syftet ska vara att bidra till en ur samhällets perspektiv välfungerande och ef- fektiv finansiell sektor som inte leder till ett samhällsekonomiskt alltför stort risktagande. Arbetet i kommittén ska bedrivas under 2009– 2012.

47

PROP. 2011/12:1

Insatser för ett stabilt finansiellt system

En rad aktiva insatser har gjorts för att säker- ställa att det finansiella systemet är stabilt. Till- synen av bankerna har förbättrats, bl.a. genom s.k. stresstester. Insättningsgarantin har för- stärkts. Vidare har regelverket kring bankerna stramats upp på internationell nivå. Även regel- verket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Slutligen ger la- gen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) regeringen ett långtgående mandat att ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra allvarliga störningar i det finansiella systemet.

Stärkt regelverk

Regeringen har ett ansvar för att regelverket för de finansiella marknaderna bidrar till finansiell stabilitet. I en alltmer komplex och globaliserad miljö har regeringen som ambition att regelver- ket kontinuerligt ska anpassas och förstärkas. Finanskrisen ledde till en insikt om att banker och kreditinstitut generellt sett hade för lite ka- pital och kapital av för dålig kvalitet i verksam- heten. Det har lett fram till en global överens- kommelse om mer strikta regler för banker som kallas Basel III-överenskommelsen, som för Sve- riges del kommer att genomföras genom nya regler inom EU.

Basel III-överenskommelsen innebär att kra- ven på bankers och andra kreditinstituts kärn- primärkapital stiger, från 2 till 7 procent av riskviktade tillgångar.17 Vidare innebär Basel III ökade krav på kreditinstitutens likviditetsför- sörjning. Syftet är att de i kommande kriser i högre grad ska klara av sin egen finansiering och ha mindre behov av likviditetsstöd från central- banker än vad som var fallet i den senaste krisen. Det ska bl.a. säkerställas genom en längre ge- nomsnittlig löptid på bankernas finansiering.

Även regelverket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Re- geringen har tillsatt Finanskriskommittén, med uppdrag att se över dessa och närliggande frågor (dir. 2011:6).

17 Med kärnprimärkapital avses något förenklat aktiekapital och ackumulerade vinster.

Kapitaltillskott, garantier och stabilitetsfond

Om den finansiella stabiliteten skulle vara hotad har regeringen ytterligare verktyg för att ingripa i en akut situation.

Stödlagen ger regeringen ett långtgående mandat att med kort varsel eller genom en sär- skild stödmyndighet ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra en allvarlig störning i det finansiella sy- stemet. Stödet kan t.ex. ges i form av garantier eller kapitaltillskott. Riksgäldskontoret är den myndighet som enligt stödlagen har möjlighet att vidta åtgärder om det finns en risk för en all- varlig störning i det finansiella systemet. I dessa fall kan Riksgäldskontoret efter regeringens godkännande ge ett kapitaltillskott enligt för- ordningen (2008:820) om statligt stöd till kre- ditinstitut.

Regeringen förfogar också över en stabili- tetsfond för finansieringen av eventuella stödin- satser. Fonden finansieras genom stabilitetsav- gifter från kreditinstitut och andra finansiella fö- retag. Stabilitetsfonden minskar risken för att en finansiell kris förvärras genom att fonden utgör en finansiell buffert. Målsättningen är att stabi- litetsfonden så småningom, i genomsnitt, ska uppgå till 2,5 procent av BNP. Om medlen i fonden inte skulle räcka i en framtida krissitua- tion får en obegränsad kredit i Riksgäldskonto- ret användas.

Stabila marknadsförhållanden

Stabila marknadsförhållanden och välfungerande finansiella marknader är viktiga hörnstenar för att upprätthålla finansiell stabilitet. Riksgälds- kontoret är statens internbank och hanterar sta- tens upplåning. Myndigheten har en viktig roll när det gäller att upprätthålla en välfungerande marknad för handeln med statspapper (stats- skuldväxlar och statsobligationer). Under perio- der av finansiell instabilitet tenderar många inve- sterare att söka sig till mindre riskfyllda placer- ingar och statspapper är i de situationerna ofta mycket efterfrågade.

Förbättrad tillsyn

Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de finansiella institut som har sitt säte i Sverige. Genom den löpande tillsynen kan myndigheten på ett tidigt stadium få indikationer på eventuella brister och problem i instituten. Stresstesten är ett av de verktyg som Finansinspektionen an- vänder sig av för att bedöma institutens förmåga att motstå olika negativa scenarier.

48

Om ett kreditinstitut inte följer den lagstiftning som reglerar dess verksamhet ska Finansin- spektionen ingripa. Inspektionen kan bl.a. åter- kalla ett instituts tillstånd, utdela en varning eller en anmärkning eller besluta att ett institut ska betala en straffavgift. För att finansiella företag inte ska ta för stora risker har Finansinspektio- nen infört regleringar av ersättningssystemen till de anställda i finansiella företag, som syftar till att dessa företag ska tillämpa ersättningssystem som är förenliga med effektiv riskhantering och som inte leder till överdrivet risktagande.

Väl fungerande betalningssystem

Ett väl fungerande betalningssystem är en förut- sättning för finansiell stabilitet. Riksbanken an- svarar för betalningssystemet och för att finansi- ella transaktioner mellan ekonomins alla aktörer går lätt och smidigt att genomföra. Genom att se till att betalningssystemet fungerar väl även un- der perioder av finansiell stress bidrar Riksban- ken till att upprätthålla den finansiella stabilite- ten.

Under en kris kan det vara svårt för banker och kreditinstitut att förnya finansiering som lö- per ut och att ta upp nya lån. Det kan även upp- stå brist på likviditet i banksystemet.

I sådana situationer kan Riksbanken tillföra likviditet till det finansiella systemet. Riksbanken kan t.ex. underlätta för banker att låna av Riks- banken genom att bredda kraven på vad man tar emot som pant för bankernas lån av likviditet, eller genom att erbjuda lån på längre löptider än normalt. Riksbanken kan också erbjuda lån i ut- ländsk valuta. Vidare kan Riksbanken ge likvidi- tetsstöd till enskilda kreditinstitut. Det gäller i första hand om ett institut bedöms vara system- viktigt i den situation som råder. Likviditetsstöd kan ges till institut som bedöms vara solida. Stö- det syftar dels till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar, dels till att för- hindra att de effekter som en sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela det finansiella syste- met.

Insättningsgarantin

Riksgäldskontoret ansvarar också för insätt- ningsgarantin, som är ett viktigt verktyg för att dämpa oron vid en finansiell kris. Genom att staten garanterar hushålls och företags insätt- ningar upp till motsvarande 100 000 euro mins- kar risken för s.k. uttagsanstormningar. Uttags- anstormning är en situation när allmänheten uppfattar att det gäller att så fort som möjligt få

PROP. 2011/12:1

ut sina pengar från en bank. Uttagsanstorm- ningar kan leda till att en fullt solid bank mycket snabbt får finansiella problem. Genom insätt- ningsgarantin minskar den risken avsevärt. Där- igenom minskar också det potentiella hotet mot den finansiella stabiliteten.

Regelverk finns på plats men utmaningar kvarstår

Genom de olika åtgärder som vidtagits, t.ex. in- förandet av stödlagen och förstärkningen av in- sättningsgarantin, har regeringen och myndig- heterna en väl fungerande verktygslåda för att hantera finansiella kriser. Sverige står därmed bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008. Nya utmaningar kvarstår dock, inte minst när det gäller att motverka finansiella kriser genom att öka bankernas motståndskraft och få till stånd ett effektivt regelverk till så låga kostnader som möjligt för samhället.

49

PROP. 2011/12:1

1.6Utmaningar för fler i arbete och Jobbskatteavdragets fyra steg har stärkt incita-

hållbar tillväxt

1.6.1Fler i arbete

Regeringen arbetar kontinuerligt med att för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt genom ytterligare åtgärder som förstärker arbetsutbu- det, motverkar långa tider utan arbete och för- stärker efterfrågan på grupper med svag förank- ring på arbetsmarknaden samt förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Det är samtidigt viktigt att på kort sikt möta den utmaning som inbromsningen på arbetsmarkna- den innebär. De åtgärder som nu föreslås kan komma att behöva kompletteras ifall utveck- lingen blir sämre än vad som nu förutses.

Stärka drivkrafterna till arbete och utbildning

Avgörande för ett högt välstånd, för såväl indivi- den som för samhället i stort, är att det lönar sig att ta ett arbete för dem som inte arbetar och att anstränga sig mer för dem som redan har ett ar- bete.

menten till arbete genom att sänka marginal- och tröskeleffekterna, främst för låg- och medelin- komsttagarna (se fördjupningsrutan Jobbskatteavdraget). Ett högre arbetsutbud in- nebär en högre produktionskapacitet i ekonomin och ökad sysselsättning på sikt. För många med låga inkomster är det fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller öka den arbetade tiden. Ytterligare förstärkning av jobbskatteav- draget bör därför, om möjligt, genomföras under mandatperioden. Enligt bedömningar är utbuds- effekterna av ytterligare jobbskatteavdrag fort- satt stora.18 För att stärka drivkrafterna för bl.a. utbildning och företagande bör även den nedre skiktgränsen för statlig skatt höjas.

18 Se departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).

50

Jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och har därefter förstärkts vid tre tillfällen – se- nast den 1 januari 2010.19 Sammanlagt uppgår jobbskatteavdraget, beräknat vid vardera stegs ikraftträdande, till ca 71 miljarder kronor.20 Jobbskatteavdragets omfattning gör det till en av de största skatteförändringarna sedan 1990/91 års skattereform.

Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare och företagare får behålla en väsentligt större del av sin inkomst från arbete och företagande. Detta medför att det lönar sig mer att träda in på arbetsmarknaden för dem som inte arbetar, men också att det genom sänkt marginalskatt lönar sig mer att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar.

Ett större deltagande i arbetskraften motver- kar flaskhalsar i ekonomin, vilket fördröjer över- hettningstendenser i högkonjunkturer. Vidare ökar drivkraften att stanna kvar i arbetskraften under lågkonjunkturer, vilket kan påskynda återhämtningen i ekonomin.

Jobbskatteavdraget ökar även efterfrågan på arbetskraft. Med jobbskatteavdraget blir fler jobb lönsamma samtidigt som den positiva ef- fekten på hushållens disponibla inkomster kan dämpa löneökningstakten. Den första effekten uppkommer på kort sikt och bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Den andra ef- fekten är mer långsiktig genom att Sveriges kon- kurrenskraft gradvis stärks. Jobbskatteavdraget skapar utrymme för nyanställningar, samtidigt som förmågan att möta konkurrens från företag i andra länder stärks.

Sammantaget bidrar jobbskatteavdraget till att öka såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. Det motverkar utanförskap, förbättrar match- ningen och stärker konkurrenskraften. Ytterli- gare steg i jobbskatteavdraget, när ekonomin så tillåter, skulle därför bidra till att öka sysselsätt- ningen och motverka arbetslöshet. Förstärkning

PROP. 2011/12:1

av jobbskatteavdraget är ett centralt verktyg för att nå full sysselsättning.

Jobbskatteavdraget innebär dessutom en för- stärkning av hushållens inkomster, vilket stimu- lerar den inhemska efterfrågan. Genom jobb- skatteavdragets inverkan på löneökningstakten kan detta ske utan ökade inflationsförväntningar. Jobbskatteavdraget kan därför antas ha balanse- rat en vikande internationell efterfrågan samti- digt som ekonomins funktionssätt förbättrats.

Diagram 1.7 visar marginal- och genomsnitts- skatten vid olika årsarbetsinkomster med och utan jobbskatteavdraget. Nästan alla heltidsar- betande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent på över 1 500 kronor per månad. Tabell 1.10 vi- sar hur stort jobbskatteavdraget blir 2012 vid olika månadslöner och hur mycket nettoin- komsten ökat till följd av avdraget.

Diagram 1.7 Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnitts- skatt (gråa linjer) på årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer)

60%

 

 

 

 

 

 

 

50%

 

 

 

 

 

 

 

40%

 

 

 

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor, en övre skiktgräns på 574 300 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.

Källa: Egna beräkningar.

19Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9; prop. 2007/08:22, bet. 2007/08:SkU11, rskr. 2007/08:61; prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09:108; prop. 2009/10:42, bet. 2009/10:SkU23, rskr. 2009/10:110.

20För inkomståret 2012 prognostiseras jobbskatteavdraget att uppgå till 82,1 miljarder kronor. Att värdet av jobbskatteavdraget har ökat beror på att de sammanlagda arbetsinkomsterna i ekonomin har blivit högre dels genom löneökningar, dels genom att sysselsättningen har ökat.

51

PROP. 2011/12:1

Tabell 1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012

Kronor per månad

 

Skatt före skat-

Jobbskatte-

Ökning av nettoinkomst

 

till följd av jobbskatte-

Lön

tereduktion

avdrag

avdraget (%)

10 000

2 264

800

10,3

15 000

3 954

1 063

7,1

 

 

 

 

20 000

5 690

1 370

6,9

 

 

 

 

25 000

7 425

1 678

6,7

30 000

9 126

1 822

6,1

 

 

 

 

40 000

13 381

1 822

4,6

Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.

Källa: Egna beräkningar.

Ett antal olika bedömare, däribland Riksrevisio- nen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, har utvärderat jobbskatteavdragets effek- ter på sysselsättning och arbetade timmar. I ta- bell 1.11 sammanfattas några av dessa bedöm- ningar. Den samlade bedömningen är att jobb- skatteavdraget har betydande positiva effekter på antalet personer i arbete. Effekten bedöms vara i storleksordningen 70 000–120 000 fler årsarbets- krafter och ca 2 till 3 procent fler arbetade tim- mar.

Tabell 1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget

 

Årsarbetskrafter

Steg 1-4

 

 

 

Finansdepartementet

120 000

 

 

Riksrevisionen

100 000

SNS konjunkturråd

70 000

 

 

Steg 1-2

 

 

 

Finanspolitiska rådet

89 000

Konjunkturinstitutet1

75 000

LO1,2

71 000

Steg 1

 

OECD1

35 000–60 000

European Economic Advisory Group1

60 000–80 000

1Inklusive förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.

2LO:s bedömning baseras på beräkningar från SNS Konjunkturråd, 2008. Källor: Respektive bedömare.

Utvärdering av jobbskatteavdraget

Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening att jobbskatteavdraget behöver ut- värderas och dessutom prövas mot andra refor- mer som ger liknande effekt (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319. Regeringen välkomnar utskottets tillkännagivande. Ett ar- bete har inletts och regeringen avser att åter- komma till riksdagen i frågan.

Vid empiriska utvärderingar av reformer, såsom jobbskatteavdraget, kan man skilja mellan två olika typer av utvärderingar. Den första är att ut- värdera på förhand, vilket innebär att effekterna av en regelförändring utvärderas innan den in- förs eller innan förändringens faktiska utfall kan observeras. Dessa utvärderingar sker med ut- gångspunkt från etablerade ekonomiska sam- band och ger en prognos om förväntade effekter av en regelförändring. Till grund för dessa utvär- deringar ligger simuleringar med hjälp av empi- riskt skattade modeller. Den andra typen av ut- värderingar sker i efterhand, där regelförändring- ens utfall utvärderas, dvs. vilken faktisk effekt regelförändringen har haft. När det gäller jobb- skatteavdraget är det nästan uteslutande den första typen av utvärderingar som hittills ge- nomförts.

Finansdepartementet har deltagit i ett omfat- tande metodutvecklingsarbete för att möjliggöra att på förhand kunna utvärdera jobbskatteavdra- gets effekter på t.ex. arbetsutbudet.21 Regeringen och Finansdepartementet har vid flera tillfällen, både i propositioner och i särskilda skrifter, pre- senterat resultat från utvärderingar av jobbskat- teavdragets förväntade effekter.22 Även andra har med hjälp av liknande metoder utvärderat jobb- skatteavdraget (se tabell 1.11). Dessa utvärde- ringar visar genomgående på positiva effekter på arbetsutbudet.

Utvärderingar på utfallsdata är fortfarande sällsynta. I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 görs en första ansats till att utvärdera det faktiska utfallet av det förhöjda jobbskatteavdra- get för äldre (SOU 2011:2). Skillnaden i syssel- sättningsgraden bland personer över och under 65 år jämförs före och efter införandet av jobb- skatteavdraget. Resultaten indikerar att det för- höjda jobbskatteavdraget har haft positiva ef- fekter på sysselsättningsgraden bland äldre, men i bilagan påpekas samtidigt att fler utvärderingar behövs på området. Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering har aviserat att de avser

21Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007- 2009, Rapport från Ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet 2009:1, Regeringskansliet.

22Se t.ex. departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).

52

publicera en utvärdering av jobbskatteavdraget under hösten 2011.23

Att utvärdera jobbskatteavdraget är dock för- knippat med vissa svårigheter. Eftersom alla med arbetsinkomst är berättigade till jobbskatteav- draget saknas det en kontrollgrupp, dvs. en grupp som inte berörs av jobbskatteavdraget, vilket försvårar jämförelser. Samtidigt som jobb- skatteavdraget infördes gjordes vidare flera andra regelförändringar som kan ha påverkat arbetsut- budet och sysselsättningen, t.ex. förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och socialavgifterna, vilket innebär att det är svårt att identifiera den isolerade effekten av jobbskatte- avdraget. Ett annat problem är den relativt korta tid som gått sedan införandet 2007, eftersom jobbskatteavdraget förväntas få full effekt först på längre sikt.

PROP. 2011/12:1

I den internationella forskningslitteraturen finns det ett stort antal utvärderingar av reformer som liknar jobbskatteavdraget. Framför allt har jobb- skatteavdragets motsvarigheter i USA och Stor- britannien utvärderats. I dessa länder har reg- lerna varit på plats längre än i Sverige och deras konstruktion, med skattereduktioner riktade till specifika grupper av personer, ger andra möjlig- heter till utvärdering. Studierna visar generellt sett på positiva effekter på arbetsutbudet.24

23 Se IFAU:s remissvar på Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi 2011/1936).

24 För en översikt av utvärderingar se t.ex. Eissa, N. och Hoynes, H.W. (2005), Behavioural Responses to Taxes: Lessons from the EITC and Labor Supply, NBER Working Paper 11729 och Finanspolitiska rådet (2010), Svensk finanspolitik.

53

PROP. 2011/12:1

Motverka långa tider utan arbete

Trots att arbetslösheten har minskat ligger lång- tidsarbetslösheten fortfarande på en hög nivå. Inbromsningen på arbetsmarknaden innebär att det blir än svårare för de långtidsarbetslösa att hitta ett arbete.

Regeringens reformer har medfört att indivi- der som varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid har kommit in på arbetsmarknaden. Detta är positivt eftersom sannolikheten att få arbete är mycket större för personer som deltar i arbetskraften än för de som står utanför. Många av dessa individer har dock nedsatt arbetsför- måga och riskerar långtidsarbetslöshet. Förut- sättningarna för dessa personer att finna och be- hålla ett arbete kan därför även fortsättningsvis behöva förbättras.

En stor utmaning är att säkerställa att lång- tidsarbetslösa får det stöd de behöver för att hitta ett arbete och samtidigt motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Regeringen anser att en väl fungerande och effektiv arbetsförmedling samt arbetslöshetsförsäkring är viktiga förut- sättningar för att åstadkomma detta. Det är t.ex. angeläget att regelbundet följa upp den arbetslö- ses jobbsökande dels för att kunna avgöra beho- vet av stöd eller insatser, dels för att säkerställa att den arbetssökande faktiskt står till arbets- marknadens förfogande. Det finns indikationer på att kontrollen av att arbetssökande står till ar- betsmarknadens förfogande inte fungerar ända- målsenligt. Även det stöd som arbetssökande behöver för att kunna hitta ett arbete kan för- bättras (se fördjupningsrutan Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik).

För att öka de långtidsarbetslösas konkur- renskraft på en arbetsmarknad med samman- pressad lönestruktur med relativt höga ingångs- löner är lönesubventionerade anställningar ett viktigt instrument. Syftet med exempelvis ny- startsjobb är att ge arbetslivserfarenhet och refe- renser som ökar möjligheterna att senare få ett osubventionerat arbete. Långtidsarbetslösa med kort utbildning kan också vara i behov av ytterli- gare utbildning för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Sammantaget finns det behov av att effektivi- sera och förstärka stödet till de arbetslösa, och då särskilt stödet till de långtidsarbetslösa. Kon- junkturavmattningen kan även motivera ytterli- gare tillfälliga åtgärder riktade till långtidsar- betslösa och personer som riskerar långa tider

utan arbete för att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.

Vårda sjukförsäkringsreformen

Sjukfrånvaron har minskat avsevärt från de höga nivåerna i början av 2000-talet. Det beror både på att färre individer blir sjukskrivna och på att sjukperioderna har blivit kortare. Sammantaget har den minskade ohälsan lett till ett minskat utanförskap. Regeringens reformer har bidragit till denna utveckling genom att den passivitet som tidigare präglade sjukskrivningsprocessen har ersatts med aktiva åtgärder som uppmuntrar en återgång i arbete. Sjukförsäkringsreformen har varit framgångsrik. Stora förändringar, likt denna, har emellertid lett till att vissa enskilda drabbas av orimliga och icke avsedda konsekven- ser. I den översyn som regeringen har genomfört av sjukförsäkringsreformen föreslås justeringar som syftar till att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. Att fler unga får aktivitetser- sättning är ett kvarstående problem inom sjuk- försäkringen. En långsiktig reformering av akti- vitetsersättningen är komplicerad och kräver vidare analys.

Bland annat mot bakgrund av riksdagens till- kännagivande (bet. 2010/11:SfU12) har reger- ingen fortsatt analysera den ekonomiska situa- tionen för personer som lämnar tidsbegränsad sjukersättning och saknar SGI. Liknande syn- punkter gällande ersättningsnivån har fram- kommit i remissbehandlingen av departements- promemorian Översyn av sjukförsäkringen (Ds 2011:18). Fortsatta beräkningar i regeringskans- liet har gett en delvis likartad bild. En högre in- komstnivå behövs för vissa hushållstyper för att regeringens intentioner med förslagen ska upp- nås. Med de förslag till sjuk- respektive rehabili- teringspenning i särskilda fall samt boendetillägg som nu lämnas i denna proposition beräknas flertalet försäkrade få ungefär samma disponibe- linkomst, efter att boendekostnaderna är betalda, som de hade i form av sjukersättning och BTP. Dessa förslag innebär således att regeringen även går riksdagen till mötes.

Riksdagen har i tillkännagivandet uppmärk- sammat ett viktigt problem. Det gäller svårighe- ten att säkerställa rättssäkerheten vid bedöm- ningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukpe- rioden. Bedömningar av arbetsförmåga är kom- plicerat och regeringen anser att bättre bedöm- ningar av arbetsförmågan kan förbättra rättssäkerheten och därmed också förstärka till-

54

tron till sjukförsäkringen. Därför har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att, i samver- kan med Socialstyrelsen och i samråd med Ar- betsförmedlingen, vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. Regeringen anser att för att garantera rättssäker- het, delaktighet och legitimitet behöver en änd- ring av arbetsmarknadsbegreppet vid dag 180, som riksdagen föreslår, utredas vidare för att fastställa om en sådan förändring kan bidra till att lösa de komplexa problem som arbetsförmå- gebedömningen innebär. Regeringen avser där- för att ge Försäkringskassan ett uppdrag att ut- reda huruvida förändringar i regelverket kan sä- kerställa att bedömningen av den enskildes ar- betsförmåga vid 180 dagar blir rättssäker och uppfattas som legitim.

Stärka svaga gruppers ställning på arbetsmarknaden

En ytterligare utmaning är att förbättra arbets- marknadssituationen för grupper som har en re- lativt svag förankring på arbetsmarknaden och för vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fun- gerar tillfredsställande. Unga, äldre, utrikes födda, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är grupper som har en sämre arbetsmarknadssituation än befolkningen som helhet. Dessa grupper drabbas dessutom hårdast vid ett försämrat konjunktur- läge.

Unga är oftast arbetslösa en relativt kort tid, men de som saknar fullständiga gymnasiebetyg riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Perso- ner med kort utbildning har även generellt sett en lägre sysselsättningsgrad och löper större risk att bli långtidsarbetslösa. Regeringen har bl.a. av dessa skäl genomfört omfattande reformer inom utbildningssystemet, t.ex. reformerat gymnasie- skolan, infört det s.k. lärarlyftet och genomfört en omfattande satsning på lärlingsutbildning. Den höga ungdomsarbetslösheten beror också på att unga håller på att etablera sig på arbets- marknaden. Under den fasen kan det vara svårt för arbetsgivare att bedöma deras kompetens eftersom unga ofta har en begränsad arbetslivs- erfarenhet och få referenser från tidigare arbets- givare. Detta kombinerat med relativt höga an- ställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter) gör att unga kan ha svårt att konkurrera om job-

PROP. 2011/12:1

ben. Regeringen har därför genomfört reformer för att öka arbetskraftsefterfrågan på unga, framför allt genom sänkta socialavgifter för denna grupp. Regeringen har vidare aviserat att den avser införa två nya anställningsformer för unga – lärlingsanställning och lärlingsprovan- ställning – för att underlätta inträdet på arbets- marknaden. Eftersom ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög finns det anledning att fortsätta genomföra reformer inom bl.a. utbildningsvä- sendet för att långsiktigt förbättra arbetsmark- nadssituationen för unga och stimulera efterfrå- gan på ung arbetskraft. Den föreslagna sänk- ningen av momsen på restaurang- och catering- tjänster ökar efterfrågan särskilt på ung arbets- kraft eftersom arbete inom restaurangnäringen för många är första kontakten med arbetsmark- naden. Det är även viktigt att det stöd som unga arbetslösa får i sitt arbetssökande är av god kva- litet.

Utrikes födda har en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer födda i Sve- rige. I likhet med unga håller utrikes födda som varit kort tid i Sverige på att etablera sig på ar- betsmarknaden och då kan höga anställnings- kostnader (lön och arbetsgivaravgifter) minska företagens benägenhet att anställa personer som är utrikes födda. Det finns stora skillnader inom gruppen utrikes födda, men för många tar det lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en stor förlust för individen och för samhället. En framgångsrik integration av invandrare och flyktingar bygger på möjlighet till egen försörj- ning genom arbete och företagande. Mot denna bakgrund genomförde regeringen 2010 en om- fattande reform för att påskynda etableringen av nyanlända, etableringsreformen, som bland an- nat innebär att Arbetsförmedlingen fått ett sam- ordnande ansvar. Regeringen har även genom- fört flera andra åtgärder i syfte att förbättra för- utsättningarna för utrikes födda på arbetsmark- naden, såsom införandet av instegs- och ny- startsjobb samt stärkt validering av utrikes föddas utbildning och annan yrkeskompetens. Regeringen avser dessutom att under 2012 genomföra förändringar i etableringsreformen. Hittills har etableringsersättningen minskat i motsvarande omfattning som arbetsinsatsen ökat inom den nyanländes etableringsplan. För att minska marginaleffekterna vid arbete inom etableringsplanen ska etableringsersättningen inte påverkas av storleken på arbetsinkomsterna.

55

PROP. 2011/12:1

Äldre personer som förlorar sitt arbete möter en svår arbetsmarknadssituation och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet eller lämna arbets- kraften. Vidare lämnar många frivilligt arbets- kraften relativt tidigt genom t.ex. avtalspension. Inte minst för att säkerställa den offentliga sek- torns finansiering på lång sikt är det viktigt att uppmuntra ett sent utträde från arbetsmarkna- den. Den viktigaste åtgärden som regeringen ge- nomfört för att stimulera utbudet av arbetskraft bland äldre är det högre jobbskatteavdraget för personer som fyllt 65 år. Vidare kan personer i åldern 55–64 år få nystartsjobb i upp till tio år, vilket är dubbelt så lång tid som för personer i åldern 26–54 år. Dessutom har kvalificeringsti- den för ett nystartsjobb temporärt förkortats från 12 till 6 månader för personer som fyllt 55 år för att förbättra möjligheterna för de äldre ar- betslösa att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet ut- ifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är angeläget att förbättra arbetsmarknadssituationen för funk- tionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Re- geringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur de befintliga arbets- marknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning effektivare kan bidra till att dessa personer kan få och behålla ett arbete (dir. 2011:59). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 april 2012.

Förbättra matchningen på arbetsmarknaden

En väl fungerande matchning på arbetsmarkna- den minskar risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det är därför även vid en ekonomisk avmattning nödvändigt att stimulera till ökad sökaktivitet samt ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet. När konjunkturen vänder uppåt är det viktigt att tidigt identifiera och motverka brist på arbetskraft. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för att ut- bildningarna ska matcha den framtida efterfrågan på arbetskraft. Även arbetsmarknadsutbildning, som också kan komma de med störst problem till del, kan bidra till att förbättra matchningen.

56

Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik

En central del i en ekonomisk politik för full sysselsättning är en aktiv arbetsmarknadspolitik som säkrar en snabb och effektiv återgång till ar- bete för dem som hamnar i arbetslöshet. Ar- betslöshet är mycket kostsamt för både individer som drabbas och för samhället i stort. Detta gäller i synnerhet långtidsarbetslöshet. Rätt ut- formad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshets- tider genom åtgärder som bidrar till förbättrad sökaktivitet och åtgärder som rustar människor för jobb, såsom utbildning, praktik och subven- tionerade anställningar. Vidare ska en aktiv ar- betsmarknadspolitik säkerställa en god match- ning mellan arbetssökande och lediga platser. En väl fungerande matchning leder till högre syssel- sättning och dessutom till att mer produktiva jobb skapas.

Erfarenheten har emellertid visat att arbets- marknadspolitiken även kan ge upphov till nega- tiva sidoeffekter, såsom att arbetsmarknadspoli- tiska program leder till minskad sökaktivitet eller undanträngning av reguljärt sysselsatta. Utform- ningen av arbetsmarknadspolitiken är därför central för att förhindra uppkomsten av negativa sidoeffekter och för att verkligen bidra till lägre arbetslöshet och förbättrad matchning.

Mot denna bakgrund har regeringen reforme- rat arbetsmarknadspolitiken sedan regerings- skiftet 2006 för att säkerställa att de arbetsmark- nadspolitiska resurserna används effektivt och hjälper människor till ett nytt arbete. Nedan be- skrivs hörnstenarna i regeringens arbetsmark- nadspolitik.

Ökad sökaktivitet och stärkt förmedlingsverksam- het

Den första hörnstenen i regeringens arbets- marknadspolitik är ett aktivt och effektivt ar- betssökande. Forskning visar att förmedlingsin- satser i kombination med kontroll av arbetssö- kandet tycks vara den åtgärd som ger bäst effekt på chanserna för en sökande att hitta ett jobb till en förhållandevis låg kostnad. Förmedlingsinsat- ser har också fördelen att de inte leder till inlås- ningseffekter. En mer effektiv sökaktivitet bidrar också till att fler jobb skapas genom att fler kompetenta sökanden gör det mindre kostsamt för företagen att rekrytera. Sänkta kostnader för rekrytering gör det lönsamt att anställa fler.

PROP. 2011/12:1

Regeringen har mot denna bakgrund gett Ar- betsförmedlingen ett tydligare uppdrag att för- medla arbete, samtidigt som de arbetmarknads- politiska programmen har fått en tydligare inriktning mot aktivt arbetssökande. Även under en djup lågkonjunktur skapas många nya jobb. Dessa förändringar har kompletterats med re- former inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdraget som stärkt incitamenten att söka arbete.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande om 100-dagarsregeln och regler för deltidsar- betslösa (bet. 2010/11:AU9, rskr. 2010/11:279) har regeringen inlett ett arbete. Vidare har re- geringen inlett ett arbete med anledning av riks- dagens tillkännagivande ifråga om Lex Laval m.m. (bet. 2010/11:AU10, rskr. 2010/11:299). Regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Utbildningsinsatser, praktik och subventionerade anställningar i fokus

Ibland räcker inte ett aktivt arbetssökande för att individen ska hitta ett nytt jobb utan det behövs insatser som stärker den enskildes konkurrens- kraft, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar. Dessa insatser, vilka är traditionella inslag inom arbetsmark- nadspolitiken, utgör den andra hörnstenen i re- geringens arbetsmarknadspolitik.

När regeringen tillträdde fanns också ett stort antal andra insatser, såsom datortek, friår och ar- betslivsutveckling. Dessa bedömdes vara inef- fektiva, bl.a. för att de skapade inlåsningseffekter eller på andra sätt höll tillbaka arbetsutbudet. Flera av dessa insatser har därför avskaffats. Re- geringen har i stället valt att vidareutveckla och komplettera de traditionella inslagen av utbild- ning och lönesubventionerade anställningar för att stärka individens konkurrenskraft.

Utbildning ökar de arbetslösas chanser att få ett arbete, särskilt om det inriktas på yrken där det råder eller förväntas uppstå brist på arbets- kraft. Erfarenheterna visar dock att antalet i ar- betsmarknadsutbildning bör vara begränsat för att kvaliteten i utbildningen ska kunna upprätt- hållas. Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan är därför viktiga komplement i regeringens politik för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast.

Människors kompetens tenderar att minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmatise-

57

PROP. 2011/12:1

rande. Chanserna att få ett arbete givet rådande lönestruktur minskar därmed också med ar- betslöshetstidens längd. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är därför temporärt sänkta kostnader för företagen vid anställning av någon som varit arbetslös en längre tid. Erfaren- heten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb till rådande lönestruktur. En negativ sidoeffekt av subventionerade anställ- ningar är dock att de kan ge upphov till s.k. un- danträngning, dvs. att andra anställningar mins- kar när fler får lönesubventionerade anställ- ningar. Detta är acceptabelt eftersom lönesub- ventionerade anställningar riktas mot långtidsar- betslösa. På så sätt ökar antalet sökanden som är konkurrenskraftiga om jobben, vilket i förläng- ningen leder till högre sysselsättning. När re- geringen tillträdde ersatte nystartsjobben de ti- digare allmänna och förstärkta anställnings- stöden samt plusjobben. De viktigaste skillna- derna mot de tidigare anställningsstöden är att nystartsjobben är rättighetsbaserade, dvs. en ar- betsgivare kan anställa en person som uppfyller kriterierna för nystartsjobb efter godkännande från Arbetsförmedlingen, och att de riktar sig till en bredare målgrupp. Genom att nystartsjobben är rättighetsbaserade, och inte föregås av särskild behovsprövning, är de betydligt enklare att an- vända för företagen och de arbetssökande än de tidigare anställningsstöden. Det bidrar sannolikt till att fler personer får en lönesubventionerad anställning. Volymerna i nystartjobben har ökat mer eller mindre kontinuerligt sedan de infördes 2007.

Diagram 1.8 Antal nystartsjobb

Tusental

 

 

 

 

60

 

 

 

 

50

 

 

 

 

40

 

 

 

 

30

 

 

 

 

20

 

 

 

 

10

 

 

 

 

0

 

 

 

 

07

08

09

10

11

Källa: Arbetsförmedlingen. .

 

 

 

Insatser vid rätt tidpunkt för att bäst motverka långtidsarbetslöshet

En central fråga vid utformningen av arbets- marknadspolitiken är när i arbetslöshetsperioden insatser som t.ex. utbildning och praktik ska sättas in för att bäst motverka långtidsarbetslös- het. De flesta som blir arbetslösa hittar ett jobb inom ett halvår, medan andra är i behov av stöd redan tidigt i arbetslösheten. Det är emellertid svårt att i förväg veta vem som riskerar att bli långtidsarbetslös. Om å ena sidan insatser er- bjuds till korttidsarbetslösa finns risk för inlås- ning och undanträngning samt för att knappa resurser används för dem som ändå skulle hitta ett arbete snabbt. Om å andra sidan insatserna enbart erbjuds långtidsarbetslösa finns risk för att korttidsarbetslösa personers produktivitet går förlorad och att möjligheterna att hjälpa dem tillbaka till arbete kraftigt försämras. Den tredje hörnstenen i regeringens arbetsmarknadspolitik handlar således om att sätta in insatserna i rätt tidpunkt för att på bästa sätt bidra till att öka in- dividens jobbchanser. Vid ungefär ett års ar- betslöshet tycks s.k. negativa stigmatiseringsef- fekter uppstå, dvs. att arbetsgivare uppfattar långtidsarbetslösa som mindre produktiva än andra.25 Stigmatisering innebär att det blir allt svårare för individen att hitta ett arbete.

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken efter att regeringen tillträdde 2006 har bl.a. väg- letts av ovanstående avvägning, kunskapen om att chanserna att hitta ett arbete försvagas av stigmatiseringseffekter samt av att individens kompetens och motivation att söka arbete avtar med arbetslöshetstidens längd. Detta har inne- burit att korttidsarbetslösa i större utsträckning än tidigare ska fokusera på att söka jobb, både på egen hand och med stöd från Arbetsförmed- lingen. Åtgärder riktade till korttidsarbetslösa har därmed dragits ned. Möjligheten att delta i arbetsmarknadspolitiska program utan att det inverkar på antalet ersättningsdagar i arbetslös- hetsförsäkringen har tagits bort. Den nya inrikt- ningen har sannolikt bidragit till att korta ar- betslöshetstiderna och stärkt effektiviteten i åt-

25 Enligt en enkätstudie av Agell och Bennmarker (Working paper 2002:12, IFAU) uppgav 62,5 procent av arbetsgivarna att de betraktade arbetslösa som mindre lämpliga än andra arbetssökande. Samtidigt uppgav mindre än fem procent av de tillfrågade att arbetslöshet på upp till ett halvår utgjorde ett problem. Var femte ansåg att ett års arbetslöshet gjorde en arbetssökande mindre lämplig och hälften betraktade arbetssökande med arbetslöshetstider över 18 månader som mindre lämpliga.

58

PROP. 2011/12:1

gärderna. Omläggningen har också inneburit att de mer kostsamma åtgärderna fokuserats på dem som har svårast att hitta arbete genom införan- det av Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). JUG erbjuds bl.a. till arbetslösa vars ersättnings- period i arbetslöshetsförsäkringen tagit slut, vil- ket för de flesta inträffar efter 14 månaders ar- betslöshet.

Syftet med JUG är att med hjälp av mer indi- viduellt utformade åtgärder så snabbt som möj- ligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmark- naden genom åtgärder såsom individuell hand- ledning, praktik, utbildning eller subventionerad anställning/nystartsjobb. Dessa åtgärder ska er- bjudas i JUG:s inledande två faser, i syfte att stärka individens kompetens och minimera stigmatiseringseffekter av långa arbetslöshetsti- der. Syftet med JUG är också att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfo- gande.

De som efter drygt ett och ett halvt år i JUG inte funnit något arbete ska anvisas till en sam- hällsnyttig sysselsättning, den s.k. sysselsätt- ningsfasen (fas 3). I sysselsättningsfasen ska deltagarna få möjlighet att bygga upp nya refe- renser, nätverk och arbetsgemenskap. Arbetsgi- varkontakter är i detta skede i arbetslöshetsperi- oden avgörande för individens möjligheter att hitta ett arbete. Sysselsättningsfasen ger också möjlighet för arbetsgivaren att få lära känna per- sonen och bedöma dennes produktivitet, vilket i förlängningen kan leda till en anställning. Det är dock också viktigt att deltagarna får stöd av en förmedlare för att fortsätta söka jobb.

JUG ersatte den tidigare Aktivitetsgarantin som också riktades till arbetslösa vars ersätt- ningsperiod tagit slut. Det var emellertid förhål- landevis vanligt att de arbetssökande beviljades en ny ersättningsperiod om 300 dagar i stället för att gå in i Aktivitetsgarantin. Konsekvensen blev att de arbetslösa fick stöd och hjälp alldeles för sent och därmed fastnade allt djupare i långtids- arbetslösheten. Ungefär samtidigt som JUG in- fördes togs därför möjligheten att få en förnyad ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen bort. JUG har också en tydligare struktur än Aktivitetsgarantin vad gäller i vilken ordning olika åtgärder bör erbjudas. Det leder till ett mer effektivt utnyttjande av arbetsmarknadspoliti- kens resurser.

Vidareutveckling av arbetsmarknadspolitiken

Dagens system genomsyras av ovanstående prin- ciper för att upprätthålla sökaktiviteten och rusta de arbetslösa för att maximera deras jobbchan- ser. Utbildning, praktik och lönesubventioner riktas huvudsakligen till långtidsarbetslösa ge- nom JUG, vilket i det stora hela är en rimlig av- vägning eftersom långtidsarbetslösa har svårare att hitta ett arbete. Åtgärdsarsenalen har renod- lats och vidareutvecklats.

Regeringen bedömer dock att det är motiverat att förstärka det tidiga stödet, t.ex. i form av ut- bildning och praktik, till personer som blir ar- betslösa och där Arbetsförmedlingen bedömer att risken är stor att personen blir långtidsar- betslös. Ett system med s.k. statistisk profilering införs vid Arbetsförmedlingen. Systemet syftar till att stödja arbetsförmedlaren i dennes bedömning av en individs risk för långtidsar- betslöshet. I kombination med åtgärder för att förbättra uppföljningen av jobbsökandet skapas därmed förutsättningar för att mer effektivt hjälpa arbetslösa tillbaka till ett jobb. Det finns också indikationer på att de två inledande faserna av JUG inte fungerat som regeringen avsett. Aktivitetsnivån har varit för låg och aktiviteterna har haft bristande kvalitet. Det har inneburit att arbetslösa har anvisats till sysselsättningsfasen utan att ha fått det stöd och de insatser som varit avsikten. Sysselsättningsfasen har inte heller kunnat erbjuda deltagarna en samhällsnyttig sys- selsättning med den kvalitet regeringen avsett, exempelvis att deltagarna inte fått det handledar- stöd som avsetts. Behov av förbättringar och förändringar av sysselsättningsfasen, fas 3, har även uppmärksammats av riksdagen (bet. 2010/11:AU11, rskr. 2010/11:287). Det är an- geläget att fortsatt verka för ett effektivt arbete före garantierna, liksom för en hög kvalitet och aktivitet i JUG:s tre faser. Även tillfälliga åtgär- der bör vidtas i sysselsättningsfasen. I denna proposition lämnas förslag i detta syfte.

59

PROP. 2011/12:1

1.6.2Ett högklassigt utbildningssystem De redan beslutade reformerna förväntas ha tyd-

Utbildning är centralt både för den enskilde in- dividen och för samhället i stort. Investeringar i utbildning ökar den enskildes livschanser genom större möjlighet att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället. För samhället innebär högre produktivitet och sysselsättning samt ett längre och friskare ar- betsliv att förutsättningarna för ekonomisk till- växt förbättras och att den gemensamma välfär- den ökar.

Det svenska utbildningssystemet fungerar i många avseenden väl, men det finns svagheter. Dessa visar sig huvudsakligen i försämrade stu- dieprestationer i grundskolan, många avhopp från gymnasieskolan och en i vissa fall svag genomströmning inom högskolan. Regeringen ser allvarligt på problemen inom utbildningssy- stemet och påbörjade under föregående mandat- period ett omfattande och långsiktigt arbete för att förbättra utbildningssystemets olika delar. Inriktningen är att kvaliteten på undervisningen och genomströmningen inom samtliga nivåer i utbildningssystemet ska förbättras. I denna pro- position prioriteras fortsatt dessa områden.

Lärarnas kompetens och läraryrkets status

Lärarna är mycket viktiga för elevernas studie- prestationer, särskilt för barn från mindre gynn- samma sociala förhållanden. För att höja studie- resultaten behöver eleverna få undervisning med mer aktivt lärarstöd av välutbildade och kompe- tenta lärare. För att säkra en hög kvalitet på lä- rarna måste läraryrket göras mer attraktivt.

Med den växande arbetsmarknaden för aka- demiker har det såväl i Sverige som internatio- nellt blivit allt svårare att locka de bästa studen- terna till lärarutbildningen. Den omfattande fortbildningsreformen (lärarlyftet) tillsammans med den reformerade lärarutbildningen syftar till att öka lärarnas kompetens. En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs, vilket bidrar till att säkerställa kvaliteten i undervisningen och höja yrkets status. En lektorstitel för lärare med licentiat- eller doktorsexamen samt flera års uppvisad pedagogisk skicklighet kommer att leda till fördjupade ämneskunskaper i skolan. För att stödja rektorns roll som pedagogisk le- dare har en ny rektorsutbildning införts.

liga effekter på läraryrkets attraktionskraft, men ytterligare åtgärder behövs. Bland annat måste det löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Fler karriärvägar behövs därför inom läraryrket och högre löner för särskilt kvalificerade lärare som höjer elevresultaten. Vi- dare ska alla lärare vara behöriga i de ämnen de undervisar i.

Yrkesutbildningarna vid gymnasiet

En stor gymnasiereform genomförs från hösten 2011, där bl.a. tonvikten på yrkesorienterande ämnen i yrkesutbildningarna ökas. Därutöver görs den största satsningen någonsin på gymna- sial lärlingsutbildning som ett ytterligare alter- nativ inom yrkesprogrammen. Fler satsningar behövs dock för att stärka framför allt yrkesut- bildningarna, och därigenom minska avhoppen och underlätta för ungdomar att få arbete efter avslutade studier. För elever som går på yrkes- program är det inte längre obligatoriskt att läsa in högskolebehörighet, vilket gör att de får mer tid till fördjupning i yrkesämnena. Samtidigt har alla rätt att läsa in behörigheten om de så önskar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör för- bättras och yrkeslärarnas kompetens stärkas. Vi- dare bör tillsynen förbättras.

Behov av övriga åtgärder för att ytterligare stärka utbildningssystemet

För att kunna förbättra utbildningssystemet krävs goda kunskaper om vilka problemen är och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Fortsatt fokus behövs på en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet. Skolans och förskolans verksamhet behöver utvärderas kontinuerligt för att säker- ställa att målen uppfylls och att framgångsrika metoder sprids över landet. Många studier vi- sar på vikten av tidiga insatser för att hjälpa barn i behov av stöd. Regeringen har därför gjort omfattande insatser för att ge elever ökat stöd under de första skolåren. Dessutom har tidigare betyg och fler nationella prov införts för att säkerställa att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp.

Dagens fria skolval förutsätter att elever och föräldrar kan göra informerade val. Mer under-

60

byggda val till gymnasieskolan torde minska av- hoppen. Informationen om olika skolor och dess resultat behöver därför göras mer tillgänglig och relevant.

1.6.3Stärkt företagande

Företagarens roll är central för fler jobb, utveck- lingen av innovationer, ett dynamiskt näringsliv och en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagarnas affärsidéer och utveckling av nya varor och tjänster skapar sysselsättning, bidrar till struk- turomvandling och till en långsiktigt högre pro- duktivitetstillväxt.

Regeringen arbetar ständigt med att förbättra förutsättningarna för företagande och att un- derlätta för tillkomsten av fler och växande fö- retag. Regeringens program för att främja kvin- nors företagande fortsätter. OECD:s mätning av omfattningen av marknadshinder 1998–2008 vi- sar på en minskad omfattning av olika typer av hinder för företagande i Sverige.26 Villkoren för företagande behöver emellertid kontinuerligt ses över för att bibehålla och förstärka Sveriges kon- kurrenskraft och tillväxtförutsättningar.

Regeringen har genomfört ett antal viktiga åt- gärder för att stärka företagandet. Bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har sänkts. Vidare har förmögenhetsskatten avskaf- fats, nya marknader öppnats för privata entre- prenörer och möjligheterna för visstidsanställ- ningar har vidgats. En rad olika åtgärder har där- till genomförts för att minska den administrativa bördan i företagen och för att förbättra trygg- hetssystemen för företagare. Genom dessa re- former har det blivit lättare och billigare att anställa och regelverken har förenklats.

Ett gott klimat för företagande och innova- tion är en förutsättning för en långsiktigt god tillväxt i ekonomin. Regeringen arbetar på bred bas med dessa frågor och kommer under 2012 att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra innovationsklimatet i Sverige.

PROP. 2011/12:1

Goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige

Globaliseringen ger ökad välfärd, men ställer också krav på konkurrenskraftiga villkor för in- vesteringar och start av nya företag. Den stän- digt pågående strukturomvandlingen i ekonomin bör mötas genom konkurrenskraftiga skattemäs- siga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etablera sig och nya företag bildas. Det är också viktigt att svenska skatte- regler är hållbara och försvarbara i ett EU-per- spektiv. EU-rätten och dess utveckling har en väsentlig inverkan på Sveriges möjligheter att införa nya skatteregler och att bevara gällande regler. Samtidigt ger medlemskapet i EU möjlig- het att påverka utvecklingen och även bevaka svenska intressen i EU-arbetet.

Skatteregler behöver över tid ses över. Reger- ingen har därför tillsatt en bred utredning av fö- retagsbeskattningen som ska lämna förslag till regelförändringar som gynnar investeringar och sysselsättning (dir. 2011:1). Utredningen ska analysera hur olika skatteförändringar bör rang- ordnas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2013.

Regeringen avser vidare att utreda möjlighe- terna till en förändrad hantering av mervärdes- skatt vid import i syfte att uppnå bl.a. förenk- lingar för företagen.

1.7Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del

1.7.1Fler i arbete ger jämnare fördelning

Sverige har en av de jämnaste inkomstfördel- ningarna i världen även om inkomstskillnaderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de se- naste 20 åren. Utvecklingen mot ökad inkomst- spridning drivs främst av att de med höga in- komster har ökat sina inkomster snabbare än medianinkomsten har ökat. Vidare har inkoms- terna ökat långsammare för dem med relativt låga inkomster jämfört med ökningen av medi- aninkomsten.

Detta ger också en skillnad i andelen individer med låg ekonomisk standard mätt i relativa re-

26 OECD, Indicators of Product Market Regulation, 2008.

61

PROP. 2011/12:1

spektive absoluta termer.27 I relativa termer har andelen individer med låg ekonomisk standard ökat gradvis de senaste 15 åren, medan andelen i absoluta termer har minskat fram till mitten av 2000-talet och därefter varit konstant (se dia- gram 1.9). Skillnaden mellan måtten förklaras av att inkomsterna visserligen har ökat för dem i de lägre inkomstskikten, men att ökningstakten va- rit lägre än för dem med högre inkomster. Hu- vudorsaken till detta är att andelen individer som försörjs av transfereringar, vilka stigit långsam- mare än lönerna, är högre i de lägre inkomst- skikten.

Diagram 1.9 Andel med låg ekonomisk standard

14

 

 

 

 

 

Relativ 60

 

 

 

12

 

 

 

 

 

Absolut 60

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

Anm.: Utfall 1991-2009, prognos 2010-2012.

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

 

 

 

 

De grupper där andelen ekonomiskt utsatta är förhållandevis hög omfattar barn, ensamstående yngre vuxna, ensamstående äldre kvinnor över 75 år och ensamstående med barn. Den vikti- gaste förklaringen till varför hushåll med med- lemmar i förvärvsaktiv ålder har låg ekonomisk standard är att en stor andel av gruppen inte för- värvsarbetar alls eller arbetar deltid. För den grupp pensionärer som har svag ekonomi är hu- vudförklaringen till detta att pensionen baseras på få förvärvsaktiva år.

Då en svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet, leder en ökning av andelen i arbete till att antalet och an- delen ekonomiskt utsatta minskar. Trots reger- ingens tidigare reformarbete för att stärka ar- betslinjen, genom framför allt jobbskatteavdra- get, är det för stora grupper fortfarande inte till-

27 Relativ 60 anger andel med inkomster under 60 procent av respektive års medianinkomst. Absolut 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 1991 års median justerad för prisutvecklingen.

räckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka arbetstiden. Detta problem är särskilt stort för många som lever i ekonomisk utsatthet, efter- som marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga (se diagram 1.10). Mottagarna av ekonomiskt bistånd erhåller exempelvis inget ekonomiskt utbyte av att söka sig ut på arbets- marknaden genom begränsat deltidsarbete. Att minska utanförskapet och öka graden av egen- försörjning bland dessa grupper är viktigt för att på sikt gradvis minska inkomstskillnaderna i samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser.

Diagram 1.10 Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011

120%

2006

100%

2011

80%

60%

40%

20%

0% 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000

Bruttoinkomst per månad

Anm.: Med marginaleffekt avses andelen av en marginell inkomstökning som går bort genom ökade skatter och/eller minskade bidrag för hushållet. I figuren redo- visas den sammantagna marginaleffekten från inkomstskatt, försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnomsorgsavgift för olika inkomstlägen för en ensamstå- ende person med två barn och en genomsnittlig hyreskostnad för detta typhus- håll. Vid mycket låga inkomster utgår ekonomiskt bistånd (förutsatt att sådant söks och beviljas). Försörjningsstödet avräknas sedan helt mot andra inkomster, vilket medför att mottagaren möter 100-procentiga marginaleffekter så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger den disponibla inkomst man får med ekonomiskt bistånd. Därefter följer ett smalt intervall där marginal- effekten blir identisk med marginalskatten. Vid en inkomst på 9 750 kronor (117 000 per år) inleds reduceringen av bostadsbidrag och marginaleffekten ökar med 20 procentenheter. Därefter överstämmer marginaleffekten återigen med summan av marginalskatt och marginaleffekt av barnomsorgsavgift.

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Effektiva välfärdssystem bidrar till en jämnare inkomstfördelning. För att upprätthålla hög le- gitimitet och förtroende för välfärdssystemen är det viktigt att utbetalningar från transfererings- systemen sker i tid och enbart till dem som är berättigade stöd. Regeringen arbetar aktivt vi- dare med att bl.a. minska överutnyttjandet av trygghetssystemen samt bekämpa svartarbete och annat skattefusk.

62

PROP. 2011/12:1

1.7.2Sjukvård och äldreomsorg av hög blir, måste finanspolitiken utformas så att den

kvalitet

Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet, oav- sett inkomst och bakgrund. Regeringen vill vi- dare skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård utifrån varje enskild patients behov och önskemål. Det finns även behov av att fortsätta främja en mångfald av utförare inom välfärds- sektorn. Det gynnar både patienter och personal samt breddar arbetsmarknaden för arbetstagare inom vård och omsorg.

I ett internationellt perspektiv uppvisar svensk hälso- och sjukvård goda medicinska resultat.28 Det finns dock behov av att fortsätta förbättra vårdens tillgänglighet samt stärka patientsäker- heten och förutsättningarna för att åstadkomma ökad effektivitet och kvalitet. En åldrande be- folkning, och ett ökat framtida vårdbehov, inne- bär ytterligare utmaningar för hälso- och sjuk- vården.

De centrala målen för regeringens äldrepoli- tiska satsningar är att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med re- spekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Under de kommande åren kommer regeringen bl.a. att prioritera åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, höjer kompetensen bland äldreom- sorgens personal samt utvecklar nya trygga bo- endeformer baserade på ökad valfrihet och ökat självbestämmande för äldre människor.

inte bidrar till osäkerhet som skulle kunna skada förtroendet för den svenska ekonomin.

I budgetpropositionen för 2012 inriktas poli- tiken på att ta ansvar för Sverige. Inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhets- marginaler väljer regeringen att prioritera åtgär- der:

-för att möta konjunkturavmattningen och inbromsningen på arbetsmarknaden,

-för att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen bl.a. genom åtgärder för förstärkt konkurrenskraft,

-för att välfärden ska komma alla till del, samt

-för finansiell stabilitet.

Sammantaget innebär de föreslagna och avise- rade åtgärderna och satsningarna i denna propo- sition en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande med 15,0 miljarder kronor 2012 och 17,3 miljarder kronor 2013. År 2014 och 2015 är försvagningen 14,1 miljarder kronor respektive 12,4 miljarder kronor i förhållande till bedömningen i 2011 års ekonomiska vårpro- position (se tabell 1.12).

1.8Åtgärder i denna proposition

Jämfört med andra länder står Sverige bättre rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. De offentliga finanserna är sunda, regeringens reformer har stärkt ekono- mins anpassningsförmåga och ett ramverk för att hantera eventuell förnyad finansiell oro finns på plats. I nuvarande läge, då det är osäkert hur kraftig och varaktig konjunkturavmattningen

28 Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2008.

63

PROP. 2011/12:1

Tabell 1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, ef- fekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1

Miljarder kronor

 

2012

2013

2014

2015

Åtgärder för att möta in-

 

 

 

 

bromsningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Infrastruktursatsning

3,552

2,25

 

 

Arbetsmarknadspaket

3,54

2,16

1,08

0,42

Åtgärder för varaktigt högre

 

 

 

 

tillväxt och sysselsättning

 

 

 

 

Sänkt moms på restaurang-

 

 

 

 

och cateringtjänster

5,40

4,10

4,40

4,60

Skatteåtgärder för företa-

 

 

 

 

gande och sparande

-1,11

3,48

2,93

2,52

Innovation, företagande och

 

 

 

 

konkurrens

0,05

0,03

0,03

0,03

Åtgärdsprogram för utbild-

 

 

 

 

ningssystemet

0,24

0,74

1,18

1,31

 

 

 

 

 

Reformer för minskat bero-

 

 

 

 

ende av ekonomiskt bistånd

 

 

 

 

m.m.

 

0,15

0,30

0,30

 

 

 

 

 

Hållbar tillväxt i alla delar av

 

 

 

 

Sverige

0,38

0,38

0,32

0,07

 

 

 

 

 

Åtgärder för att välfärden

 

 

 

 

ska komma alla till del

 

 

 

 

Sjukvård och omsorg3

0,39

0,39

0,39

0,29

Vårda sjukförsäkringen

1,17

1,47

1,17

0,79

 

 

 

 

 

Unga och barnfamiljer

0,54

0,52

0,52

0,52

Pensionärer

0,50

0,50

0,50

0,50

 

 

 

 

 

Migrationspolitik

0,85

1,70

1,70

1,70

 

 

 

 

 

Skattereduktion för gåvor till

 

 

 

 

ideella organisationer

0,29

0,29

0,29

0,29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga utgiftsreformer

3,83

1,50

1,86

1,64

Övriga inkomstreformer4

-1,05

-2,04

-2,23

-2,25

 

 

 

 

 

Summa reformer som inte

 

 

 

 

påverkar finansiellt

 

 

 

 

sparande

3,56

0,29

0,34

0,34

 

 

 

 

 

Försvagning av finansiellt

 

 

 

 

sparande av förslagen i

 

 

 

 

budgetpropositionen för

 

 

 

 

2012

15,03

17,31

14,09

12,38

Anm: Beloppen är avrundade.

1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.

20,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.

3Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.

4Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.

1.8.1Åtgärder för att möta inbromsningen

Infrastruktursatsning

Mot bakgrund av konjunkturavmattningen före- slår regeringen en tillfällig förstärkning för un- derhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013. Detta är en satsning som ger sys- selsättningseffekt på relativt kort sikt, men som också möter ett behov av ett förbättrat väg- och järnvägsnät.

Järnväg

Väl fungerande järnvägstransporter är viktiga för såväl enskilda som företag i hela landet. Under senare tid har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Punktligheten har försämrats för såväl person- som godstransporter. Stora delar av inf- rastrukturen är sliten, dels på grund av eftersatta reinvesteringar, dels till följd av den ökade tra- fikmängden på järnvägen. Ett antal rapporter har pekat på behovet av ökade åtgärder på järnvägs- området.29 I första hand gäller det stärkt drift, underhåll och reinvesteringar samt s.k. trim- ningsåtgärder.30

Mot denna bakgrund föreslår regeringen i denna proposition en järnvägssatsning om sam- manlagt 1,8 miljarder kronor per år 2012 och 2013. Det handlar i första hand om drift och un- derhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder och går utöver de 0,8 miljarder kronor till drift och underhåll som aviserades i 2011 års ekono- miska vårproposition och som förbrukas under 2011. Den sammanlagda anslagshöjningen upp- går således till 2,6 miljarder kronor 2012 och 1,8 miljarder kronor 2013.

Den av riksdagen beslutade åtgärdsplanen lig- ger fast. Det är de samhällsekonomiskt viktigaste sträckorna som ska prioriteras i den satsning som regeringen föreslår. Åtgärderna riktas där- för främst mot de mest trafikerade sträckorna i järnvägsnätet, däribland sträckor i storstadsom-

29 Se exempelvis Trafikverkets rapport: Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012–2021. Även i betänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) menar regeringens utredare att det krävs ökade satsningar på järnvägsinfrastrukturen.

30 Trimningsåtgärder är ofta mindre investeringsåtgärder som syftar till att skapa ökad kapacitet i systemet, medan reinvesteringar innebär att öka bytestakten av gamla delar av infrastrukturen, vilket innebär en minskning av underhållsbehovet på sikt.

64

rådena med många arbetspendlare. Inriktningen ger även en möjlighet att prioritera sträckor som är viktiga för godstrafiken.

Väg

På vägsidan har de senaste årens hårda vintrar inneburit att budgeten för drift och underhåll till stor del har använts till vinterväghållning. Till följd av detta finns det ett uppdämt behov av framför allt beläggningsåtgärder. På flera vägar i landet finns även ett fortsatt behov av åtgärder för att öka trafiksäkerheten och av miljöåtgärder. Det finns vidare ett generellt behov av mindre investeringar som underlättar flödena i trafiken, såsom nya eller förändrade påfarter, körfält etc.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen en satsning på väghållning med 0,95 miljarder kro- nor 2012 och 0,45 miljarder kronor 2013. Sats- ningen riktas i första hand mot underhållsåtgär- der, trafiksäkerhetshöjande åtgärder, miljöåtgär- der och mindre investeringar. Samhällsekono- miskt viktiga vägsträckor ska prioriteras.

Arbetsmarknadspaket

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god under 2010 och inledningen av 2011. Från års- skiftet har den säsongrensade arbetslösheten minskat med ca 0,4 procentenheter till 7,4 pro- cent i juli 2011. Under sommaren 2011 har dock återhämtningen på arbetsmarknaden gått lång- sammare. Prognosen visar att arbetslösheten kommer att öka till 7,8 procent i årsgenomsnitt 2012 och stanna kvar på ungefär samma nivå 2013.

Den prognostiserade ökningen av arbetslös- heten beror framför allt på förlängda arbetslös- hetstider, inte på att väsentligt fler bedöms bli uppsagda. Långtidsarbetslösheten är dock redan hög i sviterna efter finanskrisen, vilket är ett all- varligt problem både för de drabbade och för samhället i stort. Långtidsarbetslösa och grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. unga som träder in på arbetsmarknaden, har re- dan i utgångsläget en svår arbetsmarknadssitua- tion och riskerar att få det ännu svårare att finna arbete.

Regeringens satsningar omfattar därför både strukturella åtgärder för att motverka långtidsar- betslösheten och temporära åtgärder för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Sammanlagt uppgår de föreslagna satsningarna i

PROP. 2011/12:1

arbetsmarknadspaketet till 3,5 miljarder kronor 2012, 2,2 miljarder kronor 2013, 1,1 miljarder kronor 2014 och 0,4 miljarder kronor 2015. Re- geringen kan behöva återkomma om situationen på arbetsmarknaden försämras.

Strukturella åtgärder för en bättre arbetsförmedling

Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiska insatser ska riktas till de med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Detta är en rimlig priorite- ring, men regeringen bedömer ändå att fler åt- gärder bör vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Detta bör främst ske genom förmedlingsinsatser och en förbättrad uppföljning av de korttidsar- betslösas jobbsökande, men även i form av fler programplatser till de som riskerar långtidsar- betslöshet.

Erfarenheten visar att det finns positiva ef- fekter på individens chanser att hitta ett jobb när förmedlingsinsatser kombineras med kontroll av den arbetslöses arbetssökande. Samtidigt finns det indikationer på att Arbetsförmedlingens förmedlingsinsatser sker i alltför begränsad ut- sträckning och att kontrollen är för svag och sker för sällan. Stödet till och uppföljningen av jobbsökandet bör mot denna bakgrund utveck- las.

För att förbättra uppföljningen avsätts sär- skilda medel för att öka antalet personliga möten mellan arbetsförmedlaren och den arbetssö- kande. Tätare möten blir allt viktigare ju längre tid en person varit arbetslös eftersom chanserna att hitta ett jobb minskar. Som ett komplement avser regeringen reformera uppföljningsåtgär- derna så att de blir fler men mildare och därmed ett mer ändamålsenligt verktyg för Arbetsför- medlingen.

Arbetsförmedlaren har en avgörande roll i att bedöma vilka arbetslösa som har en hög risk att fastna i arbetslöshet och som därför behöver ti- diga insatser. För de individer som riskerar lång- tidsarbetslöshet bör det finnas en möjlighet att erbjuda tidiga insatser. Inledningsvis bör stödet huvudsakligen bestå av fördjupad förmedling, men även programplatser (t.ex. praktik och ut- bildning) bör kunna ges tidigt i arbetslöshetspe- rioden. Av denna anledning föreslås att fler pro- gramplatser tillförs. För att insatserna ska vara kostnadseffektiva bör den grupp som får fördju- pat stöd dock vara begränsad.

Samtidigt bör stödet till långtidsarbetslösa att finna ett arbete förbättras långsiktigt. Hittills har

65

PROP. 2011/12:1

inte en tillräcklig kvalitet och aktivitet uppnåtts i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Regeringen föreslår därför att re- surser tillförs för att öka handläggartätheten i jobb- och utvecklingsgarantins tidiga faser och i jobbgarantin för ungdomar. Handläggartätheten är avgörande för utformningen av de individuella åtgärderna samt de arbetsgivarkontakter som är av största vikt i jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också att personer utan ar- betslöshetsersättning ska ha samma kvalifice- ringstid till jobb- och utvecklingsgarantin som personer med arbetslöshetsersättning för att även dessa personer snabbare ska få det stöd de behöver för att hitta ett arbete. Arbetet inom ga- rantierna bör samtidigt bedrivas mer kostnads- effektivt än i dag.

Slutligen avser regeringen att ge en extern aktör i uppdrag att analysera Arbetsförmedling- ens resursanvändning för att öka myndighetens kostnadseffektivitet och möjliggöra att så stor del som möjligt av tillgängliga resurser kan läg- gas på möten med arbetssökande.

Sammantaget kommer dessa reformer att omfatta stora grupper arbetslösa.

Tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgär- der när arbetslösheten stiger

Det finns behov av tillfälliga åtgärder riktade mot de svaga grupperna på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ett antal tillfälliga åtgärder inom följande områden:

-under 2012 och 2013 ökas antalet platser i arbetsmarknadsutbildning och praktik ti- digt i arbetslöshetsperioden för personer som riskerar långtidsarbetslöshet,

-en satsning på fler i reguljär utbildning i form av tillfälligt fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan, en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbga- rantierna och återgår till studier på grunds- kole- eller gymnasienivå,

-ökat stöd till långtidsarbetslösa i form av tillfälligt ökade förmedlarresurser och mer aktiveringsinsatser i jobb- och utvecklings- garantin, fortsatt förkortad kvalificeringstid till nystartsjobb för äldre arbetslösa och en fortsatt förstärkning av det särskilda an- ställningsstödet under 2013, samt

-tillfälliga åtgärder i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin genom en ökning av arbetsförmedlarresurserna och införande av en möjlighet till arbetsmark- nadsutbildning samt ett särskilt anställ- ningsstöd med förhöjd handledarersättning.

Totalt uppgår volymerna i de föreslagna tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgärderna till 15 350 årsplatser 2012 och 8 550 årsplatser 2013 (se tabell 1.13).

Tabell 1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken

Årsplatser

2012

2013

2014

2015

Strukturella reformer

4 100

4 200

3 000

2 300

 

 

 

 

 

Tidiga insatser för dem som

 

 

 

 

riskerar långtidsarbetslöshet

2 200

2 600

1 600

900

Förbättra oförsäkrades till-

 

 

 

 

träde till jobb- och utveck-

 

 

 

 

lingsgarantin (JUG)

1 900

1 600

1 400

1 400

Tillfälliga förstärkningar

15 350

8 550

700

 

Nystartsjobb för äldre (kor-

 

 

 

 

tare kvalificeringstid)

500

1 100

 

 

Förlängning av förstärkt

 

 

 

 

särskilt anställningsstöd

 

3 000

500

 

Arbetsmarknadsutbildning i

 

 

 

 

sysselsättningsfasen (fas 3)

 

 

 

 

av JUG

1 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Höjt handledarstöd i särskilt

 

 

 

 

anställningsstöd i syssel-

 

 

 

 

sättningsfasen (fas 3) av

 

 

 

 

JUG

1 400

1 400

200

 

Praktikplatser

4 300

450

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadsutbildning

1 150

100

 

 

Fortsatt folkhögskolesats-

 

 

 

 

ning

1 000

1 000

 

 

Yrkesvux

5 000

1 000

 

 

 

 

 

 

 

Yrkeshögskolan

1 000

500

 

 

 

 

 

 

 

Summa

19 450

12 750

3 700

2 300

 

 

 

 

 

1.8.2Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft

Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

För att förenkla reglerna och för att uppnå posi- tiva samhällsekonomiska effekter, framför allt på den varaktiga sysselsättningen, föreslås att mer- värdesskattesatsen på restaurang- och catering-

66

tjänster (exklusive alkohol) sänks från dagens 25 till 12 procent fr.o.m. den 1 januari 2012. Arbete inom restaurangnäringen är för många en första kontakt med arbetsmarknaden, inte minst för grupper med hög arbetslöshet och svag förank- ring på arbetsmarknaden, som exempelvis ung- domar. Inom restaurangbranschen får många sitt första jobb och därmed en väg in till en bredare arbetsmarknad. Åtgärden innebär också en bety- dande förenkling av skattereglerna för berörda företag eftersom mervärdesskattesatsen för livsmedel och hotelltjänster redan är 12 procent. Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och sysselsätt- ning.

Skatteåtgärder för företagande och sparande

Förenkling av expertskatten

För att öka förutsebarheten och underlätta till- lämpningen av reglerna om expertskatt föreslås, som ett tillägg till nuvarande regler, en ny scha- blonregel. Denna innebär att en arbetstagare all- tid ska anses uppfylla villkoren om en viss kom- petens m.m., om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två pris- basbelopp det kalenderår då arbetet påbörjas (85 600 kronor för 2011).

Förändringar av 3:12-reglerna och av reglerna för enskilda näringsidkare

För att förbättra och förenkla för de företagare som omfattas av 3:12-reglerna höjs nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Det införs också ett tak på 90 inkomstbasbelopp för be- skattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. För enskilda näringsidkare höjs räntesatsen för posi- tiv räntefördelning, från statslåneräntan ökad med 5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter.

Investeringssparkonto och investeringsfonder

För att förenkla för privatpersoner att spara i di- rektägda aktier och andra värdepapper införs en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto.31

31 Den som sparar på ett investeringssparkonto beskattas inte för kapitalvinst och utdelning från tillgångar på kontot. Spararen slipper därför deklarera varje försäljning av värdepapper, och kan utan

PROP. 2011/12:1

I syfte att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten änd- ras också beskattningen av kapitalförsäkringar. För investeringsfonder och deras andelsägare er- sätts beskattningen på fondnivå med en scha- blonbeskattning av andelsägarna.

Avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling

Regeringen föreslår en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling.

Innovation, företagande och konkurrens

Innovation och företagande bidrar till den eko- nomiska tillväxten genom ökad produktivitet och sysselsättning. Statens roll är att avhjälpa marknadsmisslyckanden på ett sätt som skapar bättre förutsättningar för företagens möjligheter att utveckla produkt-, tjänste- och processinno- vationer. Även om Sverige investerar mycket i utbildning och forskning finns det indikationer som tyder på att dessa investeringar får ett alltför begränsat genomslag i nya varor och tjänster.32

Regeringen vill öka insatserna för att stimulera innovationskraften i det svenska samhället och föreslår därför åtgärder som syftar till att öka andelen innovativa företag och stimulera till ökad kommersialisering av forskningsresultat. Sammanlagt uppgår de föreslagna åtgärderna till 48 miljoner kronor 2012 och 26 miljoner kronor per år 2013–2015. Bland åtgärderna ingår en satsning på att Vinnova ska tillhandahålla stöd för innovationsupphandling till offentliga aktö- rer. Vidare föreslås att medel tillförs Statistiska Centralbyrån för utveckling av indikatorer för innovation och att medel tillförs för uppbyggnad av idébanker vid lärosäten för att hantera forsk- ningsresultat. Även möjligheten till att ansöka om patent på engelska utreds.

Som ett led i att stimulera förnyelse och att öka produktiviteten inom välfärdssektorn är det viktigt att främja ökad konkurrens och företa- gande. Regeringen avser bl.a. att ge Konkurrens- verket i uppdrag att analysera hur marknaderna utvecklas inom ramen för lagen (2008:962) om

skattekonsekvenser t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en låg schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- och kapitalförsäkringar.

32 Se exempelvis Innovation Union Scoreboard 2010 – The Innovation Union's performance scoreboard for Research and Innovation.

67

PROP. 2011/12:1

valfrihetssystem i kommunerna. Vidare avser re- geringen ge Tillväxtverket i uppdrag att stödja små aktörer på apoteksmarknaden. Regeringen avser också att genomföra åtgärder för att stärka konkurrenstillsynen och för att förbättra mark- anvisningen.

Åtgärdsprogram för utbildningssystemet

Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hår- dare internationella konkurrensen krävs ett ut- bildningsväsende av hög klass. Sverige har ett ut- bildningssystem som i många avseenden funge- rar väl, men det finns också tydliga tecken på kvalitetsbrister och svagheter (se vidare avsnitt 1.6.2). Det pågår ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Reger- ingen har sedan den tillträdde beslutat om en rad reformer inom utbildningsområdet. År 2011 och 2012 kommer att bli två av de mest reforminten- siva åren i den svenska utbildningshistorien. Re- geringen bedömer dock att det krävs ytterligare åtgärder och föreslår därför ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet om totalt 3,5 miljarder kronor 2012–2015.

Läraryrkets status och lärarnas kompetens stärks

Den viktigaste punkten bland de föreslagna re- formerna inom utbildningssystemet är att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets attraktions- kraft. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Inom läraryrket föreslår regeringen en karriärutvecklingsreform med ut- vecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. Syftet är att premi- era de bästa lärarna. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skol- lagen. Beslut om vem som ska anställas samt om ansvarsområden och arbetsinnehåll fattas av ar- betsgivaren. En given utgångspunkt för denna reform är att lönesättningen för lärare är en fråga för parterna. Reformerna innebär inte en över- gång till statlig lönepolitik. Anställningsvillkoren beslutas i sedvanlig ordning av arbetsgivaren och av parterna. För att genomföra reformen krävs samförstånd mellan staten och Sveriges Kom- muner och Landsting. Reformen är inte ett steg mot ett förstatligande av skolan. Av finansie- ringsprincipen följer att en lagreglering som ökar kommunernas åtaganden ska finansieras av sta- ten. För att täcka kostnaderna för reformen ut- går ett statsbidrag om 26 miljoner kronor 2012,

187 miljoner kronor 2013, 468 miljoner kronor

2014 och 749 miljoner kronor 2015. Fristående skolor ska ersättas på likvärdiga villkor som kommunala skolor.

För att öka kvaliteten i undervisningen behö- ver lärarnas utbildning och kompetens samt det pedagogiska ledarskapet utvecklas. Regeringen föreslår därför att ett andra lärarlyft genomförs för att möjliggöra att fler lärare blir behöriga i alla ämnen som de faktiskt undervisar i. Även en fortsättning på förskolelyftet föreslås. Vidare fö- reslås att det genomförs en fortbildningssatsning inom matematikdidaktiken.

Övriga reformer på utbildningsområdet

Inom ramen för utbildningspaketet föreslår re- geringen en rad åtgärder inom utbildningssyste- mets olika delar samt åtgärder för en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet.

Inom gymnasieskolan föreslår regeringen åt- gärder för att höja kvaliteten på yrkesprogram- men på gymnasiet genom att stärka det arbets- platsförlagda lärandet, förbättra handledarut- bildningen för dem som tar hand om eleverna samt genom att förstärka yrkeslärarnas fortbild- ning. Även Skolinspektionens tillsyn av det ar- betsplatsförlagda lärandet föreslås stärkas. Vidare föreslår regeringen att en satsning genomförs tillsammans med teknikbranschen för att möj- liggöra för studenter från vissa gymnasieprogram att praktisera på ett teknikföretag. Regeringen ökar stödet för entreprenörsskap i skolan.

Regeringen föreslår också reformer riktade mot universitet och högskolor i syfte att höja kvaliteten och genomströmningen i högskolan. Bland reformerna som föreslås ingår en omför- delning av högskoleplatser till hälso- och sjuk- vårds- samt ingenjörsutbildningar och en kvali- tetssatsning inom humaniora och samhällsveten- skap.

Slutligen är det viktigt att möjligheterna till uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet förbättras, inte minst mot bakgrund av den stora mängd reformer som beslutats under de senaste åren. Regeringen avser därför utvidga det nuvarande utbildningsuppdraget i instruk- tionen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering till att även omfatta utvärderingar av bl.a. effekterna på elevers resultat.

68

Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd m.m.

Ofta lönar det sig för dåligt eller inte alls för per- soner med ekonomiskt bistånd att ta ett arbete eller öka sin arbetstid. I syfte att minska margi- naleffekterna vid arbete föreslår regeringen att det genomförs en förändring av bestämningen av nivån för ekonomiskt bistånd där endast en del av arbetsinkomsten medräknas. De exakta for- merna för förändringen ska analyseras närmare och förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Utgiftseffekten bedöms bli 150 miljoner kronor 2013 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014.

Nyanlända invandrare är en grupp som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarkna- den. Regeringen avser därför att tillse att nyan- lända som påbörjat en etableringsplan får bibe- hålla hela sin etableringsersättning i samband med förvärvsarbete. Syftet är att öka incitamen- ten för nyanlända att arbeta under etableringsti- den.

Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige

Globaliseringen och den demografiska utveck- lingen utgör utmaningar för alla delar av Sverige, men graden av utmaning skiljer sig åt mellan olika regioner. Enligt regeringen måste det fin- nas förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som syftar till att förbättra förutsätt- ningarna för att driva företag samt arbeta och bo i lands- och glesbygd. Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna att utgifterna ökar med 380 miljoner kronor 2012 och 2013. År 2014 och 2015 är utgiftseffekten 315 respektive 65 miljo- ner kronor.

Exempel på åtgärder är fortsatt stöd till IT- infrastrukturutbyggnad och kanalisation, för- stärkt utveckling av landsbygdsturismen, insatser för att förbättra gruvindustrins möjligheter till investeringar, satsningar på förnybar energi samt förstärkt regionalt kulturstöd.

Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde ikraft 2009 och 2010, med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Reger- ingen avser att ge Boverket och Naturvårdsver-

PROP. 2011/12:1

ket i uppdrag att göra en översyn av utfall och tillämpning av det nya regelverket och vid behov föreslå förändringar. Förslaget innebär även en informations- och kompetensinsats vad gäller strandskyddsreglerna, kompletterat med ett pla- neringsstöd till landsbygdskommuner.

Regeringen föreslår också att garantireglerna för Bostadskreditnämnden ändras för att under- lätta nyproduktion av hus på landsbygden. 33

1.8.3Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del

Sjukvård och omsorg

Regeringen har genomfört åtgärder inom sjuk- vården och omsorgen som lett till betydande re- sultat i form av ökad tillgänglighet, en förbättrad tandvård och ökad patientsäkerhet. Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som vårdar och utvecklar redan genomförda reformer inom vissa av dessa områden. Utgångspunkten för de åtgärder som föreslås är att nyttan av föränd- ringarna ska tillfalla både patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av ökad effektivitet.

Sammantaget föreslås åtgärder på ca 390 mil- joner kronor per år 2012–2014 och ca 290 miljo- ner kronor fr.o.m. 2015 som innefattar:

-en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården,

-en satsning för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården som in- nebär att socialtjänsten får bättre förutsätt- ningar för att följa och stödja barn och ungdomar som är föremål för mer ingri- pande insatser inom socialtjänsten, t.ex. vård i familjehem eller på institutioner. Bland annat föreslås att varje placerat barn ska ha en ansvarig socialsekreterare,

-en satsning på att utveckla ett nationellt sä- kerhetsprogram för barn och unga i sam- hällsvård och att stärka uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården på nationell nivå,

33 Kanalisation innebär nedläggning av rör för bredband i samband med t.ex. utbyggnad av vattennät och vägar.

69

PROP. 2011/12:1

-en tillfällig resursförstärkning för att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården, bl.a. genom ett sär- skilt stimulansbidrag till landstingen för att på frivillig väg införa lagen (2008:962) om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård, samt

-en satsning på fortsatt arbete med att mot- verka hemlöshet.

Utöver dessa åtgärder föreslås också en justering av högkostnadsskydden för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel där de ökade avgiftsintäkterna beräknas uppgå till ca 0,5 miljarder kronor 2012 och till ca 1,0 miljard kronor per år fr.o.m. 2013. Dessa medel föreslås tillfalla landstingen och därmed bidra till att stärka hälso- och sjukvården.

Vårda sjukförsäkringen

Regeringen har sett över regelverket för sjukför- säkringen och aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition ett antal justeringar som syftar till att säkerställa att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. I denna proposition fö- reslår regeringen bl.a. att en regel införs som gör det möjligt för Försäkringskassan att bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån för fler än 550 dagar, om det på grund av den försäkrades sjuk- dom skulle framstå som oskäligt att inte göra så. Vidare föreslås att personer som lämnar den tidsbegränsade sjukersättningen, och som saknar eller har en låg sjukpenningrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller rehabiliteringspen- ning i särskilda fall samt ett boendetillägg, om deras arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd av sjukdom. Dessa personer får därmed en er- sättning som ligger i nivå med vad de tidigare hade med tidsbegränsad sjukersättning och bo- stadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning. Boendetillägget ska också kunna betalas ut under tiden i arbetslivsintroduktion. Vidare föreslås ökade resurser för tidiga och in- dividuella rehabiliteringsinsatser samt för åtgär- der inom arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning.

Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att arbeta och ökade möjligheter att ta sig tillbaka till sys- selsättning, bl.a. via aktiv rehabilitering. Översy-

nen och de föreslagna justeringarna har utgått från att bevara tydliga tidsgränser för en succes- sivt vidgad prövning av arbetsförmågan. Det ska finnas en bortre gräns för den förlängda sjuk- penningen och för att beviljas sjukersättning ska det finnas en stadigvarande nedsatt arbetsför- måga. Ersättningsprofilen inom sjukförsäkringen ska vidare vara utformad så att den successivt ökar incitamenten att övergå till arbete.

Regeringen anser det viktigt att tiden i sjuk- försäkringen används så aktivt som möjligt och att insatserna är anpassade till behoven hos den sjuke. Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen ska ha en aktiv samver- kan.

Det faktum att många unga uppbär aktivitets- ersättning är ett kvarstående problem inom sjukförsäkringen. En långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen kräver vi- dare analys och utredning och regeringen är därmed inte beredd att idag föreslås ett avskaf- fande av aktivitetsersättningen. Regeringen före- slår dock i denna proposition att personer som fyller 30 år, och som därmed lämnar aktivitetser- sättningen, ska erbjudas att med aktivitetsstöd delta i arbetslivsintroduktion. Även reglerna för sjukpenning och rehabiliteringspenning i sär- skilda fall samt för boendetillägg ska gälla denna grupp.

Sammanlagt innebär åtgärderna inom sjukför- säkringen att utgifterna ökar med 1,2 miljarder kronor 2012, 1,5 miljarder kronor 2013, 1,2 miljarder kronor 2014 och 0,8 miljarder kro- nor 2015.

Unga och barnfamiljer

I syfte att stärka enskildas ekonomiska förut- sättningar och hålla samman samhället föreslås vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt för- stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta samtidigt som incitamenten till arbete inte för- svagas i alltför stor utsträckning. Regeringen fö- reslår därför att bostadsbidraget förstärks för så- väl unga utan barn som för barnfamiljer. För unga utan barn höjs den procentuella ersätt- ningen för bostadskostnaden. För barnfamiljer sker förstärkningen genom en sänkning av den nedre gräns för bostadskostnader vid vilken bi- drag betalas ut. Samtidigt höjs det särskilda bi- draget för hemmavarande barn i bostadsbidraget,

70

vilket aviserades i budgetpropositionen för 2011. Förstärkningar av bostadsbidraget har god träff- säkerhet för att reducera den ekonomiska ut- sattheten samtidigt som de kan minska margi- naleffekterna genom att färre individer blir bero- ende av ekonomiskt bistånd, där marginaleffek- terna är högre. Sammantaget innebär de före- slagna åtgärderna att utgifterna ökar med drygt 0,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012.

Pensionärer

Regeringen har i flera steg sänkt skatten för pen- sionärer. Skattesänkningarna har gett betydande tillskott till pensionärer, inte minst till dem med låga pensioner. Regeringen vill ytterligare för- bättra ekonomin för de ålderspensionärer som har lägst ekonomisk standard. Regeringen före- slår därför att bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor i månaden och att gränsen för skälig levnadsnivå inom förmånerna särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs med motsvarande belopp. Genom en sådan höj- ning får de pensionärer som har de lägsta in- komsterna den största relativa förbättringen av sin disponibla inkomst. Utgiftseffekten av för- slaget är 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012.

Migrationspolitik

Överenskommelsen mellan regeringen och Mil- jöpartiet de gröna om ett gemensamt ansvarsta- gande för den samlade asyl- och migrationspoli- tiken innebär att Sverige ska ha en human asyl- politik och vara en fristad för dem som flyr un- dan förföljelse och förtryck.

Regeringens och Miljöpartiets gemensamma mål är därför att säkerställa en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Asylrätten ska värnas. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna, såsom arbets- kraftsinvandring, underlättas. Migrationens ut- vecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas.

Regeringen föreslår att medel för överens- kommelsen avsätts i denna proposition med en halvårseffekt om 0,85 miljarder kronor 2012 och 1,7 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013.

PROP. 2011/12:1

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

De insatser som ideella föreningar, organisatio- ner, samfund och andra aktörer i den ideella sektorn gör är viktiga för samhället. Som ett led i att stärka den ideella sektorn vill regeringen sti- mulera privatpersoners donationer genom infö- randet av en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

1.8.4Övriga reformer

Finansiell stabilitet

Erfarenheterna från finanskrisen som inleddes 2008 visar att det finns ett behov av att stärka den finansiella stabiliteten i Sverige. Den fort- satta oron på finansmarknaderna understryker detta behov. Centrala delar i detta arbete är en förstärkt och förbättrad tillsyn, striktare regel- verk och ett väl fungerande samarbete mellan be- rörda myndigheter över landsgränserna. För att förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande finansiellt system föreslår regeringen att Fi- nansinspektionen tillförs ökade resurser för till- syn, regelgivning, internationellt arbete och sta- tistik. Resurserna föreslås ökas successivt under 2012, 2013 och 2014. Från och med 2014 uppgår resursförstärkningen till 103 miljoner kronor per år, vilket innebär en ökning av myndighetens förvaltningsanslag med drygt 30 procent i för- hållande till 2011 års nivå.

Utöver detta tillförs Finansinspektionen drygt 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012 för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter på området. Dessa avgifter belastar i dagsläget myndighetens för- valtningsanslag. Det innebär således ett samlat tillskott fr.o.m. 2014 på 110 miljoner kronor till Finansinspektionen i förhållande till 2011 års nivå.

Finansinspektionen tar ut avgifter för den verksamhet som är anslagsfinansierad, med un- dantag för verksamheten som avser samordning av tillsyn för penningtvätt.

Energi och klimat

Sverige ska bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar, åtgärder för

71

PROP. 2011/12:1

att anpassa samhället till effekterna av ett föränd- rat klimat och satsningar på havsmiljön.

Regeringens sammanhållna energi- och kli- matpolitik innebär kraftfulla utsläppsminsk- ningar av växthusgaser och en väg ut ur beroende av fossila bränslen. Åtgärder för energieffektivi- sering är en viktig del i regeringens klimatpolitik. En effektivare användning av energi bidrar till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Regeringen an- ser därför att existerande program inom energi- effektiviseringsområdet bör förlängas under 2013 och 2014. Programmen omfattar bl.a. stöd till energi- och klimatrådgivning, teknikupp- handling och marknadsintroduktion av energi- effektiv teknik och marknadskontroll. Vidare fö- reslås en satsning på energiforskning genom ökade resurser för kommersialisering, utveckling och för demonstrationsanläggningar.

Supermiljöbilspremie införs

År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bilköpare bör stimuleras att teknikneutralt välja de bästa miljö- alternativen. Tekniken utvecklas nu snabbt och det finns ett behov att underlätta introduktionen av nya lösningar. Regeringen avser från den 1 ja- nuari 2012 därför att införa en ny supermiljö- bilspremie om 40 000 kronor per bil till inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid. Målgruppen för bidraget föreslås omfatta privat- personer, bilpooler, offentlig sektor samt före- tag, inkluderande taxibolag och biluthyrningsfö- retag. Den utvidgade målgruppen ska prövas ut- ifrån EU:s statsstödsregler.

Övriga skatteförslag

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar

För att driva fram den senaste och bästa tekni- ken vad gäller miljöfordon förlängs den tidsbe- gränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elekt- ricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol.

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor

Av förenklings- och administrativa skäl föreslås en höjning av den beloppsgräns över vilken ut-

gifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplat- sen får dras av. Beloppsgränsen föreslås höjas från 9 000 kronor till 10 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2012.

Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder

Förbättrade villkor för andrahandsuthyrning av bostäder kan stimulera utbudet på andrahands- marknaden. Regeringen föreslår därför en höj- ning av schablonavdraget vid upplåtelse av den egna bostaden från 18 000 kronor per år till 21 000 kronor per år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Regeringen föreslår dessutom en förlängning av lättnadsreglerna för oäkta bostadsrättsföreningar.

Höjd skatt på tobak

Som en delfinansiering av reformerna på skatte- området föreslås en höjning av tobaksskatterna fr.o.m. den 1 januari 2012, bl.a. en höjning av skatten på cigaretter med ca 8 procent och av skatten på snus med ca 11 procent. Skattehöj- ningarna bedöms ha en positiv effekt på folkhäl- san.

1.9Regeringens reformambitioner

Regeringens reformambitioner för mandatperio- den, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det uppstår ett varaktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.

Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt och särskild skatt för utomlands bosatta

Jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, en varaktigt ökad sysselsättning och för att göra det mer attraktivt med företagande. En ytterli- gare förstärkning av avdraget ökar antalet arbe- tade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på ar- betsmarknaden. Antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster bör minska. Detta skulle minska marginaleffek- terna, göra det mer lönsamt med utbildning och uppmuntra entreprenörskap. En förstärkning av jobbskatteavdraget förutsätter ett relativt stort reformutrymme. En förändring av jobbskatteav-

72

draget bör av förenklingsskäl och av administra- tiva skäl kombineras med en sänkning av den särskilda skatten för svenskar som är bosatta ut- omlands.

Skatt för pensionärer

Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen tre år i rad sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.

Det finns i dag ca 1,7 miljoner personer i Sve- rige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet öka till närmare 2 mil- joner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och utgör därmed en större andel av ålderspensionärerna högre upp i åldrarna.

Den genomsnittliga åldern för uttag av ålders- pension är ca 65 år och har i princip inte ändrats, trots den stigande medellivslängden. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer ga- rantipension till viss del. Av dem som i dag be- viljas ålderspension får ca 30 procent garanti- pension till någon del. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser olika ut beroende på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning. Sam- mantaget understiger den genomsnittliga dispo- nibla inkomsten för pensionärer den genom- snittliga disponibla inkomsten för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år.

Regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pen- sionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Stabilt finansiellt system

Det förebyggande arbetet med att skapa ett mer väl fungerande finansiellt system är centralt för regeringen. En allvarlig kris i det finansiella sy- stemet får stora negativa efterverkningar för hushåll och företag. Vidare visar de historiska erfarenheterna att de offentligfinansiella kostna- derna av att hantera en uppkommen finansiell kris kan vara mycket stora. En finansiell kris övergår ofta till en skuldkris. Ett stabilt finansi- ellt system utgör därför en förutsättning för en

PROP. 2011/12:1

positiv samhällsutveckling. Regeringen avser därför att fortsätta stärka förutsättningarna för att upprätthålla finansiell stabilitet i Sverige.

Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring

Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har minskat och fler på arbetsmarknaden står utan inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Ut- gångspunkten för en modern välfärdsstat bör vara att alla med fast förankring på arbetsmark- naden ska vara berättigade till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. I syfte att stärka männi- skors trygghet och stabiliteten på arbetsmarkna- den bör en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införas. Regeringen har under våren 2010 tillsatt den parlamentariska kommittén om hållbara för- säkringar vid sjukdom och arbetslöshet för att se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna långsiktigt kan förbättras för att bli samman- hållna, balanserade och hållbara, samt bidra till långsiktigt högre sysselsättning (dir. 2010:48). Regeringen vill införa en allmän obligatorisk in- komstförsäkring vid arbetslöshet.

När utredningen lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en ob- ligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis syfta till att förbättra ar- betsmarknadens funktionssätt och motverka en varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäk- ringen behöver ett effektivare kontroll- och sanktionssystem för att stärka drivkrafterna för arbetslösa att söka jobb.

Integration

Sverige är ett land som har en tradition av öp- penhet mot omvärlden. Nya influenser har ge- nom alla tider berikat Sverige kulturellt, ekono- miskt och kunskapsmässigt. Samtidigt finns det stora brister i systemen för invandrares etable- ring i samhället. Dessa återspeglas i hög arbets- löshet och sociala problem i storstädernas för- orter. De visar sig också i bristande skolresultat och diskriminering på arbetsmarknaden. Reger- ingen har genomfört flera reformer för att för- bättra integrationen.

Som ett led i arbetet med att förbättra integ- rationen på arbetsmarknaden har regeringen till- satt en utredning som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för fö- retag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner (dir. 2011:04). Målsättningen är att skapa jobb och öka sysselsättningen i områ- den där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt un-

73

PROP. 2011/12:1

derstiger det nationella genomsnittet. En annan målsättning är att det ska startas fler företag och att företag ska ges bättre förutsättningar att växa. Detta medför även s.k. grannskapseffekter av både ekonomisk och social art, som ytterligare bidrar till åtgärdens positiva effekter för samhäl- let. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 augusti 2012.

Arbetsrätt

Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen anser att grunderna för arbetsrätten bör bestå även framöver. Vissa grupper som t.ex. unga kan dock, till följd av utformningen av vissa delar av arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att genomföra mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. Regeringen vill introducera två särskilda anställningsformer för lärlingar som ska underlätta ungas inträde på ar- betsmarknaden. Frågan om en ny anställnings- form för den som går en gymnasial lärlingsut- bildning bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Vad gäller lärlingsprovanställningar kommer regeringen att tillkalla en särskild utre- dare.

Därutöver har regeringen för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om tvister i samband med uppsägning och lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid tvister om uppsägning kan begränsas. Syftet med dessa regeländringar ska vara att främja nyan- ställningar. Medlingsinstitutet kommer att ges i uppdrag att inrätta en informationstjänst om rå- dande regler om arbetsrätt och kollektivavtal.

I syfte att höja åldern för utträde från arbetsli- vet vill regeringen undersöka möjligheterna till att höja åldern för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Frågan utreds för närvarande i översynen av pensionsrelaterade åldergränser som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 april 2013 (dir. 2011:34).

Företagande och konkurrens

Regeringen har som fortsatt ambition att för- bättra företagsklimatet och villkoren för företa- gande, investeringar och sysselsättning.

Som ett led i detta arbete har regeringen till- satt en kommitté som ska se över företagsbe- skattningen, Företagsskattekommittén (dir 2011:1). Kommittén ska bl.a. undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskka-

pital i bolagssektorn och att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Skattereglerna ska utformas så att invester- ingar och sysselsättning gynnas. I uppdraget in- går också att ta fram förslag som breddar bolags- skattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning av bolagsskattesatsen. Vidare ska kommittén undersöka möjligheterna att införa skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommittén ska även se över reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser samt analysera om det bör införas en källskatt på räntebetalningar. Uppdra- get ska slutredovisas senast den 1 november 2013 men redan under 2012 ska kommittén lämna två delbetänkanden. Senast den 31 januari 2012 ska kommittén lämna förslag på skattein- citament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital och senast den 1 oktober 2012 ska kom- mittén redovisa frågan om skatteincitament för forskning och utveckling.

En väl fungerande konkurrens är en grund- förutsättning för att företagen ska utveckla nya produkter, ny teknik och nya produktionsmeto- der. Regeringen har därför öppnat nya områden för konkurrens, framför allt inom välfärdsområ- det, och detta arbete fortsätter framöver.

Utbildning

Sverige ska ha en skola och utbildning i världs- klass. Regeringen har redan genomfört en mängd reformer inom utbildningsområdet och detta arbete fortsätter. Att ge alla barn och unga möjlighet till en god utbildning ökar deras livs- chanser genom större möjligheter att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället.

Forskning och innovation

Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste den svenska konkurrenskraften främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll. I interna- tionella jämförelser av länders innovationsklimat ligger Sverige sedan många år bland de främsta. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och in- novationsproposition som innebar beslut om ett resurstillskott på 5 miljarder kronor i nivå fram till 2012 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). En ny forsknings- och inno- vationsproposition planeras att läggas under mandatperioden. Inriktningen för forskningspo- litiken bör vara att stärka Sveriges ställning som forsknings- och innovationsnation och därmed stärka konkurrenskraften. Propositionen kom-

74

mer att inriktas mot att stärka kvaliteten i forsk- ningen för att skapa förutsättningar för en forskning av hög internationell klass och öka in- novationsförmågan i det svenska samhället. Un- der 2011 har regeringen även inlett arbetet med en innovationsstrategi i syfte att förbättra inno- vationsklimatet i det svenska samhället.

Infrastruktur

Samhällsekonomiskt lönsamma infrastruktur- investeringar ger snabbare och effektivare per- son- och godstransporter. Investeringar i effek- tivare persontransporter ökar möjligheterna för människor att hitta attraktiva arbetsplatser inom pendlingsavstånd och för företag att verka i hela landet samt att anställa medarbetare med rätt kompetens. Väl fungerande transporter är där- med av stor betydelse för näringslivets konkur- renskraft och för investeringsklimatet.

Regeringen beslutade 2010 om en trafikslag- sövergripande nationell plan som innehåller satsningar på närmare 500 miljarder kronor för perioden 2010–2021. I och med detta höjdes an- slagen med 3,9 miljarder kronor per år. Omfat- tande resurstillskott erhålls därtill genom bru- kar- och medfinansiering. Under den gångna mandatperioden har också tidigare lån amorte- rats av, vilket har frigjort ytterligare medel. I denna proposition föreslås satsningar om ytterli- gare 5 miljarder kronor 2012-2013 på framför allt drift, underhåll och mindre investeringar i väg- och järnvägsnätet. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att sä- kerställa de framtida behoven av åtgärder inom transportsystemet.

Fler bostäder

En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. På flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. För att det ska byggas fler bostäder behövs en bättre fungerande konkur- rens på byggmarknaden och det måste bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första grund för detta ge- nom reformeringen av hyressättningssystemet i bred enighet med parterna. Denna reform ligger fast. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den svenska bostads- marknaden kommer att prövas. En särskild utre- dare kommer att analysera förutsättningarna för uthyrning av bostäder.

PROP. 2011/12:1

Rättsväsendet

Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för människors trygghet och är därmed en viktig del av välfärdssamhället. Stora satsningar har gjorts inom området under den gångna mandatperio- den och arbetet med att implementera dessa på- går. Trycket på rättsväsendet är samtidigt fort- satt högt och det finns ett stort behov av att fortsätta arbetet med att effektivisera och mo- dernisera rättsväsendet under mandatperioden.

Trygg välfärd för alla

Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Den gemensamt finansierade välfärden ska komma alla till del och hålla högsta möjliga kva- litet. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering. Genom en bra och offent- ligt finansierad vård och omsorg utjämnas livs- villkoren mellan människor.

Välfärden ska säkras även i framtiden. För- skjutningar i befolkningens åldersstruktur gör att yrkesverksamma i framtiden måste kunna fi- nansiera vård och omsorg åt allt fler äldre. I framtiden kommer var femte svensk att vara över 65 år. Den demografiska utvecklingen in- nebär sannolikt att efterfrågan på offentligt fi- nansierade välfärdstjänster ökar. Vidare kan ef- terfrågan på sådana tjänster öka när levnadsstan- darden stiger. Det kommer att ställa stora krav på våra välfärdssystem, vårt samhälle och på hur vi ser på arbete i livets olika skeden.

Jämställdhet

Sverige har kommit långt med att skapa ett jäm- ställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar inte bara ökad personlig frihet, utan också högre tillväxt och utveckling. Trots att Sverige har kommit långt ifråga om jämställdhet finns dock alltjämt såväl synlig som osynlig diskriminering, låg representation och skiftande villkor för kvin- nor och män att fullt ut delta i samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera hur politiken på bästa sätt kan bidra till ökad jäm- ställdhet. Regeringens satsningar på jämställdhet fortsätter. Jämställdhetsarbetet i skolor, insat- serna för våldsutsatta kvinnor och kampen mot prostitution är några viktiga inslag.

Klimatpolitik

Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige är och ska vara ett föregångsland för g