Regeringens proposition 2011/12:1
Budgetpropositionen för 2012
Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor
Regeringens proposition 2011/12:1
Budgetpropositionen för 2012
Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2012.
Stockholm den 15 september 2011
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2012 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak och förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2011 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.
I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2012.
PROP. 2011/12:1
Förslag till statens budget för 2012
Utgifter
Tusental kronor
Utgiftsområde |
1 |
Rikets styrelse |
11 808 950 |
Utgiftsområde |
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
13 358 542 |
Utgiftsområde |
3 |
Skatt, tull och exekution |
10 178 582 |
Utgiftsområde |
4 |
Rättsväsendet |
37 870 897 |
Utgiftsområde |
5 |
Internationell samverkan |
2 023 930 |
Utgiftsområde |
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
45 578 001 |
Utgiftsområde |
7 |
Internationellt bistånd |
30 263 823 |
Utgiftsområde |
8 |
Migration |
9 067 976 |
Utgiftsområde |
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
60 078 114 |
Utgiftsområde |
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
93 352 610 |
Utgiftsområde |
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
41 059 712 |
Utgiftsområde |
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
76 717 258 |
Utgiftsområde |
13 |
Integration och jämställdhet |
8 373 853 |
Utgiftsområde |
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
70 475 708 |
Utgiftsområde |
15 |
Studiestöd |
22 183 822 |
Utgiftsområde |
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
54 476 283 |
Utgiftsområde |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
12 299 705 |
Utgiftsområde |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt |
1 152 414 |
|
|
konsumentpolitik |
|
Utgiftsområde |
19 |
Regional tillväxt |
3 398 701 |
Utgiftsområde |
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
5 025 102 |
Utgiftsområde |
21 |
Energi |
2 872 519 |
Utgiftsområde |
22 |
Kommunikationer |
43 060 712 |
Utgiftsområde |
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
17 732 511 |
Utgiftsområde |
24 |
Näringsliv |
6 011 914 |
Utgiftsområde |
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
85 075 085 |
Utgiftsområde |
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
21 870 000 |
Utgiftsområde |
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
31 291 127 |
Summa utgiftsområden |
|
816 657 851 |
|
Minskning av anslagsbehållningar |
|||
Summa utgifter |
|
|
813 843 752 |
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
120 500 |
||
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
|
445 000 |
|
Summa |
|
|
814 409 252 |
4
PROP. 2011/12:1
Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttyp 1000 |
Statens skatteinkomster |
813 302 695 |
Inkomsttyp 2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
49 220 188 |
Inkomsttyp 3000 |
Inkomster av försåld egendom |
15 000 000 |
Inkomsttyp 4000 |
Återbetalning av lån |
1 361 102 |
Inkomsttyp 5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
11 305 000 |
Inkomsttyp 6000 |
Bidrag m.m. från EU |
12 968 743 |
Inkomsttyp 7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|
Inkomsttyp 8000 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto |
0 |
Summa inkomster |
|
833 113 027 |
Beräknat lånebehov |
|
|
|
Summa |
814 409 252 |
5
PROP. 2011/12:1
Innehållsförteckning
............................................................................................................. |
|||
|
1.1 .............................. |
Politiska utgångspunkter och sammanfattning |
|
|
1.1.1 .................................................................................... |
Tid för ansvar |
|
|
1.1.2 ............................................................................. |
Försämrad tillväxt |
|
|
1.1.3 ............. |
Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet |
|
|
1.1.4 ....................................... |
Åtgärder i budgetpropositionen för 2012 |
|
|
1.1.5 ......................................... |
Regeringens fortsatta reformambitioner |
|
|
1.2 ........................................................................................... |
Inledning |
|
|
1.3 ....................................................... |
Utsikterna för svensk ekonomi |
|
|
1.3.1 ........................................... |
Stor oro på de finansiella marknaderna |
|
|
1.3.2 ........................................................................ |
Dämpad tillväxt 2012 |
|
|
1.3.3 ................................... |
Långsam återhämtning på arbetsmarknaden |
|
|
1.3.4 ................................ |
Riskerna för en svagare utveckling dominerar |
|
|
1.4 ................................................................... |
De offentliga finanserna |
|
|
1.4.1 ..................................................... |
Balans i det finansiella sparandet |
|
|
1.4.2 .................................................................. |
Minskat reformutrymme |
|
|
1.4.3 ........................................................................ |
Utgiftstaket för 2015 |
|
|
1.5 ................................................................. |
Utmaningar för stabilitet |
|
|
1.5.1 .......................................................... |
Behov av säkerhetsmarginaler |
|
|
1.5.2 ................................................. |
Utmaningar för finansiell stabilitet |
|
|
1.6 ............................. |
Utmaningar för fler i arbete och hållbar tillväxt |
|
|
1.6.1 ....................................................................................... |
Fler i arbete |
|
|
1.6.2 ................................................... |
Ett högklassigt utbildningssystem |
|
|
1.6.3 ............................................................................. |
Stärkt företagande |
|
|
1.7 ..................... |
Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del |
|
|
1.7.1 ................................................ |
Fler i arbete ger jämnare fördelning |
|
|
1.7.2 ...................................... |
Sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet |
|
|
1.8 ........................................................... |
Åtgärder i denna proposition |
|
|
1.8.1 ............................................. |
Åtgärder för att möta inbromsningen |
1.8.2Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt
|
|
konkurrenskraft ................................................................................ |
|
|
Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del .......................... |
||
|
Övriga reformer................................................................................ |
||
|
Regeringens reformambitioner........................................................ |
||
|
Effekter av regeringens politik......................................................... |
||
|
Sysselsättningseffekter av regeringens politik ................................ |
||
|
Fördelningseffekter av regeringens politik ..................................... |
||
Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................... |
7
PROP. 2011/12:1
.............................................................................................................. |
|||
|
3.1 ........................................ |
Förslag till lag om investeringssparkonto |
3.2Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid
|
skattereduktion för gåva.................................................................... |
|
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ....... |
||
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ....... |
3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)..................................................... |
3.6Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)........................................................ |
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt................................................................................... |
3.8Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
|
lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ......................... |
|
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)................ |
3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................ |
3.11Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
|
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel............. |
|
Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).... |
3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
|
löneavgift.......................................................................................... |
|
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).... |
3.15Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
|
lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ..................... |
|
|
||
|
Forskarskattenämnden.................................................................... |
|
Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)........... |
3.18Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter................................................................................ |
3.19Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
|
självdeklarationer och kontrolluppgifter........................................ |
|
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.................... |
||
Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).... |
3.22Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt ..173
3.23Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från
skatt vid import, m.m...................................................................... |
|
|
tobaksvaror och energiprodukter ................................................... |
|
Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak ..................... |
|||
|
Kriterier för en väl avvägd finanspolitik ........................................ |
4.1.1Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull
finanspolitik ..................................................................................... |
4.1.2Principer för avstämning av finanspolitiken mot
|
överskottsmålet................................................................................ |
|
Principer för avstämning av finanspolitiken mot utgiftstaket...... |
||
Uppföljning av överskottsmålet..................................................... |
||
Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen ..................................... |
||
Framåtblickande analys av måluppfyllelsen................................... |
8
|
|
PROP. 2011/12:1 |
Bedömning av reformutrymmet.................................................... |
||
Finanspolitikens effekter på efterfrågan ....................................... |
||
Uppföljning av utgiftstaket för staten........................................... |
4.5Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten
|
|
samt förslag till utgiftstak för staten 2015..................................... |
|
|
Tekniska justeringar av utgiftstaket .............................................. |
||
|
Utgiftstaket för staten 2015........................................................... |
||
Den makroekonomiska utvecklingen ............................................................... |
|||
|
Internationell och finansiell ekonomi ........................................... |
||
|
Svensk efterfrågan........................................................................... |
||
|
Produktion och produktivitet i näringslivet ................................. |
||
|
Arbetsmarknad ............................................................................... |
||
|
Löner ............................................................................................... |
||
|
Inflation och svenska räntor .......................................................... |
||
|
Risker och alternativscenarier........................................................ |
5.8Jämförelse med den makroekonomiska prognosen i 2011 års
|
|
ekonomiska vårproposition............................................................ |
|
Skattefrågor......................................................................................................... |
|||
|
Riktlinjer för skattepolitiken ......................................................... |
||
|
|
||
|
Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar .................................... |
||
|
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
|
Bakgrund ......................................................................................... |
||
|
Gällande regler................................................................................ |
||
|
Utvecklingen av miljöanpassade bilar och drivmedel................... |
||
|
Överväganden och förslag.............................................................. |
||
|
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
|
Förenklad expertskatt .................................................................... |
||
|
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
|
Bakgrund ......................................................................................... |
||
|
Gällande rätt.................................................................................... |
||
|
Kritik som framförts ...................................................................... |
||
|
Andra länder.................................................................................... |
||
|
Ökad förutsebarhet ........................................................................ |
||
|
Förfarandet ..................................................................................... |
||
|
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................ |
||
|
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
|
Höjd beloppsgräns för avdrag för resor........................................ |
||
|
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
|
Överväganden och förslag.............................................................. |
||
|
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
|
|
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m........................ |
|
|
Förändrade nivåer för socialavgifter.............................................. |
||
|
Justering av procentsats för förskott av egenavgifter................... |
||
|
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
|
Bakgrund ......................................................................................... |
||
|
Procentsatsen höjs.......................................................................... |
||
|
Konsekvensanalys........................................................................... |
9
PROP. 2011/12:1
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter........... |
||
|
||
|
prisutveckling (indexering)............................................................. |
|
Övriga frågor på energi- och miljöskatteområdet......................... |
||
Energiskatt på el i norra Sverige..................................................... |
||
Beskattning av biodrivmedel .......................................................... |
||
Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift ................... |
||
Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor ......... |
||
Tobaksskatt ..................................................................................... |
||
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Gällande rätt .................................................................................... |
||
Höjd skatt på tobak ........................................................................ |
||
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................. |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Övriga frågor på punktskatteområdet ........................................... |
||
Reklamskatten ................................................................................. |
||
Skatt på konsumtion – mervärdesskatt...................................... |
||
Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster ............................ |
||
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Gällande rätt .................................................................................... |
||
Skattesatser ...................................................................................... |
||
Svensk rätt.................................................................................. |
||
Begreppet restaurang- och cateringtjänster................................... |
||
Högsta förvaltningsdomstolens praxis .................................... |
||
Förarbetsuttalanden .................................................................. |
||
Spritdrycker, vin och starköl .......................................................... |
6.11.3Reducerad mervärdesskattesats för restaurang- och
|
cateringtjänster ................................................................................ |
|
Gällande rätt .................................................................................... |
||
Ny bestämmelse i inkomstskattelagen........................................... |
||
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................. |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Övriga frågor på mervärdesskatteområdet .................................... |
||
Mervärdesskatt vid import.............................................................. |
||
Mervärdesskatt och den ideella sektorn......................................... |
||
|
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter ........ |
|
Investeringssparkonto m.m............................................................ |
||
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
En ny schablonbeskattad sparform................................................ |
||
Bakgrund.......................................................................................... |
||
Vissa uttryck.................................................................................... |
||
Schablonbeskattat sparande införs................................................. |
||
Investeringssparkonto..................................................................... |
||
Avtal om investeringssparkonto och dess parter .......................... |
||
Finansiella instrument på investeringssparkonto.......................... |
||
Investeringstillgångar...................................................................... |
10
|
|
PROP. 2011/12:1 |
Kontofrämmande tillgångar........................................................... |
||
Insättning och uttag av kontanta medel........................................ |
6.13.2.10Allmänt om överföring av finansiella instrument efter
6.13.3.7Inbetalning av utländsk valuta och överföring av finansiella
|
instrument till investeringssparkonto............................................ |
|
Tioårsregeln och kupongskatt ....................................................... |
||
Genomsnittsmetoden m.m. ........................................................... |
||
Avräkning av utländsk skatt........................................................... |
||
Beskattning av kapitalförsäkring ................................................... |
||
Gällande rätt.................................................................................... |
6.13.4.2Utgångspunkter för en ändrad beskattning av
|
kapitalförsäkring ............................................................................. |
|
Kapitalunderlag för kapitalförsäkring ........................................... |
||
Schablonavkastning på sparande i kapitalförsäkring .................... |
||
Övrigt .............................................................................................. |
||
Självdeklarationer och kontrolluppgifter ...................................... |
||
Gällande rätt.................................................................................... |
6.13.5.2Kontrolluppgifter om investeringssparkonton och
|
kapitalförsäkringar .......................................................................... |
|
Kontrolluppgifter om investeringssparkonton....................... |
6.13.5.2.2Kontrolluppgifter om kapitalförsäkring och avtal om
|
tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring....... |
|
Annan uppgiftsskyldighet.............................................................. |
||
Slopad kontrolluppgiftsskyldighet ................................................ |
6.13.5.5Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt
avseende innehav av investeringssparkonto .................................. |
11
PROP. 2011/12:1
Skatteförfarandelagen ..................................................................... |
||
Skatteverkets information .............................................................. |
||
Schablonintäkt och vissa bidragssystem ........................................ |
||
Ikraftträdande.................................................................................. |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Ekonomiska frågor, särskilt offentligfinansiella effekter ............. |
||
Investeringssparkonto............................................................... |
||
Kapitalförsäkringar.................................................................... |
||
Övriga offentligfinansiella effekter .......................................... |
6.13.8.2Effekter för Skatteverket och de allmänna
|
förvaltningsdomstolarna ................................................................. |
|
Effekter för företag och enskilda ................................................... |
||
Effekter för företag ................................................................... |
||
Effekter för enskilda ....................................................................... |
6.14Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras
|
andelsägare ....................................................................................... |
|
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Bakgrund och gällande rätt............................................................. |
||
Allmänt om investeringsfonder...................................................... |
||
Lagen (2004:46) om investeringsfonder .................................. |
||
Beskattningen .................................................................................. |
||
Svenska investeringsfonder....................................................... |
||
Utländska investeringsfonder................................................... |
||
Beskattningen av svenska andelsägare...................................... |
||
Beskattningen av utländska andelsägare .................................. |
||
Självdeklarationer och kontrolluppgifter....................................... |
||
Särskild självdeklaration för svenska investeringsfonder........ |
||
Kontrolluppgifter för andelsägare i investeringsfonder.......... |
||
Undvikande av internationell dubbelbeskattning ......................... |
6.14.3Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder och
|
schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder ............. |
|
Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder.................. |
||
Schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder ............ |
||
Den tekniska lösningen................................................................... |
||
Schablonintäktens beräkning.......................................................... |
||
Kupongskatt .................................................................................... |
||
Självdeklarationer och kontrolluppgifter....................................... |
||
Självdeklarationer ............................................................................ |
6.14.5.1.1Deklarationsskyldighet för fondbolag, förvaltningsbolag
|
och förvaringsinstitut................................................................ |
|
Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt..... |
||
Beloppsgräns för deklarationsskyldighet................................. |
||
Kontrolluppgifter............................................................................ |
||
Skatteförfarandelagen ..................................................................... |
||
Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt.............. |
||
Stiftelser m.fl. .................................................................................. |
||
Schablonintäkt och vissa bidragssystem ........................................ |
||
Förslagets effekter på vissa rättsområden...................................... |
||
Begränsat skattskyldiga................................................................... |
||
Undvikande av internationell dubbelbeskattning ......................... |
12
PROP. 2011/12:1
6.14.9.3Livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut,
|
pensionsstiftelser m.fl..................................................................... |
|
Skatteverkets information.............................................................. |
||
Ikraftträdande ................................................................................. |
||
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
Offentligfinansiella effekter........................................................... |
||
Effekter för Skatteverket, domstolar, företag och enskilda........ |
6.15Förenklingar och förbättringar i
|
för enskilda näringsidkare............................................................... |
|
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
Förändringar i |
||
Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln...................................... |
||
En takregel för utdelning ............................................................... |
||
Upplägg med hjälp av förenklingsregeln....................................... |
||
Upplägg med inte varaktiga tillskott............................................. |
||
Upplägg med lönebolag.................................................................. |
||
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
Höjd räntefördelningsränta ........................................................... |
||
Överväganden och förslag.............................................................. |
||
Konsekvensanalys........................................................................... |
||
Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet .......................... |
||
Ärendet och dess beredning........................................................... |
||
Gällande rätt.................................................................................... |
||
Om avdrag för gåvor m.m.............................................................. |
||
Om avdrag för inkomsternas förvärvande och bibehållande ....... |
6.16.2.3Beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade
|
trossamfund..................................................................................... |
|
Överväganden och förslag.............................................................. |
||
Skattereduktion för gåvor bör införas........................................... |
||
Särskilt om det nya skatteförfarandet ........................................... |
||
Godkännande av gåvomottagare.................................................... |
6.16.3.4Förutsättningar för godkännande som gåvomottagare för
|
gåvor till ideell verksamhet............................................................. |
|
Utländska mottagare ...................................................................... |
6.16.3.6Godkännande av gåvomottagare och tillsyn över godkända
|
gåvomottagare ................................................................................. |
|
Ansökan om godkännande....................................................... |
||
Giltighetstid och förlängning................................................... |
||
Ansöknings- och årsavgifter .................................................... |
||
Förelägganden och personligt sammanträffande.................... |
||
Återkallelse av godkännande.................................................... |
||
Kontrollavgift............................................................................ |
6.16.3.7Sekretess och tillhandahållande av information om godkända
|
gåvomottagare ................................................................................. |
|
Kontrolluppgifter ........................................................................... |
||
Vilka som kan få skattereduktion.................................................. |
||
Gåvans beskaffenhet....................................................................... |
||
Underlag för skattereduktion och skattereduktionens storlek .. |
||
Omprövning och överklagande, m.m........................................... |
||
Författningsteknisk lösning och ikraftträdande.......................... |
13
PROP. 2011/12:1
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Vissa bostadsbeskattningsfrågor .................................................... |
||
Lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag................ |
||
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Överväganden och förslag .............................................................. |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder ........ |
||
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Gällande rätt .................................................................................... |
||
Höjt schablonavdrag ....................................................................... |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
|
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter .......................... |
6.18Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och
|
utveckling......................................................................................... |
|
Ärendet och dess beredning ........................................................... |
||
Bakgrund.......................................................................................... |
||
Överväganden och förslag .............................................................. |
||
Konsekvensanalys............................................................................ |
||
Övriga frågor på företagsskatteområdet........................................ |
||
|
Övriga skattefrågor ......................................................................... |
|
Skatteadministrativa frågor............................................................. |
||
Skatteförfarandet............................................................................. |
||
Indrivningsfrågor ............................................................................ |
||
Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning ....................... |
||
Författningskommentar ................................................................. |
||
Förslaget till lag om investeringssparkonto................................... |
6.22.2Förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid
skattereduktion för gåva.................................................................. |
6.22.3Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..514
6.22.4Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..515
6.22.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)..................................................... |
6.22.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
kupongskattelagen (1970:624)........................................................ |
6.22.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt .............................................................................. |
6.22.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
|
lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ......................... |
|
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)............. |
6.22.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel ................................................ |
6.22.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i
|
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel............. |
|
|
||
|
(1994:200) ....................................................................................... |
6.22.13Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift.......................................................................................... |
6.22.14Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) ....................................................................................... |
6.22.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring
i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor ................... |
14
PROP. 2011/12:1
6.22.16Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om
|
Forskarskattenämnden ................................................................... |
|
Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)....... |
6.22.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning
av socialavgifter ............................................................................... |
6.22.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
|
självdeklarationer och kontrolluppgifter....................................... |
|
Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken................ |
6.22.21Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
(2011:000)....................................................................................... |
6.22.22Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt ...................................................................................... |
6.22.23Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.............................................................. |
6.22.24Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om
|
|
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, |
|
|
|
tobaksvaror och energiprodukter .................................................. |
|
7 |
Inkomster |
............................................................................................................ |
555 |
|
7.1 |
Offentliga sektorns skatteintäkter ................................................ |
555 |
|
7.1.1 ................................................................................. |
Skatt på arbete |
556 |
|
7.1.2 ................................................................................ |
Skatt på kapital |
560 |
|
7.1.3 ............................................ |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
562 |
|
7.1.4 ................................................................................... |
Skattekvoten |
563 |
|
7.2 .......................................................... |
Inkomster på statens budget |
563 |
|
7.2.1 .............................................................................. |
Skatteinkomster |
563 |
|
7.2.2 ............................................................................ |
Övriga inkomster |
563 |
|
7.2.3 ............................................. |
Ändrad redovisning av inkomsttitlar |
565 |
7.3Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska
|
|
vårproposition och uppföljning av statens budget för 2010 |
|
|
|
och 2011 ........................................................................................... |
566 |
|
7.3.1 |
Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska |
|
|
|
vårproposition ................................................................................. |
566 |
|
7.3.2 |
Uppföljning av statens budget för 2010 och 2011 ........................ |
568 |
8 |
Utgifter |
............................................................................................................... |
573 |
|
8.1 ............ |
Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter |
573 |
|
8.1.1 ..................................................................... |
Utgiftsramar för 2012 |
574 |
|
8.1.2 ......................................................................... |
Utgifter |
575 |
|
8.1.3 ............ |
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna |
578 |
8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års
|
ekonomiska vårproposition............................................................ |
584 |
8.2.1 |
Nya föreslagna och aviserade reformer för |
586 |
8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2011 års ekonomiska
|
vårproposition ................................................................................. |
601 |
8.2.3 |
Pris- och löneomräkning................................................................ |
603 |
8.3Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade
|
|
utgifter 2011 .................................................................................... |
604 |
|
8.3.1 |
Utgiftsprognos 2011....................................................................... |
604 |
9 |
Det ekonomiska läget i kommunsektorn ......................................................... |
613 |
|
|
9.1 |
Inledning och förutsättningar........................................................ |
613 |
15
PROP. 2011/12:1
9.2 |
Kommunsektorns inkomster ......................................................... |
614 |
9.2.1 |
Kommunsektorns skatteintäkter ................................................... |
615 |
9.2.2 |
Statsbidrag ....................................................................................... |
616 |
9.3 |
Kommunsektorns utgifter.............................................................. |
616 |
9.3.1 |
Kommunal konsumtion i löpande priser ....................................... |
617 |
9.4Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat i
|
kommunsektorn .............................................................................. |
618 |
9.5 |
Kommunalt finansierad produktion av varor och tjänster ........... |
619 |
9.5.1 |
Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser.................... |
620 |
9.5.2 |
Kommunalt finansierad sysselsättning .......................................... |
620 |
9.6 |
Demografi och kostnader i skola och omsorg............................... |
622 |
9.7Beräkningarna i budgetpropositionen för 2012 jämfört med
|
|
beräkningarna i 2011 års ekonomiska vårproposition................... |
625 |
10 |
Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ............ |
629 |
|
|
10.1 |
Utgifts- och inkomstförändringar ................................................. |
630 |
|
10.2 |
Den offentliga sektorns finanser.................................................... |
631 |
|
10.2.1 |
Statens finanser................................................................................ |
633 |
|
10.2.2 |
Ålderspensionssystemet ................................................................. |
637 |
|
10.2.3 |
Kommuner och landsting ............................................................... |
638 |
|
10.3 |
Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen.................... |
639 |
|
10.3.1 |
Den ekonomiska ställningen .......................................................... |
639 |
|
10.3.2 |
Skuldutvecklingen ........................................................................... |
641 |
|
10.4 |
Jämförelse med 2011 års ekonomiska vårproposition .................. |
643 |
10.4.1Den offentliga sektorns finanser jämfört med 2011 års
ekonomiska vårproposition ............................................................ |
643 |
10.4.2Statens budgetsaldo jämfört med 2011 års ekonomiska
vårproposition.................................................................................. |
644 |
10.5Finansiellt sparande i EU, Japan och Förenta staterna samt
|
|
bruttoskuld i |
645 |
11 |
Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................ |
649 |
|
|
11.1 |
Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital.............. |
649 |
|
11.1.1 |
Låneramar för 2012 ......................................................................... |
649 |
|
11.1.2 |
Räntekontokrediter för 2012.......................................................... |
651 |
|
11.1.3 |
Statlig utlåning................................................................................. |
652 |
|
11.1.4 |
Övriga kreditramar.......................................................................... |
653 |
|
11.2 |
Statliga garantier.............................................................................. |
653 |
|
11.3 |
Beställningsbemyndiganden ........................................................... |
655 |
|
11.4 |
Bemyndigande att överskrida anslag.............................................. |
657 |
12 |
Granskning av finanspolitiken och ekonomisk styrning.................................. |
661 |
|
|
12.1 |
Granskning av finanspolitiken........................................................ |
661 |
|
12.1.1 |
EU 2020 och den europeiska terminen.......................................... |
661 |
|
12.1.2 |
Finanspolitiska rådet....................................................................... |
665 |
|
12.2 |
Ekonomisk styrning........................................................................ |
669 |
|
12.2.1 |
Resultatstyrningen .......................................................................... |
669 |
|
12.2.2 |
Den finansiella styrningen .............................................................. |
670 |
|
12.2.3 |
Rätt utbetalningar från välfärdssystemen ...................................... |
670 |
|
12.2.4 |
Intern styrning och kontroll samt internrevision ......................... |
673 |
|
12.3 |
Översyn av vissa bestämmelser i budgetlagen............................... |
674 |
16
|
PROP. 2011/12:1 |
Fördjupningsrutor |
|
Vad bestämmer offentlig skuldutveckling? ........................................................ |
|
Insatser för ett stabilt finansiellt system............................................................. |
|
Jobbskatteavdraget ............................................................................................... |
|
Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik ................................................. |
|
Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker ..................................... |
|
Vad kostar en kris?............................................................................................. |
Bilagor
Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2012
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män
Bilaga 4 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (bilaga till avsnitt 6.2, 6.3, 6.9, 6.15, 6.17.1 och 6.18)
Bilaga 5 Höjd beloppsgräns för avdrag för resor och Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder
(bilaga till avsnitt 6.4 och 6.17.2)
Bilaga 6 Justering av procentsats för förskott av egenavgifter (bilaga till avsnitt 6.6)
Bilaga 7 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster (bilaga till avsnitt 6.11)
Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring (bilaga till avsnitt 6.13)
Bilaga 9 Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare (bilaga till avsnitt 6.14)
Bilaga 10 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (bilaga till avsnitt 6.16)
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011
17
PROP. 2011/12:1
Tabellförteckning |
|
|
Utgifter .............................................................................................................................. |
||
Inkomster .......................................................................................................................... |
||
1.1 |
Sammanfattningstabell.............................................................................................. |
|
1.2 |
Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i |
|
|
offentlig sektor1..................................................................................................... |
|
1.3 |
Nyckeltal.................................................................................................................... |
|
1.4 |
Primärt sparande som krävs för oförändrad skuldkvot vid olika differenser |
|
|
mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer ................................................. |
|
1.5 |
Offentligfinansiella nyckeltal ................................................................................... |
|
1.6 |
Den konsoliderade offentliga sektorns finanser...................................................... |
|
1.7 |
Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet......... |
|
1.8 |
Utgiftstak |
|
1.9 |
De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital |
|
|
vid årsskiftet 2010/11............................................................................................ |
|
1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012 ................................................... |
||
1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget ......................................................... |
||
1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i |
|
|
|
offentlig sektor...................................................................................................... |
|
1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken ........................................... |
||
1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt ........................................................... |
||
4.1 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot |
|
|
överskottsmålet................................................................................................... |
|
4.2 |
Indikatorer för impuls till efterfrågan.................................................................... |
|
4.3 |
Ursprungligt och faktiskt utgiftstak |
|
4.4 |
Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten |
|
4.5 |
Utgiftstak för staten |
|
5.1 |
Nyckeltal.................................................................................................................. |
|
5.2 |
Internationell och finansiell ekonomi.................................................................... |
|
5.3 BNP.......................................................................................................................... |
||
5.4 |
Arbetsmarknad........................................................................................................ |
|
5.5 |
Sysselsättning i olika sektorer ................................................................................ |
|
5.6 |
Löner och inflation.................................................................................................. |
|
5.7 |
Svenska räntor och växelkurs ................................................................................. |
|
5.8 |
Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade problem i banksektorn..................... |
|
5.9 |
Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare inhemsk efterfrågan ...................... |
|
5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års |
|
|
|
ekonomiska vårproposition................................................................................ |
|
6.1 |
Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag.............................. |
|
6.2 |
Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag......................................... |
|
6.3 |
Egenavgifter för ålderspension |
|
6.4 |
Ändringar av skattesatserna på el och vissa bränslen för 2012 jämfört med |
|
|
2011, inklusive mervärdesskatt........................................................................... |
18
|
|
PROP. 2011/12:1 |
|
6.5 |
Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare |
|
|
|
|
beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012 ............................ |
|
6.6 |
Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak 2012......................................... |
||
6.7 |
Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och |
|
|
|
|
cateringtjänster från 25 till 12 procent.............................................................. |
|
6.8 |
Offentligfinansiella effekter av investeringssparkonto ........................................ |
||
6.9 |
Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler för kapitalförsäkringar..... |
||
6.10 |
Exempel på hur periodiska inbetalningar påverkas av ändrad |
|
|
|
|
avkastningsskatt.................................................................................................. |
|
6.11 |
Exempel på hur periodiska utbetalningar påverkas av ändrad |
|
|
|
|
avkastningsskatt.................................................................................................. |
|
6.12 |
Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av |
|
|
|
|
||
6.13 |
Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2012, |
|
|
|
|
periodiserad nettoeffekt år |
|
7.1 |
Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i vårpropositionen för 2011........ |
556 |
|
7.2 |
Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler ............................................. |
556 |
|
7.3 |
Skatt på arbete......................................................................................................... |
556 |
|
7.5 |
Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............ |
557 |
|
7.4 |
Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget ................. |
558 |
|
7.6 |
Skattereduktioner ................................................................................................... |
560 |
|
7.7 |
Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.................................................... |
561 |
|
7.8 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................................... |
562 |
|
7.9 |
Skattekvot ............................................................................................................... |
563 |
|
7.10 |
Antaganden och förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska |
|
|
|
|
vårproposition .................................................................................................... |
566 |
7.11 |
Aktuell prognos jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition samt |
|
|
|
|
statens budget för 2010 och 2011...................................................................... |
567 |
7.12 |
Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, |
|
|
|
|
bruttoeffekter i förhållande till föregående år .................................................. |
570 |
8.1 |
Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2010– |
|
|
|
|
2015 ..................................................................................................................... |
574 |
8.2 |
Utgiftsramar 2012................................................................................................... |
575 |
|
8.3 |
Utgifter per utgiftsområde |
577 |
|
8.4 |
Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ...................... |
578 |
|
8.5 |
Generella statsbidrag till kommunsektorn |
|
|
|
|
budgetpropositionen för 2009........................................................................... |
579 |
8.6 |
Utgiftsförändringar |
|
|
|
|
tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och |
|
|
|
finansieringar ...................................................................................................... |
580 |
8.7 |
Helårsekvivalenter, |
581 |
|
8.8 |
Volymer inom olika transfereringssystem............................................................. |
583 |
|
8.9 |
Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års ekonomiska |
|
|
|
|
vårproposition .................................................................................................... |
584 |
8.10 |
Förändring av utgiftsramar |
|
|
|
|
vårproposition .................................................................................................... |
585 |
8.11 |
Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................ |
597 |
|
8.12 |
Volymer |
602 |
|
8.13 |
Pris- och löneomräkning för 2012....................................................................... |
604 |
|
8.14 |
Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2011.................................. |
604 |
|
8.15 |
Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2011 .............................................. |
608 |
19
PROP. 2011/12:1
8.16 |
Utgifter 2011 ......................................................................................................... |
609 |
|
9.1 Löner, arbetade timmar och lönesumma................................................................ |
615 |
||
9.2 Skatter och statsbidrag............................................................................................ |
615 |
||
9.3 Årlig förändring av statsbidrag enligt nationalräkenskaperna.............................. |
616 |
||
9.4 Totala utgifter för kommuner och landsting ......................................................... |
617 |
||
9.5 Kommunsektorns finanser ..................................................................................... |
618 |
||
9.6 Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................ |
620 |
||
9.7 Antalet arbetade kommunfinansierade timmar..................................................... |
621 |
||
9.8 Kommunfinansierad sysselsättning........................................................................ |
622 |
||
9.9 Budgetpropositionen för 2012 i förhållande till 2011 års ekonomiska |
|
||
|
|
vårproposition ..................................................................................................... |
625 |
10.1 |
Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar |
|
|
|
|
offentliga sektorns finansiella sparande............................................................. |
630 |
10.2 |
Utgifts- och inkomstförändringar |
|
|
|
|
år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade |
|
|
|
reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella |
|
|
|
sparande ............................................................................................................... |
631 |
10.3 |
Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.................................................. |
632 |
|
10.4 |
Skatter och avgifter ............................................................................................... |
632 |
|
10.5 |
Den offentliga sektorns utgifter........................................................................... |
633 |
|
10.6 |
Statens inkomster och utgifter ............................................................................. |
633 |
|
10.7 |
Statens finansiella sparande och budgetsaldo ...................................................... |
634 |
|
10.8 |
Statens budgetsaldo |
635 |
|
10.9 |
Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter |
637 |
|
10.10 |
Ålderspensionssystemet ..................................................................................... |
637 |
|
10.11 |
Inkomstindex, balanstal och balansindex .......................................................... |
638 |
|
10.12 |
Kommunsektorns finanser ................................................................................. |
638 |
|
10.13 |
Den offentliga sektorns tillgångar och skulder ................................................. |
639 |
|
10.14 |
Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet.............................................. |
641 |
|
10.15 |
Statsskuldens förändring |
642 |
|
10.16 |
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till |
|
|
|
|
förändringen........................................................................................................ |
642 |
10.17 |
Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och |
|
|
|
|
förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition ..................... |
643 |
10.18 |
Offentliga sektorns finansiella ställning. Förändringar jämfört med 2011 |
|
|
|
|
års ekonomiska vårproposition .......................................................................... |
644 |
10.19 |
Förändring av statens budgetsaldo |
|
|
|
|
ekonomiska vårproposition................................................................................ |
644 |
11.1 |
Låneram för 2012................................................................................................... |
650 |
|
11.2 |
Investeringslån och låneramar |
651 |
|
11.3 |
Räntekontokreditram för 2012............................................................................. |
652 |
|
11.4 |
Statlig utlåning 2012.............................................................................................. |
652 |
|
11.5 |
Övriga kreditramar 2012....................................................................................... |
653 |
|
11.6 |
Garantiramar och utfärdade garantier.................................................................. |
654 |
|
11.7 |
Anslag vars ändamål 2012 omfattar garantiverksamhet...................................... |
655 |
|
11.8 |
Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende |
|
|
|
|
2012...................................................................................................................... |
656 |
20
PROP. 2011/12:1
Diagramförteckning
1.1 Svensk BNP............................................................................................................... |
|||
1.2 |
Arbetskraften och sysselsatta .................................................................................. |
||
1.3 |
Arbetslöshet.............................................................................................................. |
||
1.4 |
Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid |
|
|
|
|
längre än två år...................................................................................................... |
|
1.5 |
Ränta på statsobligationer med 10 års löptid .......................................................... |
||
1.6 |
Hushållens skuld- och räntekvot............................................................................. |
||
1.7 |
Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnittsskatt (gråa linjer) på |
|
|
|
|
årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med |
|
|
|
jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer) .................................................................. |
|
1.8 |
Antal nystartsjobb .................................................................................................... |
||
1.9 |
Andel med låg ekonomisk standard ........................................................................ |
||
1.10 |
Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011........................................... |
||
1.11 |
Fördelningseffekter av regeringens politik |
|
|
|
|
förslag i budgetpropositionen för 2012............................................................... |
|
1.12 |
Fördelningseffekter av regeringens förslag i budgetpropositionen 2012............ |
||
4.1 |
Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är |
|
|
|
|
känt...................................................................................................................... |
|
4.2 |
Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet |
|
|
|
|
prognostiserats men finanspolitiken är känd.................................................... |
|
4.3 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland....................... |
||
4.4 |
Utgiftstak och takbegränsade utgifter................................................................... |
||
4.5 |
Utgiftstak |
||
4.6 |
Kommunsektorns resultat och finansiella sparande............................................. |
||
4.7 |
Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting............................ |
||
5.1 |
Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och |
|
|
|
|
USA..................................................................................................................... |
|
5.2 |
|||
5.3 |
|||
5.4 |
|||
5.5 |
Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års sikt och utfall............................ |
||
5.6 |
Hushållens förtroendeindikator (CCI) ................................................................ |
||
5.7 |
Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst ................................. |
||
5.8 |
Exportorderingång och exportorderstock ............................................................ |
||
5.9 |
Export och investeringar........................................................................................ |
||
5.10 |
Kapacitetsutnyttjandet i industrin och näringslivets investeringar ................... |
||
5.11 BNP och BNP rensad för lager............................................................................ |
|||
5.12 |
Bytesbalans............................................................................................................ |
||
5.13 |
Näringslivets produktion efter finanskrisen....................................................... |
||
5.14 |
Näringslivets produktion ..................................................................................... |
||
5.15 |
Ett urval av sysselsättningsindikatorer................................................................ |
||
5.16 |
BNP, arbetade timmar och sysselsatta................................................................. |
21
PROP. 2011/12:1
5.17 |
Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande |
|
|
|
|
branscher ............................................................................................................. |
|
5.18 |
Relativt arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad .................................... |
||
5.19 |
Arbetslöshet .......................................................................................................... |
||
5.20 |
Arbetslösa och långtidsarbetslösa ........................................................................ |
||
5.21 |
Deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder................................................... |
||
5.22 |
Centrala avtal och löneökning.............................................................................. |
||
5.23 |
Reallön och nominell lön...................................................................................... |
||
5.24 |
Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner.................................................... |
||
5.25 |
KPI, KPIF och KPIF exklusive energi................................................................. |
||
5.26 |
|||
5.27 |
Arbetslöshet .......................................................................................................... |
||
7.1 |
Totala skatteintäkter................................................................................................ |
555 |
|
7.2 |
Arbetade timmar, timlön och lönesumma ............................................................. |
557 |
|
7.3 |
Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete................. |
557 |
|
7.4 |
Antal personer som betalar statlig inkomstskatt .................................................. |
559 |
|
7.5 |
Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex.......................................... |
560 |
|
7.6 |
Skatt på företagsvinster........................................................................................... |
561 |
|
7.7 |
Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från |
|
|
|
|
mervärdesskatt |
562 |
8.1 |
Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska |
|
|
|
|
program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och |
|
|
|
arbetsmarknadspolitiska program |
581 |
8.2 |
Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och |
|
|
|
|
aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och |
|
|
|
rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning |
582 |
8.3 |
Skillnad mellan utgiftsprognos för 2011 och ursprungligt anvisade medel på |
|
|
|
|
statens budget för 2011 för vissa utgiftsområden............................................. |
605 |
9.1 |
Skatteintäkter och statsbidrag |
615 |
|
9.2 |
Konsumtionen i löpande priser .............................................................................. |
618 |
|
9.3 |
Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i |
|
|
|
|
kommuner och landsting.................................................................................... |
619 |
9.4 |
Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................ |
620 |
|
9.5 |
Antal arbetade kommunfinansierade timmar ........................................................ |
621 |
|
9.6 |
Kommunalt finansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn .... |
622 |
|
9.7 |
Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i |
|
|
|
|
ekonomin............................................................................................................. |
622 |
9.8 |
Kostnadsandelar ...................................................................................................... |
623 |
|
9.9 |
Styckkostnader i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg ........... |
623 |
|
9.10 |
Antalet barn och kostnader i förskolan ............................................................... |
624 |
|
9.11 |
Elevantal och kostnader i grundskolan ................................................................ |
624 |
|
9.12 |
Elevantal och kostnader i gymnasieskolan .......................................................... |
624 |
|
9.13 |
Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen...................................................... |
624 |
|
10.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande....................................................... |
632 |
|
10.2 |
Inkomster och utgifter.......................................................................................... |
632 |
|
10.3 |
Statens budgetsaldo |
635 |
|
10.4 |
Inkomstindex och balansindex............................................................................. |
637 |
|
10.5 |
Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella |
|
|
|
|
sparande ............................................................................................................... |
639 |
10.6 |
Bidrag till förändringen av den offentliga sektorns förmögenhet...................... |
640 |
|
10.7 |
Den offentliga sektorns tillgångar och skulder ................................................... |
640 |
22
PROP. 2011/12:1
10.8 |
Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ............................................... |
641 |
|
10.9 |
Statsskuldens utveckling |
641 |
|
10.10 |
Den konsoliderade bruttoskulden..................................................................... |
642 |
|
10.11 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA................ |
645 |
|
10.12 |
Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU................................ |
645 |
|
11.1 |
Myndigheternas investeringslån juni |
651 |
23
1 Finansplan
PROP. 2011/12:1
1Finansplan
1.1Politiska utgångspunkter och gång. Regeringen har därför kunnat genomföra
sammanfattning
1.1.1Tid för ansvar
Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling fram- över. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den svagare internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt.
Den svagare ekonomiska utvecklingen och den stora osäkerheten kring denna ställer krav på säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige har ett handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmatt- ning. Inriktningen på politiken är att inom ra- men för en ansvarsfull politik med goda säker- hetsmarginaler möta inbromsningen på arbets- marknaden och fortsätta att stärka välfärden liksom de långsiktiga förutsättningarna för jobb, tillväxt och företagande.
En central utgångspunkt för finanspolitiken är ansvarstagande för de offentliga finanserna. Fi- nanspolitiken ska inte spä på den redan bety- dande osäkerheten utan ska bidra till stabilitet. Välfärdens kärnverksamheter ska inte drabbas av nedskärningar och hushåll och företag ska inte drabbas av skattehöjningar. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera. I svåra tider ska sammanhållningen särskilt värnas.
Tack vare en ansvarsfull politik som värnade de offentliga finanserna kunde Sverige stå på fast mark och ha förmåga att hantera finanskrisen, samtidigt som beredskap funnits för att kunna möta en än mer fördjupad och långvarig ned-
kraftiga stabiliseringspolitiska insatser för att be- kämpa arbetslösheten utan att stora underskott uppkommit i de offentliga finanserna. Reger- ingen har även i nedgången prioriterat starka of- fentliga finanser samt jobben genom stabilise- ringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder samt fortsatta strukturåtgärder som för- stärkt arbetslinjen. Regeringen har också priori- terat välfärden. Många länder kommer att gå in i den nu förestående ekonomiska avmattningen med stora underskott i de offentliga finanserna och med statsskulder som redan initialt är lång- siktigt ohållbara. Sverige har med sina goda of- fentliga finanser ett betydligt mer gynnsamt ut- gångsläge för att möta konjunkturavmattningen även om den blir djupare och mer varaktig än vad som nu förutses.
Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanför- skap. Värdet av ett eget arbete, som ger frihet, trygghet, gemenskap och möjligheter, kan inte nog understrykas. Politiken ska fortsätta att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, syssel- sättning och välfärd i alla delar av landet inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Ytterligare åtgärder för att öka drivkrafterna för arbete och företagande, förbättra trygghetsmar- ginalerna för låg- och medelinkomsttagare samt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är centrala. Reformarbetet inom utbildningssyste- met bör fortsätta. Välfärdsverksamheterna ska utvecklas och förstärkas.
Sverige har, tillsammans med de övriga nor- diska länderna, den lägsta inkomstspridningen i världen. Denna position ska vi värna genom att låta alla få del av tillväxt och välfärd. I denna proposition föreslås därför åtgärder för att stärka
27
PROP. 2011/12:1
den ekonomiska situationen för grupper med pressade marginaler, däribland de pensionärer och barnfamiljer som har låga inkomster. Ung- domsarbetslösheten har länge varit ett stort problem i Sverige. Regeringen föreslår därför åt- gärder som kan förväntas öka sysselsättningen bland unga.
Den pågående globaliseringen ger möjligheter i form av ökad handel och ekonomiskt utbyte. Samtidigt ställer den krav på att Sverige kontinu- erligt stärker sin konkurrenskraft och innova- tionsförmåga. Sverige ska fortsätta att bygga vi- dare på sina styrkor såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välut- bildad arbetskraft med förmåga att anpassa sig till en ständigt pågående strukturomvandling. Svenska företag ska konkurrera på världsmark- naden med kunskap och kvalitet – en målsätt- ning som kräver privata och offentliga satsningar på bl.a. utbildning, forskning och innovationer samt en väl fungerande transport- och
Sverige är och ska vara ett föregångsland på klimatområdet och för en god miljö. Klimatför- ändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige ska driva en fram- synt och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt.
Allianspartierna presenterade i sitt manifest inför valet 2010 en rad förslag varav flera genomfördes i statens budget för 2011. I 2011 års ekonomiska vårproposition var regeringen tydlig med att de reformambitioner som åter- stod endast kunde genomföras om det fanns ett offentligfinansiellt utrymme och under förut- sättning att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdena kunde säkras. Regeringens bedömning är att alla återstående reformambi- tioner inte ryms i statens budget för 2012 men att de fortfarande kan genomföras under man- datperioden. Därtill innebär det nya konjunk- turläget att det finns behov av andra typer av åt- gärder. Regeringens reformambitioner kommer att genomföras i den takt som är förenlig med tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.
Ett mindre reformutrymme i spåren av sämre offentliga finanser och det ökade behovet av sä- kerhetsmarginaler innebär tid för ansvar och
ställer högre krav på prioriteringar i statens bud- et. I budgetpropositionen för 2012 föreslås åt- gärder för att möta inbromsningen på arbets- marknaden, åtgärder för en bättre fungerande ekonomi med varaktigt hög tillväxt och syssel- sättning i alla delar av landet, reformer för en förstärkt välfärd och bättre ekonomi för utsatta grupper samt åtgärder för ökad konkurrenskraft. Vidare understryks att arbetet med att ytterligare stärka ramverket för finansiell stabilitet och göra bankerna mer motståndskraftiga mot finansiell turbulens fortsätter.
1.1.2Försämrad tillväxt
Flera faktorer pekar nu på en betydligt svagare utveckling framöver än vad som bedömdes i 2011 års ekonomiska vårproposition. Den finan- siella turbulensen och ökade osäkerheten på grund av de statsfinansiella problemen i främst USA och ett antal länder i euroområdet kommer att dämpa den globala konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Även den svenska
Den kraftiga dämpningen i svensk ekonomi under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda kommer att avta. Sys- selsättningen bedöms i princip vara oförändrad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Arbetslösheten ökar något till 7,8 procent i års- genomsnitt under 2012 och ligger kvar på unge- fär samma nivå under 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015 samtidigt som arbetslösheten åter minskar och väntas sjunka till 5,5 procent 2015.
Trots att det skett en markant nedrevidering av tillväxten 2012 finns det alltjämt en risk att utvecklingen kan bli betydligt svagare än i nuva- rande prognoser. Framför allt finns det en risk
28
att de statsfinansiella problemen i vissa länder i vår omvärld förvärras. Därmed kan den interna- tionella finansiella oron fördjupas och proble- men spridas till banksektorn.
Tabell 1.1 Sammanfattningstabell
Procentuell förändring om annat ej anges
Utfall 2010, prognos
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
5,7 |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
3,9 |
3,7 |
Produktivitet i näringsli- |
4,1 |
3,3 |
1,1 |
2,9 |
2,1 |
1,6 |
vet1,2 |
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar2 |
1,9 |
1,5 |
0,2 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
Sysselsatta3 |
1,1 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
Arbetslöshet4 |
8,4 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
6,6 |
5,5 |
Öppen arbetslöshet5 |
6,0 |
5,5 |
5,8 |
5,7 |
4,8 |
4,0 |
Löner7 |
2,5 |
2,7 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
KPI8 |
1,2 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
Finansiellt sparande9 |
0,1 |
0,0 |
0,7 |
2,1 |
3,3 |
1Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
2Kalenderkorrigerad data.
3
4Andel av arbetskraften
5Antal arbetslösa
6Procent av potentiell BNP.
7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
9Offentlig sektor. Procent av BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
1.1.3Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet
Ordning och reda i de offentliga finanserna är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik. Sve- riges starka offentliga finanser har spelat en av- görande roll i hanteringen av finanskrisen. Osä- kerheten om kraften och varaktigheten i avmatt- ningen gör att det blir än viktigare att i nuläget säkerställa att det finns tillräckliga marginaler för att möta ett sämre och eventuellt utdraget för- lopp. Uppsatta utgiftstak ska klaras och överskottsmålet ska upprätthållas.
Den dämpade tillväxten bidrar till att det fi- nansiella sparandet inte förbättras så snabbt som antogs i 2011 års ekonomiska vårproposition. För
PROP. 2011/12:1
avvägt, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta effekterna av nedgången. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2012, vilket säkrar tillfredsställande säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en betydligt mer besvärlig ut- veckling än den som nu förutses.
1.1.4Åtgärder i budgetpropositionen för 2012
Regeringen väljer i budgetpropositionen för 2012, inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler, att prioritera:
-åtgärder för att möta inbromsningen,
-åtgärder för varaktigt högre tillväxt, syssel- sättning och förstärkt konkurrenskraft
-åtgärder för att välfärden ska komma alla till del, samt
-åtgärder för ett stabilt finansiellt system.
Åtgärder för att möta inbromsningen
För att stödja långtidsarbetslösa och andra grup- per med svag förankring på arbetsmarknaden fö- reslår regeringen ett arbetsmarknadspaket med en rad åtgärder för att möta den sämre utveck- lingen på arbetsmarknaden. I detta paket ingår även åtgärder för en bättre arbetsförmedling i form av förstärkt stöd och förmedling till dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en för- bättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande samt högre kvalitet och aktivitet i jobb- och ut- vecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdo- mar.
Vidare föreslås en kraftfull extra satsning på infrastrukturen 2012 och 2013. Satsningen är dels sysselsättningsskapande, dels möter den det uppdämda behov som finns av drift och under- håll samt ytterligare mindre investeringsåtgärder för väg och järnväg. Den bidrar också till Sveri- ges långsiktiga konkurrenskraft.
Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft
Regeringen föreslår ett antal reformer för fler i arbete, ett stärkt utbildningssystem och fler och växande företag. Mervärdesskatten för restau- rang- och cateringtjänster föreslås sänkas för att skapa jobb för inte minst unga och stimulera till företagande. I syfte att stärka arbetslinjen avise- ras även åtgärder för att förbättra incitamenten för att arbeta för personer med ekonomiskt bi- stånd och etableringsersättning. Den långsiktigt
29
PROP. 2011/12:1
bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till eget arbete och att leva på sin lön.
Regeringen föreslår också ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet som ingår i det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Huvudfokus för refor- merna är att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens genom bl.a. en karriärutvecklingsre- form med utvecklingssteg för yrkesskickliga lä- rare inom grund- och gymnasieskolan samt in- satser för kompetensutveckling. Regeringen fö- reslår även åtgärder för att stärka kvaliteten på gymnasieskolans yrkesprogram och en satsning på praktikplatser i teknikföretag för studenter från vissa gymnasieprogram. Åtgärder föreslås vidare inom högskolan med det samlade syftet att höja effektiviteten, kvaliteten och genom- strömningen i den högre utbildningen.
Vidare föreslås ett antal skatteåtgärder för att förbättra förutsättningarna för jobb och företa- gande genom bl.a. förbättringar av
Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del
Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Sverige är och ska förbli ett av världens mest jämlika och jämställda länder. Bördorna av den försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman. Pensionärer, unga vuxna och familjer med flera barn har ofta en låg ekonomisk standard med små marginaler. Re- geringen vill därför höja bostadsbidraget för unga utan barn och för barnfamiljer. I syfte att förbättra situationen för pensionärer med låg ekonomisk standard föreslås även en höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer.
Gemensamt finansierad vård och omsorg av hög kvalitet bidrar till att levnadsvillkoren och livschanserna utjämnas mellan människor. För att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och val- friheten i sjukvården och omsorgen föreslår re- geringen bl.a. en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, en satsning på att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården samt insatser för att för-
bättra samhällsvården av barn och unga. Reger- ingen föreslår också ett antal justeringar i sjuk- försäkringsreformen, huvudsakligen i enlighet med vad som aviserades i 2011 års ekonomiska vårproposition. Förslagen syftar till att reformen ska fungera som tänkt. Regeringen har träffat en överenskommelse med Miljöpartiet de gröna om en human, rättssäker och ordnad migrationspo- litik. Arbetet med att konkretisera förslagen i överenskommelsen har inletts.
Ett stabilt finansiellt system
Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin. I samband med finanskrisen stod det klart att både det förebyggande arbetet och möjligheterna att hantera finansiella kriser måste förstärkas. Det system som införts i Sverige för att hantera finansiella kriser bygger på principen att skattebetalarnas pengar måste värnas, samti- digt som finansiell stabilitet upprätthålls.
Då en bristfällig internationell tillsyn bidrog till finanskrisens uppkomst har en ny europeisk struktur för tillsyn skapats, med ett systemrisk- råd för att snabbt identifiera hot mot stabiliteten och tre tillsynsmyndigheter för att underlätta det gränsöverskridande tillsynsarbetet.
Arbetet med att öka stabiliteten i det finansi- ella systemet pågår kontinuerligt. Det ramverk för finansiell stabilitet med stärkt regelverk, för- bättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmeka- nismer som regeringen tagit fram bör stärkas ytterligare. Som ett led i detta arbete föreslår re- geringen kraftigt ökade resurser till Finansin- spektionen.
Enligt den s.k. Basel
30
Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1
Miljarder kronor
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Åtgärder för att möta in- |
|
|
|
|
bromsningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infrastruktursatsning |
3,552 |
2,25 |
|
|
Arbetsmarknadspaket |
3,54 |
2,16 |
1,08 |
0,42 |
Åtgärder för varaktigt högre |
|
|
|
|
tillväxt och sysselsättning |
|
|
|
|
Sänkt moms på restaurang- |
|
|
|
|
och cateringtjänster |
5,40 |
4,10 |
4,40 |
4,60 |
Skatteåtgärder för företa- |
|
|
|
|
gande och sparande |
3,48 |
2,93 |
2,52 |
|
Innovation, företagande och |
|
|
|
|
konkurrens |
0,05 |
0,03 |
0,03 |
0,03 |
Åtgärdsprogram för utbild- |
|
|
|
|
ningssystemet |
0,24 |
0,74 |
1,18 |
1,31 |
|
|
|
|
|
Reformer för minskat bero- |
|
|
|
|
ende av ekonomiskt bistånd |
|
|
|
|
m.m. |
|
0,15 |
0,30 |
0,30 |
|
|
|
|
|
Hållbar tillväxt i alla delar av |
|
|
|
|
Sverige |
0,38 |
0,38 |
0,32 |
0,07 |
|
|
|
|
|
Åtgärder för att välfärden |
|
|
|
|
ska komma alla till del |
|
|
|
|
Sjukvård och omsorg3 |
0,39 |
0,39 |
0,39 |
0,29 |
Vårda sjukförsäkringen |
1,17 |
1,47 |
1,17 |
0,79 |
|
|
|
|
|
Unga och barnfamiljer |
0,54 |
0,52 |
0,52 |
0,52 |
Pensionärer |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
|
|
|
|
|
Migrationspolitik |
0,85 |
1,70 |
1,70 |
1,70 |
|
|
|
|
|
Skattereduktion för gåvor till |
|
|
|
|
ideella organisationer |
0,29 |
0,29 |
0,29 |
0,29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga utgiftsreformer |
3,83 |
1,50 |
1,86 |
1,64 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomstreformer4 |
||||
|
|
|
|
|
Summa reformer som inte |
|
|
|
|
påverkar finansiellt |
|
|
|
|
sparande |
3,56 |
0,29 |
0,34 |
0,34 |
|
|
|
|
|
Försvagning av finansiellt |
|
|
|
|
sparande av förslagen i |
|
|
|
|
budgetpropositionen för |
|
|
|
|
2012 |
15,03 |
17,31 |
14,09 |
12,38 |
Anm.: Beloppen är avrundade.
1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.
20,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.
3Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.
4Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.
PROP. 2011/12:1
1.1.5Regeringens fortsatta reformambitioner
Centrala inslag i den förda politiken är att värna arbetslinjen och att säkerställa långsiktigt håll- bara offentliga finanser. Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete. På detta sätt minskas klyftorna och en uthållig finansie- ring av den gemensamma välfärden säkras. Vä- gen mot full sysselsättning handlar om att åter- upprätta arbetslinjen och bryta med det utanför- skap från arbetsmarknaden som växte fram un- der lång tid. Det ska löna sig bättre att utbilda sig och arbeta, det ska bli lättare och billigare att anställa och fler företag ska startas, stanna kvar och växa i Sverige.
Mot bakgrund av den ökade oron möter den ekonomiska politiken inbromsningen genom tillfälliga åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet. Samtidigt ska reger- ingens politik även framöver inriktas mot strukturellt riktiga reformer som ytterligare stärker Sverige. Regeringen genomförde under den föregående mandatperioden betydande re- former för att bidra till en bättre fungerande ekonomi, ökad välfärd och makroekonomisk stabilitet. Detta arbete fortsätter även framöver. Regeringens Framtidskommission kommer att identifiera utmaningar för Sverige.
Regeringens reformambitioner för mandatpe- rioden, som presenterades i budgetpropositio- nen för 2011, genomförs när det uppstår ett var- aktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.
För att minska utanförskapet, öka den varak- tiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig, starta och driva företag vill reger- ingen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. När individer och familjer får behålla mer av sina inkomster ökar dessutom självständigheten och möjligheterna att forma sina egna liv. Regeringen har ambitionen att fortsatt förbättra företags- klimatet och villkoren för företagande, invester- ingar och sysselsättning, bl.a. genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsätt- ning att det råder balans i de offentliga finan- serna.
31
PROP. 2011/12:1
1.2Inledning
Denna budgetproposition presenteras i ett läge med mycket stor osäkerhet. Den svåra statsfi- nansiella situationen i USA och i många euro- länder samt den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella marknaderna leder till stor osäkerhet om den globala ekonomiska åter- hämtningen framöver. Mot denna bakgrund är en mycket viktig del i finanspolitiken att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser och upp- rätthålla goda säkerhetsmarginaler för att kunna sätta in åtgärder vid en sämre utveckling.
I det följande redovisas regeringens syn på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Avsnittet inleds med en genomgång av regering- ens bedömning av den makroekonomiska ut- vecklingen och de offentliga finanserna. Därefter följer en bedömning av reformutrymmet och den ekonomiska politikens övergripande inrikt- ning och utmaningar. Avslutningsvis redogörs för regeringens förslag till åtgärder i denna pro- position, regeringens fortsatta reformarbete och åtgärdernas förväntade ekonomiska effekter.
svensk ekonomi. Tillväxten dämpas kraftigt, samtidigt som arbetslösheten stiger något under 2012. Den finansiella turbulensen bedöms klinga av i takt med att osäkerheten kring skuldpro- blemen i USA och Europa minskar. Återhämt- ningen i Sverige bedöms därför åter ta fart från andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen leder dock till att lågkonjunkturen blir mer ut- dragen jämfört med vad som förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition.
Det råder mycket stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling do- minera. Framför allt finns det en risk att de statsfinansiella problemen i omvärlden förvärras och därmed att den internationella finansiella oron fördjupas och att problemen sprider sig till banksektorn.
1.3.1Stor oro på de finansiella marknaderna
Efter en gradvis stabilisering under 2010 och de första månaderna av 2011 har oron på de finansi- ella marknaderna åter ökat i spåren av de statsfi-
1.3Utsikterna för svensk ekonomi nansiella problemen i euroområdet och i USA.
Expansiv finans- och penningpolitik bidrog till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- ekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- litiken och den ekonomiska krisen i kombina- tion med höga statsskulder och stora budgetun- derskott redan innan finanskrisen har emellertid medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- centenheter till 80 procent av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats till att börja föra en åtstramande finanspolitik vilket har bi- dragit till att dämpa den globala efterfrågan un- der första halvåret 2011. En svagare internatio- nell utveckling och en ökad finansiell oro till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre tillväxtut- sikter för Sverige.
Efter en stark återhämtning under 2010 och i början av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten 2011. En ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre utsikter för
Den ökade oron har fått investerare att minska sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig till vad som normalt bedöms som mer säkra in- vesteringar. Detta har lett till fallande börser och en ökad efterfrågan på flera länders statsobliga- tioner, vilket har bidragit till ett dramatiskt fall i obligationsräntorna i dessa länder, däribland Sve- rige. Samtidigt har ränteskillnaderna mellan Tysklands och flera andra euroländers statsobli- gationer stigit till historiskt höga nivåer.
Ytterligare extraordinära insatser har under sommaren vidtagits av centralbanker och reger- ingar i syfte att underlätta tillgången på likviditet i de finansiella systemen.1 Trots detta är den finansiella stressen hög. Riskpremierna för euro- peiska banker har stigit, även om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med i de akuta skedena i finanskrisen under hösten 2008.
Effekten för svenska banker av den förnyade turbulensen på de finansiella marknaderna har än så länge varit begränsad. De svenska bankerna är
1 Exempelvis har Europeiska centralbanken köpt spanska och italienska statsobligationer.
32
väl kapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euroområdet med stora statsfinansiella problem. Svenska banker har emellertid en stor interna- tionell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Under det första kvartalet 2011 uppgick de svenska bankernas upplåning i utländsk valuta till 54 procent av den totala marknadsupplåningen.2 Det är en finansie- ring som kan vara svår att upprätthålla om pro- blemen i den europeiska banksektorn ökar kraf- tigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att fi- nansieringsproblem kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras.
Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor. Det finns en risk för att den finansiella tur- bulensen kan fördjupas och bli utdragen, med en mer problematisk utveckling för bankerna i eu- roområdet som följd. Utgångspunkten är dock att regeringarna i euroområdet och USA samt ländernas centralbanker kommer att avisera och genomföra åtgärder som leder till att oron på de finansiella marknaderna successivt minskar.
1.3.2Dämpad tillväxt 2012
Återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare takt än under 2010. Bakom återhämtningen lig- ger en expansiv ekonomisk politik och en snabb ökning av efterfrågan på svenska exportproduk- ter. Detta har i kombination med ett uppdämt konsumtions- och investeringsbehov samt sti- gande disponibelinkomster i spåren av en för- bättrad arbetsmarknad, bidragit till att konsum- tionen och investeringarna har ökat och till att företagen har ökat sina lager till normala nivåer. Den ökade produktionen har i sin tur medfört att sysselsättningen vuxit starkt och att arbets- lösheten minskat. Framöver dämpas dock till- växten markant i svensk ekonomi och det blir en tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 och inledningen av 2012, med ett minskat re- sursutnyttjande som följd.
Konjunkturavmattningen beror på flera sam- verkande faktorer. Tillväxten i hushållens kon- sumtion dämpades redan under första halvåret
2 Marknadsupplåningen utgör en del av bankernas totala skuldstock.
PROP. 2011/12:1
2011 till följd av en ökad osäkerhet om den eko- nomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsut- veckling och stigande bostadsräntor. Den se- naste tidens tilltagande osäkerhet om den fram- tida internationella konjunkturutvecklingen, den negativa börsutvecklingen och stagnerande bo- stadspriser bedöms dämpa konsumtionen yt- terligare, vilket medför en svagare arbetsmark- nadsutveckling. Detta leder i sin tur till en sva- gare utveckling av hushållens disponibla in- komster och ett mer markant försiktighets- sparande, vilket ytterligare dämpar tillväxten i konsumtionen. Detta är en viktig förklaring till att
Tabell 1.3 Nyckeltal
Procentuell förändring om annat ej anges
Utfall 2010, prognos
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
5,7 |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
3,9 |
3,7 |
Produktivitet i näringsli- |
|
|
|
|
|
|
vet1,2 |
4,1 |
3,3 |
1,1 |
2,9 |
2,1 |
1,6 |
Arbetade timmar2 |
1,9 |
1,5 |
0,2 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
Sysselsatta3 |
1,1 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
Arbetslöshet4 |
8,4 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
6,6 |
5,5 |
Öppen arbetslöshet5 |
6,0 |
5,5 |
5,8 |
5,7 |
4,8 |
4,0 |
Löner7 |
2,5 |
2,7 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
KPI8 |
1,2 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
1Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
2Kalenderkorrigerad data.
3
4Andel av arbetskraften
5Antal arbetslösa
6Procent av potentiell BNP.
7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
8Årsgenomsnitt.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
33
PROP. 2011/12:1
Diagram 1.1 Svensk BNP
10 |
|
1 000 |
|
8 |
|
Miljarder kronor per kvartal (höger skala) |
|
|
900 |
||||
|
|
|
|
|
|||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
800 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
700 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
600 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
70 |
75 |
80 |
85 |
90 |
95 |
00 |
05 |
10 |
15 |
Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Turbulensen på de finansiella marknaderna be- döms fortsätta under hösten 2011 för att succes- sivt klinga av under inledningen av 2012 i takt med att de skuldtyngda länderna i euroområdet antas avisera mer trovärdiga åtstramningspro- gram. Åtstramande finanspolitik, en svag ar- betsmarknad, en svag förmögenhetsutveckling och begränsade möjligheter att föra en mer ex- pansiv penningpolitik medför dock att kon- junkturåterhämtningen i USA och euroområdet går långsamt de närmaste åren. Samtidigt har till- växtekonomierna (främst Kina) ett högt resurs- utnyttjande och ett stigande inflationstryck. Tillväxtutsikterna är därmed mer dämpade i till- växtekonomierna. Sammantaget leder detta till en svag och utdragen återhämtning av den inter- nationella konjunkturen.
I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna avtar ökar hushållens konsumtion åter snabbare under andra halvåret 2012. En ex- pansiv penningpolitik i kombination med att hushållens tillgångar åter antas börja stiga i värde leder till att konsumtionen successivt ökar snab- bare under 2013. Även i omvärlden sker en åter- hämtning, om än långsam,
Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 procent per år
medföra att även 2011 års avtalsrörelse leder till måttliga löneökningar, vilket bidrar till en rela- tivt långsam ökning av lönerna de närmaste åren. Det låga resursutnyttjandet leder, i kombination med långsamt ökande enhetsarbetskostnader, till att den underliggande inflationen är lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent under hela prognosperioden. Riksbanken antas därför föra en fortsatt expansiv penningpolitik de när- maste åren.
1.3.3Långsam återhämtning på arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under de senaste två åren. Antalet sysselsatta har ökat kraftigt (se diagram 1.2). Även antalet personer i arbetskraften har ökat, vilket är positivt eftersom utbudet av arbetskraft på lång sikt bestämmer sysselsättningen. Den starka sysselsättningsupp- gången har också inneburit att arbetslösheten har minskat, trots det ökade arbetskraftsdelta- gandet (se diagram 1.3). De senaste två årens goda utveckling på arbetsmarknaden kan förkla- ras av både konjunkturuppgången och regering- ens reformer.3 Ett tecken på att regeringens re- former har förbättrat arbetsmarknadens funk- tionssätt är att arbetskraftsdeltagandet hölls uppe under finanskrisen och att den starka ök- ningen i sysselsättningen som sedan ägde rum inte åtföljdes av några större bristsituationer på arbetsmarknaden. Trots den goda utvecklingen är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden lågt och spåren av finanskrisen syns fortfarande. Det tydligaste tecknet på detta är att arbetslösheten fortfarande är hög. Under andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten 7,5 procent. Dessutom är sysselsättningsgraden fortfarande lägre än innan krisen eftersom be- folkningen i arbetsför ålder har ökat snabbare än sysselsättningen.
3 En mer utförlig beskrivning av arbetsmarknadsutvecklingen de senaste åren och en uppföljning av regeringens sysselsättningspolitik finns i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100 s.75).
34
Diagram 1.2 Arbetskraften och sysselsatta
Tusental personer, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
5300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5100 |
|
|
Arbetskraften |
|
|
Sysselsatta |
|
|
|
|
|
|
|||||
4900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4700 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
Diagram 1.3 Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet, |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Öppen arbetslöshet, |
|
|
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Tidsseribrott 2004/05 i serien öppet arbetslösa |
|
||||||||||||||||
arbetsmarknadsundersökningarna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
Inbromsningen i den svenska ekonomin under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Sysselsättningen bedöms i princip vara oföränd- rad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Utbudet av arbetskraft väntas samtidigt fortsätta öka till följd av att befolkningen i ar- betsför ålder växer. Arbetslösheten bedöms därför öka till 7,8 procent 2012 och ligga kvar på ungefär samma nivå 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. Den utdragna lågkonjunkturen medför att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir normalt först bortom 2015.
Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden medför att de problem som finns på arbets- marknaden riskerar att förvärras. Långtidsar- betslösheten är fortfarande hög och antalet långtidsarbetslösa kommer sannolikt att öka de närmaste åren. Risken för långtidsarbetslöshet skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper (se di- agram 1.4). Personer födda utanför Europa, äldre, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning
PROP. 2011/12:1
som medför nedsatt arbetsförmåga är långtidsar- betslösa i högre utsträckning än andra grupper. För dessa grupper blir det ännu svårare att få jobb när konjunkturen åter försvagas. Arbets- lösheten bedöms bita sig fast på en något högre nivå till följd av varaktigheten i lågkonjunkturen. Dessa effekter väntas dock klinga av på sikt. Jämviktsarbetslösheten bedöms uppgå till ca 5 procent 2015.
Diagram 1.4 Kvarstående arbetslösa och deltagare i pro- gram med en inskrivningstid längre än två år
Procent av befolkningen inom respektive grupp
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Unga |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Äldre |
|
|
|
|
|
|
||
3 |
|
|
Födda utanför Europa |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Förgymnasial utb. |
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
Samtliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
Anm.: Säsongrensade data.
Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.
1.3.4Riskerna för en svagare utveckling dominerar
Det råder stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxten i ekonomin. Sammantaget be- döms riskerna för en svagare utveckling domi- nera.
Prognosen baseras på förutsättningen att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt avta under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet förvär- ras, vilket sannolikt skulle leda till en fördjupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Samti- digt riskerar de akuta statsfinansiella problemen i vissa länder att sprida sig till fler länder i euro- området som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter (se fördjupningsrutan Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?).
Ytterligare en risk är att dessa problem sprider sig till banksektorn i större utsträckning än vad som antas i prognosen. Det finns bl.a. en risk att stora banker i det centrala euroområdet får bety- dande svårigheter att finansiera sig på de finansi- ella marknaderna. Detta skulle medföra kraftigt höjda riskpremier och räntespreadar. I en sådan
35
PROP. 2011/12:1
situation kan den kraftiga oro på finansmarkna- derna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle påverka svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. Vid en sådan utveckling skulle den makroeko- nomiska utvecklingen bli betydligt svagare både internationellt och i Sverige än vad som antagits.4
Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 och att tillgångspriserna åter börjar öka. I en sådan situ- ation finns det goda förutsättningar för högre tillväxt och lägre arbetslöshet under framför allt 2012. Framåtblickande indikatorer för både hus- håll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kommer fortsätta att öka, om än i långsammare takt än under våren 2011.
Om tillväxten blir så hög som dessa indikerar kan den svenska ekonomin utvecklas starkare än vad som förutses i prognosen. Vidare talar hus- hållens höga sparkvot och den relativt höga ök- ningen av den disponibla inkomsten för att hus- hållens konsumtion kan öka snabbare den när- maste tiden om oron dämpas snabbt och deras förmögenhet åter stiger.
4 I avsnitt 5.6 redovisas de makroekonomiska effekterna av en fördjupad finansiell oro.
36
Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?
Vissa länders problem med stor offentlig skuld- sättning motiverar en mer utförlig förklaring till vad som påverkar skuldutvecklingen.5 Begreppet skuldkvot är centralt i detta sammanhang och definieras här som den offentliga sektorns kon- soliderade bruttoskuld (s.k. Maastrichtskuld) i relation till BNP.6
Det finns fyra faktorer som är viktiga för skuldkvotens utveckling: skuldkvotens ur- sprungliga storlek, storleken på det s.k. offent- liga primära underskottet, tillväxttakten i BNP och räntenivån. Ett land med en stor offentlig skuld i förhållande till BNP är känsligt för för- ändringar i ränteläget. Om räntan ökar som en följd av att förtroendet för finanspolitiken mins- kar kan skuldkvoten komma att öka snabbt. En sådan utveckling kräver att budgetförstärkningar genomförs, dvs. att skatter höjs och/eller att ut- gifter minskas, för att räntan ska sjunka och skuldutvecklingen inte ska bli okontrollerbar. Om landets regering inte snabbt förmår ta kon- troll över situationen kan det leda till ytterligare minskat förtroende och än högre upplånings- kostnader, vilket försämrar det ekonomiska lä- get. Därigenom skapas en ond cirkel.
Förändringen av den offentliga skulden som andel av BNP kan något förenklat skrivas som:7
skuld = – primärt sparande – skuld( nominell
där indikerar en förändring. Det primära spa- randet är skillnaden mellan inkomster och ut- gifter, med undantag för utgifter för statsskulds- räntor och andra kapitalkostnader. Sambandet visar att om räntan är högre än den nominella
5I resonemanget bortses från finansiella tillgångar i offentlig sektor, t.ex. i form av pensionsfonder.
6Begreppet ”skuldkvot” definieras i vissa andra sammanhang som statsskulden i relation till BNP.
7Här bortses från att skulden även påverkas av s.k.
PROP. 2011/12:1
Om räntan är betydligt högre än den nomi- nella
Tabell 1.4 Primärt sparande som krävs för oförändrad skuld- kvot vid olika differenser mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer
Procent av BNP
|
|
Skuldkvot |
|
|
Differens nominell BNP- |
|
|
|
|
tillväxt och ränta |
200 |
150 |
100 |
50 |
20,0 |
15,0 |
10,0 |
5,0 |
|
|
|
|
|
|
10,0 |
7,5 |
5,0 |
2,5 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
5 |
||||
|
|
|
|
|
10 |
Källa: Egna beräkningar.
Om räntan exempelvis är 10 procentenheter högre än tillväxten, och skulden motsvarar 150 procent av BNP, krävs primära överskott mot- svarande 15 procent av BNP för att skulden inte ska växa.
I tabell 1.5 visas de nyckeltal som är viktiga för skuldutvecklingen i Sverige och några EU- länder som drabbats relativt hårt i den senaste krisen. Tabellen visar att skuldkvoten stigit mycket snabbt i framför allt Grekland och Ir- land. Den har även ökat i Portugal och Italien, medan den varit stabil i Sverige.
Skuldkvotens snabba uppgång i Grekland, Ir- land, Portugal och Italien beror på flera faktorer. Av tabell 1.5 framgår att den genomsnittliga skillnaden mellan tillväxttakten i BNP och rän- tan legat kring 10 procentenheter i Grekland och Irland
37
PROP. 2011/12:1
i BNP och räntan förklarar, i kombination med stora underskott, skuldkvotens snabba ökning i Grekland och i de andra aktuella länderna.
Tabell 1.5 Offentligfinansiella nyckeltal
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
|
Primärt sparande |
3,9 |
0,2 |
0,7 |
1,6 |
|
S |
|
|
|
|
|
|
BNP |
2,5 |
6,9 |
5,1 |
|||
i r e v |
||||||
Ränta |
3,9 |
3,3 |
2,9 |
3,0 |
||
e g |
|
|
|
|
|
|
Tillväxt - ränta |
4,0 |
2,1 |
||||
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuld |
38,8 |
42,8 |
39,8 |
36,5 |
|
|
Primärt sparande |
|||||
r G |
|
|
|
|
|
|
BNP |
4,3 |
|||||
l k e |
||||||
|
|
|
|
|
||
Ränta |
4,8 |
5,2 |
9,2 |
14,4 |
||
d n a |
||||||
Tillväxt - ränta |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuld |
110,7 |
127,1 |
142,8 |
157,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Primärt sparande |
|||||
I |
BNP |
1,2 |
||||
a l r |
||||||
|
|
|
|
|
||
Ränta |
4,6 |
5,2 |
5,8 |
10,4 |
||
d n |
||||||
|
|
|
|
|
||
Tillväxt - ränta |
||||||
|
||||||
|
Skuld |
44,4 |
65,6 |
96,2 |
112,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Primärt sparande |
|||||
o P |
|
|
|
|
|
|
BNP |
1,6 |
2,3 |
||||
u t r |
|
|
|
|
|
|
Ränta |
4,5 |
4,2 |
5,4 |
9,4 |
||
l a g |
|
|
|
|
|
|
Tillväxt - ränta |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuld |
71,6 |
83,0 |
93,0 |
101,7 |
|
|
Primärt sparande |
2,5 |
0,8 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
t I |
BNP |
1,5 |
1,9 |
2,6 |
||
i l a |
Ränta |
4,7 |
4,3 |
4,0 |
5,0 |
|
n e |
|
|
|
|
|
|
Tillväxt - ränta |
||||||
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Skuld |
106,3 |
116,1 |
119,0 |
120,3 |
Primärt sparande = den offentliga sektorns primära finansiella sparande i pro- cent av BNP, BNP = nominell BNP:s procentuella förändring, Ränta i procent = årsgenomsnittet för tioåriga statsobligationer, Tillväxt – ränta = skillnad mellan BNP:s nominella tillväxttakt och räntan. Skuld i procent av BNP = offentlig brut- toskuld som andel av BNP.
Källa: European Economic Forecast, Spring 2011, European economy 1/2011.
I en konjunkturnedgång minskar tillväxttakten i BNP, samtidigt som räntenivån vanligen faller. En avmattning gör att olika typer av risker ten- derar att omvärderas. En skuldkvot som ansågs vara problemfri innan krisen kan på kort tid komma att ses som och bli ett allvarligt problem. Stater med låg kreditvärdighet kan då få uppleva att räntan tvärtom stiger, om långivare kräver en riskpremie för att fortsätta att låna ut pengar. Detta innebär att skillnaden mellan
gifter tränger på så sätt undan prioriterade ut- gifter. I diagram 1.5 illustreras hur ränteläget i Sverige och ett antal krisdrabbade
Diagram 1.5 Ränta på statsobligationer med 10 års löptid |
|||
Procent |
|
|
|
20 |
|
|
|
18 |
Grekland |
|
|
|
|
|
|
16 |
Irland |
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Portugal |
|
|
|
|
|
|
10 |
Italien |
|
|
8 |
Sverige |
|
|
6 |
|
|
|
4 |
|
|
|
2 |
|
|
|
0 |
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Källa: Ecowin
Diagrammet visar att räntan ökat högst påtagligt de senaste åren i Grekland, Irland och Portugal, medan den sjunkit i Sverige. Samtidigt har BNP- tillväxten i många fall varit mycket svag eller t.o.m. negativ. Ränteuppgången i Grekland, Ir- land och Portugal har varit så pass kraftig att den medfört mycket stora krav på förstärkningar av det primära sparandet för att stabilisera skuld- kvoten. För dessa länder har det inte varit möj- ligt att finansiera sina underskott på de reguljära finansmarknaderna, utan de har i stället fått till- gång till speciella stöd från övriga
38
1.4De offentliga finanserna
1.4.1Balans i det finansiella sparandet
De offentliga finanserna har sedan 2009 stärkts i takt med den ekonomiska utvecklingen. Det fi- nansiella sparandet beräknas visa ungefär balans 2011 och 2012 för att därefter förstärkas snabbt 2014 och 2015 (se tabell 1.6).
Det finansiella sparandet för 2011 har revide- rats ned med 0,2 procent av BNP jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion. För
Förstärkningen av den offentliga sektorns finanser mellan 2010 och 2011 sker i staten. Ål- derspensionssystemet har ett över tiden mins- kande, men alltjämt positivt, finansiellt sparande. Den kommunala sektorn redovisar över pro- gnosperioden ett litet negativt finansiellt sparande, men ett positivt resultat enligt de re- dovisningsprinciper som gäller för det kommu- nala balanskravet.8
Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 39,7 procent av BNP i slutet av 2010, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Lägre överskott i det finansiella sparandet och en justering av det beräkningstekniska anta- gandet om försäljningar av statens aktieinnehav (se vidare avsnitt 10), bidrar till att skulden för- väntas minska något långsammare jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi-
8 Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovisningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år. Den kommunala redovisningen bygger på samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna.
PROP. 2011/12:1
tion. År 2015 beräknas den konsoliderade brut- toskulden uppgå till 26 procent av BNP.
Eftersom osäkerheten är stor kring den fram- tida konjunkturutvecklingen finns det också en betydande osäkerhet i de offentligfinansiella prognoserna. En svagare ekonomisk utveckling får snabbt genomslag på de offentliga finanserna. En svagare utveckling på arbetsmarknaden får särskilt stor effekt eftersom knappt två tredje- delar av de totala skatteintäkterna utgörs av skatt på arbetsinkomster.
Tabell 1.6 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor
Utfall 2010, prognos
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Inkomster |
1 680 |
1 721 |
1 763 |
1 830 |
1 926 |
2 027 |
Procent av BNP |
50,8 |
49,8 |
50,1 |
49,8 |
49,7 |
49,7 |
Skatter och avgifter |
1 506 |
1 543 |
1 580 |
1 642 |
1 731 |
1 820 |
Procent av BNP |
45,5 |
44,6 |
44,9 |
44,7 |
44,7 |
44,6 |
Övriga inkomster |
174 |
179 |
183 |
188 |
195 |
207 |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
1 686 |
1 717 |
1 765 |
1 803 |
1 846 |
1 893 |
Procent av BNP |
51,0 |
49,7 |
50,2 |
49,0 |
47,6 |
46,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
4,3 |
27,4 |
80,2 |
133,9 |
||
Procent av BNP |
0,1 |
0,0 |
0,7 |
2,1 |
3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Konsoliderad bruttoskuld |
1 313 |
1 275 |
1 271 |
1 248 |
1 171 |
1 060 |
Procent av BNP |
39,7 |
36,9 |
36,2 |
34,0 |
30,2 |
26,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1.4.2Minskat reformutrymme
I varje ekonomisk proposition gör regeringen en förnyad bedömning av utrymmet för nya refor- mer, det s.k. reformutrymmet.
Vilka faktorer bestämmer reformutrymmet?
Reformutrymmet bedöms utifrån en avstämning av det finansiella sparandet mot överskottsmålet där ett antal faktorer vägs in i bedömningen (se vidare avsnitt 4). Överskottsmålet är bestämt som ett överskott som ska uppnås över en kon- junkturcykel. Avstämningen görs utifrån flera olika indikatorer eftersom det inte finns en enda indikator som på ett entydigt sätt mäter mål- uppfyllelsen.
Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en tydlig åtskillnad mellan en bakåt- och framåt- blickande bedömning av överskottsmålet. Den
39
PROP. 2011/12:1
framåtblickande uppföljningen görs för att fast- ställa ett reformutrymme eller ett behov av bud- getförstärkningar. De indikatorer som används för denna utvärdering är den s.k. sjuårsindika- torn och det strukturella sparandet.9 Vid tolk- ningen av sjuårsindikatorn beaktas även det ge- nomsnittliga konjunkturläget under den period som indikatorn omfattar. Den bakåtblickande analysen görs för att upptäcka eventuella syste- matiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver. För detta används det genomsnittliga sparandet under den senaste tio- årsperioden. Utifrån dessa indikatorer görs se- dan en samlad bedömning av reformutrymmet där hänsyn även tas till osäkerheten i bedöm- ningen, riskbilden och till vad som är en välav- vägd finanspolitik sett utifrån konjunkturläget. Med riskbilden avses bl.a. att det finansiella spa- randet och konjunkturen kan utvecklas på ett annat sätt än vad som prognostiseras. Risken för att konjunkturcykeln kan vara asymmetrisk, dvs. att konjunkturläget inte är i balans som genom- snitt över konjunkturcykeln, vägs också in i be- dömningen som en del av riskbilden.10
I grund och botten bestäms utrymmet för reformer utifrån hur stort det finansiella sparan- det är på lång sikt. Detta bestäms av den lång- siktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Sverige, som i sin tur bestäms av framför allt an- talet arbetade timmar i ekonomin, humankapi- talet och kapitalstockens utveckling. Samtidigt som den långsiktiga produktionsförmågan är av- görande för reformutrymmet och möjligheten att vidta nya åtgärder, kan politiken i sig också påverka produktionsnivån och därmed reform- utrymmet. Exempelvis bidrar jobbskatteavdraget till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och sysselsättningen och därigenom till en ökning av skattebasen. Denna effekt bidrar till en minskad belastning på de offentliga finanserna av åtgär- den. Även de åtgärder som regeringen vidtagit inom sjukförsäkringssystemet och inom arbets- löshetsersättningen har bidragit till att varaktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin. Be-
9Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medelvärde för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar sparandet
10Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har ansett att regeringens användning av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmet otydlig (se vidare avsnitt 12).
dömningen av reformutrymmet görs alltid ut- ifrån en prognos av det finansiella sparandet där det antas att det inte tillkommer några nya disk- retionära åtgärder utöver de som redan tidigare beslutats eller som aviseras i den aktuella eko- nomiska propositionen. Vid en normal ekono- misk tillväxt, utan stora strukturella förändringar i ekonomin, innebär detta förfarande normalt att skatteintäkterna ökar i takt med BNP, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är in- dexerade.
Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet
Det bakåtblickande tioårsgenomsnittet för det finansiella sparandet uppgick
Vid bedömningen av de framåtblickande indi- katorerna har effekter av de reformer för 2012 som föreslås i denna proposition beaktats. Re- formerna beräknas försämra det offentliga finan- siella sparandet med cirka 15 miljarder kronor 2012. Sjuårsindikatorn uppgår till 0,5 procent av BNP för 2011 och till 0,7 procent av BNP för 2012. Dessa indikatorer tyder på att det finansi- ella sparandet varaktigt ligger något under överskottsmålet. Den konjunkturjusterade sju- årsindikatorn för samma år pekar emellertid på att sparandet ligger mer än 1 procentenhet högre än överskottsmålet. Risken för en asymmetrisk konjunkturutveckling talar för att man bör lägga vikt vid både den konjunkturjusterade och den icke konjunkturjusterade indikatorn. Den sam- mantagna bedömningen blir då att det finansiella sparandet i genomsnitt ligger över överskotts- målet under dessa år.
Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 pro- cent av BNP 2012 och stiger sedan successivt under prognosperioden för att uppgå till 3,7 pro- cent 2015. Denna indikator visar därmed på ett finansiellt sparande som ligger väl över överskottsmålet, framför allt mot slutet av pro- gnosperioden.
40
Tabell 1.7 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstäm- ning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
Utfall 2010, prognos
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Finansiellt sparande |
0,1 |
0,0 |
0,7 |
2,1 |
3,3 |
|
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt |
0,8 |
|
|
|
|
|
konjunkturjusterat1 |
1,4 |
|
|
|
|
|
Sjuårsindikatorn |
0,7 |
0,5 |
0,7 |
|
|
|
konjunkturjusterad1 |
2,1 |
2,2 |
2,5 |
|
|
|
Strukturellt sparande |
1,9 |
1,5 |
2,0 |
2,4 |
3,0 |
3,7 |
Tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
Sjuårsgenomsnitt |
|
|
|
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna med hänsyn tagen till osäkerheten i bedömningen och riskbilden
De två framåtblickande indikatorerna som re- geringen använder för att följa upp överskotts- målet visar att det finansiella sparandet, med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt lig- ger högre än vad överskottsmålet kräver. Det finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- siellt sparande för
2procentenheter redan för innevarande år.11 Bedömningen av det strukturella sparandet är
också osäker. Beräkningar visar att det inte är ovanligt att det strukturella sparandet för ett ut- fallsår i efterhand justeras med mer än en pro- centenhet (se fördjupningsrutan Bedömningen av strukturellt sparande är osäker i avsnitt 4). Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respektive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under
Som beskrivits ovan gör osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen det extra
11 Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik.
PROP. 2011/12:1
angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- riska erfarenheter visar att de direkta kostna- derna för att rädda det finansiella systemet för ett land i kris kan vara mycket stora – över 50 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad kostar en kris? i avsnitt 4). Under
Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är be- tydligt lägre än vad det var vid ingången till fi- nanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). Regeringen anser mot denna bakgrund att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till nedskärningar om de negativa riskerna skulle re- aliseras.
Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till konjunkturläget
Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna måste upprätthållas bör finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för att det skulle kunna vara motiverat att låta fi- nanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra sidan talar den negativa riskbilden för att det nu är extra angeläget att upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är
12 Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).
41
PROP. 2011/12:1
en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhetsmar- ginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstramande finanspolitik när resursutnyttjandet på arbets- marknaden fortfarande är svagt. Med hänsyn till den mycket osäkra situationen i omvärlden be- dömer regeringen att det för närvarande är över- ordnat att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls lika tungt som riskerna för att finansmarkna- derna kan tappa förtroendet för de offentliga fi- nansernas hållbarhet och de konsekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle kunna med- föra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer of- fentlig skuldutveckling?). Samtidigt stärks ef- terfrågan till följd av att budgetens automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut.
Samlad bedömning av reformutrymmet för 2012
I budgetpropositionen för 2011 aviserade reger- ingen en rad reformambitioner. Dessa villkora- des av att det kunde säkerställas att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.
I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av re- formambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Med hänsyn till riskbilden underströks dock att en förnyad bedömning skulle göras av reformut- rymmet i budgetpropositionen för 2012.
Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekono- miska utvecklingen. Det måste också finnas ut- rymme att kunna hantera en betydligt mer be- svärlig situation på de finansiella marknaderna. Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det fi- nansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgiftsta- ket inte äventyras.
Regeringens bedömning är att de reformam- bitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under man-
datperioden. Behovet av att i detta läge upprätt- hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt som det nya konjunkturläget kräver utrymme för andra typer av åtgärder, innebär dock att vissa av reformambitionerna kan genomföras först senare under mandatperioden än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget bedöms ett re- formutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta ef- fekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir något åt- stramande mellan 2011 och 2012 mätt som för- ändring i det strukturella sparandet. Bedöm- ningen är dock att denna strategi väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken be- drivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte kommer att krävas nedskärningar i trygghetssy- stemen, välfärden eller stora skattehöjningar för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara.
1.4.3Utgiftstaket för 2015
Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom ut- giftstaket ges riksdagen och regeringen förbätt- rade möjligheter till nödvändig kontroll och styrning över anvisade medel och över utgifts- utvecklingen. Utgiftstaket tydliggör även beho- vet av prioriteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
Regeringens förslag till utgiftstak utgår från den aktuella prognosen för de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket, som anger att utgiftstaket ska fastställas på en nivå som är för- enlig med överskottsmålet och en långsiktigt hållbar finanspolitik. De avvägningar som ligger till grund för nivån på utgiftstaket för ett nytt år beskrivs genom att taket motiveras med ut- gångspunkt i hur det förhåller sig till andra mak- roekonomiska storheter (se vidare avsnitt 4.5).
Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 20 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Re-
42
geringen anser fortfarande att denna bedömning är väl avvägd och att utgiftstaket ger ett stabilt stöd åt överskottsmålet 2015.
Förslaget till utgiftstak medför att budgete- ringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder kronor (se tabell 1.8). I budgetpropositionen för 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av osäkerhetsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder kronor i enlighet med regeringens riktlinje.13
Tabell 1.8 Utgiftstak
Miljarder kronor om inget annat anges
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
utgiftstak |
1 063 |
1 084 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, procent av |
|
|
|
|
|
potentiell BNP |
30,1 |
29,7 |
28,8 |
27,9 |
27,3 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
997 |
1 031 |
1 043 |
1 053 |
1 066 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
66 |
53 |
50 |
50 |
57 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av takbegrän- |
|
|
|
|
|
sade utgifter |
6,6 |
5,2 |
4,8 |
4,7 |
5,4 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
1,9 |
1,5 |
1,4 |
1,3 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent |
|
|
|
|
|
av BNP |
1,5 |
2,0 |
2,4 |
3,0 |
3,7 |
Källa: Egna beräkningar.
Av den nu aktuella bedömningen av de takbe- gränsade utgifterna för 2015 följer att det maxi- mala utrymmet för nya utgifter under utgiftsta- ket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder kronor, eller i genom- snitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta utgifter per år och budgetproposition t.o.m. budgeten för 2015. Denna ökning är i samma storleksordning som den genomsnittliga årliga ökningen av de takbegränsade utgifterna under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar.14
En förutsättning för att budgeteringsmargi- nalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal för att
13Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 och minst 3 procent för t+3.
14Ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar netto, beräknas ha uppgått till i genomsnitt ca 12 miljarder kronor per år mätt i
PROP. 2011/12:1
hantera att utgifterna på grund av konjunkturut- vecklingen kan utvecklas på ett annat sätt än be- räknat (se vidare avsnitt 4.1.3) Till exempel skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 om volymerna i arbetsmarknadsrelaterade transfereringar inte minskade i slutet av perioden på det sätt som antas i utgiftsprognosen. Pen- sionssystemets utgifter är ett annat exempel. Se- dan 2011 års ekonomiska vårproposition har pensionssystemets utgifter exempelvis reviderats ner med 14 miljarder kronor för 2015 till följd av förändrade förutsättningar.
Regeringen bedömer att överskotten i de of- fentliga finanserna växer fram till 2015. Om be- dömningen under de kommande åren blir att det successivt uppstår ett reformutrymme är det rimligt att detta utrymme till viss del kan ut- nyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på ut- giftssidan slutligen blir begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budget- propositionen för 2015 tas i anspråk av andra ty- per av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den mak- roekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budge- teringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att det året har passerat kan inte de takbegränsade utgifterna förändras mer än budgeteringsmargi- nalens storlek. I förhållande till bedömningen av överskottet i de offentliga finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.
1.5Utmaningar för stabilitet
Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och många euroländer, den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella mark- naderna samt tydliga indikationer på att tillväx- ten i USA och euroområdet går trögt, innebär stora risker för den globala ekonomiska utveck- lingen framöver. Gemensamt för de länder som har stora problem är att det handlar om finans- marknadernas bristande förtroende för att dessa länder har förmåga att uppfylla sin åtaganden. Världen är på väg in i en ny ekonomisk nedgång där kraften och varaktigheten på nedgången är svår att bedöma.
Dessa risker medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken i Sverige. Det är centralt att finanspolitiken i denna osäkra situation inte
43
PROP. 2011/12:1
skapar osäkerhet utan bidrar till stabilitet och upprätthåller goda säkerhetsmarginaler. Finans- krisen visade också hur snabbt osäkerhet och in- stabilitet kan uppstå i det finansiella systemet, och därmed hur skört systemet kan vara. En an- nan central uppgift för den ekonomiska politi- ken är därför att värna ett stabilt finansiellt sy- stem och väl fungerande finansmarknader.
1.5.1Behov av säkerhetsmarginaler
När den globala tillväxten nu mattas av riskerar många länder, till skillnad från Sverige, att gå in i en andra konjunkturnedgång med stora under- skott i de offentliga finanserna och med stats- skulder som redan initialt är långsiktigt ohåll- bara. Detta minskar kraftigt möjligheterna för dessa länder att genomföra den typ av finanspo- litiska stimulansåtgärder som vidtogs under fi- nanskrisen. För dessa länder är även möjlighe- terna att bedriva en mer expansiv penningpolitik begränsade eftersom styrräntorna redan är mycket låga, samtidigt som en rad okonventio- nella penningpolitiska åtgärder redan har vidta- gits.
Även om förutsättningarna för att hantera en kraftig konjunkturnedgång med finans- och penningpolitik är bättre i Sverige än i många andra länder, finns det ett par viktiga skillnader i utgångsläget nu jämfört med hur det såg ut vid ingången till finanskrisen. Sverige hade 2008 ett betydligt högre finansiellt sparande än idag (2,2 procent av BNP jämfört med 0,1 procent av BNP 2011). Även Riksbankens styrränta låg på en betydligt högre nivå då jämfört med i nuläget (4,75 jämfört med 2 procent). Detta innebär att det möjliga fallutrymmet i såväl det finansiella sparandet som i reporäntan är betydligt mer be- gränsat nu än vid inledningen av finanskrisen. Den låga räntan i utgångsläget innebär dock att penningpolitiken redan i dagsläget är expansiv.
Den stabiliseringspolitiska inriktningen ligger tills vidare fast
Trots att det väntas ske en kraftig dämpning av tillväxten 2012 handlar det sannolikt inte om ne- gativa tillväxttal som under finanskrisen. Det fi- nansiella sparandet i den offentliga sektorn är därutöver lägre än i början av finanskrisen. Det bedöms därför i nuläget inte finns skäl att vidta
efterfrågestimulerande finanspolitiska åtgärder av samma omfattning som genomfördes under finanskrisen.
Med den svaga ekonomiska utvecklingen är det dock angeläget att finanspolitiken inte blir alltför åtstramande. Riktade åtgärder bör därför vidtas för att möta avmattningen på arbetsmark- naden, främst genom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att det finns utrymme att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. Sverige har till skillnad från många andra länder starka automatiska stabilisatorer som väsentligt bidrar till att dämpa en konjunkturnedgång.15
Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har aktualiserat frågan om de kommunala finanser- nas konjunkturkänslighet och risken för att kommuner och landsting genom förändringar av utgifter och skatter agerar procykliskt, dvs. på ett sätt som kan bidra till att förstärka konjunk- tursvängningar. Det kommunala balanskravet, som är en betydelsefull del av det finanspolitiska ramverket, kan förstärka detta beteende. Mot den bakgrunden har regeringen tillsatt en utred- ning (dir. 2010:29) vars uppdrag redovisades den 15 september 2011. Regeringen avser att åter- komma i frågan. Syftet är att skapa ett mer ro- bust regelverk för att motverka en procyklisk politik i kommuner och landsting.
Stabiliseringspolitiska åtgärder vid en mer negativ ekonomisk utveckling
I händelse av en mer negativ ekonomisk utveck- ling är det viktigt att använda erfarenheterna från händelseutvecklingen under finanskrisen 2008.
En första slutsats är att det är viktigt att ha goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna både inför och under en nedgång som ris- kerar att bli värre. Finanskrisen slog till med full kraft under senare delen av september 2008 även om det hade varit en påtaglig oro på de finansi- ella marknaderna ända sedan 2007. Under 2007 och 2008 visade de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet att sparandet låg över den målsatta nivån. Reger- ingen bedömde dock att reformutrymmet var
15 De automatiska stabilisatorerna uppstår till följd av att skatteintäkterna minskar (ökar) och utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd ökar (minskar) vid en konjunkturnedgång (uppgång).
44
mindre än vad indikatorerna visade på, när hän- syn också togs till osäkerheten i bedömningen, riskbilden och därmed behovet av att ha säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Flera aktörer ansåg då att regeringen sparade för mycket. Under 2009 försämrades de offentliga finanserna snabbt och det strukturella sparandet reviderades ned kraftigt. Detta visar att det är angeläget att vid en bedömning av reformut- rymmet väga in osäkerheten i bedömningen och riskbilden. Det är mot denna bakgrund centralt att det finns utrymme att kunna vidta ytterligare stabiliserande åtgärder i en situation då ekono- min utvecklas svagare än i nuvarande prognos. Ytterligare åtgärder bör bara vidtas om de inte äventyrar förtroendet för de offentliga finan- serna.
En andra slutsats är att det är centralt att noga överväga sammansättningen av de stabiliserings- politiska åtgärderna. När krisen 2008 var ett faktum kunde Sverige, tack vare ordning och reda i de offentliga finanserna, vara ett av de EU- länder där finanspolitiken mest kraftfullt kunde minska dess effekter genom att låta de automa- tiska stabilisatorerna verka fullt ut samt genom aktiva åtgärder. I budgetpropositionen för 2009 konstaterade regeringen att oron på de finansi- ella marknaderna hade ökat och att en inbroms- ning i konjunkturen väntades. I propositionen föreslogs ett antal reformer som bl.a. syftade till att dämpa konjunkturnedgången. De flesta av reformerna var tidigareläggningar av permanenta åtgärder, bl.a. en förstärkning av jobbskatteav- draget. Genom att ett varaktigt reformutrymme hade säkerställts kunde regeringen genomföra ett antal strukturellt riktiga reformer som samti- digt bidrog till att hålla uppe den samlade efter- frågan, och därmed dämpa konjunkturned- gången.
Efter budgetpropositionen för 2009 skedde en historiskt sett kraftig avmattning i den globala ekonomin. Krisen hade nu också spridit sig till den reala ekonomin. Regeringen bedömde att detta skulle bidra till att väsentligt pressa upp ar- betslösheten i Sverige. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97), som presenterades i januari 2009, lade regeringen därför fram ett krispaket med främst arbets- marknadspolitiska åtgärder och införande av en skattereduktion för renoverings- och tillbygg- nadsarbeten, det s.k.
I 2009 års ekonomiska vårproposition för- stärktes krispaketet genom framför allt en tem-
PROP. 2011/12:1
porär ökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn. I budgetpropositionen för 2010 förstärktes krispaketet ytterligare genom bl.a. ökade temporära statsbidrag till kommun- sektorn, fler åtgärder inom arbetsmarknadspoli- tiken och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Dessa åtgärder kunde genomföras då riskerna för de offentliga finanserna bedömdes ha minskat på- tagligt.
En viktig utgångspunkt för flertalet av de kris- åtgärder som vidtogs under finanskrisen var att de skulle vara effektiva mätt i antal jobb per sat- sad krona. En annan utgångspunkt var att om permanenta åtgärder vidtogs skulle det i huvud- sak vara sådana som också på sikt kunde bidra till en bättre fungerande ekonomi. En tredje ut- gångspunkt var att de temporära åtgärder som vidtogs skulle fasas ut så fort ekonomin hade återhämtat sig. En fjärde utgångspunkt var att det inte helt går att motverka en kraftig kon- junkturnedgång utan att de offentliga finanserna äventyras. Åtgärderna kan däremot bidra till att begränsa uppgången i arbetslösheten. Slutligen var det centralt för regeringen att krisens bördor skulle fördelas rättvist för att hålla samman sam- hället genom hela krisen. Viktiga förklaringar till varför effekterna av finanskrisen på den reala ekonomin inte blev lika långvariga i Sverige som i många andra länder är de genomförda åtgär- derna i kombination med att de automatiska sta- bilisatorerna tilläts verka fullt ut. Denna erfaren- het visar att det måste finnas marginaler att vidta denna typ av åtgärder vid en förvärrad ekono- misk situation.
1.5.2Utmaningar för finansiell stabilitet
Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbu- lensen visar hur starkt oro på de internationella marknaderna kan slå mot det finansiella systemet och i förlängningen Sveriges ekonomi. En allvar- lig kris i det finansiella systemet kan få stora ef- terverkningar och sociala kostnader, vilket den senaste finanskrisen visade. Oron på de finansi- ella marknaderna under sensommaren 2011 är framför allt föranledd av en ökad osäkerhet kring skuldtyngda staters förmåga att hantera bety- dande underskott och stora skulder. Detta har skapat turbulens på marknaderna, vilket påverkar tillväxtutsikterna negativt.
Den allt större finansiella sektorn och den allt djupare integrationen av de svenska och de in-
45
PROP. 2011/12:1
ternationella finansmarknaderna medför att be- hovet av väl fungerande finansmarknader ökar. En central uppgift för den ekonomiska politiken är att värna ett stabilt finansiellt system. Staten har en omfattande uppsättning verktyg och möjliga åtgärder (se fördjupningsrutan Insatser för ett stabilt finansiellt system). Ett löpande ar- bete pågår för att ytterligare stärka den finansi- ella stabiliteten.
Förstärkt stabilitet i det finansiella systemet
Det finns tydliga risker som kan bidra till insta- bilitet i den svenska ekonomin. Svaga statsfinan- ser i flera
De svenska bankerna klarade finanskrisen bättre än många andra länders banker, delvis som en följd av att riksdagen och regeringen beslu- tade om särskilda stödåtgärder. Trots det fanns det perioder under krisen när den finansiella sta- biliteten var hotad på grund av att situationen för vissa kreditinstitut blev prekär. I dag har ban- kerna en förhållandevis god lönsamhet och är relativt välkapitaliserade i ett internationellt per- spektiv. Finanskrisen visade dock hur snabbt osäkerhet och instabilitet kan uppstå i det finan- siella systemet och därmed hur skört systemet kan vara.
Sverige har internationellt sett ett stort bank- system i förhållande till ekonomins storlek. Detta innebär att ett fallissemang i banksektorn kan bli mycket kostsamt för staten och skatte- betalarna att hantera. De fyra svenska bankkon- cernernas sammanlagda tillgångar i Sverige och utomlands är mer än tre gånger så stora som Sve- riges BNP. Nordea är den klart största koncer- nen (se tabell 1.9).
Tabell 1.9 De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital vid årsskiftet 2010/11
|
Tillgångar i procent |
Kärnprimärkapital med |
|
av BNP |
golvregler, procent |
Handelsbanken |
66 |
8,6 |
|
|
|
Nordea |
160 |
8,9 |
SEB |
65 |
10,9 |
|
|
|
Swedbank |
52 |
10,1 |
Anm.: Vid konvertering av Nordeas siffror från euro till kronor har en kurs på 9,1 kr per euro använts. Kärnprimärkapital som andel av riskviktade tillgångar. Källor: Bankernas kvartalsrapporter, Finansinspektionen.
De svenska storbankerna var vid årsskiftet 2010/11 relativt välkapitaliserade med s.k. kärn- primärkapitalgrader (inkl. golvregler) på mellan 8 och 11 procent av deras riskvägda tillgångar.16 Det är höga nivåer, både i en internationell jäm- förelse och i förhållande till gällande minimikrav.
En annan riskfaktor är bankernas ökade inter- nationella verksamhet. Det innebär att eventuella problem i bankernas utländska verksamheter ris- kerar att bli en börda för svenska skattebetalare. Den svenska bankerna finansierar sig i allt större utsträckning med utländsk valuta. Under första kvartalet 2011 utgjorde 54 procent av bankernas totala marknadsupplåning om 2 832 miljarder kronor skuld i utländsk valuta. Det är en finansi- ering som under kristider kan vara svår att upp- rätthålla. Svenska banker är dessutom så pass sammanflätade med varandra genom sina om- fattande inbördes transaktioner att problem i en bank lätt sprider sig till andra banker. En ytterli- gare riskfaktor är att bankerna har en förhållan- devis kort löptid i sin upplåning.
Vid sidan av riskbilden i banksystemet utgör hushållens förhållandevis höga skuldsättning också en risk. Hushållens samlade skulder upp- gick i juli 2011 till 2 600 miljarder kr, varav 2 100 miljarder avsåg bostadslån. Detta motsvarar ca 75 respektive drygt 60 procent av BNP. Det genomsnittliga hushållet i Sverige har skulder som uppgår till drygt 170 procent av den årliga disponibla inkomsten. Denna skuldkvot har sti- git oavbrutet sedan mitten av
16 Vid utgången av 2009 skulle Basel
46
gram 1.6). Det är naturligt och rimligt att hus- hållens skuldkvot kan öka när finansmarkna- derna utvecklas och tillgången på krediter för- bättras. De senaste 15 årens kraftiga ökning i hushållens skuldsättning manar ändå till vak- samhet.
Diagram 1.6 Hushållens skuld- och räntekvot
Procent av disponibel inkomst
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
180 |
|
|
|
Skuldkvot (t.v.) |
|
|
|
|
|
|
18 |
|||
160 |
|
|
|
Räntekvot (t.h.) |
|
|
|
|
|
|
16 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
81 |
83 |
85 |
87 |
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
Källa: Riksbanken.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att genomföra förebyggande insatser för att värna den finansiella stabiliteten. Framför allt avser regeringen att öka stabiliteten i banksyste- met genom högre kapitaltäckningskrav. Motiven för att införa högre kapitaltäckningskrav är dels att minska riskerna för fallissemang, dels att minska skattebetalarnas kostnader vid en bank- kris.
De nya Basel
Basel III innehåller vidare andra regler som ytterligare stärker det finansiella systemet. Ett
PROP. 2011/12:1
ledde till bristande likviditet hos många institut, vilket i sin tur krävde omfattande insatser från nationella centralbanker och riksgäldskontor. Basel
Riksdagen har även beslutat att förlänga de s.k. golvreglerna till att gälla även efter den 31 december 2011. Det hindrar att kraven på ban- kernas och kreditinstitutens kapitaltäckning fal- ler kraftigt innan Basel III:s högre nivåer träder in.
Trots att bankerna enligt Basel
Under hösten 2011 kommer Sverige att till- sammans med EU:s 26 övriga medlemsstater att börja förhandla om de regler som ska gälla som en följd av Basel
För att främja en återkommande dialog mellan staten och finansbranschen har regeringen tillsatt Finansmarknadskommittén (dir. 2009:22). Kommittén ska fortlöpande bevaka den interna- tionella utvecklingen och diskutera hur förut- sättningarna för den finansiella sektorn i Sverige kan förändras så att stabiliteten och effektivite- ten kan förbättras. Syftet ska vara att bidra till en ur samhällets perspektiv välfungerande och ef- fektiv finansiell sektor som inte leder till ett samhällsekonomiskt alltför stort risktagande. Arbetet i kommittén ska bedrivas under 2009– 2012.
47
PROP. 2011/12:1
Insatser för ett stabilt finansiellt system
En rad aktiva insatser har gjorts för att säker- ställa att det finansiella systemet är stabilt. Till- synen av bankerna har förbättrats, bl.a. genom s.k. stresstester. Insättningsgarantin har för- stärkts. Vidare har regelverket kring bankerna stramats upp på internationell nivå. Även regel- verket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Slutligen ger la- gen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) regeringen ett långtgående mandat att ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra allvarliga störningar i det finansiella systemet.
Stärkt regelverk
Regeringen har ett ansvar för att regelverket för de finansiella marknaderna bidrar till finansiell stabilitet. I en alltmer komplex och globaliserad miljö har regeringen som ambition att regelver- ket kontinuerligt ska anpassas och förstärkas. Finanskrisen ledde till en insikt om att banker och kreditinstitut generellt sett hade för lite ka- pital och kapital av för dålig kvalitet i verksam- heten. Det har lett fram till en global överens- kommelse om mer strikta regler för banker som kallas Basel
Basel
Även regelverket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Re- geringen har tillsatt Finanskriskommittén, med uppdrag att se över dessa och närliggande frågor (dir. 2011:6).
17 Med kärnprimärkapital avses något förenklat aktiekapital och ackumulerade vinster.
Kapitaltillskott, garantier och stabilitetsfond
Om den finansiella stabiliteten skulle vara hotad har regeringen ytterligare verktyg för att ingripa i en akut situation.
Stödlagen ger regeringen ett långtgående mandat att med kort varsel eller genom en sär- skild stödmyndighet ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra en allvarlig störning i det finansiella sy- stemet. Stödet kan t.ex. ges i form av garantier eller kapitaltillskott. Riksgäldskontoret är den myndighet som enligt stödlagen har möjlighet att vidta åtgärder om det finns en risk för en all- varlig störning i det finansiella systemet. I dessa fall kan Riksgäldskontoret efter regeringens godkännande ge ett kapitaltillskott enligt för- ordningen (2008:820) om statligt stöd till kre- ditinstitut.
Regeringen förfogar också över en stabili- tetsfond för finansieringen av eventuella stödin- satser. Fonden finansieras genom stabilitetsav- gifter från kreditinstitut och andra finansiella fö- retag. Stabilitetsfonden minskar risken för att en finansiell kris förvärras genom att fonden utgör en finansiell buffert. Målsättningen är att stabi- litetsfonden så småningom, i genomsnitt, ska uppgå till 2,5 procent av BNP. Om medlen i fonden inte skulle räcka i en framtida krissitua- tion får en obegränsad kredit i Riksgäldskonto- ret användas.
Stabila marknadsförhållanden
Stabila marknadsförhållanden och välfungerande finansiella marknader är viktiga hörnstenar för att upprätthålla finansiell stabilitet. Riksgälds- kontoret är statens internbank och hanterar sta- tens upplåning. Myndigheten har en viktig roll när det gäller att upprätthålla en välfungerande marknad för handeln med statspapper (stats- skuldväxlar och statsobligationer). Under perio- der av finansiell instabilitet tenderar många inve- sterare att söka sig till mindre riskfyllda placer- ingar och statspapper är i de situationerna ofta mycket efterfrågade.
Förbättrad tillsyn
Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de finansiella institut som har sitt säte i Sverige. Genom den löpande tillsynen kan myndigheten på ett tidigt stadium få indikationer på eventuella brister och problem i instituten. Stresstesten är ett av de verktyg som Finansinspektionen an- vänder sig av för att bedöma institutens förmåga att motstå olika negativa scenarier.
48
Om ett kreditinstitut inte följer den lagstiftning som reglerar dess verksamhet ska Finansin- spektionen ingripa. Inspektionen kan bl.a. åter- kalla ett instituts tillstånd, utdela en varning eller en anmärkning eller besluta att ett institut ska betala en straffavgift. För att finansiella företag inte ska ta för stora risker har Finansinspektio- nen infört regleringar av ersättningssystemen till de anställda i finansiella företag, som syftar till att dessa företag ska tillämpa ersättningssystem som är förenliga med effektiv riskhantering och som inte leder till överdrivet risktagande.
Väl fungerande betalningssystem
Ett väl fungerande betalningssystem är en förut- sättning för finansiell stabilitet. Riksbanken an- svarar för betalningssystemet och för att finansi- ella transaktioner mellan ekonomins alla aktörer går lätt och smidigt att genomföra. Genom att se till att betalningssystemet fungerar väl även un- der perioder av finansiell stress bidrar Riksban- ken till att upprätthålla den finansiella stabilite- ten.
Under en kris kan det vara svårt för banker och kreditinstitut att förnya finansiering som lö- per ut och att ta upp nya lån. Det kan även upp- stå brist på likviditet i banksystemet.
I sådana situationer kan Riksbanken tillföra likviditet till det finansiella systemet. Riksbanken kan t.ex. underlätta för banker att låna av Riks- banken genom att bredda kraven på vad man tar emot som pant för bankernas lån av likviditet, eller genom att erbjuda lån på längre löptider än normalt. Riksbanken kan också erbjuda lån i ut- ländsk valuta. Vidare kan Riksbanken ge likvidi- tetsstöd till enskilda kreditinstitut. Det gäller i första hand om ett institut bedöms vara system- viktigt i den situation som råder. Likviditetsstöd kan ges till institut som bedöms vara solida. Stö- det syftar dels till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar, dels till att för- hindra att de effekter som en sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela det finansiella syste- met.
Insättningsgarantin
Riksgäldskontoret ansvarar också för insätt- ningsgarantin, som är ett viktigt verktyg för att dämpa oron vid en finansiell kris. Genom att staten garanterar hushålls och företags insätt- ningar upp till motsvarande 100 000 euro mins- kar risken för s.k. uttagsanstormningar. Uttags- anstormning är en situation när allmänheten uppfattar att det gäller att så fort som möjligt få
PROP. 2011/12:1
ut sina pengar från en bank. Uttagsanstorm- ningar kan leda till att en fullt solid bank mycket snabbt får finansiella problem. Genom insätt- ningsgarantin minskar den risken avsevärt. Där- igenom minskar också det potentiella hotet mot den finansiella stabiliteten.
Regelverk finns på plats men utmaningar kvarstår
Genom de olika åtgärder som vidtagits, t.ex. in- förandet av stödlagen och förstärkningen av in- sättningsgarantin, har regeringen och myndig- heterna en väl fungerande verktygslåda för att hantera finansiella kriser. Sverige står därmed bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008. Nya utmaningar kvarstår dock, inte minst när det gäller att motverka finansiella kriser genom att öka bankernas motståndskraft och få till stånd ett effektivt regelverk till så låga kostnader som möjligt för samhället.
49
PROP. 2011/12:1
1.6Utmaningar för fler i arbete och Jobbskatteavdragets fyra steg har stärkt incita-
hållbar tillväxt
1.6.1Fler i arbete
Regeringen arbetar kontinuerligt med att för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt genom ytterligare åtgärder som förstärker arbetsutbu- det, motverkar långa tider utan arbete och för- stärker efterfrågan på grupper med svag förank- ring på arbetsmarknaden samt förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Det är samtidigt viktigt att på kort sikt möta den utmaning som inbromsningen på arbetsmarkna- den innebär. De åtgärder som nu föreslås kan komma att behöva kompletteras ifall utveck- lingen blir sämre än vad som nu förutses.
Stärka drivkrafterna till arbete och utbildning
Avgörande för ett högt välstånd, för såväl indivi- den som för samhället i stort, är att det lönar sig att ta ett arbete för dem som inte arbetar och att anstränga sig mer för dem som redan har ett ar- bete.
menten till arbete genom att sänka marginal- och tröskeleffekterna, främst för låg- och medelin- komsttagarna (se fördjupningsrutan Jobbskatteavdraget). Ett högre arbetsutbud in- nebär en högre produktionskapacitet i ekonomin och ökad sysselsättning på sikt. För många med låga inkomster är det fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller öka den arbetade tiden. Ytterligare förstärkning av jobbskatteav- draget bör därför, om möjligt, genomföras under mandatperioden. Enligt bedömningar är utbuds- effekterna av ytterligare jobbskatteavdrag fort- satt stora.18 För att stärka drivkrafterna för bl.a. utbildning och företagande bör även den nedre skiktgränsen för statlig skatt höjas.
18 Se departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).
50
Jobbskatteavdraget
Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och har därefter förstärkts vid tre tillfällen – se- nast den 1 januari 2010.19 Sammanlagt uppgår jobbskatteavdraget, beräknat vid vardera stegs ikraftträdande, till ca 71 miljarder kronor.20 Jobbskatteavdragets omfattning gör det till en av de största skatteförändringarna sedan 1990/91 års skattereform.
Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare och företagare får behålla en väsentligt större del av sin inkomst från arbete och företagande. Detta medför att det lönar sig mer att träda in på arbetsmarknaden för dem som inte arbetar, men också att det genom sänkt marginalskatt lönar sig mer att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar.
Ett större deltagande i arbetskraften motver- kar flaskhalsar i ekonomin, vilket fördröjer över- hettningstendenser i högkonjunkturer. Vidare ökar drivkraften att stanna kvar i arbetskraften under lågkonjunkturer, vilket kan påskynda återhämtningen i ekonomin.
Jobbskatteavdraget ökar även efterfrågan på arbetskraft. Med jobbskatteavdraget blir fler jobb lönsamma samtidigt som den positiva ef- fekten på hushållens disponibla inkomster kan dämpa löneökningstakten. Den första effekten uppkommer på kort sikt och bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Den andra ef- fekten är mer långsiktig genom att Sveriges kon- kurrenskraft gradvis stärks. Jobbskatteavdraget skapar utrymme för nyanställningar, samtidigt som förmågan att möta konkurrens från företag i andra länder stärks.
Sammantaget bidrar jobbskatteavdraget till att öka såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. Det motverkar utanförskap, förbättrar match- ningen och stärker konkurrenskraften. Ytterli- gare steg i jobbskatteavdraget, när ekonomin så tillåter, skulle därför bidra till att öka sysselsätt- ningen och motverka arbetslöshet. Förstärkning
PROP. 2011/12:1
av jobbskatteavdraget är ett centralt verktyg för att nå full sysselsättning.
Jobbskatteavdraget innebär dessutom en för- stärkning av hushållens inkomster, vilket stimu- lerar den inhemska efterfrågan. Genom jobb- skatteavdragets inverkan på löneökningstakten kan detta ske utan ökade inflationsförväntningar. Jobbskatteavdraget kan därför antas ha balanse- rat en vikande internationell efterfrågan samti- digt som ekonomins funktionssätt förbättrats.
Diagram 1.7 visar marginal- och genomsnitts- skatten vid olika årsarbetsinkomster med och utan jobbskatteavdraget. Nästan alla heltidsar- betande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent på över 1 500 kronor per månad. Tabell 1.10 vi- sar hur stort jobbskatteavdraget blir 2012 vid olika månadslöner och hur mycket nettoin- komsten ökat till följd av avdraget.
Diagram 1.7 Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnitts- skatt (gråa linjer) på årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer)
60% |
|
|
|
|
|
|
|
50% |
|
|
|
|
|
|
|
40% |
|
|
|
|
|
|
|
30% |
|
|
|
|
|
|
|
20% |
|
|
|
|
|
|
|
10% |
|
|
|
|
|
|
|
0% |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
100 000 |
200 000 |
300 000 |
400 000 |
500 000 |
600 000 |
700 000 |
Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor, en övre skiktgräns på 574 300 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.
Källa: Egna beräkningar.
19Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9; prop. 2007/08:22, bet. 2007/08:SkU11, rskr. 2007/08:61; prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09:108; prop. 2009/10:42, bet. 2009/10:SkU23, rskr. 2009/10:110.
20För inkomståret 2012 prognostiseras jobbskatteavdraget att uppgå till 82,1 miljarder kronor. Att värdet av jobbskatteavdraget har ökat beror på att de sammanlagda arbetsinkomsterna i ekonomin har blivit högre dels genom löneökningar, dels genom att sysselsättningen har ökat.
51
PROP. 2011/12:1
Tabell 1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012
Kronor per månad
|
Skatt före skat- |
Jobbskatte- |
Ökning av nettoinkomst |
|
till följd av jobbskatte- |
||
Lön |
tereduktion |
avdrag |
avdraget (%) |
10 000 |
2 264 |
800 |
10,3 |
15 000 |
3 954 |
1 063 |
7,1 |
|
|
|
|
20 000 |
5 690 |
1 370 |
6,9 |
|
|
|
|
25 000 |
7 425 |
1 678 |
6,7 |
30 000 |
9 126 |
1 822 |
6,1 |
|
|
|
|
40 000 |
13 381 |
1 822 |
4,6 |
Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.
Källa: Egna beräkningar.
Ett antal olika bedömare, däribland Riksrevisio- nen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, har utvärderat jobbskatteavdragets effek- ter på sysselsättning och arbetade timmar. I ta- bell 1.11 sammanfattas några av dessa bedöm- ningar. Den samlade bedömningen är att jobb- skatteavdraget har betydande positiva effekter på antalet personer i arbete. Effekten bedöms vara i storleksordningen 70
Tabell 1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget
|
Årsarbetskrafter |
Steg |
|
|
|
Finansdepartementet |
120 000 |
|
|
Riksrevisionen |
100 000 |
SNS konjunkturråd |
70 000 |
|
|
Steg |
|
|
|
Finanspolitiska rådet |
89 000 |
Konjunkturinstitutet1 |
75 000 |
LO1,2 |
71 000 |
Steg 1 |
|
OECD1 |
35 |
European Economic Advisory Group1 |
60 |
1Inklusive förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.
2LO:s bedömning baseras på beräkningar från SNS Konjunkturråd, 2008. Källor: Respektive bedömare.
Utvärdering av jobbskatteavdraget
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening att jobbskatteavdraget behöver ut- värderas och dessutom prövas mot andra refor- mer som ger liknande effekt (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319. Regeringen välkomnar utskottets tillkännagivande. Ett ar- bete har inletts och regeringen avser att åter- komma till riksdagen i frågan.
Vid empiriska utvärderingar av reformer, såsom jobbskatteavdraget, kan man skilja mellan två olika typer av utvärderingar. Den första är att ut- värdera på förhand, vilket innebär att effekterna av en regelförändring utvärderas innan den in- förs eller innan förändringens faktiska utfall kan observeras. Dessa utvärderingar sker med ut- gångspunkt från etablerade ekonomiska sam- band och ger en prognos om förväntade effekter av en regelförändring. Till grund för dessa utvär- deringar ligger simuleringar med hjälp av empi- riskt skattade modeller. Den andra typen av ut- värderingar sker i efterhand, där regelförändring- ens utfall utvärderas, dvs. vilken faktisk effekt regelförändringen har haft. När det gäller jobb- skatteavdraget är det nästan uteslutande den första typen av utvärderingar som hittills ge- nomförts.
Finansdepartementet har deltagit i ett omfat- tande metodutvecklingsarbete för att möjliggöra att på förhand kunna utvärdera jobbskatteavdra- gets effekter på t.ex. arbetsutbudet.21 Regeringen och Finansdepartementet har vid flera tillfällen, både i propositioner och i särskilda skrifter, pre- senterat resultat från utvärderingar av jobbskat- teavdragets förväntade effekter.22 Även andra har med hjälp av liknande metoder utvärderat jobb- skatteavdraget (se tabell 1.11). Dessa utvärde- ringar visar genomgående på positiva effekter på arbetsutbudet.
Utvärderingar på utfallsdata är fortfarande sällsynta. I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 görs en första ansats till att utvärdera det faktiska utfallet av det förhöjda jobbskatteavdra- get för äldre (SOU 2011:2). Skillnaden i syssel- sättningsgraden bland personer över och under 65 år jämförs före och efter införandet av jobb- skatteavdraget. Resultaten indikerar att det för- höjda jobbskatteavdraget har haft positiva ef- fekter på sysselsättningsgraden bland äldre, men i bilagan påpekas samtidigt att fler utvärderingar behövs på området. Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering har aviserat att de avser
21Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007- 2009, Rapport från Ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet 2009:1, Regeringskansliet.
22Se t.ex. departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).
52
publicera en utvärdering av jobbskatteavdraget under hösten 2011.23
Att utvärdera jobbskatteavdraget är dock för- knippat med vissa svårigheter. Eftersom alla med arbetsinkomst är berättigade till jobbskatteav- draget saknas det en kontrollgrupp, dvs. en grupp som inte berörs av jobbskatteavdraget, vilket försvårar jämförelser. Samtidigt som jobb- skatteavdraget infördes gjordes vidare flera andra regelförändringar som kan ha påverkat arbetsut- budet och sysselsättningen, t.ex. förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och socialavgifterna, vilket innebär att det är svårt att identifiera den isolerade effekten av jobbskatte- avdraget. Ett annat problem är den relativt korta tid som gått sedan införandet 2007, eftersom jobbskatteavdraget förväntas få full effekt först på längre sikt.
PROP. 2011/12:1
I den internationella forskningslitteraturen finns det ett stort antal utvärderingar av reformer som liknar jobbskatteavdraget. Framför allt har jobb- skatteavdragets motsvarigheter i USA och Stor- britannien utvärderats. I dessa länder har reg- lerna varit på plats längre än i Sverige och deras konstruktion, med skattereduktioner riktade till specifika grupper av personer, ger andra möjlig- heter till utvärdering. Studierna visar generellt sett på positiva effekter på arbetsutbudet.24
23 Se IFAU:s remissvar på Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi 2011/1936).
24 För en översikt av utvärderingar se t.ex. Eissa, N. och Hoynes, H.W. (2005), Behavioural Responses to Taxes: Lessons from the EITC and Labor Supply, NBER Working Paper 11729 och Finanspolitiska rådet (2010), Svensk finanspolitik.
53
PROP. 2011/12:1
Motverka långa tider utan arbete
Trots att arbetslösheten har minskat ligger lång- tidsarbetslösheten fortfarande på en hög nivå. Inbromsningen på arbetsmarknaden innebär att det blir än svårare för de långtidsarbetslösa att hitta ett arbete.
Regeringens reformer har medfört att indivi- der som varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid har kommit in på arbetsmarknaden. Detta är positivt eftersom sannolikheten att få arbete är mycket större för personer som deltar i arbetskraften än för de som står utanför. Många av dessa individer har dock nedsatt arbetsför- måga och riskerar långtidsarbetslöshet. Förut- sättningarna för dessa personer att finna och be- hålla ett arbete kan därför även fortsättningsvis behöva förbättras.
En stor utmaning är att säkerställa att lång- tidsarbetslösa får det stöd de behöver för att hitta ett arbete och samtidigt motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Regeringen anser att en väl fungerande och effektiv arbetsförmedling samt arbetslöshetsförsäkring är viktiga förut- sättningar för att åstadkomma detta. Det är t.ex. angeläget att regelbundet följa upp den arbetslö- ses jobbsökande dels för att kunna avgöra beho- vet av stöd eller insatser, dels för att säkerställa att den arbetssökande faktiskt står till arbets- marknadens förfogande. Det finns indikationer på att kontrollen av att arbetssökande står till ar- betsmarknadens förfogande inte fungerar ända- målsenligt. Även det stöd som arbetssökande behöver för att kunna hitta ett arbete kan för- bättras (se fördjupningsrutan Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik).
För att öka de långtidsarbetslösas konkur- renskraft på en arbetsmarknad med samman- pressad lönestruktur med relativt höga ingångs- löner är lönesubventionerade anställningar ett viktigt instrument. Syftet med exempelvis ny- startsjobb är att ge arbetslivserfarenhet och refe- renser som ökar möjligheterna att senare få ett osubventionerat arbete. Långtidsarbetslösa med kort utbildning kan också vara i behov av ytterli- gare utbildning för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
Sammantaget finns det behov av att effektivi- sera och förstärka stödet till de arbetslösa, och då särskilt stödet till de långtidsarbetslösa. Kon- junkturavmattningen kan även motivera ytterli- gare tillfälliga åtgärder riktade till långtidsar- betslösa och personer som riskerar långa tider
utan arbete för att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.
Vårda sjukförsäkringsreformen
Sjukfrånvaron har minskat avsevärt från de höga nivåerna i början av
Bland annat mot bakgrund av riksdagens till- kännagivande (bet. 2010/11:SfU12) har reger- ingen fortsatt analysera den ekonomiska situa- tionen för personer som lämnar tidsbegränsad sjukersättning och saknar SGI. Liknande syn- punkter gällande ersättningsnivån har fram- kommit i remissbehandlingen av departements- promemorian Översyn av sjukförsäkringen (Ds 2011:18). Fortsatta beräkningar i regeringskans- liet har gett en delvis likartad bild. En högre in- komstnivå behövs för vissa hushållstyper för att regeringens intentioner med förslagen ska upp- nås. Med de förslag till sjuk- respektive rehabili- teringspenning i särskilda fall samt boendetillägg som nu lämnas i denna proposition beräknas flertalet försäkrade få ungefär samma disponibe- linkomst, efter att boendekostnaderna är betalda, som de hade i form av sjukersättning och BTP. Dessa förslag innebär således att regeringen även går riksdagen till mötes.
Riksdagen har i tillkännagivandet uppmärk- sammat ett viktigt problem. Det gäller svårighe- ten att säkerställa rättssäkerheten vid bedöm- ningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukpe- rioden. Bedömningar av arbetsförmåga är kom- plicerat och regeringen anser att bättre bedöm- ningar av arbetsförmågan kan förbättra rättssäkerheten och därmed också förstärka till-
54
tron till sjukförsäkringen. Därför har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att, i samver- kan med Socialstyrelsen och i samråd med Ar- betsförmedlingen, vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. Regeringen anser att för att garantera rättssäker- het, delaktighet och legitimitet behöver en änd- ring av arbetsmarknadsbegreppet vid dag 180, som riksdagen föreslår, utredas vidare för att fastställa om en sådan förändring kan bidra till att lösa de komplexa problem som arbetsförmå- gebedömningen innebär. Regeringen avser där- för att ge Försäkringskassan ett uppdrag att ut- reda huruvida förändringar i regelverket kan sä- kerställa att bedömningen av den enskildes ar- betsförmåga vid 180 dagar blir rättssäker och uppfattas som legitim.
Stärka svaga gruppers ställning på arbetsmarknaden
En ytterligare utmaning är att förbättra arbets- marknadssituationen för grupper som har en re- lativt svag förankring på arbetsmarknaden och för vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fun- gerar tillfredsställande. Unga, äldre, utrikes födda, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är grupper som har en sämre arbetsmarknadssituation än befolkningen som helhet. Dessa grupper drabbas dessutom hårdast vid ett försämrat konjunktur- läge.
Unga är oftast arbetslösa en relativt kort tid, men de som saknar fullständiga gymnasiebetyg riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Perso- ner med kort utbildning har även generellt sett en lägre sysselsättningsgrad och löper större risk att bli långtidsarbetslösa. Regeringen har bl.a. av dessa skäl genomfört omfattande reformer inom utbildningssystemet, t.ex. reformerat gymnasie- skolan, infört det s.k. lärarlyftet och genomfört en omfattande satsning på lärlingsutbildning. Den höga ungdomsarbetslösheten beror också på att unga håller på att etablera sig på arbets- marknaden. Under den fasen kan det vara svårt för arbetsgivare att bedöma deras kompetens eftersom unga ofta har en begränsad arbetslivs- erfarenhet och få referenser från tidigare arbets- givare. Detta kombinerat med relativt höga an- ställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter) gör att unga kan ha svårt att konkurrera om job-
PROP. 2011/12:1
ben. Regeringen har därför genomfört reformer för att öka arbetskraftsefterfrågan på unga, framför allt genom sänkta socialavgifter för denna grupp. Regeringen har vidare aviserat att den avser införa två nya anställningsformer för unga – lärlingsanställning och lärlingsprovan- ställning – för att underlätta inträdet på arbets- marknaden. Eftersom ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög finns det anledning att fortsätta genomföra reformer inom bl.a. utbildningsvä- sendet för att långsiktigt förbättra arbetsmark- nadssituationen för unga och stimulera efterfrå- gan på ung arbetskraft. Den föreslagna sänk- ningen av momsen på restaurang- och catering- tjänster ökar efterfrågan särskilt på ung arbets- kraft eftersom arbete inom restaurangnäringen för många är första kontakten med arbetsmark- naden. Det är även viktigt att det stöd som unga arbetslösa får i sitt arbetssökande är av god kva- litet.
Utrikes födda har en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer födda i Sve- rige. I likhet med unga håller utrikes födda som varit kort tid i Sverige på att etablera sig på ar- betsmarknaden och då kan höga anställnings- kostnader (lön och arbetsgivaravgifter) minska företagens benägenhet att anställa personer som är utrikes födda. Det finns stora skillnader inom gruppen utrikes födda, men för många tar det lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en stor förlust för individen och för samhället. En framgångsrik integration av invandrare och flyktingar bygger på möjlighet till egen försörj- ning genom arbete och företagande. Mot denna bakgrund genomförde regeringen 2010 en om- fattande reform för att påskynda etableringen av nyanlända, etableringsreformen, som bland an- nat innebär att Arbetsförmedlingen fått ett sam- ordnande ansvar. Regeringen har även genom- fört flera andra åtgärder i syfte att förbättra för- utsättningarna för utrikes födda på arbetsmark- naden, såsom införandet av instegs- och ny- startsjobb samt stärkt validering av utrikes föddas utbildning och annan yrkeskompetens. Regeringen avser dessutom att under 2012 genomföra förändringar i etableringsreformen. Hittills har etableringsersättningen minskat i motsvarande omfattning som arbetsinsatsen ökat inom den nyanländes etableringsplan. För att minska marginaleffekterna vid arbete inom etableringsplanen ska etableringsersättningen inte påverkas av storleken på arbetsinkomsterna.
55
PROP. 2011/12:1
Äldre personer som förlorar sitt arbete möter en svår arbetsmarknadssituation och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet eller lämna arbets- kraften. Vidare lämnar många frivilligt arbets- kraften relativt tidigt genom t.ex. avtalspension. Inte minst för att säkerställa den offentliga sek- torns finansiering på lång sikt är det viktigt att uppmuntra ett sent utträde från arbetsmarkna- den. Den viktigaste åtgärden som regeringen ge- nomfört för att stimulera utbudet av arbetskraft bland äldre är det högre jobbskatteavdraget för personer som fyllt 65 år. Vidare kan personer i åldern
Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet ut- ifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är angeläget att förbättra arbetsmarknadssituationen för funk- tionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Re- geringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur de befintliga arbets- marknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning effektivare kan bidra till att dessa personer kan få och behålla ett arbete (dir. 2011:59). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 april 2012.
Förbättra matchningen på arbetsmarknaden
En väl fungerande matchning på arbetsmarkna- den minskar risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det är därför även vid en ekonomisk avmattning nödvändigt att stimulera till ökad sökaktivitet samt ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet. När konjunkturen vänder uppåt är det viktigt att tidigt identifiera och motverka brist på arbetskraft. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för att ut- bildningarna ska matcha den framtida efterfrågan på arbetskraft. Även arbetsmarknadsutbildning, som också kan komma de med störst problem till del, kan bidra till att förbättra matchningen.
56
Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik
En central del i en ekonomisk politik för full sysselsättning är en aktiv arbetsmarknadspolitik som säkrar en snabb och effektiv återgång till ar- bete för dem som hamnar i arbetslöshet. Ar- betslöshet är mycket kostsamt för både individer som drabbas och för samhället i stort. Detta gäller i synnerhet långtidsarbetslöshet. Rätt ut- formad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshets- tider genom åtgärder som bidrar till förbättrad sökaktivitet och åtgärder som rustar människor för jobb, såsom utbildning, praktik och subven- tionerade anställningar. Vidare ska en aktiv ar- betsmarknadspolitik säkerställa en god match- ning mellan arbetssökande och lediga platser. En väl fungerande matchning leder till högre syssel- sättning och dessutom till att mer produktiva jobb skapas.
Erfarenheten har emellertid visat att arbets- marknadspolitiken även kan ge upphov till nega- tiva sidoeffekter, såsom att arbetsmarknadspoli- tiska program leder till minskad sökaktivitet eller undanträngning av reguljärt sysselsatta. Utform- ningen av arbetsmarknadspolitiken är därför central för att förhindra uppkomsten av negativa sidoeffekter och för att verkligen bidra till lägre arbetslöshet och förbättrad matchning.
Mot denna bakgrund har regeringen reforme- rat arbetsmarknadspolitiken sedan regerings- skiftet 2006 för att säkerställa att de arbetsmark- nadspolitiska resurserna används effektivt och hjälper människor till ett nytt arbete. Nedan be- skrivs hörnstenarna i regeringens arbetsmark- nadspolitik.
Ökad sökaktivitet och stärkt förmedlingsverksam- het
Den första hörnstenen i regeringens arbets- marknadspolitik är ett aktivt och effektivt ar- betssökande. Forskning visar att förmedlingsin- satser i kombination med kontroll av arbetssö- kandet tycks vara den åtgärd som ger bäst effekt på chanserna för en sökande att hitta ett jobb till en förhållandevis låg kostnad. Förmedlingsinsat- ser har också fördelen att de inte leder till inlås- ningseffekter. En mer effektiv sökaktivitet bidrar också till att fler jobb skapas genom att fler kompetenta sökanden gör det mindre kostsamt för företagen att rekrytera. Sänkta kostnader för rekrytering gör det lönsamt att anställa fler.
PROP. 2011/12:1
Regeringen har mot denna bakgrund gett Ar- betsförmedlingen ett tydligare uppdrag att för- medla arbete, samtidigt som de arbetmarknads- politiska programmen har fått en tydligare inriktning mot aktivt arbetssökande. Även under en djup lågkonjunktur skapas många nya jobb. Dessa förändringar har kompletterats med re- former inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdraget som stärkt incitamenten att söka arbete.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande om
Utbildningsinsatser, praktik och subventionerade anställningar i fokus
Ibland räcker inte ett aktivt arbetssökande för att individen ska hitta ett nytt jobb utan det behövs insatser som stärker den enskildes konkurrens- kraft, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar. Dessa insatser, vilka är traditionella inslag inom arbetsmark- nadspolitiken, utgör den andra hörnstenen i re- geringens arbetsmarknadspolitik.
När regeringen tillträdde fanns också ett stort antal andra insatser, såsom datortek, friår och ar- betslivsutveckling. Dessa bedömdes vara inef- fektiva, bl.a. för att de skapade inlåsningseffekter eller på andra sätt höll tillbaka arbetsutbudet. Flera av dessa insatser har därför avskaffats. Re- geringen har i stället valt att vidareutveckla och komplettera de traditionella inslagen av utbild- ning och lönesubventionerade anställningar för att stärka individens konkurrenskraft.
Utbildning ökar de arbetslösas chanser att få ett arbete, särskilt om det inriktas på yrken där det råder eller förväntas uppstå brist på arbets- kraft. Erfarenheterna visar dock att antalet i ar- betsmarknadsutbildning bör vara begränsat för att kvaliteten i utbildningen ska kunna upprätt- hållas. Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan är därför viktiga komplement i regeringens politik för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast.
Människors kompetens tenderar att minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmatise-
57
PROP. 2011/12:1
rande. Chanserna att få ett arbete givet rådande lönestruktur minskar därmed också med ar- betslöshetstidens längd. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är därför temporärt sänkta kostnader för företagen vid anställning av någon som varit arbetslös en längre tid. Erfaren- heten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb till rådande lönestruktur. En negativ sidoeffekt av subventionerade anställ- ningar är dock att de kan ge upphov till s.k. un- danträngning, dvs. att andra anställningar mins- kar när fler får lönesubventionerade anställ- ningar. Detta är acceptabelt eftersom lönesub- ventionerade anställningar riktas mot långtidsar- betslösa. På så sätt ökar antalet sökanden som är konkurrenskraftiga om jobben, vilket i förläng- ningen leder till högre sysselsättning. När re- geringen tillträdde ersatte nystartsjobben de ti- digare allmänna och förstärkta anställnings- stöden samt plusjobben. De viktigaste skillna- derna mot de tidigare anställningsstöden är att nystartsjobben är rättighetsbaserade, dvs. en ar- betsgivare kan anställa en person som uppfyller kriterierna för nystartsjobb efter godkännande från Arbetsförmedlingen, och att de riktar sig till en bredare målgrupp. Genom att nystartsjobben är rättighetsbaserade, och inte föregås av särskild behovsprövning, är de betydligt enklare att an- vända för företagen och de arbetssökande än de tidigare anställningsstöden. Det bidrar sannolikt till att fler personer får en lönesubventionerad anställning. Volymerna i nystartjobben har ökat mer eller mindre kontinuerligt sedan de infördes 2007.
Diagram 1.8 Antal nystartsjobb
Tusental |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
Källa: Arbetsförmedlingen. . |
|
|
|
Insatser vid rätt tidpunkt för att bäst motverka långtidsarbetslöshet
En central fråga vid utformningen av arbets- marknadspolitiken är när i arbetslöshetsperioden insatser som t.ex. utbildning och praktik ska sättas in för att bäst motverka långtidsarbetslös- het. De flesta som blir arbetslösa hittar ett jobb inom ett halvår, medan andra är i behov av stöd redan tidigt i arbetslösheten. Det är emellertid svårt att i förväg veta vem som riskerar att bli långtidsarbetslös. Om å ena sidan insatser er- bjuds till korttidsarbetslösa finns risk för inlås- ning och undanträngning samt för att knappa resurser används för dem som ändå skulle hitta ett arbete snabbt. Om å andra sidan insatserna enbart erbjuds långtidsarbetslösa finns risk för att korttidsarbetslösa personers produktivitet går förlorad och att möjligheterna att hjälpa dem tillbaka till arbete kraftigt försämras. Den tredje hörnstenen i regeringens arbetsmarknadspolitik handlar således om att sätta in insatserna i rätt tidpunkt för att på bästa sätt bidra till att öka in- dividens jobbchanser. Vid ungefär ett års ar- betslöshet tycks s.k. negativa stigmatiseringsef- fekter uppstå, dvs. att arbetsgivare uppfattar långtidsarbetslösa som mindre produktiva än andra.25 Stigmatisering innebär att det blir allt svårare för individen att hitta ett arbete.
Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken efter att regeringen tillträdde 2006 har bl.a. väg- letts av ovanstående avvägning, kunskapen om att chanserna att hitta ett arbete försvagas av stigmatiseringseffekter samt av att individens kompetens och motivation att söka arbete avtar med arbetslöshetstidens längd. Detta har inne- burit att korttidsarbetslösa i större utsträckning än tidigare ska fokusera på att söka jobb, både på egen hand och med stöd från Arbetsförmed- lingen. Åtgärder riktade till korttidsarbetslösa har därmed dragits ned. Möjligheten att delta i arbetsmarknadspolitiska program utan att det inverkar på antalet ersättningsdagar i arbetslös- hetsförsäkringen har tagits bort. Den nya inrikt- ningen har sannolikt bidragit till att korta ar- betslöshetstiderna och stärkt effektiviteten i åt-
25 Enligt en enkätstudie av Agell och Bennmarker (Working paper 2002:12, IFAU) uppgav 62,5 procent av arbetsgivarna att de betraktade arbetslösa som mindre lämpliga än andra arbetssökande. Samtidigt uppgav mindre än fem procent av de tillfrågade att arbetslöshet på upp till ett halvår utgjorde ett problem. Var femte ansåg att ett års arbetslöshet gjorde en arbetssökande mindre lämplig och hälften betraktade arbetssökande med arbetslöshetstider över 18 månader som mindre lämpliga.
58
PROP. 2011/12:1
gärderna. Omläggningen har också inneburit att de mer kostsamma åtgärderna fokuserats på dem som har svårast att hitta arbete genom införan- det av Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). JUG erbjuds bl.a. till arbetslösa vars ersättnings- period i arbetslöshetsförsäkringen tagit slut, vil- ket för de flesta inträffar efter 14 månaders ar- betslöshet.
Syftet med JUG är att med hjälp av mer indi- viduellt utformade åtgärder så snabbt som möj- ligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmark- naden genom åtgärder såsom individuell hand- ledning, praktik, utbildning eller subventionerad anställning/nystartsjobb. Dessa åtgärder ska er- bjudas i JUG:s inledande två faser, i syfte att stärka individens kompetens och minimera stigmatiseringseffekter av långa arbetslöshetsti- der. Syftet med JUG är också att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfo- gande.
De som efter drygt ett och ett halvt år i JUG inte funnit något arbete ska anvisas till en sam- hällsnyttig sysselsättning, den s.k. sysselsätt- ningsfasen (fas 3). I sysselsättningsfasen ska deltagarna få möjlighet att bygga upp nya refe- renser, nätverk och arbetsgemenskap. Arbetsgi- varkontakter är i detta skede i arbetslöshetsperi- oden avgörande för individens möjligheter att hitta ett arbete. Sysselsättningsfasen ger också möjlighet för arbetsgivaren att få lära känna per- sonen och bedöma dennes produktivitet, vilket i förlängningen kan leda till en anställning. Det är dock också viktigt att deltagarna får stöd av en förmedlare för att fortsätta söka jobb.
JUG ersatte den tidigare Aktivitetsgarantin som också riktades till arbetslösa vars ersätt- ningsperiod tagit slut. Det var emellertid förhål- landevis vanligt att de arbetssökande beviljades en ny ersättningsperiod om 300 dagar i stället för att gå in i Aktivitetsgarantin. Konsekvensen blev att de arbetslösa fick stöd och hjälp alldeles för sent och därmed fastnade allt djupare i långtids- arbetslösheten. Ungefär samtidigt som JUG in- fördes togs därför möjligheten att få en förnyad ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen bort. JUG har också en tydligare struktur än Aktivitetsgarantin vad gäller i vilken ordning olika åtgärder bör erbjudas. Det leder till ett mer effektivt utnyttjande av arbetsmarknadspoliti- kens resurser.
Vidareutveckling av arbetsmarknadspolitiken
Dagens system genomsyras av ovanstående prin- ciper för att upprätthålla sökaktiviteten och rusta de arbetslösa för att maximera deras jobbchan- ser. Utbildning, praktik och lönesubventioner riktas huvudsakligen till långtidsarbetslösa ge- nom JUG, vilket i det stora hela är en rimlig av- vägning eftersom långtidsarbetslösa har svårare att hitta ett arbete. Åtgärdsarsenalen har renod- lats och vidareutvecklats.
Regeringen bedömer dock att det är motiverat att förstärka det tidiga stödet, t.ex. i form av ut- bildning och praktik, till personer som blir ar- betslösa och där Arbetsförmedlingen bedömer att risken är stor att personen blir långtidsar- betslös. Ett system med s.k. statistisk profilering införs vid Arbetsförmedlingen. Systemet syftar till att stödja arbetsförmedlaren i dennes bedömning av en individs risk för långtidsar- betslöshet. I kombination med åtgärder för att förbättra uppföljningen av jobbsökandet skapas därmed förutsättningar för att mer effektivt hjälpa arbetslösa tillbaka till ett jobb. Det finns också indikationer på att de två inledande faserna av JUG inte fungerat som regeringen avsett. Aktivitetsnivån har varit för låg och aktiviteterna har haft bristande kvalitet. Det har inneburit att arbetslösa har anvisats till sysselsättningsfasen utan att ha fått det stöd och de insatser som varit avsikten. Sysselsättningsfasen har inte heller kunnat erbjuda deltagarna en samhällsnyttig sys- selsättning med den kvalitet regeringen avsett, exempelvis att deltagarna inte fått det handledar- stöd som avsetts. Behov av förbättringar och förändringar av sysselsättningsfasen, fas 3, har även uppmärksammats av riksdagen (bet. 2010/11:AU11, rskr. 2010/11:287). Det är an- geläget att fortsatt verka för ett effektivt arbete före garantierna, liksom för en hög kvalitet och aktivitet i JUG:s tre faser. Även tillfälliga åtgär- der bör vidtas i sysselsättningsfasen. I denna proposition lämnas förslag i detta syfte.
59
PROP. 2011/12:1
1.6.2Ett högklassigt utbildningssystem De redan beslutade reformerna förväntas ha tyd-
Utbildning är centralt både för den enskilde in- dividen och för samhället i stort. Investeringar i utbildning ökar den enskildes livschanser genom större möjlighet att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället. För samhället innebär högre produktivitet och sysselsättning samt ett längre och friskare ar- betsliv att förutsättningarna för ekonomisk till- växt förbättras och att den gemensamma välfär- den ökar.
Det svenska utbildningssystemet fungerar i många avseenden väl, men det finns svagheter. Dessa visar sig huvudsakligen i försämrade stu- dieprestationer i grundskolan, många avhopp från gymnasieskolan och en i vissa fall svag genomströmning inom högskolan. Regeringen ser allvarligt på problemen inom utbildningssy- stemet och påbörjade under föregående mandat- period ett omfattande och långsiktigt arbete för att förbättra utbildningssystemets olika delar. Inriktningen är att kvaliteten på undervisningen och genomströmningen inom samtliga nivåer i utbildningssystemet ska förbättras. I denna pro- position prioriteras fortsatt dessa områden.
Lärarnas kompetens och läraryrkets status
Lärarna är mycket viktiga för elevernas studie- prestationer, särskilt för barn från mindre gynn- samma sociala förhållanden. För att höja studie- resultaten behöver eleverna få undervisning med mer aktivt lärarstöd av välutbildade och kompe- tenta lärare. För att säkra en hög kvalitet på lä- rarna måste läraryrket göras mer attraktivt.
Med den växande arbetsmarknaden för aka- demiker har det såväl i Sverige som internatio- nellt blivit allt svårare att locka de bästa studen- terna till lärarutbildningen. Den omfattande fortbildningsreformen (lärarlyftet) tillsammans med den reformerade lärarutbildningen syftar till att öka lärarnas kompetens. En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs, vilket bidrar till att säkerställa kvaliteten i undervisningen och höja yrkets status. En lektorstitel för lärare med licentiat- eller doktorsexamen samt flera års uppvisad pedagogisk skicklighet kommer att leda till fördjupade ämneskunskaper i skolan. För att stödja rektorns roll som pedagogisk le- dare har en ny rektorsutbildning införts.
liga effekter på läraryrkets attraktionskraft, men ytterligare åtgärder behövs. Bland annat måste det löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Fler karriärvägar behövs därför inom läraryrket och högre löner för särskilt kvalificerade lärare som höjer elevresultaten. Vi- dare ska alla lärare vara behöriga i de ämnen de undervisar i.
Yrkesutbildningarna vid gymnasiet
En stor gymnasiereform genomförs från hösten 2011, där bl.a. tonvikten på yrkesorienterande ämnen i yrkesutbildningarna ökas. Därutöver görs den största satsningen någonsin på gymna- sial lärlingsutbildning som ett ytterligare alter- nativ inom yrkesprogrammen. Fler satsningar behövs dock för att stärka framför allt yrkesut- bildningarna, och därigenom minska avhoppen och underlätta för ungdomar att få arbete efter avslutade studier. För elever som går på yrkes- program är det inte längre obligatoriskt att läsa in högskolebehörighet, vilket gör att de får mer tid till fördjupning i yrkesämnena. Samtidigt har alla rätt att läsa in behörigheten om de så önskar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör för- bättras och yrkeslärarnas kompetens stärkas. Vi- dare bör tillsynen förbättras.
Behov av övriga åtgärder för att ytterligare stärka utbildningssystemet
För att kunna förbättra utbildningssystemet krävs goda kunskaper om vilka problemen är och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Fortsatt fokus behövs på en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet. Skolans och förskolans verksamhet behöver utvärderas kontinuerligt för att säker- ställa att målen uppfylls och att framgångsrika metoder sprids över landet. Många studier vi- sar på vikten av tidiga insatser för att hjälpa barn i behov av stöd. Regeringen har därför gjort omfattande insatser för att ge elever ökat stöd under de första skolåren. Dessutom har tidigare betyg och fler nationella prov införts för att säkerställa att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp.
Dagens fria skolval förutsätter att elever och föräldrar kan göra informerade val. Mer under-
60
byggda val till gymnasieskolan torde minska av- hoppen. Informationen om olika skolor och dess resultat behöver därför göras mer tillgänglig och relevant.
1.6.3Stärkt företagande
Företagarens roll är central för fler jobb, utveck- lingen av innovationer, ett dynamiskt näringsliv och en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagarnas affärsidéer och utveckling av nya varor och tjänster skapar sysselsättning, bidrar till struk- turomvandling och till en långsiktigt högre pro- duktivitetstillväxt.
Regeringen arbetar ständigt med att förbättra förutsättningarna för företagande och att un- derlätta för tillkomsten av fler och växande fö- retag. Regeringens program för att främja kvin- nors företagande fortsätter. OECD:s mätning av omfattningen av marknadshinder
Regeringen har genomfört ett antal viktiga åt- gärder för att stärka företagandet. Bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har sänkts. Vidare har förmögenhetsskatten avskaf- fats, nya marknader öppnats för privata entre- prenörer och möjligheterna för visstidsanställ- ningar har vidgats. En rad olika åtgärder har där- till genomförts för att minska den administrativa bördan i företagen och för att förbättra trygg- hetssystemen för företagare. Genom dessa re- former har det blivit lättare och billigare att anställa och regelverken har förenklats.
Ett gott klimat för företagande och innova- tion är en förutsättning för en långsiktigt god tillväxt i ekonomin. Regeringen arbetar på bred bas med dessa frågor och kommer under 2012 att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra innovationsklimatet i Sverige.
PROP. 2011/12:1
Goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige
Globaliseringen ger ökad välfärd, men ställer också krav på konkurrenskraftiga villkor för in- vesteringar och start av nya företag. Den stän- digt pågående strukturomvandlingen i ekonomin bör mötas genom konkurrenskraftiga skattemäs- siga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etablera sig och nya företag bildas. Det är också viktigt att svenska skatte- regler är hållbara och försvarbara i ett
Skatteregler behöver över tid ses över. Reger- ingen har därför tillsatt en bred utredning av fö- retagsbeskattningen som ska lämna förslag till regelförändringar som gynnar investeringar och sysselsättning (dir. 2011:1). Utredningen ska analysera hur olika skatteförändringar bör rang- ordnas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2013.
Regeringen avser vidare att utreda möjlighe- terna till en förändrad hantering av mervärdes- skatt vid import i syfte att uppnå bl.a. förenk- lingar för företagen.
1.7Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del
1.7.1Fler i arbete ger jämnare fördelning
Sverige har en av de jämnaste inkomstfördel- ningarna i världen även om inkomstskillnaderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de se- naste 20 åren. Utvecklingen mot ökad inkomst- spridning drivs främst av att de med höga in- komster har ökat sina inkomster snabbare än medianinkomsten har ökat. Vidare har inkoms- terna ökat långsammare för dem med relativt låga inkomster jämfört med ökningen av medi- aninkomsten.
Detta ger också en skillnad i andelen individer med låg ekonomisk standard mätt i relativa re-
26 OECD, Indicators of Product Market Regulation, 2008.
61
PROP. 2011/12:1
spektive absoluta termer.27 I relativa termer har andelen individer med låg ekonomisk standard ökat gradvis de senaste 15 åren, medan andelen i absoluta termer har minskat fram till mitten av
Diagram 1.9 Andel med låg ekonomisk standard
14 |
|
|
|
|
|
Relativ 60 |
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
Absolut 60 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1991 |
1993 |
1995 |
1997 |
1999 |
2001 |
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
Anm.: Utfall |
|
|
|
|
|
|||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
De grupper där andelen ekonomiskt utsatta är förhållandevis hög omfattar barn, ensamstående yngre vuxna, ensamstående äldre kvinnor över 75 år och ensamstående med barn. Den vikti- gaste förklaringen till varför hushåll med med- lemmar i förvärvsaktiv ålder har låg ekonomisk standard är att en stor andel av gruppen inte för- värvsarbetar alls eller arbetar deltid. För den grupp pensionärer som har svag ekonomi är hu- vudförklaringen till detta att pensionen baseras på få förvärvsaktiva år.
Då en svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet, leder en ökning av andelen i arbete till att antalet och an- delen ekonomiskt utsatta minskar. Trots reger- ingens tidigare reformarbete för att stärka ar- betslinjen, genom framför allt jobbskatteavdra- get, är det för stora grupper fortfarande inte till-
27 Relativ 60 anger andel med inkomster under 60 procent av respektive års medianinkomst. Absolut 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 1991 års median justerad för prisutvecklingen.
räckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka arbetstiden. Detta problem är särskilt stort för många som lever i ekonomisk utsatthet, efter- som marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga (se diagram 1.10). Mottagarna av ekonomiskt bistånd erhåller exempelvis inget ekonomiskt utbyte av att söka sig ut på arbets- marknaden genom begränsat deltidsarbete. Att minska utanförskapet och öka graden av egen- försörjning bland dessa grupper är viktigt för att på sikt gradvis minska inkomstskillnaderna i samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser.
Diagram 1.10 Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011
120%
2006
100%
2011
80%
60%
40%
20%
0%
Bruttoinkomst per månad
Anm.: Med marginaleffekt avses andelen av en marginell inkomstökning som går bort genom ökade skatter och/eller minskade bidrag för hushållet. I figuren redo- visas den sammantagna marginaleffekten från inkomstskatt, försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnomsorgsavgift för olika inkomstlägen för en ensamstå- ende person med två barn och en genomsnittlig hyreskostnad för detta typhus- håll. Vid mycket låga inkomster utgår ekonomiskt bistånd (förutsatt att sådant söks och beviljas). Försörjningsstödet avräknas sedan helt mot andra inkomster, vilket medför att mottagaren möter
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Effektiva välfärdssystem bidrar till en jämnare inkomstfördelning. För att upprätthålla hög le- gitimitet och förtroende för välfärdssystemen är det viktigt att utbetalningar från transfererings- systemen sker i tid och enbart till dem som är berättigade stöd. Regeringen arbetar aktivt vi- dare med att bl.a. minska överutnyttjandet av trygghetssystemen samt bekämpa svartarbete och annat skattefusk.
62
PROP. 2011/12:1
1.7.2Sjukvård och äldreomsorg av hög blir, måste finanspolitiken utformas så att den
kvalitet
Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet, oav- sett inkomst och bakgrund. Regeringen vill vi- dare skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård utifrån varje enskild patients behov och önskemål. Det finns även behov av att fortsätta främja en mångfald av utförare inom välfärds- sektorn. Det gynnar både patienter och personal samt breddar arbetsmarknaden för arbetstagare inom vård och omsorg.
I ett internationellt perspektiv uppvisar svensk hälso- och sjukvård goda medicinska resultat.28 Det finns dock behov av att fortsätta förbättra vårdens tillgänglighet samt stärka patientsäker- heten och förutsättningarna för att åstadkomma ökad effektivitet och kvalitet. En åldrande be- folkning, och ett ökat framtida vårdbehov, inne- bär ytterligare utmaningar för hälso- och sjuk- vården.
De centrala målen för regeringens äldrepoli- tiska satsningar är att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med re- spekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Under de kommande åren kommer regeringen bl.a. att prioritera åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, höjer kompetensen bland äldreom- sorgens personal samt utvecklar nya trygga bo- endeformer baserade på ökad valfrihet och ökat självbestämmande för äldre människor.
inte bidrar till osäkerhet som skulle kunna skada förtroendet för den svenska ekonomin.
I budgetpropositionen för 2012 inriktas poli- tiken på att ta ansvar för Sverige. Inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhets- marginaler väljer regeringen att prioritera åtgär- der:
-för att möta konjunkturavmattningen och inbromsningen på arbetsmarknaden,
-för att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen bl.a. genom åtgärder för förstärkt konkurrenskraft,
-för att välfärden ska komma alla till del, samt
-för finansiell stabilitet.
Sammantaget innebär de föreslagna och avise- rade åtgärderna och satsningarna i denna propo- sition en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande med 15,0 miljarder kronor 2012 och 17,3 miljarder kronor 2013. År 2014 och 2015 är försvagningen 14,1 miljarder kronor respektive 12,4 miljarder kronor i förhållande till bedömningen i 2011 års ekonomiska vårpro- position (se tabell 1.12).
1.8Åtgärder i denna proposition
Jämfört med andra länder står Sverige bättre rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. De offentliga finanserna är sunda, regeringens reformer har stärkt ekono- mins anpassningsförmåga och ett ramverk för att hantera eventuell förnyad finansiell oro finns på plats. I nuvarande läge, då det är osäkert hur kraftig och varaktig konjunkturavmattningen
28 Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2008.
63
PROP. 2011/12:1
Tabell 1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, ef- fekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1
Miljarder kronor
|
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Åtgärder för att möta in- |
|
|
|
|
bromsningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Infrastruktursatsning |
3,552 |
2,25 |
|
|
Arbetsmarknadspaket |
3,54 |
2,16 |
1,08 |
0,42 |
Åtgärder för varaktigt högre |
|
|
|
|
tillväxt och sysselsättning |
|
|
|
|
Sänkt moms på restaurang- |
|
|
|
|
och cateringtjänster |
5,40 |
4,10 |
4,40 |
4,60 |
Skatteåtgärder för företa- |
|
|
|
|
gande och sparande |
3,48 |
2,93 |
2,52 |
|
Innovation, företagande och |
|
|
|
|
konkurrens |
0,05 |
0,03 |
0,03 |
0,03 |
Åtgärdsprogram för utbild- |
|
|
|
|
ningssystemet |
0,24 |
0,74 |
1,18 |
1,31 |
|
|
|
|
|
Reformer för minskat bero- |
|
|
|
|
ende av ekonomiskt bistånd |
|
|
|
|
m.m. |
|
0,15 |
0,30 |
0,30 |
|
|
|
|
|
Hållbar tillväxt i alla delar av |
|
|
|
|
Sverige |
0,38 |
0,38 |
0,32 |
0,07 |
|
|
|
|
|
Åtgärder för att välfärden |
|
|
|
|
ska komma alla till del |
|
|
|
|
Sjukvård och omsorg3 |
0,39 |
0,39 |
0,39 |
0,29 |
Vårda sjukförsäkringen |
1,17 |
1,47 |
1,17 |
0,79 |
|
|
|
|
|
Unga och barnfamiljer |
0,54 |
0,52 |
0,52 |
0,52 |
Pensionärer |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
0,50 |
|
|
|
|
|
Migrationspolitik |
0,85 |
1,70 |
1,70 |
1,70 |
|
|
|
|
|
Skattereduktion för gåvor till |
|
|
|
|
ideella organisationer |
0,29 |
0,29 |
0,29 |
0,29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga utgiftsreformer |
3,83 |
1,50 |
1,86 |
1,64 |
Övriga inkomstreformer4 |
||||
|
|
|
|
|
Summa reformer som inte |
|
|
|
|
påverkar finansiellt |
|
|
|
|
sparande |
3,56 |
0,29 |
0,34 |
0,34 |
|
|
|
|
|
Försvagning av finansiellt |
|
|
|
|
sparande av förslagen i |
|
|
|
|
budgetpropositionen för |
|
|
|
|
2012 |
15,03 |
17,31 |
14,09 |
12,38 |
Anm: Beloppen är avrundade.
1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.
20,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.
3Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.
4Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.
1.8.1Åtgärder för att möta inbromsningen
Infrastruktursatsning
Mot bakgrund av konjunkturavmattningen före- slår regeringen en tillfällig förstärkning för un- derhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013. Detta är en satsning som ger sys- selsättningseffekt på relativt kort sikt, men som också möter ett behov av ett förbättrat väg- och järnvägsnät.
Järnväg
Väl fungerande järnvägstransporter är viktiga för såväl enskilda som företag i hela landet. Under senare tid har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Punktligheten har försämrats för såväl person- som godstransporter. Stora delar av inf- rastrukturen är sliten, dels på grund av eftersatta reinvesteringar, dels till följd av den ökade tra- fikmängden på järnvägen. Ett antal rapporter har pekat på behovet av ökade åtgärder på järnvägs- området.29 I första hand gäller det stärkt drift, underhåll och reinvesteringar samt s.k. trim- ningsåtgärder.30
Mot denna bakgrund föreslår regeringen i denna proposition en järnvägssatsning om sam- manlagt 1,8 miljarder kronor per år 2012 och 2013. Det handlar i första hand om drift och un- derhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder och går utöver de 0,8 miljarder kronor till drift och underhåll som aviserades i 2011 års ekono- miska vårproposition och som förbrukas under 2011. Den sammanlagda anslagshöjningen upp- går således till 2,6 miljarder kronor 2012 och 1,8 miljarder kronor 2013.
Den av riksdagen beslutade åtgärdsplanen lig- ger fast. Det är de samhällsekonomiskt viktigaste sträckorna som ska prioriteras i den satsning som regeringen föreslår. Åtgärderna riktas där- för främst mot de mest trafikerade sträckorna i järnvägsnätet, däribland sträckor i storstadsom-
29 Se exempelvis Trafikverkets rapport: Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren
30 Trimningsåtgärder är ofta mindre investeringsåtgärder som syftar till att skapa ökad kapacitet i systemet, medan reinvesteringar innebär att öka bytestakten av gamla delar av infrastrukturen, vilket innebär en minskning av underhållsbehovet på sikt.
64
rådena med många arbetspendlare. Inriktningen ger även en möjlighet att prioritera sträckor som är viktiga för godstrafiken.
Väg
På vägsidan har de senaste årens hårda vintrar inneburit att budgeten för drift och underhåll till stor del har använts till vinterväghållning. Till följd av detta finns det ett uppdämt behov av framför allt beläggningsåtgärder. På flera vägar i landet finns även ett fortsatt behov av åtgärder för att öka trafiksäkerheten och av miljöåtgärder. Det finns vidare ett generellt behov av mindre investeringar som underlättar flödena i trafiken, såsom nya eller förändrade påfarter, körfält etc.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen en satsning på väghållning med 0,95 miljarder kro- nor 2012 och 0,45 miljarder kronor 2013. Sats- ningen riktas i första hand mot underhållsåtgär- der, trafiksäkerhetshöjande åtgärder, miljöåtgär- der och mindre investeringar. Samhällsekono- miskt viktiga vägsträckor ska prioriteras.
Arbetsmarknadspaket
Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god under 2010 och inledningen av 2011. Från års- skiftet har den säsongrensade arbetslösheten minskat med ca 0,4 procentenheter till 7,4 pro- cent i juli 2011. Under sommaren 2011 har dock återhämtningen på arbetsmarknaden gått lång- sammare. Prognosen visar att arbetslösheten kommer att öka till 7,8 procent i årsgenomsnitt 2012 och stanna kvar på ungefär samma nivå 2013.
Den prognostiserade ökningen av arbetslös- heten beror framför allt på förlängda arbetslös- hetstider, inte på att väsentligt fler bedöms bli uppsagda. Långtidsarbetslösheten är dock redan hög i sviterna efter finanskrisen, vilket är ett all- varligt problem både för de drabbade och för samhället i stort. Långtidsarbetslösa och grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. unga som träder in på arbetsmarknaden, har re- dan i utgångsläget en svår arbetsmarknadssitua- tion och riskerar att få det ännu svårare att finna arbete.
Regeringens satsningar omfattar därför både strukturella åtgärder för att motverka långtidsar- betslösheten och temporära åtgärder för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Sammanlagt uppgår de föreslagna satsningarna i
PROP. 2011/12:1
arbetsmarknadspaketet till 3,5 miljarder kronor 2012, 2,2 miljarder kronor 2013, 1,1 miljarder kronor 2014 och 0,4 miljarder kronor 2015. Re- geringen kan behöva återkomma om situationen på arbetsmarknaden försämras.
Strukturella åtgärder för en bättre arbetsförmedling
Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiska insatser ska riktas till de med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Detta är en rimlig priorite- ring, men regeringen bedömer ändå att fler åt- gärder bör vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Detta bör främst ske genom förmedlingsinsatser och en förbättrad uppföljning av de korttidsar- betslösas jobbsökande, men även i form av fler programplatser till de som riskerar långtidsar- betslöshet.
Erfarenheten visar att det finns positiva ef- fekter på individens chanser att hitta ett jobb när förmedlingsinsatser kombineras med kontroll av den arbetslöses arbetssökande. Samtidigt finns det indikationer på att Arbetsförmedlingens förmedlingsinsatser sker i alltför begränsad ut- sträckning och att kontrollen är för svag och sker för sällan. Stödet till och uppföljningen av jobbsökandet bör mot denna bakgrund utveck- las.
För att förbättra uppföljningen avsätts sär- skilda medel för att öka antalet personliga möten mellan arbetsförmedlaren och den arbetssö- kande. Tätare möten blir allt viktigare ju längre tid en person varit arbetslös eftersom chanserna att hitta ett jobb minskar. Som ett komplement avser regeringen reformera uppföljningsåtgär- derna så att de blir fler men mildare och därmed ett mer ändamålsenligt verktyg för Arbetsför- medlingen.
Arbetsförmedlaren har en avgörande roll i att bedöma vilka arbetslösa som har en hög risk att fastna i arbetslöshet och som därför behöver ti- diga insatser. För de individer som riskerar lång- tidsarbetslöshet bör det finnas en möjlighet att erbjuda tidiga insatser. Inledningsvis bör stödet huvudsakligen bestå av fördjupad förmedling, men även programplatser (t.ex. praktik och ut- bildning) bör kunna ges tidigt i arbetslöshetspe- rioden. Av denna anledning föreslås att fler pro- gramplatser tillförs. För att insatserna ska vara kostnadseffektiva bör den grupp som får fördju- pat stöd dock vara begränsad.
Samtidigt bör stödet till långtidsarbetslösa att finna ett arbete förbättras långsiktigt. Hittills har
65
PROP. 2011/12:1
inte en tillräcklig kvalitet och aktivitet uppnåtts i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Regeringen föreslår därför att re- surser tillförs för att öka handläggartätheten i jobb- och utvecklingsgarantins tidiga faser och i jobbgarantin för ungdomar. Handläggartätheten är avgörande för utformningen av de individuella åtgärderna samt de arbetsgivarkontakter som är av största vikt i jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också att personer utan ar- betslöshetsersättning ska ha samma kvalifice- ringstid till jobb- och utvecklingsgarantin som personer med arbetslöshetsersättning för att även dessa personer snabbare ska få det stöd de behöver för att hitta ett arbete. Arbetet inom ga- rantierna bör samtidigt bedrivas mer kostnads- effektivt än i dag.
Slutligen avser regeringen att ge en extern aktör i uppdrag att analysera Arbetsförmedling- ens resursanvändning för att öka myndighetens kostnadseffektivitet och möjliggöra att så stor del som möjligt av tillgängliga resurser kan läg- gas på möten med arbetssökande.
Sammantaget kommer dessa reformer att omfatta stora grupper arbetslösa.
Tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgär- der när arbetslösheten stiger
Det finns behov av tillfälliga åtgärder riktade mot de svaga grupperna på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ett antal tillfälliga åtgärder inom följande områden:
-under 2012 och 2013 ökas antalet platser i arbetsmarknadsutbildning och praktik ti- digt i arbetslöshetsperioden för personer som riskerar långtidsarbetslöshet,
-en satsning på fler i reguljär utbildning i form av tillfälligt fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan, en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbga- rantierna och återgår till studier på grunds- kole- eller gymnasienivå,
-ökat stöd till långtidsarbetslösa i form av tillfälligt ökade förmedlarresurser och mer aktiveringsinsatser i jobb- och utvecklings- garantin, fortsatt förkortad kvalificeringstid till nystartsjobb för äldre arbetslösa och en fortsatt förstärkning av det särskilda an- ställningsstödet under 2013, samt
-tillfälliga åtgärder i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin genom en ökning av arbetsförmedlarresurserna och införande av en möjlighet till arbetsmark- nadsutbildning samt ett särskilt anställ- ningsstöd med förhöjd handledarersättning.
Totalt uppgår volymerna i de föreslagna tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgärderna till 15 350 årsplatser 2012 och 8 550 årsplatser 2013 (se tabell 1.13).
Tabell 1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken
Årsplatser |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Strukturella reformer |
4 100 |
4 200 |
3 000 |
2 300 |
|
|
|
|
|
Tidiga insatser för dem som |
|
|
|
|
riskerar långtidsarbetslöshet |
2 200 |
2 600 |
1 600 |
900 |
Förbättra oförsäkrades till- |
|
|
|
|
träde till jobb- och utveck- |
|
|
|
|
lingsgarantin (JUG) |
1 900 |
1 600 |
1 400 |
1 400 |
Tillfälliga förstärkningar |
15 350 |
8 550 |
700 |
|
Nystartsjobb för äldre (kor- |
|
|
|
|
tare kvalificeringstid) |
500 |
1 100 |
|
|
Förlängning av förstärkt |
|
|
|
|
särskilt anställningsstöd |
|
3 000 |
500 |
|
Arbetsmarknadsutbildning i |
|
|
|
|
sysselsättningsfasen (fas 3) |
|
|
|
|
av JUG |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Höjt handledarstöd i särskilt |
|
|
|
|
anställningsstöd i syssel- |
|
|
|
|
sättningsfasen (fas 3) av |
|
|
|
|
JUG |
1 400 |
1 400 |
200 |
|
Praktikplatser |
4 300 |
450 |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadsutbildning |
1 150 |
100 |
|
|
Fortsatt folkhögskolesats- |
|
|
|
|
ning |
1 000 |
1 000 |
|
|
Yrkesvux |
5 000 |
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
Yrkeshögskolan |
1 000 |
500 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
19 450 |
12 750 |
3 700 |
2 300 |
|
|
|
|
|
1.8.2Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft
Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster
För att förenkla reglerna och för att uppnå posi- tiva samhällsekonomiska effekter, framför allt på den varaktiga sysselsättningen, föreslås att mer- värdesskattesatsen på restaurang- och catering-
66
tjänster (exklusive alkohol) sänks från dagens 25 till 12 procent fr.o.m. den 1 januari 2012. Arbete inom restaurangnäringen är för många en första kontakt med arbetsmarknaden, inte minst för grupper med hög arbetslöshet och svag förank- ring på arbetsmarknaden, som exempelvis ung- domar. Inom restaurangbranschen får många sitt första jobb och därmed en väg in till en bredare arbetsmarknad. Åtgärden innebär också en bety- dande förenkling av skattereglerna för berörda företag eftersom mervärdesskattesatsen för livsmedel och hotelltjänster redan är 12 procent. Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och sysselsätt- ning.
Skatteåtgärder för företagande och sparande
Förenkling av expertskatten
För att öka förutsebarheten och underlätta till- lämpningen av reglerna om expertskatt föreslås, som ett tillägg till nuvarande regler, en ny scha- blonregel. Denna innebär att en arbetstagare all- tid ska anses uppfylla villkoren om en viss kom- petens m.m., om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två pris- basbelopp det kalenderår då arbetet påbörjas (85 600 kronor för 2011).
Förändringar av
För att förbättra och förenkla för de företagare som omfattas av
Investeringssparkonto och investeringsfonder
För att förenkla för privatpersoner att spara i di- rektägda aktier och andra värdepapper införs en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto.31
31 Den som sparar på ett investeringssparkonto beskattas inte för kapitalvinst och utdelning från tillgångar på kontot. Spararen slipper därför deklarera varje försäljning av värdepapper, och kan utan
PROP. 2011/12:1
I syfte att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten änd- ras också beskattningen av kapitalförsäkringar. För investeringsfonder och deras andelsägare er- sätts beskattningen på fondnivå med en scha- blonbeskattning av andelsägarna.
Avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling
Regeringen föreslår en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling.
Innovation, företagande och konkurrens
Innovation och företagande bidrar till den eko- nomiska tillväxten genom ökad produktivitet och sysselsättning. Statens roll är att avhjälpa marknadsmisslyckanden på ett sätt som skapar bättre förutsättningar för företagens möjligheter att utveckla
Regeringen vill öka insatserna för att stimulera innovationskraften i det svenska samhället och föreslår därför åtgärder som syftar till att öka andelen innovativa företag och stimulera till ökad kommersialisering av forskningsresultat. Sammanlagt uppgår de föreslagna åtgärderna till 48 miljoner kronor 2012 och 26 miljoner kronor per år
Som ett led i att stimulera förnyelse och att öka produktiviteten inom välfärdssektorn är det viktigt att främja ökad konkurrens och företa- gande. Regeringen avser bl.a. att ge Konkurrens- verket i uppdrag att analysera hur marknaderna utvecklas inom ramen för lagen (2008:962) om
skattekonsekvenser t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en låg schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- och kapitalförsäkringar.
32 Se exempelvis Innovation Union Scoreboard 2010 – The Innovation Union's performance scoreboard for Research and Innovation.
67
PROP. 2011/12:1
valfrihetssystem i kommunerna. Vidare avser re- geringen ge Tillväxtverket i uppdrag att stödja små aktörer på apoteksmarknaden. Regeringen avser också att genomföra åtgärder för att stärka konkurrenstillsynen och för att förbättra mark- anvisningen.
Åtgärdsprogram för utbildningssystemet
Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hår- dare internationella konkurrensen krävs ett ut- bildningsväsende av hög klass. Sverige har ett ut- bildningssystem som i många avseenden funge- rar väl, men det finns också tydliga tecken på kvalitetsbrister och svagheter (se vidare avsnitt 1.6.2). Det pågår ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Reger- ingen har sedan den tillträdde beslutat om en rad reformer inom utbildningsområdet. År 2011 och 2012 kommer att bli två av de mest reforminten- siva åren i den svenska utbildningshistorien. Re- geringen bedömer dock att det krävs ytterligare åtgärder och föreslår därför ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet om totalt 3,5 miljarder kronor
Läraryrkets status och lärarnas kompetens stärks
Den viktigaste punkten bland de föreslagna re- formerna inom utbildningssystemet är att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets attraktions- kraft. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Inom läraryrket föreslår regeringen en karriärutvecklingsreform med ut- vecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. Syftet är att premi- era de bästa lärarna. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skol- lagen. Beslut om vem som ska anställas samt om ansvarsområden och arbetsinnehåll fattas av ar- betsgivaren. En given utgångspunkt för denna reform är att lönesättningen för lärare är en fråga för parterna. Reformerna innebär inte en över- gång till statlig lönepolitik. Anställningsvillkoren beslutas i sedvanlig ordning av arbetsgivaren och av parterna. För att genomföra reformen krävs samförstånd mellan staten och Sveriges Kom- muner och Landsting. Reformen är inte ett steg mot ett förstatligande av skolan. Av finansie- ringsprincipen följer att en lagreglering som ökar kommunernas åtaganden ska finansieras av sta- ten. För att täcka kostnaderna för reformen ut- går ett statsbidrag om 26 miljoner kronor 2012,
187 miljoner kronor 2013, 468 miljoner kronor
2014 och 749 miljoner kronor 2015. Fristående skolor ska ersättas på likvärdiga villkor som kommunala skolor.
För att öka kvaliteten i undervisningen behö- ver lärarnas utbildning och kompetens samt det pedagogiska ledarskapet utvecklas. Regeringen föreslår därför att ett andra lärarlyft genomförs för att möjliggöra att fler lärare blir behöriga i alla ämnen som de faktiskt undervisar i. Även en fortsättning på förskolelyftet föreslås. Vidare fö- reslås att det genomförs en fortbildningssatsning inom matematikdidaktiken.
Övriga reformer på utbildningsområdet
Inom ramen för utbildningspaketet föreslår re- geringen en rad åtgärder inom utbildningssyste- mets olika delar samt åtgärder för en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet.
Inom gymnasieskolan föreslår regeringen åt- gärder för att höja kvaliteten på yrkesprogram- men på gymnasiet genom att stärka det arbets- platsförlagda lärandet, förbättra handledarut- bildningen för dem som tar hand om eleverna samt genom att förstärka yrkeslärarnas fortbild- ning. Även Skolinspektionens tillsyn av det ar- betsplatsförlagda lärandet föreslås stärkas. Vidare föreslår regeringen att en satsning genomförs tillsammans med teknikbranschen för att möj- liggöra för studenter från vissa gymnasieprogram att praktisera på ett teknikföretag. Regeringen ökar stödet för entreprenörsskap i skolan.
Regeringen föreslår också reformer riktade mot universitet och högskolor i syfte att höja kvaliteten och genomströmningen i högskolan. Bland reformerna som föreslås ingår en omför- delning av högskoleplatser till hälso- och sjuk- vårds- samt ingenjörsutbildningar och en kvali- tetssatsning inom humaniora och samhällsveten- skap.
Slutligen är det viktigt att möjligheterna till uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet förbättras, inte minst mot bakgrund av den stora mängd reformer som beslutats under de senaste åren. Regeringen avser därför utvidga det nuvarande utbildningsuppdraget i instruk- tionen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering till att även omfatta utvärderingar av bl.a. effekterna på elevers resultat.
68
Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd m.m.
Ofta lönar det sig för dåligt eller inte alls för per- soner med ekonomiskt bistånd att ta ett arbete eller öka sin arbetstid. I syfte att minska margi- naleffekterna vid arbete föreslår regeringen att det genomförs en förändring av bestämningen av nivån för ekonomiskt bistånd där endast en del av arbetsinkomsten medräknas. De exakta for- merna för förändringen ska analyseras närmare och förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Utgiftseffekten bedöms bli 150 miljoner kronor 2013 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014.
Nyanlända invandrare är en grupp som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarkna- den. Regeringen avser därför att tillse att nyan- lända som påbörjat en etableringsplan får bibe- hålla hela sin etableringsersättning i samband med förvärvsarbete. Syftet är att öka incitamen- ten för nyanlända att arbeta under etableringsti- den.
Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige
Globaliseringen och den demografiska utveck- lingen utgör utmaningar för alla delar av Sverige, men graden av utmaning skiljer sig åt mellan olika regioner. Enligt regeringen måste det fin- nas förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som syftar till att förbättra förutsätt- ningarna för att driva företag samt arbeta och bo i lands- och glesbygd. Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna att utgifterna ökar med 380 miljoner kronor 2012 och 2013. År 2014 och 2015 är utgiftseffekten 315 respektive 65 miljo- ner kronor.
Exempel på åtgärder är fortsatt stöd till IT- infrastrukturutbyggnad och kanalisation, för- stärkt utveckling av landsbygdsturismen, insatser för att förbättra gruvindustrins möjligheter till investeringar, satsningar på förnybar energi samt förstärkt regionalt kulturstöd.
Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde ikraft 2009 och 2010, med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Reger- ingen avser att ge Boverket och Naturvårdsver-
PROP. 2011/12:1
ket i uppdrag att göra en översyn av utfall och tillämpning av det nya regelverket och vid behov föreslå förändringar. Förslaget innebär även en informations- och kompetensinsats vad gäller strandskyddsreglerna, kompletterat med ett pla- neringsstöd till landsbygdskommuner.
Regeringen föreslår också att garantireglerna för Bostadskreditnämnden ändras för att under- lätta nyproduktion av hus på landsbygden. 33
1.8.3Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del
Sjukvård och omsorg
Regeringen har genomfört åtgärder inom sjuk- vården och omsorgen som lett till betydande re- sultat i form av ökad tillgänglighet, en förbättrad tandvård och ökad patientsäkerhet. Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som vårdar och utvecklar redan genomförda reformer inom vissa av dessa områden. Utgångspunkten för de åtgärder som föreslås är att nyttan av föränd- ringarna ska tillfalla både patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av ökad effektivitet.
Sammantaget föreslås åtgärder på ca 390 mil- joner kronor per år
-en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården,
-en satsning för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården som in- nebär att socialtjänsten får bättre förutsätt- ningar för att följa och stödja barn och ungdomar som är föremål för mer ingri- pande insatser inom socialtjänsten, t.ex. vård i familjehem eller på institutioner. Bland annat föreslås att varje placerat barn ska ha en ansvarig socialsekreterare,
-en satsning på att utveckla ett nationellt sä- kerhetsprogram för barn och unga i sam- hällsvård och att stärka uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården på nationell nivå,
33 Kanalisation innebär nedläggning av rör för bredband i samband med t.ex. utbyggnad av vattennät och vägar.
69
PROP. 2011/12:1
-en tillfällig resursförstärkning för att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården, bl.a. genom ett sär- skilt stimulansbidrag till landstingen för att på frivillig väg införa lagen (2008:962) om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård, samt
-en satsning på fortsatt arbete med att mot- verka hemlöshet.
Utöver dessa åtgärder föreslås också en justering av högkostnadsskydden för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel där de ökade avgiftsintäkterna beräknas uppgå till ca 0,5 miljarder kronor 2012 och till ca 1,0 miljard kronor per år fr.o.m. 2013. Dessa medel föreslås tillfalla landstingen och därmed bidra till att stärka hälso- och sjukvården.
Vårda sjukförsäkringen
Regeringen har sett över regelverket för sjukför- säkringen och aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition ett antal justeringar som syftar till att säkerställa att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. I denna proposition fö- reslår regeringen bl.a. att en regel införs som gör det möjligt för Försäkringskassan att bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån för fler än 550 dagar, om det på grund av den försäkrades sjuk- dom skulle framstå som oskäligt att inte göra så. Vidare föreslås att personer som lämnar den tidsbegränsade sjukersättningen, och som saknar eller har en låg sjukpenningrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller rehabiliteringspen- ning i särskilda fall samt ett boendetillägg, om deras arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd av sjukdom. Dessa personer får därmed en er- sättning som ligger i nivå med vad de tidigare hade med tidsbegränsad sjukersättning och bo- stadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning. Boendetillägget ska också kunna betalas ut under tiden i arbetslivsintroduktion. Vidare föreslås ökade resurser för tidiga och in- dividuella rehabiliteringsinsatser samt för åtgär- der inom arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning.
Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att arbeta och ökade möjligheter att ta sig tillbaka till sys- selsättning, bl.a. via aktiv rehabilitering. Översy-
nen och de föreslagna justeringarna har utgått från att bevara tydliga tidsgränser för en succes- sivt vidgad prövning av arbetsförmågan. Det ska finnas en bortre gräns för den förlängda sjuk- penningen och för att beviljas sjukersättning ska det finnas en stadigvarande nedsatt arbetsför- måga. Ersättningsprofilen inom sjukförsäkringen ska vidare vara utformad så att den successivt ökar incitamenten att övergå till arbete.
Regeringen anser det viktigt att tiden i sjuk- försäkringen används så aktivt som möjligt och att insatserna är anpassade till behoven hos den sjuke. Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen ska ha en aktiv samver- kan.
Det faktum att många unga uppbär aktivitets- ersättning är ett kvarstående problem inom sjukförsäkringen. En långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen kräver vi- dare analys och utredning och regeringen är därmed inte beredd att idag föreslås ett avskaf- fande av aktivitetsersättningen. Regeringen före- slår dock i denna proposition att personer som fyller 30 år, och som därmed lämnar aktivitetser- sättningen, ska erbjudas att med aktivitetsstöd delta i arbetslivsintroduktion. Även reglerna för sjukpenning och rehabiliteringspenning i sär- skilda fall samt för boendetillägg ska gälla denna grupp.
Sammanlagt innebär åtgärderna inom sjukför- säkringen att utgifterna ökar med 1,2 miljarder kronor 2012, 1,5 miljarder kronor 2013, 1,2 miljarder kronor 2014 och 0,8 miljarder kro- nor 2015.
Unga och barnfamiljer
I syfte att stärka enskildas ekonomiska förut- sättningar och hålla samman samhället föreslås vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt för- stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta samtidigt som incitamenten till arbete inte för- svagas i alltför stor utsträckning. Regeringen fö- reslår därför att bostadsbidraget förstärks för så- väl unga utan barn som för barnfamiljer. För unga utan barn höjs den procentuella ersätt- ningen för bostadskostnaden. För barnfamiljer sker förstärkningen genom en sänkning av den nedre gräns för bostadskostnader vid vilken bi- drag betalas ut. Samtidigt höjs det särskilda bi- draget för hemmavarande barn i bostadsbidraget,
70
vilket aviserades i budgetpropositionen för 2011. Förstärkningar av bostadsbidraget har god träff- säkerhet för att reducera den ekonomiska ut- sattheten samtidigt som de kan minska margi- naleffekterna genom att färre individer blir bero- ende av ekonomiskt bistånd, där marginaleffek- terna är högre. Sammantaget innebär de före- slagna åtgärderna att utgifterna ökar med drygt 0,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012.
Pensionärer
Regeringen har i flera steg sänkt skatten för pen- sionärer. Skattesänkningarna har gett betydande tillskott till pensionärer, inte minst till dem med låga pensioner. Regeringen vill ytterligare för- bättra ekonomin för de ålderspensionärer som har lägst ekonomisk standard. Regeringen före- slår därför att bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor i månaden och att gränsen för skälig levnadsnivå inom förmånerna särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs med motsvarande belopp. Genom en sådan höj- ning får de pensionärer som har de lägsta in- komsterna den största relativa förbättringen av sin disponibla inkomst. Utgiftseffekten av för- slaget är 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012.
Migrationspolitik
Överenskommelsen mellan regeringen och Mil- jöpartiet de gröna om ett gemensamt ansvarsta- gande för den samlade asyl- och migrationspoli- tiken innebär att Sverige ska ha en human asyl- politik och vara en fristad för dem som flyr un- dan förföljelse och förtryck.
Regeringens och Miljöpartiets gemensamma mål är därför att säkerställa en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Asylrätten ska värnas. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna, såsom arbets- kraftsinvandring, underlättas. Migrationens ut- vecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas.
Regeringen föreslår att medel för överens- kommelsen avsätts i denna proposition med en halvårseffekt om 0,85 miljarder kronor 2012 och 1,7 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013.
PROP. 2011/12:1
Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
De insatser som ideella föreningar, organisatio- ner, samfund och andra aktörer i den ideella sektorn gör är viktiga för samhället. Som ett led i att stärka den ideella sektorn vill regeringen sti- mulera privatpersoners donationer genom infö- randet av en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.
1.8.4Övriga reformer
Finansiell stabilitet
Erfarenheterna från finanskrisen som inleddes 2008 visar att det finns ett behov av att stärka den finansiella stabiliteten i Sverige. Den fort- satta oron på finansmarknaderna understryker detta behov. Centrala delar i detta arbete är en förstärkt och förbättrad tillsyn, striktare regel- verk och ett väl fungerande samarbete mellan be- rörda myndigheter över landsgränserna. För att förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande finansiellt system föreslår regeringen att Fi- nansinspektionen tillförs ökade resurser för till- syn, regelgivning, internationellt arbete och sta- tistik. Resurserna föreslås ökas successivt under 2012, 2013 och 2014. Från och med 2014 uppgår resursförstärkningen till 103 miljoner kronor per år, vilket innebär en ökning av myndighetens förvaltningsanslag med drygt 30 procent i för- hållande till 2011 års nivå.
Utöver detta tillförs Finansinspektionen drygt 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012 för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter på området. Dessa avgifter belastar i dagsläget myndighetens för- valtningsanslag. Det innebär således ett samlat tillskott fr.o.m. 2014 på 110 miljoner kronor till Finansinspektionen i förhållande till 2011 års nivå.
Finansinspektionen tar ut avgifter för den verksamhet som är anslagsfinansierad, med un- dantag för verksamheten som avser samordning av tillsyn för penningtvätt.
Energi och klimat
Sverige ska bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar, åtgärder för
71
PROP. 2011/12:1
att anpassa samhället till effekterna av ett föränd- rat klimat och satsningar på havsmiljön.
Regeringens sammanhållna energi- och kli- matpolitik innebär kraftfulla utsläppsminsk- ningar av växthusgaser och en väg ut ur beroende av fossila bränslen. Åtgärder för energieffektivi- sering är en viktig del i regeringens klimatpolitik. En effektivare användning av energi bidrar till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Regeringen an- ser därför att existerande program inom energi- effektiviseringsområdet bör förlängas under 2013 och 2014. Programmen omfattar bl.a. stöd till energi- och klimatrådgivning, teknikupp- handling och marknadsintroduktion av energi- effektiv teknik och marknadskontroll. Vidare fö- reslås en satsning på energiforskning genom ökade resurser för kommersialisering, utveckling och för demonstrationsanläggningar.
Supermiljöbilspremie införs
År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bilköpare bör stimuleras att teknikneutralt välja de bästa miljö- alternativen. Tekniken utvecklas nu snabbt och det finns ett behov att underlätta introduktionen av nya lösningar. Regeringen avser från den 1 ja- nuari 2012 därför att införa en ny supermiljö- bilspremie om 40 000 kronor per bil till inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid. Målgruppen för bidraget föreslås omfatta privat- personer, bilpooler, offentlig sektor samt före- tag, inkluderande taxibolag och biluthyrningsfö- retag. Den utvidgade målgruppen ska prövas ut- ifrån EU:s statsstödsregler.
Övriga skatteförslag
Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar
För att driva fram den senaste och bästa tekni- ken vad gäller miljöfordon förlängs den tidsbe- gränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elekt- ricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol.
Höjd beloppsgräns för avdrag för resor
Av förenklings- och administrativa skäl föreslås en höjning av den beloppsgräns över vilken ut-
gifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplat- sen får dras av. Beloppsgränsen föreslås höjas från 9 000 kronor till 10 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2012.
Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder
Förbättrade villkor för andrahandsuthyrning av bostäder kan stimulera utbudet på andrahands- marknaden. Regeringen föreslår därför en höj- ning av schablonavdraget vid upplåtelse av den egna bostaden från 18 000 kronor per år till 21 000 kronor per år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Regeringen föreslår dessutom en förlängning av lättnadsreglerna för oäkta bostadsrättsföreningar.
Höjd skatt på tobak
Som en delfinansiering av reformerna på skatte- området föreslås en höjning av tobaksskatterna fr.o.m. den 1 januari 2012, bl.a. en höjning av skatten på cigaretter med ca 8 procent och av skatten på snus med ca 11 procent. Skattehöj- ningarna bedöms ha en positiv effekt på folkhäl- san.
1.9Regeringens reformambitioner
Regeringens reformambitioner för mandatperio- den, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det uppstår ett varaktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.
Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt och särskild skatt för utomlands bosatta
Jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, en varaktigt ökad sysselsättning och för att göra det mer attraktivt med företagande. En ytterli- gare förstärkning av avdraget ökar antalet arbe- tade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på ar- betsmarknaden. Antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster bör minska. Detta skulle minska marginaleffek- terna, göra det mer lönsamt med utbildning och uppmuntra entreprenörskap. En förstärkning av jobbskatteavdraget förutsätter ett relativt stort reformutrymme. En förändring av jobbskatteav-
72
draget bör av förenklingsskäl och av administra- tiva skäl kombineras med en sänkning av den särskilda skatten för svenskar som är bosatta ut- omlands.
Skatt för pensionärer
Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen tre år i rad sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.
Det finns i dag ca 1,7 miljoner personer i Sve- rige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet öka till närmare 2 mil- joner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och utgör därmed en större andel av ålderspensionärerna högre upp i åldrarna.
Den genomsnittliga åldern för uttag av ålders- pension är ca 65 år och har i princip inte ändrats, trots den stigande medellivslängden. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer ga- rantipension till viss del. Av dem som i dag be- viljas ålderspension får ca 30 procent garanti- pension till någon del. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser olika ut beroende på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning. Sam- mantaget understiger den genomsnittliga dispo- nibla inkomsten för pensionärer den genom- snittliga disponibla inkomsten för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år.
Regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pen- sionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.
Stabilt finansiellt system
Det förebyggande arbetet med att skapa ett mer väl fungerande finansiellt system är centralt för regeringen. En allvarlig kris i det finansiella sy- stemet får stora negativa efterverkningar för hushåll och företag. Vidare visar de historiska erfarenheterna att de offentligfinansiella kostna- derna av att hantera en uppkommen finansiell kris kan vara mycket stora. En finansiell kris övergår ofta till en skuldkris. Ett stabilt finansi- ellt system utgör därför en förutsättning för en
PROP. 2011/12:1
positiv samhällsutveckling. Regeringen avser därför att fortsätta stärka förutsättningarna för att upprätthålla finansiell stabilitet i Sverige.
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har minskat och fler på arbetsmarknaden står utan inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Ut- gångspunkten för en modern välfärdsstat bör vara att alla med fast förankring på arbetsmark- naden ska vara berättigade till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. I syfte att stärka männi- skors trygghet och stabiliteten på arbetsmarkna- den bör en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införas. Regeringen har under våren 2010 tillsatt den parlamentariska kommittén om hållbara för- säkringar vid sjukdom och arbetslöshet för att se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna långsiktigt kan förbättras för att bli samman- hållna, balanserade och hållbara, samt bidra till långsiktigt högre sysselsättning (dir. 2010:48). Regeringen vill införa en allmän obligatorisk in- komstförsäkring vid arbetslöshet.
När utredningen lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en ob- ligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis syfta till att förbättra ar- betsmarknadens funktionssätt och motverka en varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäk- ringen behöver ett effektivare kontroll- och sanktionssystem för att stärka drivkrafterna för arbetslösa att söka jobb.
Integration
Sverige är ett land som har en tradition av öp- penhet mot omvärlden. Nya influenser har ge- nom alla tider berikat Sverige kulturellt, ekono- miskt och kunskapsmässigt. Samtidigt finns det stora brister i systemen för invandrares etable- ring i samhället. Dessa återspeglas i hög arbets- löshet och sociala problem i storstädernas för- orter. De visar sig också i bristande skolresultat och diskriminering på arbetsmarknaden. Reger- ingen har genomfört flera reformer för att för- bättra integrationen.
Som ett led i arbetet med att förbättra integ- rationen på arbetsmarknaden har regeringen till- satt en utredning som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för fö- retag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner (dir. 2011:04). Målsättningen är att skapa jobb och öka sysselsättningen i områ- den där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt un-
73
PROP. 2011/12:1
derstiger det nationella genomsnittet. En annan målsättning är att det ska startas fler företag och att företag ska ges bättre förutsättningar att växa. Detta medför även s.k. grannskapseffekter av både ekonomisk och social art, som ytterligare bidrar till åtgärdens positiva effekter för samhäl- let. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 augusti 2012.
Arbetsrätt
Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen anser att grunderna för arbetsrätten bör bestå även framöver. Vissa grupper som t.ex. unga kan dock, till följd av utformningen av vissa delar av arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att genomföra mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. Regeringen vill introducera två särskilda anställningsformer för lärlingar som ska underlätta ungas inträde på ar- betsmarknaden. Frågan om en ny anställnings- form för den som går en gymnasial lärlingsut- bildning bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Vad gäller lärlingsprovanställningar kommer regeringen att tillkalla en särskild utre- dare.
Därutöver har regeringen för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om tvister i samband med uppsägning och lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid tvister om uppsägning kan begränsas. Syftet med dessa regeländringar ska vara att främja nyan- ställningar. Medlingsinstitutet kommer att ges i uppdrag att inrätta en informationstjänst om rå- dande regler om arbetsrätt och kollektivavtal.
I syfte att höja åldern för utträde från arbetsli- vet vill regeringen undersöka möjligheterna till att höja åldern för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Frågan utreds för närvarande i översynen av pensionsrelaterade åldergränser som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 april 2013 (dir. 2011:34).
Företagande och konkurrens
Regeringen har som fortsatt ambition att för- bättra företagsklimatet och villkoren för företa- gande, investeringar och sysselsättning.
Som ett led i detta arbete har regeringen till- satt en kommitté som ska se över företagsbe- skattningen, Företagsskattekommittén (dir 2011:1). Kommittén ska bl.a. undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskka-
pital i bolagssektorn och att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Skattereglerna ska utformas så att invester- ingar och sysselsättning gynnas. I uppdraget in- går också att ta fram förslag som breddar bolags- skattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning av bolagsskattesatsen. Vidare ska kommittén undersöka möjligheterna att införa skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommittén ska även se över reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser samt analysera om det bör införas en källskatt på räntebetalningar. Uppdra- get ska slutredovisas senast den 1 november 2013 men redan under 2012 ska kommittén lämna två delbetänkanden. Senast den 31 januari 2012 ska kommittén lämna förslag på skattein- citament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital och senast den 1 oktober 2012 ska kom- mittén redovisa frågan om skatteincitament för forskning och utveckling.
En väl fungerande konkurrens är en grund- förutsättning för att företagen ska utveckla nya produkter, ny teknik och nya produktionsmeto- der. Regeringen har därför öppnat nya områden för konkurrens, framför allt inom välfärdsområ- det, och detta arbete fortsätter framöver.
Utbildning
Sverige ska ha en skola och utbildning i världs- klass. Regeringen har redan genomfört en mängd reformer inom utbildningsområdet och detta arbete fortsätter. Att ge alla barn och unga möjlighet till en god utbildning ökar deras livs- chanser genom större möjligheter att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället.
Forskning och innovation
Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste den svenska konkurrenskraften främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll. I interna- tionella jämförelser av länders innovationsklimat ligger Sverige sedan många år bland de främsta. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och in- novationsproposition som innebar beslut om ett resurstillskott på 5 miljarder kronor i nivå fram till 2012 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). En ny forsknings- och inno- vationsproposition planeras att läggas under mandatperioden. Inriktningen för forskningspo- litiken bör vara att stärka Sveriges ställning som forsknings- och innovationsnation och därmed stärka konkurrenskraften. Propositionen kom-
74
mer att inriktas mot att stärka kvaliteten i forsk- ningen för att skapa förutsättningar för en forskning av hög internationell klass och öka in- novationsförmågan i det svenska samhället. Un- der 2011 har regeringen även inlett arbetet med en innovationsstrategi i syfte att förbättra inno- vationsklimatet i det svenska samhället.
Infrastruktur
Samhällsekonomiskt lönsamma infrastruktur- investeringar ger snabbare och effektivare per- son- och godstransporter. Investeringar i effek- tivare persontransporter ökar möjligheterna för människor att hitta attraktiva arbetsplatser inom pendlingsavstånd och för företag att verka i hela landet samt att anställa medarbetare med rätt kompetens. Väl fungerande transporter är där- med av stor betydelse för näringslivets konkur- renskraft och för investeringsklimatet.
Regeringen beslutade 2010 om en trafikslag- sövergripande nationell plan som innehåller satsningar på närmare 500 miljarder kronor för perioden
Fler bostäder
En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. På flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. För att det ska byggas fler bostäder behövs en bättre fungerande konkur- rens på byggmarknaden och det måste bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första grund för detta ge- nom reformeringen av hyressättningssystemet i bred enighet med parterna. Denna reform ligger fast. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den svenska bostads- marknaden kommer att prövas. En särskild utre- dare kommer att analysera förutsättningarna för uthyrning av bostäder.
PROP. 2011/12:1
Rättsväsendet
Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för människors trygghet och är därmed en viktig del av välfärdssamhället. Stora satsningar har gjorts inom området under den gångna mandatperio- den och arbetet med att implementera dessa på- går. Trycket på rättsväsendet är samtidigt fort- satt högt och det finns ett stort behov av att fortsätta arbetet med att effektivisera och mo- dernisera rättsväsendet under mandatperioden.
Trygg välfärd för alla
Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Den gemensamt finansierade välfärden ska komma alla till del och hålla högsta möjliga kva- litet. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering. Genom en bra och offent- ligt finansierad vård och omsorg utjämnas livs- villkoren mellan människor.
Välfärden ska säkras även i framtiden. För- skjutningar i befolkningens åldersstruktur gör att yrkesverksamma i framtiden måste kunna fi- nansiera vård och omsorg åt allt fler äldre. I framtiden kommer var femte svensk att vara över 65 år. Den demografiska utvecklingen in- nebär sannolikt att efterfrågan på offentligt fi- nansierade välfärdstjänster ökar. Vidare kan ef- terfrågan på sådana tjänster öka när levnadsstan- darden stiger. Det kommer att ställa stora krav på våra välfärdssystem, vårt samhälle och på hur vi ser på arbete i livets olika skeden.
Jämställdhet
Sverige har kommit långt med att skapa ett jäm- ställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar inte bara ökad personlig frihet, utan också högre tillväxt och utveckling. Trots att Sverige har kommit långt ifråga om jämställdhet finns dock alltjämt såväl synlig som osynlig diskriminering, låg representation och skiftande villkor för kvin- nor och män att fullt ut delta i samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera hur politiken på bästa sätt kan bidra till ökad jäm- ställdhet. Regeringens satsningar på jämställdhet fortsätter. Jämställdhetsarbetet i skolor, insat- serna för våldsutsatta kvinnor och kampen mot prostitution är några viktiga inslag.
Klimatpolitik
Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige är och ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveck-
75
PROP. 2011/12:1
ling, både nationellt och internationellt. FN har enats om att den globala temperaturökningen inte får överstiga två grader, men de åtaganden som hittills har gjorts är knappast tillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt minska utsläpps- nivåerna.
Sverige ska visa ledarskap genom en ambitiös klimat- och energipolitik med högt uppsatta klimatmål, kostnadseffektiva åtgärder och driva en framsynt klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser både nationellt och internationellt. Det nationella målet är att utsläppen för Sverige ska minskas med 40 pro- cent till år 2020 jämfört med 1990. Den långsik- tiga visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Inom EU fortsätter arbetet med klimat- och energipaketet där EU:s system för utsläppshan- del är centralt för att uppfylla EU:s klimatpoli- tiska mål. En översyn av energiskattedirektivet är angelägen för att uppnå en ökad samhällseko- nomisk effektivitet. Sverige verkar därför för att förslaget till direktivändringar kan antas snarast. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
Övriga skatter
I denna proposition föreslås som en delfinansie- ring av de olika reformambitionerna en höjning av skatten på tobak i enlighet med vad som re- dovisades i budgetpropositionen för 2011. Skat- tejusteringen på tobak har även positiva effekter på folkhälsan.
Införandet av den kommunala fastighetsav- giften har inneburit att taxeringsvärdet inte längre har samma betydelse för den löpande be- skattningen av bostäder. Riksdagen har gjort ett särskilt tillkännagivande i frågan. Det är motive- rat att se över möjligheterna att avskaffa eller av- sevärt förenkla fastighetstaxeringssystemet för bostäder. Regeringen har därför tillsatt en utred- ning om fastighetstaxering av bostäder (dir. 2011:3). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2012.
Försvarspolitik
Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och till snabba omvärldsförändringar. Arbetet med att förverkliga den inriktning för ökad tillgänglighet och användbarhet som slogs fast i 2009 års för- svarsbeslut ska därför fortsätta. Omställningen
ska genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar, vilket i sin tur kräver omfattande rationa- liseringar inom försvarets stödverksamheter, främst inom logistik- och materielförsörjningen samt inom den verksamhet som avser forskning och utveckling.
Regeringen fortsätter att arbeta för att de fast- slagna principerna för materielförsörjning ska genomsyra anskaffningen och vidmakthållandet av försvarsmateriel. Svenska särlösningar påver- kar Försvarsmaktens förmåga att samverka med andra länder negativt, förlänger anskaffningsti- der och driver upp priser vid anskaffning. Tiden från anskaffning av materielsystem till använd- ning i insats måste kortas betydligt.
1.10Effekter av regeringens politik
I detta avsnitt redovisas bedömningar av syssel- sättnings- och fördelningseffekterna av de re- former som regeringen har genomfört och som föreslås i denna proposition.
1.10.1Sysselsättningseffekter av regeringens politik
Regeringens politik är en kombination av åtgär- der som stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen har vidare genomfört riktade åtgärder för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdra- get, som har stärkt drivkrafterna till arbete ge- nom att göra det mer lönsamt att arbeta. Om det lönar sig mer att arbeta kommer fler att söka sig till arbetsmarknaden. På sikt kan därmed den varaktiga sysselsättningen (dvs. sysselsättningen i genomsnitt över konjunkturcykeln) öka. Re- geringen har dessutom gjort förändringar i ar- betslöshetsförsäkringen för att öka utbudet av arbetskraft och förkorta arbetslöshetstiderna.
För att minska ohälsotalen och öka sysselsätt- ningen har regeringen även genomfört omfat- tande reformer inom sjukförsäkringen som syf- tar till att stärka arbetsförmågan hos de sjuk- skrivna, skapa drivkrafter till arbete och stärka arbetskraftsefterfrågan på personer som varit långtidssjukskrivna eller uppburit sjuk- eller ak- tivitetsersättning.
76
För att de utbudsstimulerande åtgärderna snabbt ska leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet har regeringen också vidtagit åtgärder för att stärka ställningen för och efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken har lagts om. Bland annat har Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbeten samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska resur- serna i större utsträckning riktas till dem som har störst behov. För att göra de personer som varit utan arbete en viss tid mer attraktiva på ar- betsmarknaden finns nystartsjobb. Andra åtgär- der för att öka efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden är sänkta arbets- givaravgifter för unga och äldre. Dessutom har regeringen infört ett
Nya reformer i denna proposition
Förslaget om sänkt mervärdesskatt för restau- rang- och cateringtjänster underlättar inträdet på arbetsmarknaden för främst unga och utrikes födda. Skattesänkningen bedöms öka efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster och därmed öka sysselsättningen i denna bransch. Kvaliteten och aktiviteten i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för unga höjs för att öka jobbchanserna för långtidsarbetslösa. Även stö- det till personer som riskerar långtidsarbetslös- het förbättras.
I denna proposition föreslår regeringen såväl höjt bostadsbidrag för unga utan barn som för barnfamiljer. Det höjda bostadsbidraget leder till en inkomstförstärkning som inte är kopplad till hur mycket man arbetar. Incitamenten att arbeta dämpas därför något för dessa grupper och ar- betsutbudet minskar marginellt till följd av denna reform (se tabell 1.14). Därutöver aviseras förslag om att en del av arbetsinkomsten inte räknas in när försörjningsstödets nivå bestäms för att stimulera ökad grad av egenförsörjning för mottagare av ekonomiskt bistånd. Förslagets syfte är att sänka marginaleffekterna vid arbete för mottagare av ekonomiskt bistånd och där- med öka arbetsutbudet för dem som står utanför arbetsmarknaden. Förslagets slutgiltiga utform- ning kommer att utredas vidare inom Regerings- kansliet. Effekten av ovanstående aviserade re- form och av höjt bostadsbidrag bedöms dock sammantaget netto ha små effekter på den var- aktiga sysselsättningen.
PROP. 2011/12:1
Regeringen föreslår även åtgärder för att mildra effekterna av inbromsningen på arbets- marknaden. Dessa åtgärder syftar till att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga sats- ningar inom arbetsmarknadspolitiken för att motverka långtidsarbetslöshet. De reformer som föreslås i denna proposition bedöms minska jämviktsrarbetslösheten med 0,2 procentenhe- ter. Med hänsyn tagen till persistenseffekter och andra faktorer bedöms jämviktsarbetslösheten uppgå till ca 5 procent 2015.
De reformer som förslås i denna proposition som bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, reformering av försörjningsstödet, höjda bostadsbidrag och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken bidrar även till att dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt. Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i denna proposition leda till att
Effekterna på den varaktiga sysselsättningen
Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna, inklusive de reformer som föreslås i denna proposition, varaktigt ökar sys- selsättningen med ca 220 000 personer på lång sikt.
Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan ökar även antalet personer i arbete genom att färre personer är sjukfrånva- rande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatteavdraget till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att gå från deltids- till heltidsarbete.
Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna och de reformer som före- slås i denna proposition varaktigt öka antalet ar- betade timmar med ca 6 procent på lång sikt, vil- ket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter. Jobb- skatteavdraget bedöms bidra med ca hälften av denna ökning (se tabell 1.14).
Regeringens bedömning baseras på den forsk- ning som finns kring effekterna av olika åtgär- der, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, soci- alförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken påverkar arbetsutbudet och sysselsättningen. Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i ta- bell 1.14 är därmed osäkra. I rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt
77
PROP. 2011/12:1
bedömas? redogörs för de metoder och beräk- ningar som används i regeringens bedömning av reformeffekter.34
Tabell 1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt
Förändring i procent om annat ej anges
|
Årsarbets- |
|
Arbets- |
|
|
kraft1 |
Sysselsatta2 |
löshet3 |
BNP |
Jobbskatteavdrag |
120 000 |
106 000 |
2,2 |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshets- |
|
|
|
|
försäkring |
39 000 |
45 000 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadspolitik |
11 000 |
13 000 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
Sjukförsäkring |
19 000 |
16 000 |
0,4 |
0,4 |
|
|
|
|
|
27 000 |
25 000 |
0,4 |
||
|
|
|
|
|
Sänkta socialavgifter |
10 000 |
8 000 |
0,0 |
0,2 |
|
|
|
|
|
Skiktgräns |
15 000 |
0 |
0,0 |
0,3 |
|
|
|
|
|
Sänkt tjänstemoms |
6 000 |
4 000 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
Höjt bostadsbidrag4 |
0,0 |
0,0 |
||
Summa strukturrefor- |
|
|
|
|
mer |
243 000 |
216 000 |
4,5 |
1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft mot- svarar 1800 timmar.
2Antal personer i åldersgruppen
3Förändring i procentenheter.
4Effekten av den aviserade reformen av ekonomiskt bistånd och av höjt bostads- bidrag bedöms sammantaget netto ha små effekter på den varaktiga sysselsätt- ningen.
Källa: Egna beräkningar.
1.10.2Fördelningseffekter av regeringens politik
De direkta fördelningseffekterna av den samlade politiken
34 Se, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?, Rapport 2011:1 från Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet.
Diagram 1.11 Fördelningseffekter av regeringens politik
Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
Direkt effekt |
Långsiktig effekt |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
6 |
12 |
15 |
18 |
21 |
24 |
26 |
29 |
34 |
61 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1)
Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna
Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
I denna proposition föreslår regeringen såväl höjt bostadsbidrag för unga utan barn som för barnfamiljer. Vidare föreslås en höjning av bo- stadstillägget till pensionärer liksom gränsen för skälig levnadsnivå för pensionärer med särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Samt- liga åtgärder riktar sig till grupper med svag eko- nomi eller större försörjningsbörda. Av förenk- lings- och administrativa skäl höjs även belopps- gränsen för avdrag för utgifter för arbetsresor. Vidare höjs schablonavdraget vid andrahandsut- hyrning av den egna bostaden. De direkta ef- fekterna av dessa förslag förväntas gynna perso- ner i den nedre delen av inkomstfördelningen. På längre sikt förväntas inkomsterna i den nedre delen av inkomstfördelningen dock att försvagas något i relation till den direkta effekten. Detta beror på att arbetsutbudet på längre sikt minskar något genom att förslagen främst ger en in- komstförstärkning som inte är kopplad till hur mycket man arbetar. Även på längre sikt för- väntas dock den sammantagna effekten av för- slagen medföra att personer i den nedre delen av inkomstfördelningen får en inkomstförstärkning (se diagram 1.12).
78
Diagram 1.12 Fördelningseffekter av regeringens förslag i budgetpropositionen 2012
Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
Direkt effekt |
Långsiktig effekt |
|
|
|
|||
0,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
||
6 |
12 |
15 |
18 |
21 |
24 |
26 |
29 |
34 |
61 |
||
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna
Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomster i 2012 års prisnivå. Det i 2011 års budgetproposition aviserade förslaget om höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn är inte inkluderat i förslagen.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
PROP. 2011/12:1
Utöver förslag i denna proposition med ikraft- trädande 2012, aviseras förslag om att del av ar- betsinkomsten inte räknas in när försörjnings- stödets nivå bestäms. Reformens syfte är att stärka inkomsterna bland mottagare av ekono- miskt bistånd genom att dessa stimuleras att an- tingen träda in på arbetsmarknaden eller genom att de uppmuntras att arbeta i större utsträck- ning. Att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjning bland dessa grupper är vä- sentligt för att på sikt gradvis minska inkomst- skillnaderna i samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser. Ur ett fördelnings- perspektiv är reformen träffsäker och gynnar främst personer i den allra nedersta delen av inkomstfördelningen. Förslagets slutgiltiga ut- formning kommer att utredas vidare inom Re- geringskansliet.
79
2
Förslag till riksdagsbeslut
PROP. 2011/12:1
2 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2012
1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),
2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor för 2012 (avsnitt 4.5.1),
3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015 (avsnitt 4.5.2),
4.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2012 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),
5.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),
6.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),
7.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),
8.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3),
9.bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 10.2.1),
10.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2012 (avsnitt
10.2.1tabell 10.8),
11.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2012 (avsnitt
10.2.1tabell 10.8),
12.bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester-
ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 34 350 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),
13.bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om krediter för myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 20 900 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),
14.bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag(avsnitt 11.4),
vad gäller skattefrågor
15.antar förslaget till lag om investerings- sparkonto (avsnitt 3.1 och 6.13),
16.antar förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.2 och 6.16),
17.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.3 och 6.15),
18.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt
83
PROP. 2011/12:1
3.4, 6.2, 6.3, 6.4, 6.11, 6.13, 6.14, 6.15, 6.16,
6.17och 6.18),
19.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.5, 6.13,
6.15och 6.16),
20.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624) (avsnitt 3.6 och 6.14),
21.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.7 och 6.13),
22.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.8 och 6.13),
23.antar förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) (avsnitt 3.9 och 6.13),
24.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.10 och 6.13),
25.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.11 och 6.13),
26.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt
3.12och 6.11),
27.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt
3.13och 6.5),
28.antar förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt 3.14, 6.13, 6.14 och 6.16),
29.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor (avsnitt 3.15 och 6.13),
30.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden (avsnitt 3.16 och 6.3),
31.antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.17 och 6.5),
32.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.18 och 6.6),
33.antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 3.19, 6.13, 6.14 och 6.16),
34.antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.20, 6.13 och 6.14),
35.antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000) (avsnitt 3.21, 6.13, 6.14 och 6.16),
36.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.22 och 6.9),
37.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.23 och 6.9),
38.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaks- varor och energiprodukter (avsnitt 3.24 och 6.9).
84
3
Lagförslag
PROP. 2011/12:1
3 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
3.1Förslag till lag om investeringssparkonto
Härigenom föreskrivs följande.
Innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om investeringssparkonto.
I inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett investeringssparkonto.
Definitioner m.m.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget.
De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Termen handelsplattform omfattar inte företeelser utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
3 § Med investeringssparkonto avses ett konto som uppfyller villkoren i denna lag.
4 § Med kontoinnehavare avses den som innehar ett investeringssparkonto.
5 § Med investeringsföretag avses
1.ett svenskt värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
2.ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finan- sieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
3.ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där har tillstånd att tillhandahålla sidotjänster som avses i bilaga I, avsnitt B punkt 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om
87
PROP. 2011/12:1
marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG1, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU2, eller
4. ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES och som där fått auktorisation att starta och driva verksamhet i kreditinstitut som avses i artikel 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU4.
6 § Med investeringstillgångar avses
1.finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området,
2.finansiella instrument som handlas på en handelsplattform, eller
3.andelar i en investeringsfond.
7 § Finansiella instrument som har getts ut av ett företag är inte investerings- tillgångar om innehavaren av instrumenten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget.
Vid bedömningen av hur stor andel av rösterna eller kapitalet i företaget som innehavaren av de finansiella instrumenten har, ska innehavaren även anses äga andelar i företaget som innehavarens närstående, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar.
Kvalificerade andelar är inte investeringstillgångar.
8 § Med kontofrämmande tillgångar avses finansiella instrument som inte är investeringstillgångar.
Avtal om investeringssparkonto
9 § Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås mellan ett investeringsföre- tag och en fysisk person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i denna lag.
Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo. Ett investeringssparkonto får bara föras av ett enda investerings- företag.
Ett investeringssparkonto får inte överlåtas.
Insättning och uttag av kontanta medel
10 § Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto.
1EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).
2EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
3EUT L 177, 30.6.2006, s. 21 (Celex 32006L0048).
4EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
88
PROP. 2011/12:1
Överföring av finansiella instrument till eller från ett investeringsspar- konto
11 § Vid bedömning av om finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella instrumentens klassificering enligt
Överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto
12 § En kontoinnehavare får bara överföra investeringstillgångar som konto- innehavaren själv äger till ett eget investeringssparkonto. En kontoinnehavare får inte överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget investeringsspar- konto.
13 § Investeringstillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett
1.på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,
2.på så sätt att nya fondandelar utfärdats om förvärvet avser andelar i en investeringsfond,
3.från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot,
4.från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringsspar- kontot,
5.från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot,
6.från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot,
7.från en annan kontoinnehavare om tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes investeringssparkonto, eller
8.genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på invester- ingssparkontot.
Investeringstillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.
14 § Kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett
1.från den som har emitterat tillgångarna om tillgångarna senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,
2.från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg tecknings- rätter, fondaktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument och om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot,
89
PROP. 2011/12:1
3.från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot,
4.från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, eller
5.genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på invester- ingssparkontot.
Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får inte överföras till invester- ingssparkontot med tillämpning av första stycket 1. Inte heller konto- främmande tillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller på grund av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får överföras till kontot.
15 § Förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett investerings- sparkonto enligt 13 eller 14 § ska betalas med tillgångar som förvaras på kontot.
Förvaring av tillgångar
16 § På ett investeringssparkonto får bara investeringstillgångar och kontanta medel förvaras om inte något annat anges i
17 § Kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de över- fördes till ett investeringssparkonto eller som har överförts till kontot med stöd av 14 § första stycket
Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.
18 § Kontofrämmande tillgångar som har överförts till ett investeringsspar- konto med stöd av 14 § första stycket 1 får förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Tillgångarna ska avföras från kontot senast denna dag.
Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar inom den angivna tidsfristen, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.
19 § Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som inte var sådana tillgångar när de överfördes till ett investeringssparkonto eller som har över- förts till kontot med stöd av 14 § första stycket
90
PROP. 2011/12:1
Överföring av finansiella instrument från ett investeringssparkonto
20 § En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto under de förutsättningar som framgår av 21 §.
En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till någon annan under de förutsättningar som framgår av 22, 24 eller 25 §.
21 § En kontoinnehavare får överföra
1.investeringstillgångar som kontoinnehavaren själv äger till ett annat eget investeringssparkonto, eller
2.kontofrämmande tillgångar till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.
22 § Finansiella instrument får överföras till någon annan än kontoinne- havaren om kontoinnehavaren har överlåtit tillgångarna genom försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångarna
1.på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,
2.på så sätt att fondandelarna löses in i fonden, om överföringen avser andelar i en investeringsfond,
3.till den som har emitterat tillgångarna,
4.till investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde investeringsspar- kontot,
5.till budgivaren om överlåtelsen var ett led i ett offentligt uppköps- erbjudande,
6.till köpande företag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om andelsbyte,
7.till majoritetsaktieägaren i ett bolag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om inlösen av minoritetsaktier i samma bolag, eller
8.till en annan kontoinnehavare om tillgångarna förs över till förvärvarens investeringssparkonto.
Kontofrämmande tillgångar får inte överföras från ett investeringsspar- konto med tillämpning av första stycket 8.
23 § Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto överlåtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket
Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto över- låtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket, ska ersättning som lämnas i form av investeringstillgångar överföras direkt till investeringsspar- kontot. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar får överföras till investeringssparkontot bara om tillgångarna har förvärvats på sådant sätt som avses i 14 §.
Ersättning vid överlåtelse av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som förvaras på ett investeringssparkonto eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.
91
PROP. 2011/12:1
24 § Investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett annat investeringsspar- konto.
25 § Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett konto som inte är ett investeringssparkonto.
Ränta, utdelning och annan avkastning
26 § Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till investeringssparkontot.
Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto får inte överföras till investeringssparkontot om de kontofrämmande tillgångarna
1.är sådana som avses i 7 §, eller
2.förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.
Ett investeringssparkonto upphör
27 § Ett konto upphör som investeringssparkonto när det avslutas. Ett investeringssparkonto får inte avslutas om det förvaras investeringstillgångar på kontot eller om sådana tillgångar har förvärvats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats på kontot.
28 § Ett konto upphör som investeringssparkonto när kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i denna lag.
Ett konto upphör dock inte som investeringssparkonto enbart av den anledningen att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringsspar- kontot i strid med 17 § eller att investeringsföretaget inte lämnar information enligt 31 §.
29 § Om företaget som för ett investeringssparkonto inte längre anses vara ett investeringsföretag på grund av att tillstånd som avses i 5 § har återkallats, upphör kontot som investeringssparkonto. Om verksamheten enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt, upphör kontot som investeringssparkonto vid den senare tidpunkten.
Information
30 § Innan ett investeringsföretag ingår ett avtal om investeringssparkonto med en fysisk person eller ett dödsbo ska investeringsföretaget lämna information om
1.avgifter på investeringssparkontot,
2.hur tillgångarna på ett investeringssparkonto beskattas och hur skatten tas ut,
3.vad som avses med investeringstillgångar och kontofrämmande tillgångar,
4.hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto, och
5.under vilka förutsättningar kontofrämmande tillgångar får avföras från ett investeringssparkonto.
92
PROP. 2011/12:1
Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren.
Ett konto kan vara ett investeringssparkonto även om investeringsföretaget inte lämnar information enligt första och andra styckena.
31 § Investeringsföretaget är skyldigt att informera kontoinnehavaren om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot eller att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informationen ska lämnas inom fem dagar från det att företaget har fått sådan kännedom.
När kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto, ska investeringsföretaget dessutom informera om när tillgångarna senast måste avföras från kontot enligt
Vid tillämpning av första stycket ska investeringsföretaget anses ha fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringsspar- kontot när tjugofem dagar har gått från utgången av det kvartal då de konto- främmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i egenskap av kontofrämmande tillgångar. Detta gäller dock inte för kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.
32 § Om information enligt 30 eller 31 § inte lämnas ska marknadsförings- lagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
93
PROP. 2011/12:1
3.2Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).
Hänvisningar
2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om
–vissa definitioner och villkor för skattereduktion
–begäran om skattereduktion (23 §),
–vilka som kan få skattereduktion (24 §),
–underlag för skattereduktion (25 §), och
–skattereduktionens storlek (26 §).
Definitioner
3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.
Beslutande myndighet
4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.
Belopp
5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.
Godkänd gåvomottagare
6 § En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förut- sättning att
1.den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229),
2.den sökande har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behö- vande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,
3.det är sannolikt att den sökande
a)även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt de bestämmelser som anges i samma punkt, och
b)kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,
4.det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och
5.den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.
94
PROP. 2011/12:1
7 § För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än de som anges i 6 § 1, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1.
8 § Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat
1.inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
2.med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.
Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1 om denne skulle beskattas i Sverige.
För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatte- förfarandelagen (2011:000) ska ha kommit in till Skatteverket.
Godkännande som gåvomottagare
Ansökan
9 § Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i
En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.
De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.
Giltighetstid och förlängning
10 § Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades.
Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.
Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.
11 § Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.
Avgifter
12 § Den som ansöker om godkännande enligt 9 § ska betala en ansöknings- avgift. Skatteverket får inte pröva en ansökan om avgiften inte har betalats.
En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje kalenderår efter det år då ett godkännande meddelats. Avgiften ska betalas före det år avgiften avser.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.
95
PROP. 2011/12:1
Underrättelse till Skatteverket
13 § Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i
Förelägganden
14 § Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.
Återkallelse
15 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om
1.innehavaren begär det,
2.förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,
3.innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mot- tagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- skattelagen,
4.innehavaren inte betalar en sådan avgift som avses i 12 § andra stycket,
5.innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 14 §, eller
6.innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteför- farandelagen (2011:000).
Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 6.
16 § Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.
Kontrollavgift
17 § Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 13 §.
Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.
Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas till- förlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp.
Kontrollavgiften tillfaller staten.
18 § Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra sär- skilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från en kontrollavgift.
Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.
19 § Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:000) om
96
PROP. 2011/12:1
1.debitering och betalning av kontrollavgift i
2.verkställighet i 68 kap. 1 §, och
3.indrivning i 70 kap.
Omprövning och överklagande
20 § I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av god- kännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 15 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:000) om om- prövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.
I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 17 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteför- farandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift medde- lades.
Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2.I fråga om 2013 och tidigare års taxeringar ska vad som i 6 § 1 och 3 sägs om inskränkt skattskyldighet vid beslut om slutlig skatt i stället avse inskränkt skattskyldighet vid taxering.
3.Vid 2012 och 2013 års taxeringar ska vad som i 15 § första stycket 3 sägs om fattat beslut om slutlig skatt i stället avse beslutad taxering.
4.I fråga om åtaganden som lämnas under 2012 ska vad som i 8 § tredje stycket sägs om åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatte- förfarandelagen (2011:000) i stället avse åtagande enligt 13 kap. 2 a och 3 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
5.I fråga om kontrolluppgifter som avser 2012 ska vad som i 15 § första stycket 6 sägs om kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:000) i stället avse kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
97
PROP. 2011/12:1
3.3Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 33 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska
ha följande lydelse. |
|
|
|
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
33 kap. |
|
|
Ett positivt |
fördelningsbelopp |
3 § |
|
Ett positivt |
fördelningsbelopp |
||
beräknas genom att ett positivt |
beräknas genom att ett positivt |
||
kapitalunderlag för |
räntefördelning |
kapitalunderlag för |
räntefördelning |
multipliceras med statslåneräntan vid |
multipliceras med statslåneräntan vid |
||
utgången av november andra året |
utgången av november andra året |
||
före taxeringsåret ökad med fem |
före taxeringsåret ökad med fem och |
||
procentenheter. |
|
en halv procentenhet. |
Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.
Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.
Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av
Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 2008:803.
98
PROP. 2011/12:1
3.4Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 39 kap. 20 § ska utgå,
dels att nuvarande 57 kap. 20
65 kap. 2 och 10 §§ samt 67 kap. 2 och 13 c §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast efter 39 kap. 13 f § ska lyda ”Investmentföretag”, dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om
ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 16 a § ska sättas närmast efter 6 kap. 12 §,
dels att rubriken närmast före 57 kap. 20 a § ska sättas närmast före nya 57 kap. 20 b §,
dels att det i lagen ska införas trettio nya paragrafer, 6 kap. 13 §, 42 kap. 24 a och
följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 kap.
11 §2
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i
66 kap. |
|
Bestämmelser om skattereduktion |
Bestämmelser om skattereduktion |
för underskott av kapital, arbets- |
för underskott av kapital, arbets- |
inkomst (jobbskatteavdrag), allmän |
inkomst (jobbskatteavdrag), allmän |
pensionsavgift, sjöinkomst och hus- |
pensionsavgift, sjöinkomst, hushålls- |
hållsarbete finns i 67 kap. |
arbete och gåva finns i 67 kap. |
3 kap.
19 §
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalen- deråren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldig-
1Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av
39kap. 20 § 2011:937
rubriken närmast före 39 kap. 20 § 2011:937.
2Senaste lydelse 2009:197.
99
PROP. 2011/12:1
heten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyl- digheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt
51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. |
|
||||||||
Skattskyldigheten enligt |
första |
Skattskyldigheten |
enligt |
första |
|||||
stycket omfattar delägarrätter enligt |
stycket omfattar delägarrätter enligt |
||||||||
48 kap. 2 §, |
andelar |
i |
svenska |
48 kap. |
2 §, |
andelar |
i |
svenska |
|
handelsbolag och i utlandet delägar- |
handelsbolag och i utlandet delägar- |
||||||||
beskattade |
juridiska |
personer. |
beskattade juridiska personer. Skatt- |
||||||
Andelar i investeringsfonder omfattas |
skyldigheten omfattar dock inte |
||||||||
dock inte. |
|
|
|
1. andelar i investeringsfonder, eller |
|||||
|
|
|
|
2. delägarrätter som förvaras på ett |
|||||
|
|
|
|
investeringssparkonto, |
förutom till- |
||||
|
|
|
|
gångar som avses i 42 kap. 38 §. |
|||||
|
|
|
|
Undantaget |
från |
skattskyldighet i |
|||
|
|
|
|
andra |
stycket |
2 gäller |
inte |
kapital- |
vinster på andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.
Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
1.delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
2.delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i tredje stycket til- lämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägar- beskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag.
Vad som sägs i fjärde stycket til- lämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägar- beskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag.
6kap. 5 §
Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.
Svenska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.
13 §
Utländska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.
7kap. 6 §
Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.
Vid beräkningen av avkastningen av stiftelsens tillgångar ska schablon- intäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.
100
PROP. 2011/12:1
10 §
Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.
Vid beräkningen av avkastningen av föreningens tillgångar ska scha- blonintäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.
11 kap.
22 §
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1.specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2.kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekry- tera inom landet, eller
3.företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckel- position i ett företag.
Första stycket gäller bara om
– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
– arbetstagaren inte är svensk medborgare,
– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen.
Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersätt- ning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tids- begränsade vistelsen.
12 kap.
2 §3
Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon belopps- mässig begränsning, nämligen utgifter
–vid tjänsteresor enligt
–vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt
–för hemresor enligt 24 och 31 §§,
–för egenavgifter enligt 36 §, och
–i hobbyverksamhet enligt 37 §.
3 Senaste lydelse 2008:1322.
101
PROP. 2011/12:1
Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som
företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil. |
|
||
Utgifter för inställelseresor enligt |
Utgifter för inställelseresor enligt |
||
25 § och för resor mellan bostaden |
25 § och för resor mellan bostaden |
||
och arbets- och utbildningsplatsen |
och arbets- och utbildningsplatsen |
||
enligt |
enligt |
||
den del kostnaderna under beskatt- |
den del kostnaderna under beskatt- |
||
ningsåret sammanlagt |
överstiger |
ningsåret sammanlagt |
överstiger |
9 000 kronor. Övriga |
utgifter ska |
10 000 kronor. Övriga utgifter ska |
|
dras av bara till den del kostnaderna |
dras av bara till den del kostnaderna |
||
under beskattningsåret |
sammanlagt |
under beskattningsåret |
sammanlagt |
överstiger 5 000 kronor. |
|
överstiger 5 000 kronor. |
|
15 kap.
1 §4
Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp
som intäkt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utöver bestämmelserna i |
detta |
Utöver |
bestämmelserna i |
detta |
||||
kapitel |
finns |
bestämmelser |
om |
kapitel finns |
bestämmelser |
om |
||
inkomster i 8, |
inkomster i 8, |
|||||||
55 och 60 kap. |
|
|
55 och 60 kap. I 42 kap. 43 och 44 §§ |
|||||
|
|
|
|
finns även bestämmelser om scha- |
||||
|
|
|
|
blonintäkt vid innehav av andelar i |
||||
|
|
|
|
investeringsfond. |
|
|
|
|
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap. |
||||||||
|
|
|
16 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 § |
|
|
|
|
Utgifter för forskning och ut- |
Utgifter för forskning och ut- |
|||||||
veckling som har eller kan antas få |
veckling som har eller kan antas få |
|||||||
betydelse |
för |
näringsverksamheten |
betydelse |
för |
den |
huvudsakliga |
||
ska dras av. Detta gäller även utgifter |
näringsverksamheten |
eller verksam- |
||||||
för att få information om sådan |
heten i övrigt ska dras av. Detta gäller |
|||||||
forskning och utveckling. |
|
även utgifter för att få information |
||||||
|
|
|
|
om sådan forskning och utveckling. |
Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa till- gångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.
17 §
Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras
det beskattningsår då debiteringen ändras. |
|
||
Avkastningsskatt som beräknas på |
Avkastningsskatt som beräknas på |
||
avsättning i balansräkning med til- |
avsättning i balansräkning med til- |
||
lämpning av 3 § femte stycket lagen |
lämpning av 3 a § fjärde stycket lagen |
||
(1990:661) om |
avkastningsskatt på |
(1990:661) om |
avkastningsskatt på |
pensionsmedel |
ska dras av. Om |
pensionsmedel |
ska dras av. Om |
4 Senaste lydelse 2009:1409.
102
|
|
|
|
|
|
|
PROP. 2011/12:1 |
|
skatten sätts ned, ska motsvarande |
skatten sätts ned, ska motsvarande |
|||||||
del av avdraget återföras det beskatt- |
del av avdraget återföras det beskatt- |
|||||||
ningsår då debiteringen ändras. Om |
ningsår då debiteringen ändras. Om |
|||||||
skatten sätts ned genom avräkning |
skatten sätts ned genom avräkning |
|||||||
av utländsk skatt, hindrar detta inte |
av utländsk skatt, hindrar detta inte |
|||||||
att hela skattebeloppet dras av. |
|
att hela skattebeloppet dras av. |
|
|||||
Andra stycket tillämpas också på |
Andra stycket tillämpas också på |
|||||||
avkastningsskatt som med tillämp- |
avkastningsskatt som med tillämp- |
|||||||
ning av 3 § tionde stycket lagen om |
ning |
av 3 a § |
nionde stycket |
lagen |
||||
avkastningsskatt |
på |
pensionsmedel |
om avkastningsskatt på pensions- |
|||||
beräknas på värdet av ett avtal om |
medel beräknas på värdet av ett avtal |
|||||||
tjänstepension |
med |
villkor |
som |
om tjänstepension med villkor som |
||||
innebär att det utländska tjänste- |
innebär att det utländska tjänste- |
|||||||
pensionsinstitutet kan likställas med |
pensionsinstitutet kan likställas med |
|||||||
en pensionsstiftelse |
enligt |
lagen |
en |
pensionsstiftelse |
enligt |
lagen |
||
(1967:531) om |
tryggande |
av |
(1967:531) |
om |
tryggande |
av |
||
pensionsutfästelse m.m. |
|
pensionsutfästelse m.m. |
|
|||||
I |
|
|
|
17 kap.
15 §5
Fusion eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1, 24 och 25 §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepap- persfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.
Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya ande- larna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.
Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om investeringsfonder.
Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.
24 kap.
2 §
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomst- slaget kapital om
5 Senaste lydelse 2011:937.
103
PROP. 2011/12:1
–utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapital- andelslån i 42 kap. 15 §,
–utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
–utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
–utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
–utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap.
–emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap.
22§,
–utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
– skattetillgodohavanden i 42 kap. |
– skattetillgodohavanden i 42 kap. |
24 §, och |
24 §, |
– lotterier i 42 kap. 25 §. |
– lotterier i 42 kap. 25 §, och |
|
– schablonintäkt i 42 kap. 43 §. |
11 §
Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för
– investmentföretag och invester- – investmentföretag i 39 kap. 14 §, ingsfonder i 39 kap. 14 §,
–kooperativa föreningar i 39 kap.
–sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,
–samfälligheter i 39 kap. 29 §, och
–Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.
30 kap.
1 §6
Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts
av till periodiseringsfond. |
|
|
|
|||
Avdrag får dock inte göras av |
Avdrag får dock inte göras av |
|||||
privatbostadsföretag, |
investment- |
privatbostadsföretag och investment- |
||||
företag |
och |
investeringsfonder. |
företag. Avdrag får inte heller göras |
|||
Avdrag får inte heller göras av den |
av den som är begränsat skattskyldig |
|||||
som är begränsat skattskyldig enligt |
enligt 3 kap. |
18 § första |
stycket 2 |
|||
3 kap. |
18 § första stycket 2 eller |
eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och |
||||
6 kap. 11 § första stycket 4 och som |
som är bosatt i en stat utanför |
|||||
är bosatt i en stat utanför Europeiska |
Europeiska |
ekonomiska |
samar- |
|||
ekonomiska samarbetsområdet. |
betsområdet. |
|
|
38 a kap.
23 §7
När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om
–beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,
–utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,
6Senaste lydelse 2009:1060.
7Senaste lydelse 2008:1064.
104
PROP. 2011/12:1
–beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,
–turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och
– kvalificerade andelar i 57 kap.
– kvalificerade andelar i 57 kap.
39 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–försäkringsföretag i
–utländska tjänstepensionsinstitut i 13
– investmentföretag och invester- |
– investmentföretag i |
ingsfonder i |
|
–kooperativa föreningar i
–privatbostadsföretag i
–sambruksföreningar i 28 §,
–samfälligheter i 29 §, och
–sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.
14 §
För investmentföretag och inve- |
För investmentföretag gäller, ut- |
steringsfonder gäller, utöver vad som |
över vad som följer av övriga |
följer av övriga bestämmelser i denna |
bestämmelser i denna lag, följande: |
lag, följande: |
|
1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapitalvinst
tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
2. Ett belopp som för helt år mot- |
2. Ett belopp som för helt år mot- |
|||||||||||
svarar 1,5 procent av värdet på |
svarar 1,5 procent av värdet på |
|||||||||||
delägarrätter |
vid beskattningsårets |
delägarrätter |
vid |
beskattningsårets |
||||||||
ingång ska tas upp. Egna aktier eller |
ingång ska tas upp. Egna aktier eller |
|||||||||||
optioner, |
terminer eller liknande |
optioner, terminer |
eller |
liknande |
||||||||
instrument vars underliggande till- |
instrument vars underliggande till- |
|||||||||||
gångar består av investmentföreta- |
gångar består av investmentföreta- |
|||||||||||
gets egna aktier ska inte räknas in i |
gets egna aktier ska inte räknas in i |
|||||||||||
underlaget. I underlaget för invest- |
underlaget. I underlaget ska inte |
|||||||||||
mentföretag ska inte heller räknas in |
heller räknas in andelar och aktie- |
|||||||||||
andelar och aktiebaserade delägar- |
baserade delägarrätter om en kapital- |
|||||||||||
rätter om en kapitalvinst inte skulle |
vinst inte skulle ha tagits upp enligt |
|||||||||||
ha tagits upp enligt bestämmelsen i |
bestämmelsen |
i |
25 |
a kap. |
5 § om |
|||||||
25 a kap. 5 § om andelen eller den |
andelen |
eller |
den |
aktiebaserade |
||||||||
aktiebaserade |
delägarrätten |
hade |
delägarrätten |
|
hade |
avyttrats |
vid |
|||||
avyttrats |
|
vid |
beskattningsårets |
beskattningsårets |
|
början |
och |
|||||
början och |
investmentföretaget i |
investmentföretaget |
i stället |
hade |
||||||||
stället hade varit ett sådant ägarfö- |
varit ett sådant ägarföretag som kan |
|||||||||||
retag som kan inneha en närings- |
inneha |
en |
näringsbetingad |
andel |
||||||||
betingad |
andel |
enligt 24 kap. |
13 §. |
enligt 24 kap. |
13 §. |
Vid |
bedöm- |
105
PROP. 2011/12:1
Vid bedömningen om en kapitalvinst |
ningen om en kapitalvinst inte skulle |
|||||
inte skulle ha tagits upp ska bortses |
ha tagits upp ska bortses från |
|||||
från bestämmelsen om skalbolags- |
bestämmelsen |
om |
skalbolags- |
|||
beskattning i 25 a kap. 9 §. |
beskattning i 25 a kap. 9 §. |
|||||
3. Utdelning som företaget eller |
3. Utdelning som företaget lämnar |
|||||
fonden lämnar ska dras av. Sådan |
ska dras av. Sådan utdelning av |
|||||
utdelning av andelar i ett dotterbolag |
andelar i ett dotterbolag som avses i |
|||||
som |
avses |
i |
42 kap. 16 § ska dock |
42 kap. 16 § ska dock inte dras av. |
||
inte |
dras |
av. |
Investeringsfonder får |
|
|
|
dra av utdelning till annan än andels- ägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattnings- året.
Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.
41 kap.
11 §
Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska ränte- kompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.
|
|
|
|
Av |
42 kap. |
24 a § |
framgår |
att |
|
|
|
|
|
förvärvaren av ett skuldebrev i vissa |
|||||
|
|
|
|
fall inte får dra av räntekompensation |
|||||
|
|
|
|
som kostnad om skuldebrevet har |
|||||
|
|
|
|
förvarats på förvärvarens investerings- |
|||||
|
|
|
|
sparkonto. |
|
|
|
|
|
|
|
|
42 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 § |
|
|
|
|
|
Utdelning, kapitalvinst och annan |
Inkomster som hänför sig till till- |
||||||||
avkastning på tillgångar på sådant |
gångar på sådant pensionssparkonto |
||||||||
pensionssparkonto |
som avses |
i |
som |
avses |
i |
1 kap. |
2 § lagen |
||
1 kap. 2 § |
lagen |
(1993:931) |
om |
(1993:931) om individuellt pensions- |
|||||
individuellt |
pensionssparande |
ska |
sparande ska inte tas upp. Utgifter |
||||||
inte tas upp. Utgifter och kapital- |
och kapitalförluster som avser till- |
||||||||
förluster som avser tillgångarna får |
gångarna får inte dras av. I lagen |
||||||||
inte dras av. I lagen (1990:661) om |
(1990:661) |
om |
avkastningsskatt |
på |
|||||
avkastningsskatt på |
pensionsmedel |
pensionsmedel |
finns bestämmelser |
||||||
finns bestämmelser om avkastnings- |
om avkastningsskatt på tillgångar på |
||||||||
skatt på tillgångar på sådana konton. |
sådana konton. |
|
|
|
Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp.
Avdrag för viss räntekompensation
24 a §
Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av
106
PROP. 2011/12:1
om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensatio- nen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto.
30 §8
Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med
hyresrätt upplåts. |
|
|
|
Utgifterna för upplåtelsen eller |
Utgifterna för |
upplåtelsen eller |
|
produkterna får inte dras av. I stället |
produkterna får inte dras av. I stället |
||
ska avdrag göras med 18 000 kronor |
ska avdrag göras med 21 000 kronor |
||
per år för varje privatbostadsfastig- |
per år för varje privatbostadsfastig- |
||
het, privatbostad eller hyreslägenhet. |
het, privatbostad eller hyreslägenhet. |
||
Om ersättningen avser upplåtelse, |
Om ersättningen |
avser |
upplåtelse, |
ska ytterligare avdrag göras hos |
ska ytterligare avdrag göras hos |
||
upplåtaren enligt bestämmelserna i |
upplåtaren enligt |
bestämmelserna i |
|
31 §. Avdraget får inte i något fall |
31 §. Avdraget får inte i något fall |
||
vara högre än intäkten. |
vara högre än intäkten. |
|
|
|
Schablonintäkt vid innehav av ett |
||
|
investeringssparkonto |
|
|
|
35 § |
|
|
|
Med investeringssparkonto avses ett |
||
|
konto som avses i lagen (2011:000) |
||
|
om investeringssparkonto. |
|
|
|
36 § |
|
|
|
Den som under kalenderåret har |
||
|
innehaft ett investeringssparkonto för |
||
|
vilket ett kapitalunderlag ska beräknas |
||
|
enligt |
||
|
blonintäkt. Intäkten ska beräknas till |
||
|
kapitalunderlaget |
enligt |
|
|
multiplicerat med statslåneräntan vid |
utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret.
37 §
Kapitalunderlaget utgörs av en fjär- dedel av summan av marknadsvärdet av
1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret för- varas på investeringssparkontot,
8 Senaste lydelse 2010:1826.
107
PROP. 2011/12:1
2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalen- deråret,
3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto som den som innehar investerings- sparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och
4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.
Vid beräkningen av kapitalunder- laget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot.
38 §
Följande tillgångar ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1:
1. kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto,
2. kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringsspar- konto, och
3. kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investerings- sparkonto.
39 §
Som inbetalning avses vid tillämp- ning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av
1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid över- låtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket
108
PROP. 2011/12:1
sparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
3.kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller
4.kontanta medel som invester- ingsföretaget som för investeringsspar- kontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.
40 §
Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att till- gångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvarta- let efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknads- värde när de förtecknas på det motta- gande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot.
41 §
Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situ- ationer som avses i dessa paragrafer.
42 §
Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar får inte dras av.
Första stycket gäller inte
1.tillgångar som avses i 38 §,
2.kapitalvinster eller kapitalförlus- ter på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller
3.ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång över- stigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalender- året.
109
PROP. 2011/12:1
Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond
43 §
Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en inve- steringsfond ska ta upp en schablon- intäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §.
Första stycket gäller inte andelar i en investeringsfond som vid kalender- årets ingång förvaras på ett invester- ingssparkonto.
44 §
Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en investeringsfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyl- dige.
Vid beräkningen av kapitalunder- laget ska andelar i en investeringsfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå.
44 kap.
Överföring och inbetalning till inve- steringssparkonto
8 a §
Den som har överfört investerings- tillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknads- värdet då de förtecknades på kontot.
8 b §
Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som mot- svarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot.
Som inbetalning avses vid tillämp- ning av första stycket inte inbetalning av
1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid över-
110
PROP. 2011/12:1
låtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto,
2.ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringsspar- kontot,
3.utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller
4.utländsk valuta som invester- ingsföretaget som för investeringsspar- kontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.
Anskaffningsutgift när schablon- beskattning upphör
22 a §
När ett konto upphör som ett inve- steringssparkonto enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffnings- utgift för finansiella instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.
Första stycket gäller inte
1. finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till kontot har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto, eller
2. tillgångar som avses i 42 kap.
38 §.
22 b §
När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om invester- ingssparkonto avförs från ett invester- ingssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara till- gångens marknadsvärde när den avförs.
Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
22 c §
För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om invester- ingssparkonto och utländsk valuta som förvaras på ett investeringssparkonto
111
PROP. 2011/12:1
som har förvärvats genom arv, testa- mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valu- tans marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från investeringsspar- kontot.
Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
22 d §
För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffnings- utgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades.
22 e §
När utländsk valuta tas ut från ett investeringssparkonto, ska kontoinne- havarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut.
34 a §
Bestämmelserna i 34 § ska inte til- lämpas om ett värdepapper har förva- rats på ett investeringssparkonto när det enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolaget eller den svenska ekono- miska föreningen som har gett ut det har försatts i konkurs.
Första stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
48 kap.
7 §
Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkost- nadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.
Om en andel i en investeringsfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, ska vid tillämpning av genom- snittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.
112
PROP. 2011/12:1
Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villko- ren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.
Vid tillämpningen av bestämmel- serna i första stycket ska bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten.
48 a kap.
10 a §
Om mottagna andelar är konto- främmande tillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto och om den avyttrade andelen förva- rades på ett investeringssparkonto vid säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna anses för- värvade för en ersättning som mot- svarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.
Första stycket gäller inte mottagna andelar som
1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investerings- sparkonto, eller
2. utgör ersättning för kontofräm- mande tillgångar som
a) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,
b) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller
c) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.
52 kap.
3 §
För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avytt- ring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.
Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från tillgångar som för-
113
PROP. 2011/12:1
varas på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
57 kap.
11 §9
Årets gränsbelopp är
1.ett belopp som motsvarar två och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på ande- larna i företaget, eller
2.summan av
Årets gränsbelopp är
1. ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på ande- larna i företaget, eller
–underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och
–för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt
För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i
Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas genom arv, testa- mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.
11 a §10
Den som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt 11 § första stycket 1 för andelar i endast ett av företagen.
12 §11
Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.
Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas
Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.
16 §
Det lönebaserade utrymmet är
– 25 procent av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§, och
9Senaste lydelse 2008:1343.
10Tidigare 57 kap. 11 a § upphävd genom 2008:1064.
11Senaste lydelse 2008:1064.
114
PROP. 2011/12:1
– 25 procent av det löneunderlag som överstiger ett belopp som motsvarar 60 inkomstbasbelopp.
Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i före- taget.
Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara ersätt- ning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.
|
20 a § |
|
|
|
|
|
|
|
Utdelning ska inte tas upp i |
||||||
|
inkomstslaget tjänst till den del det |
||||||
|
skulle medföra att den skattskyldige |
||||||
|
och närstående, som inräknas i samma |
||||||
|
närståendekrets |
enligt |
56 kap. |
5 §, |
|||
|
under beskattningsåret från ett företag |
||||||
|
sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit |
||||||
|
upp högre belopp än som motsvarar |
||||||
|
90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 |
||||||
|
och |
27 §§ |
socialförsäkringsbalken |
för |
|||
|
beskattningsåret. |
|
|
|
|||
|
Om en närstående är eller har varit |
||||||
|
bosatt i en annan stat inom Europe- |
||||||
|
iska |
ekonomiska |
samarbetsområdet |
||||
|
och där tagit upp utdelning, ska även |
||||||
|
detta belopp beaktas enligt första |
||||||
|
stycket, om beskattningen av utdel- |
||||||
|
ningen motsvarar den beskattning som |
||||||
|
skulle ha skett om den närstående varit |
||||||
|
bosatt i Sverige. |
|
|
|
|
||
22 §12 |
|
|
|
|
|
|
|
En kapitalvinst ska inte tas upp i |
En kapitalvinst ska inte tas upp i |
||||||
inkomstslaget tjänst till den del det |
inkomstslaget tjänst till den del det |
||||||
skulle medföra att den skattskyldige |
skulle medföra att den skattskyldige |
||||||
och närstående under avyttringsåret |
och närstående, som inräknas i |
||||||
och de fem föregående beskattnings- |
samma närståendekrets enligt 56 kap. |
||||||
åren från ett företag sammanlagt i |
5 §, under avyttringsåret och de fem |
||||||
inkomstslaget tjänst tagit upp högre |
föregående beskattningsåren från ett |
||||||
belopp än som motsvarar 100 |
företag sammanlagt i inkomstslaget |
||||||
inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 |
tjänst tagit upp högre belopp än som |
||||||
och 27 §§ socialförsäkringsbalken för |
motsvarar |
100 |
inkomstbasbelopp |
||||
avyttringsåret. |
enligt 58 kap. |
26 |
och |
27 §§ social- |
|||
|
försäkringsbalken för avyttringsåret. |
Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten
12 Senaste lydelse 2010:1277.
115
PROP. 2011/12:1
motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige.
61 kap.
8 a §
Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på nedsätt- ningen av förmånsvärdet ska detta värde tas upp till
1. 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol, eller
2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol.
En nedsättning av förmånsvärdet får göras enligt andra stycket 1 med högst 16 000 kronor och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.
65 kap.
2 §
Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor.
Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 200 kronor.
10 §13
För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten.
För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.
67 kap.
2 §14
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),
Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),
13Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2009:197.
14Senaste lydelse 2009:197.
116
|
PROP. 2011/12:1 |
underskott av kapital och hushålls- |
underskott av kapital, hushållsarbete |
arbete i nu nämnd ordning. |
och gåva i nu nämnd ordning. |
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt
13 c §15
Som hushållsarbete räknas inte
1.arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2.arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3.arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, eller
4.om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
3.arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting,
4.om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, eller
5.sådana tjänster som anges i 7 kap.
1 § andra stycket 5 mervärdes- skattelagen (1994:200).
Gåva
Grundläggande bestämmelser
20 §
Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skatte- reduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
21 §
Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.
22 §
Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduk- tion.
15 Senaste lydelse 2011:68.
117
PROP. 2011/12:1
Begäran om skattereduktion
23 §
En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.
Vilka som kan få skattereduktion
24 §
Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som
1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,
2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och
3. har haft utgifter för gåva avseende hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forsk- ning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.
Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begrän- sat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslu- tande eller så gott som uteslutande, ut- görs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.
Underlag för skattereduktion
25 §
Underlag för skattereduktion består
av
1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och
2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.
I underlaget räknas inte in omkost- nader i samband med gåvan.
Skattereduktionens storlek
26 §
Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduk-
118
3.16 Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med 2012 års taxering.
2.17 I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrätts- förening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2011.
PROP. 2011/12:1
tionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår.
3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013.
2. I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrätts- förening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2015.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.
2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.
3.Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.
4.Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.
5.Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomst- deklarationen i stället avse självdeklarationen.
16Senaste lydelse 2006:1497.
17Senaste lydelse 2008:829.
119
PROP. 2011/12:1
3.5Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 § och 33 kap. 3 § inkomst- skattelagen (1999:1229)1 i stället för deras lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:165 |
Föreslagen lydelse |
|
|
|||||
|
|
|
1 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
16 § |
|
|
|
|
|
Bestämmelser om |
|
|
|
|
|
|||
– förfarandet vid uttag av skatten |
– förfarandet vid uttag av skatten |
|||||||
finns |
i |
skatteförfarandelagen |
finns |
i |
skatteförfarandelagen |
|||
(0000:000), och |
|
(0000:000), |
|
|
|
|||
– förfarandet vid |
skattereduktion |
– förfarandet vid skattereduktion |
||||||
för hushållsarbete finns i lagen |
för hushållsarbete finns i lagen |
|||||||
(2009:194) |
om |
förfarandet vid |
(2009:194) |
om |
förfarandet vid |
|||
skattereduktion för hushållsarbete. |
skattereduktion |
för |
hushållsarbete, |
|||||
|
|
|
|
och |
|
|
|
|
|
|
|
|
– godkännande |
av |
gåvomottagare |
||
|
|
|
|
vid skattereduktion för gåva finns i |
||||
|
|
|
|
lagen (2011:000) om godkännande av |
||||
|
|
|
|
gåvomottagare vid skattereduktion för |
||||
|
|
|
|
gåva. |
|
|
|
|
2 kap.
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
inventarier i 18 kap. 1 §
investmentföretag i 39 kap. 15 §
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
kvalificerad andel i 57 kap.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
1 Lagen omtryckt 2008:803.
120
|
|
|
PROP. 2011/12:1 |
|
33 kap. |
|
|
Ett positivt |
fördelningsbelopp |
3 § |
|
Ett positivt |
fördelningsbelopp |
||
beräknas genom att ett positivt |
beräknas genom att ett positivt |
||
kapitalunderlag för |
räntefördelning |
kapitalunderlag |
för räntefördelning |
multipliceras med statslåneräntan vid |
multipliceras med statslåneräntan vid |
||
utgången av november året närmast |
utgången av november året närmast |
||
före det kalenderår under vilket |
före det kalenderår under vilket |
||
beskattningsåret går ut ökad med |
beskattningsåret går ut ökad med |
||
fem procentenheter. |
|
fem och en halv procentenhet. |
Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapital- underlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.
Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.
Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av
121
PROP. 2011/12:1
3.6Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:165 |
Föreslagen lydelse |
4 §
Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skatt- skyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomst- skattelagen (1999:1229).
För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, komman- ditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.
Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.
Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 §
Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 2005 (90/435/EEG).
Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 §
Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdel- ningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap.
Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.
122
PROP. 2011/12:1
Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.
123
PROP. 2011/12:1
3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 kap.
1 a §
Vid tillämpning av detta kapitel ska en utländsk intäkt anses ha tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även om intäkten enligt 42 kap. 42 § samma lag inte ska tas upp.
10 a §
Vid tillämpning av 10 § ska utländska intäkter som avses i 1 a § inte tas med i den sammanlagda kapitalinkomsten.
10 b §
Vid tillämpning av 10 § får utländska intäkter som avses i 1 a § tas med i de utländska kapital- inkomsterna endast till den del de, för ett visst beskattningsår, sammanlagt inte överstiger den schablonintäkt som
ska tas |
upp |
till |
beskattning enligt |
42 kap. |
36 § |
inkomstskattelagen |
|
(1999:1229). |
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
124
PROP. 2011/12:1
3.8Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:166 |
Föreslagen lydelse |
2kap. 7 §
Avräkning ska i första hand ske från statlig inkomstskatt. Till den del den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt detta kapitel får avräknas, ska avräkning i andra hand ske från kommunal inkomstskatt.
Avräkning ska ske från svensk |
Avräkning ska ske från svensk |
|
skatt som beslutas det år då den |
skatt som beslutas det år då den |
|
intäkt som beskattats i utländsk stat |
intäkt som beskattats i utländsk stat |
|
har ingått i underlaget för beslutet. |
har ingått i underlaget för beslutet. |
|
När det är fråga om avräkning av en |
Utländsk intäkt som avses i 1 a § ska |
|
utländsk skatt som är jämförlig med |
anses ha ingått i underlaget det år som |
|
den |
statliga fastighetsskatten eller |
den skulle ha ingått i underlaget om |
den |
kommunala fastighetsavgiften |
den skulle ha tagits upp till beskatt- |
eller som beräknats på schablon- |
ning. När det är fråga om avräkning |
|
intäkt eller liknande, ska avräkning |
av en utländsk skatt som är jämförlig |
|
ske från svensk skatt som beslutas |
med den statliga fastighetsskatten |
|
samma år som den utländska skatten |
eller den kommunala fastighets- |
|
fastställts. |
avgiften eller som beräknats på scha- |
|
|
|
blonintäkt eller liknande, ska av- |
|
|
räkning ske från svensk skatt som |
beslutas samma år som den utländska skatten fastställts.
125
PROP. 2011/12:1
3.9Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att |
1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ska ha |
följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §1
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt
1.inkomstskattelagen (1999:1229),
2.lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkast- |
3. lagen (1990:661) om avkast- |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
som avses i 2 § första stycket |
som avses i 2 § första stycket |
och |
och |
4.lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
6.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skatte- betalningslagen (1997:483).
Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.
1 Senaste lydelse 2011:73.
126
PROP. 2011/12:1
3.10Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
dels att rubriken närmast före 3 § ska utgå,
dels att 2, 9, 10 a och 12 §§ ska ha följande lydelse,
dels att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 3
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §1
Skattskyldiga till avkastningsskatt är
1.svenska livförsäkringsföretag,
2.utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast drift- ställe i Sverige,
3.pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,
4.arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,
5.obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,
6.obegränsat skattskyldiga som innehar
a)kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller
b)försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),
7.obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är
6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses
som |
pensionsförsäkring |
enligt |
|
58 kap. |
5 § |
inkomstskattelagen |
|
(1999:1229), |
|
|
7.obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,
8.obegränsat skattskyldiga som innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är
1 Senaste lydelse 2011:74.
127
PROP. 2011/12:1
jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring,
8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensions- institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.
Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring.
jämförbart med en pensionsförsäk- ring,
9.obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsätt- ning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring,
10.obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensions- institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.
Bestämmelserna i första stycket 6 och 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdoms- fall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.
Kapitalunderlag
3 a §
För skattskyldig som avses i 2 § första stycket
128
PROP. 2011/12:1
Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det bortses från den del av tillgångar och skulder som
1.inte förvaltas för försäkrings- tagarnas räkning,
2.är hänförlig till avgångsbidrags- försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisa- tioner,
3.är hänförlig till försäkringar som
iredovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller
4.avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Andra stycket gäller också i tjänste- pensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personför- säkring.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomst- beskattningen.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 och 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.
Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräk- ningsgrunder framräknade återköps- värde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott.
I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som
129
PROP. 2011/12:1
undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring be- räknad enligt 3 d § första och fjärde styckena. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket
Vid tillämpning av andra stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsoli- deringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäk- ringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäk- ringstagarna eller andra ersätt- ningsberättigade på grund av försäk- ringar.
3 b §
För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7 och 9 ska även värdet av de sammanlagda premier som har betalats under beskattnings- året till kapitalförsäkring eller till sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta värde ska premier som har betalats under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet.
Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det, för skatt- skyldig som avses i 2 § första stycket 1 och 2, bortses från premiebetalningar som
1. är hänförliga till avgångs- bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer,
2. är hänförliga till försäkringar som
130
PROP. 2011/12:1
i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller
3. avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
3 c §
Vid överlåtelse under beskattnings- året av en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med en kapitalförsäkring som avses i 2 § första stycket 7 och 9 ska kapitalunderlaget som beräknas enligt 3 a och 3 b §§ fördelas mellan överlåtare och förvärvare enligt andra och tredje styckena.
Den överlåtare som vid beskatt- ningsårets ingång innehade en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension ska ta med det värde som avses i 3 a §
Överlåtare och förvärvare ska i kapitalunderlaget ta med premiebetal- ningar enligt 3 b § som görs till försäkringen respektive avtalet om tjänstepension under den tid då över- låtare respektive förvärvare innehaft försäkringen respektive avtalet om tjänstepension.
Skatteunderlag
3 d §
Skatteunderlaget är kapitalunder- laget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket.
Skatteunderlag som avser kapital- försäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapital- försäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret
131
PROP. 2011/12:1
|
|
|
|
närmast före beskattningsåret. |
|
||
|
|
|
|
Andra stycket gäller även för skatte- |
|||
|
|
|
|
underlag som avser sådant avtal om |
|||
|
|
|
|
tjänstepension som är jämförbart med |
|||
|
|
|
|
kapitalförsäkring. |
|
|
|
|
|
|
|
Skatteunderlaget avrundas |
nedåt |
||
|
|
|
|
till helt hundratal kronor. |
|
||
|
|
|
9 §2 |
|
|
|
|
Skatten uppgår till 15 procent av |
Skatten uppgår till 15 procent av |
||||||
skatteunderlaget enligt 3 § om inte |
skatteunderlaget |
enligt |
3 d § |
första |
|||
annat följer av andra, fjärde, sjätte |
och fjärde styckena om inte annat |
||||||
och sjunde styckena. |
|
följer av andra, fjärde, sjätte och |
|||||
För den del av skatteunderlaget som |
sjunde styckena. |
|
|
|
|||
Skatten uppgår till 30 procent av |
|||||||
hos sådan skattskyldig som avses i 2 § |
skatteunderlaget |
enligt |
3 d § andra– |
||||
första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt |
fjärde styckena som avser kapitalför- |
||||||
till annan |
personförsäkring än |
säkring eller sådant tjänstepensions- |
|||||
pensionsförsäkring eller till annat med |
avtal som är jämförbart med kapital- |
||||||
personförsäkring jämförbart tjänste- |
försäkring. |
|
|
|
|||
pensionsavtal än sådant som avses i |
|
|
|
|
|||
28 kap. 2 § |
andra |
stycket |
inkomst- |
|
|
|
|
skattelagen |
(1999:1229) |
uppgår |
|
|
|
|
|
skatten till 30 procent av nio tiondelar |
|
|
|
|
|||
av skatteunderlaget. |
|
|
|
|
|
|
|
Med pensionsförsäkring likställs i |
Med pensionsförsäkring likställs i |
||||||
denna paragraf sådana avtal om |
denna paragraf sådana avtal om |
||||||
tjänstepension |
som |
uppfyller |
tjänstepension |
som |
uppfyller |
||
villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket |
villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket |
||||||
2 inkomstskattelagen. |
|
2 inkomstskattelagen (1999:1229). |
I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skatte- satsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om
1.hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret,
2.det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller
3.en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen.
Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkrings- företag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del
av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då
2 Senaste lydelse 2011:74.
132
PROP. 2011/12:1
jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion.
För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatte- underlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat.
|
10 a §3 |
|
Skattskyldig som avses i 2 § första |
Skattskyldig som avses i 2 § första |
|
stycket 6 har rätt till nedsättning av |
stycket 6 och 7 har rätt till nedsätt- |
|
skatten på försäkring med belopp |
ning av skatten på försäkring med |
|
som motsvarar den utländska skatt |
belopp som motsvarar den utländska |
|
eller den skatt enligt kupongskatte- |
skatt eller den skatt enligt kupong- |
|
lagen (1970:624) som är hänförlig till |
skattelagen (1970:624) som är |
|
försäkringen och som försäkrings- |
hänförlig till försäkringen och som |
|
givaren eller den skattskyldige har |
försäkringsgivaren eller den skatt- |
|
betalat. Nedsättning |
för utländsk |
skyldige har betalat. Nedsättning för |
skatt medges bara om rätt till |
utländsk skatt medges bara om rätt |
|
avräkning enligt lagen (1986:468) |
till avräkning enligt lagen (1986:468) |
|
om avräkning av utländsk skatt |
om avräkning av utländsk skatt |
|
saknas. Med utländsk skatt avses dels |
saknas. Med utländsk skatt avses dels |
|
sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § |
sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § |
|
nämnda lag, dels punktskatt och |
nämnda lag, dels punktskatt och |
|
förmögenhetsskatt. |
Avräkningsbar |
förmögenhetsskatt. Avräkningsbar |
skatt som kvarstår outnyttjad får |
skatt som kvarstår outnyttjad får |
|
räknas av senare år mot skatt enligt |
räknas av senare år mot skatt enligt |
|
denna lag vilken avser samma försäk- |
denna lag vilken avser samma försäk- |
|
ring. |
|
ring. |
Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.
12 §4
Termer och uttryck i denna lag |
Termer och uttryck i denna lag |
har samma betydelse och tillämp- |
har samma betydelse och tillämp- |
ningsområde som i inkomstskatte- |
ningsområde som i inkomstskatte- |
lagen (1999:1229). Beskattningsåret |
lagen (1999:1229). Beskattningsåret |
för skattskyldiga som avses i 2 § |
för skattskyldiga som avses i 2 § |
första stycket 6, 7 och 8 ska dock |
första stycket |
alltid vara kalenderåret. |
vara kalenderåret. |
2.5 Livförsäkringsavtal som avses i
9 § tredje stycket i dess äldre lydelse och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska även efter ikraft- trädandet av denna lag likställas med
2. Livförsäkringsavtal som avses i
9 § tredje stycket i dess äldre lydelse och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska även efter ikraft- trädandet av denna lag likställas med
3Senaste lydelse 2011:74.
4Senaste lydelse 2011:74.
5Lag 2008:136.
133
PROP. 2011/12:1
pensionsförsäkring vid tillämpning av 9 §. Om en premie betalas efter den 1 februari 2007 ska dock ett särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens värde som är hänförligt till premiebetalningen om,
a)premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller
b)en större premie betalas än den som lägst ska betalas för betalnings- perioden enligt avtalet.
På ett sådant särskilt skatteunderlag ska skatt tas ut enligt 9 § andra stycket.
pensionsförsäkring vid tillämpning av 3
Om en premie betalas efter den 1 februari 2007 ska dock ett särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens värde som är hänförligt till premiebetalningen om,
a)premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller
b)en större premie betalas än den som lägst ska betalas för betalnings- perioden enligt avtalet.
Första stycket gäller inte vid beräkning och beskattning av ett sådant särskilt skatteunderlag som avses i andra stycket.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.
2.I fråga om skattskyldiga som avses i 2 § 1 och 2 gäller äldre bestämmelser för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
134
PROP. 2011/12:1
3.11Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:166 |
Föreslagen lydelse |
3 §
Skatteunderlaget är kapitalunder- laget enligt
För skattskyldig som avses i 2 § första stycket
Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som
1.inte förvaltas för försäkrings- tagarnas räkning,
2.är hänförliga till avgångs- bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga- nisationer,
3.är hänförliga till försäkringar som
iredovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller
4.avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensions- verksamhet i fråga om avtal som är
För skattskyldiga som avses i 2 § ska ett kapitalunderlag beräknas. Kapitalunderlaget ligger till grund för skatteunderlaget som avkastnings- skatten beräknas på. Bestämmelser om kapitalunderlag finns i 3
135
PROP. 2011/12:1
jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga
som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomst- beskattningen.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena.
Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräk- ningsgrunder framräknade återköps- värde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott.
I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny inne- havare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.
Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänför- liga till avtalet om tjänstepension.
Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsoli- deringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäk- ringsrörelselagen anses förvaltade för
136
PROP. 2011/12:1
försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäk- ringstagarna eller andra ersättnings- berättigade på grund av försäkringar.
137
PROP. 2011/12:1
3.12Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
7 kap.
1 §2
Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för
1.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,
2.omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,
3.import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap.
4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedels- lagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för
a)annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och
b) spritdrycker, vin och starköl. |
b) spritdrycker, |
vin och starköl, |
|
och |
|
|
5. omsättning av |
restaurang- och |
cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.
Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för
1.omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:
– böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,
– tidningar och tidskrifter,
– bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,
– musiknoter, samt
– kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,
2.omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för
1Lagen omtryckt 2000:500.
2Senaste lydelse 2011:283.
138
PROP. 2011/12:1
verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,
3.omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,
4.omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,
5.tillträde till konserter,
6.tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,
7.tillträde till och förevisning av djurparker,
8.upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upp- tagning som avser information,
9.upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,
10.omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och
11.personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av under- ordnad betydelse.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.
139
PROP. 2011/12:1
3.13Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
3 §1 |
|
Allmän löneavgift tas ut med 9,23 |
Allmän löneavgift tas ut med 9,21 |
procent av underlaget och tillfaller |
procent av underlaget och tillfaller |
staten. |
staten. |
För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2.Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalats ut efter den 31 december 2011.
3.Lagen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
1 Senaste lydelse 2010:1828.
140
PROP. 2011/12:1
3.14Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)1 dels att 12 kap. 9 a § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 12 kap. 9 a § ska utgå
dels att 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
11 kap.
9 §2
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning.
1.lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift,
2.lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
3. 67 kap. |
3. 67 kap. |
lagen (1999:1229), och |
lagen (1999:1229), och |
4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid
19 kap.
2 §3
Ränteberäkningen ska grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag.
Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor.
I |
skatteskuld |
eller skattefordran |
I |
skatteskuld |
eller skattefordran |
ska inte ingå skatt enligt 2 § första |
ska inte ingå skatt enligt 2 § första |
||||
stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om |
stycket |
||||
avkastningsskatt |
på pensionsmedel |
avkastningsskatt |
på pensionsmedel |
||
för |
tiden från |
och med den |
för |
tiden från |
och med den |
13 februari taxeringsåret till och med |
13 februari taxeringsåret till och med |
||||
den förfallodag som anges i 16 kap. |
den förfallodag som anges i 16 kap. |
||||
6 §. |
|
|
6 §. |
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 31 december 2011.
2.Bestämmelserna i den upphävda 12 kap. 9 a § tillämpas på fusioner, delningar och andra ombildningar som sker före den 1 januari 2012.
1Senaste lydelse av
12kap. 9 a § 2011:936
rubriken närmast före 12 kap. 9 a § 2011:936.
2Senaste lydelse 2009:196.
3Senaste lydelse 2011:75.
141
PROP. 2011/12:1
3. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt 2013 års taxering.
142
PROP. 2011/12:1
3.15Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2010/11:165 |
Föreslagen lydelse |
|
|
||||
|
|
|
1 § |
|
|
|
|
Denna lag gäller förhandsbesked om |
|
|
|
|
|||
1. skatt eller avgift som avses i |
|
|
|
|
|||
a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, |
|
|
|
||||
b) lagen |
(1990:661) |
om |
b) lagen |
(1990:661) |
om |
||
avkastningsskatt |
på |
pensionsmedel |
avkastningsskatt |
på |
pensionsmedel |
||
för dem som |
avses |
i 2 § |
första |
för dem som |
avses |
i 2 § |
första |
stycket |
stycket |
c)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
e)inkomstskattelagen (1999:1229), och
f)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2.punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:000),
3.skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och
4.taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.
143
PROP. 2011/12:1
3.16Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §1
Forskarskattenämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden, om samtliga är ense om beslutet.
Vid beslut som gäller skattelätt- nader för sådan arbetstagare som avses
i |
11 kap. |
22 § |
tredje |
stycket |
inkomstskattelagen |
(1999:1229), är |
nämnden beslutför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
1 Senaste lydelse 2000:1162.
144
PROP. 2011/12:1
3.17Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
2 kap.
26 §1
Arbetsgivaravgifterna är 22,19 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
5,02 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,20 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
2,91 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,68 % |
Föreslagen lydelse
2 kap.
26 §
Arbetsgivaravgifterna är 22,21 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
5,02 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
2,91 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
Nuvarande lydelse
3 kap.
13 §2
Egenavgifterna är 19,74 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
5,11 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,20 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
0,37 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,68 % |
1Senaste lydelse 2010:1827.
2Senaste lydelse 2010:1827.
145
PROP. 2011/12:1
Föreslagen lydelse
3 kap.
13 §
Egenavgifterna är 19,76 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av
1. sjukförsäkringsavgift |
5,11 % |
2. föräldraförsäkringsavgift |
2,60 % |
3. ålderspensionsavgift |
10,21 % |
4. efterlevandepensionsavgift |
1,17 % |
5. arbetsmarknadsavgift |
0,37 % |
6. arbetsskadeavgift |
0,30 % |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2.Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2011.
3.Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor
del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
146
PROP. 2011/12:1
3.18Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter ska ha följande lydelse. |
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
12 §1
Försäkringskassan får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Beloppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade egenavgifterna minskad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller återbetalats.
Försäkringskassan |
får |
under |
Försäkringskassan |
får |
under |
||||
respektive period om tolv månader |
respektive period om tolv månader |
||||||||
som preliminär skatt betalas som |
som preliminär skatt betalas som |
||||||||
förskott på belopp enligt första |
förskott på belopp enligt första |
||||||||
stycket tillgodoföra sig 8,6 procent |
stycket tillgodoföra sig 10,3 procent |
||||||||
av den preliminära skatt som |
av den preliminära skatt som |
||||||||
debiterats fysiska personer före den |
debiterats fysiska personer före den |
||||||||
1 februari under perioden. För- |
1 februari under perioden. För- |
||||||||
skottet tillgodoförs med en tolftedel |
skottet tillgodoförs med en tolftedel |
||||||||
varje månad. Skatteverket skall varje |
varje månad. Skatteverket ska varje år |
||||||||
år senast den 15 februari lämna |
senast den 15 februari lämna |
||||||||
Försäkringskassan |
uppgift |
om |
Försäkringskassan |
uppgift |
om |
||||
summan av den före den 1 februari |
summan av den före den 1 februari |
||||||||
samma |
år debiterade |
preliminära |
samma |
år debiterade |
preliminära |
||||
skatten för fysiska personer. |
|
skatten för fysiska personer. |
|
||||||
Om Försäkringskassan under en |
Om Försäkringskassan under en |
||||||||
sådan tolvmånadersperiod som anges |
sådan tolvmånadersperiod som anges |
||||||||
i andra stycket tillgodoförts förskott |
i andra stycket tillgodoförts förskott |
||||||||
som överstiger beloppet enligt första |
som överstiger beloppet enligt första |
||||||||
stycket |
skall skillnaden regleras |
stycket |
ska skillnaden regleras |
||||||
genom avräkning på belopp som |
genom avräkning på belopp som |
||||||||
närmast |
därefter |
skall |
tillgodoföras |
närmast |
därefter |
ska |
tillgodoföras |
||
enligt första eller andra stycket. |
enligt första eller andra stycket. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
1 Senaste lydelse 2004:850.
147
PROP. 2011/12:1
3.19Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§, 3 kap. 26 §, 10 kap. 3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 8 a §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 3 §, 15 kap. 6 och 7 §§ samt rubriken närmast före 3 kap. 26 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas tretton nya paragrafer, 8 kap. 4 a §, 9 kap. 5 a §, 10 kap. 5 a och 8 a §§, 11 kap. 8 b §, 10 och
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 kap.
5 §1
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i
1. a) taxeringslagen (1990:324),
b)inkomstskattelagen (1999:1229),
c)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
d)lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket
e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket
f)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
g)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
h)lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
i)3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och
j)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift
när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,
2.mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt
3.skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomst- skattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
1 Senaste lydelse 2011:76.
148
PROP. 2011/12:1
2 kap.
2 §2
Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
1.intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,
2.sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till samman- lagt minst 100 kronor under beskatt- ningsåret,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. och för sådan schablon- intäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 10 § eller
4.de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,
6.uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller
7.uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.
4 §3
Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
1. de |
skattepliktiga intäkterna, |
1. de |
skattepliktiga intäkterna, |
|||
med undantag för sådan ränta eller |
med undantag för sådan ränta eller |
|||||
utdelning för vilken kontrolluppgift |
utdelning för vilken kontrolluppgift |
|||||
ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har |
ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. och |
|||||
uppgått |
till sammanlagt minst |
för sådan schablonintäkt för vilken |
||||
100 kronor under beskattningsåret, |
kontrolluppgift |
har |
lämnats |
enligt |
||
|
|
11 kap. |
10 § |
eller |
||
|
|
uppgått |
till |
sammanlagt |
minst |
|
|
|
100 kronor under beskattningsåret, |
2.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,
3.uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller
4.uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.
2Senaste lydelse 2007:1409.
3Senaste lydelse 2007:1409.
149
PROP. 2011/12:1
7 §4
Särskild självdeklaration ska lämnas av
1.aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,
2.sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,
3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intresse- grupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas,
5.fondbolag, förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investerings- fond, samt
6.ombudet för en sådan general-
representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intresse- grupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 200 kronor,
4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas, samt
5.ombudet för en sådan general-
representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
|
|
3 kap. |
|
|
Skattereduktion |
för hushålls- |
Skattereduktion |
för hushålls- |
|
arbete |
|
|
arbete och gåva |
|
|
|
26 §5 |
|
|
Den |
som begär |
skattereduktion |
Den som begär |
skattereduktion |
för hushållsarbete enligt 67 kap. 11– |
för hushållsarbete eller gåva enligt |
|||
19 §§ |
inkomstskattelagen |
67 kap. |
||
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
|||
underlaget för skattereduktionen. |
underlaget för skattereduktionen. |
4Senaste lydelse 2011:938.
5Senaste lydelse 2009:543.
150
PROP. 2011/12:1
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.
8 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 a § |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrolluppgift ska inte lämnas om |
||||||||
|
ränta och annan avkastning på till- |
||||||||
|
gångar |
på ett |
investeringssparkonto, |
||||||
|
om kontot vid tidpunkten när avkast- |
||||||||
|
ningen överfördes eller betalades in till |
||||||||
|
kontot innehades av en obegränsat |
||||||||
|
skattskyldig fysisk person eller ett |
||||||||
|
obegränsat skattskyldigt dödsbo. |
|
|
||||||
|
Första stycket gäller inte ränta och |
||||||||
|
annan avkastning på tillgångar som |
||||||||
|
avses |
i |
42 kap. |
38 § |
eller |
ränta |
som |
||
|
avses |
i |
42 kap. 42 § |
andra |
stycket |
||||
|
3 inkomstskattelagen (1999:1229). |
||||||||
9 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 a § |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrolluppgift ska inte lämnas om |
||||||||
|
ränta, utdelning eller annan avkast- |
||||||||
|
ning på tillgångar på ett investerings- |
||||||||
|
sparkonto, om kontot vid tidpunkten |
||||||||
|
när |
avkastningen |
överfördes |
|
eller |
||||
|
betalades in till kontot innehades av |
||||||||
|
en |
obegränsat |
skattskyldig |
fysisk |
|||||
|
person eller ett obegränsat skattskyldigt |
||||||||
|
dödsbo. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Första stycket gäller inte ränta, |
||||||||
|
utdelning eller annan avkastning på |
||||||||
|
tillgångar som |
avses |
i |
42 kap. |
38 § |
||||
|
inkomstskattelagen (1999:1229). |
|
|||||||
10 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 §6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontrolluppgift om avyttring |
Kontrolluppgift |
om |
avyttring |
||||||
genom inlösen ska lämnas av |
genom |
inlösen |
eller |
avyttring |
som |
||||
|
avses |
i |
44 kap. |
8 a § |
inkomstskatte- |
||||
|
lagen (1999:1229) ska lämnas av |
|
1.sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,
2.värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,
6 Senaste lydelse 2011:938.
151
PROP. 2011/12:1
3.förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och
4.fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.
Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.
5 a §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på ett invester- ingssparkonto, om kontot vid tid- punkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.
6 §
I kontrolluppgiften skall följande uppgifter lämnas:
1.kapitalvinst eller kapitalförlust,
2.slag av fond,
3.fondens identifikationsupp- gifter, och
4.huruvida fonden är marknads- noterad.
Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, skall vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens mark- nadsvärde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, skall marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.
Om uppgift saknas om anskaff- ningsutgift, skall uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.
I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:
1.kapitalvinst eller kapitalförlust,
2.slag av fond,
3.fondens identifikationsupp- gifter,
4.huruvida fonden är marknads- noterad, och
5.om det är fråga om en avyttring
som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229).
Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens marknads- värde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då av- yttringen registrerades användas.
Om uppgift saknas om anskaff- ningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.
152
PROP. 2011/12:1
|
|
|
8 §7 |
|
|
|
|
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av |
|
||||||
1. värdepappersinstitut i de fall de |
1. värdepappersinstitut i de fall de |
||||||
medverkar vid avyttring av delägar- |
medverkar vid avyttring av delägar- |
||||||
rätt |
eller |
fordringsrätt |
och |
rätt |
eller |
fordringsrätt |
och |
kontrolluppgift inte ska lämnas av |
kontrolluppgift inte ska lämnas av |
||||||
dem som avses i |
|
dem som avses i |
|
2.värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,
3.kreditmarknadsföretag,
4.garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,
5. den som har betalat ut ersätt- |
5. den som har betalat ut ersätt- |
||
ning vid avyttring genom inlösen, |
ning vid avyttring genom inlösen, |
||
och |
|
|
|
6. försäkringsgivare som har beta- |
6. försäkringsgivare som har beta- |
||
lat ut ersättning på grund av sådan |
lat ut ersättning på grund av sådan |
||
försäkring som ett värdepappers- |
försäkring som ett värdepappers- |
||
bolag har tecknat för skadestånds- |
bolag har tecknat för skadestånds- |
||
skyldighet som det kan komma att |
skyldighet som det kan komma att |
||
ådra sig när tjänster utförs i rörelsen. |
ådra sig när tjänster utförs i rörelsen, |
||
|
och |
|
|
|
7. den som för eller har fört ett |
||
|
investeringssparkonto |
vid |
avyttring |
|
som avses i 44 kap. |
8 a § |
inkomst- |
|
skattelagen (1999:1229). |
|
|
|
8 a § |
|
|
|
|
|
Kontrolluppgift ska inte lämnas om |
|||
|
|
avyttring av tillgångar på ett invester- |
|||
|
|
ingssparkonto, |
om |
kontot |
vid |
|
|
tidpunkten för avyttringen innehades |
|||
|
|
av en obegränsat skattskyldig fysisk |
|||
|
|
person eller ett obegränsat skattskyldigt |
|||
|
|
dödsbo. |
|
|
|
|
|
Första stycket gäller inte avyttring |
|||
|
|
av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § |
|||
|
|
inkomstskattelagen (1999:1229). |
|
||
|
9 §8 |
|
|
|
|
I kontrolluppgiften skall |
följande |
I kontrolluppgiften |
ska följande |
||
uppgifter lämnas: |
|
uppgifter lämnas: |
|
|
1.vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna, slutförandet av options- eller terminsaffären eller utfärdandet av en option, den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter,
2.antalet delägarrätter eller fordringsrätter,
7Senaste lydelse 2007:1450.
8Senaste lydelse 2005:344.
153
PROP. 2011/12:1
3. deras slag och sort, samt |
|
3. deras slag och sort, |
|
|||||
4. den |
kontanta ersättningen |
vid |
4. den |
kontanta ersättningen vid |
||||
sådana byten av andelar som avses i |
sådana byten av andelar som avses i |
|||||||
48 a kap. |
2 § och 49 kap. |
2 § |
48 a kap. |
2 § |
och |
49 kap. |
2 § |
|
inkomstskattelagen (1999:1229). |
|
inkomstskattelagen |
(1999:1229), |
|||||
|
|
|
samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
5. om det är fråga om en avyttring |
|||||
|
|
|
som |
avses |
i |
44 kap. |
8 a § |
|
|
|
|
inkomstskattelagen |
samt |
den |
|||
|
|
|
ersättning som avses i den paragrafen. |
Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.
11 kap.
8 a §9
Kontrolluppgift ska lämnas om |
Kontrolluppgift ska lämnas om |
sådan försäkring eller sådant avtal |
sådan försäkring eller sådant avtal |
om tjänstepension som avses i 2 § |
om tjänstepension som avses i 2 § |
första stycket |
första stycket |
om avkastningsskatt på pensions- |
om avkastningsskatt på pensions- |
medel. |
medel. |
Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av
försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. |
|
|
|
|
|||||
I |
kontrolluppgiften |
ska |
uppgift |
I kontrolluppgiften ska uppgift |
|||||
lämnas om värdet av försäkringen |
lämnas om kapitalunderlag för försäk- |
||||||||
eller avtalet om tjänstepension vid |
ringen respektive avtalet om tjänste- |
||||||||
närmast föregående års utgång. Värdet |
pension |
beräknat |
enligt |
3 |
|||||
av försäkringen respektive värdet av |
lagen |
om |
avkastningsskatt på |
||||||
avtalet om tjänstepension ska beräknas |
pensionsmedel. |
Kontrolluppgiften |
|||||||
i enlighet med bestämmelserna i 3 § |
ska också innehålla uppgift om |
||||||||
åttonde respektive tionde stycket lagen |
försäkringen |
är |
en |
pensions- |
|||||
om avkastningsskatt på pensions- |
försäkring eller en kapitalförsäkring, |
||||||||
medel. Kontrolluppgiften ska också |
eller om avtalet om tjänstepension är |
||||||||
innehålla uppgift om försäkringen är |
jämförbart med en pensions- |
||||||||
en |
pensionsförsäkring |
eller |
en |
försäkring eller en kapitalförsäkring. |
|||||
kapitalförsäkring, eller |
om |
avtalet |
|
|
|
|
|
||
om tjänstepension är jämförbart med |
|
|
|
|
|
||||
en |
pensionsförsäkring |
eller |
en |
|
|
|
|
|
|
kapitalförsäkring. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gåva
8 b §
Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd.
9 Senaste lydelse 2011:76.
154
PROP. 2011/12:1
Kontrolluppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan.
I kontrolluppgiften ska uppgift läm- nas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.
Schablonintäkt för investeringsspar- konto
10 §10
Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investerings- sparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investerings- sparkontot.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablon- intäkten.
Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag
16 §
Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.
17 §
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.
18 §
Kontrolluppgift ska lämnas av
1. sådana |
fondbolag som |
avses i |
1 kap. 1 § |
första stycket |
7 lagen |
(2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvalt- ningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,
2. värdepappersbolag och kredit-
10 Tidigare 11 kap. 10 § upphävd genom 2006:1349.
155
PROP. 2011/12:1
institut |
som förvaltar |
specialfonder |
|
enligt |
1 kap. 5 § |
lagen |
om |
investeringsfonder, |
|
|
|
3. förvaltningsbolag |
som |
driver |
verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investerings- fonder, och
4. fondföretag som driver verksam- het här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.
Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kon- trolluppgiften.
19 §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.
|
|
20 § |
|
|
|
|
I kontrolluppgiften ska |
uppgift |
|
|
|
lämnas om storleken på sådan |
||
|
|
schablonintäkt som |
avses i |
42 kap. |
|
|
43 § inkomstskattelagen (1999:1229). |
||
|
12 kap. |
|
|
|
|
2 §11 |
|
|
|
Kontrolluppgifter enligt |
6 kap., |
Kontrolluppgifter |
enligt |
6 kap., |
7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, |
7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, |
|||
10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a och 7 a– |
10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a, 7 |
|||
7 c §§ ska även lämnas för |
fysiska |
och |
||
personer som är begränsat skatt- |
fysiska personer som är begränsat |
|||
skyldiga. |
|
skattskyldiga. |
|
|
Kontrolluppgift enligt 11 kap. 7 b § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
I kontrolluppgiften ska, utöver de uppgifter som anges i
Uppgift om skatteregistreringsnummer behöver endast lämnas för
1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller senare, eller
11 Senaste lydelse 2008:1044.
156
PROP. 2011/12:1
2. vid avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som har utförts den 1 januari 2004 eller senare.
13 kap.
2 a §
En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b §.
3 §12
Åtaganden enligt 2 § ska lämnas |
Åtaganden enligt 2 och 2 a §§ ska |
enligt fastställt formulär. |
lämnas enligt fastställt formulär. |
Ett åtagande får lämnas på medium för automatiserad behandling.
15 kap.
4 a §
Den som för eller har fört ett investeringssparkonto, ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 10 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.
6 §13 |
|
|
|
Om den som är skyldig att enligt |
Om den som är skyldig att enligt |
||
4 och 5 §§ lämna uppgifter till den |
uppgifter |
till den |
|
kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör |
kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör |
||
denna skyldighet, skall den kontroll- |
denna skyldighet, ska den kontroll- |
||
uppgiftsskyldige snarast anmäla |
uppgiftsskyldige |
snarast |
anmäla |
detta till Skatteverket. |
detta till Skatteverket. |
|
7 §14
Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.
Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett
12Senaste lydelse 2008:139.
13Senaste lydelse 2003:674.
14Senaste lydelse 2011:938.
157
PROP. 2011/12:1
register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.
Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.
Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.
158
PROP. 2011/12:1
3.20Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
Härigenom föreskrivs att 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkrings- balken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
19 kap.
13 §
Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med
1.avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och
2.avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad.
Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2.
Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.
Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomst- skattelagen.
97 kap.
5 §
Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med
1.avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,
2.avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och
3.avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i
inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket
Uppkommer ett överskott vid |
Uppkommer ett överskott vid |
beräkningen ska detta minskas med |
beräkningen ska detta minskas med |
schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § |
schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och |
inkomstskattelagen. |
43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomst- |
|
skattelagen. |
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2.Bestämmelserna i 19 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2014.
3.Äldre bestämmelser i 97 kap. 5 § gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.
159
PROP. 2011/12:1
3.21Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:000) dels att 59 kap. 25 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 59 kap. 25 § ska utgå,
dels att 14 kap. 1 §, 17 kap. 4 §, 19 kap. 4 §, 20 kap. 3, 5 och 6 §§, 21 kap.
dels att det i lagen ska införas nio nya paragrafer, 22 kap.
Lydelse enligt prop. 2010/11:165 Föreslagen lydelse
14 kap.
1 §
Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för
1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt
a)inkomstskattelagen (1999:1229),
b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
c)lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
d) lagen (1990:661) om avkast- |
d) lagen (1990:661) om avkast- |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
som avses i 2 § första stycket |
som avses i 2 § första stycket |
och |
och |
e)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
f)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
g)lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2.bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social- avgiftslagen (2000:980),
3.registrering av skatteavdrag,
4.bestämmande av skattereduktion,
5.beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäk- ringsbalken,
6.beskattning enligt
a)lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och
b)lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
7.beskattning utomlands.
17 kap.
4 §
Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte lämnas
1. för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året
160
PROP. 2011/12:1
eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor,
2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person, och
3. för skogskonto, skogsskade- konto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto.
19 kap.
4 §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på tillgångar på pensions- sparkonto.
Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på
1.tillgångar på pensionssparkonto,
och
2.tillgångar på ett investeringsspar- konto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.
Första stycket 2 gäller inte ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).
20 kap. |
|
|
|
|
|
3 § |
|
|
|
Kontrolluppgift om avyttring |
Kontrolluppgift |
om avyttring |
||
genom inlösen ska lämnas av |
genom |
inlösen |
eller |
avyttring som |
|
avses i |
44 kap. |
8 a § |
inkomstskatte- |
|
lagen (1999:1229) ska lämnas av |
1.sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,
2.värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,
161
PROP. 2011/12:1
3.förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och
4.fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.
Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.
|
5 § |
|
Kontrolluppgift ska inte lämnas |
Kontrolluppgift |
ska inte lämnas |
om avyttring av tillgångar på |
om avyttring av |
|
pensionssparkonto. |
1. tillgångar på |
pensionssparkonto, |
|
och |
|
|
2. tillgångar på ett investeringsspar- |
|
|
konto, om kontot vid tidpunkten för |
|
|
avyttringen innehades av en obegrän- |
|
|
sat skattskyldig fysisk person eller ett |
|
|
obegränsat skattskyldigt dödsbo. |
|
|
6 § |
|
|
|
|
I kontrolluppgiften ska följande |
I |
kontrolluppgiften ska |
följande |
|||
uppgifter lämnas: |
|
uppgifter lämnas: |
|
|
||
1. kapitalvinst eller kapitalförlust, |
1. kapitalvinst eller kapitalförlust, |
|||||
2. slag av fond, |
|
2. slag av fond, |
|
|
||
3. fondens |
identifikationsupp- |
3. fondens |
|
identifikationsupp- |
||
gifter, och |
|
gifter, |
|
|
|
|
4. om fonden är marknadsnoterad. |
4. om fonden är marknadsnoterad, |
|||||
|
|
och |
|
|
|
|
|
|
5. om det är fråga om en avyttring |
||||
|
|
som |
avses |
i |
44 kap. |
8 a § |
|
|
inkomstskattelagen (1999:1229). |
Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.
Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.
21 kap.
3 §
Kontrolluppgift ska lämnas av
1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- rätt eller fordringsrätt och kontroll- uppgift inte ska lämnas av dem som avses i
Kontrolluppgift ska lämnas av
1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- rätt eller fordringsrätt och kontroll- uppgift inte ska lämnas av dem som avses i
2.värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,
3.kreditmarknadsföretag,
162
PROP. 2011/12:1
4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,
5. den som har betalat ut ersätt- ning vid avyttring genom inlösen, och
6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en sådan försäkring som ett värde- pappersbolag har tecknat för skade- ståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.
4 §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.
5 §
I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:
1.den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljnings- provision och liknande utgifter,
2.antalet delägarrätter eller fordringsrätter,
3. delägarrätternas eller fordrings- |
3. delägarrätternas eller fordrings- |
|||||||
rätternas slag och sort, samt |
|
rätternas slag och sort, |
|
|||||
4. den |
kontanta ersättningen |
vid |
4. den |
kontanta ersättningen vid |
||||
sådana byten av andelar som avses i |
sådana byten av andelar som avses i |
|||||||
48 a kap. |
2 § och 49 kap. |
2 § |
48 a kap. |
2 § |
och |
49 kap. |
2 § |
|
inkomstskattelagen (1999:1229). |
|
inkomstskattelagen |
(1999:1229), |
|||||
|
|
|
samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
5. om det är fråga om en avyttring |
|||||
|
|
|
som |
avses |
i |
44 kap. |
8 a § |
|
|
|
|
inkomstskattelagen |
samt |
den |
|||
|
|
|
ersättning som avses i den paragrafen. |
Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.
163
PROP. 2011/12:1
22 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om
–överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),
–upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),
–samfällighet (5 och 6 §§),
–räntebidrag (7 §),
–pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),
–avskattning av pensionsförsäkring (10 §),
–tjänstepensionsavtal (11 §),
–underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),
–skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),
–elcertifikat (14 §), och
–utsläppsrätter, utsläppsminsk- ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §).
–elcertifikat (14 §),
–utsläppsrätter, utsläppsminsk- ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §),
–schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),
–schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag
–gåva (22 §).
12 §
Kontrolluppgift ska lämnas om |
Kontrolluppgift ska lämnas om |
sådan försäkring eller sådant avtal |
sådan försäkring eller sådant avtal |
om tjänstepension som avses i 2 § |
om tjänstepension som avses i 2 § |
första stycket |
första stycket |
om avkastningsskatt på pensions- |
om avkastningsskatt på pensions- |
medel. |
medel. |
Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av
försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. |
|
|
I kontrolluppgiften ska uppgift |
I kontrolluppgiften ska uppgift |
|
lämnas om värdet av försäkringen |
lämnas om kapitalunderlag för försäk- |
|
eller avtalet om tjänstepension vid |
ringen respektive avtalet om tjänste- |
|
närmast föregående års utgång. Värdet |
pension |
beräknat enligt 3 |
av försäkringen respektive värdet av |
lagen |
om avkastningsskatt på |
avtalet om tjänstepension ska beräknas |
pensionsmedel. |
|
enligt bestämmelserna i 3 § åttonde |
|
|
respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om huruvida
1.försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller
2.avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.
Schablonintäkt för investeringsspar- konto
16 §
Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investerings-
164
PROP. 2011/12:1
sparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringsspar- kontot.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablon- intäkten.
Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag
17 §
Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.
18 §
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.
19 §
Kontrolluppgift ska lämnas av
1. sådana |
fondbolag som |
avses i |
1 kap. 1 § |
första stycket |
7 lagen |
(2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om för- valtningen av investeringsfonden eller
fondföretaget |
har |
övergått |
till |
|
institutet, |
|
|
|
|
2. värdepappersbolag |
och kredit- |
|||
institut |
som förvaltar |
specialfonder |
||
enligt |
1 kap. |
5 § |
lagen |
om |
investeringsfonder,
3.förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och
4.fondföretag som driver verk-
samhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.
Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.
Om en andel är förvaltarregistrerad
165
PROP. 2011/12:1
ska i stället förvaltaren lämna kon- trolluppgiften.
20 §
Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.
21 |
§ |
|
|
I kontrolluppgiften ska |
uppgift |
lämnas om storleken på sådan |
||
schablonintäkt som avses i |
42 kap. |
|
43 |
§ inkomstskattelagen (1999:1229). |
Gåva |
|
22 § |
|
Kontrolluppgift |
ska lämnas om |
sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och |
|
21 §§ |
inkomstskattelagen |
(1999:1229), om den som har lämnat |
|
gåvan är känd. |
|
Kontrolluppgift ska lämnas för den |
|
som har gett gåvan av den som tagit |
|
emot gåvan. |
|
I kontrolluppgiften ska uppgift läm- |
|
nas om det gåvobelopp som har tagits |
|
emot under året. |
|
23 kap. |
|
|
2 § |
Kontrolluppgifter enligt 15 kap., |
Kontrolluppgifter enligt 15 kap., |
16 kap. 1 § om ersättning som avses i |
16 kap. 1 § om ersättning som avses i |
16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, |
16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, |
17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, |
17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, |
3 och |
3, |
fysiska personer som är begränsat |
för fysiska personer som är |
skattskyldiga. |
begränsat skattskyldiga. |
Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Förbindelse och åtagande från |
Förbindelse och åtagande att lämna |
utländska företag att lämna |
kontrolluppgift |
kontrolluppgift |
|
|
7 § |
|
En utländsk gåvomottagare som gör |
|
en sådan ansökan som avses i 9 § |
|
lagen (2011:000) om godkännande av |
|
gåvomottagare vid skattereduktion för |
|
gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande |
166
PROP. 2011/12:1
om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.
29 kap.
1 §
Inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för
1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt
a)inkomstskattelagen (1999:1229),
b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
c)2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
d) lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket
d) lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket
e)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
f)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
g)2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,
2.bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social- avgiftslagen (2000:980),
3.bestämmande av skattereduktion, samt
4.beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. social- försäkringsbalken.
30 kap.
1 §
En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om
1.intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under beskattningsåret,
2.sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkast- ning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkast- ning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap. och för sådan schablonintäkt som kontrolluppgift har lämnats om enligt
22 kap. |
16 § |
eller |
uppgått |
till |
sammanlagt minst |
200 kronor under beskattningsåret,
4.han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
5.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
6.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.
167
PROP. 2011/12:1
3 §
För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om
1. de |
skattepliktiga |
intäkterna, |
1. de |
skattepliktiga |
intäkterna, |
med undantag för sådan ränta, |
med undantag för sådan ränta, |
||||
utdelning eller annan avkastning som |
utdelning eller annan avkastning som |
||||
kontrolluppgift ska lämnas om enligt |
kontrolluppgift ska lämnas om enligt |
||||
17 eller |
19 kap., har |
uppgått till |
17 eller |
19 kap. och |
för sådan |
sammanlagt minst 100 kronor under |
schablonintäkt som kontrolluppgift har |
||||
beskattningsåret, |
|
lämnats om enligt 22 kap. 16 § eller |
|||
|
|
|
|||
|
|
|
lagt minst 100 kronor under |
||
|
|
|
beskattningsåret, |
|
2.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
3.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.
4 §
En inkomstdeklaration ska lämnas av
1.aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,
2.sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,
3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas, och
5.fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investerings- fond.
3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 200 kronor, och
4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas.
31 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),
–uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),
–uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),
–uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet
168
PROP. 2011/12:1
–uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital
–uppgift om tillkommande belopp (20 §),
–uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m.
–uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),
–uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare, delägare och närstående ska lämna
–uppgift om tillskott och uttag (30 §),
–uppgift om betalning till utlandet (31 §),
–uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),
– uppgifter |
om |
skattereduktion |
– uppgifter |
om |
skattereduktion |
för hushållsarbete (33 §), och |
för hushållsarbete och gåva (33 §), |
||||
|
|
|
och |
|
|
– uppgifter om prissättningsbesked (34 §). |
|
|
|||
Skattereduktion |
för hushålls- |
Skattereduktion |
för hushålls- |
||
arbete |
|
|
arbete och gåva |
|
|
|
|
33 § |
|
|
|
Den som |
begär |
skattereduktion |
Den som |
begär |
skattereduktion |
för hushållsarbete enligt 67 kap. 11– |
för hushållsarbete eller gåva enligt |
||||
19 §§ |
inkomstskattelagen |
67 kap. |
|||
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
(1999:1229) ska lämna uppgift om |
||||
underlaget för skattereduktionen. |
underlaget för skattereduktionen. |
I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushålls- arbete lämnas.
34 kap.
Investeringssparkonto
8 a §
Den som för eller har fört ett investeringssparkonto ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 20 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.
9 §
Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna för- valtaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.
Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från
169
PROP. 2011/12:1
lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.
Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.
10 §
Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15
januari påföljande år. |
|
|
|
|
Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ |
Uppgifter som avses i |
|||
ska lämnas snarast och senast den |
lämnas snarast |
och |
senast |
den |
15 januari året efter det år som |
15 januari året |
efter |
det år |
som |
uppgiften gäller. |
uppgiften gäller. |
|
|
|
38 kap.
1 §
Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter,
2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pen- sionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämför- bara med en pensionsförsäkring,
3.deklarationer,
4.särskilda uppgifter, och
5.periodiska sammanställningar.
56 kap.
3 §
I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt
1.inkomstskattelagen (1999:1229),
2.lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkast- |
3. lagen (1990:661) om avkast- |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
ningsskatt på pensionsmedel i fall |
som avses i 2 § första stycket |
som avses i 2 § första stycket |
och |
och |
4.lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.
59 kap.
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp
–ansvar när anmälan om
–betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
170
PROP. 2011/12:1
–ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
–företrädaransvar
–ansvar för redare (22 §),
–ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (23 §),
– ansvar för den som har avyttrat |
– ansvar för den som har avyttrat |
ett skalbolag (24 §), |
ett skalbolag (24 §), och |
–ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder (25 §), och
–indrivning och preskription (26 och 27 §§).
65 kap.
6 §
Om en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 § visar att slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta, om inte annat följer av 4 § andra stycket, beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske.
Innan kostnadsräntan beräknas ska avräkning göras för
1. särskilda avgifter, och |
|
2. skatt enligt 2 § första stycket |
2. skatt enligt 2 § första stycket |
6 och 7 lagen (1990:661) om avkast- |
|
ningsskatt på pensionsmedel. |
ningsskatt på pensionsmedel. |
9 §
Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter beskattningsåret eller senare eller slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret, om inte
annat följer av 4 § andra stycket. |
|
För skatt enligt 2 § första stycket |
För skatt enligt 2 § första stycket |
6 och 7 lagen (1990:661) om avkast- |
|
ningsskatt på pensionsmedel gäller |
ningsskatt på pensionsmedel gäller |
dock 8 §. |
dock 8 §. |
Lydelse enligt prop. 2010/11:165
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:
När det gäller tillämpas lagen första gången på
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
f) kontrolluppgifter |
och |
uppgifter |
som |
avser |
kalenderåret |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
informationsuppgifter |
|
|
2013 |
|
|
|
|
|
g) åtagande |
|
|
pensionsförsäkringsavtal |
och |
avtal |
|||
h) särskilda uppgifter: |
|
|
om tjänstepension som har ingåtts |
|||||
|
|
efter utgången av 2012 |
|
|
||||
|
– enligt 33 kap. 8 § |
|
|
uppgifter |
som |
avser |
kalenderåret |
|
|
– enligt 33 kap. 9 § |
|
|
|||||
|
|
|
2013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppgifter |
som |
avser |
beslut |
som |
171
PROP. 2011/12:1
– övriga särskilda uppgifter |
meddelas efter utgången av 2012 |
|
uppgifter som avser beskattningsår |
|
som börjar den 1 februari 2012 |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:
När det gäller tillämpas lagen första gången på
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
f) kontrolluppgifter |
och |
uppgifter |
som |
avser |
kalenderåret |
||
|
|
|
|
2013 |
|
|
|
informationsuppgifter |
|
|
|
|
|
||
g) åtagande: |
|
|
pensionsförsäkringsavtal |
och avtal |
|||
|
– enligt 23 kap. 6 § |
|
|
||||
|
|
|
|
om tjänstepension som har ingåtts |
|||
|
– enligt 23 kap. 7 § |
|
|
efter utgången av 2012 |
|
||
|
|
|
|
åtaganden som lämnas efter utgången |
|||
h) särskilda uppgifter: |
|
|
av 2012 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
– enligt 33 kap. 8 § |
|
|
uppgifter |
som |
avser |
kalenderåret |
|
|
|
|
2013 |
|
|
|
|
– enligt 33 kap. 9 § |
|
|
uppgifter som avser beslut som |
|||
|
|
|
|
meddelas efter utgången av 2012 |
|||
|
– övriga särskilda uppgifter |
|
|
uppgifter |
som |
avser beskattningsår |
|
|
|
|
|
som börjar den 1 februari 2012 |
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
172
PROP. 2011/12:1
3.22Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 2, 8, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) om
tobaksskatt ska ha följande lydelse. |
|
|
|
|
|
|
||
Nuvarande lydelse |
|
Föreslagen lydelse |
|
|
|
|||
|
|
2 §1 |
|
|
|
|
|
|
Skatt på cigaretter tas ut med |
Skatt på |
cigaretter |
tas ut |
med |
||||
1,27 kronor per styck och 1 procent |
1 krona och 40 öre per |
styck |
och |
|||||
av |
detaljhandelspriset. |
Tillverkaren |
1 procent av detaljhandelspriset. Till- |
|||||
eller hans representant eller, i fråga |
verkaren eller hans representant eller, |
|||||||
om cigaretter som importeras från |
i fråga om cigaretter som importeras |
|||||||
tredje land, importören ska senast |
från tredje land, importören ska |
|||||||
den 31 januari varje år till Skatte- |
senast |
den |
31 januari |
varje år till |
||||
verket lämna uppgifter om försälj- |
Skatteverket |
lämna |
uppgifter |
om |
||||
ningen av cigaretter i de olika |
försäljningen av cigaretter i de olika |
|||||||
priskategorierna för det |
föregående |
priskategorierna för |
det föregående |
|||||
kalenderåret. Senast den 15 februari |
kalenderåret. Senast den 15 februari |
|||||||
samma år som Skatteverket mottagit |
samma år som Skatteverket mottagit |
|||||||
uppgifterna ska verket lämna dessa |
uppgifterna ska verket lämna dessa |
|||||||
till |
Regeringskansliet |
(Finans- |
till |
Regeringskansliet |
(Finans- |
|||
departementet). |
|
departementet). |
|
|
|
Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.
För |
kalenderåret |
2012 |
och |
För |
kalenderåret |
2013 |
och |
efterföljande kalenderår ska den i |
efterföljande kalenderår ska den i |
||||||
första stycket angivna styckeskatten |
första stycket angivna styckeskatten |
||||||
räknas om enligt 42 §. |
|
|
räknas om enligt 42 §. |
|
|
||
|
|
|
8 §2 |
|
|
|
|
Skatt på cigarrer och cigariller tas |
Skatt på cigarrer och cigariller tas |
||||||
ut med 1 krona och 12 öre per styck. |
ut med 1 krona och 24 öre per styck. |
||||||
Skatt |
på röktobak |
tas ut |
med |
Skatt |
på röktobak |
tas ut |
med |
1 560 kronor per kilogram. |
|
1 718 kronor per kilogram. |
|
||||
För |
kalenderåret |
2012 |
och |
För |
kalenderåret |
2013 |
och |
efterföljande kalenderår ska de i |
efterföljande kalenderår ska de i |
||||||
första stycket angivna skatte- |
första stycket angivna skatte- |
||||||
beloppen räknas om enligt 42 §. |
|
beloppen räknas om enligt 42 §. |
|
1Senaste lydelse 2010:1520.
2Senaste lydelse 2010:1520.
173
PROP. 2011/12:1
|
|
|
|
|
|
35 §3 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatt |
på |
snus |
tas |
ut |
med |
Skatt |
på |
snus |
tas |
ut |
med |
||
336 kronor |
per kilogram |
och på |
382 kronor |
per kilogram |
och på |
||||||||
tuggtobak |
med |
402 kronor |
per |
tuggtobak |
med |
444 kronor |
per |
||||||
kilogram. |
|
|
|
|
|
|
kilogram. |
|
|
|
|
|
|
För kalenderåret 2012 och efter- |
För kalenderåret 2013 och efter- |
||||||||||||
följande kalenderår ska de i första |
följande kalenderår ska de i första |
||||||||||||
stycket |
angivna |
skattebeloppen |
stycket |
angivna |
skattebeloppen |
||||||||
räknas om enligt 42 §. |
|
|
|
räknas om enligt 42 §. |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
42 §4 |
|
|
|
|
|
|
|
För |
kalenderåret |
2012 |
och |
För |
kalenderåret |
2013 |
och |
||||||
efterföljande kalenderår ska skatten |
efterföljande kalenderår ska skatten |
||||||||||||
för de tobaksvaror som anges i 2, 8 |
för de tobaksvaror som anges i 2, 8 |
||||||||||||
och 35 §§ tas ut med belopp som |
och 35 §§ tas ut med belopp som |
||||||||||||
efter en årlig omräkning motsvarar |
efter en årlig omräkning motsvarar |
||||||||||||
de i paragraferna angivna skatte- |
de i paragraferna angivna skatte- |
||||||||||||
beloppen |
multiplicerade |
med |
det |
beloppen |
multiplicerade |
med |
det |
||||||
jämförelsetal, uttryckt |
i |
procent, |
jämförelsetal, uttryckt |
i |
procent, |
||||||||
som anger förhållandet mellan det |
som anger förhållandet mellan det |
||||||||||||
allmänna prisläget i juni månad året |
allmänna prisläget i juni månad året |
||||||||||||
närmast före det år beräkningen |
närmast före det år beräkningen |
||||||||||||
avser och prisläget i juni 2010. När |
avser och prisläget i juni 2011. När |
||||||||||||
det gäller skatt på cigaretter enligt |
det gäller skatt på cigaretter enligt |
||||||||||||
2 § ska |
omräkningen |
endast |
avse |
2 § ska |
omräkningen |
endast |
avse |
||||||
styckeskatten. Beloppen avrundas till |
styckeskatten. Beloppen avrundas till |
||||||||||||
hela kronor och ören. |
|
|
|
hela kronor och ören. |
|
|
|
Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3Senaste lydelse 2010:1520.
4Senaste lydelse 2010:1520.
174
PROP. 2011/12:1
3.23Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
4 kap.
3 §1
Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.
|
tull |
skatt |
spritdryck |
4 kr/liter |
253 kr/liter |
starkvin |
2 kr/liter |
67 kr/liter |
vin |
1 kr/liter |
30 kr/liter |
starköl |
3 kr/liter |
16 kr/liter |
cigaretter |
34 öre/styck |
172 öre/styck |
cigarrer |
86 öre/styck |
192 öre/styck |
röktobak |
428 kr/kg |
2 132 kr/kg |
snus |
104 kr/kg |
614 kr/kg |
|
Föreslagen lydelse |
|
4 kap.
3 §
Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.
|
tull |
skatt |
spritdryck |
4 kr/liter |
253 kr/liter |
starkvin |
2 kr/liter |
67 kr/liter |
vin |
1 kr/liter |
30 kr/liter |
starköl |
3 kr/liter |
16 kr/liter |
cigaretter |
34 öre/styck |
185 öre/styck |
cigarrer |
86 öre/styck |
207 öre/styck |
röktobak |
428 kr/kg |
2 285 kr/kg |
snus |
104 kr/kg |
680 kr/kg |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 2007:1384.
175
PROP. 2011/12:1
3.24Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
3 kap.
5 a §1
Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med
196 kronor/liter för spritdryck,
45 kronor/liter för starkvin,
22 kronor/liter för vin,
8 kronor/liter för starköl,
88 öre/styck för cigaretter,
56 öre/styck för cigariller och cigarrer och
630 kronor/kg för röktobak.
I denna bestämmelse förstås med
spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,
starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,
vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
Föreslagen lydelse
3 kap.
5 a §
Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med
196 kronor/liter för spritdryck,
45 kronor/liter för starkvin,
22 kronor/liter för vin,
8 kronor/liter för starköl,
1 krona/styck för cigaretter,
64 öre/styck för cigariller och cigarrer och
709 kronor/kg för röktobak.
I denna bestämmelse förstås med
spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,
1 Senaste lydelse 2003:812.
176
PROP. 2011/12:1
starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,
vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
177
4
Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak
PROP. 2011/12:1
4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak
Sammanfattning
•Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes 1997.
•Det genomsnittliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn
•Regeringen bedömer att det finns ett utrymme för nya reformer som minskar det
offentliga finansiella sparandet med ca 15 miljarder kronor 2012, varav ca en fjärde- del avser temporära åtgärder som avslutas när konjunkturläget förbättras.
•Det finansiella sparandet 2012 bedöms vara i linje med överskottsmålet när hänsyn tas till det aktuella konjunkturläget och behovet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna i det rådande osäkra läget.
•Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2015 fastställs till 1 123 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor i förhål- lande till nivån på utgiftstaket 2014.
•Kommuner och landsting beräknas samman- taget redovisa ett resultat före extraordinära poster 2011 som uppgår till 8 miljarder kronor, vilket är lägre än 2010. Resultatet förväntas förstärkas något under åren där- efter. Resultatet uppfyller därmed balans- kravet samtliga år. Resultatet bedöms dock för sektorn sammantaget understiga vad som motsvarar god ekonomisk hushållning.
I detta avsnitt görs en uppföljning av finanspoli- tikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. Finans- politiken ska vara i linje med de kriterier för en väl avvägd finanspolitik som anges i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Vidare görs en uppföljning av utgiftstaket och ett förslag lämnas på utgifts- takets nivå för 2015. Avsnittet avslutas med en uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting och kravet på god ekonomisk hushållning i kommunsektorn.
4.1Kriterier för en väl avvägd finanspolitik
Målet för den ekonomiska politiken är att skapa en så hög varaktig välfärd som möjligt genom hög uthållig tillväxt, varaktigt hög sysselsättning och välfärd som kommer alla till del. En förut- sättning för detta är makroekonomisk stabilitet.
Finanspolitiken bidrar till stabilitet på flera sätt, bl.a. genom att verka för samhällsekono- misk effektivitet och genom att vara långsiktigt hållbar. Offentliga åtaganden måste kunna finan- sieras utan att den offentliga skulden ökar på ett ohållbart sätt eller att behov av kraftiga höj- ningar av skatteuttaget uppstår. Detta gäller trots att den demografiska utvecklingen, trender på arbetsmarknaden, globaliseringen m.m. ibland kan försvåra denna uppgift. Om finanspolitikens hållbarhet ifrågasätts leder detta till betydande samhällsekonomiska kostnader, särskilt för en liten och öppen ekonomi som Sverige. En
181
PROP. 2011/12:1
finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar leder till att den offentliga skulden växer snabbare än BNP, vilket ökar risken för att fokus måste flyttas från åtgärder som främjar tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering. Detta var vad som hände i Sverige i början av
Finanspolitiken bidrar också till stabilitet när den utformas på ett sådant sätt att den dämpar eller åtminstone inte förstärker konjunktur- svängningarna. Stora konjunktursvängningar kan genom s.k. persistenseffekter påverka arbets- kraftsutbudet och kapitalstocken (de byggnader, maskiner, m.m. som behövs i produktionen) negativt under lång tid, vilket är mycket kost- samt för samhällsekonomin.94 Erfarenheten visar dock att finanspolitiken i regel inte bör användas för att finjustera efterfrågan i ekonomin vid normala konjunkturvariationer. I sådana lägen bidrar Riksbanken till att stabilisera ekonomin med hjälp av penningpolitiken. Finanspolitiken medverkar till stabilitet genom att tillåta att skatteinkomster och utgifter varierar över kon- junkturcykeln, dvs. de s.k. automatiska stabili- satorerna tillåts verka fritt. Vidare bidrar de s.k. semiautomatiska stabilisatorerna, främst olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till stabilitet. Därutöver finns det beredskap att stödja penningpolitiken genom finanspolitiska åtgärder vid mer allvarliga konjunkturstörningar. För att det ska finnas utrymme för de automatiska och semiautomatiska stabilisatorerna att verka, och för att upprätthålla beredskap för en aktiv stabi- liseringspolitik, bör det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ligga i linje med överskottsmålet vid ett genomsnittligt resurs- utnyttjande.
94 Persistens innebär att en konjunkturell effekt på arbetslösheten eller kapitalstocken tenderar att dröja sig kvar för att endast långsamt klinga av.
4.1.1Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull finanspolitik
Erfarenheten visar att ett trovärdigt finanspoli- tiskt ramverk med tydliga mål och restriktioner i hög grad bidrar till att finanspolitiken utformas på ett långsiktigt hållbart sätt.95 Det svenska budgetpolitiska ramverket med en välordnad och stram budgetprocess, ett överskottsmål för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten och ett kommunalt balanskrav har ökat förtroendet för den ekonomiska politiken. Det finans- politiska ramverket syftar både till långsiktig hållbarhet och till att finanspolitiken inte utfor- mas på ett sätt så att den riskerar att bli kort- siktigt destabiliserande. Ramverket hjälper också Sverige att som
Det budgetpolitiska ramverket spelar vidare en central roll när storleken på ett reform- utrymme eller besparingsbehov fastställs. Med utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner stäms reformutrymmet eller besparingsbehovet av mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa att överskottsmålet klaras och att utgiftstaket inte överskrids. När reformutrymmet eller besparingsbehovet bedöms ska också det eko- nomiska läget beaktas. Finanspolitiken ska vara väl anpassad till konjunkturläget och i möjligaste mån underlätta Riksbankens arbete med att värna prisstabilitet. Det innebär att det offentliga sparandet temporärt kan avvika från överskotts- målet vid kraftiga konjunktursvängningar utan att detta kommer i konflikt med ramverkets intentioner.
Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror dessutom på hur åtgärderna utformas. Struk- turella reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt och ökar produktionskapaciteten bidrar till att öka det totala utrymmet för permanenta reformer. Slutligen ska en ansvars- full bedömning av besparingsbehovets eller reformutrymmets storlek ta hänsyn till risk- bilden i den ekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen, samt till osäkerheten i såväl
95 Se regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).
182
prognoser som i bedömningen av finanspoli- tikens långsiktiga hållbarhet.
4.1.2Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet
Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon- junkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt i stället för som ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliserings- politiska skäl. Om målet var att sparandet ska motsvara 1 procent av BNP varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att målet nås. Politiken skulle därmed bli procyk- lisk. Den skulle förstärka konjunktursvängning- arna och de automatiska stabilisatorerna skulle motverkas. Det finns således goda skäl att formulera ett mål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.
Genomsnittsformuleringen gör det dock svårare att löpande följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet. Då överskottsmålet är formulerat i termer av finansiellt sparande är en naturlig utgångspunkt att finanspolitiken stäms av mot det faktiska finansiella sparandet. En nackdel med detta tillvägagångssätt är att kon- junkturläget inte beaktas. Om exempelvis resursutnyttjandet är högt kommer det faktiska finansiella sparandet att överskatta reform- utrymmet eftersom det finansiella sparandet skulle vara lägre vid ett normalt resursutnytt- jande. Det går med andra ord inte att använda temporärt höga överskott under ekonomiskt goda år för att finansiera permanent högre utgifter eller sänkta skatter. På samma sätt skulle det genomsnittliga sparandet bli för högt om sparandet motsvarade 1 procent av BNP även under utpräglade lågkonjunkturår. Det betyder att konjunkturläget måste beaktas när över- skottsmålet utvärderas och storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs.
Överskottsmålet utvärderas i ett bakåtblick- ande perspektiv, för att se om målet nåtts under den tid det har varit styrande för finanspolitiken. Det görs med ett tioårigt bakåtblickande medel- värde för det finansiella sparandet, där hänsyn tas till det genomsnittliga konjunkturläget under perioden. Överskottsmålet analyseras också i ett framåtblickande perspektiv, som ett underlag för
PROP. 2011/12:1
en bedömning av det framtida reformutrymmet eller behovet av besparingar.96 För den framåt- blickande analysen används det strukturella sparandet och ett sjuårigt glidande medelvärde för det finansiella sparandet. Vid bedömningen av sjuårsindikatorn tas även hänsyn till det genomsnittliga konjunkturläget under den period för vilken indikatorn beräknas.
I grund och botten bestäms utrymmet för reformer av den långsiktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Sverige som i sin tur bestäms av framför allt antalet arbetade timmar i ekonomin och kapitalstockens utveckling. Sam- tidigt som den långsiktiga produktionsförmågan är avgörande för reformutrymmet och möjlig- heten att vidta nya politikåtgärder, kan politiken i sig också påverka produktionsnivån och där- med reformutrymmet. Exempelvis har de åtgär- der regeringen vidtagit inom ramen för sjuk- försäkringssystemet och ändringar av reglerna för arbetslöshetsersättningen bidragit till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och där- med utrymmet för reformer.
Bedömningen av reformutrymmet görs alltid utifrån en prognos av det finansiella sparandet där det antas att det inte tillkommer några nya diskretionära åtgärder utöver de som redan tidigare beslutats och aviserats, samt de som föreslås och aviseras i den aktuella proposi- tionen. Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan stora strukturella förändringar i ekonomin, inne- bär detta förfarande normalt att skatteintäkterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna minskar något som andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga åtgärder, t.ex. temporära arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller bort.
Det tioåriga bakåtblickande medelvärdet för det finansiella sparandet
Syftet med den bakåtblickande analysen är att bedöma om överskottsmålet uppnåtts eller om det finns tendenser till systematiska felaktigheter i finanspolitikens förhållande till överskottsmålet som minskar sannolikheten för att målet ska nås
96 Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en tydligare åtskillnad mellan en bakåt- och framåtblickande bedömning av överskottsmålet.
183
PROP. 2011/12:1
i framtiden. För den bakåtblickande uppfölj- ningen används ett tioårigt medelvärde som beräknas för de tio senaste åren för vilka det finns ett utfall för det offentliga finansiella sparandet, för närvarande åren
Sjuårsindikatorn
Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medel- värde för det finansiella sparandet i den offent- liga sektorn. Indikatorn för ett visst angivet år omfattar det finansiella sparandet, justerat för större engångseffekter, det angivna året samt de tre åren före och efter detta år. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar följaktligen sparandet
En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna. Den beaktar även i viss utsträckning konjunkturläget eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Det finns trots det en risk att beräkningen kommer att omfatta flera hög- än lågkonjunkturår, eller tvärtom, vilket i så fall innebär att indikatorn ger en felaktig bild av reformutrymmet eller bespa- ringsbehovet. För att värdera sjuårsindikatorn på ett korrekt sätt måste därför hänsyn tas till konjunkturläget. Om det sjuåriga medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära ett, samtidigt som medelvärdet för
Ett problem vid bedömningen av hur kon- junkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska, dvs. att perioder med ett lågt resursutnyttjande blir längre och djupare i lågkonjunkturer än perioderna med högt resurs- utnyttjande i högkonjunkturer. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen leder exempel- vis till negativa
kator för överskottsmålet. Vid bedömningen av det potentiella reformutrymmets eller bespa- ringsbehovets storlek bör därför vikt även läggas vid de ojusterade indikatorvärdena.
Erfarenheten från de senaste åren visar att de offentliga finanserna kan försämras snabbt när tillväxten försvagas. Från 2007 till 2009 mins- kade det finansiella sparandet från 3,6
Det strukturella sparandet
Det strukturella sparandet visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. I regeringens beräkning av det strukturella sparandet justeras det finansiella sparandet för konjunkturläget, men även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finan- serna, även om ett underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge. En nackdel med det strukturella sparandet är att bedöm- ningen av detta kan göras på flera olika sätt och att det inte ens i efterhand fastställs ett exakt utfall (se fördjupningsrutan Alternativa bedöm- ningar av det strukturella sparandet i 2011 års ekonomiska vårproposition, (prop. 2010/11:100 s. 197 f.). En annan nackdel med det strukturella sparandet som indikator för överskottsmålet är att
Det finns flera metoder för att beräkna det strukturella sparandet. Regeringens metod byg- ger på att det finansiella sparandet justeras utifrån en uppskattning av resursutnyttjandet, uttryckt som ett
97 Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.
184
används för närvarande en budgetelasticitet på 0,55, vilket innebär att om ett negativt
Även om man bortser från prognososäker- heten för det finansiella sparandet är beräk- ningen av det strukturella sparandet förknippad med stor osäkerhet. För det första är bedöm- ningen av resursutnyttjandet osäker. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess historiska och framtida värden. Ofta revideras synen på
PROP. 2011/12:1
hänsyn till konjunkturläget, trots de svårigheter detta innebär. Av detta skäl används inte en enskild indikator för att fastställa storleken på reformutrymmet eller besparingsbehovet. I stället görs en samlad bedömning av de två indi- katorerna (sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet) med hänsyn tagen till det aktuella konjunkturläget och risken för att utvecklingen blir en annan än vad som förutsetts.98
4.1.3Principer för avstämning av finans- politiken mot utgiftstaket
Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restrik- tionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs flera år innan budgetåret till budgetårets utgång. Det är obligatoriskt för regeringen att föreslå utgifts- tak för det kommande tredje året, förutsatt att det inte redan har fattats ett beslut för detta år. Nivån på utgiftstaket regleras emellertid inte.
Utgiftstakets nivå är ett uttryck för reger- ingens syn på hur det offentliga åtagandet mätt i utgiftstermer ska utvecklas. Samtidigt är den grundläggande idén bakom utgiftstaket att i hög grad frigöra diskussionen om det totala utrym- met för statliga utgifter från diskussionen om vilka enskilda utgiftsförändringar som är nöd- vändiga eller angelägna. En meningsfull utgifts- begränsning måste på ett eller annat sätt utgå från en övergripande tanke om hur den offent- liga sektorn ska förhålla sig till den totala produktionen i landet. Nivån på utgiftstaket är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget och nivån på ett nytt tak bör därmed överensstämma med synen på hur stort ett rimligt skatteuttag kan vara utan att de samhällsekonomiska kost- naderna blir för höga.
Utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika politiska majoriteter kommer att ha olika beve- kelsegrunder till nivån på de offentliga utgif- terna. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivå på utgiftstaket till en i förväg bestämd
Viktigt med samlad bedömning
Det finns således en betydande osäkerhet kring de indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel måste analysen med nödvändighet ändå ta
98 Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen menar att användningen av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmet otydlig. Regeringen menar dock att det inte finns en enskild indikator som på ett perfekt sätt mäter måluppfyllelsen, och att det dessutom är viktigt att väga in flera olika faktorer vid uppföljningen och göra en samlad bedömning. En mer mekanisk uppföljning riskerar enligt regeringens mening att leda politiken fel (se vidare avsnitt 12).
185
PROP. 2011/12:1
formel. Det är emellertid viktigt att regeringen, i samband med att utgiftstakets nivå för ett nytt år föreslås, beskriver hur taket förhåller sig till andra makroekonomiska storheter och tydligt motiverar vilka avväganden som lett fram till den föreslagna nivån. Lämpliga bestämningsfaktorer vid fastställandet av utgiftstakets nivå för ett nytt år är utgiftstakets relation till överskottsmålet, utvecklingen av de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP, budgeteringsmarginalens storlek och utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser.
Utgiftstakets relation till överskottsmålet
Utgiftstaket är ett viktigt verktyg för att uppnå överskottsmålet. Med utgångspunkt i progno- serna för den offentliga sektorns inkomster och de utgifter som inte ingår under utgiftstaket (i första hand utgifter i kommuner och landsting), går det att beräkna en nivå på utgiftstaket som är konsistent med ett offentligt sparande i linje med överskottsmålet. Beräknat på detta sätt visar utgiftstaket hur höga de beräknade takbegrän- sade utgifterna kan bli utan att det finansiella sparandet sjunker under den målsatta nivån. Om beräkningen i stället resulterar i ett utgiftstak som är lägre än de beräknade takbegränsade utgifterna visar denna skillnad hur mycket lägre de takbegränsade utgifterna måste bli för att sparandet ska uppnå målsatt nivå.
I praktiken är det emellertid knappast meningsfullt att mekaniskt härleda en exakt nivå på utgiftstaket. För det första visar erfarenheten att prognoserna för de offentliga finanserna att kommer att genomgå revideringar efter tid- punkten för utgiftstakets fastställande. När det sker kan det medföra en förändring av den utgiftsbegränsning som ett redan fastställt utgiftstaket utgör i förhållande till överskotts- målet. En orsak till att sambandet mellan de tak- begränsade utgifterna och det finansiella sparan- det inte är mekaniskt är det faktum att föränd- rade priser och löner tenderar att påverka de tak- begränsade utgifterna mer än det finansiella sparandet.
För det andra skulle det vara nödvändigt att ta hänsyn till framtida skatteförändringar vid fast- ställandet av utgiftstaket. En grundläggande tanke bakom utgiftstaket är att skattehöjningar inte motiverar en höjning av redan fastslagna tak. I annat fall skulle utgiftstaket inte ha någon
begränsande effekt på det offentliga åtagandet och skatteuttagets storlek. För att förändringar i skattesystemet ska få fullt genomslag på utgifts- takets nivå måste de i detalj vara kända när utgiftstaket fastställs.
Normalt sett bör utgiftstakets nivå bestäm- mas så att överskottsmålet nås även om de tak- begränsade utgifterna slutligen skulle bli lika höga som utgiftstaket. Sambandet mellan utgiftstak och finansiellt sparande i offentlig sektor bör emellertid betraktas som en bestäm- ningsfaktor bland andra än som ett sätt att mekaniskt beräkna en nivå på utgiftstaket.
Utvecklingen av utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP
Utgiftstaket omfattar större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Tillsammans med utgifterna i kommunerna och landstingen utgör de nästan samtliga utgifter i den offentliga sektorn. Det är denna utgiftsnivå, tillsammans med överskottsmålet, som i slutändan är avgörande för hur stora de samlade skatteintäk- terna behöver vara. De flesta skatter ger upphov till välfärdsförluster som måste vägas mot nyttan av de utgifter som skatterna finansierar. Utgiftstaket bör därför över tiden sättas i sam- klang med regeringens ambitioner för skatte- politiken.
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens minsta storlek
Grunden i budgetarbetet är en bedömning av den förväntade utvecklingen av de statliga utgif- terna vid en oförändrad politik. Även om nivån på utgiftstaket i första hand bestäms i samklang med beräknade inkomster och överskottsmål, bör det finnas en kontinuitet i utgiftsutveck- lingen för att minska risken för ryckighet och svåra planeringsförhållanden i den offentliga verksamheten. Bra prognoser över den kom- mande utgiftsutvecklingen ger dessutom i god tid en indikation på om de faktiska utgifterna riskerar att öka mer än vad som kan anses över- ensstämma med de finanspolitiska målen. En grundlig genomgång av den förväntade utgifts- utvecklingen och aviserade reformer på utgifts- sidan är således nödvändig, för att få en upp-
186
fattning om vilka utgifter som ryms inom den tänkta ramen.
Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas, är regeringen enligt budgetlagen skyldig att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder för att undvika detta. Av denna anled- ning bör det finnas en budgeteringsmarginal under utgiftstaket. Marginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av bl.a. konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat. Budgeterings- marginalen ger på så sätt utrymme för de auto- matiska stabilisatorerna att verka på budgetens utgiftssida. Riktlinjen för budgeteringsmargina- lens storlek är regeringens bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara för att enbart hantera osäkerheter till följd av konjunkturutvecklingen. Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 pro- cent av de takbegränsade utgifterna innevarande år (2011), minst 1,5 procent år t+1 (2012) och minst 2 procent år t+2 (2013). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2014) och för t+4 (2015) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna.99
Utöver utgiftsförändringar till följd av för- ändrade makroekonomiska förutsättningar bör budgeteringsmarginalen även kunna tas i anspråk för utgiftsreformer och andra utgifter som inte är en följd av den makroekonomiska utveck- lingen, om dessa utgiftsförändringar är förenliga med överskottsmålet och med behovet av en säkerhetsmarginal under utgiftstaket.
Utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser
De statliga utgifterna redovisas i normala fall i nominella termer. Det betyder att en förändring av utgiftsnivån mellan två år består av dels en volymkomponent (förändringen i fasta priser), dels en priskomponent. Volymkomponenten visar om staten växer eller krymper t.ex. i termer av årsarbetskrafter, kontorsyta eller antal års- personer som erhåller transfereringar. Denna bestämningsfaktor visar således hur det samlade
PROP. 2011/12:1
utrymmet för den statliga verksamheten utvecklas över tiden. Det är ett komplement till att relatera utgiftstaket till BNP, som visar hur utgiftstaket utvecklas i förhållande till ekonomin i stort.
4.2Uppföljning av överskottsmålet
4.2.1Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen
Det bakåtblickande tioårssnittet
Under
En samlad bedömning av dessa två värden indikerar att det finansiella sparandet igenom- snitt har varit något högre än överskottsmålet under den ovannämnda perioden. Härav följer att den bakåtblickande analysen inte pekar på några systematiska fel i bedömningen av finans- politikens inriktning som kan påverka målupp- fyllelsen framöver.
4.2.2Framåtblickande analys av måluppfyllelsen
I tabell 4.1 redovisas de indikatorer som används för att stämma av reformutrymmet eller bespa- ringsbehovet mot överskottsmålet. Vid beräk- ningen av indikatorerna har de reformer för 2012 som föreslås och aviseras i denna proposition beaktats. Dessa reformer beräknas försämra det finansiella sparandet med ca 15 miljarder kronor 2012.
99 Bilaga 4 till 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100)
innehåller |
en |
utvärdering |
av |
regeringens |
riktlinje |
för |
budgeteringsmarginalens storlek.
187
PROP. 2011/12:1
Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Finansiellt sparande |
0,1 |
0,0 |
0,7 |
2,1 |
3,3 |
|
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt |
0,8 |
|
|
|
|
|
Konjunkturjusterat1 |
1,4 |
|
|
|
|
|
Sjuårsindikatorn |
0,7 |
0,5 |
0,7 |
|
|
|
Konjunkturjusterat1 |
2,1 |
2,2 |
2,5 |
|
|
|
Strukturellt sparande |
1,9 |
1,5 |
2,0 |
2,4 |
3,0 |
3,7 |
|
|
|
|
|
|
|
Sjuårssnitt |
|
|
|
|||
Bakåtblickande |
|
|
|
|
|
|
tioårssnitt |
|
|
|
|
|
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sjuårsindikatorn
Sjuårsindikatorn är 0,5 procent av BNP 2011 (se tabell 4.1). Den ökar sedan till 0,7 procent av BNP 2012. För 2012 beräknas indikatorn på sparandet under
Det strukturella sparandet
Det strukturella sparandet är 1,5 procent av BNP 2011 för att sedan stärkas
BNP 2011, och som fortsätter att öka åren där- efter. Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 procent av BNP 2012 och till 2,4 respektive 3,0 procent av BNP 2013 och 2014. År 2015 för- väntas det strukturella sparandet motsvara 3,7 procent av BNP. Ett skäl till att det strukturella sparandet gradvis stärks under åren efter 2012 är att inga nya finanspolitiska beslut förutsätts i beräkningen av det strukturella sparandet under denna period. Osäkerheten är betydande i en bedömning som sträcker sig över en så lång tids- horisont.
4.2.3Bedömning av reformutrymmet
Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet med hänsyn tagen till osäkerheten i bedömningen och riskbilden
De två framåtblickande indikatorerna som regeringen använder för att följa upp över- skottsmålet visar att det finansiella sparandet, med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt ligger högre än vad överskottsmålet kräver. Det finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- siellt sparande för
Bedömningen av det strukturella sparandet är också osäker. Beräkningar visar att det inte är ovanligt att det strukturella sparandet för ett utfallsår i efterhand justeras med mer än en procentenhet (se fördjupningsrutan Bedöm- ningen av strukturellt sparande är osäker). Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respektive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under
100 Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.
188
Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker
Överskottsmålet är definierat som att det finan- siella sparandet ska uppgå till 1 procent igenom- snitt över en konjunkturcykel. Som konstateras i avsnitt 4.1.2 gör denna formulering av målet att det inte bara går att titta på hur det faktiska finansiella sparandet utvecklas över tiden, utan också att konjunkturläget måste vägas in vid uppföljningen. Då det inte finns en enskild indi- kator som på ett perfekt sätt mäter målupp- fyllelsen med hänsyn tagen till konjunkturläget, använder regeringen två olika indikatorer för detta ändamål vid den framåtblickande uppfölj- ningen av överskottsmålet: sjuårsindikatorn och strukturellt sparande. Dessa indikatorer har olika för- och nackdelar, vilket utförligt redogörs för i avsnitt 4.1.2. En nackdel som anförs avseende det strukturella sparandet är att det ofta revi- deras kraftigt i efterhand. Nedan görs en syste- matisk genomgång av i vilken utsträckning bedömningen av det strukturella sparandet
Bedömningen av det strukturella sparandet kan göras på många olika sätt. Regeringen använder sedan flera år en s.k. aggregerad ansats för att beräkna det strukturella sparandet. Enligt denna justeras det faktiska finansiella sparandet, korrigerat för engångseffekter och extraordinära kapitalinkomstskatter, för variationer i resurs- utnyttjandet mätt med
I diagram 4.1 visas samtliga bedömningar av det strukturella sparandet för
Att utfallet för det finansiella sparandet var känt när bedömningen gjordes innebär att den osäkerhet som finns i prognosen för det finan- siella sparandet inte påverkar bedömningarna i
PROP. 2011/12:1
diagram 4.1. Variationen beror således i första hand på skilda bedömningar av resursutnytt- jandet, och i mindre utsträckning på skillnader i bedömningen av hur resursutnyttjandet påverkat de offentliga finanserna och på att utfallet för det finansiella sparandet och BNP reviderats i efter- hand i Nationalräkenskaperna. Trots detta är avståndet mellan de streckade kurvorna ca 1,9 procent av BNP.
Diagram 4.1 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är känt
Procent av BNP
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Källa: Egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
När regeringen använder bedömningen av det strukturella sparandet i ett framåtblickande perspektiv för att avgöra hur den föreslagna finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet tillkommer ytterligare osäkerhet eftersom det faktiska finansiella sparandet, som utgör grun- den för beräkningen av det strukturella sparan- det, måste prognostiseras. Finanspolitiska rådet visar i sin senaste rapport att prognososäker- heten i det faktiska finansiella sparandet är bety- dande, även om man rensar för effekten av ny politik.
När prognoshorisonten utsträcks längre än ett år försvåras analysen av att regeringens progno- ser endast baseras på redan beslutad eller aviserad finanspolitik. Det innebär att prognoser som sträcker sig längre än det närmast tillkommande budgetåret ofta ändras på grund av att finans- politiken läggs om.
Diagram 4.2 visar de bedömningar av det strukturella sparandet
189
PROP. 2011/12:1
ca 1,8 procent av BNP. Ett skäl till att spridningen inte ökar då bedömningen baseras på en prognos för det finansiella sparandet är att antalet observationer är begränsat. För varje år görs endast tre bedömningar av det strukturella sparandet som bygger på en prognos där finans- politiken är känd. En sådan bedömning görs första gången i budgetpropositionen för det aktuella året, och sedan ytterligare två gånger i den därpå följande ekonomiska vårpropositionen och den därpå följande budgetpropositionen. Eftersom dessa bedömningar görs under loppet av ett år är det rimligt att förvänta sig en relativt hög grad av samstämmighet i de olika bedöm- ningarna.
Diagram 4.2 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet prognostiserats men finans- politiken är känd
Procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
Sammanfattningsvis visar denna analys att beräkningen av det strukturella sparandet är för- knippad med betydande osäkerhet. En slutsats av detta är att det är viktigt att väga in denna osäkerhet när denna indikator används för att följa upp överskottsmålet. Denna osäkerhet ska däremot inte tas som intäkt för att det struk- turella sparandet inte ska användas som en indikator vid sidan av sjuårsindikatorn för att följa upp överskottsmålet. Även sjuårsindikatorn är förknippad med betydande osäkerhet efter- som den på ett mer trubbigt sätt än det struktu- rella sparandet beaktar konjunkturläget. Att bara stämma av överskottsmålet mot det faktiska finansiella sparandet är heller inget rimligt alter- nativ eftersom konjunkturens inverkan då inte alls beaktas. Variabiliteten i det finansiella sparandet till följd av konjunkturens inverkan är minst lika stor som osäkerheten i det struktu- rella sparandet. Även om synen på det struktu-
rella sparandet för enskilda år ofta ändras i efter- hand finns det, med andra ord, ingen annan indikator som på ett mer konsistent sätt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunk- turläget, vilket är viktigt vid uppföljningen av överskottsmålet. Eftersom det strukturella sparandet dessutom är den enda av indikatorerna som kan beräknas för det sista prognosåret är det även ett viktigt underlag för regeringens bedömning av utgiftstakets nivå detta år. Därut- över används förändringen av det strukturella sparandet som en grov indikator på hur expansiv eller kontraktiv finanspolitiken är enskilda år i avsaknad av rimliga alternativ.
190
Osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen gör att det i dagsläget är extra angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- riska erfarenheter visar att de direkta kostnaderna för att rädda det finansiella systemet för ett land i kris kan vara mycket stora, över 50 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad kostar en kris?). Under
Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är betydligt lägre än vad det var vid ingången till finanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). Regeringen anser mot denna bakgrund att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till nedskärningar om de negativa riskerna skulle realiseras.
Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till konjunkturläget
Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna måste upprätthållas bör finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för att det skulle kunna vara motiverat att låta finanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra sidan talar den negativa riskbilden för att det nu
PROP. 2011/12:1
är extra angeläget att upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhets- marginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstram- ande finanspolitik när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fortfarande är svagt. Med hän- syn till den mycket osäkra situationen i om- världen bedömer regeringen att det för när- varande är överordnat att upprätthålla säkerhets- marginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls lika tungt som riskerna för att finansmarknaderna kan tappa förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet och de kon- sekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle kunna medföra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer offentlig skuldutveckling). Samtidigt stärks efterfrågan till följd av att budgetens automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut.
Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att ta hänsyn till om finanspolitiken är hållbar i ett längre tidsperspektiv. Bedömningar av finans- politikens långsiktiga hållbarhet görs fortlöpande i regeringskansliet och publiceras normalt i den ekonomiska vårpropositionen. Långsiktiga fram- skrivningar av de offentliga finanserna är dock förknippade med betydande osäkerhet. Det är därför viktigt att bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från flera möjliga utvecklingsförlopp och att en samlad bedömning görs utifrån dessa. Bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition var att finans- politiken var långsiktigt hållbar. Eftersom bedömningen av BNP:s långsiktiga tillväxttakt och nivå endast ändrats marginellt jämfört med vårpropositionen och de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition är relativt begränsade, är den samlade bedömningen allt- jämt att finanspolitiken är hållbar på lång sikt. En ny bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet kommer att göras i 2012 års ekonom- iska vårproposition.
101 Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).
191
PROP. 2011/12:1
Samlad bedömning av reformutrymmet 2012
I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en rad reformambitioner. Dessa villkorades av att det kunde säkerställas att viktiga reformer inom prioriterade välfärds- områden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.
I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av reformambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Med hänsyn till riskbilden underströks dock att en förnyad bedömning skulle göras av reform- utrymmet i budgetpropositionen för 2012.
Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonom- iska utvecklingen. Det måste också finnas utrymme att kunna hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det finansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgifts- taket inte äventyras.
Regeringens bedömning är att de reform- ambitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under mandatperioden. Behovet av att i detta läge upprätthålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt som det nya konjunkturläget kräver utrymme för andra typer av åtgärder, innebär dock att vissa av reformambitionerna kan genomföras först senare under mandatperioden än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget be- döms ett reformutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta effekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir något åtstramande mellan 2011 och 2012 mätt som förändring i det strukturella sparandet. Bedömningen är dock att denna strategi väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll
och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken bedrivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte kommer att krävas nedskär- ningar i trygghetssystemen, välfärden eller stora skattehöjningar för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara.
4.3Finanspolitikens effekter på efterfrågan
Förändringen i det faktiska finansiella sparandet är ett grovt mått på den offentliga sektorns effekter på efterfrågan. Förändringen kan delas in i tre bakomliggande faktorer: automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåverkande faktorer.
Vid en konjunkturnedgång sjunker skatte- inkomsterna, medan utgifterna för exempelvis arbetslöshetsersättning ökar. Detta innebär att de offentliga finanserna försvagas, samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Det omvända gäller vid en konjunkturförstärkning. På detta sätt bidrar finanspolitiken genom de automatiska stabilisatorerna till att dämpa konjunktursväng- ningarna utan att några särskilda beslut behöver fattas.
Med diskretionär finanspolitik avses den direkta effekt nya finanspolitiska åtgärder har på det finansiella sparandet. Sänkningen av mer- värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster är ett exempel på en åtgärd som direkt påverkar det finansiella sparandet.
De offentliga finanserna påverkas också av en rad andra faktorer än de automatiska stabilisa- torerna och den diskretionära finanspolitiken i statens budget. Exempel på sådana faktorer är förändringar i de offentliga kapitalinkomsterna och ränteutgifterna till följd av förändringar av den offentliga sektorns tillgångar och skulder och förändringar i ränteläget, kommunala beslut som påverkar denna sektors finanser, samt övriga faktorer som
192
Vad kostar en kris?
Erfarenheter från finansiella kriser i Sverige och vår omvärld visar hur viktigt det är med ett starkt offentligfinansiellt utgångsläge. Vanliga konjunkturnedgångar sätter press på de offent- liga finanserna genom effekten från automatiska stabilisatorer och eventuell diskretionär finans- politik. Finansiella kriser kräver dessutom ofta räddningsaktioner riktade mot systemviktiga finansiella företag. Om inte sådana aktioner genomförs kan en
Diagram 4.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland
Procent av BNP
10 |
|
|
|
5 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Irland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
Källa: Eurostat. |
|
|
|
Som ett exempel på skillnaden mellan en vanlig konjunkturnedgång och en nedgång med en samtida finansiell kris visar diagram 4.3 den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland. Fram till 2006 utvecklades sparandet på ett likartat sätt, även om Sverige under mitten av
Mot bakgrund av den finansiella turbulens som har påverkat den ekonomiska utvecklingen de senaste åren är det viktigt att studera effekterna av finansiella kriser på den offentliga sektorns finanser. Detta kan göras genom en beräkning av kostnaderna för finansiella kriser som inträffat runt om i världen. Erfarenheterna
PROP. 2011/12:1
visar att bankkriser inträffar med ca
När en finansiell kris inträffat har den alltid medfört en betydande tillbakagång i landets BNP. I vissa fall har
Finansiella kriser leder nästan alltid till snabbt och kraftigt minskade skatteintäkter, samtidigt som statens utgifter ökar till följd av automatiska stabilisatorer och kontracyklisk finanspolitik. Vidare stiger ofta räntekostnaderna till följd av försämrad kreditvärdighet och stigande risk- premier. Följden av detta blir en stigande skuld och än högre räntekostnader. I genomsnitt har under modern tid ett lands reala statsskuld ökat med 86 procent tre år efter en finansiell kris.103
Till viss del beror ökningen av statsskulden på utgifter i samband med räddningsaktioner. Upp- skattningen av kostnaderna för dessa är osäker, bl.a. då det är svårt att hitta en lämplig mätmetod och att avgränsa den relevanta tidsperioden. Den svenska bankkrisen under
102 Bedömningarna av krisers frekvens och kostnader i denna för- djupningsruta är hämtade från Reinhardt och Rogoff, Annorlunda nu, SNS förlag 2010 och An assessment of the economic impact of stronger capital and liquidity requirements, Bank for International Settlement 2010.
103 Utöver den direkta effekten på statsskulden kan det också finnas en uppgång i de statsgaranterade skulderna och effekter på kommunernas finanser.
193
PROP. 2011/12:1
kostnaden till en nettointäkt ska beräkningarna tolkas mycket försiktigt. Oavsett detta medför ett bankövertagande nästan alltid en åtminstone temporärt stor kassamässig belastning på statens budget. Det är ännu för tidigt att beräkna kost- naderna för de pågående finansiella kriserna. Uppskattningar för några av bankkriserna under
Sammanfattningsvis visar erfarenheterna dels att finansiella kriser är ett återkommande feno- men, dels att kostnaderna är höga när de inträf- far. Regeringen har av denna anledning inrättat en stabilitetsfond som på sikt ska uppgå till i genomsnitt 2,5 procent av BNP. Fonden ska användas för att finansiera stöd till kreditinstitut i kris. Medel tillförs fonden genom stabilitets- avgifter som betalas av kreditinstituten. Då kostnaderna för en finansiell kris kan överstiga storleken på stabilitetsfonden många gånger om är det viktigt att statens finanser i övrigt är goda, vilket bl.a. innebär en låg statsskuld som kan tillåtas öka när nästa finansiella kris inträffar.
Förändringen i det strukturella sparandet brukar användas som en indikator på finanspolitikens inriktning. Denna indikator omfattar, som fram- går av tabell 4.2, inte bara diskretionär finans- politik i statens budget utan även andra saldo- påverkande faktorer. Det kan gälla förändringar i kommunsektorns sparande, t.ex. på grund av en förändrad kommunal utdebitering, och föränd- ringar i det offentliga sparandet som beror på strukturella förändringar i ekonomin.
Om förändringen i det strukturella sparandet är noll indikerar detta att finanspolitiken, bort- sett från effekten av de automatiska stabilisa- torerna, har en neutral effekt på resursutnyttjan- det i ekonomin. Om det strukturella sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finans- politiken har en åtstramande respektive expansiv effekt på resursutnyttjandet.
Det bör understrykas att förändringen av det strukturella sparandet inte ger någon exakt bild av vilken effekt finanspolitiken har på den sam- lade efterfrågan. Effekten beror inte bara på storleken på det strukturella sparandets föränd- ring, utan också på exempelvis konsumtions- benägenheten hos de hushåll eller kommuner vars inkomster stärks av den expansiva finans- politiska åtgärden och på importinnehållet i den ökade konsumtionen. För att närmare studera de finanspolitiska åtgärdernas effekter på BNP och
arbetsmarknaden krävs ekonomiska modeller. Förändringen i det strukturella sparandet ska därför endast ses som en indikator på finans- politikens effekter på efterfrågan.
Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan
Årlig förändring, procent av BNP
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Finansiellt sparande |
0,3 |
0,8 |
1,3 |
1,2 |
|
varav |
|
|
|
|
|
Automatiska stabilisatorer |
1,0 |
0,4 |
0,8 |
0,4 |
|
Engångseffekter |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Extraordinära |
|
|
|
|
|
kapitalvinster |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
0,5 |
0,4 |
0,6 |
0,8 |
|
varav |
|
|
|
|
|
Diskretionär finanspolitik1 |
0,0 |
0,0 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Kapitalkostnader, netto |
0,0 |
0,0 |
|||
Kommunsektorns finanser |
0,1 |
0,0 |
0,1 |
||
Övrigt |
0,6 |
0,3 |
0,4 |
1,3 |
|
|
|
|
|
|
|
förändring i procentenheter |
1,7 |
0,7 |
1,3 |
0,7 |
1 Avser utgifts- och inkomstförändringar
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
År 2012 förväntas resursutnyttjandet minska och det negativa
194
PROP. 2011/12:1
4.4Uppföljning av utgiftstaket för staten
Utgifterna på statens budget redovisas på 27 utgiftsområden. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde 1– 25 och utgiftsområde 27, samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta inne- bär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. Skill- naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras i regel de offentliga finanserna.
Regeringen bedömer att budgeteringsmargi- nalen under utgiftstaket för
Tabell 4.3 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak
För 2011 beräknas budgeteringsmarginalen bli 65,6 miljarder kronor. Efter detta minskar mar- ginalen successivt till 53,4 miljarder kronor 2012, 50,1 miljarder kronor 2013, och 49,6 miljarder kronor för 2014.
Utgifterna under utgiftstaket ökar förhållan- devis långsamt 2011. En förklaring till detta är att utgifterna i ålderspensionssystemet minskar något jämfört med 2010, vilket beror på att den måttliga ökningstakten av inkomstindex och balanseringen i ålderspensionssystemet leder till lägre pensioner i år. Budgeteringsmarginalen växer därför till en jämförelsevis hög nivå 2011. Det är delvis mot bakgrund av den växande bud- geteringsmarginalen som regeringen tidigare förslagit nivåer på utgiftstaket för
Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
Ursprunglig årlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nominell förändring av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstaket1 |
24 |
30 |
33 |
38 |
37 |
42 |
33 |
32 |
30 |
30 |
20 |
10 |
10 |
Ursprungligt beslu- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tade utgiftstak |
810 |
847 |
877 |
894 |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
1 074 |
1 093 |
1 103 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Teknisk justering2 |
2 |
0 |
0 |
6 |
13 |
10 |
0 |
0 |
|||||
Reell justering3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slutligt fastställda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgiftstak |
812 |
822 |
858 |
870 |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
1 084 |
1 093 |
1 103 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
910,1 |
943,4 |
964,6 |
985,9 |
997,4 |
1 030,6 |
1 042,9 |
1 053,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
27,9 |
13,6 |
24,4 |
38,1 |
65,6 |
53,4 |
50,1 |
49,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av takbegrän- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sade utgifter |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
6,6 |
5,2 |
4,8 |
4,7 |
Anm.: För år
1Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor.
2Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska juster- ingarna för varje år.
3Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
195
PROP. 2011/12:1
Budgeteringsmarginalen är trots detta större samtliga år t.o.m. 2014 än vad som följer av regeringens riktlinje för budgeteringsmargina- lens minsta storlek. För att en rimlig buffert för prognososäkerhet ska upprätthållas bör budgete- ringsmarginalen i enlighet med regeringens rikt- linje uppgå till minst ca 10, 15, 21 och 32 miljarder kronor för 2011, 2012, 2013 respektive 2014 (se vidare avsnitt 4.1.3).
Det nu anförda betyder emellertid inte att det med nödvändighet finns ett utrymme för fram- tida reformer på budgetens utgiftssida. För det första medför den aktuella situationen med en krympande budgeteringsmarginal
Diagram 4.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter
Procent av BNP
36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
|
|
|||||
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Jämfört med bedömningen i 2011 års ekono- miska vårproposition är budgeteringsmarginalen för 2011 i det närmaste oförändrad. År 2012– 2014 beräknas budgeteringsmarginalen nu bli mindre än vad som beräknades i 2011 års ekonomiska vårproposition. Det beror bl.a. på
högre utgifter inom arbetsmarknadsområdet och på de reformer som regeringen föreslår i denna proposition.
Det över tiden jämförbara utgiftstaket låg
från år till år är bl.a. ett uttryck för hur de auto- matiska stabilisatorerna bidrar till att dämpa konjunktursvängningar.
4.5Tekniska justeringar av utgifts- taket för staten
4.5.1Tekniska justeringar av utgiftstaket
Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att taket definieras på ett visst sätt i förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i budgeten. Riksdagen fastställer efter förslag i budgetpropositionen nivån på utgifts- taket för ett tillkommande år. Från det att nivån fastställts för ett tillkommande år till dess att det specifika året har passerat ska utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna vara densamma för det året.
104 På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försvåras jämförelser över tiden av utgiftstakets utveckling. För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna i diagram 4.4 korrigerats för skillnader över tiden i dessa tekniska förändringar. Utgångspunkten i diagram 4.4 är den aktuella utgiftsstrukturen och de tekniska justeringar som gäller för 2014. Utgiftstakets nivå för åren före 2014 är justerat genom att den för samtliga år getts samma årliga ökning som det ursprungligen hade när det först fastställdes, med hänsyn tagen till eventuella reella förändringar som därefter har gjorts av den ursprungligt fastställda nivån. Över tiden jämförbara takbegränsade utgifter beräknas genom att man från den på detta sätt beräknade nivån på utgiftstaket drar bort den faktiska budgeteringsmarginalen.
196
Under en så lång period sker emellertid normalt budgetmässiga förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offent- ligt åtagande. Omvänt kan förändringar genom- föras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de tak- begränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella stramheten, och vara förenligt med överskottsmålet under hela perioden, måste beslutade taknivåer justeras så att budgetförändringar av detta slag neutra- liseras.
Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering ska en föränd- ring inte ha samma nettoeffekt på den konsoli- derade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade taknivåer justerats tekniskt vid flera tillfällen.
Tabell 4.4 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten
Miljarder kronor
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Utgiftstak för staten i |
|
|
|
|
1 1231 |
VÅP11 |
1 063 |
1 083 |
1 093 |
1 103 |
|
Övergång till anslagsfinan- |
|
|
|
|
|
siering av hemutrust- |
|
|
|
|
|
ningslån 2 |
|
1,11 |
|
|
|
Bruttoredovisning av jäm- |
|
|
|
|
|
ställdhetsbonus |
|
0,17 |
0,17 |
0,17 |
0,17 |
Reglering kommunaleko- |
|
|
|
|
|
nomisk utjämning: |
|
|
|
|
|
förändrade 3:12 regler |
|
0,22 |
0,22 |
0,22 |
0,22 |
|
|
|
|
|
|
En |
|
|
|
|
|
felaktigt i bruttoredovis- |
|
|
|
|
|
ning av Transportstyrelsens |
|
|
|
|
|
avgiftsintäkter i budget- |
|
|
|
|
|
propositionen för 2011. |
|
||||
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar |
|
1,35 |
0,24 |
0,24 |
0,24 |
|
|
|
|
|
|
Summa tekniska |
|
|
|
|
|
justeringar (avrundat) |
|
1 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Förslag till utgiftstak för |
|
|
|
|
|
staten |
1 063 |
1 084 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
1Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition.
2Avser anslagsmedel för finansiering av befintliga lån. Anslagsmedel för årlig nyutlåning understiger 100 miljoner kronor, vilket enligt praxis är minsta belopp för att en budgetförändring bör föranleda en teknisk justering av utgiftstaket.
Källa: Egna beräkningar.
PROP. 2011/12:1
Vissa budgetförändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska juster- ingar av utgiftstaket (se tabell 4.4). De tekniska justeringarna omfattar redan fastlagda nivåer för
Hemutrustningslån för nyanlända invandrare som omfattas av flyktingmottagandet finansieras fr.o.m. 2012 med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Det medför engångsvis ett behov av anslagsmedel på drygt 1,1 miljarder kronor för finansiering av befintliga lån. Hem- utrustningslånet infördes 1991, dvs. innan utgiftstaket fastställdes första gången för bud- getåret 1997. En övergång från lånefinansiering till anslagsfinansiering fr.o.m. 2012 innebär att hemutrustningslånet kommer att ingå i de tak- begränsade utgifterna och att utgiftstakets nivå för 2012 därför bör justeras tekniskt för effek- terna av denna omläggning.
Jämställdhetsbonusen har hittills redovisats netto som en s.k. kreditering på inkomstsidan. Från och med 2012 flyttas bonusen till föräldra- försäkringsanslaget på utgiftssidan av statens budget, varvid anslaget höjs. Utgiftstaket juste- rades tekniskt (sänktes) när bonusen infördes efter förslag i budgetpropositionen för 2008. Det är därför motiverat att justera utgiftstaket vid övergången till bruttoredovisning.
De förändringar i skattelagstiftningen avse- ende
Kommunalekonomisk utjämning under utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner.
I budgetpropositionen för 2011 ändrades Transportstyrelsens redovisning av avgiftsin- täkter så att de i huvudsak redovisas mot inkomsttitel och därmed inte längre disponeras av myndigheten. Med anledning av detta justera- des såväl anslaget som utgiftstaket. I budget- propositionen för 2011 angavs samtidigt att avgifter av transfereringskaraktär inom luftfarts- området även fortsättningsvis ska disponeras av myndigheten. I förslaget till anslaget 1:12 Transportstyrelsen under utgiftsområde 22 Kommunikationer för 2011 har dock undervägs- avgiften (avgiften för flygtrafiktjänster, en
197
PROP. 2011/12:1
route), som är av transfereringskaraktär, ingått i beräkningen av anslaget till ett belopp om 146,1 miljoner kronor. Eftersom Transport- styrelsen även fortsättningsvis disponerar intäk- terna från denna avgift bör anslaget liksom ut- giftstaket justeras ner med motsvarande belopp.
I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda för- ändringarna att den tidigare fastställda nivån på utgiftstaket för 2012 bör höjas med 1 miljard kronor. De tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2011, 2013 och 2014 samt den i 2011 års ekonomiska vårproposition bedömda nivån för 2015 bör inte ändras av tekniska skäl, eftersom summan av de förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för dessa år avrundas ner till 0 miljarder kronor.
Regeringens förslag: För 2012 fastställs utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i denna proposition förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för 2012. Regeringen föreslår därför att den tidigare fastställda nivån på utgiftstaket för 2012 höjs med 1 miljard kronor till 1 084 miljarder kronor.
4.5.2Utgiftstaket för staten 2015
I 2011 års ekonomiska vårproposition redo- visade regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå för 2015. Även i denna proposition förlängs tidsperspektivet med ett år jämfört med det som minst gäller enligt budgetlagen, som ett instrument för att understödja en återgång till överskott i de offentliga finanserna i linje med överskottsmålet. Regeringen föreslår således nivå på utgiftstaket för det fjärde kommande året, dvs. för 2015. I tabell 4.5 redovisas regeringens förslag till utgiftstak för 2015.
Regeringens förslag: För 2015 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: De tak- begränsade utgifterna omfattar utgifterna under utgiftsområde
Så långt fram i tiden som 2015 är bedömning- arna av den ekonomiska utvecklingen mycket osäkra. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. När det gäller utgiftstaket anger regeringen emellertid redan nu en fast övre gräns för utgiftsnivån 2015. De makroekonom- iska förutsättningarna och bedömningen av de offentliga finanserna kommer att förändras fram till 2015. Eftersom utgiftstaket fastställs i nomi- nella termer förändras dess relation till andra makroekonomiska storheter när bedömningen av den ekonomiska utvecklingen förändras jäm- fört med det tillfälle när nivån på utgiftstaket bedömdes. Risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna bör därför vägas in i bedömningen.
Regeringens överväganden som ligger bakom den föreslagna nivån på utgiftstaket för ett nytt år tydliggörs genom att de motiveras med utgångspunkt i hur taket förhåller sig till andra makroekonomiska storheter. Nedan följer en motivering till utgiftstakets nivå för 2015 med utgångspunkt i bl.a. de bestämningsfaktorer som redovisas i avsnitt 4.1.3.
Relationen till överskottsmålet
Utgiftstaket är ett viktigt instrument för att uppnå målet om överskott i den offentliga sektorns sparande. Det bör därför fastställas så att det stödjer överskottsmålet. Den prognos för det offentliga sparandet som sammanfattas i tabell 4.1 bygger på utvecklingen av de takbe- gränsade utgifterna i tabell 4.5. De offentliga finanserna förstärks successivt under perioden och det strukturella sparandet uppgår till 3,7 procent av BNP 2015.
198
Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket för 2015 borde uppgå till 1 123 miljarder kronor. Regeringen anser att denna bedömning fortfarande är väl avvägd. Det är en nivå som bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet. Budgeteringsmarginalen för 2015, dvs. det maximala utrymmet för ökade utgifter, uppgår till 1,4 procent av BNP, vilket endast motsvarar en mindre del av det beräknade sparandet i den offentliga sektorn.105
Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett problem i förhållande till överskottsmålet. Det sätt på vilket överskottsmålet är formulerat innebär att utgiftsökningar som följer av en konjunkturell uppgång av arbetslösheten och andra automatiska stabilisatorer normalt bör tillåtas försvaga den offentliga sektorns finan- siella sparande. Därigenom ges de automatiska stabilisatorerna möjlighet att verka fullt ut. De takbegränsade utgifterna är också i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i eko- nomin som helhet. Förändringar av de tak- begränsade utgifterna till följd av oväntat höga priser och löner kan normalt tillåtas absorberas av budgeteringsmarginalen, utan att detta leder till en konflikt med överskottsmålet. Det beror på att generella förändringar av pris- och löne- nivån normalt har små effekter på det finansiella sparandet, eftersom den offentliga sektorns inkomster och utgifter, sett över ett par år, ten- derar att påverkas i ungefär samma utsträckning av sådana förändringar. Strukturella förändringar av de takbegränsade utgifternas reala nivå tenderar dock att påverka indikatorerna för överskottsmålet.
105 Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna finnas kvar under budgetåret för att hantera osäkerhet i utgiftsbedömningarna. År 2015 motsvarar det 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av BNP. Budgeteringsmarginalen exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår 2015 till 1,2 procent av BNP, vilket kan jämföras med den totala budgeterings- marginalen som uppgår till 1,4 procent av BNP (se tabell 4.5).
PROP. 2011/12:1
Tabell 4.5 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor om inget annat anges
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Av riksdagen beslutade |
|
|
|
|
|
utgiftstak |
1 063 |
1 083 |
1 093 |
1 103 |
1 1231 |
Regeringens förslag till |
|
|
|
|
|
utgiftstak |
1 063 |
1 084 |
1 093 |
1 103 |
1 123 |
Årlig förändring av |
|
|
|
|
|
utgiftstaket vid |
|
|
|
|
|
ursprungligt förslag |
30 |
20 |
10 |
10 |
20 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
30,8 |
30,8 |
29,7 |
28,5 |
27,5 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, procent av |
|
|
|
|
|
potentiell BNP |
30,1 |
29,7 |
28,8 |
27,9 |
27,3 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, fasta priser2 |
1 049 |
1 061 |
1 054 |
1 046 |
1 045 |
Takbegränsade utgifter |
997 |
1 031 |
1 043 |
1 053 |
1 066 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
28,9 |
29,3 |
28,4 |
27,2 |
26,1 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter, |
|
|
|
|
|
fasta priser2 |
984 |
1 009 |
1 006 |
999 |
992 |
Budgeteringsmarginal |
66 |
53 |
50 |
50 |
57 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av |
|
|
|
|
|
takbegränsade utgifter |
6,6 |
5,2 |
4,8 |
4,7 |
5,4 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, |
|
|
|
|
|
procent av BNP |
1,9 |
1,5 |
1,4 |
1,3 |
1,4 |
|
|
|
|
|
|
Strukturellt sparande |
|
|
|
|
|
offentlig sektor, procent |
|
|
|
|
|
av BNP |
1,5 |
2,0 |
2,4 |
3,0 |
3,7 |
|
|
|
|
|
|
Offentliga sektorns |
|
|
|
|
|
utgifter, procent av |
|
|
|
|
|
BNP |
49,7 |
50,2 |
49,0 |
47,6 |
46,4 |
1 Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition.
2Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- fereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förut- sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag).
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP
Den svaga konjunkturutvecklingen under 2009, med fallande nominell BNP, innebar att utgifts- taket ökade som andel av BNP. Från och med 2010 minskar utgiftstaket åter som andel av BNP, även om kvoten tillfälligt är oförändrad 2012. I förhållande till potentiell BNP utveck- lades utgiftstakets nivå naturligt nog jämnare under krisåret 2009, medan utgiftstaket efter 2012 minskar på ungefär samma sätt som i
199
PROP. 2011/12:1
förhållande till faktisk BNP. Även de totala offentliga utgifterna i procent av BNP bedöms bli lägre 2015 än 2010.
Vid sidan av utgifterna i kommuner och lands- ting begränsar utgiftstaket i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn. Utgiftskvoten i Sverige är hög i ett inter- nationellt perspektiv. Därmed blir också det skatteuttag som krävs för att finansiera utgifterna relativt högt. Ett högt skatteuttag kan verka snedvridande och hämma ekonomisk aktivitet, sysselsättning och välfärd. En lägre skatt på arbete kan bl.a. påverka arbetsutbudet i positiv riktning.
Diagram 4.5 Utgiftstak
36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av potentiell BNP |
|
|
|
|
|||||
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
procent av BNP |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
97 |
98 |
99 |
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek
Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2015 innebär att taket ökar med 20 miljarder kronor jämfört med 2014. Det är en förhåll- andevis liten ökning historiskt sett. Den genom- snittliga årliga ökningen vid fastställandet av nivån på utgiftstaket fr.o.m. 2000 t.o.m. 2014 uppgår till 27 miljarder kronor.
Förslaget till utgiftstak medför att bud- geteringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av osäkerhetsskäl minst uppgå till 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder kronor i enlighet med regeringens riktlinje. Givet den nu aktuella bedömningen av de takbegränsade utgifterna för 2015 följer således att det maximala utrymmet för nya utgifter under utgiftstaket fram t.o.m. budgetproposi-
tionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder kronor.
Att utgiftstaket inte är ett utgiftsmål i sig, är inte oförenligt med att utrymmet under utgifts- taket successivt kan tas i anspråk till följd av olika typer av utgiftsförändringar. Budgeterings- marginalen under utgiftstaket kan rymma fram- tida utgiftsreformer under förutsättning att utgiftsförändringarna är förenliga med över- skottsmålet, bedömningen av reformutrymmet och att det finns tillräckligt med utrymme under utgiftstaket för att hantera de osäkerheter som finns om den makroekonomiska utvecklingen och de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut.
Nivån på utgiftstaket 2015 medger därmed i genomsnitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta utgifter per budgetproposition fr.o.m. budgeten för 2013 t.o.m. budgeten för 2015. Dessa nya utgifter kan uppkomma till följd av t.ex. makroekonomsiska förändringar eller reformer. I den aktuella prognosen ökar de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 17 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012 t.o.m. 2015. Det beror främst på att en stor del av utgifterna är indexerade till den allmänna utvecklingen av priser och löner (se avsnitt 8.1.3). Om budgeteringsmarginalen 2015 hypo- tetiskt skulle utnyttjas uppgår den genom- snittliga utgiftsökningen under dessa fyra år till ca 27 miljarder kronor. Det är något lägre än den genomsnittliga ökningen av de takbegränsade utgifterna fr.o.m. 2001 t.o.m. 2010 som uppgick till 29 miljarder kronor. Det maximala utrymmet för tillkommande utgiftsökningar om drygt 10 miljarder kronor per budgetproposition fram t.o.m. budgeten för 2015 är i samma storleks- ordning som den genomsnittliga årliga ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar som, netto, beräknas ha uppgått till ca 12 miljarder kronor i dagens penningvärde.
En förutsättning för att budgeterings- marginalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat (se vidare avsnitt 4.1.3.) Till exempel skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 om volymerna i de arbets- marknadsrelaterade transfereringssystemen inte minskade på det sätt som utgiftsprognosen baseras på. Om t.ex. dessa volymer i ett
200
schablonmässigt räkneexempel i stället skulle kvarstå oförändrade från den bedömda nivån för 2013 t.o.m. 2015 skulle det medföra ca 12 mil- jarder kronor i högre utgifter 2015. Pensions- systemets utgifter är ett annat exempel där utgiftsnivån kan bli väsentligt annorlunda till följd av konjunkturutvecklingen. Finanskrisen som inleddes 2008 medförde att den s.k. bromsen i pensionssystemet aktiverades 2011. Så länge som den s.k. balanseringen i pensions- systemet är aktiverad bestäms utvecklingen av utbetalda pensioner inte bara av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället utan även av balanstalet för pensionssystemets tillgångar och skulder. Det gör att bedömningen av pensions- systemets utgiftsnivå kan revideras relativt mycket om de makroekonomiska förutsätt- ningarna eller tillgångspriser ändras. Sedan 2011 års ekonomiska vårproposition har pensions- systemets utgifter 2015 exempelvis reviderats ned med 14 miljarder kronor till följd av förändrade förutsättningar.
Om storleken på budgeteringsmarginalen vid fastställandet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäker- hetsskäl kan det begränsa möjligheterna att genomföra ny politik på utgiftssidan i större utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet. Reger- ingen bedömer att överskotten i de offentliga finanserna växer fram till 2015. Om bedöm- ningen under de kommande åren blir att det successivt uppstår ett reformutrymme är det rimligt att en del av detta utrymme kan utnyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på utgifts- sidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budget- propositionen för 2015 tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budgeteringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att det året har passerat, kan inte de takbegränsade utgifterna förändras mer än budgeteringsmarginalens storlek. I förhållande till bedömningen av överskottet i de offentliga finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.
PROP. 2011/12:1
Utvecklingen av utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna i fasta priser
De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser är, i frånvaro av nya beslut om reformer, något lägre 2015 än 2011 (se tabell 4.5). Det betyder att statens och pensionssystemets samlade storlek volymmässigt minskar något under perioden. Minskningen är dock liten i förhållande till de takbegränsade utgifternas utveckling som andel av BNP. Det är statens utgifter i fasta priser som faller under perioden, vilket främst beror på fallande volymer i transfereringssystemen för sjuk- och aktivitets- ersättning och arbetsmarknad. Pensions- systemets utgifter i fasta priser ökar fr.o.m. 2011 t.o.m. 2015, eftersom antalet pensionärer stiger.
Även utgiftstaket omräknat till fasta priser är marginellt lägre 2015 än 2011. Det beror på den låga årliga ökningstakten under 2013 och 2014. Beräknat i fasta priser är nivån på det föreslagna utgiftstaket för 2015 i stort sett densamma som nivån på utgiftstaket för 2014.
Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet
Överskottsmålet för de offentliga finanserna inkluderar även det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands- ting. Det finns dock inget uttalat specifikt mål för kommunsektorns finansiella sparande.
Den offentliga sektorns överskottsmål är uttryckt i termer av finansiellt sparande som det definieras i nationalräkenskaperna. För kom- muner och landsting är det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, avgörande för huruvida de uppfyller kommunal- lagens (1991:900) krav på en balanserad budget. Med balanskravet avses att samtliga kommuner och landsting ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. I undantags- fall, om synnerliga skäl föreligger, får avvikelser göras från detta balanskrav. Ett negativt resultat i bokslutet ska regleras inom tre år, om inte synnerliga skäl föreligger. Detta krav anger den lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt.
Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovis- ningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år (se diagram 4.6). Den kommunala redovisningen bygger på
201
PROP. 2011/12:1
samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna.
Diagram 4.6 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande
Miljarder kronor. Utfall för
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
Resultat före e.o. poster |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting dessutom ha en god ekonomisk hus- hållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt före- kommande mått är att ett resultat som mot- svarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunernas och landstingens årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Den ska även innehålla en utvärdering av om kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts.
Resultatutvecklingen i kommunsektorn
Kommunsektorn redovisade ett starkt resultat 2010. Före extraordinära poster uppgick resul- tatet till 18 miljarder kronor, vilket historiskt sett är högt (se diagram 4.7). Det starka resul- tatet 2010 förklaras främst av att inkomsterna hölls uppe av de tillfälliga statsbidragen, samt av att skatteunderlaget växte snabbare än förväntat. Resultatet för hela kommunsektorn 2010 torde vara i nivå med god ekonomisk hushållning. Trots detta angav 21 kommuner och 6 landsting att de 2010 har ackumulerade underskott på
sammanlagt 0,6 milarder kronor respektive 2,4 miljarder kronor kvar att återställa.
Svagare resultat 2011
Den snabbare tillväxten i skatteunderlaget gör att de ekonomiska förutsättningarna för kom- muner och landsting förväntas bli bättre 2011 än 2010. Trots detta bedöms sektorn sammantaget redovisa ett lägre resultat 2011 än 2010. Den förväntade resultatförsvagningen beror framför allt på att inkomsterna växer långsammare då de tillfälligt höjda statsbidragen fasas ut. Samtidigt bedöms konsumtionsutgifterna inte kunna anpassas fullt ut till den svaga inkomstutveck- lingen. Resultatet för 2011 prognostiseras till 8 miljarder kronor, vilket bedöms understiga god ekonomisk hushållning.
Diagram 4.7 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting
Miljarder kronor. Utfall för
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Landsting |
|
Kommuner |
|
|
Totalt |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
För 2012 väntas inbromsningen i ekonomin, i förening med att de tillfälliga statsbidragen helt försvinner, leda till att kommunsektorns in- komster fortsätter att öka svagare än normalt. Kommuner och landsting bedöms samtidigt kunna anpassa konsumtionsutgifterna till in- komsttvecklingen (se beskrivningen av prognos- principer för kommunsektorns finanser i avsnitt 9.1). Resultatet beräknas därför vara oförändrat mellan 2011 och 2012.
Den väntade återhämtningen i ekonomin efter 2012 medför att de ekonomiska förutsättning- arna för kommuner och landsting förbättras. Resultatet beräknas därför förstärkas
202
PROP. 2011/12:1
Utvecklingen skiljer sig åt betydligt mellan kommunerna och landstingen (se diagram 4.7). Det beror bl.a. på att det demografiska kostnads- trycket väntas öka långsammare för kommu- nerna än för landstingen. Kommunerna väntas redovisa ett starkt resultat samtliga år 2011– 2015. Landstingen prognostiseras däremot redo- visa ett mindre underskott 2011 och 2012. Resultatet bedöms vändas till ett överskott
203
5
Den makroekonomiska utvecklingen
PROP. 2011/12:1
5 Den makroekonomiska utvecklingen
Sammanfattning
•Efter en stark återhämtning under 2010 och i inledningen av 2011 bromsar svensk eko- nomi in. Ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling, till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa, leder till att tillväxten i svensk ekonomi dämpas kraftigt och att arbetslösheten stiger.
•I takt med att osäkerheten om de stats- finansiella problemen minskar bedöms den finansiella turbulensen klinga av och åter
•hämtningen i Sverige återupptas från andra halvåret 2012. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock gå långsamt bl.a. till följd av åtstramande finanspolitik. Det bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen även i Sverige.
•Konjunkturavmattningen leder till att ar- betsmarknaden utvecklas svagt de närmaste åren. Sysselsättningen väntas bli oförändrad 2012 och öka svagt 2013. Därefter sker en återhämtning på arbetsmarknaden och arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015.
•Det låga resursutnyttjandet bidrar till förhål- landevis låga löneökningar och låg inflation de närmaste åren, vilket medför att Riks- banken för en expansiv penningpolitik.
•Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget be- döms riskerna för en svagare utveckling dominera. Framförallt finns det en risk att de statsfinansiella problemen förvärras och därmed att den finansiella oron ökar och att problemen sprids till banksektorn.
Tabell 5.1 Nyckeltal
Utfall för 2010, prognos för
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
5,7 |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
3,9 |
3,7 |
BNP, kalenderkorr. |
5,4 |
4,2 |
1,6 |
3,5 |
4,0 |
3,5 |
Sysselsatta2 |
1,1 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
Arbetade timmar3 |
1,9 |
1,5 |
0,2 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
Produktivitet i |
|
|
|
|
|
|
näringslivet3 |
4,1 |
3,3 |
1,1 |
2,9 |
2,1 |
1,6 |
Arbetslöshet4 |
8,4 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
6,6 |
5,5 |
Löner5 |
2,5 |
2,7 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
KPI6 |
1,2 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
Reporänta7 |
1,25 |
2,00 |
1,50 |
2,00 |
3,00 |
3,50 |
1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, i procent av potentiell BNP.
2
3Kalenderkorrigerad.
4I procent av arbetskraften,
5Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.
6Årsgenomsnitt.
7Vid årets slut.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden t.o.m. 2015.106 Vidare analyseras två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen framöver. Avslutningsvis redovisas hur progno- sen för den makroekonomiska utvecklingen har reviderats jämfört med bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition.
106 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig till och med den 19 augusti 2011 beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.
207
PROP. 2011/12:1
5.1Internationell och finansiell ekonomi
Återhämtningen i den globala ekonomin avbryts
Expansiv finans- och penningpolitik har bidragit till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- ekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- litiken och den ekonomiska krisen har dock medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- centenheter till 80,2 procent av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats till att föra en åtstramande finanspolitik trots att resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. En stram finanspolitik i euroområdet och en åtstramande penningpolitik i tillväxtekono- mierna har bidragit till att dämpa den globala efterfrågan under första halvåret 2011. Även tillfälliga faktorer som snabbt stigande energi- och råvarupriser har dämpat den globala efter- frågan. Vidare har produktionsstoppet i Japan till följd av jordbävningen våren 2011 bidragit till att den globala industriproduktionen och världs- handeln mattats av. Sammantaget har detta med- fört att framåtblickande indikatorer för både hushåll och företag har försvagats betydligt de senaste månaderna (se diagram 5.1).
Den svagare makroekonomiska utvecklingen har lett till en ökad oro på de finansiella markna- derna för att de hittills genomförda och aviserade åtgärderna för att sanera statsfinanserna inte är tillräckliga för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av statskulden. Samtidigt har oron på de finansiella marknaderna ökat ytterli- gare till följd av att det råder stor osäkerhet om huruvida högt skuldsatta länder i euroområdet och USA kan uppvisa den politiska handlings- kraft som krävs för att genomföra de omfattande besparingar som är nödvändiga för att sanera statsfinanserna.
Den ökade osäkerheten och fallande tillgångs- priser i spåren av den finansiella turbulensen leder till att hushållens konsumtion dämpas och att företagens investeringsplaner justeras ned. Sammantaget medför detta att den globala efter- frågan dämpas ytterligare den närmaste tiden.
Den finansiella oron bedöms bestå under hösten 2011. I takt med att regeringar och centralbanker i euroområdet aviserar och
genomför mer trovärdiga åtstramningsprogram väntas oron på de finansiella marknaderna suc- cessivt minska under början av 2012. Det leder i sin tur, tillsammans med en fortsatt expansiv penningpolitik till ett ökat förtroende hos hus- håll och företag. Detta medför att den globala konjunkturåterhämtningen får förnyad kraft från 2013 och framåt. Trots mycket lediga resur- ser väntas dock återhämtningen i världsekono- min bli förhållandevis utdragen till följd av en samtida finanspolitisk åtstramning i USA och euroområdet parallellt med ett högt sparande hos hushållen.
Diagram 5.1 Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och USA
Index |
|
|
80 |
|
|
75 |
Sverige |
|
Euroområdet |
||
70 |
||
USA |
||
|
||
65 |
|
|
60 |
|
|
55 |
|
|
50 |
|
|
45 |
|
|
40 |
|
|
35 |
|
|
30 |
|
07 08 09 10 11 Källor: Swedbank, Markit Economics och Institute for Supply Management.
Stor oro på de finansiella marknaderna
Utvecklingen på de finansiella marknaderna under sensommaren 2011 påminner om utveck- lingen hösten 2008, även om den nuvarande oron har andra orsaker. En viktig skillnad är att den turbulens och osäkerhet som präglar de globala marknaderna nu främst beror på osäker- heten kring den framtida makroekonomiska utvecklingen i spåren av de statsfinansiella pro- blemen i euroområdet och i USA.
Den ökade oron har fått investerare att mins- kat sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig till vad som normalt bedöms som relativt säkra investeringar. Detta har lett till fallande börser och en ökad efterfrågan på statsobliga- tioner i länder som USA, Japan och Tyskland, som fortfarande anses som säkra investeringar. Det har bidragit till dramatiskt lägre räntor på dessa statsobligationer. Många ekonomier, även den svenska, har inte i modern tid haft så låga räntor, vare sig i nominella eller reala termer. I reala termer är de kortare obligationsräntorna
208
negativa i de flesta större ekonomier. Samtidigt har statsobligationsräntorna stigit i länder som Italien och Spanien som har stora statsfinansiella problem. Ränteskillnaderna mellan flera perifera euroländers statsobligationer och tyska räntor har därför stigit till historiskt höga nivåer (se diargram 5.2).
Extraordinära åtgärder har under sommaren 2011 vidtagits av centralbanker och regeringar i syfte att underlätta tillgången på likviditet för enskilda ekonomier och för banksystemen. Risk- premierna på europeiska banker har stigit, även om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med de tidiga skedena av finanskrisen under hösten 2008.
Turbulensen på de finansiella marknaderna väntas tvinga fram en nödvändig konsolidering av de offentliga finanserna i USA och euroom- rådet. Reformarbetet med att konsolidera de offentliga finanserna och att genomföra struk- turreformer för att öka den varaktiga produk- tionsnivån tidigareläggs och blir mer långt- gående. Det bidrar till att dämpa tillväxten de närmaste åren men på lång sikt förbättras till- växtförutsättningarna.
Diagram 5.2
Procent |
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
10 |
|
Portugal |
|
|
|
Italien |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Spanien |
|
|
8 |
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
Källor: Nationella källor. |
|
|
|
|
Den amerikanska ekonomin tyngs av skuldbördan
Tillväxtutsikterna för den amerikanska ekono- min de närmaste åren har försvagats väsentligt. De politiska problem som föregick förhandling- arna kring skuldtaket, stora statsfinansiella problem och nedgraderingen av landets kredit- betyg av kreditvärderingsinstitutet Standard &
PROP. 2011/12:1
Poor’s har ökat osäkerheten kring utvecklingen i amerikansk ekonomi.
Hushållens konsumtionstillväxt bromsade in redan under första halvåret 2011. En svag arbets- marknad i kombination med låga löneökningar och en tilltagande inflation har lett till att hus- hållens reala disponibla inkomster ökar långsamt. Samtidigt har hushållens förmögenhetsställning försämrats till följd av fallande priser på bostads- och aktiemarknaden. Under 2011 har bostads- priserna fortsatt att falla men i avtagande takt. De fallande tillgångspriserna har i kombination med ökad osäkerhet om den framtida makro- ekonomiska utvecklingen bidragit till att hus- hållen har ökat sitt sparande. Sparkvoten, som under en tioårsperiod fram till 2008 låg under 3 procent, har under de senaste åren stigit till drygt 5 procent.
Dämpade reallöneökningar, högt sparande och en svag arbetsmarknad leder till att hushål- lens konsumtion ökar långsamt de närmaste åren. Samtidigt väntas stora nedskärningar i de offentliga budgetarna ytterligare dämpa produk- tionen och sysselsättningen i amerikansk eko- nomi. År 2011 och 2012 väntas utrikeshandeln och de privata investeringarna utgöra de huvud- sakliga drivkrafterna i ekonomin. Exporten främjas av en svag dollar i handelsviktade termer samtidigt som importen dämpas till följd av en svag konsumtionstillväxt hos hushållen. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent 2011 och med 1,8 procent 2012 (se tabell 5.2).
Tabell 5.2 Internationell och finansiell ekonomi
Utfall för 2010, prognos för
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP, USA |
3,0 |
1,6 |
1,8 |
2,6 |
2,7 |
2,8 |
BNP, euroområdet |
1,8 |
1,7 |
1,0 |
1,4 |
1,9 |
2,1 |
Refiränta1,2 |
1,00 |
1,50 |
1,50 |
2,00 |
3,25 |
3,25 |
Fed funds1,3 |
0,25 |
0,25 |
0,25 |
1,25 |
3,25 |
4,00 |
USD/EUR1 |
1,33 |
1,45 |
1,40 |
1,35 |
1,30 |
1,30 |
Brentolja1,4 |
94 |
110 |
110 |
112 |
114 |
117 |
1Värde vid respektive års slut.
2Europeiska centralbankens styrränta i procent.
3Amerikanska centralbankens styrränta i procent.
4US dollar per fat.
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Konjunkturinstitutet, Reuters och egna beräkningar.
Under
209
PROP. 2011/12:1
expansiv penningpolitik till att hushållens kon- sumtion och investeringarna ökar snabbare, vilket i sin tur på sikt förbättrar läget på arbets- marknaden. Återhämtningen i USA blir dock mycket utdragen och den djupa och långvariga lågkonjunkturen kommer att ha betydande negativa permanenta effekter på ekonomin. När resursutnyttjandet i ekonomin blir normalt kommer arbetslösheten vara högre än den var innan finanskrisen.
Stora besparingar i de offentliga budgetarna dämpar tillväxten i euroområdet
De statsfinansiella problemen har bidragit till att återhämtningen i euroområdet har bromsat in. Hushållens konsumtion hålls tillbaka av en svag arbetsmarknad och minskad förmögenhet. Även den senaste tidens finansiella oro kommer att dämpa konsumtionen till följd av en ökad osäkerhet och fallande tillgångspriser.
Euroländer med stora statsfinansiella problem kommer att tidigarelägga och vidta mer om- fattande besparingsprogram än vad som tidigare aviserats i syfte att lägga grunden för uthålliga offentliga finanser och därmed lugna de finan- siella marknaderna. Det kommer att leda till att den inhemska efterfrågan dämpas ytterligare de närmaste åren. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,7 procent 2011 och med 1,0 procent 2012 (se tabell 5.2).
En långsam konjunkturåterhämtning bedöms inledas under 2013 i takt med att hushållens kon- sumtion ökar snabbare när osäkerheten minskar, finanspolitiken blir något mindre åtstramande och läget på arbetsmarknaden förbättras.
Expansiv penningpolitik från centralbanker
Centralbanker i stora delar av
Federal Reserve och Europeiska Centralbanken (ECB) föra penningpolitiken i mindre expansiv riktning under 2013.
Under sommaren har räntorna på ameri- kanska och tyska statsobligationer sjunkit till de lägsta nivåerna på flera decennier. Orsaker till detta är bl.a. att den statsfinansiella oron i Europa och osäkerheten om styrkan i den globala ekonomiska återhämtningen har medfört att investerare sökt sig till mindre osäkra tillgångar. I takt med att styrräntorna stiger och konjunkturen förbättras bedöms räntorna på statsobligationer med längre löptider successivt stiga de närmaste åren.
5.2Svensk efterfrågan
Svensk ekonomi bromsar in
Efter en stark återhämtning 2010 och under inledningen av 2011 bromsar svensk ekonomi nu in. Bakom inbromsningen ligger flera samver- kande faktorer. De statsfinansiella problemen i euroområdet och USA har under sommaren och början av hösten 2011 blivit allt mer akuta, vilket bl.a. avspeglas i fallande börser och långräntor. Utrymmet för finans- och penningpolitisk sti- mulans i omvärlden är begränsat och den inter- nationella konjunkturen väntas bli svag. Den svagare tillväxten i omvärlden medför att svensk export växer långsamt.
De svenska konsumenterna påverkas också av den senaste tidens oro. Hushållens bruttoför- mögenhet har minskat genom fallande börs- kurser, vilket dämpar konsumtionsviljan. Dess- utom väntas arbetsmarknadsläget försämras, vilket ger en svagare utveckling av de disponibla inkomsterna 2012. Sammantaget medför detta att hushållens konsumtion ökar svagt samtidigt som sparandet ökar.
Inbromsningen i hushållens konsumtion och exporten leder i sin tur till att företagens behov av att investera minskar på kort sikt. Även bostadsinvesteringarna väntas öka långsammare framöver.
Sammantaget innebär detta att BNP blir i princip oförändrad under andra halvåret 2011 för att sedan successivt öka under loppet av 2012 (se diagram 5.3). Den höga tillväxten i slutet av 2010 och första halvåret 2011 gör dock att
210
Den svaga avslutningen på 2011 påverkar i sin tur helårssiffran även för 2012 som bedöms bli 1,3 procent (se tabell 5.3).
Tabell 5.3 BNP
Utfall för 2010, prognos för
|
Mdkr |
Procentuell förändring |
|
|
|||
|
2010 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Hushållens konsumtion |
1 601 |
3,4 |
1,8 |
1,6 |
3,5 |
4,2 |
3,8 |
Offentlig konsumtion |
898 |
2,5 |
0,8 |
0,1 |
0,4 |
0,6 |
0,6 |
Fasta bruttoinvesteringar |
591 |
7,1 |
8,0 |
5,5 |
6,7 |
7,4 |
5,5 |
Lagerinvesteringar1 |
21 |
2,1 |
0,6 |
0,2 |
0,0 |
||
Export |
1 652 |
11,0 |
8,2 |
4,3 |
5,9 |
6,9 |
7,5 |
Import |
1 457 |
12,8 |
7,1 |
4,1 |
6,4 |
7,0 |
7,3 |
Nettoexport1 |
|
0,0 |
1,0 |
0,3 |
0,2 |
0,4 |
0,6 |
BNP |
3 306 |
5,7 |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
3,9 |
3,7 |
BNP, kalenderkorrigerad |
– |
5,4 |
4,2 |
1,6 |
3,5 |
4,0 |
3,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Potentiell BNP, |
|
|
|
|
|
|
|
kalenderkorrigerad2 |
|
2,2 |
2,4 |
3,0 |
2,8 |
2,6 |
2,7 |
|
Anm.: Fasta priser, referensår 2010.
1Bidrag till
2Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.
3
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Diagram 5.3
Procent |
|
Miljarder kronor |
|
10 |
|
1 000 |
|
8 |
Årlig procentuell förändring (vänster skala) |
900 |
|
Säsongrensad nivå på kvartal (höger skala) |
|||
|
|
||
6 |
|
800 |
|
4 |
|
700 |
|
2 |
|
600 |
0 |
500 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
|
Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Lågt resursutnyttjande de närmaste åren
Under 2010 och början av 2011 medförde den höga
PROP. 2011/12:1
resurser i ekonomin som gör det möjligt att öka produktionen när efterfrågan tilltar utan att inflationen tar fart.
Diagram 5.4
Procent, årsvärden
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Under andra halvåret 2012 bedöms konjunktur- återhämtningen i Sverige återupptas och gradvis bli starkare. När oron på de finansiella markna- derna dämpas väntas hushållen dra ner på sitt sparande och öka konsumtionen. För att mildra konjunkturavmattningen bedöms Riksbanken komma att sänka räntan under 2012. Tillsam- mans med en successivt starkare arbetsmarknad leder detta till att den reala disponibelinkomsten ökar snabbare, vilket bidrar ytterligare till kon- sumtionsökningen. De låga räntorna, den mins- kade oron och den ökade produktionen leder vidare till att företagen förväntas öka invester- ingarna i snabbare takt. Omvärldskonjunkturen bedöms ta fart i slutet av 2013, vilket medför en högre svensk exporttillväxt.
Sammantaget leder detta till att BNP växer med i genomsnitt 3,7 procent
Den finansiella oron dämpar hushållens konsumtion
Den starka ökningen av sysselsättningen som påbörjades i slutet av 2009 har gett goda förut- sättningar för en stark utveckling av hushållens konsumtion. Ökningstakten för konsumtionen dämpades dock under första halvåret 2011, trots att arbetsmarknaden var fortsatt stark. En orsak
211
PROP. 2011/12:1
till detta var att hushållens köpkraft försämrades när energipriserna och boräntorna steg. Borän- torna ökade dessutom mer än vad konsumen- terna hade förväntat sig (se diagram 5.5).
Diagram 5.5 Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års |
||
sikt och utfall |
|
|
Procent |
|
|
4,5 |
|
|
4,0 |
|
|
3,5 |
|
|
3,0 |
|
|
2,5 |
|
|
2,0 |
|
|
1,5 |
Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett årssikt, för ett |
|
1,0 |
år sedan |
|
SBAB:s rörlig ränta |
||
|
||
0,5 |
|
|
0,0 |
|
feb mars april maj juni juli Källor: Konjunkturinstitutet och SBAB Bank.
Hushållens dämpade konsumtion beror även på en ökad osäkerhet om den framtida konjunktur- utvecklingen. Osäkerheten syns i hushållens förtroendeindikator, som visar på en tydlig dämpning i hushållens optimism (se diagram 5.6). I mätningen från augusti 2011 sjönk netto- talet till en nivå strax under det historiska genomsnittet.
Diagram 5.6 Hushållens förtroendeindikator (CCI) |
Nettotal |
40 |
30 |
20 |
10 |
0 |
93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för de fyra frågorna om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget respektive 12 månader framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Linjen avser genomsnittet
Den senaste tidens stora börsfall medför en minskning av hushållens bruttoförmögenhet under 2011. Hushållens förmögenhet förutses även utvecklas svagt under 2012 då bostads- priserna bedöms falla marginellt. Detta bidrar tillsammans med den internationella oron och hushållens osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen till att hushållen väljer att spara mer
(se diagram 5.7). Vidare bidrar en svagare arbets- marknad till att hushållens disponibla inkomster ökar långsamt, vilket också bidrar till en lägre konsumtion. Sammantaget leder detta till att hushållens konsumtion ökar svagt under andra halvåret 2011 och under första halvåret 2012.
I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna avtar och osäkerheten minskar under 2012 ökar hushållens konsumtion snab- bare. Sänkningen av mervärdesskatten på restau- rang- och cateringtjänster som aviseras i denna proposition medför även att konsumtionen av dessa tjänster ökar starkt under 2012. Låga räntor leder i kombination med att hushållens tillgångar åter börjar stiga i värde till att kon- sumtionen successivt växlar upp och att spar- kvoten börjar minska 2013.
När sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar 2014 och 2015 ökar hushållens dispo- nibla inkomster snabbare. Detta gör tillsammans med en inledningsvis hög sparkvot och gradvis stigande bostadspriser att konsumtionen ökar starkt 2014 och 2015. Hushållens minskade för- mögenhet i spåren av börsfall och en svag hus- prisutveckling 2011 och 2012 medför dock att hushållen bedöms ha ett fortsatt relativt högt sparande under
Diagram 5.7 Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst
Årlig procentuell utveckling |
Procent |
8 |
8 |
6 |
6 |
4 |
4 |
2 |
2 |
0 |
0 |
|
|
|
|
Hushållens konsumtion (vänster skala) |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Real disponibelinkomst (vänster skala) |
||||||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
Sparkvot (höger skala) |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
|
Anm.: Sparkvoten är sparandet (exklusive tjänste- och premiepensioner) som andel av hushållens disponibla inkomster.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
En svag omvärldskonjunktur dämpar exporten
Världshandeln och den svenska exporten åter- hämtade sig snabbt efter den branta nedgången under finanskrisen. Under andra kvartalet 2011 bromsade dock exporttillväxten in. En svagare tillväxt i USA och euroområdet, som är viktiga
212
marknader för svensk export, väntas leda till att efterfrågan på svenska produkter ökar långsam- mare de närmaste åren. År 2010 gick drygt 60 procent av svensk varuexport till USA och euro- området.
Att efterfrågan från omvärlden redan växer långsammare syns i inflödet av exportordrar till svenska industriföretag (se diagram 5.8). Även företagens omdömen om exportorderstockarna har dämpats och föll särskilt kraftigt i augusti och ligger nu ungefär på det historiska genom- snittet.
Diagram 5.8 Exportorderingång och exportorderstock
Nettotal, säsongrensade månadsvärden |
|
|
|
|
|
|
|||||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exportorderingång |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Genomsnitt, exportorderingång |
|
|
|
|
|||||
|
|
Exportorderstock |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Genomsnitt, exportorderstock |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat samt om exportorderstocken är förhållandevis stor respektive för liten. Genomsnitten avser
Källa: Konjunkturinstitutet.
När omvärldskonjunkturen förbättras mot slutet av 2013 ökar efterfrågan på svenska exportvaror, som till stor del består av insats- och invester- ingsvaror. Allt eftersom den internationella investeringskonjunkturen stärks under 2014 och 2015 blir exporttillväxten successivt högre (se diagram 5.9).
Den svenska kronan är förhållandevis stark de närmaste åren, vilket dämpar exporten något. Den starka kronan väntas dock endast i mindre utsträckning slå över i högre exportpriser, utan bedöms istället komma att påverka företagens vinstmarginaler. Detta beror på att företagen till följd av den svaga efterfrågan bedöms ha ett begränsat utrymme för prisökningar.
PROP. 2011/12:1
Diagram 5.9 Export och investeringar
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Export |
|
|
Investeringar |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
Svag utveckling av efterfrågan minskar behovet av investeringar 2012
Kapacitetsutnyttjandet i företagen är i dagsläget något högre än det normala (se diagram 5.10). Detta sammanfaller med att allt fler tillverk- ningsföretag, enligt Konjunkturinstitutets Kon- junkturbarometer, rapporterar att maskin- och anläggningskapacitet utgör det främsta hindret för att öka produktion. Sammantaget talar det för att företagen har ett fortsatt behov av att öka investeringarna 2012, trots att tillväxten i pro- duktionen dämpas. Den svaga utvecklingen av efterfrågan och företagens ökade osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen medför dock att investeringarna ökar långsamt 2012.
Diagram 5.10 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och näringslivets investeringar
Procent |
Procentuell förändring jämfört med |
|
motsvarande kvartal föregående år |
93 |
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
87 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
84 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
81 |
|
Näringslivets investeringar (höger skala) |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78 |
|
Industrins kapacitetsutnyttjande (vänster skala) |
|
|||||
|
Genomsnitt kapacitetetsutnyttjande |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
||||
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
Anm.: Genomsnittet avser |
|
|
|
|
|
|||
Källa: Statistiska centralbyrån. |
|
|
|
|
|
|
I takt med att efterfrågan och produktionen åter ökar blir behovet av att nyinvestera större. I kombination med låga räntor leder detta till att investeringstillväxten tilltar
213
PROP. 2011/12:1
Bostadsinvesteringarna har ökat starkt under 2010, men befinner sig ändå på en lägre nivå än före finanskrisen.
Lagerförändringar förstärker konjunkturen
Lagerinvesteringar har en tendens att förstärka svängningar i produktionen. Detta har varit särskilt tydligt under finanskrisen och den efter- följande återhämtningen (se diagram 5.11). När efterfrågan föll svarade företagen med att minska sina lager och vice versa när efterfrågan åter bör- jade öka. Den stora lageruppbyggnaden under de senaste kvartalen är alltså ett resultat av att före- tagen haft behov av att justera sina lager för att möta en stigande efterfrågan.
Diagram 5.11 BNP och BNP rensad för lager
Procentuell förändring jämfört med samma kvartal föregående år
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP exkl. lager |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
När efterfrågan nu bromsar in minskar behovet av ytterligare lageruppbyggnad. Samtidigt bedöms avmattningen i efterfrågan under andra halvåret 2011 bli kraftigare än vad företagen har planerat för. Därmed blir lagern något större än planerat. Under 2012 anpassar företagen i större utsträckning sina lager till den lägre produk- tionen. Lageruppbyggnaden blir därför mindre 2012 än 2011. När efterfrågan åter tar fart blir även lagerinvesteringarna större från 2013 och framåt.
Svag utveckling av offentlig konsumtion
En stark ökning av konsumtionen både i staten och i kommunsektorn under 2010 medförde att den offentliga konsumtionen ökade i sin hittills snabbaste takt under
Fortsatt högt bytesbalansöverskott
Den dämpade exporttillväxten leder i kombina- tion med en svag inhemsk efterfrågan till en betydligt lugnare importtillväxt den närmaste tiden. Den förhållandevis starka kronan motver- kar delvis detta genom att göra importvaror rela- tivt billigare. När den inhemska och omvärlds- efterfrågan ökar snabbare
Diagram 5.12 Bytesbalans
Procent av BNP i löpande priser
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
107 En utförligare beskrivning av det ekonomiska läget i kommunsektorn återfinns i avsnitt 9.
214
Ett högt sparande av både hushåll och den offentliga sektor leder till att produktionen i Sverige kommer att vara större än den inhemska konsumtionen de närmaste åren. Utrikeshandeln bidrar därför positivt till
5.3Produktion och produktivitet i näringslivet
Produktionen bromsar in
Näringslivets produktion har återhämtat sig snabbt efter den stora nedgången i samband med finanskrisen (se diagram 5.13). Tillväxten har dock successivt dämpats sedan slutet av 2010 och under andra halvåret 2011 väntas närings- livets produktion minska. Avmattningen i efter- frågan slår mot alla näringslivets branscher. Inbromsningen bedöms dock bli kraftigare inom industrin jämfört med de tjänsteproducerande branscherna, vilket bl.a. är en följd av att expor- ten dämpas mer än den inhemska efterfrågan samt av att den minskande lageruppbyggnaden påverkar industriproduktionen mer än tjänste- produktionen.
Diagram 5.13 Näringslivets produktion efter finanskrisen
Index 2007 kvartal 4=100
130 |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
Näringslivet totalt |
|
|
|
|
|
|
Tjänstesektorn |
|
||
|
|
|
|
|
|
||
80 |
|
|
|
|
Industrin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
I takt med att återhämtningen i Sverige och i omvärlden åter tar fart från och med andra halv- året 2012 ökar produktionen både i industrin och i tjänstebranscherna i snabbare takt (se dia- gram 5.14). Jämfört med tidigare återhämtnings- perioder i svensk ekonomi är den inhemska
PROP. 2011/12:1
efterfrågan en viktigare drivkraft för återhämt- ningen de närmaste åren. Sett över hela åter- hämtningsperioden efter finanskrisen blir bi- draget från industrin därmed mindre tongivande jämfört med den återhämtningsperiod som följde efter
Diagram 5.14 Näringslivets produktion
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
Näringslivet (vänster skala) |
|
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
|
|
Tjänstesektorn (vänster skala) |
|
|
|
|
|
20 |
|||||
|
|
|
|
Industrin (höger skala) |
|
|
|
|
|
|
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
00 |
01 |
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Efterfrågebortfallet slår mot produktiviteten
Den snabba produktionsuppgången i näringsli- vet under 2010 och i inledningen av 2011 medförde att resursutnyttjandet inom företagen och därmed produktiviteten ökade starkt, efter att ha fallit i motsvarande omfattning under finanskrisen 2008 och 2009.108 Indikatorer såsom företagens syn på personalstyrkans storlek och kapacitetsutnyttjandet tyder på att resursut- nyttjandet inom företagen var något ansträngt vid halvårsskiftet 2011.
Den svaga efterfrågeutvecklingen andra halv- året 2011 bedöms i viss utsträckning överraska företagen, vilket leder till att de på kort sikt inte fullt ut hinner anpassa sin personalstyrka till den lägre efterfrågan i ekonomin. Resursutnyttjandet inom företagen dämpas därför och produktivi- teten ökar långsamt. Således bryts den snabba uppgång i produktiviteten som skett 2010 och första halvåret 2011.
Under 2012 anpassar företagen successivt i större utsträckning investeringar och antalet anställda till den svagare efterfrågan i ekonomin. Mot bakgrund av företagens stora osäkerhet om
108 Produktivitet mäts här som arbetsproduktivitet i näringslivet, dvs. förädlingsvärde till baspris per arbetad timme i näringslivet.
215
PROP. 2011/12:1
hur djup och långvarig lågkonjunkturen kommer att vara bedöms företagen vidare anpassa antalet anställda något snabbare än de normalt brukar göra i samband med konjunktursvängningar. Resursutnyttjandet inom företagen väntas dock bli något lägre än normalt 2012 och produktivi- teten ökar bara med 1,1 procent.
År 2013 växer efterfrågan återigen snabbare, vilket bidrar till att produktiviteten ökar starkt och resursutnyttjandet inom företagen blir något ansträngt. Under 2014 och 2015 sker en gradvis normalisering av resursutnyttjandet inom före- tagen genom att antalet anställda, och därmed antalet arbetade timmar, samt produktionens övriga insatsfaktorer fullt ut anpassas till den högre produktionsnivån.
I genomsnitt växer produktiviteten i närings- livet med 2,2 procent per år
5.4Arbetsmarknad
Paus i sysselsättningsökningen
Inbromsningen i svensk ekonomi under andra halvåret 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att minska. Framåtblickande indikatorer på arbetskrafts- efterfrågan har dock varit fortsatt positiva under första halvåret av 2011, vilket talar för en ökning av sysselsättningen under tredje kvartalet (se diagram 5.15). Från slutet av 2011 och under hela 2012 väntas sedan sysselsättningen vara ungefär oförändrad. Den snabba sysselsättnings- ökningen under slutet av 2010 och inledningen av 2011 medför dock att sysselsättningen för helåret 2011 sammantaget stiger med 2,2 procent (se tabell 5.4).
Den oförändrade sysselsättningen från slutet av 2011 och under hela 2012 beror främst på att företagen inte förnyar visstidsanställningar och inte ersätter naturliga avgångar i samma utsträck- ning som de senaste åren. Någon våg av varsel i paritet med utvecklingen 2008 och 2009 väntas inte.
109 I genomsnitt har produktiviteten i näringslivet ökat med drygt 2 procent per år
Diagram 5.15 Ett urval av sysselsättningsindikatorer
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
Nettotal |
|||
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
100 |
|
|
Lediga jobb (vänster skala) |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
80 |
|
|
Nyanmälda platser (vänster skala) |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
Anställningsplaner (höger skala) |
|
|
40 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
02 |
03 |
04 |
05 |
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
Anm.: Lediga jobb från Konjunkturstatistik över vakanser. Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplaner avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbarometern.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.
Tabell 5.4 Arbetsmarknad
Utfall för 2010, prognos för
Procentuell förändring om annat ej anges
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP1 |
5,4 |
4,2 |
1,6 |
3,5 |
4,0 |
3,5 |
Produktivitet2 |
3,6 |
2,9 |
1,2 |
2,6 |
2,0 |
1,6 |
Produktivitet i |
|
|
|
|
|
|
näringslivet2 |
4,1 |
3,3 |
1,1 |
2,9 |
2,1 |
1,6 |
Arbetade timmar |
1,9 |
1,5 |
0,2 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
Arbetade timmar i |
|
|
|
|
|
|
näringslivet |
3,1 |
2,1 |
0,4 |
1,4 |
2,7 |
2,6 |
Medelarbetstid |
0,9 |
0,1 |
0,6 |
0,4 |
0,1 |
|
Sysselsatta |
1,1 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
Potentiell syssel- |
|
|
|
|
|
|
sättning3 |
0,9 |
1,1 |
1,0 |
0,7 |
0,6 |
0,6 |
Sysselsätningsgap4 |
||||||
Arbetskraft |
1,1 |
1,2 |
0,3 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
Arbetslöshet5 |
8,4 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
6,6 |
5,5 |
Arbetsmarknads- |
|
|
|
|
|
|
politiska åtgärder 5 |
4,4 |
4,5 |
4,6 |
4,5 |
4,0 |
3,4 |
Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen
1BNP till marknadspris, fasta priser.
2Produktiviteten mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
3Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans.
4Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt- ning i procent av potentiell sysselsättning.
5I procent av arbetskraften.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
Orsaken till att sysselsättningen inte sjunker under 2012, trots den svaga efterfrågan i ekono- min, är att företagen på kort sikt inte anpassar antalet anställda fullt ut. Det beror bl.a. på de kostnader som är förknippade med att rekrytera och säga upp personal. I denna konjunkturav- mattning väntas dock företagen anpassa antalet anställda något snabbare än normalt (se vidare avsnitt 5.3). I viss mån behåller företagen ändå en större personalstyrka än vad som behövs för att möta efterfrågan på kort sikt, vilket medför
216
att de senare delvis kan möta en stigande efter- frågan utan att öka antalet anställda. Därmed väntas sysselsättningen öka med viss fördröjning när efterfrågan tar fart 2013 (se diagram 5.16).
I takt med att efterfrågan i ekonomin fortsät- ter att öka stiger efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen bedöms öka starkt 2014 och 2015.
Diagram 5.16 BNP, arbetade timmar och sysselsatta
Årlig procentuell förändring
6
4
2 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsatta |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetade timmar |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
81 |
83 |
85 |
87 |
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Kalenderkorrigerad data för BNP och arbetade timmar.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Sammantaget bedöms antalet sysselsatta 2015 vara knappt 6,1 procent högre än 2010, vilket motsvarar ca 275 000 personer. Detta innebär också att sysselsättningen under hela prognos- perioden väntas ligga på en högre nivå än andra kvartalet 2008 – det sista kvartalet innan finans- krisen började påverka svensk arbetsmarknad.110
Antalet arbetade timmar bedöms öka starkare än sysselsättningen
Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden de närmaste åren
Flera faktorer talar för att det finns lediga resur- ser på arbetsmarknaden 2011. Den tydligaste indikatorn på detta är att arbetslösheten fortfarande är på en hög nivå. Andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten ca
110 Antalet sysselsatta har ökat kraftigt sedan slutet av 2009 och andra kvartalet 2011 var antalet sysselsatta ca 36 000 fler än innan krisen inleddes.
PROP. 2011/12:1
7,5 procent. Vidare har den snabba sysselsätt- ningsökningen inte medfört någon generell brist på arbetskraft.
Den växande befolkningen i åldern
I kombination med den svaga faktiska syssel- sättningsutvecklingen 2012 och 2013, innebär den stigande potentiella sysselsättningen att re- sursutnyttjandet på arbetsmarknaden minskar 2012 och 2013. Det möjliggör att sysselsätt- ningen kan öka starkt 2014 och 2015, när väl arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att en brist på arbetskraft uppstår.
I några branscher stiger sysselsättningen även 2012
Trots att sysselsättningen totalt sett väntas bli ungefär oförändrad 2012 så finns det stora skill- nader i sysselsättningsutveckling mellan olika branscher. Ett stort positivt bidrag till syssel- sättningen 2012 väntas komma från företags- tjänstebranscherna.112 Sysselsättningen i före- tagstjänstebranscherna har stigit både under finanskrisen, samt under konjunkturåter- hämtningen 2010 och första halvåret 2011. En förklaring till den ihållande ökningen av sysselsättningen i företagstjänstebranscherna är att bemanningsföretagen har expanderat snabbt.113 Enligt SCB:s kortperiodiska syssel- sättningsstatistik ökade antalet anställda i
111Detta kan uttryckas som att den potentiella sysselsättningen varaktigt blir något lägre än vad som skulle ha varit fallet utan dessa negativa s.k. persistenseffekter.
112Begreppet företagstjänstebranscherna omfattar bl.a. juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, arkitekt- och reklambyråer samt lokalvård.
113Bemanning och arbetsförmedling är bransch 78 enligt SNI2007.
217
PROP. 2011/12:1
bemanningsbranschen med ca 30 procent första halvåret 2011 jämfört med motsvarande period 2010. Den snabba expansionen bedöms delvis vara driven av en trend som innebär att bemanningspersonal blir en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Denna trend väntas fortsätta ytterligare en tid, vilket medför att bemannings- branschen bidrar till ett ökat antal sysselsatta i företagstjänstebranscherna 2012, trots den svagare arbetskraftsefterfrågan.
Även sysselsättningen i kommunsektorn bedöms öka något
I flera branscher väntas sysselsättningen minska 2012. De största negativa bidragen kommer från industrin och handeln. I industrin ökar produktionen endast svagt 2012. Detta medför ett behov av att minska antalet anställda. Den dämpade hushållskonsumtionen 2011 och 2012 leder till att även handeln bedöms minska antalet anställda 2012.
Tabell 5.5 Sysselsättning i olika sektorer
Utfall för 2010, prognos för
Procentuell förändring |
|
|||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Näringslivet |
3 135 |
3,0 |
0,2 |
0,6 |
2,2 |
2,5 |
Varuproducenter |
1 096 |
2,5 |
0,8 |
1,0 |
||
Tjänsteproducenter |
2 038 |
3,2 |
0,6 |
1,2 |
2,9 |
3,3 |
Offentlig sektor |
1 278 |
0,5 |
0,4 |
|||
Staten |
230 |
0,4 |
||||
Kommunsektorn |
1 048 |
0,5 |
0,0 |
0,1 |
0,7 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomin totalt1 |
4 523 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (se vidare bilaga 1, tabell 15).
1 I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
När antalet sysselsatta stiger snabbt 2014 och 2015 bedöms i princip alla branscher bidra till ökningarna. Sammantaget fortsätter dock ande- len sysselsatta i varuproducerande branscher att minska och andelen sysselsatta i tjänsteproduce- rande branscher att öka, vilket är en strukturell utveckling som pågått en längre tid (se diagram 5.17).
Diagram 5.17 Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande branscher
Procent av total sysselsättning
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
Varuproducenter |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Tjänsteproducenter |
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Enligt nationalräkenskaperna.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Långsam arbetskraftsökning
Antalet personer i arbetskraften väntas öka
Arbetskraftens storlek varierar i viss mån med konjunkturen. Till exempel blir det mindre lön- samt att söka arbete i en lågkonjunktur, vilket bidrar till att färre deltar i arbetskraften. Att arbetskraften trots allt inte minskar när efter- frågan på arbetskraft dämpas de närmaste åren beror främst på att antalet personer i åldern 15– 74 år ökar.
Sammantaget stiger antalet personer i arbets- kraften med 1,2 procent 2011, för att endast öka med 0,3 procent 2012. När efterfrågan på arbets- kraft återigen ökar snabbt 2014 och 2015 stiger antalet i arbetskraften något mer än den demo- grafiska utvecklingen implicerar. År 2015 bedöms antalet i arbetskraften vara nästan 2,8 procent högre än 2010, vilket motsvarar ca 140 000 personer.
Trots att antalet personer i arbetskraften ökar är arbetskraftsdeltagandet (arbetskraften i relation till befolkningen) på en lägre nivå än före finanskrisen under hela prognosperioden (se diagram 5.18).114 Detta beror på
114 Arbetskraftsdeltagande avser antal personer i arbetskraften i relation till antal personer i befolkningen.
218
demografiska förändringar. Befolkningen i åldern
Diagram 5.18 Relativt arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen, årsvärden
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetskraftsdeltagande |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sysselsättningsgrad |
|
|
|
||||
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
Arbetslösheten blir något högre 2012 och 2013 än 2011
Minskningen av arbetslösheten som pågått sedan första kvartalet 2010 väntas avstanna under andra halvåret 2011. Arbetslösheten stiger sedan svagt 2012 för att därefter ligga kvar på en nästan oför- ändrat nivå 2013 (se diagram 5.19).
Ökningen i arbetslöshet beror framför allt på att svaga grupper såsom nyinträdda på arbets- marknaden och de som redan i dagsläget är lång- tidsarbetslösa får svårare att hitta jobb.116 Antalet
115På motsvarande sätt håller sammansättningen av befolkningen nere även den totala sysselsättningsgraden 2012 och 2013. Först 2015 väntas sysselsättningsgraden vara uppe på den nivå som rådde före finanskrisen.
116En annan möjlig utveckling vore att individer till följd av det sämre arbetsmarknadsläget inte träder in eller lämnar arbetskraften i klart större utsträckning än de senaste åren, vilket skulle motverka en förlängning av arbetslöshetstiden för de som redan är arbetslösa. Detta är dock mindre
PROP. 2011/12:1
långtidsarbetslösa bedöms öka under 2012 och 2013, från en redan hög nivå (se diagram 5.20).
Diagram 5.19 Arbetslöshet
Arbetslösa i procent av arbetskraften, årsvärden
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
Jämviktsarbetslöshet |
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
Anm.: Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och |
|
||||||||||||
potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. |
|
|
|
|
|
||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
Eftersom en individs kompetens tenderar att minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmati- serande, bedöms konjunkturavmattningen leda till s.k. negativa persistenseffekter. Persistens-
effekterna ökar |
jämviktsarbetslösheten med |
0,3 procentenheter |
2015.117 Jämviktsarbetslös- |
heten bedöms då vara 5,0 procent. På längre sikt klingar persistenseffekterna av och 2020 bedöms
jämviktsarbetslösheten |
vara |
strax |
under |
5 procent.118 |
|
|
|
Sammantaget stiger |
arbetslösheten till 7,8 |
||
respektive 7,7 procent |
2012 |
och 2013. |
Den |
väntas därefter minska i snabb takt till omkring 5,5 procent 2015. Antalet arbetslösa uppgår då till ca 280 000 personer.
sannolikt om man beaktar arbetskraftens historiska känslighet för föränd- ringar i arbetskraftsefterfrågan.
117Jämviktsarbetslösheten är den arbetslöshet som ekonomin går mot på sikt om inga ytterligare störningar inträffar. Denna bestäms huvudsakli- gen av de regler och institutioner som omgärdar arbetsmarknaden, t.ex. arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning. Jämviktsarbetslöshe- ten är inte detsamma som den lägsta möjliga arbetslöshetsnivån, utan den nivå som är förenlig med en stabil inflation och ekonomisk balans.
118Se vidare fördjupningsrutan Rapport om arbetsmarknadens funktionssätt i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100).
219
PROP. 2011/12:1
Diagram 5.20 Arbetslösa och långtidsarbetslösa
Tusental personer |
Tusental personer |
viss mån de negativa persistenseffekter som låg- konjunkturen bedöms medföra.
450 |
|
|
Samtliga (vänster |
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
400 |
|
|
skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 veckor eller mer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
(höger skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
5.5 |
|
Löner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
350 |
|
|
53 veckor eller mer |
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
(höger skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
Måttliga löneökningar de kommande åren |
|
||||||||||
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
Löneökningarna i de centrala avtal som slöts |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
under 2010 års avtalsrörelse kom på grund av |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den då rådande djupa lågkonjunkturen att bli de |
|||||||||||||
06 |
|
|
07 |
|
08 |
|
09 |
|
10 |
|
11 |
|
|
||||||||||||
Anm.: Tre månaders glidande medelvärde, säsongrensade värden. |
|
|
|
|
lägsta sedan industriavtalets tillkomst 1997 (se |
||||||||||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
diagram 5.22). Detta bidrar till relativt låga löne- |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökningstakter under 2010 och 2011. Eftersom |
|||||||||||
Regeringens insatser medför att fler deltar i |
lönerna under större delen av 2012 styrs av avtal |
||||||||||||||||||||||||
som är slutna under 2010 och början av 2011, |
|||||||||||||||||||||||||
arbetsmarknadspolitiska åtgärder |
|
|
|
|
förväntas löneökningstakten även under 2012 att |
||||||||||||||||||||
Andelen av arbetskraften som deltar i arbets- |
vara relativt måttlig. Löneökningarna 2012 är |
||||||||||||||||||||||||
dock högre än 2011 eftersom många avtal är |
|||||||||||||||||||||||||
marknadspolitiska åtgärder var 2010 den högsta |
konstruerade så att de högsta löneökningstak- |
||||||||||||||||||||||||
sedan slutet på |
terna kommer mot slutet av avtalsperioden. |
||||||||||||||||||||||||
2011 (se diagram 5.21). Den utdragna lågkon- |
Sammantaget bedöms lönerna i hela ekonomin |
||||||||||||||||||||||||
junkturen väntas sedan medföra att andelen i |
öka med 2,7 procent 2011 och 2,9 procent 2012, |
||||||||||||||||||||||||
program fortsätter att öka 2012, främst beroende |
enligt konjunkturlönestatistikens definition (se |
||||||||||||||||||||||||
på att fler deltar i jobb- och utvecklingsgarantin |
diagram 5.22 och tabell 5.6). |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
och i jobbgarantin för unga. Regeringen föreslår |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
i denna proposition tillfälligt ökat antal platser i |
Diagram 5.22 Centrala avtal och löneökning |
|
|
|
|||||||||||||||||||||
arbetsmarknadspolitiska |
åtgärder, |
riktade |
till |
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
personer |
som |
riskerar |
|
långtidsarbetslöshet. |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Dessa |
ökningar |
av |
platser |
i bl.a. arbetspraktik |
6 |
|
Centrala avtal |
|
Utöver centrala avtal |
|
|
|
|||||||||||||
och arbetsmarknadsutbildning |
bidrar också |
till |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
att andelen i åtgärder ökar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diagram 5.21 Deltagande i arbetsmarknadspolitiska |
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Procent av arbetskraften |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
Arbetslöshet |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Andel i åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
|||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löneutvecklingen mäts både av konjunkturlö- |
|||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nestatistiken |
och |
inom |
nationalräkenskaperna. |
||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av ersättningar, som bonusersättning, semester- |
||||||||||||
89 |
91 |
93 |
95 |
97 |
99 |
01 |
03 |
05 |
07 |
09 |
11 |
13 |
15 |
||||||||||||
Anm.: Andel i åtgärder avser antalet personer som deltar i nystartsjobb eller |
|
|
ersättning, sjuklön och vissa typer av skatteplik- |
||||||||||||||||||||||
arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. |
|
tiga förmåner ingår i nationalräkenskapernas |
|||||||||||||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna |
|
||||||||||||||||||||||||
beräkningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lönemått, men inte i konjunkturlönestatistiken. |
||||||||||||
Regeringen föreslår också ett antal strukturella |
Enligt nationalräkenskapernas definition bedöms |
||||||||||||||||||||||||
åtgärder för bättre arbetsförmedling, bl.a. ökad |
lönerna inom näringslivet öka med 3,1 procent |
||||||||||||||||||||||||
handledartäthet och bättre uppföljning av arbets- |
2011 och med 2,9 procent 2012 (se tabell 5.6). |
||||||||||||||||||||||||
sökande. Tillsammans med de temporära åtgär- |
Att lönerna 2011 ökar mer enligt nationalräken- |
||||||||||||||||||||||||
derna, så motverkar de strukturella åtgärderna i |
skaperna |
än |
enligt |
konjunkturlönestatistiken |
220
beror på att bonusersättningar och andra ersätt- ningar som drogs ner kraftigt under finanskrisen bedöms ha ökat snabbt under 2011 till följd av den förbättrade lönsamheten i näringslivet. Konjunkturavmattningen och stora börsfall under hösten 2011 leder dock till att bl.a. bonus- ersättningar åter minskar under 2012. Lönerna enligt nationalräkenskaperna i näringslivet bedöms därför öka något långsammare än lönerna enligt konjunkturlönestatistiken 2012. På längre sikt bedöms lönerna enligt konjunk- turlönestatistiken och nationalräkenskaperna öka i samma takt.
Tabell 5.6 Löner och inflation
Procentuell förändring. Utfall för 2010, prognos för
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Timlön |
|
|
|
|
|
|
KL, hela ekonomin1 |
2,5 |
2,7 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
KL, näringslivet1 |
2,5 |
2,7 |
3,0 |
3,2 |
3,4 |
3,5 |
NR, hela ekonomi2 |
0,9 |
3,1 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
NR, näringslivet2 |
3,1 |
2,9 |
3,1 |
3,4 |
3,5 |
|
Inflation |
|
|
|
|
|
|
KPI3 |
1,2 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
KPIF3, 4 |
2,0 |
1,4 |
0,9 |
1,4 |
1,7 |
1,8 |
Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 2.
1Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
2Timlön enligt nationalräkenskaperna.
3Årsgenomsnitt.
4Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.
Under hösten 2011 inleds 2011 års avtalsrörelse. Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbets- marknaden och konjunkturavmattningen 2012 talar för att också 2011 års avtalsrörelse resulte- rar i måttliga löneökningar, även om löneök- ningarna bedöms bli högre i denna avtalsrunda än i den förra. Vidare bidrar den relativt svaga produktivitetstillväxten de närmaste åren till att företagens möjligheter att klara av kraftiga löne- ökningar är begränsade. Sammantaget bedöms lönerna i näringslivet i genomsnitt öka med 3,3 procent per år
Det låga resursutnyttjandet och den förhåll- andevis svaga produktivitetstillväxten medför således att reallöneökningstakten
PROP. 2011/12:1
Diagram 5.23 Reallön och nominell lön
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|
|||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
Nominell |
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
Real |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
04 |
06 |
08 |
10 |
12 |
14 |
Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med |
||||||||||
hushållens konsumtionsdeflator. |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. |
|
|
5.6Inflation och svenska räntor
Lågt underliggande inflationstryck
Inflationen, mätt som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI), väntas uppgå till 3 procent 2011. Anledningen till att inflationen blir så hög 2011 är framför allt att hushållens boendekostnader har stigit kraftigt under första halvåret 2011 till följd av att deras räntekostnader ökat betydligt. Vidare har priserna på el och drivmedel stigit kraftigt under inledningen av 2011.
Diagram 5.24 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
|||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enhetsarbetskostnad |
|
||
6 |
|
|
|
|
|
Produktivitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Timlön |
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna. |
|
||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
|
Det underliggande inflationstrycket blir emellertid måttligt. Inflationen mätt som KPIF119 väntas ligga på 1,4 procent 2011. Det beror på att resursutnyttjandet är lågt och att
119 Konsumentprisindex rensat för effekterna av räntesatsförändringar.
221
PROP. 2011/12:1
företagens arbetskostnader per producerad enhet sjönk 2010 och är i princip oförändrade 2011(se diagram 5.24). Företagens kostnader har dämpats både på grund av en stark produktivitetstillväxt och att företagens arbetskostnader ökar långsamt. Under 2012 ökar företagen enhetsarbetskostnader snabbare till följd av att lönerna ökar något snabbare samtidigt som produktivitetstillväxten dämpas av konjunkturavmattningen. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet under de närmaste åren medför dock att infla- tionstrycket förblir lågt. Vidare bedöms sänk- ningen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänka inflationen med ungefär 0,2 procentenheter 2012. I takt med att enhets- arbetskostnaderna och resursutnyttjandet stiger, ökar inflationstrycket
Inflationen, mätt som förändringen i KPI, bedöms dock stiga och ligga över 2 procent både 2014 och 2015. Det beror på att Riksbanken väntas höja räntan under dessa år vilket medför att hushållens räntekostnader för egna hem också stiger, vilket leder till en högre KPI- infla- tion.
Diagram 5.25 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi
Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år |
|||||||||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KPI |
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
KPIF |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KPIF exkl. energi |
||
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
06 |
07 |
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Anm.: KPIF är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Fortsatt låga räntor de närmaste åren
Inbromsningen i svensk ekonomi med kraftigt dämpad tillväxt och stigande arbetslöshet leder
till att Riksbanken bedöms sänka reporäntan till 1,50 procent i början av 2012 (se tabell 5.7). I takt med att återhämtningen åter tar fart och inflationstrycket stiger börjar Riksbanken höja reporäntan i slutet av 2013. Reporäntan bedöms nå normala nivåer i slutet av 2015, vilket är cirka ett år innan resurs- utnyttjandet i ekonomin som helhet blir normalt.
Räntan på svenska
Under 2011 har kronan stärkts. Förstärk- ningen har skett i takt med att osäkerheten på de finansiella marknaderna har minskat och Riksbanken successivt har höjt reporäntan. Den svenska kronan brukar historiskt sett försvagas i tider av finansiell oro, bl.a. till följd av att place- rare söker sig till stora valutor. I samband med den senaste tidens finansiella oro har dock försvagningen varit förhållandevis liten. När oron på de finansiella marknaderna minskar under 2012 bedöms kronan stärkas något mot såväl euron som i handelviktade termer (TCW- index). Även starka ekonomiska förutsättningar i Sverige, såsom relativt goda svenska tillväxtut- sikter och sunda offentliga finanser, bidrar till en förhållandevis stark krona de närmaste åren.
Tabell 5.7 Svenska räntor och växelkurs
Värde vid respektive års slut. Utfall för 2010, prognos för
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
Reporänta |
1,25 |
2,00 |
1,50 |
2,00 |
3,00 |
3,50 |
Statsobligations- |
|
|
|
|
|
|
ränta |
3,6 |
2,4 |
3,0 |
4,2 |
4,7 |
4,7 |
123 |
124 |
122 |
120 |
121 |
121 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
5.7Risker och alternativscenarier
Det råder stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekonomin. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera.
222
Huvudscenariot baseras på antagandet att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt minska under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet för- värras, vilket sannolikt skulle leda till en för- djupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. För det första råder det stor osäkerhet om de skuldtyngda länderna i euroområdet kommer att avisera och genomföra tillräckligt trovärdiga åtstramningspaket den närmaste tiden. För det andra finns det en risk att de statsfinansiella problemen sprider sig till fler och betydligt större länder i euroområdet som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter. Det finns även en risk för att de åtstramningspaket som på sikt är nödvändiga i USA inte genom- förs, vilket skulle medföra en förnyad finansiell oro. Den höga offentliga skuldsättningen i många länder, i kombination med att flera centralbanker i nuläget bedriver en mycket expansiv penningpolitik, innebär att utrymmet för ytterligare stabiliseringspolitiska stimulanser är begränsat om konjunkturen försvagas mer än vad som förutses i huvudscenariot. Det innebär att en långvarig finansiell oro riskerar att leda till en betydligt svagare internationell utveckling och till att även återhämtningen i Sverige blir långsammare och mer utdragen än i huvudscena- riot.
Det finns även en betydande risk för att den statsfinansiella krisen i euroområdet sprider sig till banksektorn. Ökad osäkerhet och försämrat förtroende mellan banker kan leda till att flera stora banker i euroområdet får betydande svårigheter att finansiera sig på de finansiella marknaderna. De svenska bankerna är väl kapi- taliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euro- området som har stora statsfinansiella problem. Svenska banker har emellertid en stor interna- tionell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Under första kvartalet 2011 utgjorde lånen i utländsk valuta drygt 50 procent av de svenska bankernas totala marknadsupplåning. Det är en finansiering som kan vara svår att upprätthålla om problemen i den europeiska banksektorn ökar kraftigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att finansie- ringsproblem snabbt kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras. Som illustreras i alter- nativscenario 1 skulle ett scenario med omfatt-
PROP. 2011/12:1
ande spridningseffekter till banksektorn leda till en betydligt svagare makroekonomisk utveck- ling i omvärlden och i Sverige de närmaste åren.
Omfattande problem kan även uppstå i bank- sektorn om flera länder i euroområdet tvingas genomföra nedskrivningar av statskulden så att bankernas balansräkningar försämras. I en sådan situation kan den kraftiga oron på finansmarkna- derna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle leda till stora negativa effekter för svensk ekonomi.
Utöver riskerna som är kopplade till den internationella utvecklingen finns det även en risk att inbromsningen i svensk ekonomi får större permanenta effekter på arbetsmarknaden än vad som förutses i huvudscenariot. Inbroms- ningen i svensk ekonomi sker när arbetslösheten redan är på en hög nivå och antalet personer som varit arbetslösa i längre än ett år inte har börjat sjunka. Det finns därmed en risk för att den svaga utvecklingen leder till att grupper som i nuläget står långt ifrån arbetsmarknaden inte får arbete och att fler personer därmed lämnar arbetskraften permanent.
Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 om de skuldtyngda länderna i euroområdet aviserar mer trovärdiga åtstramningsprogram. I ett sådant scenario skulle tillväxten de närmaste åren i Sverige och i omvärlden bli högre än i huvudsce- nariot.
Det är även möjligt att den finansiella oron och de sjunkande tillgångspriserna inte påverkar svenska konsumenter och företag i den utsträck- ning som förutspås i huvudscenariot. Framåt- blickande indikatorer för både hushåll och före- tag indikerar att produktionen och syssel- sättningen kan fortsätta att öka under hösten, om än i långsammare takt än under våren 2011. Vidare har svenska hushåll en förhållandevis hög sparkvot och en relativt stark utveckling av de disponibla inkomsterna. Som illustreras i alterna- tivscenario 2 skulle en starkare inhemsk efter- rågan innebära högre
223
PROP. 2011/12:1
Alternativscenario 1: Ökade problem i banksektorn
ningpolitik och sänker reporäntan under hösten 2011 och ytterligare under 2012 till 0,25 procent.
I det första alternativscenariot antas att den internationella utvecklingen blir betydligt svagare än i huvudscenariot till följd av att de statsfinansiella problemen sprider sig till bank- sektorn i euroområdet. Stora statsfinansiella problem och akuta problem för vissa banker i euroområdet antas leda till att lågkonjunkturen fördjupas kraftigt i euroområdet under framför allt 2012 och till att återhämtningen blir mer utdragen jämfört med bedömningen i huvudsce- nariot. Vidare är utrymmet för ytterligare stabili- seringspolitiska stimulanser begränsat till följd av ländernas höga offentliga skuldsättning och då ECB redan i nuläget bedriver en mycket expan- siv penningpolitik, vilket ytterligare bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen i euroområdet.
Ökade problem i banksektorn i euroområdet leder till att förtroendet mellan banker försämras och att riskpremierna stiger. Det försämrade förtroendet mellan bankerna i euroområdet leder till att även svenska banker får finansieringspro- blem. Därmed försämras de svenska bankernas utlåningskapacitet och riskpremien för svenska hushåll och företag stiger. Riksbanken förväntas, i likhet med under finanskrisen, tillföra likviditet till det finansiella systemet för att mildra problemen. I detta alternativscenario påverkas dock svensk ekonomi av en svagare konjunktur i omvärlden och av att det blir svårare och dyrare för hushåll och företag att få lån.
Den svagare utvecklingen i omvärlden leder till att efterfrågan på svensk export minskar kraftigt i detta scenario. En mer restriktiv kreditgivning till företag och höjda marknads- räntor, till följd av högre riskpremier, påverkar såväl investeringsefterfrågan som företagens möjlighet att finansiera sin verksamhet på kort sikt. Vidare utvecklas hushållens konsumtion svagare till följd av fallande konsumentförtro- ende och tillgångspriser samt höga lånekostna- der. Sammantaget sjunker BNP i detta alterna- tivscenario under andra halvåret 2011 och 2012. Helåret 2012 minskar BNP med 1,5 procent (se diagram 5.26). Den kraftiga konjunkturförsvag- ningen leder till att resursutnyttjandet dämpas betydligt och
Diagram 5.26 |
|
|
|
|
||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
||
8 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alternativscenario 1 |
|
||
|
|
|
Huvudscenario |
|
||
|
|
|
Alternativscenario 2 |
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
Tabell 5.8 Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade
problem i banksektorn
Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
3,9 |
2,3 |
3,6 |
4,0 |
|
|
(4,1) |
(1,3) |
(3,5) |
(3,9) |
(3,7) |
Arbetade timmar1 |
1,4 |
0,9 |
1,9 |
||
|
(1,5) |
(0,2) |
(0,9) |
(2,0) |
(1,9) |
Sysselsättning2 |
2,1 |
0,7 |
1,8 |
||
|
(2,2) |
(0,0) |
(0,4) |
(1,6) |
(1,8) |
Arbetslöshet2,3 |
7,6 |
8,4 |
9,5 |
9,3 |
8,1 |
|
(7,5) |
(7,8) |
(7,7) |
(6,6) |
(5,5) |
|
|||||
Reporänta5 |
0,50 |
0,25 |
0,50 |
1,50 |
2,00 |
|
(2,00) |
(1,50) |
(2,00) |
(3,00) |
(3,50) |
Timlön6 |
2,7 |
2,7 |
2,7 |
2,8 |
3,0 |
|
(2,7) |
(2,9) |
(3,1) |
(3,3) |
(3,3) |
KPI7 |
2,6 |
1,2 |
1,8 |
2,4 |
2,3 |
|
(3,0) |
(1,2) |
(1,8) |
(2,6) |
(2,5) |
Finansiellt sparande8 |
0,2 |
0,7 |
1,9 |
||
|
(0,1) |
(0,0) |
(0,7) |
(2,1) |
(3,3) |
1Kalenderkorrigerad.
2
3Procent av arbetskraften.
4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
5Slutkurs.
6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
7Årsgenomsnitt.
8Procent av BNP.
Källa: Egna beräkningar.
Produktiviteten bedöms i detta scenario sjunka kraftigt under 2012 som en följd av att det tar tid för företagen att anpassa arbetsstyrkan till den betydligt lägre efterfrågan. Eftersom lönerna
224
under större delen av 2012 styrs av avtal som är slutna under tidigare avtalsperioder minskar löneökningstakten endast marginellt, vilket leder till att enhetskostnaden för företagen ökar kraftigt under 2012. Den fallande efterfrågan gör att företagen inte kan öka priserna i takt med det ökade kostnadstrycket och vinstandelen faller därmed. Under 2013 fortsätter företagen att anpassa arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan så att resursutnyttjandet inom företagen stiger och vinstandelen ökar. Det leder till att sysselsätt- ningen fortsätter att sjunka under 2013, samti- digt som arbetslösheten stiger till 9,5 procent. Den betydligt högre arbetslösheten jämfört med i huvudscenariot medför att framför allt svaga gruppers möjligheter att få ett arbete minskar kraftigt och att långtidsarbetslösheten ökar. Detta leder till att arbetslöshetsnivån bedöms bli högre när ekonomin når normalt resursutnytt- jande, dvs. jämviktsarbetslösheten blir högre än i huvudscenariot.
Både den inhemska och den internationella efterfrågan bedöms få förnyad kraft 2014 och 2015 i takt med att de statsfinansiella problemen i euroområdet avtar och problemen i bank- sektorn klingar av. När produktionen ökar och resursutnyttjandet inom företagen börjar bli normalt har företagen åter ett behov av att öka antalet anställda. Sysselsättningen börjar öka under 2014 och arbetslösheten minskar till 8,1 procent 2015, vilket är 2,6 procentenheter högre än i huvudscenariot (se diagram 5.27).
Diagram 5.27 Arbetslöshet
Procent av arbetskraften
10 |
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
Alternativscenario 1 |
|
|
|
|
|
|
Huvudscenario |
|
|
|
|
5 |
|
Alternativscenario 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. |
|
|
|
Den svagare utvecklingen leder till att resursut- nyttjandet blir betydligt lägre än i huvudscena- riot under hela prognosperioden.
PROP. 2011/12:1
sikt fortsätter återhämtningen, men när resurs- utnyttjandet är normalt, bortom prognoshori- sonten, är
De offentliga finanserna försvagas i detta scenario jämfört med i huvudscenariot. Samman- taget blir det finansiella sparandet som andel av BNP negativt för både 2012 och 2013 (se tabell 5.8). Det beror huvudsakligen på att den svagare arbetsmarknaden och den svaga konsumtions- tillväxten leder till att skatteintäkterna dämpas kraftigt jämfört med huvudscenariot. Samtidigt bidrar den högre arbetslösheten till högre utgifter.
Alternativscenario 2: Starkare inhemsk efterfrågan
I det andra alternativscenariot antas att den internationella konjunkturavmattningen och den fortsatta finansiella turbulensen inte påverkar svenska hushåll och företag i den utsträckning som förutspås i huvudscenariot. Framåtblick- ande indikatorer för både hushåll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kan fortsätta att öka under hösten 2011. I kombination med att hushållen för närvarande har en hög sparkvot och en relativt god utveckling av disponibelinkomsten talar detta för att den inhemska efterfrågan kan utvecklas starkare än i huvudscenariot.
En starkare utveckling av investerings- och konsumtionstillväxten under andra halvåret 2011 och 2012 leder till att
225
PROP. 2011/12:1
Tabell 5.9 Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare inhemsk efterfrågan
Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
4,2 |
2,3 |
3,5 |
3,7 |
3,4 |
|
(4,1) |
(1,3) |
(3,5) |
(3,9) |
(3,7) |
Arbetade timmar1 |
1,5 |
0,9 |
1,4 |
1,9 |
1,3 |
|
(1,5) |
(0,2) |
(0,9) |
(2,0) |
(1,9) |
Sysselsättning2 |
2,3 |
0,5 |
0,9 |
1,5 |
1,2 |
|
(2,2) |
(0,0) |
(0,4) |
(1,6) |
(1,8) |
Arbetslöshet2,3 |
7,4 |
7,3 |
6,7 |
5,7 |
5,2 |
|
(7,5) |
(7,8) |
(7,7) |
(6,6) |
(5,5) |
|
|||||
Reporänta5 |
2,00 |
2,25 |
2,75 |
3,50 |
3,50 |
|
(2,00) |
(1,50) |
(2,00) |
(3,00) |
(3,50) |
Timlön6 |
2,7 |
3,0 |
3,2 |
3,4 |
3,4 |
|
(2,7) |
(2,9) |
(3,1) |
(3,3) |
(3,3) |
KPI7 |
3,0 |
1,6 |
2,2 |
2,5 |
2,3 |
|
(3,0) |
(1,2) |
(1,8) |
(2,6) |
(2,5) |
Finansiellt sparande8 |
0,2 |
0,3 |
1,3 |
2,6 |
3,7 |
|
(0,1) |
(0,0) |
(0,7) |
(2,1) |
(3,3) |
1Kalenderkorrigerad.
2
3Procent av arbetskraften.
4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
5Slutkurs.
6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
7Årsgenomsnitt.
8Procent av BNP.
Källa: Egna beräkningar.
En starkare arbetsmarknad och högre konsum- tion leder till högre skatteintäkter och lägre utgifter, vilket sammantaget förbättrar de offentliga finanserna jämfört med huvudscena- riot.
Att svensk ekonomi inte bromsar in medför att utvecklingen på arbetsmarknaden blir star- kare än i huvudscenariot. Arbetslösheten är lägre under hela prognosperioden (se diagram 5.27), vilket medför att risken för negativa persistens- effekter minskar. Svensk ekonomi påverkas dock av en svag internationell efterfrågan och lågkon- junkturen blir utdragen även i detta alternativ- scenario. Resursutnyttjandet stiger successivt och ekonomin når konjunkturell balans i slutet av 2015, vilket är tidigare än i huvudscenariot.
5.8 Jämförelse med den makroekonomiska prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposition
Den makroekonomiska utvecklingen bedöms bli betydligt svagare de närmaste åren än vad som förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition. Tillväxten har reviderats ned kraftigt för 2012, samtidigt som arbetslösheten blir högre 2011– 2015 jämfört med bedömningen i vårproposi- tionen. Den betydligt svagare konjunkturutveck- lingen jämfört med bedömningen i vårproposi- tionen beror på flera samverkande faktorer.
För det första förväntas den globala tillväxten bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Ökad oro på de finansiella marknaderna i spåren av de statsfinansiella problemen i flera länder i euro- området, fallande tillgångspriser och oväntat svag realekonomisk utveckling i bl.a. USA under första halvåret 2011 medför att omvärldsefter- frågan på svenska exportprodukter bedöms bli betydligt lägre de närmaste åren jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Den svagare omvärldsefterfrågan medför att exportillväxten dämpas de närmaste åren och att företagen har ett mindre behov av att öka investeringarna, jämfört med vad som tidigare förutsågs.
För det andra har oväntat kraftigt stigande räntor och energipriser i kombination med en svag börsutveckling medfört att hushållens konsumtion redan under första halvåret 2011 ökar mindre än vad som förutsågs i vårproposi- tionen. Den ökade osäkerheten och fallande till- gångspriser i spåren av den finansiella turbu- lensen leder till att hushållens konsumtion växer långsammare och att företagens investerings- planer justeras ned ytterligare. Sammantaget bedöms BNP öka med 4,1 procent 2011 och
226
1,3 procent 2012, vilket är en nedrevidering med
0,5 procentenheter för 2011 och med 2,5 pro- centenheter för 2012 jämfört med bedömningen i vårpropositionen.s
Den svagare
I takt med att osäkerheten om de statsfinansi- ella problemen och turbulensen på de finansiella marknaderna klingar av finns det goda förutsätt- ningar för en starkare tillväxt jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Minskad osäkerhet, lägre räntor, en högre sparkvot och ett uppdämt konsumtionsbehov leder till att hushållens konsumtion ökar snabbare under
Den högre tillväxten leder till att sysselsätt- ningen ökar snabbare under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. Inbromsningen i svensk ekonomi under hösten 2011 och inledningen av 2012 leder dock till att lågkonjunkturen blir mer utdragen jämfört med vad som förutsågs i vår- propositionen.
PROP. 2011/12:1
Under
Tabell 5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års ekonomiska vårproposition
Årlig procentuell förändring om annat ej anges
Prognos enligt 2011 års ekonomiska vårproposition inom parentes
|
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
BNP |
4,1 |
1,3 |
3,5 |
3,9 |
3,7 |
|
(4,6) |
(3,8) |
(3,6) |
(2,8) |
(2,7) |
Arbetade timmar1 |
1,5 |
0,2 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
|
(1,9) |
(2,0) |
(1,8) |
(1,3) |
(0,6) |
Sysselsättning2 |
2,2 |
0,0 |
0,4 |
1,6 |
1,8 |
|
(2,5) |
(1,4) |
(1,3) |
(1,1) |
(0,6) |
Arbetslöshet2, 3 |
7,5 |
7,8 |
7,7 |
6,6 |
5,5 |
|
(7,3) |
(6,6) |
(5,8) |
(5,2) |
(4,9) |
|
(0,1) |
(0,0) |
|||
Reporänta5 |
2,00 |
1,50 |
2,00 |
3,00 |
3,50 |
|
(2,25) |
(3,25) |
(3,75) |
(3,75) |
(3,75) |
Timlön6 |
2,7 |
2,9 |
3,1 |
3,3 |
3,3 |
|
(2,6) |
(3,2) |
(3,4) |
(3,5) |
(3,5) |
KPI7 |
3,0 |
1,2 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
|
(2,5) |
(2,0) |
(2,8) |
(2,7) |
(2,4) |
1Kalenderkorrigerad.
2
3Procent av arbetskraften.
4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
5Slutkurs.
6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
7Årsgenomsnitt.
Källa: Egna beräkningar.
227
6
Skattefrågor
PROP. 2011/12:1
6 Skattefrågor
Sammanfattning
•Den tidsbegränsade nedsättningen av för- månsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med två år.
•Expertskatten förenklas genom införande av en schablonlönenivå.
•Beloppsgränsen över vilken reseavdrag får
göras höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor.
•Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent.
•Mervärdesskattereglerna vid import från tredjeland ska ses över.
•Punktskatterna på tobaksprodukter höjs.
•En ny schablonbeskattad sparform, investeringssparkonto, införs och skatte- reglerna för kapitalförsäkringar ändras.
•Skatten på investeringsfonder och dess ägare reformeras.
•
•För enskilda näringsidkare höjs ränte- fördelningsräntan.
•En skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet införs.
•Lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag förlängs.
•Schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor.
•Avdragsrätten för företags utgifter för forskning och utveckling utökas.
Regeringen redovisar i det följande ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2012 och framåt.
Efter ett inledande avsnitt kring de av riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna presenteras de olika åtgärderna med en indelning i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, vol. 1, avsnitt 6, s.
-skatt på arbetsinkomster (skatter på för- värvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt
-skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mer- värdesskatt; avsnitt
-skatt på kapitalägande (kapital- och egen- domsskatter; avsnitt
-skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; avsnitt
Efter bedömningar kring vissa skatte- administrativa frågor sammanfattas de offentlig- finansiella effekterna av de skatte- och avgifts- förslag som lämnas eller aviseras i denna proposition.
Avsnittet avslutas med författnings- kommentarer till lagförslagen.
Beredningen av förslagen
För de ärenden där förslag lämnas finns lag- förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.
230
6.1Riktlinjer för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik som exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver utformas skattepolitiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en allt mera globaliserad värld. Här återges först de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i denna proposition.
De fem hållpunkterna
1.Goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning
Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade timmar) genom ökat arbetsmarknads- deltagande, genom att personer som redan har arbete ökar sitt arbete och genom ökad utbildning och kompetens hos dem som arbetar.
2.Goda villkor för företagande och investeringar
Skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige, genom att attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige och genom att företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.
3.Generell och rättvist fördelad välfärd
Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd och högre sysselsättning säkerställs.
4.Effektiva ekonomiska styrmedel
Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt som möjligt med beaktande av andra krav på skatte-
PROP. 2011/12:1
systemet. På miljöområdet ska skatterna samordnas med andra styrmedel – som exempelvis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhälls- ekonomiskt effektiv. Principen om att för- orenaren ska betala ska gälla.
5.Ett legitimt och rättvist skattesystem
Skattereglerna ska utformas så att de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundan- dragande motverkas.
De fem kraven |
|
|
|
|
6. |
Hållbara |
offentliga |
finanser |
|
|
Skatterna ska finansiera offentliga utgifter |
|||
|
på ett hållbart sätt med bevarande av sam- |
|||
|
hällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala |
|||
|
krav ska skattereglerna utformas på ett så |
|||
|
enkelt sätt som möjligt med beaktande av |
|||
|
målet om hög välfärd och hög varaktig |
|||
|
sysselsättning. |
|
|
|
7. |
Generella |
och |
tydliga |
regler |
Med beaktande av hållpunkterna ska skatte- reglerna vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser.
8.Hållbara regler i förhållande till EU
Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett
9.Beskattning i nära anslutning till inkomst- tillfället
På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.
10.Förenkling av regler för ökad effektivitet
Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. I arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen beaktas liksom behovet av att värna skatteintäkterna.
Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De fem håll- punkterna med dess koppling till den ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad
231
PROP. 2011/12:1
som är angeläget. De fem kraven har sin tyngd- punkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångsrik skatte- politik innebär därmed i första hand att håll- punkterna förstärks medan avvikelserna från kraven är så begränsade som möjligt.
Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition
I förhållande till riktlinjerna tar förslaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster sikte på att ge bättre förut- sättningar för en varaktigt högre sysselsättning. Vidare uppnås en förenklad tillämpning och en minskad administrativ börda genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel.
Villkoren för företagande förbättras genom förslagen om förändrade
Utöver vad som nämnts om sänkt mervärdes- skatt på restaurang- och cateringtjänster förenklas skattereglerna i en rad olika avseenden på ett sätt som också ökar effektiviteten. På det skatteadministrativa området sker detta genom förslagen om reformerat skatteförfarande. Reglerna om expertskatt förenklas liksom 3:12- reglerna genom den justerade schablonregeln. Möjligheterna att förenkla mervärdesskatte- reglerna vid import ska undersökas av en särskild utredare. Införandet av investeringssparkontot förenklar beskattningen av aktier och andra värdepapper.
Förändringarna i sparandebeskattningen genom det nya investeringssparkontot innebär också en kraftfull effektivisering av skatte- uttaget, bl.a. i och med att inslaget av uppskjuten beskattning minskar inom ramen för ett minskat skatteuttag. Förskjutningen av skatteuttaget från värdepappersfonder till dess delägare görs på ett sätt som bibehåller begränsningen av skatte- krediter.
232
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen
6.2Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar
6.2.1Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2011 redovisade re- geringen att den har som reformambition att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är utrustade med den senaste och bästa tekniken för drift med elektricitet eller an- nan gas än gasol (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4).
Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter en promemoria innehållande bland annat förslag om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar. En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1 och prome- morians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 2.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över bland annat förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslaget avsåg bland annat 61 kap. 8 a § samt punkt 3 i övergångs- bestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag, som finns i bilaga 4, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, avsnitt 5. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har det i propositionen gjorts en redaktionell ändring i lagtexten.
6.2.2Bakgrund
6.2.2.1 Gällande regler
Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på visst schabloniserat sätt enligt 61 kap.
PROP. 2011/12:1
förmånsbilar finns det dock särskilda regler i 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen som innebär att förmånsvärdet sätts ned under vissa förutsätt- ningar.
Reglerna om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som – helt eller del- vis – är utrustad med teknik för drift med elekt- ricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för när- mast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bland annat för att underlätta introduktionen av miljö- bilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos be- ståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66, SFS 1999:1048).
Den 1 januari 2002 kompletterades dessa reg- ler med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade bilar. För bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs nedsättningen till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvär- det för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kronor per år. För bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämför- bara konventionella bil, dock maximalt med 8 000 kronor per år. Syftet med denna nedsätt- ning var att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar och att få beståndet av dessa fordon att öka (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122, SFS 2001:1175).
Den tidsbegränsade nedsättningen gällde initi- alt till och med 2005 års taxering för eldrivna bi- lar och 2006 års taxering för alkohol- och gas- drivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid tre tillfällen och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns till och med 2012 års taxe- ring, dvs. till och med beskattningsåret 2011 (prop. 2005/06:1, Förslag till statsbudget för 2006, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m., bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34, SFS 2005:826).
233
PROP. 2011/12:1
6.2.2.2Utvecklingen av miljöanpassade bilar och drivmedel
I dag är det de fossila drivmedlen bensin och die- sel som dominerar när det gäller bilar och andra vägfordon. Dessa bränslen är ändliga resurser. Vid förbränningen av bensin och diesel upp- kommer även fossil koldioxid som spär på växt- huseffekten. Detta medför att det pågår ett in- tensivt arbete för att försöka hitta alternativa drivmedel som har lägre klimat- och miljöpåver- kan. Drivmedlen bör även kunna tas fram i stora kvantiteter för att variationen när det gäller in- frastruktur och fordonsteknik inte ska bli alltför stor och därmed förbättra möjligheterna att ta fram nya fordon.
Sverige var ett av de första länderna i vilket det under
El är det mest flexibla drivmedlet när det gäller produktion och energiråvara. Det finns potential att producera en tillräcklig mängd el för att tillgodose hela det globala vägtransportsy- stemet. El har samtidigt minst förluster bland drivmedlen när den används för framdrivning av fordon och ger inga avgasutsläpp från fordonet. Elfordon har dock fram till i dag varit funktio- nellt begränsade på grund av den otillräckligt ut- vecklade tekniken. Sedan mer än tio år säljs hy- bridbilar som dock inte går att ladda utifrån med el utan endast av el som genereras av fordonet. De är i princip bensinbilar med mycket låg bränsleförbrukning, även i stadstrafik. Dessa bi- lar har dock varit avgörande för att driva teknik- utvecklingen av elkomponenter och batterier framåt. Det senaste decenniet har dock en snabb teknisk utveckling skett och en marknadsintro- duktion av nya fordon, s.k. laddhybrider eller
Laddhybrid eller
drift. Energitillförseln kommer att ske i form av el i varierande grad beroende på i huvudsak bat- teristorlek och körmönster. Redan vid ganska små batterier kommer kanske
Elbilar avser bilar som endast har elmotor och batteri och som är helt beroende av laddning från elnätet. Dessa fordon kan i dag rent tekniskt sett uppnå en räckvidd upp emot 40 mil. De bilar som presenterats når dock runt
Tekniken när det gäller eldrift är emellertid fortfarande inte ekonomiskt fullt utvecklad var- för elfordonen under en inledande period kom- mer att vara väsentligt dyrare än fordon med en- dast förbränningsmotor.
Biogas framställd genom rötning av avlopps- vatten och avfall (huvudsakligen från livsmedels- produktion) intar en särställning bland bränslena genom att den både har mycket goda egenskaper som bränsle i fordonet och eliminerar avfallets metanutsläpp. Biogas från avfallsrötning har dock en tydligt begränsad råvarubas. Av den metangas som i dag används av fordon är nästan hälften fossil naturgas med endast marginellt lägre koldioxidutsläpp. Distributionen av gasen är dock kostsam och infrastrukturen släpar i den delen efter. Användningen av biogas förväntas ske främst i områden som kan utnyttja ett fåtal centrala tankställen, dvs. företrädelsevis i tätor- ter. Produktionspotentialen antas motsvara be- hoven hos en sådan marknad.
Övriga första och andra generationens bio- bränslen, inklusive biogas från förgasning, kon- kurrerar alla i princip om samma biomassa. Den totala tillgången på biomassa antas understiga drivmedelsefterfrågan inom vägtransporter globalt.
De flesta gasbilar har två bränslesystem, ett för gas och ett för bensin. Det finns även bilar som uteslutande drivs av gas. Räckvidden för en gasbil är mellan
Kostnaden för den fordonsteknik som tagits fram för etanol och biodiesel är i dag ungefär i nivå med fordonstekniken för bensin och diesel. Etanol (E85) innehåller ca 85 procent etanol och ca 15 procent bensin på sommaren. På vintern innehåller den dock ca 75 procent etanol och 25 procent bensin. Förutom etanol och bensin
234
kan E85 även innehålla denatureringsmedel som exempelvis MTBE och/eller isobutanol. Bensi- nen i E85 är bland annat där för att bilarna ska klara kallstarter lättare. Etanolen i E85 utvinns ur grödor som vete och sockerrör samt annan bio- massa. E85 kan användas som bränsle i bilar med en så kallad bränsleflexibel motor. Det innebär att motorn klarar av valfri blandning mellan ben- sin och etanol. Serietillverkningen av etanolbilar inleddes efter millennieskiftet och har under den senaste tioårsperioden expanderat snabbt och det finns ett flertal olika fordonstillverkare som tillhandahåller flera olika modeller av etanolbilar.
6.2.3Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energi- källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- ningen gäller därmed till och med det beskatt- ningsår som slutar den 31 december 2013.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skatteverket avstyrker förslaget, eftersom kontant lön inte bör diskrimineras jämfört med en motsvarande förmån. Även förenklingsskäl talar, enligt verket, för att minska förekomsten av förmåner då de medför administrativa kostnader. Om förslaget ändå genomförs anser verket att det är angeläget att regeln om fast- ställande av jämförbar bil (den permanenta nedsättningen) avskaffas för etanolbilarna då den är onödig och betungande utan någon praktisk betydelse. Motorbranschens Riksförbund anser att det i grunden borde räcka med den permanenta nedsättningen men har förståelse för att ytterligare stimulans kan behövas tillfälligt.
Transportstyrelsen, Konkurrensverket och
Konsumentverket anser att förslaget brister i teknikneutralitet, vilket ger marknaden sned- vridna incitament samt försämrad effektivitet och dynamik. Även BIL Sweden och Gröna Bilister framför att nedsättningen borde vara
PROP. 2011/12:1
teknikneutral och i stället knytas till bilarnas miljöegenskaper. Konsumentverket och Ekono- mistyrningsverket framhåller att reglernas giltig- hetstid skapar osäkerhet. Transportstyrelsen, BIL Sweden, Gröna Bilister, Energigas Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att förslaget är för kortsiktigt och att nedsättningen bör gälla under längre tid. Energigas Sverige an- ser att förslaget i första hand bör gälla till och med 2015 och kopplas till leasingkontraktets fulla längd. I andra hand enligt förslaget men att nedsättningen bör gälla under hela leasingkon- traktets fulla längd. E.ON och Volkswagen Group Sverige AB anser att nedsättningen bör gälla till och med år 2020 som en del i en lång- siktig satsning mot en fossiloberoende fordons- flotta. Konkurrensverket framhåller dock att riskerna för konkurrenssnedvridande inlåsnings- effeker minskas då nedsättningen begränsas i tiden. BIL Sweden och Motorbranschens Riksförbund anser vidare att en avtrappning bör övervägas i stället för ett direkt upphörande. Honda Nordic AB och Gröna Bilister anser att elhybridbilar respektive etanolbilar bör omfattas av förslaget. Även Svenska Bioenergiföreningen anser att etanolbilar bör omfattas av förslaget. Naturvårdsverket och Motorbranschens Riksför- bund anser att gasbilar inte bör omfattas av för- slaget. Naturvårdsverket anser även att det är rimligt att etanolbilar inte ska omfattas av förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar består av två delar. Den för- sta delen består av en permanent nedsättning som innebär att förmånsvärdet för en bil som helt eller delvis är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den andra delen består av tidsbegränsade regler som innebär att för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs nedsättning till ett värde som motsva- rar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil (dock maximalt med 16 000 kronor per år) och för bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av för- månsvärdet för närmast jämförbara konventio- nella bil (dock maximalt med 8 000 kronor per
235
PROP. 2011/12:1
år). Den tidsbegränsade nedsättningen gäller till och med beskattningsåret 2011.
Det huvudsakliga syftet med dessa regler är att underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos be- ståndet av förmånsbilar ska öka.
Under de senaste tio åren har andelen miljö- bilar ökat kraftigt. När det gäller förmånsbilar uppgick andelen bilar som omfattas av den tids- begränsade nedsättningen under inkomståret 2009 till ca 25 procent av samtliga förmånsbilar. Av dessa bilar var drygt 75 procent etanolbilar, drygt 10 procent gasbilar och ca 10 procent el- hybridbilar. Andelen miljöanpassade förmånsbi- lar visar att de ifrågavarande reglerna har stimule- rat efterfrågan på mer miljövänliga bilar och att de således har haft avsedd effekt. Fråga är nu om den tidsbegränsade nedsättningen bör förlängas ytterligare.
När reglerna om den tidsbegränsade nedsätt- ningen infördes var avsikten att de endast skulle gälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i olika omgångar, bland annat för att det funnits behov av att stimulera utvecklingen av teknik, drivmedel och infrastruktur. I promemorian görs bedömningen att det alltjämt finns behov av sådan stimulans. Det föreslås därför att den tids- begränsade nedsättningen förlängs.
Skatteverket anser dock att förslaget diskrimi- nerar kontant lön jämfört med en motsvarande löneförmån. Även förenklingsskäl talar, enligt verket, mot förslaget.
Av de riktlinjer för skattepolitiken som riks- dagen antog våren 2008 framgår bland annat att skattereglerna ska vara generella, dvs. kontant lön ska inte missgynnas jämfört med andra lö- neförmåner (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Avsteg från denna riktlinje kan dock vara motiverade om det finns explicita krav på styrning.
Det är enligt regeringens mening angeläget att åtgärder vidtas för att öka andelen miljöanpas- sade bilar på marknaden. De senaste årens ök- ning av andelen miljöanpassade förmånsbilar vi- sar att nedsättningen har de effekter som efter- strävas. Regeringen bedömer därför att förslaget ökar både företagens och de anställdas intresse av att vilja ha miljöanpassade förmånsbilar. Dessutom medför det kvardröjande effekter i bilparken när bilarna säljs vidare.
Sammantaget anser regeringen att de positiva effekterna av en förlängning av den tidsbegrän-
sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar motiverar ett avsteg från den riktlinje som bland annat innebär att skatte- reglerna ska vara generella. Regeringen anser så- ledes, i likhet med vad som föreslås i promemo- rian, att en förlängning av reglernas giltighetstid bör ske. Samma bedömning gör också majori- teten av remissinstanserna.
När det gäller vilka bilar som ska omfattas av förlängningen föreslås i promemorian att den ska gälla för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Det innebär att etanol- och elhy- bridbilar inte ska omfattas.
Gröna Bilister och Svenska Bioenergiföre- ningen anser dock att förslaget bör omfatta eta- nolbilar. Genom den teknikutveckling och marknadsintroduktion som skett fram till i dag har fordonstekniken såvitt avser etanol (E85) nått en mognad. Det framgår dels av att andelen etanolbilar har ökat fort, särskilt under de se- naste åren, dels av att priset för dessa bilar i stort sett motsvarar priset för en likvärdig bensin- el- ler dieseldriven bil. Infrastrukturen när det gäller distributionen av E85 är också väl utvecklad. Re- geringen delar därför promemorians bedöm- ningen att det ursprungliga syftet är uppfyllt för dessa bilar och att skäl därmed saknas att ytterli- gare förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för dessa bilar. Det innebär att tillämpningen av dessa regler såvitt avser bilar som är utrustade med teknik för drift med alko- hol kommer att löpa ut beskattningsåret 2011. Etanolbilar kommer dock även i fortsättningen att omfattas av den permanenta nedsättningen. Regeringen anser, till skillnad mot vad Skattever- ket har anfört, att den permanenta nedsättningen inte bör avskaffas för etanolbilarna.
Beträffande de bilar som är utrustade med teknik för drift med el är tekniken alltjämt i be- hov av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett inledande skede och de
236
månsvärdet för sådana bilar. Till skillnad mot vad Honda Nordic AB anför, anser regeringen att förlängningen inte bör gälla hybridbilar som en- dast laddas av el som genereras av fordonet. Detta då denna fordonsteknik har nått en mog- nad samtidigt som andelen bilar på marknaden har ökat till en nivå där den kan anses vara väl introducerad. Regeringen delar promemorians bedömning att nedsättningen således endast bör omfatta bilar där elektriciteten kan tillföras genom laddning från en extern källa, exempelvis från det befintliga elnätet.
Teknikutvecklingen av fordonstekniken för gasbilar har i och för sig, i likhet med etanol- och elhybridbilar, nått en mognad. Naturvårdsverket och Motorbranschens Riksförbund anser därför att gasbilar inte bör omfattas av förslaget. Emel- lertid är infrastrukturen såvitt avser distribution av fordonsgasen alltjämt outvecklad, vilket har hämmat introduktionen av gasbilar på markna- den. Regeringen gör därför, i likhet med vad som framförts i promemorian, bedömningen att po- tentialen för gasbilar är betydligt större än den befintliga marknadsandelen och att den tillfälliga nedsättningen ska förlängas även för dessa bilar.
Några remissinstanser, bland annat Trans- portstyrelsen och BIL Sweden, anser att den tids- begränsade nedsättningen bör vara teknikneu- tral. Syftet med reglerna är att driva fram den se- naste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon och att stimulera introduktionen av dessa fordon på marknaden. Med hänsyn härtill och till att föreslagen förlängning gäller i två år, anser regeringen inte att det finns anledning att frångå nuvarande lagstiftningsteknik.
Beträffande tiden för nedsättningen föreslås i promemorian att den förlängs i två år. Flera re- missinstanser, bland annat Transportstyrelsen, BIL Sweden, Gröna Bilister och Energigas Sverige, anser att förslaget är för kortsiktigt och bör gälla under längre tid. Regeringen har förståelse för branschens behov av långsiktiga regler. Promemorians förslag innebär att i de fall leasingperioden fortsätter att löpa efter utgången av 2013 så höjs förmånsvärdet för återstoden av tiden. Den permanenta nedsättningen medför dock att förmånsvärdet endast ökar till den nivå som gäller för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Mot bakgrund av den tids- begränsade nedsättningens syfte, att stimulera introduktionen av mer miljövänliga bilar, delar regeringen promemorians bedömning att en förlängning av reglerna bör ske med två år, dvs.
PROP. 2011/12:1
till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013. Tillräckliga skäl för en av- trappning av reglerna bedöms inte föreligga.
Lagförslag
Förslagen föranleder ändringar i 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229) och i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.
6.2.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Kostnaden för en förlängning av den tidsbegrän- sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är beroende av hur bilför- månsparkens storlek och sammansättning ut- vecklas. Denna utveckling är i sin tur beroende av ett flertal faktorer, t.ex. den allmänna ekono- miska utvecklingen och den incitamentsstruktur som råder. De senaste åren har andelen etanol- bilar ökat kraftigt. I och med att den tidsbegrän- sade nedsättningen inte föreslås omfatta dessa bilar är det dock troligt att försäljningen av eta- nolbilar kommer att sjunka. Detsamma gäller sannolikt i hög grad elhybridbilar som inte heller föreslås omfattas av förlängningen. Detta kom- mer i sin tur troligen att öka andelen bilar som föreslås omfattas av den tidsbegränsade nedsätt- ningen, nämligen elbilar, laddhybrider och gas- bilar.
Det är svårt att göra en bedömning av hur många förmånsbilar som kommer att vara ladd- hybrider, eftersom det för närvarande är fråga om en teknik som ännu så länge finns i liten ut- sträckning på marknaden. En bedömning kan dock grunda sig på att introduktionen av ladd- hybrider liknar den för elhybrider. Det bör också noteras att den offentligfinansiella kostnaden blir större ju högre andel som är laddhybrider bland förmånsbilarna, eftersom den permanenta ned- sättningen av förmånsvärdet är större för dessa bilar. I detta fall är det därför befogat att frångå beräkningskonventionen om fasta baser. Mot denna bakgrund kan den offentligfinansiella kostnaden för 2012 uppskattas till 140 miljoner kronor (vid ca 300 laddhybrider) och för 2013 till 180 miljoner kronor (vid ca 900 ladd- hybrider). Skillnaden i kostnad mellan 2012 och 2013 beror alltså på en förväntad ökning av antalet bilar som berörs.
237
PROP. 2011/12:1
Effekter för myndigheter
Skatteverket meddelar, med stöd av förord- ningen (2000:866) med bemyndigande för Skat- teverket att meddela vissa föreskrifter till in- komstskattelagen (1999:1229), varje år före- skrifter för värdering av bilförmån. Dessa inne- bär i princip att Skatteverket, med utgångspunkt i de nybilspriser som tillhandahålls av bilbran- schen, ger riktlinjer för hur förmånsvärdet för alla olika bilmodeller ska beräknas. Verket anger också vilka bilmodeller som ska omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. Skatteverket har vidare på sin hemsida en funktion där var och en kan gå in och räkna fram förmånsvärdet för varje bilmodell, den s.k. bilsnurran. Det aktuella för- slaget innebär att färre bilmodeller kommer att omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. Det torde inte innebära någon ökad administra- tiv börda för verket att för kommande år justera riktlinjerna för hur förmånsvärdet ska beräknas för dessa bilar. Förslaget bedöms därför inte medföra några ökade kostnader för Skatteverket.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- döms förslaget inte få någon budgetpåverkan.
Effekter för företag och företagare
Förslaget innebär att den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljöan- passade bilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energi- källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- ningen innebär att förmånsvärdet för de bilar som omfattas av förlängningen blir lägre än för närmast jämförbara konventionella bil i ytterli- gare två år. Det medför i sin tur att även under- laget för socialavgifter minskar, dvs. de arbetsgi- varavgifter företaget ska betala blir något lägre under den period nedsättningen föreslås gälla.
Förmånsvärdet för de bilar som i dag omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen men för vilka nedsättningen inte förlängs kommer allt- jämt att omfattas av den permanenta nedsätt- ningen. Det innebär att förmånsvärdet, samt därmed även underlaget för arbetsgivaravgifter, blir detsamma som för närmast jämförbara kon- ventionella bil. Detsamma gäller för de bilar som omfattas av förlängningen om två år då den före- slagna förlängningen upphör att gälla.
När det gäller beräkningen av förmånsvärdet kommer företagen alltjämt kunna använda sig av Skatteverkets s.k. bilsnurra. Förslaget bedöms
därför inte medföra någon förändring av den administrativa bördan för företagen.
Effekter för miljön
Den tidsbegränsade nedsättningen av förmåns- värdet förlängs för elbilar, laddhybrider och gas- bilar i ytterligare två år. För etanolbilar och elhy- bridbilar som i dag omfattas av den tidsbegrän- sade nedsättningen men för vilka nedsättningen inte förlängs bedöms förslaget däremot innebära en lägre andel av nybilsförsäljningen. Biogasan- vändningen stimuleras eftersom gasbilar omfat- tas av förslaget.
Indirekt förväntas positiva effekter för miljön genom att förlängningen stimulerar inköp och användande av dels dyrare och icke fullt etable- rade tekniker som utan stöd hade haft det svå- rare att vinna marknadsandelar, dels tekniker där outvecklad infrastruktur bedöms ha hämmat in- troduktionen av mer miljöanpassade förmånsbi- lar på marknaden.
6.3Förenklad expertskatt
6.3.1Ärendet och dess beredning
För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2012 remitterade Finansdepartementet en promemoria. Prome- morian innehöll bland annat förslag om att förenkla expertskatten.
En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 4, avsnitt 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 4, avsnitt 2.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över bland annat de förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), avseende bland annat 11 kap. 22 §, och lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden, avseende 4 § nämnda lag. Förslagen framgår av bilaga 4, avsnitt 4. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4, avsnitt 5.
238
6.3.2Bakgrund
6.3.2.1 Gällande rätt
Reglerna om beskattning av experter, forskare eller andra utländska nyckelpersoner infördes den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6, rskr. 2000/01:70, SFS 2000:1161) men hade aviserats redan i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, s. 167). Reglerna, som ersatte tidigare regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfäl- ligt arbete i Sverige, finns i 11 kap.
Enligt 11 kap. 22 § inkomstskattelagen ges skattelättnader till experter, forskare eller andra nyckelpersoner under förutsättning att de upp- fyller vissa kvalifikationer. Dessa innebär att den skattskyldige inte får vara svensk medborgare och inte heller ha varit bosatt eller vistats stadig- varande i Sverige (dvs. varit obegränsat skatt- skyldig) någon gång under fem kalenderår före det kalenderår då arbetet påbörjas. Den skatt- skyldige får inte heller ha för avsikt att vistas i Sverige under längre tid än fem år. Arbetsgivaren måste vidare vara hemmahörande i Sverige eller, om det är fråga om ett utländskt företag, ha fast
PROP. 2011/12:1
driftställe i Sverige. Därutöver måste den skatt- skyldiges arbete avse:
1.specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det inne- bär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2.kvalificerade forsknings- eller utvecklings- uppgifter med sådan inriktning eller på så- dan kompetensnivå att det innebär bety- dande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3.företagsledande uppgifter eller andra upp- gifter som medför en nyckelposition i ett företag.
Skattelättnaden innebär, enligt 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, att vissa delar av den ersättning som erhålls för arbetet inte ska tas upp till beskattning under de tre första åren. Dessa delar är:
1.25 procent av lön, arvode eller liknande er- sättning eller förmån av arbetet, och
2.kostnadsersättning för:
-flyttning till eller från Sverige,
-högst två resor mellan Sverige och tidigare hemland per person och kalenderår för den skattskyldige eller dennes familjemed- lemmar, samt
-avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Som lön behandlas i detta sammanhang även vissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska socialförsäkringssystemet samt ersättningar för sjukvårdskostnader om de helt eller till huvud- saklig del grundar sig på inkomst av arbete.
Enligt 2 kap. 12 § 1 socialavgiftslagen (2000:980) är en ersättning som är skattefri en- ligt inkomstskattelagen också avgiftsfri. För ar- betsgivaren innebär det att socialavgifter bara ska beräknas på den ersättning som är skattepliktig för den anställde.
Frågan om förutsättningarna för skattelättna- der för utländska experter m.fl. är uppfyllda prö- vas enligt 11 kap. 23 a § inkomstskattelagen av Forskarskattenämnden. Förfarandet regleras i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Forskarskattenämnden består enligt 2 § denna lag av sex ledamöter med fem personliga ersät- tare, vilka samtliga förordnas av regeringen för högst fyra år i taget. Regeringen utser ordfö- rande och vice ordförande samt en ersättare för
239
PROP. 2011/12:1
den senare. Dessa tre ledamöter ska ha särskild insikt i skattefrågor. Därutöver lämnar Före- ningen Svenskt Näringsliv och Verket för inno- vationssystem (Vinnova) förslag på var sin leda- mot med ersättare medan Vetenskapsrådet lämnar förslag på två ledamöter med ersättare. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Om samtliga ledamöter är ense är nämnden också beslutför om tre ledamöter, bland dem ordföranden, är närvarande.
Enligt 6 § ska ansökan om skattelättnader för utländska nyckelpersoner vara skriftlig och avse viss person. Ansökan får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren. En ansökan om skattelättnad ska ha kommit in till nämnden senast tre måna- der efter det att det ifrågavarande arbetet påbör- jats och ska innehålla de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna prövas. Det finns inga andra formella krav på ansökans utformning än att den ska vara skriftlig och får lämnas av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Forskarskat- tenämnden har utformat en ansökningsblankett som också kan laddas ner från nämndens hem- sida.
Forskarskattenämndens beslut får, enligt 9 §, överklagas till allmän förvaltningsdomstol av ar- betsgivaren, arbetstagaren och Skatteverket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Med undantag för det första året har det i ge- nomsnitt kommit in ca 445 ansökningar om skattelättnad per år till Forskarskattenämnden. Under 2001 kom det in 1 391 ansökningar vilket beror på att de nya reglerna kunde tillämpas även på personer som redan påbörjat ett kvalifice- rande arbete i Sverige. Genom åren har Forskar- skattenämnden i genomsnitt bifallit ca 55 pro- cent av samtliga avgjorda ärenden. Skatte- lättnaden får tillämpas under maximalt tre år. Om alla de personer som ansökt om skattelätt- nad stannar i Sverige och arbetar under hela tre- årsperioden bör ca 800 personer omfattas av skattelättnaden varje år.
6.3.2.2 Kritik som framförts
Till Regeringskansliet har inkommit flera skri- velser som kritiserar expertskattereglerna. Den kritik som framförts innebär huvudsakligen att reglerna anses brista i förutsebarhet, framför allt med avseende på vem som kan anses ha en sådan
position i företaget att denne är en nyckelperson. Det framhålls därvid att reglerna inte kan använ- das i rekryteringsprocessen. Vidare framhålls att beslut om expertskatt vanligtvis meddelas först efter det att anställningen påbörjats. Detta medför administrativa problem då arbetsgivaren måste begära tillbaka för mycket innehållen pre- liminär skatt och inbetalade arbetsgivaravgifter.
Den osäkerhet som råder huruvida skattelätt- nader kommer att meddelas eller inte anses där- vid ha förtagit syftet med lagstiftningen. Det görs därför gällande att reglerna behöver förbätt- ras för att kunna konkurrera om unika och nöd- vändiga kompetenser inom en global rekryte- ringsbas.
Ett förslag som framförts är att det införs ett nytt stycke i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen med innebörden att den som har en ersättning för arbete i Sverige som överstiger ett visst be- lopp alltid ska kvalificera för skattelättnaden. Det anses att en sådan ordning skulle förenkla förfarandet och att arbetsgivaren med förhållan- devis stor säkerhet skulle veta om skattelättnader kommer att ges.
6.3.2.3 Andra länder
Flera av EU:s medlemsstater har sedan många år särskilda skatteregler för att stimulera det egna näringslivets anskaffning av kompetens från ut- landet och utländska koncerners etablering i re- spektive land.
Danmark
I Danmark infördes 1992 (med retroaktiv verkan från 1991) särskilda regler för beskattning av ut- ländska experter eller andra nyckelpersoner. De danska reglerna har nyligen ändrats något med verkan från den 1 januari 2011 och gäller för an- ställningar som påbörjas efter den 31 december 2010. De nya reglerna innebär i huvudsak att en person som kvalificerar sig för expertskatt be- skattas med en fast skattesats på 26 procent un- der högst 60 månader. Den anställde är därut- över skyldig att betala socialavgifter på 8 procent. Följaktligen är den totala effektiva skattesatsen 31,92 procent.
Reglerna omfattar personer som blir obegrän- sat skattskyldiga i Danmark i samband med att anställningen påbörjas. Arbetsgivaren ska höra hemma i Danmark eller om arbetsgivaren är ett utländskt företag, ha ett fast driftställe i Dan-
240
mark. Reglerna gäller även för utländska an- ställda som deltar i ett godkänt forskningspro- jekt.
Som förutsättning för att reglerna ska vara tillämpliga gäller att bruttolönen ska överstiga DKK 69 300 (ca 84 000 kronor) per månad före avdrag för socialavgifter och
Den anställde får vidare inte ha varit skatt- skyldig i Danmark under en period av 10 år före anställningen och inte delta, eller ha deltagit, di- rekt eller indirekt, i ledningen eller kontrollen av arbetsgivaren under anställningen eller under en period av 5 år före anställningens påbörjande.
Före 2011 gällde att utländska experter eller andra nyckelpersoner kunde välja att bli beskat- tade antingen med en schablonmässig skattesats på 25 procent i 3 år eller med en skattesats på 33 procent under 5 år. Dessutom var de skyldiga att betala socialavgifter på 8 procent. För per- soner som omfattas av de äldre bestämmelserna finns det särskilda övergångsregler.
Finland
Från och med 1996 har Finland tidsbegränsade regler om särskild källskatt för utländska nyck- elpersoner. Reglerna gäller för närvarande för an- ställningar som påbörjas senast 31 december 2011. Skatten är en slutlig skatt på 35 procent som dras av arbetsgivaren från den lön som beta- las och som ersätter den vanliga progressiva in- komstskatten på ersättningen. Arbetsgivarens ansvar för socialavgifter på lön och annan ersätt- ning till den anställde påverkas inte av expert- skattereglerna. Reglerna tillämpas under de för- sta 48 månaderna från arbetets början.
Som förutsättning för tillämpning av reglerna gäller att den anställde är utländsk medborgare och att denne blir obegränsat skattskyldig i sam- band med att anställningen påbörjas. Den an- ställde får under en period av fem år dessförin- nan inte ha varit obegränsat skattskyldig i Fin- land. Den anställde måste arbeta som lärare eller bedriva forskningsarbete vid en finsk högre läro- anstalt, eller med arbetsuppgifter som kräver specialistkunskaper under förutsättning att
PROP. 2011/12:1
lönen uppgår till minst 5 800 euro (ca 52 000 kronor).
Expertskattereglerna tillämpas på lön som är intjänad i Finland för en arbetsgivares räkning som har hemvist i Finland.
Nederländerna
Nederländerna har sedan början av
För att reglerna ska tillämpas måste den an- ställde ha en anställning som inte varar längre än 120 månader samt ha expertkunskaper som gör det svårt att rekrytera en motsvarande person i Nederländerna. Det måste vidare ha avtalats i an- ställningsavtalet om att belopp motsvarande bi- draget om 30 procent är inkluderad i lönen. Den anställde måste vara rekryterad utomlands eller utsänd till Nederländerna och anställd av en ne- derländsk arbetsgivare eller av en arbetsgivare som inte är etablerad där men företräds av en agent som hanterar skyldigheten att innehålla skatt på lön och förmåner.
En anställd som omfattas av expertskattereg- lerna har rätt att begära att bli betraktad som be- gränsat skattskyldig för vissa övriga inkomster, främst kapitalinkomster. Även efter ett sådant beslut är personen berättigad till de personliga avdrag m.m. som hänför sig till den skatteplik- tiga delen av löneinkomsten.
Ansökan om tillämpning av reglerna måste göras senast 4 månader efter det att anställningen påbörjats. Enligt huvudregeln gäller ett beslut om tillämpning av expertskattereglerna i 120 månader. Efter 60 månader har skatte- myndigheten emellertid rätt att begära att arbetsgivaren och den anställde visar att förut- sättningarna för tillämpning av reglerna fortfa- rande är för handen.
241
PROP. 2011/12:1
Belgien
Även Belgien har ett regelsystem som riktar sig mot utländska experter eller andra nyckelperso- ner som arbetar i Belgien. Det innebär i huvud- sak att en person som inte är belgisk medborgare och som har behållit centrum för sina ekono- miska intressen utomlands kan bli föremål för särskilda regler om denne arbetar på chefsnivå, är en specialist på hög nivå eller en forskare som är svår att rekrytera i Belgien. Arbetsgivaren måste vara ett dotterbolag eller en filial till ett utländskt bolag eller ett belgiskt bolag som utgör en del av en internationell koncern. Arbetsgivaren kan också vara ett forskningsinstitut eller ett labo- ratorium (behöver inte tillhöra en internationell koncern) eller ett centres de coordina- tion/coördinatiecentra i en internationell kon- cern.
Om de särskilda reglerna är tillämpliga inne- bär det att den anställde betraktas som begränsat skattskyldig i Belgien. Det innebär bland annat att skatteplikt endast inträder för inkomst som är relaterad till det belgiska arbetet. Inkomst som är hänförlig till dagar då den anställde vistats utanför Belgien (även på tjänsteresa) är undan- tagna från beskattning. Vidare innebär reglerna att vissa ersättningar är skattefria. Exempel på sådana ersättningar är ersättning för flyttkostna- der, skillnader i levnadskostnader, skillnader i boendekostnader, skolavgifter till internationell skola, förlust vid försäljning av hus i hemlandet, skillnader i inkomstskatt mellan Belgien och hemlandet etc.
Beslut om tillämpning av reglerna erhålls efter ansökan hos skattemyndigheten. Ansökan måste lämnas senast sex månader efter det att den an- ställde anlände till Belgien för att kunna tilläm- pas samma år. Det finns ingen bortre tidsgräns för tillämpning av reglerna så länge som förut- sättningarna fortfarande är för handen.
6.3.3Ökad förutsebarhet
Regeringens förslag: Vid tillämpningen av de s.k. expertskattereglerna ska en arbetstagare anses uppfylla villkoren om en viss kompetens m.m., om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Regeringens bedömning: Skatteverket kommer att kunna besluta om särskild beräkningsgrund för preliminär skatt innan Forskarskattenämn-
den har prövat förutsättningarna för expertskatt. Någon särskild reglering i skatteförfarandelagen behövs därför inte.
Promemorians förslag: Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian föreslås dock en ändring i skatteförfarandelagen i syfte att beslut om särskild beräkningsgrund för pre- liminär skatt ska kunna fattas innan Forskar- skattenämnden har prövat förutsättningarna för expertskatt, om arbetstagarens arbetsinkomster per månad överstiger den föreslagna lönenivån. Promemorians förslag innehåller inte någon pre- cisering av vilkets års prisbasbelopp som pröv- ningen ska avse.
Remissinstanserna: Majoriteten av de re- missinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyr- ker eller har inga synpunkter på förslaget. Skat- teverket och Arbetsgivarverket avstyrker förslaget. Skatteverket anser att man i så stor utsträckning som möjligt bör undvika regler som kräver indi- viduell prövning. Att ha såväl en beloppsregel som kvalifikationsregler är mindre lyckat. För att ytterligare förenkla expertskattereglerna och öka förutsebarheten förordar verket därför att reg- lerna om individuell prövning slopas varvid det enda avgörande kriteriet ska vara den föreslagna lönenivån. Arbetsgivarverket anser att den före- slagna lönenivån är för hög då den endast kom- mer att beröra få tjänster inom statsförvalt- ningen. Även Sveriges universitets- och högskoleförbund anser att lönenivån bör sättas lägre med hänsyn till löneläget i deras sektor. Lunds universitet anser att lönenivån bör be- stämmas till ett prisbasbelopp för personer som innehar doktorsexamen. Sveriges Redovisnings- konsulters Förbund anser att villkoren för expert- skatt ska vara uppfyllda vid en månadslön som överstiger 1,5 prisbasbelopp. Invest Sweden anser dock att föreslagen lönenivå är utmärkt. När- ingslivets Skattedelegation, i vars yttrande Före- ningen Svenskt Näringsliv och Fastighetsägarna Sverige instämmer, samt Näringslivets Regel- nämnd anser att förslaget inte beaktar behovet av att förenkla lagstiftningen för gruppen forskare. Även Forskarskattenämnden anser att det bör övervägas att skapa förenklade system även för andra grupper, och då särskilt för forskare. För- valtningsrätten i Stockholm framhåller att det bör klargöras om lönenivån ska utgå från prövnings- året eller om den ska justeras för kommande år. Även Forskarskattenämnden efterfrågar ett
242
klargörande i detta avseende. Forskarskatte- nämnden ifrågasätter om något särskilt beslut av nämnden behövs när det gäller ärenden där lö- nenivån överstiger två prisbasbelopp. Av förenk- lingsskäl bör dessa ärenden enligt nämnden kunna fattas av Skatteverket i samband med den årliga inkomsttaxeringen.
Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: De nuvarande reglerna om särskilda skat- telättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner infördes 2001 och ersatte äldre regler som bara omfattade utländska fors- kare. Syftet med de nya reglerna var att genom skattelättnader för internationellt efterfrågade personer skapa incitament för företag att för- lägga eller behålla bland annat koncernledande funktioner i Sverige. Minskade lönekostnader skulle också göra det möjligt för svenska företag att erbjuda en marknadsanpassad lön och där- med skapa förutsättningar för att konkurrera om kvalificerade personer med krav på hög lön efter skatt.
Det har emellertid ifrågasatts om reglerna fyl- ler sitt syfte. Den kritik som riktats mot regler- nas konstruktion innebär i huvudsak att de bris- ter i förutsebarhet när det gäller vad som krävs för att vissa arbetsuppgifter ska anses medföra att en person får en nyckelposition i företaget. Att så är fallet uppges bero på att varje prövning är individuell med hänsyn till individens kom- petens och dess betydelse för arbetsgivarens verksamhet. Det finns således inga objektiva rekvisit som kan läggas till grund för pröv- ningen. Eftersom utgången av en ansökan inte kan förutses kan expertskattereglerna enligt kri- tikerna inte användas i rekryteringsprocessen.
En förutsättning för att expertskattereglerna ska kunna utnyttjas och faktiskt påverka förut- sättningarna för en anställning är att parterna nå- gorlunda säkert kan veta att de är tillämpliga re- dan när förhandlingar för att tillsätta tjänsten börjar. Av villkoren i 11 kap. 22 § första stycket inkomstskattelagen följer att det är tre grupper av personer som avses.
Den första gruppen omfattar kategorin ex- perter med specialistuppgifter med en sådan in- riktning och kompetensnivå att det innebär be- tydande svårigheter att rekrytera personer på denna nivå inom landet. Den andra gruppen omfattar kategorin individer med forsknings- eller utvecklingsuppgifter på lika hög kompe- tensnivå och som är lika svåra att rekrytera. Vill- koren är i dessa grupper knutna till individens
PROP. 2011/12:1
kompetens eller de kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifterna. För att en person ska omfattas av dessa regler ska det vara en objektivt sett särskilt kompetent person inom ett område där kompetensen är mycket svårrekryterad i Sve- rige.
Den tredje gruppen avser personer som har företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför att de innehar en nyckelposition i företaget. Något krav på att det ska vara svårt att i Sverige rekrytera en person till uppgifterna uppställs inte utan det är enbart uppgifternas betydelse för företaget som är avgörande. Avse- ende dessa personer måste det således avgöras vilken betydelse en viss arbetsuppgift har för ett specifikt företag.
Av kritiken framgår att svårigheter att bedöma om skattelättnader kommer att beviljas eller inte främst uppkommer när det avser den tredje gruppen, dvs. nyckelpersoner. Skälet för detta är att det måste göras en individuell prövning av den specifika arbetsuppgiftens betydelse för företaget. Detta skapar en osäker- het om vilka krav som måste vara uppfyllda för att en person ska kvalificera för skattelättnader. Bedömningssvårigheter kan dock också uppstå för de båda andra kategorierna.
Expertskattereglerna har betydelse för Sveriges internationella konkurrenskraft. Det är därför olyckligt om reglerna brister i förutsebar- het. I likhet med vad som framförs i prome- morian gör regeringen bedömningen att dessa regler bör förenklas. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.
Enligt promemorian kan ett sätt att öka förutsebarheten vara att införa ett tillägg till nuvarande regler som är baserat på objektiva för- hållanden och inte innehåller sådana sköns- mässiga bedömningar som i dag ska göras av Forskarskattenämnden. Ett sådant tillägg kan vara att alla personer som har en lön över en viss nivå alltid ska anses uppfylla de krav på kompetens som ställs upp för att expertskatt ska beviljas. En liknande metod används till viss del även i Finland och Danmark.
I promemorian föreslås att ett sådant tillägg görs till nuvarande regler. Regeringen delar denna bedömning. Det innebär att en arbets- tagare som har en lön som överstiger en bestämd nivå alltid ska ges skattelättnaden utan att någon prövning av arbetstagarens kvalifikationer görs. Som framhålls i promemorian bör förslaget omfatta samtliga arbetstagare, dvs. oavsett vilken
243
PROP. 2011/12:1
kompetens eller andra egenskaper de i övrigt besitter eller vilken associationsform arbets- givaren har. Det medför att såväl experter, forskare som andra nyckelpersoner kommer att omfattas av förslaget, men även att andra kate- gorier arbetstagare kan komma att uppfylla kra- ven och således erhålla föreslagen skattelättnad. Därmed införs ett objektivt rekvisit som är lätt att konstatera i samband med att anställnings- avtal infordras. Rekvisitet är också lätt att tolka för den anställde och arbetsgivaren i samband med att villkoren förhandlas. Det blir således lättare att avgöra om skattelättnader kan erhållas. Avgränsningen av vem som ska anses uppfylla kompetenskraven blir tydligare och därmed mer förutsebar, vilket kommer att underlätta tillämpningen av reglerna.
För den som inte når upp till den aktuella lönenivån finns det möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt de i dag gällande reglerna. Skatteverket förordar att denna möjlighet till individuell prövning slopas. Det enda avgörande kriteriet bör, enligt verket, vara den föreslagna lönenivån. I dag uppgår den genomsnittliga årslönen för de personer som omfattas av expertskatten till närmare 1 miljon kronor. Spridningen i lönenivå är dock mycket stor. Om den individuella prövningen slopas skulle således vissa kategorier riskera att falla utanför reglernas tillämpningsområde. Samtidigt besitter dessa personer kvalifikationer med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå som, med hänsyn till lagstiftningens syfte, bör omfattas av reglerna. Regeringen delar därför den bedöm- ning som görs i promemorian, att det är angeläget att möjligheten att kvalificera sig för expertskatt enligt de i dag gällande reglerna bör finnas kvar för den som inte når upp till den aktuella lönenivån.
När det gäller den lönenivå vid vilken en arbetstagare ska anses uppfylla villkoren om en viss kompetens delar regeringen promemorians bedömning att denna inte bör sättas för lågt. I dag omfattas ca 1 000 personer av expertskatten. Som anges ovan uppgår den genomsnittliga årslönen för dessa till närmare 1 miljon kronor. Medianlönen kan dock vara lägre. Av dessa är en del forskare som sannolikt har en betydligt lägre genomsnittlig årslön. Promemorians förslag innebär att lönenivån fastställs till två prisbas- belopp per månad, vilket under 2011 motsvarar 85 600 kronor. En sådan månadsersättning
motsvarar en årslön på 1 027 200 kronor, vilken ligger strax över den genomsnittliga årslönen.
Arbetsgivarverket, Sveriges universitets- och högskoleförbund och Sveriges Redovisning- skonsulters Förbund anser att föreslagen lönenivå är för hög. Vid bedömningen av vilken lönenivå som är lämplig måste emellertid hänsyn tas till flera faktorer, t.ex. undanträngningseffekter på arbetsmarknaden och konkurrenssnedvrid- ningar. En jämförelse kan också göras med Danmark där det krävs en månadslön om 69 300 danska kronor (ca 84 000 kronor) för att skattelättnad ska ges. Mot bakgrund av dessa hänsynstaganden delar regeringen prome- morians bedömning att två prisbasbelopp utgör en lämplig nivå. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.
Några remissinstanser, däribland Näringslivets Skattedelegation och Föreningen Svenskt Näringsliv, anser att förslaget inte beaktar behovet av förenkling för forskare. Lunds universitet anser att lönenivån bör bestämmas till ett prisbasbelopp för personer som har doktorsexamen. Nuvarande regler, som innebär att en person kan kvalificera sig för skattelättnad om denne innehar en viss kompetens m.m., kommer dock fortsätta att gälla. Det innebär att exempelvis forskare med inkomster som är lägre än två prisbasbelopp kan medges skattelättnad även framöver. Regeringen anser inte att lönenivån bör sättas lägre för arbetstagare inom en eller flera sektorer.
Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att det bör klargöras om beloppsgränsen ska utgå från prövningsåret eller om den ska justeras för kommande år. Även Forskarskattenämnden efterfrågar ett sådant klargörande. Regeringens anser att det bör vara det prisbasbelopp som gäller för det år arbetet påbörjas i Sverige som avgör huruvida den aktuella lönenivån uppnås. Lagtexten bör därför justeras i enlighet härmed.
I promemorian föreslås att den förbättrade förutsebarheten bör kompletteras med en möj- lighet för arbetstagaren att ansöka om särskild beräkningsgrund för beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning), så att rätt preliminärskatt ska kunna dras vid utbetalningen av lönen trots att Forskarskattenämnden ännu inte hunnit meddela beslut. Enligt 55 kap. 9 § den nya skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild beräkningsgrund (jämkning) om det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens
244
med den beräknade slutliga skatten. Härav följer, enligt regeringens bedömning, att om en skattskyldig kan förväntas uppfylla rekvisiten för expertskatt så kan Skatteverket, redan med denna regel, besluta om särskild beräknings- grund för preliminär skatt och detta oavsett om Forskarskattenämnden inte fattat beslut om expertskatt vid tiden för verkets beslut. Den i promemorian föreslagna regleringen i detta avseende bedöms därför inte behövas.
Forskarskattenämnden har ifrågasatt om det inte är tillräckligt att dessa beslut fattas av Skatteverket i samband med den årliga taxeringen. Regeringen anser emellertid att en sådan ordning inte är lämplig då det skulle innebära en avsevärd fördröjning av beslutet för såväl arbetstagare som arbetsgivare samt att beslutsfattandet om expertskatt skulle delas upp på två olika myndigheter.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.
6.3.4Förfarandet
Regeringens förslag: Forskarskattenämndens ordförande och vice ordförande ges behörighet att själva, var och en för sig, besluta i ärenden som gäller utländska arbetstagare och som har en ersättning för arbetet i Sverige som per månad överstiger två prisbasbelopp.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Promemorians förslag innebär att endast Forskarskattenämndens ordförande skulle ges möjlighet att själv besluta i ifrågavarande ärenden.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Statskontoret anser dock att det är olämpligt med en sådan beslutsrätt i fråga om expertskatt.
Forskarskattenämnden anser att även vice ordföranden bör ha behörighet att själv besluta i ifrågavarande ärenden.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att utländska arbetstagare alltid ska kvalificera för tillämpning av expertskattereglerna, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per
PROP. 2011/12:1
månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas, innebär att det, utöver det befintliga regelverket, införs ytterligare en möjlighet att kvalificera sig för expertskatt.
I promemorian föreslås att Forskarskattenämndens ordförande ges be- hörighet att själv besluta i dessa ärenden. Statskontoret anser dock att det är olämpligt att beslut om expertskatt är personberoende. Som anförs i promemorian kvalificerar sig denna grupp av arbetstagare för skattelättnaden på objektivt lätt identifierbara grunder. Det finns inget egentligt utrymme för skönsmässiga bedömningar. För handläggningen av dessa ärenden finns därför, enligt promemorians bedömning, inte samma behov av Forskarskatte- nämndens samlade kompetens för bedömning av arbetstagarens kvalifikationer och arbets- uppgifternas art m.m. Att beslutsfattande i enklare form görs av en person är inte heller något ovanligt. I likhet med vad som framförs i promemorian gör regeringen bedömningen att det föreligger skäl för att beslut i dessa ärenden ska kunna fattas genom ett förenklat förfarande.
Forskarskattenämnden anser att även vice ord- förande ska ges behörighet att ensam besluta i dessa ärenden. Regeringen delar denna bedöm- ning. För att underlätta behandlingen och minska handläggningstiden för dessa ärenden, föreslås således att beslutet i nämnden ska kunna tas av ordföranden eller vice ordföranden ensam. Därmed behöver handläggningen av ärendet inte invänta sammanträdesdag för nämnden och förfarandet inom nämnden kan förenklas.
Lagförslag
Förslaget medför en ändring i 4 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Lag- förslag i ärendet finns i avsnitt 3.16.
6.3.5Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om förenklad expertskatt träder i kraft den 1 januari 2012. I fråga om 11 kap. 22 § inkomstskattelagen gäller dock äldre bestämmelser fortfarande för arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet.
245
PROP. 2011/12:1
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas på anställningar som har påbörjats före ikraftträdandet.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.
Forskarskattenämnden framhåller att en anställning inte behöver påbörjas samma dag som arbetstagaren börjar arbetet i Sverige.
Ekonomistyrningsverket (ESV) och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) anser att förslaget kan medföra inlåsningseffekter under 2011 då arbetsgivare och arbetstagare väntar med att påbörja ett anställningsför- hållande.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som föreslås i promemorian anser regeringen att de nya bestämmelserna om förenklad expertskatt bör träda i kraft den 1 januari 2012. I promemorian föreslås dock att äldre bestämmelser ska gälla för anställningar som påbörjats före ikraftträdandet. Som Forskarskattenämnden framhållit kan emellertid en anställning ha påbörjats före den dag arbetstagaren inleder arbetet i Sverige. Regeringen anser därför att den i promemorian föreslagna övergångsbestämmelsen bör justeras till att avse arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet.
ESV och IFAU anser att förslaget kan medföra inlåsningseffekter under 2011. Förslaget om förenklade expertskatteregler innebär att det från och med den 1 januari 2012 införs ytterligare en möjlighet att ses som en sådan nyckelperson som är kvalificerad för att få expertskatt. Som ESV och IFAU anför kan det i och för sig medföra att arbetsgivare och arbets- tagare väntar med att påbörja ett anställnings- förhållande till efter årsskiftet. Eftersom fråga är om ett tillägg till befintliga regler torde emellertid detta främst gälla fall där det råder tveksamhet om expertskatt skulle ges enligt nuvarande bestämmelser. Den fördröjning av anställningsförfarandet som kan uppkomma torde därför, enligt regeringens bedömning, endast få små konsekvenser i de flesta fall. Regeringen anser därför att risken för eventuella inlåsningseffekter är tämligen begränsad och att de nya bestämmelserna således inte bör ges retroaktiv effekt.
6.3.6Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
I dag omfattas ca 1 000 personer av expert- skatten. Sammantaget undantas 240 miljoner kronor från inkomstbeskattning. Den totala lönesumman uppgår således till 960 miljoner kronor. Expertskatten medför därmed ett bortfall av arbetsgivaravgifter på ca 75 miljoner kronor och av inkomstskatt på ca 135 miljoner kronor. Sammanlagt ger detta en offentligfinan- siell kostnad på ca 210 miljoner kronor.
På grund av bristande data är det svårt att uppskatta hur många personer som skulle omfattas av föreslagen förenkling av expert- skattereglerna. Därmed är det också svårt att
beräkna |
den |
offentligfinansiella |
kostnaden. |
|||
Antalet |
nyckelpersoner |
uppskattas |
öka |
med |
||
2 250 |
personer. Om |
medellönen |
för |
de |
||
tillkommande |
nyckelpersonerna |
antas |
vara |
1,1 miljoner kronor per år (strax över den föreslagna beloppsgränsen) ökar lönesumman med 2,5 miljarder kronor. Av dessa undantas 25 procent från beskattning. Intäktsbortfallet från arbetsgivaravgifter blir ca 195 miljoner kronor och från inkomstskatt ca 355 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en offentlig- finansiell kostnad år 2012 på ca 550 miljoner kronor.
Effekter för myndigheter
För Skatteverket innebär förslaget att ett antal rättelser av skatteavdrag kan undvikas. Å andra sidan kan en mindre ökning av särskild skattebe- räkning förutses. Sammantaget torde påverkan på Skatteverkets administration vara försumbar. Eftersom förfarandereglerna inte ändras annat än genom att förfarandet med avseende på nyckel- personer förenklas, påverkas Forskarskatte- nämndens arbete endast i förenklande riktning. Den ökning av antalet ansökningar som kan förväntas ske, kompenseras av att handlägg- ningen av detta slag av ansökningar kan ske snabbare än i dag genom att beslut kan fatts av ordföranden eller vice ordföranden ensam.
Den ökade förutsebarheten bedöms få till resultat att antalet överklaganden till allmän förvaltningsdomstol minskar. Med hänsyn till det begränsade antalet överklaganden bedöms denna minskning påverka berörda förvaltnings- domstolars arbetsbörda och resurser endast marginellt.
246
Effekter för företag
Förslaget innebär att förutsebarheten med avseende på beskattningen av utländska nyckelpersoner ökar. Det innebär också att för- handlingar i samband med anställning av en sådan utländsk nyckelperson kan företas på ett säkrare underlag. Båda dessa omständigheter innebär en förenkling för arbetsgivaren och gäller oavsett om arbetsgivaren är ett mindre, medelstort eller större företag.
6.4Höjd beloppsgräns för avdrag för resor
6.4.1Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet utarbetades under augusti 2011 en promemoria innehållande bland annat förslag om höjd beloppsgräns för avdrag för resor.
En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 5, avsnitt 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 5, avsnitt 2.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/3575).
Lagrådet
Förslaget om höjd beloppsgräns för avdrag för resor är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
6.4.2Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- platsen får dras av höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor.
Den nya beloppsgränsen gäller från och med den 1 januari 2012.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
PROP. 2011/12:1
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen ska göras om arbets- och utbildningsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att denne behöver använda något transportmedel. Avdrag för utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresor) ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Rätten till avdrag för utgifter för nämnda resor är begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 9 000 kronor.
Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för resor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Dessutom innebär belopps- gränsen stora förenklings- och administrativa vinster.
Beloppsgränsen är emellertid inte indexerad. Detta innebär att den med jämna mellanrum behöver justeras för att inte urholkas. Under ett antal år har den nuvarande beloppsgränsen varit oförändrad samtidigt som reseutgifterna i Stockholm nu stiger för dem som reser med Storstockholms lokaltrafik.
Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med vad som föreslås i promemorian, att beloppsgränsen bör höjas till 10 000 kronor.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.
Lagförslag
Förslaget föranleder en ändring i 12 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.
6.4.3Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Förslaget att höja beloppsgränsen från 9 000 kronor till 10 000 kronor över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- platsen får dras av beräknas leda till ökade skatteintäkter för kommuner och landsting samt för staten då det leder till en ökning av den
247
PROP. 2011/12:1
beskattningsbara förvärvsinkomsten. En höjd beloppsgräns beräknas förstärka de offentliga finanserna med ca 340 miljoner kronor årligen från och med 2012.
Effekter för myndigheter och företag
Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmänna förvaltnings- domstolarna.
Förslaget bedöms inte heller medföra några konsekvenser för företagen.
Effekter för miljön
Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen från 9 000 till 10 000 kronor gäller både för resor med kollektivtrafik och med bil. Höjningen innebär därför, för de som i dag gör avdrag för resor, ingen betydande förändring i relativpriset mellan färdsätten. Således bedöms höjningen av beloppsgränsen inte påverka valet av färdsätt. Om beloppsgränsen inte höjs kommer pris- ökningar på resor emellertid att innebära att fler personer kommer att hamna över belopps- gränsen. Möjlighet till reseavdrag skulle sänka utgifterna för arbetsresor med kollektivtrafik. Om hela den, i detta fall, uteblivna höjningen utnyttjas motsvarar detta en sänkning av års- kostnaden med aktuell marginalskatt multiplicerad med 1 000 kronor. Även om detta leder till en förändring av relativpriset, bedöms denna inte vara tillräckligt stor för att påverka valet av färdsätt i någon större utsträckning. Förslaget att höja beloppsgränsen bedöms därför inte få några konsekvenser för miljön.
248
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
6.5Förändrade nivåer för socialavgifter
Regeringens förslag: Föräldraförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna höjs till 2,60 procent. Arbetsskadeavgiften i arbets- givaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent av avgiftsunderlaget. Detta föranleder en sänkning av den allmänna löne- avgiften till 9,21 procent. De nya nivåerna gäller från och med den 1 januari 2012.
Skälen för regeringens förslag: Social- avgifterna tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt ca 1 453 miljarder kronor 2012.
Föräldraförsäkringsavgiften är en av de sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Föräldraförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För 2012 beräknas de utgifter som föräldraförsäkringsavgiften ska täcka, uppgå till ca 36 miljarder kronor. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att föräldraförsäkrings- avgiften i arbetsgivaravgifterna och i egena- vgifterna höjs till 2,60 procent av avgiftsun- derlaget.
Prognoserna för utgifterna för arbetsskade- livränta för 2012 visar att arbetsskadeavgiften bör sänkas för att de prognostiserade utgifterna ska motsvara de beräknade intäkterna från avgiften. Därför föreslår regeringen att arbets- skadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent.
Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat av- giftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 9,21 procent. Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket.
PROP. 2011/12:1
I tabellerna 6.1 och 6.2 redovisas arbetsgivar- avgifter och egenavgifter före och efter dessa förändringar.
De nya avgiftsnivåerna träder i kraft den 1 januari 2012.
Tabell 6.1 Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag
Procent
Arbetsgivaravgifter |
2011 |
2012 |
Sjukförsäkringsavgift |
5,02 |
5,02 |
Föräldraförsäkringsavgift |
2,20 |
2,60 |
|
|
|
Ålderspensionsavgift |
10,21 |
10,21 |
|
|
|
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 |
1,17 |
Arbetsmarknadsavgift |
2,91 |
2,91 |
|
|
|
Arbetsskadeavgift |
0,68 |
0,30 |
|
|
|
S:a socialavgifter |
22,19 |
22,21 |
Allmän löneavgift |
9,23 |
9,21 |
S:a socialavgifter och allmän löneavgift |
31,42 |
31,42 |
Källa: Egna beräkningar.
Tabell 6.2 Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag
Procent
Egenavgifter |
2011 |
2012 |
Sjukförsäkringsavgift |
5,11 |
5,11 |
|
|
|
Föräldraförsäkringsavgift |
2,20 |
2,60 |
Ålderspensionsavgift |
10,21 |
10,21 |
|
|
|
Efterlevandepensionsavgift |
1,17 |
1,17 |
|
|
|
Arbetsmarknadsavgift |
0,37 |
0,37 |
Arbetsskadeavgift |
0,68 |
0,30 |
|
|
|
S:a socialavgifter |
19,74 |
19,76 |
|
|
|
Allmän löneavgift |
9,23 |
9,21 |
S:a socialavgifter och allmän löneavgift |
28,97 |
28,97 |
Källa: Egna beräkningar.
Lagrådet
Lagförslagen är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.13 och 3.17.
249
PROP. 2011/12:1
6.6Justering av procentsats för förskott av egenavgifter
6.6.1Ärendet och dess beredning
Pensionsmyndigheten inkom den 23 december 2010 med en hemställan om en ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Till hemställan bifogades en promemoria. Promemo- rians författningsförslag finns i bilaga 6, avsnitt 1.
Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna återfinns i bilaga 6, avsnitt 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/255).
Lagrådet
Förslaget om justering av procentsats för för- skott av egenavgifter är enligt regeringens be- dömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrå- dets hörande skulle sakna betydelse.
6.6.2Bakgrund
Socialavgifter i form av egenavgifter fastställs först vid den avgiftsskyldiges taxering. Detta innebär att fördelningen av bland annat ålders- pensionsavgiften sker med fördröjning, vilket får till följd att pensionssystemet
När Försäkringskassan får besked om vilka belopp som ska bokföras för övriga egenavgifter får Försäkringskassan också besked om hur stora egenavgifter för året som avser ålderspension. Mellanskillnaden mellan förskottsbeloppet och slutligt belopp för ålderspensionsavgiften (re- gleringsbeloppet) bokförs i samband med att öv- riga egenavgifter bokförs.
Pensionsmyndigheten föreslår i sin promemo- ria att den procentsats utifrån vilken förskottet beräknas höjs från 8,6 till 10,3 procent.
6.6.3Procentsatsen höjs
Regeringens förslag: Den procentsats utifrån vil- ken det förskott av egenavgifterna beräknas som Försäkringskassan får tillgodoföra sig enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter höjs från 8,6 procent till 10,3 procent.
Den nya procentsatsen gäller från och med den 1 januari 2012.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissin- stanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Av Pensions- myndighetens promemoria framgår att den pro- centsats utifrån vilken förskottsbeloppet, enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialav- gifter, beräknas under ett antal år varit för låg i förhållande till det belopp som slutligen fast- ställts (se tabell 6.3). Att förskottsbeloppet är för lågt får till följd att pensionssystemet går miste om avkastning på det belopp som överförs med fördröjning.
250
PROP. 2011/12:1
Tabell 6.3 Egenavgifter för ålderspension
Miljoner kronor och procent
|
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
Preliminär |
2 115 |
2 609 |
2 495 |
2 618 |
2 730 |
3 036 |
3 290 |
3 655 |
avgift |
|
|
|
|
|
|
|
|
Reglerings- |
682 |
256 |
493 |
535 |
733 |
738 |
809 |
676 |
belopp |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
2 797 |
2 865 |
2 988 |
3 153 |
3 463 |
3 774 |
4 099 |
4 331 |
Omräknad |
11,37 |
9,44 |
10,30 |
10,36 |
10,91 |
10,69 |
10,71 |
10,19 |
procentsats |
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
En höjning av den procentsats som förskotts- beloppet beräknas utifrån till 10,3 procent, som Pensionsmyndigheten föreslår, skulle innebära att regleringsbeloppet blir lägre och det belopp som fördelas till pensionsspararna med ett års fördröjning minimeras. Procent- satsen om 10,3 procent är något lägre än genomsnittet för de senaste åren (se tabell 6.3). Denna procentsats bedöms som väl avvägd.
Regeringen delar således Pensionsmyndig- hetens bedömning att den procentsats utifrån vilken förskottsbeloppet i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter beräknas bör höjas från 8,6 till 10,3 procent.
Lagförslag
Förslaget föranleder en ändring i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.18.
6.6.4Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter för ålderspension fördelas mellan
miljoner kronor), vilket innebär att staten går miste om ränta på detta belopp. Den offentligfinansiella kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor.
Effekter för myndigheter och företag
Förslaget bedöms inte få några effekter för vare sig Skatteverket, de allmänna förvalt- ningsdomstolarna eller företag.
251
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
6.7Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutveckling (indexering)
Regeringens bedömning: Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen bör räknas om motsvarande förändringar i konsumentprisindex under perioden juni
Skälen för regeringens bedömning:
Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 har det skett en årlig indexomräkning av såväl koldioxid- och energi- skattesatserna på bränslen som energiskatte- satserna på el. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast i november, ska regeringen med stöd av en bestämmelse i LSE i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.
Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar i LSE av koldioxid- och energiskatte- satserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs då inte att den årliga indexomräkningen av skattesatser, för de år då sådana förändringar genomförs, borde göras av regeringen genom en förordning. I stället togs hänsyn till prognostiserade förändringar i konsumentpris- index redan i samband med att koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE.
Några ändrade skattesatser på bränslen som ska träda i kraft 2012, 2014 och 2016 har däremot inte beslutats i LSE. Detsamma gäller energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. För dessa år sker alltså indexomräkning av skattebeloppen genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året
PROP. 2011/12:1
innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräk- ningen är de skattesatser på bränslen och el som anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller att fastställa energiskatten på el för 2012, att omräkningen avseende 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt under 2010.
För bränslen gäller att de nya skattesatserna för 2012 ska baseras på den faktiska för- ändringen i konsumentprisindex mellan juni 2010 och juni 2011. Omräkningen avseende 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gäller under 2011. Index har under perioden ökat med 2,74 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om energi- priserna i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt till- kommer inte den effekten.
För 2012 bör indexhöjningen medföra att skatten på bensin höjs med 15 öre per liter (18,75 öre inklusive mervärdesskatt).
För energiskattesatserna på el sker beräkningen av 2012 års skattesatser utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex under perioden juni
Jämfört med 2011 års energiskattesatser på el medför indexomräkningen att skattesatserna på el för 2012 bör höjas för hushåll och service- näringen med 0,7 öre per kWh (0,875 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,5 öre per kWh (0,625 öre inklusive mervärdesskatt) i norra Sverige. Den skattesats på el som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör inte ändras på grund av avrundningsregler.
Skattesatsförändringarna för el och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 6.4.
253
PROP. 2011/12:1
Tabell 6.4 Ändringar av skattesatserna på el och vissa bränslen för 2012 jämfört med 2011, inklusive mer- värdesskatt
Öre/kWh, öre/liter och kr/m3
Energislag |
Energi- |
Koldioxid- |
Mervärdes- |
Summa |
|
skatt |
skatt |
skatt |
|
El, södra |
0,7 |
|
0,175 |
0,875 |
Sverige, |
|
|
|
|
öre/kWh |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
El, norra |
0,5 |
|
0,125 |
0,625 |
Sverige, |
|
|
|
|
öre/kWh |
|
|
|
|
Bensin, |
8 |
7 |
3,75 |
18,75 |
miljöklass 1, |
|
|
|
|
öre/liter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Diesel, |
4,2 |
8,3 |
3,125 |
15,625 |
miljöklass 1, |
|
|
|
|
öre/liter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eldnings- |
22 |
83 |
26,25 |
131,25 |
olja, kr/m3 |
|
|
|
|
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
6.8Övriga frågor på energi- och miljöskatteområdet
6.8.1Energiskatt på el i norra Sverige
Regeringens bedömning: Den lägre energiskatte- satsen på el, som gäller för förbrukning i hus- hålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör kvarstå i nuvarande form.
Skälen för regeringens bedömning: Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 18,7 öre per kWh jämfört med 28,3 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal,
Gemenskapsrätten på området, det s.k. energiskattedirektivet120, tillåter skattedifferen- tieringar på vissa grunder. Någon grund för en regional differentiering finns dock inte. Rådet har emellertid godkänt den nuvarande regionalt baserade differentieringen av energiskatten på el genom ett särskilt undantag med stöd av artikel 19 i energiskattedirektivet. Godkännandet är dock tidsbegränsat till och med utgången av 2011. En ny ansökan om undantag skickades därför till Europeiska kommissionen i juni 2011.
Servicesektorns företag i de norra delarna av landet betalar en lägre energiskatt på el än motsvarande företag i övriga delarna av landet. Den lägre energiskattesatsen utgör statligt stöd enligt
Indelningen av Sverige i nya elprisområden den 1 november 2011 kan leda till regionala variationer i elpriset. Regeringen avser därför att följa upp effekterna av de nya elprisområdena under de kommande åren.
6.8.2Beskattning av biodrivmedel
Regeringens bedömning: För att stimulera till en ökad användning av biodrivmedel bör skatte- befrielse för låginblandning även fortsättningsvis gälla upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp till och med
120 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).
121 Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget, (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3, Celex 32008R0800).
254
5 volymprocent biodrivmedel i diesel. Denna skattebefrielse bör åstadkommas på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut som bör gälla från med den 1 januari 2012.
Fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör även ges genom dispensbeslut för E85 och andra höginblandade biodrivmedel och för biodrivmedel helt utan fossilt innehåll.
Skälen för regeringens bedömning: E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt biodriv- medel helt utan fossilt innehåll är för närvarande befriade från koldioxid- och energiskatt. För låginblandning befrias upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i diesel från koldioxid- och energiskatt. Skatte- befrielsen för andra biodrivmedel än biogas åstadkoms genom dispensbeslut av regeringen. Europeiska kommissionen har godkänt den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. Samtliga nu gällande dispenser löper ut den 31 december 2011.
För att även fortsättningsvis stimulera till en ökad användning av biodrivmedel avser regeringen att ge skattebefrielser på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut. För låginblandning över 6,5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. etanol i bensin, och 5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. FAME (Fatty Acid Methyl Ester) i diesel, men inom ramen för vad som är möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt Drivmedelslagen (2011:319), innebär gällande regler enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi att koldioxid- och energiskatt tas ut för dessa biodrivmedel med belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle.
6.8.3Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift
Regeringens bedömning: Vägavgift bör återbetalas med ett belopp motsvarande den del av avgiften som motsvarar antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. Återbetalning bör kunna ske även för avgift som betalats för månad eller vecka till skillnad mot nuvarande begränsning till årlig avgift.
PROP. 2011/12:1
Skälen för regeringens bedömning: I 17 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon har en möjlighet till återbetalning av vägavgift införts för fordonsägare som inte avser att bruka sitt fordon under tid för vilken vägavgift har betalats eller för det fall ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift ska tas ut med annat belopp. Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats. Det har vid olika tillfällen framförts kritik mot att en återbetalning begränsad till hela återstående månader missgynnar dem som betalar vägavgift för en period om ett år. Som skäl anges främst att det innebär att avgift betalas för tid då fordonet inte får användas. För att undvika ett avgiftsuttag för tid som fordonet inte får användas, bör den del av avgiften som kan återbetalas utvidgas till att omfatta belopp motsvarande den del av avgiften som belöper på antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. En utvidgning av möjligheten till återbetalning till att omfatta återstående dagar måste även gälla de utländska lastbilar som betalat vägavgiften i Sverige. Skälet är främst att det annars kan ses som diskriminering av transporter med utländska lastbilar. Eftersom lastbilar registrerade i andra länder kan betala avgift för kortare perioder bör möjligheten till återbetalning utvidgas till att också omfatta avgifter som betalats för månad eller vecka.
Åtgärderna om ändrade regler för åter- betalning av vägavgift beräknas minska skatte- intäkterna med 2 miljoner kronor 2012 (halvår) och därefter med 4 miljoner kronor per år.
En promemoria avseende åtgärderna har remitterats den 31 augusti 2011. Regeringen avser att under hösten återkomma till riksdagen med ett förslag.
255
Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor
6.9Tobaksskatt
6.9.1Ärendet och dess beredning
För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland annat förslag om höjd skatt på tobak. Promemorians lagförslag i ovan angivna delar finns i bilaga 4, avsnitt 2. Förslagen har remiss- behandlats. En förteckning över remissin- stanserna finns i bilaga 4, avsnitt 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).
Lagrådet
Lagförslagen är enligt regeringens mening av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
6.9.2Gällande rätt
Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobak är reglerade i tre direktiv.122
Skatt ska enligt direktiven betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. Direktiven reglerar skattestrukturer, minimi- skattesatser och definitioner av de skattepliktiga tobaksprodukterna. Snus och tuggtobak om- fattas inte av direktiven.
Bestämmelserna i tobaksskattedirektiven är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, och
122 Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter, rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter och rådets direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror. Direktiven ändrades senast genom rådets direktiv 2010/12/EU av den 16 februari 2010 om ändring av direktiven 92/79/EEG, 92/80/EEG och 95/59/EG när det gäller strukturer och skattesatser i fråga om punktbeskattning av tobaksvaror samt av direktiv 2008/118/EG.
PROP. 2011/12:1
förordningen (2010:177) om tobaksskatt. I LTS finns även bestämmelser om beskattning av snus och tuggtobak.
Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av dels styckeskatt, dels värderelaterad skatt. Styckeskatten uppgår för närvarande till 1,27 kronor per cigarett. Den värderelaterade delen av skatten utgör 1 procent av detalj- handelspriset.
Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1,12 kronor per styck. Övrig tobak beskattas per kilogram enligt följande. Skatt på röktobak tas ut med 1 560 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 336 kronor per kilogram och skatt på tuggtobak tas ut med 402 kronor per kilogram.
Skatten på tobak är enligt 42 § LTS föremål för omräkning utifrån konsumentprisindex (KPI) från och med kalenderåret 2012. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jäm- förelsetal, uttryckt i procent, som anger för- hållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2010. När det gäller skatt på cigaretter avser omräkningen endast styckeskatten.
6.9.3Höjd skatt på tobak
Regeringens förslag: Styckeskatten på cigaretter höjs från 1,27 kronor till 1,40 kronor. Skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,12 kronor till 1,24 kronor per styck. Skatten på röktobak höjs från 1 560 kronor till 1 718 kronor per kilogram. Skatten på snus höjs från 336 kronor till 382 kronor per kilogram och skatten på tugg- tobak från 402 kronor till 444 kronor per kilo- gram. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland eller med anledning av punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Statens folkhälsoinstitut och En Rökfri Generation tillstyrker en höjning av tobaksskatten på cigaretter, snus och övriga tobaksprodukter. Yrkesföreningar mot tobak anför att starka folkhälsoskäl talar för regelbundna och avsevärda höjningar av skatten på tobak samt att det bör finnas utrymme för
257
PROP. 2011/12:1
större skattehöjningar än de som föreslås.
Skatteverket och Tullverket har inga synpunkter på förslaget. Tullverket anför dock att det enligt erfarenheter finns ett samband mellan en höjning av skatten på tobak och en ökning av såväl den legala som den illegala införseln av sådana varor. Enligt Tullverket förs det i dag in stora mängder snus av Ålandsresenärer och det är enligt Tullverkets uppfattning mycket som talar för att en stor del av denna införsel är avsedd för den kommersiella marknaden. En framtida skattehöjning kan förväntas leda till en ökad införsel av snus och andra tobaksvaror. Tullverket anför vidare att ett ökat varuflöde och ökad illegal införsel påverkar förutsättningarna för att bedriva verksamheten. British American Tobacco Sweden AB (BAT) motsätter sig inte skattehöjningar men vill understryka de risker som en tobaksskattehöjning medför vad gäller illegal handel. Ett sätt att begränsa problemen med illegal handel är att genomföra flera små skattehöjningar i stället för en stor. BAT föreslår skattehöjningen fördelas jämt på de kommande tre åren. Philip Morris AB stödjer skäliga skatter som en del av regeringens strategi för att uppnå både intäkts- och folkhälsomål. Philip Morris AB anser dock att det finns en stor risk att en plötslig ökning av skatten på tobak leder till oavsiktliga negativa konsekvenser och föreslår därför en ökning fördelad över två år. För att minska riskerna med ökad illegal handel föreslår
Svenska Tobaksleverantörsföreningen (STL) att regeringen ska fördela den föreslagna skattehöjningen på de tre kommande åren. STL framhåller även att alla tobaksprodukter bör behandlas och beskattas lika. JTI Sweden AB anser att skattehöjningen för tobak bör spridas över en fyraårsperiod. Även Svensk Handel föreslår att cigarettskatten sprids jämt under mandatperioden snarare än implementeras i ett slag. Svensk Servicehandel & Fast Food framför att så höga skattehöjningar som nu föreslås inte kommer att leda till minskad konsumtion utan snarare göra den olagliga tobaken mer tillgänglig.
Skattebetalarnas Förening ifrågasätter höjningarna på tobak överlag. Lands- organisationen (LO) anför att man i sak inte är emot att skatten på tobak höjs om det genom- förs samtidigt med ytterligare sociala instanser för att minska beroendet av tobak. LO anför vidare att när förslaget endast presenterar skatte- höjningar avvisas detta.
Skälen för regeringens förslag: Skatten på tobak ska omräknas med KPI från och med den 1 januari 2012. Syftet är att fortsättningsvis realvärdesäkra skattesatserna. De nya skatte- satserna, som ska gälla under 2012, baseras på förändringen i KPI mellan juni månad 2010 och juni månad 2011. Detta förslag om höjd skatt på tobak bör därför även beakta justeringen i skattesatserna för tobak till följd av förändringen i KPI som i annat fall skulle ha skett den 1 januari 2012.
Förändringen i KPI för perioden juni 2010– juni 2011 uppgår till 2,74 procent. För 2012 medför omräkningen med KPI att styckeskatten på cigaretter höjs med 3 öre, skatten på snus höjs med 9 kronor per kilogram, skatten på cigarrer och cigariller höjs med 3 öre per styck, skatten på röktobak höjs med 43 kronor per kilogram och skatten på tuggtobak höjs med 11 kronor per kg.
Ett övergripande mål för samhället är att främja folkhälsan. Det råder stor enighet om att den totala tobakskonsumtionen minskar när priset ökar. Höjd skatt på tobak påverkar därmed konsumtionen av tobak och utgör därför ett led i regeringens arbete för främjandet av förbättrad folkhälsa. Enligt statistik från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) har den totala konsumtionen av cigaretter minskat sedan 2003 fram till 2010 med omkring 26 procent. En förklaring till minsk- ningen kan vara den höjning av cigarettpriserna med omkring 30 procent som skett under denna period. Därutöver kan faktorer som förbud mot rökning på restauranger och caféer tillsammans med den förstärkta allmänna debatten om cigaretternas negativa påverkan på hälsan ha bidragit.
Vid förändringar i skatten på tobak måste dock hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. konsumtionen av de tobaksvaror som förs in i Sverige från utlandet, vilket också anförts av ett antal remissinstanser. Stora förändringar i skatten riskerar att öka den oregistrerade konsumtionen oväntat mycket.
Statistiken över den oregistrerade konsum- tionen tas fram av SoRAD via enkätunder- sökningar, men även av Tullverket och Handelns utredningsinstitut (HUI). SoRAD:s statistik mäter svenskars oregistrerade konsumtion. HUI:s statistik mäter förutom svenskars
258
oregistrerade konsumtion även utländska besökares konsumtion i Sverige av medtagna cigaretter. Tullverket publicerar statistik om antalet beslag av obeskattade cigaretter som förts in från länder utanför EU, dvs. smugglade cigaretter. Enligt SoRAD:s statistik för 2010 konsumerades totalt, både registrerad och oregistrerad konsumtion, omkring 6,7 miljarder cigaretter i Sverige. Av dessa utgjorde 93 procent
registrerad |
konsumtion |
och |
7 procent |
oregistrerad |
konsumtion. |
|
Oregistrerad |
konsumtion av cigaretter som andel av total konsumtion av cigaretter har fluktuerat i liten omfattning under senare år och inga tydliga trender går att utläsa i konsumtionssamman- sättningen. Växelkursens variation skulle dock kunna påverka mängden resandeinförda cigaretter. Enligt SoRAD utgjorde dock andelen resandeinförda cigaretter endast ca 4 procent av den totala konsumtionen år 2010. Mot bakgrund av att andelen resandeinförda cigaretter år 2010 utgjorde en relativt liten andel av total- konsumtionen bör växelkursens variation inte påverka den totala konsumtionen i någon större utsträckning.
Tullverket har observerat att en stor andel av de cigaretter som beslagtas är förfalskade cigaretter som inte går att skilja från oförfalskade cigaretter och därmed sannolikt kan säljas i butik till samma pris som beskattade cigaretter. Tullverkets beslagsstatistik för 2009 och 2010 visar att beslagen blir större per beslagstillfälle. Tullverkets beslagsstatistik speglar dock inte endast svenskarnas konsumtion av smugglade cigaretter då cigaretterna till viss del är avsedda att transporteras vidare till andra länder. Med tanke på att de förfalskade cigaretterna utgör en stor andel av de cigaretter som Tullverket beslagtar går det dock inte att utesluta att mängden smugglade cigaretter kan utgöra en större del av den totala konsumtionen än vad statistiken i övrigt synes visa.
Mot bakgrund av de synpunkter som förts fram av remissinstanserna bör dock beaktas att hushållens köpkraft har ökat under de senaste tio åren. Mellan år 2000 och år 2010 har hushållens reala disponibla inkomst ökat med omkring 33 procent medan KPI under samma period har ökat med omkring 15 procent. Detta innebär att hushållens köpkraft har ökat mer än KPI. Den ökade köpkraften ger utrymme för en skattehöjning, oaktat den realvärdesäkring som
PROP. 2011/12:1
ska ske från och med 2012 genom omräkning av skatten på tobak med KPI.
Vad gäller snus bör även framhållas att snus är en vara som främst produceras i Sverige och Norge, vilket innebär att denna marknad utsätts för konkurrens från ett färre antal länder än vad som gäller för övriga tobaksvaror.
Av hälsopolitiska skäl och som en del- finansiering av regeringens reformambitioner inom skatteområdet föreslår regeringen att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, rök- tobak och tuggtobak höjs med drygt 7 procent. Mot bakgrund av att hushållens köpkraft ökat och den relativt stabila utvecklingen av oregistrerad konsumtion av cigaretter på senare år bedömer regeringen att den föreslagna höjningen av skatten kan ske utan risk för oväntat stora ökningar i den oregistrerade konsumtionen.
Vad gäller snus föreslår regeringen att skatten höjs med knappt 11 procent. Även med hänsyn tagen till nu föreslagen skattehöjning på snus kvarstår att priset på snus i Norge, inklusive mervärdesskatt, är högre än priset på snus i Sverige. Sammantaget bedömer regeringen att den föreslagna höjningen av skatten på snus, även relaterat till övriga tobaksvaror, är väl avvägd.
Tobaksskattehöjningen som föreslås innebär sammantaget, inklusive omräkning med KPI, en höjning av skatten på cigaretter med 13 öre per styck, på snus med 46 kronor per kilogram, på röktobak med 158 kronor per kilogram, på cigarrer och cigariller med 12 öre per styck och på tuggtobak med 42 kronor per kilogram. Se tabell 6.5 nedan för samtliga skattehöjningar uppdelade på tidigare beslutad omräkning med index och föreslagna tobaksskattehöjningar.
Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland enligt 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet till skatt
vid import, |
m.m. |
samt uttag av |
skatt |
enligt |
3 kap. 5 a § |
lagen |
(1998:506) |
om |
punkt- |
skattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter, för- kortad LPK, bör justeras på motsvarande sätt.
259
PROP. 2011/12:1
Tabell 6.5 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012
Öre/styck och kr/kg
Tobaksprodukt |
Indexhöjning |
Tobaksskattehöjning |
|
Cigaretter |
3 öre/styck |
10 |
öre/styck |
|
|
|
|
Cigarrer och |
3 öre/styck |
9 |
öre/styck |
cigariller |
|
|
|
|
|
|
|
Röktobak |
43 kr/kg |
|
115 kr/kg |
Snus |
9 kr/kg |
|
37 kr/kg |
|
|
|
|
Tuggtobak |
11 kr/kg |
|
31 kr/kg |
Källa: Egna beräkningar.
Lagförslag
Förslaget avseende höjda skatter på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak samt snus och tuggtobak föranleder ändringar i 2, 8, 35 och 42 §§ LTS, 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § LPK. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt
6.9.4Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga synpunkter på ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som föreslås i promemorian anser regeringen att de nya bestämmelserna om höjd tobaksskatt bör träda i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Vad gäller skatt enligt lagen om tobaksskatt innebär detta t.ex. att om Skatteverket omprövar ett beskattningsbeslut avseende en redovisningsperiod före den 1 januari 2012 ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas. Motsvarande gäller om Tullverket omprövar ett beslut om skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland enligt lagen om frihet från skatt vid import, m.m. eller enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
6.9.5Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
I tabell 6.6 nedan redovisas de offentligfinansiella effekterna av höjd skatt på tobak 2012. I de offentligfinansiella effekterna inkluderas inte justeringen av skattesatserna för tobak med förändringen i KPI.
Tabell 6.6 Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak
2012
Miljarder kronor
Brutto- |
|
|
|
|
Varaktig |
effekt |
Periodiserad nettoeffekt |
|
|
effekt |
|
|
|
|
|
|
|
2012 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
|
|
|
|
|
|
0,80 |
0,87 |
0,68 |
0,72 |
0,76 |
0,73 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Förslaget om höjd skatt på cigaretter med 10 öre per styck beräknas ge en offentligfinansiell nettointäkt på 613 miljoner kronor år 2012. En höjning av skatten på snus med 37 kronor per kilogram medför offentligfinansiella netto- intäkter på 241 miljoner kronor år 2012. En höjning av skatten på röktobak med 115 kronor per kilogram medför offentligfinansiella netto- intäkter på 15 miljoner kronor 2012. En höjning av skatten på cigarrer/cigariller med 9 öre per styck och en ökning av skatten på tuggtobak med 31 kronor per kilogram medför ökade skatteintäkter netto på 4,4 miljoner kronor 2012.
Totalt medför de föreslagna höjningarna av tobaksskatterna ökade offentligfinansiella netto- intäkter på 870 miljoner kronor år 2012.
Effekter för myndigheter och företag
För Skatteverket kommer ändringarna att medföra att texter i informationsbroschyrer behöver uppdateras inför ikraftträdandet. Skatteverkets eventuellt ökade arbetsbörda och kostnader kan hanteras inom befintliga anslags- ramar. Detsamma gäller en eventuellt ökad arbetsbörda inom Tullverket. Förslaget bedöms inte komma att påverka antalet mål i dom- stolarna. De föreslagna lagändringarna anses inte heller på annat sätt påverka arbetsbelastningen varken i förvaltningsdomstolarna eller i de allmänna domstolarna.
De företag som berörs av förändringarna är endast de företag som är skattskyldiga för tobaksskatt. En förändring av skattesatserna bedöms inte förändra den administrativa bördan för de nämnda företagen.
260
Övriga konsekvenser
Sammantaget beräknas förslagen medföra att priset på ett paket med 19 cigaretteter som i dag kostar 48 kronor ökar till omkring 51 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en förpack- ning snus, 45 gram, som i dag kostar 47 kronor beräknas öka till omkring 49 kronor, inklusive mervärdesskatt.
6.10Övriga frågor på punktskatteområdet
6.10.1 Reklamskatten
Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.
Skälen för regeringens bedömning: 1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Den dåvarande regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förut- sättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom den dåvarande regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- trycksaker avskaffades den 1 januari 1999.
Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.
Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten genomfördes den 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2008.
Skatteutskottet har i yttrandena 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det
PROP. 2011/12:1
ser med tillfredsställelse på att regeringen aviserat att ytterligare en betydande del av den resterande reklamskatten ska avskaffas. Utskottet erinrade också om att riksdagens tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av hela reklamskatten.
I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men att regeringen bedömde att förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för närvarande inte förelåg. Regeringen prioriterade skatteändringar som ökar den varaktiga sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att hela reklamskatten ska avvecklas och förutsätter att detta kommer att ske i kommande förslag från regeringen.
I budgetpropositionen för 2010 vidhöll regeringen sin inställning att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen prioriterade dock skattesänkningar som på kort och lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Samma bedömning gjorde regeringen i budget- propositionen för 2011.
Även i årets budgetberedning har frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen har dock, med hänsyn till det ekonomiska läget, fortsatt att prioritera skatte- ändringar som på såväl kort som lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten.
261
PROP. 2011/12:1
Skatt på konsumtion – mervärdesskatt |
Lagrådet |
|
Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att |
6.11Sänkt skatt på restaurang- och inhämta Lagrådets yttrande över två lagförslag
cateringtjänster
6.11.1 Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2011 redovisade regeringen ett antal reformambitioner på skatte- området för mandatperioden (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4). Regeringen tog också upp frågan i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100, s. 43 och 61). Regeringen förordnade från och med den 1 januari 2011 en särskild utredare med uppdrag att bland annat ta fram ett lagförslag om en sänk- ning av mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster (exklusive alkohol) till samma nivå som livsmedel. Utredningen om
sänkt moms |
på |
vissa tjänster |
lämnade |
den 15 mars |
2011 |
delbetänkandet |
Sänkt |
restaurang- och cateringmoms, (SOU 2011:24). En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 7, avsnitt 1. Delbetänkandets lagförslag finns i bilaga 7, avsnitt 2. Utredaren skulle i delbetänkandet även redovisa effekten av sänkt mervärdesskatt på varaktig sysselsättning, samhällsekonomisk effektivitet, administrativ börda och företagande. Efter delbetänkandets avlämnande ska utredaren analysera om sänkt skattesatsnivå även på någon eller några av de övriga tjänster som från den 1 juni 2009 lagts till bilaga III i EU:s mervärdesskattedirektiv är en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsättningen samt vilken effekt en sänkning skulle få på administrativ börda och företagande. Den delen av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 oktober 2011.
Delbetänkandet har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i bilaga 7, avsnitt 3. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Finansdepartementet (dnr Fi2011/1404).
I propositionen behandlas det förslag till sänkt mervärdesskattesats för restaurang- och cateringtjänster samt ändring av
som motsvarar dem i avsnitt 3.4, såvitt avser 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229), och 3.12, som avser 7 kap. 1 § mervärdes- skattelagen (1994:200). Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7, avsnitt 4.
6.11.2 Gällande rätt
6.11.2.1Skattesatser
6.11.2.1.1
Reglerna för mervärdesskatt är i stor utsträckning harmoniserade inom EU. Grunden för regelverket finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt123, för- kortat mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel 96 i mervärdesskattedirektivet ska medlems- staterna tillämpa en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent (artikel 97). Medlemsstaterna får tillämpa en eller två
reducerade |
skattesatser |
(artikel 98). |
En |
reducerad |
skattesats får inte vara lägre än |
||
5 procent |
(artikel 99). I |
mervärdesskatte- |
direktivet finns en lista (bilaga III) över de varor och tjänster som en reducerad skattesats får tillämpas på. Bland dessa varor och tjänster finns numera restaurang- och cateringtjänster i punkten 12a. Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster öppnades för samtliga medlemsstater den 1 juni 2009 (rådets direktiv 2009/47/EG av den 5 maj 2009 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdes- skattesatser124). Dessförinnan hade endast ett visst antal medlemsstater, till vilka Sverige inte hörde, möjlighet att tillämpa reducerad skattesats på restaurangtjänster. Detta reglerades i ett antal specialbestämmelser i direktivet.
Mervärdesskattedirektivet ger således med- lemsstaterna möjlighet att själva bestämma om man vill tillämpa reducerad skattesats på någon
123EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).
124EUT L 116, 9.5.2009, s. 18 (Celex 32009L0047).
263
PROP. 2011/12:1
eller några av de varor och tjänster som anges i bilaga III. Medlemsstaterna har också möjlighet att, med vissa begränsningar, bestämma nivån på den reducerade skattesatsen. Regleringen av skattesatserna kan därför variera i de olika medlemsländerna. Enligt en sammanställning gjord av Europeiska kommissionen (VAT Rates applied in the Member States of the European Union) tillämpade följande medlemsländer reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster per den 1 januari 2011: Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Luxemburg, Holland, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien och Finland. Av dessa länder tillämpade samtliga förutom Belgien, Frankrike och Finland reducerad skattesats på restaurang- tjänster även innan den möjligheten öppnades för alla medlemsländer genom direktiv 2009/47/EG.
6.11.2.1.2Svensk rätt
De svenska bestämmelserna om skattesatser finns i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. I Sverige tillämpas normalskattesatsen 25 procent, en reducerad skattesats om 12 procent och en reducerad skattesats om 6 procent. I 7 kap. 1 § ML sägs inledningsvis att skatt ska tas ut med 25 procent. Härefter anges i vilka fall skattesatsen i stället är 12 respektive 6 procent.
Med den reducerade skattesatsen 12 procent beskattas omsättning av livsmedel (med undantag för bl.a. spritdrycker, vin och starköl), rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping, omsättning av konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo samt import av konstverk, samlarföremål och antikviteter.
Med den reducerade skattesatsen 6 procent beskattas omsättning av böcker, tidningar m.m., tillträde till konserter,
Restaurang- och cateringtjänster beskattas i dag med normalskattesatsen 25 procent.
6.11.2.2Begreppet restaurang- och cateringtjänster
6.11.2.2.1
Sedan den 1 juni 2009 får EU:s medlemsstater tillämpa reducerad skattesats på restaurang- och cateringtjänster. Dryck, både med och utan alkohol, får undantas från den reducerade skattesatsen (punkt 12a i bilaga III till mer- värdesskattedirektivet).
Genom direktiv 2008/8/EG (rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster125) och därefter genom direktiv 2009/47/EG infördes begreppet restaurang- och cateringtjänster på två ställen i mervärdesskattedirektivet, dels i artiklarna 55 och 57, som reglerar omsättnings- land för tjänster, dels i bilaga III som reglerar skattesatser. Dessförinnan förekom det endast i de specialbestämmelser som gav vissa medlems- stater rätt att tillämpa en reducerad skattesats på sådana tjänster. Begreppet definieras inte i själva mervärdesskattedirektivet, men det finns en definition i artikel 6 i rådets genomförande- förordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt126, förkortat tillämp- ningsförordningen. De aktuella bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2011. Dess syfte är att säkerställa en enhetlig tillämpning av bl.a. de nya reglerna om omsättningsland. Tillämpningsför- ordningen är direkt tillämplig i svensk rätt.
I artikel 6 ges följande definition:
1.Med restaurang- och cateringtjänster avses tjänster som består i att för mänsklig konsumtion leverera beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, åtföljda av tillräckligt med stödtjänster som möjliggör omedelbar konsumtion av det levererade. Leveransen av mat eller dryck eller båda är endast en del i helheten, i vilken tjänsteaspekten ska dominera. Restaurangtjänster är tillhandahållandet av sådana tjänster i tillhandahållarens lokaler och cateringtjänster är tillhandahållande av sådana tjänster på andra ställen än i tillhandahållarens lokaler.
2.En leverans av beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, med eller utan transport, som inte åtföljs av några
125EUT L 44, 20.2.2008, s. 11 (Celex 32008L0008).
126EUT L 77, 23.3.2011, s. 1 (Celex 32011R0282).
264
andra stödtjänster, ska inte anses som restaurang- och cateringtjänster enligt punkt 1.
I tillämpningsförordningens artikel 1 sägs att tillämpningsföreskrifterna gäller avdelningarna
Begreppet restaurang- eller cateringtjänst finns i dag i 5 kap.
6.11.2.2.2
PROP. 2011/12:1
leverans av varor eller som tillhandahållande av tjänster uttalade
Sammanfattningsvis uttalade domstolen att restaurangverksamhet kännetecknas av ett knippe element och handlingar där leveransen av maten endast utgör en del och där tjänsterna utgör den övervägande delen. Fråga blir då om tillhandahållande av en tjänst. Om verksamheten avser livsmedel för avhämtning och inte är förenad med tjänster som har till ändamål att möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför avsedd plats är fråga om leverans av vara (punkt
Härefter har
265
PROP. 2011/12:1
förenade med, leveransen av varorna inte är överordnade. Vad gäller cateringverksamheten fann domstolen att denna utgör tillhanda- hållande av tjänster, utom när cateringfirman begränsar sig till att leverera standardiserade maträtter utan några ytterligare tjänstemoment eller när andra särskilda omständigheter visar att leveransen av maträtterna utgör den huvud- sakliga delen av transaktionen.
6.11.2.2.3Högsta förvaltningsdomstolens praxis
Regeringsrätten (numera Högsta förvaltnings- domstolen) har i RÅ 2005 ref. 20 och i RÅ 2005 not. 51 hänvisat till
6.11.2.2.4Förarbetsuttalanden
Genom direktiv 2008/8/EG infördes nya omsättningslandsregler för tjänster i mervärdes- skattedirektivet. De nya omsättningslands- reglerna har genomförts i svensk rätt genom en ändring av ML som trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:15). Omsättnings- landsreglerna finns i 5 kap. ML och i
landet eller ombord på ett tåg någonstans inom EU om tågets avgångsort är belägen i Sverige. I de fall en tjänst anses omsatt i Sverige ska mervärdesskatten redovisas här och de svenska skattesatsreglerna tillämpas. Någon definition av begreppet restaurang- eller cateringtjänster infördes inte i ML. Inte heller tidigare har det funnits någon definition av begreppet i ML. I förarbetena till nämnda bestämmelser (prop. 2009/10:15, s.
När det gäller distinktionen mellan restaurang- och cateringtjänster är det i huvudsak en fråga om var tjänsten tillhandahålls. En restaurangtjänst tillhandahålls i säljarens lokal, dvs. restaurangen, medan en cateringtjänst tillhandahålls i kundens lokal eller på annan plats som kunden bestämmer. Ur ett omsättningslandsperspektiv gäller dock att båda slags tjänster regleras på samma vis.
Vidare uppkommer frågan om hur en cateringtjänst skiljer sig åt från leverans av vara i form av färdiglagad mat. Även här bör
För att räknas som en cateringtjänst bör, utöver leveransen av mat eller dryck, olika slags tjänster som är nära förbundna med serveringen och möjliggör den omedelbara konsumtion av maten och drycken ingå i tjänsten. Exempel på sådana tjänster är iordningställande av lokalen där serveringen kommer att ske, eventuell tillagning av maten, tillhandahållandet av betjäning, serveringen av själva måltiden och städning efter tillställningen. Som en cateringtjänst bör också räknas enbart leveransen av dryck i samband med tillhandahållandet av sådana tjänster.
266
Om leveransen av mat och dryck och tillhandahållandet av de olika tjänsterna görs av skilda näringsidkare bör dock varje leverans och tillhandahållande bedömas var för sig. Annorlunda uttryckt bör inte någon av dem normalt betraktas som en cateringtjänst.
6.11.2.3 Spritdrycker, vin och starköl
Enligt punkt 12a i bilaga III till mervärdes- skattedirektivet får tillhandahållande av dryck, både med och utan alkohol undantas från en reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster. Att utesluta endast spritdrycker, vin och starköl men inte alkoholsvaga och alkohol- fria drycker är således möjligt.
6.11.3Reducerad mervärdesskattesats för restaurang- och cateringtjänster
Regeringens förslag: Mervärdesskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 procent till 12 procent. Sänkningen gäller dock inte för tillhandahållande av spritdrycker, vin och starköl.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Konkurrensverket,
Tillväxtverket, Far, Regelrådet och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Dagligvaruleverantörers Förbund, FöretagarFörbundet, Företagarna, Hotell- och restaurangfacket, Livsmedelsföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Näringsliv, Sveriges bagare & konditorer, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare samt Sveriges Kommuner och Landsting är i huvudsak positiva till förslaget eller har inget att erinra emot det.
Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket, Far, Företagarna, Hotell- och restaurangfacket, Lantbrukarnas Riksförbund, Regelrådet, Svenskt Näringsliv och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund instämmer i att förslaget innebär att tillämpningen förenklas eller att det blir färre gränsdragningsproblem. Skatteverket är positivt till förslaget förutsatt att det inte är möjligt att ha en enhetlig mer-
PROP. 2011/12:1
värdesskattesats. Verket anför att det nya området för reducerad skattesats inte ger upp- hov till nya gränsdragningar i samma omfatt- ning. Restaurang- och cateringföretag måste dock även fortsättningsvis tillämpa två skatte- satser om man tillhandahåller spritdrycker, vin och starköl tillsammans med mat och där kan tillämpnings- och kontrollproblem uppstå. Vidare bör det i förarbetena till ett kommande lagförslag tas upp hur restaurang- och catering- tjänster ska behandlas med avseende på skattesatsen vid tillhandahållande av samman- satta konferenstjänster. Det bör då beaktas att frågan om det vid konferensarrangemang till- handahålls en eller flera tjänster också har betydelse vid bedömningen av omsättningsland.
Kammarrätten i Stockholm anför att det inte är ovanligt att restauranger tar ut ett gemensamt pris för en måltid inkluderande ett glas vin eller öl. I syfte att underlätta rättstillämpningen är det önskvärt om resonemanget kring denna proble- matik kan utvecklas något. Uppsala universitet menar att utredningen inte på ett övertygande sätt har kunnat visa att det finns samhälls- ekonomiska skäl att sänka restaurang- och cateringmomsen. Det finns inte empiriskt underlag som stöder de slutsatser utredningen drar. Umeå universitet ansluter sig till experten i utredningen Björn Arneks (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) bedömning i dennes särskilda yttrande att priselasticiteten är
Hotell- och restaurangfacket ställer sig positiva till förslaget men tillägger: Att exkludera spritdrycker, vin och starköl motverkar i viss mån den önskvärda enkelheten i hanteringen men kan på goda grunder antas av alkohol- politiska skäl. Facket ifrågasätter dock starkt sänkningen som en fungerande och kostnads- effektiv jobbskapande åtgärd. Delbetänkandet
267
PROP. 2011/12:1
innehåller en rad beräkningar över tänkbara effekter. Beräkningarna omgärdas av många antaganden och är därför svåra att bedöma utfallet av.
Landsorganisationen i Sverige är emot för- slaget och anför bland annat följande. Det är ett problem att livsmedel och restaurangbesök beskattas olika. Men om detta skulle lösas genom att sänka restaurangmomsen så skapar detta nya problem gentemot de områden som betalar full moms. Momsuttaget bör läggas om så att det sker med en enda momssats, dvs. enligt principen om likformig beskattning. Detta var också slutsatsen i Mervärdesskattesatsut- redningens delbetänkande. Näringslivet Regelnämnd är grundläggande positivt till för- slaget men menar att det som kan diskuteras från ett förenklingsperspektiv är om det bör göras en åtskillnad i beskattningen mellan serverad mat och alkohol. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare är i huvudsak enig med de slutsatser som utredningen drar men har en avvikande uppfattning avseende effekten på den långsiktiga sysselsättningen till följd av minskad strukturell arbetslöshet. Den effekten är betydligt större än vad utredningen bedömt. Det får i sin tur positiva effekter på den offentligfinansiella nettokostnaden och på självfinansieringsgraden. Det är rimligare att anta en priselasticitet på
Skälen för regeringens förslag
EU:s mervärdesskattedirektiv ger medlems- staterna möjlighet att tillämpa reducerad skattesats på någon eller några av de varor och tjänster som anges i direktivets bilaga III. Sedan den 1 juni 2009 ingår restaurang- och catering- tjänster i bilagan. Sverige har därför numera rätt att tillämpa reducerad skattesats på omsättning av sådana tjänster.
Enligt utredningen ger tillämpning av olika mervärdesskattesatser upphov till ökade kostnader för företagen och myndigheterna, vilket beror på att hanteringen innebär ett mer- arbete jämfört med att enbart tillämpa en skatte- sats. Det kan också vara svårt att avgöra vilken skattesats som ska tillämpas på en viss försäljning.
Utredningen konstaterar att förslaget medför att ett stort antal företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan restaurang- eller catering- tjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat gränsdragningsproblem som försvinner är behovet av att särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en hotellvistelse från rums- uthyrningen. Detta leder till en förenklad hantering av mervärdesskatten och minskade administrativa kostnader för företagen, (jfr avsnitt 6.11.6, Effekter på administrativa kostnader och fullgörandekostnader). Den nuvarande skillnaden i beskattningen mellan restaurang- och cateringtjänster och livsmedel snedvrider även konkurrensen mellan olika företag. Differentieringen av mervärdesskatten innebär att företag som säljer restaurang- och cateringtjänster missgynnas jämfört med företag som säljer livsmedel. Resursallokeringen på- verkas genom att produktionen blir mindre inom högre beskattade områden medan produktionen blir större inom de lägre beskattade områdena. Den föreslagna sänk- ningen av mervärdesskatten är därför positiv ur konkurrenssnedvridningssynpunkt och bidrar därigenom till ökad samhällsekonomisk effektivitet (jfr avsnitt 6.11.6, Samhälls- ekonomisk effektivitet och Konsekvenser för företagen).
Dagens reglering innebär såväl praktiska som juridiska svårigheter. En säljare är i många fall tvungen att i förväg försöka förvissa sig om kundens avsikt är att ta med sig det köpta eller förtära det i säljarens lokal. Hämtmat utgör i regel försäljning av livsmedel, men om det sålda
268
konsumeras på plats är det sannolikt fråga om en restaurangtjänst. Även omständigheter som juridiskt kan vara mera svårbedömda, kan ha betydelse för gränsdragningen mellan försäljning av livsmedel och restaurangtjänster och därmed för vilken skattesats som är tillämplig. I EU- domstolens praxis
Problemen är inte heller begränsade till restaurang- och cateringbranschen utan gräns- dragningsfrågor kan uppstå även i andra verksamheter där livsmedel omsätts tillsammans med olika kringtjänster. Mål
Regeringen gör följande bedömning. För- enklad tillämpning och minskad administrativ börda utgör tungt vägande skäl för att sänka den mervärdesskattesats som gäller för restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som för livsmedel. Många av remissinstanserna är av förenklingsskäl positiva till förslaget. Vidare kan effekterna på effektiviteten, sysselsättningen och på de administrativa kostnaderna förväntas bli gynnsamma om förslaget genomförs. Minsk- ningen av de administrativa kostnaderna för företagen beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor årligen. Den sammantagna varaktiga sysselsättningen i ekonomin beräknas öka med knappt 6 000 helårsarbetskrafter. Av denna varaktiga sysselsättningsökning utgörs knappt 3 500 av nyanställda personer (helårsarbets- krafter) inom restaurang- och cateringbranschen som kommer från strukturell arbetslöshet. Se
PROP. 2011/12:1
vidare avsnitt 6.11.6 avseende effekter på administrativ börda, sysselsättning och offentliga finanser.
Vad gäller beräkningarna av förväntade effekter på den varaktiga sysselsättningen har utredningen betonat osäkerheten i dessa. Några remissinstanser har också haft invändningar gentemot utredningens slutsatser vad gäller de offentligfinansiella effekterna. En del remiss- instanser har ansett att sysselsättningseffekterna blir lägre, några att de tvärtom blir högre än vad utredningen har kommit fram till (jfr avsnitt 6.11.6, Effekter på varaktig sysselsättning). Ett av de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik är en varaktigt högre syssel- sättning. Restaurang- och cateringbranschen är relativt småskalig och arbetsintensiv. Hotell- och restaurangbranschen är också en bransch där relativt stor andel av de anställda är unga. Även om beräkningarna av sysselsättningseffekten är behäftade med viss osäkerhet anser regeringen att den effekten, framförallt i en bransch med stor andel unga, tillsammans med övriga gynnsamma samhällsekonomiska effekter utgör ytterligare skäl för att genomföra förslaget.
Spritdrycker, vin eller starköl omfattas inte
Några remissinstanser har framfört att förenklingsskäl talar för att även spritdrycker, vin eller starköl som ingår i en restaurang- eller cateringtjänst ska omfattas av sänkningen. Skatteverket har påpekat att det här kan uppstå tillämpnings- och kontrollproblem som är vanliga då det finns flera skattesatser och ett blandat tillhandahållande. Kammarrätten i Stockholm har anfört att det i vissa fall blir nöd- vändigt att göra en uppdelning av beskattnings- underlaget och att i syfte att underlätta för rätts- tillämpningen vore det önskvärt om resonemanget kring denna problematik kunde utvecklas.
Frågan om en sänkning av mervärdesskatte- satsen på spritdrycker, vin och starköl ligger utanför ramen för detta lagstiftningsarbete. Effekterna av en sådan åtgärd har inte utretts och genomförandet av en sådan åtgärd har inte varit föremål för remissbehandling. Sådana restaurang- och cateringtjänster, eller delar av sådana tjänster, som innebär att spritdrycker, vin eller starköl serveras ska därför även i fortsättningen beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Spritdrycker, vin och starköl ingår inte heller i kategorin livsmedel som, enligt
269
PROP. 2011/12:1
7 kap. 1 § andra stycket 4 ML, i dag beskattas med 12 procent. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är konsekvent att tillämpa samma mervärdesskatteregler för spritdrycker, vin och starköl oavsett var någonstans de förtärs. I annat fall skulle mervärdesbeskattningen av en flaska vin som beställs i samband med ett restaurangbesök bli lägre jämfört med det fallet att någon köper hem samma vinflaska till en middag i hemmet.
Det är inte enbart själva spritdrycken, vinet eller starkölet som ska beskattas med normal- skattesatsen utan hela tillhandahållandet. Om man exempelvis serverar en starköl i en bar ska hela detta sammansatta tillhandahållande be- skattas med normalskattesatsen (leverans av varan starköl tillsammans med tillhandahållande av ett antal kringtjänster, jfr definitionen av begreppet restaurang- och cateringtjänster i avsnitt 6.11.2.2). Syftet med formuleringen, som avviker från den av utredningen föreslagna, är att förtydliga bestämmelsens innebörd. Den föreslagna lydelsen tydliggör att den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin eller starköl inte ska beskattas med den reducerade skattesatsen.
Om vin serveras till en middag på restaurang ska hela den del av restaurangtjänsten som avser vinet beskattas med normalskattesatsen. De kringtjänster som avser vinet innefattas normalt i dryckens pris, varför en sådan ordning ter sig enkel att hantera för de berörda. Om en restaurang eller ett cateringföretag väljer att ut ett separat pris för mat respektive dryck uppkommer inga problem med att fastställa beskattningsunderlaget för den del av tjänsten som ska beskattas med 12 procent respektive 25 procent. Ett sätt att undvika en uppdelning av beskattningsunderlaget är därför att separata priser tas ut.
I de fall ett gemensamt pris tas ut för en tjänst i vilken både mat och spritdrycker, vin eller starköl ingår blir det dock nödvändigt att göra en uppdelning av beskattningsunderlaget. Hur en sådan uppdelning ska göras i det enskilda fallet måste avgöras från fall till fall och får i sista hand bli en fråga för rättstillämpningen.
Begreppet restaurang- och cateringtjänster
Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6. Regeringen delar utredningens slutsats att definitionen av
begreppet restaurang- och cateringtjänster i artikel 6 i tillämpningsförordningen är i linje med vad
Skatteverket har anfört att det bör tas upp hur restaurang- och cateringtjänster ska behandlas med avseende på skattesatsen vid tillhanda- hållande av sammansatta konferenstjänster och att det då bör beaktas att frågan om det vid konferensarrangemang tillhandahålls en eller flera tjänster också har betydelse vid bedöm- ningen av omsättningsland. Regeringen gör följande bedömning. Frågan om en konferens- tjänst utgör ett eller flera tillhandahållanden måste bedömas utifrån
Det är därför, även om rättsvårdande myndigheter skulle vara betjänta av det, svårt att ge anvisningar om hur dessa principer ska tillämpas på just konferenstjänster. Vidare kan konferenstjänster se mycket olika ut. Bedöm- ningen i det enskilda fallet kommer att bli en fråga för rättstillämpningen.
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.12.
270
6.11.4
6.11.4.1 Gällande rätt
Bestämmelserna om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete är införda i 67 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Systemet med skattereduktion är konstruerat så att en fysisk person som har haft utgifter för visst angivet hushållsarbete eller fått sådant arbete som löneförmån kan få en minskning av bl.a. kommunal och statlig inkomstskatt med belopp motsvarande 50 procent av utgifterna för respektive värdet av förmån av sådant arbete inklusive mervärdesskatt. Om en fysisk person anlitat en privatperson som inte har
Det arbete som ger rätt till skattereduktion är följande (67 kap. 13 § IL):
-städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden,
-vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden,
-matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden,
-snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden,
-häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,
-barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,
-annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
Den 1 juli 2009 utvidgades möjligheten till skattereduktion för utgifter för hushållsarbete till att också omfatta s.k.
PROP. 2011/12:1
huvudsakliga syftet med utvidgningen var att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet (prop. 2008/09:178).
Möjligheten till skattereduktion för hushålls- arbete och
I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete (bl.a. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier samt arbete för vilket försäkringsersättning eller ekonomiskt stöd lämnats).
Enligt information från Skatteverket avser ansökningar om skattereduktion för hushålls- arbete oftast städarbete eller annat rengörings- arbete. Ansökningar om skattereduktion för utgifter för matlagning är mycket ovanliga. Den informationen avser tiden före den 1 juli 2009 och har tagits fram manuellt. Tidigare lämnades vid ansökan om skattereduktion uppgifter om vilken typ av arbete som utförts. Uppgifterna registrerades inte. Sedan den 1 juli 2009 lämnas inte några sådana uppgifter till Skatteverket.
6.11.4.2 Ny bestämmelse i inkomstskattelagen
Regeringens förslag: Det tydliggörs att restaurang- och cateringtjänster inte utgör sådant hushållsarbete som kan ge
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Skatteverkets uppfattning är att den föreslagna kompletteringen av inkomstskattelagen avseende
Hotell- och restaurangfacket finner de justeringar av
271
PROP. 2011/12:1
tillämpas på restaurang- och cateringtjänster. Övriga remissinstanser har inte kommenterat delbetänkandet i den delen.
Skälen för regeringens förslag
Enligt 67 kap. 13 § IL, omfattas ”matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden” av
Frågan är om sådan matlagning som beskrivs ovan omfattas av begreppet restaurang- och cateringtjänst i mervärdesskattedirektivet och därmed av den föreslagna 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML, dvs. är enbart tjänsten matlagning tillräcklig för att fråga ska vara om en restaurang- eller cateringtjänst? Vad som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av det begreppet som infördes i artikel 6 i tillämpningsförordningen. Enligt denna definition krävs bl.a. att fråga är om leverans av mat eller dryck i kombination med ett knippe tjänster. Enbart tjänsten matlagning är inte tillräcklig för att fråga ska vara om en restaurang- eller cateringtjänst i den betydelse som begreppet har i mervärdesskattedirektivet. Däremot kan matlagning i bostaden ingå i en cateringtjänst i den betydelse som begreppet har i mervärdesskattedirektivet.
Skatteverket har med hänvisning till prop. 2006/07:94, sid. 41 anfört att
Det finns inget stöd i lagen för att en viss arbetsinsats som i sig kan ge rätt till
rätt till avdrag. Det framgår inte heller av lagen att det ska göras någon samlad bedömning i de situationer då flera arbetsmoment utförs samtidigt eller av en och samma utförare. Varken lagstiftningen eller dess förarbeten ger således stöd för att anse att matlagning eller städning som kan ingå i vad som mervärdesskatterättsligt utgör en cateringtjänst aldrig skulle kunna berättiga till
Ett av skälen för att sänka mervärdesskatte- satsen på restaurang- och cateringtjänster är att förenkla tillämpningen. Det är därför viktigt att det sätt på vilket detta genomförs inte ger upphov till nya tolknings- eller gränsdragnings- problem. Det bör därför av lagtexten tydligt framgå att restaurang- och cateringtjänster som omfattas av reducerad skattesats inte kan omfattas av
Enligt 67 kap. 13 § IL omfattas ”städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden” av
I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om
Lagförslag
Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 c § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.
272
6.11.5Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser
Regeringens förslag: De föreslagna författnings- ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2012.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte kommenterat förslaget i den delen.
De bestämmelser i mervärdesskattedirektivet som möjliggör införande av reducerad mer- värdesskattesats på omsättning av restaurang- och cateringtjänster har redan trätt i kraft. Några
De nya reglerna i ML föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och de nya reglerna tillämpas i fråga om mervärdesskatt för vilken skatt- skyldighet inträtt efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skulle då fortfarande tillämpas i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. De nya reglerna i IL föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringen i ML, dvs. den 1 januari 2012.
6.11.6 Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster beräknas minska skatte- intäkterna med 5,40 miljarder kronor 2012 och varaktigt med 4,60 miljarder kronor.
Tabell 6.7 Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent.
Miljarder kronor
Brutto- |
Periodiserad nettoeffekt |
|
|
Varaktig |
|
effekt |
|
|
|
|
effekt |
2012 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
|
Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.
Åtgärden självfinansieringsgrad bedöms vara ca 20 procent. Positiva sysselsättningseffekter och minskade utbetalningar i socialförsäkrings- systemen motverkar det initiala skattebortfallet.
PROP. 2011/12:1
Effekter på varaktig sysselsättning
Utredningen hade bland annat i uppdrag att utvärdera förväntade effekter av sänkt mer- värdesskatt på restaurang- och cateringtjänster på den varaktiga sysselsättningen. Utredningen anförde bland annat följande i den delen (SOU 2011:24, s. 66):
Osäkerheten i beräkningarna bör betonas. Eftersom tillgången till empiri är mycket begränsad har beräkningarna gjorts med hjälp av ett flertal antaganden.
Utifrån dessa antaganden och utifrån de förutsättningar som råder både generellt på den svenska arbetsmarknaden och inom restaurang- branschen anser utredningen att reducerad mervärdesskattesats kan förväntas öka den varaktiga sysselsättningen, samtidigt som effektiviteten på arbetsmarknaden och i sam- hället i stort kan förväntas öka. Detta sker genom två effekter: För det första genom att produktiviteten ökar till följd av ökat arbetsutbud och för det andra genom att den strukturella arbetslösheten minskar till följd av den efterfrågestimulerande åtgärden. Ett antagande som görs i utredningen är att mer- värdesskattesänkningen på lång sikt leder till full övervältring på pris mot konsument. Motivet till detta är den relativt goda konkurrenssituationen på restaurangmarknaden samt att utredningens uppdrag var att mäta konsekvenserna på lång sikt.
Enligt utredningens beräkningar leder en sänkning av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter till att arbetsutbudet i ekonomin ökar med cirka 0,06 procent. Räknas ökningen i antalet arbetade timmar om till helårsarbetskrafter motsvarar den en ökning i varaktig sysselsättning med drygt 2 500 helårsarbetskrafter. Vidare beräknas var- aktig sysselsättning i restaurang- och catering- branschen öka med knappt 4 000 personer. Denna sysselsättningsökning utgörs av ny- anställda personer inom restaurang- och cateringbranschen, som kommer från strukturell arbetslöshet, med en arbetstid motsvarande genomsnittlig arbetstid i branschen. Uttrycks den varaktiga sysselsättningsökningen i stället i helårsarbetskrafter uppgår den till knappt 3 500. Den sammantagna sysselsättningseffekten i hela ekonomin beräknas därmed bli knappt 6 000 helårsarbetskrafter.
Konjunkturinstitutet skriver i sitt remiss- yttrande att deras bedömning är att sysselsätt-
273
PROP. 2011/12:1
ningsökningarna blir mindre än vad utredningen kommer fram till. Konjunkturinstitutet anser att det är orimligt att anta att det inte sker någon undanträngning inom andra branscher då efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster ökar. Därför bedöms den varaktiga sysselsätt- ningsökningen till följd av minskad jämvikts- arbetslöshet vara mindre än 3 500 helårsarbets- krafter. Man menar att om minimilönen är för hög kan individer byta bransch. Regeringen gör dock bedömningen att den strukturella arbets- lösheten kan minska med 3 500 helårsarbets- krafter som en följd av förslaget.
En sysselsättningsökning bland okvalificerad arbetskraft skulle enligt Uppsala universitet kunna uppnås på ett bättre och mer kostnads- effektivt sätt genom att rikta åtgärder just mot denna grupp i stället för att gå omvägen via en stimulans av en viss bransch. Man skriver dessutom att det saknas empiriskt stöd för att en sänkning av restaurang- och cateringmoms skulle ge några effektivitetsvinster.
Även Landsorganisationen i Sverige invänder mot sysselsättningseffekterna. Man menar att det är sannolikt att en sänkning av restaurang- momsen får positiva effekter på antalet anställda i restaurangbranschen, men att det är tveksamt om det uppstår några positiva effekter på sysselsättningen totalt i hela ekonomin.
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare samt
Umeå universitet menar att utredningen under- skattar de positiva effekterna på sysselsättningen eftersom utredningen enligt dem underskattar priselasticiteten på restaurang- och catering- tjänster. De menar att den bästa uppskattningen är ett genomsnitt av alla tillgängliga skattningar. Utredningen har dock gjort bedömningen att inte alla skattningar är lika relevanta, bland annat eftersom en del skattningar är gjorda för länge sedan. Regeringen anser att det finns skäl att värdera skattningarna olika och instämmer därför i utredningens bedömning.
Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och syssel- sättning.
Samhällsekonomisk effektivitet
Regeringen anser, liksom utredningen, att det är sannolikt att sänkt mervärdesskatt på restaurangtjänster bidrar till att minska sned- vridningar och att öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Man kan totalt sett förvänta sig en
ökad effektivitet vid sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.
Uppsala universitet drar slutsatsen att utred- ningen inte på ett övertygande sätt kunnat visa att det finns samhällsekonomiska skäl att sänka restaurang- och cateringmomsen. Lands- organisationen i Sverige är uttryckligen emot för- slaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster. Landsorganisationen menar att det är hög tid att lägga om hela mervärdesskatteuttaget så att det sker med endast en skattesats eftersom ett stabilt skatte- uttag ska bygga på likformig beskattning av alla branscher. Regeringen menar att den föreslagna åtgärden ökar graden av enhetlighet inom mervärdesskattesystemet eftersom livsmedel och restaurang därmed kommer att beskattas lika samt att den snedvridning som i dag finns mellan fritid, marknadsarbete och hemarbete minskar.
Effekter på administrativa kostnader och fullgörandekostnader
Enligt utredningen ger tillämpning av olika mervärdesskattesatser upphov till ökade kostnader för företagen och myndigheterna. Det beror på att hanteringen av olika skattesatser medför ett merarbete jämfört med att enbart tillämpa en skattesats. För både företagen och Skatteverket kan det vara svårt att avgöra vilken skattesats som ska tillämpas på en viss försäljning. Både företagen och Skatteverket har även att praktiskt hantera att redovisningen av mervärdesskatten sker utifrån olika skattesatser. Skatteverkets kontrollarbete påverkas också av att olika skattesatser tillämpas. Mätningar av administrativa kostnader har gjorts av Tillväxtverket enligt den s.k. Standardkostnads- modellen. Resultatet redovisas i Malin- databasen. Denna databas innehåller uppgifter kring företagens administrativa kostnader till följd av olika regelverk. De senaste mätningarna avser år 2009. Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att sammanställa, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Enligt Tillväxtverkets beräkningar uppgår företagens kostnad för hanteringen av två mervärdesskattesatser till 0,4 miljarder kronor.
Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster från 25 procent till 12 procent medför en minskning av de administrativa kostnader som dagens olika skattesatser på
274
restaurang- och cateringtjänster (25 procent) och livsmedel (12 procent) ger upphov till för företagen. Reducerad mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster innebär även att myndigheternas kostnader för att hantera och tillämpa reglerna respektive att avgöra skatte- processer minskar. Kammarrätten i Stockholm påpekar att antalet mål i förvaltningsdomstolarna som innehåller frågeställningar innefattande de avgränsningsproblem som olika mervärdeskatte- satser medför i förevarande fall är mycket begränsat. Effekten torde därför bli störst hos Skatteverket. Regeringen delar den bedömningen.
I Sverige finns det cirka 24 400 restauranger (cateringföretag och caféer inkluderade), varav närmare 1 600 är hotell med restaurangrörelse. Av dessa restauranger är det närmare 11 000 som har stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten. En sänkning av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster från 25 procent till 12 procent skulle innebära att majoriteten av de restauranger som inte har tillstånd att servera alkohol endast får en mervärdesskattesats att hantera. Även om en sänkning av mervärdesskatten inte ska omfatta alkoholhaltiga drycker bedöms restauranger med tillstånd att servera alkohol få lägre admini- strativa kostnader då de slipper den besvärliga gränsdragningen mellan å ena sidan livsmedel och å andra sidan restaurang- och catering- tjänster.
Sammantaget kan de administrativa kostnaderna antas minska med i storleks- ordningen 0,2 miljarder kronor årligen om mer- värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 procent till 12 procent.
Minskningen av de administrativa kost- naderna till följd av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som livsmedel innebär en minskning av de totala administrativa kostnaderna som mervärdes- skattelagen ger upphov till med omkring 9 procent och en minskning av den totala kostnaden för att hantera två mervärdes- skattsatser, som i dag uppgår till 0,4 miljarder kronor, med omkring 50 procent. Till den minskade administrativa kostnaden för företagen ska även läggas minskningen av de administrativa kostnaderna för myndigheter som uppkommer om restaurangtjänster, hotell och livsmedel beskattas med samma mervärdesskattesats. När
PROP. 2011/12:1
det gäller den kostnaden finns det dock inga uppgifter i
Konsekvenser för företagen
Förslaget till sänkt mervärdesskattesats på restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som för livsmedel medför att ett stort antal företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan restaurang- eller cateringtjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat gränsdragnings- problem som försvinner är behovet av att särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en hotellvistelse från rumsuthyrningen. Detta leder till en förenklad hantering av mervärdesskatten och minskade administrativa kostnader för företagen. Den nuvarande skillnaden i beskatt- ningen mellan omsättning av restaurang- och cateringtjänster och omsättning av livsmedel påverkar konkurrensförhållandena mellan olika företag. Differentieringen av mervärdesskatten innebär att företag som säljer restaurang- och cateringtjänster missgynnas jämfört med företag som säljer livsmedel. En sänkning av mervärdes- skatten är positiv från konkurrenssnedvridnings- synpunkt.
Företagen tar f.n. ut mervärdesskatt med 25 procent när de säljer restaurang- och catering- tjänster. Genom förslaget kommer företagens utgående skatt att uppgå till 12 procent vilket innebär lägre nettoinbetalningar av mervärdes- skatt. Denna förändring innebär även att de belopp för utgående skatt som företagen får in vid försäljning, som de kan förfoga över innan skatten ska betalas till Skatteverket, om netto- skatten är positiv (dvs. den utgående skatten är större än den ingående skatten), kan minska. Förslaget kan således ha en viss påverkan på företagens likviditetssituation.
Förslaget är inte direkt riktat mot små och medelstora företag men eftersom restaurang- och cateringbranschen är relativt småskalig kommer många sådana företag att beröras av det.
Förslaget som rör
275
PROP. 2011/12:1
6.12Övriga frågor på mervärdes- skatteområdet
6.12.1 Mervärdesskatt vid import
Regeringens bedömning: Som ett led i regeringens regelförenklingsarbete bör reglerna avseende redovisning av mervärdesskatt vid import utredas.
Skälen för regeringens bedömning: En viktig del i regeringens politik är att stärka företagens konkurrenskraft och förbättra näringsklimatet i Sverige. Regeringen avser därför att fortsätta arbetet med regelförenklingar för företagen med avsikt att skapa en märkbar förändring i företagens vardag. Förenklings- arbetet syftar i grunden till att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Ett område som bör granskas närmare är reglerna för mervärdesskatt vid import. Regeringen avser därför att utreda möjligheterna till en förändrad hantering av mervärdesskatten vid import i syfte att uppnå bl.a. förenklingar för företagen.
6.12.2Mervärdesskatt och den ideella sektorn
Den ideella sektorn bedriver ett ovärderligt arbete i det svenska samhället. Ett starkt medborgerligt engagemang i idrottsföreningar, kulturföreningar och andra ideella organisationer är ett uttryck och en förutsättning för ett liv- aktigt och demokratiskt samhälle.
Europeiska kommissionen inledde 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kom- missionen anser att den svenska lagstiftningen strider mot EU:s mervärdesskattedirektiv efter- som den svenska lagen innehåller alltför generösa undantag från mervärdesskatt för allmännyttig verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund.127 Finansdepartementet gav två utredare i uppdrag att utreda frågan. Uppdraget redovisades i
oktober 2009 i promemorian ”Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m.” (Ds 2009:58). De förändringar som utredarna föreslår skulle kunna påverka ideella föreningars situation i mervärdes- skattehänseende.
Regeringen beslöt den 20 januari 2011 att hos kommissionen ansöka om tillåtelse att få införa en regel om s.k. omsättningsgräns för mer- värdesskatteredovisning avseende ideell sektor. Ansökan innebar att verksamheter inom ideell sektor som har en skattepliktig omsättning på högst en miljon kronor skulle kunna undantas. Enligt ett besked från kommissionen i mars 2011 godtas dock inte ansökan. Regeringen och kommissionen har därefter inlett en fortsatt dialog i frågan om den ideella sektorns mer- värdesskattesituation.
Regeringen har den 30 maj 2011 lämnat syn- punkter på kommissionens s.k. grönbok om den framtida mervärdesskatten. I sina synpunkter har regeringen lyft fram betydelsen av en förmånlig behandling av ideell verksamhet och att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn från mervärdesskatt.
Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att finna en gynnsam lösning för den ideella sektorn. Regeringens utgångspunkt är att ideell sektor inte ska förlora ekonomiskt på eventuella förändringar av regelverket.
Ideella sektorn kan även komma att påverkas av de förslag vad gäller inkomstskatt som lämnas av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65). Betänkandet bereds för närvarande inom Finans- departementet.
127 Dnr Fi2008/4218 och Fi2008/4219.
276
PROP. 2011/12:1
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
hållsstöd. De två tillkommande förslagen, som är till fördel för bidragsmottagarna och de under- hållsskyldiga, har beretts under hand med
6.13Investeringssparkonto m.m. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
6.13.1 Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2011 redovisade regeringen ett antal reformambitioner för mandatperioden på skatteområdet (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m. avsnitt 1.7.4). Bland dessa reformambitioner nämndes införan- det av en ny schablonbeskattad sparform benämnd investeringssparkonto. Syftet med sparformen är att förenkla för fysiska personer att spara i aktier och andra finansiella instru- ment. Regeringen bedömde vidare att det även bör göras vissa justeringar i beskattningen av kapitalförsäkring för att effektivisera beskatt- ningen av sådan försäkring och för att upprätt- hålla den skattemässiga neutraliteten.
I Finansdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag till en ny schablon- beskattad sparform, benämnd investeringsspar- konto, och förändrad beskattning av kapital- försäkring. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 8, avsnitt 1. Promemorians lagför- slag finns i bilaga 8, avsnitt 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 8, avsnitt 3.
Mot bakgrund bland annat av vissa invänd- ningar från remissinstanserna rörande dels finan- siella instrument som bara handlas på en handelsplattform, dels de föreslagna reglerna för när ett konto upphör att vara ett investerings- sparkonto har i Finansdepartementet utarbetats en tilläggspromemoria med vissa komplette- rande förslag om investeringssparkontot. Lag- förslagen i tilläggspromemorian finns i bilaga 8, avsnitt 4. Även tilläggspromemorian har remiss- behandlats och en förteckning över remissinstanserna till den promemorian finns i bilaga 8, avsnitt 5.
En sammanställning av remissyttrandena för vardera promemoria finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (dnr Fi2010/5534).
I propositionen behandlas promemoriornas förslag samt ytterligare två förslag som handlar om hur schablonintäkt vid innehav av ett inve- steringssparkonto ska beaktas vid beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och vid beräkning av betalningsskyldighet för under-
Lagrådet
Regeringen beslutade den 12 maj 2011 att in- hämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8, avsnitt 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8, avsnitt 7. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.13.2.6 och i författnings- kommentaren.
I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har det i propositionen gjorts en justering av be- räkningen av schablonintäkten för investerings- sparkonto och skatteunderlaget för kapital- försäkring (avsnitt 6.13.3.4 respektive 6.13.4.4).
6.13.2 En ny schablonbeskattad sparform
6.13.2.1 Bakgrund
I Sverige är det vanligt att privatpersoner sparar i finansiella instrument, såsom aktier och andelar i investeringsfonder. Många av dem som har avyttrat framför allt aktier gör fel när de ska redovisa affärerna i sina självdeklarationer. Felen är i många fall oavsiktliga och beror bland annat på att reglerna för beskattning vid avyttring av finansiella instrument är komplicerade. Felen medför i vissa fall att de skattskyldiga betalar för lite skatt och i andra fall att de betalar för mycket skatt.
Det är framför allt svårigheten att hålla reda på anskaffningsutgifter i kombination med tillämp- ningen av genomsnittsmetoden som orsakar problem. Den enskilde ska inte bara hålla reda på anskaffningsutgiften för de avyttrade finansiella instrumenten utan också känna till anskaff- ningsutgiften för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som de avyttrade som denne innehar för att kunna använda genom- snittsmetoden på ett korrekt sätt. Med utgångs- punkt från anskaffningsutgifterna för dessa finansiella instrument ska en genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas. Vid denna beräkning ska den enskilde även hålla reda på och ta hänsyn till förändringar i innehavet genom olika bolagshändelser, t.ex. splitar och emissioner, vilket försvårar förfarandet än mer.
Vid olika bolagshändelser under året som utlöser beskattning, t.ex. inlösen av aktier, finns
277
PROP. 2011/12:1
också risk för att den enskilde missar att redovisa avyttringen. Detta problem har Skatteverket under senare år försökt att komma till rätta med genom att tillsammans med självdeklarationerna skicka med information till ägare i bolag som löst in aktier med en uppmaning att de måste beräkna kapitalvinsten på denna avyttring.
De svårigheter och problem som redovisats leder sammantaget till att skattefelet på kapi- talområdet är stort.
Inom kapitalbeskattningen gäller i dag som huvudregel att varje avyttring av aktier och andra finansiella instrument ska tas upp till beskatt- ning. Detta kan leda till inlåsningseffekter genom att sparare drar sig för att avyttra finansi- ella instrument med latenta vinster eftersom det utlöser beskattning. Detta kan i sin tur leda till att enskilda sparare inte omfördelar sitt sparande i enlighet med vad som kan anses vara ekono- miskt rationellt. Inlåsningseffekten torde dess- utom leda till att omsättningen av finansiella instrument minskar, vilket leder till sämre konkurrens på den finansiella marknaden.
6.13.2.2 Vissa uttryck
I propositionen och i den föreslagna lagtexten används vissa uttryck som används i samband med kontoföring och sådana tillgångar som kan finnas på ett investeringssparkonto. Deras bety- delse i propositionen och i den föreslagna lag- texten är inte tänkt att skilja sig från betydelsen enligt allmänt språkbruk och de definieras inte i lagen om investeringssparkonto. För att under- lätta förståelsen för innehållet i denna proposi- tion följer ändå nedan en redogörelse för uttryckens betydelse. I lagen om invester- ingssparkonto finns ett antal termer som defi- nieras där. De behandlas inte i detta avsnitt.
Enligt huvudregeln är tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto föremål för scha- blonbeskattning. Med att tillgångar förvaras på ett konto, t.ex. ett investeringssparkonto, avses att tillgångarna enligt allmänna civilrättsliga och näringsrättsliga bestämmelser finns på kontot. Av allmänna principer som är tillämpliga på sparformer som civilrättsligt liknar investerings- sparkonto i det avseendet att de avser demateria- liserade tillgångar, följer att tillgångarna anses förvarade på kontot först efter att de har för- tecknats på kontot. Från och med den tidpunkt när tillgången har förtecknats, eller med ett
annat ord registrerats, på investeringssparkontot förvaras alltså tillgången där.
I den föreslagna lagtexten och i propositionen används uttrycken insättning och uttag uteslu- tande i förhållande till kontanta medel. Den som innehar ett konto kan t.ex. sätta in sedlar och mynt på sitt konto på ett bankkontor eller där ta ut sedlar och mynt från sitt konto. Kontoinne- havaren kan också sätta in kontanta medel på sitt konto genom att överföra dem elektroniskt från ett annat eget konto eller ta ut kontanta medel på detta sätt. En överföring av kontanta medel mellan två konton ses alltså som ett uttag från det ena kontot och som en insättning på det andra.
Uttrycken insättning och uttag används såle- des inte i förhållande till finansiella instrument. Sådana instrument kan överföras från ett konto till ett annat konto. Det innebär att instrumen- ten flyttas från det ena kontot till det andra. Om enbart den omständigheten att ett finansiellt instrument flyttas från ett konto är av intresse, och inte till vilket konto det flyttas, används uttrycket att det avförs från kontot. Normalt avförs ett finansiellt instrument från ett konto för att överföras till ett annat konto. Överfö- ringen är genomförd när instrumentet är förtecknat, och således förvaras, på det motta- gande kontot.
6.13.2.3 Schablonbeskattat sparande införs
Regeringens förslag: Ett schablonbeskattat sparande för vissa direktägda finansiella instru- ment, benämnt investeringssparkonto, införs. Sparande i denna sparform är frivilligt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Skatteverket, Konkurrens- verket, Regelrådet, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen tillstyrker förslaget. Företagarna, Försäkringsjuridiska före- ningen, Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget. LO anser att en schablonskatt är obegriplig, vilket beror på att den inte bygger på någon allmän princip som t.ex. likformig beskattning, utan är ett specialfall i beskattningen av inkomster på just detta område. Vidare anser LO att svårigheten för
278
privatpersoner att beräkna vinst eller förlust vid avyttring av aktier med hjälp av genom- snittsmetoden är begränsad. Svenskt Näringsliv anför att den schablonbeskattning som föreslås baseras på förmögenhetens storlek och inte på den faktiska avkastningen. Skatten är därmed en förmögenhetsskatt och en sådan skatt är skadlig för samhällsekonomin. Visserligen ska invester- ingssparkontot vara frivilligt och endast omfatta vissa tillgångar, men förslaget skulle innebära etablerandet av ett system för förmögenhetsbe- skattning som lätt kan komma att utökas och modifieras.
Merparten av de övriga remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser att det är angeläget att dagens metod för beskattning av värdepapper förenklas för enskilda. Av dessa är majoriteten positiva till att ett schablonbeskattat sparande införs, men flera har synpunkter på förslagets utformning. Förvaltningsrätten i Göteborg är positiv till att sparandet är frivilligt. Ekonomi- styrningsverket anför att investeringssparkontot innebär betydande förenklingar för många skatt- skyldiga. Den nya sparformen innebär dock att kapitalbeskattningen blir mer komplex när det gäller att jämföra olika sparformer. Det kan därför finnas skäl att göra en större översyn av kapitalbeskattningen. Ekobrottsmyndigheten är i grunden positiv till förändringar som leder till att det blir lättare för den enskilde att göra rätt i beskattningshänseende. Frågan är dock enligt myndigheten om det föreslagna systemet med schablonbeskattade investeringssparkonton kan antas få den eftersträvade effekten att underlätta för den enskilde. Det föreslagna systemet, med uppdelningen i investeringstillgångar och konto- främmande tillgångar, reglering om hur till- gångar får föras till respektive från ett inve- steringssparkonto samt de särskilda reglerna om beräkning av kapitalunderlaget, ter sig tämligen komplicerat. Det kan dock antas att svårig- heterna för den enskilde kan komma att begrän- sas genom den föreslagna informationsskyldig- heten och den föreslagna skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Mot denna bakgrund anser Ekobrottsmyndigheten att det föreslagna syste- met ändå får godtas. Enligt Pensionsmyndigheten är det angeläget att dagens metod för beskatt- ning av finansiella instrument förenklas för enskilda. Pensionsmyndigheten kan dock konstatera att det remitterade förslaget i många avseenden framstår som både komplicerat och svårt för enskilda att förstå och att det därför
PROP. 2011/12:1
inte kan sägas fullt ut tillgodose ambitionen att vara förenklande. Inte desto mindre innebär förslagen en klar förbättring för enskilda i jämfö- relse med det regelverk som måste tillämpas i dag vid kapitalvinster respektive kapitalförluster.
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer- sitet anför att den föreslagna schabloninkomst- beskattningen har både svagheter och vissa styrkor. Den mest påtagliga svagheten är att förslaget innebär att ett omfattande system för schabloninkomstbeskattning ska fungera parallellt med ett system för realisationsvinst- beskattning. Detta är ett klart avsteg från målet med likformighet i beskattningen, vilket var ett ledmotiv för 1991 års stora skattereform. Lag- förslaget är dessutom mycket komplicerat. Sveriges advokatsamfund konstaterar att förslaget är komplicerat och svårt att tillgodogöra sig för den enskilde, vilket möjligen något förtar de positiva effekterna av förslaget. Det är framför allt reglerna om hur finansiella instrument får föras till, respektive avföras från, kontot som framstår som tekniskt svårtillgängliga. Advokat- samfundet ifrågasätter om komplexiteten verkli- gen är nödvändig. Advokatsamfundet befarar att bestämmelsernas komplexitet medför att den enskilde spararen helt och hållet är i händerna på det kontoförande institutet med avseende på möjligheterna att korrekt redovisa den scha- blonmässiga inkomst som ska ligga till grund för beskattning. Det är allmänt sett en mindre lyckad lösning att reglerna är så komplexa att den enskilde, som i slutändan trots allt är ansva- rig för att självdeklarationen blir korrekt, kan antas få svårt att utan hjälp upprätta en korrekt självdeklaration. Euroclear Sweden AB framför att förslaget innehåller ett omfattande antal regler att hålla reda på, både för kontoinnehava- ren och investeringsföretaget, vilket gör försla- get påfallande likt de krångliga regler som gäller för kapitalvinstbeskattningen. Investeringsspar- kontot bör kunna förstås och tillämpas av inve- sterare som, utan att anlita experter, ska kunna göra en egen bedömning huruvida den traditio- nella beskattningen eller investeringssparkontot utgör den bästa modellen för investerarens sparande. Investeringssparkontot skulle således behöva konstrueras enklare. Far anser att syftet med förslaget är vällovligt, men förslaget har inte fått en sådan utformning att det uppfyller kravet på enkelhet. Det föreslagna regelsystemet är mycket detaljerat och särskilda regler har utfor- mats även för situationer som torde vara mycket
279
PROP. 2011/12:1
sällan förekommande. Även om man kan ha en viss förståelse för att lagstiftaren har som mål att åstadkomma en lagstiftning som inte leder till några oklarheter vid rättstillämpningen är det här fråga om en sådan detaljreglering att det finns risk att regelsystemet kommer att avskräcka i stället för att uppmuntra till ett schablonbeskat- tat sparande. Vill man uppnå en förenkling krävs i stället ett enklare system där lagstiftaren aktivt väljer att avstå från att reglera vissa detaljer med det uttalade syftet att genomföra en förenkling.
Kammarrätten i Göteborg anför att en nackdel med schablonbeskattning är att regelsystemet med nödvändighet blir komplicerat. Skatteverket anför att det är viktigt att det även blir enklare för den som väljer att ha kvar sitt sparande i dagens system. Skatteverket föreslår därför att ytterligare förslag på förenklingar övervägs. Företagarna anser att dagens system skulle kunna förenklas genom att göra den s.k. schablonregeln tillämplig på fler typer av värdepapper och höja schablonavdraget från 20 till 50 procent. Även
Förvaltningsrätten i Göteborg för fram som ett alternativ till den nya schablonbeskattningen att höja den procentsats som ska ligga till grund för den schablonberäknade anskaffningsutgiften. Svenskt Näringsliv anför att förslagets syfte att främja sparande och minska skattefelet vid försäljning av värdepapper kan tillgodoses på andra sätt än med det föreslagna investerings- sparkontot: en sänkning av kapitalinkomst- skattesatsen och en höjning av schablonanskaff- ningsvärdet för aktier och andra delägarrätter från dagens 20 till 50 procent av försälj- ningspriset. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anför att för att upprätthålla neutraliteten i skattesystemet bör enskilda näringsidkare kunna placera även företagets kapital i värdepapper utan att dessa automatiskt ”lyfts ut” ur inkomstslaget näringsverksamhet. Detta skulle kunna åstad- kommas genom systemet med investerings- sparkonto. Aktiespararna anför att det finns en klar risk för höga öppna eller dolda avgifter, när man låst in kundens tillgångar i ett avskilt konto. Till exempel kan tänkas att investeringsföretagen debiterar mycket högre courtage för affärer inom kontot, än kunden annars kunde få på marknaden. Aktiespararna ser därför ett behov av att i både denna och andra sparformer införa ett krav på en helt transparent avgiftsstruktur, för att öka jämförbarheten och främja konkurrensen.
Skälen för regeringens förslag: Sparande i aktier och andelar i investeringsfonder är som nämnts i föregående avsnitt en vanlig form av sparande. Där framgår dock att dagens skatte- rättsliga reglering av fysiska personers sparande i aktier och andra finansiella instrument inte är utan problem. Till skillnad från LO anser reger- ingen att reglerna för att beräkna vinst och förlust vid avyttring är komplicerade. Det kan vara tidsödande för enskilda att göra denna beräkning och många gör fel, vilket sannolikt leder till ett skattebortfall för staten. Regleringen medför vidare en inlåsningseffekt, till nackdel för såväl de enskilda spararna som för konkurrensen på den finansiella marknaden. Ett sätt att helt eller delvis lösa dessa problem är att införa en schablonbeskattad sparform för finansiella instrument, en bedömning flera remissinstanser instämmer i. Det föreslås därför att en sådan sparform införs. Den nya sparformen bör benämnas investeringssparkonto.
Schablonbeskattningen innebär att den enskilde inte beskattas utifrån faktiska inkoms- ter och utgifter på de finansiella instrumenten. I stället beskattas den enskilde för en schablon- mässigt beräknad avkastning på tillgångarna. Detta innebär bland annat att den enskilde inte behöver redovisa varje avyttring av instrumenten som ingår i den schablonbeskattade sparformen. Den enskilde behöver alltså inte beräkna eller hålla reda på sin anskaffningsutgift, vilket är en stor förenkling jämfört med dagens system.
Svenskt Näringsliv hävdar att skatt baserad på schablonbeskattning är en förmögenhetsskatt som är skadlig för samhällsekonomin. Reger- ingen ser inte den föreslagna schablonbeskatt- ningen som en förmögenhetsskatt utan som en alternativ beskattning av kapitalinkomster. Regeringen delar inte heller Svenskt Näringslivs bedömning att den föreslagna schablonbeskatt- ningen är skadlig för samhällsekonomin.
Schablonbeskattningen innebär vidare att den enskilde fritt kan omplacera tillgångarna inom sparformen eftersom eventuella vinster eller förluster inte ska tas upp till beskattning. Härigenom bortfaller de skattemässiga inlås- ningseffekter som finns inom det konventionellt beskattade systemet. Omsättningen av finansi- ella instrument inom ett schablonbeskattat sparande bör vara större än inom ett konventio- nellt beskattat sparande. Ökad omsättning bör leda till ökad konkurrens på den finansiella marknaden.
280
En schablonbeskattning innebär inte bara fördelar för enskilda aktörer utan även för staten. Denna typ av beskattning torde bli mer effektiv eftersom skattebortfallet på grund av felaktigt redovisade kapitalvinster och kapitalförluster minskar. Schablonbeskattning innebär dessutom att skatt tas ut löpande och därmed minskar de enskildas skattekredit jämfört med dagens system, där vinster beskattas först när de realise- ras. Vidare blir skattebasen för ett schablon- beskattat sparande jämnare än skattebasen för konventionellt beskattade tillgångar.
Redan i dag finns det en schablonbeskattad sparform för fysiska personer som har stora likheter med investeringssparkonto, nämligen sparande i kapitalförsäkring. En del kapitalför- säkringar är utformade så att försäkringstagaren själv, inom vissa ramar, kan välja vilka finansiella instrument som ska ingå i försäkringen och fritt utan omedelbara skattekonsekvenser omplacera tillgångar inom försäkringen. Även om likhe- terna är stora är en avgörande skillnad jämfört med den nya schablonbeskattade sparformen att det inte är den enskilde, dvs. försäkringstagaren, utan försäkringsbolaget, som äger tillgångarna i en kapitalförsäkring. Kapitalförsäkring kan därför inte underlätta sparande i direktägda finansiella instrument. Vidare är kapitalförsäk- ring inte ett renodlat sparande eftersom den alltid innehåller ett, större eller mindre, försäk- ringsinslag. Följaktligen finns det ett behov för den i denna proposition föreslagna sparformen.
Flera remissinstanser, bland annat Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening, anser att förslaget är komplicerat och att det borde förenklas.
Utgångspunkten för förslaget är att endast finansiella instrument som är föremål för handel på viss marknad ska få förvaras på ett invester- ingssparkonto. Motivet till detta är att schablon- beskattningen bygger på att ett objektivt mark- nadsvärde kan fastställas för tillgångarna på kontot. Med dessa utgångspunkter blir följden att tillgångar som inte längre handlas på föreskri- vet sätt ska avföras från investeringssparkontot. Detta medför, som flera remissinstanser påpe- kar, en relativt omfattande reglering av vad som ska gälla när tillgångar förs in och ut från ett investeringssparkonto. Det är dock inte orimligt att kräva av det institut som tillhandahåller inve- steringssparkontot att det kan hålla reda på vilka finansiella instrument som förvaras på kontot och huruvida de är upptagna till handel på en
PROP. 2011/12:1
reglerad marknad eller handlas på en handels- plattform.
Flera av bestämmelserna som reglerar hur kontofrämmande tillgångar ska hanteras kommer i praktiken endast att tillämpas i mycket få fall. För den genomsnittlige spararen kommer det att vara ovanligt att kontofräm- mande tillgångar över huvud taget hamnar på investeringssparkontot. Att en genomsnittlig sparare råkar ut för att kvalificerade andelar eller att finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket denne innehar 10 procent av rösterna eller kapitalet hamnar på investerings- sparkontot kommer att vara mycket ovanligt. Den omständigheten att dessa situationer är ovanliga är dock inte skäl nog för att inte reglera dem. De kan trots allt inträffa.
Investeringssparkontot ska existera sida vid sida med den konventionella beskattningen av kapitalinkomster. För att schablonbeskattning av tillgångar som inte lämpar sig för sådan beskatt- ning inte ska ske är det nödvändigt med den föreslagna regleringen trots att den, vilket har påpekats av flera remissinstanser, kan anses vara komplicerad. Regeringen har eftersträvat att göra de bestämmelser som krävs så lättförståeliga som möjligt. Det är regeringens uppfattning att den föreslagna sparformen kommer att underlätta för den absoluta majoriteten av sparare och att den i vissa avseenden komplicerade regleringen endast kommer gälla ett fåtal.
Det bör vara frivilligt att spara i investerings- sparkonto. Den som önskar att spara i finansiella instrument ska fritt kunna välja att göra det inom ramen för den nya sparformen, genom en kapitalförsäkring eller inom den konventionella beskattningen. Dagens regler för beskattning av sparande bör därför i princip kvarstå oföränd- rade.
Avslutningsvis kan nämnas att det i och för sig, som flera remissinstanser påpekat, kan vara angeläget att förenkla skattereglerna inom den konventionella beskattningen. Inom ramen för detta lagstiftningsärende ryms dock inte att göra en allmän översyn av kapitalbeskattnings- reglerna.
281
PROP. 2011/12:1
6.13.2.4 Investeringssparkonto
Regeringens förslag: Ett investeringssparkonto ska uppfylla vissa villkor.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Avanza Bank förutsätter att insättningsgarantin gäller för sparande inom ramen för investeringssparkontot.
Skälen för regeringens förslag: I propositio- nen föreslås att en ny sparform, investerings- sparkonto, införs. Ett investeringssparkonto bör vara ett konto som uppfyller vissa villkor.
I grunden är ett investeringssparkonto ett avtal mellan innehavaren och institutet som tillhandahåller sparformen om förvaring och kontoföring av innehavarens finansiella instru- ment och kontanta medel. De bestämmelser om t.ex. information och konsumentskydd som i dag gäller förvaring av finansiella instrument och kontoföring av kontanta medel kommer därför även att vara tillämpliga på den nya sparformen.
Vad som skiljer investeringssparkonto från andra sparformer som avser direktägda tillgångar är framför allt att den som innehar ett invester- ingssparkonto schablonbeskattas för tillgångarna som förvaras på kontot. För att kunna upprätt- hålla schablonbeskattningen är det nödvändigt att ställa upp ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att sparandet ska anses utgöra ett investeringssparkonto. Som exempel kan nämnas att överföring av finansiella instrument till och från ett investeringssparkonto bara får ske under vissa förutsättningar och att bara vissa subjekt får tillhandahålla respektive inneha inve- steringssparkonto. Om de villkor som gäller för investeringssparkonto inte upprätthålls bör detta förhållande i första hand enbart få skattemässiga konsekvenser för kontoinnehavaren genom att tillgångarna på kontot inte längre omfattas av schablonbeskattningen. Den föreslagna nya sparformen investeringssparkonto kan därmed sägas vara en skattemässig konstruktion.
I linje med att investeringssparkonto är en skattemässig konstruktion, eller om man så vill en skattemässig påbyggnad på redan befintlig reglering, föreslås i propositionen inga ändringar av civilrättsliga eller näringsrättsliga bestämmel- ser. Civilrättsliga bestämmelser som i dag är tillämpliga på ägarförhållanden m.m. för sådana
tillgångar som kan förvaras på ett investerings- sparkonto ska även fortsättningsvis vara tillämp- liga. Det är alltså exempelvis allmänna obliga- tionsrättsliga och sakrättsliga bestämmelser och principer som avgör vem som äger och vem som har rätt till tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto. Detsamma gäller den närings- rättsliga regleringen. Bestämmelser om hur banker och andra institut ska hantera kundernas tillgångar m.m. gäller även i förhållande till tillgångar som förvaras på investeringssparkonto. Som exempel kan nämnas att bestämmelserna om kunders finansiella instrument och medel i 8 kap.
I propositionen föreslås heller ingen särre- glering när det gäller investeringssparkonton och insättningsgarantin. Enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti omfattas insättningar som görs på konton hos kreditinstitut och värdepap- persföretag under vissa förutsättningar av en insättningsgaranti. Insättningsgarantin innebär att kontoinnehavaren får ersättning från staten om ett sådant institut eller företag går i konkurs eller när Finansinspektionen beslutar att garantin ska träda in. Från och med den 1 juli 2011 gäller en obligatorisk förhandsprövning av om konto- villkoren för de kontoslag som tillhandahålls av ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som tar emot insättningar omfattas av insättnings- garantin eller inte (prop. 2010/11:109, bet. 2010/11:FiU41, rskr. 2010/11:296, SFS 2011:829). Förhandsprövningen är obligatorisk för såväl nya som befintliga kontoslag. Det är sålunda möjligt för kreditinstitut och värde- pappersföretag att få ett bindande besked från Riksgälden om ett visst kontoslag som tillhanda- hålls, t.ex. inom ramen för ett investerings- sparkonto, kommer att omfattas av insättnings- garantin eller inte.
Som redan antytts har de bestämmelser som föreslås i lagen om investeringssparkonto enbart betydelse för beskattningen. Följande exempel kan illustrera detta. I lagen om investeringsspar- konto föreslås bestämmelser enligt vilka inve- steringstillgångar som har överlåtits direkt till en annan fysisk person inte får överföras till dennes värdepapperskonto. Även om en sådan över- föring görs i strid med bestämmelserna i nämnda lag innebär inte det att överföringen inte är giltig ur ett civilrättsligt perspektiv. Tvärtom får
282
förvärvaren samma sakrättsliga skydd till de förvärvade tillgångarna som vid vilken överföring som helst. Skatterättsligt innebär överföringen dock att investeringssparkontot förlorar sin status som sådant konto eftersom bestämmel- serna i lagen om investeringssparkonto inte har följts.
Lagförslag
Investeringssparkonto definieras i 3 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
6.13.2.5Avtal om investeringssparkonto och dess parter
Regeringens förslag: Investeringssparkonto till- handahålls av ett investeringsföretag. Med inve- steringsföretag avses svenskt värdepappersbolag som har tillstånd att förvara finansiella instru- ment för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet, svenskt kredit- institut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse och utländska motsvarig- heter som hör hemma i en stat inom EES.
Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller av ett enda dödsbo och det får bara föras av ett enda investerings- företag. Den som innehar ett investeringsspar- konto benämns kontoinnehavare.
Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås mellan ett investeringsföretag och en fysisk person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto. Ett invester- ingssparkonto får inte överlåtas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Aktiespararna anför att förslaget att ett investeringssparkonto bara kan innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo medför att t.ex. aktiesparklubbar inte kommer att kunna öppna ett sådant konto. Aktiespararna anser att aktiesparklubbar är ett fenomen som höjer intresset för aktieägande och förordar att investeringssparkontot ska vara möjligt att innehas av flera personer gemensamt. Aktiespararna, Fondbolagens förening och
SkagenFonder anser att även fondbolag ska kunna tillhandahålla investeringssparkonto. I annat fall snedvrids konkurrensen på marknaden
PROP. 2011/12:1
till betydande nackdel för fondbolag som inte ingår i en koncern. Fondbolagens förening anser också att det bör övervägas om centrala värdepappersförvarare skulle kunna tillhanda- hålla investeringssparkonto för att främja konkurrensen. Euroclear Sweden AB anser att fondbolagen och centrala värdepappersförvarare bör ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värde- papperskontoform, dvs. utan att kontanta medel sätts in och tas ut från kontot. Vidare bör kontoinnehavaren enligt lag åläggas en skyldig- het att intyga sin skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett investeringssparkonto samt en ytterligare skyldighet att omgående upplysa investeringsföretaget så snart en förändring i skattehemvisten sker. Skatteverket anför att utländska investeringsföretag är skyldiga att lämna en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter. Tidigare erfarenhet visar att detta uppfylls dåligt av de utländska aktörerna. Skatteverket uppfattar därför att det finns ett kontrollproblem när ett investerings- sparkonto flyttas till utlandet eller när en person öppnar ett investeringssparkonto utanför Sverige. Skatteverket föreslår därför att lagen om investeringssparkonto kompletteras med ett stycke som innebär att för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett invester- ingssparkonto ska investeringsföretaget ha lämnat en förbindelse om att lämna kontroll- uppgifter enligt 13 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK.
Skälen för regeringens förslag
Kontoinnehavare
Den som innehar ett investeringssparkonto bör benämnas kontoinnehavare.
Ett syfte med investeringssparkonto är att förenkla för fysiska personer att spara i finan- siella instrument. Därför bör bara fysiska perso- ner, och dödsbon, få inneha investeringsspar- konton. Aktiespararna anser att det är angeläget att aktiesparklubbar ges rätt att inneha ett inve- steringssparkonto. Aktiesparklubbar består normalt av flera fysiska personer. För det första bedömer regeringen behovet av att flera fysiska personer gemensamt ska kunna inneha ett inve- steringssparkonto som litet. För det andra skulle en sådan lösning kräva komplicerade regler beträffande uppdelning av kapitalunderlaget hänförligt till ett investeringssparkonto med
283
PROP. 2011/12:1
flera innehavare. För det tredje kan det heller inte uteslutas att gemensamma investeringsspar- konton leder till ökad risk för skatteundandra- ganden. Sammantaget görs därför bedömningen att varje investeringssparkonto bara bör få inne- has av en fysisk person eller ett dödsbo. Det bör däremot inte finnas någon begränsning såvitt avser antalet investeringssparkonton som en och samma fysiska person, eller ett och samma dödsbo, får inneha.
Det bör inte finnas någon skatterättslig begränsning såvitt avser vilken fysisk person eller vilket dödsbo som kan inneha ett investerings- sparkonto. Även begränsat skattskyldiga perso- ner bör således kunna inneha ett investerings- sparkonto.
Investeringsföretag
På ett investeringssparkonto ska kontoinnehava- ren kunna spara, dvs. förvara, kontanta medel och vissa finansiella instrument. För att kunna erbjuda ett investeringssparkonto bör därför krävas att det kontoförande institutet som till- handahåller investeringssparkontot, investerings- företaget, har tillstånd dels att ta emot återbetal- ningsskyldiga medel från allmänheten och placera medlen på ett inlåningskonto eller ta emot inbetalningarna med redovisningsskyldig- het, dels att förvara värdepapper för kundens räkning.
Utöver tillstånd för dessa grundläggande tjänster kommer det i praktiken att krävas ytter- ligare tillstånd för olika investerings- och sidotjänster för att investeringssparkontot ska bli en attraktiv investerings- och sparform på marknaden. Det saknas emellertid skäl att kräva att investeringsföretaget ska inneha tillstånd för samtliga tjänster som kan bli aktuella inom ramen för investeringssparkontot. Det är tillräckligt att företaget antingen självt eller genom avtal med andra institut kan tillhandahålla kontoinnehavaren erforderliga investerings- och sidotjänster.
Ett svenskt kreditinstitut uppfyller de krav som bör ställas på ett investeringsföretag. Det får nämligen enligt 7 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med stöd av sitt tillstånd ta emot inlåning och förvara värdepapper. Ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansie- ringsrörelse bör därför anses vara ett invester- ingsföretag. För att kunna ta emot och vidare- befordra order måste institutet även ha ett
särskilt tillstånd som innefattar investerings- tjänsterna mottagande och vidarebefordran av order enligt 2 kap. 1 § 1 VML. Investerings- tjänsten mottagande och vidarebefordran av order innebär dock att det avslutande momentet i köpet eller försäljningen utförs av någon annan än den som har tagit emot och vidarebefordrat ordern. Kreditinstitut som vill medverka vid avslutet på börsen eller avsluta ordern mot eget lager måste därför även ha tillstånd för invester- ingstjänsterna utförande av order på kunders uppdrag respektive handel för egen räkning enligt andra och tredje punkten nämnda lagrum. Som redan antytts i föregående stycke skulle ett kreditinstitut emellertid kunna tillhandahålla ett investeringssparkonto utan tillstånd att driva värdepappersrörelse. I praktiken förutsätter det dock att institutet tecknar ett samarbetsavtal med ett annat institut som innehar erforderliga tillstånd enligt VML.
För att ett svenskt värdepappersbolag ska uppfylla de krav som bör ställas på ett invester- ingsföretag krävs att det har tillstånd enligt 2 kap. 2 § 1 VML att förvara finansiella instru- ment för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet. Ett värdepappers- bolag som innehar kundmedel är skyldigt, enligt 8 kap. 35 § VML, att vidta lämpliga åtgärder för att skydda kundens rättigheter och hålla medlen avskilda från institutets tillgångar. Av Finans- inspektionens föreskrifter om värdepappers- rörelse (FFFS 2007:16) följer att värdepappers- företag som tar emot kundmedel omgående ska placera dessa på ett eller flera konton i en centralbank, ett kreditinstitut eller i en godkänd penningmarknadsfond. Svenskt värdepappers- bolag som har tillstånd enligt nämnda lagrum bör därför anses vara investeringsföretag. Förutom nämnda tillstånd torde det dock i praktiken, på samma sätt som för kreditinstitut, krävas att bolaget självt eller genom samarbets- avtal innehar övriga erforderliga tillstånd.
Även utländska värdepappersföretag och kreditinstitut som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där har tillstånd motsvarande de som krävs för att svenska företag ska kunna vara investeringsföretag, bör anses vara sådana före- tag.
Aktiespararna och SkagenFonder framför att även fondbolag ska kunna tillhandahålla inve- steringssparkonto. Samma åsikt framförs av
Fondbolagens förening och Euroclear Sweden AB
284
som dessutom anser att det bör övervägas om centrala värdepappersförvarare skulle kunna tillhandahålla investeringssparkonto.
Regeringen konstaterar att den verksamhet som ett fondbolag får driva är harmoniserad på
I lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF, anges följande om fondbolags tillstånd att bedriva verksamhet. Ett fondbolag är enligt 1 kap. 1 § 7 LIF ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 1 kap. 4 § samma lag att bedriva fondverksamhet. Med fondverksamhet avses enligt 1 kap. 1 § 10 LIF förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder. Enligt 1 kap. 4 § LIF får fondbolag utöver tillstånd för fondverksamhet ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument. Av 7 kap. 1 § LIF framgår att fondbolag som har tillstånd till portföljförvaltning avseende finansiella instru- ment efter tillstånd av Finansinspektionen får ta emot fondandelar för förvaring, dock inte fond- andelar som ingår i en investeringsfond som förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel med redovisningsskyldighet som ett led i verk- samheten.
Som inledningsvis beskrivits i detta avsnitt bör det enligt regeringens mening krävas att ett inve- steringsföretag har tillstånd dels att ta emot återbetalningsskyldiga medel från allmänheten och placera medlen på ett inlåningskonto eller ta emot inbetalningarna med redovisningsskyldig- het, dels att förvara värdepapper för kundens räkning. Av den ovan redovisade regleringen för fondbolag framgår att dessa enbart kan få tillstånd att förvara fondandelar, utom fondan- delar som ingår i en investeringsfond som förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel
128 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).
PROP. 2011/12:1
med redovisningsskyldighet som ett led i fond- bolagets verksamhet i form av diskretionär portföljförvaltning. Det är således inte möjligt för ett fondbolag att erhålla de tillstånd som krävs för att tillhandahålla de tjänster som får anses nödvändiga för ett investeringsföretag. Av denna anledning bör inte fondbolag ges möjlig- het att tillhandahålla investeringssparkonto.
Med central värdepappersförvarare avses enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om konto- föring av finansiella instrument ett företag som enligt 2 kap. samma lag har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämnings- register. Enligt 2 kap. 7 § samma lag får en central värdepappersförvarare, utöver den verk- samhet som auktorisationen omfattar, driva endast börs- eller clearingverksamhet och annan verksamhet som har nära samband med verk- samheten som central värdepappersförvarare. Även i fråga om centrala värdepappersförvarare framgår således att sådana inte kan erhålla de tillstånd som krävs för att kunna tillhandahålla investeringssparkonto. Euroclear Sweden AB har föreslagit att centrala värdepappersförvarare bör ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värdepap- perskontoform, dvs. utan att kontanta medel sätts in och tas ut från kontot. Den föreslagna modellen för investeringssparkonto förutsätter dock att kontanta medel kan hanteras inom kontot. Något förslag om att centrala värdepap- persförvarare ska kunna tillhandahålla invester- ingssparkonto lämnas därför inte.
Det är viktigt att det är tydligt vilket institut som har ansvaret gentemot kontoinnehavaren och mot det allmänna. På grund av detta bör varje investeringssparkonto få föras av enbart ett enda investeringsföretag. Som redan nämnts hindrar detta dock inte att investeringsföretaget samarbetar med andra institut. Andra institut kan t.ex. utföra uppgifter för investeringsföreta- gets räkning. Investeringsföretaget kan emeller- tid inte delegera sitt ansvar som investerings- företag som följer av de bestämmelser som föreslås i denna proposition.
Avtal om investeringssparkonto
Förhållandet mellan investeringsföretaget och kontoinnehavaren bör regleras i ett avtal om investeringssparkonto. För att det inte ska finnas någon konflikt mellan detta avtal och lagen om investeringssparkonto får avtalet inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen.
285
PROP. 2011/12:1
Ett investeringssparkonto som sådant, och alltså inte tillgångarna som förvaras på kontot, bör inte få överlåtas. Detta för att inte kompli- cera reglerna om skattskyldighet för schablon- intäkt som är hänförlig till tillgångarna på visst investeringssparkonto.
Euroclear Sweden AB anser att kontoinne- havaren bör åläggas en skyldighet att intyga sitt skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett inve- steringssparkonto samt en ytterligare skyldighet att omgående upplysa investeringsföretaget så snart en förändring i denna hemvist sker. Regeringen har förståelse för att det kan vara svårt för investeringsföretaget att känna till om en kontoinnehavare är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige, vilket bland annat har betydelse för beräkningen av schablonintäkten och företagets skyldighet att lämna kontrollupp- gifter, se avsnitt 6.13.3.3 och 6.13.5.2. Det är dock inte lämpligt att ålägga kontoinnehavaren en sådan skyldighet. Det kan nämnas att det bör ligga i en begränsat skattskyldig kontoinne- havares intresse att underrätta investerings- företag om att denne är begränsat skattskyldig. Annars riskerar kontoinnehavaren att i Sverige debiteras skatt hänförlig till schablonintäkt som han eller hon inte är skyldig att betala. En kontoinnehavare som går från att vara begränsat till obegränsat skattskyldig och som inte informerar investeringsföretaget om detta, vilket leder till att oriktiga uppgifter lämnas till Skatteverket, riskerar påföljd i form av bland annat skattetillägg. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att en kontoinnehavare som är medveten om en förändring av den skatte- mässiga statusen i de allra flesta fall kommer att informera investeringsföretaget om detta.
Skatteverket föreslår att det ska införas en bestämmelse enligt vilken en förutsättning för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett investeringssparkonto är att invester- ingsföretaget har lämnat en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter enligt 13 kap. 1 § LSK. Enligt denna paragraf ska utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, innan verksamheten inleds, under vissa förutsättningar ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspek- tionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i LSK. Anledningen till Skatteverkets förslag är att verket anser att detta
uppfylls dåligt av de utländska aktörerna och att det därför finns ett kontrollproblem när ett inve- steringssparkonto öppnas utanför Sverige. Regeringen konstaterar att det förhållandet att vissa utländska företag som bedriver gränsöver- skridande verksamhet till Sverige underlåter att inkomma med förbindelse till Finansinspektio- nen om att lämna kontrolluppgifter främst är ett kontrollproblem som inte påverkas av förslagen i denna proposition. Att införa speciella krav i detta avseende för att få tillhandahålla just inve- steringssparkonto i Sverige när motsvarande problem föreligger för andra liknande tjänster, där inget sådant krav uppställs, vore inkonse- kvent. Dessutom skulle det försvåra för en presumtiv kontoinnehavare om det införs ytter- ligare villkor för den skattemässiga statusen för ett investeringssparkonto som är hänförliga till investeringsföretaget. Att förändra systemet för förbindelse att lämna kontrolluppgift ligger utanför ramen för detta lagstiftningsärende.
Lagförslag
Bestämmelser om vem som kan inneha och föra ett investeringssparkonto och om avtal om investeringssparkonto tas in i 9 § lagen om investeringssparkonto. I 5 § samma lag regleras vad som utgör investeringsföretag. Se avsnitt 3.1.
6.13.2.6Finansiella instrument på investeringssparkonto
Regeringens förslag: Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto är inve- steringstillgångar eller kontofrämmande till- gångar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Far anför att förslaget till lag om investeringssparkonto inte innehåller någon närmare definition av vad som avses med finansiella instrument och att begreppet bör kommenteras om det ska användas. Sparbanker- nas Riksförbund framför att de tillgångar som omfattas av förslaget är fordringsrätter. Finansi- ella instrument av det slag som omfattas av förslaget är dematerialiserade, dvs. utgörs inte av fysiska värdepapper. Begreppsapparaten i lagför- slaget synes emellertid utgå ifrån att såväl likvida medel som aktuella finansiella instrument är just
286
lösa saker (fysiska pengar och fysiska värdepap- per). Enligt Sparbankernas Riksförbund vore det lämpligt om förslaget skulle kunna omarbetas så att valda begrepp bättre ansluter sig till termi- nologin i lagen (1936:81) om skuldebrev och lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Skatteverket anför att det i förslaget till ny lagtext förekommer flera uttryck som är hämtade från lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden, förkortad VML, och som inte används i skattelagstiftningen på samma sätt. Bland annat används uttrycket finansiella instrument. Av kommentaren till lagtext framgår att begreppen motsvarar de som anges i VML. Skatteverket anser att ordalydelsen i reglerna av förenklingsskäl bör ansluta till den terminologi som redan finns i inkomstskattelagen (1999:1229). Det är därför mer lämpligt att använda ordet värdepapper i stället för finansiellt instrument. I vart fall bör lagtexten göras tydli- gare så att det redan av denna går att läsa ut vilka definitioner som avses.
Skälen för regeringens förslag: Ett invester- ingssparkonto föreslås vara en sparform inom vilken kontoinnehavaren i första hand ska kunna spara i finansiella instrument. Av praktiska skäl ska dock även kontanta medel kunna förvaras på ett investeringssparkonto. Uttrycket finansiella instrument definieras i 1 kap. 4 § VML och omfattar bland annat aktier i aktiebolag, obligationer och fondandelar. Detta uttryck är vedertaget på värdepappersmarknaden. Det är i första hand aktörerna på denna marknad, främst kontoinnehavarna och investeringsföretagen, som ska förhålla sig till den föreslagna lagen om investeringssparkonto. För dessa får uttrycket finansiella instrument anses vara att föredra framför uttrycket värdepapper, som vanligtvis används inom skattelagstiftningen och som Skatteverket förordar ska användas. Uttrycket värdepapper är dessutom inte definierat inom skattelagstiftningen, varför en sådan definition skulle behöva införas i lagen om investerings- sparkonto. Regeringen anser därför att det är lämpligare att använda uttrycket finansiella instrument.
Liksom Sparbankernas Riksförbund anför är de tillgångar som kan förvaras på ett investerings- sparkonto dematerialiserade, dvs. på kontot existerar de inte i någon konkret gestalt i form av pappershandling eller liknande. Till skillnad från förbundets uppfattning är, enligt regeringens bedömning, de uttryck som används i den före-
PROP. 2011/12:1
slagna lagen lämpliga även i förhållande till sådana tillgångar.
Far anser att om uttrycket finansiella instru- ment ska användas så bör det kommenteras. Skatteverket framför att förslaget till lag om inve- steringssparkonto innehåller flera uttryck som är hämtade från VML och som inte används inom skattelagstiftningen på samma sätt. Skatteverket anser att om uttrycket finansiellt instrument ska användas bör lagtexten göras tydligare så att det redan av denna går att läsa ut vilka definitioner som avses. Som redan nämnts anser regeringen att uttrycket finansiella instrument bör användas i regleringen som föreslås i denna proposition. Förutom finansiella instrument innehåller den föreslagna lagen en rad uttryck som definieras i andra lagar, t.ex. reglerad marknad, handels- plattform och delning. Enligt regeringens bedömning skulle hänvisningar i lagtexten till lagar där de olika uttrycken definieras tynga lagtexten alltför mycket. Som utgångspunkt bedöms det därför inte lämpligt att hänvisa till andra lagar där uttryck som används i den före- slagna lagen om investeringssparkonto definie- ras.
Investeringssparkonto är tänkt som en alter- nativ sparform till andra former av sparande i finansiella instrument. Som framgår av nästa avsnitt är det dock på grund av den modell för schablonbeskattningen som föreslås i denna proposition nödvändigt att begränsa det slag av finansiella instrument som får förvaras på ett investeringssparkonto. De tillgångar som i princip utan begränsningar får förvaras på ett investeringssparkonto benämns investeringstill- gångar.
Finansiella instrument som inte är invester- ingstillgångar föreslås endast få förvaras på kontot under en begränsad tid. I lagrådsremissen föreslogs att dessa finansiella instrument skulle benämnas otillåtna tillgångar. Lagrådet har anfört följande med anledning av detta. Även om en sådan definition kan ha ett visst pedagogiskt värde kan den också leda fel då den lätt leder tanken till tillgångar som är förbjudna att över huvud taget inneha. Det torde inte heller i annan lagstiftning förekomma att man betecknar i och för sig godtagbara föremål och företeelser som inte omfattas av viss lagstiftning som otillåtna. Lagrådet hyser förståelse för svårigheten att finna ett ersättningsord eller
287
PROP. 2011/12:1
avsedda tillgångarna som ”främmande” tillgångar. Enligt Lagrådets mening bör det dock övervägas om begreppet ”otillåtna” alls behövs. Såvitt Lagrådet kan bedöma torde nämligen begreppet kunna utmönstras och 8 § lagen om investeringssparkonto således utgå.
Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att termen otillåtna tillgångar kan leda tanken fel och att den därför är mindre lämplig som benämning för finansiella instrument som inte är investeringstillgångar. Regeringen anser dock att det inte är lämpligt att helt utmönstra en benämning för denna företeelse. Det skulle kräva att företeelsen, dvs. finansiella instrument som inte är investeringstillgångar, eller annorlunda uttryckt andra finansiella instrument än inve- steringstillgångar, skrivs ut i de paragrafer där företeelsen förekommer. Enligt regeringens bedömning skulle detta tynga lagtexten på ett onödigt sätt. ”Otillåtna tillgångar” bör i stället ersättas med en annan, mer lämplig, term. Lagrådet har föreslagit, om en term för företeel- sen alls behövs, att företeelsen benämns som främmande tillgångar. Regeringen anser dock att finansiella instrument som inte är investerings- tillgångar bör benämnas som kontofrämmande tillgångar. Härigenom markeras att tillgångarna i och för sig kan vara hänförliga till ett invester- ingssparkonto men att de, till skillnad från inve- steringstillgångar, är främmande för kontot i det avseendet att de bara får förvaras på ett inve- steringssparkonto under en begränsad tid.
Indelningen i investeringstillgångar och kontofrämmande tillgångar är av grundläggande betydelse för de bestämmelser som föreslås i denna proposition. Förutom att indelningen har betydelse för i vilken utsträckning olika till- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto, har den även betydelse bland annat för när tillgångar får överföras till och från ett inve- steringssparkonto. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår närmare under vilka förutsättningar invester- ingstillgångar och kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto.
6.13.2.7 Investeringstillgångar
Regeringens förslag: Investeringstillgångar är finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES, finansiella instru- ment som handlas på en handelsplattform och andelar i investeringsfonder. Finansiella instru- ment som har getts ut av ett företag är dock inte investeringstillgångar om innehavaren av instru- menten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget. Vid bedömningen av hur stor andel av företaget som innehavaren av de finansiella instrumenten har, ska innehavaren även anses äga andelar i företa- get som närstående till denne, direkt eller indi- rekt äger eller på liknande sätt innehar. Kvalifice- rade andelar är inte investeringstillgångar.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag är investeringstillgångar finansiella instru- ment, bortsett från kvalificerade andelar, som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), andelar i en investeringsfond och kontanta medel. Promemorians förslag innehåller inte någon begränsning avseende tillgångarnas status som investeringstillgångar om de innehas av större ägare i utgivande företag.
Remissinstanserna: Den främsta kritik som har riktats mot förslaget rör den omständigheten att finansiella instrument som bara handlas på handelsplattform inte får förvaras på ett inve- steringssparkonto.
Sparbankernas Riksförbund anför att begrep- pet investeringsfond utesluter motsvarande fonder i andra
Landsorganisationen i Sverige (LO) anser, i likhet med promemorians bedömning, att begränsningen till reglerad marknad är nödvän- dig. Aktiespararna anser att åtgärden för att undvika den beskrivna risken för skatteundan- dragande inte är proportionerlig. Enligt Aktie- spararnas mening är det inte självklart att risken för ett sådant skatteundandragande bara skulle finnas på handelsplattformar. Aktiespararna
288
avstyrker förslaget i denna del och hemställer att regeln ändras så att de instrument som vid inkomstbeskattningen räknas som marknads- noterade enligt 48 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska vara tillåtna på investeringssparkontot. Aktietorget anför att promemorians förslag diskriminerar aktier som handlas på handelsplattform. För såväl Aktie- torget, First North och Nordic MTF, alla handelsplattformar, gäller gränsen 10 procent. I promemorian tycks inte ha beaktats att den reglerade marknaden NGM Equity har sprid- ningskravet 10 procent, alltså samma som handelsplattformarna. Den danska reglerade marknaden Dansk AMP/GXG Markets tillåter notering med spridning på bara några procent. Den regel för att eliminera risken för skattearbi- trage som promemorian föreslår fungerar inte. Det stämmer att det skattearbitrage som redo- görs för i promemorian är möjligt men risken för att det ska inträffa är liten. Aktietorgets slutsats är därför att aktier listade på handelsplattformar utan olägenhet kan tillåtas på investeringsspar- konton utan specialregler mot arbitrage. Men om sådana specialregler trots allt anses behövas föreslås att den huvudägare och hans närståen- dekrets som tillsammans äger mer än 80 procent av ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara förhindrade att förvara aktierna på ett invester- ingssparkonto. Avanza Bank föreslår att finansi- ella instrument som endast handlas på en handelsplattform ska anses utgöra invester- ingstillgångar. Att utesluta finansiella instrument som handlas på en handelsplattform kommer att hämma konkurrensen mellan marknadsplatserna vilket strider mot MiFID (direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument129). Finansiella instrument som handlas på en handelsplattform är tillåtna inom ramen för en kapitalförsäkring. Skälen för att klassa finansiella instrument som endast handlas på en handels- plattform som investeringstillgångar väger tyngre än skälen mot. Burgundy föreslår att finansiella instrument som primärt handlas på en handelsplattform ska anses utgöra investerings- tillgångar. Reglerade marknader och handels- plattformar är två former av samma slags organi- serade handel som båda kräver tillstånd och står under tillsyn av Finansinspektionen. Det är
129 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).
PROP. 2011/12:1
ingen skillnad i huruvida ett marknadsvärde för instrumenten kan fastställas. Risken att bolag med liten ägarspridning väljer att notera sin aktie på en handelsplattform för att tillföra bolaget obeskattade tillgångar är mycket liten och bör inte ges den betydelse den får i promemorian. Den som driver en handelsplattform måste tillse att det sker en ändamålsenlig och sund handel med instrumenten på marknadsplatsen och marknadsplatsen ska, precis som en reglerad marknad, drivas hederligt, rättvist och professio- nellt. Syftet med MiFID var bland annat att skapa konkurrens i handeln med finansiella instrument. Förslaget diskriminerar vissa bolag och finansiella instrument och hämmar konkur- rensen i handeln med finansiella instrument. Konkurrensverket anser att förslaget i promemo- rian riskerar att orsaka en snedvridning vad avser tillförseln av kapital till företagen på de olika handelsplatserna. Vidare riskerar förslaget att snedvrida konkurrensen om handeln med finan- siella instrument mellan reglerade marknader och handelsplattformar genom att innehavare av investeringssparkonton måste kontrollera att finansiella instrument är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. För att undvika dessa snedvrid- ningar bör förslaget utformas så att plattforms- neutralitet uppnås. Skattebetalarnas Förening anför att om reformen genomförs bör handels- plattformar omfattas, annars kommer särskilt de mindre bolag som handlas på handelsplattformar att systematiskt missgynnas. Det finns flera rimliga alternativ till att helt utesluta handels- plattformar från den nya sparformen. Det kan exempelvis röra sig om att fastställa regler för ägarspridning på handelsplattformar som vill kunna delta i den nya sparformen, baserade på den undre gräns avseende ägarspridning som kan antas göra underprisaffärer lönsamma. Skatte- verket anför att det borde vara ganska enkelt att avgöra om ett värdepapper är upptaget till handel på en reglerad marknad inom EES. Däremot är det betydligt svårare att avgöra vad som är en motsvarande marknad utanför EES. För att förenkla för investerarna och för investerings- företagen är det viktigt att det finns en avgräns- ning som är enkel att tillämpa. Om det är möjligt föreslår därför Skatteverket att de tillgångar som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse tillgångar på en reglerad marknad inom EES. Skatteverket föreslår också att de andelar i investeringsfonder som får förvaras på kontot
289
PROP. 2011/12:1
begränsas till att endast avse andelar som omfat- tas av UCITS
Tilläggspromemorians förslag: Överens- stämmer delvis med regeringens. I tilläggspro- memorian föreslås att innehav av minst en viss andel av rösterna i ett företag kan ha betydelse för bedömningen av om ett finansiellt instru- ment är en investeringstillgång. I tilläggsprome- morian finns dock inget förslag om att en viss andel av kapitalet i ett företaget kan ha sådan betydelse.
Remissinstanserna: Konkurrensverket till- styrker tilläggspromemorians förslag att definitionen av investeringstillgångar komplette- ras så att den även omfattar finansiella instru- ment som handlas på en handelsplattform. Även Aktiespararna tillstyrker att också finansiella instrument som handlas på en handelsplattform ska kunna vara investeringstillgångar. Aktietorget välkomnar förslaget att finansiella instrument som handlas på handelsplattform kan omfattas av definitionen av investeringstillgångar. Aktie-
130 EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).
torget skulle dock önska att den föreslagna grän- sen 10 procent sattes betydligt högre. Avanza Bank tillstyrker den i tilläggspromemorian före- slagna definitionen av investeringstillgångar. Avanza Bank tror dock att den föreslagna ägar- begränsningen kan vara svår att uppfylla och kontrollera i praktiken, särskilt gäller detta ”närståendereglerna”. Avanza Bank förutsätter att ansvaret för att kvalificerade andelar inte förvaras på ett investeringssparkonto ligger hos kontoinnehavaren och ser gärna att detta förtydligas. Skattebetalarnas Förening välkomnar förslaget att inkludera handelsplattformar i systemet för investeringssparkonto. Rent principiellt är en ägandebegränsning en accep- tabel lösning på problemet med underprisaffärer i företag med liten ägarspridning. Det vore dock önskvärt om resonemanget som ligger bakom den satta gränsen för ägande (10 procent) kunde redovisas mer utförligt. Rimligen borde ”utspädningseffekten” även vid ett ägande som är betydligt större än 10 procent vara så pass stor att underprisaffärer blir mycket oattraktiva. Det finns därför anledning att överväga en högre ägarbegränsning än den föreslagna. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- föreningen tillstyrker förslaget att tillåta att finansiella instrument som enbart handlas på handelsplattformar också ska få förvaras på ett investeringssparkonto. Dock bör förslaget om ägarbegränsning utredas vidare. Bland annat måste klargöras hur denna gräns i realiteten ska kunna kontrolleras liksom vem som ska ansvara för att kontrollera detta. Skatteverket avstyrker tilläggspromemorians förslag att definitionen av investeringstillgångar även omfattar finansiella instrument som handlas på en handelsplattform. Förslaget innebär att det blir ännu svårare att avgöra vilka tillgångar som får förvaras på ett investeringssparkonto och att bestämma mark- nadsvärdet för tillgångarna på kontot. Mycket få personer i Sverige innehar aktieposter som omfattar 10 procent av rösterna i ett marknads- noterat bolag. Detta gäller oavsett om bolaget handlas på en reglerad marknad eller en handels- plattform. Det får antas att det inte är någon vanlig placerare som investerar så mycket i ett och samma bolag. Risken för skatteundan- dragande bör även finnas vid mindre innehav än 10 procent. Skatteverket föreslår att den tillåtna ägarandelen sätts till 1 procent av rösterna eller kapitalet.
290
Skälen för regeringens förslag
Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska schablonbeskattas. Schablonbeskatt- ningen innebär att ett kapitalunderlag först beräknas. Marknadsvärdet av tillgångarna ska vid ingången av varje kvartal under kalenderåret beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Detsamma gäller även i vissa fall marknadsvärdet av tillgångar som överförs till ett investerings- sparkonto. På detta kapitalunderlag beräknas en schablonmässig avkastning som ska tas upp till beskattning. För att en sådan skattemodell ska fungera är det av avgörande betydelse att till- gångarna på investeringssparkontot och tillgång- arna som överförs till kontot utan svårighet kan värderas. Utgångspunkten är därför att bara tillgångar som uppfyller detta kriterium ska kunna utgöra investeringstillgångar.
Termen investeringstillgångar föreslås avse bara vissa finansiella instrument och andelar i investeringsfonder. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår dock att även kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto.
Finansiella instrument som är upptagna till handel på reglerad marknad
En reglerad marknad är ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintres- sen i finansiella instrument från tredje man – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, förkortad VML. Det är förenat med en tillståndsplikt att driva en regle- rad marknad och sådan verksamhet står under tillsyn av Finansinspektionen. Som exempel kan nämnas att Stockholmsbörsen driver en reglerad marknad. Handeln på dessa marknader är kring- gärdad av en omfattande reglering. Dels regleras i VML bland annat förutsättningarna för tillstånd att driva en reglerad marknad, vilka finansiella instrument som får tas upp till handel på en sådan marknad och de noterade bolagens informationsskyldighet, dels reglerar börsen som driver den reglerade marknaden hur handeln ska gå till. Regleringen innebär ett väl utvecklat inve- sterarskydd främst genom de högt ställda kraven på de noterade bolagens informationsskyldighet. Termen reglerad marknad har sitt ursprung i MiFID, vilket innebär att regleringen av dessa marknadsplatser är likartad inom EES.
PROP. 2011/12:1
En reglerad marknad står under tillsyn och är organiserad på ett sådant sätt att ett marknads- värde på tillgångar som är upptagna till handel på en sådan marknad lätt går att fastställa. Därför bör finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad som utgångs- punkt kunna utgöra investeringstillgångar.
Skatteverket föreslår, om det är möjligt, att uttrycket investeringstillgångar begränsas till att bara avse finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES. Det torde emellertid inte vara alldeles ovanligt att även fysiska personer investerar i finansiella instrument på större marknader utanför EES, t.ex. marknader som drivs av New York- eller Tokyobörsen. Investeringssparkontot skulle bli mindre attraktivt för sparare som inte vill begränsa sina investeringar till EES om mark- nadsplatser utanför detta område uteslöts. Av denna anledning bör även finansiella instrument som är upptagna till handel på en marknadsplats utanför EES som motsvarar en reglerad marknad kunna utgöra investeringstillgångar. Avgörande för om en marknadsplats utanför EES kan anses motsvara en reglerad marknad är att den närings- rättsliga regleringen av marknadsplatsen motsva- rar den reglering som gäller för en reglerad marknad. Frågan vilka marknadsplatser som får anses motsvara en reglerad marknad får ytterst avgöras av rättstillämpningen.
Det bör inte finnas någon begränsning såvitt avser vilka slags finansiella instrument på en reglerad marknad och en motsvarande marknad utanför EES som bör kunna utgöra investerings- tillgångar. Även t.ex. standardiserade derivat- instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad bör således kunna vara investeringstillgångar.
Finansiella instrument som handlas på handels- plattform
Förutom på reglerade marknader förekommer handel med finansiella instrument även på handelsplattformar. Med handelsplattform avses ett multilateralt handelssystem (Multilateral Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 1 kap. 5 § 12 VML. Aktietorget och First North är exempel på svenska handelsplattformar.
291
PROP. 2011/12:1
Handeln på handelsplattformar är inte lika strikt reglerad som den på reglerade marknader. Det finns vissa bestämmelser om handeln i VML, men de är av mer allmän karaktär. Det åligger framför allt varje företag som driver en handels- plattform att utforma egna regler om krav på bolag vars aktier handlas på handelsplattformen m.m. Precis som för reglerad marknad har termen handelsplattform sitt ursprung i MiFID. Även för handelsplattformar gäller således att regleringen av dessa marknadsplatser är likartad inom EES.
Som redan nämnts bör finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad mark- nad, eller en motsvarande marknad utanför EES, som utgångspunkt utgöra investeringstillgångar. Detta gäller även om sådana tillgångar också är föremål för handel på en handelsplattform. Vad gäller finansiella instrument som enbart handlas på en handelsplattform görs följande övervägan- den.
Den näringsrättsliga regleringen av en handelsplattform är alltså inte lika omfattande som för en reglerad marknad. Detta beror bland annat på att denna typ av marknadsplats i första hand är avsedd för notering av små och medel- stora bolag och det kan bli alltför betungande för dessa om samma stränga krav på bland annat informationsskyldighet som gäller på en reglerad marknad skulle åläggas dem. Med anledning härav kan – sett enbart till den näringsrättsliga regleringen – risken för att transaktioner sker till ett pris som inte överensstämmer med marknadsvärdet sägas vara något större beträf- fande handel på handelsplattform jämfört med handel på reglerad marknad. Härigenom kan risken för att finansiella instrument som handlas på handelsplattform inte är korrekt värderade sägas vara något större.
Inom EES finns dock annan reglering, som gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av bland annat handelsplattformar, vars syfte är att motverka att handel med finansiella instrument sker till ett pris som inte stämmer överens med marknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument att det är straffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som en ytterligare förutsätt- ning för straffansvar enligt nämnda paragraf
gäller att vederbörande förfar på ett sätt som denne inser eller borde inse får nämnda effekter. Med hänsyn till denna reglering får risken för att transaktioner på handelsplattformar sker till priser som inte överensstämmer med marknads- värdet anses vara liten. Risken för att finansiella instrument som handlas på en handelsplattform inte är korrekt värderade är därför liten. Sådana instrument bör därför som utgångspunkt kunna utgöra investeringstillgångar.
Denna bedömning överensstämmer med tilläggspromemorians men skiljer sig från promemorians bedömning. Skälen för prome- morians bedömning och förslag redovisas under nästföljande rubrik. Av de remissinstanser som yttrat sig över tilläggspromemorians förslag avstyrker bara Skatteverket. Skatteverket anför att förslaget i tilläggspromemorian innebär att det blir ännu svårare att avgöra vilka tillgångar som får förvaras på ett investeringssparkonto och att bestämma marknadsvärdet för tillgång- arna på kontot. Det ligger i sakens natur att det inte kan uteslutas att det i vissa situationer blir svårare att avgöra om ett finansiellt instrument är en investeringstillgång eller inte och vilket marknadsvärde ett visst instrument ska åsättas om kretsen för vilka finansiella instrument som får förvaras på ett investeringssparkonto vidgas. Enligt regeringens bedömning överväger dock fördelarna med att låta finansiella instrument som handlas på en handelsplattform utgöra inve- steringstillgångar nackdelarna med förslaget.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har i sitt remissvar bland annat understrukit betydel- sen av att förslaget om schablonbeskattning utformas neutralt mellan å ena sidan EES, å andra sidan tredjeland. Vad gäller handel med finansiella instrument utanför EES finns inga garantier för att det finns en motsvarande kompletterande reglering till den näringsrättsliga reglering inom EES som syftar till att motverka transaktioner som sker till ett pris som avviker från marknadspriset. Regeringen gör därför bedömningen att den utgångspunkt som gäller för finansiella instrument som handlas på en handelsplattform inte bör gälla för finansiella instrument som handlas på motsvarande mark- nadsplatser utanför EES, dvs. de senare instru- menten bör inte utgöra investeringstillgångar.
292
Finansiella instrument som innehas av större ägare i utgivande företag
Som nämns ovan bör utgångspunkten vara att finansiella instrument som utan svårighet kan värderas ska kunna utgöra investeringstillgångar. Ovan nämns också att finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES eller som handlas på en handelsplattform får anses uppfylla detta kriterium och därför som utgångspunkt bör kunna utgöra investeringstill- gångar.
Vid införandet av den nya schablonbeskattade sparformen kan det skapas incitament för att handla med finansiella instrument på marknads- platser i syfte att undgå konventionell beskatt- ning. Det kan nämligen inte uteslutas att ägarna till t.ex. ett bolag som kontrolleras av ett fåtal personer och som är noterat på en marknads- plats skulle kunna föra över sitt aktieinnehav i bolaget till egna investeringssparkonton. Däref- ter skulle ägarna genom underpristransaktioner kunna föra över obeskattade värden till bolaget som är noterat på en marknadsplats. Härigenom skulle värdet på bolaget, och därmed marknads- värdet på aktierna i bolaget, öka. Aktierna skulle då kunna säljas, till ett pris motsvarande mark- nadsvärdet, inom ramen för investeringsspar- kontot utan att vinsten ska tas upp till beskatt- ning. På så sätt skulle obeskattade tillgångar kunna realiseras utan omedelbar skatteeffekt.
Enligt promemorians bedömning borde finan- siella instrument som handlas på en handels- plattform, men som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, inte utgöra investerings- tillgångar. Skälet för detta är enligt promemorian att det inte kan garanteras att ägarspridningen i bolag vars aktier handlas på en handelsplattform är tillräckligt stor för att risken för ovan nämnda förfaranden kan uteslutas.
Promemorians förslag att inte tillåta förvaring av finansiella instrument som handlas på en handelsplattform på ett investeringssparkonto har kritiserats av flera remissinstanser. Aktie- torget, Avanza Bank och Skattebetalarnas Före- ning anser att förslaget innebär en omotiverad diskriminering av bolag vars aktier handlas på en handelsplattform. Enligt Aktietorget kan diskrimineringen leda till att små- och medel- stora bolags möjlighet till riskkapitalförsörjning försämras. Konkurrensverket framför att försla- get riskerar att snedvrida konkurrensen om
PROP. 2011/12:1
handeln med finansiella instrument mellan regle- rade marknader och handelsplattformar och förordar att förslaget utformas så att plattforms- neutralitet uppnås. Enligt Aktiespararna och Aktietorget finns den risk för skatteundandra- gande som redogörs för i promemorian även på en reglerad marknad. Aktietorget föreslår, om specialregler anses nödvändiga, att förfaranden som syftar till skatteundandragande undviks genom att den huvudägare och hans närstående- krets som tillsammans äger mer än 80 procent av ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara förhindrade att förvara aktierna på ett invester- ingssparkonto.
Regeringen anser att det finns goda skäl för att låta handelsplattformar omfattas av den nya sparformen och som nämnts ovan bör också utgångspunkten vara denna. Inte minst utgör den omständigheten att notering på en handels- plattform för många mindre bolag är en viktig källa för kapitalförsörjning ett skäl för att de ska omfattas av sparformen. Det är också viktigt att de olika finansiella marknadsplatserna kan konkurrera på lika villkor. Den diskriminering av handelsplattformar och finansiella instrument som handlas på dessa som promemorians förslag innebär bör därför undvikas om det är möjligt.
Man kan dock inte bortse från den ovan- nämnda risken för skatteundandragande. Det är svårt att bedöma hur stor denna risk är. Reger- ingen instämmer inte i Aktietorgets och Burgundys bedömning att risken är så pass liten att man kan bortse från den. Enligt regeringens uppfattning är risken reell och någon åtgärd bör vidtas för att förhindra den typ av förfaranden som beskrivs ovan.
Regeringen anser, i likhet med tilläggsprome- morian, att den åtgärd som bör vidtas är att införa en ägarbegränsning som riktar in sig på personer med stort inflytande i företag som har gett ut finansiella instrument. Ägarbegräns- ningen bör gälla oavsett vilken marknad instru- menten handlas på. Till skillnad från promemo- rians förslag till åtgärd med anledning av den nämnda risken för skatteundandragande har en sådan reglering, vilket har uppmärksammats av
Aktiespararna och Aktietorget, även inverkan på skatteundandragande via bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Samtliga remissinstanser till tilläggspromemo- rian som har yttrat sig i frågan är positiva till att en ägarbegränsning införs. Ägarbegränsningen bör gå ut på att personer med ett visst minsta
293
PROP. 2011/12:1
innehav av andelar i ett företag inte får förvara finansiella instrument som har getts ut av företa- get på ett investeringssparkonto. Genom att från investeringssparkontot utesluta finansiella instrument som har getts ut av företag som personen i fråga har inflytande över blir det inte möjligt för personen att föra över tillgångar med latenta vinster till företaget i syfte att realisera dessa vinster inom den schablonbeskattade sfären.
En första fråga som uppkommer är vilken typ av inflytande i företaget en person ska ha för att denne inte ska få förvara finansiella instrument utgivna av företaget på ett investeringsspar- konto. I tilläggspromemorian föreslås att en person som innehar en viss andel av rösterna för samtliga andelar i företaget ska omfattas av ägar- begränsningen. Skatteverket menar dock att även en persons innehav av kapitalet i företaget ska beaktas. Regeringen instämmer i denna bedömning. Härigenom undviks att den i tilläggspromemorian föreslagna begränsningen kringgås genom att andelar med olika röstvärde ges ut av ett företag.
Härefter uppkommer frågan hur stort innehav av aktier eller kapital i ett företag som bör krävas för att en person på grund av sitt innehav inte ska få förvara finansiella instrument i företaget på ett investeringssparkonto. I tilläggspromemo-
rian föreslås att |
gränsen |
ska |
sättas vid |
10 procents innehav. |
Flertalet |
av |
remissinstan- |
serna anser att denna gräns bör höjas. Skattever- ket anser dock att gränsen bör sättas vid 1 procents innehav.
Risken för att ett investeringssparkonto utnyttjas för skatteundandragande ökar med större innehav. Om gränsen skulle sättas vid 80 procents innehav, som Aktietorget föreslår i sitt remissvar angående promemorian föreslår, skulle det t.ex. vara möjligt för två dominerande ägare i ett bolag, AB1, som vardera innehar 45 procent av bolaget, att förvara aktierna i bolaget på varsitt investeringssparkonto. Det skulle då kunna löna sig för dessa personer att höja marknadsvärdet av aktierna i AB1 genom att t.ex. via ett annat bolag, som de äger hälften var av, föra in tillgångar med latenta vinster till AB1, och därefter avyttra aktierna i AB1 utan skatteeffekt inom ramen för kontot. Vid bedömningen av var innehavsgränsen ska sättas kan man således inte enbart beakta en enskild persons innehav. Ju mindre innehav som tillåts, desto fler andelsägare måste gå samman för att
transaktioner för att undvika skatt ska bli lönsamma. Således blir risken för skatteundan- dragande lägre om gränsen sätts på en lägre nivå. Gränsen bör dock inte sättas så lågt att den riskerar att drabba ett stort antal kontoinne- havare. Skulle exempelvis gränsen sättas vid 1 procents ägande av ett företag skulle det kunna medföra att det blir svårt för mindre företag att attrahera investeringar från kontoinnehavare eftersom de skulle kunna riskera att träffas av ägarbegränsningen.
Regeringen bedömer att en lämplig avvägning mellan dessa aspekter uppnås om en person som innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget inte får förvara finansiella instrument som har getts ut av företaget på ett investeringssparkonto. Det är osannolikt att så många delägare i ett företag som krävs för att det aktuella skatteundandragandet ska bli lönsamt samarbetar. Vidare torde antalet personer som innehar andelar som motsvarar 10 procent av rösterna eller av kapitalet i ett företag vars ande- lar är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller handlas på en handelsplattform vara få. Det blir således bara ett fåtal personer som inte tillåts förvara finansiella instrument som har getts ut av ett visst företag på investeringsspar- kontot. Detta gäller även om närståendes inne- hav ska beaktas vid bedömningen av hur stort innehav en viss person har i ett företag, se nedan.
Vid bedömningen av hur stor andel av rösterna eller kapitalet i ett bolag som en konto- innehavare har bör, förutom andelar som denne äger, även beaktas andelar som denne på liknande sätt innehar. Uttrycket ”äger eller på liknande sätt innehar” förekommer även i 56 kap. 6 § IL. I förarbetena till denna paragraf, som även är relevanta för tillämpningen av lagen om investeringssparkonto i nu aktuellt avseende, anges att uttrycket syftar bland annat på de fall som avses i 3 kap. 15 § gamla aktiebolagslagen (prop. 1999/2000:15, s. 49). Den paragrafen motsvaras av 4 kap. 43 § i den nu gällande aktiebolagslagen (2005:551). Enligt den senare paragrafen kan rösträtt föreligga för den som genom testamente fått nyttjanderätten till en aktie tillsammans med rätten att företräda aktien och för den som genom testamente har fått rätten till avkastning av en aktie som ska stå under särskild förvaltning tillsammans med rätten att företräda aktien. Enligt Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:12) bör vid
294
tillämpning av 56 kap. 6 § IL innehav av inte- rimsbevis jämställas med ägande, om interims- beviset är bärare av samma rättigheter som en aktie. Vidare anförs att i vissa fall kan även rätt till förvärv av aktier i bolaget, t.ex. genom optioner eller konvertibla skuldebrev, jämställas med ägande.
Även indirekt ägande bör beaktas vid bedöm- ningen av hur stort innehav en kontoinnehavare har. Det vill säga om kontoinnehavaren t.ex. via en annan juridisk person äger aktier i ett visst bolag ska detta beaktas vid bedömningen av dennes innehav i bolaget.
För att minimera risken för kringgående av ägarbegränsningen bör även närståendes innehav av andelar i det aktuella företaget beaktas vid bedömningen av hur stor andel en kontoinne- havare har i företaget. Med närstående avses make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling och dödsbo som kontoinnehava- ren eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i (2 kap. 22 § IL). Även sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn omfattas av närståendekretsen (2 kap. 20 § IL).
Följande är exempel på när kontoinnehavaren inte berörs av ägarbegränsningen på grund av att denna inte anses inneha andelar motsvarande 10 procent i företaget: Kontoinnehavaren K äger 5 procent av AB1 och hennes make äger 4 procent av AB1. Såväl K som hennes make anses i nu aktuellt hänseende inneha 9 procent (4 + 5 = 9) av AB1. K äger 5 procent av AB1. Hon äger dessutom 100 procent av AB2. AB2 äger 3 procent av AB1. K:s innehav i AB1 anses uppgå till 8 procent (5 + 3 = 8).
Följande är exempel på när kontoinnehavaren anses inneha andelar motsvarande mer än 10 procent i ett företag och därmed inte får förvara finansiella instrument som getts ut av företaget på sitt investeringssparkonto: Konto- innehavaren E äger 5 procent av AB1, hennes make äger 6 procent av samma bolag. Såväl E som hennes make anses äga 11 procent av AB1 (5 + 6 = 11). E äger 5 procent av AB1 och 100 procent av AB2. AB2 äger 25 procent av
AB1. |
E anses äga 30 procent av AB1 (5 + 25 = |
|||
30). |
E äger |
1 procent |
av AB1, E:s |
make |
7 procent och |
det av E |
helägda bolaget |
AB2 |
3 procent. E anses äga 11 procent av AB1 (1 + 7 + 3 = 11).
PROP. 2011/12:1
Avanza Bank anför att ägarbegränsningen kan vara svår att kontrollera i praktiken och Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare- föreningen anför att det måste klargöras hur ägarbegränsningen i praktiken ska kunna kontrolleras liksom vem som ska ansvara för att kontrollera detta. Regeringen inser att det kan vara svårt för ett investeringsföretag att kontrollera hur stor andel av ett företag en kontoinnehavare innehar. Personen i fråga kan ju förvara andelar i företaget hos andra institut och vid bedömningen av om ägarbegränsningen är tillämplig ska närståendes innehav och indirekt innehav beaktas. Av denna anledning föreslås att ett investeringsföretag inte ska presumeras ha kännedom om att kontoinnehavaren förvarar tillgångar av nyss nämnt slag på ett investerings- sparkonto, se avsnitt 6.13.2.20.2. Om företaget har sådan kännedom är det dock skyldigt att informera kontoinnehavaren om detta. Lagen om investeringssparkonto är uppbyggd på sådant sätt att ett investeringssparkonto som utgångspunkt upphör oavsett om det är konto- innehavaren eller investeringsföretaget som agerar i strid med lagen.
Kvalificerade andelar
Enligt promemorians förslag ska kvalificerade andelar inte anses vara investeringstillgångar även om de är föremål för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Detta har kritiserats av Sveriges advokatsamfund. Som Advokatsamfundet fram- för stämmer det att det torde vara ovanligt att aktier som är upptagna till handel på reglerad marknad är kvalificerade. Vidare torde marknadsvärdet inte vara svårare att fastställa för de kvalificerade andelar som trots allt kan före- komma på dessa marknader. Som framgår av avsnitt 6.13.3.3 är dock den konventionella beskattningen av kvalificerade andelar sådan att de trots detta inte bör vara föremål för schablon- beskattning. Utgångspunkten måste därför vara att kvalificerade andelar inte får förvaras på ett investeringssparkonto. Regeringen instämmer således i promemorians bedömning att kvalificerade andelar inte ska kunna vara investeringstillgångar.
Andelar i investeringsfonder
Andelar i investeringsfonder kan normalt värderas utan svårigheter. Sådana andelar bör därför anses vara investeringstillgångar oavsett om de är föremål för viss handel eller inte. De
295
PROP. 2011/12:1
termer och uttryck som används i den föreslagna lagen om investeringssparkonto omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Utan någon uttrycklig inskränkning i denna del ska således inte bara andelar i svenska investeringsfonder, utan även andelar i motsvarande utländska fonder, utgöra investeringstillgångar. Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 UCITS
Lagförslag
Vad som utgör investeringstillgångar regleras i 6 och 7 §§ lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
6.13.2.8 Kontofrämmande tillgångar
Regeringens förslag: Finansiella instrument som inte är investeringstillgångar är kontofrämmande tillgångar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Sparbankernas Riksför- bund anser att det är en felaktig utgångspunkt att mer svårvärderade finansiella instrument än
finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad och investe- ringsfonder inte ska tillåtas. Exempel på finan- siella instrument som bör kunna tillåtas – och som inte torde vara svårvärderade – är standardi- serade derivatinstrument som är upptagna till handel på reglerad marknad samt räntebärande finansiella instrument, såsom företagscertifikat och företagsobligationer. Euroclear Sweden AB anser att definitionen av investeringstillgångar bör utökas till samtliga finansiella instrument.
Skälen för regeringens förslag: Utgångs- punkten för den nya sparform som föreslås i propositionen är att endast investeringstillgångar och kontanta medel ska få förvaras på ett inve- steringssparkonto. Finansiella instrument, förutom andelar i investeringsfonder, som inte uppfyller kravet på att vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande mark- nad utanför EES eller som handlas på en handelsplattform bör anses vara kontofräm- mande tillgångar. Till denna kategori hör t.ex. aktier som inte är föremål för handel på någon av de nämnda marknadsplatserna. Dessa tillgångar kan förväntas vara svåra att värdera och därmed kan det förväntas bli svårt att säkerställa att en rättvisande schablonintäkt beräknas på tillgång- arna. Även om det skulle förenkla regleringen i många avseenden är det således inte lämpligt att, som Euroclear Sweden AB förordar, utvidga definitionen av investeringstillgångar till att omfatta samtliga finansiella instrument. Till skillnad från Sparbankernas Riksförbund anser regeringen att räntebärande finansiella instru- ment, såsom företagscertifikat och företagsobli- gationer, bara ska kunna utgöra investeringstill- gångar om de är föremål för sådan handel som gäller för övriga finansiella instrument. Ett standardiserat derivatinstrument är ett finansiellt instrument och således en investeringstillgång om det är upptaget till handel på en reglerad marknad.
Till kategorin kontofrämmande tillgångar hör även finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket kontoinnehavaren innehar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget och kvalificerade andelar, se föregående avsnitt.
Lagförslag
Vad som avses med kontofrämmande tillgångar regleras i 8 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
296
6.13.2.9 Insättning och uttag av kontanta medel
Regeringens förslag: Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Sparformen investeringssparkonto bygger på att kontoin- nehavaren, och andra, ska kunna sätta in kontanta medel på investeringssparkontot. Med insättning avses här såväl insättning av kontanta medel i form av kontanter på t.ex. ett bank- kontor och överföring av kontanta medel från ett annat konto. Med insatta kontanta medel kan kontoinnehavaren förvärva finansiella instru- ment i syfte att förvara dem på invester- ingssparkontot.
För att sparformen som föreslås i propositio- nen ska fungera måste kontanta medel inte bara kunna sättas in på utan även kunna tas ut från ett investeringssparkonto. Med uttag avses här såväl uttag av sedlar och mynt som uttag genom överföring från ett investeringssparkonto till ett annat konto. Kontoinnehavaren bör exempelvis kunna ta ut kontanta medel från investerings- sparkontot för att investera dem på annat sätt eller för att använda till konsumtion. Vidare bör kontanta medel på ett investeringssparkonto t.ex. kunna tas ut för att användas som betalning vid förvärv av tillgångar som ska förvaras på kontot, för att täcka avgift till investeringsföre- taget m.m.
Med ett undantag föreslås ingen begränsning vare sig för insättning av kontanta medel på eller för uttag av sådana medel från ett investerings- sparkonto. Undantaget gäller ersättning vid överlåtelse av vissa slags kontofrämmande tillgångar, se avsnitt 6.13.2.16. Sådan ersättning får inte överföras direkt till investeringsspar- kontot, och det gäller även om den lämnas i form av kontanta medel.
Lagförslag
I 10 § lagen om investeringssparkonto lämnas upplysning om att kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
PROP. 2011/12:1
6.13.2.10Allmänt om överföring av finansiella instrument efter förvärv och överlåtelse
Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska vara föremål för schablonbeskattning. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust vid avyttring av sådana tillgångar ska därför inte tas upp till beskattning. Mot bakgrund av detta kan det ur skattesynpunkt vara intressant att föra till- gångar med latenta kapitalvinster som är föremål för konventionell beskattning till ett invester- ingssparkonto för att där realisera vinsterna utan omedelbar skatteeffekt. Utan några begräns- ningar skulle detta kunna åstadkommas om en kontoinnehavare förvärvar tillgångar till ett pris som understiger tillgångarnas marknadsvärde, vilket innebär att den tidigare ägaren inte behö- ver ta upp hela värdestegringen avseende tillgångarna till beskattning, och placerar dem på sitt investeringssparkonto. Tillgångarna skulle därefter, inom ramen för investeringssparkontot, kunna avyttras till marknadsvärdet utan att kontoinnehavaren ska ta upp en kapitalvinst till beskattning. Så länge kontoinnehavarens för- värvspris inte överstiger anskaffningsutgiften för tillgångarna för den som avyttrade dem uppstår ingen beskattningsbar kapitalvinst för avyttraren, vilket innebär att hela den latenta vinsten överförs till den schablonbeskattade sfären. En överföring av latenta vinster till ett investeringssparkonto skulle också kunna åstad- kommas genom att ägaren av tillgångar med sådana vinster genom gåva eller annat benefikt fång överlåter dem till en kontoinnehavare, som placerar tillgångarna på sitt investeringsspar- konto.
Den omständigheten att vinster och förluster avseende tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto inte ska tas upp respektive dras av innebär att det ur skattesynpunkt inte har någon betydelse för kontoinnehavaren till vilket pris tillgångar som förvaras på kontot avyttras. Det är inte otänkbart att skattskyldiga försöker utnyttja detta förhållande till att skapa förluster i det konventionella skattesystemet genom att tillgångar på ett investeringssparkonto avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet till ett subjekt som är föremål för konventionell beskattning. När detta subjekt i sin tur säljer tillgångarna till marknadsvärdet skulle den skatt- skyldige kunna hävda att en förlust uppstår som denne vill utnyttja. Den del av priset som förvär-
297
PROP. 2011/12:1
varen betalar som överstiger marknadsvärdet torde dock inte anses utgöra en ersättning för de förvärvade tillgångarna, utan en gåva till avytt- raren. Därmed får förvärvaren inte tillgodoräkna sig denna del av ersättningen vid beräkningen av anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgång- arna.
För att förhindra beskrivna förfaranden, som kan leda till att skattebasen urholkas, är det viktigt att enbart tillgångar som har förvärvats till ett pris som motsvarar tillgångarnas mark- nadsvärde överförs till ett investeringssparkonto respektive tillgångar som har avyttrats till ett sådant pris överförs från ett investeringsspar- konto. Det är därför nödvändigt att inskränka såväl rätten att överföra tillgångar som förvaras utanför kontosystemet till ett investeringsspar- konto som rätten att överföra tillgångar från ett investeringssparkonto ut ur detta system. Utgångspunkten i detta avseende bör vid överfö- ring av tillgångar till ett investeringssparkonto, från någon annan än kontoinnehavaren, vara att bara tillgångar som har förvärvats genom köp, byte och liknande fång får överföras om förvär- vet skett på sådant sätt att risken för att en felaktig prissättning tillämpas är liten. Samma utgångspunkt bör gälla vid överföring av till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto som har överlåtits genom försäljning, byte och på liknande sätt, dvs. överföringar av sådana tillgångar till annan än kontoinnehavaren bör bara få ske om överlåtelsen har skett på sådant sätt att risken för att felaktig prissättning tilläm- pas är liten.
Mot bakgrund av denna utgångspunkt beträffande överföringar in i och ut ur invester- ingssparkontosystemet som sker efter onerösa transaktioner, bör som huvudregel överföringar av tillgångar som har förvärvats direkt från respektive överlåtits direkt till en fysisk eller juridisk person inte tillåtas. Vid sådana transak- tioner sker normalt sett ingen kontroll av en fristående part till vilket pris förvärvet respektive överlåtelsen sker. Beträffande transaktioner mellan fysiska personer finns det dessutom inga skatterättsliga hinder mot att förvärv och över- låtelser genom försäljning och andra onerösa fång sker till ett pris som understiger marknads- värdet, eller för den delen att tillgångar förvärvas och överlåts genom gåva och andra benefika fång. För juridiska personer finns det visserligen typiskt sett ingen anledning att gynna en kontoinnehavare genom att antingen sälja
tillgångar till denne till underpris eller genom att förvärva tillgångar av denne till överpris. Sådana förfaranden kan också leda till skattekonsekven- ser för den juridiska personen i form av exempel- vis uttagsbeskattning. Det kan dock finnas en intressegemenskap mellan den juridiska perso- nen och kontoinnehavaren. Kontoinnehavaren kan t.ex. vara ensam ägare av företaget med vilket han eller hon gör affärer. I sådana situa- tioner är det svårt att upprätthålla någon slags kontroll av att transaktioner sker till marknads- värdet.
Det finns dock även andra aspekter som måste beaktas vid utformningen av en inskränk- ning i kontoinnehavarens rätt att överföra tillgångar från kontot och ta emot tillgångar som överförs från andras konton, som gör att trans- aktioner i vissa fall måste vara tillåtna trots att de sker direkt med fysiska eller juridiska personer. Exempelvis kan en innehavare av finansiella instrument på grund av annan lagstiftning vara skyldig att överlåta tillgångarna. Det kan t.ex. gälla om förutsättningarna för inlösen av minoritetsaktier är uppfyllda. En konto- innehavare måste ha möjlighet att överföra minoritetsaktierna till majoritetsaktieägaren i en sådan situation.
Innehav av finansiella instrument kan också medföra att innehavaren förvärvar tillgångar utan att själv ha tagit initiativ till, eller ens varit medveten om, förvärvet. Det gäller t.ex. förvärv genom utdelning från företaget som har gett ut det finansiella instrumentet eller förvärv av fusionsvederlag om företaget går samman med ett annat genom fusion. Om tillgångarna på vilka förvärvet grundas förvaras på ett investerings- sparkonto bör det i dessa situationer vara tillåtet för kontoinnehavaren att ta emot en överföring av de förvärvade tillgångarna till kontot.
Härutöver finns det ett antal situationer där innehavet av finansiella instrument ger inneha- varen rätt att förvärva ytterligare tillgångar eller överlåta hela eller delar av det befintliga inneha- vet. Ett exempel på det förra är när en aktieägare får nya aktier i samband med en fondemission. Ett exempel på det senare är ett förvärvserbju- dande riktat till aktieägarna i bolaget, ett s.k. riktat återköp. I så stor utsträckning som möjligt bör överföringar till och från investeringsspar- kontot vara tillåtna i samband med sådana trans- aktioner.
Överföringar av tillgångar mellan två inve- steringssparkonton med olika innehavare kan
298
inte ge upphov till skattebortfall på grund av felaktig prissättning. För sådana transaktioner finns det därför ingen anledning att ha begräns- ningar i rätten att överföra respektive ta emot tillgångar som syftar till att förvärv respektive överlåtelse ska ske till ett pris som motsvarar tillgångarnas marknadsvärde.
I avsnitt 6.13.2.12 och 6.13.2.13 följer en redovisning av under vilka förutsättningar annan än kontoinnehavaren får överföra finansiella instrument som kontoinnehavaren har förvärvat till investeringssparkontot respektive under vilka förutsättningar kontoinnehavaren får överföra sådana instrument som denne har överlåtit till någon annan.
De överföringar som avses i avsnitt 6.13.2.12 och 6.13.2.13 är överföringar av finansiella instrument från och till annan än kontoinne- havaren. Överföringar mellan investeringsspar- konton med samma innehavare och mellan ett investeringssparkonto och ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto med samma innehavare behandlas i avsnitt 6.13.2.14. Vid bedömningen av huruvida en överföring har skett till eller från ett investeringssparkonto från annan ska varje överföring, eller om man så vill varje led i överföringen, bedömas för sig. Det innebär t.ex. att överföringar av finansiella instrument som sker från ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto till ett inve- steringssparkonto inte kan anses ha skett från annan om dessa konton har samma innehavare. Detta gäller oavsett av vilken anledning tillgångarna hamnade på kontot som inte är ett investeringssparkonto. Om exempelvis konto- innehavaren F förvärvar aktier från överlåtaren Ö och Ö överför aktierna till F:s värdepappers- konto gäller bestämmelserna om överföring mellan egna konton om F har för avsikt att överföra aktierna till sitt investeringssparkonto. Motsvarande gäller överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto. Det vill säga om dessa ”mellanlandar” på ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto och därefter överförs till en förvärvares investeringssparkonto, anses överföringen från investeringssparkontot inte ha skett till annan.
Tillgångar som har överförts till ett invester- ingssparkonto i enlighet med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto får förvaras på investeringssparkontot. För kontofrämmande tillgångar gäller dock att de måste avföras från kontot inom en viss tid, se avsnitt 6.13.2.17.
PROP. 2011/12:1
6.13.2.11Finansiella tillgångar som byter karaktär under överföring
Regeringens förslag: Vid bedömningen av om finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella instrumentens klassificering som investerings- tillgångar eller kontofrämmande tillgångar när överföringen inleds som avgör vilka bestämmel- ser om överföring som ska tillämpas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Sparbankernas Riksför- bund anför att begreppet ”överföring” saknar självständig juridisk innebörd, vilket innebär att ett annat begrepp bör övervägas.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmel- serna för hur investeringstillgångar respektive kontofrämmande tillgångar får överföras till eller från ett investeringssparkonto skiljer sig åt, se avsnitt 6.13.2.12, 6.13.2.13 och 6.13.2.14. Det är dock inte uteslutet att finansiella instrument som ska överföras till eller från ett konto ändrar karaktär under själva överföringen. Tillgångar som är investeringstillgångar när en överföring inleds kan i undantagsfall vara kontofrämmande tillgångar när överföringen är avslutad och tvärt om. I sådana situationer bör tillgångarnas karaktär när överföringen inleds vara avgörande för om överföringen får ske. En överföring får anses inledd när överföraren på grund av själva överföringen inte längre kan disponera över tillgångarna. Det vill säga överföringen inleds i och med att tillgångarna avförs från överförarens konto. Överföringen är avslutad när tillgångarna förtecknas på mottagarens konto. Om avsikten är att de förvärvade tillgångarna ska överföras från den som har överlåtit dem till investerings- sparkontot i flera led ska vid bedömningen av när en överföring påbörjas enbart den överföring genom vilken tillgångarna förs över till invester- ingssparkontot beaktas. Eventuella tidigare led mellan överlåtaren och det investeringsspar- konto som tillgångarna ska överföras till ska inte beaktas. Följande exempel kan illustrera det sagda: Kontoinnehavaren K förvärvar invester- ingstillgångar från överlåtare Ö. Efter förvärvet förs instrumenten från Ö till institut I. Därefter överförs de från I till K. Om instrumenten byter karaktär till kontofrämmande tillgångar under
299
PROP. 2011/12:1
överföringen från Ö till I får de inte föras vidare till K:s investeringssparkonto. Överföring får dock ske om de byter karaktär under över- föringen från I till K.
Det finns ingen, som Sparbankernas Riksför- bund konstaterar, legaldefinition av uttrycket ”överföring” i nu aktuellt avseende. Detta uttryck får dock anses vedertaget i samband med transaktioner av finansiella instrument till och från ett konto. Regeringen bedömer därför att ”överföring” tillräckligt tydligt uttrycker vad som avses och anser inte att det finns något annat uttryck som är lämpligare eller att uttrycket bör definieras i lag.
Lagförslag
I 11 § lagen om investeringssparkonto regleras den situationen att ett finansiellt instrument byter karaktär under överföringen till ett investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
6.13.2.12Överföring efter förvärv
6.13.2.12.1Investeringstillgångar
Regeringens förslag: I vissa situationer får inve- steringstillgångar överföras till ett investerings- sparkonto av någon annan än kontoinnehavaren. Dessa situationer är när kontoinnehavaren har förvärvat sådana tillgångar på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform, förvärvat andelar i en investeringsfond på så sätt att nya fondandelar utfärdats, från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringssparkontot, från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringssparkontot eller från överta- gande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktie- bolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot. Överföring får också ske om kontoinnehavaren har förvärvat investeringstillgångar från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, från en annan kontoinnehavare om tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes investeringssparkonto eller genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på inve- steringssparkontot. För att överföring av inve-
steringstillgångar till ett investeringssparkonto ska få ske krävs också att tillgångarna överförs till kontot i samband med att de förvärvas.
Investeringstillgångar som har förvärvats på grund av tillgångar som omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringsspar- konto får inte överföras till investeringsspar- kontot.
Andra överföringar av investeringstillgångar till investeringssparkontot av någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ekobrottsmyndigheten befarar att det föreslagna systemet med inve- steringssparkonto innebär risk för att det uppstår incitament att utföra transaktioner som kan vara straffbara som otillbörlig marknadspå- verkan. Detta på grund av att den föreslagna schablonbeskattningen tycks medföra att det är förmånligt att få kapitalvinster på investerings- sparkontot och att få kapitalförluster inom den konventionella beskattningen. Det finns då risk för att en kontoinnehavare som t.ex. vill föra ut finansiella instrument från det schablonbeskat- tade området säljer instrumenten via en reglerad marknad eller en handelsplattform till en anhörig som placerar instrumenten på ett värdepappers- konto. Om orderna i en sådan situation matchas mot varandra kan det vara fråga om otillbörlig marknadspåverkan. Möjligen kan risken för att det skapas incitament till transaktioner som är straffbara som otillbörlig marknadspåverkan minskas genom informationsinsatser. Sveriges advokatsamfund anför att förvärvade investe- ringstillgångar måste enligt förslaget överföras till kontot i samband med att de förvärvas. Det får alltså inte dröja med en överföring. Frågan är dock vad som i detta sammanhang avses med förvärv. Det torde inte vara ovanligt att värde- papper förvärvas på termin innebärande t.ex. att förvärvaren kommer överens med den som tillhandahåller investeringssparkontot om ett förvärv av aktier till en bestämd köpeskilling, men med leverans i framtiden. En skattskyldig kan tänkas ingå ett avtal en viss dag om förvärv av en värdepapperspost till ett pris exempelvis
300
100 kronor per aktie, men med leverans två månader senare. Advokatsamfundet anför vidare att förslaget att överföring av finansiella instru- ment till ett investeringssparkonto inte får ske om det finansiella instrumentet har förvärvats på grund av ett innehav av en kvalificerad aktie bottnar i antagandet att den som har en kvalificerad andel kan förväntas ha kännedom om eventuella transaktioner i bolaget som kan ge upphov till förvärv för andelsägarna. Antagandet att innehavare av kvalificerade andelar har kännedom om bolagets göranden och låtanden, synes emellertid inte kunna gälla i alla situationer. Detta mot bakgrund av att ett inne- hav kan vara kvalificerat därför att innehavaren ett antal år tidigare varit verksam i bolaget, men där det mycket väl kan hända att innehavaren av den kvalificerade aktien inte längre har någon kontakt med bolaget i fråga och därför helt saknar kännedom om vad som pågår med avse- ende på förvärv eller liknande. Den föreslagna regleringen kan därför mycket väl tänkas leda till att en otillåten överföring av ett finansiellt instrument till investeringssparkontot blir följ- den och att investeringssparkontot därmed förlorar sin status utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavaren som dennes passivitet eller nonchalans.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt
Såsom Ekobrottsmyndigheten konstaterar kan införandet av investeringssparkontot sägas skapa skattemässiga incitament till transaktioner som kan vara straffbara. Skälet för detta är bland annat att det kan vara lönsamt att föra in tillgångar till ett investeringssparkonto som har förvärvats till ett pris som understiger tillgångar- nas marknadsvärde respektive föra ut tillgångar från ett investeringssparkonto som har avyttrats till ett pris som överstiger tillgångarnas mark- nadsvärde. I avsnitt 6.13.2.10 anges närmare varför detta kan vara lönsamt.
Som framgår nedan av förevarande avsnitt och av avsnitt 6.13.2.12.2 och 6.13.2.13 föreslås att bara finansiella instrument som har förvärvats på visst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras över till ett investeringssparkonto respektive finansiella instrument som har överlåtits på ett visst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras ut från ett investeringssparkonto. En förutsättning är att överföringen sker till eller från en annan än
PROP. 2011/12:1
kontoinnehavaren. För att sådana förvärv respektive överlåtelser ska kunna ske på dessa marknader till ett pris som inte överensstämmer med marknadsvärdet krävs, vilket även anförs av Ekobrottsmyndigheten, att köp- och säljorder från kontoinnehavaren och dennes medhjälpare matchas. En sådan matchning, som i realiteten utgör egenhandel, torde i många fall vara straff- bar som otillbörlig marknadspåverkan. I vart fall avseende finansiella instrument med hög omsättning torde den även vara svår att åstad- komma. Merparten av finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan förväntas ha hög omsättning.
Det kan konstateras att det redan i dag finns incitament, såväl skattemässiga som icke skat- temässiga, till att genomföra transaktioner som kan komma att bedömas som otillbörlig mark- nadspåverkan. Även om det kan vara lönsamt att genomföra transaktioner som är straffbara till och från ett investeringssparkonto torde risken för att sådana transaktioner nämnvärt ökar efter införandet av den nya sparformen vara liten. Regeringen bedömer att risken inte är så stor att den reglering beträffande rätten att överföra tillgångar till och från ett investeringssparkonto som föreslås i detta avsnitt, avsnitt 6.13.2.12.2 och 6.13.2.13 inte bör införas. Vidare anser regeringen att risken för att transaktioner som kan bedömas som otillbörlig marknadspåverkan sker av förbiseende är mycket små. Detta inte minst mot bakgrund av att detta brott förutsätter att gärningsmannen insåg eller bort inse att förfarandet var ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Det är därför inte motiverat att, såsom Ekobrottsmyndigheten föreslår, införa några särskilda informationsinsatser i detta avseende.
Överföring av förvärvade investeringstillgångar
Merparten av fysiska personers förvärv av inve- steringstillgångar, andelar i investeringsfonder undantagna, sker på en reglerad marknad. I avsnitt 6.13.2.7 redogörs för vad som avses med reglerad marknad och översiktligt för hur regleringen av en sådan marknadsplats ser ut. Av denna reglering följer bland annat att en förut- sättning för handel på en sådan marknadsplats är att transaktioner sker till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Möjligheten för en kontoinne-
301
PROP. 2011/12:1
havare att förvärva tillgångar på en reglerad marknad till ett pris som avviker från marknads- värdet, eller att där avyttra tillgångar till ett sådant pris, torde vara små. Tillgångar som har förvärvats på en reglerad marknad bör därför få överföras till ett investeringssparkonto. Detta bör även gälla för tillgångar som har förvärvats på marknadsplatser utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) som lyder under en motsvarande näringsrättslig reglering som en reglerad marknad.
Investeringstillgångar handlas även på en handelsplattform. Som framgår av avsnitt 6.13.2.7, där det även redogörs för vad som avses med handelsplattform, är den näringsrättsliga regleringen av en sådan marknadsplats inte lika omfattande som för en reglerad marknad. Med anledning härav kan – sett enbart till den näringsrättsliga regleringen – risken för att trans- aktioner sker till ett pris som inte överensstäm- mer med marknadsvärdet sägas vara något större beträffande handel på handelsplattform jämfört med handel på reglerad marknad.
Inom EES finns dock annan reglering, som gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av bland annat handelsplattformar, vars syfte är att motverka att handel med finansiella instrument sker till ett pris som inte stämmer överens med marknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument att det är straffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som en ytterligare förutsätt- ning för straffansvar enligt nämnda paragraf gäller att vederbörande förfar på ett sätt som denne inser eller borde inse får nämnda effekter. Med hänsyn till denna reglering får risken för att transaktioner på handelsplattformar sker till priser som inte överensstämmer med marknads- värdet anses vara liten. Investeringstillgångar bör därför få överföras till ett investeringssparkonto även om de har förvärvats på en handelsplatt- form.
Vad gäller handel med finansiella instrument utanför EES finns inga garantier för att det finns en motsvarande kompletterande reglering till den näringsrättsliga regleringen som syftar till att motverka transaktioner som sker till ett pris som avviker från marknadspriset. Rätten att överföra investeringstillgångar som har förvärvats på en
handelsplattform föreslås därför inte omfatta förvärv på motsvarande marknadsplatser utanför EES.
Det förekommer att andelar i investerings- fonder är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller handlas på en handelsplattform. I enlighet med vad som anges ovan kan andelar som har förvärvats på sådana marknader över- föras till ett investeringssparkonto. Andelar i investeringsfonder förvärvas dock vanligtvis på så sätt att förvärvet föranleder att nya fondande- lar utfärdas av det fondbolag, utländska förvalt- ningsbolag eller värdepappersinstitut som förvaltar fonden (nedan används beteckningen fondbolag för alla slags bolag som förvaltar inve- steringsfonder). När fondbolaget utfärdar eller löser in andelar i fonden beräknas värdet av andelarna utifrån fondens värde (se 4 kap. 10 § lagen [2004:46] om investeringsfonder). När fondandelar förvärvas på detta sätt sker det såle- des inte till ett pris som fondbolaget bestämmer skönsmässigt. Fondens förvaringsinstitut ska dessutom se till att utfärdande och inlösen av fondandelar och beräkningen av andelarnas värde sker i enlighet med lag och fondbestämmelser (se 3 kap. 2 § andra stycket 1 och 2 samma lag). Mot denna bakgrund bör överföringar till inve- steringssparkontot av andelar i investeringsfon- der som har förvärvats på så sätt att nya fondan- delar utfärdats kunna ske. Det innebär att även överföring av förvärvade andelar i en invester- ingsfond vid sammanläggning eller delning av sådana fonder kan ske. Överföring av andelar i en investeringsfond efter förvärv av redan utfär- dade andelar, från t.ex. en fysisk person, bör inte få ske om andelarna inte förvärvas på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform.
Investeringstillgångar som kontoinnehavaren har förvärvat direkt från den som har gett ut dem bör under vissa förutsättningar kunna föras över till investeringssparkontot. Sådan överfö- ring bör enbart få ske om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på inve- steringssparkontot. Det innebär t.ex. att en kontoinnehavare som förvarar aktier i ett bolag på investeringssparkontot får ta emot nya aktier i detta bolag på kontot om bolaget genomför en nyemission eller en fondemission. Om emis- sionen föregås av utgivande av t.ex. tecknings- rätter eller fondaktierätter framgår dock av avsnitt 6.13.2.12.2 nedan att kontoinnehavarens
302
rätt att placera dem på kontot avgörs av bestämmelserna om överföring av kontofräm- mande tillgångar. Teckningsrätterna m.fl. anses nämligen vara kontofrämmande tillgångar. Investeringstillgångar som förvärvas på grund av sådana rätter som förvaras på ett investerings- sparkonto bör få överföras till investeringsspar- kontot. Aktier som förvärvas utan något samband med tillgångar som förvaras på kontot, t.ex. förvärv direkt från bolaget som har gett ut dem utan att det är fråga om någon form av emission eller liknande, får dock inte överföras till ett investeringssparkonto. Detsamma gäller förvärv som i och för sig har samband med aktier som kontoinnehavaren sedan tidigare innehar men som inte förvaras på ett investeringsspar- konto. Om bolaget A emitterar aktier i bolaget till aktieägarna och den fysiska personen F har 50 aktier i bolaget på sitt investeringssparkonto och 50 aktier i bolaget på sitt värdepappers- konto, får bara hälften av de emitterade aktier som F förvärvar överföras till investeringsspar- kontot.
När en kund ger ett institut i uppdrag att för- värva finansiella instrument för kundens räkning händer det att institutet i stället för att genomföra förvärvet på en marknadsplats låter kunden förvärva instrumenten från institutets eget lager. Vid denna typ av förvärv bör risken vara försumbar för att institutet skulle tillämpa felaktig prissättning på så sätt att kunden skulle få köpa instrumenten till ett pris som understi- ger marknadsvärdet. Det bör således vara möjligt att överföra tillgångar till investeringssparkontot som har förvärvats från det investeringsföretag som för kontot.
Av 23 kap. aktiebolagslagen (2005:551) följer att två eller flera företag kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen (fusion). Vederlaget till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen ska helt eller delvis bestå av aktier i det övertagande bolaget. För aktieägare i överlåtande bolag innebär en fusion ett förvärv av aktier i övertagande bolag. Överfö- ringar till investeringssparkontot av aktier som har förvärvats på sådant sätt bör kunna ske.
Enligt bestämmelserna i 24 kap. aktiebolagsla- gen kan ett aktiebolag delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning). Vederlaget till
PROP. 2011/12:1
aktieägarna i det överlåtande bolaget ska helt eller delvis bestå av aktier i det eller de överta- gande bolagen. På samma sätt som vid fusion kan en delning innebära förvärv av aktier. Även i sådana fall bör det vara möjligt att överföra de förvärvade aktierna till investeringssparkontot.
Bara så stor del av de aktier som kontoinneha- varen har förvärvat som fusions- eller delnings- vederlag som härrör från aktier som har förvarats på investeringssparkontot, och som har upplösts i samband med fusionen eller delningen, bör få överföras till kontot. Följande exempel kan illu- strera det sagda: Bolaget A övertas av bolaget B genom fusion. Den fysiska personen F har innan fusionen 50 aktier i bolaget A på sitt invester- ingssparkonto och 50 aktier i samma bolag på sitt värdepapperskonto. I detta fall får bara hälften av det sammanlagda antalet aktier F har förvärvat genom fusionen överföras till inve- steringssparkontot. Den andra hälften får inte överföras till investeringssparkontot.
I 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om framskju- ten beskattning vid andelsbyten. Reglerna base- ras på EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG). Direktivet ställer som krav att ett andelsbyte inte ska utlösa omedelbar beskattning. Med andels- byte avses ett förfarande som uppfyller bland annat följande förutsättningar: En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag till ett annat företag (det köpande företaget). Ersättningen ska vara mark- nadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersätt- ningen får till en del lämnas i pengar. Härutöver gäller bland annat, med vissa undantag, att vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger femtio procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om förutsättningarna för andelsbyte är uppfyllda ska den mottagna andelen i det köpande företaget anses förvärvad för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avytt- rade andelen. Det fastställs således inte någon kapitalvinst vid andelsbytet. Ersättningen vid en avyttring som är ett led i ett förfarande om andelsbyte ska alltså vara marknadsmässig. Det bör därför vara tillåtet för en kontoinnehavare att förvärva ersättning i form av finansiella instrument som ett led i ett sådant förfarande. Liksom vid fusion och delning kan det före-
303
PROP. 2011/12:1
komma att kontoinnehavaren har andelar som är föremål för andelsbyte dels på investerings- sparkontot, dels på ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. I sådana fall får, enligt samma modell som gäller för fusions- och delningsvederlag, inte större andel av den sammanlagda ersättningen som kontoinnehava- ren får vid ett andelsbyte överföras till investeringssparkontot än vad som svarar mot de avyttrade andelarna som förvaras på kontot.
Eftersom skatt på tillgångar på ett invester- ingssparkonto inte baseras på verkliga vinster eller förluster kan transaktioner mellan olika kontoinnehavares investeringssparkonton inte leda till skatteundandraganden genom att kontoinnehavarna tillämpar felaktig prissättning. Av denna anledning bör överföringar av inve- steringstillgångar som har förvärvats från en annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna på sitt investeringssparkonto vara tillåtna. Det gäller såväl förvärv genom onerösa som benefika fång. Av avsnitt 6.13.3.3 framgår dock att överföring av investeringstillgångar mellan två investeringssparkonton med olika innehavare i vissa fall ökar mottagarens kapitalunderlag.
Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt till utdelning i form av investeringstillgångar. Överföringar av tillgångar som har förvärvats på detta sätt bör vara tillåtna.
För att överföring av investeringstillgångar till ett investeringssparkonto ska få ske krävs utöver vad som ovan angivits om att tillgångarna ska ha förvärvats på visst sätt, att tillgångarna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de ovan redovisade situationerna. Orsaken till detta krav är att det annars eventu- ellt skulle vara möjligt att förvärva tillgångar och därefter invänta en värdeuppgång innan tillgång- arna överförs till investeringssparkontot. Till- gångarna skulle därefter kunna avyttras på inve- steringssparkontot utan att värdeuppgången, som uppstått innan tillgångarna förtecknades på kontot, beskattas som en kapitalvinst. Eftersom tillgångarna inte förvarats på ett investerings- sparkonto under tiden som värdet ökar kommer heller inte schablonbeskattning att ske. Genom att tillgångarna måste överföras i nära anslutning till förvärvet förhindras i hög utsträckning
eventuella möjligheter att kringgå beskattning genom att dröja med överföringen.
Sveriges advokatsamfund har framfört att det är oklart om värdepapper som förvärvats på termin får överföras till investeringssparkontot. Advokatsamfundet pekar på att det i dessa fall rör sig om ett förvärv av aktier till en bestämd köpeskilling men med leverans i framtiden.
Ett terminavtal är ett avtal i vilket parterna kommer överens om överlåtelse av viss vara vid en bestämd tidpunkt i framtiden och till ett pris som bestäms vid avtalets ingående. Termins- avtalet innefattar en skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet vid den överenskomna tidpunkten. För det fall att terminsavtalet fullföljs genom leverans innebär det för köparen av en termin att denne på slutdagen ska köpa den underliggande tillgången för det avtalade priset. Enligt regeringens uppfattning är det först när termins- avtalet fullföljs genom leverans som det faktiskt förvärvet av den underliggande tillgången sker. För att den underliggande tillgången ska få överföras till investeringssparkontot på vilket terminen förvarades krävs, utöver att den överförs till kontot i samband med förvärvet, att tillgången har förvärvats på sådant sätt som har angivits ovan under förevarande rubrik. Det vill säga att kontoinnehavaren har förvärvat till- gången t.ex. på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform, eller från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringssparkontot.
Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar får förvaras på ett investeringssparkonto under maximalt trettio dagar, se avsnitt 6.13.2.17. Det är inte uteslutet att kontoinnehavaren under denna period på grund av innehavet av sådana tillgångar förvärvar andra finansiella instrument som är investerings- tillgångar. I de säkerligen sällsynta fall detta inträffar får det förutsättas att innehavaren har kännedom om eventuella transaktioner i företa- get som kan ge upphov till förvärv för delägarna. Innehavaren kan då agera genom att exempelvis avföra tillgångarna som omfattas av ägarbegräns- ningen eller de kvalificerade andelarna från inve- steringssparkontot innan förvärvet sker. Detta måste för övrigt också ske inom trettiodagarspe- rioden. Det kan i och för sig inte helt uteslutas att kontoinnehavaren inte är medveten om förvärv som sker på grund av innehav av en till-
304
gång som omfattas av ägarbegränsningen eller en kvalificerad andel. Mot bakgrund av detta anför
Sveriges advokatsamfund att det finns en risk för att investeringssparkontot förlorar sin status som sådant konto utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavarens passivitet eller nonchalans. Regeringen bedömer dock sannolikheten för att något sådant inträffar som liten. Intresset av att så långt som möjligt hålla tillgångar som omfat- tas av ägarbegränsningen och kvalificerade ande- lar, och tillgångar som härrör från innehavet av sådana tillgångar, borta från investeringsspar- kontot bör ha företräde framför risken för att ett investeringssparkonto upphör av nämnda anled- ning. Överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto vid sådana förvärv bör därför inte få ske.
Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats direkt från emittenten vid en emission vars syfte är att tillgångarna ska bli investeringstill- gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, för- varas på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitte- rades. Om tillgångarna inom denna tidsfrist byter karaktär till investeringstillgångar får de dock, med stöd av andra bestämmelser i den föreslagna lagen, förvaras på investeringsspar- kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att kontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod som tillgångarna som mest får förvaras på inve- steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av innehavet förvärvar andra finansiella instrument som är investeringstillgångar. Om så ändå sker bör de förvärvade tillgångarna inte få överföras till investeringssparkontot.
Andra överföringar av investeringstillgångar från annan till kontoinnehavarens invester- ingssparkonto än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.
Lagförslag
I 13 § lagen om investeringssparkonto tas bestämmelser om överföring av investerings- tillgångar till ett investeringssparkonto in, se avsnitt 3.1.
6.13.2.12.2Kontofrämmande tillgångar
Regeringens förslag: Kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto av någon annan än kontoinnehavaren bara i vissa situationer. Detta gäller om kontoinnehavaren
PROP. 2011/12:1
har förvärvat tillgångarna från den som har emitterat dem om tillgångarna inom trettio dagar från emissionen avses bli upptagna på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform. Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalificerade andelar som har förvärvats på detta sätt får dock inte överföras till ett investerings- sparkonto. Överföringar av kontofrämmande tillgångar får också ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgångarna från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg teck- ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument och om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förva- rades på investeringssparkontot. Sådana överfö- ringar får också ske vid kontoinnehavarens förvärv från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot, från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot eller genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringsspar- kontot. I likhet med vad som gäller överföring av investeringstillgångar får kontofrämmande tillgångar överföras till ett investeringssparkonto enbart om överföringen sker i samband med att tillgångarna förvärvas.
Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats på grund av tillgångar som omfattas av ägar- begränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringsspar- konto får inte överföras till investeringsspar- kontot.
Andra överföringar av kontofrämmande till- gångar till investeringssparkontot av någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Se avsnitt 6.13.2.12.1 för
Sveriges advokatsamfunds synpunkter. Advokat- samfundet anför bland annat att innehavare av kvalificerade andelar inte alltid har kännedom
305
PROP. 2011/12:1
om eventuella transaktioner i bolaget som kan förväntas ge upphov till förvärv för andelsägarna. Den föreslagna regleringen kan därför tänkas leda till att en otillåten överföring av ett finansi- ellt instrument till investeringssparkontot sker och att investeringssparkontot därmed upphör utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavaren som dennes passivitet eller nonchalans. Advokatsamfundets synpunkter bemöts i avsnitt 6.13.2.12.1.
Skälen för regeringens förslag: En utgångs- punkt för investeringssparkonto är att denna sparform ska avse sparande i investeringstill- gångar. Av praktiska skäl är det dock nödvändigt att i vissa fall tillåta överföring av kontofräm- mande tillgångar från annan till ett investerings- sparkonto. Det rör sig om överföringar i samband med förvärv av kontofrämmande tillgångar som dels inom en viss period kan förväntas bli investeringstillgångar, dels härrör från vissa typer av förvärv av kontoinnehavaren som denne inte har tagit initiativet till. I det följande redogörs för vilka slags förvärv som innebär att kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto.
Överföring till ett investeringssparkonto i samband med förvärv av finansiella instrument som har emitterats i syfte att de ska bli invester- ingstillgångar i den bemärkelsen att de avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform bör få ske under två förutsätt- ningar. Den första förutsättningen bör vara att tillgångarna ska förvärvas från den som har emitterat dem och den andra förutsättningen bör vara att avsikten ska vara att tillgångarna ska bli föremål för handel på nämnd marknadsplats inom en viss tid från emissionen. Tidsfristen måste vara tillräckligt lång för att handeln med de emitterade tillgångarna ska hinna komma igång. Det föreslås att tillgångar som har förvär- vats från emittenten och som avses bli invester- ingstillgångar senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades får överföras. Detta innebär t.ex. att aktier som kontoinnehavaren har förvärvat från det emitterande bolaget får överföras till dennes investeringssparkonto om syftet med emissionen är att aktierna inom den angivna tidsfristen ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Även obligationer eller andra skuldförbindelser som har förvärvats direkt från den som har gett ut dem får överföras om syftet med utgivningen
är att de senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades ska tas upp till handel på en sådan marknadsplats. Obligationer som för- värvas direkt från den som har emitterat dem utgör alltid kontofrämmande tillgångar, oavsett om liknande eller identiska obligationer redan är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Nyemitterade kontofräm- mande tillgångar som omfattas av ägarbegräns- ningen i 7 § första stycket lagen om invester- ingssparkonto eller är kvalificerade andelar bör dock inte få överföras till kontot även om nyss nämnda förutsättningar är uppfyllda. Som fram- går av avsnitt 6.13.3.3 finns det skattemässiga skäl för att så långt som möjligt begränsa rätten att förvara sådana tillgångar på ett investerings- sparkonto. Eftersom dessa tillgångar även fortsättningsvis skulle vara kontofrämmande även om de blev föremål för handel på avsedd marknadsplats finns det ingen anledning att tillåta att de överförs till ett investeringsspar- konto i dessa situationer.
Ett aktiebolag kan välja att tilldela aktieägarna finansiella instrument som ett led i vissa trans- aktioner i bolaget. En enskild aktieägare har inte nödvändigtvis kännedom om ett sådant beslut förrän de tilldelade instrumenten förs över till dennes konto. Vid en nyemission är det t.ex. vanligt att aktieägarna ges företrädesrätt till de nya aktierna genom att de av bolaget erhåller teckningsrätter som ger rätt att teckna nya aktier till ett bestämt pris. På samma sätt är det vanligt vid fondemission att aktieägarna tilldelas fond- aktierätter som ger rätt till fondaktier och vid s.k. riktade återköp av aktier erhåller aktieägarna vanligtvis säljrätter i förhållande till sina innehav som ger rätt att avyttra aktier till bolaget till ett visst återköpspris. Denna typ av finansiella instrument är inte föremål för någon slags handel förrän tidigast efter det att de har tillde- lats aktieägarna. När sådana finansiella instrument överförs från den som har emitterat tillgångarna till aktieägarna är de vid själva överföringen således normalt kontofrämmande tillgångar. Det bör vara tillåtet att överföra teck- ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och liknande finansiella instrument till ett inve- steringssparkonto när de förvärvats på grund av innehav av andra finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto. Sådana finansiella instrument som har förvärvats på grund av innehav av finansiella instrument som
306
inte förvaras på ett investeringssparkonto får således inte överföras till kontot.
Det kan i detta sammanhang nämnas att aktiebolag även kan genomföra t.ex. nyemis- sioner utan utgivande av teckningsrätter. Om aktierna i bolaget redan innan nyemissionen var föremål för handel på sådan marknadsplats som krävs för att aktierna ska betraktas som inve- steringstillgångar ska även de nyemitterade akti- erna, som alltså förvärvas direkt från bolaget utan utnyttjande av en utgiven teckningsrätt, betraktas som investeringstillgångar. Det är alltså bestämmelserna om överföring av investerings- tillgångar som är tillämpliga i dessa fall. Aktier som är kontofrämmande tillgångar som har för- värvats vid en nyemission utan utgivande av teckningsrätter bör inte få överföras till ett inve- steringssparkonto.
En innehavare av aktier i ett bolag som upplö- ses genom fusion eller delning har inte alltid deltagit i, eller varit medveten om, beslutet som ledde fram till upplösningen. Det kan vara så att innehavaren först när denne tilldelas fusions- eller delningsvederlag blir medveten om detta förhållande. Man kan därför inte utgå från att en kontoinnehavare som innehar aktier i ett bolag som upplöses genom fusion eller delning har möjlighet att anvisa att vederlag i form av kontofrämmande tillgångar inte ska överföras till investeringssparkontot utan ska placeras utanför detta konto. Av denna anledning bör överföring av kontofrämmande tillgångar kunna ske till ett investeringssparkonto om de har förvärvats som fusions- eller delningsvederlag. Vid förvärv av fusions- och delningsvederlag i form av konto- främmande tillgångar bör gälla, på samma sätt som för vederlag i form av investeringstillgångar, att bara så stor del av kontoinnehavarens andel av vederlaget som härrör från aktier som har förvarats på investeringssparkontot bör få överföras till kontot.
Mottagna andelar som förvärvas som ett led i ett förfarande om andelsbyte enligt IL bör få överföras till investeringssparkontot även om de är kontofrämmande tillgångar.
Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt till utdelning i form av andra finansiella instru- ment som är kontofrämmande tillgångar. Sådan utdelning bör kunna överföras till investerings- sparkontot.
För att överföring av kontofrämmande till- gångar till ett investeringssparkonto ska få ske
PROP. 2011/12:1
krävs utöver vad som ovan angivits att tillgång- arna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de ovan redo- visade situationerna. Orsaken till detta krav är att det annars eventuellt skulle vara möjligt att förvärva tillgångar och därefter invänta en värde- uppgång innan tillgångarna överförs till inve- steringssparkontot. Problematiken beskrivs ytterligare i ovanstående avsnitt om överföring av investeringstillgångar.
Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den tret- tionde dagen från det att de först förvarades på investeringssparkontot i denna egenskap, se avsnitt 6.13.2.17. Det skulle kunna inträffa att kontoinnehavaren under denna period på grund av innehavet av sådana tillgångar förvärvar andra kontofrämmande tillgångar. Det får i dessa fall normalt förutsättas att innehavaren har känne- dom om eventuella transaktioner i företaget som kan ge upphov till förvärv för andelsägarna. Innehavaren kan då agera genom att exempelvis avföra tillgångarna från investeringssparkontot innan förvärvet sker. Detta måste ju för övrigt också ske inom trettiodagarsperioden. Finansi- ella instrument som härrör från tillgångar som avses i detta stycke och som förvaras på ett inve- steringssparkonto bör hållas utanför kontot. Överföring av kontofrämmande tillgångar till investeringssparkontot vid förvärv på grund av tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen eller kvalificerade andelar bör därför inte få ske.
Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats direkt från emittenten vid en emission vars syfte är att tillgångarna ska bli investeringstill- gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Om tillgångarna inom denna tids- frist byter karaktär till investeringstillgångar får de dock, med stöd av andra bestämmelser i den föreslagna lagen, förvaras på investeringsspar- kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att kontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod som tillgångarna som mest får förvaras på inve- steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av innehavet förvärvar andra kontofrämmande tillgångar. Om så ändå sker bör de förvärvade
307
PROP. 2011/12:1
tillgångarna inte få överföras till investerings- sparkontot.
Andra överföringar av kontofrämmande till- gångar från annan till kontoinnehavarens investeringssparkonto än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.
Lagförslag
I 14 § lagen om investeringssparkonto tas bestämmelser om överföring av konto- främmande tillgångar till ett investeringsspar- konto in, se avsnitt 3.1.
6.13.2.13Överföring efter överlåtelse
Regeringens förslag: Överföring av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto till någon annan än kontoinnehavaren efter försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångarna får ske i vissa situationer. Detta gäller investeringstillgångar om de har överlåtits på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform. Det gäller vidare överlåtelse av andelar i en inve- steringsfond på så sätt att fondandelarna löses in i fonden och överlåtelse av tillgångar, såväl inve- steringstillgångar som kontofrämmande till- gångar, om de har överlåtits till den som har emitterat tillgångarna, överlåtelse av tillgångar till investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde investeringssparkontot, till budgivaren om avytt- ringen var ett led i ett offentligt uppköpserbju- dande, till köpande företag om avyttringen var ett led i ett förfarande om andelsbyte eller till majoritetsaktieägaren i ett bolag om avyttringen var ett led i ett förfarande om inlösen av minori- tetsaktier i samma bolag. Investeringstillgångar som har överlåtits till en annan kontoinnehavare får även överföras till dennes investeringsspar- konto.
Investeringstillgångar får överföras från ett investeringssparkonto till förvärvarens invester- ingssparkonto i samband med arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse. Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits på sådant sätt får överföras från ett investerings- sparkonto till ett konto som inte är ett invester- ingssparkonto.
Andra överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto till någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Far framför att den särskilda regleringen om överföring av tillgångar till annan enligt förslaget ska knytas till det civil- rättsliga begreppet överlåtelse genom försäljning, byte eller liknande överlåtelser i stället för den skattemässiga termen avyttring. Far erinrar om att 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångar, dvs. lydelsen är den- samma som i 22 § förslaget om lag om inve- steringssparkonto. Att det skulle föreligga några skillnader i tillämpningsområdet är därför svårt att förstå. Sveriges advokatsamfund anför att enligt förslaget får investeringstillgångar överfö- ras till annan efter överlåtelse genom arv och gåva bara om förvärvaren, t.ex. arvtagaren, också har ett investeringssparkonto. Advokatsamfun- det anser att det vore olyckligt att införa en reglering som tvingar en arvtagare att skaffa sig ett investeringssparkonto alternativt leder till en tvångsförsäljning av arvlåtarens egendom.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt om överlåtelse av tillgångar på ett inve- steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar
För att säkerställa att överlåtelser i form av försäljning, byte och liknande överlåtelser av finansiella instrument på ett investeringsspar- konto sker till ett pris som motsvarar instru- mentens marknadsvärde måste rätten att över- föra sådana tillgångar från kontot begränsas. Denna begränsning bör utformas på samma sätt som begränsningen avseende överföring efter förvärv av tillgångar, dvs. finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto får bara överföras från kontot till annan än konto- innehavaren i samband med vissa överlåtelser.
I 44 kap. 3 § IL definieras termen avyttring av tillgångar som försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det finns en omfattande rättspraxis om när avyttring anses föreligga enligt IL. Vissa situationer som civilrättsligt torde vara att anse som byte har enligt rätts- praxis inte ansetts vara det i den mening som avses i 44 kap. 3 § IL. Till exempel har Regeringsrätten (numer Högsta förvaltnings- domstolen) i rättsfallet RÅ 84 1:1 funnit att om
308
ett aktiebolag låter innehavare av
Inkomstskattelagens definition av avyttring och tillämpningsområdet för denna term passar inte in i den systematik som bör gälla för över- föring som är en följd av överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto. Rätten att överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto är knuten till att instrumenten har överlåtits i vissa situationer. Denna reglering blir inte tillämplig på situationer när det inte anses ha skett någon överlåtelse, eller avyttring med IL:s terminologi. Exempelvis skulle överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto i samband med de fall av utbyte av aktier m.m. som i praxis inte har ansetts utgöra avyttring enligt 44 kap. 3 § IL inte omfattas av denna reglering. Därmed skulle de finansiella instrumenten inte kunna överföras från kontot i sådana fall om avyttring i den mening som avses i den bestämmelsen skulle tillämpas i lagen om investeringssparkonto.
På grund av det anförda bör rätten att över- föra tillgångar från ett investeringssparkonto knytas till det civilrättsliga begreppet överlåtelse genom försäljning, byte och liknande överlåtel- ser, i stället för den skatterättsliga termen avytt- ring. Såsom Far konstaterar definieras den senare termen visserligen som försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar, men som visats ovan överensstämmer den skatterättsliga innebörden av termen inte alltid med den civil- rättsliga. Överlåtelse i förhållande till invester- ingssparkonto ska inte ha samma betydelse och tillämpningsområde som den skatterättsliga termen avyttring. Överlåtelse i lagen om inve- steringssparkonto ska i stället tolkas strikt civil- rättsligt och alltså inte tolkas mot bakgrund av den praxis som finns beträffande den skatte- rättsliga termen avyttring. Det hindrar förstås inte att termerna i de allra flesta situationer kommer att ha samma innebörd.
Överföring efter försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar
Merparten av fysiska personers överlåtelser av investeringstillgångar genom försäljning, byte och på liknande sätt, andelar i investeringsfonder
PROP. 2011/12:1
undantagna, sker på en reglerad marknad. Som redogjorts för under avsnitt 6.13.2.7 är regleringen av dessa marknader sådan att det är osannolikt att förvärv, och därmed även över- låtelser, kan ske till ett pris som avviker från marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför få överföra investeringstillgångar om över- föringen sker i samband med överlåtelser på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES).
Handelsplattformar lyder inte under samma omfattande reglering som reglerade marknader. Med hänsyn till den reglering i övrigt som finns inom EES som gäller generellt vid förvärv och överlåtelse av finansiella instrument som syftar till att motverka transaktioner som inte sker till marknadspriset, se avsnitt 6.13.2.7, gäller dock att det även på handelsplattformar är osannolikt att överlåtelser sker till ett pris som avviker från marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför få överföra investeringstillgångar om överfö- ringen sker i samband med överlåtelser på en handelsplattform. Detta gäller dock inte, av samma skäl som anges i avsnitt 6.13.2.7, till- gångar som överlåts på en marknadsplats utanför EES som motsvarar en handelsplattform.
Vad gäller möjligheten att överföra konto- främmande tillgångar i samband med överlåtelse bör de på grund av risken för felprissättning inte få, förutom i de situationer som nämns nedan, överföras i samband med överlåtelser direkt till en fysisk eller juridisk person. Det betyder att kontoinnehavarens möjlighet att överföra kontofrämmande tillgångar i samband med överlåtelser är starkt begränsad. Som framgår av avsnitt 6.13.2.14 har kontoinnehavaren dock rätt att avföra sådana tillgångar från investeringsspar- kontot för förvaring på ett annat eget konto än ett investeringssparkonto. Från detta konto kan tillgångarna överföras utan de begränsningar som följer av lagen om investeringssparkonto.
En innehavare av andelar i en investeringsfond kan förutom att överlåta andelarna genom försäljning eller byte, överlåta dem på så sätt att de löses in i fonden. Som anges i avsnitt 6.13.2.12.1 beräknas värdet av andelarna utifrån fondens värde när det fondbolag, utländska förvaltningsbolag eller värdepappersinstitut som förvaltar fonden (nedan används beteckningen fondbolag för alla slags bolag som förvaltar investeringsfonder) löser in dem och en sådan överlåtelse sker således inte till ett pris som
309
PROP. 2011/12:1
fondbolagen bestämmer skönsmässigt. Konto- |
genom andelsbyte. Ett andelsbyte förutsätter att |
||||
innehavarens överföring av fondandelar i |
säljaren överlåter andelar till det köpande |
||||
samband med överlåtelse som innebär att ande- |
företaget. Det bör därför vara tillåtet att överföra |
||||
larna löses in i fonden bör därför få ske. |
finansiella instrument, såväl investeringstill- |
||||
Det torde inte finnas någon anledning för t.ex. |
gångar som kontofrämmande tillgångar, till |
||||
ett aktiebolag att förvärva aktier i det egna bola- |
köpande företag i samband med överlåtelse som |
||||
get till ett pris som inte överensstämmer med |
är ett led i ett förfarande om andelsbyte. |
||||
marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför |
I 22 kap. aktiebolagslagen finns bestämmelser |
||||
få överföra såväl investeringstillgångar som |
om inlösen av minoritetsaktier. En aktieägare |
||||
kontofrämmande tillgångar som har överlåtits |
som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i |
||||
direkt till den som har emitterat dem. |
|
ett aktiebolag (majoritetsaktieägare) har rätt att |
|||
Av samma skäl som det bör vara tillåtet att |
av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstå- |
||||
överföra investeringstillgångar i samband med |
ende aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt |
||||
förvärv från investeringsföretaget som för inve- |
att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren. |
||||
steringssparkontot, bör det vara tillåtet att |
Även om aktierna förvaras på ett investerings- |
||||
överföra finansiella instrument vid överlåtelse till |
sparkonto och oavsett om de är investeringstill- |
||||
detta företag. Det gäller såväl investeringstill- |
gångar eller kontofrämmande tillgångar bör de |
||||
gångar som kontofrämmande tillgångar. |
kunna överföras till majoritetsaktieägaren i ett |
||||
I lagen (2006:451) om offentliga uppköpser- |
bolag om överföringen sker i samband med en |
||||
bjudanden på aktiemarknaden finns bestämmel- |
överlåtelse som är ett led i ett förfarande om |
||||
ser om offentliga uppköpserbjudanden avseende |
inlösen av minoritetsaktier i samma bolag. |
||||
aktier. Lagen har tillkommit som en del i |
Som nämns i avsnitt 6.13.2.12.1 bör det vara |
||||
genomförandet av |
Europaparlamentets och |
tillåtet att överföra investeringstillgångar som |
|||
rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 |
har förvärvats genom såväl onerösa som benefika |
||||
om |
uppköpserbjudande. |
Med |
offentligt |
fång inom investeringssparkontosystemet. Det |
|
uppköpserbjudande avses ett offentligt erbju- |
innebär att det även bör vara tillåtet att överföra |
||||
dande till innehavare av aktier som har getts ut |
sådana tillgångar i samband med överlåtelser |
||||
av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att |
inom detta system. Däremot bör inte överföring |
||||
överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. I |
av kontofrämmande tillgångar till en annan |
||||
vissa situationer finns en budplikt för en aktie- |
kontoinnehavare för förvaring på dennes inve- |
||||
ägare, dvs. en skyldighet att lämna ett offentligt |
steringssparkonto i samband med överlåtelse få |
||||
uppköpserbjudande avseende resterande aktier i |
ske. Utgångspunkten är att kontofrämmande |
||||
bolaget. Budgivaren, dvs. den som lämnar ett |
tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- |
||||
offentligt uppköpserbjudande, är skyldig att ingå |
konto bara i vissa undantagssituationer. Det |
||||
ett kontrakt med marknadsplatsen innan erbju- |
finns ingen anledning att låta överföring av |
||||
dandet lämnas, enligt vilket budgivaren åtar sig |
kontofrämmande tillgångar inom investerings- |
||||
att följa de regler och underkasta sig de sank- |
sparkontosystemet omfattas av dessa undantag. |
||||
tioner som gäller för offentliga uppköpserbju- |
Andra överföringar av finansiella instrument |
||||
danden på den marknadsplats där handeln sker. |
som har överlåtits genom försäljning, byte och |
||||
Budgivaren ska dessutom inom fyra veckor från |
liknande överlåtelse från ett investeringsspar- |
||||
erbjudandet upprätta en erbjudandehandling och |
konto till annan än de som nämns under denna |
||||
ansöka om Finansinspektionens godkännande av |
rubrik bör inte få ske. |
||||
den. Den som innehar aktier på ett investerings- |
Överföring efter överlåtelse genom arv, testamente, |
||||
sparkonto som är föremål för ett offentligt upp- |
|||||
köpserbjudande bör kunna acceptera erbjudan- |
gåva, bodelning och liknande överlåtelser av |
||||
det, överlåta aktierna och överföra dem till |
tillgångar |
||||
budgivaren. Detta gäller oavsett om aktierna är |
Vid förvärv av tillgångar genom arv, testamente, |
||||
investeringstillgångar |
eller |
kontofrämmande |
gåva, bodelning eller på liknande sätt inträder |
||
tillgångar. |
|
|
|
förvärvaren enligt huvudregeln i IL i den tidigare |
|
I avsnitt 6.13.2.12.1 redogörs för bestämmel- |
ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 §). |
||||
serna i IL om andelsbyte. Där nämns att över- |
Vid förvärv av finansiella instrument innebär |
||||
föring bör kunna ske till investeringssparkontot |
detta i praktiken att förvärvaren övertar avyttra- |
||||
av |
finansiella instrument som har |
förvärvats |
rens anskaffningsutgift. En tanke bakom den nya |
310
sparformen är att anskaffningsutgiften för till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska ha någon skattemässig betydelse och att kontoinnehavaren därför inte ska behöva hålla reda på anskaffningsutgiften. För att upprätthålla detta syfte bör det inte vara tillåtet att överföra investeringstillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto till annan i samband med överlåtelser genom arv, testamente, gåva, bodel- ning eller på liknande sätt om detta innebär att tillgångarna förs ut ur investeringssparkonto- systemet. Den föreslagna regleringen får, såsom konstateras av Sveriges advokatsamfund, till följd att den som genom benefikt fång förvärvar investeringstillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto antingen måste själv ha ett investeringssparkonto eller får finna sig i att i stället för själva tillgångarna få ersättningen som erhållits vid en försäljning av dem inom ramen för överlåtarens investeringssparkonto. Enligt regeringens bedömning är detta en acceptabel konsekvens för att upprätthålla syftet med den föreslagna regleringen, nämligen att finansiella instrument som är investeringstillgångar inte ska föras ut från den schablonbeskattade sfären.
I avsnitt 6.13.2.12.1 anges att investeringstill- gångar får överföras till investeringssparkontot om de har förvärvats genom benefika, eller onerösa, fång från en annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna på ett investerings- sparkonto. Av detta följer att det även bör vara tillåtet att överföra investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt från kontot till förvärvarens konto om tillgångarna förs över direkt till förvärvarens investeringssparkonto.
En utgångspunkt för regleringen av invester- ingssparkontot är att bara investeringstillgångar får förvaras på ett sådant konto. I vissa undan- tagsfall får dock kontofrämmande tillgångar överföras till och, under en övergångsperiod, förvaras på kontot. Det finns ingen anledning att tillåta att kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom en benefik överlåtelse förs över till ett annat investeringssparkonto. Däremot bör sådana tillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse få överföras till ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto.
Andra överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto till annan i samband med arv, testamente, gåva, bodelning
PROP. 2011/12:1
och liknande överlåtelser än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.
Lagförslag
I 22, 24 och 25 §§ lagen om investeringsspar- konto tas bestämmelser om överföring av över- låtna finansiella instrument från ett investerings- sparkonto in, se avsnitt 3.1.
6.13.2.14Överföring av finansiella instrument mellan egna konton
Regeringens förslag: En kontoinnehavare får överföra investeringstillgångar som kontoin- nehavaren själv äger till ett eget investeringsspar- konto och sådana tillgångar från ett eget inve- steringssparkonto till ett annat eget investerings- sparkonto. En kontoinnehavare får även över- föra kontofrämmande tillgångar från ett eget investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.
En kontoinnehavare får inte göra andra över- föringar av finansiella instrument från ett eget investeringssparkonto till andra egna konton eller till ett eget investeringssparkonto från andra egna konton än de nu nämnda.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att investeringstillgång- arna som en kontoinnehavare får överföra till ett eget investeringssparkonto måste ägas av kontoinnehavaren.
Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund anför att förslaget inte ger möjlighet att överföra investeringstillgångar från investeringsspar- kontot till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. Advokatsamfundet anser inte att det bör finnas en sådan begränsning. På samma sätt som en tillgång anses avyttrad för marknadsvärdet när den förs till investerings- sparkontot bör den kunna anses förvärvad för marknadsvärdet när den förs från investerings- sparkontot. Det enda sättet för en person som vill avbryta schablonbeskattningen för ett visst värdepapper är enligt förslaget att sälja värde- papperet som finns på investeringssparkontot för att därefter återköpa samma värdepapper för förvaring på ett vanligt värdepapperskonto. Båda transaktionerna medför transaktionskostnader utan motsvarande nytta. Sparbankernas Riksför-
311
PROP. 2011/12:1
bund anser att det bör stå den enskilde fritt att avgöra i vilken utsträckning innehavda finansiella instrument ska vara registrerade på ett invester- ingssparkonto eller ett vanligt konto. Under förutsättning att den skattemässiga anskaff- ningsutgiften sätts till marknadsvärdet dagen för omregistrering uppstår inte heller några konse- kvenser i skattehänseende. Innebörden av det remitterade förslaget leder endast till att konto- innehavare först avyttrar det aktuella finansiella instrumenten på investeringssparkontot och därefter tar ut likvida medel motsvarande köpe- skillingen för att slutligen förvärva det finansiella instrumentet i fråga. Ett sådant tillvägagångssätt leder till ökade kostnader i form av courtage m.m. och får ändå till konsekvens att tillgångar inom investeringssparkontot flyttas utanför den sfär som investeringssparkontot utgör.
Skälen för regeringens förslag: En utgångs- punkt för investeringssparkontot är att sparande i denna sparform ska ske i investeringstillgångar. Följaktligen får överföring av investeringstill- gångar ske från annan till den förvärvande kontoinnehavarens investeringssparkonto under de förutsättningar som framgår av avsnitt 6.13.2.12.1. Det bör även vara tillåtet för en kontoinnehavare att överföra sådana tillgångar som förvaras på ett annat konto som denne är innehavare av. Detta bör gälla oavsett om tillgångarna förvaras på ett annat invester- ingssparkonto som innehas av samma person eller ett annat konto som inte är ett investerings- sparkonto men som har samma innehavare. Rätten att överföra finansiella instrument till ett eget investeringssparkonto bör bara avse tillgångar som kontoinnehavaren själv äger. Även om det vid dessa överföringar är fråga om tillgångar som inför överföringen inte byter ägare framgår av avsnitt 6.13.3.7 att en överfö- ring från ett eget konto som inte är ett invester- ingssparkonto till ett investeringssparkonto inkomstskatterättsligt ses som en avyttring. Eventuell vinst eller förlust som denna skatte- rättsliga avyttring leder till ska tas upp till beskattning.
Eftersom kontofrämmande tillgångar som huvudregel inte får förvaras på ett investerings- sparkonto bör det inte vara tillåtet att överföra kontofrämmande tillgångar från ett annat eget konto, oavsett om det handlar om ett invester- ingssparkonto eller inte, till ett investeringsspar- konto.
Inom ramen för investeringssparkontosyste- met existerar inte latenta kapitalvinster och anskaffningsutgiften har ingen skattemässig betydelse. Det bör därför vara möjligt att överföra investeringstillgångar från ett invester- ingssparkonto till ett annat investeringsspar- konto med samma innehavare. Sådana överfö- ringar förutsätter att tillgångarna förs direkt mellan de två investeringssparkontona. Om avsikten är att tillgångarna ska överföras via ett konto utanför investeringssparkontosystemet är det inte fråga om en överföring mellan två inve- steringssparkonton och överföringen får därför inte genomföras.
Överföringar av investeringstillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto bör inte vara tillåtna. Ett framträdande syfte med förslaget att införa investeringssparkonto är att det ska innebära en förenkling för de som innehar ett investeringssparkonto och även för det allmänna. En stor del av denna förenkling ligger i att anskaffningsutgiften för tillgångarna på kontot normalt är utan skattemässig bety- delse. Om det skulle vara möjligt för kontoinne- havaren att överföra finansiella instrument från investeringssparkontot till ett annat eget konto som omfattas av den konventionella beskatt- ningen får anskaffningsutgiften för tillgångarna betydelse vid en framtida avyttring. Det krävs i så fall, såsom Sveriges advokatsamfund och Sparbankernas Riksförbund har påpekat, en särskild regel om vilken anskaffningsutgift till- gångarna ska anses ha när de lämnar den schablonbeskattade sfären. Detta skulle ytterli- gare komplicera regleringen. Regeringen delar därför promemorians bedömning att kontoin- nehavaren inte ska ha rätt att överföra invester- ingstillgångar från investeringssparkontot till ett annat eget konto som inte är ett investerings- sparkonto.
Beträffande kontofrämmande tillgångar får de inte förvaras på ett investeringssparkonto annat än under en övergångsperiod. En kontoinneha- vare bör kunna välja att behålla äganderätten till kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Därför bör det vara möjligt för kontoinnehavaren att i stället för att t.ex. sälja sådana tillgångar och överföra dem till förvärvaren, överföra dem till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.
312
Lagförslag
I 12 och 21 §§ lagen om investeringssparkonto regleras under vilka förutsättningar en konto- innehavare får överföra finansiella instrument mellan ett investeringssparkonto och andra egna konton, se avsnitt 3.1.
6.13.2.15Ersättning vid förvärv av finansiella instrument
PROP. 2011/12:1
tillgångar. Bestämmelserna om överföring av finansiella instrument från investeringssparkon- tot till annan måste därför beaktas vid sådan betalning.
Lagförslag
I 15 § lagen om investeringssparkonto regleras med vilka tillgångar finansiella instrument som ska överföras till ett investeringssparkonto ska betalas, se avsnitt 3.1.
Regeringens förslag: Förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett invester- ingssparkonto ska betalas med tillgångar som förvaras på investeringssparkontot.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört förslaget i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Kapitalun- derlaget som ligger till grund för beräkningen av schablonintäkten beräknas bland annat efter marknadsvärdet av tillgångarna på invester- ingssparkontot vid ingången av varje kvartal under kalenderåret. För att undvika att kapital- underlaget minskas genom att tillgångar säljs före kvartalsskiftet och köps tillbaka till kontot efter kvartalsskiftet är det nödvändigt att inbe- talningar till ett investeringssparkonto ökar kapitalunderlaget. Av samma anledning är det nödvändigt att förvärv av finansiella instrument som ska överföras till investeringssparkontot betalas med tillgångar, kontanta medel eller finansiella instrument, som förvaras på kontot. Om förvärv kunde betalas med tillgångar som förvaras utanför kontot skulle det vara möjligt att spara på ett investeringssparkonto utan att betala skatt. Detta skulle i så fall kunna ske genom att kontoinnehavaren överlåter finansiella instrument och tar ut kontanta medel från inve- steringssparkontot före varje kvartalsskifte och förvärvar och överför finansiella instrument till kontot efter varje kvartalsskifte, och betalar förvärven med tillgångar som inte förvaras på kontot. För att detta inte ska vara möjligt bör förvärv av finansiella instrument som ska överfö- ras till ett investeringssparkonto betalas med tillgångar som förvaras på kontot.
Om betalning sker med finansiella instrument ses detta samtidigt som en överlåtelse av dessa
6.13.2.16Ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument
Regeringens förslag: Vid sådan överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett inve- steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser som avses i 22 § första stycket
Ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringssparkonto som omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag får inte överföras till kontot.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört förslaget i denna del.
Skälen för regeringens förslag
Ersättning i form av kontanta medel
Vid överlåtelse av finansiella instrument kan ersättningen bestå i dels kontanta medel, dels finansiella instrument. Beträffande kontanta medel så föreslås att de fritt får sättas in på och
313
PROP. 2011/12:1
tas ut från ett investeringssparkonto. Vissa inbetalningar av kontanta medel till kontot ska dock öka kapitalunderlaget. Det gäller t.ex. normalt om kontoinnehavaren betalar in kontanta medel på sitt investeringssparkonto, om inbetalningen inte sker via en överföring från ett annat investeringssparkonto. Inbetalning i form av ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto ska dock inte öka kapitalunderlaget om det är fråga om en överlåtelse i samband med vilken kontoinnehavaren får överföra de avytt- rade instrumenten till någon annan, se avsnitt 6.13.3.3. Nämnda undantag gäller dock inte för ersättning som avser överlåtelse av finansiella instrument direkt till en annan kontoinnehavare.
För att undvika oklarheter kring om en inbe- talning avser sådan ersättning som inte ska öka kontots kapitalunderlag, eller någon annan form av inbetalning som ska öka kapitalunderlaget, bör följande gälla: Ersättning i form av kontanta medel som, om den betalas in till investering- ssparkontot, inte ska öka detta kontos kapitalunderlag ska överföras direkt till detta konto. Kontoinnehavaren bör således först när ersättningen har betalats in till investeringsspar- kontot kunna disponera över denna. Denna begränsning bör inte gälla för ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringsspar- konto i form av kontanta medel som, om den betalas in till kontot, ska öka kapitalunderlaget.
Ersättning i form av investeringstillgångar
Finansiella instrument som förvaras på ett inve- steringssparkonto kan även överlåtas genom byte. Vid sådan överlåtelse får kontoinnehavaren andra finansiella instrument som ersättning. Av skäl som framgår av avsnitt 6.13.2.14 bör kontoinnehavaren inte få överföra inve- steringstillgångar från investeringssparkontot till ett annat eget konto som inte är ett inve- steringssparkonto. Inte heller när finansiella instrument på investeringssparkontot byts ut mot investeringstillgångar bör de senare få över- föras till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. Det vill säga vid över- låtelse i samband med vilken kontoinnehavaren får överföra de överlåtna instrumenten till annan, bör ersättning i form av investeringstillgångar överföras direkt till investeringssparkontot. För att det inte ska uppstå tveksamheter kring varifrån tillgångarna härrör bör inte heller sådan ersättning få överföras till ett annat eget
investeringssparkonto än det från vilket de överlåtna tillgångarna förvarades. Ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investerings- sparkonto som utges i form av investerings- tillgångar ska därför överföras till detta konto.
Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar
När en kontoinnehavare överlåter finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto måste han eller hon anses vara medveten om vilken typ av ersättning som förvärvaren ska utge. Kontofrämmande tillgångar bör så långt som möjligt hållas utanför ett investeringsspar- konto. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar bör därför inte få överföras till ett investeringssparkonto. Kontoinnehavaren får i stället anvisa en annan förvaring, t.ex. ett värde- papperskonto, för dessa tillgångar. Om de kontofrämmande tillgångarna har förvärvats på sådant sätt som avses i avsnitt 6.13.2.12.2 bör dock den som ska utge ersättningen få överföra denna till investeringssparkontot. Det innebär t.ex. att ersättning i form av kontofrämmande tillgångar vid en överlåtelse som är ett led i ett andelsbyte får överföras till överlåtarens inve- steringssparkonto, eftersom ersättningen kan ses som ett förvärv av kontofrämmande tillgångar från köpande företag som ett led i ett andelsbyte. Kontoinnehavaren kan i dessa situationer i stället välja att anvisa en annan förvaring av de konto- främmande tillgångarna som har lämnats som ersättning.
Ersättning vid överlåtelse av tillgångar som inte schablonbeskattas
Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket i den föreslagna lagen om inve- steringssparkonto och kvalificerade andelar är inte föremål för schablonbeskattning även om de förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma gäller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag. Ersättning vid överlåtelse genom försäljning, byte eller på liknande sätt under den korta övergångsperiod som dessa tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto bör därför inte få överföras till investeringssparkontot. Det gäller såväl ersättning i form av kontanta medel som finansiella instrument.
Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska inte heller scha- blonbeskattas. Av denna anledning kan det sägas vara systematiskt korrekt att avkastningen på
314
sådana tillgångar inte får överföras direkt till den schablonbeskattade sfären. Som utvecklas närmare i avsnitt 6.13.2.19 utgör sådana till- gångar normalt tillgångar som varken kontoin- nehavaren eller investeringsföretaget känner till förvaras på kontot i strid med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto. Bland annat av detta skäl är det inte lämpligt att investerings- sparkontot upphör på grund av den felaktiga förvaringen. Om avkastning på sådana tillgångar inte får överföras till ett investeringssparkonto finns det risk för att kontot i stället för att upp- höra på grund av felaktig förvaring upphör på grund av att ersättningen vid en överlåtelse av tillgångarna inte överförs i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om investeringssparkonto. Som nämns ovan föreslås som huvudregel gälla att ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringssparkonto i form av kontanta medel ska överföras till kontot. Detsamma gäller ersättning i form av investeringstillgångar. Om varken kontoinnehavaren eller investeringsföre- taget känner till att tillgångarna förvaras på inve- steringssparkontot i strid med bestämmelserna, och att de därmed inte schablonbeskattas, känner de heller inte till att bestämmelsen om att ersättningen måste överföras till kontot inte gäller. Det är därför inte osannolikt att ersätt- ningen i den beskrivna situationen överförs till ett investeringssparkonto som, om detta skulle vara förbjudet, därmed upphör. Inte heller detta anser regeringen vara lämpligt. För att minimera risken för att investeringssparkonton upphör på grund av fel hänförliga till kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § lagen om investerings- sparkonto bör ersättningen, trots att den ska beskattas konventionellt, behandlas på samma sätt som för ersättning för kontofrämmande tillgångar som får förvaras på kontot enligt den paragrafen. Detta innebär att ersättning vid avyttring av sådana tillgångar i form av kontanta medel eller investeringstillgångar som huvud- regel ska överföras till investeringssparkontot medan ersättning i form av kontofrämmande tillgångar som huvudregel inte får överföras.
Lagförslag
I 23 § lagen om investeringssparkonto regleras hur ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument på ett investeringssparkonto ska behandlas, se avsnitt 3.1.
PROP. 2011/12:1
6.13.2.17Förvaring av tillgångar på ett investeringssparkonto
Regeringens förslag: Investeringstillgångar och kontanta medel får förvaras på ett investerings- sparkonto.
Kontofrämmande tillgångar som förvärvats direkt från den som har emitterat tillgångarna och som senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades avses bli investeringstill- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Om sådana tillgångar inom den angivna sextiodagarsfristen övergår till att vara investeringstillgångar får de förvaras på investeringssparkontot.
Kontofrämmande tillgångar som var inve- steringstillgångar när de förvärvades eller som var kontofrämmande tillgångar när de förvär- vades, men som inte har förvärvats på sådant sätt att de som utgångspunkt enbart får förvaras på kontot under sextio dagar från emissionen, får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal under vilket tillgångarna blev konto- främmande respektive blev förtecknade på kontot. Om sådana tillgångar övergår till att vara investeringstillgångar får de förvaras på inve- steringssparkontot.
För tillgångar som omfattas av ägarbegräns- ningen i 7 § första stycket lagen om invester- ingssparkonto och kvalificerade andelar gäller att de får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den trettionde dagen efter den dag då tillgångarna blev kontofrämmande eller blev förtecknade på kontot. Även om sådana tillgångar övergår till att klassificeras som andra tillgångar under den angivna trettiodagarsfristen ska de senast sista dagen av denna frist avföras från investeringssparkontot.
Kontofrämmande tillgångar ska avföras från ett investeringssparkonto senast sista dagen de får förvaras på kontot.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag får kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de förvärvades eller som var kontofrämmande tillgångar när de förvärvades, men som inte har förvärvats på sådant sätt att de som utgångspunkt enbart får
315
PROP. 2011/12:1
förvaras på kontot under sextio dagar från emis- sionen, förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då tillgångarna blev kontofrämmande respektive blev förtecknade på kontot.
Remissinstanserna: Euroclear Sweden AB anser att det möjligen bör skrivas in i lagen att investeringsföretaget får begränsa vilka värde- papper som får innehas på kontot. Om inve- steringsföretaget begränsar vilka värdepapper som får innehas på ett investeringssparkonto får detta inte anses strida mot reglerna i lagen om investeringssparkonto. Fondbolagens förening anför att reglerna för vad som händer om kontofrämmande tillgångar hamnar på kontot är onödigt komplicerade. Den nya sparformen behöver inte göras mer komplicerad än det indi- viduella pensionssparandet som har visat sig klara sig väl utan dessa detaljer. Svenska Bankfö- reningen och Svenska Fondhandlareföreningen framför att det är svårt såväl för investeringsfö- retag som kontoinnehavare att alltid exakt veta vad som gäller för finansiella instrument upptagna till handel på utländska marknadsplat- ser. Det kan vara så att felaktig information lämnas eller ingen information alls.
Tilläggspromemorians förslag: Överens- stämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Avanza Bank tillstyrker tilläggspromemorians förslag. Svenska Bankföre- ningen och Svenska Fondhandlareföreningen framför att en förlängning av tidsfristen förvisso kan bidra något till att öka chanserna att hitta kontofrämmande tillgångar, men grundproble- met kvarstår. Att avgöra om en viss marknads- plats utanför Europeiska ekonomiska samar- betsområdet är att betrakta som en motsvarighet till en reglerad marknad kan vara problematiskt. Skatteverket avstyrker förslaget i tilläggsprome- morian. Skatteverket uppfattar det som att oavsett om fristen förlängs så måste invester- ingsföretagen ändå övervaka dessa konton betydligt oftare än vid varje kvartalsskifte. Till exempel får kontofrämmande tillgångar inte föras över till ett investeringssparkonto annat än i vissa angivna undantagssituationer. Vidare måste företagen löpande hålla reda på innehållet på kontot för att kunna lämna kontrolluppgift för begränsat skattskyldiga personer och hålla reda på om det ska innehållas preliminär skatt och kupongskatt på det som inte är tillåtet att förvara på kontot. Skatteverket anser att en utökad tidsfrist även innebär en större möjlighet
att utnyttja investeringssparkontot på ett inte avsett sätt.
Skälen för regeringens förslag
Allmänt
De regler om förvaring av tillgångar på ett inve- steringssparkonto som föreslås i denna proposi- tion utgör tak för vilka tillgångar som får förva- ras på kontot och, för vissa slags tillgångar, under vilken period de får förvaras där. Precis som Euroclear Sweden AB förespråkar står det investeringsföretaget fritt att ytterligare begränsa de slags tillgångar som får förvaras på invester- ingssparkontot, i vart fall finns det inga hinder för en sådan begränsning i den föreslagna lagen om investeringssparkonto. Det finns således i nämnda lag inga hinder mot att ett invester- ingsföretag t.ex. bara tillåter investeringar i vissa slags finansiella instrument eller på vissa marknadsplatser eller båda. Vidare finns inga hinder i lagen mot att parterna till avtalet om investeringssparkonto t.ex. kommer överens om att kontofrämmande tillgångar ska föras ut från investeringssparkontot mer skyndsamt än vad som föreslås i denna proposition. Regeringen anser inte att detta uttryckligen bör nämnas i lagen om investeringssparkonto.
Regeringen anser att det finns ett värde i att den föreslagna lagen om investeringssparkonto klart anger under vilka förutsättningar olika slags tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto och vad som ska ske med tillgångar som inte får förvaras där annat än under en övergångsperiod. Det blir då tydliga spelregler för såväl kontoinnehavare som investeringsfö- retag. På så sätt minimeras risken för att olika kontoinnehavare behandlas olika i likartade situationer. Till skillnad från Fondbolagens före- ning anser därför regeringen att det inte finns skäl att i mindre utsträckning reglera vad som händer om kontofrämmande tillgångar hamnar på kontot.
Investeringstillgångar och kontanta medel
En utgångspunkt för den nya sparformen inve- steringssparkonto är att den ska bestå av sparande i investeringstillgångar. Sådana till- gångar bör utan begränsning få förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma gäller för kontanta medel. Det är en förutsättning för att förslaget om investeringssparkonto ska fungera att sådana medel får förvaras på ett investerings-
316
sparkonto. Det kan tilläggas att kontanta medel normalt är, oavsett valuta, lätta att värdera.
Kontofrämmande tillgångar
Av praktiska skäl är det inte möjligt att helt utesluta förvaring av kontofrämmande tillgångar på ett investeringssparkonto. Även när det i och för sig är praktiskt möjligt att hålla kontofräm- mande tillgångar utanför ett investeringsspar- konto är det inte alltid lämpligt att göra det.
Kontofrämmande tillgångar som var inve- steringstillgångar när de förtecknades på ett investeringssparkonto och som under tiden de förvaras där byter karaktär bör få förvaras på kontot. Detta kan ske utan kontoinnehavarens vetskap och det vore därför olämpligt om dessa tillgångar inte fick förvaras på kontot under en begränsad tid. Det bör även vara tillåtet för en kontoinnehavare att på ett investeringssparkonto förvara kontofrämmande tillgångar som får överföras till ett investeringssparkonto. Som framgår av avsnitt 6.13.2.12.2 är det dels konto- främmande tillgångar som inom en viss period kan förväntas bli investeringstillgångar, dels tillgångar som härrör från vissa typer av förvärv som kontoinnehavaren inte har tagit initiativet till som får överföras till ett investeringsspar- konto. Kontofrämmande tillgångar bör dock bara få förvaras på ett investeringssparkonto under en övergångsperiod. Senast vid utgången av denna period ska kontofrämmande tillgångar avföras från kontot. De kontofrämmande till- gångarna kan antingen avföras och överföras till kontoinnehavarens eget konto som inte är ett investeringssparkonto eller, om de har överlåtits, avföras och överföras till annans konto.
Teckningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och liknande finansiella instrument som är konto- främmande tillgångar får överföras till ett inve- steringssparkonto om de har förvärvats från den som har emitterat tillgångarna och förvärvet grundas på tillgångar som förvaras på kontot. Kontofrämmande tillgångar får också överföras i samband med förvärv vid fusion, delning eller andelsbyte eller genom utdelning på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot. Gemen- samt för dessa förvärv, och därmed samman- hängande överföringar, är att de inte primärt styrs av kontoinnehavaren. Det är därför fullt möjligt att kontoinnehavaren inte är medveten om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot. Detta kan även vara fallet när investeringstillgångar som förvaras på
PROP. 2011/12:1
ett investeringssparkonto har bytt karaktär till kontofrämmande tillgångar, vilket t.ex. kan ske om ett bolag avnoteras från en reglerad marknad eller en handelsplattform. Det är dessutom möjligt att inte heller investeringsföretaget vid själva överföringen eller vid det tillfälle när inve- steringstillgångar blir kontofrämmande till- gångar, utan först senare, uppmärksammar att kontofrämmande tillgångar förvaras på ett inve- steringssparkonto. De i detta stycke aktuella kontofrämmande tillgångarna bör omfattas av den nedan angivna huvudregeln för under vilken övergångsperiod kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto.
Schablonbeskattningen av tillgångar som för- varas på ett investeringssparkonto är inte utformad för att kunna hantera de värderings- problem som kan uppkomma i förhållande till kontofrämmande tillgångar. Det är därför ange- läget att de inte förvaras på ett investeringsspar- konto längre än nödvändigt. I promemorian föreslogs som huvudregel att kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto i högst 60 dagar från det att de först förva- rades på investeringssparkontot i denna egen- skap. Flera remissinstanser befarade dock att en så snäv tidsgräns skulle innebära en stor risk för att investeringssparkonton upphör på grund av att det inte uppmärksammas att kontofräm- mande tillgångar förvaras på kontona. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlarefö- reningen framförde att det är svårt för inve- steringsföretagen att i alla fall ha kännedom om en tillgång är en investeringstillgång eller en kontofrämmande tillgång. Visserligen får det förutsättas att, vilket Skatteverket har anfört, investeringsföretaget kontinuerligt övervakar statusen på tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto som investeringstillgångar eller kontofrämmande tillgångar. Till exempel måste investeringsföretaget avgöra om avkast- ning från tillgångar på ett investeringssparkonto får eller måste överföras till kontot, om en viss tillgång får överföras till kontot osv. Men i de fall någon transaktion hänförlig till den aktuella tillgången inte sker kräver övriga bestämmelser i lagen om investeringssparkonto förutom bestämmelserna om förvaring av tillgångar på kontot inte att investeringsföretaget kontrollerar tillgångens status. Om t.ex. en investeringstill- gång avnoteras från den marknadsplats där den tidigare var föremål för handel och detta inte rapporteras till investeringsföretaget finns det
317
PROP. 2011/12:1
därför en risk för att detta förhållande inte kommer till företagets kännedom förrän företa- get av någon annan anledning har anledning att kontrollera tillgångens status. Mot bakgrund härav anser regeringen att den frist som före- slogs i promemorian är för snäv.
Vid varje kvartalsskifte ska investeringsföreta- get värdera tillgångarna på investeringssparkon- tot för att vid årets slut kunna beräkna schablon- intäkten, se avsnitt 6.13.3.4. För att kunna göra denna värdering måste investeringsföretaget rimligen kontrollera om ett finansiellt instru- ment som förvaras på investeringssparkontot är en investeringstillgång eller en kontofrämmande tillgång. Normalt bör denna information vara lättillgänglig för investeringsföretaget eftersom det får förutsättas att uppgifter om finansiella instrument som är föremål för handel på de tillåtna marknaderna är offentliga. Det kan tilläg- gas att det är upp till varje investeringsföretag att begränsa de marknadsplatser på vilka kontoin- nehavarna tillåts investera. Det innebär att ett investeringsföretag kan förbjuda investeringar på marknadsplatser från vilka företaget inte kan få tillförlitlig information. Vid varje kvartalsskifte bör således investeringsföretaget kunna känna till om en tillgång kan betraktas som en inve- steringstillgång eller som en kontofrämmande tillgång. Därefter bör kontoinnehavaren ha ytterligare en tid på sig att avföra de konto- främmande tillgångarna från kontot.
Mot bakgrund av det anförda föreslås att kontofrämmande tillgångar som har överförts till ett investeringssparkonto i samband med ett förvärv som avses ovan, dvs. med stöd av 14 § första stycket
För det fall att sådana kontofrämmande till- gångar som avses här byter karaktär till att klassificeras som investeringstillgångar bör frågan om de får förvaras på investeringsspar- kontot avgöras av bestämmelserna om invester- ingstillgångar, dvs. de får förvaras på kontot. Av avsnitt 6.13.2.19 framgår att ett investeringsspar- konto inte upphör enbart av den anledningen att
de här aktuella kontofrämmande tillgångarna förvaras på investeringssparkontot längre än den ovan angivna tidsfristen. Även om karaktärsby- tet sker efter den tidsfrist inom vilken tillgång- arna ska avföras från investeringssparkonto bör tillgångarna få förvaras på kontot tills vidare.
När kontofrämmande tillgångar som avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform förvärvas och överförs till ett investeringssparkonto är det, till skillnad från ovan nämnda situationer, fråga om ett aktivt handlande från kontoinnehavarens sida. Konto- innehavaren får i dessa situationer förutsättas vara medveten om att denne förvärvar konto- främmande tillgångar, varför man i dessa situa- tioner kan ställa höga krav på att tillgångarna snabbt tas ut från investeringssparkontot om de inte övergår till att vara investeringstillgångar. Avsikten med nu aktuella tillgångar är att de ska tas upp till handel inom trettio dagar från den dag då de emitterades. Om så inte sker bör kontoinnehavaren ha ytterligare en tid på sig att avföra tillgångarna från kontot. Det föreslås därför att sådana tillgångar får förvaras på inve- steringssparkontot enligt bestämmelserna om investeringstillgångar, dvs. tills vidare, om handeln kommer igång senast den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Annars måste tillgångarna avföras från kontot senast denna dag.
Beträffande kontofrämmande tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller som är kvalificerade andelar bör kontoinneha- varen vara medveten om att förvärv av sådana tillgångar har skett eller att tillgångar som förva- ras på ett investeringssparkonto övergår till att klassificeras som sådana tillgångar. Detta på grund av att klassificeringen som tillgång som omfattas av ägarbegränsningen bygger på att kontoinnehavaren eller närstående till denne har ett stort inflytande i företaget som har gett ut tillgången respektive klassificeringen som kvali- ficerad andel bygger på innehavarens eller närståendes aktivitet i utgivande företag. På grund av detta bör rätten att förvara sådana till- gångar på ett investeringssparkonto vara mer begränsad än vad som gäller för övriga konto- främmande tillgångar. Det föreslås att här aktu- ella tillgångar ska avföras från kontot inom tret- tio dagar från det att de omfattades av ägar- begränsningen eller blev kvalificerade andelar eller, om de var sådana tillgångar redan vid för-
318
värvet, från det att de förtecknades på kontot. Även om sådana tillgångar övergår till att klassi- ficeras som andra tillgångar under den angivna trettiodagarsfristen ska de senast sista dagen av denna frist avföras från investeringssparkontot.
Lagförslag
I
6.13.2.18Ränta, utdelning och annan avkastning
Regeringens förslag: Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på till- gångar på ett investeringssparkonto ska överfö- ras direkt till investeringssparkontot. Avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto, kvalifi- cerade andelar eller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag ska dock inte överföras till kontot.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört föreslaget.
Skälen för regeringens förslag: Ränta, utdel- ning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp särskilt utan omfattas av den schablonmäs- sigt beräknade avkastningen. Av detta skäl ska investeringsföretaget inte lämna kontrollupp- gifter avseende sådana inkomster, med undantag av inkomster hänförliga till tillgångar på inve- steringssparkonton som innehas av begränsat skattskyldiga personer, se avsnitt 6.13.5.4. För att investeringsföretaget ska kunna identifiera de inkomster för vilka kontrolluppgift inte ska lämnas, dvs. utdelning etc. på tillgångar på ett investeringssparkonto, är det nödvändigt att dessa inkomster överförs till det investerings- sparkonto på vilket tillgångarna som inkoms- terna härrör från förvaras. Härigenom ges dess- utom kontoinnehavaren möjlighet att reinvestera avkastningen på investeringssparkontot utan att göra en inbetalning till kontot som ökar kapital- underlaget. Om kontoinnehavaren vill använda
PROP. 2011/12:1
avkastningen på annat sätt står det denne fritt att exempelvis ta ut avkastning i form av kontanta medel. Det föreslås därför att utdelning, ränta och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot.
Till skillnad från de flesta andra tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska till- gångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar inte vara föremål för schablonbeskattning. Det innebär att kontrolluppgifter ska lämnas till Skatteverket beträffande bland annat utdelning och ränta på sådana tillgångar även om de förvaras på ett inve- steringssparkonto. För övrigt kan tilläggas att sådana tillgångar får förvaras på ett investerings- sparkonto bara under en kortare övergångspe- riod, varför sannolikheten för att en kontoinne- havare får avkastning på tillgångarna under denna period får anses vara liten. Dessutom får det antas att kontoinnehavaren har goda möjlig- heter att hålla reda på vilka utbetalningar som görs från företaget i vilket han eller hon har ett större innehav eller kvalificerade andelar. Det bör därför vara möjligt för kontoinnehavaren att i vart fall anvisa annan förvaring för avkastning på sådana tillgångar än på investeringssparkon- tot. På grund av det anförda bör ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalifice- rade andelar som förvaras på ett investerings- sparkonto inte få överföras till kontot.
Inte heller ska tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § i den föreslagna lagen om investeringssparkonto vara föremål för schablonbeskattning. Det får anses osannolikt att sådana tillgångar under den korta period de får förvaras på ett investeringsspar- konto ger någon form av avkastning. Även i förhållande till denna typ av tillgångar bör ränta, utdelning och annan avkastning därför inte få överföras till investeringssparkontot.
Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska inte heller scha- blonbeskattas. På grund av detta kan det sägas vara systematiskt korrekt att avkastningen på sådana tillgångar inte får överföras direkt till den schablonbeskattade sfären. Enligt samma reso- nemang som förs i avsnitt 6.13.2.16 om ersätt- ning vid avyttring av sådana tillgångar bör dock
319
PROP. 2011/12:1
avkastning på felaktigt förvarade tillgångar på ett investeringssparkonto behandlas på samma sätt som avkastning på kontofrämmande tillgångar som får förvaras på kontot. Det vill säga ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot.
Vad som sägs i detta avsnitt om avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto gäller inte avkastning i form av kapitalvinst. Hur ersättning vid överlåtelse av sådana tillgångar ska hanteras redogörs för i avsnitt 6.13.2.16.
Lagförslag
Bestämmelser om ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto tas in i 26 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.
6.13.2.19Ett investeringssparkonto upphör
Regeringens förslag: Ett investeringssparkonto upphör att vara ett sådant konto när det avslutas på initiativ av parterna i avtalet om investerings- sparkonto. Ett investeringssparkonto får inte avslutas så länge det finns investeringstillgångar på kontot eller om sådana tillgångar har förvär- vats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats där.
Ett investeringssparkonto upphör också om kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lagen om investerings- sparkonto. Ett investeringssparkonto upphör dock inte enbart av den anledningen att konto- främmande tillgångar förvaras på investerings- sparkontot i strid med 17 § lagen om invester- ingssparkonto eller att investeringsföretaget inte lämnar sådan information som det är skyldigt att lämna när avtal om investeringssparkonto har ingåtts.
Om ett företag inte längre anses vara ett inve- steringsföretag på grund av att tillstånd som krävs för att klassificeras som ett sådant företag har återkallats, upphör kontot som ett invester- ingssparkonto vid tidpunkten för beslutet om återkallelse av tillståndet. Om verksamheten enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt upphör
kontot som investeringssparkonto vid den senare tidpunkten.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian finns inget förslag om att ett investeringssparkonto inte ska upphöra enbart av den anledningen att finansiella instrument förvaras på investerings- sparkontot i strid med 17 § lagen om invester- ingssparkonto.
Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anför att om kontoinnehavaren handlar i strid med bestämmelserna i den föreslagna lagen, t.ex. genom att kontofrämmande tillgångar finns kvar på kontot längre än tillåtet, ska kontot upphöra. Föreningarna anser att det bär för långt att stänga hela kontot. Föreningarna vill dessutom peka på svårigheterna i att som förvaringsinstitut eller kontoinnehavare alltid veta exakt vad som gäller för värdepapper upptagna till handel på utländska marknadsplatser. Konsekvenserna för de fall man har fått otydlig, felaktig eller ingen information alls kan, enligt förslaget, bli för- ödande. I stället kan kontoinnehavaren ”straffas” genom att exempelvis de kontofrämmande, och endast de kontofrämmande tillgångarna, anses avyttrade efter 30 respektive 60 dagar och där- igenom skattas av. Euroclear Sweden AB anser att påföljden när kontoinnehavaren eller inve- steringsföretaget handlar i strid med bestäm- melserna i lagen är alldeles för allvarlig och kan verka avskräckande för den som tänkt öppna ett investeringssparkonto. När ett investeringsfö- retag upphör utan att fusioneras, går i konkurs eller när återkallelse av ett investeringsföretags tillstånd sker, bör kontoinnehavaren underrättas enligt en lagstadgad procedur och investeraren bör få en rimlig frist på sig att flytta kontot till ett annat investeringsföretag innan kontot upphör att vara investeringssparkonto. En fråga som bör behandlas är också hur leveranser på väg till kontot ska hanteras av marknadens aktörer vid konkurs hos ett investeringsföretag. Aktie- spararna anför att om en aktie som är upptagen till handel på en reglerad marknad byter lista och blir noterad på en handelsplattform har man enligt förslaget 60 dagar på sig att avföra aktien från kontot, om man inte vill att kontot ska förlora sin skattemässiga karaktär av invester- ingssparkonto. Aktiespararna anser inte att det är rimligt att hela innehavet på kontot ska drab-
320
bas i ett sådant fall. Sparbankernas Riksförbund anför att konsekvensen av att ett konto förlorar sin ställning av investeringssparkonto kan få betydande negativa effekter för den enskilde kontoinnehavaren. Mot den bakgrunden och eftersom ett åsidosättande av lagen kan ske dels av rena förbiseenden, dels även av annan än kontoinnehavaren förefaller valet av sanktion oproportionerligt ingripande. Ett alternativ vore en konstruktion varigenom den felande parten får viss tid på sig att rätta felet och att den före- slagna sanktionen bara blir verksam om rättelse underlåts. Vad gäller kontots upphörande efter att investeringsföretaget har fått sitt tillstånd återkallat kan noteras i de fall Finansinspektio- nen inte beslutar om omedelbar verkställighet av beslut om återkallelse av tillstånd och beslutet överklagas kan tiden från beslut till verkställighet bli betydande. Mot den bakgrunden vore det lämpligt om det klargörs huruvida sanktionen inträder vid tidpunkten för själva beslutet eller först när beslutet blir verkställbart. Rättssäker- hetsskäl talar givetvis för den senare tidpunkten eftersom en efterkommande rättslig prövning kan leda till att Finansinspektionens beslut undanröjs. Om institutet får sitt tillstånd åter- kallat påverkar det inte omedelbart rättsförhål- landet mellan institutet och dess kunder och det skulle därför vara lämpligt om kunden ges viss tid på sig att flytta de tillgångar som omfattas av investeringssparkontot till investeringssparkonto i annat institut. Sveriges advokatsamfund anför att enligt förslaget ska ersättning vid avyttring av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto överföras till kontot. Det är uppenbart att risken för misstag vid betalningar är överhäng- ande och att det därför bör övervägas om det ska finnas någon möjlighet att rätta till ett sådant misstag i efterhand. Detsamma torde gälla vid byte där investeringstillgångar av visst slag ersätts av ett annat slags investeringstillgångar och där det inte kan uteslutas att, om kontoin- nehavaren har flera investeringssparkonton, ersättningstillgångarna hamnar på ett annat inve- steringssparkonto än de på vilket de överlåtna tillgångarna förvarades. Enligt förslaget innebär detta en otillåten överföring. Även i denna del synes risken för misstag vara betydande och om ersättningstillgångarna trots allt hamnar på ett investeringssparkonto kan Advokatsamfundet inte se att det förhållandet att det är ett annat investeringssparkonto bör föranleda att överfö- ringen är otillåten. Enligt Advokatsamfundet
PROP. 2011/12:1
synes det inte fullt ut reglerat vad som ska hända om investeringssparkontot upphör utan att det avslutas om kontoinnehavaren inte medverkar till att investeringstillgångarna på kontot avytt- ras. Kammarrätten i Göteborg anför att konse- kvenserna av att hela kontot underkänns som investeringssparkonto är stora och svåra att förutse. Fondbolagens förening anser att det kommer att bli oförutsebara effekter av att hela kontot underkänns som investeringssparkonto t.ex. för att en tillgång som upphört att vara marknadsnoterad inte hunnit flyttas därifrån inom 60 dagar. Konsumentverket anser att det vore önskvärt med en lösning där ett starkare skydd för kontoinnehavaren minskar risken att investeringssparkontot upphör på grund av kontoinnehavarens passivitet.
Tilläggspromemorian: I samband med remitteringen av tilläggspromemorian, som bland annat innehåller förslag om hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto, har ett antal remiss- instanser yttrat sig över frågan om ett invester- ingssparkontos upphörande. Konsumentverket anser att problematiken med att ett investerings- sparkonto kan upphöra utan kontoinnehavarens kännedom kvarstår. Det nya förslaget är dock ett steg i rätt riktning. Aktiespararna vidhåller att det inte är rimligt att hela kontot ska förlora sin skattemässiga karaktär av investeringssparkonto på grund av att kontoinnehavaren underlåter att föra ut kontofrämmande tillgångar. Det är inte tillräckligt att investeringsföretaget är skyldigt att informera kontoinnehavaren om att konto- främmande tillgångar förvaras på kontot. Det är Avanza Banks åsikt att konsekvenserna av att kontofrämmande tillgångar finns på invester- ingssparkontot är för långtgående. Den konto- främmande tillgången bör uteslutas från inve- steringssparkontot och beskattas konventionellt i stället för att hela kontot upphör att vara ett investeringssparkonto. Det kan i undantagsfall inträffa att det råder oklarheter huruvida en tillgång utgör en investeringstillgång eller inte och det är därför att föra det för långt att ogil- tigförklara hela investeringssparkontot med de skattekonsekvenser det för med sig. Sparbanker- nas Riksförbund vidhåller att en möjlighet till rättelse om villkoren i lagen om investerings- sparkonto inte uppfylls bör övervägas. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföre- ningen anför att en bättre balans mellan otillåtet beteende och påföljd uppnås genom att kontot
321
PROP. 2011/12:1
får fortleva och den tillgång som visat sig vara kontofrämmande skattas av och lyfts ut ur kontot för att i stället beskattas konventionellt i fortsättningen. Skatteverket anför att ett alterna- tiv till tilläggspromemorians förslag att förlänga tidsfristen för när kontofrämmande tillgångar får förvaras på kontot är att kontofrämmande till- gångar behandlas på samma sätt som tilläggs- promemorians förslag om ränta på kontot i vissa fall. Förslaget innebär att om räntan på kontot någon gång under året överstiger statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret, ska denna beskattas med 30 procent, samtidigt som tillgången i sig ingår i underlaget för schablon- beskattning. Sanktionen är således dubbelbe- skattning. Skatteverket anser att en lämplig sanktion om en kontofrämmande tillgång inte avförs inom stipulerad tid kan vara att både ränta, utdelning och kapitalvinster på den kontofrämmande tillgången, beskattas enligt vanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången ingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall uppkomna, kapitalförluster inte dras av. Detta innebär även att kontrolluppgift ska lämnas för alla dessa kontofrämmande tillgångar dvs. det krävs att uppgiftslämnarna lämnar kontrollupp- gifter för räntor, utdelningar och försäljning av värdepapper liksom drar preliminärskatt i de fall det krävs. Skatteverket föreslår därför att det närmare bör övervägas om inte detta alternativ skulle vara en bättre lösning i stället för att förlänga tidsfristerna.
Skälen för regeringens förslag: Ett invester- ingssparkonto ska givetvis kunna upphöra om parterna i avtalet om investeringssparkonto kommer överens om detta. Kontoinnehavaren torde normalt ha möjlighet att säga upp avtalet och därmed avsluta kontot under vissa förut- sättningar, t.ex. att uppsägningen sker skriftli- gen. Av avsnitt 6.13.2.14 framgår att det inte bör vara möjligt att överföra investeringstillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. För att upprätthålla denna princip bör ett invester- ingssparkonto inte få avslutas om investerings- tillgångar förvaras på investeringssparkontot. Av samma skäl bör inte heller kontot få avslutas om investeringstillgångar har förvärvats för att för- varas på investeringssparkontot men som vid det tillfälle kontoinnehavaren vill avsluta sitt konto inte har förtecknats på kontot. I praktiken bety- der det att investeringstillgångar som förvaras på
ett investeringssparkonto måste överlåtas och överföras till någon annan eller överföras till ett annat av kontoinnehavarens investeringsspar- konton innan kontot kan avslutas och därige- nom upphöra.
En ny sparform som ska beskattas annorlunda än sparande som är föremål för den vanliga kapitalbeskattningen måste kunna särskiljas från konventionellt beskattat sparande för att det inte ska vara möjligt att gå mellan det schablonbe- skattade och det konventionellt beskattade systemet utan skattekonsekvenser. Förslaget till lag om investeringssparkonto innehåller därför flera villkor som måste vara uppfyllda för att ett investeringssparkonto ska anses föreligga. Som exempel kan nämnas att enbart vissa slags tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto, att sådana tillgångar bara får överföras till och från ett investeringssparkonto under vissa förutsättningar och att kontofrämmande till- gångar bara får förvaras på ett investeringsspar- konto i vissa situationer och då bara under en begränsad period.
Om villkoren i lagen inte uppfylls måste det få någon slags skattemässig konsekvens. Enligt regeringens uppfattning bör utgångspunkten vara att ett investeringssparkonto upphör att klassificeras som sådant konto så fort konto- innehavaren eller investeringsföretaget handlar i strid med villkoren i lagen eller underlåter att handla på ett sätt som föreskrivs där.
I promemorian föreslogs att detta skulle gälla för alla villkor i lagen utom vad gäller invester- ingsföretagets skyldighet att lämna viss informa- tion till kontoinnehavaren. Detta förslag har kritiserats av flera remissinstanser. Huvudkriti- ken går ut på att det kan få stora negativa konse- kvenser för kontoinnehavaren om investerings- sparkontot upphör, vilket även kan ske på grund av dennes eller investeringsföretagets förbise- ende. Bland annat har Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anfört att det kan vara svårt för kontoinnehavaren och investeringsföretaget att i alla situationer veta om en tillgång som förvaras på ett investerings- sparkonto är en investeringstillgång eller inte.
Med anledning av kritiken remitterades i tilläggspromemorian ett förslag enligt vilket tidsfristen inom vilken kontofrämmande till- gångar som huvudregel ska avföras från ett inve- steringssparkonto skulle förlängas. I tilläggs- promemorian föreslogs att denna tidsfrist skulle förlängas från 60 dagar från det att kontofräm-
322
mande tillgångar först förvarades på ett invester- ingssparkonto i denna egenskap, vilket föreslogs i promemorian, till 60 dagar efter det kvartal under vilket de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på kontot i denna egenskap. De flesta av remissinstanserna som yttrade sig över detta förslag ansåg att det var bra men att det inte löste det grundläggande problemet att det kan vara svårt för investeringsföretaget och kontoinnehavaren att upptäcka att kontofräm- mande tillgångar förvaras på ett investerings- sparkonto. På grund härav ansåg Avanza Bank,
Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhand- lareföreningen att bara de aktuella tillgångarna skulle påverkas skattemässigt av en felaktig förvaring genom att de skulle undantas från schablonbeskattningen. Skatteverket ansåg att en lämplig sanktion om kontofrämmande tillgång inte avförs inom stipulerad tid kan vara att både ränta, utdelning och kapitalvinster på den kontofrämmande tillgången beskattas enligt vanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången ingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall uppkomna, kapitalförluster inte dras av.
När ett investeringssparkonto upphör innebär det att tillgångarna på kontot ska beskattas konventionellt. De tilldelas då en anskaffnings- utgift som är lika med marknadsvärdet när kontot upphör. Om marknadsvärdet inte hinner förändras kan kontoinnehavaren utan någon större skattemässig effekt föra tillbaka tillgång- arna till ett nytt investeringssparkonto. Om den omständigheten att ett investeringssparkonto har upphört upptäcks först en tid efter att detta skedde, kan dock detta medföra negativa skat- temässiga effekter för kontoinnehavaren. Det kan också, inte minst, medföra betydande olägenheter för såväl kontoinnehavaren som Skatteverket eftersom avyttringar som skedde efter det att kontot upphörde ska redovisas särskilt, utdelning ska tas upp, skatt hänförlig till schablonintäkten ska återfås, osv. Det är alltså angeläget att kontoinnehavaren och invester- ingsföretaget följer bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto.
Som framgår av avsnitt 6.13.2.17 gör regeringen bedömningen att ett investerings- företag enligt huvudregeln bör kunna övervaka att sådana kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto inte förvaras på ett investeringssparkonto längre än den i det avsnittet föreslagna tidsfristen. Den
PROP. 2011/12:1
paragrafen omfattar kontofrämmande tillgångar som får överföras till ett investeringssparkonto och som får förvaras där under en övergångs- period. Den omfattar dock inte kontofräm- mande tillgångar som kontoinnehavaren kan förväntas ha bättre möjlighet än investerings- företaget att känna till. Till den senare kategorin räknas kontofrämmande tillgångar som har getts ut av ett företag som kontoinnehavaren har visst inflytande över och som därför omfattas av ägarbegränsningen eller är kvalificerade. Nämnda paragraf omfattar inte heller kontofrämmande tillgångar som har getts ut i syfte att tas upp till handel på viss marknad. Även vad gäller dessa tillgångar får kontoinnehavaren förutsättas känna till att de är kontofrämmande när de förtecknas på ett investeringssparkonto.
Vad gäller kontofrämmande tillgångar som inte omfattas av 17 § lagen om investeringsspar- konto får det förutsättas att antingen kontoin- nehavaren eller investeringsföretaget eller båda känner till att de förvaras på ett investerings- sparkonto. Om de inte avförs från kontot inom den tidsfrist som de som längst får förvaras på ett investeringssparkonto bör därför kontot upphöra som investeringssparkonto. Ytterligare skäl som talar för detta är att risken för skatte- undandragande torde vara större i förhållande till denna typ av kontofrämmande tillgångar än andra kontofrämmande tillgångar. Kontofräm- mande tillgångar förutom de som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto kan således inte anses förvaras på ett investeringssparkonto i strid med bestämmelserna i lagen, eftersom kontot upphör som investeringssparkonto om tillgångarna inte avförs inom den föreskrivna tidsfristen.
Risken för att varken kontoinnehavaren eller investeringsföretaget uppmärksammar att kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto förvaras på ett investeringssparkonto torde vara liten. Trots att investeringsföretaget har inrättat rimliga rutiner för att upptäcka kontofrämmande tillgångar kan detta dock inte uteslutas. Med hänsyn härtill och till de olägenheter det framför allt kan innebära för kontoinnehavaren att ett investeringsspar- konto upphör instämmer regeringen i remisskri- tiken att det inte är lämpligt att hela invester- ingssparkontot ska upphöra om sådana kontofrämmande tillgångar förvaras utöver den frist inom vilken de enligt 17 § lagen om inve- steringssparkonto som högst får förvaras på
323
PROP. 2011/12:1
kontot. Enbart den omständigheten att konto- främmande tillgångar förvaras på ett invester- ingssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto bör därför inte föranleda att investeringssparkontot upphör. Undantaget är således bara tillämpligt på tillgångar som har förvarats på ett investeringssparkonto med stöd av denna bestämmelse, som fortfarande förvaras på kontot men i strid med bestämmelsen efter- som den där angivna tidsfristen har löpt ut och som fortfarande är kontofrämmande tillgångar. Kontofrämmande tillgångar som omfattas av undantaget bör i lagen om investeringssparkonto behandlas som andra kontofrämmande tillgångar som avses i 17 §.
Ett skäl till att kontofrämmande tillgångar som utgångspunkt inte ska få förvaras på ett investeringssparkonto längre än nödvändigt är att det inte är lämpligt att sådana tillgångar är föremål för schablonbeskattning enligt den modell som föreslås i denna proposition. För att förvaring av kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto på ett investeringssparkonto utöver den föreslagna tidsfristen inte ska kunna missbrukas bör därför sådana tillgångar inte omfattas av schablonbe- skattningen när tidsfristen har löpt ut. Tillgång- arna beskattas då i stället konventionellt trots att de förvaras på investeringssparkontot. Det finns dock inte anledning att, vilket Skatteverket före- slår, även låta dessa tillgångar omfattas av scha- blonbeskattningen. Regeringen föreslår således att kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska beskattas konventionellt.
Som framgår av avsnitt 6.13.2.20.3 instämmer regeringen i bedömningen i promemorian att ett investeringssparkonto inte bör upphöra som sådant konto enbart av den anledningen att inve- steringsföretaget inte lämnar sådan information som det är skyldigt att göra när avtal om inve- steringssparkonto har ingåtts. Vidare instämmer regeringen i promemorians bedömning att övriga överträdelser mot bestämmelserna i lagen bör leda till att ett investeringssparkonto upphör.
Sveriges advokatsamfund och Sparbankernas Riksförbund anser att det inte är osannolikt att andra brott mot bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto än felaktig förvaring kan förekomma.
Utöver dessa bestämmelser innehåller lagen bland annat krav på vem som kan vara kontoin- nehavare, på investeringsföretaget och på avtalet om investeringssparkonto. Vidare finns det i lagen bestämmelser om under vilka förutsätt- ningar finansiella instrument får överföras till och från ett investeringssparkonto. Lagen inne- håller också bestämmelser om med vilka till- gångar finansiella instrument som förvärvas för att förvaras på ett investeringssparkonto ska betalas. Slutligen reglerar lagen i vilka fall avkast- ning på tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto får överföras till kontot och vilken information investeringsföretaget ska lämna till kontoinnehavaren. Enligt regeringens bedömning är sannolikheten för att kontoinne- havaren eller investeringsföretaget av förbise- ende inte följer nämnda regler mycket liten. På grund härav bör ett investeringssparkonto upp- höra om dessa bestämmelser inte följs.
Det är bara investeringsföretag som får till- handahålla den nya sparformen investeringsspar- konto. En förutsättning för att ett institut ska betraktas som ett investeringsföretag är att det har visst tillstånd, t.ex. tillstånd att förvara finan- siella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet eller tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrö- relse, se avsnitt 6.13.2.5. Om sådant tillstånd återkallas bör investeringssparkonton som institutet tillhandahåller som utgångspunkt upp- höra att klassificeras som sådana konton i samma stund som tillståndet återkallas. Om ett institut har mer än ett av de tillstånd som krävs för att betraktas som investeringsföretag, exempelvis såväl tillstånd att förvara finansiella instrument för kunders räkning etc. som tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse, är institutet ett investeringsföretag så länge det har minst ett av dessa tillstånd. Vid ett beslut om återkallelse av nämnda tillstånd kan den myndighet som är behörig att fatta sådana beslut, för svensk del Finansinspektionen, samtidigt besluta att insti- tutets verksamhet ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt. Om så sker bör, trots att institutet inte längre uppfyller kraven för att vara ett investeringsföretag, inve- steringssparkonton som institutet tillhandahåller fortfarande klassificeras som investeringsspar- konto till och med den senare tidpunkt då verk- samheten ska upphöra eller vara avvecklad. En person som har ett investeringssparkonto hos det aktuella institutet ges därigenom möjlighet
324