Skatteutskottets betänkande

2011/12:SkU6

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2011/12:17) om att avskaffa de s.k. Lundinreglerna. För att motverka risken för skatteundandragande med anledning av avskaffandet tillstyrks också förslaget om att avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar bara ska få göras om värdenedgången eller förlusten är verklig.

Utskottet ställer sig också bakom de föreslagna ändringarna i reglerna om beskattning av delägare i handelsbolag. Det rör sig om följdändringar med anledning av de regler om skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelbolagssektorn som infördes i början av 2010. Även förslaget om att förlänga tiden inom vilken en skalbolagsdeklaration ska lämnas tillstyrks.

Ändringarna i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:000) ska träda i kraft den 2 januari 2012. Ändringen i skattebetalningslagen (1997:483) som rör skalbolagsbeskattning träder i kraft den 31 december 2011.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:17 punkterna 1–3.

Stockholm den 24 november 2011

På skatteutskottets vägnar

Ulf Berg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Berg (M), Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V), Johnny Munkhammar (M) och Peter Persson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:17 om vissa ändringar inom företagsbeskattningens område. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Bakgrund

De s.k. Lundinreglerna kom till i mitten av 1960-talet i syfte att förhindra kringgående av det andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster från företag. I korthet innebär reglerna en begränsning dels i rätten att ta emot skattefri utdelning, dels i rätten till avdrag för nedskrivning och förlust på lagerandelar. Reglerna återfinns i 17 kap. 8–12 §§ och 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Regeln om en begränsning i rätten att ta emot skattefri utdelning tar sikte på de fall där en överlåtelse av ett företag inte är affärsmässigt motiverad, t.ex. överlåtelse av ett skalbolag.

Frågan om att avskaffa Lundinreglerna har varit aktuell under flera år. Bland annat lämnade 2002 års företagsskatteutredning förslag om detta i betänkandet Vissa företagsskattefrågor (SOU 2005:99 s. 153–167).

De nya reglerna om skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:36, bet. 2009/10:SkU22, rskr. 2009/10:109, SFS 2009:1413). Ändringarna innebar att andelar i handelsbolag infogades i det befintliga systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. En andel i ett handelsbolag behandlas nu på samma sätt som en näringsbetingad andel om delägaren är ett företag. En kapitalvinst på en sådan andel är således skattefri. Handelsbolag kan även avyttra sitt eget innehav av andelar skattefritt till den del kapitalvinsten hade varit skattefri om handelsbolagsdelägaren själv hade avyttrat andelen. Motsvarande kapitalförluster får inte dras av. På samma sätt kan ett handelsbolag ta emot skattefri utdelning om utdelningen hade varit skattefri om den tagits emot direkt av delägaren. Handelsbolagen har också fullt ut infogats i systemet för skalbolagsbeskattning.

Syftet med bestämmelserna om skalbolagsbeskattning (49 a kap. och 25 a kap. IL) är att motverka handel med skalbolag. Handeln har historiskt sett i huvudsak haft ett skatteundandragande syfte. I korthet innebär reglerna följande. Vid avyttring av ett skalbolag ska skalbolagsbeskattning ske om det inte finns förutsättningar för att tillämpa något av undantagen från en sådan beskattning. Om det blir fråga om skalbolagsbeskattning ska en juridisk person ta upp hela ersättningen som kapitalvinst. För en fysisk person som avyttrar en andel i ett skalbolag gäller i stället att kapitalvinsten ska tas upp som passiv näringsverksamhet. Med skalbolag avses vanligtvis ett företag vars samtliga eller huvudsakliga tillgångar, t.ex. lager och inventarier, har sålts. Företagets tillgångar består efter försäljningen i princip bara av likvida medel. Ett skalbolag kan också vara ett företag som genom ägarens arbetsinsats i stort sett bara innehåller likvida tillgångar i form av t.ex. konsultarvoden.

Det finns flera undantag från skalbolagsbeskattning. Ett av dessa infaller om skalbolaget, eller säljaren när skalbolaget är ett handelsbolag, lämnar en skalbolagsdeklaration. En sådan deklaration ska grundas på ett särskilt bokslut och ges in till Skatteverket inom 30 dagar från det att delägarrätten har avyttrats, eller i fråga om handelsbolag inom 30 dagar från det att andelen har avyttrats eller tillträtts. I förekommande fall kan Skatteverket begära att säkerhet ställs för den skatt som belöper på överskottet enligt det särskilda bokslutet. För att förhindra att skalbolagsbestämmelserna kringgås finns bestämmelser som ska omöjliggöra återköp av det avyttrade företagets tillgångar utan skattekonsekvenser. Dessa bestämmelser innebär att om det avyttrande företaget, direkt eller indirekt, köper tillbaka den övervägande delen av det avyttrade företagets tillgångar inom två år från den ursprungliga avyttringen av företaget ska bestämmelserna om skalbolagsbeskattning tillämpas.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att de s.k. Lundinreglerna ska upphöra att gälla per den 2 januari 2012. Som skäl anförs att ägarbeskattningen har reformerats så att det i dag inte finns några nämnbara skillnader i beskattningen som beror på hur ägaren tillgodogör sig vinsterna. I normala fall saknas skattemässiga skäl för att växla utdelning till kapitalvinst eller likvidationslikvid. Ett annat skäl för att slopa reglerna är att bestämmelsen i 24 kap. 19 § IL inte längre kan tillämpas som avsett när det gäller gränsöverskridande utdelningar. Därtill kommer att det numera finns regler om skalbolagsbeskattning som aktualiseras vid de flesta Lundintransaktioner. Lundinreglerna bedöms därför inte heller nödvändiga för att begränsa handeln med skalbolag.

För att motverka skatteplanering med anledning av avskaffandet av Lundinreglerna föreslås en ny generell regel som innebär att förluster som uppkommer vid avyttring av lagerandelar bara ska få dras av om förlusterna är verkliga (17 kap. 8 § IL första stycket). För att principen om verklig förlust ska få fullt genomslag på lagerandelar krävs att den också kan tillämpas på nedskrivningar. Det föreslås därför att om en lagerandel har gått ned i värde, får andelen inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet på andelen vid beskattningsårets ingång (17 kap. 8 § IL andra stycket). Detta gäller dock bara till den del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt första stycket om andelen i stället hade avyttrats.

Den generella regeln för lagerandelar motsvarar den som redan finns för kapitaltillgångar.

I propositionen föreslås också vissa justeringar i reglerna för beskattning av delägare i handelsbolag. Handelsbolagen är numera infogade i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Syftet med bestämmelsen i 48 kap. 27 § andra stycket IL om en begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster som uppkommer i handelsbolag är att motverka skatteplanering. Bestämmelsen har dock kommit att få ett alltför omfattande tillämpningsområde. Avsikten var inte att begränsa avdragsrätten för kapitalförluster på svenska fordringsrätter utan endast på delägarrätter. Regeln bör därför justeras så att det klart framgår att det bara är rätten till avdrag för förluster på delägarrätter som ska begränsas.

När näringsbetingade andelar avyttras till ett pris som understiger marknadsvärdet finns det särskilda regler i inkomstskattelagen som ska förhindra att någon som äger andelar i det avyttrande företaget beskattas för utdelning eller att någon som äger andelar i det förvärvande företaget ska öka sitt anskaffningsvärde på andelarna. Tillämpningsområdet för dessa bestämmelser föreslås utvidgas till att även omfatta avyttring av en sådan andel i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som enligt 25 a kap. 3 a § IL ska behandlas som näringsbetingad.

Bestämmelsen i 25 kap. 6 § IL om hur anskaffningsvärdet ska beräknas när en andel upphör att vara näringsbetingad ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller andelar som innehas av handelsbolag.

Slutligen föreslås vissa ändringar i skalbolagsreglerna. I korthet innebär förslaget att tiden för att lämna en skalbolagsdeklaration förlängs från 30 till 60 dagar, och att tiden för deklarationslämnandet och upprättandet av det särskilda bokslut som ska läggas till grund för inkomstberäkningen får avse antingen avyttringstidpunkten eller tillträdet till andelarna eller delägarrätterna. Genom ändringen ges företagen bättre möjligheter att lämna en fullständig deklaration vid deklarationstillfället. Den nuvarande tidsfristen för att lämna en skalbolagsdeklaration är till nackdel för såväl företagen som Skatteverket. En längre tidsfrist kommer att innebära förenklingar för deklarationslämnaren och att behovet av kompletteringar i efterhand minskar. Enligt Skatteverket kommer möjligheten att kontrollera skalbolagsavyttringar inte att försämras om tidsfristen förlängs.

Statens skatteintäkter bedöms inte påverkas av förslagen i propositionen. Förslagen bedöms inte heller ge upphov till några budgetmässiga effekter.

Utskottets överväganden

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:17 Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag