Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU14 | |
Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet | |
Sammanfattning
Vid behandlingen hösten 2011 av regeringens budgetförslag för 2012 tog riksdagen ställning till motioner från oppositionspartierna om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av deras alternativa budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 som tar upp frågor om beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor om beskattning av fastigheter.
Motionerna avstyrks. Utskottet hänvisar i flera fall till det arbete som pågår på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden.
I betänkandet finns reservationer från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet och ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Företagande och investeringar, allmänna frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk209 av Anita Brodén (FP), 2011/12:Sk215 av Johan Löfstrand (S), 2011/12:Sk224 av Christer Akej (M), 2011/12:Sk249 av Jan Ertsborn (FP), 2011/12:Sk287 av Caroline Szyber och Mikael Oscarsson (båda KD), 2011/12:Sk322 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M), 2011/12:Sk331 av Staffan Anger (M), 2011/12:Sk333 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) yrkandena 1–3, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 9, 2011/12:Sk380 av Otto von Arnold (KD) yrkandena 1 och 2, 2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 4, 2011/12:Sk393 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2011/12:Sk394 av Solveig Zander (C), 2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:Sk405 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2 samt 2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 6. |
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (V)
2. | Utdelningar och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk233 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M), 2011/12:Sk345 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (båda KD), 2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 1 och 2011/12:Sk404 av Per Åsling och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 2. |
3. | Lön till barn i familjeföretag |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk282 av Katarina Brännström (M). |
4. | Tonnageskatt |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk223 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S), 2011/12:Sk305 av Kerstin Engle och Eva-Lena Jansson (båda S), 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:Sk375 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (båda S) och 2011/12:T340 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4. |
Reservation 3 (S, SD, V)
5. | Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk222 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S), 2011/12:Sk310 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda C), 2011/12:Sk315 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S), 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14, 2011/12:Sk398 av Christer Adelsbo m.fl. (S), 2011/12:MJ293 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3 och 2011/12:N415 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 6. |
Reservation 4 (S, MP, V)
6. | Stiftelser med allmännyttigt ändamål |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk265 av Anna SteeleKarlström (FP). |
7. | Avdrag för sponsring och forskning |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk266 av Hans Backman (FP), 2011/12:Sk289 av Andreas Carlson och Roland Utbult (båda KD), 2011/12:Sk343 av Fredrik Malm (FP) och 2011/12:Sk431 av Per Åsling (C). |
8. | Enskilda näringsidkares personliga friskvård |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk317 av Anne Marie Brodén (M) och 2011/12:Sk358 av Maria Plass och Hans Rothenberg (båda M). |
9. | Konstinköp |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk319 av Anna SteeleKarlström (FP). |
10. | Boendebeskattning |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S), 2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M), 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12, 2011/12:Sk421 av Carina Herrstedt (SD), 2011/12:Sk422 av Carina Herrstedt (SD), 2011/12:C298 av Nina Lundström (FP) yrkande 2, 2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 2 och 2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 5. |
Reservation 5 (S, V)
Reservation 6 (MP)
Reservation 7 (SD)
11. | Fastighetstaxering |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 4. |
12. | Avskrivning av flyttbara bostadshus |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk401 av Krister Hammarbergh och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M). |
13. | Andrahandsuthyrning av bostäder |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk392 av Finn Bengtsson (M) och 2011/12:C401 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1. |
Reservation 8 (SD)
14. | Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sk231 av Margareta Cederfelt (M), 2011/12:Sk285 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2 samt 2011/12:Sk349 av Hillevi Larsson m.fl. (S). |
Reservation 9 (S)
15. | Äkta och oäkta bostadsrättsföreningar |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk264 av Anti Avsan (M). |
16. | Skatt på arv och gåva |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Sk429 av Valter Mutt och Annika Lillemets (båda MP). |
Reservation 10 (V)
Stockholm den 29 mars 2012
På skatteutskottets vägnar
Henrik von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Emma Wallrup (V) och Martin Andreasson (FP).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen ställde sig under höstens behandling av statsbudgeten för 2012 bakom inriktningen av skattepolitiken och de förslag till förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen motioner som hade väckts under den allmänna motionstiden 2011 och som innehöll förslag om skatteförändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens föreslag till inkomstberäkning (prop. 2011/12:1, yttr. 2011/12:SkU1y, bet. 2010/11:FiU1, rskr. 2011/12:32).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 som tar upp frågor om beskattningen av företagande och investeringar samt vissa frågor om beskattningen av fastigheter. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Utskottets överväganden
Företagande och investeringar, allmänna frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservationerna 1 (S) och 2 (V) samt särskilt yttrande (S).
Riktlinjerna för skattepolitiken
Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Enligt fem hållpunkter ska skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande och investeringar. Därigenom säkerställs att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd uppnås. Skattereglerna ska också utgöra effektiva ekonomiska styrmedel på t.ex. miljöområdet och till förmån för folkhälsan samt främja ett legitimt och rättvist skattesystem. När det gäller företagande och investeringar innebär hållpunkterna att skattereglerna genom goda villkor ska attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige. Vidare ska företag som redan är verksamma i Sverige kunna öka sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.
Riktlinjerna innebär också att skattepolitiken ska utformas så att fem allmänna krav som ställs på de svenska skattereglerna i en globaliserad värld tillgodoses. Dessa krav innebär bl.a. att skattereglerna ska utformas så att de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Skattereglerna ska vara generella, och existerande särregler (skatteutgifter) ska löpande prövas för att systemet inte ska vara onödigt krångligt. Reglerna ska även skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. De ska vara hållbara och kunna försvaras i ett EU-rättsligt perspektiv. Beskattning ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och på inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) ska drivas vidare.
Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De anger vilka åtgärder som är angelägna och vad som bör undvikas.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 9 anförs att en framtida reformering av skattesystemet måste syfta till att åstadkomma likformighet. Skatterna bör i så liten utsträckning som möjligt innebära att en viss produktion, företagsform eller anställningsform blir mer lönsam än någon annan. Det ska exempelvis vara skattemässigt neutralt att arbeta som egen företagare och att vara anställd. Fördelar i beskattningen ska varken locka eller tvinga någon att välja det ena eller det andra. Vidare måste skattereglerna tillsammans med andra regler vara utformade så att de kan medverka till ett gott klimat för företag och företagande. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om detta. I motion 2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 6 framhålls behovet att se över skattesystemet för att främja ett konkurrenskraftigt näringsliv. Översynen bör inriktas på att skapa goda förutsättningar för småföretagare att anställa välutbildad arbetskraft. Vidare bör de små och medelstora företagens behov av riskvilligt kapital ägnas särskild uppmärksamhet eftersom en god tillgång på riskkapital är centralt för att små innovativa företag ska kunna utvecklas och växa.
I motion 2011/12:Sk393 av Finn Bengtsson m.fl. (M) förordas att fortsatta skattesänkningar för att gynna företagare och företagande ska ges hög prioritet när de offentliga finanserna och konjunkturen så tillåter.
I två motioner förordas stimulanser för ökat privat sparande.
Enligt motion 2011/12:Sk333 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) yrkandena 1 och 2 bör det vara en strategisk målsättning att öka enskilda människors sparande. Regeringen bör därför utarbeta en långsiktig strategi för att främja enskild kapitalbildning och se över skattesystemet i detta syfte. Vidare anser motionärerna att riktlinjerna för skattepolitiken ska kompletteras med en sjätte hållpunkt om att skattepolitiken ska bidra till ökad enskild kapitalbildning (yrkande 3). Jan Ertsborn (FP) efterlyser i motion 2011/12:Sk249 skattelättnader för att stimulera ett långsiktigt privat sparande. En stimulans till sparande skulle kunna begränsas till ett belopp om 50 000 kronor eller 100 000 kronor per person och kanske enbart avse sparande på bankkonto. I motion 2011/12:Sk380 av Otto von Arnold (KD) yrkandena 1 och 2 anförs att det bör vara en rimlig målsättning att varje arbetsför medborgare har minst en årslön på banken. Motionären vill att regeringen utreder dels hur en förändring av skattesystemet kan stimulera fram ett ökat privat sparande, dels hur den enskildes egenmakt över sitt sparande kan öka.
I flera motioner föreslås skattelättnader i form av avdrag från bl.a. förvärvsinkomster i syfte att underlätta kapitalförsörjningen i företag.
För att förenkla privatpersoners sparande i noterade och onoterade företag förordar Caroline Szyber och Mikael Oscarsson (båda KD) i motion 2011/12:Sk287 en avdragsrätt för sparande på ett konto på upp till 100 000 kronor som ska kunna användas som grundkapital i ett eget företag eller för investeringar i onoterade bolag eller i riskkapitalfonder. Uttag från kontot som görs tidigast fem år efter investeringen ska beskattas som kapitalinkomst. Avkastade medel ska kunna återinvesteras på nytt utan skattekonsekvenser. Enligt motion 2011/12:Sk322 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M) bör det öppnas en möjlighet för privatpersoner att spara med skatteavdrag för framtida företagande. Sparande som inte utnyttjas inom en viss tid ska återföras till beskattning som inkomst av tjänst.
För att våga starta eget företag är tillgång till kapital en avgörande faktor, anför Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) i motion 2011/12:Sk387 yrkande 4. Potentiella företagare har inte tillräckligt med pengar själva, och det är få privatpersoner som satsar sina besparingar i nya företag. Motionärerna förordar därför en översyn av möjligheten att införa riskkapitalavdrag i Sverige. I motion 2011/12:Sk331 av Staffan Anger (M) anförs att marknaden för krediter till s.k. såddföretag (dvs. företag som utvecklat en produkt men som behöver kapital för produktionsinvesteringar och rörelsekapital) inte fungerar eftersom svenska banker i princip säger nej till lån till sådana företag. Motionären förordar därför en översyn av systemet för att undersöka möjligheten till ett ”private-equity”-avdrag i deklarationen under inkomst av tjänst. En översyn av möjligheterna att införa riskkapitalavdrag föreslås också i motionerna 2011/12:Sk224 av Christer Akej (M) och 2011/12:Sk405 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 2. I den sistnämnda motionen (yrkande 1) förordar motionären att det införs ett entreprenörskonto som ger möjlighet till skatteuppskov för privatpersoner och företag, exempelvis att vinster från investeringar beskattas först fem år efter realisering med möjlighet att utan skattekonsekvenser återinvestera vinsten i andra bolag under femårsperioden.
För att underlätta nyföretagande föreslår Solveig Zander (C) i motion 2011/12:Sk394 att regeringen utreder möjligheten för nystartade företag att slippa betala skatt på vinsten under tre år förutsatt att de i stället återinvesterar motsvarande summa i det nystartade bolaget. I motion 2011/12:Sk209 av Anita Brodén (FP) förordas en utredning av möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster.
I två motioner tas upp ett par mer generellt inriktade begränsningar i företagens möjligheter att dra av vissa kostnader. I syfte att minska kontanthanteringen i samhället bör enligt motion 2011/12:Sk215 av Johan Löfstrand (S) avdragsrätten begränsas för kontanta inköp i näringsverksamhet. I motion 2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkande 3 tas problemet med s.k. räntesnurror upp. Det förekommer i dag omfattande skatteplanering i Sverige med hjälp av s.k. koncerninterna lån. Skatteplaneringen leder till ett intäktsbortfall i miljardklassen. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om regler som förhindrar företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. I samma motion (yrkande 4) begärs också ett tillkännagivande om att det bör införas mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning.
Utskottets ställningstagande
Med utgångspunkt från de riktlinjer som riksdagen har lagt fast för skattepolitiken har villkoren för att starta, driva och utveckla företag stärkts genom åtgärder på flera olika politikområden. På skatteområdet har flera skattesänkningar för genomförts för företag, samtidigt som lagändringar har vidtagits i syfte att stoppa avancerad skatteplanering. Skattelättnaderna innebär bl.a. att bolagsskatten, liksom expansionsfondsskatten för småföretagen, har sänkts från 28 procent till 26,3 procent. Skattesänkningarna hade sin bakgrund i önskemålen att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed att förstärka den svenska skattebasen. En av de viktigaste åtgärderna för att främja tillgången på kapital – inte minst för de mindre företagen – är beslutet 2007 att slopa förmögenhetsskatten. Därmed försvann en skatt som till följd av oenhetliga värderingsregler och många undantag även skapade kryphål som uppmuntrade till skatteplanering och orationella transaktioner. Skatten utvecklades till sist till att för många bli närmast frivillig, samtidigt som den genom sitt sätt att verka skadade samhällsekonomin. Slopandet av förmögenhetsskatten tillsammans med den omläggning av fastighetsbeskattningen som genomfördes under förra mandatperioden har också inneburit att överbeskattningen av boendet har eliminerats.
För fåmansföretagen har en rad förbättringar i de s.k. 3:12-reglerna gjorts i syfte att bl.a. stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Sänkta socialavgifter, förbättrade avskrivningsregler och förenklade redovisningsregler på momsområdet för små företag är andra reformer som genomförts. Handelsbolagen har införlivats i systemet med skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar. Samtidigt som denna åtgärd inneburit förbättrade förutsättningar att driva riskkapitalverksamhet med hjälp av handelsbolag har den också inneburit att skatteplanering motverkas (begränsad rätt till avdrag för kapitalförluster).
Andra åtgärder som är av betydelse för företagandet är jobbskatteavdraget och det dubbla jobbskatteavdraget för dem som väljer att stanna kvar i arbetslivet efter uppnådd pensionsålder. Dessa skatteavdrag har gjort det mer lönsamt att jobba och därmed ökat utbudet av arbetskraft. Den sänkta egenavgiften för enskild näringsverksamhet och den slopade revisionsplikten är ytterligare ett par i raden av betydelsefulla åtgärder för de mindre företagen.
Utskottet anser att de förändringar av skattereglerna för företagande som genomförts sedan regeringsskiftet visar på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar att starta och utveckla förtag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsättning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som påbörjades förra året. Utredningen, som tagit namnet Företagsskattekommittén, ska se över beskattningen av bolag. Syftet är att utforma beskattningen så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas. Enligt direktiven (dir. 2011:1) bör utredningen i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. För att förbättra den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen aktualiseras frågan om hur begränsningar av möjligheten att göra ränteavdrag tillsammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.
I ett första delbetänkande, som nyligen har lämnats, finns förslag på skatteincitament för att främja tillgången på riskvilligt kapital. Kommittén ger förslag på två åtgärder. Den ena är riktad till fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Den andra är riktad till företag och benämns emissionskredit. Förslagen är inriktade mot nystartade och mindre företag, och skattelättnaderna knyts till att nytt kapital tillskjuts till företaget vid dess bildande eller vid nyemission.
I ett andra delbetänkande, som ska lämnas den 1 oktober 2012, ska utredningen belysa de svenska reglerna om avdrag för forskning och utveckling (FoU) och lämna förslag på skatteincitament för FoU.
I uppdraget ingår vidare att se över möjligheten att införa källskatt på räntebetalningar och att ta fram förslag på regler om detta. Vidare ska reglerna om koncernbidrag och behovet av reglerna om underprisöverlåtelser utvärderas och, om det bedöms lämpligt, förslag till förändringar lämnas.
Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november 2013.
Det ska också nämnas att regeringen har tillsatt en utredning (Fi2011:04) som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner (dir. 2011:18). Utredningen är ett viktigt led i regeringens pågående arbete med att förbättra integrationen på arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2012.
Regeringen, såväl som utskottet, har tidigare betonat det angelägna i att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande. Vid årsskiftet infördes en ny schablonbeskattad sparform för enskilda personer, ett investeringssparkonto, med syftet att göra det enklare att spara i aktier och andra värdepapper. Reglerna om investeringssparkonto är ett parallellt system till dagens regler om kapitalbeskattning av värdepapper. Det innebär att sparandet på ett investeringssparkonto är frivilligt. Spararen behöver inte redovisa kapitalvinst eller kapitalförlust på varje avyttring, vilket innebär att det blir lättare att deklarera. Spararen slipper skattekonsekvenser av att t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- eller kapitalförsäkringar. Inte heller beskattas ränta, utdelning eller annan avkastning som lämnas på de tillgångar som förvaras på kontot. Det går att ta ut pengar från kontot helt fritt, och de uttagna beloppen ska inte heller beskattas. Utskottet anser att detta är en välkommen reform eftersom reglerna för beskattning av aktier och andra finansiella instrument är komplicerade och inte sällan leder till misstag och felaktigheter. För att uppnå effektivitet i beskattningen och upprätthålla neutraliteten i skattesystemet gjordes även vissa ändringar i beskattningen av kapitalförsäkringar. Samtidigt infördes en av EU-rätten betingad omläggning av beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder. Dessa ändringar innebär att investeringsfonder inte längre är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. I stället ska den som är delägare i en investeringsfond, svensk eller utländsk, ta upp en schablonintäkt som beräknas på grundval av värdet på delägarens fondandelar vid kalenderårets ingång.
Utskottet kan således konstatera att flera av de frågor om villkoren för investeringar, sparande och företagens kapitalförsörjning som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till redan vidtagna reformer eller till det arbete som pågår eller planeras. Riksdagen bör därför inte överväga något tillkännagivande till regeringen i dessa hänseenden.
De grundläggande krav som bör beaktas i skattepolitiken och i skattelagstiftningen är väl tillgodosedda genom de riktlinjer för skattepolitiken som utskottet redovisat ovan. Det finns därför inte heller anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om skattesystemets allmänna utformning.
Med anledning av förslaget om skattelättnader för nystartade företag och yrkandet om att ge uppfinnare rätt att dra av utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster vill utskottet påminna om de regler som redan finns för att underlätta för nyföretagande och för att ge positiva effekter på risktagande hos enskilda näringsidkare. Reglerna ger den som startar en ny näringsverksamhet en möjligt att få ett allmänt avdrag mot inkomst av tjänst för underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet med upp till 100 000 kronor per beskattningsår under fem år. Därutöver kan den som startar en näringsverksamhet efter begäran få uppskov i tre månader med att betala preliminär skatt på sina företagsinkomster.
När det gäller motionen om att införa regler som ska förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag vill utskottet framhålla att regeringen redan har sin uppmärksamhet riktad mot hur den genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar. Den 1 januari 2009 ändrades reglerna om avdragsrätt för räntor i inkomstslaget näringsverksamhet i IL för att förhindra skatteplanering genom lån och förvärv inom en intressegemenskap. Skatteverket har allt sedan dess haft regeringens uppdrag att följa upp tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna, vilket bl.a. innefattat frågan om skatteplanering vid t.ex. externa förvärv eller externa lån utgör allvarliga hot mot den svenska bolagsskattebasen. Uppdraget har redovisats i tre delrapporter: Ränteavdrag i företagssektorn den 14 december 2009 (dnr 131-890752-09/113), Ränteavdrag i företagssektorn – Fortsatt kartläggning den 14 mars 2011 (dnr 131-755479-10/113) och senast i en rapport från den 19 december 2011 (dnr 131-836251-11/113). Samtliga rapporter finns på Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se. Den 1 december 2011 gav regeringen Skatteverket i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn, särskilt vad avser skatteplanering med ränteavdrag. Redovisningen ska innehålla uppgifter om nivån på räntesatsen och storleken på ränteavdragen samt hur skatteplaneringen fördelar sig mellan interna och externa förvärv respektive mellan interna och externa lån. Som framgår ovan har också Företagsskattekommittén i uppdrag att behandla begränsningar i ränteavdragen och att pröva införande av källskatt på räntebetalningar.
Därutöver arbetar man inom Finansdepartementet med frågan om ränteavdrag, och finansministern har aviserat att ett förslag på skärpta regler kan komma att föreläggas riksdagen redan under 2012 (ip. 2011/12:128 den 16 december 2011).
Den 22 mars 2012 presenterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till åtgärder som ytterligare ska begränsa möjligheten till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Bland annat föreslås att de regler som gäller sedan 2009 utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende alla skulder inom en koncern. Räntebetalningar till mottagare som beskattas över en viss nivå (10 procent) föreslås även i fortsättningen vara avdragsgilla. Skatteverket ska dock ges möjlighet att underkänna ränteavdrag som görs främst för att undvika skatt. Vidare ska det inte längre vara tillåtet att göra avdrag för ränteutbetalningar till mottagare i lågskatteländer utanför EES (EU samt Island, Norge och Liechtenstein) som Sverige inte har skatteavtal med. Detta innebär att ränteutbetalningar till s.k. skatteparadis inte länge blir avdragsgilla. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.
Frågan om att ersätta den s.k. tioårsregeln
Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt med något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionen.
När det gäller yrkandet om en beloppsgräns för avdragsrätten för kostnader i näringsverksamhet vill utskottet framhålla att regeringen målmedvetet arbetar för att minska incitamenten för skattefusk. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra kontrollen av kontantbranschen och av särskilda riskbranscher. Utskottet finner därför inte skäl att tillmötesgå motionsyrkandet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlas under detta avsnitt.
Utdelningar och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en översyn av fåmansföretagens skatteregler.
Gällande rätt m.m.
De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.
Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.
De s.k. 3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående till denne har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående till denne anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn, barnbarn samt dödsbo som någon i den närstående kretsen är delägare i.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av sådana regler skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital.
När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska alltså utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital. Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp) som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.
Ändringar i reglerna fr.o.m. den 1 januari 2006
Genom en reformering av reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, främst med tanke på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie mer komplicerade reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procent kapitalinkomstskatt. Schablonbeloppet har därefter höjts vid tre tillfällen, först till 2 inkomstbasbelopp från ingången av 2007, sedan till 2,5 inkomstbasbelopp från ingången av 2009 och senast till 2,75 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2012. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda. För de 300 000 blanketter (K10) som varje år lämnas av delägare i fåmansföretag till Skatteverket har man i ca 75 procent av fallen använt förenklingsregeln.
Andra förändringar som införts under senare tid gäller det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få räknas aktiva delägare till godo vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Löneuttagskravet hade av många företagare upplevts som alltför högt. Kritiken gick bl.a. ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetar deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes den 1 januari 2009 från 15 till 10 inkomstbasbelopp. Från och med samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp (5 210 000 kronor vid kapitalvinst år 2011). Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital. Dessa regler infördes den 1 januari 2006.
Från och med den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen, dvs. till 30 procent i inkomstslaget kapital.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk404 av Per Åsling och Annika Qarlsson (båda C) yrkande 2 begärs en översyn av 3:12-reglerna i syfte att underlätta ägarskiften i småföretag. Genom en välkommen förändring av 3:12-reglerna har det nu satts ett tak för hur stort belopp som ska kunna anses skäligt att betrakta som inkomst av tjänst. För många mindre företag spelar detta emellertid mindre roll, då de värden man talar om rör helt andra belopp. I stället borde det t.ex. vara möjligt att förändra såväl schablonbelopp som lönerelaterade belopp, inte minst vid en avyttring av bolaget.
I motion 2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 4 föreslås att en utredning ska se över möjligheten att helt avskaffa 3:12-reglerna.
Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M) efterlyser i motion 2011/12:Sk233 en förenkling av fåmansbolagsbeskattningen. Beskattningen av försäljningen av aktier i fåmansbolag bör inte överstiga vad som gäller vid avyttring av vanliga aktier. Årliga uttag bör beskattas enligt grundantaganden om vad som är rimlig ersättning enligt branschens gällande lönenivåer. Därmed friställs kapital för expansion av företaget.
I motion 2011/12:Sk345 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (båda KD) begärs en regeländring så att en gåva från ett företag till ett kvalificerat allmännyttigt ändamål inte ger upphov till utdelningsbeskattning hos företagets ägare. Motionärerna lyfter särskilt fram delägare som omfattas av 3:12-reglerna eftersom utdelning till sådana delägare kan komma att beskattas enligt den marginalskattesats som gäller för lön.
Utskottets ställningstagande
De särskilda skatteregler som finns för fåmansföretagen har, som framgår av ovan gjorda redovisning, reviderats i flera omgångar under senare år. Ändringarna har resulterat i betydande förbättringar och vissa förenklingar. Även sänkningen av bolagsskattesatsen under förra mandatperioden, och stärkta villkor för att starta, driva och utveckla företag, har givetvis kommit även fåmansföretagen till del. Åtgärder har också vidtagits för att motverka avancerad skatteplanering. Senast i höstas fattade riksdagen beslut om att införa nya regler för att motverka skatteupplägg med hjälp av bl.a. förenklingsregeln och s.k. lönebolag (bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y, rskr. 2011/12:32). Utskottet finner det inte motiverat att nu ställa sig bakom motionsförslagen om ytterligare förändringar av reglerna för fåmansföretagen.
När det gäller frågan om skattekonsekvenser av gåvor från företag till ideella organisationer som tas upp i motion 2011/12:Sk345 hänvisar utskottet till att riksdagen nyligen bifallit regeringens förslag om en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Utskottet hade inte något att invända mot att rätten till skattereduktion endast skulle omfatta fysiska personer. I detta sammanhang kan också nämnas att Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) har ansett att en aktieägare inte ska beskattas för utdelning när det vid det tillfälle då utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till den (RÅ 2006 ref. 45 och två domar från 2009 mål nr 1489-09 och 1579-09). En rätt till framtida utdelning är inte att jämställa med penninggåva.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Lön till barn i familjeföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om ändring i reglerna om lön till barn under 16 år i fåmansföretag.
Gällande rätt
Regler om uppdelning inom familjen av inkomster från ett företag finns i 60 kap. IL. Reglerna innebär för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag att ersättningar till medhjälpande make och barn från 16 år och uppåt i princip ska motsvara marknadsmässig ersättning för det utförda arbetet. Överskjutande inkomst beskattas hos företagsledaren. Ersättning för arbete till egna barn under 16 år ska tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Motsvarande regler finns för enskild näringsverksamhet.
Stoppregelutredningen (SOU 1998:116) föreslog slopade särregler om lön till make. Reglerna om lön till barn ville utredningen behålla med hänvisning till att risken för missbruk kunde anses väga tyngre än den orättvisa som består i att företagsledares barn diskrimineras i förhållande till andra barn. Utredningens förslag redovisades i samband med slopandet av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretag (prop. 1999/2000:15 s. 78 f., bet. 1999/2000:SkU5 s. 7). Reglerna om lön till make och barn lämnades dock oförändrade.
Motion
I motion 2011/12:Sk282 av Katarina Brännström (M) föreslås en översyn av skattevillkoren för företagare vars barn arbetar i företaget. Syftet är att även barn under 16 år ska kunna arbeta och tjäna pengar i föräldrarnas företag utan skattekonsekvenser för föräldrarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte våren 2008 en motion om att samma skatteregler ska gälla vid utbetalning av lön till barn under 16 år oavsett om lönen utbetalas till familjeföretagarens eget barn eller någon annans barn. Utskottet ansåg att de skäl mot ändrade regler som Stoppregelutredningen har anfört var beaktansvärda. Vidare anfördes att ett slopande av regeln om lön till barn dessutom skulle ge ett större incitament att dela upp arbetsinkomst på flera händer med hänsyn till de sänkningar av skatteuttaget på arbetsinkomster som genomförts 2007 och 2008. Utskottet var därför inte berett att förorda en regeländring.
Utskottet står fast vid detta ställningstagande och föreslår att riksdagen avslår även den motion som nu är aktuell.
Tonnageskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande till regeringen om införande av tonnageskatt.
Jämför reservation 3 (S, SD, V).
Bakgrund
Den 1 oktober 2001 infördes ett nytt sjöfartsstöd som omfattar lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3, rskr. 2001/02:2). Sjöfartsstödet ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Skatteutgiften – dvs. samhällets stöd i form av skattelättnader som avviker från en likformig beskattning – beräknas för sjöfartsstödet uppgå till 1,51 miljarder kronor 2011. Syftet med sjöfartsstödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor.
Många länder har infört tonnageskatt, som innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygets tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Motionsyrkanden om att införa tonnageskatt i Sverige avslogs fram till våren 2004 av riksdagen vid återkommande tillfällen. Skatteutskottet hänvisade till – förutom principerna bakom skattereformen – att befintligt rederistöd i form av statligt stöd redan lämnas till arbetsgivaren för att ge kompensation för kostnader för skatt och sociala avgifter.
Mot bakgrund av att allt fler EU-länder infört tonnageskatt beslutade riksdagen, i ett tillkännagivande till regeringen våren 2004, med anledning av motioner från företrädare för sex av riksdagens sju partier att det var angeläget att utreda frågan (bet. 2003/04:SkU21). Under hösten samma år tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med tonnageskatt. Utredaren lämnade i februari 2006 betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20) med ett förslag på hur en tonnagebeskattning av fartyg skulle kunna genomföras. Förslaget remissbehandlades under våren 2006.
Under Finansdepartementets fortsatta beredning av utredningsförslaget aktualiserades vissa frågor som borde beredas vidare, bl.a. för att få en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem. Våren 2007 togs frågan på nytt upp i skatteutskottet med anledning av motioner från den allmänna motionstiden 2006. Utskottet uttalade att det var olyckligt att beredningen dragit ut på tiden och betonade intresset av att frågan kunde få en snabb lösning (bet. 2006/07:SkU11). Riksdagen beslutade om ett nytt tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet anfört (rskr. 2006/07:115).
Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden, senast våren 2011, har utskottet hänvisat till sina tidigare uttalanden och framhållit att det är fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kan slutföras så snart som möjligt. Utskottet uttryckte samtidigt en förståelse för att regeringen behöver överväga närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar.
Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar lämnade sitt betänkande (SOU 2010:73) till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd i oktober 2010. Utredningen har försökt belysa de statsfinansiella kostnaderna för det stöd som utgår till sjöfartsnäringen, undersökt hur det svenska näringslivet värderar möjligheten att kunna frakta sina varor med svenskflaggade fartyg samt analyserat mervärdet av svenskflaggade fartyg för samhället i stort. I uppdraget angavs tydligt att utredningen inte ska lämna förslag inom skatteområdet. Utredaren ville ändå framföra att han kunnat konstatera att ett tonnageskattesystem skulle innebära att Sverige i likhet med flertalet övriga sjöfartsnationer i EU fullt ut skulle använda de möjligheter som kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjöfarten medger.
I svar på en skriftlig fråga den 22 februari 2012 (fr. 2011/12:375) anförde finansministern följande.
Ulf Berg har frågat mig om jag i dag har för avsikt att vidta några åtgärder för att klarlägga de frågeställningar som kvarstår kring tonnageskatten.
Frågan om införande av tonnageskatt har utretts av Tonnageskatteutredningen (SOU 2006:20, Tonnageskatt). Vid beredningen av betänkandet har det framkommit att både utredningens analys och de förslag som lagts fram på grundval av analysen är bristfälliga. Beslutsunderlaget liksom utredningens förslag bedöms därför inte kunna ligga till grund för lagstiftning.
Jag ser det som nödvändigt att frågan om tonnageskatt analyseras i ett bredare perspektiv där även övriga stöd för sjöfarten beaktas. I dag är sjöfartsnäringen en skattemässigt gynnad bransch och erhåller ett omfattande sjöfartsstöd samt har byggt upp stora latenta skatteskulder genom överavskrivningar av fartyg. Som jag tidigare påpekat får inte den samlade effekten av sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfarten utformas så att andra branscher missgynnas. Regeringen avser därför att ur ett vidare perspektiv låta utreda frågorna om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten. Även sjöfartens konkurrenssituation kan i detta sammanhang behöva belysas ytterligare.
Motionerna
I motionerna 2011/12:Sk223 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S), 2011/12:Sk305 av Kerstin Engle och Eva-Lena Jansson (båda S), 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:Sk375 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (båda S) och 2011/12:T340 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4 föreslås ett nytt tillkännagivande till regeringen om att arbetet med att införa en tonnageskatt ska påskyndas.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet betona att det i riksdagen finns en samstämmig uppfattning om att det är angeläget att frågan om tonnageskatt snart får sin lösning. Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning. Utskottet har vid tidigare behandlingar av liknande motionsyrkanden som de nu aktuella gjort bedömningen att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige. Vidare har utskottet bl.a. erinrat om att kommissionen i de strategiska målen för Europas sjötransporter fram till 2018 anfört bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen har betonat att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU. Allt detta motiverar enligt utskottets uppfattning att tonnageskatten ges en högre prioritet i regeringens arbete.
Utskottet har förståelse för att regeringen vid beredningen av en lagstiftning om tonnageskatt behöver utreda närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Vidare måste man ta ställning till hur frågan med den latenta skatteskulden för rederinäringen ska lösas vid en övergång till tonnagebeskattning. Utskottet ser därför positivt på finansministerns besked om att en sådan utredning nu är på gång och vill samtidigt betona att det är angeläget att arbetet kan slutföras skyndsamt. De berörda rederierna har ett berättigat behov av att snarast får besked om tonnageskattens närmare utformning. Med anledning av att regeringen nu agerar i frågan och därmed följer riksdagens tidigare tillkännagivanden förutsätter utskottet att det fortsatta arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt i Sverige kommer att fortskrida utan att riksdagen ska behöva besluta om ett ytterligare tillkännagivande. Om inte så sker förbehåller sig utskottet rätten att återkomma i frågan.
Motionsyrkandena får därmed i allt väsentligt anses vara tillgodosedda. Ännu ett tillkännagivande i frågan avstyrks således.
Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att vindkraftskooperativ inte ska uttagsbeskattas för medlemmarnas uttag av el till underpris för privat förbrukning och om att utreda frågor som aktualiseras av uttagsbeskattningen.
Jämför reservation 4 (S, MP, V).
Gällande rätt
I 22 kap. IL finns bestämmelser om beskattning vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller för överföring till en annan näringsverksamhet (22 kap. 2 § IL). Med uttag avses bl.a. också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot en ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat (22 kap. 3 § IL). Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Det är detta som kallas uttagsbeskattning (22 kap. 7 § IL). Beskattning av uttag är inte begränsad till någon särskild företagsform eller typ av verksamhet. Uttagsbeskattning har funnits i svensk rätt sedan länge.
Regler som innebär undantag från uttagsbeskattning har införts för att vissa företagsombildningar som sker inom EU inte ska motverkas av skatteregler. Det är då inte fråga om definitiva skattelättnader utan avsikten är att ombildningen inte ska utlösa en omedelbar beskattning när en näringsverksamhet fortsätter i en annan verksamhet.
Fastighetsskatten för vindkraftverk är reducerad till 0,2 procent av taxeringsvärdet i jämförelse med annan elproduktion som beskattas med 0,5 procent av taxeringsvärdet. Undantaget är vattenkraft där fastighetsskatt tas ut med 2,8 procent av taxeringsvärdet.
Motionerna
I flera motioner begärs en översyn med anledning av att vindkraftsföreningar uttagsbeskattas för den del av elproduktionen som medlemmarna tillgodogör sig under marknadspris. Sådana yrkanden framställs i motionerna 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14, 2011/12:Sk222 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S), 2011/12:Sk315 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S), 2011/12:Sk398 av Christer Adelsbo m.fl. (S) och 2011/12:Sk310 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda C).
I motion 2011/12:MJ293 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande slopa uttagsbeskattningen på kooperativt ägd vindkraft. I motion 2011/12:N415 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 6 yrkas att vindkraftskooperativen ska undantas från uttagsbeskattning eller, om skattetekniska hinder föreligger, uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader.
Utskottets ställningstagande
Uttagsbeskattning är ett nödvändigt inslag i skattesystemet för att upprätthålla systemets grundläggande funktion att finansiera det allmännas åtaganden och välfärden. Utan uttagsbeskattning skulle ägare till företag kunna ta ut hela eller delar av värdet av det egna företagets produktion för sin privata konsumtion och därigenom undvika beskattning av företagets inkomster.
Skatteutskottet avstyrkte motionsyrkanden om ändrad uttagsbeskattning senast i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2012 med följande motivering:
Juridiska personer dubbelbeskattas i ekonomisk mening genom att inkomsterna först beskattas i den juridiska personen med 26,3 % bolagsskatt och hos ägaren som beskattas för utdelning med 30 % eller den lägre skattesats som gäller för utdelning av onoterade andelar, 25 %, och utdelning upp till viss nivå i fåmansbolag, 20 %. Den sammanlagda skatten vid 30 % ägarskatt blir därför 48,4 %. Kooperativa föreningar är till skillnad från andra juridiska personer enkelbeskattade. I en konsumentkooperativ verksamhet blir skattebelastningen ungefär hälften av skattebelastningen för andra företagsformer. En slopad uttagsbeskattning av föreningen för medlemmarnas privata elförbrukning skulle öppna en möjlighet till inkomstskattefrihet för elproduktion som drivs i formen av kooperativ förening. Detta skulle innebära ett långtgående avsteg från det neutralitets- och likformighetstänkande som varit utgångspunkten för skattereformen. Det skulle dessutom ur ett EU-perspektiv bli problematiskt från statsstödssynpunkt.
Med hänvisning till anförda skäl har utskottet tidigare förklarat att undantag från uttagsbeskattning inte är en framkomlig väg i den mån vindkraftsproducerad el ska ges ytterligare samhälleligt stöd utöver det som redan ges för framställning av förnybar energi via systemet med el-certifikat.
Utskottet har emellertid tidigare uppmärksammat den komplexa prisbilden på el. Marknadspriset på el varierar starkt under året, och det pris som elkonsumenterna betalar är beroende av individuella avtal med leverantörerna.
Problemet med att vid uttagsbeskattning fastställa ett rimligt pris när förhållandena är sådana att något bestämt marknadspris inte kan fixeras uppmärksammades 1998 i samband med att nya skatteregler vid omstrukturering av företag antogs (prop. 1998/99:15 s. 293). Enligt motivuttalandet får man då nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Vid uttagsbeskattning bör tillgången anses ha avyttrats för det lägsta pris som kan anses ligga i intervallet. Redan gällande rätt innehåller följaktligen riktlinjer för värderingen när ett bestämt marknadspris inte kan läggas till grund för uttagsbeskattningen. Det är en fråga för rättstillämpningen att avgöra hur priset ska bestämmas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Utskottet avser att följa utvecklingen i rättspraxis och vill också nämna att Skatteverket har gått ut med viss information i frågan, senast i en skrivelse den 18 januari 2011.
Med hänvisning till det ovan redovisade ställningstagandet avstyrker utskottet även de nu aktuella motionsyrkandena.
Stiftelser med allmännyttigt ändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett tillkännagivande till regeringen i fråga om beskattning av stiftelser med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.
Motion
I motion 2011/12:Sk265 av Anna SteeleKarlström (FP) föreslås att stiftelser, vars huvudsakliga ändamål är att lämna bidrag för kulturändamål ska kunna omfattas av begränsad skattskyldighet. De nuvarande reglerna innebär en snedvridning av resurserna till nackdel för kulturen och konstarterna. Problemet kan lösas antingen genom att upphäva den skillnad som i dag finns mellan allmännyttiga och särskilt allmännyttiga ändamål i skattelagstiftningen, eller genom att även räkna kultur som en särskilt allmännyttig verksamhet i skattelagstiftningen.
Utskottets ställningstagande
Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65) föreslagit att lika regler ska gälla för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget utgår från de bestämmelser som i dag gäller för föreningar och trossamfund men de har fått en anpassad och moderniserad utformning. Enligt utredningen är den avgörande faktorn när man tar ställning i frågan om lika regler vilket slags allmännyttig verksamhet som bedrivs och inte om den bedrivs av en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund. Med denna likabehandling undviks också problem när sådana organisationer samverkar med eller stöder varandra. Finansdepartementets beredning av utredningsförslaget är ännu inte avslutad
Utskottet anser inte att riksdagen ska ta något initiativ i fråga om ändrad lagstiftning för stiftelser utan avvakta resultatet av det pågående beredningsarbetet. Motionen avstyrks därför.
Avdrag för sponsring och forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden till regeringen om avdrag för bidrag från företag till sponsring och forskning.
Bakgrund
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Enligt 16 kap. 9 § IL medges avdrag för forskning och utveckling (FoU) som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. I vissa fall ska utgifterna aktiveras och får då ligga till grund för värdeminskningsavdrag. Regeln, och den praxis som utvecklats kring den, kan betraktas som generös i jämförelse med många andra avdragsregler. Riksdagen har nyligen fattat beslut om en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y s. 71). Detta innebär att samtidigt som forskning och utveckling som har samband med företagets kärnverksamhet alltjämt berättigar till avdrag kommer bestämmelsen (16 kap. 9 § IL) att omfatta även annan forskning och utveckling om företaget har ett rimligt intresse av den, vid en helhetsbedömning som beaktar alla aspekter av företagets verksamhet.
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt, med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp), att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Detta blev också riksdagens beslut (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202). Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I skrivelse 2003/04:175 återkom den dåvarande regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrade inte lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att rättsutvecklingen kunde följa utvecklingen inom företagen och gå mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. I praxis skulle imageskapande sponsring, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, kunna beaktas i högre utsträckning. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avsåg att se över rekommendationerna på området. Regeringen hade å sin sida för avsikt att följa utvecklingen på området. Utskottet har vid återkommande tillfällen därefter behandlat motioner med likartat innehåll som de här aktuella motionsyrkandena. Utskottet har avstyrkt tillkännagivanden till regeringen i hithörande frågor med hänsyn till den uppmärksamhet som frågorna redan har i regeringens arbete.
Skatteverket har behandlat frågan om avdragsrätt för sponsring i ett ställningstagande (2005-06-27 dnr 130 702489-04/113 Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring) och i en skrivelse (2009-05-20 Kultursponsring, dnr 131 476491-09/111). Båda finns tillgängliga via Skatteverkets hemsida.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk289 av Andreas Carlson och Roland Utbult (båda KD) föreslås en översyn av skattelagstiftningen i syfte att underlätta kultursponsring. I motion 2011/12:Sk266 av Hans Backman (FP) framhålls behovet av ett tydligare regelverk för vad som ska anses som avdragsgill sponsring. I motion 2011/12:Sk343 av Fredrik Malm (FP) förespråkas ökade möjligheter till kultursponsring för företag. I motion 2011/12:Sk431 av Per Åsling (C) föreslås att regeringen i det fortsatta arbetet med att främja utveckling och dynamik i småföretag bör utreda och prioritera möjligheten att införa en generell skatterabatt för utgifter för FoU i samband med översynen av företagsbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
Utredningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet SOU 2009:59 (Gåvoincitamentsutredningen) lade i juni 2009 fram ett förslag om avdragsrätt för gåvor till vissa godkända gåvomottagare. Utredningen föreslog en avdragsrätt för både fysiska och juridiska personer. Regeringens förslag om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet som lämnades i samband med budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) innebär att skattereduktion inte kan ges till juridiska personer eller omfatta gåvor till forskning. Däremot omfattas gåvor till indirekt främjande av vetenskaplig forskning, t.ex. gåvor till en insamlingsstiftelse som stöder forskning. De nya reglerna om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet trädde i kraft vid årsskiftet (bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32, SFS 2011:1269, 1271 och 1272). Frågan om skattereduktion för direkta gåvor från fysiska personer till forskning kommer att beredas i samband med en kommande forskningsproposition. Det ska också nämnas att det i Företagsskattekommitténs uppdrag ingår att lämna förslag på ökade skatteincitament för forskning och utveckling (dir. 2011:1). Uppdraget i den delen ska redovisas den 1 oktober 2012.
Med hänsyn till att frågan om skatteincitament för forskning och utveckling redan uppmärksammats av regeringen anser utskottet att det inte behövs något tillkännagivande om det fortsatta arbetet. I fråga om sponsring inom kulturområdet förutsätter utskottet, liksom tidigare, att regeringen beaktar de skäl för en tydligare reglering som framförts i bl.a. motionerna 2011/12:Sk266 och 2011/12:Sk289. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.
Enskilda näringsidkares personliga friskvård
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om att utvidga avdragsrätten för personalvårdsförmåner till att omfatta enskilda näringsidkares personliga friskvård.
Bakgrund
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre värde som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjligheten till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.
Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändig för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär blir de i skattehänseende i princip att betrakta som icke avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren.
Motionerna
I motionerna 2011/12:Sk317 av Anne Marie Brodén (M) och 2011/12:Sk358 av Maria Plass och Hans Rothenberg (båda M) begärs en översyn av reglerna för personalvårdsförmåner i syfte att utvidga dessa till att även omfatta enskilda näringsidkares personliga friskvård.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast våren 2011, avstyrkt motionsyrkanden om avdrag för enskilda näringsidkares privata friskvård. Utskottet har framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändig för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär blir de i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren. Dras utgifterna av i företaget kan detta leda till uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och finner således inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks följaktligen.
Konstinköp
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om en utvidgad avdragsrätt för inköp av konst.
Gällande skatteregler
Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (18 kap. 3 § IL). Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får enligt huvudregeln hela utgiften dras av omedelbart (18 kap. 4 § IL).
För konstnärlig verksamhet finns några avvikelser som gör reglerna mer generösa i jämförelse med beskattning av annan näringsverksamhet. En sådan gäller de större möjligheter som finns att kvitta underskott (62 kap. 4 § IL), och en annan är tillgången till inkomstutjämning genom upphovsmannakontot (32 kap. IL). Inom mervärdesbeskattningen finns också gynnande skatteavvikelser för kultursektorn. En avvikelse som mer direkt berör bildkonst är det undantag som gäller konstnärens egen (eller dödsboets) försäljning. Sådan försäljning är på begäran skattepliktig först om den överstiger 300 000 kronor per år, då den beskattas med 12 procent.
Motionen
I motion 2011/12:Sk319 av Anna SteeleKarlström (FP) föreslås att möjligheten för företag att göra antingen avdrag för inköp av konst eller värdeminskningsavdrag för redan inköpta konstverk bör utredas. Sådana åtgärder skulle öka försäljningen av konst och skapa bättre förutsättningar för konstnärerna att leva på sitt konstnärskap.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av förslag om utvidgad avdragsrätt för konstinköp framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler m.m. som ska gälla vid beskattningen måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt. Detta innebär att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas med tanke på att de ska fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Av detta skäl vill utskottet inte ställa sig bakom motionärens förslag som skulle innebära ytterligare en utvidgning av de skatteavvikelser som finns till förmån för konstnärlig verksamhet. Utskottet avstyrker motionen.
Boendebeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om ändringar i beskattningen av boendet.
Jämför reservationerna 5 (S, V), 6 (MP) och 7 (SD).
Bakgrund
Fastighetsavgift
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08: 27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet.
Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3).
Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift fr.o.m. den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus vars värde understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansieras genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.
Utredningsdirektiv
Regeringen har nyligen beslutat att en särskild utredare ska analysera marknaden för uthyrning av bostäder och lämna underlag för ställningstaganden till hur den kan utvecklas (dir. 2011:108). En viktig utgångspunkt för utredningen är att villkoren för de olika boende- och upplåtelseformerna ska vara så likvärdiga som möjligt med hänsyn tagen till de olika boende- och upplåtelseformernas skilda förutsättningar.
Utbud och efterfrågan ska inte styras av att staten på ett omotiverat sätt gynnar eller missgynnar någon särskild form. En annan utgångspunkt är att förutsättningarna för att de befintliga bostäderna utnyttjas effektivt bör förbättras.
Underhållsfonder, periodiseringsfonder
Innehav av hyresbostäder räknas som näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 26,3 procent.
Utskottet har vid tidigare behandling av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter bl.a. avstyrkt förslag om reservering av obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform (bet. 2006/07:SkU11 och 2007/08:SkU19 s. 34). I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det nya systemet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.
Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12 begärs att en översyn av den skattemässiga neutraliteten mellan olika boendeformer ses över. Målet är att åstadkomma balanserade ekonomiska villkor mellan de olika upplåtelseformerna. Även i motionerna 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 2 och 2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S) begärs att den skattemässiga neutraliteten mellan olika boendeformer ska ses över. Enligt motionärerna är hyresrätten skattemässigt missgynnad jämfört med boende i bostadsrätt, radhus och villa.
I motion 2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1 förordas en utredning av hyresrättens ställning för att utröna om de nuvarande skattereglerna missgynnar hyresrätten i förhållande till andra boendeformer. Utredningen bör enligt motionären se över möjligheten att ta bort den kommunala fastighetsavgiften på hyresfastigheter och analysera effekterna av momsbeläggningen av bostadshyror.
I motion 2011/12:Sk421 yrkar Carina Herrstedt (SD) att det ska införas en möjlighet för ägare till konventionellt beskattade hyreshus att göra avdrag för avsättningar till en underhållsfond. En sådan åtgärd skulle underlätta ett långsiktigt underhåll av hyreshusen, menar motionären. Samma motionär lyfter i motion 2011/12:Sk422 fram behovet av åtgärder för att komma till rätta med bristen på studentbostäder och problemen med de höga kostnaderna för den som fått en sådan bostad. Motionären anser att det är orimligt att ett rum i en studentkorridor ska beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet. Fastighetsavgiften på studentbostäder bör därför tas bort. Därmed skulle hyreskostnaden kunna bli betydligt lägre.
I motion 2011/12:C298 av Nina Lundström (FP) yrkande 2 framhålls att skattefrågorna är en mycket viktig del av bostadspolitiken. Några förändringar som motionären anser bör utredas är bl.a. en sänkning av fastighetsskatten för hyreshus och införande av skattefria underhållsfonder.
I motion 2011/12:N258 yrkande 5 föreslår Lise Nordin m.fl. (MP) att den fastighetsägare som har energieffektiviserat i förhållande till en lämnad energideklaration ska ges en eftergift på skatten.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsförslagen om olika ändringar i beskattningen av boendet vill utskottet framhålla att de målsättningar som har formulerats för bostadspolitiken bl.a. utgår från att det är viktigt med en mångfald av boendeformer. Flera av de skatteförändringar för bostadssektorn som har beslutats sedan regeringsskiftet 2006 har förbättrat de boendes skattemässiga situation. Skatteuttaget för egnahem, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter har sänkts. Enligt utskottets mening är det av mycket stor vikt att samtliga upplåtelseformer ges goda skattemässiga villkor. Denna uppfattning delas också av regeringen som nyligen beslutat om direktiv till en utredning som ska analysera marknaden för uthyrning av bostäder och lämna underlag för ställningstaganden till hur den kan utvecklas. En viktig utgångspunkt för utredningen är att villkoren för de olika boende- och upplåtelseformerna ska vara så likvärdiga som möjligt. Utbud och efterfrågan ska inte styras av att staten på ett omotiverat sätt gynnar eller missgynnar någon särskild form. En annan utgångspunkt är att förutsättningarna för att de befintliga bostäderna utnyttjas effektivt bör förbättras (dir. 2011:108). Vidare måste det bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första grund för detta genom att reformera hyressättningssystemet i bred enighet med parterna.
Eftersom åtgärder för att främja hyresrättens ställning ingår i regeringens reformambitioner och en utredning redan tillsatts behövs inte något tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2011/12:Sk361 yrkande 12, 2011/12:C317 yrkande 1, 2011/12:C349 yrkande 2 och 2011/12:Sk220.
Motionsyrkanden om ändrat skatteuttag för hyreshus med studentbostäder har nyligen avslagits av riksdagen i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2012. Utskottet konstaterade att fastighetsavgiften för hyreshus med studentbostäder beräknas som för andra hyreshus utifrån antalet bostadslägenheter. Vad som menas med bostadslägenhet knyter an till definitionen av bostadslägenhet i jordabalken, och därför behövs inte någon egen definition för uttag av fastighetsavgift, vilket skulle kunna medföra särskilda gränsdragningsproblem vid tillämpning av skattereglerna. Fastighetsavgiften torde dessutom i många fall kunna bestämmas till ett lägre belopp än nuvarande 1 302 kronor per bostadslägenhet, eftersom avgiften är begränsad till som högst 0,4 procent av hyreshusets taxeringsvärde. Den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus har på detta sätt fått genomslag även för hyreshus med studentbostäder. Det ska också tilläggas att det nyligen höjda schablonavdraget vid andrahandsuthyrning bl.a. syftar till att stimulera utbudet av bostäder till studenter. Utskottet anser att riksdagen bör stå fast vid sitt tidigare ställningstagande och även avslå den aktuella motionen 2011/12:Sk422.
Beträffande underhållsfonder har utskottet vid tidigare behandling av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter bl.a. avstyrkt förslag om reservering av obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform. Utskottet vidhåller ställningstagandet och avstyrker således även motion 2011/12:Sk421.
När det gäller yrkandet i motion 2011/12:N258 yrkande 5 vill utskottet erinra om att ROT-avdraget har en sådan utformning att energibesparande åtgärder främjas. Småhusägare som vill genomföra energieffektiviseringar kan dra av arbetskostnaden för t.ex. tilläggsisolering och byte till energieffektiva fönster. Utskottet anser att det inte finns skäl att överväga en sådan utvidgning av skattelättnaden som föreslås i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Fastighetstaxering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår med hänvisning till pågående utredningsarbete ett motionsyrkande om ett tillkännagivande till regeringen om att slopa fastighetstaxeringen.
Gällande rätt
Regler om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), förkortad FTL. Vid fastighetstaxeringen delas byggnader in i olika byggnadstyper och mark i olika ägoslag och bildar tillsammans olika typer av taxeringsenheter.
Fastighetstaxering görs i form av allmän fastighetstaxering, förenklad fastighetstaxering och särskild fastighetstaxering. Allmän fastighetstaxering ska göras vart sjätte år. Mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna görs en förenklad fastighetstaxering för vissa taxeringsenheter – hyreshus, småhus, ägarlägenheter och lantbruk. De år då det inte görs någon allmän eller förenklad fastighetstaxering görs i stället särskild fastighetstaxering. Då fastställs närmast föregående års taxering oförändrad, om det inte ska göras en ny taxering enligt vissa förutsättningar.
Nästa allmänna fastighetstaxering äger rum 2013 och omfattar då hyreshus, ägarlägenheter, industrier, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter.
Vid fastighetstaxeringen fattas beslut om taxeringsvärden, skatte- och avgiftsplikt, typ av taxeringsenhet m.m. som tjänar som underlag vid beskattningen och i vissa andra sammanhang.
Med anledning av ett antal motioner om en översyn i syfte att slopa eller inskränka fastighetstaxeringen föreslog skatteutskottet ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning bör tillsättas som ska belysa förutsättningarna att slopa fastighetstaxeringen på bostäder (bet. 2009/10:SkU27). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2009/10:205).
Motionen
I motion 2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 4 föreslås att systemet med fastighetstaxering av bostäder avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har tillsatt en utredning om fastighetstaxering av bostäder (dir. 2011:13). Utredningen ska lämna förslag om att avskaffa eller avsevärt förenkla systemet med fastighetstaxering av bostäder. I uppdraget ingår att belysa konsekvenserna för fastighetstaxeringen i övrigt liksom för all användning, såväl lagreglerad som oreglerad, av de uppgifter som i dag bestäms vid fastighetstaxeringen, som t.ex. taxeringsvärden och indelning i olika byggnadstyper. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2012.
Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet ska avvaktas och avstyrker därför motionärens förslag om ytterligare ett tillkännagivande till regeringen.
Avskrivning av flyttbara bostadshus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att införa en särskild lagregel som tar sikte på flyttbara bostadshus.
Motionen
I motion 2011/12:Sk401 av Krister Hammarbergh och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga en förändring av avskrivningsreglerna som medger snabbare avskrivning av flyttbara bostadshus.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandlingar av motsvarande förslag framhållit att skattemässiga avskrivningar på byggnaders anskaffningsvärde enligt gällande regler ska ske med hänsyn till den ekonomiska livslängden. Byggnader som är avsedda att användas bara ett fåtal år kan dras av omedelbart. Utrangeras en byggnad ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Vilka procentsatser som ska användas är inte fastlagt i lag utan styrs av hur den ekonomiska livslängden för olika slags byggnader bedöms i den praktiska tillämpningen. Utskottet anser inte att det med anledning av vad som anförs i motionen finns skäl att ändra i lagstiftningen. Motionen avstyrks.
Andrahandsuthyrning av bostäder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ytterligare skattelättnader vid andrahandsuthyrning av bostäder.
Jämför reservation 8 (SD).
Gällande rätt
Ersättningen för upplåtelse av en privatbostad och privatbostadsfastighet ska tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Avdrag får göras med ett fast schablonbelopp som sedan årsskiftet uppgår till 21 000 kronor per år (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Av förenklingsskäl gäller höjningen även schablonavdraget vid försäljning av produkter från den egna bostaden.
Schablonavdragets storlek var under lång tid 4 000 kronor och höjdes den 1 januari 2009 till 12 000 kronor med motiveringen att det fanns mycket som talade för att en större skattelättnad skulle komma att stimulera andrahandsmarknaden för bostäder (prop. 2008/09:47, bet. 2008/09:SkU11). Hösten 2010 återkom regeringen med ett förslag till höjning från 12 000 kronor per år till 18 000 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2011, vilket riksdagen ställde sig bakom. Motivet till den senaste höjningen av schablonbeloppet till 21 000 kronor per år var bl.a. att öka utbudet av bostäder till studenter. Ett höjt schablonbelopp bedömdes också kunna inverka positivt på de skattskyldigas benägenhet att över huvud taget redovisa inkomster av uthyrning av den egna bostaden.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk392 av Finn Bengtsson (M) begärs en översyn av möjligheten till ytterligare åtgärder för att stimulera andrahandsuthyrning av bostäder. Som exempel nämns att man i Norge har rätt att skattefritt hyra ut halva bostaden. I motion 2011/12:C401 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1 förordas en höjning av avdraget för uthyrning av bostäder i andra hand. Enligt motionären bör det vara skattefritt att hyra ut upp till 50 procent av den egna bostaden.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har nyligen beslutat att höja schablonavdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder. Effekterna av denna regelförändring bör nu följas. Riksdagen bör inte föregripa detta genom ett tillkännagivande om ytterligare en utvidgning av skattelättnaden för privat uthyrning eller en mer generell skattebefrielse. Motionsyrkandena avstyrks därför.
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av privatbostad och räntebeläggningen av uppskovsbelopp. Riksdagen avslår även motionsyrkandet om en översyn av reglerna om stämpelskatt.
Jämför reservation 9 (S).
Gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande över-låtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Nivån på beskattningen höjdes från 20 procent till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2008 som en del i finansieringen av genomförandet av systemet med en kommunal fastighetsavgift i stället för en statlig inkomstskatt på boendet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostad i småhus och s.k. äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procent kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen medges om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid efter avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden ska ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som gjorts under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att det ska vara möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
Som en del av finansieringen i den ovannämnda omläggningen av bostadsbeskattningen har uppskovsbeloppen räntebelagts fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som finns vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av själva uppskovsbeloppet. Vidare gäller ett tak om 1,45 miljoner kronor för hur stort ett uppskov får vara.
Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv utgår normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.
Motionerna
I motion 2011/12:Sk285 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av en permanentbostad. Utredningen bör identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag på hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas. Enligt motion 2011/12:Sk231 av Margareta Cederfelt (M) bör det göras en översyn för att pröva möjligheten att ta bort räntebeläggningen av skatteuppskov. Även motionärerna bakom motion 2011/12:Sk349 av Hillevi Larsson m.fl. (S) förordar en översyn av reglerna om räntebeläggning av uppskov med vinstbeskattningen vid försäljning av en permanentbostad.
I motion 2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M) föreslås en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter. Motionären anser att lagfartsavgiften bör ges en rimlig proportion i förhållande till det nedlagda arbetet.
Utskottets ställningstagande
Liknande yrkanden som de ovan aktuella avstyrktes av utskottet senast våren 2010. Utskottet framhöll att det var en viktig utgångspunkt för omläggningen av bostadsbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2008 att reformen fullt ut skulle finansieras inom bostadssektorn och vara statsfinansiellt neutral jämfört med skatteintäkterna från småhus och bostadsdelen i flerbostadshus inkomståret 2007. Drygt 4 miljarder kronor av omläggningen finansierades genom en höjd kapitalvinstskatt och förändrade uppskovsregler, bl.a. räntebeläggningen av utestående uppskovsbelopp. Utskottet anser inte att det nu är möjligt att överväga sådana förändringar i regelsystemet som skulle ändra förutsättningarna för finansieringen av den beslutade reformeringen av boendebeskattningen. Att göra uppskovssystemet mer attraktivt skulle dessutom rimma illa med de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen ställt sig bakom och som bl.a. innehåller ett krav om att på sikt undvika olika inslag av uppskjuten beskattning.
Utskottet finner det heller inte motiverat med en översyn av stämpelskatten som föreslås i en av motionerna.
Detta innebär att utskottet avstyrker samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Äkta och oäkta bostadsrättsföreningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i fråga om beskattningen av bostadsrätter.
Gällande rätt
Begreppen äkta och oäkta när det gäller bostadsrättsföreningar eller andra bostadsföretag finns inte i lagtext. I inkomstskattelagen används uttrycket privatbostadsföretag i stället för äkta bostadsföretag. Som privatbostadsföretag anses en svensk ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget (2 kap. 17 § IL). För att företaget ska räknas som privatbostadsföretag har dåvarande Riksskatteverket i rekommendationer (RSV S 1999:43) uttalat att fastigheten ska inrymma minst tre bostadslägenheter och att minst 60 procent av hela taxeringsvärdet ska belöpa på lägenheter som upplåtits till medlemmar eller delägare. En förening eller ett bolag som inte uppfyller villkoren för att vara ett privatbostadsföretag brukar kallas ett oäkta bostadsföretag.
Fram till den 1 januari 2007 schablonbeskattades äkta bostadsrättsföreningar för inkomster och utgifter hänförliga till fastigheten. Schablonbeskattningen innebar i princip att föreningen skulle deklarera för en schablonintäkt i näringsverksamhet på 3 procent av fastighetens taxeringsvärde och mottagna statliga räntebidrag. Utgiftsräntor för kapital som lagts ned i fastigheten skulle dras av.
Efter en lagändring hösten 2006 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, SFS 2006:1344) ska inkomster eller utgifter som är hänförliga till fastigheten inte längre tas upp. Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.
En förening som inte uppfyller kraven för att vara ett privatbostadsföretag, dvs. är en oäkta bostadsrättsförening, beskattas på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip ska samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftskostnader, värdeminskning m.m.
Klassificeringen av en bostadsrättsförening avgör även hur medlemmarnas andel ska beskattas. Under innehavstiden beskattas medlemmen i ett oäkta bostadsföretag i inkomstslaget kapital för skillnaden mellan hyresvärdet för den disponerade lägenheten och den erlagda avgiften. Någon sådan beskattning av hyresvärdet sker inte om bostaden finns i en schablonbeskattad förening, dvs. i ett privatbostadsföretag. Särskilda regler gäller också vid beskattningen av kapitalvinst som uppkommer om en lägenhet i ett privatbostadsföretag säljs eller hyrs ut.
Frågan om hur beskattningen av oäkta bostadsrätter ska vara ordnad togs upp i samband med att riksdagen beslutade om ändrade regler för fåmansföretag hösten 2005 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10). Bakgrunden var att medlemmar i oäkta bostadsrättsföreningar kom att bli berörda av den del av ändringarna i företagens regler som innebar att den tidigare partiella skattefriheten på onoterade andelar slopades och ersattes med en generellt sänkt skattenivå till 25 procent på dessa andelar. Det visade sig att medlemmar i oäkta föreningar hade kunnat dra fördel av de onoterade företagens lättnadsregler genom att utnyttja skattefria utdelningar från föreningen till att sänka skatten på förmånsvärdet av den egna bostaden. Beredningen i skatteutskottet utmynnade i att medlemmarna skulle få använda de gamla lättnadsreglerna till utgången av 2008. Enligt vad utskottet då erfor hade regeringen för avsikt att se över skattesituationen för de oäkta bostadsrättsföreningarna (bet. 2005/06:SkU10). Mot denna bakgrund föreslog utskottet att beskattningen av andelar i sådana oäkta bostadsrättsföreningar skulle undantas från den aktuella reformen i avvaktan på regeringens översyn. Det blev också riksdagens beslut. Lagtekniskt skedde detta genom en övergångsbestämmelse. Tillämpningen av lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag har senare förlängts två gånger och gäller nu t.o.m. utgången av 2015 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Detta innebär att lättnadsreglerna fortfarande tillämpas samtidigt som den lägre beskattningen på avyttringar av onoterade andelar inte gäller avyttringar av andelar i oäkta bostadsrättsföreningar. Någon översyn av skattereglerna för bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag har ännu inte kommit till stånd.
Motion
I motion 2011/12:Sk264 yrkar Anti Avsan (M) att det ska införas tydligare regler för gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av ovan lämnade redovisning gäller för närvarande vissa tidsbegränsade regler som tillkommit i avvaktan på en översyn av reglerna för beskattning av bostadsrättsföreningar och andra bostadsföretag. Utskottet förutsätter att regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan och finner inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande i enlighet med det som föreslås i motionen.
Skatt på arv och gåva
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att återinföra en särskild skatt på arv och gåva.
Jämför reservation 10 (V).
Bakgrund
Den 16 december 2004 fattade riksdagen beslut om att arvs- och gåvoskatten skulle upphöra att gälla vid utgången av 2004 (prop. 2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Efter tsunamikatastrofen i Sydostasien julen 2004 beslutade riksdagen att i en särskild lag införa ett undantag som innebar att arvs- och gåvoskatt inte ska tas ut, om skattskyldigheten inträtt under perioden fr.o.m. den 17 december 2004 t.o.m. den 31 december 2004 (prop. 2004/05:97, bet. 2004/05:FiU29). Innan dess hade fysiska personer vid arvsbeskattningen rätt till ett grundavdrag på 70 000 kronor och vid gåvobeskattningen med 10 000 kronor. Föreningar och andra juridiska personer hade rätt till grundavdrag vid arvsbeskattningen med 21 000 kronor och vid gåvobeskattningen med 10 000 kronor. Skatten togs ut progressivt efter en skala som innehöll skattesatserna 10, 20 respektive 30 procent. Skiktgränserna varierade utifrån vilken klass som mottagaren tillhörde. Skatteklass I hade den förmånligaste skatteskalan. Dit hörde i första hand efterlevande make, sambo och barn samt avkomlingar till barn. Arvsskatten på arv från make eller sambo slopades redan den 1 januari 2004.
Motion
I motion 2011/12:Sk429 av Valter Mutt och Annika Lillemets (båda MP) föreslås att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett förslag om att återinföra arvsskatt. Enligt motionärerna bör arvsskatten eventuellt kompletteras med en gåvoskatt för att motverka stora förmögenhetsöverföringar inom en familj i skatteplaneringssyfte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte senast i höstas motioner om att återinföra en särskild skatt på förmögenhet, arv och gåva. Detta blev också riksdagens beslut (bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y, rskr. 2011/12:32). När det gäller arvsskatten uttalade utskottet att skatten var starkt kritiserad innan den avskaffades helt i slutet av 2004. Det handlade om olikheter i värderingen av aktier vid arvs- och gåvobeskattningen som medförde att bolag av skatteskäl flyttat från börsens A-lista till O-listan. Uttaget av arvs- och gåvoskatt i samband med generationsövergångar i småföretag skapade stora problem. Kritiken gällde också möjligheterna till skatteplanering. Genom skatternas konstruktion och värderingsreglerna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt var möjligheterna att på lagligt sätt minska arvs- och gåvoskatten omfattande. Därtill kom att skatterna var relativt kostsamma att administrera. Att möta kritiken mot arvs- och gåvobeskattningen med ändrade regler ansågs inte möjligt. Mot denna bakgrund beslutade ett enigt skatteutskott att tillstyrka den dåvarande regeringens förslag om att avskaffa såväl arvsskatten som gåvoskatten.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och tar följaktligen avstånd även från förslaget i motion 2011/12:Sk429 om att återinföra någon form av arvs- och gåvoskatt. Motionen avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (S) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av det fortsatta arbetet med skattefrågor. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Sk215 av Johan Löfstrand (S),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 9 och
2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och
avslår motionerna
2011/12:Sk209 av Anita Brodén (FP),
2011/12:Sk224 av Christer Akej (M),
2011/12:Sk249 av Jan Ertsborn (FP),
2011/12:Sk287 av Caroline Szyber och Mikael Oscarsson (båda KD),
2011/12:Sk322 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M),
2011/12:Sk331 av Staffan Anger (M),
2011/12:Sk333 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) yrkandena 1–3,
2011/12:Sk380 av Otto von Arnold (KD) yrkandena 1 och 2,
2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 4,
2011/12:Sk393 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2011/12:Sk394 av Solveig Zander (C),
2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt
2011/12:Sk405 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Skattesystemets huvudfunktioner är att trygga finansieringen av den offentliga välfärden och att verka utjämnande mellan grupper och över tid. En självklar utgångspunkt för det fortsatta arbetet är enligt vår mening att sträva efter likformiga regler samtidigt som reglerna ska kunna bidra till en rättvis fördelning i samhället. Skattesystemet måste också tillsammans med andra regler medverka till att skapa goda förutsättningar både för befintliga företag och för tillväxten av nya företag som kan skapa sysselsättning. Skattereglerna ska också kunna användas för att stimulera miljövänlig produktion och konsumtion. Vidare ska de vara utformade så att de motverkar avancerad skatteplanering och skatteflykt.
Som vi fört fram i andra sammanhang anser vi att det behövs en översyn av hela skattesystemet. När det gäller företag och investeringar bör arbetet inriktas på att skapa goda förutsättningar för småföretagare att anställa välutbildad arbetskraft. De små och medelstora företagens behov av riskvilligt kapital bör ägnas särskild uppmärksamhet eftersom en god tillgång på kapital är centralt för att små innovativa företag ska kunna utvecklas och växa. Vi vill dock understryka vikten av att likformigheten och neutraliteten i beskattningen upprätthålls så långt det är möjligt. Det bör finnas mycket starka skäl för att införa avvikande regler. Skatterna bör i så liten utsträckning som möjligt innebära att en viss produktion, företagsform eller anställningsform blir mer lönsam än någon annan. Det ska exempelvis vara skattemässigt neutralt att arbeta som egen företagare och att vara anställd. Fördelar i beskattningen ska varken locka eller tvinga någon att välja det ena eller det andra.
Företag och investeringar gynnas också av förutsägbara regler. Ett sätt att stärka förutsägbarheten är att reglerna är generella och har så få undantag som möjligt. För företagens investeringsbeslut är det också önskvärt med stabilitet i regelsystemet. En annan viktig aspekt på skattesystemet är skatternas globala konkurrenskraft.
De motionsförslag som syftar till att stimulera arbetsliv och näringsliv, t.ex. de som tar upp hur företagens tillgång till kapital ska främjas, bör ingå i ett mer strukturerat arbete kring skattesystemets framtida utformning. Inom ramen för den översyn som vi avser att göra kommer vi också att se över möjligheten att skapa mer gynnsamma skattemässiga förutsättningar för FoU-investeringar.
En viktig fråga som tas upp i en motion är de problem för den svenska skattebasen som en obegränsad ränteavdragsrätt för med sig. Här pågår ett arbete inom Skatteverket, och frågan behandlas också i Företagsskattekommittén. Vi förutsätter att regeringen ser till att detta hot mot den svenska skattebasen åtgärdas snabbt. Vi anser också att det behövs mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning.
I en motion framhålls vikten av att minska kontanthanteringen i samhället. Motionären föreslår en övre gräns för näringsidkares avdragsrätt vid kontantköp. Vi instämmer i motionärens bedömning att kontanthanteringen är dyr och riskfylld samt bidrar till skattefusk och snedvriden konkurrens. En sådan reglering som föreslås i motionen har redan införts i Norge. Vi anser att regeringen bör analysera för- och nackdelar med sådana regler.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 2011/12:Sk361 yrkande 9, 2011/12:N344 yrkande 6 och 2011/12:Sk215 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner i detta avsnitt avstyrks.
2. | Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V) |
| av Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om det fortsatta arbetet med skattefrågor. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4,
bifaller delvis motionerna
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 9 och
2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och
avslår motionerna
2011/12:Sk209 av Anita Brodén (FP),
2011/12:Sk215 av Johan Löfstrand (S),
2011/12:Sk224 av Christer Akej (M),
2011/12:Sk249 av Jan Ertsborn (FP),
2011/12:Sk287 av Caroline Szyber och Mikael Oscarsson (båda KD),
2011/12:Sk322 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M),
2011/12:Sk331 av Staffan Anger (M),
2011/12:Sk333 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) yrkandena 1–3,
2011/12:Sk380 av Otto von Arnold (KD) yrkandena 1 och 2,
2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M) yrkande 4,
2011/12:Sk393 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2011/12:Sk394 av Solveig Zander (C) och
2011/12:Sk405 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Skattesystemet ska vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Det ska vara enhetligt och likformigt och ha så få undantag som möjligt. På så sätt minimeras också möjligheterna till skatteplanering och fusk. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Vidare måste skattesystemet, tillsammans med andra regler, medverka till att skapa goda förutsättningar för både befintliga företag och för tillväxten av nya företag som kan skapa sysselsättning. Skattereglerna ska också kunna användas för att stimulera en miljövänlig produktion och konsumtion.
Vi har i andra sammanhang förordat en höjning av bolagsskatten. Samtidigt vill vi rikta satsningar till små- och medelstora företag, bl.a. genom ett ökat stöd till forskning och utveckling. Förutsättningarna för småföretagare att anställa välutbildad arbetskraft måste förbättras. Vidare kan små företag behöva olika former av stöd vid starten och i den inledande tillväxtfasen. Riskvilligt kapital är därför centralt för att små innovativa företag ska kunna utvecklas och växa. Vi vill dock understryka vikten av att likformigheten och neutraliteten i beskattningen upprätthålls så långt det är möjligt. Skatterna bör i så liten utsträckning som möjligt innebära att en viss produktion, företagsform eller anställningsform blir mer lönsam än någon annan. Det ska exempelvis vara skattemässigt neutralt att arbeta som egen företagare och att vara anställd. Fördelar i beskattningen ska varken locka eller tvinga någon att välja det ena eller det andra.
En viktig fråga som tas upp i motion 2011/12:Sk399 är skatteuppläggen med ränteavdrag och de problem som det för med sig för den svenska skattebasen. Riksdagen lagstiftade hösten 2008 i syfte att stoppa avancerad koncernintern skatteplanering med ränteavdrag, som under en tid hade medfört ett högst avsevärt årligt skattebortfall för staten (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19). Denna lagstiftningsåtgärd har visat sig vara otillräcklig för att stoppa en omfattande dränering av den svenska bolagsskattebasen. Vänsterpartiet anser att skatteuppläggen är ett allvarligt problem av flera anledningar. Det uppskattade skattebortfallet till följd av det här upplägget motsvarar kostnaden för ca 25 000 välfärdsarbetare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger osv. Dessutom snedvrids konkurrensen mellan de företag som utnyttjar denna form av skatteplanering och de företag som avstår, eller som inte kan använda sig av denna möjlighet. Vid t.ex. en upphandling har riskkapitalbolag och utländska företagskoncerner en konkurrensfördel gentemot svenska bolag. Det är särskilt allvarligt med tanke på att de internationella riskkapitalbolagens uppköp av svenska välfärdsverksamheter går allt snabbare. Skatteverkets bedömning att det finns ett mycket stort incitament till att av skatteskäl etablera koncerninterna skuldförhållanden är väl styrkt genom verkets kartläggningar. Det handlar om belopp i miljardklassen.
I likhet med motionärerna bakom motion 2011/12:Sk399 yrkande 3 anser jag att regeringen ska återkomma med förslag som förhindrar företagens möjligheter att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag. Skatteupplägg med ränteavdrag blev en gång möjliga genom att skatteflyktslagen inte räckte till för att motverka en sådan skatteplanering. Vi har i den nämnda motionens yrkande 1 fört fram förslag om en översyn av skatteflyktslagen i syfte att förhindra framtida skatteupplägg av det här slaget. Detta yrkande behandlas i ett annat ärende (bet. 2011/12:SkU17).
I Riksrevisionens granskning av Sveriges skatteavtal med andra länder (RiR 2010:24) diskuteras bl.a. den s.k. tioårsregeln. Regeln infördes 1984 för att säkerställa svensk beskattning på realisationsvinster som uppkommer när en fysisk person överlåter aktier och andelar i samband med utflyttning. Men eftersom det är bosättningslandet som har beskattningsrätten har tioårsregeln haft begränsad effekt. Detta problem är tänkt att kunna åtgärdas i samband med en omförhandling av de bilaterala skatteavtalen. Det handlar om stora summor som undandras svensk beskattning. Skatteverket menar att mer generella regler skulle vara ett effektivare sätt att komma till rätta med problemet, snarare än att omförhandla alla aktuella skatteavtal. Att omförhandla avtalen är ett tidskrävande arbete där man också riskerar att andra för Sverige fördelaktiga villkor ändras. Det sagda innebär att jag även ställer mig bakom yrkande 4 i motion 2011/12:Sk399 om att införa mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning.
Vad jag nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 2011/12:Sk399 yrkandena 3 och 4, 2011/12:Sk361 yrkande 9 och 2011/12:N344 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner som behandlas i detta avsnitt avstyrks.
3. | Tonnageskatt, punkt 4 (S, SD, V) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Thoralf Alfsson (SD) och Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att påskynda arbetet med att ta fram ett förslag till lagstiftning om tonnageskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Sk223 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S),
2011/12:Sk305 av Kerstin Engle och Eva-Lena Jansson (båda S),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 13 och
2011/12:Sk375 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (båda S) samt
bifaller delvis motion
2011/12:T340 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4.
Ställningstagande
Samtliga EU:s sjöfartsländer har nu infört tonnageskatt för att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden. Sverige är ett undantag. Detta leder till att vi förlorar nybyggen av fartyg till andra länder och att fler fartyg flaggas ut. Utskottet anser att det är mycket olyckligt att regeringen, trots riksdagens tidigare tillkännagivanden och påpekanden från bl.a. Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar, ännu inte har presenterat något förslag om tonnageskatt för sjöfartsnäringen. Inte minst har berörda rederier för att kunna planera sin verksamhet ett berättigat behov av att snarast få besked om skattens närmare utformning. Även om det är glädjande att regeringen nu avser att ta itu med frågan anser utskottet, med hänsyn till den passivitet som hittills visats, att det behövs ett nytt tillkännagivande om att påskynda arbetet med att ta fram ett förslag till lagstiftning om tonnageskatt. Samtidigt måste givetvis frågan om den latenta skatteskulden för rederinäringen lösas.
Utskottet tillstyrker motionerna.
4. | Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ, punkt 5 (S, MP, V) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S), Mats Pertoft (MP) och Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att omedelbart tillsätta en utredning för att lösa det problem för kooperativt ägda vindkraftverk som har aktualiserats av uttagsbeskattningen av vindkraft. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2011/12:Sk222 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S),
2011/12:Sk310 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda C),
2011/12:Sk315 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14,
2011/12:Sk398 av Christer Adelsbo m.fl. (S),
2011/12:MJ293 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 3 och
2011/12:N415 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 6.
Ställningstagande
Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar där privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk som berättigar till inköp av el från verken i förhållande till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.
Tyvärr har vindkraftskooperativens utveckling hejdats av att kooperativen
synes har förbisett de skattekonsekvenser i form av uttagsbeskattning som medlemmarnas uttag av el till underpris för med sig. Detta har heller inte stått helt klart för kooperativen förrän Skatteverket meddelade sin avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen.
Självklart har detta fått en negativ återverkan på intresset för att teckna andelar i vindkraftskooperativ. Problemet med uttagsskatten för vindkraftskooperativ måste därför få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden. Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning som exempelvis kan titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning. Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
5. | Boendebeskattning, punkt 10 (S, V) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om bl.a. neutralitet i beskattningen av olika boendeformer. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12 och
2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 2 och
avslår motionerna
2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M),
2011/12:Sk421 av Carina Herrstedt (SD),
2011/12:Sk422 av Carina Herrstedt (SD),
2011/12:C298 av Nina Lundström (FP) yrkande 2,
2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1 och
2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 5.
Ställningstagande
Hyresrätten är enligt vår uppfattning missgynnad i jämförelse med andra boendeformer. Regeringen för inte en bostadspolitik som tar itu med detta problem. Tvärtom har den genom olika beslut i riksdagen ytterligare urholkat den skattemässiga neutraliteten mellan bostadsformerna. Omläggningen av fastighetsskatten har t.ex. medfört att ägare av de dyraste villorna har fått de största skattesänkningarna. Regeringen utreder nu också möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen av bostäder och på så sätt försvåra att en beskattning grundad på marknadsvärde återinförs. Ett annat exempel på en åtgärd som riskerar att urholka neutraliteten mellan bostadsformerna är introduktionen av en helt ny boendeform, ägarlägenheten, fr.o.m. den 1 maj 2009. Våra partier reserverade sig mot att införa ägarlägenheter eftersom konsekvenserna från neutralitetssynpunkt gentemot andra boendeformer inte hade utretts före beslutet.
Förutom rättviseaspekter är en väl fungerande hyresmarknad med ett bra utbud av bostäder av hög kvalitet i hela landet också viktigt för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Ett stort antal hyresrätter behöver byggas i Sverige samtidigt som hyrorna i nyproducerade lägenheter blir mycket höga. Det behövs följaktligen en rad bostadspolitiska åtgärder för att förbättra läget, och enligt vår uppfattning är en utredning om den skattemässiga neutraliteten och rättvisan mellan olika boendeformer en av de viktigaste frågorna. Regeringen borde enligt vår mening inse detta och skyndsamt sätta i gång en sådan utredning.
Vi föreslår att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu har sagt om skattemässig neutralitet och rättvisa mellan olika boendeformer.
När det gäller förslaget i motion 2011/12:N258 yrkande 5 vill vi erinra om att vi tidigare har föreslagit att det ska införas ett klimatavdrag genom slopad fastighetsavgift under tre år för ägare till bostadshus som klimatrenoverats. Detta förslag avslogs dock av en majoritet i riksdagen i samband med behandlingen av budgetförslaget för 2011.
6. | Boendebeskattning, punkt 10 (MP) |
| av Mats Pertoft (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om energideklarationer. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 5 och
avslår motionerna
2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12,
2011/12:Sk421 av Carina Herrstedt (SD),
2011/12:Sk422 av Carina Herrstedt (SD),
2011/12:C298 av Nina Lundström (FP) yrkande 2,
2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1 och
2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
I likhet med vad som framhålls i Miljöpartiets motion 2011/12:N258 anser jag att det finns stora fördelar med att göra energideklarationen till ett aktivt instrument som ger ordentliga resultat i form av minskad energiförbrukning. Riksrevisionen visar i rapporten ”Energideklarationer – få råd för pengarna” att de flesta deklarationer inte ger några tillförlitliga råd. En tredjedel görs utan besiktningar och endast sju procent ger åtgärdsförslag – dock utan att man dessförinnan besiktigat fastigheten. För att få i gång en nödvändig energiomställning bör åtgärdsförslagen baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar och ges efter besiktningar. Vidare bör man införa ett mål för åtgärdsförslagen som visar hur det är möjligt att halvera byggnadens energianvändning. Jag föreslår att den fastighetsägare som har effektiviserat i förhållande till en lämnad energideklaration ska ges en eftergift på skatten. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner som behandlas i detta avsnitt avstyrker jag.
7. | Boendebeskattning, punkt 10 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om underhåll av hyreshus och ändrad beskattning av studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Sk421 av Carina Herrstedt (SD) och
2011/12:Sk422 av Carina Herrstedt (SD) samt
avslår motionerna
2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S),
2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M),
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12,
2011/12:C298 av Nina Lundström (FP) yrkande 2,
2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1,
2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 2 och
2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP) yrkande 5.
Ställningstagande
För enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag tillämpas konventionell beskattning. Som huvudregel gäller att kostnader för underhåll och reparationer är omedelbart avdragsgilla. Till underhåll räknas förutom löpande underhåll även åtgärder i det periodiska underhållet. Kostnader för ny-, till- och ombyggnadsåtgärder får dras av i form av årliga värdeminskningsavdrag. Avsättningar av medel till en underhållsfond för att finansiera framtida underhåll får däremot inte dras av. En underhållsfond måste således finansieras med beskattade vinstmedel. Sverigedemokraterna menar att skattereglerna bör ändras så att konventionellt beskattade bostadsföretag kan avsätta medel för framtida underhåll med obeskattade vinstmedel.
I dag finns det ett uppdämt behov av studentbostäder som gör att många studenter saknar en fast bostad under sin studietid. Bristen är som störst i storstadsregionerna. Det har varit så under flera år och varje hösttermin får vi nya rapporter om bostadsbristen. Det är med andra ord ett återkommande problem. Att bygga bort bostadsbristen tar tid och det är något som studenterna inte har. Det är dessutom dyrt att både bygga och förvalta studentbostäder. Det sistnämnda kan enkelt avhjälpas genom att fastighetsavgiften slopas, vilket skulle få till följd att såväl kostnaderna för byggandet som hyran för en studentbostad skulle bli mycket lägre. Dessutom är det är helt orimligt att ett rum i en studentkorridor ska beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet. Även av det skälet bör fastighetsavgiften på studentbostäder tas bort, eller åtminstone bör man överväga att, i stället för dagens beskattning per rum, fördela fastighetsavgiften per korridor.
Jag tillstyrker således motionerna 2011/12:Sk421 och 2011/12:Sk422 och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om vad som nu sagts om möjligheter till skattefri avsättning till underhåll av hyreshus och ändrad beskattning av studentbostäder. Övriga motioner avstyrks.
8. | Andrahandsuthyrning av bostäder, punkt 13 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattelättnader för andrahandsuthyrning av bostäder. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:C401 av Carina Herrstedt (SD) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2011/12:Sk392 av Finn Bengtsson (M).
Ställningstagande
Bostadsbristen är betydande på många håll, inte minst i storstadsregionerna. För att lösa de mest akuta problemen vill vi göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden. De samhällsekonomiska vinsterna skulle bli stora om vår bostadsyta nyttjades på ett mer effektivt sätt. Enligt en undersökning som Stockholms Handelskammare har gjort står nästan 25 000 bostäder i Stockholms län tomma. En bidragande orsak till att många avstår från att hyra ut sin bostad i andra hand är att det inte är särskilt lönsamt. Vidare är det osäkert om uthyraren i slutändan kan få den avtalade hyran. Hyresgästen kan nämligen överklaga hyran, vilket kan leda till att den som hyr ut blir återbetalningsskyldig.
Sverigedemokraterna vill se mer flexibla regler för andrahandsuthyrning. I dagsläget finns ingen väl fungerande marknad för andrahandsuthyrning. Vi anser därför att regelverket för andrahandsuthyrning måste ses över för att förbättras och underlätta möjligheten till andrahandsuthyrning.
Som exempel kan nämnas att det i vårt grannland Norge är skattefritt att hyra ut halva bostaden. Vi menar att det borde vara möjligt att pröva samma modell i Sverige.
Det sagda innebär att jag tillstyrker motionerna.
9. | Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 14 (S) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av räntebeläggningen av uppskovsbelopp. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2011/12:Sk349 av Hillevi Larsson m.fl. (S) och
avslår motionerna
2011/12:Sk231 av Margareta Cederfelt (M) och
2011/12:Sk285 av Anti Avsan (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Räntebeläggningen av uppskov med beskattning av kapitalvinst från försäljning av permanentbostäder har försämrat ekonomin för många familjer och dessutom försämrat rörligheten på bostadsmarknaden. Eftersom räntebeläggningen gäller för samtliga uppskovsbelopp, dvs. även för sådana som härrör från tiden före ikraftträdandet av systemet med s.k. kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2008, är det också fråga om retroaktiv lagstiftning, vilket är förbjudet i svensk rätt. Räntebeläggningen innebär också att många inte har fått någon sänkning av sina boendekostnader. En fungerande bostadsmarknad måste kännetecknas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar. Det är viktigt att det befintliga beståndet av bostäder utnyttjas så effektivt som möjligt, t.ex. att flyttkedjor möjliggör att större bostäder frigörs för unga barnfamiljer och att äldre kan erbjudas bättre anpassat boende. Många hushåll, inte minst unga familjer i tillväxtområden, är i dag högt belånade för sitt bostadsinnehav. För dem är uppskjuten reavinstskatt vid försäljning av en gammal bostad nödvändig för att kunna köpa en ny. Ny bostad behövs när familjen blir större eller om familjen splittras. Räntebeläggningen av uppskoven har ökat boendekostnaderna och motverkar rörligheten i bostadsbeståndet och därmed också på arbetsmarknaden. Skulle dessutom ett prisfall på bostäder inträffa skulle stora inlåsningseffekter uppstå eftersom man inte kan flytta utan att dra på sig en restskuld. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen ska se över frågan om räntebeläggningen av uppskovsbelopp.
Vi tillstyrker således motion 2011/12:Sk349 delvis.
10. | Skatt på arv och gåva, punkt 16 (V) |
| av Emma Wallrup (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen åerinföra arvsskatten. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Sk429 av Valter Mutt och Annika Lillemets (båda MP).
Ställningstagande
Vänsterpartiet har i samband med budgetförslaget för 2012 yrkat att arvsskatten ska återinföras. Vår utgångspunkt var att arv mellan makar och sambor ska undantas, liksom näringstillgångar vid företagsövertagande. För att undvika skatteundandraganden, t.ex. stora förmögenhetsöverföringar inom en familj i skatteplaneringssyfte, bör det samtidigt införas en skatt på gåvor. Jag föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
Särskilt yttrande
Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (S) |
Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S) anför: |
Vi välkomnar det förslag som Finansdepartementet nyligen lagt fram i en promemoria för att motverka aggressiv skatteplanering genom ränteavdrag. Vi anser att det är oerhört angeläget att komma till rätta med stötande skatteupplägg där företag verksamma i svensk, skattefinansierad välfärd undandrar vinster från beskattning genom transaktioner till stater och andra statsliknande territorier med låg eller ingen företagsbeskattning, s.k. skatteparadis.
Enligt regeringens bedömning förs ca 6 miljarder av skattemedlen till utlandet via stötande skatteupplägg. Vi anser därför att ändringarna i reglerna för ränteavdrag borde genomföras med omedelbart verkan genom att regeringen lägger fram en s.k. stoppskrivelse till riksdagen. En stoppskrivelse innebär att lagändringarna gäller redan dagen efter att skrivelsen lämnats till riksdagen. Att lägga fram stoppskrivelser är ett vanligt tillvägagångssätt när man upptäcker uppenbara kryphål i skattelagstiftningen som man omedelbart vill täppa till. Regeringens argumentation om att Sverige blöder samtidigt som förslaget ska gå på remiss innan åtgärder vidtas håller inte ihop. Den nya lagstiftningen kommer att börja gälla först från årsskiftet 2012/13. Enligt Finansdepartementets egna beräkningar innebär det att 4 miljarder skattekronor hinner gå förlorade jämfört med om man lagt fram en stoppskrivelse. Möjligen överväger regeringen en retroaktiv lagstiftning, vilket vi menar är mindre lämpligt. Spelreglerna för enskilda och företag bör vara tydliga liksom från vilket datum lagstiftningen ska börja gälla.
Om de nya skatteintäkterna ska användas till att sänka bolagsskatten, bör avgöras först då man har kunskap om skatteintäkternas verkliga storlek. Samtidigt är givetvis en konkurrenskraftig bolagsskatt viktig.
Skatteverket får en väsentligt utökad tillsyns- och därmed arbetsbörda. Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion för 2012 att Skatteverket skulle få 50 miljoner kronor i utökat anslag. Det vore klokt om regeringen också ville tillföra Skatteverket utökade resurser så att tillsynen kan fungera, utan att för den skull dra resurser från andra viktiga uppgifter som verket har.
Varken vi eller regeringen vet om det förslag som lagts fram i Finansdepartementets promemoria är tillräckliga. Skattekonsultverksamheten är en kreativ näring. Vi skulle vilja ha en ordning där företag och skattekonsulter föranmäler sina tänkta skatteupplägg till Skatteverket. OECD har förordat informationsutbyte i ett så tidigt skede som möjligt både mellan företag och skattemyndigheter samt mellan skattemyndigheter i olika stater. Som exempel kan nämnas att det i anglosaxiska stater finns en lagtvingande informationsplikt från företagens sida (disclosure rules) och frivillig samverkan mellan företag och myndigheter (co-operative compliance).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011
2011/12:Sk209 av Anita Brodén (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster.
2011/12:Sk215 av Johan Löfstrand (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att begränsa möjligheten till avdrag för kontanta inköp i näringsverksamhet.
2011/12:Sk220 av Hillevi Larsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framtida behov av översyn av boendeskatterna gällande diskriminering mot hyresrätten och skatteneutralitet mellan boendeformerna.
2011/12:Sk222 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för beskattning av vindkraften.
2011/12:Sk223 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt verkställer riksdagens tidigare beslut om tonnageskatt.
2011/12:Sk224 av Christer Akej (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för satsning i riskkapital.
2011/12:Sk231 av Margareta Cederfelt (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra flyttskatten.
2011/12:Sk233 av Margareta Cederfelt och Johan Forssell (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattning av fåmansbolag.
2011/12:Sk249 av Jan Ertsborn (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa stimulanser för ett långsiktigt privat sparande.
2011/12:Sk264 av Anti Avsan (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändrade regler för gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar.
2011/12:Sk265 av Anna SteeleKarlström (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av förändrade skatteregler för Sveriges kulturstiftelser.
2011/12:Sk266 av Hans Backman (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett tydligare regelverk som anger att marknadsmässiga avtal mellan två eller flera parter där alla inblandade anser att de tjänar på avtalet är sponsring.
2011/12:Sk282 av Katarina Brännström (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattevillkoren för företagare vars barn arbetar i företaget.
2011/12:Sk285 av Anti Avsan (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att göra en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försöka identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt se över hur beskattningen skulle kunna utformas. |
2011/12:Sk287 av Caroline Szyber och Mikael Oscarsson (båda KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om att förenkla privatpersoners sparande i noterade och onoterade företag.
2011/12:Sk289 av Andreas Carlson och Roland Utbult (båda KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta sponsring av kultur.
2011/12:Sk294 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagfartsavgiften.
2011/12:Sk305 av Kerstin Engle och Eva-Lena Jansson (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utforma en proposition om tonnageskatt.
2011/12:Sk310 av Kenneth Johansson och Staffan Danielsson (båda C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en neutralisering av uttagsskatten för vindkraftskooperativ.
2011/12:Sk315 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om uttagsskatt för kooperativ vindkraft.
2011/12:Sk317 av Anne Marie Brodén (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för friskvård och personalvårdsförmåner så att dessa också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag.
2011/12:Sk319 av Anna SteeleKarlström (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda avdragsrätt för inköp av konst.
2011/12:Sk322 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sparande för framtida företagande.
2011/12:Sk331 av Staffan Anger (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av såddföretag.
2011/12:Sk333 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att främja enskild kapitalbildning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skattesystemet för att främja enskild kapitalbildning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överväganden om en sjätte hållpunkt för skattepolitiken. |
2011/12:Sk343 av Fredrik Malm (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade möjligheter till kultursponsring för företag.
2011/12:Sk345 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (båda KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i 42 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) så att ett företags gåva till kvalificerat allmännyttiga ändamål som avses i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen blir undantagen från utdelningsbeskattning hos företagets ägare.
2011/12:Sk349 av Hillevi Larsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om retroaktiv ränta på uppskjuten reavinstskatt.
2011/12:Sk358 av Maria Plass och Hans Rothenberg (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till avdrag för friskvård i enskild firma.
2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattemässig neutralitet mellan att arbeta som företagare och att arbeta som anställd. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att neutraliteten i beskattningen mellan upplåtelseformerna ses över. |
13. | Riksdagen begär att regeringen skyndsamt och utan vidare dröjsmål lägger fram förslag på en tonnageskatt i enlighet med vad som anförs i motionen. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omedelbart tillsätta en utredning som kan titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattning och på avdraget för vindkraftskooperativens utdelning. |
2011/12:Sk375 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Jan-Olof Larsson (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt handlägger riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen om tonnageskatt.
2011/12:Sk380 av Otto von Arnold (KD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hur en förändring av skattesystemet kan stimulera ett ökat privat sparande. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hur den enskilde kan öka sin egenmakt över sitt sparande i pensionsförsäkringar privat och genom kollektivavtal. |
2011/12:Sk387 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att helt avskaffa 3:12-reglerna. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa riskkapitalavdrag. |
2011/12:Sk392 av Finn Bengtsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till fler förbättringar vid uthyrning av bostäder.
2011/12:Sk393 av Finn Bengtsson m.fl. (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av fortsatta skattesänkningar för att gynna företagare och företagande.
2011/12:Sk394 av Solveig Zander (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten för nystartade företag att slippa betala skatt förutsatt att de i stället återinvesterar motsvarande summa i det nystartade bolaget.
2011/12:Sk398 av Christer Adelsbo m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsbeskattning på vindkraftskooperativ.
2011/12:Sk399 av Jacob Johnson m.fl. (V):
3. | Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag som innebär att avdragsrätten för koncerninterna lån ska upphöra. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa mer generella regler för att komma till rätta med skatteläckage vid utflyttning. |
2011/12:Sk401 av Krister Hammarbergh och Elisabeth Björnsdotter Rahm (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskrivningsmöjligheter för flyttbara bostadshus.
2011/12:Sk404 av Per Åsling och Annika Qarlsson (båda C):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningen kring ägarskiften. |
2011/12:Sk405 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa entreprenörskonton. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa riskkapitalavdrag. |
2011/12:Sk421 av Carina Herrstedt (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta långsiktigt underhåll av hyreshus genom att möjliggöra skatteavdrag för avsättningar till underhållsfond och tydliggöra utgifterna för underhåll.
2011/12:Sk422 av Carina Herrstedt (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studentbostäder framdeles bör betraktas som elevhem och därmed beviljas undantag i fastighetstaxeringslagen.
2011/12:Sk429 av Valter Mutt och Annika Lillemets (båda MP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra arvsskatten, eventuellt kompletterad med en återinförd gåvoskatt.
2011/12:Sk431 av Per Åsling (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten att införa en generell skatterabatt för FoU i småföretag.
2011/12:C298 av Nina Lundström (FP):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda momsbeläggning av bostadshyra, fastighetsskatten i hyresfastigheter och inrättandet av skattefria underhållsfonder. |
2011/12:C317 av Caroline Szyber (KD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om hyresrättens ställning. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa taxeringsvärdessystemet. |
2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereglerna inom boendesektorn. |
2011/12:C401 av Carina Herrstedt (SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefrihet för uthyrning av en del av bostad. |
2011/12:T340 av Stina Bergström m.fl. (MP):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en tonnageskatt. |
2011/12:MJ293 av Lise Nordin m.fl. (MP):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa straffskatten på kooperativt ägd vindkraft. |
2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka energideklarationen. |
2011/12:N344 av Lars Johansson m.fl. (S):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över skattesystemet för att främja ett konkurrenskraftigt näringsliv. |
2011/12:N415 av Kent Persson m.fl. (V):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsskatten för vindkraftskooperativ. |