Justitieutskottets betänkande 2011/12:JuU11 | |
It-stödet i rättskedjan | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2011/12:72 Riksrevisionens rapport om it-stödet i rättskedjan som överlämnats till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport It-stödet i rättskedjan (RiR 2011/25). Skrivelsen har inte lett till några följdmotioner.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande iakttagelse av problem i samband med utvecklingen av ett effektivt it-stöd i rättskedjan. Regeringen framhåller dock att regeringen under de senaste åren har tagit flera initiativ och vidtagit ett flertal åtgärder för att skapa förbättrade förutsättningar för den utvecklingen.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2011/12:72 till handlingarna. |
Stockholm den 7 juni 2012
På justitieutskottets vägnar
Morgan Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Kerstin Haglö (S), Ulrika Karlsson i Uppsala (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Maria Ferm (MP), Caroline Szyber (KD), Kent Ekeroth (SD), Lena Olsson (V) och Anton Abele (M).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2011/12:72 Riksrevisionens rapport om it-stödet i rättskedjan.
Riksrevisionen överlämnade granskningsrapporten It-stödet i rättskedjan (RiR 2011:25) till riksdagen den 30 september 2011. Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 14 oktober 2011.
Vid utskottets sammanträde den 19 januari 2012 föredrog riksrevisorn Jan Landahl med medarbetare granskningsrapporten Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet (RiR 2011:27) för utskottet. Den rapporten är slutrapport i den granskningsstrategi där bl.a. granskningen av it-stödet i rättskedjan har ingått.
Med anledning av granskningsrapporten It-stödet i rättskedjan överlämnade regeringen skrivelse 2011/12:72 Riksrevisionens rapport om it-stödet i rättskedjan till riksdagen den 9 februari 2012.
Det har inte väckts någon följdmotion med anledning av skrivelsen.
Bakgrund
Inom Riksrevisionens effektivitetsrevision sker granskningarna främst inom ramen för s.k. granskningsstrategier. En granskningsstrategi utgörs av en serie granskningar på samma tema. Strategierna omfattar områden eller teman där Riksrevisionen identifierar väsentliga frågeställningar som revisionen belyser ur olika aspekter i ett antal granskningar. Slutsatserna av granskningen inom respektive strategi redovisas i en slutrapport. Sedan den 1 januari 2011 rapporteras effektivitetsgranskningar direkt till riksdagen.
Riksrevisionens rapport It-stödet i rättskedjan (RiR 2011:25) har tagits fram inom effektivitetsrevisionen. Granskningen är en av åtta granskningar som under perioden 2008–2011 genomfördes inom ramen för strategin Rättsväsendets samlade effektivitet. Strategin handlar om att granska rättsväsendets myndigheters samlade effektivitet och förmåga att bedriva verksamheten så att ärendeflödet när det gäller brottmål sker effektivt. Den 30 november 2011 lämnade Riksrevisionen slutrapporten för dessa granskningar. Utskottet behandlar regeringens skrivelse med anledning av slutrapporten i betänkande 2011/12:JuU20 Att hantera brottmål effektivt – en utmaning för regeringen och rättsväsendet.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelse 2011/12:72 redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen gjort i rapporten It-stödet i rättskedjan (RiR 2011:25).
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande iakttagelse av problem i samband med utvecklingen av ett effektivt it-stöd i rättskedjan. Under de senaste åren har dock regeringen tagit flera initiativ och vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förbättrade förutsättningar för den utvecklingen, inte minst när det gäller arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning.
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser av hur arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning bedrevs 1996–2009 och av regeringens styrning av arbetet under dessa år. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning från 2009 och framåt. Regeringen vill emellertid framhålla att det under denna relativt korta tid har skapats en projektorganisation för samordning av arbetet, vilket har medfört att det har gått från planering till genomförande och att konkreta resultat har uppnåtts. Regeringen avser vidare att inom kort fatta beslut om arbetets fortsatta inriktning för att på så sätt planera det arbete som behövs för ett effektivt genomförande.
I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det är en viktig förutsättning för att kunna utveckla it-stödet i rättskedjan att myndigheternas registerförfattningar gör det möjligt att effektivt utnyttja modern teknik. Regeringen har tillsatt en utredning för att göra en allmän översyn av den s.k. registerlagstiftningen och vissa därmed sammanhängande frågor (Ju 2011:11) och avser att initiera en utredning som ska undersöka behovet av författningsändringar inför kommande etapper av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. Vidare bereds inom Regeringskansliet förslag till ny lagstiftning för åklagarväsendets personuppgiftsbehandling (SOU 2008:87). Det pågår också inom Regeringskansliet en översyn av den rättsliga regleringen av domstolarnas behandling av personuppgifter.
Huvudregeln i den svenska förvaltningsmodellen är att varje myndighet ansvarar för helheten i sitt uppdrag gentemot regeringen. Myndighetschefen har ett ansvar att se till att de uppgifter myndigheten är ålagd att utföra också genomförs. I det uppdraget ingår t.ex. att myndighetschefen prioriterar och styr verksamheten internt, däribland it-projekt. Regeringens styrning av myndigheterna i frågor som rör effektivitet, samverkan och kompetensförsörjning sker normalt på en övergripande nivå. Regeringen följer på sådan nivå myndigheternas arbete och kan vid behov överväga ytterligare åtgärder. Regeringens bedömning är att det, vid sidan av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning, inte bör ställas krav på ökad samordning och samverkan mellan Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården i frågor som gäller it-stöd.
Utskottets överväganden
Skrivelsen
Riksrevisionens granskning
Om granskningen
Riksrevisionen har granskat hur myndigheterna i rättskedjan har hanterat väl kända brister i it-stödet och om regeringen genom sin styrning har gett myndigheterna tillräckliga förutsättningar för att utveckla it-stödet. Granskningen omfattar Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Granskningen omfattar även den styrning som regeringen bedriver inom området.
It-stödet för myndigheternas operativa arbete i brottmålsprocessen och rättskedjan har varit fokus för granskningen.
Riksrevisionens slutsatser
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och myndigheterna samlat, trots vissa tydliga förbättringar och insatser, ännu inte skapat tillräckliga förutsättningar för att utveckla ett effektivt it-stöd i rättskedjan. Riksrevisionen menar att det fortfarande finns väsentliga brister som behöver åtgärdas och som sammantaget medför en risk för ökade kostnader för it-verksamheten i rättskedjan och för att nytt it-stöd inte utvecklas i den takt som krävs.
När det gäller myndigheternas registerförfattningar är Riksrevisionens slutsats att dessa inte ger tillräckliga förutsättningar för att utveckla it-stödet i rättskedjan. Myndigheterna har vid flera tillfällen uppmärksammat regeringen på behovet av en anpassning av lagstiftningen. Regeringen har ännu inte genomfört en samlad analys av lagstiftningen, och Riksrevisionen menar att det därmed finns en risk att myndigheterna inte kan tillgodogöra sig de möjligheter som ny teknik ger, vilket kan leda till att it-stödet inte blir så effektivt som det skulle kunna vara.
När det gäller arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) är Riksrevisionens slutsats att avsaknaden av en plan för RIF-arbetet försvårar för myndigheterna att planera för it-verksamheten och andra angelägna it-projekt som inte i första hand är RIF-relaterade. Trots att RIF-arbetet har fått en tydligare samordning från Justitiedepartementet sedan 2009 menar Riksrevisionen att det fortfarande finns oklara ansvarsförhållanden mellan regeringen och myndigheterna. Riksrevisionen ser vidare en risk med att utöka antalet myndigheter innan huvudflödet i rättskedjan fungerar på ett bra sätt. Samtidigt framhåller Riksrevisionen det positiva i att RIF-arbetet har intensifierats och att regeringen har avsatt särskilda medel för detta under åren 2010–2012. Sedan Justitiedepartementet övertog ordförandeskapet för RIF-rådet har trycket ökat på myndigheterna att arbeta mer fokuserat med it-verksamheterna.
Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna har svårigheter att avveckla gamla system, genomföra projekt och långsiktigt planera för olika insatser. Slutsatsen är att det finns en risk för att myndigheternas omställningsarbete inte påbörjas eller genomförs i tid, vilket kan leda till att kostnaderna ökar och att utvecklingen av nytt it-stöd försenas. En annan slutsats är att det är svårt att få en uppfattning om realismen i myndigheternas budgetar och långsiktiga prognoser för it-verksamheten. Det handlar om vad som ska göras, hur det ska göras och när i tiden olika insatser ska genomföras. Granskningen visar att samtliga myndigheter har svårt att genomföra sina planer för granskade it-projekt.
Riksrevisionen anför att behovs- och riskanalyser är viktiga förutsättningar för att få en realistisk bild av kommande it-insatser och när dessa bör genomföras. Riksrevisionens slutsats är att myndigheterna inte har samverkat tillräckligt för att analysera behovet av it-stöd och relaterade risker. Riksrevisionen menar att arbetet med behovs- och riskanalyser behöver vidareutvecklas på Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, men framför allt i samverkan mellan de fyra myndigheterna i rättskedjan för att ge ökad insyn i varandras verksamheter och bättre kunna göra relevanta bedömningar av och prioriteringar mellan olika insatser och bättre kunna värdera risker.
För att kunna förbättra och modernisera it-stödet måste it-projekten drivas framgångsrikt och planenligt. Riksrevisionens slutsats är att det fortfarande finns brister i myndigheternas arbete för att realistiskt planera, budgetera och genomföra it-projekt. Samtliga sex granskade it-projekt på myndigheterna har drabbats av förseningar och ökade kostnader. Granskningen visar att myndigheterna sammantaget överskridit den ursprungliga totala budgeten på ca 250 miljoner kronor för fem av de sex granskade it-projekten med ungefär 75–100 miljoner kronor. Återkommande problem i it-projekten är att komplexiteten i it-stödet har underskattats och att det uppstått svårigheter med kompetensförsörjningen.
Granskningen visar att myndigheterna har påtagliga problem med kompetensförsörjningen i it-verksamheten, exempelvis i fråga om särskild it-kompetens, och att konsultberoendet är högt. Riksrevisionens slutsats är att kompetensförsörjningen är en kritisk faktor som myndigheterna har svårt att säkerställa på kort och lång sikt. Av de granskade myndigheterna är det endast Rikspolisstyrelsen som har en aktuell strategi för kompetensförsörjningen för it-verksamheten, en så kallad sourcingstrategi.
Rekommendationer till regeringen
– För en långsiktig och effektiv ledning och samordning av RIF-arbetet bör regeringen överväga vilka möjligheter som finns att ännu tydligare styra och samordna utvecklingsarbetet efter den första etappens genomförande. I det sammanhanget bör regeringen även pröva om RIF-rådets nuvarande verksamhetsform och mandat för att åstadkomma samverkan behöver ändras.
– För att säkerställa utvecklingen av ett modernt och effektivt it-stöd i rättskedjan bör regeringen:
·. ta fram en långsiktig plan för det fortsatta RIF-arbetet efter den första etappens genomförande
·. säkerställa en fungerande informationsförsörjning i rättskedjans huvudflöde innan en utvidgning sker av fler aktiva myndigheter i RIF-arbetet samt
·. utreda behovet av en anpassning av gällande registerförfattningar för kommande etapper i RIF-arbetet.
– Regeringen bör löpande och långsiktigt följa upp myndigheternas arbete och planering för avveckling och ombyggnation av gamla system och it-stöd.
– Regeringen bör ställa krav på ökad samverkan mellan myndigheterna i arbetet med behovs- och riskanalyserna samt ställa krav på ökad samverkan för kompetensförsörjningen, exempelvis genom gemensamma upphandlingar för it-tjänster och bättre samordning av personalresurser. Regeringen bör även följa upp hur denna samverkan fungerar.
– Regeringen bör säkerställa att det finns en fungerande upphandlingssamordning för it-utvecklingsområdet för ett modernt it-stöd i rättskedjan.
Rekommendationer till myndigheterna
Riksrevisionen anför att myndigheterna, utifrån behov och identifierade brister, bör tydliggöra och förbättra sin styrning och kontroll av it-verksamheten genom att
– utveckla och förankra behovsanalysen internt för it-stöd
– säkerställa att det finns en tydlig koppling mellan it-strategin och verksamhetsutvecklingen
– utveckla den långsiktiga planeringen av olika it-insatser vad gäller handlingsplaner, avveckling av system och tekniska plattformar, budgetprognoser och finansieringsplaner
– se över riskanalysen som utgår från förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll med avseende på myndighetens styrning och kontroll av it-verksamheten
– förbättra de ekonomiadministrativa rutinerna för styrningen av it-verksamheten, särskilt vad gäller it-projekten
– ta fram en strategi och plan för kompetensförsörjningen samt i samverkan med andra myndigheter överväga gemensamma lösningar, exempelvis upphandling av it-konsulter och bättre utnyttjande av befintlig it-kompetens mellan myndigheterna.
Regeringens skrivelse
Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande slutsats
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande iakttagelse av problem i samband med utvecklingen av ett effektivt it-stöd i rättskedjan. Regeringen framhåller dock (s. 7) att regeringen under de senaste åren har vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förbättrade förutsättningar för den utvecklingen. Som exempel nämner regeringen bl.a. en digital agenda för Sverige, en handlingsplan för elektronisk förvaltning och en delegation för e-förvaltning. Flera myndighetsgemensamma e-förvaltningsprojekt bedrivs, bl.a. utvecklingen av rättsväsendets informationsförsörjning.
Regeringen konstaterar (s. 7) att huvudregeln i den svenska förvaltningsmodellen är att varje myndighet ansvarar för helheten i sitt uppdrag gentemot regeringen. Myndigheter ska enligt 6 § andra stycket myndighetsförordningen (2007:515) verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Myndighetschefen har ett ansvar att se till att myndighetens uppgifter genomförs. I det uppdraget ingår t.ex. att prioritera och styra it-projekt. Regeringen anför att it-projekt tar en stor del av myndigheternas resurser i anspråk och att det därför är viktigt att hitta former för ett effektivt resursutnyttjande.
Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer
Arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning
När det gäller arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning instämmer regeringen (s. 7) i Riksrevisionens iakttagelser av hur detta arbete bedrevs 1996–2009 och av regeringens styrning av arbetet under dessa år. Regeringen anför att arbetet emellertid har förstärkts under senare år och därför instämmer regeringen endast delvis i Riksrevisionens iakttagelser av arbetet från 2009 och framåt. Regeringen framhåller att det under denna relativt korta tid har skapats en projektorganisation för samordning av arbetet, vilket har medfört att det har gått från planering till genomförande.
Att arbetet samordnas av en projektorganisation har enligt regeringen (s. 8) lett till en effektivare hantering. En leveransplan har tagits fram som anger datum för när myndigheterna ska ha genomfört olika åtgärder. Regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att genomföra en första etapp av arbetet senast den 31 december 2012. Etappen innebär att det införs ett elektroniskt huvudflöde mellan myndigheterna. Genomförandet av den första etappen sker successivt, och överföring av viss information sker sedan november 2011 från polis till åklagare. Konkreta resultat har alltså redan uppnåtts. Under 2012 kommer ytterligare överföringar av information mellan myndigheterna att ske enligt leveransplanen.
Regeringens bedömning är att den nuvarande projektorganisationen bör ges möjlighet att fortsätta att arbeta med genomförandet och att det i detta skede inte är lämpligt att återigen överväga en ny organisationsform för samordningen av arbetet.
Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att ansvarsförhållandena mellan regeringen och myndigheterna i arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning är oklara. Regeringen framhåller (s. 8–9) att myndigheterna ansvarar för genomförandet av beslutade åtgärder medan samordningen av arbetet bedrivs inom Justitiedepartementet. Regeringen anser inte att RIF-rådet bör omformas till en ny myndighet med befogenhet att styra myndigheternas arbete. Enligt regeringen bör rådets förvaltningsmässiga status, som innebär att rådet består av myndigheter vars representanter för respektive myndighets räkning fattar beslut i gemensamma frågor, kvarstå.
Regeringens övergripande mål för arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning är en effektivare och mer kvalitativ ärendehantering samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap. Enligt regeringen (s. 9) går det inte att ange ett visst slutdatum för ett sådant arbete, utan det konkreta arbetet kommer även framöver att behöva bedrivas i etapper. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att det behövs en långsiktig planering för arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens bedömning att en fungerande informationsförsörjning i rättsväsendets huvudflöde behöver säkerställas innan en utvidgning sker till fler aktiva myndigheter i arbetet. Regeringen anser dock (s. 9) att en bedömning av lämpligheten i att involvera fler myndigheter måste göras i varje enskilt fall.
Regeringen framhåller (s. 10) att projektorganisationen inom Justitiedepartementet har vidtagit en rad åtgärder för att minska riskerna för ytterligare förseningar. Under våren 2011 arbetades en s.k. mognadsmodell fram i samarbete med myndigheterna. Syftet är att tydliggöra och följa upp myndigheternas arbetssätt. Vidare togs det fram en gemensam form för statusredovisning och riskhantering, som nu ligger till grund för myndigheternas rapportering.
Regeringen skriver (s. 13) att Riksrevisionens första rekommendation om en långsiktig och effektiv ledning och samordning av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning kommer att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Regeringen avser dock inte att vidta några förändringar i verksamhetsformen för RIF-rådet.
Rättsliga förutsättningar för it-stödet i rättskedjan
I fråga om rättsliga förutsättningar för it-stödet i rättskedjan konstaterar regeringen (s. 10) att det finns andra hänsyn än effektivitet som påverkar regelverket för informationsöverföring mellan myndigheterna. Intresset av skydd för medborgarnas personliga integritet är enligt regeringen av central betydelse. Detta intresse måste dock vägas mot allmänhetens intresse av insyn i myndigheternas verksamhet. Sveriges internationella åtaganden när det gäller personuppgiftsbehandling och dataskydd måste också beaktas.
Liksom Riksrevisionen anser regeringen att en viktig förutsättning för att kunna utveckla it-stödet i rättskedjan är att myndigheternas registerförfattningar gör det möjligt att effektivt utnyttja modern teknik. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att göra en allmän översyn av den s.k. registerlagstiftningen och vissa därmed sammanhängande frågor (Ju 2011:11).
När det gäller arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning påpekar regeringen (s. 11) att det behövs ny lagstiftning för att anpassa rättegångsbalkens formkrav för stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till elektroniska rutiner (sådan lagstiftning har numera antagits av riksdagen och ändringen i rättegångsbalken kommer att träda i kraft den 1 juli 2012, se prop. 2011/12:126, bet. 2011/12:JuU25 och rskr. 2011/12:223).
Regeringen anför vidare att en utredning med uppdrag att göra en översyn av behandlingen av personuppgifter inom åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet har lämnat förslag till ny lagstiftning (SOU 2008:87). Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Inom Regeringskansliet pågår det även en översyn av den rättsliga regleringen av domstolarnas behandling av personuppgifter. Regeringen har även för avsikt att initiera en utredning som ska undersöka behovet av författningsändringar inför kommande etapper av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning.
Riksrevisionens andra rekommendation, som gäller långsiktig planering, utvidgning och rättsliga förutsättningar för arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning, beaktas enligt regeringen (s. 13) bl.a. genom att dessa utredningar tillsätts.
Regeringens styrning av myndigheterna
När det gäller regeringens styrning av myndigheterna anför regeringen (s. 12) att det enda projekt som samordnas av projektorganisationen inom Justitiedepartementet är rättsväsendets informationsförsörjning. Myndigheternas övriga it-projekt samordnas alltså inte av Justitiedepartementet. Regeringen anför att huvudregeln i den svenska förvaltningsmodellen är att regeringens styrning av myndigheterna i frågor som gäller effektivitet, samverkan och kompetensförsörjning sker på en övergripande nivå. Detsamma gäller regeringens uppföljning av myndigheternas arbete. Regeringen instämmer endast delvis i Riksrevisionens bedömningar om ökad samverkan mellan myndigheterna i frågor som rör it-stöd. Regeringens bedömning är att det, vid sidan av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning, för närvarande inte bör ställas krav på ökad samordning och samverkan mellan Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården i frågor som gäller it-stöd. Något generellt uppdrag om samverkan i dessa frågor har därför inte getts. Övergripande frågor om såväl samverkan som effektivitet och kompetensförsörjning ingår dock i regeringens styrning av myndigheterna. Regeringen följer myndigheternas arbete och kan vid behov överväga ytterligare åtgärder. På så sätt beaktas enligt regeringen (s. 13) Riksrevisionens tredje och fjärde rekommendation, om uppföljning av myndigheternas arbete och ökad samverkan mellan myndigheterna.
Regeringen instämmer (s. 12) i Riksrevisionens iakttagelse att kompetensförsörjningen är en kritisk faktor i myndigheternas arbete med utveckling av it-stöd. Regeringen har sett till att det finns en upphandlingssamordning för it-utvecklingsområdet och Kammarkollegiet arbetar aktivt med att ingå ramavtal. Regeringen anför att det i några fall inte är möjligt att nå sådana avtal eftersom det saknas ett adekvat utbud av tjänster. Regeringen avser inte (s. 14) att nu vidta någon särskild åtgärd med anledning av Riksrevisionens femte rekommendation om upphandlingssamordning för it-utvecklingsområdet.
Regeringen redogör i skrivelsen (s. 14) också för pågående arbeten vid myndigheterna. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen.
Utskottets ställningstagande
Som Riksrevisionen konstaterar är en fungerande informationsförsörjning inom och mellan rättskedjans myndigheter väsentlig för en effektiv brottmålsprocess. Riksrevisionens granskning avser således ett viktigt område.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen under senare år har tagit flera initiativ och vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förbättrade förutsättningar för it-stödet i rättskedjan. Inte minst gäller det arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En projektorganisation har skapats för samordning av arbetet, vilket har medfört att det har gått från planering till genomförande och att konkreta resultat har uppnåtts. Den första etappen, som genomförs under innevarande år, innebär att ett elektroniskt huvudflöde skapas mellan myndigheterna.
När det gäller de rättsliga förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över den s.k. registerlagstiftningen i syfte att skapa rättsliga förutsättningar för en mer effektiv e-förvaltning. Till detta kommer bl.a. den aviserade utredningen om vilka författningsändringar som behövs inför kommande etapper av rättsväsendets informationsförsörjning.
Som regeringen framhåller sker styrningen av myndigheterna i frågor som rör effektivitet, samverkan och kompetensförsörjning normalt på en övergripande nivå. Regeringen följer på sådan nivå myndigheternas arbete. Utskottet ser positivt på regeringens avsikt att vid behov överväga ytterligare åtgärder utöver de som regeringen redogör för i skrivelsen.
Utskottet, som utgår från att det viktiga arbetet med att förbättra förutsättningarna för att utveckla ett effektivt it-stöd i rättskedjan fortsätter, instämmer sammanfattningsvis i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2011/12:72 till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2011/12:72 Riksrevisionens rapport om it-stödet i rättskedjan.