Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2012 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2011/12:100) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna och två motioner från den allmänna motionstiden. Utskottet tillstyr- ker regeringens förslag till riktlinjer och avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar. Utskottet avstyrker också motionerna från den allmänna motionstiden.

Finansutskottet behandlar också regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (skr. 2011/12:148). Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

I betänkandet finns fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Den ekonomiska utvecklingen

Efter en stark utveckling av svensk ekonomi under 2010 dämpades tillväx- ten markant under slutet av 2011. De statsfinansiella problemen i flera euroländer medförde att efterfrågan från omvärlden och därmed efterfrågan på svenska exportvaror dämpades kraftigt. Det finns emellertid indikatorer på en svag ökning av svensk export enligt Konjunkturbarometern för före- tag. Efterfrågan på exportvaror bedöms dock vara lägre än normalt vid konjunkturuppgångar. För 2013–2016 bedöms tillväxten öka med i genom- snitt 3,5 procent. Den viktigaste drivkraften bakom tillväxten blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Osäkerheten om den framtida konjunkturutveck- lingen är dock större än vanligt och riskerna för en svagare utveckling dominerar, framför allt till följd av utvecklingen inom euroområdet. Den svagare tillväxten innebär även en svag utveckling på arbetsmarknaden, och arbetslösheten beräknas till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunktu- ren förbättras 2013 väntas också arbetsmarknaden återhämta sig.

1

2011/12:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Som en följd av inbromsningen i svensk ekonomi förbättras inte den offent- liga sektorns finansiella sparande lika snabbt som beräknades i budgetpro- positionen för 2012.

Utskottet anser att Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen genom att värna starka offentliga finanser, för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och rörlighet på bostadsmarknaden. Utskottet vill dock betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och att riskerna för en mer negativ ekonomisk utveckling är betydande. Riskbilden är emellertid mindre negativ än den som redovisades i höstas. Givet riskbilden anser utskottet att det fortfarande finns behov av goda säkerhetsmarginaler. Det måste finnas utrymme att vidta ytterligare åtgär- der för att stötta sysselsättningen och för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna.

Sveriges offentliga finanser har en styrka och en stabilitet tack vare det finanspolitiska ramverket. Den breda uppslutning som finns om ramverket och dess tillämpning är mycket viktig för dess stabilitet och trovärdighet. Utskottet avvisar motionsförslag om att införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Kvantitativa mål i sysselsättningspolitiken riske- rar att ge sysselsättningspolitiken fel fokus samtidigt som det finanspoli- tiska ramverket blir mindre tydligt. Utskottet avvisar också motionsförslag om att parallellt med utgiftstaken fastställa en plan för utgifter i statsbudge- ten av investeringskaraktär. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Utskot- tet anser dessutom att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investe- ringsplanerna.

Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stär- ker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. Utfallet av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kan komma att få stora återverkningar på det tillgäng- liga reformutrymmet i kommande budgetar.

Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Utskottet anser dock att Sverige står förhållandevis starkt. Utskottet konsta- terar att det finns risker i banksystemet som bl.a. är förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek. Utskottet delar regeringens bedömning att vid sidan av dessa risker utgör också hus- hållens förhållandevis höga skuldsättning en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kriser, och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskot- tet välkomnar därför att regeringen inom EU drivit frågan att det ska vara

2

2011/12:FiU20

möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäck- ningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III och välkomnar den allmänna riktlinje om detta som nu beslutats i Ekofinrådet.

I likhet med regeringen anser utskottet att riktlinjen för den ekonomiska politiken även fortsättningsvis ska vara full sysselsättning. Utskottet kan konstatera att sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökade mellan 2006 och 2011 tack vare reformer som jobbskatteavdraget och sänkta social- avgifter, som stärkte arbetslinjen och företagsklimatet. Åren 2006–2011 ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och under 2011 mins- kade arbetslösheten med 38 000 personer. Trots att konjunkturen var betydligt sämre 2011 än 2006 ökade arbetskraftsdeltagandet och sysselsätt- ningsgraden för de flesta åldersgrupper. Arbetslösheten är emellertid fortfa- rande alltför hög, särskilt hos grupper med svagast fäste på arbetsmarkna- den, och utskottet anser att det finns en risk att den biter sig fast. Särskilt fokus bör därför läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbets- marknaden som unga och personer med utländsk bakgrund. En förutsätt- ning för att minska ungdomsarbetslösheten är ett utbildningssystem av god kvalitet. Regeringen har arbetat intensivt och vidtagit omfattande reformer för att åtgärda brister och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Över- gången från skola till arbetsliv ska ske så effektivt som möjligt. Lärlings- provanställningar för ungdomar skulle också kunna vara en åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten.

Utskottet anser liksom regeringen att momssänkningen på restaurang- och cateringtjänster är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjligheter att få jobb. Att avskaffa momssänkningen och slopa nedsättningen av socialav- gifterna så som motionärerna föreslår riskerar enligt utskottet att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

För att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden fortsätter regeringen reformarbetet för en bättre tillgång på bostäder och föreslår bl.a. ett höjt schablonavdrag för andrahandsuthyrning. Den kommande infrastrukturpro- positionen kommer att behandla de framtida behoven inom transportsyste- met.

Utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företagsklimatet, bl.a. genom arbetet i Före- tagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincita- ment för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.

Utskottet delar regeringens syn att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. I en internationell jämförelse, konstaterar utskottet, har Sverige de minsta välfärds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi tillhandahåller välfärds- tjänster. Utskottet vill betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter och att de högt ställda kraven måste kombine-

3

2011/12:FiU20

ras med en uppföljning, utvärdering och granskning av dessa verksamhe- ter. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skat- tefinansierade välfärdssektorn.

Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis inriktar sin poli- tik på att minska utanförskapet och öka drivkrafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginaleffekterna för de personer som har försörjningsstöd. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön.

Utskottet delar regeringens syn på vikten av att även i fortsättningen slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invand- ringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migrationens utvecklings- effekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred uppslutning om att Sverige ska ha en human asylpolitik och erbjuda en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjlighe- ten till arbetskraftsinvandring, vilket har gjort det möjligt för svenska arbetsgivare att bättre möta en brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invandringen en stor och viktig resurs för Sverige.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en gift- fri miljö är de mest prioriterande miljöfrågorna. Regeringen lade i sin energi- och klimatöverenskommelse 2009 grunden för en långsiktig, håll- bar och kostnadseffektiv klimatpolitik, anser utskottet. Det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel för att kli- matmålet ska nås. En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att genom mål- medvetna satsningar på koldioxidbeskattning, en miljöbilspremie, en super- miljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefinitioner har andelen förnybara drivmedel ökat i transportsektorn. Utskottet konstaterar att energieffektivi- sering är en av de bästa och billigaste insatser vi kan göra för att klara klimatomställningen. Utskottet är därför mycket positivt till att ROT-avdra- get kan användas för energieffektivisering och även till regeringens fem- åriga program för energieffektivisering i den energiintensiva industrin. Energiforskningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en för- utsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet.

Regeringens skrivelse 2011/12:148

Enligt utskottets mening ligger regeringens systematiska arbete med att för- bättra redovisningen och tydligheten i de ekonomiska propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevisionen framfört i sina granskningar av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. Utskottet anser liksom tidigare att det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek-

4

2011/12:FiU20

ten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Transparens handlar också om att regering- ens redovisning görs enligt en i förväg bestämd struktur. Utskottet noterar att regeringen avser att utöka redovisningen av potentiell BNP i budgetpro- positionen för 2013 i enlighet med Riksrevisionens synpunkter.

5

2011/12:FiU20

Innehållsförteckning

 

Sammanfattning ..............................................................................................

1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................

8

Redogörelse för ärendet ..................................................................................

9

Ärendet och dess beredning .........................................................................

9

Vårpropositionens huvudsakliga innehåll ....................................................

9

Motionernas huvudsakliga innehåll ...........................................................

10

Utskottens yttranden ..................................................................................

13

Utskottets överväganden ...............................................................................

14

1 Den makroekonomiska utvecklingen .........................................................

14

1.1

Propositionen .......................................................................................

14

1.2

Motionerna ...........................................................................................

19

1.3

Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen .........

21

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...................

30

2.1

De offentliga finanserna .......................................................................

31

2.2

Finansiell stabilitet ...............................................................................

46

2.3

Arbetsmarknad och tillväxt ..................................................................

49

2.4

Välfärden och kommunernas ekonomi ................................................

61

2.5

Energi, klimat och miljö ......................................................................

69

2.6

Yttranden från andra utskott ................................................................

74

2.7

Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna ..............................

78

3 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska

 

ramverket i budgetpropositionen för 2012 .................................................

92

Reservationer ................................................................................................

96

1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt

 

1

(S) .........................................................................................................

96

2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt

 

1

(MP) .....................................................................................................

98

3. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt

 

1

(SD) ....................................................................................................

101

4. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt

 

1

(V) ......................................................................................................

103

Särskilt yttrande ..........................................................................................

107

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska

 

ramverket i budgetpropositionen för 2012, punkt 2 (V) ......................

107

Bilaga 1

 

Förteckning över behandlade förslag ..........................................................

108

Proposition 2011/12:100 ..........................................................................

108

Följdmotioner med anledning av proposition 2011/12:100 .....................

108

Skrivelse 2011/12:148 .............................................................................

111

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011 .................................

111

Bilaga 2

 

Skatteutskottets yttrande .............................................................................

112

Bilaga 3

 

Arbetsmarknadsutskottets yttrande .............................................................

141

6

2011/12:FiU20

Bilaga 4

 

Protokoll från öppen utfrågning om jobbskatteavdraget ............................

175

Bilaga 5

 

Protokoll från öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport ...........

238

Tabeller

 

Tabell 1.1 Nyckeltal 2011–2016 ...................................................................

16

Tabell 1.2 Försörjningsbalans .......................................................................

16

Tabell 1.3 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling ..........................

18

Tabell 1.4 Prognosjämförelse .......................................................................

24

Tabell 2.1 De offentliga finanserna ..............................................................

31

Tabell 2.2 Statens budgetsaldo och statsskulden ..........................................

32

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för

 

uppföljning av överskottsmålet ..................................................................

34

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten och budgeteringsmarginal ...........................

36

Tabell 2.5 Kommunsektorns finanser ...........................................................

64

7

2011/12:FiU20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen pro- position 2011/12:100 punkt 1 och avslår motionerna

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

2.Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspo- litiska ramverket i budgetpropositionen för 2012

Riksdagen lägger skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.

Stockholm den 7 juni 2012

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Erik Almqvist (SD), Ulla Andersson (V), Jörgen Andersson (M), Sven-Erik Bucht (S) och Maria Stenberg (S).

8

2011/12:FiU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I det här betänkandet behandlar finansutskottet 2012 års ekonomiska vår- proposition (prop. 2011/12:100). Finansutskottets behandling avser proposi- tionens yrkande 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlin- jerna. Propositionens övriga yrkanden behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 2011/12:KU24. De motioner som behandlas här är 2011/12: Fi18 (S), 2011/12:Fi16 (MP), 2011/12:Fi15 (SD) samt 2011/12:Fi17 (V). Därutöver behandlas två motioner från allmänna motionstiden: 2011/12: Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.

Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositio- nen och motionerna. Yttrandena (2011/12:SkU6y och 2011/12:AU6y) finns i bilaga 2 och 3 i betänkandet.

Som ett led i beredningen av vårpropositionen höll finansutskottet till- sammans med skatteutskottet den 8 maj 2012 en offentlig utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 4.

Finanspolitiska rådet offentliggjorde sin rapport Svensk finanspolitik 2012 den 15 maj. Rapporten är ställd till regeringen och är således inte ett ärende för riksdagen. Utskottet har emellertid ändå skäl att beakta rappor- ten. Finansutskottet anordnade en offentlig utfrågning om rapporten den 24 maj med finansminister Anders Borg och företrädare för Finanspolitiska rådet, OECD och Saco. Protokoll från denna utfrågning finns i bilaga 5.

I betänkandet behandlas också regeringens skrivelse 2011/12:148 med anledning av Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). Inga följd- motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Betänkandet är upplagt enligt följande. Inledningsvis presenteras vårpro- positionens och motionernas huvudsakliga innehåll översiktligt. Därefter, i avsnitt 1, redogör utskottet för regeringens, oppositionspartiernas och utskot- tets syn på den ekonomiska utvecklingen. I avsnitt 2 behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken tematiskt. I avsnitt 3 behandlas regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport.

Vårpropositionens huvudsakliga innehåll

Stabila offentliga finanser är en grundförutsättning för regeringens ekono- miska politik. Genom en ansvarsfull politik, där överskottsmålet upprätt- hålls och utgiftstaket inte överskrids, säkras enligt regeringen ordning och

9

2011/12:FiU20

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

 

reda i ekonomin och en fortsatt trygg grund för Sverige att möta framtida

 

utmaningar på. För att ha tillräckiga resurser att hantera en eventuell för-

 

djupad kris anser regeringen att Sverige har behov av goda säkerhetsmargi-

 

naler i de offentliga finanserna. Det viktigaste målet för regeringens

 

ekonomiska politik är full sysselsättning. Alla människor ska ges en chans

 

på arbetsmarknaden. Genom ökad sysselsättning och minskat utanförskap

 

minskas klyftorna och sammanhållningen ökar. Full sysselsättning är också

 

en förutsättning för att Sverige ska förbli ett konkurrenskraftigt land med

 

en långsiktigt hållbar tillväxt. Sämre konjunkturutsikter i skuldkrisens spår

 

försvagar utvecklingen på arbetsmarknaden. Därför finns det behov att i

 

budgetpropositionen för 2013 föreslå vissa åtgärder som motverkar att

 

arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Regeringen bedömer dock inte

 

att det ekonomiska läget är sådant att det nu finns behov av breda krisåt-

 

gärder. Det begränsade reformutrymmet bör användas till åtgärder som

 

motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Viktiga inslag är satsningar på

 

utbildning, praktikplatser och andra åtgärder som rustar människor att

 

komma i arbete. Utöver hanteringen av skuldkrisens direkta effekter behö-

 

ver Sverige dessutom ta sig an viktiga utmaningar för en högre varaktig

 

sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet, för stärkt välfärd, förbättrade

 

villkor för företagen och ett mer hållbart klimat. Regeringen aviserar också

 

förslag för att uppnå en bättre tillgång på bostäder. Ett förstärkt jobbskat-

 

teavdrag, en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig skatt och en

 

översyn av företagsbeskattningen är reformambitioner för mandatperioden,

 

som enligt regeringen genomförs när det finns reformutrymme och det eko-

 

nomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom

 

prioriterade välfärdsområden kan säkras. Under 2013 eller 2014 avser reger-

 

ingen att återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under

 

förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Motionernas huvudsakliga innehåll

Socialdemokraterna

Starka offentliga finanser är enligt motion 2011/12:Fi18 kärnan i Socialde- mokraternas ekonomiska politik och full sysselsättning är det övergripande målet. Kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gymnasiekompetens är nyckeln till att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Utbildningskontrakt för alla unga arbetslösa under 25 år som inte har fullgjort sina gymnasiestudier, traineeplatser och ett system med utbildningsvikariat ingår i de riktlinjer för den ekonomiska politiken som Socialdemokraterna föreslår. För personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta bör det införas en tidsbegränsad skattekreditering. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukförsäkring behövs. Den högre utbildningen är en hörnsten i Socialdemokraternas politik för fler jobb och växande företag. Utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan

10

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2011/12:FiU20

måste fortsätta och kvaliteten i utbildningen ska höjas. Läraryrkets status ska stärkas. För att dra nytta av allt det positiva som globaliseringen inne- bär krävs det politisk handling. En samverkansmodell bör utvecklas i dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna med utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. En nationell innovationsbered- ning ska inrättas. För att förbättra riskkapitalförsörjningen bör en riskkapi- talfond skapas och ett riskkapitalavdrag införas. En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar. På lång sikt krävs en ökad nyproduktion. På kort sikt vill Socialdemokraterna utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre genom att underlätta uthyrning av pri- vatbostäder. Att öka investeringarna i infrastruktur när konjunkturen är svag är enligt Socialdemokraterna både klokt och ansvarsfullt. Motionä- rerna ser ett behov av att öka investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen. Det finanspolitiska ramverket ska utvecklas med ett mål för sys- selsättningen. Det finns skäl att parallellt med de treåriga utgiftstaken fastställa någon form av plan för utgifter i statsbudgeten av investeringska- raktär, som infrastruktur, utbildning och forskning.

Miljöpartiet

Miljöpartiet föreslår i motion 2011/12:Fi16 riktlinjer för den ekonomiska politiken med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande. Arbetslösheten måste bekämpas, innovation och forskning främjas. Sverige bör satsa stort på ökad konkurrens och export inom miljö- tekniksektorn. För att skapa bättre förutsättningar för småföretagen föreslås en kraftig permanent sänkning av arbetsgivaravgiften och ett slopat sjuklö- neansvar. För att ge unga en väg in på arbetsmarknaden föreslås trainee- platser inom näringslivet och välfärden samt nya platser i yrkesutbild- ningen och på yrkeshögskolan. Vidare föreslås att arbetsgivaravgiften slopas under ett år för den som anställer en ung arbetslös person. Den hal- verade momsen för restaurang- och cateringtjänster breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Miljöpartiet gör en storsats- ning på lärares samlade kompetens-, yrkes- och löneutveckling på samman- lagt fem miljarder under mandatperioden. Åtgärder förordas för bättre kvalitet inom äldreomsorgen, eftersom alla har rätt till en trygg ålderdom på samma sätt som alla har rätt till en trygg barndom. Underhållsstödet och grundnivån i föräldraförsäkringen bör höjas. Miljöpartiet vill avskaffa regeringens reformer om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus, som enligt motionärerna inte bidragit till ett mer jämställt föräldraskap. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen bör förstärkas. I det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i anser Miljöpartiet att det är en klok politik att öka de offentliga investeringarna för att stärka Sveriges framtida konkurrens- kraft. Miljöpartiet vill se en ny klimatlag som värnar naturens resurser, på samma sätt som det finanspolitiska ramverket värnar statens finanser. Mil-

11

2011/12:FiU20

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

jöskadliga subventioner ska fasas ut och satsningar på förnybar energi stimuleras. Utvecklingen av ny energiteknik ska uppmuntras bl.a. genom statligt utvecklingskapital.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas grundsyn enligt förslagen till riktlinjer för den eko- nomiska politiken i motion 2011/12:Fi15, är att skattemedel i första hand ska användas till en god välfärd för svenska medborgare. Sverigedemokra- terna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna. Reger- ingen har fört en alltför passiv finanspolitik genom krisen, och för att komma till rätta med den höga arbetslösheten, inte minst för ungdomarna, förordas en storsatsning på lärlingsjobb, förenklade turordningsregler och en återställning av regeringens besparing på gymnasieskolan. Genom en bättre matchning skapas förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. För att förhindra att de strukturella problemen på arbetsmarknaden ökar ytterligare föreslås att mer ansvarsfulla regler för såväl arbetskraftsinvandring som asyl- och anhöriginvandring införs. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar ska återställas. För att förbättra för småföretagen bör arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag sänkas. Restaurang- och cateringmomsen ska återställas och den s.k. pensionärsskatten avskaffas. Under förutsättning att finansieringen av ett femte jobbskatteavdrag sker genom en besparing på den enligt Sverige- demokraterna kostsamma massinvandringspolitiken är man beredd att dis- kutera frågan med regeringen. De betydande medel som invandringen varje år tar i anspråk kan i stället användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Det svenska biståndet ska effektiviseras och hållas på FN:s rekommenderade nivå på 0,7 procent av BNI. Sverigedemokraterna presenterar förslag om ett effektivare rättsväsen och en upprustning av det svenska försvaret samt förslag till en aktiv gruvpolitik. Dessutom vill man återförstatliga skolan, förbjuda friskolor att ta ut vinst och återreglera järnvägen. Ett omedelbart utträde ur EU förespråkas också.

Vänsterpartiet

För Vänsterpartiet, som presenterar sitt förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken i motion 2011/12:Fi17, är full sysselsättning det överord- nade målet för den ekonomiska politiken. Mitt i en konjunkturavmattning bedriver regeringen en åtstramande finanspolitik, trots att Sveriges statsfi- nanser är bland de starkaste i världen. Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet samtidigt som stora investeringar måste till. Investeringar i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik behövs för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna behö- ver byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på personal. En högre beman-

12

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2011/12:FiU20

ning inom äldreomsorgen med prioritet för demensvården ska åstadkom- mas genom en öronmärkt satsning motsvarande 10 000 fler heltidstjänster. Statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras. Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Arbetslöshets- och socialförsäkringarna ska förstärkas. Vänsterpartiet vill höja ambitio- nerna i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken och på så sätt bryta med regeringens strategi att sätta press på de lägsta lönerna. Arbetsförmedling- ens verksamhet ska ha en inriktning som innebär att kompletterande aktö- rer och jobbcoacher avvecklas. Målsättningen med skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa en hållbar utveckling. Jobbskatteavdraget ska stegvis avskaffas liksom den sänkta krogmomsen. HUS-avdraget ska rivas upp och ersättas med ett upprustningsstöd för fler- familjshus samtidigt som det får en ny inriktning mot energieffektiviserings- åtgärder. Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga ska tas bort. Vänsterpartiet vill införa en engångsskatt för de fyra storbankerna 2013 som ska användas till en särskild satsning på utbildning för ungdomar. Regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag. Vinstdrivande företag i vård, skola och omsorg ska för- bjudas och järnvägen återregleras. Överskottsmålet och kommunernas balanskrav ska ersättas av mål om en budget i balans över en konjunktur- cykel, och värdet av investeringar bör tydliggöras i budgetprocessen.

Utskottens yttranden

Skatteutskottet (2011/12:SkU6y) och arbetsmarknadsutskottet (2011/12: AU6y) har yttrat sig över propositionerna och motionerna. Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken och avstyrker oppositionspartiernas motioner. I båda yttrandena tillstyrker respektive oppositionsparti i var sin avvikande mening sitt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

13

2011/12:FiU20

Utskottets överväganden

1 Den makroekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Tillväxten i svensk ekonomi dämpades kraftigt under slutet av 2011. BNP-tillväxten bedöms falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den statsfinansiella krisen i vissa euroländer har medfört en svagare global efterfrågan, vilket gav ett kraftigt fall i svensk export. Enligt Konjunkturinstitutet finns tecken på att svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras 2012. Även natio- nalräkenskaperna indikerar detta med en BNP-tillväxt på 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011. Även den globala utvecklingen återhämtar sig, även om den bedöms som skör enligt OECD och ekonomisk information som rör USA är motsägelsefull. Trots vissa tecken på en åter- hämtning både i Sverige och globalt kvarstår osäkerhet om framför allt den fortsatta utvecklingen i flera skuldtyngda sydeu- ropeiska länder och Irland, vilket gör konjunkturutvecklingen svårbedömd även i fortsättningen. Prognoserna hittills indikerar dock en återhämtning i svensk ekonomi, som bedöms stabilise- ras under 2012 för att därefter möjliggöra för BNP att växa med i genomsnitt 3,5 procent 2013–2016. Den viktigaste drivkraften för tillväxt 2013–2016 blir sannolikt den inhemska efterfrågan. Utvecklingen i den europeiska och svenska ekonomin återspeglar sig på arbetsmarknaden, som utvecklas svagt. Enligt nationalrä- kenskaperna ökade sysselsättningen med 0,8 procent första kvar- talet 2012.

1.1 Propositionen

Internationell ekonomi och de finansiella marknaderna

Oron på de finansiella marknaderna avtog under inledningen av 2012. Enligt regeringen har stödåtgärder från Europeiska centralbanken (ECB) motverkat den finansiella stressen i banksektorn och därigenom har ris- kerna för en kraftig kreditåtstramning minskat betydligt. Omfattande åtstram- nings- och reformprogram har antagits i euroländer med statsfinansiella problem. EU har beslutat om finansiella stabilitetsmekanismer, som Euro- peiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) och Europeiska finansi- ella stabiliseringsmekanismen (EFSM), och ett fördjupat ekonomisk- politiskt samarbete. Sommaren 2012 införs även en permanent

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

stabiliseringsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), som på sikt ska ersätta de tillfälliga lånefaciliteterna EFSF och EFSM. Enligt reger- ingen skapar åtgärderna förutsättningar för en fortsatt stabilisering av de finansiella marknaderna och ökad framtidsoptimism bland hushåll och före- tag.

Trots att oron på de finansiella marknaderna har avtagit och åtgärder har vidtagits för att motverka den statsfinansiella krisen är den internatio- nella konjunkturutvecklingen fortfarande osäker. Euroområdet bedöms befinna sig i en mild recession 2012 till följd av en åtstramande finanspo- litik, en svag inhemsk efterfrågan och en dämpad omvärldsefterfrågan. Först 2014 väntas återhämtningen ta fart i euroområdet. I USA finns det tecken på att konjunkturuppgången har inletts, t.ex. fallande arbetslöshet.

I euroområdet och i USA är penningpolitiken fortsatt mycket expansiv. Regeringens sammantagna bedömning är att den penningpolitik som förts av centralbankerna i euroområdet och USA har bidragit till att hålla mark- nadsräntor och ränteförväntningar på längre sikt på mycket låga nivåer.

Svensk efterfrågan och produktion

Efter en stark återhämtning under 2010 och första halvåret 2011 bromsade svensk ekonomi in kraftigt under slutet av 2011, och för första halvåret 2012 bedöms tillväxten bli svag. Inbromsningen beror framför allt på en minskad efterfrågan på svenska exportprodukter i spåren av de akuta stats- finansiella problemen i euroområdet. Även hushållens konsumtion dämpa- des under andra halvåret 2011. Dessutom har arbetsmarknadsläget försämrats, vilket ger en svag utveckling av de disponibla inkomsterna 2012. Tillväxtpotentialen i svensk ekonomi är emellertid god. Utveck- lingen drivs dels av stigande produktivitet i näringslivet, dels av en ökning av den varaktiga sysselsättningen till följd av regeringens reformer på arbetsmarknadsområdet och den demografiska utvecklingen. Under andra halvåret 2012 blir tillväxten i Sverige gradvis starkare. Återhämtningen i omvärlden dämpas dock av bl.a. en åtstramande finanspolitik, vilket med- för att efterfrågan på svenska exportvaror bedöms vara lägre än vad som varit normalt i tidigare konjunkturnedgångar. I stället bedöms en stark ökning av hushållens konsumtion och investeringarna vara den viktigaste drivkraften bakom tillväxten 2013–2016. När sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar från 2013 och framåt ökar hushållens disponibla inkomster, vilket tillsammans med ett gradvis minskat sparande medför att konsumtionen ökar starkt 2013–2016.

Inbromsning i produktionen och det osäkra konjunkturläget leder till att företagen ökar investeringarna i långsam takt 2012. Förändringar i lagerin- vesteringarna förstärker konjunkturavmattningen 2012. När det gäller den offentliga konsumtionen bedöms tillväxttakten bli svag 2012–2013, vilket huvudsakligen förklaras av en mer återhållsam utveckling av konsumtio- nen i kommunsektorn när de tillfälliga konjunkturstöden fasas ut och då återhämtningen på arbetsmarknaden tillfälligt avbryts. Den dämpade export-

15

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

tillväxten i kombination med en svag inhemsk efterfrågan leder till att importen ökar svagt 2012. Till följd av en stark krona ökar importen snab- bare än exporten 2012, vilket minskar bytesbalansöverskottet 2012.

Den svaga efterfrågan i Sverige och omvärlden under slutet av 2011 har slagit mot produktionen i alla näringslivets branscher. Vissa indikatorer som t.ex. orderingång pekar på en svag ökning av produktionen i näringsli- vet under första halvåret 2012. Till skillnad från de flesta tidigare konjunk- turuppgångar i Sverige väntas inte exportefterfrågan, och därmed inte industriproduktionen, vara en lika dominerande drivkraft de närmaste åren. I stället väntas en stark utveckling av den inhemska efterfrågan, vilket leder till att tjänstesektorn blir mer betydelsefull än i tidigare konjunktur- uppgångar.

Tabell 1.1 Nyckeltal 2011–2016

Procentuell förändring

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP

3,9

0,4

3,3

3,7

3,6

3,2

BNP-gap1

-1,0

-2,7

-2,1

-0,9

-0,4

0,0

Sysselsatta 15-74 år

2,1

-0,1

0,3

1,4

1,7

0,8

Arbetade timmar

2,3

-0,3

0,5

1,6

1,5

0,9

Produktivitet i näringslivet

2,4

1,3

3,2

2,3

1,9

2,0

Arbetslöshet2

7,5

7,8

7,7

6,9

5,7

5,2

Löner3

2,4

3,2

3,1

3,3

3,7

3,7

KPI, årsgenomsnitt

3,0

1,2

1,3

1,6

2,5

2,8

Reporänta vid årets slut

1,75

1,00

1,50

2,50

3,50

3,50

1.Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2.I procent av arbetskraften, 15–74 år.

3.Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

 

Mdkr

Procentuell förändring, fasta priser

 

 

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Hushållens konsumtion

1 611

2,1

1,5

3,6

3,7

3,4

3,2

Offentlig konsumtion

891

1,8

0,5

0,2

0,3

0,1

-0,1

Fasta bruttoinvesteringar

603

5,8

1,4

5,3

8,1

7,9

6,6

Lagerinvesteringar1

18

0,7

-0,7

0,0

0,0

0,0

0,0

Export

1 656

6,8

0,3

6,3

7,2

6,9

6,3

Import

1 447

6,1

0,4

6,1

7,5

7,2

6,6

BNP

3 331

3,9

0,4

3,3

3,7

3,6

3,2

BNP, kalenderkorrigerad

 

4,0

0,7

3,3

3,9

3,4

2,9

1. Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

Arbetsmarknaden

Inbromsningen i svensk ekonomi leder till att företagens behov av att öka antalet anställda minskar. Sysselsättningen bedöms sjunka marginellt under första halvåret 2012 och i princip vara oförändrad andra halvåret 2012. Företagen möter den tillfälligt svagare efterfrågan 2012 i stor utsträckning genom att dra ned på antalet arbetade timmar bland de som är anställda snarare än att minska antalet anställda, varför medelarbetstiden faller 2012. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms vara lågt de närmaste åren. Den svaga faktiska utvecklingen av sysselsättningen 2012 i kombination med den stigande potentiella sysselsättningen medför att resursutnyttjandet fortsätter att minska 2012, vilket möjliggör att sysselsättningen kan öka starkt 2013–2016 när arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att det uppstår någon brist på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta bedöms stiga med ca 190 000 personer från 2011 till 2016 som en följd av konjunkturåterhämt- ningen, regeringens politik och ökningen av antalet personer i arbetsför ålder.

Efterfrågan på arbetskraft skiljer sig åt mellan branscher de närmaste åren. En allt större andel arbetar inom tjänstebranscherna och bemannings- personal blir en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Personer i arbetskraften har ökat kraftigt sedan finanskrisen 2008. För åren 2012–2016 bedöms antalet personer i arbetskraften öka betydligt lång- sammare. Sammantaget bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 80 000 personer från 2011 till 2016. Arbetslösheten bedöms stiga till ca 8 procent 2012. I takt med att sysselsättningen stiger under 2013 börjar även arbetslösheten åter att minska. Den väntas därefter avta i snabb takt till 5,2 procent 2016, vilket motsvarar 270 000 personer. Regeringens sam- mantagna bedömning är att strukturreformer som jobbskatteavdraget och förändringen av arbetslöshetsförsäkringen sänker jämviktsarbetslösheten med 1,5 procentenheter till år 2016.

Löner, inflation och reporänta

Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och konjunkturav- mattningen hösten 2011 bidrog till måttliga löneökningar i industrins cen- trala avtal. Den relativt svaga produktivitetstillväxten under 2012 bidrar till att företagens möjligheter att klara kraftiga löneökningar är begränsade. I takt med att arbetsmarknaden förbättras stiger lönerna gradvis snabbare 2014–2016.

Det låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet 2012 medför ett lågt inflationstryck. Ett stigande resursutnyttjande, högre oljepriser och ökade enhetsarbetskostnader bedöms emellertid öka den underliggande inflatio- nen (mätt som KPIF med fast ränta) 2015 och 2016. Inflationen mätt som KPI, väntas stiga kraftigare 2015 och 2016 till följd av stigande räntor.

Det låga inflationstrycket bedöms möjliggöra en låg reporänta de när- maste åren. Inbromsningen i den svenska ekonomin bedöms leda till att Riksbanken sänker reporäntan till 1,0 procent 2012. I takt med att ekono-

17

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

min återhämtar sig bedöms Riksbanken höja reporäntan. I slutet av 2015 bedöms reporäntan nå normala nivåer på 3,5 procent, vilket är cirka ett år innan resursutnyttjandet i ekonomin som helhet normaliseras.

Risker och alternativscenarier

Osäkerheten är stor när det gäller den framtida konjunkturutvecklingen, och det finns tydliga risker för både en sämre respektive en bättre utveck- ling. Sammantaget bedöms dock riskerna för en sämre utveckling över- väga. En risk som dock avtagit under inledningen av 2012 är oron kring de europeiska bankernas möjlighet att finansiera sig på de finansiella mark- naderna. Regeringen redovisar två alternativa scenarier för ekonomins utveckling (Tabell 1.3).

Tabell 1.3 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling

 

2012

2013

2014

2015

2016

BNP, procentuell förändring

 

 

 

 

 

Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan

0,4

2,1

2,8

4,4

3,6

Alt. 2 Högre potentiell produktivitet

0,5

3,9

4,5

4,2

3,6

Huvudscenario

0,4

3,3

3,7

3,6

3,2

Sysselsättning, procentuell förändring

 

 

 

 

 

Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan

-0,2

0,0

0,5

1,5

1,1

Alt. 2 Högre potentiell produktivitet

-0,1

0,3

1,5

1,9

0,9

Huvudscenario

-0,1

0,3

1,4

1,7

0,8

Arbetslöshet, % av arbetskraften

 

 

 

 

 

Alt.1 Svagare internationell efterfrågan

7,9

8,0

8,1

7,1

6,4

Alt.2 Högre potentiell produktivitet

7,8

7,7

6,8

5,3

4,8

Huvudscenario

7,8

7,7

6,9

5,7

5,2

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

 

 

 

 

 

Alt. 1 Svagare internationell efterfrågan

-0,3

0,1

1,0

2,4

3,0

Alt. 2 Högre potentiell produktivitet

-0,3

0,4

1,7

3,3

4,0

Huvudscenario

-0,3

0,3

1,6

3,0

3,7

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

I alternativ 1 analyseras hur svensk ekonomi skulle påverkas av en sva- gare exportmarknad 2013–2014 än i huvudscenariot. Analysen bygger på att världsmarknadsefterfrågan antas öka långsammare 2013 och 2014, kro- nan apprecieras med 3 procent 2013 och 2014 samt att bankerna får högre finansieringskostnader. Den lägre exportefterfrågan och växelkursapprecier- ingen bidrar båda till en lägre exportutveckling. Den svagare exportutveck- lingen medför att resursutnyttjandet i ekonomin som helhet minskar. Till följd av det låga resursutnyttjandet är inflationen låg under hela prognospe- rioden. Penningpolitiken blir därmed mer expansiv och Riksbanken förvän- tas sänka reporäntan. Hushållens konsumtion dämpas av den svagare arbetsmarknadsutvecklingen. Den lägre inflationen i konsumentpriserna

18

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

bidrar samtidigt till att hushållens reala disponibla inkomster och därmed även konsumtionen endast utvecklas marginellt svagare än huvudscenariot 2013–2016. Både antalet arbetade timmar och produktiviteten blir lägre 2013. Sammantaget bedöms en svagare världsekonomi innebära en mer utdragen lågkonjunktur i Sverige de närmaste åren, framför allt till följd av den svaga exportutvecklingen. I takt med att omvärldsefterfrågan tar fart ökar BNP snabbt 2015 och 2016.

I alternativscenario 2 analyseras effekterna på Sveriges ekonomi av en genomsnittlig potentiell produktivitetsutveckling på 2,6 procent per år 2012– 2016. Den högre produktiviteten i näringslivet innebär att en högre nivå på kapitalstocken kan öka företagens vinster. Exporttillväxten blir starkare. Samtidigt leder högre produktivitet till att reallönen ökar snabbare, vilket leder till att konsumtionen växer starkt. Den starkare efterfrågan leder till en bättre arbetsmarknadsutveckling och arbetslösheten sjunker. Högre pri- vat konsumtion och högre vinster i företagen ökar statens skatteintäkter. Den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP blir därför högre per år 2013–2016.

1.2 Motionerna

Socialdemokraterna

I partimotion 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) framhålls att Sve- riges väg genom den globala krisen har präglats av tvära kast i bl.a. BNP- tillväxten. Sverige har dock lyckats upprätthålla starka offentliga finanser på ett sätt som få industriländer kan mäta sig med. Däremot anser motionä- rerna att den totala återhämtningen inte är exceptionell ur ett internatio- nellt perspektiv utan Sverige ansluter sig i allt väsentligt till den breda mittklungan bland industriländer när det gäller tillväxt och sysselsättning perioden 2008–2011. I motionen framhålls att stora globala obalanser utgjorde motorn till den kreditexpansion i väst som fick ett abrupt slut i samband med att den globala finanskrisen inleddes 2008. Gemensamt för de länder som nu är indragna i den europeiska skuldkrisen är att den totala upplåningen har varit för hög. Enligt motionärerna har risken för en oordnad upplösning av den europeiska krisen påtagligt minskat under inled- ningen av 2012. Konjunkturutvecklingen under de kommande åren är emellertid enligt motionärerna svårbedömd. En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att de med riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt, vilket enligt motionärerna tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. I motionen fram- hålls också att ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa.

19

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Miljöpartiet

I partimotion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) framhålls att den globala ekonomin fortfarande befinner sig i ett mycket osäkert läge och att det finns en risk för att EU och IMF tvingas besluta om ytterligare stödpa- ket. Samtidigt framhålls att det finns vissa ljusglimtar i världskonjunktu- ren. Sammantaget bedöms dock de negativa riskerna dominera.

Enligt motionärerna är det av stor vikt att den europeiska banksektorn tar ansvar för den pågående skuldkrisen och agerar ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att undvika framtida skuldkriser.

Motionärerna framhåller vidare att ungdomsarbetslösheten är hög och att antalet unga som varken arbetar eller studerar har ökat dramatiskt från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009.

Vidare framhålls i motionen att de svenska hushållens privata skuldsätt- ning stigit dramatiskt och att EU-kommissionen riktar skarp kritik mot Sverige.

Sverigedemokraterna

Enligt partimotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) är den svenska ekonomin i ett europeiskt perspektiv tämligen stabil. Motionärerna ser ett antal tecken på att ekonomin vänder åt rätt håll. Exporten till euro- området har på senare tid blivit lidande, vilket enligt motionärerna är ett stort hot mot den svenska ekonomin. Den stora utmaningen för svensk eko- nomi är dock att få bukt med arbetslösheten och då i synnerhet ungdoms- arbetslösheten och långtidsarbetslösheten.

Det enskilt största hotet mot svensk ekonomi är enligt motionärerna situa- tionen i euroområdet. Lågkonjunkturen i Europa bedöms sannolikt bli långvarig medan de strukturella obalanserna kvarstår.

Vänsterpartiet

I partimotion 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) framhålls att den ekonomiska utvecklingen under de senaste åren har präglats av följderna av finanskrisen 2008. Eurokrisen är i dagsläget fortfarande akut och kon- junkturutsikterna för euroområdet de närmaste åren bedöms som mycket svaga. Sammantaget beräknas global BNP växa med 3,4 procent för inne- varande år och med 4,1 procent under 2013.

Den globala efterfrågan på svenska produkter är fortsatt relativt svag och den inhemska efterfrågan kommer därmed att spela en större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas.

Bostadsprisernas utveckling och hushållens skuldsättning är enligt motio- närerna ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten och för den reala makroekonomiska utvecklingen.

20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

I motionen framhålls begynnande strukturproblem i den svenska ekono- min med stagnerad produktivitet, för låga investeringar och tappade export- marknadsandelar. Långtidsarbetslösheten är enligt motionärerna det allvarli- gaste problemet på arbetsmarknaden.

1.3 Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen

IMF:s World Economic Outlook, april 2012

Till följd av en svag aktivitet i ekonomin under slutet av 2011 och början av 2012 beräknas tillväxten i världsekonomin minska från 4 procent 2011 till 3,5 procent 2012. För de flesta ekonomier inklusive euroområdet för- väntas en starkare tillväxt än med de bedömningar som gjordes i januari 2012. För 2013 förväntas tillväxten i världsekonomin åter växa till ca 4 procent. För 2012 beräknas dock euroområdet gå in i en svag nedgång till följd av statsskuldskrisen, den generella förtroendekrisen, effekterna av ban- kernas skuldavveckling på den reala ekonomin och effekterna av budget- konsolidering. En förbättrad aktivitet i USA under andra halvåret 2011 och en politik i euroområdet som svar på den allt djupare ekonomiska krisen har dock minskat hotet om en kraftig global nedgång. Förbättringarna bedöms emellertid som mycket bräckliga. Den största oron är utvecklingen av eurokrisen. Andra risker som nämns är geopolitiska osäkerheter som driver upp oljepriset. En alltför stram makroekonomisk politik anses kunna leda till en varaktig deflation eller en längre period av mycket svag ekono- misk aktivitet. Vidare nämns latenta risker som störningar i de globala obligations- och valutamarknaderna som följd av höga budgetunderskott och skulder i Japan och USA. Men tillväxten kan också bli bättre än beräk- nat om t.ex. politiken förbättras ytterligare, de ekonomiska förutsättning- arna fortsätter att utvecklas positivt och de geopolitiska spänningarna minskar. Osäkerheten kring utvecklingen bedöms vara stor.

IMF:s artikel IV-konsultation, maj 2012

IMF har avslutat sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige. Enligt IMF:s uttalande har Sverige som ett resultat av robusta politiska ramar och hållbara reformer länge säkrat en stark tillväxt, låg inflation, en nedåtgående arbetslöshet, stigande inkomster och en stark bytesbalans. Till- växtutsikterna ser emellertid dystra ut enligt IMF. Detta mot bakgrund av att Sverige är en liten öppen ekonomi där 2/3 av exporten går till Europa. IMF bedömer att BNP-tillväxten för 2012 blir mellan 0 och 1 procent. Ned- åtriskerna för dessa prognoser bedömer IMF vara betydande. Riksbanken har satt reporäntan på en lämplig nivå på 1,5 procent med tanke på infla- tionsutsikterna, blygsamt kostnadstryck och tillfällig nedgång i efterfrågan. IMF anser att det finns flera utmaningar för Sverige bl.a. när det gäller

21

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

finansiell stabilitet där olika finansiella sårbarheter är uppenbara. IMF pekar bl.a. på att Sverige har ett stort finansiellt system i förhållande till BNP, ett banksystem som är direkt exponerat mot många europeiska eko- nomier, hög skuldsättning bland hushållen och en hög andel amorterings- fria lån.

OECD:s Economic Outlook, maj 2012

OECD prognostiserar att världsekonomin växer med 3,4 procent i år och med 4,2 procent 2013 (OECD Economic Outlook, 23 maj 2012.) OECD- ländernas BNP väntas öka med 1,6 procent i år och med 2,2 procent 2013. I USA är det den privata sektorns efterfrågan som förväntas öka aktivite- ten i ekonomin. BNP-tillväxten bedöms till 2,4 procent i år och 2,6 procent 2013. I Japan förväntas BNP-tillväxten uppgå till 2,2 procent i år och 1,5 procent 2013. För 2012 är det återuppbyggnaden efter naturkata- strofen som förklarar tillväxten. När återuppbyggnaden avtar 2013 sjunker tillväxten något och exporten bedöms vara det som bidrar till tillväxten.

I euroområdet väntas BNP krympa med 0,1 procent i år och öka med upp till 0,9 procent år 2013. Enligt OECD bedöms aktiviteten vara fortsatt stark i de flesta tillväxtekonomier. Det finns emellertid politiska utma- ningar som varierar mellan länderna, bl.a. inflationen. En lägre inflation ger ett politiskt utrymme i vissa länder som skulle kunna användas för att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Krisen i euroområdet anses emellertid fortfarande vara den enskilt största nedåtrisken mot utsikterna för världs- ekonomin. En annan allvarlig nedåtrisk som nämns är försämring av utbudsförhållandena på oljemarknaden som skulle kunna leda till ökade oljepriser på kort sikt.

OECD:s tillväxtprognos för Sverige är 0,6 procent i år och 2,8 procent 2013. Tillväxten väntas bli måttlig i år men starkare 2013 när världshan- deln återfår styrka. Med gott om ledig kapacitet bör enligt OECD den underliggande inflationen i Sverige förbli dämpad. Vidare anser OECD att inriktningen på penningpolitiken bör vara ackommoderande.

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Enligt Finanspolitiska rådet visar deras kalkyler på att en nedgång av den inhemska efterfrågan får större återverkningar på de offentliga finanserna än ett fall i exportefterfrågan. Rådets beräkningar tyder på att de svenska offentliga finanserna inte allvarligt skulle påverkas vid en temporär minsk- ning av exporten. Däremot skulle en allvarlig fördjupad europeisk kris kunna få omfattande negativa konsekvenser för svensk ekonomi.

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

Regeringens prognos jämfört med Konjunkturinstitutets (KI) och Riksbankens

I tabell 1.4 jämförs regeringens prognos över svensk ekonomi med bedöm- ningar från KI (Konjunkturläget mars 2012) och Riksbanken (Penningpoli- tisk uppföljning, april 2012). KI:s prognos är publicerad cirka två veckor före regeringens och Riksbankens knappt en vecka efter regeringens. Både KI och Riksbanken har samma BNP-prognos som regeringen 2012. Där- emot prognostiserar båda en svagare BNP-tillväxt 2013 jämfört med reger- ingen, i synnerhet Riksbanken vars BNP-prognos är 1,4 procent lägre än regeringens. De svagare tillväxtprognoserna förklaras främst av en svagare konsumtionstillväxt och ett lägre bidrag från utrikeshandeln jämfört med regeringen. Bedömningen av arbetslösheten är i stort sett densamma hos KI, Riksbanken och regeringen. Regeringens inflationsprognos är den- samma som Riksbankens för 2012. KI har en något högre prognos. För 2013 och 2014 har Riksbanken däremot en högre inflationsprognos jäm- fört med regeringen och KI, vilket förklaras av en högre reporänta. Reger- ingens prognos över offentligt finansiellt sparande ligger i linje med både KI:s och Riksbankens prognos 2012 och 2013. Däremot har Riksbanken en betydligt lägre prognos för 2014, vilket förklaras av att Riksbanken gjort en ny bedömning av finanspolitiken där bedömningen är att reger- ingen lägger en större vikt än tidigare vid att nå överskott i de offentliga finanserna.

Enligt KI finns det flera tecken på att ekonomin nu vänder uppåt. Bland annat stigande börskurser, ökad industriproduktion, ökad varuexport samt stigande obligationsräntor i länder som Tyskland, Sverige och USA, vilket kan ses som ett uttryck för ökad optimism om framtida tillväxt. Osäkerhe- ten om hur statsskuldskrisen i euroområdet kommer att utvecklas bedöms dock fortfarande som stor, varför BNP-tillväxten bedöms bli dämpad under det första halvåret 2012. Arbetslösheten bedöms därför stiga ännu en tid. Den tröga återhämtningen i omvärlden gör att den inhemska efter- frågan blir en viktigare drivkraft för ekonomin än vanligt. Arbetslösheten bedöms bli fortsatt hög under lång tid. Antalet sysselsatta faller under första halvåret 2012 för att sedan bromsa upp. I slutet av 2012 när ekono- min bedöms återhämta sig börjar sysselsättningen öka igen. Även om sysselsättningen ökar i snabbare takt 2013 fortsätter arbetslösheten att vara hög, vilket bl.a. förklaras av att arbetskraftsutbudet varit högt i förhållande till arbetsmarknadsläget de senaste åren.

23

2011/12:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 1.4 Prognosjämförelse

 

2012

2013

2014

2015

2016

BNP, årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

Regeringen

0,4

3,3

3,7

3,6

3,2

Konjunkturinstitutet

0,4

2,5

 

 

 

Riksbanken

0,4

1,9

2,8

 

 

Inflation, årsgenomsnitt

 

 

 

 

 

Regeringen

1,2

1,3

1,6

2,5

2,8

Konjunkturinstitutet

1,5

1,4

 

 

 

Riksbanken

1,2

1,9

2,9

 

 

Arbetslöshet, % av arbetskraften

 

 

 

 

 

Regeringen

7,8

7,7

6,9

5,7

5,2

Konjunkturinstitutet 1

7,7

7,7

 

 

 

Riksbanken

7,7

7,7

6,9

 

 

Offentligt finansiellt sparande, % av BNP

 

 

 

 

 

Regeringen

-0,3

0,3

1,6

3,0

3,7

Konjunkturinstitutet

-0,4

0,2

 

 

 

Riksbanken

-0,1

0,2

0,9

 

 

Anm. Regeringens prognos publicerades den 12 april, Konjunkturinstitutets den 28 mars, Riksbankens den 18 april.

1. Konjunkturinstitutets arbetslöshetssiffror avser ålderskategorin 16–64 år, medan regeringens och Riksban- kens siffror avser 16–74 år.

Källor: 2012 års ekonomiska vårproposition, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Av Riksbankens uppföljning framgår att svensk BNP minskade under fjärde kvartalet 2011, vilket främst berodde på att exporten föll kraftigt. Sedan dess bedöms läget ha ljusnat, och förtroendet hos företag och hus- håll samt utvecklingen av detaljhandeln och varuexporten tyder på att efterfrågan åter ökar under inledningen av 2012. Tillväxten bedöms emel- lertid bli långsammare än normalt för att sedan ta fart 2013. Arbetslöshe- ten bedöms stiga något det närmaste året för att sedan falla tillbaka under 2013 och 2014. Inflationsläget är lågt men bedöms tillta i takt med att konjunkturen förbättras.

Aktuella siffror över läget i ekonomin

Enligt nationalräkenskaperna ökade BNP med 1,5 procent under första kvartalet 2012 jämfört med första kvartalet 2011. Säsongsrensat och jäm- fört med fjärde kvartalet 2011 blev ökningen 0,8 procent. Det starkaste bidraget till BNP-utvecklingen kom från fasta bruttoinvesteringar främst inom gruvnäring och energiområdet.

Hushållskonsumtionen ökade med 2,1 procent jämfört med första kvarta- let 2011, vilket är en oförändrad ökningstakt jämfört med fjolåret. Bidra- get till BNP-tillväxten blev 1,0 procentenheter.

Exporten ökade med 1,7 procent medan importen minskade med 0,1 pro- cent jämfört med samma kvartal föregående år. Exportnettot gav ett posi- tivt bidrag till BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter.

24

 

 

 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

Näringslivets produktion ökade med 1,9 procent. De varuproducerande

 

branscherna stod för ännu ett svagt kvartal medan de tjänsteproducerande

 

branscherna däremot fortsatte att växa med god fart. Produktionen i de

 

varuproducerande branscherna minskade med 0,7 procent medan den

 

ökade med 3,4 procent i de tjänsteproducerande branscherna.

 

 

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent, antalet arbe-

 

tade timmar ökade med 1,0 procent och

medelarbetstiden ökade

med

 

0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. I näringslivet ökade

 

antalet arbetade timmar med 1,3 procent, vilket till stor del förklaras av

 

tjänstebranschens starka utveckling. Inom de offentliga myndigheterna

 

ökade antalet arbetade timmar med 0,3 procent. Det första kvartalet 2012

 

var arbetsproduktiviteten oförändrad inom näringslivet.

 

 

Hushållens disponibla inkomster ökade med 3,6 procent i löpande priser

 

jämfört med första kvartalet 2011. Rensat för inflation ökade de disponibla

 

inkomsterna med 1,2 procent. Hushållens finansiella sparande minskade

 

med 3,5 miljarder kronor och uppgick till 27 miljarder kronor i löpande

 

priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, var

 

negativ och uppgick till –0,9 procent. (Källa: SCB, publicerad den 29 maj

 

2012.)

 

 

 

 

 

Försäljningsvolym, detaljhandeln minskade med 1,3 procent april jäm-

 

fört med april förra året i löpande priser. Dagligvaruhandeln minskade

 

med 0,9 procent och sällanköpsvaruhandeln med 1,9 procent i löpande pri-

 

ser. Mellan mars och april 2012 minskade försäljningsvolymen med 0,2

 

procent. (Källa: HUI/SCB, publicerad den 28 maj.)

 

 

Industrins

kapacitetsutnyttjande ökade

med

0,7 procentenheter

till

 

88,4 procent i säsongsrensade tal under första kvartalet 2012 jämfört med

 

fjärde kvartalet 2011. På årsbasis minskade den totala industrins totala kapa-

 

citetsutnyttjande. Jämfört med första kvartalet förra året har kapacitetsut-

 

nyttjandet minskat med 0,4 procentenheter till 88,1 procent, i kalenderkor-

 

rigerade tal. (Källa: SCB, publicerad den 14 maj 2012.)

 

 

Industriföretagens investeringsplaner för 2012 väntas bli oförändrade

 

jämfört med 2011. De totala investeringarna bedöms därmed komma att

 

hamna på samma nivåer som i fjol. Volymförändringarna är spridda mel-

 

lan industrisektorn, t.ex. finns det förväntningar om volymökningar inom

 

transportmedelsindustrin och gruvnäringen medan det finns förväntade

 

volymminskningar t.ex. inom trävaruindustrin samt inom stål- och metall-

 

framställning.

 

 

 

 

 

Enligt Konjunkturbarometern för företagen backade konfidensindikatorn

 

för näringslivet som helhet med en enhet i april efter ökningen med tolv

 

enheter månaden innan. Indikatorn ligger två enheter över det historiska

 

genomsnittet. I tillverkningsindustrin var orderingången i stort sett oföränd-

 

rad under första kvartalet i år. Även produktionsvolymen var i stort sett

 

oförändrad under första kvartalet 2012. Industriföretagen är relativt optimis-

 

tiska inför andra kvartalet. Orderingången från exportmarknaden väntas

 

stiga påtagligt

och även från hemmamarknaden

förutses efterfrågan

öka.

 

25

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

 

Drygt 30 procent av byggföretagen uppger att brist på arbetskraft är det

 

främsta hindret för verksamheten. För flertalet husbyggare är i stället otill-

 

räcklig efterfrågan den faktor som begränsar verksamheten. På ett års sikt

 

är byggsektorn relativt återhållsam i sina förväntningar, och företagen räk-

 

nar med att efterfrågan på byggmarknaden blir ungefär oförändrad. Försälj-

 

ningen inom detaljhandeln steg något under första kvartalet efter ett par

 

kvartal med oförändrade volymer. Sammantaget är försäljningssituationen

 

inom handeln relativt god och ca 80 procent av företagen är nöjda med

 

läget. Handeln räknar med att försäljningen fortsätter att öka under andra

 

kvartalet i år. I de privata tjänstenäringarna har efterfrågan återigen ökat

 

under första kvartalet i år efter två svaga kvartal dessförinnan. Sysselsätt-

 

ningen har totalt sett ökat något under första kvartalet. Bristen på arbets-

 

kraft har samtidigt fortsatt att minska och 14 procent av tjänsteföretagen

 

uppger nu att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för verksamheten.

 

Endast ett fåtal branscher har påtagliga rekryteringsproblem och situatio-

 

nen är besvärligast för tekniska konsulter där 60 procent av företagen

 

anger arbetskraftsbrist som främsta hinder. Tjänsteföretagen räknar med att

 

såväl efterfrågan som sysselsättningen stiger ytterligare under andra kvarta-

 

let i år. Sammantaget inom näringslivet har sysselsättningen ökat något,

 

och företagen räknar med ytterligare nyrekryteringar de närmaste måna-

 

derna. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 26 april 2012.)

 

Enligt Konjunkturbarometern för hushåll ljusnade hushållens syn på det

 

ekonomiska läget ytterligare mellan mars och april. Hushållens förtroen-

 

deindikator (CCI) som mäter synen på den egna och den svenska ekono-

 

min steg med närmare fem enheter, från 0,0 till 4,7. Därmed har CCI ökat

 

med drygt tolv enheter sedan december 2011 och närmar sig nu det histo-

 

riska genomsnittet. Det är synen på såväl den egna som den svenska

 

ekonomin som har ljusnat. Hushållens pessimism om utvecklingen på arbets-

 

marknaden har minskat betydligt jämfört med tidigare i år och inställ-

 

ningen till att köpa kapitalvaror är mindre negativ. Hushållens förvänt-

 

ningar på inflationen på tolv månaders sikt uppgår till 3,0 procent i april

 

jämfört med 2,8 procent i mars. Även löneförväntningarna har ökat något,

 

till 2,9 procent från 2,8 procent förra månaden. Hushållens förväntningar

 

på den rörliga bostadsräntan om ett år ligger oförändrade på 4 procent.

 

Däremot har förväntningarna på två och fem års sikt justerats upp margi-

 

nellt jämfört med förra månaden. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad

 

den 26 april 2012.)

 

Enligt arbetskraftsundersökningen var i april 4 609 000 personer i

 

åldern 15–74 år sysselsatta, vilket är en ökning med 8 000 personer jäm-

 

fört med april 2011. Förändringen mellan åren är dock inte statistiskt

 

säkerställd. Arbetslösheten var 7,8 procent eller 7,3 procent säsongsrensat.

 

Sysselsättningsgraden, dvs. andelen av befolkningen som är sysselsatt, var

 

65,5 procent säsongsrensat. Sysselsättningen ökade mest bland kvinnor.

 

Antalet arbetslösa uppgick i april till 390 000, vilket är 6 000 personer

 

färre än i april 2011. Inte heller denna förändring är statistiskt säkerställd.

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

Bland ungdomar, 15–24 år, var 153 000 personer arbetslösa i april 2012, vilket motsvarar en arbetslöshet på 25,1 procent. Detta är 5 000 färre än i april 2011, dock inte statistiskt säkerställt. Av de arbetslösa ungdomarna var 94 000 heltidsstuderande. I april 2012 var 113 000 personer mellan 15 och 74 år långtidsarbetslösa, vilket är 8 000 personer färre än i april 2011. Förändringen är inte statistiskt säkerställd. (Källa: SCB, publicerad den 23 maj 2012.)

Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik anmäldes totalt 60 000 nya lediga platser i april, vilket var 2 000 färre än motsvarande månad 2011. Under samma månad fick 48 000 någon form av arbete, vilket är ca 4 000 färre än för ett år sedan. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 maj 2012.)

Löneutvecklingen i ekonomin som helhet var 2,2 procent i februari enligt konjunkturlönestatistiken. I näringslivet ökade lönerna med 2,5 pro- cent, i kommunsektorn med 2,0 procent medan löneutvecklingen i staten var 0,7 procent. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 3 maj 2012.)

Inflationstakten, dvs. förändringen under de senaste tolv månaderna var 1,3 procent i april, vilket är en nedgång från mars då den var 1,5 procent. Under samma period förra året ökade konsumentpriserna med 0,4 procent. (Källa: SCB, publicerad den 10 maj 2012.)

Enligt sparbarometern var hushållens finansiella sparande 31 miljarder kronor första kvartalet 2012. Det bedöms vara ovanligt högt för att vara ett första kvartal. Skuldökningen har fortsatt att mattas av och hushållen fortsatte att spara i bankkonton. Under årets första tre månader fortsatte hushållen att teckna nya lån i högre takt än vad de amorterade, vilket ledde till en låneökning på 27 miljarder. Det var dock den lägsta låneök- ningen på åtta år. Framför allt är det hushållens låneökning hos bostadsin- stitut som fortsatt att minska. Under årets första kvartal ökade hushållens belåningar hos bostadsinstituten med 11 miljarder. Den årliga låneöknings- takten totalt för alla typer av lån ligger nu på 5 procent. År 2008 var ökningstakten 10 procent. (Källa: SCB och Finansinspektionen, publicerad den 21 maj 2011.)

Enligt finansmarknadsstatistiken hade hushållens lån i monetära finans- institut (MFI) i mars en årlig tillväxttakt på 5,0 procent, vilket är samma nivå som i februari. I mars 2011 var tillväxttakten 7,3 procent. Hushållens lån hos MFI uppgick i mars till 2 672 miljarder kronor. Av detta svarar bostadslån för 2 144 miljarder kronor eller ca 80 procent. (Källa: SCB:s finansmarknadsstatistik, publicerad den 30 april 2012.)

Reporäntan lämnades oförändrad på 1,5 procent vid Riksbankens pen- ningpolitiska möte i april. (Källa: Riksbanken, publicerad den 17 april 2012.)

Situationen i Grekland

Grekland går till nyval den 17 juni. Landet saknar därmed politisk stabili- tet. En interimsregering tar över styret av landet efter en teknokratledd regering, med Lucas Papademos som chef (bankekonomen och den före

27

2011/12:FiU20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

 

detta ECB-ledamoten). Före valet beslutade Papademos med stöd av en

 

majoritet i Greklands parlament om stora åtstramningar för att få nödlån

 

från EU och IMF. Partierna som stödde Papademos, konservativa Ny demo-

 

krati och socialistiska Pasok, tappade många väljare i valet den 6 maj, när

 

en stor majoritet i stället valde att rösta på partier som vill riva upp stöd-

 

programmet från EU och IMF. Övriga euroländer har hotat med indragna

 

lån om stödprogrammen inte fullföljs. Greklands statskassa kan därmed ta

 

slut till sommaren. Med oro över utvecklingen har grekiska företag och

 

hushåll börjat tömma bankkonton. Sedan hösten 2009 har grekiska banker

 

tappat nästan en tredjedel av sina privata insättningar, ca 70 miljarder euro.

1.4 Finansutskottets bedömning

Efter en stark utveckling av tillväxten under 2010 och under större delen av 2011 dämpades tillväxten i svensk ekonomi under slutet av 2011. I pro- positionen bedöms tillväxten falla från 3,9 procent 2010 till 0,4 procent 2012. Den svagare tillväxten förklaras framför allt av ett kraftigt fall i exporten till följd av den svagare europeiska och nordamerikanska efterfrå- gan. Tillväxtpotentialen bedöms emellertid som god, vilket också stöds av uppgifter från bl.a. nationalräkenskaperna som åter visar på en god tillväxt i den svenska ekonomiska aktiviteten. BNP ökade med 1,5 procent första kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011. Även Konjunkturinstitu- tets barometerindikator tyder på att tillväxten i svensk ekonomi återhämtar sig och stabiliseras. Läget i svensk ekonomi ser därmed något ljusare ut än vad tidigare prognoser indikerade. För åren 2013 till 2016 bedöms till- växten öka med i genomsnitt 3,5 procent.

Tillväxten i den globala ekonomin återhämtar sig enligt bl.a. OECD, även om den bedöms som skör och den ekonomiska informationen rörande USA är motsägelsefull. Det är framför allt åtstramningsåtgärder i de statsfinansiellt svaga euroländerna som verkar fortsatt dämpande på efter- frågan i OECD-länderna, vilket bidrar till en svag BNP-tillväxt. Det finns emellertid enligt Konjunkturinstitutet en stark återhämtningspotential i form av en expansiv penningpolitik i de stora ekonomierna, styrräntor som ligger nära noll, lediga resurser och ett uppdämt konsumtions- och investe- ringsbehov. Detta bidrar enligt Konjunkturinstitutet till en återhämtning i OECD-länderna under slutet av 2012.

Trots tecken på en återhämtning utgör statsskuldskriser i länder som Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland och Cypern osäkerheter som gör konjunkturutvecklingen svårbedömd. Skuldutvecklingen i Spanien och Italien riskerar att dra ned tillväxten i Europa. Även utvecklingen i Grek- land är en osäkerhet. En annan riskfaktor är stigande energipriser som skulle kunna dämpa tillväxten i tillväxtekonomier och i USA. Som OECD också skriver i sin senaste rapport bedöms krisen i euroområdet vara den enskilt största risken för utsikterna i världsekonomin. Sverige är ett litet utlandsexponerat land som inte kan frikoppla sig från utvecklingen i andra

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2011/12:FiU20

länder. Det innebär att läget kan förändras snabbt. Dessutom är det svenska banksystemet stort i relation till BNP och är beroende av fortlö- pande tillgång till internationell finansiering.

Hittills redovisade prognoser och utfall över den ekonomiska utveck- lingen indikerar emellertid att svensk ekonomi återhämtar sig och stabilise- ras under 2012. Sammantaget bedöms dock fortfarande riskerna för en svagare utveckling som betydande.

Den viktigaste drivkraften för tillväxten 2013–2016 blir sannolikt den inhemska efterfrågan dvs. hushållens och företagens konsumtion och inve- steringar. Enligt Handelns utredningsinstitut är försäljningstrenden sti- gande, vilket kommer att återspeglas i detaljhandeln där 2012 bedöms bli ett år av stabil återhämtning. Även nationalräkenskaperna visade på en ökad hushållskonsumtion med 2,1 procent för första kvartalet 2012.

Den svenska exporten fortsatte att visa på positiva utvecklingstal trots den svaga tillväxten i OECD. Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten med 1,7 procent det första kvartalet 2012. Regeringens bedömning är att efterfrågan på svenska exportvaror kommer att bli lägre än vad som varit normalt vid tidigare konjunkturuppgångar.

Utvecklingen i den svenska ekonomin återspeglar sig även på arbets- marknaden. Ökningen av sysselsättningen dämpades under 2011 och bedöms i princip bli oförändrad 2012, vilket också den senaste rapporten från arbetskraftsundersökningen (AKU) visar. Utvecklingen i april 2012 visar ingen påtaglig förändring på den svenska arbetsmarknaden jämfört med april 2011. Samtidigt noteras en svagt positiv utveckling av sysselsätt- ningen under de senaste månaderna, trots osäkerheten i omvärlden. Enligt nationalräkenskaperna fortsätter sysselsättningen att öka men i en svagare takt än tidigare. Jämfört med första kvartalet 2011 ökade antalet syssel- satta med 0,8 procent första kvartalet 2012, vilket motsvarar 35 000 personer.

Regeringen bedömer att arbetslösheten stiger från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. I takt med att konjunkturen förbättras under 2013 väntas dock arbetsmarknaden återhämta sig. Utskottet kan konstatera att regering- ens prognos över arbetslösheten ligger i linje med såväl Konjunkturinstitu- tet som Riksbanken. Ett lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden och avmattningen i konjunkturen under 2012 kan väntas resultera i måttliga löneökningar och att den underliggande inflationen blir lägre än 2 procent under de närmaste åren. Den svaga tillväxten, den låga inflationen och det låga svenska upplåningsbehovet kan bedömas medföra en låg ränta. Sam- mantaget gör den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjandet att sysselsättningen kan komma att öka starkt 2013– 2016 och att arbetskraftsefterfrågan då kan öka utan att det uppstår brist på arbetskraft.

29

2011/12:FiU20

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Skuldkrisen i Europa fördjupades i slutet av 2011, vilket får negativa effekter på de svenska offentliga finanserna. Det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utrymmet för permanenta reformer bedöms därför i dagsläget som begränsat. Utskottet avvisar förslag om att bl.a. införa ett sysselsättningsmål i det finanspolitiska ramverket. Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella marknaderna finns det fortfarande risker för det europeiska finan- siella systemets stabilitet. Hushållens förhållandevis höga skuld- sättning utgör en viss risk som manar till vaksamhet. En högre kapitaltäckning ökar bankernas motståndskraft mot finansiella kri- ser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten anser utskottet.

Tack vare reformer som stärkt arbetslinjen och företagsklima- tet har antalet sysselsatta ökat med ca 213 000 personer 2006– 2011. Trots detta är arbetslösheten alltför hög och riskerar att bita sig fast. Det är därför viktigt att fortsätta att arbeta med att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och samtidigt bl.a. under- lätta rörligheten på bostadsmarknaden.

Den gemensamma välfärden ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. Ingen ska behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Den långsiktigt bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till ett eget arbete och möjlighet att leva på sin lön.

Klimatförändringarna tillsammans med bevarandet av biolo- gisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är även fortsätt- ningsvis de mest prioriterade miljöfrågorna. Den största utma- ningen är transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken. De förslag som behandlas är propositionens punkt 1 samt följdmotionerna. Därutöver behandlas två motioner från allmänna motions- tiden: 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M). Förslagen behandlas tematiskt i avsnitten 2.1 De offentliga finanserna, 2.2 Finansiell stabilitet,

30

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

2.3 Arbetsmarknad och tillväxt, 2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi samt 2.5 Energi, klimat och miljö. I avsnitt 2.6 redovisas yttranden från andra utskott. Finansutskottets ställningstagande återfinns i avsnitt 2.7.

2.1 De offentliga finanserna

2.1.1 Propositionen

Finansiellt sparande

Konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras fullt så snabbt som beräknades i budgetpropositio- nen för 2012. Regeringen har reviderat ned prognosen för det finansiella sparandet med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP per år under perioden 2012–2015. I år räknar regeringen med ett underskott på 10 miljarder kro- nor, eller –0,3 procent 2012. När tillväxten åter tar fart förstärks det finansiella sparandet. År 2016 beräknas ett överskott på 3,7 procent av BNP (se tabell 2.1). Enligt regeringen finns det givet riskbilden ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att dessa inte ska bli en källa till osäkerhet.

Tabell 2.1 De offentliga finanserna

Miljarder kronor och procent av BNP

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Inkomster

1 735

1 773

1 837

1 922

2 024

2 116

Procent av BNP

49,6

50,1

49,7

49,4

49,5

49,3

Utgifter

1 731

1 783

1 824

1 861

1 902

1 959

Procent av BNP

49,5

50,4

49,3

47,8

46,5

45,7

Finansiellt sparande

4

-10

13

60

122

157

Procent av BNP

0,1

-0,3

0,3

1,6

3,0

3,7

Staten

-5

-10

24

67

127

163

ÅP-systemet

19

6

-6

-2

-1

-3

Kommunsektorn

-10

-7

-5

-5

-5

-3

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Eftersom inkomsterna som andel av BNP i stort sett är oförändrade fr.o.m. 2013 är det den minskande utgiftskvoten som leder till förstärkningen av det finansiella sparandet. Regeringen konstaterar att det är normalt att skat- teintäkterna ökar i takt med BNP vid en normal ekonomisk tillväxt, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Detta beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga program faller bort. En annan förklaring till att utgifterna minskar är att tillväxten bedöms vara högre än normalt under prognosperioden och att detta medför att utgifterna för arbetslösheten minskar.

31

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Statens finansiella sparande förstärks fr.o.m. 2013. Kommuner och lands- ting beräknas redovisa ett successivt starkare, men fortsatt negativt finansi- ellt sparande 2013–2016. Det finansiella sparandet i ålderspensionssyste- met uppvisar ett överskott 2012 på 6 miljarder kronor, men under resten av prognosperioden bedöms det vara svagt negativt.

Statens budgetsaldo och statsskulden

Regeringen räknar med ett överskott på 12 miljarder kronor i statens bud- get 2012 (se tabell 2.2). Budgetsaldot beräknas därmed bli 7 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Anledningen är att konjunkturläget försämrats sedan budgetpropositionen beslutades. Framför allt innebär detta att statens inkomster nu beräknas bli något lägre 2012–2015. För 2013–2015 har regeringen också reviderat ned budgetsal- dot. Statens budget beräknas uppvisa ett överskott på 177 miljarder kronor 2016.

Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas bli tillfälligt hög 2012. Ökningen beror bl.a. på Kärnavfallsfondens obligationshantering, lån till Riksbanken, lån till infrastrukturinvesteringar, investeringslån till myndig- heter och lån till Irland. Det beräkningstekniska antagandet om försälj- ningar av aktier i statliga bolag om 15 miljarder kronor per år ingår bland engångseffekterna som påverkar budgetsaldot.

Tabell 2.2 Statens budgetsaldo och statsskulden

Miljarder kronor och procent av BNP

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Inkomster på statens budget

872

836

849

901

947

992

Utgifter på statens budget

805

823

814

812

824

815

varav RGK:s nettoutlåning och

4

14

3

2

2

2

Kassamässig korrigering

 

 

 

 

 

 

Statens budgetsaldo

68

12

35

90

123

177

Saldo justerat för större engångs-

32

9

23

76

108

162

effekter

 

 

 

 

 

 

Statsskuld vid årets slut

1 076

1 102

1 062

974

848

671

Statsskuld i procent av BNP

30,8

31,1

28,7

25,0

20,7

15,6

Konsoliderad bruttoskuld i pro-

38,4

37,7

35,4

31,8

27,5

22,5

cent av BNP1

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

1. För svenska förhållanden innebär definitionen att skulden består av statsskulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer.

Regeringen beräknar den konsoliderade statsskulden till 1 102 miljarder kronor år 2012. Detta innebär visserligen en ökning med 26 miljarder kro- nor jämfört med 2011, men regeringen konstaterar att ökningen är en effekt av att Riksgäldskontoret ändrat redovisningen av statsskulden. Änd- ringen, som syftar till en mer konsekvent och transparent redovisning, innebär att man i beräkningarna numera också inkluderar utestående säker-

32

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

heter och s.k. omvända repor i svenska statspapper. I och med den nya definitionen höjs nivån på statsskulden med ca 50 miljarder kronor fr.o.m. 2012. Rensat för förändringen minskar dock statsskulden med ca 24 miljar- der kronor 2012 jämfört med 2011.

Från den nya beräknade nivån 2012 minskar skulden 2013–2016 både nominellt och uttryckt som andel av BNP. I slutet av 2016 beräknas skuld- kvoten uppgå till 15,6 procent. Det beräkningstekniska antagandet om försäljningar av statens innehav av aktier i statliga bolag bidrar till minsk- ningen av statsskulden och skuldkvoten uppgår till 17,4 procent 2016 exklusive detta antagande.

Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsländernas offent- liga finanser. Regeringen konstaterar att även om Maastrichtskulden i nominella termer ökat mellan 1994 och 2011, så har den som andel av BNP minskat kraftigt. Vid utgången av 2011 var andelen 38,4 procent av BNP, vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU på högst 60 pro- cent av BNP. Mellan 2011 och 2016 beräknar regeringen att skulden minskar även nominellt, framför allt därför att statsskulden minskar. Som andel av BNP minskar den konsoliderade bruttoskulden till 22,5 procent av BNP 2016.

Bedömning av reformutrymmet 2013

Regeringen betonar att det budgetpolitiska ramverket spelar en central roll när storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. Med utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner stämmer regeringen av reformutrymmet eller besparingsbehovet mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa att över- skottsmålet klaras och att utgiftstaket inte överskrids. Samtidigt som det ekonomiska läget ska beaktas beror utrymmet för finanspolitiska åtgärder på hur de utformas.

Tioårsindikatorn indikerar att det finansiella sparandet i genomsnitt varit i linje med överskottsmålet. Under 2002–2011 motsvarade det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt 0,7 procent av BNP. Juste- rat för det genomsnittliga konjunkturläget låg dock det genomsnittliga finansiella sparandet på 1,2 procent av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder enligt regeringen på att det inte finns några stora systematiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.

Sjuårsindikatorn, som är ett sjuårigt centrerat medelvärde, är 0,5 procent av BNP 2012 och ökar sedan till 1,2 procent av BNP 2013. När man beak- tar resursutnyttjandet under respektive sjuårsperiod, pekar indikatorn på ett sparande som ligger cirka en procentenhet över målet (se tabell 2.3). Reger- ingen anser dock att man inte bör beakta den konjunkturjusterade sjuårsin- dikatorn fullt ut. Anledningen är att man måste ta hänsyn till att de stora

33

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

negativa BNP-gapen under innevarande lågkonjunktur med stor sannolik- het inte kommer att motsvaras av lika stora positiva gap under åren efter prognosperioden (s.k. asymmetriska konjunkturcykler).

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för uppfölj- ning av överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Finansiellt sparande

0,1

-0,3

0,3

1,6

3,0

3,7

Bakåtblickande tioårssnitt

0,7

 

 

 

 

 

Konjunkturjusterat

1,2

 

 

 

 

 

Sjuårsindikatorn

0,4

0,5

1,2

 

 

 

Sjuårsindikatorn, konjunktur-

1,6

1,8

2,0

 

 

 

justerat

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande

0,7

1,2

1,6

2,1

3,2

3,7

BNP-gap

-1,0

-2,7

-2,1

-0,9

-0,4

0,0

Sjuårssnitt

-2,2

-2,3

-1,4

 

 

 

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Det strukturella sparandet är 1,2 procent av BNP 2012 och ökar sedan under prognosperioden. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2012 har potentiell BNP och därmed det strukturella sparandet revide- rats ned relativt mycket samtliga år efter 2010. En förklaring till att det strukturella sparandet stärks efter 2012 är enligt regeringen att beräkningen inte innehåller några nya finanspolitiska beslut förutom de som redan tidi- gare är beslutade. Regeringen understryker att osäkerheten är betydande vid en bedömning som sträcker sig över en sådan lång tidshorisont.

Enligt indikatorerna ligger det finansiella sparandet för närvarande i linje med eller något högre än överskottsmålet, särskilt för den senare delen av prognosperioden, konstaterar regeringen. Bedömningen är dock osäker och kan komma att ändras till budgetpropositionen för 2013. Till exempel är erfarenheten att bedömningen av det strukturella sparandet är mycket osäker. En nedrevidering av bedömningen av det strukturella spa- randet motsvarande den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respek- tive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett utfallsår – 2 procent av BNP – skulle innebära att det i praktiken inte skulle finnas något reformutrymme alls 2013. I stället skulle det uppstå ett sparbehov.

När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att ta hänsyn till om finans- politiken är hållbar i ett längre perspektiv. Grundscenariot i regeringens bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från oförändrad finanspolitik och att inga ytterligare reformer genomförs förutom de som redan är beslutade. De hållbarhetsberäkningar som regeringen redovisar i propositionen visar att den långsiktiga finansiella hållbarheten är god och att den skapar en marginal för finanspolitiken att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av de demografiska för- ändringarna på lång sikt.

34

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Regeringens samlade bedömning är att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat i närtid, men att det ökar successivt under prognosperioden. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna, även om behovet har minskat något sedan budgetpro- positionen beslutades i höstas. Vid en kraftigt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot måste det, enligt regeringen, finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Det måste också finnas utrymme att kunna hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. Enligt regeringen säkerställer denna strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Regeringen konstaterar samtidigt att resurs- utnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög och att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Det ekonomiska läget bedöms dock inte vara sådant att det nu finns behov av breda krisåtgärder. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det kommer att finnas ett begränsat reformutrymme i budgeten för 2013.

Regeringen anser att det begränsade reformutrymmet bör användas dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden. I arbetet med bud- getpropositionen för 2013 lägger regeringen fokus på fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad, förbättrad välfärd, förstärkt konkurrenskraft, ett stabilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimat- politik. I regeringens fortsatta reformambitioner för mandatperioden som presenterades i budgetpropositionen för 2011 ingår att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt, att se över företagsbeskattningen och att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstak för 2016

Regeringens bedömning är att budgeteringsmarginalen 2012 blir 55 miljar- der kronor (se tabell 2.4). Åren 2013 och 2014 blir den något lägre för att åter öka 2015. Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen i höstas beräknas marginalen bli något större för samtliga år. Detta beror i första hand på att regeringen bedömer att utgifterna för arbetsmarknaden, för- svaret och studiestödet blir lägre. Regeringen bedömer att budgeteringsmar- ginalen för 2012–2015 är tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen.

Regeringen betonar att det faktum att budgeteringsmarginalen är större än vad som följer av regeringens riktlinje inte betyder att det med nödvän- dighet finns ett betydande utrymme för framtida reformer på budgetens utgiftssida. Detta utrymme bestäms av regeringens bedömning av reformut- rymmet i förhållande till överskottsmålet samt avvägningen mellan

35

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

inkomst- och utgiftsreformer, givet begränsningen på utgiftssidan. Samti- digt finns det enligt regeringen skäl för att budgeteringsmarginalen inte ska vara större än att den har rimligt styrande effekt på utgiftsutvecklingen.

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten och budgeteringsmarginal

Miljarder kronor och procent av BNP

 

2012

2013

2014

2015

2016

Utgiftstak för staten

1 084

1 093

1 103

1 123

1 153

Procent av BNP

30,6

29,5

28,4

27,5

26,9

Takbegränsade utgifter

1 029

1 043

1 052

1 064

1 086

Procent av BNP

29,1

28,2

27,0

26,0

25,3

Budgeteringsmarginal

55

50

51

59

67

Procent av BNP

1,6

1,4

1,3

1,4

1,6

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Regeringens bedömning är att utgiftstaket för staten, inklusive ålderspen- sionssystemet vid sidan av statens budget, för 2016 uppgår till 1 153 miljarder kronor. Regeringens ambition är att denna bedömning ska ligga till grund för det förslag till utgiftstak för 2016 som kommer att läm- nas i budgetpropositionen för 2013.

Regeringen konstaterar att så långt fram i tiden som 2016 är bedöm- ningen av den ekonomiska utvecklingen mycket osäker. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. Eftersom bedömningen av nivån på utgiftstaket redan nu anger en fast övre gräns för utgiftsnivån 2016 måste risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna vägas in i bedömningen. Ökningen på 30 mil- jarder kronor är ungefär lika stor som det historiska genomsnittet sedan 1997.

Budgeteringsmarginalen för 2016 uppgår till 6,2 procent av de takbegrän- sade utgifterna, vilket är mer än riktlinjen för marginalens minsta storlek. Regeringen menar att om storleken på budgeteringsmarginalen vid faststäl- landet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäkerhetsskäl, kan det i större utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet begränsa möjligheterna att genom- föra ny politik på utgiftssidan.

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Regeringen kommer fortlöpande i den ekonomiska vårpropositionen, i enlig- het med skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79), att följa upp hur det finanspolitiska ramverket efterlevs. Det innebär att regeringen kommer att redogöra för eventuella avvikelser från det finanspolitiska ram- verket och för större förändringar av hur finanspolitiken redovisas som kan påverka tolkningen av ramverket.

36

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den agerat i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Ett viktigt steg har tagits för att presentera beräkningskonventioner som visar hur prognoser och olika effektberäk- ningar görs. Den rapport som utarbetats vid ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktions- sätt bedömas?, är resultatet av detta arbete. Redovisningen av den offent- liga sektorns kapitalstock har också utvecklats och presenteras i en bilaga till den ekonomiska vårpropositionen. Denna ska ses som ett första steg i en väsentligt utökad redovisning av den offentliga sektorns investeringar, reala kapitalstock och förmögenhet och är ett viktigt bidrag till en mer underbyggd debatt om de offentliga investeringarna i Sverige.

Förändring av Sveriges medelfristiga sparmål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten

I egenskap av EU-medlem måste Sverige leva upp till stabilitets- och till- växtpaktens regelverk för det finansiella sparandet. Förutom underskotts- gränsen på 3 procent av BNP måste samtliga EU-medlemmar sätta upp ett s.k. medelfristigt sparmål (MTO).1 Hittills har Sverige valt att låta detta mål sammanfalla med överskottsmålet. Enligt tidigare beräkningar av EU- kommissionen bör Sverige ha ett MTO på som lägst minus 1 procent.

För att tydligare skilja mellan det svenska nationella ramverket och de krav som åläggs Sverige i egenskap av EU-medlem, gör regeringen fr.o.m. 2012 års konvergensprogram en åtskillnad mellan överskottsmålet och MTO. Sveriges MTO kommer att sättas till minus 1 procent av BNP i enlighet med EU-kommissionens beräkningar. Detta ska ses som ett mini- mikrav på det finansiella sparandet som Sverige omfattas av i egenskap av EU-medlem men att Sverige har ett eget mer ambitiöst nationellt satt mål för det finansiella sparandet i form av överskottsmålet på 1 procent av BNP.

2.1.2 Socialdemokraternas motion

I den socialdemokratiska motionen framhålls att kärnan i den socialdemo- kratiska ekonomiska politiken är starka offentliga finanser. En solid offent- ligfinansiell ställning är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Den frihet som starka statsfinanser ger ska enligt motionärerna användas till att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Det finanspo- litiska ramverk som utvecklats av tidigare socialdemokratiska regeringar är en central förklaring till att de svenska statsfinanserna är starkare än i de flesta andra jämförbara länder. Att värna om offentliga finanser handlar om att stärka såväl konjunktur- som strukturpolitiken, anser motionärerna. Genom ett högt finansiellt sparande i goda tider kan ekonomin stimuleras och välfärden värnas i sämre tider. Sunda offentliga finanser handlar också

1 Medium Term Objective.

37

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

om att rusta Sverige för de långsiktiga utmaningar som väntar, inte minst

 

den demografiska utvecklingen som kommer att sätta ett hårt tryck på de

 

offentliga välfärdssystemen under en betydande period framöver.

 

Arbete är grunden för vårt välstånd, och full sysselsättning är därför det

 

övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Motio-

 

närerna anser att Sverige som land inte har råd med det slöseri som den

 

höga arbetslösheten innebär. Det slår direkt på de offentliga finanserna och

 

därmed på förmågan att finansiera skola, vård och äldreomsorg. I sin

 

motion lägger Socialdemokraterna fram förslag om ett program för att

 

bryta ungdomsarbetslösheten som bl.a. innehåller ett förslag om utbildnings-

 

kontrakt för alla arbetslösa under 25 år. Dessutom vill motionärerna

 

utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsättningen för

 

att underlätta prioriteringarna i politikutvecklingen. Hur målet ska defini-

 

eras är dock en komplicerad fråga som motionärerna anser behöver analy-

 

seras djupare innan ett slutligt ställningstagande görs. Ytterst handlar dock

 

ett sysselsättningsmål om att öka trovärdigheten i det, enligt motionärerna,

 

grundläggande löftet om att välfärden, även i framtiden, huvudsakligen ska

 

vara solidariskt finansierad. Skatternas utformning är, enligt motionärerna,

 

också en viktig del i en politik för fler jobb och för att skapa konkurrens-

 

viktiga villkor för näringslivet.

 

Det finns också skäl att förbättra uppföljningen av hur de offentliga inve-

 

steringarna utvecklas. Även om det finansiella ramverket inte sätter upp

 

några formella hinder för offentliga investeringar, finns det skäl att paral-

 

lellt med de treåriga utgiftstaken fastställa någon form av plan för utgifter

 

i statsbudgeten av investeringskaraktär, dvs. infrastruktur, utbildning och

 

forskning. Motionärerna framhåller vidare att investeringar huvudsakligen

 

ska finansieras över anslag i statsbudgeten. På sikt är motionärerna dock

 

öppna för att i vissa väl avgränsade fall pröva den modell för avgiftsfinan-

 

siering som regeringen tillämpat för att få utrymme för fler angelägna

 

investeringar.

 

2.1.3 Miljöpartiets motion

 

Sveriges position som ett litet exportberoende land gör oss mycket

 

beroende av vår omvärld. En stabil ekonomisk utveckling förutsätter där-

 

för enligt motionärerna ordning och reda i statens finanser och en budget i

 

balans. Enligt motionärerna levererar Miljöpartiet, liksom tidigare socialde-

 

mokratiska regeringar och nuvarande borgerliga regering, förslag som

 

innebär en budget i balans. Både det finanspolitiska ramverket och de bud-

 

getpolitiska målen anser motionärerna fungerar väl, och vikten av att inte

 

leva över sina tillgångar har blivit extra tydlig i samband med den pågå-

 

ende skuldkrisen.

38

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Motionärerna anför att BNP som enda mått på välfärd länge har kritise- rats och anser att det finns ett behov av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och ekologiskt håll- bar utveckling.

I sin motion anför Miljöpartiet att de vill ha en samhällsekonomi med fokus på sysselsättning, sammanhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande och att de vill se satsningar för att modernisera Sverige så att nya gröna jobb skapas i växande företag. Förslagen som presenteras i motionen anser motionärerna har ett hållbart och ansvarsfullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och som ger utrymme för en miljö- och klimatpolitik för framtiden. Motionärerna vill införa traineeplatser inom näringslivet och väl- färden för att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden, och de driver förslag om en samlad arbetslivstrygghet, där både en allmän sjukför- säkring och en allmän arbetslöshetsförsäkrning ingår liksom en lägsta ersättning. Motionärerna eftersträvar en jobbskapande politik och förbätt- rade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. Grön skatteväxling ser motionärerna som en åtgärd för att gynna både kli- matet, jobben och ekonomin. En breddning av sänkningen av tjänstemom- sen förordas också.

2.1.4 Sverigedemokraternas motion

I motionen framför Sverigedemokraterna att de svenska statsfinanserna är relativt goda jämfört med andra EU-länder. Motionärerna ställer sig otvety- digt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten, framför allt ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten. Motio- närerna menar att regeringen har fört en passiv finanspolitik genom krisen, som i princip bestått av jobbskatteavdraget. Satsningar på infrastruktur och utbildning har saknats. Motionärerna anser att Sverige satsar enorma sum- mar på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU-avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje år. I stället för denna överföring från de svenska skattebetalarna vill motionärerna satsa på en väl avvägd arbetsmarknadspo- litik och göra kraftiga satsningar på utbildning och infrastruktur. I motio- nen föreslås också att rättsväsendet och försvaret ska förstärkas. På skattesidan anser motionärerna att restaurang- och cateringmomsen ska åter- ställas. Senast 2016 vill motionärerna att alla fyra stegen i jobbskatteavdra- get även ska omfatta inkomst av pension.

Motionärernas inställning är att det varken är bra för svensk ekonomi eller konkurrenskraften att binda sig till en samordnad finanspolitik med de övriga EU-länderna. Finanspolitik, skatter, löner, anställningsskydd och pensioner ska bestämmas självständigt. Alla de förslag om förstärkt styr-

39

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

ning och samordning av den ekonomiska politiken inom EU som presente-

 

rats anser motionärerna tillsammans ger ett ramverk för att cementera en

 

oundviklig likformighet. Nackdelarna med ett svenskt medlemskap i EU

 

överväger kraftigt fördelarna, och motionärernas ambition är att Sverige

 

omgående ska träda ut ur EU.

 

2.1.5 Vänsterpartiets motion

 

I motionen anförs att massarbetslösheten har blivit vardag, trots att Sverige

 

har bland de starkaste statsfinanserna i världen. Full sysselsättning är det

 

överordnade målet för Vänsterpartiets ekonomiska politik. För att bejaka

 

strukturomvandlingen krävs både en bra arbetslöshetsförsäkring som alla

 

har råd med och möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Jobbskat-

 

teavdraget ska stegvis avskaffas till förmån för en rättvis och likformig

 

beskattning. Dessutom krävs en strategisk näringspolitik och satsningar på

 

forskning och utveckling. Den ekonomiska politiken ska också bidra till

 

minskade ekonomiska och sociala skillnader, anser motionärerna och avsät-

 

ter medel för att förbättra välfärdsverksamheterna i kommuner och landsting.

 

För ett litet exportberoende land som Sverige är starka offentliga finan-

 

ser en förutsättning för en stabil makroekonomisk utveckling. Det finns

 

enligt motionärerna goda skäl för finanspolitiska ramverk som främjar bud-

 

getdisciplin, starka offentliga finanser och en politik för full sysselsättning.

 

Ramverket för finanspolitiken måste moderniseras, anser motionärerna och

 

föreslår bl.a. att det i budgetlagen regleras att regeringen två gånger per år

 

ska presentera en åtgärdsplan för full sysselsättning. Överskottsmålet och

 

kommunernas balanskrav ska ersättas med mål om budgetbalans över en

 

konjunkturcykel, och systemet med utgiftstak bör reformeras eller helt

 

avvecklas. Motionärerna anser också att värdet av investeringar behöver

 

synliggöras i budgetprocessen genom att staten inför en investeringsbudget

 

och att budgetlagen ändras så att lånefinansiering kan utgöra huvudprincip.

 

Förändringarna ska föregås av en grundlig parlamentarisk utredning.

 

Målsättningen för skattepolitiken ska vara att få fler människor i arbete,

 

trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Motio-

 

närerna vill se en översyn av hela skattesystemet. Motionärernas principi-

 

ella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. I motionen

 

förordas att en arvsbeskattning införs 2014 och att utformningen av en för-

 

mögenhetsskatt ska utredas för att också den kunna införas 2014. Till

 

förmån för en rättvis och likformig beskattning förordar motionärerna att

 

jobbskatteavdraget stegvis avskaffas. Dessutom avvisas systemet med

 

sänkta arbetsgivaravgifter för unga och den sänkta krogmomsen. Det s.k.

 

HUS-avdraget vill motionärerna avskaffa i sin nuvarande form. För att

 

enligt motionen stärka sysselsättningen och produktiviteten i små och medel-

 

stora företag föreslås att sjuklöneansvaret slopas och att en skattereduktion

 

för stöd till forskning och utveckling införs. Vidare föreslås i motionen att

40

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

bolagsskatten för de fyra storbankerna tillfälligt höjs med 5 procentenheter 2013, motsvarande 3,9 miljarder kronor. Dessutom framhåller motionä- rerna att det behövs förslag på permanenta skattehöjningar för finanssektorn.

2.1.6 Övriga motioner

I motion 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) anförs att kritiken mot det s.k. ramanslagssystemet har vuxit bl.a. därför att de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna inom staten har förändrats. Till exem- pel uppstår kraftiga svängningar mellan åren när det gäller löneindex, vilket ger instabilitet. Beräkningssystemet ger också en eftersläpning jäm- fört med övriga arbetsmarknaden på omkring två år. När finanskrisen slog till och det fanns ett behov att förstärka den statliga servicen försvårade anslagssystemet detta. Motionären anser att regeringen ska se över löne- och anslagssystemet i staten eftersom beräkningssystemet behöver moderni- seras i flera delar och göras stabilare och mer förutsägbart.

2.1.7 Kompletterande information

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådet konstaterar att svensk ekonomi har klarat sig väl hit- tills under den internationella krisen, och finanspolitiken framstår i stora drag som framgångsrik med hänsyn till de störningar som svensk ekonomi varit utsatt för. Slutsatsen får även stöd när rådet jämför med andra län- ders ekonomisk-politiska erfarenheter under senare år.

Rådets uppfattning är också att den ekonomiska politiken fram till i dag har följt det finanspolitiska ramverket, och man bedömer att finanspoliti- ken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser. I detta samman- hang betonar rådet att hållbarheten är beroende av att pensionssystemet är politiskt stabilt. Risken för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren betraktar rådet som begränsad. Rådet bedömer att den förda politiken står i överensstämmelse med överskottsmålet. Det är viktigt för Sverige att förtroendet för hållbarheten hos de offentliga finanserna inom euroområdet återupprättas. Däremot ser rådet ingen anledning att för- ändra det svenska ramverket utifrån finanspaktens regler utan menar att det ramverk vi har är bättre underbyggt och bättre anpassat till svenska förhållanden.

Finanspolitiska rådet står fast vid sin rekommendation från förra året om en tydligare redovisning av beräkningarna av reformutrymmet, hur det uppkommer och hur det är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt. Det problem som rådet uppmärksammar hänger ihop med den asymmetriska följsamhet till BNP som den offentliga sektorns inkoms- ter och utgifter uppvisar och som leder till att det uppstår ett utrymme som kan användas på både inkomst- och utgiftssidan, ett utrymme som dessutom växer över tiden. Rådet anser vidare att det vore önskvärt med

41

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

en tydligare redovisning av sambanden mellan utgiftstak, överskottsmål

 

och skatteuttag. Rådet menar att regeringen på samma sätt som den öppet

 

resonerar om utrymmet för permanenta utgiftsreformer under den tid utgifts-

 

taket sträcker sig, borde resonera öppet om utrymmet för förändringar på

 

skattesidan över samma tidshorisont.

 

Finanspolitiska rådet menar vidare att det faktum att regeringen tagit

 

den ekonomiska krisen och den makroekonomiska osäkerheten som argu-

 

ment för större säkerhetsmarginaler i finanspolitiken, har skapat oklarheter

 

om huruvida regeringen anser att det finanspolitiska ramverket är tillräck-

 

ligt eller om ytterligare säkerhetsmarginaler utöver överskottsmålet behövs.

 

En regelmässig användning av säkerhetsmarginaler riskerar, enligt rådet,

 

att skapa ett procykliskt inslag i finanspolitiken som kan leda till onödigt

 

stora konjunktursvängningar. Rådet anser att regeringens ställningstagande,

 

om att behovet av en extra säkerhetsmarginal bedömdes som viktigare än

 

de skattesänkningar som aviserades våren 2011, saknar stabiliseringspoli-

 

tiska motiv. Det försämrade konjunkturläget talade snarare för en något

 

mer expansiv finanspolitik.

 

Rådet tar också upp frågan om utgiftstaket är bindande med tanke på att

 

budgeteringsmarginalerna är större än vad som behövs för att hantera osäk-

 

erheter. Trots att regeringens tankeram är utformad för att täcka hela den

 

fyraårsperiod som det finns beslutade eller föreslagna utgiftstak för, kom-

 

menterar rådet att budgeteringsmarginalerna i närtid är mycket stora och

 

knappast innebär någon begränsning för utgifterna. Sådana omfattande bud-

 

geteringsmarginaler kan vara ett potentiellt problem för budgetdisciplinen

 

och kan dessutom äventyra överskottsmålet.

 

Liksom förra året anser Finanspolitiska rådet att regeringen bör utveckla

 

bättre beräkningsmetoder för det strukturella finansiella sparandet. Den

 

metod som används ger missvisande resultat, anser rådet. Metoden bör

 

vara disaggregerad, och konjunkturjusteringarna bör summera till noll över

 

tiden. Rådet konstaterar att den största svagheten är att konjunkturkorriger-

 

ingen är direkt kopplad till BNP-gapet och inte till utvecklingen i de

 

enskilda skattebaserna. Detta innebär att det uppstår fel när skattebaserna

 

och BNP-gapet varierar på olika sätt.

 

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella nettoför-

 

mögenhet stabiliseras som andel av BNP. Den nivå på vilken stabiliser-

 

ingen sker beror på finansiella värdestegringar som ligger utanför det

 

finanspolitiska ramverket. Rådet anger att nettoförmögenheten sannolikt

 

kommer att fortsätta öka från dagens nivå på ca 20 procent av BNP. Rådet

 

anser att regeringen bör klargöra sin syn på vad som är en lämplig storlek

 

på den offentliga nettoförmögenheten. Rådet menar att en ytterligare förmö-

 

genhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP är svår att motivera

 

med behovet av säkerhetsmarginaler för en kommande lågkonjunktur.

 

Vidare bör regeringen klargöra vad som är en lämplig bruttoskuld och

 

vilka övergripande principer som bör gälla för avvägningen mellan portföl-

 

jens risk och dess förväntade avkastning.

42

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Finanspolitiska rådet anser att den bilaga om de offentliga investering- arna som regeringen redovisar i den ekonomiska vårpropositionen är ett förtjänstfullt första steg mot en bättre analys av de offentliga investering- arna. Rådet delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga investeringarna inte bör införas. Rådet ser inte några överty- gande argument för att det finanspolitiska ramverket i sig orsakar för liten eller snedvriden investeringsvolym. Däremot delar rådet inte bedömningen att det är klarlagt att de offentliga realkapitalinvesteringarna har en sam- hällsekonomiskt sett fördelaktig omfattning och inriktning. Rådet anser att det i dag inte finns underlag för att föreslå någon form av regelverk för offentliga investeringar, men man utesluter inte sådana förslag i framtiden. En möjlighet skulle kunna vara att regeringen redovisar en samhällsekono- misk analys av inriktningen på de investeringar som genomförs och de som planeras. Rådet nämner också, slutligen, att det är angeläget att i möj- lig mån styra de offentliga investeringarnas tidsmässiga förläggning över konjunkturcykeln.

Utskottets tidigare behandling av frågan om redovisningen av reformutrymmet

Utskottet behandlade regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisio- nens granskning av budgetpropositionen för 2011 (skr. 2010/11:148) i FiU1 i höstas. När det gäller reformutrymmet gjorde utskottet bedöm- ningen att beräkningarna av reformutrymme eller besparingsbehov är kom- plexa och att det inte finns någon enskild indikator som kan fånga denna komplexitet. Reformutrymmet måste bedömas med hänsyn till en rad olika faktorer, bl.a. osäkerheterna, riskbilden och konjunkturläget. Utifrån detta gör sedan regeringen en samlad bedömning av reformutrymmet. Utskottet välkomnade denna utveckling och såg ingen anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 163).

Vid utskottets behandling av 2011 års ekonomiska vårproposition fram- höll utskottet att en säkerhetsmarginal vid avstämningen mot överskottsmå- let kunde bidra till en mer nyanserad bedömning av vilket reformutrymme som är förenligt med överskottsmålet. Samtidigt betonade utskottet vikten av en transparent uppföljning av överskottsmålet, eftersom det är en förut- sättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk. (bet. 2010/11:FiU20 s. 92).

IMF:s artikel IV-konsultation 2012

Den 15 maj presenterade IMF slutsatserna från sin s.k. artikel IV-konsulta- tion. När det gäller de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramver- ket konstaterar IMF att Sveriges starka offentligfinansiella position bl.a. är ett resultat av robusta finansiella ramverk. De säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs i offentliga finanser anser IMF ger utrymme för ytterligare åtgärder om de risker som är förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle förverkligas. För att ytterligare stärka trovärdighe-

43

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ten för det finanspolitiska ramverket menar IMF att Finanspolitiska rådets inriktning på hållbarhet i de offentliga finanserna skulle kunna vidareut- vecklas och förstärkas. IMF anser att det kan finnas behov av ytterligare strukturreformer på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Jämförelse mellan propositionen och ESV:s prognos från i mars

ESV publicerade den 19 april en jämförelse mellan vårpropositionen och sin marsprognos. När det gäller skatteintäkterna överensstämmer progno- serna för 2012. Däremot skiljer sig prognoserna åt fr.o.m. 2013. Regering- ens prognos ligger 15–30 miljarder kronor över ESV:s prognos. Skillnaden förklaras av att regeringen räknar med högre bolagsskatteintäkter och högre konsumtionsskatter, bl.a. till följd av att hushållens konsumtion antas öka snabbare. I regeringens prognos stärks arbetsmarknaden ytterli- gare 2014, vilket leder till en större skillnad i intäkterna från skatt på arbete. För de takbegränsade utgifterna skiljer sig prognoserna för 2012 och 2013 inte nämnvärt åt. Prognosen för budgetsaldot visar ett underskott på 13 miljarder kronor. Även 2013 väntas det bli underskott i statens bud- get, men något mindre än 2012. Eftersom regeringen räknar med en starkare tillväxt än ESV i sin prognos från i mars innebär det ett starkare finansiellt sparande i regeringens prognos.

Riksgäldens prognos från i mars

Riksgäldens prognos för budgetsaldot 2012 visar ett underskott på 11 mil- jarder kronor. För 2013 räknar Riksgälden med ett överskott på 3 miljar- der kronor. Svag inhemsk efterfrågan och svag efterfrågan på Sveriges viktigaste exportmarknader försämrar tillväxtutsikterna i år, och arbetslös- heten stiger. Detta påverkar statsfinanserna genom minskade skatteinkoms- ter och ökade arbetsmarknadsutgifter. Prognosen bygger på att det blir en ordnad om än utdragen hantering av skuldproblematiken i euroområdet och att förtroendet för ekonomin successivt växer under loppet av 2012. Statens upplåning ökar med 33 miljarder kronor i år och 27 miljarder kro- nor nästa år jämfört med Riksgäldens föregående prognos eftersom kon- junkturen utvecklas något svagare än vad myndigheten tidigare räknade med. Vid slutet av 2012 prognostiseras statsskulden vara 32,8 procent av BNP. Den ekonomiska inbromsningen får alltså, enligt Riksgälden, ett begränsat genomslag på både statsfinanser och upplåning.

OECD:s Economic Outlook från maj 2012

OECD konstaterar att återhämtningen i några av ekonomierna i Europa inte är tillräcklig för att kompensera den negativa tillväxten i andra delar av Europa. Den svaga konkurrenskraften måste åtgärdas i de länder som har stora underskott i bytesbalansen, medan strukturanpassning och högre löner i länder med överskott skulle kunna bidra till en tillväxtvänlig omför- delningsprocess.

44

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Inför EU:s informella toppmöte den 23 maj 2012 föreslog OECD att tillväxten kan stimuleras genom bl.a. strukturella reformer inom områden som utbildning, innovation, konkurrens och grön tillväxt samt genom att ytterligare stärka brandväggen för att förhindra spridningen av finanskrisen inom euroområdet. OECD menar att om ingenting görs i dag kan det leda till en försämring av den europeiska krisen och medföra spridningseffekter utanför euroområdet, med allvarliga konsekvenser för den globala ekono- min. För att undvika ett sådant scenario krävs att åtgärder vidtas både av enskilda länder och på överstatlig nivå.

Vidare menar OECD att budgetkonsolidering och strukturella åtgärder måste gå hand i hand, för att göra anpassningen så tillväxtfrämjande som möjligt. Att hitta en noggrann avvägning mellan nedskärningar och ökade intäkter är mycket viktigt. Reformagendan måste också särskilt inriktas på att stödja sysselsättningen, minska ojämlikheten och skydda de svagaste delarna av befolkningen.

Tack vara Sveriges budgetdisciplin finns, enligt OECD, utrymme för dis- kretionära stimulansåtgärder, vilket kan vara motiverat om tillväxten blir svagare än väntat. För att undvika att arbetslösheten biter sig fast är det enligt OECD viktigt med reformer som underlättar inträde på arbetsmark- naden, särskilt för ungdomar.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012

Kommissionen har antagit 2012 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Antagandet av rekommenda- tionerna är den sista etappen i terminen som inleddes genom kommissio- nens årliga tillväxtöversikt i november 2011. Rekommendationerna ska nu behandlas i Ekofinrådet för att sedan, efter denna beredning, godkännas av Europeiska rådet den 28–29 juni och sedan formellt antas av Ekofinrådet i juli. I år ger kommissionen också för första gången rekommendationer på grundval av de fördjupade granskningar som ska göras i förfarandet vid alltför stora obalanser.

Kommissionen anser att förändringen av Sveriges medelfristiga mål inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, det s.k. MTO, på ett ade- kvat sätt avspeglar kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. På grund av denna förändring bygger det medelfristiga målet enligt kommissionen på den strukturella budgetbalans som sannolikt kommer att uppnås under pro- gramperioden, även med beaktande av sannolikheten för ytterligare expan- siva diskretionära åtgärder under 2013 eller 2014.

Kommissionens rekommendation till Sverige är att bibehålla en sund ställning i de offentliga finanserna fr.o.m. 2012 genom att genomföra bud- getstrategin enligt planerna och säkerställa att det medelfristiga målet för de offentliga finanserna fortsätter att uppnås.

45

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.2 Finansiell stabilitet

2.2.1 Propositionen

Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin, och det finns flera skäl för svenska hushåll och företag att vilja ha robusta banker och ett välfungerande finansiellt system. För det första påverkar problem i banksektorn hushållen genom den reala ekonomin då minskad utlåning från bankerna riskerar att försämra den ekonomiska utvecklingen. För det andra påverkas hushållen negativt om problem i bankerna innebär att skat- temedel måste användas t.ex. på grund av att insättningsgarantin aktiveras eller att systemviktiga banker som inte är livskraftiga får övertas av staten och därefter kapitaliseras.

Regeringen konstaterar att en rad åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella stabiliteten, men det faktum att den svenska banksektorn är både stor och koncentrerad innebär risker. Därför är det viktigt att mot- ståndskraften i de systemviktiga bankerna är stor. Genom att i ett första steg höja kapitaltäckningskravet för de fyra storbankerna den 1 januari 2013 kommer motståndskraften i dessa banker att öka.

Finansbranschen genomgår en förtroendekris som enligt regeringen är orsakad av ett oansvarigt risktagande som har skadat jobb och välfärd. Parallellt med arbetet att förstärka regelverket för och tillsynen av finans- marknaderna, arbetar regeringen aktivt för att stärka konsumenternas ställ- ning gentemot de finansiella företagen. Konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag. Finansiell stabilitet och konsumenter som känner sig trygga i mötet med banker och andra företag är grundförut- sättningar för att finansmarknaden ska bidra till tillväxt och välstånd, anser regeringen.

2.2.2 Miljöpartiets motion

Europas banksektor har ett stort ansvar för den pågående skuldkrisen. Många banker har lånat ut stora belopp trots att kreditvärdigheten varit svag. Därför är det enligt motionärerna av stor vikt att banksektorn agerar mer ansvarsfullt gentemot såväl privata som offentliga låntagare för att und- vika framtida skuldkriser. Motionärerna anser att bankerna bör begränsa de skadliga spekulationerna och värna finansiell stabilitet, både för sitt eget och för samhällets bästa. Hushållens skuldsättning medför också risker för det finansiella systemets stabilitet och ekonomins långsiktiga utveckling. Motionärerna vill se breda politiska samtal för att komma till rätta med hushållens höga skuldsättning.

När det gäller en skatt på finansiella transaktioner delar motionärerna uppfattningen att Europa bör införa en skatt på finansiella transaktioner. Skatten skulle få en stabiliserande effekt och bromsa skadliga spekulatio- ner som kan drabba de finansiella systemen negativt. Det är rimligt anser motionärerna att de finansiella marknaderna, som bidragit till krisen, också

46

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

skulle vara med och bekosta krissaneringen. En förutsättning för att införa en skatt på finansiella transaktioner är att den genomförs på EU-nivån men att intäkterna går till medlemsländerna.

2.2.3 Vänsterpartiets motion

Den svenska banksektorn domineras fullständigt av de fyra storbankerna. En avgörande skillnad mellan storbankernas affärsvillkor och de som gäl- ler andra företag är att de skyddas av staten genom en implicit garanti mot konkurs. Detta innebär en stor konkurrensfördel för storbankerna och en kraftig subvention av deras upplåningskostnader, anser motionärerna. Motio- närerna anser att utvecklingen av bostadspriserna och hushållens skuldsätt- ning bör följas noggrant eftersom dessa bedöms vara ett potentiellt hot mot den finansiella stabiliteten. Förutom att införa en tillfällig bankskatt (se avsnitt 2.1) föreslår motionärerna också att regeringen skyndsamt tillsät- ter en parlamentarisk utredning i syfte att utarbeta en bankdelningslag där traditionell bankverksamhet separeras från s.k. investmentbankverksamhet.

2.2.4 Kompletterande information

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Den internationella krisen visar enligt Finanspolitiska rådet på faran med att underskatta de makrofinansiella risker som är förenade med snabbt sti- gande kreditgivning, stor skuldsättning och växande fastighetspriser. Rådet anser att dessa risker inte får underskattas i den svenska ekonomin. Rådet rekommenderar regeringen att inom en snar framtid bestämma hur den mak- rofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kriser.

IMF:s artikel IV-konsultation 2012

IMF konstaterar att även om Sveriges direkta exponering mot krisländerna i eurozonen är begränsad och bankerna välkapitaliserade innebär det förhål- landevis stora banksystemet i Sverige en sårbarhet. Det beror bl.a. på den stora exponeringen mot andra europeiska ekonomier och beroendet av dol- larfinansieringen. Hushållens skuldsättning, 170 procent i förhållande till disponibla inkomster, tillsammans med en svag utveckling på bostadsmark- naden lyfts också fram som ett problem. Mot den bakgrunden anser IMF att kapitaltäckningsreglerna som nu förhandlas inom EU kommer att betyda mycket för utvecklingen i Sverige. IMF argumenterar för att det är nödvändigt att EU-regleringen avser en miniminivå för kapitaltäckningen och att länderna ska kunna få ha högre krav.

47

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Kapitaltäckningskrav – CRD IV

EU:s finansministrar enades den 15 maj om ett kompromissförslag om nya kapitaltäckningskrav för banker. Den svenska regeringen har med brett stöd i Sveriges riksdag drivit frågan om högre kapitaltäckningskrav. Kom- promissförslaget innebär att medlemsländerna inom EU nu på egen hand kan ställa striktare kapitalkrav på systemviktiga banker. Sverige har därför möjlighet att kräva 10 procents kapitaltäckning för systemviktiga banker 2013 och 12 procents kapitaltäckning fr.o.m. 2015. Beslutet innebär att för- handlingar kan inledas med Europaparlamentet för en slutgiltig överens- kommelse. Målsättningen är en överenskommelse med Europaparlamentet, om möjligt i juni i år.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj

Enligt kommissionen bekräftade den fördjupade granskning av Sverige som gjorts i samband med förfarandet vid alltför stora obalanser att de svenska hushållen har en relativt hög skuldsättningsnivå. Situationen på bostads- och bolånemarknaderna stabiliserades 2011, anger kommissionen, men flera strukturella snedvridningar kvarstår som hotar stabiliteten på dessa marknader på lång sikt. Kommissionen anser att relevanta åtgärder har vidtagits för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft. Samti- digt finns det enligt kommissionen för närvarande en rad politikområden som kan bidra till volatiliteten på den svenska bostadsmarknaden och till ackumulerade bolåneskulder, och som har fått mindre uppmärksamhet.

Kommissionens rekommendation till Sverige är att vidta ytterligare före- byggande åtgärder för att öka stabiliteten på bostads- och bolånemarkna- derna på medellång sikt, genom att främja åtgärder som leder till en mer försiktig utlåning, genom att minska systemskevheter som gynnar skuldfi- nansiering vid bostadsinvesteringar – som avdragsrätt för skuldräntor – och genom att åtgärda de problem som följer av begränsningar i fråga om bostadsutbud och hyresreglering.

Den särskilda resultatskrivelsen för utgiftsområde 2

I sitt betänkande över anslagen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (bet. 2011/12:FiU2) konstaterade utskottet att det finns en osäkerhet om vilka konsekvenser den rådande ekonomiska situa- tionen och krisen kan få för de finansiella systemen och instituten i Sverige och tillsynen över dem. Mot bakgrund av att det för närvarande pågår arbete både inom EU och i Sverige med att ta fram nya regelverk för de finansiella marknaderna ansåg utskottet att det är särskilt viktigt att följa upp målet för det finansiella systemet i de delar det gäller tillsyn och regelgivning samt kraven på effektivitet, stabilitet och konsumentskydd.

48

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att under 2014 återkomma till riksdagen med en resultatskrivelse för 2012 och 2013. Riks- dagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

2.3 Arbetsmarknad och tillväxt

2.3.1 Propositionen

Det viktigaste målet för den ekonomiska politiken är enligt regeringen full sysselsättning. Sedan 2006 har sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift varit att öka den varaktiga sysselsättningen främst genom ett minskat utan- förskap. Politiken har därför inriktats på en kombination av åtgärder som både stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft och förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga platser, vilket är en nödvändig kombination av åtgärder för att politiken så snabbt som möjligt ska få avsedd effekt på sysselsättningen.

Tyngdpunkten har legat på åtgärder som stimulerar arbetsutbudet. Även arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har reformerats, bl.a. för att öka anställningsbarheten hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

Den viktigaste åtgärden för att öka arbetsutbudet är enligt regeringen jobbskatteavdraget som har betydande positiva effekter på sysselsättningen. Enligt regeringen visar också den utvärdering som regeringen har gjort mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319) att jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sysselsättning.

Regeringen har vidare kompletterat jobbskatteavdraget med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft, t.ex. nystartsjobb, sänkta arbets- givaravgifter för unga och äldre, det s.k. HUS-avdraget samt sänkt mervär- desskatt för restaurang- och cateringtjänster. Sysselsättningspolitiken är även i fortsättningen mycket högt prioriterad. Politikens inriktning är där- för att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft samt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad mot att minska utan- förskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna längst ned i inkomstfördelningen. Enligt regeringen är ett kvarvarande problem att det för personer som har försörjningsstöd sällan är lönsamt att börja arbeta eller utöka sin arbetstid då ökade inkomster reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande mån. Regeringen avser därför att under 2013 före- slå att beräkningen av försörjningsstöd förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att minska marginaleffekterna och stärka drivkrafterna till arbete och göra det möjligt för fler att påverka sin ekonomiska situation.

49

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Ökad sysselsättning trots ogynnsam ekonomisk utveckling

Den svenska arbetsmarknaden har på senare år utvecklats väl trots en ogynnsam ekonomisk utveckling i omvärlden. I dag är antalet sysselsatta fler än innan krisen 2008. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Sammantaget bedöms situationen på arbetsmark- naden vara betydligt starkare än vad som kan förväntas givet konjunkturen och befolkningssammansättningen.

Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden

Trots den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är arbetslösheten fortfa- rande hög och bedöms öka något under 2012. Långtidsarbetslösheten ses som ett särskilt allvarligt problem då sannolikheten att komma tillbaka till arbete minskar med tiden som arbetslös. En minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras högt av regeringen, då arbetslösheten till mer än hälften utgörs av unga och utrikes födda. Regeringen ser det därför som en särskild utmaning att underlätta inträdet och återetableringen på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som unga, utrikes födda, personer med förgymnasial utbildning, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Den viktigaste åtgärden för att motverka arbetslöshet bland unga är enligt regeringen reformerna av utbildningssystemet. Ett utbildningssystem av god kvalitet är den viktigaste åtgärden för att minska ungdomsarbetslös- heten. Regeringen ser emellertid att det finns behov av att förstärka vissa av de genomförda reformerna, framför allt att öka kontaktytorna mellan skolan och näringslivet och stärka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda läran- det. Regeringen ser också allvarligt på problemen inom utbildningssyste- met och fortsätter det omfattande och långsiktiga arbete som inleddes under förra mandatperioden för att förbättra systemets olika delar. Målet är att öka kvaliteten i hela utbildningskedjan. Övergången mellan skola och arbetsliv behöver stärkas ytterligare. Ett väl fungerande utbildningssystem är också grundläggande för att arbetskraften ska få den kompetens som matchar den framtida arbetskraftsefterfrågan. Under hösten 2012 kommer regeringen att överlämna en forsknings- och innovationsproposition till riks- dagen. Den kommer bl.a. att innehålla en översyn av rörligheten mellan olika lärosäten och mellan lärosäten och näringsliv/samhälle. Vidare ska systemet för kompetensförsörjning ses över och incitamenten för högkvali- tativ forskning stärkas.

Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är generellt sett bekymmer- sam. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder i syfte att bl.a. förbättra integrationen på arbetsmarknaden, bl.a. den s.k. etableringsrefor- men, instegsjobb och nystartsjobb, stärkt validering av utländsk utbildning och annan yrkeskompetens, yrkesinriktat mentorskap och sfi-lyftet. Vidare överväger regeringen att förstärka etableringsreformen för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Vidare

50

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

har regeringen tillsatt flera utredningar för en förbättrad integration, bl.a. en utredning om förbättringar av den s.k. sfi-pengen, en utredning som ska se över möjligheterna att införa ett system med skattelättnader för företag i områden med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner, samt en utredning om ökat arbetskraftsdeltagande och snabbare etablering på arbetsmarknaden bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandring.

En väl fungerande och effektiv arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäk- ring är förutsättningar för att möta långtidsarbetslösheten. Regeringen avser att återkomma med förslag om hur Arbetsförmedlingens effektivitet, styrning och kontroll ska säkerställas. Enligt regeringen är även lönesub- ventionerade anställningar såsom nystartsjobb ett viktigt instrument för att öka de långtidsarbetslösas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Regeringen anser vidare att det finns skäl att utveckla de verksamheter som vidtogs till följd av krisen 2008, som fler studieplatser inom den yrkes- inriktade kommunala vuxenutbildningen, inom yrkeshögskolan och inom högskolan samt inom arbetsmarknadsutbildningen. Regeringen har även för avsikt att återkomma med förslag som ytterligare förbättrar förutsättning- arna att arbeta längre upp i åldrarna, och förslag som stärker de funktions- nedsattas möjlighet att delta på arbetsmarknaden.

Enligt regeringen ska arbetsmarknaden bli mer inkluderande så att fler människor med svag förankring ges möjlighet att få jobb. Finansdeparte- mentet har tillsatt en utredning med uppdrag att se över förutsättningarna för att införa ett system för korttidsarbete som ska kunna aktiveras nästa gång en mycket svår ekonomisk kris slår mot Sverige.

Vidare anser regeringen att det måste löna sig att arbeta, och införandet av ytterligare ett jobbskatteavdrag är ett effektivt sätt att öka den varaktiga sysselsättningen. Det införda jobbskatteavdraget bedöms öka sysselsätt- ningen med 2,3 procent på lång sikt, och effekterna av ett ytterligare jobbskatteavdrag bedöms inte vara avtagande.

Goda villkor för företagande, investeringar och sysselsättningar

Regeringens mål är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i. Ett dynamiskt näringsliv där nya före- tag utvecklas och expanderar är ett viktigt led i strukturomvandlingen och bidrar till ökad produktivitet och förstärkt konkurrenskraft. Genomförda reformer och satsningar inom skattepolitiken, utbildningen, forskningen, innovation, teknikutveckling, regelförenkling och infrastruktur samt förbätt- ringar av arbetsmarknadens funktionssätt syftar till att förbättra villkoren för företagande som därmed förstärker konkurrenskraften och produktivite- ten i näringslivet. Skattereformer som regeringen har genomfört, t.ex. slopad förmögenhetsskatt, sänkt bolagsskatt, sänkt skatt för delägare i fåmansföretag och sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjäns- ter, har enligt regeringen förbättrat förutsättningarna för företagande. Detta arbete fortsätter, och regeringens ambition är att ytterligare förbättra före- tagsklimatet och därmed förutsättningarna för investeringar och sysselsätt-

51

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ning i Sverige. En strategisk del av detta arbete sker genom Företagsskatte- kommittén (dir. 2011:1) som fram till slutet av 2013 kommer att ha lämnat tre delbetänkanden. I ett första steg har kommittén nyligen presen- terat ett delbetänkande om skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3). I betänkandet föreslås ett riskkapitalavdrag på ägarnivå och en emissionskre- dit på bolagsnivå. I ett andra steg undersöks möjligheterna till skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommitténs huvuduppdrag handlar om möjligheterna att minska beskattningen av eget kapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och lån. Reger- ingen har vidare för avsikt att fortsätta sänka bolagsskatten.

Under 2012 presenteras en forsknings- och innovationsproposition samt en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsättning- arna för innovation och förnyelse i näringslivet, den offentliga sektorn och civilsamhället.

Vidare ser regeringen över möjligheten att samordna statens insatser för riskkapital till företag i tillväxtfaser och att reformera det statliga riskkapi- talsystemet, bl.a. för att tydliggöra den marknadskompletterande rollen och för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av kunskapsintensiva idéer i tidiga skeden. Möjligheten att införa skatteincitament för forskning och utveckling undersöks.

Transporter är viktiga för tillväxten

Att vårda den infrastruktur som finns är enligt regeringen av största vikt för att säkra robusta väg- och järnvägssystem. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och inve- steringsklimat. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att möta framtida behov inom transportsystemet. En viktig del i detta är den infrastrukturpro- position som regeringen avser att lämna till riksdagen hösten 2012.

En väl fungerande bostadsmarknad

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig ekonomi. Ett långsiktigt arbete har därför påbörjats för att öka tillgängligheten på bostäder. Reger- ingen kommer att fortsätta genomföra åtgärder som dels stimulerar nypro- duktionen av bostäder, dels underlättar och öppnar upp marknaden för uthyrning av den egna bostaden. För att underlätta uthyrning av privatbo- städer övervägs en rad regelförändringar som bl.a. syftar till en hyressätt- ning som gör det möjligt för ägaren att täcka sina kostnader för bostaden, att ge bostadsrättsinnehavare rätt att hyra ut sin bostad utom i vissa fall samt förenkla och förtydliga reglerna kring tidsbegränsade kontrakt, besitt- ningsskydd, uppsägningsvillkor m.m. Omfattningen av reglerna ska tydligt avgränsas till tillfällig uthyrning av privatbostäder. I samband med de nya reglerna föreslås även att schablonavdraget för privatpersoners uthyrning

52

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

av den egna bostaden höjs från 21 000 till 40 000 kronor. Höjningen av schablonavdraget syftar till att ytterligare stimulera uthyrningen av privat- bostäder.

För att öka incitamenten att bygga nya bostäder föreslås en sänkt fastig- hetsavgift för flerbostadshus (hyresrätter och bostadsrätter) och sänkt takbe- lopp för fastighetsavgiften för flerbostadshus. Även mer gynnsamma villkor vid nybyggnation av bostäder föreslås genom en utsträckning av perioden för befrielse från fastighetsavgift till 15 år. Ambitionen är att skapa starka ekonomiska drivkrafter och stabila planeringsförutsättningar för befintliga och tillkommande företag på hyresbostadsmarknaden att agera, för att därigenom öka utbudet av hyreslägenheter så att det svarar upp mot efterfrågan i alla delar av landet.

2.3.2 Socialdemokraternas motion

Trots de senaste årens återhämtning på arbetsmarknaden ligger långtidsar- betslösheten kvar på en fortsatt hög nivå. Ökningen tyder enligt Socialde- mokraternas motion på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft som inte mötts av en tillräckligt kraft- full utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Enligt motionärerna har både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under de senaste åren varit otillräckliga. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten. För Socialdemokraterna är full sysselsättning det övergripande målet i den eko- nomiska politiken. Arbetslösheten kan aldrig accepteras.

Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem biter sig arbetslösheten fast på höga nivåer, vilket tyder på brister i Sve- riges omställningsförmåga. I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensfördelen att lära nytt och ställa om snabbare än kon- kurrenterna. Omställningen av svensk ekonomi är i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Den högre utbildningen är en hörn- sten i Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi- ken varför utbyggnaden av högskolan och yrkeshögskolan måste fortsätta. Även vuxenutbildningen bör byggas ut. Centrala delar i en politik för ökad omställningsförmåga är förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom.

Enligt motionärerna är globaliseringen i grunden något positivt som rätt hanterad kan innebära mycket stora möjligheter för ett land som Sverige. Det finns dock problemområden som kan bli allvarliga hot mot jobb och företagande i Sverige om ingenting görs. Enligt motionärerna handlar det om ett bristande samarbetsklimat, hög ungdomsarbetslöshet, bristande omställningsförmåga, brist på riskvilligt kapital, låga investeringar i trans- portinfrastruktur och sjunkande resultat i skolan.

För att bryta ungdomsarbetslösheten krävs enligt motionärerna kraft- fulla, riktade utbildningssatsningar med syftet att så många som möjligt ska få gymnasiekompetens. Det långsiktiga målet är att alla före 25 års

53

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. För att nå detta bör utbild-

 

ningskontrakt införas för alla under 25 år som inte fullgjort sina gymnasie-

 

studier. Fullt utbyggd omfattar reformen 10 000 platser som finansieras

 

genom en avveckling av den generella nedsättningen av arbetsgivaravgif-

 

ten för unga. Vidare bör traineeplatser och sommarjobb anordnas i hela

 

landet.

 

För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad

 

arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande bör ett

 

system med utbildningsvikariat införas. I syfte att stödja arbetsmarknadsin-

 

träde för personer med försörjningsstöd föreslås en tidsbegränsad skattekre-

 

ditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.

 

Vidare förordas att en samverkansmodell utvecklas i dialog med närings-

 

livet, akademin och de fackliga organisationerna i syfte att skapa dialog

 

om centrala framtidsutmaningar. Detta skulle enligt motionärerna kunna

 

innebära betydande möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft och där-

 

med skapa nya arbetstillfällen. Som ett led i detta arbete bör en nationell

 

innovationsberedning inrättas för att bl.a. utveckla Sveriges innovations-

 

och konkurrenskraft. Enligt motionärerna är en viktig hörnsten i innova-

 

tionspolitiken den statligt finansierade forskningen som föreslås komma att

 

utvecklas tillsammans med skatteincitament för FoU-investeringar.

 

Inom vissa segment av den svenska ekonomin råder enligt motionärerna

 

brist på privat riskkapital. Därför bör en statlig riskkapitalfond inrättas.

 

Enligt motionärerna är det brist på bostäder, och renoveringsbehovet är

 

stort. Åtgärder krävs för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Vik-

 

tigast är att långsiktigt få upp bostadsproduktionen. På kort sikt behöver

 

det befintliga beståndet utnyttjas bättre. Riktade ekonomiska stimulanser

 

från staten kan komma att krävas för att nyproduktionen ska öka.

 

Investeringar i infrastruktur är enligt motionärerna ett relativt effektivt

 

sätt att hålla uppe sysselsättningen när det råder lågt resursutnyttjande i

 

ekonomin. Men framför allt handlar det om att öka Sveriges långsiktiga

 

konkurrenskraft. Efter en lång tid av bristande resurser till underhåll och

 

begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt.

 

Enligt motionärerna leder bristerna i järnvägen till betydande samhällseko-

 

nomiska förluster varför det finns behov av att öka investeringarna i

 

infrastruktur och framför allt i järnvägen. Investeringar i infrastruktur ska

 

finansieras genom anslag i budgeten, men i vissa fall kan modellen med

 

kombinerad låne- och avgiftsfinansiering prövas.

 

2.3.3 Miljöpartiets motion

 

Långsiktighet är ledordet som enligt Miljöpartiet bör forma den ekono-

 

miska politiken. Det är genom gynnsamma villkor och bra förutsättningar

 

för företagande som fler arbeten skapas. Genom en politik som tar ansvar

 

för framtiden kan moderna industrier utvecklas och nya jobb växa fram.

 

Den svenska ekonomin ska moderniseras så att nya gröna jobb skapas i

54

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

växande företag. Det behövs enligt motionärerna en industripolitik för fler jobb och bättre konkurrenskraft. I det ekonomiska läge som Sverige befin- ner sig i nu är en klok politik att öka de offentliga investeringarna i sådant som stärker Sveriges framtida konkurrenskraft. Strategiska och framtidsin- riktade investeringar skapar många nya jobb samtidigt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringsliv.

Den självklara ryggraden i Sveriges ekonomi är enligt motionärerna små- företagen. Det är i småföretagen som de nya jobben växer fram. För att skapa förutsättningar för småföretag att växa behövs åtgärder som kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, avskaffat sjuklöneansvar och minskat regel- krångel. Vidare behövs gynnsamma förutsättningar för innovation, entrepre- nörskap och kunskapsdriven konkurrenskraft i svenskt näringsliv. Möjlighe- ten att skapa ett gynnsammare klimat för forskningsintensiva företag ses över, bl.a. genom sänkta anställningskostnader.

Enligt motionärerna behövs mer av bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet, vilket skulle leda till många nya jobb, gynnsammare förut- sättningar för näringslivet och minskade klimatutsläpp. Flaskhalsarna i järnvägssystemet bör enligt motionärerna byggas bort. Angeläget är också att renovera och energieffektivisera de stora bostadsområden som byggdes under 1960- och 70-talen. ROT-avdraget ska därför energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och ägare av hyreslä- genheter. Vidare behövs en ökad nyproduktion av klimatsmarta hyreslägen- heter. Detta är åtgärder som skulle generera flera arbetstillfällen och skapa många nya framtidsjobb. Satsningar på förnybar energi ska stimuleras, vil- ket skapar många nya jobb.

Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decen- nierna och är bland den högsta inom OECD. Enligt motionärerna är en av de viktigaste orsakerna till ungdomsarbetslösheten att många saknar den grundläggande utbildning som arbetsmarknaden i dag kräver. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör 15 000 traineeplatser införas. Vidare förordas 5 000 nya platser i yrkesutbildning och på yrkes- högskola. Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster bred- das till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Vidare förordas att arbetsgivaravgiften slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Avståndet mellan utbildning och näringsliv behöver enligt motionärerna minska, varför alla unga mellan 16 och 17 år bör erbjudas sommarjobb.

Miljöpartiet vill se fler hyresbostäder till unga och studenter och för- ordar bl.a. att ett nationellt kunskapscentrum inrättas i syfte att öka bygg- nadstakten så att 30 000 hyreslägenheter kan produceras till 2018.

Enligt motionärerna bör alla människor ses som resurser oavsett etnici- tet. För att kunna ta till vara alla människors kunnande ska arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Miljö- partiets vision är att människor om de så önskar ska kunna arbeta mindre. Hela samhället tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och inte slås

55

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

ut på grund av stress eller för hårda villkor. För att åstadkomma jämställd-

 

het i arbetslivet ska bl.a. staten gå före och avsätta medel för att minska

 

löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

 

2.3.4 Sverigedemokraternas motion

 

Sverigedemokraterna menar att det är strukturella orsaker som ligger

 

bakom den höga arbetslösheten och arbetsmarknadens funktionsbrister.

 

Arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Trots Sveriges positiva eko-

 

nomiska utveckling biter sig långtidsarbetslösheten fast vid oroväckande

 

höga nivåer, och matchning på arbetsmarknaden utgör ett stort problem.

 

Vidare har den s.k. arbetslinjen gått i stå. Här behövs politiskt nytänkande

 

och en kombination av arbetsmarknads-, närings-, utbildnings-, finans- och

 

skattepolitik som kompletterar varandra för att tillsammans möjliggöra för-

 

utsättningar för tillväxt, sysselsättning och företagande.

 

Enligt motionärerna har sänkningen av den generella arbetsgivaravgiften

 

varit väldigt dyr i förhållande till dess resultat. Även den generella ung-

 

domsrabatten har varit kostsam givet mätbara resultat. Därför föreslås att

 

den generella arbetsgivaravgiften återställs och att ungdomsrabatten slopas.

 

I stället införs kraftfulla reformer inom det utbildningspolitiska, näringspo-

 

litiska och arbetsmarknadspolitiska området. Enligt motionärerna förbättras

 

härigenom företagens villkor och arbetslösheten bekämpas. Reformer som

 

föreslås är bl.a. sänkt arbetsgivaravgift riktad mot små och medelstora före-

 

tag och ett reformerat sjuklöneansvar. Vidare förordas att lärlingsjobb

 

befrias från arbetsgivaravgifter. I syfte att stimulera entreprenörskap och

 

innovationsutveckling bör starta-eget-bidraget förstärkas och en riskkapital-

 

fond införas.

 

Dessutom är det enligt motionärerna viktigt att komma till rätta med

 

den bristande matchningen på arbetsmarknaden. Därför bör regeringens

 

besparing på gymnasieskolan återställas. Komvux bör få fler nya platser,

 

och en storsatsning bör göras på yrkeshögskolan. Forskning och utveckling

 

är viktiga komplement till utbildningspolitiken. Vidare ser Sverigedemokra-

 

terna med oro på att resurstilldelningen till den högre utbildningen urhol-

 

kats under de senaste 20 åren. För att Sverige också i framtiden ska kunna

 

konkurrera i en alltmer globaliserad värld behövs förbättringar inom utbild-

 

ningsområdet.

 

Jobb- och utvecklingsgarantin och fas 3 har enligt motionärerna varit

 

arbetsmarknadspolitiska misslyckanden. Motionärerna ser i stället att ett

 

statligt alternativ till fas 3 skulle kunna införas som garanterar meningsfull

 

och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för programdeltagarna.

 

Genom en ansvarsfull invandringspolitik minskas utanförskapet, enligt

 

Sverigedemokraterna. Ett gästarbetarsystem förespråkas där tillfälliga

 

luckor på den svenska arbetsmarknaden också kan täppas till genom tillfäl-

 

liga arbetstillstånd.

56

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Det svenska järnvägsnätet är extremt eftersatt och hårt belastat. Reger- ingens satsningar är otillräckliga, varför ökade resurser föreslås till såväl underhåll som utbyggnad av trafiken. Upprustningen ska finansieras genom statligt stöd och inte genom höjda banavgifter. Vidare vill Sverige- demokraterna se en återreglerad järnväg.

Gruvnäringen har en lång tradition i Sverige och gjorde landet rikt en gång. Med stigande råvarupriser startas i dag nya gruvor och gamla åter- öppnas. Rätt hanterad kan situationen få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra till fler arbetstillfällen och skapa enorma exportintäkter för staten. Gruvnäringen ska därför ges det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa än fler arbetstillfällen; bl.a. behövs järnvägssatsningar och utbildning.

Sverigedemokraterna anser att det finns skäl att öka andelen inhemskt producerade livsmedel. Många som i dag sysselsätts inom jord- och skogs- bruk kommer snart att gå i pension. För att underlätta generationsväx- lingen och fylla på med arbetskraft bör man se över generationsväxlings- modellen inom just jordbruk, skog och fiske.

För närvarande tvingas unga och studenter tacka nej till arbete eller utbildning då de inte hittar ett boende. Genom att göra det skattefritt att hyra ut halva bostaden, skattebefria andrahandsuthyrning och göra reglerna mer flexibla går det att vända det mest akuta och kritiska läge. Vidare avskaffas fastighetsskatten för studentbostäder. Sverigedemokraterna vill skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och underhåll för bostadsbestånden, införa skattefria underhållsfonder och ta bort den kommunala fastighetsavgiften för hyresrätter.

2.3.5 Vänsterpartiets motion

Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken i Vänsterpartiets motion. Alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. För att nå målet om full sysselsättning behöver arbetsmarknaden anpassas till dagens och morgondagens arbetsmarknad. Tonvikten måste ligga på kun- skapshöjande åtgärder för att underlätta strukturomvandling, omställning och en god matchning på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget bör enligt motionärerna avskaffas till förmån för en rättvis och likvärdig beskattning. Vänsterpartiet förordar även att skatt på förmögenhet, arv och gåva återin- förs.

Arbetsförmedling ska inte ske i vinstsyfte, varför de s.k. kompletterande aktörerna avvecklas och kontrakten med de privata jobbcoacherna avslutas. Enligt motionärerna har regeringens arbetsmarknadspolitik lett till en explo- sionsartad ökning av långtidsarbetslösheten, samtidigt som arbetsgivare lider brist på kvalificerade yrkesarbetare. I stället för garantiprogrammen föreslås aktiva insatser med högre kvalitet och utbildningsinnehåll som stär- ker möjligheterna till anställning. Fas 3 avvecklas, och i stället föreslås aktiva och värdiga insatser utformade efter den enskildes behov.

57

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

För att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet eller

 

helt slås ut från arbetsmarknaden föreslås ett tidsbegränsat utbildningspa-

 

ket med 23 000 årsplatser i yrkesutbildning och utbildningsplaster med

 

särskilt studiestöd på komvux eller högskola. Satsningen finansieras

 

genom en extra tillfällig bolagsskatt på de fyra storbankerna. Vidare ska

 

kommuner, landsting och ideella föreningar kunna få stimulansbidrag för

 

att ordna sommarjobb till skolelever.

 

Den ökade globaliseringen har inneburit ett ökat konkurrenstryck och en

 

snabbare strukturomvandling i den svenska ekonomin. För att bejaka struk-

 

turomvandlingen krävs bl.a. att alla har råd och möjligheter till omskol-

 

ning och vidareutbildning. Det krävs även en strategisk näringspolitik som

 

identifierar och understöder Sveriges komparativa fördelar i den globala

 

ekonomin samt betydande satsningar på forskning och utveckling.

 

Sveriges framtid som ett samhälle med full sysselsättning är beroende

 

av en befolkning med en generellt hög kunskapsnivå. Vi ska inte konkur-

 

rera genom lägre löner utan höja arbetskraftens kunskapsnivå. Därför

 

behövs ett brett kunskapslyft. Kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildning-

 

arna måste stärkas, och studier ska uppmuntras bl.a. genom ett särskilt

 

studiestöd för unga arbetslösa. Den högre utbildningen måste också stärkas

 

och göras mer tillgänglig för alla samhällsklasser.

 

För att motverka den ekonomiska avmattningen i ekonomin och klara

 

bl.a. de kommande stora pensionsavgångarna införs generationsväxlingspro-

 

gram som möjliggör 25 000 årsanställningar per år för unga arbetslösa.

 

Samtidigt avskaffas den sänkta krogmomsen. Även den sänkta arbetsgivar-

 

avgiften för unga bör enligt motionärerna avskaffas.

 

För att motverka den ekonomiska avmattningen och samtidigt stärka Sve-

 

riges långsiktiga tillväxtförutsättningar föreslår motionärerna bl.a. ökade

 

investeringar i infrastruktur, energieffektivisering, ny teknik, bostäder och

 

välfärden. Investeringar i nya bostäder bidrar till att folk kan flytta dit job-

 

ben finns och ökar företagens möjligheter att rekrytera den kompetens som

 

efterfrågas.

 

Genom investeringar i välfärd och grön omställning investeras även i

 

jobb. Bland annat vill motionärerna se ett ökat antal heltidstjänster inom

 

äldreomsorgen. Tågförseningarna måste på allvar minska, varför underhål-

 

let av banor måste höjas och investeringarna i nya järnvägar måste öka.

 

Enligt motionärerna bör järnvägen återregleras och samhället ta ett helhets-

 

ansvar för järnvägssystemet. Vidare krävs fler och bättre kollektiva resor.

 

Andelen som reser kollektivt bör fördubblas fram till 2020. Privatbilis-

 

mens ökningstakt måste avstanna och helst minska. En särskild satsning

 

bör göras på utbyggd tunnelbana i Stockholm. Det krävs vidare framtida

 

investeringar i höghastighetsbanor.

58

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

2.3.6 Kompletterande information

Sysselsättningseffekter och jobbskatteavdrag

I en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) om jobbskatteavdraget (januari 2012) diskuteras möjligheterna att empi- riskt undersöka hur det svenska jobbskatteavdraget påverkat sysselsätt- ningen. Enligt rapporten är det svårt att utvärdera jobbskatteavdraget eftersom alla som arbetar har rätt till avdraget, vilket innebär att det inte finns någon grupp att jämföra med som inte får jobbskatteavdrag. I rappor- ten jämförs därför i stället personer som fått olika stora jobbskatteavdrag och om de som fått ett större jobbskatteavdrag börjar arbeta i högre utsträck- ning än de som fått mindre skatteavdrag. Rapporten finner en höjd syssel- sättningsgrad under den undersökta perioden men kan inte med säkerhet säga att denna effekt beror på jobbskatteavdragen.

I rapporten Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? (IFAU, febru- ari 2012) studeras hur nystartsjobben som infördes 2007 har påverkat arbetslösheten och sysselsättningen. Resultaten pekar på att tillgången till nystartsjobben gör att de arbetslösa lämnar arbetslöshet för arbete fortare än de annars skulle ha gjort. Ungefär 63 procent av alla nystartsjobb är undanträngning av jobb som skulle ha kommit till stånd även utan nystarts- subventionen. Studien finner i allmänhet ingen dramatisk nedgång av sysselsättningsgraden när subventionen tar slut. För äldre arbetslösa har dock längden på subventionen större betydelse för hur länge nystartsjob- barna kvarstår i arbete. Resultaten visar också att en fördubblad subven- tionsgrad innebär att fler får arbete, men den har däremot ingen betydelse för sannolikheten att man har kvar sitt jobb efter subventionens slut. Dub- blad subventionslängd har däremot obetydlig effekt på flödet till jobb men i stället en positiv effekt på hur länge man har kvar ett jobb. Vid nuva- rande subventionsgrad beräknas nystartsjobben öka flödet från arbetslöshet till arbete med i genomsnitt 17 procent.

I Finanspolitiska rådets rapport (2012) noterar rådet att ungdomsarbets- lösheten steg kraftigt under den senaste krisen och att den nu ligger på en hög nivå.

Enligt rådet bör dock bilden av ungdomsarbetslösheten nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb betydligt snabbare än äldre, och ungdomars möjlig- het att finna arbete är mer konjunkturkänslig än äldres. Enligt rådet har svenska ungdomar korta arbetslöshetstider jämfört med omvärlden. Samti- digt kombinerar unga ofta arbete med studier. Att betrakta unga som en homogen grupp kan därför enligt rådet leda till ineffektiva arbetsmarknads- satsningar, varför det bedöms viktigt att rikta insatser mot grupper som har svårt att finna anställning.

59

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

De beräknade effekterna på arbetslösheten och sysselsättningen av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster bedömer Finanspolitiska rådet (2012) vara överskattade. Den reducerade skattesatsen anses vara ett inef- fektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna och snarare ha karak- tären av ett branschstöd.

Enligt Finanspolitiska rådet (2012) skulle en ökad geografisk rörlighet kunna innebära en viss förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt. Rådet nämner åtgärder som skulle kunna minska arbetslösheten, som en väl fungerande bostadsmarknad, bättre möjligheter till jobbpendling och effektivare arbetsförmedling över regioner.

Offentlig utfrågning om jobbskatteavdraget

Den 8 maj 2012 hade finansutskottet tillsammans med skatteutskottet en utfrågning om jobbskatteavdragets effekter. Protokollet från utfrågningen finns i bilaga 4.

Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 30 maj 2012

Kommissionens rekommendation är att Sverige vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra deltagandet på arbetsmarknaden för ungdomar och andra utsatta grupper, genom att fokusera på effektiva aktiva arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder, uppmuntra större löneflexibilitet, särskilt i de nedre löneska- lorna, och se över vissa aspekter av lagstiftningen om anställningsskydd, såsom provanställningar, för att underlätta övergången till en fast anställ- ning. Sverige rekommenderas att se över effekten av den sänkta mervärdes- skattesatsen på restaurang- och cateringtjänster till stöd för skapande av arbetstillfällen.

Vidare framförs att Sverige har de näst största utgifterna för forskning och utveckling (FoU) mätt som andel av BNP i unionen och anses som innovationsledande enligt resultattavlan för innovationsunionen. Vad gäller saluföringen av innovativa produkter presterar Sverige dock under unions- genomsnittet och visar en negativ trend. Sverige verkar också släpa efter när det gäller att skapa snabbt växande innovativa företag. Vidare är Sve- riges övergripande starka ställning inom FoU sårbar till följd av ett starkt beroende av ett fåtal stora multinationella företag, som i allt större utsträck- ning flyttar sina FoU-verksamheter från Sverige. Rekommendationen är därför att Sverige inriktar den kommande propositionen om forskning och utveckling på åtgärder för att förbättra kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av ny teknik för att stödja innovativa tillväxtfö- retag.

60

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Infrastruktur

Den 27 april slutredovisade kapacitetsutredningen sitt uppdrag med flera huvudrapporter och underlagsrapporter. Enligt kapacitetsutredningen är lös- ningen på kapacitetsbristerna inte i första hand att bygga nytt utan att använda befintliga system effektivare och på ett mer hållbart sätt. För att klara av framtida trafikökningar krävs att dagens vägar, järnvägar, sjöfart och flyg fungerar optimalt. Med ett robust transportsystem möjliggörs väl- motiverade investeringar på sikt. Av rapporterna framgår vidare att grun- den till ett robust och hållbart transportsystem är ett gott underhåll. Den typen av åtgärder anses därför ha högsta prioritet. Utredningen föreslår också utökade anslag för underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder samt att ett antal järnvägsinvesteringar tidigareläggs. Vidare anses att sjö- fartens möjligheter bör utnyttjas bättre och att buss bör användas som komplement till spårbunden trafik.

I trafikutskottets betänkande 2011/12:TU5 Järnvägs- och kollektivtrafik- frågor konstaterar utskottet att det svenska järnvägssystemet i dag inte fungerar på ett bra sätt. En viktig orsak är enligt trafikutskottet att järnvägs- infrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. Trafikutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av järnvägsinfrastrukturen kan organiseras på ett effektivare och samordnat sätt. Därmed säger trafikutskottet delvis ja till en motion från Socialdemokraterna och tre andra motionsförslag – ett från Socialdemokraterna, ett från Miljöpartiet och ett från Vänsterpar- tiet. Bakom förslaget till tillkännagivande står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Väns- terpartiet.

2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi

2.4.1 Propositionen

Välfärden

Regeringens ambitioner att nå högt ställda fördelningsmål och upprätthålla väl fungerande välfärdssystem som är tillgängliga för alla gör det viktigt att vårda och utveckla de offentliga välfärdssystemen. Ambitionen bör också vara att minimera risken för att människor fastnar i permanenta fat- tigdomsfällor utan möjlighet att försörja sig själva.

Ingen ska, enligt propositionen, heller behöva hysa tvivel om kvaliteten i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, oavsett vem som utför dem. Regeringens politik syftar till hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen. Regeringen har nyligen remitterat ett förslag för att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

61

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Sverige har en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen. Precis

 

som i många andra länder har dock inkomstskillnaderna ökat under de

 

senaste 20 åren. Regeringen konstaterar att för grupperna med lägst inkoms-

 

ter har den ekonomiska standarden utvecklats svagare än medianinkomsten

 

i befolkningen. Detta beror enligt regeringen dels på att många individer i

 

de lägre inkomstgrupperna inte får sin huvudsakliga försörjning från

 

arbete, dels på den trendmässiga ökningen av andelen utrikes födda som

 

har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför är den bästa för-

 

delningspolitiken, enligt regeringen, att få fler i arbete.

 

Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad mot att minska utan-

 

förskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna längst ned i

 

inkomstfördelningen. Ett kvarvarande problem är att det för personer som

 

har försörjningsstöd sällan är lönsamt att börja arbeta eller utöka sin arbets-

 

tid då ökade inkomster reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande

 

mån. Därför avser regeringen att under 2013 föreslå att beräkningen av

 

försörjningsstöd förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar

 

bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Dessutom överväger reger-

 

ingen att stärka kommunernas möjlighet att ställa samma krav på delta-

 

gande i kompetenshöjande insatser på personer med försörjningsstöd över

 

25 år som för dem under 25 år. Förutom dessa åtgärder kan det enligt

 

regeringen komma att krävas riktade insatser för vissa utsatta grupper.

 

Hälso- och sjukvården ska vara behovsanpassad, tillgänglig och effektiv

 

samt hålla hög kvalitet, oavsett individens inkomst och bakgrund. Flera

 

olika utförare inom välfärdssektorn anser regeringen ökar valfriheten och

 

utbudet av vård och omsorg för brukarna. Regeringen fortsätter sitt arbete

 

genom att bl.a. förbättra psykiatrin och genomföra en reform som förbätt-

 

rar möjligheten till god tandhälsa för utsatta grupper. Dessutom eftersträ-

 

var regeringen en överenskommelse med kommunsektorn i syfte att föra

 

över det riktade statsbidraget för läkemedelsförmånen till det generella stats-

 

bidraget för att utnyttja de offentliga medlen för läkemedel effektivt.

 

Regeringen har även nyligen remitterat ett förslag för att komma till rätta

 

med skatteplanering genom ränteavdrag, vilket bl.a. förekommer inom den

 

skattefinansierade välfärdssektorn. Avsikten är att stärka förutsättningarna

 

för att alla företag som är verksamma i Sverige ska beskattas på lika vill-

 

kor. Under de kommande åren kommer regeringens politik att fokusera på

 

åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg för äldre med

 

omfattande behov, att stärka kompetensen bland äldreomsorgens personal

 

och att öka valfriheten och mångfalden.

 

Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra förutsättningarna för att

 

på lång sikt säkra en välfärd som omfattar alla. En varaktigt hög sysselsätt-

 

ningsnivå är avgörande för detta menar regeringen. En viktig del i reger-

 

ingens arbete med att stimulera förnyelse som bidrar till ökad produktivitet

 

och effektivitet inom välfärdssektorn, är att främja konkurrens och entrepre-

62

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

nörskap inom vård och omsorg. Åtgärder för att minska överutnyttjande av trygghetssystemen och en hög kvalitet och effektivitet hos myndigheterna inom området är också viktiga för välfärdens långsiktiga hållbarhet.

Vår öppenhet mot omvärlden och vår arbetskrafts- och flyktinginvand- ring är en viktig förutsättning för vårt välstånd. Invandringen ökar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder och bidrar till en snabbare ekono- misk tillväxt och till större möjligheter att finansiera välfärden. Sverige kan därmed ytterligare stärka sin konkurrenskraft och få resurser för att möta de stigande behoven av bl.a. vård och omsorg för den åldrande befolk- ningen. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting arbetar över 70 000 utrikes födda inom vård och omsorg, drygt 30 000 som lärare på skolor och högskolor och var tredje som apotekare, var fjärde som läkare och tandläkare, var femte som universitetslärare, kemist, fysiker, ast- ronom, historiker och statsvetare samt var tionde som ingenjör. Vår öppen- het gör det möjligt att lättare hitta arbetskraft inom vissa yrken där det råder brist på inhemsk arbetskraft. Invandrare utgör således en stor och viktig resurs för Sverige.

Regeringens arbete med att säkerställa ett effektivt rättsväsende fortsät- ter. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2013 med förslag till ytterligare åtgärder på området, som kan sammanfattas i tre teman: skärpta straff och tuffare insatser, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt ökad effektivitet inom rättsväsendet.

Kommunernas ekonomi

Verksamhet som finansieras av kommuner och landsting är av stor bety- delse för svensk ekonomi och arbetsmarknad i allmänhet och för att tillhandahålla välfärdstjänster i synnerhet. Den kommunalt finansierade sys- selsättningen står för ca 26 procent av den totala sysselsättningen i Sverige.

Regeringen räknar i propositionen med att lönesumman i ekonomin växer starkare 2012 jämfört med vad som beräknades i budgetpropositio- nen, samtidigt som konsumtionsutgifterna i stor utsträckning anpassas till de högre skatteinkomsterna. Följaktligen revideras det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet endast marginellt för 2012. För 2013 och 2014 har inkomster och utgifter reviderats i motsvarande grad i förhål- lande till budgetpropositionen. År 2015 slår de högre inkomsterna i större utsträckning igenom på det finansiella sparandet och det ekonomiska resul- tatet.

Kommunernas samlade resurser för att kunna tillhandahålla välfärdstjäns- ter är till största del beroende av antalet arbetade timmar i ekonomin.

63

2011/12:FiU20 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.5 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Inkomster

811

829

856

886

921

958

Skatteintäkter

540

560

582

607

637

667

Kommunal fastighets-

14

16

16

17

17

17

avgift

 

 

 

 

 

 

Statsbidrag exkl. mer-

136

135

135

136

134

135

värdesskatt

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

119

118

123

127

133

139

Utgifter

821

835

861

891

926

961

Konsumtionsutgifter

680

697

718

742

769

797

Övriga utgifter

141

139

144

149

157

164

Finansiellt sparande

–10

–7

–5

–5

–5

–3

Resultat före extraor-

6

8

10

11

11

13

dinära poster

 

 

 

 

 

 

Källa: 2012 års ekonomiska vårproposition.

Sammantaget beräknas kommunsektorn redovisa ett resultat på mellan 10 och 13 miljarder kronor per år 2013–2016 (se tabell 2.5). Det förhållande- vis starka resultatet återspeglas dock inte i det finansiella sparandet. Det beror delvis på att investeringsutgifterna, som i första hand belastar det finansiella sparandet, ökade med 7 miljarder kronor mellan 2010 och 2011 men också på att konsumtionsutgifterna ökade.

2.4.2 Socialdemokraternas motion

En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är enligt Socialdemokra- ternas motion 2011/12:Fi18 att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Med fler människor i arbete klarar man finansieringen av en hög ambitionsnivå inom utbildning, vård och omsorg för alla. Det är också en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärds- tjänster av hög kvalitet. Eftersom väl fungerande välfärdstjänster är helt centralt för fler jobb och växande företag, ser motionärerna med oro på utvecklingen i kommunsektorn, i synnerhet de direkta effekter på kommu- nernas skatteunderlag som en försämrad utveckling på arbetsmarknaden skulle få.

Den relativa barnfattigdomen har enligt motionärerna ökat under lång tid, i takt med att inkomstskillnaderna har ökat i det svenska samhället. Den absoluta fattigdomen har däremot länge minskat, men denna trend ver- kar nu ha vänt. Enligt motionärerna handlar det inte längre bara om ökade inkomstskillnader, utan den fattigaste tiondelen förlorade inkomster och de fattiga barnen verkar ha blivit fler, konstateras det i motionen. I grunden menar motionärerna att barnfattigdomen är ett arbetsmarknads- och utbild- ningsproblem.

64

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

En hörnsten i en politik för förbättrad omställningsförmåga är att skapa en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring. Motionärerna vill ha en sjukförsäkring som bygger på arbetslinjen, ger bra inkomsttrygghet och som finansieras solidariskt. Ingen ska falla mellan stolarna. I motionen framhålls även att den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldra- skap och arbetslöshet i större utsträckning även bör gälla för företagare. Ytterligare ett förslag för förbättrad omställningsförmåga är en tidsbegrän- sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta, detta för att stödja deras arbetskraftsinträde.

I omställningen till en mer kunskapsorienterad ekonomi är hög kvalitet i skolan en kritisk framgångsfaktor. Motionärerna anser att en skolpolitik för höga kunskapsresultat måste vara en skolpolitik för en jämlik skola. Resurserna till skolan måste därför fördelas efter elevernas behov. Dess- utom behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna.

2.4.3 Miljöpartiets motion

Enligt Miljöpartiets motion 2011/12:Fi16 innefattar en grön ekonomi även idén om ett socialt hållbart samhälle med en fungerande och rättvis välfärd som omfattar alla. Motionärerna konstaterar att inkomstskillnaderna fortsät- ter att öka. Detta är effekten av jobbskatteavdragen och förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Allt fler tvingas söka försörjnings- stöd från kommunen. I stället för detta eftersträvar motionärerna en jobb- skapande politik och förbättrade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom. En nationell handlingsplan mot barnfattigdo- men föreslås. Äldreomsorgen står inför en stor utmaning, varför såväl insatser för att säkra kvaliteten som insatser för kompetensutveckling före- språkas. Motionärerna vill höja underhållsstödet och grundnivån i föräldra- försäkringen. En väl fungerande och flexibel barnomsorg är också en förutsättning för att föräldrar ska få vardagen och ekonomin att gå ihop. Kommunerna bör tillhandahålla barnomsorg på obekväm arbetstid, fram- hålls det i motionen.

Samtidigt anser motionärerna att det måste skapas förutsättningar för människor att arbeta och bidra till samhällets utveckling i stället för att placeras i passiva program. Ett förslag som presenteras är att personer med försörjningsstöd i en övergångsperiod ska få behålla en del av stödet även när de får arbete. Dessutom vill motionärerna införa ett helt nytt trygg- hetssystem, arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som ett steg mot detta vill man bl.a. införa ett golv i sjukförsäkringen, helt ta bort den bortre gränsen och höja taket i sjukförsäkringen liksom ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen. Motionärerna vill också avskaffa vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus och i stället införa en tredelad föräldraförsäkring där en del fritt kan överlåtas även till en tredje person.

65

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Alla ska kunna lita på skolan, vården och omsorgen oavsett vem som

 

utför den, och motionärerna framhåller att det inte är avgörande för kvali-

 

teten om huvudmannen är kommunen eller en enskild aktör. Samtidigt

 

som välfärdsverksamheterna ska finansieras med gemensamma resurser

 

ska verksamheter som enbart drivs med syftet att göra vinst motverkas.

 

Motionärerna föreslår bl.a. att alla aktiebolag som driver skolor ska klar-

 

göra att utbildning är huvudsyftet, och ändrade ägarförhållanden ska anmä-

 

las till Skolinspektionen. Det behövs bra lärare som får tillräckliga

 

förutsättningar för att göra sitt jobb, och motionärerna föreslår en satsning

 

på sammanlagt 5 miljarder kronor till lärarnas samlade kompetens-, yrkes-

 

och löneutveckling under mandatperioden. Åtgärder behövs för att minska

 

kriminaliteten och för att komma åt grogrunden för den. Det handlar t.ex.

 

om att bekämpa barnfattigdom, diskriminering och rasism. Det handlar

 

också om fler billiga hyresrätter och upprustade miljonprogram, kraftiga

 

åtgärder för minskad ungdomsarbetslöshet och ett väl rustat utbildningsvä-

 

sende. Miljöpartiet anser att Sverige ska bli ett öppnare land och föresprå-

 

kar att bestämmelserna angående synnerligen ömmande omständigheter i

 

asylärenden ska förändras.

 

2.4.4 Sverigedemokraternas motion

 

I motion 2011/12:Fi15 framhåller Sverigedemokraterna att de vill ha en

 

sjukvård i världsklass. Sjukvården ska vara gemensamt skattefinansierad

 

och ges till alla efter behov. För att närma sig en sjukvård i världsklass

 

krävs det att tillgängligheten till vård förbättras, och i detta syfte aviseras

 

flera åtgärder, bl.a. förslag om en återställning av högkostnadsskyddet, en

 

akut- och tillgänglighetsmiljard, förbättrad tillgänglighet inom ambulans-

 

sjukvården och ett antal konkreta förslag inom äldrepolitikens område. Att

 

ta bort skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension till 2016

 

är enligt Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer en prioriterad satsning

 

inom äldrepolitiken.

 

I stället för en skola där resultaten försämrats drastiskt de senaste 20

 

åren och som är alltmer stökig, otrygg och segregerad vill motionärerna se

 

en skola som kännetecknas av trygghet, studiero och kunskapsförmedling.

 

Förutom att förstatliga skolan vill man ta fasta på friskolereformens

 

ursprungliga intentioner. När det gäller uttag av vinst i friskolor anser

 

motionärerna att skolsystemets resurser ska användas till att höja kvaliteten

 

i skolorna och inte delas ut som vinst. Ett förbud mot s.k. kommunala

 

avknoppningar ska också införas. Dessutom föreslås att den besparing som

 

regeringen gjort på gymnasieskolan helt ska återställas.

 

Enligt motionärerna tar invandringen varje år betydande medel i

 

anspråk, medel som i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens

 

kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsor-

 

gen. På det sättet anser Sverigedemokraterna i sin motion att invandringen

 

utgör ett direkt hot mot den svenska välfärden och samhällsuppbyggnaden.

66

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Motionärerna anser att den generösa svenska invandringspolitiken gradvis genererar större invandring och högre kostnader och att omfattande föränd- ringar måste vidtas för att minska dessa kostnader, minska risken för asylmissbruk och minska risken för ökade motsättningar och segregation.

Utvecklingen inom kriminalpolitiken i Sverige har gått åt fel håll de senaste decennierna, anser motionärerna och föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med utvecklingen. Bland annat förordas straffskärp- ningar, återinförande av gränskontroller, punktinsatser mot den organise- rade brottsligheten och en riktad satsning för att frigöra resurser till synligt polisarbete i offentliga miljöer.

2.4.5 Vänsterpartiets motion

Enligt Vänsterpartiets motion 2011/12:Fi17 finns vår gemensamma välfärd för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten. Generell välfärd innebär solidarisk omfördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, mellan lågavlönade och högavlönade och mellan olika perioder i våra liv. Den grundläggande principen är: av var och en efter förmåga åt var och en efter behov.

Motionärerna konstaterar att regeringens ekonomiska politik för fler jobb, genom sänkta skatter för dem som har arbete och kraftiga försäm- ringar av arbetslöshets- och sjukförsäkringen, har resulterat i en kraftig ökning av den ekonomiska ojämlikheten. Försämrade villkor i a-kassan och sjukförsäkringen tillsammans med minskade möjligheter till omskol- ning och vidareutbildning syftar enligt motionärerna till att sätta press på de lägsta lönerna nedåt.

Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utarmat välfärden anser motionärerna, vilket också har lett till försämringar av kvalitet och arbetsvillkor. Den förda politiken ökar grogrunden för rasism och främlings- fientlighet enligt motionärerna.

Motionärerna konstaterar att den kommunfinansierade sysselsättningen minskar med 18 000 personer mellan 2013 och 2016 enligt regeringens redovisning. Till detta kan läggas minskningen med 40 000 personer under den förra mandatperioden. Motionärerna anser att det behövs stora sats- ningar på mer personal för att utveckla välfärden och föreslår en särskild satsning på äldreomsorgen samt en skolmiljard för en likvärdig skola. En värdesäkring av statsbidragen är det mest grundläggande krav som behöver ställas för en hållbar välfärdsekonomi.

De vinster som riskkapitalbolag gör i välfärdsverksamheter hade i stället kunnat användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek. I motionen före- slås att vinstdrivande bolag i välfärden ska förbjudas.

67

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.4.6 Övriga motioner

I motion Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M) fram- hålls behovet av att öka kunskapen om och användningen av samhällseko- nomiska analyser i sociala sammanhang. Motivet är att de flesta är överens om att tidiga insatser och förebyggande arbete bidrar positivt till att förebygga socialt utanförskap. Motionärerna menar dock att detta ofta glöms bort i samband med att olika beslutande instanser behöver vidta mer omfattande åtgärder för att hjälpa barn och unga. I stället fokuserar man på kortsiktiga lösningar för att kostnaderna för just den beslutande förvaltningen eller ansvariga myndigheten ska hållas nere. Få ser insatsen ur ett helhetsperspektiv för kommunen eller än mindre ur ett samhällseko- nomiskt perspektiv. Motionärerna menar att skattemedel och samhällsresur- ser som satsas i preventivt syfte, t.ex. på längre öppettider på fritidsgårdar eller mer personal i skolbarnsomsorgen, ger en långsiktig besparing och gynnar fler. Därför skulle socioekonomiska beräkningar ge ansvariga poli- tiker och tjänstemän ett bättre beslutsunderlag så att de kan vidta rätt åtgärder i rätt tid.

2.4.7 Kompletterande information

Kommunernas ekonomi

Den 26 april presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin Ekonomirapport. Av rapporten framgår att skatteunderlaget förväntas växa relativt bra 2012 trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga löne- summan i skatteunderlaget av ökande pensioner. Det reala skatteunderlaget växer med runt 1,5 procent både i år och nästa år, vilket får betraktas som en god utveckling enligt SKL.

Resultatet i kommunsektorn försvagades 2011, bl.a. till följd av att det statliga konjunkturstödet fasades ut och pensionsskulden omvärderades med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar SKL med att resultaten räddas av engångsposter, för att sedan successivt falla kom- mande år, om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar eller om statsbidragen höjs.

SKL räknar med att kostnaderna även fortsättningsvis kommer att öka i samma takt som de gjort historiskt. Det innebär att volymen kommer att öka med drygt 1,5 procent i snitt per år fram t.o.m. 2016. SKL menar att det inte finns något som talar för att kostnadsökningstakten ska avta, sna- rare tvärtom. Befolkningsökningar och förskjutningar i befolkningens ålders- sammansättning gör att kostnadstrycket från demografin är högt i landstingen, och i slutet av kalkylperioden kommer det demografiska trycket att öka även för kommunerna. SKL anser att det i synnerhet inom sjukvården är svårt att hålla tillbaka efterfrågetrycket och att det också ställs allt högre krav på kvalitet, utan att det finns någon tydlig finansiering.

68

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

SKL noterar också att kostnaderna kommer att öka till följd av stora investeringsbehov i sektorn. Kostnaderna ökar därför successivt i form av växande avskrivnings- och räntekostnader i samband med att investeringar och lån ökar. Den höga investeringstakten leder i många fall också till högre driftkostnader.

Eftersom urbaniseringstakten i Sverige är hög har många kommuner enligt SKL stora utmaningar med att successivt anpassa kostnaderna till en krympande befolkning. Många av dessa kommuner, som redan har en besvärlig ekonomisk situation, är dessutom missgynnade av att utjämnings- systemet inte har uppdaterats. Även kommuner som växer kan ha det besvärligt, konstaterar SKL.

2.5 Energi, klimat och miljö

2.5.1 Propositionen

Regeringens mest prioriterade miljöfrågor är klimatförändringarna tillsam- mans med bevarandet av den biologiska mångfalden, havsmiljön och en giftfri miljö. Eftersom klimatförändringarna är globala är internationella överenskommelser en viktig del i ett effektivt klimatarbete. Enligt reger- ingen har Sverige gått före och åtagit sig att vidta flera och snabbare åtgärder än många andra EU-länder. Genom kostnadseffektiva och långsik- tiga åtgärder arbetar regeringen för att även i fortsättningen uppnå Sve- riges ambitiösa mål för klimat- och energipolitiken. Regeringens ambition är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Utmaningar för energi- och klimatpolitiken

Energiöverenskommelsen mellan allianspartierna 2009 innebär enligt propo- sitionen att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken. Överens- kommelsen har vidare legat till grund för riksdagens beslut om energi- och klimatpolitiska mål till 2020.

Styrande för regeringens klimat- och energipolitik är de mål riksdagen har antagit till 2020 om att andelen förnybar energi ska vara minst 50 pro- cent, energianvändningen 20 procent effektivare, andelen förnybar energi i transportsektorn minst 10 procent och utsläppen 40 procent lägre än år 1990. Enligt regeringen är en av de största utmaningarna transportsektorns omställning till långsiktig hållbarhet. Regeringen planerar därför att införa en ny miljöbilsdefinition 2013. Genom införandet skärps kraven för att få befrielse från fordonsskatt. Energiskatten på diesel höjdes med 20 öre per liter 2011 och kommer att höjas med ytterligare 20 öre 2013.

Utvecklingen inom energi- och klimatområdet sker enligt regeringen i möjligaste mån genom generella ekonomiska styrmedel. Till exempel mins- kas nedsättningen av koldioxidskatten stegvis mellan 2011 och 2015 för industrier som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter,

69

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

och återbetalningen av koldioxidskatt avseende skogs-, vatten- och jord- bruksverksamhet minskar 2011, 2013 och 2015. Vidare behövs också enligt regeringen styrmedel som information och utbildning, liksom forsk- ning och demonstration av ny teknik. Hur väl vi utvecklas mot de mål som riksdagen antagit till 2020 ska prövas i en kontrollstation 2015.

Internationellt klimatarbete

Klimatfrågan är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Centralt för att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället, är breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som är inrik- tade mot att förorenarna ska betala. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettout- släpp av växthusgaser 2050.

Klimatförändringarna är globala. Grunden för ett framgångsrikt klimatar- bete läggs i breda, internationella överenskommelser om minskade utsläpp av växthusgaser. För att möjliggöra en hög ambitionsnivå är det viktigt att de åtgärder som vidtas är kostnadseffektiva och långsiktiga. I det interna- tionella arbetet verkar Sverige inom EU för att det nuvarande energiskatte- direktivet ska ändras. En viktig del i förslaget är att det ska bli obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Under COP 17-mötet i Durban fattades vidare beslut om att initiera en process som ska leda till en ny klimatöverenskommelse med bindande rättslig ver- kan.

Biodrivmedel

En ökad användning av biodrivmedel bidrar enligt regeringen till målupp- fyllelsen till 2020. En ökad användning av biodrivmedel är också viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom energi- och klimatpolitiken och för att nå regeringens prioritering av en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det behövs stabila villkor för de aktörer som producerar och hand- lar med biodrivmedel. För att öka långsiktigheten och stabiliteten föreslås därför att beskattningen regleras i lag och inte som tidigare via dispensbe- slut av regeringen. EU:s statsstödsregler innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Om företag som produce- rar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivme- del, riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Av denna anledning föreslår regeringen att ett kvotpliktssystem införs under 2014. Enligt regeringen medför det mins- kade koldioxidutsläpp med 0,6 miljoner ton. Sammantaget är regeringens ambitioner att skapa stabilare villkor för aktörerna på biodrivmedelsmark- naden. Vidare ska mer likvärdiga konkurrensvillkor skapas för kraftvärme- produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter och för leveranser av värme till vissa industrikunder, bl.a. genom en slopad kol- dioxidskatt för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet.

70

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Hållbar tillväxt

Globaliseringen och den ekonomiska tillväxten skapar stora möjligheter med ökad rörlighet och mer handel. Det har bl.a. lett till att länder har kunnat ta sig ur fattigdom samtidigt som utvecklingen har lett till mer utsläpp och till att allt mer av naturens resurser tas i anspråk med allvar- liga följder för ekosystem, biologisk mångfald och klimat.

Sverige har högt uppsatta mål i miljöarbetet samt för klimat- och energi- omställningen. För att kunna genomföra effektiva insatser för miljön och klimatet behöver vi bättre förstå och kunna värdesätta vårt gemensamma gröna kapital. Regeringen har därför tillsatt en framtidskommission som arbetar med att identifiera viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Inom ramen för kommissionens arbete har fyra utred- ningar tillsatts, varav en av utredningarna bl.a. ska teckna ett scenario över hur Sverige med hållbar tillväxt kan utvecklas mot en grön ekonomi, hitta nya mätmetoder samt analysera indikatorer som kan användas som besluts- underlag för politiken. Kommissionens slutsatser kommer att fungera som underlag för regeringen i dess löpande arbete. En rapport ska presenteras senast den 1 mars 2013.

2.5.2 Socialdemokraternas motion

Enligt motionärerna har infrastrukturpolitiken en nyckelroll när det gäller Sveriges klimatomställning. Ökade investeringar i miljövänliga transporter som järnvägen kan ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen. Vidare förordas ett system med miljöbilsbonusar där bilar med lägre utsläpp får en premie. För att ytterligare driva på utvecklingen vill motio- närerna införa en registeravgift för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå.

2.5.3 Miljöpartiets motion

Enligt Miljöpartiets motion går utvecklingen på klimatområdet fort men åt fel håll, och situationen är långt mer allvarlig än vad man tidigare trodde. Sverige saknar en fungerande klimatpolitik. För att begränsa klimatföränd- ringarna behöver utsläppen minska såväl i Sverige som i andra länder. Ett utsläppstak är nödvändigt för att möta klimathotet, och en ny klimatlag införs med ett klimatpolitiskt ramverk med samma ansvar, disciplin och långsiktighet som finns i budgetlagen.

Ambitionsnivån i klimatpolitiken ska höjas genom uppdaterade och kom- pletterande åtgärder, t.ex. genom utformningen av ekonomiska styrmedel och en översyn av juridiska styrmedel. Miljöskadliga subventioner bör fasas ut. Enligt motionärerna gynnas klimatet, jobben och ekonomin av en ökad beskattning på utsläpp i kombination med stimulanser som sänkt skatt på arbete. Miljöpartiets vill se åtgärder med två huvudlinjer: att använda energin betydligt smartare än vad som sker i Sverige i dag och

71

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

att öka produktionen av förnybar energi. Effektiviseringsåtgärder som

 

nämns är bl.a. ett utvidgat ROT-avdrag. Genom ett ökat stöd till individer

 

och en utbyggd och utvecklad användning av biogas kan produktion av

 

förnybar energi öka. Målet är ett helt förnybart energisystem till 2030.

 

I motionen framhålls behovet av klimatsmarta transporter. Det är viktigt

 

att minska transportbehovet genom t.ex. samhälls- och infrastrukturplaner-

 

ing samt genom smarta logistiksystem. Genom en miljömässigt och geogra-

 

fiskt differentierad lastbilsskatt kan rättvisa villkor uppnås för olika

 

trafikslag och svenska åkare. På detta sätt kan också transport av gods flyt-

 

tas från vägar till järnväg och till en miljöanpassad sjöfart. Spårvagnar i

 

städer och tunnelbanan i Stockholm bör byggas ut och omfattande cykel-

 

satsningar bör göras.

 

Motionärerna vill öka stödet till produktionen av förnybar el och före-

 

slår att en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från

 

nätet, s.k. nettodebitering, ska införas. Vidare förordas att skatterna utfor-

 

mas så att det alltid lönar sig att välja hållbart framställda förnybara

 

drivmedel framför fossila. För att inte utarma den biologiska mångfalden

 

när fossila bränslen ersätts med förnybara måste satsningar på förnybara

 

drivmedel kombineras med satsningar på smarta transporter och ett mer

 

transportsnålt samhälle med minskade transportvolymer.

 

I enlighet med internationella klimatöverenskommelser förordas att finan-

 

sieringen av klimatinvesteringar i Syd trappas upp och att stöd ges till

 

Gröna fondens uppbyggnad. Intäkterna från Sveriges auktionering av

 

utsläppsrätter bör öronmärkas till detta ändamål. Sverige ska också verka

 

internationellt för att få till stånd nya medel och finansiering för internatio-

 

nella klimatåtgärder. Resurser skulle eventuellt kunna komma från klimat-

 

avgifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt

 

eller en skatt på finansiella transaktioner. Vidare är inte den 20-procentiga

 

minskning av koldioxidutsläpp som EU-länderna gemensamt utlovar till

 

2020 tillräcklig utan målet bör höjas till 40 procent, vilket Sverige bör

 

driva inom EU.

 

Enligt motionärerna behövs investeringar i förebyggande åtgärder och i

 

sårbarhetsreducerande verksamhet både i Sverige och i omvärlden. Motio-

 

närerna förordar att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap får ett

 

huvudansvar för klimatanpassningen och ökade medel för klimatsäkringsåt-

 

gärder.

 

2.5.4 Sverigedemokraternas motion

 

Sverigedemokraterna strävar efter att behålla och utveckla landets energisy-

 

stem med fokus på leveranssäkerhet och miljöansvar. Tillgången till energi

 

är en grundförutsättning för vårt välstånd. Näringslivets produktion får inte

 

försämras till följd av en osäker inhemsk marknad. Elpriserna måste sän-

 

kas och kapaciteten för elproduktion öka så att hushållen kan hålla sina

 

boendekostnader på en rimlig nivå. Energieffektivisering har en betydande

72

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

potential som måste utnyttjas. Satsningar på kärnkraften görs i den omfatt- ning som krävs för att upprätthålla och säkerställa en trygg elförsörjning för i första hand Sverige.

Som ett led i ambitionen att ta Sverige ur oljeberoendet och för att utveckla den inhemska energiindustrin behövs forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara.

Vad gäller skatt på diesel inom jordbruket ligger Sverige i den absoluta toppen. Återbetalningen av koldioxidskatt för diesel till jord- och skogsma- skiner bör därför höjas och den beslutade sänkningen av skatten på diesel- olja bör enligt motionärerna slopas. Vidare ska kemiska tillsatser begränsas i våra livsmedel. Motionärerna anser också att elskatten bör sän- kas.

Inom ramen för Sveriges biståndsmål bör satsningar göras på klimatåt- gärder i tredje världen. Utsläpp av koldioxid är en global fråga som kräver globala insatser.

2.5.5 Vänsterpartiets motion

Vänsterpartiet ser ett behov av att kraftigt höja ambitionsnivån i klimatpo- litiken. Det svenska utsläppsmålet ska skärpas till 45 procent till 2020 och allt ska göras på hemmaplan, i Sverige. Vid sidan om detta inrättas ett nytt klimatbistånd för att hjälpa utvecklingsländer med deras klimatarbete. Genom en grön omställning för en hållbar miljö och radikalt minskade utsläpp av växthusgaser kan Sverige bli ett bättre samhälle med fler jobb. Ökade offentliga investeringar och nya klimatmål är en nödvändig del i en sådan omställning. Genom kraftiga statliga investeringar i järnväg och kol- lektivtrafik kan andelen resenärer öka och vägtransportvolymerna minska. Kapaciteten på järnvägen måste kraftigt öka. Förseningar för gods och män- niskor måste på allvar minska. Vänsterpartiet vill därför kontinuerligt och kraftig höja banunderhållet, rusta upp de lågtrafikerade banorna och öka investeringarna i nya järnvägar. Järnvägen bör återregleras och samhället ta ett helhetsansvar för järnvägssystemet.

Motionärerna förordar en kilometerskatt för tunga fordon och att skat- terna på drivmedel höjs. Flyget ska enligt motionärerna bära sina egna kostnader.

Svensk vindkraftsindustri och utvecklingen av solenergi är två stora områden där staten kan bidra till en kraftfull utveckling av grön framtids- teknik. Genom olika stöd och samverkansprogram skapas gynnsamma förutsättningar för vindskraftsindustrin och solenergin.

Genom att skapa förutsättningar för en ekologisk hållbar energiproduk- tion och genom att energieffektivisera kan man främja ny teknik för export till utlandet och skapa sysselsättning.

Vänsterpartiet ser framöver även en stor potential för ekonomiska och miljömässiga vinster genom skärpta nationella målsättningar och styrmedel för energieffektivisering i Sverige.

73

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Lokala aktörer ska också ges ökat stöd för satsningar på bl.a. grön tek-

 

nik. Ett nytt klimatprogram inrättas för kommuner, landsting och företag

 

för att stimulera lokala åtgärder för utsläppsminskningar.

 

Vidare behöver Sverige en bostadspolitik med höga ambitioner. Ett ökat

 

bostadsbyggande ska stimuleras med statligt investeringsstöd, där inrikt-

 

ningen är att skapa hyresrätter till rimliga kostnader och med miljövänlig

 

teknik. Befintliga lägenheter ska rustas upp till moderna lägenheter med

 

bl.a. låg energiförbrukning och låga koldioxidutsläpp. Ett avdrag för ener-

 

giomställning av småhus ska också utformas.

 

Vänsterpartiet vill avsätta medel i en riskkapitalfond för hållbar industri-

 

ell utveckling med inriktning mot minskad resursanvändning och energiför-

 

brukning i syfte att driva på nya tekniska lösningar. Flera innovationsinrik-

 

tade insatser ska genomföras.

 

2.5.6 Kompletterande information

 

Konjunkturinstitutets (KI) kommentarer till regeringens vårproposition

 

KI gör samma bedömning som regeringen att det är motiverat att ta ett

 

första steg mot att låta biodrivmedel omfattas av energiskatt. Men för att

 

energiskatten ska vara kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot

 

bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Förslaget om

 

kvotplikt för biobränslen strider enligt KI mot principerna om breda, tek-

 

nikneutrala och kostnadseffektiva styrmedel. Att slopa koldioxidskatt för

 

viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter är

 

enligt KI positivt och kommer att innebära minskade samhällsekonomiska

 

kostnader för att uppnå EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn.

2.6 Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Yttrandena återfinns i sin helhet i bilagorna 2 och 3.

2.6.1 Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker i sitt yttrande 2011/12:SkU6y att regeringens rikt- linjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns. Opposi- tionspartiernas alternativa riktlinjer i aktuella delar avstyrks. I fyra avvikande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigede- mokraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.

Skatteutskottet stöder regeringens reformambitioner att bl.a. ytterligare förstärka jobbskatteavdraget. Det är viktigt att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjning i grupperna med lägst inkomster, varför skat- teutskottet ser positivt på regeringens avsikt att förändra försörjningsstödet.

74

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Enligt skatteutskottet är det inte motiverat att tillmötesgå motionskrav om att införa en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjnings- stöd som börjar arbeta.

I motionerna från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet läggs olika förslag fram om förändringar av skattereduktionen för hushålls- tjänster och s.k. ROT-arbeten. Skatteutskottet anser att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska finnas kvar. Den reducerade skat- ten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den svarta marknaden.

Enligt skatteutskottet visar de förändringar av skattereglerna för företa- gande och investeringar som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsätt- ning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som sker i Företagsskattekommittén. Arbetet i Företagsskattekommittén och de rikt- linjer för det fortsatta arbetet som regeringen redovisar i vårpropositionen, bl.a. sänkt bolagsskatt, bör enligt skatteutskottets mening ses som en viktig fortsättning på det målmedvetna arbete som måste till för att förverkliga regeringen uttalade ambition att Sverige ska bli ett av världens bästa län- der att starta, driva och utveckla företag i. Skatteutskottet avvisar Vänster- partiets förslag att tillfälligt höja bolagsskatten för de fyra storbankerna.

När det gäller frågan om åtgärder för att förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, som tas upp i Vänsterpartiets motion, framhåller skatteutskottet att regeringen redan har sin uppmärksam- het riktad mot hur den genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar och att finansministern aviserat att förslag på skärpta regler kan komma att föreläggas riksdagen under 2012.

Flera av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapital- försörjning, småföretagsfrågor, skatteincitament för FoU m.m. som tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer. Det saknas därför skäl enligt skatteutskottet att överväga att komplettera riktlinjerna för skattepolitiken i dessa hänseenden.

Miljöpartiet förordar att en skatt på finansiella transaktioner införs på EU- nivå. Skatteutskottet avvisar förslaget. Liksom vid tidigare behandling av frågan (yttr. 2011/12:SkU3y och bet. 2011/12:SkU12) anser skatteutskottet att även om det kan finnas skäl som talar för en ökad beskattning av den finansiella sektorn har just denna skatteform så klara nackdelar att det rim- ligen bör finnas bättre och enklare sätt att få in skatteintäkter från sektorn.

När det gäller frågor med anknytning till boendebeskattningen, som tas upp i motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, erinrar skat- teutskottet om att skatteuttaget sänkts inte bara för egnahem utan även för bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter.

75

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Vidare stöder skatteutskottet regeringens planer på att sänka fastighetsav-

 

giften för hyreshusenheter och att förlänga tiden för skattefrihet för

 

nybyggda bostäder. Detsamma gäller den planerade höjningen av schablon-

 

avdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder. Därmed avvisas Sverigede-

 

mokraternas förslag om slopad fastighetsavgift för hyreshus och skattefri-

 

het för uthyrning av privatbostäder. Motionsyrkanden om ändrat

 

skatteuttag för studentbostäder och förslag om reservering av obeskattade

 

medel till underhållsfonder i hyreshus har skatteutskottet nyligen avstyrkt i

 

betänkande 2011/12:SkU14 s. 33 f. Det som anförs i den nu aktuella motio-

 

nen från Sverigedemokraterna ger enligt skatteutskottet inte skäl till något

 

ändrat ställningstagande.

 

I Vänsterpartiets motion förordas att en särskild skatt på förmögenhet,

 

arv och gåva återinförs. Skatteutskottet har avstyrkt liknande yrkanden vid

 

ett flertal tillfällen under det senaste året. Skatteutskottet tar avstånd från

 

att återinföra förmögenhetsskatten bl.a. av det skälet att en sådan skatt är

 

mycket skadlig för investeringsklimatet i Sverige. Skatteutskottet anser det

 

heller inte vara aktuellt att överväga någon form av beskattning på arv

 

eller gåvor.

 

Motionsförslagen om att införa en nybilsbonus i flera steg och en regi-

 

streringsavgift för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss nivå respek-

 

tive att premiera inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar samt

 

förslagen om kilometerskatt för tunga fordon har tidigare prövats och avvi-

 

sats av riksdagen i olika sammanhang. Skatteutskottet anser inte att riksda-

 

gen har anledning att ompröva ställningstagandet.

 

Skatteutskottet ser heller ingen anledning för riksdagen att ompröva

 

beslutet att till 2015 stegvis sänka återbetalningen av koldioxidskatten på

 

diesel i arbetsmaskiner och beslutet att i två steg höja energiskatten på die-

 

selolja. Skatteutskottet anser att motionsförslaget om att öka stödet till

 

produktionen av förnybar el genom en möjlighet att dra av egen elproduk-

 

tion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, är intressant genom

 

att det skulle underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade för-

 

nybara el till nätet. Skatteutskottet anser att förutsättningarna för ett sådant

 

system bör prövas. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir.

 

2012:39) som ska se över bl.a. frågan om nettodebitering i samband med

 

produktion av förnybar el. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni

 

2013. Något initiativ från riksdagen sida i denna fråga behövs därför inte

 

enligt skatteutskottet.

 

Skatteutskottet anser att den sänkta mervärdesskatten på restaurang- och

 

cateringtjänster gynnar sysselsättningen, förenklar tillämpningen och mins-

 

kar företagens administrativa kostnader genom att skattesatsen för dessa

 

tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Skatteutskottet ser ingen

 

anledning att återställa skattesatsen till 25 procent på dessa tjänster.

 

När det gäller motionsförslaget om sänkt moms på ytterligare tjänster

 

har utredningen om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster analyserat

 

om sänkt mervärdesskatt inom vissa andra delar av tjänstesektorn är en

76

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsätt- ningen. Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande SOU 2011:70 Sänkt moms på vissa tjänster? att momsen på mindre reparationstjänster inte bör sänkas eftersom inga positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan kan förväntas.

2.6.2 Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig i sitt yttrande 2011/12:AU6y bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken och avvisar oppositionspartiernas alternativa förslag. I fyra avvi- kande meningar tillstyrker Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemo- kraterna och Vänsterpartiet sina alternativa riktlinjer.

Arbetsmarknadsutskottet anser att resultatet av den hittills förda politi- ken måste studeras för att man ska kunna bedöma politikens framtida inriktning. Av regeringens redovisning framgår att den samlade effekten av de åtgärder regeringen initierat för att förbättra arbetsmarknadens funk- tionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden (15–74 år) med 3 pro- centenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 procentenheter till 2020. Detta motsvarar ca 215 000 fler personer i varaktig sysselsättning och ca 437 miljoner fler arbetade timmar tack vare de genomförda refor- merna. Störst effekt på såväl arbetskraftens storlek som sysselsättningen beräknas jobbskatteavdragen ha haft. Även om denna typ av beräkningar är behäftade med viss osäkerhet bör man enligt arbetsmarknadsutskottet kunna utgå från att reformerna haft en positiv effekt på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken.

Alla fyra oppositionspartier vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar. Flera av dem vill därutöver bl.a. minska ROT- och RUT- avdragen, höja restaurangmomsen och på olika sätt reducera jobbskatteav- draget. Arbetsmarknadsutskottet ställer sig inte bakom en sådan prioriter- ing, eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är angeläget att diskutera ungdoms- arbetslösheten och särskilt situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar därför att regeringen prio- riterar åtgärder för de svagaste ungdomsgrupperna, som bl.a. reformer av utbildningssystemet. Regeringen har också lagt om arbetsmarknadspoliti- ken för unga och introducerat den s.k. jobbgarantin. Arbetsmarknadsutskot- tet konstaterar att Socialdemokraternas förslag om ett utbildningskontrakt i allt väsentligt redan är infört eller aviserat och anser därför att det inte är nödvändigt att införa ett utbildningskontrakt i enlighet med vad som anförs i den socialdemokratiska motionen.

77

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Utskottet konstaterar att den diskussion om ett sysselsättningspolitiskt

 

mål som förs i den socialdemokratiska motionen framstår som mycket tre-

 

vande och vill varna för förändringar som riskerar att göra det finanspoli-

 

tiska ramverket mindre tydligt och som dessutom riskerar att ge

 

sysselsättningspolitiken fel fokus, så som den tidigare socialdemokratiska

 

regeringens kvantitativa mål gjorde. Ett problem med denna typ av mål är

 

att det inte förmedlar vad sysselsättningspolitiken avser att åstadkomma.

 

Inte heller tydliggör de kvantitativa målen att det avgörande för ökad väl-

 

färd är att den varaktiga sysselsättningen ökar.

2.7 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna

2.7.1 De offentliga finanserna

Svensk ekonomi bromsade in kraftigt under slutet av 2011 som en följd av att den europeiska skuldkrisen fördjupades. Detta får negativa effekter på de offentliga finanserna. Utskottet konstaterar att konjunkturavmattningen bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande inte förbättras så snabbt som beräknades i budgetpropositionen för 2012. Det finansiella spa- randet har reviderats ned med mellan 0,2 och 0,5 procent av BNP för perioden 2012–2015. Ett överskott i de offentliga finanserna uppnås 2013, vilket stiger till 3,7 procent av BNP 2016 när tillväxten åter tar fart.

Genom att värna starka offentliga finanser, förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och förbättra förutsättningarna för företagande och ökad rör- lighet på bostadsmarknaden har Sverige skaffat sig bättre förutsättningar att hantera finans- och skuldkrisen, anser utskottet. Det goda utgångsläget med överskott i de offentliga finanserna när krisen bröt ut 2008 gjorde det möjligt att motverka konjunkturnedgången med en helt annan effektivitet än andra länder. I stället för att pressas in i en svår finanspolitisk konsoli- dering kunde Sverige möta krisen med kraftfulla åtgärder. Förutom att de automatiska stabilisatorerna kunde verka fullt ut, fanns det också utrymme för att motverka den kraftiga konjunkturnedgången med diskretionär finans- politik utan att äventyra de offentliga finanserna. Även Riksbanken vidtog stabiliserande åtgärder.

Finanspolitiska rådet anser att svensk ekonomi klarat krisen väl och att finanspolitiken framstår som framgångsrik och väl avvägd med hänsyn till de störningar som påverkat svensk ekonomi. I ett internationellt perspektiv noterar rådet dessutom att Sverige framstår som ett undantag genom att under krisåren både ha haft ett överskott i finansiellt sparande och en brutto- skuld som inte har vuxit. Utskottet noterar också att Sverige enligt Finans- politiska rådet utmärker sig genom att vara ett bland få länder i Europa som har långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Även om utvecklingen i ett internationellt perspektiv är mycket stark vill utskottet betona att Sveriges offentliga finanser är känsliga för föränd- ringar i omvärlden. Försämringar i det internationella ekonomiska klimatet

78

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

kan dessutom slå igenom både snabbt och hårt. Till exempel reviderades prognosen för det finansiella sparandet ned med 65 miljarder kronor mel- lan den ekonomiska vårpropositionen 2011 och budgetpropositionen för 2012 som en följd av ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling under sensommaren 2011.

I budgetpropositionen för 2012 bedömde regeringen att riskerna för en betydligt mer negativ ekonomisk utveckling i Sverige än den som progno- stiserades var betydande. Regeringen menade att risken för en kombinerad global finans- och skuldkris gjorde det extra angeläget att då upprätthålla relativt stora säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Utskottet ställde sig bakom detta och menade att det var av yttersta vikt att behålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjlighet att möta en sämre utveckling. Nu gör regeringen bedömningen att riskerna för en sämre utveckling fortfarande dominerar, men att riskbilden är mindre negativ än den som redovisades i höstas.

Givet riskbilden anser utskottet, liksom regeringen, att det fortfarande finns ett behov av goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det måste finnas utrymme för att kunna vidta nya åtgärder för att stötta syssel- sättningen om konjunkturutvecklingen skulle försämras kraftigt. Det måste också finnas utrymme för att hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. År 2011 reviderades prognosen för det finan- siella sparandet ned kraftigt mellan vårpropositionen och budgetpropositio- nen. Utskottet delar därför regeringens bedömning av att fortsatt goda marginaler behövs även inför nästa år, för att möta en eventuellt ökad osä- kerhet. Enligt utskottets mening säkerställer regeringens strategi att de offentliga finanserna inte blir en källa till osäkerhet. Utskottet noterar också att IMF i sin årliga översyn av det ekonomiska läget i Sverige anser att de säkerhetsmarginaler som regeringen bedömer behövs ger utrymme för ytterligare åtgärder i det fall riskerna förknippade med utvecklingen inom euroområdet skulle realiseras.

Finanspolitiska rådet däremot har invändningar mot att regeringen hänvi- sar till den makroekonomiska osäkerheten som argument för större säker- hetsmarginaler i finanspolitiken. Rådet menar att denna argumentation också har skapat oklarheter om huruvida regeringen anser att det finanspo- litiska ramverket är tillräckligt. Mot den bakgrunden konstaterar utskottet, liksom finansministern vid utfrågningen med anledning av Finanspolitiska rådets rapport, att det i normalfallet inte behövs några extra säkerhetsmar- ginaler utöver de som föreskrivs av det finanspolitiska ramverket. Det vi har upplevt den senaste tiden kan dock rimligen inte beskrivas som ett nor- malt läge. Vidare vill utskottet betona att jobbskatteavdraget inte bör ses som en konjunkturregulator utan som en strukturellt riktig åtgärd för ökad sysselsättning. Med detta sagt betonar utskottet likväl vikten av att över- skottsmålet följs upp på ett transparent sätt eftersom det är en förutsättning för ett välfungerande finanspolitiskt ramverk.

79

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

Det finanspolitiska ramverket har upprätthållits av samtliga regeringar

 

sedan det infördes i mitten av 1990-talet. Det finns en bred samsyn mellan

 

regeringen och en majoritet i riksdagen om att det finanspolitiska ramver-

 

ket med ett överskottsmål, utgiftstak, krav på god ekonomisk hushållning i

 

kommunsektorn och en stram budgetprocess har varit en starkt bidragande

 

faktor till den styrka och stabilitet som råder i Sveriges offentliga finanser.

 

Även utomstående bedömare gör den bedömningen. Till exempel konstate-

 

rar IMF att Sveriges starka offentligfinansiella position är ett resultat av

 

vårt robusta finansiella ramverk.

 

Utskottet anser att den breda uppslutning som finns om det finanspoli-

 

tiska ramverket och tillämpningen av detsamma är mycket viktig för dess

 

stabilitet och trovärdighet. Vänsterpartiet skiljer i detta sammanhang ut sig

 

genom att vara det enda partiet i riksdagen som i konkret politik vill mon-

 

tera ned det finanspolitiska ramverket. Detta trots att man i motionen

 

framhåller att det finns goda skäl för finanspolitiska ramverk som främjar

 

budgetdisciplin och starka offentliga finanser. Systemet med utgiftstak ska

 

avskaffas, överskottsmålet ersättas med ambitionen om ett mål med offent-

 

liga finanser i balans. Dessutom anser Vänsterpartiet att vissa utgifter ska

 

undantas från den årliga budgetprövningen. Det här anser utskottet är för-

 

slag som inte hänger ihop och som minskar trovärdigheten och förtroendet

 

för offentliga finanser, ett förtroende som är ett nödvändigt villkor för verk-

 

ningsfull riskhantering i allvarliga krislägen. Överskottsmålet på 1 procent

 

är exempelvis satt utifrån att det ska finnas marginaler för att klara kraf-

 

tiga nedgångar i konjunkturen och hålla uppe sysselsättningen utan att

 

ökningen i skuldsättningen riskerar att bli ohållbar. Därmed är förslagen

 

inte heller till gagn för arbetet med att nå full sysselsättning, vilket är Väns-

 

terpartiets överordnade mål för den ekonomiska politiken.

 

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill införa sysselsättnings-

 

mål i det finanspolitiska ramverket. Vänsterpartiet vill definiera full syssel-

 

sättning som en arbetslöshetsnivå på 2 procent. Socialdemokraterna

 

beskriver i sin motion att ett sysselsättningsmål bör införas som ett kom-

 

plement till det existerande finanspolitiska ramverket. I sitt yttrande fram-

 

för arbetsmarknadsutskottet att det inte anser att något kvantitativt mål för

 

sysselsättningspolitiken bör införas och införlivas i det finanspolitiska ram-

 

verket. Utskottet delar detta ställningstagande. Förutom att det skulle inne-

 

bära att det finanspolitiska ramverket blir mindre tydligt, finns det andra

 

argument som talar emot förslaget.

 

Arbetsmarknadsutskottet lyfter i sitt yttrande fram att ett kvantitativt

 

mål riskerar att ge sysselsättningspolitiken fel fokus, så som den tidigare

 

socialdemokratiska regeringens kvantitativa mål gjorde. Utskottet delar

 

denna uppfattning. I stället för att föra en politik ägnad åt att föra männi-

 

skor från arbetslöshet till riktiga jobb kunde målet uppfyllas genom att

 

föra människor från öppen arbetslöshet till dold arbetslöshet. Kvantitativa

 

uppgifter om arbetsmarknadens utveckling är viktiga, och det är därför

 

regeringens sysselsättningspolitiska ramverk innehåller en mängd kvantita-

80

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

tiva indikatorer. En sådan bred ansats har en betydligt större potential än vad ett kvantitativt mål för sysselsättningen skulle ha för att identifiera väsentliga problem på arbetsmarknaden och att följa upp om politiken leder till varaktigt högre sysselsättning.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill också att de statliga invester- ingarna ska särbehandlas i det finanspolitiska ramverket. Utskottet delar de slutsatser i frågan som regeringen redovisar i en bilaga till propositionen. Utskottet avvisar därför Vänsterpartiets förslag om att undanta infrastruk- turinvesteringar från den årliga budgetprövningen genom att i stället låta dem finansieras via lån i Riksgälden. Anslagsfinansiering av investeringar bidrar till tydlighet och transparens i budgeten. Med en särbehandling av investeringsutgifter så som Vänsterpartiet föreslår finns det en risk att långa amorteringstider skapar en obalanserad beslutssituation där finansie- ringsbördan verkar mycket avlägsen vid beslutstillfället. Utskottet avvisar också Socialdemokraternas förslag om att parallellt med de treåriga utgifts- taken fastställa en plan för utgifter i statsbudgeten av investeringskaraktär. Det är oklart om det är ett kvantitativt mål, ett investeringsgolv, som Soci- aldemokraterna förordar, men förslaget avvisas alltjämt av utskottet. Det går stick i stäv med den reformerade budgetprocessen där alla typer av utgifter alltid måste kunna ställas mot varandra utifrån ett på förhand bestämt totalt utgiftstak. En utveckling där mål införs för olika typer av utgifter som t.ex. baserar sig på BNP-utvecklingen riskerar att leda till en allvarligt försämrad budgetdisciplin. Betydande gränsdragningsproblem upp- står också, där det först gäller att fastställa vilka utgifter som ska betraktas som investeringar. Dessutom skulle även investeringar som inte är samhälls- ekonomiskt lönsamma komma att genomföras. I förlängningen riskerar öronmärkningar av utgifter, som detta handlar om, att öppna för ökad auto- matisk uppräkning av utgifterna. Detta minskar utrymmet för olika poli- tiska vägval och minskar omvandlingstrycket. Den successivt minskade automatiska uppräkningen av offentliga utgifter under de senaste 20 åren har enligt utskottet tjänat Sverige väl. Slutligen anser utskottet att det redan i dag finns ett långsiktigt fokus i investeringsplanerna. Den fyraåriga utgiftsramen som presenteras i regeringens budgetförslag visar det anslags- behov som följer av de ofta tio- eller tolvåriga infrastrukturplaner som beslutats.

Utskottet delar regeringens bedömning att utrymmet för permanenta refor- mer är relativt begränsat och att det fortfarande finns ett behov av säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är mer ansvarsfullt att föra en försiktig finanspolitik på kort sikt än att riskera att tvingas till akuta åtstramningar i framtiden om en sämre ekonomisk utveckling skulle bli verklighet. Regeringen konstaterar samtidigt att resursutnyttjandet är lågt och arbetslösheten hög, vilket betyder att det finns ett behov att vidta vissa åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Utskottet anser liksom regeringen att det begränsade reformutrymmet bör användas

81

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

dels till åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till

 

vissa åtgärder som stärker ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekono-

 

miska standarden för utsatta grupper och förstärker välfärden.

 

Ytterligare en faktor som utskottet vill uppmärksamma är EU-kommis-

 

sionens förslag till EU:s långtidsbudget. Om förslaget förverkligas kommer

 

det att påverka det befintliga utrymmet för reformer påtagligt i kommande

 

budgetar, eftersom Sveriges EU-avgift då skulle öka med i storleksord-

 

ningen 10 miljarder kronor per år.

 

I ett läge när risken för en sämre utveckling fortfarande dominerar fram-

 

tidsutsikterna är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt att de fyra

 

oppositionspartierna presenterar varsitt alternativ som saknar centrala delar

 

i en sammanhängande och därmed trovärdig ekonomisk politik. Socialde-

 

mokraterna avstår helt ifrån att formulera en inriktning på skattepolitiken.

 

Ett av de enstaka förslag som Socialdemokraterna har handlar om att se

 

över möjligheterna till ytterligare skatteincitament för FoU-investeringar.

 

Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande att detta och flera andra frågor

 

om villkoren för investeringar och företagens kapitalförsörjning har anknyt-

 

ning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer och avstyrker

 

motionen. Om Socialdemokraterna står fast vid den skattepolitik som de

 

presenterade i budgetpropositionen, vilket utskottet måste utgå från, inne-

 

bär det en skattepolitik som gör det mindre lönsamt att arbeta och dyrare

 

att anställa. Detsamma gäller för Vänsterpartiets politik som inriktar sig på

 

både höjda skatter och ökade utgifter som motverkar arbetslinjen. Socialde-

 

mokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har dessutom olika uppfatt-

 

ningar när det gäller centrala inslag i skattepolitiken. Till skillnad från

 

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet accepterar Miljöpartiet den sänkta

 

restaurang- och cateringmomsen. Till skillnad från Socialdemokraterna och

 

Miljöpartiet vill Vänsterpartiet avskaffa skattereduktionen för hushållstjäns-

 

ter. För övrigt förefaller Miljöpartiet i sina konkreta förslag förespråka en

 

politik som fördyrar för företag att anställa, i synnerhet i glesbygd. Detta

 

trots att Miljöpartiet säger sig värna både småföretagen och en levande

 

landsbygd. Slutligen presenterar Sverigedemokraterna ett osammanhäng-

 

ande alternativ där man ställer sig bakom det finanspolitiska ramverket

 

och betonar vikten av starka offentliga finanser samtidigt som man kritise-

 

rar regeringen för att inte ha bedrivit en mer expansiv finanspolitik. Detta

 

tillsammans med att man utlovar resurser till en lång rad ändamål, finansi-

 

erade genom stora besparingar i såväl invandringspolitiken, flyktingpoliti-

 

ken som biståndspolitiken, vilka utskottet anser vara helt oacceptabla, gör

 

att Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi-

 

ken inte är ett trovärdigt alternativ. Sverigedemokraterna förespråkar också

 

att Sverige ska gå ut ur EU, vilket utskottet självklart avvisar.

 

Utskottet anser slutligen att den ekonomiska och finansiella krisen tyd-

 

ligt visat på vikten av ett stabilt finanspolitiskt regelverk på EU-nivån.

82

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

2.7.2 Finansiell stabilitet

Trots en delvis förbättrad situation på de europeiska finansiella markna- derna finns det fortfarande risker för det europeiska finansiella systemets stabilitet som skulle kunna bidra till instabilitet i den svenska ekonomin. Sverige står dock förhållandevis starkt. För det första har Sverige stabila offentliga finanser och väl tilltagna säkerhetsmarginaler och för det andra finns ett förstärkt regelverk, förbättrad tillsyn och krishanteringsmekanis- mer på plats. Den svenska krishanteringen bygger på principen att värna skattebetalarnas pengar. Parallellt med detta arbetar regeringen också aktivt för att stärka konsumenternas ställning gentemot de finansiella före- tagen. Liksom regeringen anser utskottet att konsumenterna måste återfå förtroendet för finansiella företag.

Utskottet konstaterar att det finns risker i banksystemet förknippade med att den svenska banksektorn är stor i relation till ekonomins storlek, att den till stor del förlitar sig på marknadsfinansiering och att det görs omfattande inbördes transaktioner mellan storbankerna vilket gör att pro- blem i en bank lätt sprider sig till andra. Utskottet delar regeringens bedömning att det vid sidan av dessa risker också ligger en viss risk i hushållens förhållandevis höga skuldsättning, vilket manar till vaksamhet.

En högre kapitaltäckning, såsom överenskommits inom EU, ökar de systemviktiga bankernas motståndskraft mot finansiella kriser och på det sättet stärks den finansiella stabiliteten. Utskottet välkomnar därför att reger- ingen inom EU drivit frågan om att det ska vara möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av minimikraven i Basel III. Med den allmänna riktlinje som Ekofinrådet beslutade om i mitten av maj, kan utskottet med tillfredsstäl- lelse konstatera att detta nu kommer att bli möjligt. Den allmänna riktlin- jen innebär att Sverige har möjlighet att uppnå 10 procent kapitaltäckning 2013 och 12 procent 2015 för systemviktiga banker. Utskottet anser att detta är en verkningsfull åtgärd eftersom den inriktar sig direkt på grund- problemet dvs. bankernas balansräkningar. Mot den bakgrunden avvisar utskottet både förslaget från Miljöpartiet om en finansiell transaktionsskatt och Vänsterpartiets förslag om en tillfällig bankskatt. Utskottet avvisar också Vänsterpartiets förslag om en bankdelningslag.

2.7.3 Arbetsmarknad och tillväxt

Riktlinjen för den ekonomiska politiken ska även i fortsättningen vara full sysselsättning, där den som vill ska kunna få ett arbete. Mellan åren 2006 och 2011 ökade antalet sysselsatta med ca 213 000 personer och utanför- skapet minskade med 225 000 personer. Under 2011 minskade arbetslöshe- ten med 38 000 personer. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 har också arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat för de flesta åldersgrupper. Utskottet kan också notera att Sverige klättrat från 13:e till 8:e plats när det gäller lägst arbetslöshet i EU. I april

83

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

2012 var 113 000 personer mellan 15–74 år långtidsarbetslösa, vilket är ca

 

8 000 personer färre än i april 2011. Statistik från Arbetsförmedlingen

 

visar även att sökaktiviteten ligger på en högre nivå nu än före 2007.

 

Detta har varit möjligt tack vare reformer som stärkt arbetslinjen och

 

företagsklimatet. Jobbskatteavdraget och sänkta skatter för företag, t.ex.

 

sänkta arbetsgivaravgifter har varit viktiga åtgärder. I en grundlig och gedi-

 

gen utvärdering av jobbskatteavdraget som regeringen gjort mot bakgrund

 

av riksdagens tillkännagivande (bet. 2010/2011:FiU20, rskr. 2010/11:319)

 

om jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sysselsättning är slutsatsen

 

den att jobbskatteavdraget har haft betydande effekter på arbetskraftsdelta-

 

gande och sysselsättning, vilket också stöds av den utfrågning om jobbskat-

 

teavdraget som finansutskottet höll tillsammans med skatteutskottet. Under

 

utfrågningen framkom också att det inte finns tecken som tyder på avta-

 

gande effekt av ytterligare jobbskatteavdrag.

 

Regeringens arbetsmarknadspolitik har också bidragit till en högre sys-

 

selsättning bl.a. genom nystartsjobben som riktar sig till personer som står

 

långt ifrån arbetsmarknaden. Dessutom är etableringsreformen, instegsjobb,

 

förslag om nystartszoner, validering av utländska examina och sfi-bonusen

 

exempel på regeringens arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att bl.a. för-

 

bättra integrationen och underlätta för invandrare att få en egen försörjning.

 

Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringens åtgärder inom det

 

arbetsmarknadspolitiska området inte ska avvecklas så som motionärerna

 

föreslår i sina motioner. Det hindrar emellertid inte att vidtagna åtgärder

 

följs upp och utvärderas för att se om de fungerar som det var tänkt. Utskot-

 

tet välkomnar därför regeringens avsikt att se över samtliga lönesubventio-

 

nerade anställningar i syfte att förenkla och effektivisera de stöd som finns.

 

Enligt utskottet minskas utanförskapet genom insatser som stärker efter-

 

frågan och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för alla individer och

 

inte genom tillfälliga arbetstillstånd via s.k. gästarbetarsystem som Sverige-

 

demokraterna förespråkar.

 

Trots den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden de senaste två

 

åren är arbetslösheten fortfarande hög. Enligt utskottet finns en risk att

 

arbetslösheten biter sig fast. Drivkrafterna för och möjligheterna till arbete

 

behöver därför ytterligare stärkas. Särskild fokus bör läggas på grupper

 

som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, såsom unga och perso-

 

ner med utländsk bakgrund.

 

För att rätt åtgärd ska kunna vidtas anser utskottet i likhet med Finans-

 

politiska rådet att det är viktigt att fördjupa beskrivningen av ungdomsar-

 

betslöshet och förtydliga att det rör sig om ungdomsgrupper med helt

 

olika bakgrund och karakteristika. Om man inte ser skillnaderna mellan

 

olika grupper blir olika åtgärder felaktiga och därmed ineffektiva. Enligt

 

Finanspolitiska rådet hittar unga i allmänhet jobb betydligt snabbare än

 

äldre och genomgår därmed kortare arbetslöshetsperioder i genomsnitt. Ung-

 

domars möjligheter att hitta jobb är enligt rådet mer konjunkturkänsliga än

 

äldres.

84

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Ett utbildningssystem av god kvalitet är en förutsättning för att minska ungdomsarbetslösheten. Samtliga oppositionspartier föreslår satsningar inom utbildningsområdet som bl.a. utbildningskontrakt, förstärkt gymnasie- skola och utbyggnad av högskolan, yrkeshögskolan samt vuxenutbild- ningen. I det sammanhanget är det väl värt att påpeka att regeringen sedan den tillträdde 2006 har arbetat intensivt för att åtgärda brister i och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan med omfattande reformer och att detta arbete fortsätter.

Vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för arbetslinjen, och reger- ingen har satsat extra på universitet och högskolor, yrkeshögskolan, kom- vux och yrkesvux, lärlingsutbildningar för vuxna, validering och sfi, folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt utvecklas nya utbildningsvägar som exempelvis lärlingsutbildningar inom både gymnasieskolan och vuxen- utbildningen och särskilda motivationsutbildningar inom folkhögskolorna för att motivera ungdomar som hoppat av skolan att slutföra sina studier. Utöver satsningar på fler platser har stora ansträngningar gjorts för att för- bättra kvaliteten inom alla vuxenutbildningar. Det innebär mer pengar, fler platser, fler olika utbildningsalternativ och förbättrat studiestöd för vissa grupper.

Regeringen ser också över möjligheterna att införa en ny anställnings- form, s.k. lärlingsprovanställningar, till ungdomar yngre än 23 år. Över- gången från skola till arbetsliv ska vidare ske så effektivt som möjligt så att ungas inträde på arbetsmarknaden underlättas. Den kommande forsk- nings- och innovationspropositionen kommer att innehålla en översyn av hur rörligheten mellan lärosäten och näringsliv och samhälle kan utvecklas.

När det gäller Socialdemokraternas förslag till utbildningskontrakt så är tanken god, men stora delar av förslagen är redan genomförda. Bland annat erbjuds redan i dag praktikplatser, utbildning på komvux samt för- höjt studiebidrag för unga.

För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för unga har regeringen även sänkt socialavgifter och sänkt momsen på restaurang- och catering- tjänster. Momssänkningen är en viktig åtgärd för att stärka ungas möjlighe- ter att få jobb. Drygt en tredjedel av de sysselsatta i restaurangbranschen är ungdomar och restaurangjobb är ofta en första väg in på arbetsmarkna- den. Finanspolitiska rådet anser dock att sänkningen är en ineffektiv åtgärd för att öka den varaktiga sysselsättningen och pekar på internationella stu- dier som tyder på att momssänkningar får ett begränsat genomslag på priserna. Statistik från Finansdepartementet visar dock på att priserna nu är ca 4 procent lägre än vad de skulle ha varit utan momssänkningen. Utskot- tet anser att det är viktigt att skatteförändringar följs upp för att säkerställa att skattemedel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samt för att försäkra att långsiktiga villkor skapas för fler jobb och att det därmed går att trygga en finansiering av offentliga utgifter. Utskottet välkomnar därför att bl.a. Skatteverket och Konjunkturinstitutet fått i uppdrag att utvär- dera reformen. När det gäller Miljöpartiets förslag om att sänka momsen

85

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

 

även på andra tjänster kan utskottet i likhet med skatteutskottet konstatera

 

att momsen på reparationstjänster inte bör sänkas eftersom inga positiva

 

effekter på den varaktiga sysselsättningen, den samhällsekonomiska produk-

 

tiviteten eller den administrativa bördan kan förväntas.

 

För att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden och för att i framti-

 

den kunna undvika en stigande arbetslöshet vid ekonomiska kriser, så som

 

arbetslösheten steg efter finanskrisen 2008, har regeringen tagit initiativ till

 

att undersöka förutsättningarna för ett system för korttidsarbete. Fack och

 

arbetsgivare har i samtal med regeringen tydliggjort att man önskar se att

 

staten bär en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkort-

 

ning i krislägen, s.k. korttidsarbete. Utskottet avvaktar förslag om den

 

närmare utformningen. Att finna nya lösningar som kompletterar de befint-

 

liga system som vi har i dag och som syftar till att dämpa riktigt svåra

 

krisers påverkan på jobb och produktion samt långvariga effekter på arbets-

 

lösheten är enligt utskottet viktigt för en politik för full sysselsättning.

 

Samtliga motionärer föreslår att deras förordade satsningar på bl.a. utbild-

 

ning, sommarjobb och traineeplatser ska finansieras med en slopad nedsätt-

 

ning av arbetsgivaravgiften för unga. Vänsterpartiet vill dessutom tillfälligt

 

höja bolagsskatten och återinföra skatt på förmögenhet, arv och gåvor.

 

Enligt utskottet leder fördubblade socialavgifter till ökade kostnader för

 

företag som anställer unga. Utskottet anser i likhet med arbetsmarknadsut-

 

skottet att höjda skatter riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre

 

sysselsättning. Att återinföra förmögenhetsskatten skulle enligt utskottet ris-

 

kera att skada investeringsklimatet i Sverige.

 

Som ett led i att bl.a. förbättra rörligheten på arbetsmarknaden lägger

 

motionärerna förslag om hur bostadstillgången och kvaliteten ska öka och

 

förbättras. Bostadsbristen i storstadsområden och i tillväxtregioner måste

 

åtgärdas. I likhet med regeringen anser utskottet att brist på bostäder inte

 

får vara ett hinder för någon att ta ett jobb och välkomnar därför regering-

 

ens reformer på detta område. Sedan 2006 har regeringen genomfört en

 

rad reformer för en bättre bostadsmarknad, bl.a. har regeringen slopat fas-

 

tighetsskatten, infört en ny plan- och bygglag, och ineffektiva subventioner

 

har avskaffats. Detta reformarbete fortsätter. För att göra det enklare för

 

privatpersoner att hyra ut sin bostad och på så sätt snabbt öka tillgången

 

på bostäder föreslås bl.a. ett höjt schablonavdrag för privatpersoners uthyr-

 

ning. Vidare ser regeringen bl.a. över regelverket för plangenomförande,

 

och fastighetsskatten sänks för ökade incitament för nybyggnation. Utskot-

 

tet kan därmed konstatera att det pågår omfattande reformer på detta

 

område. Att som Socialdemokraterna föreslår finansiera nyproduktion med

 

riktade ekonomiska stimulanser från staten är enligt utskottet inte rätt väg

 

att gå, givet tidigare erfarenheter. När byggsubventioner tidigare var ett

 

starkt inslag i den svenska bostadspolitiken blev resultaten bl.a. en snedvri-

 

den produktion där utbud och efterfrågan inte svarade mot varandra.

86

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Samtliga motionärer föreslår också ökade investeringar i infrastruktur och framför allt inom järnvägen för att öka Sveriges långsiktiga konkur- renskraft. Väl fungerande person- och godstransporter är av stor betydelse för företagens konkurrenskraft och investeringsklimat. Omfattande refor- mer har gjorts på detta område, bl.a. beslutades 2010 om en trafikslagsöver- gripande nationell plan med satsningar på ca 500 miljarder kronor för perioden 2010–2021. Vidare höjdes anslagen med 3,9 miljarder kronor per år. För 2012 och 2013 höjdes anslagen ytterligare med 5 miljarder kronor för främst drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder i väg- och järnvägsnätet. I kapacitetsutredningens slutredovisning framgår bl.a. att det befintliga systemet bör användas mer effektivt och på ett mer hållbart sätt. Utskottet kan konstatera att regeringen anser det viktigt att först och främst vårda den infrastruktur som redan finns väl för att säkra robusta väg- och järnvägsnät. Dessutom avser regeringen att lämna en infrastruktur- proposition till riksdagen hösten 2012 som en del i det viktiga arbetet med att möta de framtida behoven inom transportsystemet. Inom ramen för pro- positionen kommer regeringen också att behandla kapacitetsutredningens förslag och synpunkter.

Utskottet anser vidare att regeringen har stärkt den svenska konkurrens- kraften genom utveckling av företagsklimatet. Ett antal insatser har gjorts för att göra det mer lönsamt att driva och starta företag, som bl.a. jobbskat- teavdraget, sänkt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkta skatter på hushållsarbete. Vidare har bl.a. kapitalförsörjningen och rådgivningen stärkts genom bl.a. särskilda förstärkningar till Almi Företagspartner AB. Utskottet kan också notera att Sverige rankas högt i internationella jämfö- relser. För att behålla denna position krävs enligt utskottet en aktiv politik för innovation och företagande. Utskottet välkomnar därför regeringens fort- satta arbete med att vidta åtgärder för att främja företagande och företags- klimatet bl.a. genom arbetet i företagsskattekommittén med förslag om bl.a. sänkt bolagsskatt, skatteincitament för riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Regeringen kommer också under 2012 att lämna en forsknings- och innovationsproposition till riksdagen samt presen- tera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra förutsätt- ningarna för innovation och förnyelse i näringslivet.

Motionärernas olika förslag om att höja socialavgifterna, höja bolagsskat- ten, återinföra förmögenhetsskatten och minska ROT- och RUT-avdragen är alla åtgärder som enligt utskottet skulle försämra det svenska företagskli- matet och konkurrenskraften och dessutom försämra möjligheterna för fler jobb.

Utskottet kan särskilt notera att både RUT- och ROT-avdragen utnytt- jats flitigt. Sedan 2009 har ca 2 miljoner individer utnyttjat skattereduktion för ROT och RUT medan 66 000 företag har utfört ROT-arbeten och 15 000 företag har utfört RUT-arbeten. Sammantaget bedöms RUT- och ROT-avdragen leda till att sysselsättningen på sikt ökar med 20 000 perso- ner.

87

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.7.4 Välfärden och kommunernas ekonomi

Utskottet delar regeringens syn om att den gemensamt finansierade välfär- den ska hålla hög kvalitet och komma alla till del. På det sättet utjämnas skillnader i välfärd och underlättar för människor att forma sitt liv. I en internationell jämförelse konstaterar utskottet att Sverige har de minsta väl- färds- och inkomstskillnaderna när man tar hänsyn till att vi också tillhan- dahåller välfärdstjänster till alla. Hög kvalitet, mångfald och valfrihet inom skolan, vården och omsorgen är centrala inslag i regeringens politik för en förbättrad välfärd. Samtidigt vill utskottet betona att lika höga krav ska gälla för såväl privata som offentliga verksamheter, och de högt ställda kraven måste kombineras med uppföljning, utvärdering och granskning av välfärdsverksamheterna. Utskottet välkomnar regeringens initiativ att komma till rätta med skatteplanering genom ränteavdrag vilket bl.a. före- kommer inom den skattefinansierade välfärdssektorn.

Jobbskatteavdraget och förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäk- ringarna sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och stimulerar arbets- kraftsutbudet. Mot denna inriktning står de fyra oppositionspartiernas respektive förslag till riktlinjer som har det gemensamt att de bygger på minskade incitament att arbeta genom bl.a. höjda ersättningsnivåer i trans- fereringssystemen och höjda skatter för dem som arbetar. I sin motion framhåller Socialdemokraterna t.ex. att fler jobb och växande företag är en viktig förutsättning för att i framtiden kunna finansiera välfärdstjänster av hög kvalitet. Konkret presenteras dock en politik som minskar incitamen- ten att arbeta. Detta gäller även Miljöpartiets politik, trots att de eftersträ- var en jobbskapande politik. Utskottet välkomnar att regeringen även fortsättningsvis riktar sin politik mot att minska utanförskapet och öka driv- krafterna för att arbeta genom att t.ex. minska de mycket höga marginalef- fekterna vid arbete för de personer som har försörjningsstöd. Socialdemo- kraternas och Miljöpartiets respektive förslag i samma fråga förefaller, enligt utskottet, endast vara en variant av det förslag som regeringen redan initierat.

Flera av motionärerna anser att inkomstskillnaderna i samhället ökar och föreslår åtgärder mot detta. Sverige har emellertid en av de jämnaste inkomst- och förmögenhetsfördelningarna i världen även om inkomstskill- naderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de senaste 20 åren. Utskottet konstaterar att för grupperna med lägst inkomster har den ekono- miska standarden utvecklats svagare än medianinkomsten i befolkningen. Detta förklaras dels av att många individer i de lägre inkomstgrupperna inte får sin huvudsakliga försörjning från arbete, dels av den trendmässiga ökningen av andelen utrikes födda som har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför är den långsiktigt bästa fördelningspolitiken att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön. Med fler i arbete och färre som försörjs med bidrag och transfereringar anser utskot- tet att inkomstskillnaderna i samhället minskar.

88

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

Oppositionspartierna har flera förslag på ökade insatser inom såväl hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen. I det sammanhanget vill utskottet återigen betona vikten av stabila offentliga finanser för att garan- tera välfärden. Eftersom kommuner och landsting har stor betydelse för att tillhandahålla välfärdstjänster vill utskottet påpeka att den kommunala sek- torns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Det är inte storleken på statsbidragen som är avgörande utan de kommunala skattebasernas storlek. Enligt utskottets mening kan därför vik- ten av reformer som stärker arbetslinjen och som på det sättet stärker skattebaserna och kommunernas ekonomi inte nog understrykas.

Regeringens politik har icke desto mindre även inneburit betydande för- stärkningar av den kommunala sektorns finanser i form av ökade statsbi- drag, sänkta arbetsavgifter och den kommunala fastighetsavgiften. Under lågkonjunkturen kunde viktiga välfärdstjänster upprätthållas tack vare de tillfälliga stöd som riksdagen beslutade om. Mot denna bakgrund avvisar utskottet Vänsterpartiets förslag om att indexera statsbidragen till kommu- nerna. För övrigt motsätter sig utskottet helt en utveckling där utgifter på statens budget bestäms genom en automatisk uppräkning kopplad till t.ex. BNP-utvecklingen, vilket framgått tidigare i utskottets ställningstagande. Sverigedemokraterna anser att invandringen varje år tar betydande medel i anspråk, medel som i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsor- gen. Utskottet har redan tidigare i sitt ställningstagande kraftigt tagit avstånd från Sverigedemokraternas politik och det sätt på vilket partiet finansierar sina förslag. Utskottet delar regeringens syn på vikten av att fortsätta att slå vakt om en generös migrationspolitik. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna underlättas. Migratio- nens utvecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas. I Sveriges riksdag finns en bred upp- slutning kring att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. År 2008 infördes också möjligheten till arbetskraftsinvandring, vilket möjliggjort för svenska arbets- givare att bättre möta brist på nyckelkompetens. Enligt utskottet är invand- ringen en stor och viktig resurs för Sverige.

Oppositionspartierna pekar också på behovet av ett väl fungerande utbild- ningssystem. Utskottet anser att regeringen har en ambitiös reformagenda i syfte att förbättra utbildningssystemets olika delar. Under 2011 och 2012 genomförs satsningar på att stärka lärarkvaliteten genom ett omfattande lärarlyft och en reformerad lärarutbildning. Utskottet välkomnar att reger- ingen fortsätter att arbeta för en likvärdig skola bl.a. genom det reformpa- ket mot segregation i skolan som regeringen presenterade i början av maj 2012.

89

2011/12:FiU20

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.7.5 Energi, klimat och miljö

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatförändringarna till- sammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö är de miljöfrågor som har högst prioritet. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i andra internationella sammanhang. Sverige har gått före och åtagit sig att vidta fler och snabbare åtgärder än många andra EU-länder. Till exempel arbetar regeringen inom EU för att det nuvarande energiskattedirektivet ska ändras så att det blir obligatoriskt för alla EU:s medlemsstater att införa koldioxidskatt. Förslaget från Miljö- partiet om att införa ett klimatpolitiskt ramverk visar på en ambition, men utskottet avvisar förslaget eftersom det är globalt ineffektivt och speglar en begränsad, nationell syn på miljöpolitikens medel.

Enligt utskottet har regeringen genom sin energi- och klimatöverenskom- melse 2009 lagt grunden för en långsiktig, hållbar och kostnadseffektiv klimatpolitik. År 2050 ska Sverige ha en hållbar och resurseffektiv energi- försörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att klimatmålet ska nås på ett rättvist sätt och till lägsta möjliga kostnad för samhället anser utskottet att det är centralt att använda sig av breda och teknikneutrala ekonomiska styrmedel. Målen i energi- och klimatöverens- kommelsen ska 2015 prövas i en kontrollstation som kan komma att leda till justeringar av styrmedel och instrument beroende på hur väl Sverige och EU utvecklas mot målen.

En av de största utmaningarna är transportsektorns omställning till lång- siktig hållbarhet. Utskottet konstaterar att andelen förnybara drivmedel har ökat i transportsektorn genom målmedvetna satsningar på koldioxidbeskatt- ning, miljöbilspremie, supermiljöbilspremie och förändrade miljöbilsdefini- tioner. Dessutom kommer regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå vilka ytterligare åtgärder som behövs för att nå riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. En ökad användning av biodriv- medel bidrar också till detta mål, varför utskottet välkomnar regeringens förslag om ett kvotpliktssystem för biobränslen. Flera av motionärerna lyf- ter också fram transportsektorn som ett problem och förordar bl.a. ökade investeringar av miljövänliga transporter, miljöbilsbonusar, registeravgift, bättre samhälls- och infrastrukturplanering, lastbilsskatt, flygskatt samt ökade investeringar i järnvägen. Liksom skatteutskottet konstaterar utskot- tet att liknande förslag tidigare prövats och avvisats av riksdagen i olika sammanhang.

Flera av motionärerna framhåller i sina motioner att ambitionsnivån i klimatpolitiken måste höjas bl.a. genom ekonomiska styrmedel, förnybar energi och energieffektivisering. Utskottet anser liksom motionärerna att energieffektivisering är en av de bästa och billigaste insatserna vi kan göra för att klara klimatomställningen. Därför är utskottet också mycket positivt till att ROT-avdraget kan användas för energieffektivisering och även till regeringens femåriga program för energieffektivisering i den energiinten- siva industrin som löper fram till 2014 med ca 300 miljoner kronor varje

90

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2011/12:FiU20

år. När det gäller förslaget från Socialdemokraterna om s.k. nettodebitering för att öka stödet till förnybar el kan utskottet konstatera att regeringen nyligen tillsatt en utredning för att se över bl.a. denna fråga. Utskottet anser att utvecklingen inom energi- och klimatområdet i möjligaste mån ska ske genom ekonomiska styrmedel och välkomnar därför regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt Konjunkturinstitutet kommer förslaget att innebära minskade samhällsekonomiska kostnader för att EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn ska uppnås.

Utskottet noterar även att Miljöpartiet vill att Sverige ska verka för att resurser till internationella klimatåtgärder ska kunna komma från klimatav- gifter på internationell flyg- och sjöfart, en internationell koldioxidskatt eller en skatt på finansiella transaktioner.

Utskottet avvisar de förslag som framförts och som innebär att nationell kompetens på skatteområdet överförs till en överstatlig nivå och som syf- tar till att öka EU:s intäkter inom ramen för de egna medlen. När det gäller förslaget från Miljöpartiet att intäkterna från Sveriges auktionering av utsläppsrätter bör öronmärkas för att ytterligare öka medlen till den s.k. gröna fonden delar utskottet regeringens inställning att den gröna fonden bör utformas så att den utgör ett mervärde till övriga klimatfonder. För övrigt har utskottet nyligen behandlat regeringens proposition om lagänd- ringar som kompletterar Europeiska kommissionens förordning om auktio- nering av utsläppsrätter (prop. 2011/12:143, bet. 2011/12:FiU47).

I Sverigedemokraternas motion framhålls forskning, utveckling och inno- vation för att utveckla den inhemska energiindustrin. Vänsterpartiet för- ordar i sin motion medel till en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling i syfte att bl.a. driva på nya tekniska lösningar. Energiforsk- ningen är en grundpelare i regeringens energipolitik och en förutsättning för att nå Sveriges högt satta mål på energi- och klimatområdet, anser utskottet. Forskning och teknikutveckling tillsammans med ett positivt före- tagsklimat kan skapa såväl nya jobb som exportmöjligheter och en bättre miljö, anser utskottet. Regeringen gör också stora satsningar på energiforsk- ning, bl.a. har anslagen till dessa ändamål ökat från ca 875 miljoner kronor per år 2008 till drygt 1,3 miljarder kronor 2011.

2.7.6 Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer

I likhet med skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet, som yttrat sig med anledning av den ekonomiska vårpropositionens riktlinjer om den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken, och mot bakgrund av vad som anförts ovan, tillstyrker finansutskottet regeringens förslag till riktlinjer. De alternativa förslagen till riktlinjer i motionerna avstyrks. Utskottet avstyr- ker även motionerna 2011/12:Fi238 (S) och 2011/12:Fi255 (M).

91

2011/12:FiU20

3 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2011/12:148 till handlingarna.

Jämför särskilt yttrande (V).

I mitten av december 2011 presenterade Riksrevisionen rapporten Tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i bud- getpropositionen för 2012 (RiR 2011:30). I rapporten granskas om inriktningen av finanspolitiken som den presenteras i budgetpropositionen för 2012 har utformats i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Riks- dagen överlämnade rapporten till regeringen den 28 december 2011, och i mitten av april 2012 lämnade regeringen den nu aktuella skrivelsen (skr. 2011/12:148) till riksdagen. Inga följdmotioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

3.1 Riksrevisionens granskning

Granskningen tar sin utgångspunkt i regeringens skrivelse 2010/11:79 Ram- verk för finanspolitiken och undersöker om regeringen har följt skrivelsens principer om utformningen och redovisningen av finanspolitiken i budget- propositionen. Granskningen fokuserade på regeringens bedömning av det s.k. reformutrymmet.

Överskottsmålet

Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att regeringens bedömning av reformutrymmet är mer strukturerad och utförligt beskriven än tidigare. Pre- sentationen följer i stort de principer och utgångspunkter som regeringen klargjort ska gälla vid bedömningen av reformutrymmet. Samtidigt anser Riksrevisionen att transparensen i redovisningen kan förbättras ytterligare.

En viktig fråga vid tolkningen av de indikatorer som regeringen använ- der för att följa upp överskottsmålet är enligt Riksrevisionen hur risken för att konjunkturförloppen inte är symmetriska ska hanteras. Eftersom reger- ingen inte redovisar hur stor asymmetri den räknar med är det oklart om de konjunkturjusterade indikatorerna kan mätas mot det beslutade målet.

Vidare påtalar Riksrevisionen att regeringen vid bedömningen av reform- utrymmet lägger stor vikt vid osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen och därför hävdar att det i dagsläget är extra angeläget med säkerhetsmarginaler. I resonemanget om risker bortser regeringen från att det redan finns en buffert inbyggd i den nivå man valt för överskottsmålet.

92

3 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I

2011/12:FiU20

BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2012

 

Slutligen framhåller Riksrevisionen att regeringens ansats med en samlad bedömning av reformutrymmet riskerar att leda till sämre transparens i finanspolitiken. Med en sådan bedömning är det enkelt att motivera avsteg från det finanspolitiska ramverket. Transparensen skulle förbättras om reger- ingen vid sådana avsteg tydligare skilde mellan vad som beror på beräk- ningsunderlaget och vad som beror på politiska avvägningar.

Redovisningen av potentiell BNP

Riksrevisionen konstaterar att regeringens prognoser över BNP-utveck- lingen och dess komponenter beskrivs utförligt i budgetpropositionen, men att utvecklingen och nivån på potentiella variabler är sparsamt beskrivna. Även små skillnader i bedömningen av potentiell BNP kan få stor bety- delse för utformningen av finanspolitiken och vid bedömningen av utgifts- takets nivå. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i kommande propositioner redovisa en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser, samt att förklara större skillnader i förhållande till den förra propo- sitionen.

3.2 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och åtgärder med anledning av dessa

Överskottsmålet

Regeringen strävar ständigt efter att öka tydligheten i redovisningen av de faktorer som påverkar bedömningen av finanspolitikens inriktning och stor- leken på reformutrymmet. Samtidigt är det många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvantifiera effek- ten av alla dessa faktorer skulle ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Det är inte möjligt att på ett entydigt sätt redovisa hur varje enskild faktor påverkar politikens utformning. En faktor som vägs in i denna samlade bedömning är hur mycket djupare en lågkonjunktur kan för- väntas vara än en högkonjunktur. Om konjunkturcykeln inte är symmetrisk påverkar det bedömningen av reformutrymmet. Detta gör att det inte är möjligt att, som Riksrevisionen rekommenderar, redovisa skillnaden mel- lan ett hypotetiskt reformutrymme, bestämt enbart med utgångspunkt i överskottsmålet och utgiftstaket, och ett annat reformutrymme som även tar hänsyn till övriga faktorer.

Regeringen anser att den beskrivning och analys av olika faktorer som påverkar reformutrymmet och som finns i budgetpropositionen för 2012 ger en god bild av vilka faktorer som vägts in i bedömningen och hur avvägningen har gjorts. Regeringen konstaterar också att även finansutskot- tet har anfört att redovisningen och bedömningen av reformutrymmet utvecklats avsevärt, och utskottet har därför inte sett någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162 f.). Mot

93

2011/12:FiU20

3 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I

 

BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2012

 

denna bakgrund avser regeringen inte att vidta någon åtgärd med anled-

 

ning av Riksrevisionens iakttagelser angående uppföljningen av överskotts-

 

målet.

Redovisningen av potentiell BNP

Bedömningen av potentiell BNP är en viktig faktor för bedömningen av reformutrymmet och utgiftstakets nivå. Därför strävar regeringen efter att förbättra redovisningen av potentiell BNP. Sedan den ekonomiska vårpro- positionen 2011 har regeringen förbättrat redovisningen på vissa punkter. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att bedömningen av potentiell BNP är knapphändigt motiverad, samtidigt som man framhåller att motiveringen har utvecklats. Till exempel beskriver en rapport från Finansdepartementets ekonomiska avdelning (Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?) i detalj metoden för att bedöma det potentiella antalet arbetade timmar.

Från och med 2012 års ekonomiska vårproposition innehåller de ekono- miska propositionerna en tabell med potentiell BNP i fasta och löpande priser. Från och med budgetpropositionen för 2013 avser regeringen vidare att mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestäm- ningsfaktorer.

3.3 Kompletterande information

Utskottets tidigare behandling

När det gäller överskottsmålet anförde utskottet i FiU1 i höstas att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet (som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet) utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning (bet. 2011/12:FiU1 s. 162).

När det gäller redovisningen av potentiell BNP konstaterade utskottet i sitt betänkande över budgetpropositionen för 2011 att regeringen tydligare bör redovisa hur prognoserna över potentiell BNP ändras mellan prognos- tillfällena (bet. 2010/11:FiU1 s. 30). Transparensen i redovisningen är särskilt viktig med tanke på att potentiell BNP inte ingår i den officiella statistiken och att det därför inte finns något utfall att jämföra prognoserna med. I regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning framgår att regeringen avser att fr.o.m. budgetpropositionen för 2013 mer utförligt beskriva bedömningen av potentiell BNP och dess bestämningsfak- torer. Enligt uppgifter från Finansdepartementet kommer den efterfrågade jämförelsen att ingå i denna utvärdering.

94

3 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET I

2011/12:FiU20

BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2012

 

3.4 Finansutskottets ställningstagande

Riksrevisionen har under flera år granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket med utgångspunkt i regeringens redovisning i de ekonomisk-politiska propositionerna. Enligt utskottets mening ligger reger- ingens systematiska arbete med att förbättra redovisningen och tydligheten i propositionerna på flera punkter i linje med de synpunkter som Riksrevi- sionen framfört.

När det gäller överskottsmålet anförde utskottet hösten 2011 att redovis- ningen av bedömningen av reformutrymmet, som bl.a. görs utifrån en avstämning mot överskottsmålet, har utvecklats avsevärt och att utskottet inte såg någon anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Det är många faktorer som ställs mot varandra i bedömningen av reformutrymmets storlek. Att kvanti- fiera effekten av alla dessa faktorer skulle enligt utskottet ge uttryck för en exakthet som inte finns i verkligheten. Utskottet menar att genomsynlighe- ten i redovisningen också handlar om att regeringen gör den enligt en i förväg bestämd struktur. Reformutrymmet stämmer regeringen av mot just ett antal i förväg bestämda och redovisade indikatorer, utifrån vilka den offentliga debatten om finanspolitiken sedan kan föras. När det gäller redo- visningen av potentiell BNP, enligt Riksrevisionens och utskottets tidigare framförda önskemål, välkomnar utskottet att regeringen avser att göra en sådan redovisning fr.o.m. budgetpropositionen för 2013. Med detta föreslår utskottet att skrivelsen läggs till handlingarna.

95

2011/12:FiU20

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Marie Nordén (S), Sven-Erik Bucht (S) och Maria Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Socialdemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S) och

avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Full sysselsättning är det övergripande målet för den ekonomiska politi- ken. Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent, och prognosen pekar på en fortsatt hög nivå. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslös- heten och den stigande långtidsarbetslösheten. Detta kan aldrig accepteras. Jobben ska vara i centrum. Sveriges största tillgång är invånarnas vilja till arbete, vilket också är en förutsättning för vårt välstånd.

Den ekonomiska politiken ska främja jobb och växande företag. Genom kunskap och arbete bygger vi Sverige.

För att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten krävs kraftfulla riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gym- nasiekompetens. Utbildningskontrakt bör införas för unga arbetslösa under 25 år utan fullständig gymnasieutbildning och traineeplatser bör anordnas i både offentlig och privat verksamhet. För att öka kontaktytan mellan hög- skola och näringsliv och underlätta arbetsmarknadsinträde bör även trainee- platser införas för unga akademiker. Ett särskilt statligt stimulansbidrag

96

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

bör ges till kommuner som garanterar sommarjobb för unga. För att under- lätta prioriteringar i politiken bör det finanspolitiska ramverket utvecklas genom att ett sysselsättningspolitiskt ramverk införs.

I en allt skarpare global konkurrens är den viktigaste konkurrensförde- len att lära nytt och ställa om snabbare än konkurrenterna. Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än våra konkurrentländer och inte genom sänkta löner. Omställningen av den svenska ekonomin är därför i betydande utsträckning en fråga om kunskap och utbildning. Vux- enutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen bör där- för byggas ut under kommande år. Målet är att hälften av alla 30–34- åringar ska ha genomgått en minst 2-åring utbildning 2020. Utbildningsvikariat bör införas, och i syfte att stödja ett arbetsinträde bör en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta införas.

Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning under sitt yrkesverksamma liv, vilket förutsätter trygghet. En bra arbetslös- hetsförsäkring förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom är centrala delar i en politik för en ökad omställningsförmåga; de bör stärkas. Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet bör i större utsträckning gälla även företagare.

En väl fungerande arbetsmarknad med en rörlig arbetskraft förutsätter en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösk- lar. Brist på bostäder utgör i dag ett hinder för såväl arbetssökande som studerande som behöver flytta till jobb eller utbildning. Bostadsmarkna- dens funktionssätt måste därför förbättras. Viktigast är att på lång sikt få upp bostadsproduktionen på en betydligt högre nivå än i dag. På kort sikt behöver det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre; uthyrning av privat- bostäder är en åtgärd som kan prövas. Riktade ekonomiska stimulanser från staten kan komma att krävas för att öka nyproduktionen.

Bristen på privat riskkapital i tidiga utvecklingsfaser behöver åtgärdas. En statlig riskkapitalfond bör därför skapas. Fonden ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora företag och finansieras genom en avveckling av det statliga venture capital-bolaget Fouriertransform. I dia- log med näringslivet bör en kartläggning och analys genomföras i syfte att hitta potentialer för att effektivisera de statligt finansierade riskkapitalinsat- serna. Genom en skattereduktion för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade bolag kan incitament skapas för dessa investeringar.

De statliga investeringarna i forskning är en hörnsten i innovations- och näringspolitiken varför volymen i statlig forskning långsiktigt bör öka. En utvidgad avdragsrätt för investeringar i forskning och utveckling (FoU) bör därför införas. Företag under ett uppbyggnadsskede bör även få göra avdrag för FoU-utgifter mot arbetsgivaravgiften.

97

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

För att öka den svenska konkurrenskraften bör åtgärder vidtas för att öka inslagen av s.k. innovationsupphandling bl.a. genom en nationell stra- tegi för innovationsupphandling.

Investeringarna i infrastrukturen, framför allt järnvägen, behöver öka under de kommande åren. Efter en lång tid av bristande resurser till under- håll och begränsad kapacitetsökning är det svenska järnvägsnätet starkt ansträngt. Bristerna i järnvägsinfrastrukturen leder till betydande samhälls- ekonomiska förluster. Ökade investeringar i järnvägsnätet kan även, fram- för allt i kombination med andra styrmedel, ge ett kraftfullt bidrag till den gröna omställningen av transportsystemet. Investeringar i vägar och järnvä- gar ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt genom anslag i statsbudgeten. I vissa väl avgränsade fall kan den modell för kombinerad låne- och avgifts- finansiering som regeringen har tillämpat inom ramen för bl.a. Stockholms- överenskommelsen prövas. För att få utrymme för fler angelägna investeringar bör inslaget av olika typer av brukaravgifter öka.

Ett system med stegvisa miljöbilsbonusar bör införas där bilar med lägre utsläpp får en premie. Även en registreringsavgift för bilar med kol- dioxidutsläpp över en viss nivå bör införas för att driva på utvecklingen ännu mer.

Det enskilt viktigaste för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Därför behöver Sverige investera mer och bättre i lärarna. Skolle- dare måste ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd. Framstå- ende lärare bör coacha och vägleda andra. Lärare och rektorer behöver vara i ständig dialog med forskare och praktiker för att snabbt kunna tillgo- dogöra sig ny forskning, andra erfarenheter och välfungerande metoder.

Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Socialdemokraternas motion om riktlinjer för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (MP)

av Per Bolund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Miljöpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6,

98

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S), 2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Långsiktighet är ledordet som ska genomsyra och forma politiken. Genom långsiktiga investeringar som skapar en energiförsörjning som är till 100 procent förnybar och genom satsningar på skola, utbildning och lärare ges våra unga bättre möjligheter. Gynnsamma villkor och bra förutsättningar för företagande ger fler arbeten. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbildning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.

Den självklara ryggraden i svensk ekonomi är småföretagen. Arbetsgi- varavgiften bör därför sänkas permanent, sjuklöneansvaret slopas och mik- rokrediter ges till landsbygdsföretagare. Det ska vara enkelt att starta och driva företag varför Regelrådet bör permanentas. Forskningsintensiva före- tag behöver ett gynnsammare klimat t.ex. genom sänkta anställningskostna- der.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decennierna och är bland de högsta inom OECD. För att ge unga arbetslösa en väg in på arbetsmarknaden bör det införas traineeplatser inom näringslivet och välfärden, nya platser i yrkesutbildningen, yrkeshög- skolan, folkhögskolan samt i komvux. Sänkningen av tjänstemomsen bör breddas till att även gälla företag och tjänster som tillhandahåller reparatio- ner av cyklar, kläder och skor. Arbetsgivaravgiften bör också slopas i ett helt år för den som anställer en ung arbetslös. Vidare bör en stor satsning göras på lärares samlade kompetens-, yrkes- och löneutveckling på sam- manlagt 5 miljarder kronor under mandatperioden.

Strategiska och framtidsinriktade investeringar skapar många jobb samti- digt som Sverige får ett modernare och mer konkurrenskraftigt näringslivs- klimat. Investeringar bör därför göras i ett modernt transportsystem, i klimatsmart ROT-avdrag för flerfamiljshus och i förnybar energi. För bättre underhåll och investeringar i järnvägsnätet och för att minska förse- ningar och ta bort flaskhalsar bör det satsas 100 miljarder kronor under tio år. ROT-avdraget bör energianpassas och utvidgas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och hyresrättslägenheter. Nyproduktionen av klimat- smarta lägenheter bör öka.

Solenergi och vindkraftsplanering bör stimuleras och byggas ut. Utveck- lingen av ny energiteknik bör uppmuntras genom statligt utvecklingskapi- tal och ökat stöd till landets energirådgivare och till offentlig upphandling.

Ett utsläppstak behövs för att möta klimathotet varför ett klimatpolitiskt ramverk bör införas. Målet är ett helt förnybart energisystem till 2030. Sats- ningar bör därför göras på att bygga ut och utveckla användningen av

99

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

biogas i Sverige och en lastbilsskatt bör införas. På detta sätt kan också långväga gods flyttas från vägarna till järnvägsspåren och till en miljöan- passad sjöfart. Spårvagnar i städerna och tunnelbana i Stockholm bör byggas ut och resurser för omfattande cykelsatsningar bör öronmärkas.

I enlighet med internationella klimatöverenskommelser trappas finansier- ingen av klimatinvesteringar i syd upp; stödet bör ges till den gröna fondens uppbyggnad. De nya intäkter som Sverige får genom auktioner- ingen av utsläppsrätter bör öronmärkas för detta ändamål.

Sverige bör verka internationellt för att få till stånd nya medel och finan- sieringsformer för internationella klimatåtgärder. Resurser kan exempelvis komma från klimatavgifter på internationell flyg- och sjöfart, genom en internationell koldioxidskatt eller genom en skatt på finansiella transaktio- ner. Den 20-procentiga minskning som EU-länderna gemensamt utlovar till 2020 är inte tillräckligt ambitiös. EU-målet bör höjas till 40 procent, vilket Sverige bör driva inom EU. Sverige bör även driva att EU ska bidra ekonomiskt till lika stora utsläppsminskningar i utvecklingsländer.

Miljöskadliga subventioner bör fasas ut, vilket är den mest kostnadsef- fektiva åtgärden inom miljöpolitiken. En skatt på finansiella transaktioner bör införas på EU-nivå, och intäkterna bör gå till medlemsländerna.

Alla ska kunna lita på omsorgen i Sverige, alldeles oavsett vem som utför den. Personaltätheten behöver därför öka. Genom att satsa på beman- ning i välfärden genereras nya jobb samtidigt som det ökar kvaliteten för omsorgstagarna. Arbetskraftsinvandring blir t.ex. allt viktigare för att säkra en trygg äldreomsorg och sjukvård. För att säkra kvaliteten i vård, skola och omsorg bör reformer införas som bl.a. klargör att aktiebolag som dri- ver skolor har utbildning som huvudsyfte.

Genom öppna gränser för handel, ekonomiskt utbyte och migration har Sverige blivit ett rikt land. När det kommer nya människor hit skapas det också nya jobb. Utan den stora migrationen från och till Sverige hade många företag inte funnits. För att ta till vara alla människors kunnande bör arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Nyanlända som har en kvalificerad utbildning ska ges bästa möj- lighet att få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer.

Ett helt nytt trygghetssystem bör införas som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt och som gäller vid både arbetslöshet och sjuk- dom. Personer med försörjningsstöd får i en övergångsperiod behålla en del av stödet även när de får arbete. En tredelad föräldraförsäkring bör införas med en del till vardera föräldern och en del som fritt kan överlå- tas, även till en tredje person.

Behovet av hyresbostäder är akut. Därför bör åtgärder vidtas som ska- par fler yt- och kostnadseffektiva lägenheter som är lämpliga för ung- domar och studenter. Kapital bör frigöras t.ex. genom att AP-fonderna får större frihet att investera i fastigheter.

100

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

Sammantaget formas här en ekonomisk politik ur ett hållbart och ansvars- fullt perspektiv som ger fler unga en chans till jobb och en miljö- och klimatpolitik för framtiden.

Mot bakgrund av det som anförts i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Miljöpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (SD)

av Erik Almqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Sverigedemokraterna förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

Ställningstagande

Situationen i euroområdet och lågkonjunkturen i Europa är det enskilt stör- sta hotet mot svensk ekonomi. Genom att euroländerna har skjutit proble- men framför sig ännu en stund upplever vi nu ett relativt lugn, men det folkliga missnöjet är stort. Mot bakgrund av den politiska union som sakta växer fram måste Sverige lämna EU.

Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslös- heten. I synnerhet måste långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten tacklas. Den s.k. arbetslinjen kan inte betraktas som annat än både otillräck- lig och ofullständig. Under krisen har regeringen dessutom fört en för passiv finanspolitik, och jobbskatteavdraget har i princip varit den enda finanspolitiska stimulansen. Men en arbetsmarknadspolitik förutsätter både ett verklighetsförankrat perspektiv i plånboksfrågorna och investeringar inom utbildning, forskning, infrastruktur och energi.

Sverige satsar enorma summor på helt fel saker. Kostnaden för den ansvarslösa invandringen, det ineffektiva biståndet och den svällande EU- avgiften uppgår till över 100 miljarder kronor varje enskilt budgetår.

101

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Genom att prioritera annorlunda kan vi i stället fokusera på det som skapar sysselsättning: riktiga arbeten och inte subventionerade instegsjobb eller fas 3-jobb. Målsättningen med Sverigedemokraternas politik är att återskapa ett folkhem präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften har varit mycket dyr i förhållande till resultatet, och detsamma gäller den generella ungdoms- rabatten. Därför ska den generella sänkningen återställas och ungdomsrabat- ten slopas. I stället ska kraftfulla reformer inom de utbildningspolitiska, näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska områdena genomföras.

För att förbättra småföretagens villkor är en sänkning av arbetsgivarav- giften och en reformering av sjuklöneansvaret riktade till småföretagen bättre åtgärder än regeringens för att ge incitament till dem att våga, vilja och kunna anställa. Det finns också ett behov av en marknadskomplette- rande riskkapitalfond. Trots att Sverige har en mycket hög geologisk potential står regeringen passiv vid sidan och ser på. Gruvnäringen ska få det stöd och de verktyg den behöver för att kunna skapa fler arbetstillfäl- len och bidra till Sveriges gemensamma välfärd.

För arbetsmarknadspolitiken är det helt centralt med en tillfredsställande a-kassa. Som en omställningsförsäkring ska den göra det möjligt för en person som har blivit arbetslös att söka anställning specifikt inom sitt kom- petensområde. Därför ska ersättningstaket höjas och den s.k. 100-dagarsre- geln återinföras. A-kassan bör dessutom vara garanterad och helt finansierad av det offentliga.

Pension ska betraktas som uppskjuten lön, varför den s.k. pensionärsskat- ten bör avskaffas. Sänkningen av restaurang- och cateringmomsen är en oerhört kostsam felprioritering av regeringen som också måste återställas.

Den oreglerade arbetskraftsinvandringen har inneburit stora påfrest- ningar på arbetsmarknaden. Ett gästarbetarsystem, där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmarknaden i stället täpps till genom tillfälliga arbetstill- stånd, är lösningen på eventuella efterfrågeöverskott. Den lagstadgade diskriminering som de s.k. instegsjobben innebär måste också slopas och asyl- och anhöriginvandringen minskas för att förhindra en påspädning av de strukturella problemen på arbetsmarknaden.

Lösningarna på dagens stora problem med matchningen på arbetsmark- naden har den lika enkla som självklara utgångspunkten att det svenska folket inte är obildbart. Företagen har dessutom ett skriande behov av yrkes- kunnig personal. En ny anställningsform med lärlingsjobb skulle avhjälpa detta och kunna bryta ungdomsarbetslösheten. Undantagen i turordningsreg- lerna behöver utökas, eftersom framför allt ungdomars intressen åsidosätts genom principen sist in–först ut.

Starta-eget-bidraget måste kunna gälla även för ungdomar under 25 år. Meningen med utbildning är att den ska förebereda för livet och leda till arbete. Därför måste högskolorna bättre matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Ett annat led i samma strävan att öka

102

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

matchningen på arbetsmarknaden är att utöka antalet platser på komvux och göra en kraftfull satsning på yrkeshögskolan. Regeringens besparing på gymnasieskolan ska återställas.

Det måste inte finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Kalkylen över invandringens kost- nader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. På det sättet utgör massinvandringen ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad. Dessa medel hade i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befint- liga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. En av de högst priorite- rade uppgifterna är att återställa tryggheten i hemmen och på våra gator. Det svenska försvaret måste också upprustas och den allmänna värnplikten återinföras. Sverige ska ta en paus i deltagandet i internationella insatser.

Alla svenska elever ska ha rätt till likartad skolgång, oavsett var i lan- det de bor; därför måste skolan återförstatligas. Det ska vara förbjudet att ta ut vinst i friskoleverksamhet, och friskolor ska bara få tillstånd att starta om de kan visa att de fyller en funktion som den kommunala skolan inte kan tillgodose. Avregleringen av den svenska järnvägen har också misslyck- ats. Därför måste järnvägen på sikt helt återregleras. Järnvägsnätet måste rustas upp och byggas ut.

Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Sverigedemokraternas motion om riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposition avstyrks.

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (V)

av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Vänsterpartiet förordar i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–6 och avslår proposition 2011/12:100 punkt 1 och motionerna 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1–13, 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1–30, 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S),

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S) och

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M).

103

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Ställningstagande

Full sysselsättning är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Arbetet utgör basen för välfärd och ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Trots att Sverige har bland de starkaste statsfi- nanserna i världen har massarbetslösheten blivit vardag. Hög arbetslöshet innebär ökad makt för kapitalet på de arbetandes bekostnad. Under hot om uppsägningar kan reallönerna pressas ned, arbetsförhållandena försämras och anställningstryggheten luckras upp.

Eftersom den globala efterfrågan på svenska produkter fortsatt är rela- tivt svag kommer den inhemska efterfrågan att spela större roll än vanligt för hur den svenska konjunkturen utvecklas. Mot den bakgrunden är det bara att beklaga att regeringen mitt i en konjunkturavmattning bedriver en direkt åtstramande finanspolitik. Den ekonomiska vårpropositionen är i prin- cip helt tom på skarpa förslag för att stimulera ekonomin.

Samtidigt som den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet måste stora investeringar till. Det saknas inte arbetsuppgifter. Vi behöver inve- stera i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna måste byggas bort och inom välfärden finns stora eftersatta behov. Dessa investeringar håller uppe efterfrågan i den nuvarande konjunkturavmatt- ningen samtidigt som de stärker Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Med dessa ökade investeringar skapas 120 000 nya jobb i privat och offent- lig sektor, vilket ska sättas i relation till regeringens verkningslösa politik att subventionera lågproduktiva branscher. Offentliga investeringar är av avgörande betydelse för såväl näringslivets utveckling som kvaliteten på den offentliga konsumtionen i form av t.ex. välfungerande sjukhus och sko- lor. Genom offentliga investeringar i infrastruktur t.ex. i form av ökat banunderhåll och nya järnvägsspår förbättras näringslivets transporter sam- tidigt som dess miljöpåverkan kan minska. Genom investeringar i utbild- ning och forskning får näringslivet tillgång till kvalificerad arbetskraft med rätt utbildning och kan vidareutveckla nya produkter och tjänster. Invester- ingar i nya bostäder bidrar till att folk kan flytta dit jobben finns och ökar företagens möjligheter att rekrytera den kompetens som efterfrågas. Värdet av investeringar måste synliggöras i budgetprocessen, bl.a. genom att bud- getlagen ändras så att lånefinansiering, i stället för anslagsfinansiering, blir huvudprincipen.

Ramverken för finanspolitiken och penningpolitiken borde både utfor- mas och utvärderas utifrån målet om full sysselsättning. I detta avseende har dock ramverken i sin nuvarande utformning nått vägs ände och måste moderniseras. Det är arbetslösheten och inte statsfinanserna som är proble- met i Sverige i dag. Därför måste det finanspolitiska ramverket komplette- ras med ett ramverk för full sysselsättning; t.ex. måste budgetlagen ändras så att regeringen två gånger per år presenterar en åtgärdsplan för full sys- selsättning.

104

RESERVATIONER 2011/12:FiU20

Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader. Ett jämlikt samhälle ökar människors reella frihet och valmöjligheter, vilket ökar den sociala rörligheten och bidrar till en mer dynamisk ekonomi. Regeringens nedskärningspolitik har urholkat och utar- mat välfärden, vilket har lett till såväl försämringar av kvalitet och arbets- villkor som ökade klyftor. Vår gemensamma välfärd finns för att säkra allas trygghet och öka jämlikheten och är helt avgörande för att personer som har olika ekonomisk och social bakgrund ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden på någorlunda lika villkor. Fasta jobb på heltid och en gemensam och väl fungerande barn- och äldreomsorg ökar kvinnors arbets- utbud och möjligheter att delta på arbetsmarknaden på lika villkor.

Den borgerliga regeringens politik har uppmuntrat riskkapitalbolag att för en billig penning köpa upp det som vi tidigare ägde gemensamt. Utbild- ning, vård och omsorg borde inte vara en marknad för privata bolag utan en rättighet och en del av vår gemensamma välfärd. Därför ska det vara förbjudet med skattefinansierade vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg. Skattepengar som avsätts ska gå till verksamheten för att öka per- sonaltätheten och höja kvaliteten och inte till vinster. För att utveckla välfärden behövs stora satsningar på mer personal och stärkta arbetslös- hets- och socialförsäkringar. Det mest grundläggande kravet för att för- bättra välfärdsverksamheterna i kommuner och landsting är att värdesäkra statsbidragen. Äldreomsorgen är den del av de kommunala välfärdsverk- samheterna som sedan 1990-talskrisen fått minst resurser. Med en öron- märkt satsning på äldreomsorgen ska därför bemanningen inom denna öka.

Det krävs både en bra arbetslöshetsförsäkring som alla har råd med och möjligheter till omskolning och vidareutbildning för att vi ska kunna bejaka strukturomvandlingen. Sysselsättningspolitiken måste bygga på inve- steringar i stället för skatteavdrag och utbildning i stället för låglönepoli- tik. Sverige ska inte konkurrera med lägre löner utan med en hög kunskapsnivå i bred bemärkelse; därför behövs ett brett kunskapslyft. Grund- skolan måste förbättras och kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildningarna stärkas. Den högre utbildningen måste göras mer tillgänglig för alla sam- hällsklasser. Ett särskilt studiestöd för unga arbetslösa där hela studiemed- let är bidrag ska införas. Ett tidsbegränsat utbildningspaket för unga i syfte att förhindra att de fastnar i långtidsarbetslöshet ska genomföras. Detta ska finansieras genom en extra tillfällig bolagsskatt för de fyra storbankerna under 2013. Inkomsterna från denna extraskatt beräknas till 3,9 miljarder kronor.

Det krävs en ny färdriktning. Rättvisa är produktivt, och ekonomisk jäm- likhet är en framgångsfaktor för ett lands hela utveckling. Människor ska sättas i arbete med att bygga upp Sverige på lång sikt, genom ett brett program av hållbara samhällsinvesteringar i välfärd, bostäder och infrastruk- tur.

105

2011/12:FiU20 RESERVATIONER

Mot bakgrund av det som anförs i reservationen bör riksdagen god- känna förslagen i Vänsterpartiets motion om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Förslaget till riktlinjer i regeringens proposi- tion avstyrks.

106

2011/12:FiU20

Särskilt yttrande

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspoli- tiska ramverket i budgetpropositionen för 2012, punkt 2 (V)

Ulla Andersson (V) anför:

Trots att Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i världen har mass- arbetslösheten blivit vardag. Samtidigt bedriver regeringen just nu, i en lågkonjunktur, en direkt åtstramande finanspolitik. Ett argument som reger- ingen anför är att det i detta osäkra läge behövs säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna och att reformutrymmet därför är ytterst begränsat.

Jag anser att detta argument inte håller, vilket också Riksrevisionen mycket riktigt pekar på i sin granskningsrapport men som utskottsmajorite- ten väljer att inte kommentera. Det finns redan en buffert inbyggd i den nivå man har valt för överskottsmålet, och bufferten är avsedd just för att kunna möta kraftiga nedgångar i konjunkturen utan att ökningen i skuld- sättningen riskerar att bli ohållbar. Det skriver till och med regeringen själv i sin skrivelse Ramverk för finanspolitiken. Med dessa extra säker- hetsmarginaler skapar regeringen ytterligare regelverk i regelverket som leder till starkare statsfinanser men som inte leder till att den ekonomiska politiken kan styra mot full sysselsättning. Detta tillsammans med att bud- geteringsmarginalerna också är mycket stora visar att det nuvarande finans- politiska ramverket har nått vägs ände. Det är inte de offentliga finanserna som är problemet i Sverige, utan arbetslösheten. Därför måste ramverket för finanspolitiken moderniseras och kompletteras med ett ramverk för full sysselsättning.

107

2011/12:FiU20

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2011/12:100

Proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition:

1.Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken.

Följdmotioner med anledning av proposition 2011/12: 100

2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som motionen föreslår.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kraftigt minska invandringen.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera det svenska biståndet.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en garanterad och gemensamt finansierad a- kassa.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygghet i vården.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprusta det svenska försvaret.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa restaurang- och cateringmomsen.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återförstatliga skolan.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreglera järnvägen.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på en aktiv gruvpolitik.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska träda ut ur EU.

108

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2011/12:FiU20

2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP):

1.Riksdagen beslutar om nya riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att minska hushållens ökande skuldsättning.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om övergången till en ekonomi som tar hänsyn till naturresurser, klimat och miljö.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av indikatorer vid sidan av BNP som ger en mer heltäckande bild av en ekonomiskt, socialt och eko- logiskt hållbar utveckling.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en kommission för omställning till en hållbar ekonomi.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att fasa ut miljöskadliga subven- tioner.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av grön skatteväxling.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modern och hållbar industripolitik.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att underlätta för småföretagande.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för små, forskningsinten- siva företag.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av offentliga investeringar för job- ben och miljön.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att säkra kvaliteten i äldreomsor- gen.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kompetensutveckling för olika per- sonalkategorier inom äldrevården.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sänkt tjänstemoms för reparations- tjänster.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på minst 15 000 traineeplatser för unga i näringsliv och välfärd.

109

2011/12:FiU20

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en satsning på 5 000 nya utbildningsplatser inom yrkesutbildningen och yrkeshögskolan.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda alla unga mellan 16 och 17 år ett sommarjobb.

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en klimatlag.

19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för en 100 procent förnybar energi- försörjning.

20.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omedelbara åtgärder för att bygga bort flask- halsar i järnvägssystemet.

21.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av klimatinsatser i syd i form av stöd till FN:s gröna fond.

22.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar.

23.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på kompetensutveck- ling för lärare.

24.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av insatser för att minska grogrun- den för brottslighet.

25.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell handlingsplan mot barnfattigdom.

26.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid.

27.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för ökad jämställdhet i arbetslivet.

28.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av arbetslivstrygghet.

29.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler hyresbostäder till unga och studenter.

30.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för en levande landsbygd.

2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen beslutar att godkänna inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 6 i motionen).

2.Riksdagen beslutar att det ska vara förbjudet med vinstdrivande bolag i vård, skola och omsorg (avsnitt 5.9 i motionen).

110

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2011/12:FiU20

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett alternativt ramverk för finans- och pen- ningpolitiken (avsnitt 6.2 i motionen).

4.Riksdagen beslutar att järnvägen bör återregleras och att samhället tar ett helhetsansvar för järnvägssystemet (avsnitt 6.5.1 i motionen).

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör inrikta sin politik kring Arbetsförmedlingens verksamhet på ett sådant sätt att komplette- rande aktörer och privata jobbcoacher avvecklas (avsnitt 6.6.1 i motionen).

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det skyndsamt ska tillsättas en parlamenta- risk utredning i syfte att utarbeta ett lagförslag som separerar traditionell bankverksamhet från s.k. investmentverksamhet (avsnitt 6.8 i motionen).

2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. (S):

Riksdagen beslutar riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoli- tiken i enlighet med vad som anförs i motionen.

Skrivelse 2011/12:148

Regeringens skrivelse 2011/12:148 Riksrevisionens rapport om tillämp- ningen av det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2012.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fi238 av Jasenko Omanovic (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över löne- och anslagssystemet i staten.

2011/12:Fi255 av Betty Malmberg och Anne Marie Brodén (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att öka kunskapen om och användandet av sam- hällsekonomiska analyser i sociala sammanhang.

111

2011/12:FiU20

BILAGA 2

Skatteutskottets yttrande 2011/12:SkU6y

2012 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken godkänns.

Regeringens inriktning innebär att jobben sätts främst och att fokus sätts på åtgärder som stärker förutsättningarna för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetet är inriktat på att få fler i arbete, en inklude- rande arbetsmarknad, en förbättrad välfärd, stärkt konkurrenskraft, ett sta- bilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimatpolitik.

På skatteområdet skapar regeringens politik med jobbskatteavdrag i flera steg drivkrafter att arbeta och drivkrafterna är särskilt starka för den som står utanför arbetsmarknaden eller är arbetslös. Den som fyllt 65 år har ett förhöjt jobbskatteavdrag och får på det sättet en särskild stimulans att stanna kvar på arbetsmarknaden. Den utvärdering som regeringen genom- fört visar att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter på syssel- sättningen.

Som en förberedelse inför budgetpropositionen för 2013 har regeringen remitterat en rad lagförslag på skatteområdet. I remissen finns förslag om en sänkning av bolagsskatten som är kopplad till ett tidigare remitterat för- slag om en begränsning av rätten till ränteavdrag inom bolagssektorn. Vidare förebereds förenklingar av reglerna för egenföretagarnas nedsätt- ning av egenavgifter. Ett klimat- och energiskattepaket har utarbetats och omfattar den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivme- del, slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter samt fordonsbeskattningen. I vilken omfattning de aktuella förslagen kommer att läggas fram beror av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2013.

112

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Förberedelserna inför budgetpropositionen för 2013 omfattar också åtgär- der som stärker utbudet av bostäder. Regeringen har för avsikt att utvidga befrielsen från fastighetsavgift vid nybyggnad, sänka fastighetsavgiften för hyreshusenheter och höja schablonavdraget vid uthyrning av bostäder.

Regeringens reformambitioner för mandatperioden kvarstår och genom- förs när det finns utrymme. Jobbskatteavdraget kommer att förstärkas i ett femte steg och den nedre gränsen för statlig inkomstskatt kommer att höjas för att på det sättet minska utanförskapet, öka den varaktiga syssel- sättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag. Regeringen har för avsikt att återkomma med ett förslag om sänkt skatt för pensionärer under 2013 eller 2014 under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna. Företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning förbättras, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som pågår.

I fyra avvikande meningar tillstyrker S, MP, SD och V de förslag till riktlinjer som har lagts fram av respektive parti.

113

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Utskottets överväganden

 

2012 års ekonomiska vårproposition

 

 

 

Utskottets förslag i korthet

 

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska

 

politiken och budgetpolitiken och avslår förslagen om en annan

 

inriktning.

 

Jämför avvikande meningarna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

 

 

 

Vårpropositionen

 

Regeringen bedömer att den osäkerhet som den ekonomiska utvecklingen i

 

omvärlden skapar gör att det finns ett fortsatt behov av goda säkerhetsmar-

 

ginaler i de offentliga finanserna. Vid en kraftig försämring av konjunktu-

 

ren måste det finnas utrymme för att vidta ytterligare åtgärder för att stötta

 

sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Utrymme måste också

 

finnas för en betydligt mer besvärlig utveckling på den finansiella markna-

 

den. Samtidigt är resursutnyttjandet lågt och arbetslösheten hög. Det finns

 

därför ett behov av åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast

 

på en hög nivå. Det ekonomiska läget bedöms dock inte vara sådant att

 

det finns behov av breda krisåtgärder.

 

Det begränsade reformutrymmet bör enligt regeringen användas till åtgär-

 

der som motverkar att arbetslösheten biter sig fast och till åtgärder som

 

stärker ekonomins funktionssätt, som förbättrar den ekonomiska standarden

 

för utsatta grupper och som stärker välfärden. I fokus står framför allt beho-

 

ven att stärka förutsättningarna för utsatta grupper med svag förankring på

 

arbetsmarknaden. Det handlar om unga, personer med utländsk bakgrund

 

och andra grupper med hög arbetslöshet. I arbetet med budgetpropositio-

 

nen för 2013 läggs därför fokus på åtgärder för fler i arbete, en inklude-

 

rande arbetsmarknad, förbättrad välfärd, förstärkt konkurrenskraft, ett

 

stabilt finansiellt system, bättre bostadstillgång och en effektiv klimatpolitik.

 

För att budgetpropositionen för 2013 ska kunna innehålla lagförslag på

 

skatteområdet har regeringen samlat de skatteförslag som har budgeteffek-

 

ter i en särskild promemoria som presenterades samtidigt som den ekono-

 

miska vårpropositionen överlämnades till riksdagen. Efter remissbehand-

 

ling ska förslagen beredas vidare i Regeringskansliet samt lagrådsgranskas.

 

Huruvida skatteförslagen i promemorian kommer att presenteras i budget-

 

propositionen för 2013 beror på bedömningarna av det ekonomiska läget,

 

reformutrymmet och finansieringsbehoven samt på de prioriteringar som

 

regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen

 

efter sommaren 2012.

114

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Regeringens politik är även fortsättningsvis inriktad på att stärka arbets- linjen. En politik som sätter jobben främst handlar om att alla människor ska ges en chans på arbetsmarknaden. Med jobb kommer gemenskap, trygg- het och känslan av att vara behövd. Genom ökad sysselsättning och minskat utanförskap minskas klyftorna och ökar sammanhållningen. Full sysselsättning är också en förutsättning för att Sverige ska förbli ett kon- kurrenskraftigt land med långsiktigt hållbar tillväxt. Att fortsätta att sätta jobben främst i utformningen av politiken är centralt.

Politiken med ett jobbskatteavdrag i flera steg har stärkt drivkrafterna att arbeta för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget har sänkt genomsnittsskatten mest för dem med låga inkomster. En direkt effekt av jobbskatteavdraget är att hushållens disponibla inkomster stiger, vilket leder till att hushållens efterfrågan på varor och tjänster ökar. Samti- digt bidrar jobbskatteavdraget till att fler deltar på arbetsmarknaden och till en ökad benägenhet att söka arbete bland de arbetslösa. En ambition är att under mandatperioden genomföra ytterligare förstärkningar av jobbskat- teavdraget när det finns reformutrymme, när det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområ- den kan säkras.

Äldre personer har en internationellt sett hög sysselsättningsgrad men den minskar snabbt med stigande ålder. Enligt de analyser och utvärder- ingar som gjorts är det förstärkta jobbskatteavdraget den viktigaste åtgär- den för att öka arbetsutbudet för personer som är över 65. För att öka efterfrågan på äldre arbetskraft har den särskilda löneskatten på lön och inkomst av aktiv näringsverksamhet avskaffats för personer över 65 år. Per- soner i åldern 55–64 år kvalificerar sig för nystartsjobb redan efter sex månader. De kan få nystartsjobb i maximalt tio år, vilket är dubbelt så lång tid i förhållande till personer i åldern 26–54 år. Regeringen avser att återkomma med förslag som ytterligare förbättrar förutsättningarna att arbeta längre upp i åldrarna.

Jobbskatteavdraget är den beloppsmässigt största skatteförändringen (83 miljarder kronor) i det svenska skattesystemet sedan 1990–1991 års skatte- reform och i nettotermer något större än kompensationen för den allmänna pensionsavgiften (70 miljarder kronor). Riksdagen har uttalat att jobbskat- teavdraget bör utvärderas i grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. I vårpropositionen redovisar regeringen den begärda utvärderingen (bil. 5). Av utvärderingen framgår att det finns flera indika- tioner på att jobbskatteavdraget redan har haft positiva effekter på arbets- marknaden. Sedan 2006 har t.ex. antalet personer i arbetskraften ökat med drygt 100 000 fler än vad som förklaras av den demografiska och konjunk- turella utvecklingen. Slutsatsen är att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter på sysselsättningen.

115

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Politiken ska även fortsättningsvis inriktas mot att minska utanförskapet

 

och öka egenförsörjningen i grupperna längst ned i inkomstfördelningen.

 

En utredning har tillsatts som ska se över möjligheten att införa ett system

 

med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k.

 

nystartszoner (dir. 2011:18).

 

Ett kvarvarande problem som tas upp är att det sällan är lönsamt för

 

personer som har försörjningsstöd att börja arbeta eller utöka sin arbetstid

 

eftersom inkomsterna reducerar det ekonomiska biståndet i motsvarande

 

mån. Under 2013 kommer regeringen att föreslå att beräkningen av försörj-

 

ningsstödet förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar

 

bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Syftet är att minska margi-

 

naleffekterna och stärka drivkrafterna till arbete och göra det möjligt för

 

fler att påverka sin ekonomiska situation.

 

När det gäller företagande och investeringar är ambitionen att Sverige

 

ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i.

 

Fler och växande företag skapar nya jobb, och fler kvinnor och män

 

behövs som ser entreprenörskap och företagande som ett självklart val.

 

En god anpassningsförmåga hos företagen och arbetskraften är central

 

för återhämtningen i ekonomin, konkurrenskraften och den långsiktiga eko-

 

nomiska tillväxten. Det ställer i sin tur krav på ett gott företagsklimat som

 

främjar företagande, innovation och investeringar. Regeringen fortsätter

 

arbetet med att förbättra förutsättningarna för redan existerande företag

 

och med att underlätta tillkomsten av fler och växande företag. På skatte-

 

området har ett antal viktiga åtgärder genomförts. Några av de viktigaste

 

besluten var att avskaffa förmögenhetsskatten och att sänka bolagsskatten,

 

arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Vidare har skatten sänkts för kva-

 

lificerade ägare av fåmansföretag och för enskilda näringsidkare. Andra

 

åtgärder som är av betydelse för företagandet är jobbskatteavdraget som

 

tillsammans med andra åtgärder gjort det mer lönsamt att jobba. Även infö-

 

randet av RUT- och ROT-avdrag samt sänkningen av momsen på restau-

 

rang- och cateringtjänster har förbättrat förutsättningarna för företagande.

 

Därutöver har regeringen också genomfört reformer i syfte att minska den

 

administrativa bördan för företagen, bl.a. förenklade redovisningsregler på

 

momsområdet och frivillig revision för mindre aktiebolag. För att göra

 

bolagsformen aktiebolag mer tillgänglig har kravet på aktiekapital sänkts.

 

En viktig del av arbetet med att förbättra företagsklimatet och villkoren

 

för företagande, investeringar och sysselsättning sker i Företagsskattekom-

 

mittén (dir. 2011:1). Kommitténs huvuduppdrag är att minska beskatt-

 

ningen av eget kapital i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för

 

finansiering med eget kapital och lån. Uppdraget ska ses mot bakgrund av

 

att ett antal länder har sänkt eller planerar att sänka sina bolagsskattesat-

 

ser. Den globala skattekonkurrensen gör att skatteplaneringen ökar när

 

internationellt verksamma företag och andra institutioner utnyttjar de olik-

 

formigheter som finns mellan olika länders skattesystem. I kommitténs

 

uppdrag ingår också att ta fram förslag som breddar skattebasen och möj-

116

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

liggör en sänkning av de skatter som betalas av bolagssektorn. Kommittén ska även se över reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser samt analysera om det bör införas en källskatt på räntebetalningar.

I propositionen framhålls att det inom ramen för goda skattemässiga vill- kor för företaganden och investeringar är angeläget att begränsa sådan skatteplanering som eroderar de svenska skattebaserna. Finansdepartemen- tet har nyligen presenterat en promemoria (Fi 2012/1349) med förslag till åtgärder som ytterligare ska begränsa möjligheten till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Förslagen innebär att villkoren mellan internationellt verksamma koncerner och andra företag jämnas ut. Bland annat föreslås att de regler som gäller sedan 2009 utvidgas till att gälla ränteutgifter för alla skulder inom en koncern. Även villkoren mellan helt svenska koncer- ner där något av skattesubjekten är föremål för särskilda skatteregler (t.ex. kommuner) och andra företag jämnas ut. Därmed stärks förutsättningarna för beskattning på lika villkor för företagen inom bl.a. vårdsektorn. Tan- ken är att den budgetförstärkning som begränsningen av ränteavdragen ger upphov till ska komma företagssektorn till del, t.ex. genom sänkt bolagsskatt.

I fråga om företags- och kapitalbeskattningen gäller förslagen i prome- morian sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt.

I syfte att öka utbudet av bostäder och utnyttjandet av befintliga bostä- der föreslår regeringen sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter, att befri- elsen från fastighetsavgift vid nybyggnation av bostäder utsträcks till 15 år samt att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder höjs från nuva- rande 21 000 kr till 40 000 kr per år.

En ökad användning av biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020 och är viktig för de mer långsiktiga ambitionerna inom energi- och klimatpolitiken och bidrar till att nå målet om en fossiloberoende fordons- flotta till 2030.

Långsiktigheten och stabiliteten för de aktörer som producerar och hand- lar med biodrivmedel bör förbättras genom att omfattningen av skattebefri- elsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa regleras direkt i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas.

EU:s statsstödsregler innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation. Risken för överkompensation har varit störst för låginblandade biodrivmedel varför en viss beskattning av dessa biodrivmedel bedöms vara nödvändig.

Låginblandning av upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ska vara befriad från koldioxidskatt. Befrielsen från energi- skatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin bör minskas till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från ener- giskatt för biodrivmedel som låginblandas i dieselolja bör minskas till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning

117

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ska koldioxid-

 

skatt och energiskatt tas ut med de belopp som gäller för likvärdigt fossilt

 

bränsle.

 

Introduktionen av framtidens, andra generationens, biodrivmedel bör gyn-

 

nas. I linje med fattade dispensbeslut kommer hydrerade vegetabiliska och

 

animaliska oljor och fetter, s.k. HVO, att ges fortsatt befrielse från kol-

 

dioxidskatt och energiskatt upp t.o.m. 15 volymprocent HVO i dieselolja.

 

E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt

 

innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. En

 

lagstiftning ska träda i kraft den 1 januari 2013.

 

Ambitionen är att införa ett kvotpliktssystem för biodrivmedel under

 

2014 för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på markna-

 

den. Inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin

 

och 7 volymprocent fettsyrametylestrar i dieselolja.

 

Regeringen kommer att överväga om och i vilken omfattning kvotplikts-

 

systemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan

 

fossilt innehåll. Om höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan

 

fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förut-

 

sättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen av en fossil-

 

oberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser.

 

Enligt EU:s statsstödsregler är det inte möjligt att kombinera en kvot-

 

plikt för biodrivmedel med en beskattning som är utformad så att den

 

innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utfor-

 

mas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom

 

är förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. En sådan

 

beskattning innebär att det s.k. tullvillkoret slopas. En lagstiftning bör

 

träda i kraft den 1 maj 2014.

 

Den nuvarande koldioxidbeskattningen av kraftvärmeproduktion i anlägg-

 

ningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter riskerar att inne-

 

bära konkurrenssnedvridningar. Koldioxidskatten för bränslen som för-

 

brukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom

 

handelssystemet bör därför slopas. Detsamma gäller för koldioxidskatten

 

för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningar förbrukas för

 

framställning av värme som levereras till industriverksamhet inom handels-

 

systemet. En lagstiftning ska träda i kraft den 1 januari 2013.

 

Fordonsskatten bör höjas fr.o.m. den 1 januari 2013 för fordon både i

 

det koldioxidbaserade systemet och i det viktbaserade systemet. Höjningen

 

i det koldioxidbaserade systemet sker genom att utsläppsnivån för när kol-

 

dioxidbeloppet tas ut sänks från 120 till 117 gram koldioxid per kilometer.

 

Bränslefaktorn för dieselbilar sänks från 2,4 till 2,33. I det viktbaserade

 

systemet höjs fordonsskatten med 60 kronor per år. En ny miljöbilsdefini-

 

tion införs 2013 som tydligare premierar fordon som har låga koldioxidut-

 

släpp i förhållande till fordonets vikt. Kraven skärps för att få befrielse

 

från fordonsskatt.

118

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Regeringens reformambitioner för mandatperioden, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det finns reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras. För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag vill regeringen ytterligare förstärka jobbskat- teavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Reger- ingen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Motionerna

Socialdemokraterna anför i motion 2011/12:Fi18 av Mikael Damberg m.fl. att viljan att arbeta är en förutsättning för välstånd och att en hög arbets- löshet direkt slår mot de offentliga finanserna och möjligheterna att finan- siera skola, vård och äldreomsorg. Enligt motionärerna är globaliseringen något positivt som kan innebära mycket stora möjligheter för Sverige. I kombination med den gröna omställningen är den en särskilt intressant möj- lighet. Svenska företag ska konkurrera med kunskap. I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärs- idéer, produkter och tjänster.

Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Företa- gande måste bli en mer naturlig väg in på arbetsmarknaden efter arbetslös- het. I dialog med näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna vill motionärerna utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala.

Motionärerna vill införa en tidsbegränsad skattekreditering för att stödja arbetsinträde för personer med försörjningsstöd. Eftersom försörjningsstö- det minskar krona för krona när bidragstagaren får en arbetsinkomst blir följden ofta att den som börjar arbeta inte ser någon förbättring i sin eko- nomi. En tidsbegränsad skattekreditering skulle ge en stimulans till ökade arbetsinsatser.

För att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt anser motionärerna att det krävs en bred palett av åtgärder. Viktigast är att på lång sikt få upp bostadsproduktionen på en betydligt högre nivå än i dag. På kort sikt är det dock svårt att bygga bort hela bostadsbristen. Därför behöver det befint- liga bostadsbeståndet utnyttjas bättre.

Den brist på privat riskkapital i tidiga utvecklingsfaser som redan nu är påtaglig inom vissa segment av den svenska ekonomin kommer sannolikt att bli än mer uttalad i framtiden. Det finns således goda argument för att under de kommande åren intensifiera och effektivisera de statliga insat- serna på riskkapitalområdet. En möjlig lösning för att stärka de ekono-

119

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

miska incitamenten för investeringar i externt tillväxtkapital i onoterade

 

bolag är att koppla en skattereduktion till den typen av investeringar.

 

Andra åtgärder som förordas är att en statlig riskkapitalfond inrättas.

 

Resurser till statlig forskning bör långsiktigt öka och en utvidgad avdrags-

 

rätt införas för investeringar i forskning och utveckling (FoU). I dag kan

 

utgifter för forskning och utveckling bara dras av vid inkomsttaxeringen.

 

Även företag som är under uppbyggnad ska, enligt motionärerna, kunna få

 

avdrag för FoU-utgifter genom att kvitta dessa mot arbetsgivaravgiften.

 

Dessutom bör möjligheterna till ytterligare skatteincitament för FoU-inve-

 

steringar ses över. Ett exempel från Norge som bör studeras närmare är att

 

företagen, utöver normala kostnadsavdrag, får utökade avdrag för FoU-inve-

 

steringar.

 

Utvecklingen av miljöbilar, slutligen, bör drivas på genom ett system

 

med stegvis miljöbilsbonus för bilar med låga utsläpp och genom att en

 

registreringsavgift införs för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss

 

nivå. Motionärerna anser att systemet ska samordnas med den nya miljö-

 

bilsdefinition som ska börja gälla 2013.

 

I Miljöpartiets motion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. anförs att den

 

ekonomiska utvecklingen måste ges ett nytt och bredare innehåll i en grön

 

ekonomi. En grön ekonomi håller sig inom ramarna för ett globalt resursut-

 

tag och ett långsiktigt förvaltande av ekosystemen. Gynnsamma villkor

 

och bra förutsättningar för företagande ger fler arbeten. Genom att driva

 

en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och

 

nya jobb växer fram. Ökad beskattning av miljöresurser och utsläpp i kom-

 

bination med stimulanser som sänkt skatt på arbete gynnar både klimatet,

 

jobben och ekonomin. Det är i småföretagen de nya jobben växer fram,

 

och det finns många framtida och redan existerande småföretag som har

 

all chans att lyckas och utvecklas.

 

Motionärerna anför att det måste skapas förutsättningar för människor

 

att arbeta och bidra till samhällets utveckling i stället för att placeras i

 

passiva program. För att undanröja hinder för sysselsättning bör personer

 

med försörjningsstöd under en övergångsperiod få behålla en del av stödet

 

även när de får arbete.

 

För att underlätta energieffektiviseringen föreslås ett utvidgat ROT-

 

avdrag. Användningen av energi i bostäder och lokaler motsvarar drygt 40

 

procent av Sveriges totala energianvändning. Särskilt angeläget är det att

 

renovera och samtidigt effektivisera de stora bostadsområden som byggdes

 

under 1960- och 70-talen, de s.k. miljonprogrammen. ROT-avdraget bör

 

energianpassas och utvidgas till att omfatta ägare av flerbostadshus.

 

Miljöpartiet delar EU-kommissionens uppfattning om ett gemensamt

 

system för en skatt på finansiella transaktioner. En sådan skatt skulle få en

 

stabiliserande effekt och bromsa skadliga spekulationer som kan drabba de

 

finansiella systemen negativt. Skatten skulle också minska utrymmet för

 

datoriserad högfrekvenshandel. Vidare anförs att ett dynamiskt näringsliv

 

kräver goda förutsättningar för att små och medelstora företag ska utveck-

120

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

las och växa. Ryggraden i Sveriges ekonomi är småföretagen. Regelverken för att starta och driva företag måste vara enkla och begripliga. I motionen föreslås även ett antal åtgärder som inte direkt berör skatteutskottets bered- ningsområde, bl.a. sänkt arbetsgivaravgift och sänkta anställningskostnader.

Regeringens förslag om att slopa koldioxidskatten för kraftvärmeproduk- tion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter bör avvisas eftersom det är oklokt att avskaffa alla nationella styrmedel för anläggningar inom handelssystemet så länge EU:s utsläppshandelssystem inte fungerar och ger resultat.

En miljömässigt och geografiskt differentierad lastbilsskatt bör införas för att skapa rättvisa villkor för olika trafikslag och svenska åkare. Inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar ska premieras medan bilar med höga utsläpp beskattas hårdare.

Stödet till produktion av förnybar el bör öka och en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, bör införas.

Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster, slutligen, bör breddas till att omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Förslaget är klimatvänligt och stärker tjänstesektorn.

Sverigedemokraterna anför i motion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. att partiet eftersträvar ett samhälle där alla medborgare garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Genom att kom- binera frihet och trygghet, individualism och gemenskap skapas ett folk- hem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.

Motionärerna ställer sig avvaktande till införandet av ett femte jobbskat- teavdrag eftersom det är tveksamt om en sådan åtgärd leder till ökad sysselsättning. Under förutsättning att finansieringen av ett ytterligare jobb- skatteavdrag sker genom en besparing på invandringen och på så vis inte konkurrerar om reformutrymmet med mer verkningsfulla sysselsättningsåt- gärder kan frågan diskuteras. Motionärernas ambition är att lön och pen- sion ska beskattas lika. Nuvarande skillnader i skatteuttagen är orimlig.

För att stärka kulturarvets ställning vill motionärerna införa ett särskilt ROT-avdrag för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

De förslag om företagande som finns i motionen avser i huvudsak åtgär- der utanför skatteutskottets beredningsområde. Bland förslagen märks sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagen och ökade anslag för att stärka forskning och riskkapitaltillgång.

I fråga om boendebeskattningen vill Sverigedemokraterna vända det mest akuta och kritiska läget på bostadsmarknaden genom att göra det skat- tefritt att hyra ut sin privata bostad. Vidare anser motionärerna att fastig- hetsavgiften för flerbostadshus med hyresrätter ska slopas liksom fastighetsavgiften på hyreshus med studentbostäder. En slopad fastighetsav- gift på flerbostadshus med hyresrätter skulle enligt motionärerna rätta till den obalans som nu råder mellan de olika upplåtelseformerna. För att

121

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller upprustningsbehov och

 

underhåll för bostadsbestånden i landet vill motionärerna införa skattefria

 

underhållsfonder.

 

Sverigedemokraterna anser att återbetalningen av koldioxidskatten på die-

 

sel i jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner ska höjas och att den beslutade

 

höjningen av skatten på dieselolja ska slopas. Elskatten bör sänkas med 10

 

öre per kWh till 2016 för att hushållen ska kunna ha rimliga boendekostna-

 

der.

 

Sänkningen av restaurang- och cateringmomsen bedöms vara en felprio-

 

ritering. Det finns andra åtgärder som ger fler jobb. Restaurangmomsen

 

bör återställas till 25 procent. Momsbefrielsen för ideella föreningar bör

 

behållas. Slutligen anförs att Tullverket bör få ökade resurser för att möta

 

narkotika och vapensmuggling.

 

Vänsterpartiet anför i motion 2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. att

 

målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i

 

arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveck-

 

ling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den

 

offentligt finansierade, generella välfärden. Skatt ska betalas efter bärkraft

 

och välfärd fördelas efter behov. De inkomster det offentliga får genom

 

skatterna är en avgörande faktor för sysselsättningen, på både kort och

 

lång sikt. Genom skatterna finansieras en rad investeringar i allt från utbild-

 

ning till forskning och infrastruktur, som är avgörande för att bygga

 

Sveriges ekonomiska styrka på sikt. Skattepolitiken måste ta hänsyn till

 

kvinnors och mäns olika inkomster och ekonomiska villkor i övrigt i syfte

 

att skapa ekonomisk jämställdhet. Sysselsättningen är ett av de tyngsta skä-

 

len till att Vänsterpartiet förespråkar en skattepolitik som prioriterar

 

direkta investeringar framför skatteavdrag. Partiet vill se en översyn av

 

hela skattesystemet och har föreslagit att det tillsätts en parlamentarisk

 

utredning med ett sådant uppdrag.

 

Vänsterpartiet värnar om lika skatt vid lika inkomst och menar att man

 

måste tillbaka till en likformig inkomstbeskattning, och motionärerna anser

 

att jobbskatteavdraget stegvis bör avskaffas.

 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att det finns starka par-

 

ter på arbetsmarknaden. För att fler ska välja att organisera sig i facket

 

bör en avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation införas. Den s.k.

 

arbetslöshetsavgiften som gör medlemsavgifterna till a-kassorna orimligt

 

höga bör avskaffas och en avdragsrätt för medlemsavgiften bör införas.

 

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster, det s.k. RUT-avdraget, bör

 

avskaffas. Pengarna bör i stället användas till att anställa fler i barnomsor-

 

gen. Vidare anser motionärerna att ROT-avdraget som enbart riktar sig till

 

villaägare och bostadsrättsinnehavare bör slopas och ersättas med ett upp-

 

rustningsstöd för flerfamiljshus. Dock bör villaägare som genomför energi-

 

effektiviseringsåtgärder även fortsättningsvis kunna få avdrag för sådana

 

åtgärder.

122

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Inom företagsbeskattningen eftersträvar motionärerna ett så långt möjligt enhetligt och likformigt skattesystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesy- stem förhindrar också inlåsningseffekter och konkurrenssnedvridningar. Motionärerna är kritiska till regeringens planer på att sänka bolagsskatten. En sådan åtgärd kommer inte att leda till fler anställningar utan bara till ökade vinster. Inte heller kommer skattekonkurrensen mellan EU:s med- lemsländer att minska utan snarare förvärras. Motionärerna vill i stället stödja forskning och utveckling genom en generös skattereduktion som rik- tar sig till små och medelstora företag.

Arbetet med att bekämpa skattefusk måste fortsätta och intensifieras. Möjligheten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag måste stoppas.

Motionärerna tar även upp frågor kring boendebeskattningen. Förändring- arna i boendebeskattningen sedan regeringsskiftet har bidragit att inkomst- klyftorna ökat. Vänsterpartiet har sedan länge drivit frågan om att slopa fastighetsavgiften på hyresrätter och välkomnar därför regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften för flerbostadshus med hyresrätter. I övrigt anser motionärerna att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Motionä- rerna är tveksamma till en utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation och ytterligare höjning av schablonavdraget vid andrahands- uthyrning. Partiet har lagt fram förslag på direkta stöd till nybyggnation i en helt annan storleksordning.

Vidare vill motionärerna utreda utformningen av en förmögenhetsskatt som kan införas under mandatperioden. Detsamma gäller beskattning på arv eller dödsbo samt gåvor. I syfte att hämta in en del av övervinsterna i finanssektorn föreslås en höjning av bolagsskatten med 5 procentenheter under 2013. Höjningen ska enligt föreslaget endast drabba de fyra storban- kerna.

Vänsterpartiet vill införa en kilometerskatt för tunga fordon för att möta problemet att den tunga trafiken står för en betydande del av vägslitaget. Drivmedelsskatterna bör höjas samtidigt som kompensatoriska åtgärder vid- tas för låginkomsttagare och boende i glesbygd.

Flyget ska bära sina egna kostnader för miljöpåverkan. Utgångspunkten ska vara att skatten på flygfotogen motsvarar skattenivån för bilbensin; en skatt på inrikesflyg bör införas i form av en schabloniserad start- och land- ningsavgift.

Slutligen bör effektskatten höjas på kärnkraft för att hämta in övervins- terna i energibolagen. Medlen ska användas för investeringar i ett hållbart samhälle.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2007/08: 100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Enligt fem håll- punkter ska skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsätt-

123

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

ningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande

 

och investeringar. Därigenom säkerställs att målen om en generell och rätt-

 

vist fördelad välfärd uppnås. Skattereglerna ska också utgöra effektiva

 

ekonomiska styrmedel på t.ex. miljöområdet och till förmån för folkhälsan

 

samt främja ett legitimt och rättvist skattesystem. När det gäller företa-

 

gande och investeringar innebär hållpunkterna att skattereglerna genom

 

goda villkor ska attrahera utländska företags lokalisering och investeringar

 

i Sverige. Vidare ska företag som redan är verksamma i Sverige kunna

 

öka sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska

 

företags investeringar i utlandet.

 

Riktlinjerna innebär också att skattepolitiken ska utformas så att fem all-

 

männa krav som ställs på de svenska skattereglerna i en globaliserad värld

 

tillgodoses. Dessa krav innebär bl.a. att skattereglerna ska utformas så att

 

de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Skattereglerna ska

 

vara generella, och existerande särregler (skatteutgifter) ska löpande prö-

 

vas för att systemet inte ska vara onödigt krångligt. Reglerna ska även

 

skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. De ska

 

vara hållbara och kunna försvaras i ett EU-rättsligt perspektiv. Beskattning

 

ska ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och på inkomstskatteområdet

 

bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Arbetet

 

med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) ska drivas

 

vidare.

 

Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens ekonomiska politik

 

för att öka sysselsättningen. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta, vil-

 

ket leder till att fler människor väljer att förvärvsarbeta. Dessutom ökar

 

incitamenten att söka jobb, vilket bidrar till att arbetslösheten blir lägre.

 

Genom sänkta marginalskatter bidrar avdraget också till ett ökat arbetsut-

 

bud bland dem som redan har ett arbete. Jobbskatteavdraget gör det även

 

mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Såväl

 

svenska som internationella erfarenheter visar att en politik som gör det

 

mer lönsamt att arbeta eller bedriva aktiv näringsverksamhet är avgörande

 

för att varaktigt höja sysselsättningen och minska frånvaron på arbetsmark-

 

naden. En lägre skatt på arbetsinkomster ökar dessutom individernas själv-

 

bestämmande över den egna inkomsten och gör att fler kan försörja sig på

 

sin lön.

 

Mot bakgrund av jobbskatteavdragets centrala roll i den ekonomiska poli-

 

tiken är det viktigt att reformen utvärderas och ställs mot andra alternativ.

 

På så sätt upprätthålls ett grundläggande krav på effektivitet i använd-

 

ningen av gemensamma resurser. Med anledning av att riksdagen våren

 

2011 gett regeringen till känna att jobbskatteavdraget behöver utvärderas i

 

grunden och prövas mot andra reformer som ger liknande effekt har Finans-

 

departementet genomfört en utvärdering som redovisas i propositionen

 

(bil. 5). Slutsatsen är att jobbskatteavdraget har betydande positiva effekter

 

på sysselsättningen genom att arbetskraftsdeltagandet ökar och jämviktsar-

 

betslösheten blir lägre. Härigenom stärks tidigare bedömningar som gjorts

124

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

av effekten av jobbskatteavdraget och även av att ytterligare steg i refor- men kommer att ge betydande positiva effekter. Finansdepartementets utvärdering av jobbskatteavdraget har belysts vid en offentlig utfrågning som genomförts gemensamt av finansutskottet och skatteutskottet.

Utskottet stöder regeringens reformambitioner att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomst- skatt, detta för att minska utanförskapet och öka den varaktiga sysselsätt- ningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag. Utskottet stöder också regeringens ambition att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer, under förut- sättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Det är viktigt att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörj- ning i grupperna med lägst inkomster. Utskottet ser därför positivt på regeringens avsikt att förändra försörjningsstödet så att endast en del av arbetsinkomsten ska tillåtas påverka rätten till ekonomiskt bistånd. En sådan förändring kommer att minska marginaleffekterna och stärka driv- krafterna till arbete för personer som får försörjningsstöd. Det är inte motiverat att tillmötesgå motionskrav om att införa en tidsbegränsad skatte- kreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.

I motionerna från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet läggs olika förslag om förändringar av skattereduktionen för hushållstjäns- ter och s.k. ROT-arbeten fram. Vänsterpartiet vill dessutom att skattereduk- tionen för hushållstjänsterna ska avskaffas. En utgångspunkt vid utform- ningen av skattereduktionen för hushållstjänster har varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen köpt själva eller köpt svart i större omfattning. Den reducerade skatten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden för hushålls- arbete att konkurrera med den svarta marknaden. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Det handlar enligt utskottets mening om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga arbeten, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Utvidg- ningen till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturametoden har förstärkt den effekten ytterligare.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt motioner om att avskaffa skattereduktionen för hushållstjänster, senast i betänkandet 2011/12:SkU13. Utskottet har inte ändrat uppfattning utan anser att möjligheten till skattere- duktion för hushållstjänster ska finnas kvar.

Utgångspunkten för skattereduktionen för ROT-arbeten var att reduktio- nen ska komma hushållen till del och enbart riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. Utskottet är mot denna bak- grund inte berett att tillstyrka förändringar som innebär att skattereduktio- nen för ROT-arbeten utvidgas på ett sätt som innebär att den i praktiken kommer att utgöra ett rent företagsstöd.

125

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Med anledning av den kritik som har framförts mot att varken den som

 

innehar sin bostad med hyresrätt eller hyresvärden kan få skattereduktion

 

för ROT-arbete har regeringen nyligen tillsatt en utredning, ”Översyn av

 

beskattning av hyresrätter och vissa andra boendeformer” (dir. 2012:32).

 

Utredningen ska se över och analysera om reglerna för skattereduktion för

 

ROT-arbete bör utvidgas till att under vissa förutsättningar och i viss

 

utsträckning gälla hyresrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 okto-

 

ber 2013.

 

När det gäller frågan om att införa ett avdrag för medlemskap i fackför-

 

bund och a-kassa vill utskottet framhålla att formerna för en obligatorisk

 

arbetslöshetsförsäkring utreds för närvarande. Utredningens arbete ska slut-

 

redovisas senast den 15 maj 2013.

 

Utskottet anser att de förändringar av skattereglerna för företagande och

 

investeringar som har genomförts sedan regeringsskiftet 2006 visar på ett

 

målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar

 

att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsätt-

 

ning. Det ingår också i regeringens reformambitioner att fortsätta att

 

förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och

 

sysselsättning, bl.a. genom den översyn av företagsbeskattningen som görs

 

av Företagsskattekommittén. Enligt direktiven (dir. 2011:1) bör utred-

 

ningen i så stor utsträckning som möjligt sträva efter att ta fram förslag

 

som breddar bolagsskattebasen för att finansiera en sänkning av de skatter

 

som betalas av bolagssektorn. För att förbättra den skattemässiga neutrali-

 

teten mellan eget och lånat kapital samt för att bredda bolagsskattebasen

 

aktualiseras frågan om hur begränsningen av möjligheten att göra ränteav-

 

drag tillsammans med åtgärder för att stärka det egna kapitalet kan bidra

 

till ökad motståndskraft hos företagen och till stabila skatteintäkter.

 

I ett första delbetänkande, som lämnades i början av 2012, finns förslag

 

på skatteincitament för att främja tillgången på riskvilligt kapital (SOU

 

2012:3). Kommittén ger förslag på två åtgärder. Den ena är riktad till

 

fysiska personer och benämns riskkapitalavdrag. Den andra är riktad till

 

företag och benämns emissionskredit. Förslagen är riktade mot nystartade

 

och mindre företag, och skattelättnaderna knyts till att nytt kapital till-

 

skjuts till företaget vid dess bildande eller vid nyemission. Betänkandet

 

har remissbehandlats, och regeringen avser att återkomma i frågan i bud-

 

getpropositionen för 2013. I ett andra delbetänkande, som ska lämnas den

 

1 oktober 2012, ska kommittén belysa de svenska reglerna om avdrag för

 

forskning och utveckling och lämna förslag på skatteincitament för FoU.

 

Kommittén ska redovisa det slutliga uppdraget senast den 1 november

 

2013.

 

Arbetet i företagsskattekommittén och de riktlinjer för det fortsatta arbe-

 

tet som regeringen redovisar i vårpropositionen, bl.a. sänkt bolagsskatt,

 

bör enligt utskottets mening ses som en viktig fortsättning på det målmed-

126

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

vetna arbete som måste till för att förverkliga regeringens uttalade ambi- tion att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta, driva och utveckla företag i.

För att skapa goda skattemässiga villkor för företagande och invester- ingar är det också angeläget att begränsa sådan skatteplanering som erode- rar de svenska skattebaserna. Även här pågår arbete. När det gäller frågan om åtgärder för att förhindra företags möjligheter till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag, som tas upp i Vänsterpartiets motion, vill utskottet framhålla att regeringen redan har sin uppmärksamhet riktad mot hur den genomförda ränteavdragsbegränsningen fungerar och att finansministern har aviserat att förslag till skärpta regler kan komma att lämnas till riksda- gen under 2012. En promemoria med förslag till åtgärder som ytterligare ska begränsa möjligheten till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Det ska också näm- nas att Skatteverket nyligen har lämnat en delrapport till regeringen med en första analys av skatteupplägg med ränteavdrag inom välfärdssektorn. Rapporten ingår i Skatteverkets uppdrag att kartlägga och analysera skatte- planering inom välfärdssektorn samt att granska företag inom denna sek- tor. Slutrapporten ska redovisas vid kommande årsskifte.

Flera av de frågor om villkoren för investeringar och företagens kapital- försörjning, småföretagsfrågor, skatteincitament för FoU m.m. som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till pågående arbete eller redan vidtagna reformer. Det saknas därför skäl att överväga att kom- plettera riktlinjerna för skattepolitiken i dessa hänseenden. Därtill kommer att frågor om beskattning av företagande och investeringar nyligen har behandlats av utskottet i betänkande 2011/12:SkU14. Utskottet hänvisar till det ställningstagande som gjorts i detta betänkande (s. 11–15).

När det gäller frågor med anknytning till boendebeskattningen, som tas upp i motionerna från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, vill utskot- tet påminna om att skatteuttaget har sänkts inte bara för egnahem utan även för bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter. Enligt utskottet är det av stor vikt att samtliga upplåtelseformer ges goda skatte- mässiga villkor. Denna uppfattning delas också av regeringen, som nyligen har beslutat att tillsätta en kommitté med uppdrag att se över beskatt- ningen av hyresrätter och vissa andra boendeformer (dir. 2012:32). Bland annat ska kommittén lämna förslag på förbättring av den skattemässiga ställningen för bostäder som upplåts med hyresrätt. Syftet är att öka utbu- det av hyresbostäder. Därutöver har regeringen tillsatt en särskild utredare för att analysera förutsättningarna för att ytterligare utveckla hyresmarkna- den, främja villkoren för boende i hyresrätt och lyfta fram skillnader i villkoren för olika boende- och upplåtelseformer som innebär hinder mot en väl fungerande bostadsmarknad (dir. 2011:108).

Utskottet stöder regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften för hyreshusenheter och att förlänga tiden för skattefrihet för nybyggda bostä- der. Detsamma gäller den planerade höjningen av schablonavdraget vid

127

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

andrahandsuthyrning av bostäder. Det sagda innebär att Sverigedemokrater-

 

nas förslag om slopad fastighetsavgift för hyreshus och skattefrihet för

 

uthyrning av privatbostäder avvisas. Motionsyrkanden om ändrat skatteut-

 

tag för studentbostäder och förslag om reservering av obeskattade medel

 

till underhållsfonder i hyreshus har nyligen avstyrkts av utskottet i betän-

 

kande 2011/12:SkU14, s. 33 f. Det som anförs i den nu aktuella motionen

 

från Sverigedemokraterna ger inte skäl till något ändrat ställningstagande.

 

I Miljöpartiets motion förordas att en skatt på finansiella transaktioner

 

införs på EU-nivå. Denna fråga har varit föremål för behandling vid ett

 

flertal tillfällen under innevarande riksmöte. Utskottet har ställt sig avvi-

 

sande till kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner

 

(FTT), KOM(2011) 594.

 

I skatteutskottets yttrande 2011/12:SkU3y till FiU över kommissionens

 

förslag till EU:s egna medelssystem för perioden efter 2013 (KOM(2011)

 

500) hänvisade utskottet till sitt ställningstagande i samband med subsidia-

 

ritetsprövningen av kommissionens förslag om skatt på finansiella transak-

 

tioner. I subsidiaritetsprövningsärendet ansåg utskottet att det inte enbart

 

var fråga om en harmonisering av lagar på ett område där det i och för sig

 

är angeläget med åtgärder, utan att syftet var att öka EU:s intäkter inom

 

ramen för EU:s egna medel. Utskottet fann att kommissionens förslag i

 

dess nuvarande utformning och med nuvarande uttalade mål inte är utfor-

 

mat så att det kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen, och har

 

i sitt utlåtande föreslagit att riksdagen ger uttryck för detta i ett motiverat

 

yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

 

Riksdagen har bifallit utskottets förslag (utl. 2011/12:SkU12, rskr. 2011/12:

 

53). Vidare uttalade utskottet, i yttrandet till FiU, att det fanns skäl att

 

rikta ytterligare invändningar mot förslaget om en skatt på finansiella trans-

 

aktioner. Invändningarna gick bl.a. ut på att ett införande av en sådan

 

skatt skulle minska medlemsstaternas välstånd med ett belopp som i stort

 

sett motsvarar skattens förväntade bidrag till EU:s och medlemsstaternas

 

budgetar. Även om det kunde finnas skäl som talar för en ökad beskatt-

 

ning av den finansiella sektorn ansåg utskottet att just denna skatteform

 

har så klara nackdelar att det rimligen bör finnas bättre och enklare sätt att

 

få in skatteintäkter från denna sektor. Ett exempel är den skatt på finansi-

 

ell verksamhet (FAT) som kommissionen har fört fram. När det gäller

 

behovet av åtgärder för att hantera finanssektorns risktagande och ansvar i

 

finansiella kriser hänvisade utskottet till att det finns bättre lämpade åtgär-

 

der och angav som exempel stabilitetsfonder och strängare kapitaltäcknings-

 

regler. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan.

 

I Vänsterpartiets motion förordas att en särskild skatt på förmögenhet,

 

arv och gåva återinförs. Liknande yrkanden har avstyrkts av utskottet vid

 

ett flertal tillfällen under det senaste året. Utskottet tar nu liksom tidigare

 

avstånd från att återinföra förmögenhetsskatten, bl.a. av det skälet att en

 

sådan skatt är mycket skadlig för investeringsklimatet i Sverige. Utskottet

128

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

anser det heller inte vara aktuellt att överväga någon form av beskattning på arv eller gåva. Utskottet avvisar även Vänsterpartiets förslag om att till- fälligt höja bolagsskatten för de fyra största svenska bankerna.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens planerade åtgärder för att åstadkomma en ökad användning av biodrivmedel. Åtgärderna ska bl.a. ge långsiktiga och tydliga spelregler för både konsumenter och före- tag samt säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden.

Utskottet har till skillnad från Miljöpartiet inte något att invända mot regeringens planer på att avskaffa koldioxidskatten på bränslen i kraftvär- meproduktionen inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter, för att und- vika konkurrenssnedvridningar. Detsamma gäller åtgärden att skattebefria bränslen som förbrukas för produktion av värme som levereras till en till- verkningsprocess i industriell verksamhet inom handelssystemet.

Utskottet har heller inte något att invända mot den planerade höjningen av fordonsskatten, att miljöbilsdefinitionen ändras för att tydligare premi- era fordon som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till fordonets vikt eller att kraven skärps för att befrias från fordonsskatt.

Motionsförslagen om att införa en stegvis nybilsbonus och en registre- ringsavgift för bilar med utsläpp av koldioxid över en viss nivå respektive att premiera inköp av energisnåla och fossilbränslefria bilar samt förslagen om kilometerskatt för tunga fordon har tidigare prövats och avvisats av riksdagen i olika sammanhang. Utskottet anser inte att riksdagen har anled- ning att ompröva ställningstagandet.

Utskottet ser heller ingen anledning för riksdagen att ompröva beslutet att till 2015 stegvis sänka återbetalningen av koldioxidskatten på diesel i arbetsmaskiner och beslutet att i två steg höja energiskatten på dieselolja.

Även motionsförslagen om höjda drivmedelsskatter, skatt på inrikesflyg i form av schabloniserade start- och landningsavgifter, sänkt elskatt och höjd effektskatt på kärnkraft har riksdagen tidigare prövat och avvisat. Riks- dagen bör inte ompröva ställningstagandena.

Utskottet anser att motionsförslaget om att öka stödet till produktionen av förnybar el genom en möjlighet att dra av egen elproduktion från den som köps från nätet, s.k. nettodebitering, är intressant genom att det skulle underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet. Utskottet anser att förutsättningarna för ett sådant system bör prö- vas. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning (dir. 2012:39) som ska se över bl.a. frågan om nettodebitering i samband med produktion av förny- bar el. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013. Något initiativ från riksdagen sida i denna fråga behövs därför inte.

Den sänkta mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster gynnar sysselsättningen, förenklar tillämpningen och minskar företagens administ- rativa kostnader genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Den sänkta momsen är också positiv ur konkur- renssynpunkt, då den nuvarande differentieringen av skattesatsen har miss-

129

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

gynnat företag som säljer restaurang- och cateringtjänster jämfört med

 

företag som säljer livsmedel och s.k. hämtmat. Utskottet ser ingen anled-

 

ning att återställa skattesatsen till 25 procent på dessa tjänster.

 

När det gäller motionsförslaget om sänkt moms på ytterligare tjänster

 

har Utredningen om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster analyserat

 

om sänkt mervärdesskatt inom vissa andra delar av tjänstesektorn är en

 

samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsätt-

 

ningen. Utredningen anser i sitt slutbetänkande SOU 2011:70 Sänkt moms

 

på vissa tjänster? inte att momsen på mindre reparationstjänster bör sän-

 

kas, eftersom inga positiva effekter på den varaktiga sysselsättningen, den

 

samhällsekonomiska effektiviteten eller den administrativa bördan kan för-

 

väntas.

 

Utskottet fäster stor vikt vid att frågan om mervärdesskatt i ideell verk-

 

samhet får en lösning som inte innebär några avgörande försämringar för

 

den ideella sektorn i Sverige. Utskottet anser inte att det behövs några nya

 

uttalanden i frågan, utan hänvisar till vad utskottet anförde så sent som i

 

februari 2012 i betänkande 2011/12:SkU15.

 

Utskottet konstaterade i det senaste anslagsbetänkandet (bet. 2011/12:

 

SkU1) att narkotika- och vapensmuggling är prioriterade frågor för Tullver-

 

ket och att resurserna möjliggjorde att brottsligheten bekämpades effektivt.

 

Yrkanden från bl.a. Sverigedemokraterna om ytterligare resurser till tullen

 

avvisades i det sammanhanget.

 

Med det anförda och eftersom utskottet även i övrigt delar regeringens

 

bedömningar tillstyrker utskottet att regeringens riktlinjer för den ekono-

 

miska politiken och budgetpolitiken godkänns. Utskottet avstyrker partimo-

 

tionerna Fi15 (SD), Fi16 (MP), Fi17 (V) och Fi18 (S) i nu aktuella delar.

 

Stockholm den 22 maj 2012

 

På skatteutskottets vägnar

 

Henrik von Sydow

 

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif

 

Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M),

 

Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Karin Nilsson

 

(C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP),

 

Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V) och

 

Martin Andreasson (FP).

130

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Avvikande meningar

1.2012 års ekonomiska vårproposition (S)

Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S) och Anders Karlsson (S) anför:

Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete ger den enskilde frihet att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar.

Globaliseringen är något positivt som kan innebära mycket stora möjlig- heter för Sverige. I kombination med den gröna omställningen är den en särskilt intressant möjlighet. Svenska företag ska konkurrera med kunskap. I den stenhårda internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Vi måste ständigt förbättra oss, stärka våra kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produkter och tjänster.

Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Företa- gande måste bli en mer naturlig väg in på arbetsmarknaden efter arbetslös- het. I dialog med näringslivet, utbildningsväsendet och de fackliga organisationerna förordar vi att man utvecklar en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar för vårt samhälle – både inhemska och globala.

Samtidigt som många företag uppger att de har rekryteringsproblem har vi en arbetslöshet som biter sig fast på höga nivåer. Det tyder på brister i Sveriges omställningsförmåga, vilket är allvarligt. Försörjningsstödet är utformat för att utgöra ett yttersta skyddsnät för personer med sociala pro- blem och är ursprungligen inte tänkt för personer vars främsta försörjnings- hinder är arbetslöshet. I dagsläget uppger emellertid hela 44 procent av mottagarna av försörjningsstöd arbetslöshet som försörjningshinder. Sär- skilt allvarligt är att det långvariga biståndsmottagandet fortsätter att öka.

Ett problem för personer med försörjningsstöd som försöker etablera sig på arbetsmarknaden är den behovsprövning som innebär att försörjningsstö- det minskas fullt ut med intjänad inkomst. För den som är ekonomiskt beroende av försörjningsstöd innebär detta att försörjningsstödet minskar krona för krona motsvarande den intjänade arbetsinkomsten efter skatt. Nuvarande jobbskatteavdrag är här helt verkningslöst.

Då arbetslösa med försörjningsstöd sällan kan räkna med ett heltidsar- bete utan vanligtvis erbjuds deltidsarbete eller enstaka timmar blir följden ofta att en arbetsinsats inte leder till någon som helst förbättring av perso- nens ekonomiska situation. Detta är inte rimligt. I syfte att stödja ett inträde i arbete för personer med försörjningsstöd föreslår vi en tidsbegrän- sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta. Försörjningsstödet ska inte kunna reduceras med anledning av skattekredi-

131

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

ten. Modellen innebär en stimulans till att utöka arbetsinkomsterna under

 

krediteringstiden. Samtidigt undviks permanenta skillnader i lön efter skatt

 

för lika arbetsinsatser. Riktade till rätt individer kan inkomstskillnaderna

 

accepteras övergångsvis. För att få skattekreditering ska man ha varit arbets-

 

lös och fått försörjningsstöd i minst sex månader. Skattekreditering ska

 

endast ges för bruttoinkomster upp till socialbidragsnormen.

 

 

Skatternas utformning är en viktig del i en politik för fler jobb och för

 

att skapa konkurrenskraftiga villkor för näringslivet. För att våga investera

 

behöver både företagen och hushållen långsiktiga och stabila ekonomiska

 

villkor. En god tillgång på riskkapital är helt centralt i en modern innova-

 

tionsdriven ekonomi. Att framför allt små- och medelstora företag nu har

 

svårigheter att attrahera kapital måsta tas på djupaste allvar. Vi vill stärka

 

de ekonomiska incitamenten för investeringar i externt tillväxtkapital i ono-

 

terade bolag, t.ex. genom att koppla en skattereduktion till den typen av

 

investeringar. Vi vill också satsa på långsiktigt ökade resurser till statlig

 

forskning och en utvidgad avdragsrätt för investeringar i forskning och

 

utveckling (FoU). De svenska privata FoU-investeringarna är fortfarande

 

mycket starkt koncentrerade till ett fåtal stora företag, trots att den innova-

 

tiva verksamheten i allt större utsträckning äger rum i små och medelstora

 

företag. För att driva på investeringarna och samtidigt skapa en mer diffe-

 

rentierad och därmed mindre sårbar privat forskningsbas föreslår vi en

 

utökad avdragsrätt för FoU-utgifter. I dag kan utgifter för FoU bara dras

 

av vid inkomsttaxeringen. Vi anser att även företag som är under uppbygg-

 

nad ska kunna få avdrag för FoU-utgifter genom att kvitta dessa mot

 

arbetsgivaravgiften.

 

 

Vi vill införa ett system med stegvisa miljöbilsbonusar, där bilar med

 

lägre utsläpp får en premie. Men vi vill också driva på utvecklingen

 

genom att införa en registreringsavgift för bilar med koldioxidutsläpp över

 

en viss nivå. Det system vi föreslår bör samordnas med den nya miljöbils-

 

definition som ska börja gälla år 2013.

 

 

Med det anförda tillstyrker vi att riksdagen godkänner Socialdemokrater-

 

nas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

 

2.

2012 års ekonomiska vårproposition (MP)

 

 

Mats Pertoft (MP) anför:

Miljöpartiet vill ha en samhällsekonomi med fokus på sysselsättning, sam- manhållning, miljöhänsyn och ansvarstagande.

Vi anser att företagen inte bara bör tänka på aktieutdelningen utan även på social påverkan och påverkan på miljön. Arbetslösheten måste bekäm- pas, innovation och forskning måste främjas, och Sverige bör satsa stort på ökad konkurrenskraft och export inom miljötekniksektorn. I takt med att andelen äldre blir allt större och andelen i arbetsför ålder allt lägre blir det allt viktigare att säkra en trygg äldreomsorg och sjukvård.

132

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

Miljöpartiet menar att ekonomisk utveckling måste ges ett nytt och bre- dare innehåll i en grön ekonomi. En grön ekonomi håller sig inom ramarna för ett hållbart globalt resursuttag och ett långsiktigt förvaltande av ekosystemen. Det ska löna sig att utveckla ny teknik, och det ska vara billigare att konsumera grönt. Det måste kosta att smutsa ned, använda fos- sila bränslen och konsumera varor och tjänster som skadar miljön. Det handlar enkelt uttryckt om att sätta ett pris på det naturresursutnyttjande som i dag många gånger är gratis, t.ex. när det gäller utsläpp av koldioxid eller förorening av vatten.

Ökad beskattning av miljöresurser och utsläpp i kombination med stimu- lanser som sänkt skatt på arbete gynnar både klimatet, jobben och ekono- min. Det finns många exempel på att gröna skatter gynnar Sveriges ekonomiska utveckling. Mellan åren 1990 och 2006 minskade Sveriges utsläpp av växthusgaser med närmare 10 procent tack vare en aktiv miljö- och klimatpolitik. Under dessa år ökade samtidigt Sveriges BNP med ca 40 procent. De investeringar för att minska utsläppen som har gjorts av företag och hushåll sedan 1990 har stimulerat ekonomin och skapat nya företagsmöjligheter. Ett tydligt exempel är utfasningen av villaolja, som har skett genom höjd koldioxidskatt. Detta har lett till ett enormt uppsving för företag inom värmepumpsteknik och pellets, teknik som nu exporteras för mångmiljardbelopp årligen. I dag omsätter Sveriges miljöteknikföretag över hundra miljarder kronor och sysselsätter tiotusentals personer. Utan en långsiktig och ambitiös miljöpolitik hade den svenska miljötekniksek- torn aldrig kunnat få denna utveckling. Sverige behöver en aktiv och ambitiös miljöpolitik, för klimatets, jobbens och ekonomins skull.

Grön ekonomi omfattar även idén om ett socialt hållbart samhälle. Män- niskors lika värde och rättigheter är grunden för demokratin och måste genomsyra hela politiken. Alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att leva och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Under lång tid har vi i Sve- rige sett en ökning av inkomstskillnaderna. I regeringens egen fördelnings- politiska redogörelse till vårbudgetpropositionen framgår det också tydligt att inkomstskillnaderna fortsätter att öka. Den tiondel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst har fått det sämre. Ju högre lön i utgångslä- get, desto mer har inkomsterna ökat för de resterande nio tiondelarna. Detta är effekten av jobbskatteavdragen och förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Miljöpartiet ser med oro på denna utveckling och eftersträvar en jobbskapande politik och förbättrade trygghetssystem som jämnar ut klyftor och motverkar barnfattigdom.

Beskattningen av arbetsinkomster bör utformas så att den medför mins- kade ekonomiska klyftor. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara ett avtrap- pat jobbskatteavdrag i de högre inkomstskikten. Vi vill också se andra modeller för att göra det mer lönsamt att arbeta. Om en person som i dag har försörjningsstöd börjar arbeta, räknas försörjningsstödet av krona för krona mot arbetsinkomsten, vilket gör att det inte finns några ekonomiska incitament att börja jobba i mindre omfattning. Det finns därför behov av

133

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

att titta på lösningar som innebär att man i denna situation får behålla den

 

inkomstförstärkning som jobbskatteavdraget innebär. Det skulle kunna

 

minska marginaleffekterna kraftigt för dem med mycket låga inkomster.

 

Vi anser att regeringen har misslyckats med klimat- och energistyr-

 

ningen av ROT. Vi anser att ROT-avdraget bör energianpassas och utvid-

 

gas till att även omfatta bostadsrättsföreningar och ägare av hyreslägenhe-

 

ter. Det skulle ge möjlighet att investera i en upprustning av

 

hyreslägenheter i de slitna miljonprogrammen, där behoven av energieffek-

 

tivisering och upprustning är stora, samtidigt som det skapas många nya

 

framtidsjobb.

 

När det gäller villkoren för företagande och investeringar kräver ett

 

dynamiskt näringsliv goda förutsättningar för små och medelstora företag

 

att utvecklas och växa. Ryggraden i Sveriges ekonomi är småföretagen. Vi

 

anser att arbetsgivaravgiften för småföretagen ska sänkas liksom egenavgif-

 

terna. Vi föreslår också att sjuklöneansvaret avskaffas. Regelverken för att

 

starta och driva företag måste vara enkla och begripliga. Onödig byråkrati

 

och krångliga regler utan egentligt syfte måste tas bort.

 

I likhet med EU-kommissionen anser vi att det bör införas en skatt på

 

finansiella transaktioner. En sådan skatt skulle få en stabiliserande effekt

 

och bromsa skadliga spekulationer som kan drabba de finansiella systemen

 

negativt. Skatten skulle också minska utrymmet för datoriserad högfrek-

 

venshandel. Skatten bör införas på EU-nivå. Till skillnad från kommissio-

 

nen menar vi att intäkterna från en sådan skatt ska tillfalla medlemslän-

 

derna och inte EU:s budget.

 

Miljöpartiet motsätter sig att koldioxidskatten för kraftvärmeverk inom

 

EU:s handelssystem för utsläppsrätter slopas. EU:s utsläppshandelssystem

 

har stora problem i form av ett läckage av utsläppsrätter som gör att den

 

totala volymen utsläppsrätter successivt ökar. Tilldelningen av utsläppsrät-

 

ter har också varit alldeles för generös. Att i det läget avskaffa alla

 

nationella styrmedel för de anläggningar som omfattas av systemet är inte

 

en klok politik. Handelssystemet måste först visa att det fungerar och ger

 

resultat. Åtgärden beräknas dessutom öka de svenska utsläppen med 1 mil-

 

jon ton koldioxid.

 

Stödet till produktion av förnybar el bör öka och det bör vara möjligt

 

för människor att dra av sin egen elproduktion från den el de köper från

 

nätet, s.k. nettodebitering.

 

Den halverade momsen för restaurang- och cateringtjänster bör breddas

 

till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. En sådan åtgärd

 

kan skapa nya jobb och stimulera en hållbar konsumtion av tjänster. För-

 

slaget har en klimatvänlig profil och stärker tjänstesektorn.

 

Skattesystemet bör uppmuntra till inköp av energisnåla och fossilbräns-

 

lefria bilar. Vi vill premiera sådana inköp genom att bilar med höga

 

utsläpp blir dyrare. Det ska alltid löna sig att välja hållbart framställda för-

 

nybara drivmedel framför fossila. Bilköpare och biltillverkare behöver få

 

besked om vilka regler som gäller.

134

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

För att få rättvisa villkor för olika trafikslag och svenska åkare vill vi införa en miljömässigt och geografiskt differentierad lastbilsskatt. På så sätt kan långväga gods flyttas från vägarna till järnvägsspåren och till en miljöanpassad sjöfart.

Med det anförda tillstyrker jag Miljöpartiets riktlinjer för den ekono- misk politiken och budgetpolitiken.

3.2012 års ekonomiska vårproposition (SD)

Thoralf Alfsson (SD) anför:

Sverigedemokraterna bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande tra- ditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokra- tiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi vill åter- skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen.

Vi vill prioritera det som ger arbeten här i Sverige, riktiga arbeten och inte subventionerade instegsjobb eller fas 3-jobb. Vi satsar på en aktiv och väl avvägd arbetsmarknadspolitik med ett resultatinriktat och pragmatiskt förhållningssätt. Vi satsar kraftigt på utbildning och på infrastruktur. Vi vill föra en aktiv politik inom de näringar där det finns starka ömsesidiga intressen mellan staten och näringslivet. Till detta frigör vi resurser genom väl avvägda prioriteringar.

De svenska småföretagen har stått för en stor del av sysselsättningstill- växten under tidigare högkonjunkturer och är också en viktig förutsättning för Sveriges väg ut ur aktuella och kommande kriser. Tyvärr har den förda politiken för företagande inte varit framgångsrik, utan tvärtom dömts ut som ineffektiv vad gäller sysselsättningsskapande. I stället för generella lättnader av arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot småföretagen. Detta finansieras med en höjning av den generella arbets- givaravgiften till den tidigare nivån och syftar till att ge incitament för svenska småföretag att våga, vilja och kunna anställa. Med samma syfte vill vi reformera sjuklöneansvaret med inriktning mot småföretagarna och minska deras börda vid sjukfrånvaro.

Vi vill bevara samtliga fyra steg i jobbskatteavdraget. Ännu ett jobbskat- teavdrag är dock inte det mest effektiva sättet att öka sysselsättningen. Under förutsättning att ett femte jobbskatteavdrag finansieras genom en besparing på den kostsamma massinvandringen och på så vis inte på samma sätt konkurrerar om reformutrymmet med mer verkningsfulla sys- selsättningsåtgärder är vi beredda att diskutera frågan med regeringen.

135

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Pensionärerna bör inte betala högre skatt än andra. Sverigedemokra-

 

terna kan inte acceptera att pensionärerna, som under lång tid fått se sina

 

villkor försämras, också ska beskattas hårdare än löntagare. Pension är de

 

facto uppskjuten lön varför det är orimligt att lön och pension beskattas

 

olika. Sverigedemokraternas ambition är att under budgetperioden, alltså

 

allra senast 2016, låta jobbskatteavdragets alla fyra steg även omfatta pen-

 

sionsinkomster och på så sätt eliminera skatteskillnaden mellan inkomst av

 

tjänst och pension. Detta är en prioriterad satsning.

 

För att stärka kulturarvets ställning vill vi införa ett särskilt ROT-avdrag

 

för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

 

För att stärka företagandet i Sverige har vi lagt förslag om sänkta arbets-

 

givaravgifter och ökade anslag till bl.a. forskning. När det gäller bostads-

 

marknaden vill vi vända det mest akuta och kritiska läget genom att göra

 

det skattefritt för privatpersoner att hyra ut halva sin bostad och att skatte-

 

befria andrahandsuthyrningen samt göra regelverket mer flexibelt. För att

 

komma till rätta med den obalans som nu råder mellan olika boendeformer

 

föreslår vi att fastighetsavgiften på flerbostadshus med hyresrätter slopas.

 

Vi vill också ta bort fastighetsavgiften på studentbostäder. Därmed skulle

 

såväl kostnaderna för byggandet som hyran för en studentbostad bli

 

mycket lägre. För att skapa en långsiktig och hållbar lösning vad gäller

 

upprustningsbehov och underhåll för bostadsbeståndet i landet vill vi

 

införa skattefria underhållsfonder.

 

EU-kommissionen har under några år försökt harmonisera momsreg-

 

lerna, vilket har inneburit upprepade försök att tvinga Sverige att införa

 

mervärdesskatt även för ideella föreningar. Det är ett exempel på hur över-

 

statliga tendenser får negativa konsekvenser. De ideella föreningarna är

 

hörnstenar i Sverige och deras momsfrihet bör absolut kvarstå. Även om

 

regeringen har lovat att ta strid i denna fråga har man redan visat kompro-

 

missvilja, och vi befarar att Sverige på sikt tvingas uppge motståndet mot

 

momsbeläggningen, givet ett fortsatt medlemskap i EU.

 

Sverigedemokraterna anser att sänkningen av restaurang- och catering-

 

momsen var en oerhörd felprioritering. Det är en mycket kostsam åtgärd.

 

Studier visar att antalet nya jobb uppgår till som högst ett par tusen. Jäm-

 

förelser med Finland, där en liknande satsning blev en direkt besvikelse,

 

bekräftar denna analys. Vi kommer att återställa restaurangmomsen och

 

prioriterar i stället andra åtgärder som ger fler nya jobb. Några av dessa

 

åtgärder redovisas i vår motion.

 

Elpriset består till stor del av skatter, och vi ser ett behov av att på lång

 

sikt sänka dessa skatter så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på

 

en rimlig nivå. Vår ambition är att sänka elskatten med 10 öre per kWh

 

till 2016, vilket skulle ge en villa med en förbrukning på ca 25 000 kWh

 

per år en besparing på drygt 200 kronor per månad.

 

Riksdagen har beslutat att till 2015 stegvis minska återbetalningen av

 

koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner från 2,10 kronor till

 

0,90 kronor per liter. Energiskatten på dieselolja har också höjts med 0,20

136

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

kronor per liter. Kostnadspåslagen innebär under en femårsperiod en mer- kostnad på mer än en halv miljard kronor per år för jord- och skogsbruks- sektorn. Eftersom Sverige redan ligger i topp när det gäller skatt på diesel inom jordbruket vill vi höja återbetalningen av koldioxidskatten och mot- sätter oss samtidigt de beslutade höjningarna på drivmedel.

Den ökade globaliseringen i världen medför även en ökad rörlighet för kriminella nätverk, och Sveriges gränser är numera närmast oskyddade. Tul- len har förlorat en del av sina befogenheter, och passkontroller är för- bjudna mellan Schengenländerna. Det öppnar för människo-, narkotika- och vapensmuggling och för kriminella individer att röra sig fritt inom området.

Tullen måste få de verktyg och resurser den behöver för att kunna möta denna kriminalitet. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt vår ambition att återvinna den nationella suveräniteten på detta område. På kort sikt vill vi ha möjlighet att införa temporära gränskontroller när det behövs.

Vi anser att Tullverkets huvuduppgift är att förebygga och bekämpa brott, inte att driva in skatter och tullar. Som konsekvens av detta vill vi flytta Tullverket från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution till område 4 Rättsväsendet.

Med det anförda tillstyrker jag Sverigedemokraternas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

4.2012 års ekonomiska vårproposition (V)

Jacob Johnson (V) anför:

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveck- ling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade, generella välfärden. Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov.

De inkomster det offentliga får genom skatterna är en avgörande faktor för sysselsättningen, på både kort och lång sikt. Genom skatterna finansie- ras en rad investeringar i allt från utbildning till forskning och infrastruk- tur, som är avgörande för att bygga Sveriges ekonomiska styrka på sikt. Den relativt höga produktiviteten i Sverige i dag bygger på skattefinansie- rade offentliga investeringar vi gjort under lång tid. Vi menar att det är ett övergripande samhällsekonomiskt problem att vi i dag underinvesterar i gemensamt finansierade verksamheter. Dessutom har välfärdsinstitutioner som barn- och äldreomsorg en avgörande ekonomisk betydelse, eftersom det möjliggör för fler att stå till arbetsmarknadens förfogande och delta i produktionen. Direkta investeringar har mycket starkare sysselsättningsef- fekter på kort sikt än t.ex. bolagsvinster eller privat konsumtion.

Skatterna omfördelar också resurser från hög- till låginkomsttagare och därmed också mellan kvinnor och män. Det finns många skäl till att före- språka ett jämlikare samhälle, och flera av dem är ekonomiskt betydelse-

137

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

fulla. Ett exempel är den stimulanseffekt det ger på kort sikt: genom att

 

hämta in inkomster från grupper med hög sparkvot och i stället använda

 

dem till löner och transfereringar åt människor som annars skulle ha haft

 

mycket låga inkomster, förstärks efterfrågan. Det är särskilt viktigt i den

 

internationella kris vi ser de här åren. Efterfrågan förstärks också av den

 

trygghetseffekt som kommer av att veta att det finns fungerande skydds-

 

nät, vilket begränsar problemet med att människor tenderar att försöka

 

spara mer i kristider. I ett jämlikare samhälle förbättras dessutom folkhäl-

 

san, vilket över tiden får en direkt ekonomisk betydelse för hur länge och

 

hur effektivt vi arbetar.

 

Sysselsättningen är ett av de tyngsta skälen till att Vänsterpartiet före-

 

språkar en skattepolitik som prioriterar direkta investeringar framför skatte-

 

avdrag. Vi vill se en översyn av hela skattesystemet och föreslår i en

 

tidigare riksdagsmotion (2011/12:Sk291) att det tillsätts en parlamentarisk

 

utredning med ett sådant uppdrag.

 

Vänsterpartiet värnar om lika skatt vid lika inkomst och menar att man

 

måste tillbaka till en likformig inkomstbeskattning. En del av de inkomster

 

som kommer in till staten genom begränsningen av skatteavdragen bör

 

användas för att sänka inkomstskatten för de grupper som hittills inte fått

 

del av regeringens skattesänkningar. Den enskilt största posten i regering-

 

ens skattesänkarpolitik är det s.k. jobbskatteavdraget, som är en bärande

 

del av regeringens politik för låga löner. Jobbskatteavdraget bör stegvis

 

avskaffas till förmån för en rättvis och likformig beskattning. Som ett

 

första steg föreslås höjd skatt vid högre inkomster, framför allt genom en

 

avtrappning av jobbskatteavdraget från en månadsinkomst på 28 000 kronor.

 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att det finns starka par-

 

ter på arbetsmarknaden. De fackliga organisationerna är de viktigaste

 

aktörerna i arbetet för att förbättra villkoren i arbetslivet och öka arbetsta-

 

garnas inflytande på arbetsplatserna. För att fler ska välja att organisera

 

sig i facket införs en avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation.

 

Regeringens s.k. arbetslöshetsavgift gör medlemsavgifterna till a-kas-

 

sorna orimligt höga och orättvist differentierade. Motionärerna vill

 

avskaffa arbetslöshetsavgiften, vilket innebär att ingen kommer att behöva

 

betala mer än ca 100 kronor per månad i medlemsavgift till sin a-kassa.

 

Vi vill också införa en avdragsrätt för medlemsavgiften till a-kassa.

 

RUT-avdraget som används i första hand av höginkomsttagare drar

 

undan alltmer skatteintäkter för varje år som går. Pengarna bör i stället

 

användas till att anställa fler i barnomsorgen, för att den ska vara tillgäng-

 

lig på kvällar, nätter och helger. Det skulle betyda att i princip hela

 

summan faktiskt gick till nya jobb.

 

Dagens ROT-avdrag som enbart riktar sig till villaägare och bostadsrätts-

 

innehavare bör slopas och ersättas med ett upprustningsstöd för flerfamiljs-

 

hus. Vi vill på så sätt skapa förutsättningar för att landets hyresgäster ska

138

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 2

2011/12:FiU20

kunna bo i moderna, funktionella lägenheter med låg energiförbrukning samt låga koldioxidutsläpp. Villaägare som genomför energieffektiviserings- åtgärder ska även fortsättningsvis kunna få avdrag för dessa åtgärder.

Vänsterpartiet eftersträvar ett enhetligt och likformigt regelsystem med så få undantag som möjligt. Det ska vara enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlås- ningseffekter och konkurrenssnedvridningar. Vi är kritiska till regeringens planer på att sänka bolagsskatten eftersom en sådan åtgärd huvudsakligen kommer att leda till ökade vinster och inte till fler jobb. En sänkt bolags- skatt kommer heller inte att minska skattekonkurrensen mellan EU:s med- lemsstater utan snarare förvärra den. Vi vill i stället satsa på en generös skattereduktion för forsknings- och utvecklingsinsatser som riktar sig till framför allt små och medelstora företag. För att öka antalet sysselsatta i privat sektor och se till att nya jobb som skapas är samhällsekonomiskt produktiva har vi lagt fram en rad förslag på direkta investeringar som vi menar är bättre satsningar än skattesänkningar och avdrag.

Vi vill också fortsätta arbetet med att bekämpa skattefusk och stoppa möjligheten att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag. Avdragsrätten för koncerninterna lån bör enligt vår mening slopas.

Förändringarna i boendebeskattningen och slopandet av förmögenhets- skatten har bidragit till att inkomstklyftorna ökat i Sverige. Vänsterpartiets principiella hållning är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas på ett förutsägbart och rättvist sätt. Det är angeläget att neutralitet råder mellan olika kategorier av bostäder. Vi har sedan länge drivit frågan om att slopa fastighetsavgiften på hyresrätter och välkomnar därför regeringens planer på att sänka fastighetsavgiften på flerbostadshus med hyresrätter. Däremot ställer vi oss avvisande till förslagen om en utökad nedsättning av fastig- hetsavgiften vid en nybyggnation och en ytterligare höjning av schablonav- draget vid andrahandsuthyrning. Vänsterpartiet har lagt fram förslag på direkta stöd till nybyggnation i en helt annan storleksordning.

Vi vill också utreda utformningen av en förmögenhetsskatt som kan infö- ras under mandatperioden. Detsamma gäller beskattning på arv eller dödsbo samt gåvor.

I syfte att hämta in en del av övervinsterna i finanssektorn föreslår vi en höjning av bolagsskatten med 5 procentenheter under 2013 för de fyra största bankerna i landet.

Skatter är viktiga styrmedel för klimat- och miljöomställningen. Så länge priset på transporter inte inkluderar samhällsekonomiska kostnader som miljöskador, hälsoeffekter och trafikolyckor snedvrids de ekonomiska prioriteringarna på ett kostsamt och ohållbart sätt. Mycket talar för att olje- priserna kommer att öka trendmässigt och Sveriges oljeberoende utgör därför en betydande ekonomisk risk. De investeringar vi föreslår i bl.a. järnvägsnätet och i en utbyggd kollektivtrafik styr mot transporter som är bättre för miljön.

139

2011/12:FiU20

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE

 

För att minska risktagandet och minska miljöpåverkan bör drivmedels-

 

skatterna höjas samtidigt som personer med låga inkomster och boende i

 

glesbygd kompenseras för dyrare drivmedel. I motion 2011/12:Sk428 pre-

 

senterar Vänsterpartiet en sammanhållen politik för rättvisa drivmedelsskat-

 

ter.

 

I likhet med ett flertal andra EU-länder vill vi att Sverige inför en kilo-

 

meterskatt för att möta problemen med den tunga trafiken som står för en

 

betydande del av slitaget på det svenska vägsystemet.

 

Flyget ska bära sina egna kostnader för miljöpåverkan. Vår utgångs-

 

punkt är att nivån på koldioxid- och energiskatt på flygfotogen ska mot-

 

svara den nivå som gäller för bensin för bilar. Vi vill därför införa en

 

skatt på inrikesflyg i form av en schabloniserad start- och landningsavgift.

 

Det ökar incitamenten att fylla planen med resenärer.

 

Effektskatten på kärnkraft bör också höjas för att hämta in en del av

 

övervinsterna i energibolagen. Medlen ska användas till investeringar i ett

 

hållbart samhälle. Vi bedömer att höjningen är möjlig att genomföra utan

 

att det får någon direkt effekt på elpriset.

 

Med det anförda tillstyrker jag Vänsterpartiets riktlinjer för den ekono-

 

miska politiken och budgetpolitiken.

140

2011/12:FiU20

BILAGA 3

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU6y

2012 års ekonomiska vårproposition

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet möj- lighet att yttra sig över 2012 års ekonomiska vårproposition med följdmo- tioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Varken propositionen eller motionerna innehåller något yrkande som helt faller inom arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Såväl propositionen som de fyra följdmotionerna innehåller emellertid yrkanden som delvis faller inom beredningsområdet och tas därför upp till behandling i yttrandet.

141

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Utskottets överväganden

 

Bakgrund

 

Fyra motioner har väckts med anledning av 2012 års ekonomiska vårpro-

 

position (prop. 2011/12:100): partimotion 2011/12:Fi18 av Mikael Dam-

 

berg m.fl. (S), partimotion 2011/12:Fi16 av Åsa Romson m.fl. (MP),

 

partimotion 2011/12:Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) och partimotion

 

2011/12:Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V). I det följande ligger betoningen

 

på att redovisa och kommentera de förslag i propositionen och motionerna

 

som berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Propositionen och

 

motionerna anges i det följande utan årtal.

 

Propositionen

 

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

 

Regeringen framför i 2012 års ekonomiska vårproposition att det viktigaste

 

målet för dess ekonomiska politik är full sysselsättning. Utformningen av

 

politiken har sedan 2006 tagit sin utgångspunkt i att få fler i arbete och

 

färre som står utanför arbetsmarknaden. Sammansättningen av åtgärder har

 

skiftat över åren, bl.a. beroende på kraftiga svängningar i konjunkturen i

 

spåren av finans- och skuldkrisen. Men inriktningen har varit tydlig – reger-

 

ingen har satt jobben främst.

 

Sysselsättningen har ökat med 96 000 personer 2011 och med 213 000

 

personer sedan 2006. Sysselsättningsgraden är i EU:s absoluta toppskikt.

 

Samtidigt har utanförskapet minskat med motsvarande omkring 225 000

 

personer sedan 2006. Antalet arbetslösa har minskat med 38 000 personer

 

2011, och Sverige har sedan 2006 klättrat från 13:e till 8:e plats när det

 

gäller lägst arbetslöshet i EU. Arbetsmarknaden har som helhet återhämtat

 

sig snabbt 2010 och 2011, vad gäller såväl sysselsättningen som antalet

 

arbetade timmar. Sveriges öppna och exportinriktade ekonomi påverkas

 

kraftigt av de ekonomiska problemen i omvärlden. Avmattningen i BNP-

 

tillväxten 2012 innebär en svag utveckling även på arbetsmarknaden.

 

Arbetslösheten väntas stiga från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. I

 

takt med att efterfrågan i ekonomin åter tar fart förbättras läget på arbets-

 

marknaden; sysselsättningen förväntas därför öka snabbt under framför allt

 

2014 och 2015. Arbetslösheten väntas minska till 5,2 procent 2016, vilket

 

är i linje med regeringens bedömning av jämviktsarbetslösheten 2016.

 

Det begränsade reformutrymmet bör användas dels till åtgärder som mot-

 

verkar att arbetslösheten biter sig fast, dels till vissa åtgärder som stärker

 

ekonomins funktionssätt, förbättrar den ekonomiska standarden för utsatta

 

grupper och förstärker välfärden. Regeringens politik med jobbskatteav-

 

drag i flera steg har stärkt drivkrafterna att arbeta för framför allt låg- och

 

medelinkomsttagare. Både skattesystemets och socialförsäkringarnas utform-

142

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

ning påverkar drivkrafterna för arbete, varför regeringens politik även fortsättningsvis är inriktad på att stärka arbetslinjen. Reformerna av trygg- hetssystemen ska följas upp och behovet av justeringar prövas för att ingen ska falla mellan stolarna och för att underlätta vägen tillbaka till arbete.

Minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras högt. Dessa personer stod 2011 för ca 5 procentenheter, dvs. två tredjedelar, av den samlade arbetslösheten på ca 7,5 procent. Det är viktigt att de som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden får det stöd och den hjälp de behöver. Det är därför angeläget att övergången från skola till arbetsliv sker så effektivt som möjligt och att ungas inträde på arbetsmarknaden underlättas.

Regeringen avser att förbättra möjligheterna till arbete och företagande bland unga. Möjligheterna att få arbete förbättras genom insatser som stär- ker efterfrågan och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. sänkt arbetsgivaravgift, nystartsjobb eller former av subventionerad anställning. Genom utbildnings- insatser (exempelvis i svenska), i yrkesförberedande utbildning och i ren grundutbildning, kan individens kompetens stärkas och därmed förutsätt- ningarna att få arbete.

Regeringens ambition är att i dialog med arbetsmarknadens parter för- bättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och underlätta inträdet exempelvis genom utökade möjligheter till praktik och lärlingsanställningar.

När arbetsmarknaden fungerar bra kan arbetssökande och företag som vill anställa snabbt och lätt hitta varandra. Arbetet med att förbättra arbets- marknadens funktionssätt pågår alltjämt, exempelvis genom att söka vägar för att ytterligare förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga jobb samt med insatser för att förbättra effektiviteten i arbetsförmedlingen.

En uppföljning av sysselsättningspolitiken

Sysselsättningspolitikens viktigaste uppgift sedan regeringen tillträdde 2006 har varit att öka den varaktiga sysselsättningen, främst genom ett minskat utanförskap. Trots den ogynnsamma utvecklingen i omvärlden har svensk arbetsmarknad utvecklats starkt de senaste åren. Antalet personer i arbete som andel av befolkningen har ökat med 0,8 procentenheter mellan 2006 och 2011.

Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits för att förbättra arbets- marknadens funktionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden (15–74 år) med 3 procentenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 pro- centenheter till 2020. Regeringen bedömer att den hittills förda sysselsätt- ningspolitiken är ändamålsenlig. Sysselsättningspolitiken fortsätter att vara mycket högt prioriterad och politikens inriktning ligger fast.

Den övergripande inriktningen på sysselsättningspolitiken bör även i fort- sättningen vara att öka utbudet av och efterfrågan på arbetskraft samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta ska bl.a. ske genom åtgär-

143

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

der som motverkar att människor står utan arbete under lång tid, minskar ungdomsarbetslösheten, förbättrar utrikes föddas ställning på arbetsmarkna- den och stärker övriga grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

Den makroekonomiska utvecklingen och utgiftsutvecklingen

I spåren av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder brom- sade svensk ekonomi in kraftigt under slutet av 2011. Tillväxten bedöms bli låg 2012, med stigande arbetslöshet som följd. Osäkerheten kring stats- skuldskrisen i Europa har minskat och de finansiella marknaderna har börjat stabiliseras. Under första halvåret 2012 börjar förtroendet successivt återvända bland hushåll och företag. I stora delar av omvärlden är dock tillväxten svag de närmaste åren bl.a. till följd av en åtstramande finanspo- litik. Det bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen i Sverige. Den svaga efterfrågan leder till att sysselsättningen väntas bli oförändrad 2012 och öka svagt 2013. Därefter sker en förbättring på arbetsmarknaden och arbets- lösheten minskar till närmare 5 procent 2016. Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Jämfört med bedömningen i budget- propositionen för 2012 har riskbilden förskjutits i positiv riktning. Samman- taget bedöms dock fortfarande riskerna för en svagare utveckling dominera.

Utgifterna inom utgiftsområdet bedöms bli 1,9 miljarder kronor lägre än ursprungligen anvisade medel i statens budget. Förklaringen till den lägre prognosen är framför allt att utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen revide- rats ned till följd av färre ersättningstagare och att aktivitetsstödet revide- rats ned på grund av lägre styckkostnader. Även lägre volymer och styckkostnader för det särskilda anställningsstödet bidrar till lägre utgifter. De sänkta utgifterna motverkas delvis av 1,1 miljard kronor högre utgifter på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning till följd av ökade utgifter i samband med att Saab Automobile AB försattes i konkurs i december 2011.

Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet

Hållbarhetsberäkningarna för Sveriges offentliga finanser visar att den lång- siktiga finansiella hållbarheten är god och i allt väsentligt oförändrad sedan föregående års beräkningar. Hållbarheten skapar en marginal för finanspolitiken att möta både den rådande lågkonjunkturen och de ökade utgifter som följer av de demografiska förändringarna på lång sikt. Åren 2020–2040 karakteriseras av ett betydande demografiskt utgiftstryck. Ett försämrat finansiellt utgångsläge när det demografiska utgiftstrycket börjar öka kan medföra att finanspolitiken drabbas av påtagliga hållbarhetsproblem.

De offentliga finanserna står inför ett antal utmaningar som tillsammans utgör påtagliga risker för finansernas långsiktiga hållbarhet. Utgifterna ökar bl.a. på grund av en åldrande befolkning och ökade behov. Vidare minskar andelen förvärvsaktiva som ska finansiera utgifterna. Välståndet växer emellertid och resurserna ökar med tiden. Den stora politiska utma- ningen är därför inte att det finns en brist på resurser i framtiden. Frågan

144

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

är i stället hur dessa resurser kan användas så att finansieringen av välfär- den sker på ett finansiellt hållbart sätt, samtidigt som den är samhällseko- nomiskt effektiv och fördelningspolitiskt acceptabel.

För att möta utmaningarna på lång sikt är det viktigt att fortsätta för- stärka drivkrafterna till arbete. En högre sysselsättning som förbättrar hållbarheten kan uppnås bl.a. genom att öka integrationen, tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden och senarelägga utträdet.

Motionerna

Fyra partimotioner – Fi18 (S), Fi16 (MP), Fi15 (SD) och Fi17 (V) – har väckts med anledning av propositionen.

Socialdemokraterna framför i partimotion Fi18 av Mikael Damberg m.fl. att Sverige förtjänar en regering som vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och jobbskapande politik. Regeringens politik har prövats i sex år, i både hög- och lågkonjunktur, och det är enligt partiet uppenbart att den inte leder till fler jobb.

Partiet framhåller att arbetslösheten är på en högre nivå än i augusti 2006 (7,0 procent) då situationen på arbetsmarknaden av den dåvarande borgerliga oppositionen beskrevs i termer av massarbetslöshet. Även den säsongsrensade sysselsättningsgraden är enligt den senaste arbetskraftsun- dersökningen något lägre än i augusti 2006. En tydlig och oroande tendens på arbetsmarknaden är att antalet personer med riktigt långa arbetslöshetsti- der ökar snabbt. Antalet personer som enligt Arbetsförmedlingens statistik varit arbetslösa i mer än två år har under den borgerliga regeringstiden ökat med 180 procent – från 25 000 till 70 000 personer. Ytterligare ett uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig under senare år är den kraftiga ökningen av antalet personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Under 2010 hade 117 000 personer fått ekonomiskt bistånd under minst tio månader, en ökning med 33 000 perso- ner eller 39 procent jämfört med 2006. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män tycks också ha bitit sig fast på nivåer kring 4 procentenheter. Så stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan könen inne- bär att Sverige inte drar nytta av kvinnors engagemang och kompetens fullt ut.

Som ett led i att ta ansvar för de offentliga finanserna vill Socialdemo- kraterna utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsätt- ningen. Syftet med ett sådant mål är att underlätta prioriteringar i politikutvecklingen. Sysselsättningsgraden, eventuellt i kombination med antalet arbetade timmar eller arbetslösheten eller båda, skulle kunna utgöra en lämplig indikator för ett sysselsättningsmål. Hur målet ska definieras är dock en komplicerad fråga som behöver analyseras djupare före slutligt ställningstagande.

145

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Ökningen av antalet långtidsarbetslösa och personer i varaktigt utanför-

 

skap tyder på att det skett en försämring i matchningen mellan utbud och

 

efterfrågan på arbetskraft. Detta mönster av försämrad matchning på arbets-

 

marknaden känns igen från tidigare perioder med kraftigt förhöjd arbetslös-

 

het. Utvecklingen av sysselsättningen i olika branscher antyder just att den

 

försämrade matchningen hänger ihop med ett ökat omvandlingstryck i eko-

 

nomin som inte mötts med en tillräckligt kraftfull utbildnings- och arbets-

 

marknadspolitik. Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under

 

senare år beror på att finanskrisen påskyndat strukturomvandlingen, men

 

också på brister i den förda ekonomiska politiken. Mycket tyder på att

 

både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under

 

senare år varit otillräckliga. Sedan regeringsskiftet 2006 har centrala delar

 

av den aktiva arbetsmarknadspolitiken i stora delar avvecklats. Inom den

 

yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna

 

försvunnit. Den kommunala vuxenutbildningen har minskat antalet platser

 

med ungefär 15 procent mellan 2006 och 2010. Möjligheterna att läsa in

 

gymnasiet har därmed beskurits kraftigt. De arbetslösa är nu i stor utsträck-

 

ning i stället hänvisade till regeringens s.k. garantier: jobb- och utvecklings-

 

garantin respektive jobbgarantin för unga, som visat sig ha mycket låg effekt.

 

Sverige sticker ut internationellt när det gäller nivån på ungdomsarbets-

 

lösheten. År 2010 hade Sverige den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten

 

bland de 34 OECD-länderna. De länder som har högre arbetslöshet bland

 

unga kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk kris. Här finner vi

 

länder som Grekland, Irland, Spanien, Ungern och Italien. I förhållande till

 

det allmänna läget på arbetsmarknaden var Sverige 2010 sämst i hela OECD-

 

området på att få unga i arbete. Socialdemokraterna presenterar i motionen

 

ett program för att bryta ungdomsarbetslösheten. Där föreslås bl.a. att utbild-

 

ningskontrakt införs för alla unga arbetslösa under 25 år som inte fullgjort

 

sina gymnasiestudier. Individen garanteras insatser med syfte att ge gymna-

 

siekompetens, såväl utbildning som vägledning, motiveringsarbete och

 

annat stöd. Samtidigt villkoras ersättningar från det offentliga – arbetslö-

 

shetsunderstöd, ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd – samt olika typer

 

av arbetsmarknadspolitiska insatser, som nystartsjobb och arbetsmarknads-

 

utbildningar, av att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad

 

utbildningsplan. För unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbild-

 

ning vill partiet skapa särskilda traineeplatser. En kraftfull ekonomisk

 

stimulans riktas till de företag och organisationer som anställer en trainee.

 

Alla arbetsgivare ska kunna ansöka om att anställa en trainee under förut-

 

sättning att det finns en godkänd handlingsplan med ett tydligt utbildnings-

 

innehåll. För att öka kontaktytan mellan högskola och näringsliv och

 

underlätta snabbare arbetsmarknadsinträde vill man även skapa särskilda

 

traineeanställningar för unga akademiker. I programmet ingår också som-

 

marjobb enligt den s.k. Nynäshamnsmodellen i hela landet.

146

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

För att förbättra omställningen på arbetsmarknaden ställer Socialdemo- kraterna upp som mål att hälften av 30–34-åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) 2020. Partiet vill också höja kvaliteten i utbildningen och snabba på arbetsmarknadsin- träde efter examen genom särskilda traineeanställningar för akademiker. Personer utan gymnasieutbildning löper väsentligt högre risk att hamna i arbetslöshet. Socialdemokraterna ser ett betydande behov av att bygga ut vuxenutbildningen och den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen under kommande år. För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande vill partiet införa ett system med utbildningsvikariat. Den arbetsgi- vare som vikariatsanställer en långtidsarbetslös för att ge en fast anställd möjlighet att fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges ett betydande eko- nomiskt stöd från staten. Den fast anställde behåller sina ordinarie löneför- måner under utbildningstiden, men arbetsgivaren kan få ersättning för utbildningskostnaderna. Ett stort problem generellt för personer med för- sörjningsstöd som försöker etablera sig på arbetsmarknaden är att försörj- ningsstödet minskas fullt ut med intjänad inkomst. I syfte att stödja arbetsinträde föreslås en tidsbegränsad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.

Miljöpartiet menar i partimotion Fi16 av Åsa Romson m.fl. att det är genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden som moderna indu- strier utvecklas och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbildning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.

Arbetslösheten ökar från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012. Arbets- lösheten bland unga mellan 15 och 24 år uppgår till 25,5 procent. Sedan regeringen tillträdde har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat dramatiskt, från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009, vilket motsva- rar en ökning med 50 procent. Dessutom har antalet unga med aktivitetser- sättning ökat kraftigt, främst på grund av arbetslöshet och svag utbildning.

Som en följd av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen tvingas allt fler söka försörjningsstöd från kommu- nen. Drygt 40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslösa utan arbetslöshetsförsäkring, och 20 procent är sjuka som saknar ersättning från sjukförsäkringen. Allt fler unga tvingas också söka ekonomiskt bistånd. Antalet personer som söker ekonomiskt bistånd har ökat från 80 000 år 2006 och bedöms uppgå till 100 000 personer under år 2012.

Som ett led i att få fler unga i jobb föreslår Miljöpartiet att den halve- rade momsen för restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Miljö- partiet vill också slopa arbetsgivaravgiften helt i ett år för den som anstäl- ler en ung arbetslös. Det är enligt partiet betydligt mer träffsäkert än regeringens kritiserade, ineffektiva och kostsamma halvering av arbetsgivar- avgiften för alla unga, vilken subventionerar arbetstillfällen som skulle ha

147

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

kommit till ändå. Ett annat förslag är att arbetsgivarens kostnad ska sänkas

 

med 25 procent för arbetslösa under 26 år som får en traineeplats. För en

 

ung långtidsarbetslös blir nedsättningen 50 procent.

 

Miljöpartiet vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv, förbättra

 

studie- och yrkesvägledningen och garantera att alla unga mellan 16 och

 

17 år erbjuds sommarjobb. Partiet vill också underlätta övergången från

 

högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och

 

akademikerpraktik. Arbetsförmedlingen ska få ett tydligt uppdrag att sam-

 

verka med kommuner för att arbeta individuellt med unga redan från dag

 

ett i arbetslöshet. Det behövs också nya aktörer med specifik kompetens

 

som kompletterar Arbetsförmedlingen, t.ex. för unga eller personer med

 

funktionsnedsättning. Partiet vill också förbättra möjligheten för unga att

 

starta egna företag t.ex. genom kooperativ och egenanställningar.

 

Miljöpartiets vision är att människor om de så önskar ska kunna arbeta

 

mindre, t.ex. genom kortare arbetsvecka eller genom att under vissa delar

 

av livet kunna jobba mindre och i andra skeden jobba mer. Hela samhället

 

tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och inte slås ut på grund av

 

stress eller för hårda arbetsvillkor.

 

Miljöpartiet motsätter sig skuldbeläggning av människor med utländsk

 

bakgrund och anser i stället att alla människor bör ses som resurser oav-

 

sett etnicitet. För att ta till vara alla människors kunnande vill partiet

 

förstärka arbetet med validering av utländsk utbildning och arbetslivserfa-

 

renhet. Man vill också underlätta för människor med utländsk härkomst att

 

starta företag. En aktiv bostadspolitik för ökad integration är också avgö-

 

rande för arbetsmarknaden. Miljöpartiet vill ha ett aktivt arbete mot den

 

diskriminering och rasism som finns på arbetsmarknaden och i samhället.

 

Kraven på aktiva åtgärder i diskrimineringslagen måste skärpas och jobban-

 

sökningsprocesserna måste bli mer öppna. Mycket av antidiskrimineringsar-

 

betet är lokalt. Miljöpartiet vill därför ge antidiskrimineringsbyråerna

 

större möjligheter att arbeta tillsammans med lokala myndigheter och före-

 

tag.

 

Arbetet mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är ytterst

 

ett ansvar för arbetsmarknadens parter, men politiken måste definiera mål-

 

sättningar och skapa förutsättningar. Partiet vill att staten går före och

 

avsätter medel för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i

 

statlig verksamhet. Medlingsinstitutet bör också få ett tydligt uppdrag att i

 

samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. Nya karriärvägar

 

inom kvinnodominerade yrken behöver också stimuleras, och Diskriminer-

 

ingsombudsmannens ansvar för att granska arbetsgivarnas lönekartlägg-

 

ningar måste stärkas.

 

Miljöpartiet vill se ett mer aktivt tillsynsarbete och förebyggande insat-

 

ser mot ohälsa och arbetsskador. Arbetsmiljöverkets uppdrag i fråga om

 

särskilda insatser för att förhindra att kvinnor slås ut från arbetslivet på

 

grund av arbetsmiljörelaterade problem är viktigt. Miljöpartiet vill att kvin-

 

nors och mäns arbetsskador ska bedömas på lika villkor och att regeringen

148

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

ser till att gällande lagstiftning tillämpas. Partiet vill också att arbetsmiljö- lagen ses över så att den tydligt anpassas efter både kvinnodominerade och traditionellt mansdominerade arbetsplatser.

För att undanröja hinder för sysselsättning föreslår Miljöpartiet att perso- ner med försörjningsstöd under en övergångsperiod får behålla en del av stödet även när de får arbete. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghets- system som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt. Partiet vill se en försäkring som gäller vid både arbetslöshet och sjukdom. Miljöpar- tiet driver frågan om samlad arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäk- ring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som steg mot arbetslivstrygghet vill man införa ett golv och ta bort den bortre gränsen helt i sjukförsäkringen, höja taket samt höja ersättningsni- vån i arbetslöshetsförsäkringen och ta bort de differentierade avgifterna i a- kassan. Ersättningsgrundande inkomst ska också räknas på samma sätt oavsett om man är sjuk eller arbetslös, så att det blir en inkomstförsäkring.

Sverigedemokraterna menar i partimotion Fi15 av Jimmie Åkesson m.fl. att den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslöshe- ten. I synnerhet måste ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten tacklas. Sverige ligger sämst till i Norden vad gäller ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008. Regeringen har inte förmått att betrakta arbetsmarknadspolitiken ur något annat än ett renod- lat plånboksfrågeperspektiv och har därmed missat flera centrala paramet- rar i en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten bedöms ligga kvar över jämviktsarbetslösheten (Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment, NAIRU) ända fram till 2016, vilket om så sker skulle innebära att arbetslösheten har legat över NAIRU under i princip hela alliansregeringens styre, fram till nästa val 2014. Den s.k. arbetslinjen är alltså både otillräcklig och ofullständig.

I stället för generella lättnader av arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot småföretagen. På samma sätt som den gene- rella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig ineffektiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik för ineffektivitet. Sverigedemokraterna förordar ett avskaffande av rabatten.

Sverigedemokraterna menar att även unga arbetslösa ska ha rätt att söka starta-eget-bidrag. Bland våra ungdomar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar kapital men besitter viljan. Ett utökat starta- eget-bidrag skulle bryta en del av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår en 20-års- gräns och en förlängning av den tid under vilken stödet utbetalas till nio månader.

Sverigedemokraterna anser att alla varken kan, bör eller vill bli akademi- ker och att yrkesutbildade efterfrågas i en allt större utsträckning. Partiets viktigaste satsning för att bryta ungdomsarbetslösheten är därför förslaget

149

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

att införa lärlingsjobb. Den nya anställningsformen skulle möjliggöra för

 

en arbetsgivare att anställa en ung lärling till 75 procent av ingångslönen

 

och med en provanställningsperiod om tolv månader i stället för dagens sex.

 

För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det viktigt att lagen om

 

anställningsskydd (LAS) finns kvar, men Sverigedemokraterna anser att

 

undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. För att ge arbetsgivarna

 

större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens bör där-

 

för antalet tillåtna undantag utökas från två till fem.

 

Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora

 

påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningsef-

 

fekter på svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för

 

lönedumpning eller lönesammanpressning. Sverigedemokraterna föresprå-

 

kar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmark-

 

naden kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock

 

ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom

 

utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas

 

till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet.

 

I dag finns på den svenska arbetsmarknaden en lagstadgad diskrimine-

 

ring genom de s.k. instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperio-

 

den. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfient-

 

lighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en

 

rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyl-

 

digheter oavsett bakgrund. Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dess-

 

utom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna

 

lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefi-

 

nansierad anställning.

 

Sverigedemokraterna vill se ett statligt alternativ till fas 3 som ska garan-

 

tera meningsfull och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för program-

 

deltagare. Det finns många statliga, regionala och kommunala verksamhe-

 

ter där behovet av arbetskraft är skriande högt och där ett statligt

 

alternativ till fas 3 skulle kunna bidra till att lösa även dessa problem. En

 

stor fördel är att detta skulle resultera i att såväl samhället som den

 

enskilde programdeltagaren gynnades. Framför allt skulle det dock leda till

 

att praktikanten genom erfarenheten gavs stora möjligheter att ta ett jobb

 

på den ordinarie arbetsmarknaden.

 

Sverigedemokraterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara garan-

 

terad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den

 

ska vara solidariskt finansierad. För Sverigedemokraterna förefaller en för-

 

sämrad a-kassa vara en mycket ineffektiv metod för att få arbetslösa i

 

arbete, eftersom de flesta inte vill något hellre än att åter få ett arbete och

 

kunna göra rätt för sig. Partiet förespråkar därför en höjning av a-kassans

 

tak. Sverigedemokraterna anser också att arbetslösa under de första 100

 

dagarna av arbetslöshet ska ha rätt att begränsa sitt sökande till ett närlig-

150

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

gande geografiskt område och inom sitt kompetensområde. Sverigedemo- kraterna ser dessutom behovet av att förbättra förhållandena för de deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars a-kassa.

Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan i dag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad i enlighet med socialförsäkringssystemen. Att även i fortsättningen hålla a-kassan skild från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att män- niskor faller mellan stolarna. Sverigedemokraterna vill på sikt se en sam- manslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I dag är det tyvärr alltför många individer som anses vara för friska för att sjukskrivas men för sjuka för att vara arbetssökande. Resultatet av detta blir att ingen av myndigheterna har ansvar för den medborgare som hamnar i en sådan situation.

För Vänsterpartiet är enligt vad som framförs i partimotion Fi17 av Jonas Sjöstedt m.fl. full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Partiet presenterar i motionen en sysselsättningspolitik som byg- ger på investeringar i stället för skatteavdrag, och utbildning i stället för låglönepolitik.

Arbetslösheten har ökat och sysselsättningsgraden minskat sedan reger- ingen tillträdde hösten 2006. Sysselsättningsgraden har minskat med 1,1 procentenheter, vilket innebär en lägre sysselsättning på motsvarande 78 000 personer. Den säsongsrensade arbetslösheten uppgick i februari till 7,5 procent. För helåret 2012 räknar regeringen med en arbetslöshet på hela 7,8 procent, vilket innebär att i genomsnitt ca 390 000 personer kom- mer att gå arbetslösa innevarande år. I vårpropositionens prognos beräknas arbetslösheten under 2014 uppgå till 6,9 procent, en nivå som finansminis- ter Borg under valrörelsen 2006 karakteriserade som massarbetslöshet.

De allvarligaste problemen på arbetsmarknaden är långtidsarbetslöshe- ten. I detta ligger regeringens största misslyckande avseende den ekono- miska politiken i allmänhet och arbetsmarknadspolitiken i synnerhet. Trots att arbetslösheten ”bara” ökat med 0,9 procentenheter sedan regeringen till- trädde har antalet personer med långvariga arbetslöshetsperioder i det närmaste exploderat.

Vänsterpartiet menar att de finanspolitiska ramverken behöver komplet- teras med ett ramverk för full sysselsättning. Man föreslår därför att det skrivs in i budgetlagen att regeringen till riksdagen två gånger per år ska presentera en åtgärdsplan för full sysselsättning. Åtgärdsplanerna bör också innehålla olika medelfristiga mål, bl.a. för arbetslöshet, sysselsätt- ningsgrad och undersysselsättning.

Vänsterpartiets politik syftar till att understödja målet om arbete åt alla och att skapa ett arbetsliv präglat av medbestämmande, goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter för löntagarna. För att uppnå det krävs starka fackliga organisationer som tar till vara löntagarnas

151

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

rättigheter i kollektivavtalen och en arbetsrätt som garanterar grundläg-

 

gande skyddsregler och schysta spelregler på arbetsmarknaden. För att fler

 

ska välja att organisera sig i facket vill partiet införa avdragsrätt för med-

 

lemskap i facklig organisation.

 

Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden, bl.a. genom stärkt rätt

 

till fasta jobb på heltid, bättre skydd för utstationerade arbetstagare och

 

skärpta krav på dem som vill anställa arbetskraftsinvandrare. Det ska inte

 

heller vara möjligt att säga upp anställda för att ersätta dem med inhyrda

 

från bemanningsföretag.

 

Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att minska ohäl-

 

san i arbetslivet. För dem som redan drabbats behöver rehabiliteringen och

 

anpassningen av arbetet och arbetsplatserna bli bättre. Vänsterpartiet vill

 

införa sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar i dessa frågor

 

och stärka och utveckla Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsar-

 

bete, utbildning av skyddsombud och de regionala skyddsombudens verk-

 

samhet.

 

En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en

 

förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill där-

 

för avveckla de s.k. kompletterande aktörerna och avsluta kontrakten med

 

de privata jobbcoacherna. Partiet vill i stället föra över medlen till Arbets-

 

förmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera.

 

Vänsterpartiet vill slopa de rigida garantiprogrammen och i stället satsa på

 

aktiva insatser med högre kvalitet med utbildningsinnehåll som stärker möj-

 

ligheterna till anställning.

 

För att minimera undanträngning och garantera att de anställda omfattas

 

av försäkringar och rimliga villkor vill partiet ändra reglerna för nystarts-

 

jobben så att de i fortsättningen anvisas av Arbetsförmedlingen och så att

 

anvisning bara får ske till företag som omfattas av kollektivavtal. Partiet

 

vill också att den som får tjänstledigt för att starta eget ska kunna få stöd

 

för start av näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren anstäl-

 

ler en arbetslös som vikarie.

 

Många arbetslösa saknar i dag grundläggande utbildning. Samtidigt

 

krävs ofta minst gymnasieutbildning för att få ett arbete. Gymnasieutbild-

 

ning är även nödvändigt för att kunna studera vid yrkeshögskola eller

 

universitet. För att öka människors frihet och valmöjligheter på arbetsmark-

 

naden vill partiet införa en rätt att läsa in gymnasieskolan. Vänsterpartiet

 

avser därför att inrätta fler platser i arbetsmarknadsutbildningar, vid yrkes-

 

högskolan och inom yrkesvux. Partiet vill se en trepartsöverenskommelse

 

mellan staten och arbetsmarknadens parter om en kompetensutvecklingsför-

 

säkring.

 

Eftersom det i konjunkturnedgång är svårare för unga att ta sig in på

 

arbetsmarknaden är det nu lämpligt att satsa på utbildning. Vänsterpartiet

 

lägger därför i denna motion fram förslag om ett tidsbegränsat utbildnings-

 

paket för unga för att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsar-

 

betslöshet eller helt slås ut från arbetsmarknaden. I syfte att ge ungdomar

152

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

en meningsfull sysselsättning under sommarlovet och en första kontakt med arbetslivet vill partiet också ge stimulansbidrag så att fler kommuner, landsting och ideella föreningar kan anordna sommarjobb för skolelever.

En frivillig arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid omställ- ning är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetslöshets- försäkringen behöver reformeras i grunden. Det är dock nödvändigt att snarast genomföra ett antal förändringar i syfte att återupprätta arbetslös- hetsförsäkringen som en inkomst- och omställningsförsäkring. Vänsterpar- tiet vill höja taket och golvet fr.o.m. den 1 januari 2013. För att undvika en fortsatt urholkning av försäkringen indexeras beloppen efter löneutveck- lingen. Ersättningsnivån bör enligt partiet höjas till 80 procent för hela ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd, och antalet karensdagar minskas med två per år för att på sikt tas bort helt. Vänsterpartiet vill också ta bort 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Vänsterpar- tiet föreslår att den s.k. arbetslöshetsavgiften avskaffas. Man vill också stärka den allmänna grundförsäkringen. Dessutom föreslås att de som upp- fyller grundvillkoren i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i tre månader ska få rätt till ersättning med grundbeloppet.

Utskottets ställningstagande

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till riktlinjer

Utskottet kan konstatera att regeringen gör en likartad bedömning av utveck- lingen på svensk arbetsmarknad som Konjunkturinstitutet och Riksbanken gjort i sina vårprognoser. Den försiktiga ljusning i ekonomin som väntas under 2012 bedöms inte slå igenom på sysselsättning och arbetslöshet under innevarande år, utan först senare. Sysselsättningen förutspås sjunka marginellt under 2012 medan arbetslösheten bedöms ligga kvar på höga 7,7 procent. Med början 2013 antas emellertid sysselsättningen stiga med ca 0,5 procent för att sedan ta ytterligare fart under 2014 och 2015. Utskot- tet noterar att regeringen gör en mindre optimistisk bedömning för 2013 än övriga bedömare, men att den å andra sidan räknar med en kraftigare sysselsättningstillväxt under de följande åren än de övriga. Arbetslösheten bedöms inte vända nedåt förrän efter ytterligare ett års fördröjning utan förblir i stort sett oförändrad 2013. Den viker sedan tydligt nedåt under 2014, i regeringens och Riksbankens scenarier till under 7 procent. Den positiva utvecklingen bedöms sedan fortsätta och arbetslösheten beräknas 2016 ligga på mellan 5 och 6 procent. I regeringens scenario väntas arbets- lösheten minska till 5,2 procent 2016, vilket är i linje med regeringens bedömning av jämviktsarbetslösheten 2016.

Utskottet välkomnar att arbetsmarknaden förefaller att vara på väg att återhämta sig, även om utvecklingen är mer utdragen än önskvärt. Mer bekymmersamt är enligt utskottets mening att den svaga utvecklingen under 2012 försvårar framför allt för dem som varit arbetslösa länge.

153

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Andelen långtidsarbetslösa bedöms enligt regeringens prognoser öka 2012.

 

Utskottet noterar samtidigt att långtidsarbetslösheten skiljer sig kraftigt åt

 

mellan olika grupper. Personer födda utanför Europa, äldre och personer

 

med högst förgymnasial utbildning är långtidsarbetslösa i högre grad än

 

andra grupper. För dessa grupper blir det ännu svårare att få jobb när kon-

 

junkturen åter försvagas, dels för att en individs anställbarhet tenderar att

 

minska med arbetslöshetstidens längd, dels för att långtidsarbetslöshet i sig

 

kan vara stigmatiserande.

 

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening positivt att reger-

 

ingen i förslaget till riktlinjer även fortsättningsvis betonar stabila statsfi-

 

nanser och en tydlig jobblinje. Regeringen bedömer att den hittills förda

 

sysselsättningspolitiken är ändamålsenlig. Sysselsättningspolitiken fortsätter

 

att vara mycket högt prioriterad och politikens inriktning ligger fast. Den

 

övergripande inriktningen på sysselsättningspolitiken bör enligt vad reger-

 

ingen anför även i fortsättningen vara att öka utbudet av och efterfrågan

 

på arbetskraft samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Detta ska

 

bl.a. ske genom åtgärder som motverkar att människor står utan arbete

 

under lång tid, minskar ungdomsarbetslösheten, förbättrar utrikes föddas

 

ställning på arbetsmarknaden och stärker övriga grupper med svag förank-

 

ring på arbetsmarknaden.

 

För att bedöma politikens framtida inriktning bör man enligt utskottets

 

mening studera resultatet av den hittills förda politiken. Perspektivet vid

 

en sådan utvärdering bör enligt utskottets mening vara långsiktigt, efter-

 

som det är arbetsmarknadens funktionssätt över hela konjunkturcykeln som

 

är av störst intresse, inte variationer från det ena året till nästa. Som under-

 

lag till en sådan utvärdering kan med fördel de beräkningar användas som

 

regeringen redovisar i vårpropositionen. Av redovisningen framgår att den

 

samlade effekten av de åtgärder regeringen initierat för att förbättra arbets-

 

marknadens funktionssätt ökar den varaktiga sysselsättningsgraden (15–74

 

år) med 3 procentenheter och minskar jämviktsarbetslösheten med 1,4 pro-

 

centenheter till 2020. Detta motsvarar ca 215 000 fler personer i varaktig

 

sysselsättning och ca 437 miljoner fler arbetade timmar tack vare de genom-

 

förda reformerna. Störst effekt på såväl arbetskraftens storlek som syssel-

 

sättningen beräknas jobbskatteavdragen ha haft. När det gäller arbetslöshe-

 

ten är det regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkringar som haft

 

störst effekt, närmare bestämt en långsiktigt lägre arbetslöshet med ca 0,7

 

procentenheter. Beräknat på storleken på dagens arbetskraft (4,98 miljoner

 

människor första kvartalet 2012) motsvarar det ca 35 000 personer färre

 

utan egen försörjning, men den långsiktiga effekten kan antas vara ännu

 

större eftersom arbetskraften förväntas växa.

 

Även om denna typ av beräkningar naturligtvis är behäftade med viss

 

osäkerhet bör man enligt utskottet kunna utgå ifrån att reformerna haft en

 

positiv effekt på hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

154

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

När det gäller oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekono- miska politiken kan utskottet inledningsvis konstatera att frånvaron av ett gemensamt alternativ är mer påtaglig än tidigare. De fyra partierna har enligt vad som framgår av deras vårmotioner vitt skilda visioner om vil- ken inriktning den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken ska ha.

I Socialdemokraternas motion finns en delvis ny, något mer nyanserad och resonerande ton när det exempelvis gäller beskrivningen av arbetsmark- nadens utveckling och effekten av regeringens reformer som utskottet i och för sig kan välkomna. Tyvärr avspeglar sig detta förändrade tonläge inte i den praktiska politik som Socialdemokraterna förordar. På sysselsätt- ningsområdet handlar det återigen om höjda bidrag och traditionell, overk- sam arbetsmarknadspolitik, medan ett fåtal nyare förslag i väsentliga delar motsvarar förslag som regeringen redan genomfört eller aviserat. Miljöpar- tiet tar enligt utskottets bedömning i sin motion ett steg bort från en jobbskapande sysselsättningspolitik och förordar i stället en inriktning på politiken som kommer att fördyra för företag att verka och anställa, i syn- nerhet i glesbygd. Sverigedemokraterna fortsätter att propagera för en populistisk och ekonomiskt ansvarslös politik där ökade resurser utlovas till en lång rad ändamål finansierade genom kraftigt överskattade bespar- ingar på integrations- och migrationsområdet. Även Vänsterpartiets motion präglas av populism och ekonomisk ansvarslöshet, men med en inriktning på kraftigt höjda skatter och offentliga utgifter, som skulle dra undan förut- sättningarna för en jobbtillväxt i svenska företag och göra det mindre lönsamt att arbeta.

Den enda riktigt tydliga gemensamma inriktning som framgår av opposi- tionspartiernas alternativa förslag är kraven på höjda skatter – som gör det dyrare att anställa – för att finansiera olika typer av höjda bidrag. Utskot- tet kan inte ställa sig bakom en sådan prioritering, eftersom den riskerar att leda till högre arbetslöshet och lägre sysselsättning. Alla fyra partierna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att anställa ungdomar. Flera av dem vill därutöver bl.a. minska ROT- och RUT-avdragen, höja restaurangmom- sen och på olika sätt reducera jobbskatteavdraget. Sammantaget skulle dessa förändringar innebära att kostnaden för att anställa skulle öka med tiotals miljarder kronor och behållningen av att arbeta skulle minska.

Utskottet beklagar att oppositionspartiernas enda gemensamma nämnare fortfarande tycks vara att prioritera bidragslinjen framför arbetslinjen. Lik- som tidigare år har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kraftiga återställare av regeringens förändringar i arbets- löshetsförsäkringen som sina budgetmässigt tyngsta poster inom berednings- området. Oppositionspartierna indikerar inte någon förändrad inriktning i vårmotionerna utan prioriterar fortfarande stora delar av sin budget till höjda bidrag. Detta står i bjärt kontrast till regeringens politik där inrikt- ningen är att bryta och förhindra långtidsarbetslöshet med insatser som stimulerar människor att gå från bidrag till arbete.

155

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

Sammanfattningsvis ställer sig alltså utskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avvisar oppositionspartiernas alternativa förslag. Utskottet väljer nedan att lyfta upp två frågor till ytterligare diskussion: det sysselsättningspolitiska ram- verket och ungdomsarbetslösheten.

Det sysselsättningspolitiska ramverket och frågan om ett kvantitativt sysselsättningsmål

Utskottet noterar att regeringen i vårpropositionen presenterar en lägesrap- port över den förda sysselsättningspolitiken. För ändamålet använder reger- ingen det sysselsättningspolitiska ramverk man har utvecklat under de senaste åren. Ramverket karakteriseras av att regeringen utvecklat indikato- rer som tidigt identifierar väsentliga problem på arbetsmarknaden och som dessutom kan användas för att följa upp om politiken har avsedd effekt. Utskottet ser mycket positivt på regeringens arbete med ramverket och väl- komnar att den aviserar att indikatorerna – utöver den årliga analysen i vårpropositionen – på sikt kommer att publiceras kvartalsvis på regering- ens webbplats tillsammans med en analys av arbetsmarknadssituationen.

Utskottet noterar att Socialdemokraterna i sin motion för en diskussion om att införa ett sysselsättningsmål, vilket man beskriver som ett komple- ment till det existerande finanspolitiska ramverket. Som utskottet förstår saken anser Socialdemokraterna att mål för sysselsättningen som man menar finns implicit i den förda politiken ska tydliggöras för att forma förväntningarna hos hushåll och företag. Vänsterpartiet går ett steg längre och föreslår full sysselsättning, definierat som en arbetslöshetsnivå på 2 procent, hög sysselsättningsgrad och en ökning av kvinnors möjligheter och ställning på arbetsmarknaden som mål för hela den ekonomiska politi- ken. Även om den diskussion om ett sysselsättningspolitiskt mål som förs i den socialdemokratiska motionen framstår som mycket trevande vill utskottet varna för förändringar som riskerar att göra det finanspolitiska ramverket mindre tydligt och som dessutom riskerar att ge sysselsättnings- politiken fel fokus.

Utskottet vill påminna om att tanken på siffersatta mål för sysselsätt- nings- och arbetsmarknadspolitiken inte är ny. Den dåvarande socialdemo- kratiska regeringen införde våren 1996 ett mål om att halvera den öppna arbetslösheten mellan 1994 och 2000 (prop. 1995/96:207). Detta komplette- rades senare med ett 80-procentsmål för sysselsättningen (prop. 1998/99:1). Utskottet kan konstatera att dessa mål, i synnerhet målet för arbetslösheten, blev styrande för politiken på ett för de arbetslösa mycket olyckligt sätt. Ett första problem var enligt utskottets mening att denna typ av mål inte förmedlade vad sysselsättningspolitiken avsåg att åstadkomma, i synnerhet eftersom målen kunde uppfyllas utan att fler människor bör- jade arbeta. Arbetslöshetsmålet kunde t.ex. uppfyllas genom att arbetslösa personer flyttade till arbetsmarknadspolitiska program. Sysselsättningsmå- let hade i sin konstruktion liknande problem eftersom även personer som

156

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

var frånvarande från en anställning – t.ex. sjukfrånvarande, föräldralediga eller tjänstlediga för studier – räknades som sysselsatta. Utskottet noterar också att den socialdemokratiska regeringen i stället för att föra en politik ägnad att föra människor från arbetslöshet till riktiga jobb valde att föra människor från öppen arbetslöshet till dold genom att – trots brinnande högkonjunktur – öka volymen på de arbetsmarknadspolitiska programmen för att kunna nå arbetslöshetsmålet under någon enstaka månad hösten 2000.

Utskottet kan konstatera att de kvantitativa målen inte heller tydlig- gjorde att det avgörande för ökad välfärd är att den varaktiga sysselsätt- ningen ökar, dvs. det är den genomsnittliga sysselsättningen över en konjunkturcykel som ska öka. Såsom målet formulerades kunde kortvarig måluppfyllelse uppnås till priset av ökat inflationstryck eller andra ekono- miska obalanser. Av målen framgick inte heller i vilka grupper regeringen ansåg att det var mest angeläget att öka sysselsättningen eller minska arbets- lösheten. Målen kunde därmed inte användas till att styra åtgärderna till de mest prioriterade grupperna. De kunde därför inte användas som mål för en politik med syfte att öka den varaktiga sysselsättningen framför allt genom ett minskat utanförskap.

Målet för den nuvarande regeringens sysselsättningspolitik – liksom för många tidigare regeringars – är full sysselsättning. Det är enligt utskottets mening ett självklart och nödvändigt mål. Men lika självklart och nödvän- digt är att målet inte definieras eller kvantifieras på ett sätt som riskerar att motverka att politiken får avsett fokus, så som den tidigare socialdemo- kratiska regeringens kvantitativa mål gjorde. Utskottet vill lyfta fram att regeringen i budgetpropositionen för 2008 definierade sysselsättningspoliti- kens viktigaste uppgift som att politiken ska öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans i övrigt, dvs. att det är den varaktiga sysselsättningen som ska öka. Regeringen har också tydliggjort att detta ska ske genom ett minskat utanförskap, dvs. det är i huvudsak genom att de svaga grupperna på arbetsmarknaden ges större möjligheter som sysselsättningsnivån kan höjas. Med en sådan inriktning blir det enligt utskottets mening tydligt att målet om full sysselsättning måste vara långsiktigt, att det inte kan nås till priset av andra vikiga vär- den i samhällsekonomin och att det sätter politikens fokus på de grupper som är i störst behov av stöd.

På ett mer allmänt plan vill utskottet också påminna om att ytterligare ett problem med kvantitativa mål är att det är svårt att bedöma om målupp- fyllelse är resultatet av en lyckad politik, eller av att andra faktorer som t.ex. konjunkturläget har påverkat målvariabeln gynnsamt. En politik som leder till varaktigt ökad sysselsättning kan t.ex. tillfälligt motverkas av en lågkonjunktur. Risken finns då att politiken, på felaktiga grunder, bedöms vara overksam eller rentav felaktig.

Det utskottet nu framfört ska naturligtvis inte tas till intäkt för att kvan- titativa uppgifter om arbetsmarknadens utveckling saknar intresse. Utskot- tet anser tvärtom att sådana indikatorer är helt nödvändiga bl.a. för att i

157

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

tid kunna upptäcka och åtgärda negativa förändringar på arbetsmarknaden.

 

Det är enligt utskottets mening emellertid angeläget att i sammanhanget

 

skilja på kvantitativa mål och indikatorer. Regeringen använder i sitt sys-

 

selsättningspolitiska ramverk en mängd kvantitativa indikatorer som vid en

 

sammanvägd tolkning fångar den komplexa, nyansrika och mångfacette-

 

rade bilden av utvecklingen på svensk arbetsmarknad.

 

Diskussionen om hur sysselsättningsgraden utvecklats under alliansrege-

 

ringens tid vid makten kan sägas vara ett exempel på detta. Den vanligast

 

förekommande indikatorn på sysselsättningsutvecklingen – sysselsättnings-

 

graden i befolkningen 15–74 år – visar en marginell nedgång vid en

 

jämförelse mellan 2006 och 2011. En närmare analys av den typ som görs

 

i bilaga 5 i vårpropositionen visar emellertid att sysselsättningsgradens ned-

 

gång under perioden drivs av demografiska faktorer, snarare än av brister i

 

politiken. Av diagram 5.3 i bilaga 5 framgår att sysselsättningsgraden i

 

själva verket endast har gått ned i ålderskategorierna 15–19-åringar och 70–

 

74-åringar och i stort sett är oförändrad för 20–24-åringar, medan den sti-

 

git för alla ålderskategorier däremellan. Det är med andra ord huvudsakli-

 

gen ungdomar i gymnasieåldern och ålderspensionärer som minskat sin

 

sysselsättning i relativa termer. För befolkningen i vad som normalt brukar

 

betecknas som arbetsför ålder har sysselsättningsgraden tvärtom ökat, i

 

vissa åldersgrupper med så mycket som 4 procentenheter. En viktig förklar-

 

ing till att sysselsättningsgraden totalt sett minskat något är alltså att

 

gruppen 25–64 år, vilken är den grupp som har högst sysselsättningsgrad,

 

har minskat som andel av befolkningen sedan 2006. Det beror i huvudsak

 

på att många i de stora årskullar som föddes på 1940-talet nu går i pen-

 

sion. Till detta kan läggas att utrikes födda, som jämfört med inrikes

 

födda sedan länge har en lägre sysselsättningsgrad, kraftigt har ökat sin

 

andel av befolkningen mellan 2006 och 2011, från 14,9 procent till 17,3

 

procent.

 

Vid en analys där de demografiska förändringarna tas i beaktande fram-

 

går att den faktiska ökningen i sysselsättningen är högre än vad en beräk-

 

ning enbart grundad på demografiska faktorer skulle ange, oberoende av

 

om man skulle använda 2006 eller 2007 som startpunkt. Som framhålls i

 

bilagan har Sverige under denna period samtidigt genomgått den djupaste

 

lågkonjunkturen sedan 1990-talskrisen, vilket medför att resursutnyttjandet

 

på arbetsmarknaden enligt de flesta konjunkturbedömare bedöms vara

 

lägre 2011 än 2006. Ökningen av sysselsättningen bör därmed inte ha dri-

 

vits av ett starkt konjunkturläge. Analysen indikerar således att sysselsätt-

 

ningen har utvecklats starkare än vad de demografiska förändringarna och

 

konjunkturläget ger anledning att förvänta. Sammantaget indikerar detta,

 

enligt vad som anförts i bilagan till propositionen, att strukturella faktorer

 

redan på kort sikt bör ha bidragit till en ökning av sysselsättningen (bil. 5

 

s. 32–33). Med en annan beräkning visar regeringen i propositionen (s.

 

38) att sysselsättningsgraden enbart till följd av demografiska förändringar

 

skulle ha minskat med drygt 2 procentenheter mellan 2006 och 2011. Men

158

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

i själva verket minskade sysselsättningsgraden för gruppen 15–74 år med bara 0,2 procentenheter. Detta illustrerar att regeringens politik bidragit till att hålla uppe sysselsättningen väl, särskilt om man beaktar att den demo- grafiska utvecklingen varit ogynnsam.

Utskottet vill således understryka värdet av att analysera en stor mängd kvantitativa indikatorer. Det är enligt utskottets mening också värdefullt att regeringen initierat en utveckling av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för att få tillgång fler indikatorer, exempelvis flödesstatistik. Att göra en eller ett par sådana enskilda indikatorer till mål för hela politiken riskerar däremot enligt utskottets bedömning att leda till en oönskad utveck- ling. Erfarenheterna av de tidigare enkla kvantitativa målen pekar på risken att sådana mål ger incitament att utnyttja egenheter i statistiken för att nå måluppfyllelse, i stället för att föra en politik för varaktigt höjd sys- selsättning och minskat utanförskap.

Utskottet kan slutligen också med oro konstatera att de socialdemokra- tiska och vänsterpartistiska förslagen om kvantitativa sysselsättningspoli- tiska mål förefaller vara tecken på en tendens att de rödgröna oppositionspartierna ifrågasätter och misstänkliggör det finanspolitiska ram- verk som tjänat den svenska ekonomin så väl under 2000-talets kriser. Till det socialdemokratiska förslaget om ett ”kompletterande sysselsättnings- mål” kan läggas att Miljöpartiet anser att det finansiella ramverket måste kompletteras med ett ”klimatpolitiskt ramverk med utsläppstak”, medan Vänsterpartiet sedan länge helt avsagt sig det ekonomiska ansvarstagande som är kärnan i dagens ramverk. Enligt utskottets mening bör ramverkets strikta fokus på finansiell stabilitet och trygghet bestå oförändrat, eftersom det är en yttersta garant för resurser till välfärd och jobbskapande. Det vore enligt utskottets mening till skada för Sverige om ett tänkt rödgrönt regeringsalternativ frångår den samsyn som rått om de budgetpolitiska spel- reglerna.

Utskottet ställer sig sammanfattningsvis även i fortsättningen bakom regeringens sysselsättningspolitiska ramverk och anser inte att något kvan- titativt mål för sysselsättningspolitiken bör införas.

Ungdomsarbetslösheten

Utskottet diskuterade frågan om arbetslösheten bland unga senast i höstens budgetbetänkande 2011/12:AU2, men det är enligt utskottets mening ange- läget att återigen beröra frågan. Frågan om den svenska ungdomsarbetslös- heten kan enligt utskottets mening brytas upp i två problem: den relativt sett höga nivån på ungdomsarbetslösheten i allmänhet och situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Enligt utskottets bedömning har debatten på ett olyckligt sätt huvudsakligen kommit att handla om det förstnämnda och mindre allvarliga av dessa problem, på bekostnad av det senare och betydligt allvarligare.

159

2011/12:FiU20

BILAGA 3

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Utskottet kan inledningsvis liksom regeringen och Finanspolitiska rådet

 

(2012)

konstatera att den officiella statistikens arbetslöshetsnivå på ca

25 procent ger en delvis missvisande bild av hur stor andel av ungdom- arna i årskullarna 15–24 år som är arbetslösa. Ungdomar i den åldern befinner sig och bör enligt utskottets mening också i de allra flest fall befinna sig i skolan eller högskolan. Om man från de ca 1,24 miljoner ungdomarna mellan 15 och 24 år enligt SCB:s mätning för första kvartalet 2012 räknar bort dels de ca 450 000 sysselsatta, dels de ca 720 000 ung- domar som uppgav sig vara heltidsstuderande eller av annan orsak stå utanför arbetskraften – oavsett om de sökte extrajobb utöver heltidsstudi- erna eller inte – återstår ca 72 000 arbetslösa, vilket motsvarar ca 5,8 procent av hela åldersgruppen. Även vid internationella jämförelser – där Sverige ofta hamnar relativt högt bland de länder som använder den gemen- samma ILO-definitionen av arbetslöshet – kan statistiken ge en delvis missvisande bild på grund av olikheter i hur andra begrepp definieras. Finanspolitiska rådet nämner som exempel (Finanspolitiska rådets rapport 2012 s. 116) att studerande på yrkesgymnasium med lärlingsprogram i Dan- mark klassificeras som sysselsatta, vilket de inte gör i Sverige. Detta kan definitionsmässigt sänka arbetslösheten för unga i Danmark i jämförelse med Sverige. Utskottet kan därför för det första konstatera att det gene- rella problemet är mindre än vad det i förstone kan synas vara.

Utskottet kan för det andra konstatera att för den stora majoriteten arbets- lösa ungdomar är normaltillståndet att pendla mellan arbete och arbetslös- het, med relativt korta arbetslöshetsperioder som inte skapar bestående men i deras karriär- eller löneutveckling. Fler än en tredjedel av ungdom- arna hade i SCB:s mätning för första kvartalet 2012 en arbetslöshetstid som var kortare än en månad och fler än fyra av fem ungdomar hade en arbetslöshetstid kortare än sex månader. Medelvärdet för arbetslöshetstiden för 15–24-åringar var ca 17 veckor, vilket är lite drygt hälften av den genomsnittliga arbetslöshetstiden för 25–54-åringar och knappt en tredjedel av den genomsnittliga arbetslöshetstiden för 55–74-åringar. Även här gör Finanspolitiska rådet enligt utskottets mening en intressant internationell utblick som visar att trots den höga nivån är flödet från arbetslöshet till sysselsättning i jämförelse med genomsnittet i EU och OECD mycket högt för svenska ungdomar. Enligt rådet var andelen långtidsarbetslösa ung- domar (med mer än sex månaders arbetslöshetstid) fem gånger så hög i EU som i Sverige 2010 (2012 s. 117). Även i detta avseende anser utskot- tet alltså att det finns tydliga tecken på att det allmänna problemet med ungdomsarbetslösheten inte är så stort som ibland görs gällande.

En tredje faktor som enligt utskottets mening bidrar till att dämpa oron över det generella ungdomsarbetslöshetsproblemet är tillgången till visstids- anställningar som språngbräda in i arbetslivet. Tillsvidareanställningar ska utgöra grunden på arbetsmarknaden. För ungdomar – som ofta är rörliga och utan egen försörjningsbörda – kan emellertid tillfälliga anställningar enligt utskottets mening vara en viktig ingång. Regeringen har genom för-

160

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

ändrad lagstiftning (prop. 2006/07:111, bet. 2006/07:AU14, rskr. 2006/07:185) ökat möjligheterna för företag att anställa bl.a. ungdomar på viss tid. Tidsbegränsade anställningar är också vanligare än tillsvidarean- ställningar bland ungdomar och vanligare bland ungdomar än bland äldre. Av arbetskraftsundersökningarnas flödesstatistik framgår att det var drygt 40 procent vanligare för en ungdom med en visstidsanställning fjärde kvar- talet 2011 att ha gått vidare till en fast anställning första kvartalet 2012 än att ha gått till arbetslöshet. Det förefaller alltså som om tidsbegränsade anställningar för många ungdomar fungerar som ett steg på vägen mot ett fast jobb. Samtidigt är det – som utskottet även betonar i betänkande 2011/12:AU13 – viktigt att de anställningsformer som finns används på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Frågan bör bevakas så att människor inte fast- nar i tidsbegränsade anställningar under långa perioder.

Det är enligt utskottets mening angeläget att det större problemet med ungdomsarbetslösheten – situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap – ägnas uppmärksamhet. Störst risk att få arbetsmarknadsrela- terade problem har de unga som saknar fullständig utbildning, är födda utomlands eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga. Det är enligt utskottets mening mycket välkommet att regeringen prioriterar åtgärder för de svagaste ungdomsgrupperna.

Eftersom en fullständig gymnasieutbildning är en nyckel till att undvika att en ungdom fastnar i långvarigt utanförskap är den viktigaste åtgärden de reformer av utbildningssystemet som bl.a. syftar till att motverka avhop- pen och öka anställbarheten bland dem som går ut skolan. För att under- lätta övergången mellan skola och arbetsliv har exempelvis gymnasiesko- lan reformerats och en gymnasial lärlingsutbildning införts. Regeringen har också tillsatt en utredning med uppgift att se över möjligheterna att införa en ny anställningsform, s.k. lärlingsprovanställning för ungdomar yngre än 23 år (dir. 2011:87). Att på detta sätt skapa ingångar till arbetsmarknaden även för ungdomar utan intresse för vidare akademiska studier kan enligt utskottets mening antas vara av särskild betydelse för att motverka långva- rigt utanförskap. Utskottet vill också framhålla att samtliga ungdomar mellan 16 och 25 år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som sak- nar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan fr.o.m. den 1 januari 2011 kan ta del av regeringens s.k. folkhögskolesatsning, som är en kortare, stu- diemotiverande utbildning i folkhögskolornas regi. Det förtjänar enligt utskottets mening även att lyftas fram att arbetslösa ungdomar i åldern 20– 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlet om de återgår till reguljära studier.

Regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken för ungdomar och intro- ducerat den s.k. jobbgarantin för ungdomar, där ungdomarna får ett indivi- dualiserat och förstärkt stöd från Arbetsförmedlingen i sitt jobbsökande, liksom möjlighet till bl.a. arbetspraktik och olika typer av utbildning. Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram s.k. profilering som ett

161

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

potentiellt kraftfullt verktyg som Arbetsförmedlingen nu har tillgång till.

 

Profilering används för att ge den arbetssökande individuellt anpassat stöd

 

och för att tidigt i en arbetslöshetsperiod upptäcka riskfaktorer hos den

 

arbetssökande som kan motivera förstärkta insatser på ett tidigt stadium.

 

När det gäller lönekostnader är för det första arbetsgivaravgifterna för

 

ungdomar som inte fyllt 26 år vid årets ingång i princip halverade. Dess-

 

utom kan unga få s.k. nystartsjobb som innebär att arbetsgivare som

 

anställer en ung person som varit arbetslös minst sex månader får en eko-

 

nomisk nedsättning motsvarande full arbetsgivaravgift i ett år. Utöver de

 

sänkta socialavgifterna och nystartsjobben finns arbetsmarknadspolitiska

 

åtgärder som också syftar till att göra det billigare för arbetsgivare att

 

anställa bl.a. ungdomar med svag förankring på arbetsmarknaden. Detta

 

förutsätter att Arbetsförmedlingen anvisar den arbetslöse till åtgärden. Till

 

dessa hör särskilt anställningsstöd, instegsjobb, lönebidrag m.m. som alla

 

innebär en kraftig subvention av arbetsgivarens lönekostnad. En arbetsgi-

 

vare som anställer en ung person som varit arbetslös i minst 18 månader

 

till en lön av 20 000 kronor får enligt ett räkneexempel som redovisas i

 

vårpropositionen (s. 118) sin lönekostnad nedsatt från 26 300 kronor till

 

3 800 kronor. Det är enligt utskottets mening mycket tillfredsställande att

 

regeringen har försett Arbetsförmedlingen med en välfylld verktygslåda för

 

att ta sig an de ungdomar som riskerar långvarigt utanförskap. Mer arbete

 

återstår emellertid, bl.a. när det gäller att fånga upp de ungdomar som

 

över huvud taget inte kommer till Arbetsförmedlingens kännedom och där-

 

med inte kan få tillgång till det stöd som förmedlingen erbjuder.

 

Som utskottet ovan nämnt föreslår oppositionspartierna olika typer av

 

skattehöjningar, inte minst att ta bort den s.k. ungdomsrabatten, som – om

 

de genomfördes – riskerar att minska arbetsgivarnas benägenhet att

 

anställa ungdomar. Till detta kommer att huvuddelen av de besparingar

 

som görs på att ta bort regeringens ungdomsinsatser inte används till andra

 

insatser till stöd för ungdomars inträde på arbetsmarknaden utan till åter-

 

ställare inom arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Utskottet anser inte att

 

det är en rimlig prioritering.

 

De flesta av de ungdomsinsatser som trots allt föreslås i oppositionspar-

 

tiernas motioner är upprepningar av gamla förslag, som utskottet redan

 

behandlat under höstens budgetberedning (bet. 2011/12:AU2). Det socialde-

 

mokratiska förslaget om ett utbildningskontrakt är emellertid en nyhet

 

jämfört med vad som föreslogs i höstas. Utskottet kan konstatera att försla-

 

get visserligen har vissa förtjänster, men att det också i allt väsentligt

 

redan är infört eller aviserat. Förslaget kan sägas bestå av tre delar – en

 

individuell plan för ungdomen, möjlighet att varva studier med arbete eller

 

praktik och en villkorad, högre ersättning än vanligt studiemedel. Alla

 

dessa komponenter finns eller kommer snart att finnas i den verktygslåda

 

som regeringen har försett Arbetsförmedlingen med. Med hjälp av profiler-

 

ingsverktyget kan förmedlingen tidigt identifiera ungdomar i behov av

 

särskilt, individualiserat stöd. Den lärlingsprovanställning som nu är under

162

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

utredning kommer att ge ungdomar upp till 23 års ålder möjlighet att få en anställning och samtidigt bedriva studier. Som redan nämnts kan ung- domar mellan 20 och 24 år kan redan i dag få ersättning motsvarande den högre bidragsnivån i studiemedelssystemet för att slutföra en grundskole- eller gymnasieexamen. Utskottet bedömer mot denna bakgrund det inte som nödvändigt att införa ett utbildningskontrakt i enlighet med vad som anförs i den socialdemokratiska motionen.

Sammanfattningsvis välkomnar utskottet en framtida debatt som i högre grad riktar in sig på det svårare av de två ungdomsarbetslöshetsproblemen, nämligen situationen för unga som riskerar ett långvarigt utanförskap. Utskottet ställer sig också bakom de insatser mot ungdomsarbetslösheten som regeringen förordar och avvisar oppositionspartiernas förslag i motsva- rande delar.

Stockholm den 22 maj 2012

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Tomas Tobé

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tomas Tobé (M), Ylva Johansson (S), Maria Plass (M), Raimo Pärssinen (S), Katarina Bränn- ström (M), Maria Stenberg (S), Gustav Nilsson (M), Patrik Björck (S), Hans Backman (FP), Ann-Christin Ahlberg (S), Annika Qarlsson (C), Johan Andersson (S), Hanif Bali (M), Mehmet Kaplan (MP), Andreas Carlson (KD), Sven-Olof Sällström (SD) och Josefin Brink (V).

163

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Avvikande meningar

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (S)

Ylva Johansson (S), Raimo Pärssinen (S), Maria Stenberg (S), Patrik Björck (S), Ann-Christin Ahlberg (S) och Johan Andersson (S) anför:

Sverige förtjänar en regering som vågar tänka offensivt och föra en modern, framtidsinriktad och jobbskapande politik. Arbetslösheten är i dag nästan 8 procent, en högre nivå än i augusti 2006 (7,0 procent) då situatio- nen på arbetsmarknaden av den dåvarande borgerliga oppositionen beskrevs i termer av massarbetslöshet. Allra mest bekymmersamt är den höga ungdomsarbetslösheten och den stigande långtidsarbetslösheten. Reger- ingens politik har prövats i sex år, i både hög- och lågkonjunktur, och det är tydligt att den inte leder till fler jobb. I den vårbudgetproposition som regeringen har lagt fram finns det inga nya förslag eller initiativ för fler jobb.

Vi ser många tecken på att den svenska arbetsmarknaden inte fungerar som den borde. En tydlig och oroande tendens är att de med riktigt långa arbetslöshetstider ökar snabbt. Ytterligare ett uttryck för att det varaktiga utanförskapet brett ut sig under senare år är den kraftiga ökningen av anta- let personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd (socialbi- drag). Ökningen av antalet långtidsarbetslösa och personer i varaktigt utanförskap tyder på att det har skett en försämring i matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Vi ser också att skillnaden i sysselsätt- ningsgrad mellan kvinnor och män tycks ha bitit sig fast på nivåer kring 4 procentenheter. Så mycket lägre sysselsättningsgrad för kvinnor innebär att vi inte drar nytta av deras engagemang och kompetens fullt ut.

Mellan 2010 och 2015 sker extra stora pensionsavgångar på arbetsmark- naden. Vissa branscher och regioner kommer till följd av detta sannolikt att drabbas av betydande rekryteringsproblem. Samtidigt kan vi också se att Sverige sticker ut internationellt när det gäller nivån på ungdomsarbets- lösheten. År 2010 hade Sverige den åttonde högsta ungdomsarbetslösheten bland de 34 OECD-länderna. Länderna med ännu högre arbetslöshet bland unga kännetecknas i de flesta fall av djup ekonomisk kris.

Att arbetsmarknadens funktionssätt har försämrats under senare år beror till viss del på att finanskrisen har påskyndat strukturomvandlingen, men också på brister i den förda ekonomiska politiken. Mycket tyder på att både volymen och kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under senare år varit otillräckliga. Sedan regeringsskiftet 2006 har stora och cen- trala delar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken avvecklats. Inom den yrkesinriktade arbetsmarknadspolitiken har omkring hälften av platserna försvunnit. Den kommunala vuxenutbildningen har minskat antalet platser med ungefär 15 procent mellan 2006 och 2010. Möjligheterna att läsa in

164

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

gymnasiet har därmed beskurits kraftigt. De arbetslösa är nu i stor utsträck- ning i stället hänvisade till regeringens s.k. garantier, jobb- och utvecklings- garantin respektive jobbgarantin för unga, som visat sig ha mycket låg effekt.

Vi socialdemokrater sätter jobben i centrum. Sveriges största tillgång är invånarnas vilja till arbete. Det är förutsättningen för vårt välstånd och för att vi ska kunna lämna efter oss ett gott samhälle till våra barn. För varje människa är förmågan till egen försörjning nyckeln till att känna sig fri och kunna göra egna livsval. En hög arbetslöshet slår dessutom direkt på de offentliga finanserna och Sveriges förmåga att finansiera skola, vård och äldreomsorg. Oavsett ur vilket perspektiv man ser på saken är allt annat än full sysselsättning ett slöseri.

Som ett led i att ta ansvar för de offentliga finanserna vill vi socialde- mokrater utveckla det finanspolitiska ramverket med ett mål för sysselsätt- ningen. Syftet med ett sådant mål är att underlätta prioriteringar i utvecklingen av politiken. Sysselsättningsgraden, eventuellt i kombination med antalet arbetade timmar eller arbetslösheten eller båda, skulle kunna vara en lämplig indikator för ett sysselsättningsmål. Hur målet ska defini- eras är dock en komplicerad fråga som behöver analyseras djupare före det slutliga ställningstagandet.

Vi vill se nya, mer effektiva insatser för att bryta ungdomsarbetslöshe- ten. Bland unga arbetslösa är personer utan fullständig gymnasieutbildning kraftigt överrepresenterade. Kraftfulla, riktade utbildningsinsatser med syfte att lyfta så många unga som möjligt till gymnasiekompetens är där- för en nyckel för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Vårt långsik- tiga mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexa- men. För att nå detta mål föreslår vi att ett system med utbildningskontrakt införs. Syftet är att hjälpa unga till jobb och praktik, och att samtidigt betona det egna ansvaret för att göra sig anställbar genom gymnasiekompetens. Kontraktet ska vända sig till den som är arbets- sökande, under 25 år och inte har fullgjort gymnasiet.

Den som är ung och söker jobb ska erbjudas:

•jobb enligt ”Västeråsmodellen” med avtalsenlig lön på halvtid och stu- dier på halvtid

•praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare samt studier på halvtid eller deltid

•utbildning på heltid, vid komvux, yrkesvux eller folkhögskola

•ett särskilt studiestöd eller förhöjt studiebidrag.

Individen ska garanteras insatser med syfte att ge gymnasiekompetens, såväl utbildning som vägledning, motiveringsarbete och annat stöd. Samti- digt ska ersättningar från det offentliga – arbetslöshetsunderstöd, ekono- miskt bistånd och aktivitetsstöd – samt olika typer av arbetsmarknadspoli- tiska insatser, såsom nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildningar, villkoras med att den unge arbetslöse fullföljer en individuellt utformad utbildningsplan.

165

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

Även för unga under 25 år som fullgjort sin gymnasieutbildning kan det

 

finnas ett behov av särskilda åtgärder för att underlätta inträde på arbets-

 

marknaden. Vi vill därför rikta en kraftfull ekonomisk stimulans till de

 

företag och organisationer som anställer en trainee. För att öka kontaktytan

 

mellan högskola och näringsliv och underlätta arbetsmarknadsinträde vill

 

vi även skapa traineeplatser för unga akademiker. Ett sommarjobb är ofta

 

ungdomars första kontakt med arbetslivet. Genom sommarjobb får ung-

 

domar lära sig vilka krav som ställs på en arbetsplats och de får praktiska

 

arbetslivserfarenheter och referenser för sitt framtida jobbsökande. Vi före-

 

slår därför att den s.k. Nynäshamnsmodellen utvidgas till att omfatta

 

Sveriges samtliga kommuner. De kommuner som inför modellen får ett

 

särskilt statligt stimulansbidrag.

 

Sverige ska hävda sig genom att klättra högre i värdekedjan än våra

 

konkurrentländer, framför allt genom ett ökat kunskapsinnehåll i de varor

 

och tjänster som vi exporterar, inte genom sänkta löner. Omställningen av

 

svensk ekonomi är därför i betydande utsträckning en fråga om kunskap

 

och utbildning. Vårt mål är att hälften av 30–34-åringarna ska ha genom-

 

gått en minst 2-årig högre utbildning (högskola och yrkeshögskola) år

 

2020. Vi ser också ett betydande behov av att bygga ut antalet platser på

 

vuxenutbildningen och inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-

 

ningen under kommande år.

 

För att ge personer som varit långvarigt arbetslösa ny och efterfrågad

 

arbetslivserfarenhet och samtidigt stimulera till livslångt lärande vill vi

 

införa ett system med utbildningsvikariat. Den arbetsgivare som vikariats-

 

anställer en långtidsarbetslös för att ge en fast anställd möjlighet att

 

fortbilda sig inom sitt yrkesområde ska ges ett betydande ekonomiskt stöd

 

från staten. Den fast anställde behåller sina ordinarie löneförmåner under

 

utbildningstiden, men arbetsgivaren kan få ersättning för utbildningskostna-

 

derna.

 

Arbetslivet ställer allt större krav på människors förmåga till flexibilitet.

 

Allt fler kommer att vilja och behöva byta jobb och yrkesinriktning under

 

sitt yrkesverksamma liv. Nyfikenhet på det nya och oprövade förutsätter

 

trygghet. Förbättrade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom är därför

 

centrala delar i vår politik för ökad omställningsförmåga. I syfte att stödja

 

arbetsinträde för personer med försörjningsstöd föreslår vi en tidsbegrän-

 

sad skattekreditering för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.

 

Modellen innebär en stimulans till att utöka arbetsinkomsterna under den

 

tid som krediten ges.

 

Med vad som ovan anförts ställer vi oss bakom det förslag till riktlinjer

 

för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion

 

Fi18 (S).

166

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (MP)

Mehmet Kaplan (MP) anför:

För Miljöpartiet de gröna är långsiktighet ett ledord som genomsyrar de förslag och idéer som formar politiken. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna industrier och nya jobb växer fram. Alla måste få förutsättningar att skaffa sig den erfarenhet och utbild- ning som efterfrågas i arbetslivet och erbjudas rätt stöd för att kunna tacka ja till ett arbete.

Arbetslösheten bland unga mellan 15 och 24 år uppgår till 25,5 procent. Sedan regeringen tillträdde har antalet unga som varken arbetar eller stude- rar ökat dramatiskt, från 85 000 år 2007 till 127 000 år 2009, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Dessutom har antalet unga med akti- vitetsersättning ökat kraftigt, främst på grund av arbetslöshet och ofullstän- dig utbildning. Samtidigt som sysselsättningen väntas minska framöver råder det brist på kvalificerad arbetskraft, och stora pensionsavgångar vän- tar. Enligt Arbetsförmedlingens prognos väntas brist på kvalificerad arbets- kraft, särskilt inom byggbranschen, hälso- och sjukvårdssektorn och vissa läraryrken.

Som en följd av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen tvingas allt fler söka försörjningsstöd från kommu- nen. Drygt 40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslösa utan arbetslöshetsförsäkring, och 20 procent är sjuka utan ersättning från sjuk- försäkringen. Allt fler unga tvingas också söka ekonomiskt bistånd. Anta- let personer som söker ekonomiskt bistånd var 80 000 år 2006 och bedöms stiga till 100 000 personer under år 2012. Kommunernas kostna- der för ekonomiskt bistånd har enligt Socialstyrelsen ökat med 1,8 miljar- der mellan 2006 och 2010, vilket motsvarar en ökning med 21 procent.

Miljöpartiet föreslår att den halverade momsen för restaurang- och cater- ingtjänster från 25 till 12 procent breddas till att även omfatta reparation av cyklar, kläder och skor. Reformen kan skapa nya jobb och stimulera hållbar konsumtion av tjänster. Att bredda förslaget till att även gälla repa- ration av cyklar, kläder och skor har en klimatvänlig profil och stärker tjänstesektorn. Miljöpartiet vill också slopa arbetsgivaravgiften helt i ett år för den som anställer en ung arbetslös. Det är betydligt mer träffsäkert än regeringens kritiserade, ineffektiva och kostsamma halvering av arbetsgivar- avgiften för alla unga, vilken subventionerar arbetstillfällen som skulle ha kommit till ändå. Dessutom ska arbetsgivarens kostnad sänkas med 25 pro- cent för arbetslösa under 26 år som får en traineeplats. För en ung långtidsarbetslös ska nedsättningen bli 50 procent.

Miljöpartiet föreslår kraftigt förbättrade möjligheter att läsa in gymnasie- skolan och komplettera gymnasiebetygen. Det handlar om fler platser på folkhögskolor och komvux. Kontaktytorna mellan skola och arbetsliv behö- ver också öka, studie- och yrkesvägledningen måste förbättras och alla unga mellan 16 och 17 år bör erbjudas sommarjobb. Miljöpartiet föreslår

167

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

ett utökat stöd till kommunerna för detta ändamål. Övergången från hög-

 

skola till arbetsliv bör underlättas genom praktik för studenter under

 

utbildning och akademikerpraktik.

 

Arbetsförmedlingen får enligt Miljöpartiets förslag ett tydligt uppdrag

 

att samverka med kommuner för att arbeta individuellt med unga redan

 

från dag ett i arbetslöshet. Genom ökad samverkan ska unga slippa bollas

 

mellan olika insatser och matchningen till jobb förbättras. Det behövs

 

också nya aktörer med specifik kompetens som kompletterar Arbetsförmed-

 

lingen, t.ex. för stöd till unga eller personer med funktionsnedsättning.

 

Ungas möjligheter att starta egna företag, t.ex. genom kooperativ och egen-

 

anställningar, bör förbättras.

 

Miljöpartiet vill ge människor större möjlighet att påverka sitt arbetsliv

 

och sin arbetstid. Miljöpartiets vision är att människor om de så önskar

 

ska kunna arbeta mindre, t.ex. genom kortare arbetsvecka eller genom att

 

under vissa delar av livet kunna jobba mindre och i andra skeden jobba

 

mer. Hela samhället tjänar på att människor orkar arbeta hela livet och

 

inte slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor.

 

Miljöpartiet motsätter sig skuldbeläggning av människor med utländsk

 

bakgrund och anser i stället att alla människor bör ses som resurser oav-

 

sett etnicitet. I dag nyttjas inte den kompetens som utrikes födda har fullt

 

ut. För att ta till vara alla människors kunnande ska arbetet med validering

 

av utländsk utbildning och arbetslivserfarenhet förstärkas. Människor med

 

utländsk härkomst ska få lättare att starta företag. En aktiv bostadspolitik

 

för ökad integration är också avgörande för arbetsmarknaden. Miljöpartiet

 

vill ha ett aktivt arbete mot den diskriminering och rasism som finns på

 

arbetsmarknaden och i samhället. Kraven på aktiva åtgärder i diskrimine-

 

ringslagen måste skärpas och jobbansökningsprocesserna måste bli mer

 

öppna.

 

Den strukturella diskrimineringen mot kvinnor finns på alla områden i

 

arbetslivet, när det gäller såväl lön, anställningsform som arbetstid. Staten

 

ska gå före och avsätta medel för att minska löneskillnaderna mellan män

 

och kvinnor i statlig verksamhet. Medlingsinstitutet ska få ett tydligt upp-

 

drag att i samarbete med arbetsmarknadens parter föreslå åtgärder. Nya

 

karriärvägar inom kvinnodominerade yrken behöver också stimuleras, och

 

Diskrimineringsombudsmannens ansvar för att granska arbetsgivarnas löne-

 

kartläggningar måste stärkas. Arbetsmiljöverkets uppdrag i fråga om sär-

 

skilda insatser för att förhindra att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund

 

av arbetsmiljörelaterade problem är viktigt. Ett stort problem är att den

 

nuvarande arbetsmiljölagen är utformad efter traditionellt mansdominerade

 

arbetsplatser. Kvinnors och mäns arbetsskador ska bedömas på lika villkor,

 

och regeringen måste se till att den gällande lagstiftningen tillämpas. Arbets-

 

miljölagen ska ses över så att den tydligt anpassas efter både kvinnodomi-

 

nerade och traditionellt mansdominerade arbetsplatser.

168

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

För att undanröja hinder för sysselsättning föreslår Miljöpartiet att perso- ner med försörjningsstöd under en övergångsperiod får behålla en del av stödet även när de får arbete. Miljöpartiet vill införa ett helt nytt trygghets- system som är enkelt, överskådligt, inkluderande och jämlikt – en försäk- ring som gäller vid både arbetslöshet och sjukdom. Miljöpartiet driver förslag om en samlad arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Som steg mot arbetslivstrygghet vill vi införa ett golv och ta bort den bortre gränsen helt i sjukförsäkringen samt höja taket och ersättningsnivån i arbets- löshetsförsäkringen och ta bort de differentierade avgifterna. Den ersätt- ningsgrundande inkomsten ska beräknas på samma sätt om du är sjuk eller arbetslös så att det blir en förutsebar inkomstförsäkring.

Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin- jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion Fi16 (MP).

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (SD)

Sven-Olof Sällström (SD) anför:

Den stora utmaningen för svensk ekonomi är att få bukt med arbetslöshe- ten. I synnerhet måste ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten tacklas. Sverige ligger sämst till i Norden vad gäller ungdomsarbetslöshet, och långtidsarbetslösheten har stigit kraftigt sedan 2008. Regeringen har inte förmått att betrakta arbetsmarknadspolitiken med något annat än ett renodlat plånboksfrågeperspektiv och har därmed missat flera centrala para- metrar i en aktiv och väl fungerande arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten bedöms ligga kvar över jämviktsarbetslösheten (NAIRU) ända fram till 2016, vilket om så blir fallet skulle innebära att arbetslösheten har legat över NAIRU under i princip hela alliansregeringens styre, fram till nästa val 2014. Den s.k. arbetslinjen är alltså både otillräcklig och ofullständig.

Den svenska arbetsmarknaden är unik och har länge karakteriserats av goda förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare, goda villkor för arbete och företagande och ett utbyggt system för den som tillfälligt blir arbetslös. Trygghet för arbetstagare, arbetsgivare och arbetslösa har varit ledord i det som ofta kallas den svenska modellen. Sverigedemokraterna vill återupprätta tryggheten på arbetsmarknaden och säkerställa att alla med- borgare kan finna sin plats. Det ska löna sig att arbeta, samtidigt som den som tillfälligt blir arbetslös ska erbjudas nödvändigt stöd.

I stället för generella lättnader i fråga om arbetsgivaravgiften som riktas till alla företag, stora som små, förespråkar Sverigedemokraterna en sänk- ning av arbetsgivaravgiften som riktas mot småföretagen. På samma sätt som den generella arbetsgivaravgiftssänkningen har visat sig vara ineffek- tiv har även den generella sänkningen för ungdomar fått utstå hård kritik för ineffektivitet. Sverigedemokraterna förordar att rabatten avskaffas så att man i stället kan genomdriva reformer som på allvar kan komma till

169

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

rätta med ungdomsarbetslösheten. Sverigedemokraterna menar att även

 

unga arbetslösa ska ha rätt att söka starta eget-bidrag. Bland våra ung-

 

domar finns många driftiga, innovativa och idérika individer som saknar

 

kapital men besitter viljan. Ett utökat starta eget-bidrag skulle bryta en del

 

av ungdomars sociala utanförskap och påverka sysselsättningen positivt.

 

Sverigedemokraterna föreslår en 20-årsgräns och en förlängning av den tid

 

under vilken stödet utbetalas till nio månader.

 

Idén om att alla ska ges högskolebehörighet och att hälften av alla gym-

 

nasieelever ska bli akademiker har varit en fullständig katastrof för såväl

 

arbetsmarknad som enskilda ungdomar. Sverigedemokraterna inser att alla

 

varken kan, bör eller vill bli akademiker och att yrkesutbildade efterfrågas

 

i en allt större utsträckning. Den viktigaste satsningen för att bryta ung-

 

domsarbetslösheten är därför införandet av lärlingsjobb. Den nya anställ-

 

ningsformen skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en ung

 

lärling till 75 procent av ingångslönen och med en provanställningsperiod

 

om tolv månader i stället för dagens sex. Satsningen på 50 000 lärlings-

 

jobb syftar till att bryta ungdomsarbetslösheten och stärka ungdomars

 

konkurrenskraft på en arbetsmarknad som i allt högre grad präglas av låg-

 

lönekonkurrens och diskrepans mellan faktiskt behov av och tillgång på

 

kompetens.

 

De svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS)

 

kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt mindre

 

än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har dock förändrats och det är

 

fullt rimligt att även turordningsreglerna förändras och anpassas till dagens

 

marknadsförhållanden. För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det

 

viktigt att LAS finns kvar, men det är Sverigedemokraternas åsikt att undan-

 

tagen i turordningsreglerna behöver utökas. För att ge arbetsgivarna större

 

möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens bör därför anta-

 

let tillåtna undantag utökas från två till fem.

 

Den fria arbetskraftsinvandringen som infördes 2008 har inneburit stora

 

påfrestningar på arbetsmarknaden. Den har lett till stora undanträngningsef-

 

fekter på svensk arbetskraft och innebär samtidigt att det är fritt fram för

 

lönedumpning eller lönesammanpressning. Sverigedemokraterna föresprå-

 

kar ett gästarbetarsystem där tillfälliga luckor på den svenska arbetsmark-

 

naden kan täppas till genom tillfälliga arbetstillstånd. På sikt måste dock

 

ambitionen vara att eventuella efterfrågeöverskott kompenseras genom

 

utbildningssatsningar så att den arbetskraft som finns i vårt land utbildas

 

till att kunna ta de arbetstillfällen som erbjuds inom landet.

 

I dag finns en lagstadgad diskriminering på den svenska arbetsmarkna-

 

den genom de s.k. instegsjobben, vilka infördes under förra mandatperio-

 

den. Sverigedemokraterna betraktar detta som skattefinansierad svenskfient-

 

lighet på arbetsmarknaden och menar att det strider mot principen om en

 

rättvis arbetsmarknad, där alla medborgare har samma rättigheter och skyl-

 

digheter oavsett bakgrund. Rent arbetsmarknadspolitiskt har åtgärden dess-

 

utom misslyckats helt med sitt syfte, då ytterst få av instegsjobbarna

170

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

lyckas ta klivet in på den ordinarie arbetsmarknaden efter avslutad skattefi- nansierad anställning. Med tanke på att instegsjobben innebär en nettokost- nad för samhället kan satsningen inte beskrivas som annat än katastrofal.

Sverigedemokraterna vill se ett statligt alternativ till fas 3 som ska garan- tera meningsfull och framför allt samhällsnyttig sysselsättning för program- deltagare. Det finns många statliga, regionala och kommunala verksamhe- ter där behovet av arbetskraft är skriande högt och där ett statligt alternativ till fas 3 skulle kunna bidra till att lösa även dessa problem. En stor fördel är att detta skulle resultera i att såväl samhället som den enskilde programdeltagaren gynnades. Framför allt skulle det dock leda till att praktikanten genom erfarenheten gavs stora möjligheter att ta ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara garan- terad samtliga medborgare som uppfyller kraven för ersättning och att den ska vara solidariskt finansierad. För Sverigedemokraterna förefaller en för- sämrad a-kassa vara en mycket ineffektiv metod för att få arbetslösa i arbete, eftersom de flesta inte vill något hellre än att åter få ett arbete och kunna göra rätt för sig. Därför bör a-kassans tak höjas. Arbetslösa ska också under de första 100 dagarna av arbetslöshet ha rätt att begränsa sitt sökande till ett närliggande geografiskt område och inom sitt kompetens- område. Sverigedemokraterna ser dessutom behovet av att förbättra för deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars a-kassa.

Att låta Försäkringskassan ta över arbetslöshetsförsäkringen skulle vara ytterligare ett steg för att koncentrera socialförsäkringssystemet till att vara en nationell angelägenhet snarare än en regional eller yrkesspecifik sådan. Redan i dag är arbetslöshetsförsäkringen till stor del utformad på likartat sätt som socialförsäkringssystemen. Att även i fortsättningen hålla a-kas- san skiljd från Försäkringskassan skapar onödig byråkrati och risk för att människor faller mellan stolarna. Sverigedemokraterna vill på sikt se en sammanslagning av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, för att und- vika en situation där ingen av myndigheterna har ansvar för den medbor- gare som hamnar mellan stolarna.

Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin- jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i motion Fi15 (SD).

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken (V)

Josefin Brink (V) anför:

För oss i Vänsterpartiet är full sysselsättning det överordnade målet för den ekonomiska politiken och vår sysselsättningspolitik bygger på invester- ingar i stället för skatteavdrag, och på utbildning i stället för låglönepoli- tik. Trots att Sverige har bland de starkaste statsfinanserna i världen har massarbetslösheten blivit vardag. Antalet personer med långvariga arbets- löshetsperioder har i det närmaste exploderat, bl.a. på grund av regering-

171

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

ens kraftiga försämringar av möjligheterna till omskolning och vidareutbild-

 

ning. I vårpropositionen bedömer regeringen att arbetslösheten under 2014

 

kommer att uppgå till 6,9 procent, en nivå som finansminister Borg under

 

valrörelsen 2006 karakteriserade som just massarbetslöshet. Bakom den

 

höga totala arbetslösheten döljer sig dock än mer bekymmersamma förhål-

 

landen på arbetsmarknaden i form av låg sysselsättningsgrad bland kvin-

 

nor, osäkra anställningsformer och framför allt en kraftig ökning av

 

långtidsarbetslösheten.

 

Om kvinnors sysselsättningsgrad hade varit i paritet med männens hade

 

182 000 fler kvinnor varit sysselsatta i dag. Sammantaget medför syssel-

 

sättningsgapet stora skillnader i makt, inflytande och inkomster mellan

 

män och kvinnor. Otrygga, tillfälliga anställningar är i dag vanligare än

 

fasta jobb för unga. Det innebär att många unga drabbas av deltidsarbets-

 

löshet och återkommande arbetslöshet. Allra mest utsatt är den växande

 

grupp unga som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det är dessa unga

 

som löper störst risk att fastna i långvarig arbetslöshet eller helt slås ut

 

från arbetsmarknaden. Det allvarligaste problemet på arbetsmarknaden är

 

långtidsarbetslösheten. I detta ligger regeringens största misslyckande med

 

den ekonomiska politiken i allmänhet och arbetsmarknadspolitiken i syn-

 

nerhet. Trots att arbetslösheten ”bara” ökat med 0,9 procentenheter sedan

 

regeringen tillträdde har antalet personer med långvariga arbetslöshetsperio-

 

der ökat kraftigt.

 

Vänsterpartiet menar att de finanspolitiska ramverken behöver komplet-

 

teras med ett ramverk för full sysselsättning. Det överordnade målet för

 

den ekonomiska politiken borde vara full sysselsättning. Definitionen av

 

full sysselsättning är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Den

 

ständigt pågående strukturomvandlingen i ekonomin innebär emellertid att

 

en viss s.k. friktionsarbetslöshet alltid kommer att finnas i form av perso-

 

ner som byter arbeten. Denna arbetslöshetsnivå kan bedömas ligga på

 

omkring 2 procent. Utöver målet om full sysselsättning bör därför den eko-

 

nomiska politiken inriktas på att åstadkomma hög sysselsättningsgrad.

 

Kvinnors sysselsättningsgrad är emellertid fortfarande klart lägre än män-

 

nens varför det är av avgörande betydelse att föra en ekonomisk politik

 

som ökar kvinnors möjligheter och ställning på arbetsmarknaden.

 

Vänsterpartiets politik syftar till att understödja målet om arbete åt alla

 

och att skapa ett arbetsliv präglat av medbestämmande, goda arbetsvillkor,

 

bra arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter för löntagarna. Strukturer

 

som diskriminerar och utestänger måste brytas, och könsrelaterade skillna-

 

der i lön, inkomst och arbetsvillkor måste upphävas. För att uppnå det

 

krävs starka fackliga organisationer som tar till vara löntagarnas rättigheter

 

i kollektivavtalen och en arbetsrätt som garanterar grundläggande skydds-

 

regler och sjysta spelregler på arbetsmarknaden. För att fler ska välja att

 

organisera sig i facket ska en avdragsrätt för medlemskap i en facklig orga-

 

nisation införas.

172

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE BILAGA 3

2011/12:FiU20

Arbetsrätten behöver stärkas på flera områden, bl.a. genom stärkt rätt till fasta jobb på heltid, bättre skydd för utstationerade arbetstagare och skärpta krav på dem som vill anställa arbetskraftsinvandrare. Det ska inte heller vara möjligt att säga upp anställda för att ersätta dem med inhyrda från bemanningsföretag.

Ett systematiskt förebyggande arbete är avgörande för att minska ohäl- san i arbetslivet. För dem som redan drabbats behöver rehabiliteringen och anpassningen av arbetet och arbetsplatserna bli bättre. Vänsterpartiet vill införa sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete måste stärkas och utvecklas, liksom myndighetens utbildning av skyddsombud och de regio- nala skyddsombudens verksamhet.

En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Vänsterpartiet vill där- för avveckla de s.k. kompletterande aktörerna och avsluta kontrakten med de privata jobbcoacherna. De miljarder som lagts ut på dessa coacher har inte gett någon utdelning alls i positiva resultat för de arbetssökande. Dessa medel ska föras över till Arbetsförmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera. Vänsterpartiet vill slopa de rigida garanti- programmen och i stället satsa på aktiva insatser med högre kvalitet och utbildningsinnehåll som stärker möjligheterna till anställning.

För att minimera undanträngning och garantera att de anställda omfattas av försäkringar och rimliga villkor vill partiet ändra reglerna för nystarts- jobben så att de i fortsättningen anvisas av Arbetsförmedlingen och så att anvisning bara får ske till företag som omfattas av kollektivavtal. Den som får tjänstledigt för att starta eget ska också kunna få stöd för start av näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren anställer en arbets- lös som vikarie.

Många arbetslösa saknar i dag grundläggande utbildning. För att öka människors frihet och valmöjligheter på arbetsmarknaden vill Vänsterpar- tiet därför införa en rätt att läsa in gymnasieskolan. Fler platser ska också inrättas i arbetsmarknadsutbildningar, vid yrkeshögskolan och inom yrkes- vux. En trepartsöverenskommelse bör slutas mellan staten och arbetsmark- nadens parter om en kompetensutvecklingsförsäkring. Eftersom det i konjunkturnedgång är svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden är det lämpligt att nu satsa på utbildning. Vänsterpartiet lägger därför fram förslag om ett tidsbegränsat utbildningspaket för unga för att förhindra att många ungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet eller helt slås ut från arbets- marknaden. I syfte att ge ungdomar en meningsfull sysselsättning under sommarlovet och en första kontakt med arbetslivet ska stimulansbidrag infö- ras så att fler kommuner, landsting och ideella föreningar kan anordna sommarjobb för skolelever.

En frivillig arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid omställ- ning är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetslöshets- försäkringen behöver reformeras i grunden. Det är dock nödvändigt att

173

2011/12:FiU20

BILAGA 3 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE

 

snarast genomföra ett antal förändringar i syfte att återupprätta arbetslös-

 

hetsförsäkringen som en inkomst- och omställningsförsäkring. Vänsterpar-

 

tiet vill höja taket och golvet och indexera beloppen efter löneutveck-

 

lingen. Ersättningsnivån bör enligt partiet höjas till 80 procent för hela

 

ersättningsperioden och för tid med aktivitetsstöd. Antalet karensdagar bör

 

minskas med två per år för att på sikt tas bort helt. Vänsterpartiet vill

 

också ta bort 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Den s.k.

 

arbetslöshetsavgiften bör avskaffas. De som uppfyller grundvillkoren i 9 §

 

lagen om arbetslöshetsförsäkring och har varit inskrivna vid Arbetsförmed-

 

lingen i tre månader ska få rätt till ersättning med grundbeloppet.

 

Med vad som ovan anförts ställer jag mig bakom det förslag till riktlin-

 

jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som läggs fram i

 

motion Fi17 (V).

174

2011/12:FiU20

BILAGA 4

Protokoll från öppen utfrågning om jobbskatteavdraget

Tid: Den 8 maj kl. 10.00–11.55

Lokal: Förstakammarsalen

Inbjudna

Hans Lindberg, statssekreterare, Finansdepartementet

Anders Forslund, bitr. chef, professor, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU)

Jesper Hansson, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI) Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO

Lena Hagman, chefsekonom, Almega

Ledamöter

Finansutskottet

Anna Kinberg Batra (M), ordförande

Fredrik Olovsson (S), vice ordförande

Elisabeth Svantesson (M)

Pia Nilsson (S)

Göran Pettersson (M)

Jörgen Hellman (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Maryam Yazdanfar (S)

Carl B Hamilton (FP)

Bo Bernhardsson (S)

Per Åsling (C)

Staffan Anger (M)

Per Bolund (MP)

Anders Sellström (KD)

Erik Almqvist (SD)

Jörgen Andersson (M)

Sven-Erik Bucht (S)

175

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Edip Noyan (M)

Emil Källström (C)

Skatteutskottet

Henrik von Sydow (M), ordförande

Leif Jakobsson (S), vice ordförande

Ulf Berg (M)

Hannah Bergstedt (S)

Lena Asplund (M)

Fredrik Schulte (M)

Hans Olsson (S)

Peter Persson (S)

Karin Nilsson (C)

Anders Karlsson (S)

Maria Abrahamsson (M)

Mats Pertoft (MP)

Lars Gustafsson (KD)

Jacob Johnson (V)

Carina Moberg (S)

Lars Beckman (M)

Martin Andreasson (FP)

Ordföranden: Då hälsar jag välkommen till denna öppna utfrågning angå- ende utvärdering av jobbskatteavdraget. För ordningens skull ska jag också förklara det gemensamma finans- och skatteutskottssammanträdet för öpp- nat. Detta är alltså en utfrågning i de båda utskottens regi om jobbskatteav- draget och dess effekter.

Bakgrunden till detta är att det i riksdagen förra året i samband med behandlingen av vårpropositionen först kom förslag från skatteutskottet och sedan från ett enigt finansutskott, som begärde av regeringen att den skulle återkomma med en utvärdering av jobbskatteavdraget. Det blev också riksdagens beslut förra året.

I årets vårproposition, som presenterades i mitten av april, var denna utvärdering med som bilaga, nummer 5 närmare bestämt. Utvärderingen finns också som särtryck, på regeringens hemsida och här i salen, och den har sänts ut till ledamöterna i förväg. Den ska vi diskutera i dag.

176

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Presentationerna kommer att inledas av statssekreterare Hans Lindberg från Finansdepartementet, som ska presentera utvärderingen som sådan och hur regeringen har genomfört densamma. Sedan har vi bjudit in fyra panelister och kommentatorer som kommer att få ge korta men säkert ändå kärnfulla kommentarer till detta. De sitter här bredvid mig: Anders Forslund, biträdande chef och professor, från Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering, IFAU, Jesper Hansson, prognoschef vid Konjunkturin- stitutet, Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO och Lena Hagman, chefsekonom på Almega. Därefter har deltagarna möjligheter att kommen- tera varandras inlägg, och ledamöterna i finans- och skatteutskotten har möjlighet att ställa frågor.

Statssekreterare Hans Lindberg, Finansdepartementet: Vi har gjort en väl- digt grundlig utvärdering av jobbskatteavdraget, och vi är tacksamma för att riksdagen har gett oss denna möjlighet. Sedan i höstas har vi haft ett team med åtta ekonomer som har jobbat med de här frågorna. Vi har haft en extern forskargrupp som har granskat deras arbete. Jag tycker att de har gjort ett väldigt bra jobb. Det är rigoröst och robust.

De har tittat över den internationella forskningslitteraturen. De har sett på de internationella erfarenheterna av jobbskatteavdrag, och de har gjort långtgående estimeringar och studier på svenska data sedan vi införde jobb- skatteavdraget 2007.

Resultaten är entydiga. Jobbskatteavdraget ger betydande sysselsättnings- effekter. Det ger tydligt högre arbetskraftsdeltagande, högre sysselsättning, och vi ser att arbetslösheten är lägre än väntat i nuläget.

Regeringens slutsats av detta är att tidigare bedömningar ligger fast. Vi förväntar oss alltså att vi genom jobbskatteavdragets fyra första steg får 100 000 fler sysselsatta, varav 25 000 är minskad arbetslöshet. Jobbskat- teavdraget stimulerar också till att arbeta fler timmar för dem som redan jobbar. Totalt motsvarar effekten av jobbskatteavdraget alltså ungefär 120 000 årsarbetskrafter.

Innan vi går in på utvärderingens olika komponenter tänkte jag att vi skulle titta på utvecklingen på arbetsmarknaden under den period som vi har genomfört jobbskatteavdraget och se hur vi kan koppla den utveck- lingen till de olika stegen i jobbskatteavdraget.

Den här bilden ger en bra överblick. Arbetskraftsutvecklingen, alltså de som deltar på arbetsmarknaden och är sysselsatta, beror på olika faktorer. En sådan faktor är hur demografin utvecklas, alltså hur många som är i åldern 15–74 år och faktiskt kan jobba. En annan faktor är hur man ligger till åldersmässigt inom denna grupp. Vi i medelåldern tenderar ju att jobba lite mer än de yngre och de äldre.

Om vi går tillbaka till 2006 och skriver fram den demografiska utveck- lingen, alltså den här typen av faktorer, ser vi resultatet i den raka linjen under den gröna kurvan, som visar sysselsättningen, och den svartröda, som visar arbetskraften. Vi ser att de demografiska faktorerna skulle tala

177

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

för en väsentligt svagare utveckling av arbetskraften och sysselsättningen.

 

Vi har alltså haft en betydligt starkare utveckling av både arbetskraften

 

och sysselsatta.

 

Svensk ekonomi har genomgått en djup lågkonjunktur under den här

 

perioden. Det här diagrammet visar BNP-utvecklingen. 2009 såg vi den

 

största nedgången under efterkrigstiden. Vi får leta oss tillbaka till krigsut-

 

brottet och 30-talskrisen för att hitta en så snabb och djup nedgång. Detta

 

måste man också ta hänsyn till när man studerar effekterna av jobbskatteav-

 

draget.

 

På samma sätt som man rensar för demografin kan man rensa för kon-

 

junkturutvecklingen. Den svaga konjunkturutveckling som vi har haft

 

skulle tala för en ännu svagare utveckling av arbetskraft och sysselsätt-

 

ning. Totalt sett har vi dock haft en betydligt starkare utveckling av både

 

arbetskraft och sysselsättning.

 

Detta blir mycket tydligt också när man bryter ned sysselsättningsgra-

 

den för olika åldersgrupper. I så gott som alla åldersgrupper har sysselsätt-

 

ningsgraden och arbetskraftsdeltagandet ökat högst betydligt. För äldre

 

ålderskategorier är uppgången, som ni kan se, ett flertal procentenheter.

 

För yngre årgångar, 20–44 år, har vi haft en betydande uppgång.

 

Detta visar att vi har haft positiva effekter av jobbskatteavdraget när det

 

gäller både arbetsutbudet och sysselsättningsgraden. Jag återkommer strax

 

till detaljerna och hur vi kan se att det är just jobbskatteavdraget som lig-

 

ger bakom den här utvecklingen.

 

När ekonomin störtdök 2009 trodde vi att vi skulle få en arbetslöshet på

 

12–13 procent. Nu blev det inte så. Ekonomin vände uppåt. Givet den BNP-

 

tillväxt vi har haft har arbetslösheten klarat sig betydligt bättre. Vi har

 

alltså en betydligt lägre arbetslöshet i nuläget än vi borde ha givet den BNP-

 

utveckling vi har haft de senaste åren.

 

Det här diagrammet visar just det. Här har vi rensat arbetslösheten från

 

inverkan från och sambandet med BNP-tillväxten från 2006 och framåt.

 

Som ni ser borde, givet de samband som historiskt finns mellan BNP-till-

 

växt och arbetslöshet, arbetslösheten i dag ligga högre än den faktiskt gör.

 

Den är alltså betydligt lägre än väntat i nuläget.

 

Regeringens främsta mål med för den ekonomiska politiken har varit att

 

öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Jobbskatteavdraget har kan-

 

ske varit vårt viktigaste verktyg för att nå detta mål. Precis som jag

 

nämnde pekar etablerade ekonomiska samband och internationella erfaren-

 

heter redan innan vi införde jobbskatteavdraget på att vi skulle få bety-

 

dande effekter av det – en bit över 100 000 årsarbetskrafter.

 

Det är 17 länder utöver Sverige som har ett jobbskatteavdrag. I den eko-

 

nomiska debatten får man ibland för sig att Sverige skulle vara unikt, men

 

internationellt sett är det en etablerad reform.

 

Det finns två förutsättningar som ska vara uppfyllda för att jobbskatteav-

 

draget ska vara verkningsfullt. Den ena är att det måste finnas ledig

 

arbetskraft. Det uppfyller vi med råge i svensk ekonomi. Skillnader ser vi

178

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

dock om vi tittar på sysselsättning och utanförskap i vissa grupper. Man kan titta på dem som är födda utanför Sverige, kanske särskilt dem som är födda utanför Europa. Där har vi en oerhört låg sysselsättningsgrad och lågt arbetskraftsdeltagande. Överlag finns det dock ytterligare att ta av. Det finns lediga resurser.

Den andra faktorn är att om man nu ska göra ett jobbskatteavdrag måste det finnas några skatter att ta av, alltså att skattetrycket är högt. Det uppfyller vi också med råge i Sverige. Som ni ser i det här diagrammet låg vi 2006 med marginal över OECD-genomsnittet när det gäller skatte- tryck. I det här fallet gäller det en ensamstående utan barn med en genomsnittsinkomst.

I figuren ser vi också effekten av de hittills genomförda fyra jobbskat- teavdragen. Skillnaden mot OECD-genomsnittet har minskat över tid. Lik- väl ligger vi en bra bit ovanför genomsnittet. Det har alltså funnit förutsättningar för att jobbskatteavdrag 1–4 skulle ha effekter. Som ekono- min ser ut i dag finns förutsättningarna fortfarande på plats.

Hur verkar då jobbskatteavdraget? Jag tog med den här bilden bara för att få ordning på de olika termer som jag slänger mig med. Ytterst påver- kar jobbskatteavdraget sysselsättningen. Sättet att få ökad sysselsättning är dels att jobbskatteavdraget ökar arbetsutbudet, dels att det håller tillbaka arbetslösheten. På så sätt får man ökad sysselsättning.

Dessa mekanismer kan man beskriva kortfattat på följande sätt. Jobbskat- teavdraget ska till att börja med ge fler i arbete. Hur går det till? Den sänkta skatten ger incitament att arbeta mer. Men en sänkt skatt ökar också hushållens inkomster och ökar deras efterfrågan på varor och tjäns- ter. Det ger i sin tur företagen incitament att nyanställa.

Det andra sättet som jobbskatteavdraget påverkar sysselsättning och anta- let arbetade timmar på är just genom att det ger fler arbetstimmar hos dem som redan jobbar. Vid lägre marginalskatt får man behålla mer om man jobbar extra, och då är incitamenten för att jobba lite mer större.

En annan sak som är viktig med det svenska jobbskatteavdraget är att vi inte har någon avtrappning av det. I kronor räknat når jobbskatteavdra- get en topp vid en månadsinkomst på ungefär 29 000 kronor. Sedan ligger det kvar på samma nivå. Om man skulle trappa av jobbskatteavdraget där någonstans skulle det innebära att man höjde marginalskatten för dem som tjänar mer än 29 000 kronor. Det skulle hålla tillbaka deras arbetsutbud.

En bra sak med det svenska jobbskatteavdraget är att vi inte har någon sådan avtrappning, så att incitamenten att jobba fler timmar finns kvar och till och med förstärks.

Den här trappan visar tekniken bakom jobbskatteavdraget. Det är dels genomsnittskatten, alltså de mjuka kurvorna här i botten. Genomsnittsskat- ten har vi sänkt med ungefär 7 procent över hela kurvan. Marginalskat- terna är den röda kurvan, som vi har tryckt nedåt. Marginalskatten för en genomsnittlig löntagare har blivit sänkt med ungefär 6 procent.

179

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

Om man ser till jobbskatteavdragets konsekvenser för olika inkomstlä-

 

gen kan man, vilket framgår av den här kurvan, se att jobbskatteavdraget

 

inte är ett avdrag för miljonärer, som det ibland har hetat i debatten. Jobb-

 

skatteavdraget är till för låginkomsttagare i första hand. Det är där de

 

procentuella effekterna är störst. Om man ser till hur det har påverkat

 

inkomstströmmarna för vanligt folk kan man konstatera att ett vårdbiträde

 

har fått närmast en extra månadslön genom jobbskatteavdraget.

 

Jag tog med den här kartan också. Syftet med den är att visa att vi i

 

Sverige inte är så speciella med vårt jobbskatteavdrag. Det finns över hela

 

världen. Många länder i Västeuropa har det. Det finns i Nordamerika, i

 

Sydkorea och i Nya Zeeland.

 

I de 17 länder som har ett jobbskatteavdrag varierar det från land till

 

land hur man har lagt upp det hela. De utvärderingar som har gjorts visar

 

generellt på positiva och betydande sysselsättningseffekter. Effekterna syns

 

framför allt på sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet. Man ser också

 

att det ofta är ensamstående och kvinnor som man ser de största effekterna

 

för.

 

De olika utvärderingarna visar dock att effekten på medelarbetstiden är

 

lite mer osäker. Det beror på att jobbskatteavdraget i många länder inte är

 

generellt, som i Sverige, och på att man också har olika typer av avtrapp-

 

ningar. Det gör att man inte får positiva effekter på medelarbetstiden, helt

 

enkelt.

 

Ni som följer svensk ekonomi vet att vi har haft en väldigt stark utveck-

 

ling av medelarbetstiden under de senaste åren, vilket har överraskat många.

 

Jag har nämnt hur det svenska jobbskatteavdraget är konstruerat. Det är

 

generellt, det ges till alla med arbetsinkomst, det trappas inte av och det

 

sänker genomsnittsskatten med ungefär 7 procent. Givet denna konstruk-

 

tion kan man vänta sig att effekterna bör vara minst lika stora som de är

 

internationellt.

 

Nu kommer jag till utvärderingen. Hur kan man utvärdera jobbskatteav-

 

draget? Jo, man kan förstås beräkna förväntade effekter från olika skatt-

 

ningar av historiska samband mellan skatter, löner, utbudet av arbetskraft

 

och, till syvende och sist, sysselsättning och arbetslöshet. Ett annat sätt är

 

att studera utfall i sysselsättning kontra förväntat utfall, alltså den typ av

 

diagram som jag visade tidigare. Dessutom kan vi studera skillnader hos

 

dem som har fått olika stora jobbskatteavdrag. Där har vi en möjlighet i

 

och med att vi har ett dubbelt jobbskatteavdrag för äldre över 65 år.

 

Oavsett vad man använder för metoder för utvärdering får man entydiga

 

resultat. Internationell litteratur och internationella erfarenheter visar på

 

stora effekter. Ser vi på svensk ekonomi kan vi se att sysselsättningen är

 

starkare än väntat. Vi har väldigt tydliga effekter av det förhöjda jobbskat-

 

teavdraget för äldre. När vi använder den här typen av mikrosimulerings-

 

modeller får vi också robusta resultat.

 

I utvärderingen presenterar vi också modellskattningar utifrån svenska

 

data under den här perioden. Allting pekar i samma riktning.

180

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Andra externa utvärderingar ligger i linje med de bedömningar som Finansdepartementet har publicerat tidigare. Det skiljer några tusen perso- ner hit eller dit, men i stora drag är det samma typ av siffror.

Även om det kan vara svårt att utvärdera är det faktiskt möjligt. Vi har haft en finanskris och genomfört andra reformer, men allt det kan vi rensa för. Just i det svenska fallet, där vi har det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre, finns den unik möjlighet att mäta effekterna. Vi kan jämföra 66- och 64-åringar. I och med att det förstärkta jobbskatteavdraget träder in först efter det år då man har fyllt 65 kan vi studera skillnaden i beteende mellan dem som är födda tidigt på året och dem som är födda sent på året. Här finns det goda möjligheter att ha en kontrollgrupp, och det bru- kar man inte ha när man genomför ekonomisk politik.

Här visar evidensen att vi har väldigt starka effekter av det förhöjda jobbskatteavdraget. Det här diagrammet visar att vi har en påtaglig ökning av både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65–69 år. Detta är riktigt fantastiskt.

Sammantaget ger utvärderingarna vid handen att jobbskatteavdraget är en viktig förklaring till den starka ökningen av arbetsutbudet. Sedan 2006, då regeringen tillträdde, har vi fått 300 000 nya jobb. 100 000 av denna ökning i arbetskraften kan vi koppla till just jobbskatteavdraget. Jobbskat- teavdraget är den viktigaste förklaringen till den starka utvecklingen av arbetskraftsutbudet och sysselsättningen. Hade vi inte genomfört jobbskat- teavdraget hade vi heller inte sett denna starka utveckling på arbetsmarkna- den.

I det uppdrag vi fick i samband med utvärderingen ingick att göra en jämförelse med andra reformer. Den jämförelsen fångas av den här tabel- len. Här jämför vi ett ytterligare steg i jobbskatteavdraget, alltså steg 5, med till exempel sänkt värnskatt, höjd skiktgräns för den statliga inkomst- skatten, ett höjt grundavdrag för inkomstskatten, sänkta sociala avgifter och sänkt restaurangmoms samt RUT. Som ni säkert förstår har jag mina favoriter i tabellen. Vi har två bra reformer på slutet. RUT är som ni ser självfinansierat och ger kraftfulla effekter på sysselsättningen. Restaurang- momsen ger också bra effekter på sysselsättningen, men inte fullt lika kraftfulla som jobbskatteavdraget.

Jobbskatteavdraget är, som ni ser, överlägset när det gäller effekterna på sysselsättningen. Sänkt värnskatt eller höjd skiktgräns ger inte så mycket effekt på sysselsättningen, utan där kommer effekten på antalet arbetade timmar. Huvudmålet med regeringens politik har varit att minska utanför- skapet och att få in fler människor på arbetsmarknaden. Det är därför jobbskatteavdraget har varit ett så kraftfullt instrument.

Vi känner oss väldigt nöjda med utvärderingen. Den bekräftar att jobb- skatteavdraget är ett kraftfullt instrument för att minska utanförskapet.

181

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Ordföranden: Tack så mycket! Vi ska nu gå in på diskussion och pröv- ning av denna utvärdering. Jag kommer att i tur och ordning ge ordet till våra fyra inbjudna kommentatorer. Ni har upp till tio minuter var på er, och jag hoppas att ni håller tiden allihop, för då hinner vi också med en ledamotsrunda från de olika partierna i de berörda utskotten.

Jag ger först ordet till Anders Forslund från Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering och därefter till Jesper Hansson från Konjunkturinstitu- tet.

Anders Forslund, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering: Tack så mycket för inbjudan! Jag ska försöka att hålla mig väl inom de tio minu- terna. Det innebär att det inte kommer att bli så väldigt detaljerat, utan det blir mer av en översikt av hur en ekonom ser på både jobbskatteavdragen och utvärderingen av jobbskatteavdragen.

Ett sätt att karaktärisera jobbskatteavdragen, vilket sammanfaller med det Hans redan har gjort här, är att konstatera att det ser olika ut beroende på vilka inkomstskikt vi tittar på. Tittar vi på låga inkomster ser vi ganska tydligt att man får rejäla sänkningar av både marginal- och genomsnittsskat- ter. Tittar vi på medelinkomster ser vi att vi fortfarande har sänkningar både av marginal- och genomsnittsskattesatser, men de är mindre. När det gäller höga inkomster slutligen är det inga sänkta marginalskatter utan bara sänkta genomsnittsskatter som det handlar om.

Vad ska man förvänta sig för effekter utifrån normal, traditionell ekono- misk analys av detta? Man kan dela upp effekterna i olika grupper och i olika inkomster. Gruppen ”Inte i arbetskraften” är personer som inte är sysselsatta och som inte har försökt att skaffa sig jobb. Hur skulle de kunna påverkas?

Om vi går tillbaka till hur avdraget är utformat ser vi tydligt att ersätt- ningen för att gå från icke arbete till arbete blir betydligt större för dem som i utgångsläget inte har ett arbete. De allra flesta har relativt låga intjän- ingsmöjligheter, och det är delvis därför de har valt att inte arbeta. Det finns naturligtvis många andra anledningar, men det är en av dem. Man skulle tro att det här är en ganska stark drivkraft för dem att välja att arbeta eller att i alla fall försöka få ett arbete.

De här incitamenten trappas av ju högre de potentiella inkomsterna är bland dem som i utgångsläget inte arbetar, men de finns där hela vägen.

När det gäller dem som i utgångsläget inte är sysselsatta därför att de är arbetslösa, det vill säga personer som inte har ett arbete men som söker ett arbete och står till arbetsmarknadens förfogande, är det även där så att avkastningen på att gå från arbetslöshet till arbete ökar.

Vi har egentligen inga studier av hur det här påverkas av skatter, men vi kan dra slutsatser om förväntade effekter genom att titta på det vi vet om hur ändringar i ersättningen i a-kassan påverkar beteendet hos de arbets- lösa. Det finns ett antal studier som dokumenterar att om vi gör a-kassan

182

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

mindre generös tenderar flödet från arbetslöshet till jobb att gå snabbare,

 

det vill säga vi ska förvänta oss även där att vi får en ökad sysselsättning

 

som följd av att vi inför jobbskatteavdrag.

 

Tittar vi på dem som är sysselsatta i utgångsläget ser vi att effekterna

 

beror på var i inkomstfördelningen man ligger. Ligger man långt ned får

 

man både sänkta marginal- och genomsnittsskatter, och sänkningarna av

 

marginalskatterna är ganska stora. Där skulle vi tro att benägenheten att

 

öka arbetsutbudet skulle finnas.

 

Går vi högst upp i inkomstfördelningen ser vi att där är det bara genom-

 

snittsskattesatserna som går ned. Lite enkelt skulle man kunna säga att där

 

skulle vi förvänta oss att man har råd att vara lite mer ledig än vad man

 

var i utgångsläget och att vi möjligen skulle förvänta oss något färre arbe-

 

tade timmar högst upp i inkomstfördelningen.

 

Däremellan vet vi inte riktigt, för där har vi ganska starka tendenser åt

 

båda hållen. Utvärderingar som finns tyder på att för de två lägre skikten

 

borde det dominera att vi får fler timmar snarare än färre bland dem som

 

redan i utgångsläget jobbade.

 

När man ska utvärdera någonting som jobbskatteavdraget ställs man

 

inför svåra problem. Det grundläggande problemet med de flesta utvärder-

 

ingar av skattereformer är att skatter ju i normalfallet införs för alla

 

samtidigt, och det betyder att det vi forskare vill ha för att kunna utvär-

 

dera ordentligt, det vill säga kontrollgrupper som inte påverkas av refor-

 

merna, i normalfallet inte finns. Det gör att det är ganska ont om bra

 

utvärderingar av skattereformer rent generellt.

 

Vi gjorde på IFAU ett försök att utnyttja en typ av variation som består

 

i att olika grupper påverkas olika beroende på i vilken kommun man i

 

utgångsläget bor i därför att kommunalskattesatserna är olika men jobbskat-

 

teavdraget utjämnar skattesatserna. Det gör att jobbskatteavdraget blir

 

olika stort beroende på i vilken kommun man bor.

 

Slutsatsen som drogs i den här studien som dessutom utnyttjade att det

 

är olika jobbskatteavdrag beroende på inkomst var att den variation som

 

fanns i data inte räckte för att på ett trovärdigt sätt skatta några effekter av

 

jobbskatteavdraget med den strategin.

 

Dessutom finns den utvärdering som redovisas i den här utvärderingen,

 

det vill säga hur de som fick ett utökat jobbskatteavdrag därför att de var

 

tillräckligt gamla påverkades av det. Här hittade vi en effekt. En liknande

 

studie redovisas också av senaste långtidsutredningen som kommer fram

 

till likartade resultat.

 

Det här är vad man helst skulle vilja göra, och det finns väldigt lite

 

gjort. Det lilla som finns tycker jag ändå pekar åt det hållet att jobbskat-

 

teavdraget har påverkat sysselsättningen i den riktning som man skulle

 

önska, men det är naturligtvis svårt att veta hur generaliserbart resultatet

 

för dem som är över 65 år är när det gäller andra grupper.

 

183

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

Tidsseriedata, det vill säga att man utnyttjar variation inom ett land i

 

skattesatser och i det man vill studera, är svårt. Det händer alltid många

 

saker samtidigt i en ekonomi. Vi påverkas av influenser utifrån, det kan

 

vara mer än en reform som kommer, och allt detta kan förväntas ge

 

avtryck i sysselsättning, arbetslöshet eller arbetskraftsdeltagande. I normal-

 

fallet är det väldigt svårt att extrahera exakt information om vad som

 

förklarar vad av allt detta.

 

Det man kan göra är att man kan välja att studera paneler av länder, det

 

vill säga man följer i många fall 20–25 OECD-länder över tid och utnytt-

 

jar all den variation som finns i alla de här länderna. Man får mer

 

variation så att man förhoppningsvis kan få lite precisare skattningar, men

 

man står inför samma grundproblem som man gör när man skattar på tids-

 

serier för enskilda länder, det vill säga att det är svårt att ta hänsyn till

 

allting som kan tänkas ha påverkat det som man är intresserad av att studera.

 

Slutligen kan man använda sig av information från tidigare skattade sam-

 

band och simulera utvecklingen, och det är någonting som har gjorts i

 

stort sett av alla som hittills har uttalat sig om effekter av jobbskatteavdra-

 

get – Finansdepartementet, SNS och så vidare.

 

Man går på samband som är skattade för individer, och sedan utsätter

 

man de här individerna för en störning i form av en reform, och så tittar

 

man på hur de borde reagera givet hur de har reagerat tidigare.

 

Här skulle jag nog säga att min kunskap om de exakta detaljerna i de

 

här modellerna inte är fullständig, men min gissning är att de här model-

 

lerna är bäst på att fånga beteendet hos dem som redan i utgångsläget

 

jobbar. Där finns det väldigt mycket skattningar. Det är större grad av osä-

 

kerhet när det gäller beteendet hos dem som inte jobbar, tyvärr. Det är en

 

nackdel när man vill utvärdera den här typen av reform som åtminstone i

 

första hand riktas till dem som i utgångsläget inte arbetar.

 

Tidigare inaktiva – det finns en del studier från andra länder som man

 

kan utnyttja, som sagt inte så mycket från Sverige alltså. Huvudsakligen

 

finns det ett antal väldigt bra studier som har tittat på reformerna i USA

 

och Storbritannien och som finner entydigt positiva resultat på de målvari-

 

abler som vi är intresserade av. Sedan är det alltid en fråga när man går

 

på evidens från andra länder hur överförbart det är till svenska förhållan-

 

den. Det enkla svaret är att vi inte vet med någon större säkerhet.

 

Vad ska vi tro om effekterna? Vi har ju tre variabler som potentiellt

 

sett kan påverkas här. Vi har sysselsättning, vi har arbetslöshet och vi har

 

arbetskraftsdeltagande. Jag skulle säga att det vi tror oss kunna se utifrån

 

tidigare utvärderingar och utifrån det material som presenteras här är huvud-

 

sakligen att vi kan vara ganska säkra på, om vi tror på de här utvärdering-

 

arna, att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen har ökat och möjligen

 

kan förväntas fortsätta att öka.

 

Det är något större osäkerhet om storleken på effekterna på arbetslöshe-

 

ten, därför att en av konsekvenserna av jobbskatteavdraget sannolikt är att

 

vi kommer att locka personer till arbetsmarknaden som i utgångsläget stod

184

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

längre från arbetsmarknaden än de som i genomsnitt redan var där och som därför kan ha svårare att få ett jobb. Det är någonting som går emot den tendens till sänkt arbetslöshet som man får via att de som redan är arbetslösa snabbare flödar till jobb. Det är svårt att ha en uppfattning om hur stor den här effekten är av att nya grupper dras till arbetsmarknaden, men sannolikt finns det en sådan effekt.

Tittar vi slutligen på arbetad tid som utfall, som jag personligen bedö- mer som det kanske minst intressanta utifrån sysselsättningsperspektivet, ska jag säga att här ska vi inte förvänta oss lika stora effekter givet de studier som finns, utan de stora effekterna ska vi sannolikt förvänta oss på sysselsättning och arbetskraftsdeltagande snarare än på arbetade timmar för dem som redan finns där. Det styrks också av all evidens som presenteras i den här utvärderingen.

Det är inte mycket direkt evidens vi har, av många skäl. Den kommer från diverse olika håll, sammanställs, och jag skulle säga att huvudsakli- gen varje delstudie här sedd för sig är indicium snarare än bevis. Men det är en ganska stor mängd indicier som presenteras i den här utvärderingen. Det som är slående när man tittar på de här indicierna är att de pekar mycket åt samma håll och är i ungefärligen samma storleksordning, där det går att titta på storleksordningar.

Även om det ganska ofta råder tveksamhet när det gäller hur studierna är genomförda – hur mycket man faktiskt kan extrahera ur data i varje enskild studie, hur överförbara resultaten faktiskt är till svenska förhållan- den, hur överförbara resultaten är från 66–67-åringar till 28-åringar och så vidare – skulle jag säga att det är en stor mängd indicier som ändå pekar åt exakt samma håll. Min personliga bedömning av den här bevisningen är att den ändå väger ganska tungt.

Bilden jag visar nu är en variant av den figur som redan har varit upp- lagd några gånger. Jag skulle vilja peka på den slående skillnaden mellan vad som hände på tidigt 90-tal när vi drabbades av den stora krisen då och den senaste krisen.

Här ser vi att sysselsättningen faller väldigt kraftigt i början av 90-talet

– det är ingen hemlighet – men vi ser också att arbetskraftsdeltagandet faller ganska rejält. Det här betyder att trots att arbetslösheten ökade mycket i början av 90-talet ökade den inte fullt så mycket att den faktiskt kompenserade sysselsättningsbortfallet. Personer valde att lämna arbetsmark- naden till och med och inte bara att bli arbetslösa.

Det vi ser som en konsekvens av sysselsättningsfallet under finanskrisen är att arbetskraftsdeltagandet i stort sett ligger konstant. Det här tyder för mig på att det är någonting i reaktionsmönstren i den svenska ekonomin som ser fundamentalt annorlunda ut år 2009–2010 än hur det såg ut i bör- jan av 90-talet.

185

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Man kan beta av ett antal tänkbara kandidater som skulle kunna svara för den här skillnaden, men jag tror att hur man än väljer att hantera den här listan kommer i slutändan jobbskatteavdragen att finnas kvar som en viktig förklaring.

Ordföranden: Då går vi vidare till nästa kommentator, och det är Jesper Hansson som är prognoschef på Konjunkturinstitutet. Jag vet att även du kommer att göra ditt bästa för att hålla dig inom de tio minuter som ni har på er!

Jesper Hansson, Konjunkturinstitutet: Tack för inbjudan att kommentera denna gedigna undersökning! Jag ska försöka göra en liten varudeklaration över vilken sorts information vi kan bidra med från Konjunkturinstitutets sida.

Vi gör bedömningar av olika effekter av ekonomisk-politiska reformer i ett visst syfte. Syftet är att vi ska följa den ekonomiska utvecklingen i Sve- rige, bedöma konjunkturutveckling och kommentera ekonomisk politik, stabiliseringspolitiken. Då är det viktigt att ha en uppfattning om potentiell BNP på lång sikt, och för att kunna ha en uppfattning om det måste man veta den varaktiga sysselsättningen. Därför måste vi ha en bedömning av hur jobbskatteavdrag och andra ekonomisk-politiska reformer påverkar sys- selsättningen på lång sikt.

Detta påverkar naturligtvis också graden av resursutnyttjande. Hur mycket lediga resurser finns det på arbetsmarknaden nu? Var är jämvikts- arbetslösheten? Hur mycket kan arbetslösheten krympa utan att det blir för hög inflation?

Vi har studerat Finansdepartementets utvärderingsbilaga, och vi har i gör- ligaste mån försökt göra liknande bedömningar själva som vi senast publi- cerade i december 2011. Det gjorde vi med liknande verktyg, och vi tittade på vad som har skrivits i forskningslitteraturen och försökte repli- kera vissa av de här studierna själva. Framför allt använde vi den här arbetsutbudsmodellen som även Finansdepartementet använde, mikrosimu- leringsmodellen, som stöd. Vi kunde då konstatera att de här bedömning- arna som Finansdepartementet redovisar är rimliga. Vi kommer fram till snarlika slutsatser, men inte riktigt lika stora effekter.

Man kan också notera att det är en betydande osäkerhet i de här skatt- ningarna. Modellerna ger entydiga resultat, som Hans Lindberg sade, men det är en rätt betydande osäkerhet i magnitud. Det blir positiva effekter på arbetskraften och negativa effekter på arbetslösheten, alltså lägre arbetslös- het, men osäkerheten är stor när det gäller exakt hur stora de blir.

Vi har i strikt bemärkelse inte försökt utvärdera effekterna som jobbskat- teavdraget hittills har haft. Vi har använt ungefär samma metoder som man använde när man beräknade effekterna av jobbskatteavdrag tidigare, alltså innan man införde dem, men naturligtvis har vi studerat vad som har hänt på arbetsmarknaden sedan man införde jobbskatteavdragen och utifrån det försökt dra slutsatser.

186

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

En sammanfattning av vår bedömning som vi publicerade i december 2011 – i tabellen som jag nu visar jämför vi vår bedömning med regering- ens bedömning – är att man kan notera att den långsiktiga effekten på sysselsättningen sammantaget är 2 procentenheter eller omkring 90 000 per- soner på lång sikt. Den viktigaste mekanismen är att arbetskraften blir högre samtidigt som jämviktsarbetslösheten blir något lägre. Man kan stu- dera i tabellen här att vi har ungefär samma effektbedömning när det gäller arbetskraften som Finansdepartementet men en mindre effekt på arbetslösheten.

Jag tycker att de studier som finns ger osäkra resultat. Anders Forslund var inne på detta också, nämligen att de här mikrosimuleringsmodellerna ger osäkra skattningar på hur individer som är utanför arbetskraften beter sig. Vi tror att de kommer att ha betydligt svårare att få jobb när de kom- mer in till arbetskraften än de som redan är i arbetskraften. Det tenderar till att dra upp den genomsnittliga arbetslösheten, så det är alltså en meka- nism som motverkar. Vår bedömning är att den motverkande mekanismen är lite större än vad Finansdepartementet bedömer.

Vi gjorde också bedömningen att effekten på medelarbetstiden förväntas bli liten. Vi satte helt enkelt att effekten på medelarbetstiden var noll, så vi har samma ökning. Arbetade timmar ökar också med 2 procent, liksom sysselsättningen. Det viktigaste argumentet för det är samma sak som jag nyss var inne på, nämligen att enligt de här mikrosimuleringsmodellerna är det ett rätt entydigt resultat att de som redan är sysselsatta kommer att öka sin medelarbetstid.

Däremot tror vi att den nytillkommande arbetskraften, till exempel de äldre som har dubbla jobbskatteavdrag, kommer att jobba mindre än genom- snittlig medelarbetstid, vilket drar ned genomsnittet. Det är kraftiga incita- ment, framför allt för de äldre, att åtminstone jobba en kort deltid som ger i stort sett helt skattefri inkomst. Sammantaget tror vi att effekten av just jobbskatteavdraget på medelarbetstiden blir liten.

Jag ska visa några diagram. Det här diagrammet är ett favoritdiagram – jag vet inte vem som egentligen visade det först! Det här är det starkaste beviset vi har för att någonting har hänt på svensk arbetsmarknad. Hans visade samma diagram. Den blå linjen visar arbetskraften 2006–2011, och den röda är den demografiska framskrivningen som baseras på att man har lika högt arbetskraftsdeltagande i alla enskilda åldersgrupper som man hade 2006, och sedan skriver man fram detta med befolkningsutveck- lingen. Då kan man se att arbetskraften har ökat med mer än 100 000 personer med den här demografiska framskrivningen.

Vår bedömning är att på lång sikt skulle jobbskatteavdraget ge 90 000 fler personer i arbetskraften, så det har hänt mycket annat också under den här perioden. Konjunkturutvecklingen kan påverka lite grann, inte så mycket, under den här perioden mellan 2006 och 2011, men man har också gjort en massa andra förändringar samtidigt, framför allt i sjukförsäk- ringssystemet.

187

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

Hur stor del av den här ökningen som vi hittills har sett som beror på

 

jobbskatteavdrag respektive annat är inte helt säkert. Vår samlade bedöm-

 

ning är ändå att de andra åtgärderna man vidtagit inte ensamma kan

 

förklara den här ökningen, utan jobbskatteavdraget har haft en betydande

 

effekt, och det är inte säkert att vi har sett den fulla effekten på arbetskraf-

 

ten av jobbskatteavdraget ännu. Det kan komma ytterligare lite till, för det

 

här kommer att ta ganska lång tid, tror vi, innan det slår igenom fullständigt.

 

När det gäller arbetslösheten är det mycket svårare att bedöma vilken

 

effekten är därför att vi har haft en finanskris under perioden. Arbetslöshe-

 

ten som var ca 7 procent 2006 har stigit sedan dess och var 7 ½ procent

 

2011. Det beror så klart inte på jobbskatteavdraget, utan det beror på den

 

djupa lågkonjunktur som vi har haft. Vi har också blivit överraskade av att

 

arbetslösheten inte steg mer givet BNP-tillväxten. Men det är i alla fall

 

svårt att i nuläget bedöma effekten av jobbskatteavdraget. Vi tror att det

 

ändå har en positiv effekt, för det sänker jämviktsarbetslösheten med fyra

 

tiondelar på lång sikt.

 

Den rödstreckade linjen i diagrammet som jag nu visar är vår uppdate-

 

rade bedömning från december i fjol på jämviktsarbetslösheten. Att den

 

inte går ned speciellt mycket från 2006 är för att det finns andra saker

 

som har hänt samtidigt. Ändringen i sjukförsäkringsreglerna drar upp anta-

 

let personer som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Finanskrisen

 

drar också upp jämviktsarbetslösheten på kort sikt genom persistenseffek-

 

ter. Men på längre sikt tror vi att jämviktsarbetslösheten kommer att gå

 

ned lite grann, ungefär fyra tiondelar, till följd av jobbskatteavdraget.

 

När det gäller det slutliga svaret, om vi någonsin kommer att få det, är

 

ett starkt test när vi kommer ned med faktisk arbetslöshet till nivåer i när-

 

heten av jämviktsarbetslösheten. Det är då vi kommer att kunna observera

 

hur lönebildningen fungerar om löneökningstakten kan hållas på en uthål-

 

lig nivå trots att arbetslösheten då ligger nära, enligt vår bedömning,

 

jämviktsarbetslöshet. Det kommer inte att ske förrän 2016 enligt vår pro-

 

gnos.

 

Det kommer nog alltså att ta lång tid innan vi med större säkerhet kan

 

se vad effekterna är på jämviktsarbetslösheten. Problemet är att till dess

 

hinner det hända mycket annat som också påverkar jämviktsarbetslösheten

 

– antagligen också nya politiska åtgärder. Frågan är om vi någonsin kom-

 

mer att få ett helt säkert svar.

 

Kort vill jag säga något om medelarbetstiden också. Den rödstreckade

 

linjen i det här diagrammet är de utfallsdata vi hade tillgängliga när vi

 

gjorde den här bedömningen i december. Då hade medelarbetstiden inte

 

ökat speciellt alls mellan 2006 och 2011. Det går upp och ned under peri-

 

oden, mycket beroende på konjunkturläget. Då trodde vi på en ungefär

 

oförändrad medelarbetstid framöver, och det påverkade delvis vår bedöm-

 

ning att jobbskatteavdraget inte hade haft någon större effekt. Sedan kom

 

det reviderade siffror i början av året från Statistiska centralbyrån som

 

visade att medelarbetstiden faktiskt hade stigit en hel del 2010 och 2011.

188

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Det är inte uteslutet, tycker vi, att en del av detta kan vara till följd av jobbskatteavdraget, men man kan då notera att vi tror att en mycket större effekt är att frånvaron har minskat, det vill säga sjukfrånvaron har gått ned mycket. De som är sysselsatta är i större utsträckning på jobbet och driver upp medelarbetstiden.

Tittar man på medelarbetstiden hos personer i arbete ser man att den ligger i stort sett stilla sedan 2006. De minskade sjukskrivningarna kan till en del förklaras av jobbskatteavdraget, men förmodligen mycket viktigare är de förändrade reglerna i sjukförsäkringen. Vi tror fortfarande på att det är en begränsad effekt på medelarbetstiden. Möjligtvis är den inte exakt lika med noll som vi trodde i december.

Jag ska göra en kort sammanfattning. Andra reformer har genomförts samtidigt, så även om utfallsdata från framför allt arbetskraften tyder på en stark ökning finns det annat som förklarar det också.

Vår samlade bedömning är att det med stor sannolikhet har haft positiva effekter, och en stor del av uppgången i arbetskraften utöver demografisk framskrivning kommer från jobbskatteavdraget. Det tar lång tid för arbets- marknaden att anpassa sig till den här nya jämvikten – längre tid än vad Finansdepartementet tror.

Vi tror att den fullständiga effekten av jämviktsarbetslösheten inte kom- mer att synas förrän framåt 2020. Bedömningen av hur lång tid det tar är väldigt beroende av hur snabbt lönebildningen anpassar sig, och där är det också svårt att med de utfallsdata vi har sett hittills på grund av finanskri- sen avgöra i vilken takt lönebildningen anpassar sig till de här nya förut- sättningarna med starkare arbetskraftsutbud.

Ordföranden: Tack för det! Näste talare på listan är Roger Mörtvik som är samhällspolitisk chef på TCO.

Roger Mörtvik, TCO: Tack för inbjudan! Min presentation är inte lika säker på effekterna på jobbskatteavdragen vad gäller jobb och arbetsutbud.

Det finns ett ganska starkt teoretiskt stöd i forskningslitteraturen för att jobbskatteavdraget ska ha positiva effekter i vissa grupper åtminstone, där- för att det oftast är särskilda grupper som man har tittat på.

Det finns en teoretisk modell som utgår från att det här ska fungera utifrån att ökad inkomst efter skatt gör att fler börjar jobba, och det ska till slut leda till att det ökade arbetsutbudet sänker bruttolönerna, vilket gör att arbetsgivarna ska vara intresserade av att anställa fler personer.

Det har också funnits ett empiriskt stöd för det om man tittar på andra länder. Men det är också så att teorin om hur det här ska fungera förutsät- ter saker som jag tycker att man missar i många av simuleringarna, också i det som Finansdepartementet har gjort och även i KI:s antaganden.

Det förutsätter att den som inte arbetar eller vill arbeta mer faktiskt ska känna till jobbskatteavdraget och att den som känner till det ska vilja arbeta mer och öka sitt arbetsutbud, men också att den som faktiskt vill det ska vara tillräckligt attraktiv för att få jobb eller mer arbetstid. De ska därtill vara tillräckligt många och ha ungefär samma egenskaper som de

189

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

som redan finns i arbetskraften för att långsiktigt bidra till att man pressar

 

ned bruttolönerna och jämviktsarbetslösheten. Det här ska i slutändan leda

 

till att arbetsgivarna ska börja anställa fler personer. Det är inte helt givet

 

att den här händelsekedjan fungerar.

 

Det är också viktigt att titta på att – jag tror att Anders var inne på det

 

– empirin är hämtad från länder som ser helt annorlunda ut än Sverige.

 

Jag är tveksam till att det går att direkt överföra resultaten i vilka effekter

 

det får.

 

Den är hämtad från länder med helt andra familjemönster, färre tvåför-

 

sörjarfamiljer och betydligt lägre sysselsättning bland kvinnor och i de

 

grupper som man har fått stora resultat i. Den är också hämtad från länder

 

med helt andra arbetsmarknadsmodeller. Det är en lönebildning med

 

mycket större löneflexibilitet nedåt i lönerna och mycket mindre av sam-

 

ordnad lönebildning.

 

Tittar vi dessutom på att de grupper som står längst från arbetsmarkna-

 

den i Sverige oftast är funktionshindrade, lågutbildade eller utrikes födda,

 

som ofta inte får jobb ens om de söker många jobb, inser vi att problemet

 

handlar om inte bara ett utbudsproblem utan också ett efterfrågeproblem.

 

Det innebär, enligt min bedömning, att effekterna på arbetsutbud och sys-

 

selsättning förmodligen är väldigt överskattade när man använder sig av

 

de här teoretiska modellerna och den utländska empirin.

 

Vi kan titta på kännedomen. Riksrevisionen, Globaliseringsrådet och

 

TCO har i olika undersökningar visat att det är väldigt få som känner till

 

att det över huvud taget finns ett jobbskatteavdrag. Kännedomen har ökat

 

över åren, och till slut kommer väl de flesta att känna till det. Men känne-

 

domen är också som lägst i de grupper där man förväntar sig det största

 

genomslaget.

 

När vi förra året via Novus Opinion undersökte hur många som säger

 

sig ha ändrat sitt arbetsutbud efter att ha fått jobbskatteavdrag blev resulta-

 

tet ganska dystert. Antingen är det så att folk har ändrat sitt arbetsutbud

 

på grund av det här men själva inte känner till det eller inte vill tala om

 

det. Men utgår man från dessa fakta är det inte särskilt många som fak-

 

tiskt säger sig ha förändrat sitt beteende på arbetsmarknaden. När vi frågar

 

hur man säger sig vilja förändra sitt beteende om det kommer fler jobbskat-

 

teavdrag blir resultatet att fler säger att de vill minska sin arbetstid än öka

 

sitt arbetsutbud. När vi frågar folk hur de beter sig och vill bete sig får vi

 

inte ett särskilt starkt stöd för de samband som Finansdepartementet pekar

 

på.

 

Min slutsats är att jobbskatteavdraget har haft effekter. Det har säkert

 

haft effekter på jobben också. En av de tydligaste effekterna är att det har

 

blivit dyrare att vara med i a-kassan. Nettoersättningen för sjuka arbetslösa

 

har minskat med upp till 7 procentenheter. Det har blivit ett bortfall av

 

skatteintäkter, men det har också gett mer pengar i plånboken till vanliga

190

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

löntagare. Det är inte att förakta. Jobbeffekten finns säkert, men den är väldigt svår att påvisa. Jag skulle vilja säga att den sannolikt är betydligt lägre och svagare än vad man antar i de här bedömningarna.

Det här handlar om hur det har varit med de fyra första jobbskatteavdra- gen, som mycket av redovisningen handlar om. Frågan är: Hur ska vi se på kommande, eventuellt femte, sjätte sjunde, jobbskatteavdrag?

Min bedömning är att en alternativ användning av pengarna skulle få avsevärt starkare effekt. Jag tror att det som verkligen skulle få effekt nu, och det vi verkligen behöver använda pengarna till, är tillväxtskapande investeringar, utbildningsinvesteringar men också riktade, kraftfulla jobb- skatteavdrag speciellt till de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Jobbskatteavdrag till dem som kanske har varit arbetslösa ett år eller två, som är beroende av försörjningsstöd eller som är långtidssjukskrivna, som går från utanförskap till att få ett arbete, skulle kunna ge en tillfällig, kraft- full skattesänkning för dem som börjar jobba. Men jag tror att det är mycket effektivare att i dag börja tänka på att reparera a-kassan, stärka rehabiliteringen av de arbetslösa och slopa värnskatten.

Ordföranden: Sist i kommentatorsrundan är Lena Hagman, chefsekonom på Almega. Efter hennes anförande ska vi hinna med åtminstone några ledamotsfrågor, och sedan vill experterna säkert kommentera varandra.

Lena Hagman, Almega: Jag tänkte kommentera bilagan i vårpropositionen och framför allt utgå från den.

Jobbskatteavdraget har haft två övergripande effekter. Det är dels högre disponibelinkomster för dem som jobbar. Det har ökat efterfrågan och kon- sumtionen bland hushållen, som i sin tur skapar ökad sysselsättning. Det är dels att drivkrafterna har ökat för de arbetslösa att söka sig ut på arbets- marknaden. Jag ser inget som talar emot de här två övergripande effek- terna. Vi har redan noterat de effekterna under de senaste åren.

Jag håller med om att jobbskatteavdraget leder till varaktigt högre sys- selsättning genom att fler kommer in i arbetskraften. Men min synpunkt är för det första: Det räcker inte för att få ned långtidsarbetslösheten till den låga nivå som regeringen räknar med. För det andra: Regeringens beräk- ningar är för optimistiska om jobbskatteavdragets effekter genom att de varken tar upp eller tar hänsyn till följande faktorer.

För det första har vi sett en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft med högre utbildningsnivåer och kompetens under de senaste två decennierna. För det andra tas inte upp vilka branscher och vilken typ av arbetskraft som huvudsakligen svarat för den positiva jobbtillväxten, inte minst under de senaste åren, 2007–2011, som ni tar upp i bilagan. För det tredje tas inte de ökade matchningsproblemen och deras konsekvenser upp.

Jag har alltså starka synpunkter på dessa svagheter i analysen som inte tar hänsyn till de viktiga faktorer som dels förklarar en stor del av syssel- sättningsökningen under de senaste åren, dels förklarar matchningsproble- men, som också motverkar de positiva effekterna av jobbskatteavdraget. Jag anser att regeringen drar för långtgående slutsatser om att det främst

191

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

är jobbskatteavdragets effekter på arbetskraftsutbudet som ligger bakom

 

den positiva ökningen av sysselsättningen under de senaste åren. Det påmin-

 

ner lite om sagan om kejsarens nya kläder, då ingen vågar säga sanningen

 

till regeringen.

 

Visst har sysselsättningen ökat starkt jämfört med i andra länder under

 

de senaste åren, och mer än vad som kan förklaras av den demografiska

 

utvecklingen och konjunkturens faktorer. Men det finns andra förklaringar

 

som främst ligger bakom sysselsättningsökningen, enligt Almegas analys.

 

Jag har ett antal diagram med i underlaget, men jag hinner inte förklara

 

dem. Ni har fått dem så ni kan studera dem vidare.

 

I Almegas senaste konjunkturrapport från den 25 april har vi en fördjup-

 

ning om mycket av det här, den strukturella förändringen under de senaste

 

20 åren på arbetsmarknaden. Jag ska bara nämna några övergripande fakta

 

från den analysen.

 

Vi har sett en kraftigt ökad efterfrågan på arbetskraft med högre utbild-

 

ningsnivåer och kompetens under de senaste 20 åren. Sysselsättningen har

 

främst ökat inom den privata tjänstesektorn från 1993 till 2011 med unge-

 

fär 600 000. Av de 600 000 har tre fjärdedelar kommit inom kunskapsin-

 

tensiva tjänstebranscher, där bland annat konsultbranscher av olika slag

 

dominerar. Det finns även vårdföretag och utbildningsföretag som ingår i

 

den här sektorn.

 

Den starka efterfrågan i de kunskapsintensiva branscherna har också lett

 

till ökad efterfrågan på mer högutbildad personal. Andelen högskoleutbil-

 

dade växer snabbt, och det är en enorm förändring jämfört med början av

 

90-talet som vi ser på arbetsmarknaden. År 1993 hade 13 procent av anta-

 

let anställda i hela ekonomin en högskoleutbildning på minst tre år. I dag

 

har den andelen ökat till 24 procent. Samtidigt har andelen som har högst

 

tvåårig gymnasieutbildning minskat radikalt. Från att ha dominerat arbets-

 

marknaden i början på 90-talet med ungefär 60 procent av antalet

 

anställda har den minskat till ungefär 36 procent i dagsläget.

 

Den starka ökningen av sysselsättningen inom företagstjänster, som

 

ingår mycket i den kunskapsintensiva sektorn, beror på efterfrågan från

 

alla delar av ekonomin. En del tror att det här beror på främst outsourcing

 

från industrin. Ja, en del förklaras av industrins outsourcing. Det är unge-

 

fär en fjärdedel av jobben i företagstjänsterna som beror på industrins

 

efterfrågan, men resten beror på efterfrågan från alla andra delar av ekono-

 

min, även från tjänstesektorn som behöver företagstjänster.

 

En viktig slutsats är också att arbetslösheten inom de kunskapsintensiva

 

branscherna är väldigt låg. Som vi har sett är den bland dem som har spe-

 

cialistkompetens inom sådana här branscher så låg som lite över 2 pro-

 

cent. En viktig slutsats av den uppgiften är att det talar för att tillgången

 

på den kompetensen i de här branscherna är begränsad eller för liten när

 

arbetslösheten är så låg.

192

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Jag vill då komma fram till att det har skapats ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden, att det är brist på viss kompetens. Det löser inte jobb- skatteavdraget. Konsekvensen för företagen när bristen är ett större pro- blem är att de inte kan möta efterfrågan och producera lika mycket som de skulle kunna om det funnits bättre tillgång på den typ av specialistkom- petens som behövs för att kunna öka produktionen och möta efterfrågan.

Samtidigt är företagen beroende av den här arbetskraften för sin konkur- renskraft, även industrin som köper in mycket av de tjänsterna. Om tillgången är för liten i Sverige kan de söka sig utomlands för att de behö- ver köpa in den typen av tjänster och ha den typen av kompetens. Risken är att Sverige går miste om jobbtillfällen och konkurrenskraft.

Ni har diagrammen, och ni får gärna höra av er till mig om ni har frå- gor, då jag inte hinner gå igenom allt.

Summering: Jag tycker att regeringen skruvar till sina slutsatser så att det ska se ut som att vi har jobbskatteavdraget att tacka för hela jobbtill- växten under de senaste åren. Jovisst, det har säkert bidragit, och arbets- kraftsdeltagandet har absolut ökat. Men jobben har främst kommit inom de kunskapsintensiva branscherna. Och visst har jobbskatteavdraget lett till ökad efterfrågan för dem som jobbar. Vi har sett kraftiga stimulanser under finanskrisen som i sin tur gett efterfrågan på tjänster av olika slag. Men det är ju de mer högkvalificerade som redan har jobb som har fått de nya jobben, som har bidragit till de flera jobben och efterfrågan under de här åren. De som har svag förankring på arbetsmarknaden, som jobbskat- teavdraget främst riktar sig till, har haft svårt att få de här jobben, som ändå har vuxit så kraftigt under de senaste åren.

Det har varit en extrem nedgång i ekonomin, och finanskrisen har varit ett unikt fenomen som är svårt att fånga i de modeller som vi har använt för att skatta effekterna. Förutom den kraftigt expansiva politiken, kraftiga rän- tesänkningar och den expansiva finanspolitiken under de senaste åren, har specialiseringen inom näringslivet fortgått. Det har också gynnat de kun- skapsintensiva branscherna. Det är en ökad specialisering som i sig har lett till effektivare användning av personal. Man har outsourcat. Man har sett det som ett effektivare sätt att använda sina resurser överallt i närings- livet, och det har gynnat efterfrågan på olika företagstjänstbranscher inte minst. Dessutom har sysselsättningen i vårdbranschen ökat starkt. Där har man inte sett någon effekt av finanskrisen under de senaste åren.

Avslutningsvis: Regeringen säger också i bilagan att det kommer att ta tid att se effekter av jobbskatteavdraget och att det tar tid att anpassa eko- nomin till det. Men i fråga om arbetskraftens sammansättning, om man inte löser matchningsproblemen och ökar tillgången på den kompetens som efterfrågan behöver, kommer inte jobbskatteavdraget att ge de väldigt positiva effekterna på längre sikt. Jag hoppas att regeringen inser det nu, så att vi inte behöver vänta flera år på att se de positiva effekterna.

Ordföranden: Tack för din kommentar, Lena Hagman! Tack för era inled- ningar, övriga i panelen och statssekreterare Lindberg!

193

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Nu ska ledamöterna få möjlighet att ställa frågor. Vi är ganska många i två utskott och åtta riksdagspartier som skulle vilja göra det. Ett sätt att ge så många som möjligt tillfälle att ställa frågor är att fatta sig kort, att vara tydlig med till vem frågan är ställd och att de som fått frågor inte är allt- för långrandiga och inte svarar på allting, utan att även respondenterna håller sig till det som just de kommenterar. Då ökar möjligheten att alla partier får komma till tals.

Vi delar upp det i sjok och inleder med partierna i storleksordning, med Socialdemokraterna först. Vi har försökt fördela det mellan utskotten och har gjort upp om att finansutskottets vice ordförande Fredrik Olovsson (S) får ställa första frågan, därefter skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow (M).

Fredrik Olovsson (S): Tack för alla föredragningar! De har varit intressanta. Jag skulle vilja börja med att ifrågasätta det statssekreteraren slutade med att säga, nämligen att sysselsättningen har ökat med 300 000 sedan 2006. Det är en mycket skruvad siffra och tar inte hänsyn till det halvår före valet när det tillkom 100 000 nya jobb. Jag tycker att det är onödigt att göra den typen av siffertricksande när man gör en i övrigt ganska

seriös genomgång av jobbskatteavdraget.

Om jag får kommentera det tycker jag att det finns tydligt stora osäker- heter i underlaget, som flera av kommentatorerna också har pekat på, men regeringen drar väldigt starka växlar på dem. Skruvade slutsatser, tror jag till och med att Lena Hagman från Almega sade, och jag kan skriva under på det.

Den fråga som jag skulle vilja ställa handlar dock om lönebildningen. Regeringen skriver i sin utvärdering att just sänkta reservationslöner är en viktig komponent för att få till stånd en utveckling med fler sysselsatta på grund av jobbskatteavdraget. Flera har här också pekat på just lönebild- ningen som en viktig faktor framöver, hur den ska utvecklas för att det som man hoppas på ska komma till stånd.

Jag skulle vilja ställa frågan, framför allt till TCO men även till KI, som var inne på detta: Hur sannolikt är det att vi får se en sådan utveck- ling med sänkta reservationslöner med tanke på den arbetsmarknadsmodell som vi har? Vad skulle i så fall behöva hända med den för att man ska få det utfall som man vill ha från regeringens sida?

Henrik von Sydow (M): Jag vill också tacka för väldigt effektiva presenta- tioner under utfrågningen.

Jag har en fråga till Anders Forslund vid IFAU. Först undrar jag om jag uppfattade det rätt, just detta att jobbskatteavdraget är, med dina ord, huvud- kandidat till att förklara varför arbetskraftsdeltagandet nu har ökat trots finanskris och trots en kraftig lågkonjunktur runt omkring oss, vilket då skulle vara en skillnad sett gentemot 90-talskrisen, då många lämnade arbetskraften. Jag vill bara få bekräftat om jag uppfattade dig korrekt.

194

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Kan jag mot bakgrund av detta också få en kommentar om möjligheten med ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget, givet att det fortfarande finns en potential att öka arbetskraftsdeltagandet och arbetskraftsutbudet bland fler grupper, både äldre, yngre och vissa invandrargrupper, detta också givet förutsättningen att vi i ett internationellt perspektiv fortfarande har höga skatter i Sverige.

Ordföranden: Med så här tydliga och snabba frågor hinner vi med åtmin- stone hälften av partierna i denna första runda. Nästa parti i storleksord- ning är Miljöpartiet, och det är Per Bolund från finansutskottet som ställer frågan.

Per Bolund (MP): Tack för en väldigt intressant förmiddag med bra drag- ningar!

Jag kan börja med att konstatera att det här är en väldigt stor reform och att det är många miljarder som nu inte kommer till statskassan i form av skatteintäkter. Då kan man oroa sig över den osäkerhet som framkom- mer i slutsatserna, där det är väldigt mycket ”kan”, ”eventuellt” och ”möjligen”. Det är väldigt lite säkra slutsatser, som jag tycker att man kunde förvänta sig när en så här stor reform har genomförts.

Det för mig till min första fråga, som handlar om att utvärderingen är mycket byggd på modellresultat, och det verkar som att det finns väldigt lite konkreta utsnitt från verkligheten där man verkligen kan se att just jobbskatteavdraget har kunnat ge några jobbeffekter. I utvärderingen pratas det också mycket om effekter på lång sikt, och då undrar jag: När är på lång sikt? När kommer vi verkligen att kunna se några konkreta effekter, när det verkligen är tydligt att jobbskatteavdraget har gett effekter på ökad sysselsättning?

Jag undrar också om riksdagsmajoritetens uppdrag till regeringen att jäm- föra jobbskatteavdraget även med andra reformer. Till viss del finns det med i form av andra typer av skattesänkningar, men däremot finns det inte, tycker jag, en analys av det som är kanske den andra huvudfåran, vad man skulle ha kunnat göra med resurserna i stället, det vill säga göra satsningar. Vi har föreslagit till exempel stora offentliga investeringar i järnvägssystemet och en utbyggnad av förnybar energi.

Min fråga är då framför allt till Hans Lindberg: Varför har man inte gjort en jämförelse med den typen av investeringar i en klimatomställning, eller för den delen även i utbildning, att satsa pengarna på utbildningssyste- met?

Ordföranden: Jag ger mig själv på att kommentera det Per Bolund refere- rade till, själva beslutet. Riksdagens uppdrag till regeringen var att jobb- skatteavdraget bör utvärderas och dessutom prövas mot andra reformer som ger liknande effekt. Då vet alla vad Per Bolund syftar på.

Siste frågeställare i denna runda är i storleksordningen folkpartist, och det är Martin Andreasson från skatteutskottet.

195

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Martin Andreasson (FP): Fru ordförande! Jag vill också tacka för väldigt givande dragningar.

Min fråga riktar sig kanske till Hans Lindberg, kanske till Konjunkturin- stitutet och IFAU, och det gäller också det som Per Bolund var inne på men kanske från motsatt utgångspunkt.

Det finns i tabell 9.1 ett antal exempel på förväntade effekter på lång sikt av olika skattereformer som siktar till att ytterligare sänka beskatt- ningen av arbete. Samtidigt finns det i svensk debatt från olika partier krav som går i motsatt riktning, som handlar om att rulla tillbaka jobbskat- teavdraget, höja marginalskatterna och höja beskattningen på arbete. Ibland sägs det: Ja, folk har i alla fall vant sig vid jobbskatteavdraget, men nu är det ändå dags att rulla tillbaka det och börja höja skatterna på arbete igen.

Min fråga handlar om: Vad går det att göra för antaganden om hur arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen i dag skulle förändras om jobb- skatteavdraget togs bort helt eller delvis, nu när arbetsmarknaden har anpassat sig till att det finns?

Ordföranden: Jag konstaterar att alla inledare är apostroferade i olika ord- ning, så jag börjar med att ge ordet till Anders Forslund från IFAU och därefter Jesper Hansson.

Anders Forslund: Jag ska kommentera några av frågorna.

Först var det frågan om löner och reservationslöner och detta som en nödvändig kanal, och jag har bara en kort kommentar. Jag skulle säga att det egentligen inte är så att effekterna av jobbskatteavdraget förutsätter så mycket av detta. Den viktiga mekanismen, åtminstone i de modeller som det alltid handlar om när vi talar om sådant här, som de flesta ekonomer i dag arbetar med, att en ökad sökaktivitet hos dem som försöker få jobb kommer att förkorta vakanstiderna för de företag som är intresserade av att anställa. Det gör det billigare att utlysa vakanser, och det gör att det blir fler vakanser, och det är den vägen jobben kommer. Sedan kommer lönerna att anpassa sig på ett eller annat vis också, men lönerna är inte en nödvändig del av anpassningen som ger fler jobb.

När det gäller frågan om ytterligare jobbskatteavdrag ska jag säga att om vi tror, vilket jag gör, att de hittills genomförda jobbskatteavdragen har påverkat sysselsättning, arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet i öns- kad riktning finns det inte någonting i det vi vet – och här finns det av naturliga skäl inga utvärderingar eftersom vi talar om tänkta reformer – eller tror oss veta som tyder på att det inte skulle bli effekter av att fort- sätta med ytterligare utökade jobbskatteavdrag. Vi kan aldrig vara säkra på att effekten är exakt lika stor som på den första kronan skatt man tar bort, men däremot skulle jag bli väldigt förvånad om det inte fortfarande har en effekt att sänka dem, givet att det fortfarande är relativt höga skatter i Sve- rige.

Slutligen den sista frågan: Om man tror att jobbskatteavdragen har haft effekter i önskad riktning, det vill säga att sänkningar av inkomstskatterna på det sätt som jobbskatteavdragen har inneburit, om man tror att detta har

196

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

gett mer jobb, finns det inte heller någonting som starkt talar för att det skulle vara asymmetriskt, så att om vi höjer dem skulle ingenting hända. Tvärtom tyder väl allt på att om man höjer skatterna i motsvarande grad som man tidigare har sänkt dem skulle effekten gå åt andra hållet. Ingen- ting vi vet tyder på att det skulle vara någon stark asymmetri där.

Jesper Hansson: Jag fick samma frågor som Anders Forslund, och jag delar i stort sett hans slutsatser, att avskaffat jobbskatteavdrag i dag antag- ligen har omvända effekter mot det införda jobbskatteavdraget. Det finns ingen stor evidens för att det skulle vara någon asymmetri.

Lönebildningsfrågan: Det är korrekt att den etablerade teorin säger att även utan direkt påverkan på lönebildningen får man effekter på arbetslös- het på lång sikt, men det kommer att ta väldigt lång tid. Det kan finnas mekanismer som gör att det tar extremt lång tid, som gör att det i prakti- ken blir aldrig observerbara effekter. På något sätt måste lönebildningen ändå påverkas, när det kommer in nya personer med andra förutsättningar på arbetsmarknaden. Om det finns väldigt strikta bindande minimilöner som gör att de har svårt att få jobb över huvud taget – det finns vissa indikationer på att det finns sådana grupper – måste de lönerna påverkas.

Vi är ändå rätt optimistiska om svensk lönebildning från Konjunkturin- stitutets sida och säger att sådana här rörelser i den riktningen finns. Det syns redan lite försiktiga steg åt det hållet i de avtal som slutits hittills i år. Men frågan är hur mycket förändringar som krävs av lönebildningen för att det ska få långsiktig effekt av jobbskatteavdraget.

Roger Mörtvik: Frågan om lönebildningen: Jag menar att själva idén och modelltänkandet bakom den förutsätter att lönebildningen för att det här ska fungera ska vara mycket mindre samordnad och centraliserad än den är i dag, för att löneflexibiliteten ska kunna öka som ett resultat av refor- men. Problemet är bara att för att nå dit förlorar man mycket av det som är viktigt i ekonomin på grund av att vi har en centraliserad lönebildning, som gör att vi får löneökningar som är konkurrenskraftiga, som inte leder till inflationstryck och så vidare. Det man kan vinna på gungorna förlorar man på karusellen. Sedan är det möjligt att de långsiktiga effekterna ändå är väldigt svaga.

Per Bolund var inne på modellsimuleringar. Det står till och med i bila- gan att Finansdepartementet självt säger att det är extremt svårt. Man skriver på s. 36: Modellskattningar är dock inte signifikanta, vilket medför att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Det gäller alla typer av sådana här modellsimuleringar att de är väldigt svaga. Det är inte så att om man lägger ihop tio icke-signifikanta studier får man en stor som är signifikant. Det fungerar inte så.

Sedan var det tesen om att det är ökad sökaktivitet som ska generera en sådan här fungerande process. Man kan säga att vi inte har sett att den ökade sökaktivitet som i så fall har följt av jobbskatteavdraget har lett till

197

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

att matchningen har fungerat bättre på arbetsmarknaden så att företagen har hittat personal och arbetskraft mycket snabbare. Mycket återstår fortfa- rande att bevisa när det gäller effekterna av det här avdraget.

Hans Lindberg: Till att börja med vill jag poängtera att regeringen jobbar med en bred ekonomisk-politisk palett. Vi har inte bara jobbskatteavdra- get. Om vi tittar på efterfrågesidan finns en rad efterfrågestimulerande åtgärder på arbetskraft. Jag tänker till exempel på nedsättningen av arbets- givaravgiften för unga och äldre, nystartsjobb för långtidsarbetslösa och instegsjobb för invandrare. Vi har också genomfört en kraftfull satsning på utbildningssystemet. Vi har lagt fram och kommer att lägga fram forsk- nings- och infrastrukturpropositioner. Det är viktigt att hålla den politiska ansatsen bred och tänka på många saker.

Sedan var det frågan om effekten av jobbskatteavdraget. Vi tror inte att effekten för timmarna är så kraftfulla. Det stora problemet att lösa i svensk ekonomi är utanförskapet. Då gäller det att påverka sysselsättningen.

Vad gäller arbetade timmar har vi kompletterat med en höjning av nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. Vi har också ambitionen att gå vidare i den riktningen. I nuläget är det 27 procent av alla heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt, och det är för många.

Vi fick en fråga om vad som händer om de fyra stegen i jobbskatteav- draget tas bort. Naturligtvis reverserar alla de positiva effekterna. Det är rimligt att anta.

Om vi genomför ytterligare jobbskatteavdrag, vad händer då? Kan vi förvänta oss lika kraftfulla effekter? Svaret är ja på den punkten. För övrigt lade vi fram en rapport om detta för två år sedan på temat om det blev avtagande effekter av jobbskatteavdraget. Det är den orange skrift som en del kanske har sett. Svaret var att effekterna inte var avtagande. Skatterna är fortfarande höga i svensk ekonomi, och det finns ledig arbets- kraft på arbetsmarknaden.

Ordföranden: Tack för att alla håller sig korta och kärnfulla. Då hinner vi med fler frågeställare, i bästa fall samtliga partier. Nästa parti i storleksord- ningen är Centerpartiet.

Karin Nilsson (C): Ni har framfört lite olika åsikter. Min uppfattning är att jobbskatteavdraget borde ha varit samhällsekonomiskt och privatekono- miskt lönsamt. Åtgärderna har ökat arbetskraftsutbudet och sysselsättningen.

Vilken åtgärd skulle ni prioritera som nästa skatteåtgärd för att ytterli- gare öka sysselsättningen? Är det femte, sjätte eller sjunde jobbskatteavdra- get? Kan ni se någon brytpunkt framöver där samhällseffektiviteten skulle avta i förhållande till andra åtgärder inom inkomstbeskattningen, som skulle vara mer aktuella, eller andra reformer för att öka arbetskraftsbeho- vet, det vill säga åtgärder riktade mot näringslivet? Denna fråga ställer jag till Jesper Hansson.

Erik Almqvist (SD): Fru ordförande! Jag tänkte rikta min fråga till framför allt statssekreterare Hans Lindberg.

198

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Om man ska tro utvärderingen tycks det som att jobbskatteavdraget haft en positiv effekt för sysselsättningen. Det framkommer också i utvärder- ingen en jämförelse med andra reformer, bland annat att det råder osäker- het kring vilken effekt sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster kommer att ha på den varaktiga sysselsättningen. De beräkningar som har genomförts indikerar dock att sysselsättningseffekten per satsad krona kom- mer att vara lägre än för jobbskatteavdraget. Det är väl en liknande slutsats man drar vad gäller även den generella sänkningen av arbetsgivar- avgiften.

Från mitt partis sida har vi gjort något slags försiktig bedömning att det är en rimlig avvägning. Det är utifrån den analysen som vi öppnade för ett femte jobbskatteavdrag förra året och även i årets vårbudget. Det här gäl- ler inte riktigt regeringen i nuläget. Jag föreställer mig att statssekreteraren har en viss dialog med regeringen. Varför tror statssekreteraren att reger- ingen väljer att satsa på andra åtgärder som enligt Finansdepartementet bedöms vara mindre effektiva än ytterligare jobbskatteavdrag?

Jacob Johnson (V): Det här är en viktig diskussion eftersom jobbskatteav- draget, som belöper sig på 70–100 miljarder kronor, jag kommer inte exakt ihåg, är regeringens stora ekonomisk-politiska satsning. Man har sat- sat hårt.

Det är intressant att läsa i utvärderingen om de osäkerheter som finns och kommentarerna. Utvärderingen indikerar att det redan nu finns tydliga tecken på att jobbskatteavdraget har bidragit till en högre sysselsättning. Statssekreterare Lindberg säger att den har ökat sysselsättningen med 100 000 redan nu, om jag förstod hans föredragning rätt. Jag skulle gärna vilja att han preciserar detta.

Sedan var det frågan om effekten för personer runt pensionsåldern. Pen- sionsreformens stora effekter i Sverige kommenteras inte. Jag skulle vilja höra lite grann om dem. Många som får det orange kuvertet tycker att det inte ser så bra ut och tror att de behöver jobba mer. Det kan också vara en orsak till en ökad sysselsättning bland de äldre.

Jag och Vänsterpartiet instämmer en hel del i TCO:s slutsatser även om vi kanske inte instämmer i alla de förslag till alternativ användning som TCO tar fram. Men framför allt måste man tänka på vad dessa 70–100 miljarder kan användas till i stället, till exempel satsningar på offentlig sek- tor och investeringar, som Per Bolund var inne på.

Sysselsättningen har minskat i välfärden. Det är också en effekt av jobb- skatteavdraget. Helhetsbilden saknas.

Det här är ett brott mot principen om skatt efter bärkraft. Det finns grup- per som betalar högre skatt i en utsatt situation; arbetslösa, sjuka och pensionärer. Vad säger statssekreteraren om det?

Ordföranden: Om vi nu ska vara riktigt rättvisa mellan utskotten har det ställts fyra skatteutskottsfrågor och tre finansutskottsfrågor. Det innebär att det blir finansutskottsledamoten Anders Sellström, som representerar Krist- demokraterna.

199

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Anders Sellström (KD): Fru ordförande! Ungdomsarbetslösheten är i dag 25 procent enligt SCB:s sätt att mäta, medan Arbetsförmedlingen säger att den ligger på drygt 10 procent. Vi vet alla hur SCB mäter, och det beror på att i den gruppen finns många studerande som vill jobba lite extra eller jobba i stället.

Jobbskatteavdraget har inneburit att för inkomster upp till 50 000 beta- lar man i princip ingen skatt alls. Kan det vara så – till exempel Anders Forslund, men ni andra kan också fundera – att antagandet om att ungdoms- arbetslösheten är hög, utifrån SCB:s sätt att mäta, delvis är en effekt av jobbskatteavdraget? Är det något som talar emot den hypotesen, alltså vil- jan att jobba finns även hos dem som studerar?

Anders Forslund: Även om det bjuder mig emot som forskare att speku- lera om vilka reformer man ska ägna sig åt – det är snarare ni politiker som ska fundera på det – tror jag att om huvudsyftet är att öka sysselsätt- ning och minska utanförskap, eller något liknande, handlar det om att skapa så starka drivkrafter som möjligt för så många som möjligt att hamna i sysselsättning och inte i utanförskap eller att skapa möjligheter för så många som möjligt att göra det. Det är en kombination av de två sakerna.

Låt oss tala mer begränsat om skattepolitik. Då handlar det om att via förändringar i skatteskalorna skapa så starka drivkrafter som möjligt. Sedan kan vi tala om annan politik som kan ägnas åt annat, till exempel arbetsmarknadspolitik. Det är kanske inte huvudämnet här. Därför gissar jag att någon form av förstärkt jobbskatteavdrag är naturligt om det är skat- ter man vill arbeta med och om man vill påverka sysselsättningen.

Jag ska ge en teknisk kommentar till pensionsreformen. I den redovi- sade studien jämför man dem som är knappt pensionärer med dem som är drygt pensionärer. De påverkas i princip på samma sätt av pensionsrefor- men. I den mån det finns trender i pensioneringsbesluten som beror på förändringarna i pensionssystemet verkar de på samma sätt för både dem som är drygt 65 och dem som är knappt 65. Det påverkar därför inte utvär- deringen i det avseendet, såvitt jag kan förstå.

Sedan var det en fråga om ungdomsarbetslöshet. Det korta svaret är att man bör förvänta sig detta. Det skapas drivkrafter för unga att söka jobb. De söker jobb. Om man har ett jobb som infaller inom tre månader är man arbetslös fram till dess att man kliver på jobbet. Om benägenheten för unga att skaffa sig jobb, söka jobb, blir större via jobbskatteavdraget bör jobbskatteavdraget i en mekanisk mening ha påverkat ungdomsarbets- lösheten sådan den mäts av SCB, men knappast ha ökat det sociala problemet med arbetslösa unga.

Jesper Hansson: Jag ska kommentera vilka åtgärder som kan prioriteras. Konjunkturinstitutet har inte som uppgift att beräkna någon sorts optimal makroekonomisk politik i Sverige. Därför får det bli mer personliga funder- ingar.

200

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

En viktig fråga som vi dock har identifierat är att det finns tydliga tecken på matchningsproblem. Flera har varit inne på det tidigare. Åtgär- der som kan öka och förbättra matchningen på arbetsmarknaden är förmod- ligen bra nu. Det kan handla om utbildningssatsningar och bostadspolitik, eftersom det råder brist på bostäder där det är brist på arbetskraft. Det finns säkert andra åtgärder som också kan vidtas.

Sedan kan man också överväga temporära efterfrågestimulanser i ett läge när efterfrågan på arbetskraft är svag och arbetslösheten är hög. Man kan tänka sig en något mer expansiv finanspolitik generellt för att på kor- tare sikt hålla upp sysselsättningen. Det är lite grann beside the point. Det är inte vad vi pratar om nu. Vi pratar om långsiktiga effekter och långsik- tigt varaktigt högre sysselsättning. Jobbskatteavdraget är det viktiga instru- mentet för att stärka drivkrafterna. Man kanske inte alltid behöver fråga sig vad pengarna kan användas mest effektivt till. Man kan också tänka sig att finansiera genom höjningar av andra skatter som inte dämpar arbets- kraftsutbudet lika mycket, till exempel göra momsen mer enhetlig. Fastig- hetsbeskattningen kan också ses över. De utgiftsökningarna eller inkomst- sänkningarna behöver inte stå uteslutande mot varandra.

Roger Mörtvik: Jag börjar med Jacob Johnsons fråga. TCO vill inte rulla tillbaka de fyra jobbskatteavdragen. Jag pratade om alternativanvändningen av utrymme som finns nu och eventuella fortsatta jobbskatteavdrag där jag ser att det finns betydligt vettigare saker att använda pengarna till. Jag pekade på ett antal sådana. När vi pratar jobbskatteavdrag bör vi fundera över riktade jobbskatteavdrag till arbetslösa, sjukskrivna och bidragsbe- roende i andra system som tar sig in på arbetsmarknaden.

Jag vill lite grann polemisera med Anders. Det känns ofrånkomligt. Det är viktigt att vi har starka ekonomiska drivkrafter för att hålla uppe sökak- tiviteten. Jobbskatteavdraget kan bidra till det. Men det är fullständigt otillräckligt i en situation där de formella kraven för att komma in på arbetsmarknaden har ökat så dramatiskt och där människor blir så stigmati- serade av att vara långtidsfrånvarande. Då räcker det inte med incitament att söka arbete, utan då måste man investera mycket mer i att stärka arbets- kraftens anställningsbarhet, kompetens och så vidare med hjälp av utbild- ning. Det blir otillräckligt.

Det finns ett val för hur vi ska använda pengarna. Jag bedömer att det just nu är betydligt vettigare att använda pengarna till att stärka arbetskraft- ens möjligheter att ta de jobb som skapas.

Lena Hagman: Det är viktigt att kombinera jobbskatteavdraget med andra satsningar, till exempel marginalskattesänkningar, slopa värnskatten och se över hela skattesystemet. Det behövs en ny skattereform, enligt Almegas mening, där man tar hänsyn till den enorma förändringen i ekonomin. Pro- duktionen är alltmer baserad på tjänsteproduktion. Det är där som jobben skapas. De branscher jag har talat om utsätts för den största beskattningen eftersom deras produktion bygger i huvudsak på humankapitalet. Det är den arbetskraft som är mest beskattad. Helheten behöver ses över, där man

201

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

tar hänsyn till den nya arbetsmarknaden. Fler behöver stimuleras att komma in i tillväxtbranscherna som ger så många och spännande jobb också för ungdomar. Det är viktigt att se helheten, inte bara tänka att vi ska få ut ungdomar i lågkvalificerade jobb. Målet bör vara att få ut dem i de spännande tillväxtjobben, som kräver högre utbildning. Då måste det till incitament att se över marginalskatterna, värnskatten med mera.

Hans Lindberg: Först ska jag ge en kommentar om den sänkta restaurang- momsen och den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Varför är det bra reformer, och varför har vi gett dem en hög prioritet? Svaret är enkelt. För det första är de kostnadseffektiva. För det andra har de en stark inverkan på sysselsättningen. För det tredje, det allra viktigaste, riktar de sig i mångt och mycket till unga. Det gäller både restaurangmomsen och natur- ligtvis den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Det gäller att stimulera sysselsättningen hos just unga. Där har vi två kraftfulla instrument.

Sedan fick jag en fråga om sänkt pensionärsskatt. Den här regeringen har sänkt skatten för pensionärer kraftigt under de senaste sex åren. Vi står redo att gå vidare om det finns ekonomisk-politiskt utrymme för det. Det är en prioriterad åtgärd. Det har varit viktigt för oss att gå vidare med det med tanke på effekterna av den finansiella krisen, som har gjort att en del grupper i det svenska samhället har varit speciellt utsatta. En sådan sänkning är prioriterad ur många avseenden.

Jag fick också en fråga om vår bedömning av 100 000 sysselsatta. Det är en helhetsbedömning som ligger fast sedan tidigare. Den här rapporten stärker vår tidigare bedömning. Vi konstaterar i rapporten, utifrån den utveckling som har varit sedan 2007, att arbetskraften, antalet människor i arbetskraften, har ökat med mellan 95 000 och 130 000 personer mer än vad som kan förklaras utifrån demografi och konjunkturutveckling. Precis som Anders Forslund var inne på tidigare, har vi kraftfulla indicier över hela linjen som talar för att jobbskatteavdraget är den främsta kandidaten till effekterna.

Efter hand, när år läggs till år, tror jag att indicierna kommer att bli ännu starkare. Precis som Jesper Hansson var inne på – han trodde på effekter även på arbetslösheten – ser vi redan nu att arbetslösheten är lägre än förväntat. Efter hand tror jag att effekterna kommer att bli mer märk- bara även på den punkten.

Flera här har lyft upp att det vore angeläget att avskaffa värnskatten i stället för att gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag. Jag har lite svårt för det. Roger Mörtvik var inne på det, och jag tror Lena Hagman lyfte upp det också. En sänkning av värnskatten innebär att vi sänker skatten för de allra rikaste. Det kostar 4 ½ miljarder. Det stimulerar antalet arbets- timmar i ekonomin, och det ger incitament genom ökade utbildningspremier.

202

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Jobbskatteavdraget inriktar sig på låginkomsttagarna. Det underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Det har bra fördelningspolitiska effekter, även för dem som vill ha en högre utbildningspremie. I och med att genom- snittsskatten blir lägre även med jobbskatteavdrag höjer det utbildningspre- mien.

För mig är prioriteringarna enkla. Det viktiga är i så fall att gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag. Regeringen har haft, och har fortfarande, ambitionen att justera den nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. Den ligger helt enkelt för lågt.

Ordföranden: Som ni märkte tidigare under utfrågningen försöker vi för- dela allt så jämnt mellan de två utskotten som möjligt. Därför lämnar jag nu över för avslutningen till skatteutskottets vice ordförande Leif Jakobs- son. Tack alla inblandade.

Vice ordföranden: Jag får tacka panelen för att ni har gett en bild av hur läget ser ut nu. Det var intressant att ni kunde ställa upp i dag. Vi kan konstatera att detta inte är slutrevisionen av reformen. Det är alldeles säkert. Om det är 2016 eller 2020 vi egentligen kan se vad som kommer ut av reformen får vi se.

Jag påminner om att skatteutskottet sammanträder i sessionssalen om några minuter.

Med detta avslutar vi sammanträdet.

203

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Hans Lindberg, statssekreterare, Finansdepartementet

204

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

205

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

206

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

207

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

208

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

209

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

210

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

211

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

212

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

213

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

214

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

215

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

216

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

217

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

218

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

219

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

 

Anders Forslund, bitr. Chef, professor, Institutet för arbetsmarknadspoli-

 

tisk utvärdering (IFAU)

220

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

221

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

222

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

223

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Jesper Hansson, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI)

224

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

225

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

226

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

227

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef, TCO

228

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

229

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

230

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

231

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

232

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

Lena Hagman, chefsekonom, Almega

233

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

234

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

235

2011/12:FiU20

BILAGA 4 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET

236

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM JOBBSKATTEAVDRAGET BILAGA 4

2011/12:FiU20

237

2011/12:FiU20

BILAGA 5

Protokoll från öppen utfrågning om

Finanspolitiska rådets rapport

Finansutskottets öppna utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport, Svensk finanspolitik 2012

Tid: Torsdagen den 24 maj, kl. 9.30–12.00

Lokal: Förstakammarsalen

Inbjudna

Professor Lars Jonung, Finanspolitiska rådets ordförande

Jørgen Elmeskov, chefsekonom OECD

Lena Granqvist, ekonom, Saco

Finansminister Anders Borg (M)

Ledamöter

Anna Kinberg Batra (M), ordförande

Fredrik Olovsson (S), vice ordförande

Elisabeth Svantesson (M)

Pia Nilsson (S)

Göran Pettersson (M)

Jörgen Hellman (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Maryam Yazdanfar (S)

Carl B Hamilton (FP)

Bo Bernhardsson (S)

Per Åsling (C)

Marie Nordén (S)

Staffan Anger (M)

Per Bolund (MP)

Anders Sellström (KD)

Erik Almqvist (SD)

Ulla Andersson (V)

238

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Jörgen Andersson (M)

Edip Noyan (M)

Emil Källström (C)

Ordföranden: Jag hälsar alla välkomna till denna utfrågning i finansutskot- tets regi av Finanspolitiska rådet. Denna rapport och dagens diskussion inleder utskottets och sedan riksdagens behandling av den ekonomiska vår- propositionen, det vill säga riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

Till dagens diskussion har vi därför bjudit in rådets ordförande profes- sor Lars Jonung och de externa kommentatorerna, vice chefsekonomen i OECD Jørgen Elmeskov och Lena Granqvist från Saco. Jag hälsar er väl- komna hit. Finansminister Anders Borg får sedan tillfälle att kommentera deras inledningar.

Efter dessa inledningar ges det som vanligt möjlighet för utskottets leda- möter att ställa frågor och inleda en diskussion som vi avslutar senast kl. 12.

Jag förutsätter att ledamöterna har fått och tagit del av rådets rapport. Annars finns den tillgänglig på webben och här i lokalen.

Jag hälsar även er som följer detta utifrån välkomna.

Lars Jonung: Jag tackar för dessa ord. Jag uppskattar att få vara här och presentera Finanspolitiska rådets rapport för 2012.

Låt mig börja med rapportens innehåll och struktur. Vi har lagt fokus på finanspolitiken. Vi granskar först i kapitel 1 och 2 finanspolitiken på kort sikt, och det är åren 2012–2015. Sedan tar vi upp det medellånga, medelfristiga, perspektivet, det vill säga de närmaste 10–20 åren. I kapitel 3 ser vi på den långsiktiga skuldkvotens utveckling. I kapitel 4 blir vi djärva. Där ser vi på den långa sikten, det vill säga de närmaste 100–200 åren och diskuterar finanspolitikens hållbarhet i detta perspektiv. I kapitel 5 behandlar vi arbetsmarknaden, i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Sedan avslutar vi rapporten med att i kapitel 6 ta upp den sänkta restaurangmom- sen. Skälet till att vi tar upp restaurangmomsen är att sänkningen av den utgör den enskilt största utgiftsposten i budgetpropositionen för 2012. Detta är alltså menyn.

Jag ska börja med det ekonomiska läget. Svensk ekonomi har klarat sig väl under den internationella kris som började 2008. Vi noterar i rådet att finanspolitiken generellt framstår som framgångsrik och i huvudsak väl avvägd. Denna slutsats får sitt stöd vid en jämförelse med andra länders ekonomisk-politiska erfarenheter och utveckling sedan krisen började.

Här hänvisar vi till ett diagram. Det visar hur bruttoskulden, alltså stats- skulden inom EU, har utvecklats från krisens början 2007 fram till 2011. Här noterar vi att alla EU-länder utom ett har fått en ökad skuldsättning. Detta undantag är Sverige. Det är ett tecken på våra offentliga finansers styrka.

239

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Vår uppgift i Finanspolitiska rådet är att fungera som en finanspolitisk

 

vakthund. Vi ska skälla, och vi ska varna när de offentliga finanserna är

 

på väg utför och på väg in i en riskabel region. Därför har vi granskat hur

 

finanspolitiken i Sverige förhåller sig till det finanspolitiska ramverket. Vi

 

noterar som vår främsta slutsats att politiken har följt ramverket. Risken

 

för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren ser vi

 

som begränsad, och vi bedömer att finanspolitiken är förenlig med långsik-

 

tigt hållbara offentliga finanser.

 

Överskottsmålet ingår i det finanspolitiska ramverket. Enligt detta mål

 

ska det finansiella sparandet uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP

 

över en konjunkturcykel. Här har vi en typ av utvärdering av överskottsmå-

 

let i detta diagram. Vi börjar 1993 mitt i den djupa finansiella kris som

 

Sverige befann sig i. Då hade vi ett budgetunderskott på kring 11 procent

 

av BNP. Det är alltså grekisk nivå, kan man säga. Sedan dess har vi haft

 

en konsolideringsprocess, och efter denna konsolideringsprocess har vi

 

haft ungefär två konjunkturtoppar. Under dessa konjunkturcykler har finans-

 

politiken varit inriktad på att nå ett överskottsmål på 1 procent av BNP

 

över cykeln. Även här noterar vi alltså stabila finanser och en måluppfyl-

 

lelse som är förenlig med det finanspolitiska ramverk som riksdagen och

 

regeringen har beslutat och utformat.

 

Vi kan också se utvecklingen av de svenska statsfinanserna i detta dia-

 

gram. Det visar den offentliga bruttoskulden som andel av BNP – statsskul-

 

den i procent av BNP. Här ser vi att fram till Opec 1- och Opec 2-

 

kriserna var statsskulden som andel av BNP 26–27 procentenheter. Sedan

 

kom oljekriserna, och vi fick en kraftig uppgång. Efter kriserna hade vi en

 

nedgång. Sedan kom den stora finanskrisen i början av 90-talet då Sve-

 

riges statsskuld som andel av BNP nådde en nivå kring 70 procent. Efter

 

detta har vi haft en snabb konsolidering under såväl socialdemokratiska

 

som borgerliga regeringar. Drar man ut linjen i detta diagram kan vi, om

 

vi tror på linjeutdragning, komma till en situation där vi inte har någon

 

statsskuld alls.

 

Är då allt bra? Ska vi bara ge ros till finansministern och finanspoliti-

 

ken? Svaret är ett klart nej. Rådet har kritiska synpunkter på den ekono-

 

miska politiken. Jag hänvisar till våra 19 punkter i vår rapport. Vi

 

återkommer till ett tema som vi har haft många gånger tidigare. Vi kräver

 

en tydligare redovisning av samband mellan utgiftstak, överskottsmål och

 

skatteuttag. Det skulle förbättra transparensen och tydligheten i politiken.

 

Vi vill att regeringen bättre förklarar hur reformutrymmet uppstår och hur

 

utrymmet är tänkt att fördelas mellan skatter och utgifter på några års sikt.

 

Vi anser att besluten om utgiftstak har stor betydelse både för utgifternas

 

nivå och för skattenivån. Här vill vi alltså att finansministern blir tydligare

 

i sin redogörelse.

240

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Regeringen aviserade skattesänkningar våren 2011 som sedan inte dök upp i budgetpropositionen för 2012. Denna förändring anser vi saknar sta- biliseringspolitiska motiv. Det försämrade konjunkturläget under 2011 talade snarare för en mer expansiv finanspolitik.

Regeringen anser att den makroekonomiska osäkerheten motiverar extra säkerhetsmarginaler förutom de marginaler som redan finns i det finanspo- litiska ramverket. Detta ser vi med viss oro på. Det skapar oklarheter med avseende på säkerhetsmarginalernas stabiliseringspolitiska motiv. Vi har alltså redan hängslen och livrem i det finanspolitiska ramverket. Behöver

viytterligare klädesplagg?

En regelmässig användning av extra säkerhetsmarginaler kan leda till

följande: För det första riskerar de att skapa ett ofördelaktigt procykliskt inslag i finanspolitiken, det vill säga när krisen blir mer hotfull säger finans- ministern att vi nog ska spara lite grann eftersom krisen kan bli ännu värre, och det kan förstärka svängningarna i konjunkturen. För det andra kan dessa extra säkerhetsmarginaler leda till ett genomsnittligt sparande som är större än överskottsmålet.

En uppgift för rådet är att fundera på var riskerna för de offentliga finan- sernas stabilitet finns. Vi ser av den ekonomiska historien att den främsta risken för stabila offentliga finanser är en finansiell kris.

Detta diagram visar hur de reala fastighetspriserna har utvecklats i fyra länder sedan 1996. Irland hade en mycket kraftig uppgång fram till krisen då det blev en mycket kraftig nedgång. Spanien visar samma mönster. Man hade en kraftig uppgång. Sedan sprack bubblan. USA hade också en kraftig uppgång. Sedan sprack bubblan. Sedan har vi ett land som heter Sverige. Här har vi bara haft en lång och kraftig uppgång sedan mitten av 90-talet.

Nu ställer sig en vän av finansiell stabilitet frågan: När spricker den svenska bubblan? Spricker den över huvud taget? Är detta någonting att vara orolig för? Ja, säger vi i rådet, detta är någonting som vi bör fundera på. Vi säger inte att vi har en finansiell bubbla, en boprisbubbla, i Sve- rige. Vi säger att det finns risker och att vi ska knyta dessa risker till de allmänna insikter som vi har om hur finanskriser och bankkriser uppstår. Vi vet att vid snabbt växande kreditgivning, vid stor skuldsättning och vid stigande fastighetspriser ökar risken för finansiella obalanser.

Regeringen bör ta ställning till hur den makrofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kri- ser. Jag föreslår att finansministern har detta diagram framför sig på sitt arbetsbord varje dag och funderar på vad detta innebär för svensk finans- politik.

Finanspolitiska rådet är inte den enda institution som varnar för finansi- ella obalanser. Kommissionen har satt upp ett system för makrofinansiella varningsindikatorer. De noterar att vi i Sverige har haft en förändring i reala huspriser som ligger över det område där man kan känna sig lugn.

241

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Kommissionen noterar också att den privata sektorns skuld som andel av

 

BNP ligger långt över det tröskelvärde som man i någon bemärkelse betrak-

 

tar som normalt.

 

Rådet tar också upp finanspakten, det vill säga EU:s Fiscal Compact. Vi

 

ser positivt på att Sverige har anslutit sig till EU:s finanspakt. Men vi note-

 

rar också att det inte finns någon anledning för oss att förändra det

 

svenska ramverket i riktning mot finanspaktens regler. Vi är nöjda med

 

det svenska systemet.

 

Vi noterar i ett kapitel som behandlar finanspolitiken på medellång sikt

 

att den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet i Sverige har

 

stärkts betydligt efter krisen i början av 90-talet. Vi förväntar oss att

 

denna utveckling ska fortsätta i framtiden.

 

Detta ställer en rad frågor. Överskottsmålet innebär att den offentliga

 

nettoförmögenheten kommer att stabiliseras som andel av BNP. Vi anser

 

att ytterligare förmögenhetsuppbyggnad utöver dagens 20 procent av BNP

 

är svår att motivera med behov av säkerhetsmarginal. Regeringen bör klar-

 

göra vad som är en lämplig storlek på nettoförmögenheten.

 

Vi bör hålla i minnet att vi har påverkats mycket av den finansiella kri-

 

sen i början av 90-talet. Då var vi bekymrade för statsskulden. Nu är vi

 

inte bekymrade för statsskulden längre utan för vad som händer med sta-

 

tens förmögenhet. Hur ska den hanteras? Hur ska den administreras?

 

Vi noterar att den offentliga finansiella portföljen innehåller både stora

 

skulder och stora tillgångar. Regeringen bör klargöra vad som är en lämp-

 

lig bruttoskuld samt vilka principer som ska gälla för avvägning mellan

 

risk och förväntad avkastning.

 

Rådet noterar att årets vårproposition innehåller en redovisning av de

 

offentliga finanserna. Det ser vi som en förtjänstfull utveckling. Det är ett

 

steg mot en bättre analys. Vi anser att det krävs ytterligare analyser för att

 

bedöma om de offentliga investeringarna har en samhällsekonomiskt fördel-

 

aktig omfattning och inriktning.

 

Vi delar regeringens uppfattning att ett siffersatt mål för de offentliga

 

investeringarna inte bör införas. De offentliga investeringarna ska bedömas

 

med utgångspunkt från en samhällsekonomisk kalkyl.

 

Vi har ett kapitel där vi behandlar den mycket långa sikten. Det går

 

under beteckningen generationsräkenskaper. Våra analyser här pekar på att

 

de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara, och deras hållbarhet hänger

 

mycket på hur pensionssystemet är utformat.

 

Vi noterar också att generationsräkenskaperna kan användas för att visa

 

hur skatter och utgifter påverkar fördelningen mellan generationer i ett livs-

 

cykelperspektiv.

 

Vi har ett kapitel om ungdomsarbetslösheten. Här noterar vi att bilden

 

av ungdomsarbetslösheten bör nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb snab-

 

bare än äldre. Långtidsarbetslösheten för unga är låg i ett internationellt

 

perspektiv. Ungdomars möjligheter att finna arbete är mer konjunkturkäns-

242

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

liga än äldres. Att betrakta unga som en homogen grupp kan leda till ineffektiva insatser från den offentliga sektorn. Det är viktigt att rikta insat- serna mot de grupper som har svårt att finna en anställning.

Detta diagram visar den genomsnittliga arbetslöshetstiden för tre grup- per: unga 16–24 år, medelålders 25–54 år och äldre 55–64 år. Vi ser här att arbetslösheten för unga är klart lägre än för andra grupper. Detta möns- ter håller i sig från 1987 och fram till i dag.

Vårt sista kapitel handlar om restaurangmomsen. Vi bedömer att effek- terna på arbetslöshet och sysselsättning av reformen är överskattade i regeringens dokument. Sänkt restaurangmoms är ett ineffektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna. Sänkningen av momsen har karaktä- ren av ett branschstöd. Det ökar risken för att andra intressegrupper försöker få en sänkning av momsen just för sin verksamhet. Vi noterar att konsumtionsskatten urholkas som skattebas om fler branscher gynnas av reducerade skattesatser.

Jag vill avsluta med följande uppmaning från Finanspolitiska rådet: En enhetlig moms skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effek- ter. Momsen, konsumtionsskatten, är en viktig skattebas. Kan man värna om den, kan man också värna om långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Ordföranden: Finanspolitiska rådet tar sikte både på omgivningen i vår omvärld och på arbetsmarknaden. Det är lite grann mot denna bakgrund som vi har valt att bjuda in våra två kommentatorer, och vi är mycket tacksamma att ha dem här. Vi börjar med de yttre förutsättningarna med mera från vice chefsekonomen i OECD Jørgen Elmeskov.

Jørgen Elmeskov: Jag tackar för inbjudan att komma hit. Jag är mycket hedrad av att ha blivit inbjuden. Jag är också lite bekymrad av två orsa- ker. Den första är att man har bett mig att tala skandinaviska. Jag hoppas att det går bra och att ni förstår vad jag säger. Den andra är att det är många år sedan som jag fokuserade specifikt på svensk ekonomi. Jag hop- pas att jag inte kommer att säga något dumt. Men om jag gör det hoppas jag på er förståelse.

Jag ska gå över till substansen. Som görs klart i rapporten från Finans- politiska rådet har Sverige en extremt solid budgetposition. År 2011 hade man en budget i faktisk och strukturell balans, så som visas på bilden. I rapporten citeras olika analyser som visar på långsiktig hållbarhet i de svenska statsfinanserna. Våra egna långsiktiga beräkningar visar också på långsiktig hållbarhet för Sverige som ett av få OECD-länder.

Det är inga tvivel om att svensk finanspolitik är en succéhistoria. Det gör det lite svårt att vara Finanspolitiska rådet. Trots detta tycker jag att rådet har producerat en intressant, relevant och välskriven rapport. I stora drag är jag enig med alla slutsatser som presenteras.

243

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Om rapporten hade beskrivit ett sydeuropeiskt läge hade det kanske

 

varit lätt att skapa en tematisk sammanhängande presentation i rapporten.

 

Som det är nu består rapporten av en samling separata essäer. Det gör det

 

lite svårt att ge en sammanhållen kommentar till rapporten. Jag kommer

 

inte ens att försöka.

 

I stället kommer jag att välja ut några få specifika punkter där jag

 

tycker att analysen kanske kunde ha förts lite längre. De punkter som jag

 

vill nämna visas på bilden här. Det är inte säkert att jag hinner med allt

 

inom den fastställda tiden, vilket jag beklagar.

 

Jag ska först ta upp restaurangmomsen. Rådet är skeptisk till den lägre

 

restaurangmomsen. Det var vi också i vår senaste rapport över Sverige.

 

Men det kanske är ett symtom på brist på finanspolitiska problem i Sve-

 

rige att rådet ägnar ett helt kapitel åt ett så exotiskt ämne som restaurang-

 

momsen. Men det är självklart ett exotiskt ämne med några viktiga

 

principiella aspekter. Minskar man beskattningen på en aktivitet uppstår

 

det, som Lars Jonung sade, ökad press från andra sektorer att också få

 

minskad beskattning. Därför gäller det att etablera de riktiga kriterierna för

 

när en minskad beskattning kan motiveras.

 

Jag kan inte bedöma det empiriska material som rådet citerar. Rådets

 

huvudargument är också att det inte finns mycket empiriskt material. Bris-

 

ten på empiri gör att man bör vara lite försiktig med denna typ av

 

skatteutgifter. Det bör kanske också göra att man låter nya politiska initia-

 

tiv följas av en ex post-evaluering. Det var ett förslag som jag tyckte att

 

rådet skulle ta till sig.

 

Jag saknar också ett annat argument, nämligen att om man vill stödja

 

en ekonomisk aktivitet – och det kan det finnas goda orsaker till – kan

 

man välja att göra det på utgiftssidan eller på skattesidan. På utgiftssidan

 

ger man explicita subventioner, och på skattesidan ger man en skatteutgift

 

eller implicita subventioner. Fördelen med att ge stödet på utgiftssidan är

 

en ökad grad av transparens. Motargumentet är att man får utökade admi-

 

nistrativa kostnader. Transparensen kan kanske vara värd lite ökade admi-

 

nistrativa kostnader.

 

Mer generellt är rådet skeptiskt till administrativa kostnader som argu-

 

ment för lägre moms på restaurang- och cateringtjänster. Här tycker jag att

 

rådet kanske kunde ha gått lite längre i sin diskussion. Som jag förstår det

 

är de extra administrativa kostnaderna skapade av en existerande lägre

 

moms på hotellverksamhet. Men om de administrativa kostnaderna inte

 

togs i beaktande när hotellmomsen sänktes bör man se över detta beslut

 

snarare än att ta den för given och säga att vi därför bör ha lägre moms

 

också på restaurang.

 

Jag ska övergå till den långsiktiga inriktningen av finanspolitiken. Jag

 

vill börja med en liten anekdot. I mitten av 2000-talet hade flera länder

 

stora offentliga överskott och fallande skuld. De föreslog mot denna bak-

 

grund i en diskussion i OECD om den långsiktiga inriktningen av finans-

 

politiken.

244

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Beroende på diverse förseningar fick vi diskussionen först i november 2008, knappt två månader efter Lehmankraschen. Vid denna tidpunkt var problemställningen för de flesta länder mycket akademisk. När vi offentlig- gjorde våra bakgrundspapper gjorde vi vårt bästa för att göra det så lugnt som möjligt för att vi inte skulle bli förlöjligade.

Jag tror att denna anekdot visar hur snabbt saker kan ändras och där- med betydelsen av säkerhetsmarginalerna i finanspolitiken.

Men rådet har rätt när man säger att säkerhetsmarginalerna inte är gra- tis. En för stor marginal betyder att man ger upp några utgifter eller skattereduktioner som annars kunde ha främjat ökad tillväxt och välfärd.

Huvudslutsatsen i rådets rapport är att man bör tänka på säkerhetsmargi- nalerna primärt i form av stocks, alltså skuld eller förmögenhet, och inte i form av flows, som överskott eller underskott. Det var också den slutsats vi nådde fram till i våra dokument, alltså att ett eller flera stockmål bör vara en del av det finanspolitiska ramverket.

I princip bör stock- och flowmål hänga samman, som också rapporten säger. Detsamma bör vara fallet med den faktiska utvecklingen i stocks och flows. Då blev jag kanske lite förvånad över att läsa i rapporten att det inte var fallet för Sverige. I stället har utvecklingen i den offentliga nettoförmögenheten varit långt mer positiv än man skulle tro, baserat på det årliga överskottet i budgeten. Det förklaras i rapporten av stora värde- stegringar för offentliga tillgångar. Här tycker jag, som utomstående läsare av rapporten, att rådet kanske hade kunnat gå lite längre i sin analys för att försöka besvara några frågor.

Vad är det för tillgångar som skapar de stora värdestegringarna? Är de tillgångarna disponibla i budgeten för att till exempel finansiera ökade utgif- ter eller sänkta skatter? Om svaret är ja, måste budgeten och budgetmåls- ättningen då inte inkludera dessa värdestegringar? Om nej, om de inte är disponibla, är det då inte bättre att fokusera på förmögenheten vid sidan av dessa tillgångar? Till slut: Representerar dessa tillgångar aktiviteter som den offentliga sektorn bör vara involverad i eller är det saker som kan och bör privatiseras? Som sagt saknar jag de svaren.

Om den slutliga målsättningen på sikt är ett stock- eller flowmål är det klart att det finns ett behov av ett flowmål för att visa om budgeten är on target för att uppnå flowmålet. I den delen kritiserar rapporten ganska skarpt regeringens beräkning av det strukturella offentliga finansiella spa- randet. Vi använder inom OECD samma metoder som regeringen så jag kanske nästan är tvungen att försvara regeringen. Men jag vill säga att jag också rent personligen anser att rådet går för långt här.

Rådet argumenterar för att man inte ska beräkna det underliggande bud- getsaldot genom att korrigera för effekten av ett aggregerat output-gap utan i stället genom korrigeringar för de cykliska avvikelserna i enkla efter- frågekomponenter som förbrukning, investeringar, export och så vidare. Rådet visar att dessa disaggregerade beräkningar av det strukturella saldot hade gett en annan och mer rättvisande bild av den underliggande budge-

245

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

ten genom krisen. De beräkningarna verkar korrekta, men frågan är om de

 

är relevanta utom för historieskrivning. Poängen är att vi inte har någon

 

god benchmark för efterfrågans sammansättning. I realtime, när de finans-

 

politiska besluten ska fattas, vet vi till exempel inte om förbrukningen

 

kommer tillbaka till sin tidigare trend eller om tillväxten i stället drivs

 

fram av export. Men det är faktiskt den information som är nödvändig för

 

att använda rådets favoritmetod. I motsats härtill har vi faktiskt ett ram-

 

verk för att tänka i realtime omkring den potentiella produktionen och det

 

aggregerade output-gapet. Det är de faktorerna som ingår i regeringens

 

beräkning av det underliggande budgetsaldot. Jag tror kanske att rådet

 

kunde vara lite mer nyanserat på den punkten.

 

Låt mig säga att jag var mycket intensivt uppslukad av fotnot 9 på

 

s. 101 i rapporten. Jag ska säga att jag läste rapporten på nattflyget från

 

Vancouver till Amsterdam. Det är ett uttryck för hur intressant rapporten

 

var att jag också läste fotnoterna. Men poängen med den fotnoten är att

 

den förklarar för mig, som är utomstående, det jag tidigare i rapporten inte

 

förstod om det så kallade reformutrymmet som finns under regeringens

 

utgiftstak.

 

Enligt rapporten uppstår reformutrymmet genom att de offentliga intäk-

 

terna går upp med BNP medan de offentliga utgifterna växer mindre än

 

BNP. Jag fann rapportens bedömning av dessa effekter förvånande stora –

 

en årlig förstärkning av budgeten i storleksordningen ½ procent av BNP.

 

Det var inte förrän jag läste fotnoten, 70 sidor senare, som jag förstod att

 

det så kallade reformutrymmet uppstår därför att en rad utgiftsposter inte

 

är indexerade i de tre–fyra-åriga framställningar som ingår i budgeten.

 

Men den politiska verkligheten är att de de facto är indexerade, i vart fall

 

om man förlänger perioden. Det är vad fotnoten säger.

 

Till exempel kan man reducera kompensationsgraden i offentliga transfe-

 

reringar över en kort period, men i praxis växer de hand i hand med

 

löneutvecklingen över en längre tidsperiod. Det betyder att reformutrym-

 

met i realiteten är mindre än den halva procent om året som är angiven i

 

rapporten och att det vore riskabelt att genomföra till exempel permanenta

 

skattesänkningar eller permanenta servicelyft baserade på ett reformut-

 

rymme som har en utpräglad kortsiktskaraktär.

 

Som en sammanfattning av diskussionen om dessa sammanhang kan jag

 

säga att rapporten kanske tycks en liten smula schizofren. Å ena sidan dis-

 

kuterar man hur man bör använda oindexerade reformutrymmen samtidigt

 

som man å andra sidan säger att verkligheten på lång sikt är indexerad.

 

Som förväntas ska jag hålla tiden, därför får jag ta upp mina betraktel-

 

ser över ungdomsarbetslösheten en annan gång. Men jag vill sluta med att

 

säga att de punkter som jag har tagit upp här inte ska överskugga att jag

 

har haft nytta av att läsa rapporten. Jag delar en mycket stor del av dess

 

synpunkter och slutsatser. Än en gång, tack för inbjudan!

246

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Ordföranden: Stort tack för det, Jørgen Elmeskov! Då går vi till vår andra inbjudna kommentator, nämligen Lena Granqvist, ekonom på Saco. Väl- kommen och varsågod!

Lena Granqvist: Först vill jag tacka för att jag har blivit inbjuden att kom- mentera. Till vardags är jag alltså Sacoekonom och jobbar med akademi- kernas lönebildning.

Jag vill först säga några ord om rapporten. Det är färre områden som behandlas än tidigare år, därför har den ett mindre omfång. Det är i mycket en krishanteringsrapport, upplever jag. Det är också förståeligt. Det finns förstås många andra områden man kan kommentera. Några av dem har också behandlats i Finanspolitiska rådets tidigare rapporter. Men mina kommentarer bygger alltså på delar av själva rapporten, med några små utvikningar.

Först vill jag ge er en bakgrund till den diskussion som förs och hur jag själv upplever mina reflexioner innan jag sätter i gång.

Det är, som vi alla vet, ett otroligt osäkert läge i omvärlden. Det gör det förstås väldigt svårt att analysera. På ekonomspråk kan man säga att det handlar om att det är svårare än någonsin att konstant hålla omvärlden i våra analyser. Det är mycket det som det också handlar om.

Det handlar om avvägningar. Det handlar om att satsa eller att hushålla. En fråga som också har kommit upp i den allmänna debatten är huruvida det sparas för mycket i ladorna. Det handlar dessutom om synen på hur vi ska förvalta och hur vi ska använda våra gemensamma resurser. Jag vet inte om det är ett svenskt ord, men jag kallar det kameralitet kontra dynamik.

Det jag också vill påpeka är att det vidare handlar om hur vi beskriver själva läget och hur vi uppfattar läget. Det som ändå är alldeles klart enligt alla siffror och tabeller är att det går så mycket bättre för Sverige än för resten av Europa. Då är ändå frågan om det betyder att vi på något sätt stänger in oss i en bubbla och att vi helt enkelt inte riktigt vill ta in det som händer i omvärlden. I vilken utsträckning påverkar händelserna i omvärlden oss? Det här är någon slags referensram när man analyserar hur man ser på sig själv och hur vi ser på vår relation till omvärlden.

Mina allmänna synpunkter på själva rapporten är att jag delar Finanspo- litiska rådets syn att finanspolitiken i huvudsak ter sig framgångsrik och välavvägd med hänsyn till ramverk, kriser och i jämförelse med andra län- ders politik. Jag tycker också att det är förtjänstfullt att den här långsiktiga analysen, generationsräkenskapsanalysen, har gjorts i ett livscykelsperspek- tiv där man också konstaterar att de offentliga finanserna verkar vara långsiktigt hållbara i detta perspektiv.

Jag håller också med om, som Finanspolitiska rådet gör, att man ska be regeringen klargöra sin syn på den ökande offentliga nettoförmögenhet som byggs upp utanför ramverkets krav. Där kan man diskutera hur stort det här utrymmet ska tillåtas vara, hur det ska förvaltas och hur det ska användas. Det är några allmänna synpunkter.

247

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Igen en liten utvikning när man ser det från ett sidoperspektiv: Vad hand-

 

lar det här egentligen om? I debatten kan man få en känsla av att det är

 

ett antingen-eller-läge. Är det här krishantering eller handlar det om struk-

 

turomvandling? Det är ju de orden som dyker upp. Då är det förstås också

 

viktigt att skilja på de konjunkturella och de strukturella faktorerna. Fokus

 

sätts mycket på om vi lever i någon slags kristänk. Då vill jag ändå poäng-

 

tera att man aldrig får glömma bort de strukturella faktorerna. Det är de

 

åtgärderna som främjar produktivitet och hantering av de befintliga resur-

 

serna effektivare. Det är också en form av krishantering.

 

Jag tror att det också är viktigt, oberoende av om vi har en kris i omvärl-

 

den eller inte, att vi rustar oss för framtiden. En förklaring till att vi har

 

klarat denna kris så bra är att Sverige faktiskt tog tag i de här strukturre-

 

formerna efter förra krisen. Det är de här sakerna vi hela tiden måste väga

 

mot varandra.

 

Arbetsmarknadsekonom som jag är plockar jag alltså ut två områden ur

 

rapporten för att kommentera. Det gäller arbetsmarknaden – ungdomsarbets-

 

lösheten och några ord om matchningen – och skattesystemet och dess

 

koppling till ökad sysselsättning. Där kommer också några ord in om

 

sänkt restaurangmoms.

 

För att man hela tiden ska veta vad vi diskuterar och vi inte ska tala

 

förbi varandra är det viktigt att definiera arbetslösheten som konjunkturell

 

och strukturell arbetslöshet. Det är väldigt viktigt att man särskiljer de frå-

 

gorna när man diskuterar. Definitionen på konjunkturell arbetslöshet är

 

alltså de kortsiktiga variationerna i efterfrågan på arbetskraft som ofta upp-

 

kommer av konjunkturella skäl. Strukturell arbetslöshet, däremot, pratar vi

 

också om som jämviktsarbetslöshet. Det är den arbetslöshet som råder i ett

 

normalt konjunkturläge. Den är oberoende av konjunkturen. Det är förstås

 

väldigt viktigt att veta vad man pratar om när man börjar diskutera åtgär-

 

der. Jag tror att man ibland blandar ihop detta på sina håll.

 

Det är min ingång till att prata om ungdomsarbetslösheten. Det är också

 

det som har lyfts fram i många sammanhang. Den är på tapeten i Sverige.

 

Överallt diskuterar man problemet. Frågan är hur stort problemet egentli-

 

gen är och om det här är ett generellt problem för ungdomar. Jag tycker

 

också att det är väldigt bra att Finanspolitiska rådet i sin rapport nyanserar

 

diskussionen och även analyserar vad som döljer sig bakom siffrorna.

 

Delvis handlar det om ett rent mätproblem. Vi har övergått till nya defi-

 

nitioner, ILO-definitioner, för hur man mäter arbetslöshet. Vi mäter nu på

 

samma sätt som man gör ute i Europa. Det betyder också att vi i måttet

 

inkluderar grupper som vi inte har haft med tidigare, och man kan disku-

 

tera hur vi egentligen ska se på de här grupperna i arbetslöshetssamman-

 

hang, såsom arbetssökande heltidsstuderande. Men det handlar också som

 

sagt om hur arbetslösheten ser ut bland ungdomarna, vilka grupper som

 

ingår. De siffror jag visar här är också sådana som presenteras i rapporten.

 

Jag har lagt till några egna reflexioner.

248

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Vi kan säga, som också har konstaterats tidigare i dag, att vi har en hög ungdomsarbetslöshet både historiskt sett och internationellt sett. Den är 23 procent, och det är ett högt mått. Men av detta mått är alltså 40 procent av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande som söker jobb. SCB har också gjort en specialstudie, en intervjustudie, och frågat hur man uppfat- tar sig som studerande arbetssökande. 90 procent av dessa betraktar sig som i huvudsak studerande. Det är en väldigt stor grupp. Det man också kan konstatera i jämförelse med andra länder är att vi har en stor stock av korttidsarbetslösa, alltså sådana som är arbetslösa kortare tid än en månad. Andelen är 35 procent. Det är också mycket högre jämfört med andra län- der i Europa. Det betyder alltså att unga hittar jobb snabbare. Vi har ett högt utflöde från arbetslöshet till sysselsättning.

Ett annat sätt att se på den här delen av arbetslösheten är ju att titta närmare på hur stor andel som är långtidsarbetslösa, alltså arbetslösa längre än sex månader. Där ser vi att andelen i Sverige är 18 procent, som är en hög siffra, men jämförd med snittet i EU på 50 procent är den mycket lägre. Det här är också en siffra som har minskat jämfört med 90- talet. Det som också diskuteras i rapporten, som jag inte tar upp här, är att problemet med långtidsarbetslöshet uppenbarligen är någonting som mer drabbar de äldre.

Ett annat fenomen som vi också ska komma ihåg när det gäller ungdom- arna är att samtidigt som vi har sett ökningen av arbetslöshet bland ungdomar har vi också sett att en större andel av 20-åringarna inte hade slutbetyg från gymnasiet. Bara 72 procent hade det. Det här är alltså en lägre siffra än på 90-talet. Det är en bild som vi ställer mot de ändå ganska positiva siffrorna relativt andra länder, men det är någonting som har skett samtidigt.

Min slutsats, som också rådet drar i sin rapport, är att ungdomsarbetslös- het inte är ett generellt problem, för de ungdomar som definieras som arbetslösa är på inga vis en homogen grupp. Då kan de generella åtgär- derna förstås ha en ganska dålig träffsäkerhet. Det som har gjorts är att regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för hela gruppen. Man kan defini- tivt säga att de korttidsarbetslösa ungdomarna skiljer sig från gruppen arbetslösa ungdomar med misslyckade gymnasiestudier bakom sig. Då kan man tänka sig att just riktade åtgärder för den här gruppen är bättre.

En viktig sak som jag pekade ut är att det här uppenbarligen är en utbild- ningsfråga. Då handlar det om att en bra utbildning är den bästa försäk- ringen mot arbetslöshet. Då handlar det inte bara om mer utbildning utan det handlar också om bra utbildning.

Men, det vill jag ändå poängtera, det här är ingenting som man talar om som att det inte alls är farligt, arbetslöshet går ju över. Det finns forsk- ning som visar att arbetslöshet aldrig är bra för någon grupp. Forskning visar att arbetslöshetsärren kan hänga kvar under lång tid. Det gäller både risk för att bli arbetslös på nytt och om senare inkomstutvecklig i karriä- ren. Ärren, alltså scarring effects, hänger kvar. Det har också visat sig att

249

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

väldigt korta arbetslöshetsperioder kan ha betydelse i negativ bemärkelse.

 

Det här gäller såväl unga med gymnasieutbildning som de grupper som

 

jag representerar, alltså de nyutexaminerade med högskoleutbildning. Där-

 

för blir det också väldigt viktigt att underlätta övergångar mellan studier

 

och arbete.

 

Vi pratar mycket om utbildning, men det är inget som årets rapport tar

 

upp, till skillnad från förra årets. Då pratade man också om utbildnings-

 

aspekter och om kvalitet i utbildningssystemet på alla nivåer. Det tror jag

 

också är en viktig nyckelfaktor.

 

Sedan går jag över till matchningen på arbetsmarknaden. Det handlar

 

förstås om hur de arbetslösa ska hitta de lediga jobben och hur vi ska få

 

det att fungera väl. Jag tycker också att det är bra att Finanspolitiska rådet

 

gör en specialstudie av graden av missmatchning. Man har också tagit

 

fram en ny metod, där man lägger in en geografisk dimension och en yrkes-

 

dimension. Modellslutsatsen från de här beräkningarna är att matchningen

 

på arbetsmarknaden skulle fungera mer effektivt om den geografiska rörlig-

 

heten ökade. Det här hänger förstås ihop med bostadsmarknaden och

 

möjligheten till jobbpendling.

 

Jag håller också med om Finanspolitiska rådets slutsats att kopplingen

 

mellan geografisk rörlighet och arbetsmarknadens funktionssätt förtjänar

 

ytterligare uppmärksamhet vid utformningen av framtida insatser. Det hand-

 

lar om många fler faktorer för att det ska fungera väl. En reflexion från

 

mitt håll är att det också krävs infrastruktursatsningar som fungerar, för

 

det här är en sådan viktig del av arbetsmarknaden. Det är någonting som

 

regeringen också har pratat om, men det kanske blir extra viktigt.

 

Därefter går jag över till skattesystemet, framför allt skattesystemet och

 

dess sysselsättningsskapande åtgärder. På nytt handlar det om vad man

 

egentligen är ute efter och vad man vill komma åt. Ibland handlar det om

 

att man vill underlätta för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden.

 

De motiv som regeringen har haft för till exempel sänkt restaurangmoms

 

är just det, men också jobbskatteavdragen, som inte behandlas i den här

 

rapporten, är tänkta att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

 

Andra aspekter för att öka antalet arbetade timmar i ekonomin handlar

 

ju om att sänka skatten på arbete. Men det är lite olika mål för politiken.

 

Jag delar också Finanspolitiska rådets syn på att sänkt restaurangmoms ver-

 

kar ha en dålig träffsäkerhet för att minska den strukturella arbetslösheten.

 

De få empiriska studier som finns på området stärker också denna syn.

 

Det verkar finnas för många mellanled för att det ska fungera. I teorin

 

fungerar optimal beskattning, men hur det fungerar i praktiken är en annan

 

sak. Jag utesluter inte att det finns en effekt, men det verkar vara en dyr

 

reform. Det kanske finns samhällsekonomiskt mer effektiva sätt att komma

 

åt det här problemet.

 

Sedan handlar min lilla utvikning, som egentligen inte diskuteras i den

 

här rapporten men har diskuterats tidigare år, om att öka drivkrafterna till

 

arbete genom att sänka skatten på arbete. Det diskuterades i fjol och också

250

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

av andra instanser. Långtidsutredningen med flera pratar om det. Men det finns många varianter i ett skattesystem som kan påverka just arbete. Det handlar om incitament till utbildning och ökad produktivitet. Vi på Saco lyfter alltid fram analyser i ett livslöneperspektiv. Det handlar inte om lönen från ett år till ett annat eller ditt sätt att jobba, utan det handlar om att analysera saker på lång sikt enligt hur din livslön påverkas.

Det är inget nytt att säga att progressiv beskattning påverkar incitamen- tet till utbildning negativt, men det vi också har tittat på är att jobbskatteav- draget, som ändå har syftat till att människor ska jobba mer, kan ha oväntade effekter. Här handlar det om att jämföra akademiker med gymna- sieutbildade med samma bruttolön. Det handlar helt enkelt om de beräk- ningar som visar att de gymnasieutbildade kan dra större nytta av jobbskatteavdraget tidigt i karriären på ett sätt som de akademiskt utbil- dade aldrig hämtar in.

Med det här vill jag bara säga att det inte är lätt att analysera skattesy- stemets effekter på sysselsättning, och det finns många aspekter som man kanske inte tänker på i första hand. Därför tror jag också att det är väldigt viktigt att man med det snaraste gör en övergripande skatteöversyn, för om allt hänger ihop. Det är också någonting som rådet lyfter fram, att det inte alltid räcker att man tittar på en skattebas i taget. För att verkligen komma åt att analysera de samhällsekonomiska aspekterna måste vi se vilka effekter det får på andra skattebaser. Jag har också på känn att sam- mankopplingen av olika skattebaser har blivit starkare på grund av den internationella krisen, och att det flyter mellan baserna på ett annat sätt än tidigare. Det här är också någonting som motiverar att vi bör titta på det i ett helhetsperspektiv.

Det jag avslutningsvis vill säga är att jag tror att strukturreformer, obe- roende av vad som händer, om vi har kris eller inte, är viktiga att fundera på för att rusta oss för framtiden, oberoende av omgivande kris eller inte, som till exempel en totalöversyn av beskattningen.

Jag kan också konstatera att regeringen under årens lopp har gjort många reformer för arbetsmarknaden. Det gäller på utbildningsområdet och på arbetsmarknadsområdet. Vissa skattesänkningar och förändringar har gjorts. Men det som också är ett jobb är att få befintliga reformer att fungera bättre i praktiken och ställa sig frågan: Om de inte fungerar fullt ut, vad beror det på? Det vill jag säga igen, att hantera de befintliga resur- serna effektivare är också en form av krishantering.

Ordföranden: Tack så mycket! Jag ger ordet avslutningsvis i den här rundan till finansminister Anders Borg. Därefter går vi in på fråge- och kommentarsrundan för ledamöter. Jag antar också, för så brukar det vara, att kommentatorerna själva vill kommentera varandra. Det ska de också få möjlighet att göra. Vi kommer att ha en runda med ett par partiföreträdare och sedan kommer ni att få ordet allihop i panelen om ni vill. Sedan ska vi gå vidare ända fram till kl 12. Välkommen, finansministern, och varsågod!

251

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Finansminister Anders Borg: Vi har fått årets rapport från Finanspolitiska

 

rådet. Jag vill passa på att tacka för den. Det är alltid en viktig del av

 

utvärderingen av finanspolitiken att vi får rapporten och att vi får en dis-

 

kussion kring slutsatserna i den.

 

Tittar man på rådets huvudslutsatser ser man att det noteras att Sverige

 

har klarat krisen väl, att finanspolitiken har varit framgångsrik och väl

 

avvägd jämfört med de flesta andra länder. Rådet anser dock att vi skulle

 

ha varit lite mer expansiva och genomfört en del skattelättnader under

 

2012 och att vi överbetonar säkerhetsmarginalerna. Därtill vill man att vi

 

ska redovisa reformutrymmet utförligare. Även Jørgen Elmeskov var inne

 

på det. Man menar också att det är en del oklarheter kring effekterna av

 

restaurangmomsen. De här sakerna ska jag kommentera lite grann.

 

Låt mig till att börja med konstatera att när man tittar på nyckelvariab-

 

lerna ser man att Sverige i relativa termer har klarat den här krisen starkt.

 

Vi har alltså haft en BNP-tillväxt på i genomsnitt 1 ½ procent. Det är i

 

princip bara Kanada, Österrike och Tyskland som har haft en liknande

 

utveckling under de här åren. Många andra länder, till exempel Danmark,

 

Storbritannien, euroområdet, USA och EU har klarat sig väsentligt sämre,

 

och det gäller till och med hela OECD-genomsnittet som ju också innehål-

 

ler många länder som har en sådan här upphinnareffekt i sig.

 

Vi har inte haft någon stor ökning av bruttoskulden i Sverige, och vi

 

har därtill klarat sysselsättningen bättre än de flesta. I Sverige har alltså

 

sysselsättningen ökat; den är 100 000 högre än vad den var vid krisens

 

botten, och den är väsentligt mycket högre än vad den var om man blickar

 

över hela det här förloppet. Det är bara Kanada och Tyskland som har

 

haft en liknande utveckling.

 

Tittar man på sysselsättningsgraden har den fallit väldigt kraftigt i

 

många länder, till exempel i vårt grannland Danmark, Storbritannien, Ita-

 

lien, Finland, Frankrike och många andra, EU som helhet, medan den i

 

Sverige har ökat. Även i Tyskland har den ökat.

 

Jag tror att det finns fyra förklaringar till varför Sverige har klarat sig

 

bättre. Den första handlar om krisens natur. Det här var i första hand en

 

tillfällig efterfrågestörning som slog ut världshandeln. Det fick vi relativt

 

snart ordning på. Det finansiella systemet i Sverige förblev stabilt, och då

 

återkom så småningom efterfrågan.

 

Det andra är att Sverige under krisåren genomförde en massiv stimulans-

 

politik. Vi hade 90 miljarder i samlade diskretionära åtgärder. Vi kunde

 

fullt ut låta automatiska stabilisatorer verka. Växelkurs och räntepolitik

 

gick i samma riktning, och det innebär att detta är den första kris som vi

 

har upplevt i modern tid där vi inte har fått en konflikt mellan räntor och

 

växelkurs.

 

Vi valde för det tredje att lägga mycket av de finanspolitiska stimulan-

 

serna på sådant som har stor och riktad effekt. Vi förstärkte till exempel

 

ROT för byggsektorn. Paradoxalt nog kan man säga att jämfört med tidi-

252

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

gare kriser steg alltså byggsysselsättningen under de här åren. Vi lade pengarna tungt på kommunsidan. Jämfört med tidigare kriser var det en exceptionell överföring av resurser till kommunsektorn.

För det fjärde kom till detta att Sverige, till skillnad från många andra länder, inte bara gjorde tillfälliga stimulanser utan också breda strukturåt- gärder. Antalet arbetade timmar utvecklades under krisåren i runda slängar 4 procentenheter bättre än vad vi trodde. Mycket berodde på att effekterna av jobbskatteavdrag, förändringar av sjukförsäkring och andra strukturrefor- mer blev väsentligt mycket större än vi faktiskt trodde när vi initialt gjorde bedömningarna. Vi räknade med att sysselsättningen under de här åren, 2008–2011, skulle falla med 300 000; i realiteten har sysselsätt- ningen alltså ökat under de här åren.

Jämför man med tidigare kriser är det ett klassiskt konjunkturmönster att disponibelinkomsterna i en svår efterfrågechock faller. Men även under det värsta krisåret, då efterfrågan i Sverige faktiskt föll med över 5 pro- cent, steg disponibelinkomsterna. Det avviker starkt från de mönster vi tidigare har upplevt, så strukturreformerna med breda skattelättnader både förbättrade arbetsmarknadens funktionssätt, förstärkte arbetsutbudet och gav en stimulans via disponibelinkomsten.

När jag tittar på det här utifrån ett europeiskt perspektiv är det slående att länder som Tyskland, Sverige och Finland – överskottskeynesianerna med låg skuldsättning och hög trovärdighet – är de länder som klarat sig väl, eftersom man hade ett starkt utgångsläge och kunde lägga betydande diskretionära åtgärder utifrån att man också har haft välfungerande struktur- politik sedan tidigare och kunde genomföra starka stimulanser.

Stimulanspolitik i underskottsländer och högskuldländer har inte alls fun- gerat lika effektivt, och det tycker jag är en väldigt central slutsats när vi till exempel diskuterar om det ska vara nettoförmögenhet eller finansiellt sparande som utgör normen för finanspolitik. Tror man på överskottskeyne- sianism och värdet av att kunna möta kriser är det just överskottsmålet som ger oss marginalerna för att i krislägen ha fallhöjd nog att kunna vidta åtgärder.

När man då tittar på finanspolitiken som helhet är rådets slutsats att den har varit framgångsrik under krisen och är väl avvägd. Det kan vara vik- tigt att komma ihåg hur pass originell denna slutsats är när det gäller finanspolitik i Europa. Låt mig ta två aspekter. Vi har nu fått en rad stu- dier över den långsiktiga hållbarheten i offentliga finanser. Det här är den beräkning kommissionen gör, den så kallade S2-indikatorn. IMF har nyli- gen gjort en i sin finansiella monitor. Vi har även sett OECD:s beräk- ningar och nu Finansdepartementets, kompletterad med Finanspolitiska rådets.

Sverige är alltså i alla de här bedömningarna ett land med långsiktigt hållbara offentliga finanser. Endast en minoritet av Europas länder är i när- heten av det. De allra flesta industriländer och de allra flesta länderna har ett långsiktigt hållbarhetsproblem som handlar om kraftigt stigande pen-

253

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

sionsutgifter, i USA ett nettovärde fram till 2050 på 35 procents ökning,

 

och hälso- och sjukvårdskostnader som i många länder förväntas öka

 

medan de i Sverige och de nordiska länderna ser ut att utvecklas mer stabilt.

 

Rådet säger också att man kunde ha invändningar mot balansen i finans-

 

politiken och inriktningen. Även här tycker jag att man måste ha lite

 

perspektiv. Här ser vi förändringen av strukturellt sparande i kommissio-

 

nens prognoser för 2011 och 2012. Många länder, med Irland i spetsen,

 

har ju tvingats strama åt politiken väldigt, väldigt kraftigt även i en period

 

med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Ett stort antal industrilän-

 

der – Irland, Grekland, Spanien, Italien och Storbritannien, EU som helhet,

 

Nederländerna, Frankrike, Tyskland – har alltså under krisperioden fått

 

göra en väldigt kraftig åtstramning. I Sverige är det alltså så att vi har en

 

liten avvikelse, små förändringar i strukturellt sparande, som är så liten att

 

den nog får betraktas som marginell.

 

När det gäller länderna som har ökat de strukturella underskotten tror

 

jag inte att man kan hävda att det i Ungerns eller Danmarks fall handlar

 

om en direkt medveten stimulanspolitik, utan det handlar helt enkelt om

 

att offentliga finanser har utvecklats mycket svagare än vad man hade för-

 

väntat sig och önskat sig.

 

I ett internationellt perspektiv skulle jag nog säga att det faktum att vi

 

under 2011 och 2012 ligger så pass nära nollpunkten ger ett väldigt starkt

 

stöd för slutsatsen att politiken varit väldigt väl avvägd. Det bygger också

 

på bedömningen att vi ändå stod inför ett kraftigt fall i huvudscenariot när

 

vi gjorde budgeten för 2012. Vi har då argumenterat för att det behövdes

 

osedvanligt stora säkerhetsmarginaler, och jag ska försöka förklara varför

 

det förhåller sig på det sättet.

 

När vi genomförde stora stimulanser 2009 kunde vi lägga 30 miljarder i

 

skattelättnader och utgiftsökningar och ändå ha 1 procent i överskott kvar.

 

Då räknade vi med en inbromsning av tillväxten, och vi kunde röra oss

 

mot överskottsmålet. Hade vi i den situation vi var gått fram med stora

 

skattelättnader hösten 2012 hade vi med stor sannolikhet redan i utgångslä-

 

get fått rätt betydande underskott.

 

När vi 2010 valde att göra stora stimulanser, trots att vi då såg en svag

 

utveckling av offentliga finanser, var det för att vi hade sett ett fritt fall i

 

efterfrågan med ett mycket kraftig tillväxtfall. I det läget, med en arbetslös-

 

het som var på väg mot – som vi trodde – 12 procent och 300 000 i

 

tappad sysselsättning, var det viktigt att ändå göra breda stimulanser.

 

Så var inte situationen när vi gjorde budgeten för 2012, utan då räknade

 

vi med en inbromsning av tillväxten och en arbetslöshet och en sysselsätt-

 

ning som stod och stampade. Men det fanns ett biscenario, en ovanligt

 

hög sannolikhet för ett riskscenario, nämligen att vi skulle ha gått in i en

 

finansiell kris under hösten med anledning av Grekland. Valutafonden

 

gjorde bedömningen att någonstans mellan fem och femton europeiska ban-

 

ker skulle hamna på en kapitaltäckning som skulle göra att de inte längre

 

kunde finansiera sig. Vi kunde alltså ha fått se ett förlopp som hade varit

254

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

mycket mer omfattande än det vi upplevde i samband med Lehman Bro- thers. Eftersom många av ekonomierna vid den tidpunkten var i relativt dåligt skick fanns det stora spridningsrisker.

Därefter har det hänt en hel. Vi har rekapitaliserat bankerna i Europa. Det finns nu ett krav på att de ska nå 9 procent i eget kapital. Det har också skett en marknadsvärdering av framför allt deras grekiska tillgångar. ECB har lagt ut en brandvägg av likviditet som gör att bankerna i Europa ter sig mer stabila. I Italien, Spanien och Portugal har vi fått omfattande program för att både förstärka konkurrenskraften och se till att vi får bättre stabilitet i offentliga finanser.

I normalfallet skulle jag nog därför hålla med rådet om att då kanske man inte behöver extramarginaler. Men i ett läge som var så pass allvar- ligt med starka brandrisker i det europeiska banksystemet måste man som regering kunna göra tre saker.

För det första måste man kunna låta offentliga finanser möta krisen auto- matiskt, det vill säga att utgifter och inkomster får anpassas utifrån att efterfrågan försvagas.

För det andra måste man också kunna lägga stimulanspaket, framför allt arbetsmarknadspolitik, åtgärder riktade till kommunerna och annat som stöt- tar inhemsk efterfrågan. Jag tror att det är väldigt bra ur ekonomisk- politisk synvinkel att i ett sådant läge kunna agera som regering och säga att här har vi ett kraftigt efterfrågefall, och nu kan vi verkligen ta i.

För det tredje måste man ha beredskap för att också möta en kris i det finansiella systemet. Vi har 550 procent av BNP i banksektor, en av Euro- pas absolut största, och då måste man hela tiden ha marginaler för att även där ha styrka nog att agera. Detta gör att om man tror att det finns en risk för en finansiell kris så finns det ett väldigt starkt skäl för att värna goda säkerhetsmarginaler.

Jag tycker att det här resonemanget har visat sig falla ut relativt väl. Vi har alltså inte haft någon kraftig ökning av arbetslösheten, utan den ligger, säsongsrensad, fortfarande på 7,3 procent. Vi har dock också sett att det finns en osäkerhet kring det finansiella systemet. Nu får vi se vad som händer i Grekland och alla förlopp kring det. Det kan vara så att vi måste gå in med kraftigare efterfrågestimulanser i höstens budgetarbete för att hantera den situationen, men det kan också vara så att det här stabiliseras och att vi då kanske mer kan fokusera på att ta upp infrastruktur, forsk- ningssatsningar och annat som på lång sikt bygger tillväxt.

Det är dock en väldig skillnad mellan sammansättningen i ett krispaket inriktat på att stimulera kortsiktig efterfrågan med tillfälliga stimulanser, till exempel till kommuner eller arbetsmarknad, och att investera långsik- tigt i infrastruktur och forskning som naturligtvis ger avkastning kanske först på längre sikt.

Det är viktigt att man kommer ihåg hur dramatiska de här förskjutning- arna kan vara. Valutafonden har i sin Sverigerapport gjort en bedömning av vad som skulle hända om man kör ett antal av de här europeiska kri-

255

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

serna på svenska offentliga finanser. De drar slutsatsen att det inte finns

 

någonting som tyder på att den skuldsättning vi har i dag på något sätt

 

skulle vara för låg i förhållande till de risker vi skulle kunna uppleva om

 

vi fick en finansiell kris kopplat till att till exempel huspriser, byggsektor

 

och efterfrågan försvagades kraftigt, utan man ska, om man vill, kunna

 

bedriva en aktiv efterfrågepolitik. En aktiv, modern stabiliseringspolitik

 

har goda marginaler, och det är en slutsats som åtminstone jag tror står sig

 

väl.

 

Låt mig också säga något om Finanspolitiska rådets syn på hur vi ska

 

diskutera reformutrymmet. När det gäller den här frågan tror jag att det är

 

rätt viktigt att vi som politiker i riksdagen förstår vad rådets forskare säger

 

till oss. Jag tror att det är viktigt att vi inser att vi är i en väldigt förmån-

 

lig situation som vi inte ska riskera att den tas ifrån oss. Jag har ju så pass

 

lång erfarenhet av finanspolitik att jag minns den tiden när det mesta av

 

budgetens utgifter var indexerade. Jag minns hur vi hösten 1992 tillsam-

 

mans med Socialdemokraterna genomförde breda sparpaket som i prakti-

 

ken bara bromsade utgiftsökningarna. Vi hade en så pass kraftig

 

indexering av de flesta systemen i Sverige att den politiska och demokra-

 

tiska kontrollen över utgiftssystemen var ytterligt begränsad. I huvudsak

 

hade vi vad man kallar för en inkrementell budgetprocess. Det var i prin-

 

cip samma utgifter år efter år som sedan i huvudsak var indexerade, vilket

 

gjorde att det demokratiska utrymmet att omprioritera eller använda pro-

 

duktivitetsvinster i en del av offentlig sektor till att till exempel göra

 

särskilda satsningar på utbildning eller att korta köer och så vidare var väl-

 

digt begränsade.

 

Vi följer här de rekommendationer som OECD, IMF och andra ger,

 

alltså, politiska beslut som är fattade i Sveriges riksdag är den enda rim-

 

liga grunden för att göra en budget. Man kan ha massor av olika resone-

 

mang om vilka skattesatser eller utgifter som borde indexeras av det ena

 

eller det fjärde skälet, men jag tror att den politiska konklusionen av att

 

göra det skulle bli att alla politiska reformer – som när Göran Persson

 

satsade kommunpengar eller när Fredrik Reinfeldt gör det – i praktiken

 

skulle framställas som nedskärningar. I det fallet skulle de nämligen läg-

 

gas utifrån någon typ av tänkt bana som är indexerad, och reformer skulle

 

i ett sådant läge alltid handla om att göra mer än det indexerade, vilket i

 

sin tur skulle göra att baslinjen för politiken alltid skulle bli att utgifter

 

och skatter utvecklas på ett sätt och sedan om man vill göra reformer

 

måste man lägga dem ovanpå detta.

 

Det här tror jag skulle leda till att vi i Sverige kom tillbaka till en ten-

 

dens med väldigt svag produktivitet i offentlig sektor, med en tendens till

 

långsiktigt stigande utgifter och med allvarliga risker för att vi faktiskt inte

 

på samma sätt som i dag skulle klara bra och långsiktig uthållighet. Jag

 

tror att den möjlighet och det utrymme till omprioriteringar som vi har fått

 

genom det strama ramverket, där regeringen kan göra politiska satsningar

 

därför att man har valt att använda det utrymme som skapas genom god

256

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

hushållning till att till exempel prioritera barnomsorg eller något annat, har vi väldigt, väldigt starka demokratiska skäl att behålla. Sedan kan man med mer teoretiska perspektiv naturligtvis ha en viss förståelse för de här resonemangen.

Låt mig bara konstatera att när jag jämför vår situation med de flesta andra länders så har vi tack vare att vi inte har en automatisk indexering av många utgifter en väldigt stark situation dels när vi gör budgetarna, för vi har utrymmen att göra reformer utan att för den skull ge oss i väg med alltför snabbt stigande kostnader, dels för att vi inte måste ta fram stora och omfattande nedskärningsprogram om vi sedan skulle hamna i problem. Då kan vi i stället låta systemen ligga som de gör, och då anpassar vi oss automatiskt tillbaka till en relativt god hushållning.

Jag skulle vilja säga att av alla saker vi gjorde under krisen, och det här gjordes i brett politiskt samförstånd, är avindexeringen av de här utgifterna och införandet av en produktivitetsfaktor i pris- och löneomräkningen den enskilt viktigaste förklaringen till varför Sverige har god ordning på offent- liga finanser. Jag tycker därför att det vore väldigt bra att hålla fast vid den ordningen, och jag tror inte minst att riksdagspartierna har väldigt starka skäl att ha en samsyn i de här frågorna av det enkla skälet att det är detta som skapar ett utrymme för de politiska partierna i olika reger- ingar att kunna göra omprioriteringar och reformer utan att för den skull riskera att vi får offentliga finanser som drar iväg på ett ohållbart sätt.

Låt mig också säga något om restaurangmomsen. Jag är lite förvånad över den argumentation som rådet har när det gäller den. Till att börja med ska man komma ihåg att ur nationalekonomisk synvinkel är grundar- gumenten mycket, mycket starka. Sverige är ett land som har ett högt skattetryck. Ett högt skattetryck ska normalt sett leda till en störning i eko- nomin som leder till lägre sysselsättning, framför allt i tjänstesektorn och framför allt i den del av tjänstesektorn där man är arbetskraftsintensiv och där arbetet kan ersättas med eget arbete eller migrera över i den svarta sektorn. Det skulle vara standardslutsatsen om ett högskatteland.

Det här har gjort att när till exempel Copenhagen Economics, som väl är en av dem som är mest kvalificerade att göra dessa bedömningar, för EU- kommissionen gjorde bedömningar av vad en lägre skatt på tjänstesektorn skulle leda till drog de slutsatsen att just i länder som Sverige och Tysk- land med relativt högt skattetryck, relativt hög reservationslön och relativt mycket stelheter på arbetsmarknaden, har man särskilda skäl att tro att en lägre beskattning på tjänstesektorn, om det sedan är RUT, ROT, restaurang- moms eller någon annan sådan åtgärd, ska ha hög avkastning. I Copenha- gen Economics beräkningar låg faktiskt just Norden, Sverige och Tyskland högst i avkastningen på den typen av åtgärder.

Det beror naturligtvis på att detta är sektorer med hög flexibilitet på arbetsmarknaden. Många har dessa jobb som ingångsjobb, samtidigt som det då har en motsatt effekt med höga skattekilar. När det gäller hur stora

257

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

de här effekterna är får man naturligtvis vara väldigt pragmatisk och till- bakalutad. Det är det ingen som vet, utan man får utvärdera och se vilka av resonemangen som i praktiken slår igenom.

Jag kan konstatera att våra bedömningar, som vanligt när det gäller Finansdepartementet, är väldigt försiktiga. Vi brukar göra så att vi gör en bred översyn av hur forskningen ser ut, och sedan lägger vi oss på de lägre elasticiteterna, alltså de lägre effekterna som man kan belägga när det gäller genomslaget. Ska jag titta tillbaka på någonting historiskt sett skulle jag snarare säga att när det gäller RUT, ROT och den typen av åtgär- der har vi nog genomgående underskattat effekterna. Men detta återstår att se. Det är naturligtvis svårt att göra den här typen av bedömningar.

Om man samlat ska säga något om politikens inriktning framåt tror jag fortsatt på att vi ska säkra offentliga finanser. Tror man på en aktiv ekono- misk politik måste den ske utifrån trovärdighet, och trovärdighet bygger på att man har marginaler och kraft att agera om det blir nödvändigt.

Vi ska naturligtvis också fortsätta förbättra ekonomins funktionssätt, och där kan vi säga att arbetsmarknad och integration samt ungdomsarbetslös- het och integration framstår som nyckelfrågor. Det är viktigt att vi till hösten tittar på vad vi kan göra för att just lätta upp regelverk och skapa mer av stöd och krav för att man ska få in unga människor och invandrare på arbetsmarknaden. Sedan ska vi naturligtvis alltid jobba för att förstärka välfärden och också förbättra förutsättningarna för svensk konkurrenskraft långsiktigt.

Låt mig avsluta med att tacka rådet för en väldigt bra rapport! Det är till stor nytta för Sverige att vi har ett finanspolitiskt råd. Det är väldigt bra med den här typen av fördjupade diskussioner och att vi varje år får den här kontrollen av om våra offentliga finanser är långsiktigt uthålliga, om politiken är väl avvägd och om vi har följt upp ramverket. Dessa är de tre grundläggande frågeställningarna som man vid varje avstämning ska försöka se hur de ser ut.

Tack alltså till rådet, och tack för att ni har kommit och lyssnat!

Ordföranden: Tack för det! Tiden går fort när man har roligt. Vi har drygt en timme kvar för en kommentarsrunda. Jag vill också själv tacka samt- liga fyra inledare här så mycket för väldigt intressanta reflexioner och kommentarer. Ni ska få tillfälle att också kommentera varandra, för det vet jag att några av er vill.

Först ska vi dock släppa in några av partierna. Vi är åtta partier i utskot- tet, och min ambition är att varje parti ska få minst ett tillfälle att ge sig in i diskussionen. Det här görs som vanligt i storleksordning, och det inne- bär att Socialdemokraterna börjar.

Pia Nilsson (S): Ett av de viktigaste uppdragen för Finanspolitiska rådet är att bedöma den förda finanspolitikens effekt på sysselsättningen och arbets- lösheten. Därför tycker jag att det är intressant att ta del av den mycket

258

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

tydliga kritik som rådet i sin rapport riktar mot regeringens beslut om att sänka restaurangmomsen, ett beslut som rådet anser mer har karaktären av ett branschstöd, som Lars Jonung redogjorde för.

Regeringen har angett två huvudskäl till momssänkningen: dels en ökad effektivitet i skattesystemet, dels en minskad arbetslöshet. Rådets analys av de här argumenten landar i slutsatsen att regeringens bedömningar inte är rimliga. Sänkt restaurangmoms är ett ineffektivt och dyrt sätt att minska de administrativa kostnaderna, och det saknas empiri som ger stöd åt tesen om 6 000 nya jobb som Anders Borg och regeringen anger i sin prognos. Rådet hänvisar till utvärderingar som har gjorts av de finländska moms- sänkningarna som absolut inte visar på någon ökad sysselsättning.

Mot bakgrund av Finanspolitiska rådets analyser och slutsats undrar jag därför om finansminister Anders Borg fortfarande anser att det går att för- svara den sänkta restaurangmomsen utifrån samma argumentation som föranledde beslutet, nämligen att det skulle skapa ett effektivare skattesy- stem och 6 000 nya jobb.

Sedan har jag faktiskt en fråga till. Det gäller ungdomsarbetslösheten. I rapporten skriver rådet att man inte bör betrakta unga som en homogen grupp, eftersom det kan leda till ineffektiva arbetsmarknadssatsningar. Rådet uppmanar i stället regeringen att precisera vilka grupper bland de unga arbetslösa som har svårt att få en anställning och att rikta insatser direkt mot dessa.

Lars Jonung, är det då någon specifik arbetsmarknadsinsats som rådet menar har varit ineffektiv? Kan Lars Jonung ge exempel på riktade insat- ser som rådet efterlyser?

Ordföranden: Näst i storleksordningen är vi moderater, och då tar jag mig själv friheten att ställa den första frågan.

Jag vill ta fasta på just det faktum att svensk ekonomi är stabil trots en mycket osäker omvärld. Det var till exempel intressant att se hur vi över lite tid ligger på en dubbel tillväxtnivå mot EU-snittet. Det är också vik- tigt att framhäva att det är balansen i de offentliga finanserna som har gjort att vi har ett manöverutrymme. Sedan kan vi tvista om vad vi vill använda det till, men jag vill ta även detta tillfälle i akt att glädjas åt den breda uppslutning som det finanspolitiska ramverket har i Sveriges riksdag och som utgör förutsättningen för detta.

Jag vill skjuta in mig på det här med osäkerheten och be Lars Jonung, Jørgen Elmeskov och finansministern att problematisera lite grann kring hur osäker vår omvärld är. Som finansministern med flera tog upp var det mycket riktigt så att vid förra året den här tiden präglades denna utfråg- ning och debatten i riksdagen av att svensk ekonomi var stabil, men det var mycket osäkert omkring oss. Vi diskuterade läget i Grekland, i eurozo- nen och så vidare. Redan året dessförinnan hade EU-ledarna och även Ekofinkretsen extra möten angående det just då extrema läget i de europe- iska finanserna. Förra året innebar bland annat att skillnaden i prognosen i vårpropositionen i det finansiella sparandet mot det i budgetpropositionen

259

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

blev över 60 miljarder. I år, så sent som i natt, möttes Europeiska rådet för att diskutera det nu extrema läget. Vi har nästan fått vänja oss vid att dessa extrema lägen är något slags normaltillstånd.

Detta vill jag be er problematisera och kommentera. Rådet skriver ju både att det är viktigt att föra en välavvägd finanspolitik, vilket rådet också skriver att vi gör, att ha beredskap för att möta osäkerhet, vilket rådet också skriver att vi gör, och samtidigt till exempel till och med, som en liten mellanrubrik, att det normalt inte behövs någon säkerhetsmarginal.

Jag vill därför lyfta upp frågan: Vad är normalt? Vilken storleksordning ska vi vänja oss vid är normal när det gäller förändringen i manöverut- rymme mellan vår och höst? Hur många år är det normalt så här på Europanivå, tror ni? Det vill säga, är det så här nu ett par år framöver eller tre eller fem år? Eller är det just nu mycket akut?

Detta påverkar naturligtvis den politiska bedömningen, oavsett hur man nu vill göra den, av hur mycket säkerhetsmarginal man behöver. Det har ju blivit nästan normalt på medellång sikt, om vi ser tillbaka de senaste åren, med akuta möten, akuta åtgärder, akuta situationer och mycket stora rörelser, vilket särskilt mycket påverkar en liten, utlandsexponerad eko- nomi med en förhållandevis stor men mycket utlands- och marknadsexpo- nerad finansmarknad. Det påverkar allt.

Vad är alltså normalt?

Jag börjar med att ge ordet i den ordning ni har stått, tror jag, med Lars Jonung först och därefter Jørgen Elmeskov.

Lars Jonung, Finanspolitiska rådet: Pia Nilsson ställde frågan om vi kunde ge några exempel på riktade insatser mot arbetslöshet. Mitt svar är att vi inte kan ge några exempel. Vår uppgift är att bedöma vad reger- ingen gör. Vi sätter upp många frågetecken rörande restaurangmomsen, och vi inriktar oss framför allt på det underlag som regeringen har använt sig av för att bedöma de förväntade effekterna. Sedan får vi naturligtvis se, som Anders Borg sade, vad den faktiska effekten av restaurangmomsen blir. Det kommer att komma många utvärderingar om detta, och det är ingen våldsam prognos från min sida att restaurangmomsen kommer att diskuteras under lång tid framöver.

Ordföranden ställde sedan frågan vad som är normalt. Det är en bra fråga, och vi vet först om tio, tjugo år vad som är normalt. Det tycks som om vi lever i permanent kris, i stort sett, och då ställer detta frågan: Vad ska vi ha för säkerhetsmarginaler? Här anser finansministern att det är bra med extra säkerhetsmarginaler. Rådet har uppfattningen att det redan finns så mycket av säkerhetsmarginal att vi inte behöver någon extra säkerhets- mån, även om läget i dag kan betraktas som onormalt.

Jag vill direkt svara på vad finansministern sade, det vill säga att vi behöver extra säkerhetsmarginaler, eftersom det är så stor risk för den stora krisen, den djupa krisen, den svarta svanen, som många säger, när vi har en mycket osäker och onormal framtid framför oss.

260

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

På detta vill jag svara: Om den stora krisen kommer, om det verkligen blir en djup nedgång i den internationella ekonomin, då räcker inte våra säkerhetsmarginaler. Då ska vi ha en helt annan typ av reaktion. Då måste vi acceptera ett budgetunderskott på kanske 5, 10, 20 procent för att han- tera den. Därför är vi tveksamma till att de här extra säkerhetsmargina- lerna är av något större stabiliseringspolitiskt värde.

När jag lyssnade på finansministern för någon minut sedan tänkte jag på hur finansministrarna tänkte före 1914, alltså före första världskrigets utbrott. Då skulle de ha extra säkerhetsmarginaler i form av stora guldkas- sor, och de samlade dessa guldkassor. Men när kriget bröt ut försvann guldkassan på en dag. Jag har lite av samma känsla, att de extra säkerhets- marginaler som regeringen bygger upp icke kommer att vara tillräckliga om den stora kraschen eller krisen kommer. Det är ungefär det tänkandet som ligger bakom resonemanget i rådets rapport.

Jørgen Elmeskov, OECD: Jag tror inte att jag har mycket att tillföra till Lars Jonungs karakteristik gällande om detta är normalt eller icke normalt. Men jag kan ändå säga att vi faktiskt var eniga med regeringens bedöm- ning att i den aktuella situationen var det ett argument för att situationen var så extrem att ytterligare säkerhetsmarginal kunde försvaras.

Jag tycker dock – och det kommer tillbaka till vad jag sade förut – att det finns grund för att uttrycka de extra säkerhetsmarginalerna icke blott i en flowmålsättning utan också i en stockmålsättning.

Om jag får komma tillbaka till vad finansministern sade tidigare råder det inget tvivel om att den stora tilltron till svensk finanspolitik har gjort den keynesianska politiken effektivare än vad den annars skulle vara. Men jag tror att det är en allmän tillit. Det är inte en tillit som nödvändigtvis är skapad av att man har haft ett överskottsmål i förhållande till ett stockmål. Jag tror inte att man ska se dessa två ting som ett antingen eller. Enligt min mening är det både och. Om man har ett överskottsmål har man också ett stockmål. Det är bara implicit, och om man har ett stockmål har man också ett överskottsmål. Det är bara implicit. Mitt argument är att man bör göra det mer explicit och att man kanske bör starta från stockmålet.

När det gäller hur lång tid detta läge kan komma att vara är jag tyvärr enig med Lars: Det kommer att vara ganska länge.

När man talar om ungdomsarbetslösheten tycker jag kanske att både Lars och Lena har ett lite underligt tänkande. Jag tycker kanske att det låg i luften att man försökte minimera problemen. Det kan gott vara så att det kanske inte är ett så stort socialt problem, men det är fortfarande slöseri på resurser. När man har ett problem där det handlar om ekonomiskt slö- seri bör man vara mån om att det görs något åt det. Till det kommer att det ekonomiska slöseriet och de sociala problemen kan vara större än vad som syns. Det hänger ihop med den ”scarring effect” som Lena nämnde. Det är något som är ganska väsentligt för ungdomar.

261

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

På denna punkt tycker jag kanske att rapporten är lite konstig när man läser den. När man ser profilen på svensk ungdomsarbetslöshet ser man att den karakteriseras av att den samlade ungdomsarbetslösheten är hög, men att där är ganska mycket omsättning. Det är väl precis vad man förväntar sig att finna i ett land där jobbskyddet är ganska strängt för permanenta kontrakt. Samtidigt har man en mycket liberal reglering av korttidskontrak- ten.

Att rapporten över huvud taget inte nämner jobbskyddet när den diskute- rar ungdomsarbetslösheten finner jag förvånande. Jag kan inte säga med säkerhet att det är orsak och verkan här men jag tror det, och det är kan- ske så att om man är bekymrad för ungdomsarbetslösheten är detta det första ställe man skulle undersöka.

Lena Granqvist: Jag tycker också att det finns aspekter som man kanske borde ha tagit upp i rapporten men som inte berördes. Just när det gäller ungdomsarbetslöshet finns det många aspekter som jag håller med om.

Lars Jonung: Jag skulle bara vilja svara på vad Jørgen tog upp om ung- domsarbetslösheten. Det var hans bild 8, som han hoppade över i hastighe- ten och i vänlighet mot oss för att hålla schemat.

Jørgen säger att vi minimerar problemet. Varför gör vi det? Jag skulle vilja säga att vi inte vill minimera problemet. Det här är ett problem. Det är ett socialt problem, och det är ett allvarligt problem. Vi vill nyansera den svenska debatten genom att ta upp andra dimensioner på ungdomsar- betslösheten som inte finns så väl dokumenterade i debatten. Det är vår uppgift att bidra till debatten genom att förhoppningsvis höja debattnivån. Det är så vi har sett på det.

Finansminister Anders Borg (M): Fru ordförande! Låt mig säga någonting om Pia Nilssons frågeställning och något om normaliteten i osäkerhet.

Pia Nilsson undrar om regeringen alltjämt gör bedömningen att moms- sänkningen för restaurangsektorn har fungerat väl. Här har vi fått lite olika kritik från rådet. Man ansåg att vi borde ha fullföljt jobbskatteavdrag och brytpunkt, och man var kritisk till momssänkningen. Detta får avvägas lite fram och tillbaka.

En avvägning som vi gjorde var att helheten måste bli ungefärligen rätt. Då avstod vi från ett antal skattesänkningar. Det sammanhängde med att vi hade en försvagning av de offentliga finanserna mellan vårproposition och budgetproposition på 65 miljarder kronor. När vi lade upp budgeten visste vi att vi var i ett rätt osäkert läge. En av mina medarbetare som har lång erfarenhet från Finansdepartementet varnade mig för de stora reformut- rymmena, för han sade att det svåraste en regering kan göra om den börjar se reformutrymmen i januari–februari är att sedan backa på det i augusti– september. Det blir oerhört plågsamt när alla fackdepartement har fått ige- nom sina olika förslag att sedan backa från dem.

262

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

För att behålla flexibiliteten och även av många andra skäl valde vi att lägga en stor del av reformutrymmet i detta osäkra läge på skattesidan. Det gjorde att det sedan var relativt lätt att backa tillbaka på jobbskatteav- drag, brytpunkt och pensionärsskatt när det blev nödvändigt. Vi ansåg ändå att det fanns ett behov av att göra en viss mindre lättnad. Jag tycker fortfarande att momssänkningen framstod som väl avvägd i storlek och inriktning. Sedan får naturligtvis detta utvärderas.

Låt mig säga något om att precisera vilken typ av riktade satsningar som kan behövas och hur vi ska se på ungdomsarbetslösheten. Till att börja med ska man komma ihåg att ungdomsarbetslösheten i Sverige för- modligen i relativa termer mot andra länder framstår som något hög. Det är viktigt att påpeka att det är så, som rådet också gör.

Men detta kan bero på två faktorer som jag tror lite grann underskattas i debatten. Den ena kan vara att vi i Sverige har en statistik som överskat- tar ungdomsarbetslösheten. Den andra tänkbara förklaringen är att andra länder har en statistik som underskattar ungdomsarbetslösheten. Det kan till exempel vara så att man frångår internationella konventioner om hur man mäter ungdomsarbetslöshet. I Sverige frågar vi ungdomarna om de upplever sig som arbetslösa. Även om de är i huvudsak i studier mäter vi dem som arbetslösa. Sådana är OECD:s, ILO:s och kommissionens konven- tioner.

Men det är svårt att värja sig för tanken att en del andra länder snarare mäter på ett sätt som gör att man exkluderar dem som inte är inskrivna vid arbetsförmedlingen. Detta har vi naturligtvis inga belägg för. Jag vet inte hur det är. Alla påstår att de gör som de ska. Men det är fullt tänk- bart att förklaringen är att en del andra länder i realiteten har en mycket högre ungdomsarbetslöshet än vad de visar i statistiken. Vi har gått ige- nom vårt sätt att göra statistiken i ett par varv. Vi följer konventionerna. Vi gör på rätt sätt. Det är så här man ska göra det. Då får man denna överskattning.

Det kan vara så att svenska studenter är mer benägna att säga att de söker jobb än studenter i andra länder. Det är svårt att värdera detta. Men det kan också vara så att ett antal länder med låg arbetslöshet helt enkelt har en statistik som inte är lika tillförlitlig som den svenska. Om det är bättre att överskatta eller underskatta problemet är svårt att bedöma.

Jag håller nog med Jørgen Elmeskov om att Sverige har ett generellt problem som delvis beror på hur vår arbetsmarknad ser ut. Vi har stark arbetsrätt, vi har kollektivavtal, vi har höga ingångslöner och vi har rela- tivt hög beskattning. Det där är generella problem. Dem kan man åtgärda på olika sätt. Skälet till att vi har valt att till exempel sänka ungdomsarbets- givaravgifterna är att generellt sett kompensera för att vi har de här tröskeleffekterna och att därmed generellt sett göra det lite lättare för ung- domar att komma in.

263

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Jag tror inte att det finns något som talar mot att man måste göra detta mer precist. I dag har vi till exempel fått avtal på kommunal- och lands- tingssidan om att man nu hittar en ny utbildningsform mellan SKL och Kommunal där man får en liknande typ av instegs- och ingångsjobb som vi har sett på Handelssidan och på Metallsidan tidigare. Här finns det kan- ske behov av att förstärka handledarinsatser och vidta andra åtgärder på utbildningssidan för att också specifikt hjälpa dem som står utanför.

Osäkerheten är naturligtvis komplex. Jag skulle vilja säga att den är exceptionell just nu, delvis därför att det är ett exceptionellt läge i omvärl- den med så tydliga kopplingar till risker för det finansiella systemet, som vi vet ofta har oöverblickbara konsekvenser. För svensk del tillkommer att vi är särskilt utsatta för det därför att vi har ett stort banksystem. Vi har också det som Lars Jonung och rådet framhöll – huspriser och privat skuld- sättning som är väldigt uppdrivna. Detta kan vi naturligtvis växa ur. Det kan vara så att det inte är någon bubbla och inte några överdrivet upp- blåsta huspriser. På tio års sikt kan vi med en massa makroåtgärder som håller nere husprisökningen framåt ta oss ur detta.

Men det är klart att det utgör en riskfaktor. Vi har inte någon stor och uppblåst byggsektor, så problemet är inte av irländsk, amerikansk eller spansk dimension. Men om vi får en så allvarlig chock att det stör hus- marknaden tror jag att man ska ta på allvar att det finns en risk att vi här får en mer utdragen kris. Det kan bli lite besvärligt, och det kan behövas en del extrainsatser.

Jag tror att vi fortsatt är i en rätt osäker värld, men jag skulle nog vilja säga att jag trots detta delar synen på att vi normalt sett har enprocentsmå- let som en alldeles tillräcklig osäkerhetsmarginal.

Per Bolund (MP): Fru ordförande! Tack för intressanta föredragningar! Jag vill också tacka Finanspolitiska rådet för en spännande och bra rapport. Jag är speciellt glad för att Finanspolitiska rådet lyfter upp de makrofinan- siella riskerna med den höga skuldsättning som hushållen har i Sverige. Det är en fråga som vi också har lyft upp från Miljöpartiets sida. Vi har bland annat haft ett ekonomiskt seminarium, och vi har begärt en särskild debatt i riksdagen om denna fråga.

Finansministern talade mycket om marginaler och om vikten av sådana. Det stämmer att vi har ökat våra marginaler när det gäller den offentliga skulden. Men samtidigt har hushållen minskat sina marginaler under lång tid. Den intressanta bilden borde vara den samlade effekten av både de privata och de offentliga skulderna. Men det talar regeringen tyvärr inte särskilt mycket om, utan den fokuserar helt på de offentliga skulderna. Om man tittar på de samlade privata och offentliga skulderna ser man att Sverige inte alls ligger i topp längre, som regeringen brukade peka ut när det gäller statsskulden, utan snarare nära botten. Detta är någonting som oroar oss just därför att vi har sett exempel från andra länder på hur det har gått snabbt att urholka offentliga finanser genom att privata skulder går över till offentlig regi.

264

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Eftersom regeringen inte riktigt har lyckats hantera frågan blir min fråga: Kan vi ge finansministern lite hjälp på traven med vad han skulle kunna göra för att minska denna risk? EU-kommissionen har till exempel också pekat på det här och poängterar att man kanske behöver vidta en del åtgärder, till exempel att begränsa ränteavdragen. Man kan också titta över principerna för amortering av skulder. Min fråga går till Lars Jonung. Har han några lite tydligare rekommendationer om vad man skulle kunna göra för att minska makroriskerna?

Jag har också en fråga om de offentliga investeringarna, där rapporten lyfter upp att de offentliga bruttoinvesteringarna som andel av BNP har fallit ända sedan 70-talet. Det gör att vi kanske inte underhåller vårt hus så bra som vi borde göra. Vi borde se till att de infrastrukturer och de system som vi har byggt verkligen underhålls och sköts på ett bra sätt. Om man skulle vara lite krass skulle man kunna säga att finansministern lägger pengar i madrassen samtidigt som han låter huset omkring sig för- falla och taket läcka.

Jag skulle gärna vilja höra finansministerns syn på detta. Är det inte dags att börja göra lite större offentliga investeringar för att både motverka arbetslösheten och se till att de investeringar som vi har gjort tidigare verk- ligen fungerar? Detta kan ses i kombination med kritiken från Finanspoli- tiska rådet om att det finns en risk för att finansministerns agerande gör att det blir procykliskt, det vill säga att man eldar på konjunkturcyklerna i stället för att motverka dem. Det skulle jag gärna vilja ha en kommentar till.

Carl B Hamilton (FP): Jag har en fråga till Lars Jonung primärt. Den gäl- ler rollfördelningen mellan finanspolitik och penningpolitik eller Riksban- ken.

Ni kritiserar regeringen för att den inte på hösten genomförde det jobb- skatteavdrag som man hade aviserat på våren 2011 av stabiliseringspoli- tiska skäl. Samtidigt är ju inte jobbskatteavdraget tänkt som en konjunkturpolitisk åtgärd. Det är inte tänkt att det ska höjas och sänkas med konjunkturen, utan det är en strukturåtgärd för att få fler människor i arbete – arbetslinjen.

Då uppstår frågan: Om det blev en alltför åtstramande politik var det väl Riksbanken som i så fall skulle agera? Eller menar Finanspolitiska rådet att vi är i en ny tid nu och att vi ska hålla på med fine-tuning med finanspolitiken? Rollfördelningen mellan riksbank och regering blir i så fall oklar. När ska finanspolitiken användas som konjunkturregulator, och när ska vi lämna den uppgiften till Riksbanken? Är det inte bara när den svarta svanen dyker upp med jättestora insatser, utan även i normalfallet?

Den andra frågan anknyter lite till Per Bolund. Vi har i Sverige en skatt på inkomst av kapital som är ungefär dubbelt så hög som i övriga OECD

– 30 mot 17–18. Om man nu minskar den minskar också värdet av ränteav- dragen, som Per Bolund också var inne på. Jag har länge varit anhängare av en sådan skatteförändring, bland annat därför att det skulle gynna svenskt ägande av företag i Sverige. Det vore intressant att höra Lars

265

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Jonungs syn på detta. Om det är så som Lars Jonung säger – ganska alarm- istiskt beträffande detta att den enda hemmagjorda risken mot vår ekono- miska politik är husprisbubblan – kan man väl inte bara säga som Lars Jonung lite anemiskt gjorde, nämligen att vi bör fundera på risken. Man får väl göra någonting då, Lars Jonung!

Emil Källström (C): Jag tänkte inleda med att tala lite om nettoförmögen- hetens storlek. Här har dels Finanspolitiska rådet och Lars Jonung, dels andra talare, upprepat att regeringen borde klargöra önskad storlek på detta. Det är lätt att be andra göra det, men det vore också intressant att höra från Lars Jonung och kanske även från Lena Granqvist, som också uppehöll sig vid detta, vad ni själva säger om det här. Vad är den önskade storleken på nettoförmögenheten givet obalanser och risker i omvärlden?

Finansministern avslutade med att blicka framåt och peka på vikten av kloka beslut i dag som innebär en fortsatt positiv situation för statsfinan- serna. Där vore det intressant att höra Jørgen Elmeskov med sitt utifrån- perspektiv berätta vad de viktiga strukturförändringarna och vad de viktiga policyrekommendationerna är för att Sverige även framgent ska ha en fort- satt positiv utveckling. Vi ser nu positiva statsfinanser, och det bygger givetvis på kloka beslut och reformer tidigare. Vad ska vi göra framöver för att säkerställa detta på sikt?

Erik Almqvist (SD): Fru ordförande! Jag har en fråga om matchningen, eller rättare sagt missmatchningen. Det framkommer i rapporten att man menar att 3 procent av de anställningar som hade varit möjliga med en bättre geografisk matchning har gått förlorade på grund av en geografisk obalans mellan arbetskraften och arbetsmarknaden. Man menar vidare att en omallokering av arbetskraften som är bättre anpassad efter arbetsmark- naden skulle kunna ge en arbetslöshet som är 0,2 procent lägre än i dag.

Detta är väl lite samma sak som regeringen konstaterar i vårpropositio- nen, där man dels konstaterar att missmatchningen har ökat, dels att den så kallade Beveridgekurvan har förskjutits utåt under den nuvarande reger- ingens mandattid. Trots att antalet vakanser har ökat på arbetsmarknaden har också arbetslösheten ökat. Man kan tänka sig en ökad jämviktsarbets- löshet.

Rapporten fokuserar på den geografiska missmatchningen. Jag skulle tycka att det vore intressant att höra om panelen kunde resonera lite om hur de yrkesmässiga eller kompetensburna obalanserna har inverkat. Vad skulle man kunna få för effekter om man kunde förbättra det hela så att utbildningen bättre matchar arbetsmarknadens efterfrågan?

Lars Jonung: Det var många frågor! Per Bolund ställde frågan om huru- vida man kan minska riskerna för att en svensk finansiell bubbla spricker

– om det nu finns en bubbla. Det är klart att det är mycket lätt att räkna upp ett antal åtgärder som kan vidtas. Man kan införa bolånetak, som vi har fått. Man kan höja kapitaltäckningskraven för bankerna. Man kan ta bort ränteavdraget och det går att höja fastighetsskatten, exempelvis.

266

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Problemet med att ta fram denna katalog är att om vi skulle genomföra en sådan uppsättning av åtgärder finns risken att man skapar den kris som man vill undvika. Vi har sett detta mönster i andra länder, där man försö- ker bromsa en ohållbar prisuppgång genom åtgärder som i själva verket skapar den kris man vill undvika. Det är alltså ett utomordentligt svårt pro- blem för finanspolitiken och för penningpolitiken. Man borde egentligen starta om från början och gå tillbaka fem, tio år och säga: Nu finns det kanske en avlägsen risk för en bubbla, och vi bör vidta åtgärder innan vi kommer på denna bana!

Vi är försiktiga i vår skrivning i rådet. Vi talar inte om vad man bör göra nu, utan vad vi säger är att vi önskar en höjd vaksamhet, en mobili- sering och en beredskap från regeringens sida om det otänkbara skulle inträffa.

Carl B Hamilton tog upp frågan om rollfördelning mellan penning- och finanspolitik. Det är en utomordentligt svår fråga som egentligen ska besva- ras av riksbankschefen och finansministern. Vi tar inte upp någon diskus- sion där vi föreslår någon sorts finjustering där finanspolitiken ska användas för att påverka konjunkturen under normala förhållanden. Men vi noterar att det är lyckligt om en strukturell åtgärd också kan motiveras av konjunkturskäl. Ett införande av ytterligare ett jobbskatteavdrag under 2011 hade varit strukturellt och konjunkturellt önskvärt. Här missade reger- ingen öppet mål. Det är den uppfattning som vi driver i vår rapport.

Carl B Hamilton tog också upp frågan om ägandet och avdragsmöjlighe- ten för räntor. Det är en viktig fråga, och en sådan fråga som jag egentli- gen tycker att regeringen ska fundera på i ett större strukturellt sammanhang. Vi bedömer bara den politik som föreslås och de argument som används av finansministern. Vi gör inte en lista på vad man ska göra i stället och vi tar inte upp andra tänkbara alternativ.

Emil Källström ställde frågan: Vad är den mest lämpliga storleken på den offentliga förmögenheten? Det är en fråga som vi önskar från rådets sida att regeringen besvarar och funderar på. Det är en mycket komplice- rad fråga. Det finns inga resultat från den nationalekonomiska forskningen som säger att den optimala storleken skulle vara x procent av BNP eller något liknande. Det beror på en lång rad andra förhållanden. Men det är ingenting som vi från rådets sida kan beräkna. Däremot kan vi önska och rekommendera regeringen att ta upp dessa frågor. Jag tror att det är någon- ting som vi också kommer att få mycket diskussion om i framtiden allteftersom det svenska budgetläget och de svenska offentliga finanserna blir bättre och bättre. Vi måste fundera på vad vi ska med vår rikedom till.

Slutligen tog Erik Almqvist upp frågan om Arbetsförmedlingen och dess effektivitet med utgångspunkt från våra beräkningar av matchningsef- fektivitet. Det är en viktig fråga. Vi tror att det skulle finnas möjligheter till förbättring genom att öka den geografiska rörligheten: Man ska i stort sett söka jobb där det finns jobb. Detta är en fråga som sätter fokus på hur rörligheten fungerar på den svenska arbetsmarknaden. Vad kan vi göra

267

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

med bostadspolitiken, exempelvis när det gäller att kunna flytta till Stock- holm? Där finns också en koppling till frågor om hyresreglering och effektiviteten på bostadsmarknaden.

Jørgen Elmeskov: Det ställdes en direkt fråga till mig, men innan jag sva- rar på den vill jag kommentera Carl B Hamiltons fråga om kapitalinkomst- beskattning. Jag tror att det finns två frågor här. Den ena handlar om vad den riktiga nivån för den generella kapitalinkomstbeskattningen är. Det kan finnas särskilda synpunkter på detta som jag inte vill gå in på här.

Sedan är det en mer specifik fråga som handlar om bostadsbeskattning relativt till beskattning av andra typer av kapital. Poängen är att om man tar alla typer av beskattning i betraktande är bostäder långt mindre beskat- tade än andra tillgångar. Det är ett strukturellt problem i det svenska skattesystemet. Det är också ett strukturellt problem i de flesta andra län- ders skattesystem, och det är ett djupt politiskt problem.

Men man kan säga att om man vill ändra på beskattningen av bostäder finns det nog ingen bättre tidpunkt än när bostadsmarknaden är på en mycket hög nivå. Vi kan se hur det är på andra sidan av Öresund, där jag i och för sig tror att det finns en politisk stämning där man gärna vill ändra bostadsbeskattningen, men där det har varit ett ras på omkring 30 procent i bostadspriserna. Därför har det de facto blivit nästan omöjligt att ändra beskattningen. Detta kan leda till eftertanke.

Emil Källström ställde en fråga om strukturbeslut som kan fattas nu. Det kanske var något jag borde ha förberett mig på för att kunna säga något mer om. Men en sak som är slående i Sverige, som har en extraordi- närt god performance hela vägen runt, är att man har funnit sig till rätta med en strukturell arbetslöshetsprocent i storleksordningen 7 procent. Det kanske verkar lite oambitiöst. Samtidigt skulle en reduktion av jämviktsar- betslösheten också vara något som slår mycket hårt på de offentliga finanserna. Det förbättrar de offentliga finanserna oerhört mycket, och där- för ska man kanske se över den politik man för på arbetsmarknaden.

Jag nämnde förut arbetsrätten. Jag tror att det kan finnas grund för att se över denna. Sverige har också mycket höga minimilöner. Det är förhand- lade snarare än lagstiftade så de kan inte direkt påverkas politiskt. Frågan är om något kan göras i form av opt-out clauses etcetera. Det är i alla fall något som man kanske borde tänka över.

Jag tror också att man kanske ska tänka över effektiviteten i de arbets- marknadspolitiska åtgärder som kanske inte är lika hög i alla typer av åtgärder.

Lena Granqvist: Frågan gällde den rätta eller lämpliga nivån på nettoför- mögenheten. Det står i rapporten om dagens nivå på 20 procent av BNP. Jag kan säga att jag egentligen inte har någon uppfattning om vad som är den rätta eller sanna nivån. Däremot kan man diskutera detta: Om man ser en ökning som rådet beskriver ska man diskutera varför den ökar och om det är någonting i finanspolitikens ramverk som bör ändras på grund av detta. Det är det svar jag ger.

268

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Matchningen på arbetsmarknaden är ett oerhört viktigt problem. Det är framför allt det som är smörjmedlet – att hitta effektivare åtgärder. Jag vill lite grann återkomma till mina bilder. Många åtgärder vidtas som uppen- barligen är vällovliga och som på papperet ser ut som bra och fungerande åtgärder. Men i praktiken fungerar de inte alltid så bra. Det är väl detta man ska ta reda på: varför de inte fungerar och om de inte fungerar. Det är min mer mikroekonomiska ingång i det hela. För att vi ska få en sam- hällsekonomisk effektivitet på makroplanet måste vi också se till att det fungerar på mikroplanet.

Finansminister Anders Borg (M): Låt mig börja med frågeställningen om privat skuldsättning. Här är det viktigt att konstatera att Sverige inte har ett problem, utan åtminstone tre allvarliga bekymmer. Det första är den höga skuldsättningen och att huspriserna under lång tid har stigit snabbare eller lika snabbt som i många andra länder där de har ökat snabbt. Vi ska inte säga snabbare, för det är inte korrekt.

Det andra problemet är att vi har en väldigt stor banksektor. Den är över 500 procent av vår BNP och exponerad mot andra länder, framför allt Baltikum. Vi bär alltså ett ansvar för åtminstone tre andra länders bank- system, i Estlands fall hela 90 procent av banksystemet.

Det tredje problemet är att vårt banksystem inte är finansierat med insätt- ningar, som det är i många andra länder, utan det är närmast helt marknads- finansierat, wholesale financing. Den är i sin tur till 50 procent i utländsk valuta, i dollar och euro. Vi har haft väldigt bra och långsiktiga relationer med Federal Reserve och med ECB, så vi kommer säkert att ha tillgång till likviditet där. Men det är klart att det utgör en allvarlig riskfaktor.

Den mest effektiva åtgärden för att lösa de här problemen är höjd kapi- taltäckning. Det kan vara rätt viktigt att vi förstår dimensionen på den förändring som är på väg att ske. Vi hade i den gamla Baselregimen ett krav på tvåprocentigt kärnkapital, så kallat tier one-kapital. I den ordning som vi nu går över till får vi 10 procent tier one-kapital under 2013 och 12 procent under 2015. Om vi får en stark utveckling under de åren har vi dessutom en möjlighet att lägga på kontracykliska buffertar på upp till ytter- ligare 2,5 procent i krav på eget kapital.

Man ska vara medveten om att det här är en stor transformation av det svenska banksystemet. I det läget kan man naturligtvis välja att lägga på ytterligare krav. Till exempel har riksbankschefen diskuterat huruvida vi ska gå fram med likviditetskrav på bankerna. Det skulle direkt rikta sig till wholesale-finansieringen i dollar och euro. Man skulle också kunna disku- tera riskvikter och annat i det systemet.

Vi är i ett läge som präglas av vissa osäkerheter. Det är väldigt bra att vi ger tydliga riktlinjer för hur det ska vara. Nu ska bankerna hålla inne med vinster och utdelningar och säkra en lönsamhet som gör att de kan komma upp i 12 procents kärnkapital, och det ska de göra fram till 2015. Det tror jag att vi ska hålla fast vid under de allra flesta tänkbara scenarier.

269

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Skulle vi få en väsentligt snabbare utveckling får vi naturligtvis titta på

 

om vi vill skärpa likviditetskraven eller se över riskvikter.

 

Man ska komma ihåg att de här åtgärderna riktar sig mot alla proble-

 

men och inte bara huspriserna. Det blir naturligtvis en bieffekt att även

 

husprisökningen dämpas. Men det här är den väg som jag tror att man ska

 

tänka sig framåt.

 

När det gäller bruttoinvesteringarna har vi nu haft två gedigna genom-

 

gångar, vilket också noterats av rådet, dels en av KI, som har tittat på

 

bruttoinvesteringarna i en fördjupad genomgång, dels en av Finansdeparte-

 

mentet, som med anledning av rådets tidigare synpunkter på det här

 

området nu har gjort en särskild bilaga om bruttoinvesteringarna.

 

Båda dessa genomgångar visar att Sverige står sig relativt väl när det

 

gäller bruttoinvesteringar i förhållande till andra länder. Vi har till exem-

 

pel Europas kanske mest omfattande järnvägssystem och kanske också ett

 

av Europas mest tekniskt avancerade järnvägssystem, om man får tro de

 

bedömningar som till exempel KI gör.

 

I EU-kommissionens prognos om offentliga investeringar, som jag råkar

 

ha framför mig här, ligger Sverige på 3,5 procent av BNP nästa år, att

 

jämföra med Tyskland på 1,5 procent, Danmark på 2 procent, Finland på

 

2,5 procent och ett snitt på ungefär 2 procent. Vi gör alltså väldigt kraf-

 

tiga investeringar, och det bör vi nog fortsätta att göra.

 

Jag tror att vi har all anledning att inför höstens infrastrukturproposition

 

ha en beredskap för att se vad vi behöver göra långsiktigt. Men det måste

 

då också vägas av mot vilket ekonomiskt läge vi befinner oss i. Kan tyngd-

 

punkten läggas där, eller måste tyngdpunkten snarare läggas på mer av

 

kortsiktiga konjunkturstimulanser? Det är lite för tidigt att landa i, tycker

 

jag. Att vi däremot långsiktigt behöver investera mer i infrastruktur och

 

framför allt järnväg har vi inga skilda uppfattningar om, men sedan är frå-

 

gan om hur detta tidsmässigt måste läggas.

 

Emil Källström tar upp frågan om nettoförmögenhet. Nationalekonomer

 

har inte så väldigt tydliga och distinkta svar på den frågan. Varken Finans-

 

departementet, Finanspolitiska rådet, EU-kommissionen eller för den delen

 

OECD kan göra en distinkt bedömning. Det talar för att det är viktigt att

 

vi fortsätter att diskutera detta. Men det talar också för att vi ska vara för-

 

siktiga med att ändra ramverket, därför att målet 1 procents överskott har

 

vi bara delvis. Det är inte så att vi har satt målet utifrån att vi vill ha en

 

viss nettoförmögenhet, utan därför att vi vill ha vissa marginaler för att

 

kunna hantera konjunktursvängningar. Det är mycket mer av ett robusthets-

 

argument att vi ska ha så pass stora marginaler att vi kan göra stimulanser

 

utan att det för den skull förstör möjligheterna för Riksbanken att driva en

 

expansiv penningpolitik utan att det leder till så stora rörelser på valuta-

 

marknaden, som i sin tur framtvingar inflationsrisker.

 

Jag tror att det bästa att fråga sig är vad som är det bästa målet för den

 

ekonomiska politiken, och det är nog ungefär 1 procents överskott. Då kla-

 

rar man att komma ned till 2, 3, 4, 5 procents underskott lite då och då

270

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

utan att man får några allvarliga bekymmer. Sedan kan man naturligtvis utvärdera det med tiden. Det kan ju vara så att vi på väldigt lång sikt kom- mer ned i väldigt låga skuldnivåer. Men låt oss fortsätta föra diskussionen och analysera vad vi menar med nettoförmögenhet. Det välkomnar jag att rådet påpekar att vi behöver göra. Men det är långt kvar innan vi ska gå över till att diskutera ramverket.

Erik Almqvist tar upp frågan om arbetsmarknaden. Det som påverkar rörligheten på arbetsmarknaden, enligt standardmodeller i arbetsmarknads- ekonomi, är till exempel hur hög nivån i a-kassan är. Ju högre a-kassa, desto lägre rörlighet och mindre sökbenägenhet utanför sitt eget bostadsom- råde och sitt yrke blir det. Ju stramare arbetsrätten är, desto mindre tenderar rörligheten att bli. Ju mindre aktivitets- och sökkrav från Arbets- förmedlingen, desto mindre tenderar rörligheten att bli. Det är dessa fakto- rer som normalt sett läggs in i en sådan bedömning. Sedan kan naturligtvis också utbildningssystemet spela en viss roll, och man kan säkert göra en del insatser där. Men det som normalt sett bestämmer match- ningsfunktionen i en ekonomi är dessa grundläggande strukturer som bestämmer arbetsmarknadens funktionssätt.

Sedan har naturligtvis Erik Almqvist rätt i att det här måste vi se över och fundera på vad vi ska göra med. Det är ett av skälen till att vi nu har valt att till exempel se över möjligheten att hyra ut bostadsrätter i andra hand, som i till exempel Stockholm utgör halva flerbostadshusmarknaden.

Kommer de här åtgärderna på plats och fungerar som vi önskar bör det till exempel göra att vi får ett ökat utbud av boendemöjligheter i Stock- holm som kan bidra till en ökad geografisk rörlighet.

Ulla Andersson (V): Fru ordförande! Jag vill tacka panelen. Jag blev näs- tan lite förvånad när finansministern i sin inledning missade den kanske mest avgörande faktorn för att det har gått så bra för Sverige, det vill säga att vi röstade nej till den illafungerande valutaunionen. Men en dag kom- mer nog även Anders Borg att ta upp den frågan och även kanske säga tack till svenska folket som tog så stort ekonomiskt ansvar och röstade nej.

Jag har två frågor av lite skilda karaktärer. Den första är till ordföran- den för Finanspolitiska rådet.

Ni skriver så här i er rapport: Regeringen vill genom att öka efterfrågan på arbetskraft som anställs i restaurang- och cateringsektorn minska proble- men med att lönerna i dessa grupper av någon anledning hamnar på en alltför hög nivå.

Jag har roat mig lite med att titta på hur höga dessa löner är. Lönerna för outbildade 18-åringar är 14 000 kronor. Har man gått en utbildning är lönen 18 200 kronor. Efter sex års yrkesbana med utbildning har man 20 800 kronor. 38 procent går på någon av minimilönerna. 36 procent job- bar deltid och 44 procent jobbar visstid.

271

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Min fråga till Lars Jonung är: Anser Finanspolitiska rådets ordförande att sänkningen av restaurangmomsen ligger helt i linje med regeringens ambition att hålla löneutvecklingen nere på samma sätt som man gör med jobbskatteavdraget?

Min andra fråga handlar om det som vi egentligen har diskuterat ganska mycket här i dag, nämligen nettoförmögenhet och skuldsättning, både offent- lig och privat. Anders Borg talar ofta och gärna om att man pressar ned den offentliga skulden. Det ligger också i den ideologi man företräder att man vill ha en krympande offentlig sektor.

Det jag saknar i Finanspolitiska rådets rapport är ett alternativ till den förda politiken. Vi har massarbetslöshet, nästan 8 procent, vi har det lägsta banunderhållet av järnväg i Europa, vi har halverat nybyggnationen av bostäder och vi lägger väldigt lågt när det gäller järnvägsinvesteringar. Om vi dessutom kopplar ihop den låga investeringsnivån i bostäder med de höga huspriserna och den höga privata skuldsättningen finns det ju möjlig- heter att göra på ett annat sätt.

Min fråga till Lars Jonung men också till Lena Granqvist är: Skulle det inte vara intressant att analysera en alternativ ekonomisk politik, det vill säga att investera i stället för att bygga upp en stor nettoförmögenhet, och vad det skulle ge för avkastning i samhällsekonomin?

Anders Sellström (KD): Fru ordförande! Jag vill tacka för rapporten. Man kan vara lite filosofisk i det ena läget och fundera kring detta med ung- domsarbetslösheten och SCB:s siffror. Men hälften av de arbetslösa ung- domarna gör ju precis det som vi politiker är eniga om, nämligen utbildar sig. Trots det använder vi den gruppen som ett slagträ i debatten om den höga arbetslösheten bland ungdomar. Det kan vara intressant att fundera på.

Jag har två frågor, den ena till Lena Granqvist, Saco. Du sade att jobb- skatteavdraget skulle minska incitamentet till utbildning. Då blir min fun- dering: Är Sacos budskap att vi ska höja skatten på arbete som kräver lägre utbildningsnivå och sänka skatten på arbete som kräver högre utbild- ningsnivå för att, i enlighet med er, öka incitamentet för utbildning? Det är den ena frågan.

Den andra frågan är till Lars Jonung, Finanspolitiska rådet. Ni konstate- rar att det blir en klart positiv förändring av tillväxten om man ökar de offentliga utgifterna alternativt sänker skatterna. Det påstår ni klart och tyd- ligt på s. 52 i er rapport.

I kapitlet som handlar om momssänkning, alltså en skattesänkning, ändrar ni helt plötsligt kopplingen till den empiriska studien som bekräftar att sänkt skatt är en aktiv finanspolitisk åtgärd som innebär att vi får en ökad tillväxt. I det kapitlet sågar ni det förslaget. Samtidigt vill ni höja skatten, i rak motsats till vad ni påstår om kopplingen till tillväxten, genom att ni säger att vi borde ha en enhetlig moms och därmed höja livs- medelsmomsen från 12 till 25 procent, som skulle få den effekten, alterna- tivt återställa sänkningen av restaurangmomsen.

272

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Jag får inte ihop det här. Det finns klara kopplingar mellan tillväxt och sänkt skatt. Och som en aktiv finanspolitisk åtgärd vill regeringen sänka skatten, vilket borde få en sådan effekt. Men här sågar ni det förslaget. Hur hänger det här egentligen ihop?

Maryam Yazdanfar (S): Min fråga handlar om investeringstakten. Vi soci- aldemokrater var ju med och införde det finanspolitiska ramverket som har tjänat oss väl. Det har varit oerhört bra för ett långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande för Sverige. Lika bra som ramverket är, lika olyckligt kan det vara att ha eftersatta investeringar i offentlig verksamhet. Det kan både vara kapitalförstöring och lägga stora kostnader på nästkommande genera- tioner.

Därför skulle jag jättegärna vilja att Finanspolitiska rådets ordförande utvecklar sin negativa inställning till att ha ett siffersatt mål för de offent- liga investeringarna. Jag skulle gärna också vilja att Jørgen Elmeskov och Lena Granqvist kommenterar detta.

Elisabeth Svantesson (M): Fru ordförande! Jag vet att vi redan har varit inne på rörligheten flera gånger, men jag tycker att frågan är så pass vik- tig och är glad att Finanspolitiska rådet tar upp den.

Finansministern har varit inne på grundläggande förutsättningar för rör- lighet, ekonomiska incitament med mera. Ni nämner också den geogra- fiska rörligheten som en viktig punkt. Vi vet att utbildning är viktigt, som vi var inne på förut. Den geografiska rörligheten nämner ni alltså, och på slutet ger ni några exempel på vad som kan förbättra den.

Jag skulle vilja att Lars Jonung och särskilt också Lena Granqvist utveck- lar det här, för det är oerhört centralt hur vi ökar den geografiska rörlighe- ten, förutom genom bostäder i Stockholm. Det finns ju flera delar i landet som har en jätteutmaning i att hitta arbetskraft, fast den finns i andra delar av Sverige.

Om man har a-kassa måste man söka jobb i hela Sverige redan från dag ett, så det kravet finns redan. Men jag vill gärna ha mer konkreta tankar om hur vi kan förbättra den geografiska rörligheten.

Lars Jonung: Ulla Andersson hade två frågor. Den första gällde hur vi ser på löneläget i restaurangbranschen. Vi uttalar oss inte alls om huruvida löner är för höga eller för låga, om de är bra, rättvisa eller liknande, utan vi säger bara att det här är bakgrunden och att vi tycker att argumenten som regeringen för fram inte är övertygande. Det är mitt svar på din första fråga.

Sedan undrade du om vi kunde göra beräkningar av alternativ ekono- misk politik. Då skulle jag vilja svara så här: Om Finanspolitiska rådet hade lika mycket resurser som sin holländska motsvarighet – 180 anställda, flera modeller och så vidare – hade det varit lättare för oss att göra det. Men vi har alltså inte den kapaciteten. Vi är ett litet råd. Vi påpe- kar framför allt svagheter och brister i regeringens argumentation. Vi kan inte göra några kalkyler för alternativa ekonomiskpolitiska planer. Det

273

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

skulle kräva en helt annan budget, och jag vill inte sitta här och kräva mer pengar från finansministern, även om han sitter mycket nära mig för närva- rande. Vår uppgift är alltså inte att göra den typen av kalkyler.

Anders Sellström frågade hur kapitel 2 och kapitel 6 hänger ihop. Jo, de hänger ihop därför att kapitel 2 är en genomgång av litteraturen. Där pekar vi på svårigheterna att mäta effekter av finanspolitiken. Det finns effekter. Det finns plus och minus om man sänker skatter och så vidare. Men vi tycker att forskningsläget är sådant att det inte pekar på några argu- ment för att vi på något vis ska ändra det finanspolitiska ramverket eller den finanspolitiska uppläggningen i Sverige.

Hur kan man argumentera för en enhetlig moms? Jo, det kan man göra därför att om vi skulle ha en enhetlig moms skulle vi inte behöva ha en moms på 25 procent. Om vi tar bort alla kryphål, alla dessa hål som har uppstått i den schweizerost som momsen börjar likna, kan vi också sänka det allmänna momstrycket. Jag tror att det är en viktig insikt att det är möjligt att gå den vägen om vi vill ha en mer hård attityd mot undantag för olika branscher.

Maryam Yazdanfar frågade varför Finanspolitiska rådet är tveksamt till ett siffersatt investeringsmål, det vill säga att x procent av BNP ska gå till investeringar. Vi är tveksamma till ett siffersatt mål av det skälet att det kriterium som ska vara styrande för den offentliga sektorns investeringar ska vara att de är motiverade av en samhällsekonomisk kostnads- och intäktskalkyl. Om man har det som utgångspunkt kanske vi hamnar i att vi ett år ska ha 5 procents investeringar av BNP i infrastruktur och ett annat år kanske inte någonting alls. Det ger en effektivare och bättre politik. Om vi säger att vi ska ha 2 procent varje år kommer vi plötsligt att bygga jag vet inte hur många Botniabanor, och vi kommer att kunna göra en massa felinvesteringar. Det kommer att leda till ett politiskt och ekonomiskt pro- blem som förvärrar för finansministern och för det politiska systemet. Därför vill vi undvika den typen av bindningar.

Slutligen tog Elisabeth Svantesson upp frågan om konkreta åtgärder för att förbättra rörligheten på den svenska arbetsmarknaden. Det centrala här är naturligtvis bostadsmarknaden, hur den svenska bostadsmarknaden fun- gerar i ett EU-perspektiv. Det är mycket uppenbart att vi har en ineffektiv hyresmarknad. Den hyresmarknad vi har leder ofta till hyror som ligger långt över vad man kan betrakta som sunda eller riktiga. Skälet till detta problem har vi i andra världskrigets hyresreglering, som fortfarande lever kvar i ett antal versioner. Vi har inte gjort någon utvärdering av detta i vår rapport, men jag ser det som en inbjudan till att fästa större uppmärksam- het på bostadsmarknadens funktionssätt i kommande rapport.

Jørgen Elmeskov: Det var en fråga rörande de offentliga investeringarna och huruvida man skulle ha mål för dem. Jag instämmer i vad Lars Jonung har sagt. Men jag ska ge en kompletterande förklaring till mitt ställ- ningstagande. Vad är investeringar? Det är utgifter som vi har nu som senare kommer att ge avkastning. Om vi ser till statsbudgeten, den offent-

274

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

liga budgeten, är det riktigt att vi har enorma utgifter för betong, stål och så vidare, det som vi kallar offentliga investeringar. Men vi har också andra utgifter, till exempel för utbildningssystemet, som också ger avkast- ning senare. Dessa kallar vi inte för investeringar. Varför skulle vi ge prioritera investeringar i betong och stål i förhållande till investeringar i humankapital? Jag tror att det är praktiskt mycket svårt och kanske starkt snedvridande att ha ett mål för de offentliga investeringarna.

Lena Granqvist: Först när det gäller en alternativ ekonomisk politik tycker jag också att det är en resursfråga. Man kan alltid göra upp alternativa scenarier, men som har sagts handlar det förstås om att beskriva kortsik- tiga stimulanser eller strukturella tillväxtreformer. Min poäng är att det är viktigt att vi kan skapa utrymme för att genomföra tillväxtreformer på sikt. Det är det som är poängen med satsningar på utbildning, innovationer och infrastruktur. Det är självklart att de behövs för att en ekonomi ska vara rustad för framtiden. Det är det som är grunden för ekonomisk politik och framgång på sikt. Jag håller med tidigare talare om att man alltid kan beskriva alternativ, men som det ser ut nu handlar det mer om att kunna skapa utrymme för det.

Det var också en fråga om jobbskatteavdraget. De beräkningar som vi har gjort är typfallsberäkningar. Det handlar alltså om livslöneperspektivet, där vi jämför gymnasieutbildade med akademiskt utbildade. Såvitt jag för- står har det i det här skedet inte kunnat göras några egentliga empiriska utvärderingsanalyser av jobbskatteavdragets effekter. Det som det ändå finns något slags samstämmighet om är att det har gett effekt på att byta status från att inte jobba till att jobba, att komma in på arbetsmarknaden. Men huruvida det påverkar stimulansen till att jobba mer kan jag inte rik- tigt svara på. Jobbskatteavdraget är till sin konstruktion ganska snårigt. Det är möjligt att om man ska stimulera till mer arbete är andra typer av skatteeffekter mer effektiva. Jag vet inte om det egentligen finns någon riktig samstämmighet om hur jobbskatteavdraget påverkar. Framför allt finns det ännu inga empiriska studier som kan ge svar på det.

Anders Borg: Låt mig göra några konstateranden. Ulla Andersson menade att huvudförklaringen till att Sverige klarat sig bra i krisen är att vi inte är medlemmar i euron. Då kan man konstatera att det finns tre andra länder som har klarat sig på ett sätt som påminner om Sverige, nämligen Tysk- land, Österrike och Finland. De är medlemmar i euron.

Det finns flera länder som inte är medlemmar som klarat sig väsentligt sämre än Sverige. Danmark har till exempel på grund av problem på fas- tighets- och bomarknaden fått väsentligt större problem än vad Sverige har. Storbritannien är i en långvarig kris som kommer att kosta samhället mycket. USA har också drabbats av väldigt kraftiga ökningar av arbetslös- heten och av stora underskott som kommer att tära på samhället framåt.

275

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

 

Det finns euroländer som Irland och Spanien som har stora problem.

 

Det finns euroländer med starka offentliga finanser som påminner om oss,

 

som vårdat sin konkurrenskraft och hållit ordning på strukturreformer som

 

har klarat sig bra.

 

Har man en bra och ansvarsfull ekonomisk politik kan man välja att

 

vara medlem eller inte i valutaunionen.

 

Ulla Andersson ställer frågan om vi inte i stället borde ha gjort breda

 

investeringar och nämner då särskilt bygginvesteringar. Att i ett läge där

 

vi har uppdrivna huspriser och hög skuldsättning är den komponent som

 

vi i dag saknar för att det ska vara ett närmast klassiskt läge för en långva-

 

rig recessionsliknande depressionsprocess att vi inte har en överhettad

 

byggsektor. Jag tror att man ska vara väldigt försiktig med att lägga till

 

elementet kraftiga subventioner till byggsektorn i det här läget. Det skulle

 

vara utomordentligt farligt och föra oss in i ungefär samma situation som

 

Irland, Spanien och Danmark har varit i.

 

När det gäller effekterna av jobbskatteavdraget som nämns här kan jag

 

göra några konstateranden. Det finns två skäl till att vi har ett jobbskatteav-

 

drag för alla löntagare. Det ena är att det ger rätt stora effekter för dem

 

som jobbar halvtid och deltid, att de också ökar sin arbetstid. Det handlar

 

inte bara om att delta på arbetsmarknaden. Och alla våra beräkningar tyder

 

på att det har stora effekter på arbetade timmar. Rådet konstaterar att det

 

är just effekten sysselsättning och arbetade timmar som överraskat. Det är

 

en väldigt stor ökning av detta, både för att vara en kris och för normala

 

förhållanden under senare år.

 

Man kan, som USA, välja en annan modell. I USA trappas earn con-

 

tracts credit av när man kommer upp i en halvtidslön med ca 20 procent

 

upp till en normallön. Det skulle leda till att vi fick marginaleffekter på

 

nära 50 procent för LO-kollektivet. Det tror jag vore förödande ur arbetsut-

 

budssynpunkt, eftersom det är många kvinnor som jobbar deltid i den

 

gruppen. Man skulle naturligtvis kunna välja andra avtrappningar. Men då

 

ska man komma ihåg att om man väljer att trappa av den högre upp i

 

inkomsterna är det kanske framför allt de med lite längre utbildning som

 

får kraftigt försämrad avkastning på utbildning. Det har också ett rätt all-

 

varligt problem kopplat till sig. Vi ska komma ihåg att det som avgör hur

 

mycket det lönar sig att utbilda sig är livsinkomsten. Då är det genomsnitts-

 

beskattningen och inte marginalskatten som spelar roll. Och genomsnittsbe-

 

skattningen har sjunkit även för dem med högre inkomster, så utbildnings-

 

premien i Sverige har förstärkts utan att det fått lika tydliga

 

fördelningseffekter som om man bara hade sänkt exempelvis den statliga

 

inkomstskatten.

 

När det gäller mål för de offentliga investeringarna är det klart att man

 

ska ha en nyanserad diskussion om detta. Jag vill göra några reflexioner.

276

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Den i Sverige som gick i bräschen för att ta bort kapitalinvesteringsbud- get var Gunnar Sträng, i rätt hård polemik med dåtidens borgerliga partier. Man kan värdera vem som hade rätt och vem som hade fel. Jag skulle nog ställa mig på Strängs sida.

Strängs huvudproblem var det som andra länder har upplevt, nämligen att det är väldigt svårt att veta vad som är en rimlig kapitalstock. I Eng- land har man haft ett system som man kallar för golden rule. Där ska man räkna ut vilken nivå på kapital som är rimlig, man ska räkna ut vilken deprecieringstakt som är rimlig och man måste räkna ut ungefär hur snabbt man ska nå den gyllene nivån på kapitalstocken. Det öppnar för väldiga manipulationer av det finanspolitiska ramverket. Jag inser att det inte är det som Socialdemokraterna syftar till. Men det var detta problem man ville komma ifrån när man i Sverige frångick kapitalbudget.

Sedan gäller naturligtvis den fråga som Jørgen Elmeskov från OECD reste, nämligen: Vad är en investering? Jag skulle gissa att nationalekono- mer skulle sätta tre åtgärder högst upp på listan över investeringar för ett samhälle: forskning, sänkt bolagsbeskattning och förstärkning av utbild- ningskvaliteten. Alla dessa saker skulle inte rymmas i ett investeringsmål i en kapitalbudget. Det tror jag är bekymret.

Sedan kommer naturligtvis det här med målkonflikten. Hur gör man om de olika målen för den ekonomiska politiken kommer i konflikt med var- andra? Vad gör man om man skapar en oklarhet på den punkten?

Jag tycker att vi ska diskutera offentliga investeringar. Där tycker jag att Socialdemokraterna har en poäng. Det är naturligtvis något som vi måste vaka över, därför att ett bra samhälle investerar mycket i sin kapital- stock. Det är nödvändigt för långsiktig tillväxt. Men jag är osäker på om den rätta vägen att nå det verkligen är att ändra ramverket. Jag tycker att det snarare talar för att vi bör göra investeringar i vår långsiktiga kapital- stock.

Ordföranden: Klockan närmar sig onekligen tolv. Jag måste därför tacka alla medverkande här på podiet, alla medverkande ledamöter och även er som har kommit hit till salen och er som har följt utfrågningen utifrån.

Utfrågningen inleder som sagt utskottets och riksdagens behandling av vårpropositionen. Mer om detta och om dagens utfrågning kan ni hitta på www.riksdagen.se. Den här processen kommer att avslutas med en kam- mardebatt om vårbudgeten som säger rum den 20 juni.

Därmed förklarar jag sammanträdet avslutat och tackar så mycket för i dag.

277

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Bilder från utfrågningen

Lars Jonung, Finanspolitiska rådets ordförande

278

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

279

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

280

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

281

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

282

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

283

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

284

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

285

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

286

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

287

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

288

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

289

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

290

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

291

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

292

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

293

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

294

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

295

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Jørgen Elmeskov, vice chefsekonom OECD

296

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

297

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

298

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

299

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

300

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Lena Granqvist, ekonom, SACO

301

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

302

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

303

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

304

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

305

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

306

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

307

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

Finansminister Anders Borg

308

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

309

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

310

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

311

2011/12:FiU20

BILAGA 5 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT

312

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT BILAGA 5

2011/12:FiU20

Tryck: Elanders, Vällingby 2012

313