Civilutskottets betänkande

2011/12:CU25

2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:110 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m. Syftet med konventionen är att underlätta en effektiv indrivning av familjerättsligt underhåll över gränserna. EU:s medlemsstater, utom Danmark, kommer att bli bundna av 2007 års Haagkonvention genom EU:s tillträde till konventionen. EU har undertecknat konventionen och förväntas tillträda den under 2013. Konventionen blir direkt tillämplig i Sverige och ska inte införlivas i svensk rätt. Däremot finns det behov av vissa kompletterande bestämmelser av närmast verkställande karaktär. I propositionen föreslår regeringen de kompletterande bestämmelser som bedöms nödvändiga.

Därutöver föreslås i propositionen en ändring i ärvdabalken som innebär att kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen utvidgas till att omfatta även sambor och vissa ställföreträdare.

Lagändringen i ärvdabalken föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention, m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i ärvdabalken,

2. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619),

3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

4. lag om ändring i lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:110 punkterna 1–4.

Stockholm den 8 maj 2012

På civilutskottets vägnar

Veronica Palm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Veronica Palm (S), Jan Ertsborn (FP), Magdalena Andersson (M), Anti Avsan (M), Carina Ohlsson (S), Eva Bengtson Skogsberg (M), Hillevi Larsson (S), Margareta Cederfelt (M), Jonas Gunnarsson (S), Katarina Köhler (S), Ola Johansson (C), Yilmaz Kerimo (S), Jessika Vilhelmsson (M), Carina Herrstedt (SD), Marianne Berg (V), Thomas Finnborg (M) och Magnus Ehrencrona (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention

Inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt påbörjades i slutet av 1990-talet ett arbete med att utvärdera befintliga konventioner om gränsöverskridande underhållsskyldighet och överväga behovet av nya, modernare och mer effektiva instrument på området. Arbetet ledde fram till två nya civilrättsliga instrument – Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention) och Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll). 2007 års Haagkonvention i dess lydelse på svenska finns i bilaga 1 till propositionen.

Inte bara stater utan även regionala organisationer för ekonomisk integration, som EU, kan tillträda de nya Haaginstrumenten. EU undertecknade 2007 års Haagkonvention i april 2011. EU:s tillträde till konventionen, varigenom samtliga medlemsstater utom Danmark kommer att bli bundna av konventionen, förväntas ske under 2013. Rådsbeslutet om EU:s tillträde till konventionen i dess lydelse på svenska finns i bilaga 2 till propositionen.

Regeringen tillkallade 2009 en särskild utredare med uppdrag att föreslå de författningsändringar som ett tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till (dir. 2009:54). Utredaren fick också i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till underhållsförordningen och till 2007 års Haagprotokoll.

Utredningen lämnade 2010 betänkandet Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (SOU 2010:59). Betänkandet har remissbehandlats. Utredningens förslag i fråga om underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll har behandlats i propositionen Kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning (prop. 2010/11:120). Propositionens lagförslag har antagits av riksdagen (bet. 2010/11:CU24, rskr. 2010/11:260).

Utvidgad krets av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen

Regeringen tillkallade 1996 en särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor som rör ärvdabalken (dir. 1996:18). I uppdraget ingick att överväga ändringar av reglerna om jäv för testamentsvittnen. Utredningen, som antog namnet Ärvdabalksutredningen, överlämnade 1998 slutbetänkandet Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring (SOU 1998:110). Betänkandet har remissbehandlats. I denna proposition behandlas Ärvdabalksutredningens förslag i fråga om jäv för testamentsvittnen.

Övrigt

Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslagen. Lagförslaget som rör 36 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) har samordnats författningstekniskt med ett förslag till ändring i samma paragraf i proposition 2011/12:85 Stärkt skydd för barn i internationella situationer (lagförslag 7). Avsikten är att lagändringen som föreslås i den propositionen ska träda i kraft först.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Propositionen

Kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention

2007 års Haagkonvention innehåller bestämmelser om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av avgöranden om underhåll. Dessutom inrättas ett administrativt samarbete i gränsöverskridande ärenden om underhållsskyldighet. Inom detta område har EU internt utnyttjat sin normgivningskompetens genom rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). Underhållsförordningen reglerar samtliga de rättsområden som omfattas av konventionen, vilket innebär att medlemsstaterna är förhindrade att fritt göra åtaganden i förhållande till tredjeland på detta område. I likhet med vad som gällde i fråga om 2007 års Haagprotokoll, och i enlighet med de beslut som rådet har fattat, är det därmed EU som ensam är behörig att agera externt genom att underteckna och tillträda 2007 års Haagkonvention (jfr EU-domstolens yttrande 1/03 av den 7 februari 2006).

Enligt artikel 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska avtal som ingås av EU vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna. 2007 års Haagkonvention blir direkt tillämplig i Sverige när EU tillträder konventionen. Några genomförandeåtgärder krävs alltså inte. Till skillnad från tidigare Haagkonventioner på området ska konventionen därmed inte införlivas i svensk rätt. Däremot finns det behov av vissa kompletterande bestämmelser av närmast verkställande karaktär.

De bestämmelser som regeringen föreslår ska komplettera 2007 års Haagkonvention motsvarar huvudsakligen vad som gäller enligt lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning. Det finns enligt regeringen ett sådant sakligt samband mellan konventionen och förordningen att kompletteringsreglerna till instrumenten bör finnas i samma lag. Ändringarna bedöms inte vara mer omfattande än att de kan tas in i den nuvarande lagen, som får byta namn. Det föreslås också vissa ändringar i rättshjälpslagen (1996:1619) och offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis följande. De bestämmelser om exekvaturförfarandet som kompletterar underhållsförordningen ska, med visst undantag, även komplettera 2007 års Haagkonvention. Det innebär att Svea hovrätt ska vara behörig domstol i första och andra ledet av exekvaturförfarandet. Hovrättens beslut ska kunna överklagas till Högsta domstolen och prövningstillstånd ska krävas vid överklagande. Två nya bestämmelser som kompletterar 2007 års Haagkonvention införs, dels att avgörandet ska bifogas en ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring, dels att ett beslut om bifall till en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges. Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls enligt 2007 års Haagkonvention ska det utländska avgörandet kunna verkställas enligt utsökningsbalken som ett motsvarande svenskt avgörande. Om det inte finns ett motsvarande avgörande i svensk rätt ska det utländska avgörandet verkställas som en dom. Rättshjälp ska beviljas och vara kostnadsfri när förutsättningarna för kostnadsfri rättshjälp enligt konventionen är uppfyllda, om den rättssökande behöver juridiskt biträde och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sekretess ska gälla hos centralmyndigheten och, om den enskilde begär det, hos domstol för uppgift om personliga eller ekonomiska förhållanden när det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst sjuttio år.

De föreslagna lagändringarna är antingen ett komplement till eller en direkt konsekvens av 2007 års Haagkonvention och bör därmed träda i kraft den dag då konventionen träder i kraft för Sveriges del. Det är inte möjligt att nu säga när detta kommer att ske, och regeringen föreslår därför att det bör överlämnas till regeringen att besluta om när lagändringarna som kompletterar konventionen ska träda i kraft.

Utvidgad krets av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen

Vissa personer får inte vara testamentsvittnen (10 kap. 4 § ärvdabalken). Det gäller den som är under femton år och den som på grund av psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Även testatorns make, syskon och den som är släkt eller besvågrad med testatorn i rätt upp- eller nedstigande led är förhindrad att vara vittne. Om någon sådan person bevittnar testamentet leder det till att testamentet som sådant blir ogiltigt (13 kap. 1 § första meningen). Vidare finns det ett förbud mot att bevittna ett testamentariskt förordnande som tar sikte på personens anknytning till den som förordnandet gäller. En person får inte bevittna ett förordnande till honom eller henne själv eller till en make. Inte heller får någon bevittna ett förordnande till ett syskon eller någon som han eller hon är släkt eller besvågrad med i rätt upp- eller nedstigande led. Konsekvensen av att någon obehörig bevittnar testamentet är i dessa fall att testamentet blir ogiltigt i den delen, dvs. när det gäller just det aktuella förordnandet (13 kap. 1 § andra meningen). Skälet till att testatorns make och andra närstående personer inte får bevittna testamentet är att de inte anses kunna inpränta vikten hos testatorn av testamentet (NJA II 1930 s. 198 f.). Förbudet mot att bevittna ett förordnande till förmån för sig själv eller en närstående person grundar sig i stället på bedömningen att man då typiskt sett har ett sådant intresse i förordnandet att man är jävig att bevittna det; vittnet kan misstänkas för att påverka testatorn på ett otillbörligt sätt.

Regeringen föreslår att testatorns sambo inte ska få bevittna testamentet och att ingen ska få bevittna ett förordnande till sin sambo. Inte heller en förmyndare, god man eller förvaltare ska få bevittna ett förordnande till någon som han eller hon företräder. Vidare föreslår regeringen att en ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse inte ska få bevittna ett förordnande till den juridiska person som han eller hon företräder.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En övergångsbestämmelse föreslås som innebär att om ett testamente har upprättats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla i fråga om behörigheten att vara testamentsvittne.

Utskottets ställningstagande

Regeringens lagförslag har inte mött invändningar i någon motion. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta de lagförslag som har lagts fram.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:110 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m.:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ärvdabalken.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619).

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:603) med kompletterande bestämmelser till EU:s underhållsförordning.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag