den 11 november

Fråga

2010/11:58 Bevarande av svensk livsmedelslagstiftning för tillverkning av svenskt snus

av Johan Löfstrand (S)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Sedan år 1971 har svensk industriell snustillverkning omfattats av livsmedelslagstiftningen med Livsmedelsverket som tillsynsmyndighet. Denna ordning har haft sin förklaring att snus är en produkt avsedd att konsumeras, varför krav på god hygien, kontrollerade bakteriehalter vid framställning och i slutprodukt är ett naturligt led i god konsumentomsorg. Under hösten har Europeiska kommissionen tillskrivit svenska regeringen genom Anmälan 2010 2010/380/S och gjort gällande att tobaksvarorna inte får ge intryck av eller antyda, direkt eller indirekt, att de är livsmedel eller att de innehåller livsmedelsingredienser. Detta avser bästföredag, tillsatsers vedertagna namn eller E-nummer. Det råder inget tvivel om att tobaksvaror ska vara reglerade utifrån vad som lämpligast gör konsumenten uppmärksam på produktens egenskaper och hälsorisker. Sverige står nu inför en process där EU vill ersätta ett fullt fungerande regelverk för tillsyn av snustillverkning med ett vagt och illa anpassat regelverk för europeisk cigarettillverkning. Svenskt snus är förbjudet att föra ut till övriga EU-länder, vilket rimligen innebär att formerna för tillverkning och reglerna för konsumentinformation – i enlighet med subsidiaritetsprincipen – är en svensk angelägenhet, med ett välfungerande regelverk redan på plats.

Avser landsbygdsministern att verka för att svensk livsmedelslagstiftning som regelverk för svensk snusproduktion inte ersätts med Europeiska unionens tobaksdirektiv 2001/73/EC?