den 26 april

Interpellation

2010/11:333 Agerande i EU för att riva upp datalagringsdirektivet

av Maria Ferm (MP)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Genom ett förslag om minoritetsbordläggning från Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har nu införandet av datalagringsdirektivet skjutits upp ett år. Direktivet inskränker kraftigt grundläggande medborgerliga rättigheter och är ett oproportionerligt stort intrång i den personliga integriteten.

Det som från början var en känslomässig reaktion på terrordåden i Madrid är nu ett direktiv som ska lagra alla medborgares elektroniska kommunikation i mellan sex månader och två år. All information om vem som kommunicerar med vem, när och hur ska lagras för att kunna begäras ut av staten.

Under detta år då införandet av datalagringsdirektivet ligger vilande, anser jag att regeringen bör agera för att riva upp eller omförhandla direktivet i EU. Detta är ett ypperligt tillfälle att göra upp med den bild av passivitet och likgiltighet som regeringen tidigare utstrålat när det gäller direktivets införande.

Även om Sverige inte kan ogiltigförklara implementeringen i en författningsdomstol som Tyskland, Rumänien och Tjeckien har gjort av integritetsskäl, har den svenska regeringen alla möjligheter att protestera och kräva att förändringar görs. Inte minst borde regeringen ta tillfället i akt att agera i denna fråga då borgerliga EU-parlamentariker tidigare varit emot direktivets antagande.

En av anledningarna till att vi föreslog en vilandeförklaring av datalagringsdirektivet, i stället för att det skulle hastas igenom, var för att invänta EU-kommissionens utvärdering som förväntats föreslå förändringar av direktivet.

Nu har EU-kommissionens egen utvärdering av direktivets implementering i medlemsstaterna kommit sent omsider, den 18 april 2011. Och mycket riktigt visar den på stora brister vad gäller implementeringen och förändrar kommer att föreslås. Olika länder har olika regler och olika säkerhetsrutiner. I vissa länder krävs domstolsbeslut för att informationen ska lämnas ut, medan det i andra räcker med att en ansökan lämnas in skriftligen för att integritetskränkande information ska lämnas ut till polisen.

För den inre marknaden har direktivet enligt utvärderingen inte heller lett till någon förbättring. Olika regler gäller ändå för olika länder. Det konstateras dock att direktivets implementering ger stora kostnader för operatörer som är otroligt svåra för särskilt mindre operatörer att bära.

EU-kommissionens rapport föranledde att EU-parlamentsgruppen The Greens/European Free Alliance, genom Green home affairs expert Jan Philipp Albrecht, kräver att kommissionen agerar för att riva upp direktivet helt. Det finns inget som hindrar Sveriges justitieminister från att kräva ett liknande agerande från kommissionen – inte minst med tanke på att EU-direktivets implementering enligt kommissionens utvärdering inte kunnat uppvisa några konkreta resultat förutom att ha inskränkt medborgerliga rättigheter.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieministern:

Avser justitieministern att vidta några åtgärder under detta år för att datalagringsdirektivet ska rivas upp eller omförhandlas på EU-nivå?

Avser justitieministern att vidta några åtgärder mot bakgrund av de integritetsbrister och andra tillämpningsproblem som EU-kommissionens rapport indikerar?