den 31 januari

Interpellation

2010/11:167 Överblickbara miljöprocesser

av Sven-Erik Bucht (S)

till miljöminister Andreas Carlgren (C)

I Sverige har vi en hög ambitionsnivå när det gäller miljöskydd vilket är bra. Kraven leder det till utveckling av ny innovativ teknik, nya tillverkningsprocesser och smarta produkter. Men samtidigt rapporteras det ständigt om utdragna tillståndsprövningar som skapar osäkerhet för näringslivet utan en tydlig miljönytta.

Nyligen aktualiserades bland annat miljöprövningen av gruvverksamhet. För att LKAB skulle kunna öppna sin nya gruva i Gruvberget behövdes en miljöprövningsprocess på 22 månader innan beslut kunde tas av miljödomstolen och miljövillkor fastställas. Detta beslut har sedan överklagats av Naturvårdsverket till Miljööverdomstolen. Verket hävdar att när en ny verksamhet ska starta måste de redan befintliga tillstånden omprövas. Om så är fallet sätts ett nytt prejudikat för tillståndsprövning, som innebär att det blir svårare att öppna nya gruvor, inte bara för LKAB utan för alla aktörer inom gruvindustrin.

Om Sverige ska kunna tillvarata efterfrågan som finns för svenska produkter i allmänhet och järnmalm i synnerhet är det inte rimligt att tillståndsprocesserna är så långa och innebär så stor osäkerhet i hanteringen. Det blir omöjligt att utvecklas med kundernas efterfrågan och därmed påverkas branschens och regionens utvecklingsmöjligheter. Utan att göra avkall på miljökrav borde det rimligtvis kunna göras förändringar.

Ett första steg borde vara att säkerställa att domstolarna har tillräckliga resurser. I en tid av ekonomisk utveckling och tillväxt är det en fråga om sysselsättning. Nya gruvor innebär arbetstillfällen och regional utveckling. Branschen öppnar fler och fler gruvor, det vill säga fler och fler miljöprövningar. Samtidigt minskar resurserna i rättsväsendet. Denna obalans leder i sig till långa handläggningstider.

I den finländska regeringens förslag till strategi för gruvbranschen skriver man bland annat: ”Behandlingstiderna för tillstånden för gruvverksamheten förkortas och tillståndsprocesserna utvecklas.” I generella termer har frågan lyfts i Sverige och miljöministern har tidigare uttalat att ”Miljöprocessutredningens arbete är ett värdefullt underlag i regeringens fortsatta arbete med att förenkla och förtydliga miljölagstiftningen”. Vid energitinget i mars 2008 sade miljöministern vidare att det ”finns inte skäl att det ska ta längre tid för tillstånd i Sverige än i våra grannländer”.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till miljöministern:

Anser miljöministern att vi har samma tidsåtgång för tillståndsprocesser i Sverige som i våra grannländer?

Om inte, vad avser miljöministern att göra för att uppnå denna ambition särskilt avseende gruvnäringen?

Vad avser näringsministern och regeringen att göra för att garantera nödvändiga och tillräckliga resurser till domstolarna så att gruvnäringens utveckling garanteras?