Regeringens proposition 2010/11:165

Skatteförfarandet

Prop.

 

2010/11:165

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 september 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag, skatteförfarandelagen, för i stort sett

 

hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bl.a. skattebetalningslagen

 

(1997:483), taxeringslagen (1990:324), lagen (2001:1227) om

 

självdeklarationer och kontrolluppgifter, lagen (1994:466) om särskilda

 

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, lagen (1978:880) om betal-

 

ningssäkring för skatter, tullar och avgifter, lagen (1989:479) om

 

ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. samt lagen

 

(2005:1117) om

deklarationsombud. Även bestämmelserna om

 

kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och marknadshandel

 

tas in i lagen.

 

 

Genom att bestämmelserna samlas i en lag blir regelverket tydligare

 

och lättare att tillämpa. Dubbelregleringar försvinner och onödiga

 

begrepp tas bort. Obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i

 

samma ämne försvinner också. Redan detta bör bidra både till att minska

 

den administrativa bördan och till att stärka de skattskyldigas ställning.

 

Det föreslås även ändringar i sak som ska bidra ytterligare till att uppnå

 

detta.

 

 

Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större genom att det

 

föreslås ett generellt system för deklarationsombud. Alla deklarations-

 

skyldiga ska kunna använda ombud, beträffande såväl alla skattedeklara-

 

tioner som inkomstdeklarationen (den nuvarande självdeklarationen).

 

Enligt förslaget ska möjligheten att redovisa mervärdesskatt för

 

beskattningsår behållas. Mervärdesskatt ska dock alltid redovisas i en

 

skattedeklaration. Möjligheten att redovisa mervärdesskatt i inkomst-

 

deklarationen tas alltså bort. Gränsen för att få redovisa mervärdesskatt

 

för beskattningsår

ska alltjämt vara högst en miljon kronor i beskatt-

1

ningsunderlag. En nyhet är dock att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

Enligt gällande regler ska alla, såväl juridiska som fysiska personer, lämna självdeklaration senast den 2 maj. I propositionen föreslås att dagens enda deklarationstidpunkt ersätts med fyra tidpunkter för andra juridiska personer än dödsbon. Deklarationstidpunkten beror på vilket beskattningsår den juridiska personen har. Den som lämnar deklaration elektroniskt får ytterligare en månad på sig för att lämna deklaration. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj. Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.

Regeringen föreslår att betalningsfristen för slutlig skatt även i fort- sättningen ska vara 90 dagar. Det införs enhetligare ränteregler i skatte- kontosystemet. Kostnadsränta ska beräknas på underskott på ett skattekonto efter en procentsats som motsvarar basräntan. Detta gäller dock inte kostnadsränta i fråga om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt och särskild inkomstskatt som ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning samt kostnadsränta vid för sen betalning. I dessa fall ska räntan beräknas efter en procentsats som motsvarar basräntan plus femton procentenheter. Basräntan ska fastställas på grundval av 125 procent av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan får dock beräknas till lägst 1,25 procent.

Generösare anståndsregler föreslås. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Regeringen föreslår också, mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll, att verket ska få bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.

Regeringen anser att skattenämnderna bör avskaffas, utom beträffande fastighetstaxering. Beslut som tidigare har fattats av skattenämnd ska fattas av Skatteverkets tjänstemän. En särskilt kvalificerad beslutsfattare som inte tidigare har prövat ärendet ska avgöra tvistiga omprövnings- ärenden.

Regeringen föreslår att det i början av lagen ska finnas en paragraf där det anges att det av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse.

En nyhet är att det av lagtexten framgår att efterbeskattning får ske när det handlar om ”en annan skatt eller avgift” än som avses i omprövningsbeslutet, vilket tydliggör att även ändringar mellan olika skatter och avgifter omfattas.

Det föreslås att bestämmelserna om skattetillägg ändras för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial får större betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Procentsatsen för skattetillägg för den som inte har gjort skatteavdrag sänks till fem procent. Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare utreda hur rättssäkerheten kan stärkas inom ramen för befintligt system. En fråga

Prop. 2010/11:165

2

som bör utredas gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra exempel på frågor som bör utredas är nivåerna på skattetillägg och frågor rörande normalt tillgängligt kontrollmaterial samt risken för skatteundan- dragande.

I dag får vitesförelägganden inte överklagas. Det innebär att pröv- ningen av vitesförelägganden skjuts upp till utdömandet av vitet. Det medför problem, eftersom den som har invändningar mot föreläggandet måste ta risken att vitet döms ut för att få det prövat av domstol. Rege- ringen föreslår därför att vitesförelägganden ska få överklagas.

Regeringen anser att utformningen av bestämmelserna om tredje- mansrevision och ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning bör utredas i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Prop. 2010/11:165

3

Innehållsförteckning

 

Prop. 2010/11:165

Del 1 Lagtext m.m.

 

 

Förkortningar

..........................................................................................

19

 

1

Förslag till ...............................................................riksdagsbeslut

21

 

2

Lagtext............................................................................................

 

22

 

 

2.1 ........................................

Förslag till skatteförfarandelag

22

 

 

 

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING

 

 

 

....................................................

OCH DEFINITIONER

22

 

 

.....................................................

1 kap. Lagens innehåll

22

 

 

................................................

2 kap. Lagens tillämpning

24

 

 

.................................

3 kap. Definitioner och förklaringar

25

 

 

................................

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE

30

 

 

 

4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans

 

 

 

 

räkning…..............................................................30

 

 

........

5 kap. Uppgifts - och betalningsskyldiga företrädare

30

 

 

 

6 kap. Ombud……...........................................................31

 

 

..............................

AVDELNING III. REGISTRERING

33

 

 

...........................................................

7 kap. Registrering

33

 

 

.....................

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT

35

 

 

........................

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder

35

 

 

.......................................

9 kap. Godkännande för F - skatt

35

 

 

........................

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt

37

 

 

 

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär

 

 

 

 

skatt…….............................................................41

 

 

.......................................................

12 kap. Skattetabeller

46

 

 

.........

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT

47

 

 

 

13 kap. Redovisning och betalning av särskild

 

 

 

........................................................

inkomstskatt

47

 

 

 

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER,

 

 

 

.......

DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER

48

 

 

...............................

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter

48

 

 

 

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget

 

 

 

 

tjänst……............................................................49

 

 

 

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i

 

 

 

.......................

inkomstslaget näringsverksamhet

51

 

 

 

17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och

 

 

 

....................

annan avkastning på fordringsrätter

53

 

 

.........................

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter

54

 

 

 

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på

 

 

 

........................................................

delägarrätter

54

 

 

 

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i

 

 

 

....................

investeringsfonder och fondföretag

55

4

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordrings-

 

rätter och andra delägarrätter än andelar i

 

investeringsfonder och fondföretag....................

56

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden .....

57

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden........

61

24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter ........

63

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet ..........

63

26 kap. Skattedeklaration ................................................

64

27 kap. Skalbolagsdeklaration.........................................

73

28 kap. Preliminär inkomstdeklaration............................

74

29 kap. Syftet med inkomstdeklaration ...........................

75

30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration? .............

75

31 kap. Vad ska en inkomstdeklaration innehålla?..........

77

32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration

 

lämnas?...............................................................

84

33 kap. Särskilda uppgifter..............................................

85

34 kap. Informationsuppgifter .........................................

87

35 kap. Periodiska sammanställningar ............................

89

36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och

 

särskilda uppgifter..............................................

91

37 kap. Föreläggande.......................................................

92

38 kap. Formkrav ............................................................

93

AVDELNING VII. DOKUMENTATION......................

94

39 kap. Dokumentationsskyldighet .................................

94

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH

 

KONTROLL……........................................................... 97

40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och

 

kommunicera......................................................

97

41 kap. Revision .............................................................

98

42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök....

101

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR

 

KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER

 

UTREDNING…........................................................... 103

43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde

 

eller utredning ..................................................

103

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER....................

104

44 kap. Vitesföreläggande.............................................

104

45 kap. Bevissäkring .....................................................

104

46 kap. Betalningssäkring .............................................

107

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN

 

KONTROLL…............................................................. 111

47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas

 

från kontroll......................................................

111

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER ............

112

48 kap. Förseningsavgift ...............................................

112

Prop. 2010/11:165

5

49 kap. Skattetillägg.......................................................

113

Prop. 2010/11:165

50 kap. Kontrollavgift....................................................

118

 

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter.........................

119

 

52 kap. Beslut om särskilda avgifter ..............................

119

 

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER

 

 

OCH AVGIFTER..........................................................

121

 

53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,

 

 

mervärdesskatt och punktskatt..........................

121

 

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt........................

122

 

55 kap. Beslut om preliminär skatt.................................

123

 

56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt ....................

125

 

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter ....

128

 

58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för

 

 

skalbolag...........................................................

128

 

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter..........................

129

 

60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag,

 

 

arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och

 

 

punktskatt..........................................................

134

 

AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTER-

 

 

BETALNING AV SKATTER OCH AVGIFTER ........

134

 

61 kap. Skattekonton......................................................

134

 

62 kap. Betalning av skatter och avgifter.......................

135

 

63 kap. Anstånd med betalning av skatter och

 

 

avgifter…..........................................................140

 

64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter.................

144

 

65 kap. Ränta……..........................................................146

 

AVDELNING XV. OMPRÖVNING SAMT

 

 

ÖVERKLAGANDE OCH ÄNDRING I BESLUT

 

 

PÅ GRUND AV SKATTEAVTAL ..............................

150

 

66 kap. Omprövning ......................................................

150

 

67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund

 

 

av skatteavtal ....................................................

157

 

AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET...................

165

 

68 kap. Besluts verkställbarhet ......................................

165

 

69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och

 

 

betalningssäkring ..............................................

165

 

70 kap. Indrivning..........................................................

168

 

71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet ............

169

 

2.2Förslag till lag om redovisning, betalning och

 

kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster ......

176

2.3

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen

 

 

(1970:624)......................................................................

181

2.4Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69)........................................................................

186

2.5Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152)....................................................................

189

6

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

Prop. 2010/11:165

 

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ....................

194

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om

skatt på ränta på skogskontomedel m.m........................

195

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta..................

197

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl. ...............................................................................

200

2.10Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) .....................................................................

201

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor........................................

211

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av

 

alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.............

214

2.13Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

219

2.14Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

 

(2000:980) .....................................................................

248

2.15

Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)........

255

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om

trängselskatt...................................................................

263

2.17Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

 

 

(2006:227) .....................................................................

264

3

Ärendet och dess beredning .........................................................

268

4

Bakgrund......................................................................................

 

270

 

4.1

Det nuvarande skatteförfarandet....................................

270

 

 

4.1.1

De tre stora lagarna.......................................

270

 

 

4.1.2

Övriga lagar..................................................

273

 

4.2

Regelförenkling.............................................................

275

 

 

4.2.1

Det nationella arbetet....................................

275

 

 

4.2.2

Regelförenkling ur ett internationellt

 

 

 

 

perspektiv .....................................................

277

 

 

4.2.3

Mätningar av företagens administrativa

 

 

 

 

kostnader ......................................................

278

5

En skatteförfarandelag .................................................................

279

 

5.1

Skatteförfarandet samlas i en lag...................................

279

 

5.2

Lagens struktur..............................................................

282

 

5.3

Språket...........................................................................

 

285

 

 

5.3.1

Allmänt.........................................................

285

 

 

5.3.2

Ändrade eller nya begrepp, termer och

 

 

 

 

uttryck...........................................................

285

6

Föreskrifter – lag, förordning eller myndighetsföreskrifter?........

289

 

6.1

Gällande rätt ..................................................................

289

 

6.2

Föreskrifter som får meddelas av regeringen ................

290

7

Lagens tillämpning.......................................................................

 

292

 

7.1

Vilka skatter och avgifter ska tas ut enligt lagen? .........

292

7

 

7.2

Behovet av s.k. likställighetsbestämmelser....................

297

Prop. 2010/11:165

 

7.3

Proportionalitetsprincipen..............................................

300

 

8

Företrädare....................................................................................

 

303

 

 

8.1

Större möjligheter att använda deklarationsombud........

303

 

 

 

8.1.1

Nuvarande bestämmelser om deklaration

 

 

 

 

 

genom ombud................................................

303

 

 

 

8.1.2

Skatteverkets utvärdering..............................

305

 

 

 

8.1.3

Fler än ett deklarationsombud.......................

307

 

 

 

8.1.4

Ett generellt system för

 

 

 

 

 

deklarationsombud ........................................

309

 

 

 

8.1.5

Företrädare som är uppgiftsskyldiga ska

 

 

 

 

 

få utse deklarationsombud.............................

313

 

 

 

8.1.6

Ombud för dödsbo.........................................

315

 

 

8.2

Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning....

316

 

 

 

8.2.1

Huvudregeln..................................................

316

 

 

 

8.2.2

Presumtionsregeln.........................................

317

 

9

Registrering ..................................................................................

 

319

 

 

9.1

Anmälan för registrering................................................

319

 

 

9.2

Anmälan för registrering för mervärdesskatt .................

320

 

 

9.3

Avregistrering ................................................................

321

 

10

Preliminär skatt.............................................................................

 

323

 

 

10.1

Dagens preliminärskattesystem i korthet .......................

323

 

 

10.2

Ett godkännande för F-skatt ska ersätta F-skattsedeln ...

324

 

 

10.3

Förutsättningarna för F-skatt..........................................

328

 

 

 

10.3.1

Ett komplicerat regelverk ska bli enklare......

328

 

 

 

10.3.2

Ändrade förutsättningar för F-skatt...............

329

 

 

10.4

Bestämmelserna om skatteavdrag förenklas ..................

332

 

 

 

10.4.1

Inget skatteavdrag för dricks.........................

332

 

 

 

10.4.2

Undantagsbestämmelser som ska slopas.......

333

 

 

 

10.4.3

Skatteavdrag från viss ersättning även om

 

 

 

 

 

mottagaren är godkänd för F-skatt ................

336

 

 

 

10.4.4

Skatteavdrag från annan avkastning än

 

 

 

 

 

ränta och utdelning........................................

336

 

 

 

10.4.5

När förmån av framtida förvärv av värde-

 

 

 

 

 

papper senast ska räknas med i underlaget

 

 

 

 

 

för beräkning av skatteavdrag .......................

339

 

 

10.5

Lättare att få den preliminära skatten anpassad efter

 

 

 

 

den beräknade inkomsten...............................................

340

 

11

Deklarationer, kontrolluppgifter och övriga uppgifter..................

343

 

 

11.1

En teknikneutral lagstiftning..........................................

343

 

 

11.2

Minskat uppgiftslämnande.............................................

348

 

 

 

11.2.1

Uppgiftsskyldigheter som infördes för att

 

 

 

 

 

kontrollera ”stoppreglerna” slopas ................

348

 

 

 

11.2.2

Pensionsstiftelser ska inte behöva lämna

 

 

 

 

 

särskilda uppgifter.........................................

350

 

 

 

11.2.3

Handelsbolag ska inte behöva under-

 

 

 

 

 

teckna särskilda uppgifter..............................

351

 

 

 

 

 

 

8

11.2.4Enklare att lämna uppgifter om insättningar på skogs-, skogsskade- och

 

upphovsmannakonto.....................................

352

11.2.5

Enskilda näringsidkare behöver inte

 

 

längre lämna kontrolluppgifter om räntor.....

353

11.2.6Kontrolluppgifter ska inte behöva lämnas

för ersättningar och förmåner som har

 

redovisats i en skattedeklaration...................

355

11.2.7Ökat utrymme för att redovisa punktskatt

för beskattningsår .........................................

357

11.3Redovisning av skatt enligt lagen om särskild

 

inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl............

358

11.4

Särskild skattedeklaration för utomlands bosatta ..........

361

11.5

Redovisning av mervärdesskatt.....................................

362

 

11.5.1

Gällande regler .............................................

362

 

11.5.2

Möjligheten att redovisa i självdeklara-

 

 

 

tionen slopas .................................................

365

 

11.5.3

Ökat utrymme för att redovisa mervärdes-

 

 

 

skatt för beskattningsår.................................

369

 

11.5.4

Från vilken tidpunkt gäller en ändring

 

 

 

mellan kalenderkvartal och

 

 

 

kalendermånad?............................................

371

 

11.5.5

Från vilken tidpunkt gäller en ändring

 

 

 

från eller till beskattningsår? ........................

375

11.6

Inkomstdeklaration........................................................

377

11.7När fysiska personer och dödsbon ska lämna

 

inkomstdeklaration ........................................................

379

 

11.7.1

Kalenderårsanknutet förfarande....................

379

 

11.7.2

Inga förändrade regler för den sista

 

 

 

deklarationen för den som har flyttat

 

 

 

utomlands eller avlidit ..................................

381

 

11.7.3

Avyttring av värdepapper bör även i

 

 

 

fortsättningen redovisas en gång varje

 

 

 

beskattningsår...............................................

384

 

11.7.4

Avyttring av privatbostad bör även i

 

 

 

fortsättningen redovisas den 2 maj ...............

385

 

11.7.5

Uthyrning av bostad bör även i

 

 

 

fortsättningen redovisas den 2 maj ...............

390

11.8

När juridiska personer ska lämna inkomstdeklaration...

391

 

11.8.1

Gällande regler .............................................

391

 

11.8.2

Deklarationstidpunkterna i de nordiska

 

 

 

länderna ........................................................

392

 

11.8.3

Deklarationstidpunkt beroende på

 

 

 

beskattningsår...............................................

392

11.9Särskilda uppgifter om inkomst som är undantagna

 

från skatteplikt...............................................................

400

11.10

Uppgift till den som kontrolluppgift gäller för..............

401

11.11

Föreläggande – kontroll av egen uppgiftsskyldighet.....

403

12 Dokumentation.............................................................................

405

12.1

Kassaregister .................................................................

405

Prop. 2010/11:165

9

12.2

Omsättning av investeringsguld.....................................

407

12.3

Föreläggande..................................................................

408

13 Utredning och kontroll..................................................................

409

13.1

Skatteverkets utredningsskyldighet................................

409

13.2

Skatteverkets kommunikationsskyldighet......................

410

13.3

Besök och annat personligt sammanträffande................

411

13.4

Revision

.........................................................................

412

 

13.4.1

Omsättning av investeringsguld ....................

412

 

13.4.2

Tredjemansrevision .......................................

413

13.5

Tillsyn över .................kassaregister och kontrollbesök

414

14 Ersättning för kostnader .........för ombud, biträde eller utredning

415

14.1

Gällande ...............................................................regler

415

14.2Ersättning ska kunna beviljas i fler ärenden och mål

 

 

än i dag

...........................................................................

417

 

14.3

Tiden för begäran om omprövning och överklagande ...

418

 

14.4

Verkställighet.................................................................

419

 

14.5

Utredningens ..............övriga förslag och bedömningar

419

15

Tvångsåtgärder .............................................................................

 

422

 

15.1

Förbud mot ...........att förena ett föreläggande med vite

422

 

15.2

Bevissäkring ...............................................– försegling

426

 

15.3

Betalningssäkring...........................................................

430

 

 

15.3.1 .........

Betalningssäkring och kontrollavgifter

430

 

 

15.3.2 .................................

Underrättelse om beslut

431

 

 

15.3.3

Automatiskt upphävande av beslut om

 

 

 

...........................................

betalningssäkring

433

16

Undantag från kontroll..................................................................

434

16.1Undantag av handlingar ska kunna göras vid alla

 

kontroller

........................................................................

434

16.2

Undantag .......................av uppgifter från föreläggande

435

17 Särskilda avgifter..........................................................................

 

437

17.1

Skattetillägg ...................................................................

437

17.2

2003 års skattetilläggsreform .........................................

438

 

17.2.1 .........................

Regeringens utgångspunkter

438

 

17.2.2 .....................

En definition av oriktig uppgift

439

 

17.2.3

Större genomslag för normalt tillgängligt

 

 

.............................................

kontrollmaterial

439

 

17.2.4 ............................

Befrielse från skattetillägg

440

 

17.2.5 .....

Ny procentsats för vissa periodiseringsfel

447

 

17.2.6

Utvidgat förbud mot att förena ett

 

 

...................................

föreläggande med vite

448

 

17.2.7 .........

Anstånd med betalning av skattetillägg

448

17.3

Skatteverkets ...................tolkning av befrielsereglerna

448

 

17.3.1

I vilka fall ska bedömningen bli mer

 

 

.................................

nyanserad och generös?

448

 

17.3.2 ..............................

Hel eller delvis befrielse?

449

 

17.3.3 ...........................................

Ursäktligt – hälsa

450

 

17.3.4 .............................

Ursäktligt – felbedömning

450

Prop. 2010/11:165

10

 

17.3.5

Ursäktligt – vilseledande eller miss-

 

 

 

visande kontrolluppgifter..............................

452

 

17.3.6

Oskäligt – oproportionerligt .........................

452

 

17.3.7

Oskäligt – lång handläggningstid .................

455

 

17.3.8

Oskäligt – dömd för skattebrott ....................

456

17.4

Skatteverkets tillämpning i praktiken............................

456

17.5

Praxis från Regeringsrätten ...........................................

458

17.6

Har syftena med reformen uppnåtts?.............................

467

17.7

Åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten..........

475

 

17.7.1

Nivåerna för delvis befrielse bör tas bort......

475

 

17.7.2

Ökat utrymme för frivillig rättelse................

478

 

17.7.3

Inget skattetillägg för oriktiga uppgifter

 

 

 

som kan rättas med ledning av normalt

 

 

 

tillgängligt kontrollmaterial..........................

479

 

17.7.4

Inget skattetillägg vid skönsbeskattning

 

 

 

om skatten bestäms enligt normalt

 

 

 

tillgängligt kontrollmaterial..........................

483

 

17.7.5

Sänkt procentsats för skattetillägg på icke

 

 

 

gjort skatteavdrag .........................................

484

17.8

Skattetillägg utan sakprövning ......................................

486

17.9

Skönstaxeringsspekulation ska motverkas ....................

487

17.10

Beslut om kontrollavgift................................................

489

17.11

Tulltillägg

......................................................................

490

18 Beslut om skatter och avgifter......................................................

494

18.1

Elektroniska beslut ........................................................

494

18.2Termen beskattningsbeslut används inte i

 

skatteförfarandelagen ....................................................

497

18.3

Beslut om särskild inkomstskatt....................................

498

18.4

Beslut om slutlig skatt ...................................................

502

18.5

Företrädaransvar............................................................

505

 

18.5.1

Ansvar när anmälan om F-skatt inte har

 

 

 

gjorts…......................................................... 505

 

18.5.2

Företrädaransvar för överskjutande

 

 

 

punktskatt samt mervärdesskatt och

 

 

 

punktskatt som har återbetalats med för

 

 

 

högt belopp...................................................

507

 

18.5.3

Betalningsskyldighet vid skattebrott.............

508

 

18.5.4

Är frågan om utökad betalningsskyldighet

 

 

 

vid skattebrott tillräckligt utredd?.................

513

19 Betalning och återbetalning av skatter och avgifter .....................

516

19.1

Skattekontosystemet......................................................

516

 

19.1.1

Skattekontot används för utbetalning av

 

 

 

statligt stöd ...................................................

517

 

19.1.2

Kreditering på skattekontot är inte

 

 

 

detsamma som utbetalning ...........................

517

19.2

Fortsatt kreditering av statligt stöd på skattekontot.......

518

19.3

Skattekonton som inte längre används ..........................

521

 

19.3.1

Möjligheterna att avsluta skattekonton.........

521

 

19.3.2

Mindre överskott som inte har kunnat

 

 

 

återbetalas ska tillfalla staten........................

522

Prop. 2010/11:165

11

19.4

Avräkningsordningen.....................................................

524

 

19.4.1

Avräkning ska i första hand göras från

 

 

 

skatteskuld som inte har lämnats för

 

 

 

indrivning......................................................

524

 

19.4.2

Avräkningsordning för betalare som har

 

 

 

mer än ett skattekonto ...................................

525

 

19.4.3

Avräkning om en skatt eller avgift som

 

 

 

omfattas av ackord sätts ned..........................

526

19.5

Åtgärder för att motverka ”skattebyten” ........................

527

 

19.5.1

Skattebyte......................................................

527

 

19.5.2

Problem med skattebyten ..............................

527

 

19.5.3

Anstånd ska inte registreras på skatte-

 

 

 

kontot före förfallodagen...............................

533

19.6

Preliminär och slutlig skatt – ränta och betalningstid ....

535

 

19.6.1

Bakgrunden till gällande regler .....................

535

 

19.6.2

Betalningstiden för preliminär skatt..............

539

 

19.6.3

Betalningstiden för slutlig skatt.....................

540

 

19.6.4

Enhetliga regler för ränteberäkning inom

 

 

 

skattekontosystemet ......................................

547

19.7Slutlig skatt bör även i fortsättningen hanteras på

skattekontot....................................................................

551

19.8Överskott på skattekontot som motsvarar slutlig

 

skatt att betala ................................................................

553

19.9

Sidobetalningsansvaret på skattekontot .........................

554

 

19.9.1

Skatter och avgifter som omfattas av ett

 

 

 

sidobetalningsansvar ska hanteras i

 

 

 

skattekontosystemet ......................................

554

 

19.9.2

Förändrade ränteregler för sido-

 

 

 

betalningsansvar............................................

559

19.10Mindre belopp ska återbetalas automatiskt bara till

konto ..............................................................................

562

19.11Betalning och återbetalning av skatt eller avgift för

kommuner och landsting................................................

564

19.12 Anstånd med att betala skatter och avgifter ...................

566

19.12.1 Ökat utrymme för anstånd.............................

566

19.12.2

Anstånd med betalning av kontrollavgift ......

571

19.12.3

Ersättning för ställd anståndssäkerhet ...........

573

19.13Förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och

 

punktskatt

.......................................................................

574

20 Omprövning samt överklagande och ändring i beslut på grund

 

av skatteavtal ................................................................................

 

576

20.1

Handläggningstider ........................................................

576

20.2

Skattenämndernas roll i förfarandet ...............................

580

 

20.2.1

Dagens reglering ...........................................

580

 

20.2.2

Kritiken mot skattenämnderna ......................

582

 

20.2.3

Skattenämnderna bör avskaffas.....................

584

20.3Beslut som ska omprövas enligt skatteför-

farandelagen...................................................................

591

20.4Återbetalning av skatter och avgifter som har tagits

ut i strid med EU-rätten..................................................

595

Prop. 2010/11:165

12

20.5Omprövning med hänvisning till ny eller ändrad

praxis från EU-domstolen..............................................

598

20.6Förlängd tid för begäran om omprövning av beslut

 

som meddelas sent.........................................................

602

20.7

Omprövning till fördel på initiativ av Skatteverket.......

605

20.8

Ändringar av skatte- eller avgiftsbeslut i efterhand.......

609

20.9

Vitesförelägganden ska få överklagas ...........................

613

20.10Rätten för kommuner och landsting att överklaga

 

 

slopas.............................................................................

617

 

20.11

Återkallelse av överklagande.........................................

619

 

20.12

Det allmänna ombudets överklagande...........................

620

21

Verkställighet...............................................................................

623

 

21.1

Höjd beloppsgräns för indrivning..................................

623

 

21.2

Återtagande av indrivningsuppdrag...............................

625

 

21.3

Mindre underskott ska kunna falla bort.........................

627

22

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................

629

23

Följdändringar..............................................................................

639

 

23.1

Allmänt..........................................................................

639

23.2Lagen om redovisning, betalning och kontroll av

mervärdesskatt för elektroniska tjänster ........................

641

23.3Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta..........................................................

642

23.4Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för

 

utomlands bosatta artister m.fl.......................................

644

23.5

Inkomstskattelagen (1999:1229) ...................................

645

23.6

Socialavgiftslagen (2000:980).......................................

646

24 Konsekvenser...............................................................................

 

648

24.1

Skatteförfarandet i en lag...............................................

648

24.2

Större möjligheter att använda deklarationsombud .......

650

24.3

Preliminär skatt..............................................................

652

 

24.3.1

Ett godkännande för F-skatt ska ersätta

 

 

 

F-skattsedeln.................................................

652

 

24.3.2

Ändrade förutsättningar för F-skatt ..............

652

 

24.3.3

Bestämmelserna om skatteavdrag

 

 

 

förenklas .......................................................

653

 

24.3.4

Lättare att få den preliminära skatten

 

 

 

anpassad efter den beräknade inkomsten......

654

24.4

Minskat uppgiftslämnande ............................................

654

24.5Skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska

 

tas ut enligt skatteförfarandelagen.................................

656

24.6

Redovisning av mervärdesskatt.....................................

658

24.7

Tidpunkt för inkomstdeklaration...................................

660

24.8Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller

 

utredning........................................................................

661

24.9

Skattetillägg...................................................................

663

24.10

Betalning och återbetalning av skatter och avgifter.......

664

 

24.10.1 Tidpunkt för betalning av skatt för andra

 

 

juridiska personer än dödsbon ......................

664

Prop. 2010/11:165

13

24.10.2

Enhetliga regler för ränteberäkning...............

666

Prop. 2010/11:165

24.10.3

Anstånd med betalning..................................

668

 

24.10.4Övriga betalnings- och återbetalnings-

frågor.............................................................

669

24.11Omprövning samt överklagande och ändring i beslut

 

på grund av skatteavtal...................................................

670

 

24.11.1 Skattenämnderna ersätts av särskilt

 

 

kvalificerade beslutsfattare............................

670

 

24.11.2 Ändringar av skatte- eller avgiftsbeslut i

 

 

efterhand........................................................

671

 

24.11.3 Överklagande av vitesföreläggande ..............

673

24.12

Sammanfattning .............................................................

675

Del 2 Författningskommentar

 

25 Författningskommentar.................................................................

693

25.1

Förslaget till skatteförfarandelag....................................

693

 

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING

 

 

OCH DEFINITIONER..................................................

693

 

1 kap. Lagens innehåll ...................................................

693

 

2 kap. Lagens tillämpning..............................................

693

 

3 kap. Definitioner och förklaringar...............................

698

 

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE..............................

708

 

4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans

 

 

räkning…............................................................708

 

5 kap. Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare......

709

 

6 kap. Ombud….............................................................711

 

AVDELNING III. REGISTRERING ............................

718

 

7 kap. Registrering .........................................................

718

 

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT...................

721

 

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder......................

721

 

9 kap. Godkännande för F-skatt.....................................

722

 

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt ......................

728

 

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär

 

 

skatt……...........................................................738

 

12 kap. Skattetabeller.....................................................

748

 

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT.......

750

 

13 kap. Redovisning och betalning av särskild

 

 

inkomstskatt......................................................

751

 

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER,

 

 

DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER .....

755

 

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter .............................

755

 

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget

 

 

tjänst……..........................................................756

 

 

14

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i

 

Prop. 2010/11:165

inkomstslaget näringsverksamhet.....................

761

 

17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och

 

 

annan avkastning på fordringsrätter .................

763

 

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter.......................

764

 

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på

 

 

delägarrätter......................................................

766

 

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i

 

 

investeringsfonder och fondföretag..................

767

 

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordrings-

 

 

rätter och andra delägarrätter än andelar i

 

 

investeringsfonder och fondföretag..................

769

 

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden ...

771

 

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden......

776

 

24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter ......

780

 

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet ........

782

 

26 kap. Skattedeklaration ..............................................

783

 

27 kap. Skalbolagsdeklaration.......................................

810

 

28 kap. Preliminär inkomstdeklaration..........................

812

 

29 kap. Syftet med inkomstdeklaration .........................

815

 

30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration? ...........

815

 

31 kap. Vad ska en inkomstdeklarationen innehålla?....

817

 

32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration

 

 

lämnas?.............................................................

827

 

33 kap. Särskilda uppgifter............................................

830

 

34 kap. Informationsuppgifter .......................................

834

 

35 kap. Periodiska sammanställningar ..........................

841

 

36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och

 

 

särskilda uppgifter............................................

844

 

37 kap. Föreläggande.....................................................

847

 

38 kap. Formkrav ..........................................................

856

 

AVDELNING VII. DOKUMENTATION....................

858

 

39 kap. Dokumentationsskyldighet ...............................

858

 

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH

 

 

KONTROLL……......................................................... 866

 

40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och

 

 

kommunicera....................................................

866

 

41 kap. Revision ...........................................................

869

 

42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök....

874

 

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR

 

 

KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER

 

 

UTREDNING…........................................................... 879

 

43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde

 

 

eller utredning ..................................................

879

 

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER....................

882

 

44 kap. Vitesföreläggande.............................................

882

 

45 kap. Bevissäkring .....................................................

885

15

46 kap. Betalningssäkring ..............................................

901

Prop. 2010/11:165

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN

 

 

KONTROLL…… .........................................................

920

 

47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas

 

 

från kontroll ......................................................

920

 

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER.............

926

 

48 kap. Förseningsavgift................................................

926

 

49 kap. Skattetillägg.......................................................

934

 

50 kap. Kontrollavgift....................................................

956

 

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter.........................

963

 

52 kap. Beslut om särskilda avgifter ..............................

965

 

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER

 

 

OCH AVGIFTER..........................................................

971

 

53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,

 

 

mervärdesskatt och punktskatt..........................

971

 

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt........................

974

 

55 kap. Beslut om preliminär skatt.................................

978

 

56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt ....................

987

 

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter ....

992

 

58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för

 

 

skalbolag...........................................................

994

 

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter..........................

997

 

60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag,

 

 

arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och

 

 

punktskatt........................................................

1011

 

AVDELNING XIV. BETALNING OCH

 

 

ÅTERBETALNING AV SKATTER OCH

 

 

AVGIFTER…… .........................................................

1012

 

61 kap. Skattekonton....................................................

1012

 

62 kap. Betalning av skatter och avgifter.....................

1017

 

63 kap. Anstånd med betalning av skatter och

 

 

avgifter…........................................................1030

 

64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter...............

1045

 

65 kap. Ränta……........................................................1052

 

66 kap. Omprövning ....................................................

1069

 

67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund

 

 

av skatteavtal ..................................................

1121

 

AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET.................

1166

 

68 kap. Besluts verkställbarhet ....................................

1166

 

69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och

 

 

betalningssäkring ............................................

1169

 

70 kap. Indrivning........................................................

1181

 

71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet ..........

1186

 

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................

1190

 

 

 

16

25.2Förslaget till lag om redovisning, betalning och

kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.... 1204

25.3Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen

(1970:624) ...................................................................

1210

25.4Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen

 

(1971:69) .....................................................................

1213

25.5

Förslaget till lag om ändring i

 

 

fastighetstaxeringslagen (1979:1152)..........................

1215

25.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ..................

1217

25.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om

skatt på ränta på skogskontomedel m.m......................

1219

25.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta................

1221

25.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl. .............................................................................

1225

25.10Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) ...................................................................

1232

25.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor......................................

1236

25.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-

varor, tobaksvaror och energiprodukter.......................

1237

25.13Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

 

(1999:1229) .................................................................

1241

25.14

Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen

 

 

(2000:980) ...................................................................

1257

25.15

Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ...

1262

25.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om

trängselskatt.................................................................

1268

25.17Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

 

(2006:227) ...................................................................

1269

Del 3 Bilagor

 

Bilaga 1

Skatteförfarandeutredningens sammanfattning av betänkandet

 

 

Skatteförfarandet (SOU 2009:58) .............................................

1288

Bilaga 2

Skatteförfarandeutredningens lagförslag...................................

1297

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna till betänkandet

 

 

Skatteförfarandet (SOU 2009:58) .............................................

1519

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian Artistskattens infogning i

 

 

skattekontosystemet ..................................................................

1520

Bilaga 5

Lagförslagen i promemorian Artistskattens infogning i

 

 

skattekontosystemet ..................................................................

1521

Prop. 2010/11:165

17

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna till promemorian

Prop. 2010/11:165

 

Artistskattens infogning i skattekontosystemet .........................

1531

Bilaga 7

Lagförslagen i promemorian Ändringar av skattebeslut i

 

 

efterhand samt återföring av avdrag för avsättningar till

 

 

periodiseringsfonder ................................................................

1532

Bilaga 8

Förteckning över remissinstanserna till promemorian

 

 

Ändringar av skattebeslut i efterhand samt återföring

 

 

av avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder ................

1538

Bilaga 9

Lagrådsremissens förslag till lagtext........................................

1539

Bilaga 10

Lagrådets yttrande....................................................................

1781

Bilaga 11

Regelförenkling .......................................................................

1841

Bilaga 12

Antal beslut om skattetillägg ...................................................

1843

Bilaga 13

Skattetillägg – totala belopp.....................................................

1844

Bilaga 14

Skattebyten – exempel .............................................................

1845

Bilaga 15

Paragrafnyckel – skatteförfarandelagen...................................

1849

Bilaga 16

Paragrafnyckel – taxeringslagen ..............................................

1869

Bilaga 17

Paragrafnyckel – skattebetalningslagen...................................

1872

Bilaga 18

Paragrafnyckel – lagen om självdeklarationer och

 

 

kontrolluppgifter ......................................................................

1881

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 september 2011… ...1886

18

Förkortningar

Prop. 2010/11:165

AL

lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

A-SINK

lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt

 

för utomlands bosatta artister m.fl.

bet.

betänkande

betalningssäkringslagen

lagen (1978:880) om betalningssäkring för

 

skatter, tullar och avgifter

BFL

bokföringslagen (1999:1078)

branschkontrollagen

lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i

 

vissa branscher

dir.

direktiv

Ds

departementsserien

EEIG

europeiska ekonomiska intressegrupperingar

ersättningslagen

lagen (1989:479) om ersättning för kostnader

 

i ärenden och mål om skatt, m.m.

Europakonventionen

den europeiska konventionen av den 4

 

november 1950 om skydd för de mänskliga

 

rättigheterna och de grundläggande fri-

 

heterna

FAFD

förordningen (1977:937) om allmänna

 

förvaltningsdomstolars

 

behörighet m.m.

FL

förvaltningslagen (1986:223)

FPL

förvaltningsprocesslagen (1971:291)

FSK

förordningen (2001:1244) om självdekla-

 

rationer och kontrolluppgifter

GLSK

lagen (1990:325) om självdeklaration och

 

kontrolluppgifter

IFL

lagen (2004:46) om investeringsfonder

IL

inkomstskattelagen (1999:1229)

indrivningslagen

lagen (1993:891) om indrivning av statliga

 

fordringar m.m.

JO

Riksdagens ombudsmän

kassaregisterlagen

lagen (2007:592) om kassaregister m.m.

LAFD

lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-

 

domstolar

LAS

lagen (1994:1564) om alkoholskatt

LSE

lagen (1994:1776) om skatt på energi

LSK

lagen (2001:1227) om självdeklarationer och

 

kontrolluppgifter

LTS

lagen (1994:1563) om tobaksskatt

ML

mervärdesskattelagen (1994:200)

prop.

proposition

punktskattekontrollagen

lagen (1998:506) om punktskattekontroll av

 

transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksva-

 

ror och energiprodukter

rskr.

riksdagsskrivelse

RB

rättegångsbalken

SAL

socialavgiftslagen (2000:980)

 

19

SBF

skattebetalningsförordningen (1997:750)

Prop. 2010/11:165

SBL

skattebetalningslagen (1997:483)

 

SFL

skatteförfarandelagen

 

SFS

Svensk författningssamling

 

SINK

lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

 

 

för utomlands bosatta

 

skr.

regeringens skrivelse

 

SkU

skatteutskottet

 

smugglingslagen

lagen (2000:1225) om straff för smuggling

 

SOU

Statens offentliga utredningar

 

TF

taxeringsförordningen (1990:1236)

 

TL

taxeringslagen (1990:324)

 

torgkontrollagen

lagen (1998:514) om särskild skattekontroll

 

 

av torg- och marknadshandel m.m.

 

tvångsåtgärdslagen

lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgär-

 

 

der i beskattningsförfarandet

 

UB

Utsökningsbalken

 

20

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2010/11:165

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.skatteförfarandelag,

2.lag om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster,

3.lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4.lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

5.lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

6.lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter,

7.lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto- medel m.m.,

8.lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

9.lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

10.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

11.lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skatte- frågor,

12.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

13.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

14.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

15.lag om ändring tullagen (2000:1281),

16.lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,

17.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

21

2

Lagtext

Prop. 2010/11:165

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till skatteförfarandelag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING OCH DEFINI-

TIONER

1 kap. Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.

Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING OCH DEFINITIONER 1 kap. – Lagens innehåll

2 kap. – Lagens tillämpning

3 kap. – Definitioner och förklaringar

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE

4 kap. – Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning 5 kap. – Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare

6 kap. – Ombud

AVDELNING III. REGISTRERING 7 kap. – Registrering

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT 8 kap. – Preliminärskattesystemets grunder 9 kap. – Godkännande för F-skatt

10 kap. – Skatteavdrag för preliminär skatt

11 kap. – Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt

12 kap. – Skattetabeller

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT

13 kap. – Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER, DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER

14 kap. – Syftet med kontrolluppgifter

15 kap. – Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

16 kap. – Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet

17 kap. – Kontrolluppgift om ränteinkomster och annan avkastning på fordringsrätter

18 kap. – Kontrolluppgift om ränteutgifter

22

19 kap. – Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter

Prop. 2010/11:165

20 kap. – Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder

och fondföretag

 

21 kap. – Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter

och andra

delägarrätter än andelar i investeringsfonder och fondföretag 22 kap. – Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden

23 kap. – Kontrolluppgift om utländska förhållanden

24 kap. – Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter

25 kap. – Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet

26 kap. – Skattedeklaration

27 kap. – Skalbolagsdeklaration

28 kap. – Preliminär inkomstdeklaration

29 kap. – Syftet med inkomstdeklaration

30 kap. – Vem ska lämna en inkomstdeklaration?

31 kap. – Vad ska en inkomstdeklaration innehålla?

32 kap. – När och var ska en inkomstdeklaration lämnas? 33 kap. – Särskilda uppgifter

34 kap. – Informationsuppgifter

35 kap. – Periodiska sammanställningar

36 kap. – Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter 37 kap. – Föreläggande

38 kap. – Formkrav

AVDELNING VII. DOKUMENTATION 39 kap. – Dokumentationsskyldighet

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH KONTROLL

40 kap. – Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera

41 kap. – Revision

42 kap. – Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER UTREDNING

43 kap. – Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER 44 kap. – Vitesföreläggande

45 kap. – Bevissäkring

46 kap. – Betalningssäkring

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN KONTROLL

47 kap. – Uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER 48 kap. – Förseningsavgift

49 kap. – Skattetillägg

50 kap. – Kontrollavgift

51 kap. – Befrielse från särskilda avgifter

52 kap. – Beslut om särskilda avgifter

23

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER OCH AVGIFTER

Prop. 2010/11:165

53 kap. – Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt

 

och punktskatt

 

54 kap. – Beslut om särskild inkomstskatt

 

55 kap. – Beslut om preliminär skatt

 

56 kap. – Beslut och besked om slutlig skatt

 

57 kap. – Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter

 

58 kap. – Beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag

 

59 kap. – Ansvar för skatter och avgifter

 

60 kap. – Beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,

 

mervärdesskatt och punktskatt

 

AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTERBETALNING AV

 

SKATTER OCH AVGIFTER

 

61 kap. – Skattekonton

 

62 kap. – Betalning av skatter och avgifter

 

63 kap. – Anstånd med betalning av skatter och avgifter

 

64 kap. – Återbetalning av skatter och avgifter

 

65 kap. – Ränta

 

AVDELNING XV. OMPRÖVNING SAMT ÖVERKLAGANDE OCH

 

ÄNDRING I BESLUT PÅ GRUND AV SKATTEAVTAL

 

66 kap. – Omprövning

 

67 kap. – Överklagande och ändring i beslut på grund av skatteavtal

 

AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET

 

68 kap. – Besluts verkställbarhet

 

69 kap. – Verkställighet av beslut om bevissäkring och betalnings-

 

säkring

 

70 kap. – Indrivning

 

71 kap. – Övriga bestämmelser om verkställighet.

 

2 kap. Lagens tillämpning

Tillämpningsområde

1 § Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1.kupongskattelagen (1970:624),

2.lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

3.lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

4.tullagen (2000:1281),

5.lagen (2004:629) om trängselskatt, och

6.vägtrafikskattelagen (2006:227).

Lagen gäller även för belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).

2 § Lagen gäller också för avgifter enligt

1.begravningslagen (1990:1144),

2.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

3.lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

24

4.lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

5.socialavgiftslagen (2000:980), och

6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3 § Lagen gäller inte för punktskattepliktiga varor som

1.är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter, eller

2.omfattas av ett beslut om skatt enligt samma lag.

Om ett sådant beslut om omhändertagande eller om skatt upphävs, ska dock den här lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats.

4 § Lagen gäller inte heller för mervärdesskatt som ska redovisas och betalas enligt lagen (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

Proportionalitetsprincipen

5 § Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse.

3 kap. Definitioner och förklaringar Var finns definitioner och förklaringar?

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§

beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 §

beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § deklarationsombud i 6 kap. 4 §

europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 §

frisörverksamhet i 39 kap. 2 §

förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 §

handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 §

Prop. 2010/11:165

25

juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 §

regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 §

torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 §

överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

Betydelsen och tillämpningsområdet framgår av någon annan lag

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar enligt vilka en skatt eller en avgift bestäms. Detta gäller dock inte om annat anges i denna lag.

Arbetsgivaravgifter

3 § Med arbetsgivaravgifter avses

1.arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2.skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och

3.avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Beskattningsår

4 § Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

__________________________________________________________

För avses med beskattningsår

__________________________________________________________

1. skatt enligt

beskattningsår enligt 1 kap.

a) inkomstskattelagen

13–15 §§ inkomstskattelagen

(1999:1229),

 

b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c)lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4, och

d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

e)lagen (2007:1398) om kom- munal fastighetsavgift

Prop. 2010/11:165

26

2. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom- lands bosatta artister m.fl.

det kalenderår då ersättningen be-

Prop. 2010/11:165

talas ut

 

3.skatt enligt mervärdesskatte- lagen (1994:200) som ska redo- visas för redovisningsperioder

4.annan mervärdesskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den felaktiga debiteringen har gjorts eller förvärvet har skett

5.punktskatt som ska redovisas för redovisningsperioder

6.annan punktskatt

beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen

det kalenderår då den händelse som medför skattskyldighet har inträffat

7. övriga skatter

det kalenderår som skatten ska be-

 

talas för

8. arbetsgivaravgifter och avgif-

det kalenderår som avgiften ska

ter som ingår i slutlig skatt

betalas för.

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

5 § Om en juridisk persons beskattningsår har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti gäller andra och tredje styckena.

I stället för det egentliga beskattningsåret avses med beskattningsår den av följande perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret:

1 januari–31 december,

1 maj–30 april,

1 juli–30 juni, eller

1 september–31 augusti. Detta gäller vid tillämpning av

28 kap. 3 § andra stycket (när en preliminär inkomstdeklaration ska lämnas),

32 kap. 2 § (när en inkomstdeklaration ska lämnas),

49 kap. 10, 12 och 15 §§ (normalt tillgängligt kontrollmaterial),

55 kap. 2 § första stycket (debitering av preliminär skatt),

56 kap. 10 § (besked om slutlig skatt),

62 kap. 4 § första stycket och 5 § (betalning av preliminär skatt),

65 kap. 5, 6, 9, 17 och 18 §§ (beräkning av ränta),

66 kap. 13 och 26 §§ (omprövning av beslut om debitering av preliminär skatt), samt

27

– 67 kap. 15 § (överklagande av beslut om debitering av preliminär skatt).

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar

6 § Det som sägs om svenska handelsbolag gäller även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

7 § Det som sägs om ekonomiska föreningar gäller även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS).

Granskningsledare

8 § Med granskningsledare avses den som har utsetts av Skatteverket att vara granskningsledare.

Handling

9 § Med handling avses framställning i skrift eller bild och upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas bara med tekniska hjälpmedel.

Hemortskommun

10 § Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då aktuellt beslut fattades.

För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon del av det år då aktuellt beslut fattades, men som inte var folkbokförd i landet den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obe- gränsat skattskyldig, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före det år då aktuellt beslut fattades.

Juridisk person

11 § Med juridisk person avses också dödsbon, svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

12 § Det som sägs om mervärdesskatt gäller även belopp som har betecknats som mervärdesskatt och som enligt 1 kap. 1 § tredje stycket

Prop. 2010/11:165

28

mervärdesskattelagen (1994:200) ska betalas till staten, även om Prop. 2010/11:165 beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt samma lag. Det som sägs om

skattskyldig enligt mervärdesskattelagen gäller även den som är skyldig att betala sådant belopp.

Överskjutande ingående mervärdesskatt

13 § Med överskjutande ingående mervärdesskatt avses den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

Näringsverksamhet

14 § Med näringsverksamhet avses verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett svenskt handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

Punktskatt

15 § Med punktskatt avses skatt enligt

1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2.lagen (1972:820) om skatt på spel,

3.lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

4.2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

5.lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

6.lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

7.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

8.lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

9.lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

10.lagen (1994:1776) om skatt på energi,

11.lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

12.lagen (1999:673) om skatt på avfall,

13.lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

och

14.lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.

Överskjutande punktskatt

16 § Med överskjutande punktskatt avses det belopp med vilket avdragen överstiger skattens bruttobelopp.

Särskilda avgifter

17 § Med särskilda avgifter avses förseningsavgift, skattetillägg och kontrollavgift.

29

Verksamhetslokal Prop. 2010/11:165

18 § Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av en annan juridisk person än ett dödsbo.

Med verksamhetslokal avses även markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten.

AVDELNING II. FÖRETRÄDARE

4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning Huvudregeln

1 § Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats av en behörig företrädare, anses uppgiften ha lämnats av den som företräds.

Presumtionsregeln

2 § Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen.

5 kap. Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare Ombud för en generalrepresentation

1 § Om ett utländskt skadeförsäkringsföretag bedriver verksamhet i Sverige genom generalrepresentation, ska ett sådant ombud som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige fullgöra deklarations- skyldigheten och betala skatter och avgifter för verksamheten samt i övrigt företräda företaget i frågor som rör sådana skatter och avgifter.

Underlag för kontroll av att deklarationsskyldigheten fullgörs ska

finnas tillgängligt hos ombudet.

 

Representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi

 

2 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi,

 

får Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av

 

delägarna som dessa föreslår ska vara representant. Representanten ska

 

redovisa och betala skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och

 

punktskatt för verksamheten samt i övrigt företräda bolaget eller

 

partrederiet i frågor som rör sådana skatter och avgifter.

 

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos

 

representanten.

 

Beslutet innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter

 

om representanten inte fullgör sina skyldigheter.

30

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

3 § Om Skatteverket har beslutat att näringsidkare får bilda en mervärdesskattegrupp, ska den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa och betala mervärdesskatt för den verksamhet som gruppen bedriver och i övrigt företräda gruppen i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvudmannen.

Skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare

4 § Om en utländsk försäkringsgivare inte bedriver sin verksamhet i Sverige från en sekundäretablering enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, ska den skatterepresentant som avses i 3 § andra stycket lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. redovisa och betala skatt enligt den lagen och i övrigt företräda försäkringsgivaren i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos representanten.

6 kap. Ombud Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

ombud för en utländsk företagare (2 och 3 §§), och

deklarationsombud (4–8 §§).

I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.

Ombud för en utländsk företagare

2 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdes- skattelagen (1994:200) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket. Ombudet ska enligt fullmakt av företagaren svara för redovisningen av mervärdesskatt för den verksamhet som skattskyl- digheten omfattar och i övrigt företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

3 § En utländsk företagare behöver inte utse ett ombud om Sverige har en särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar och utbyte av information i skatteärenden med det land där företagaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller sitt fasta etableringsställe eller är bosatt eller stadigvarande vistas. En sådan överenskommelse ska ha en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i

Prop. 2010/11:165

31

1. kapitel V, med undantag av artikel 27.4, i rådets förordning (EG) nr Prop. 2010/11:165 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om

mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/921,

2.rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri2, samt

3.rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt

bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder3.

Deklarationsombud

Definition

4 § Ett deklarationsombud är en fysisk person som den deklarations- skyldige har utsett och som är godkänd av Skatteverket som ombud för den deklarationsskyldige.

Ett deklarationsombuds behörighet

5 § Ett deklarationsombud får

1.lämna deklaration, men bara elektroniskt,

2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklara- tionsskyldige har direktåtkomst till,

3.komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och

4.begära anstånd med att lämna deklaration.

Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk företagare som är skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarationsombudet dock inte företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Vem kan godkännas som deklarationsombud?

6 § Skatteverket ska godkänna ett deklarationsombud om han eller hon kan antas vara lämplig för uppdraget.

Vid bedömningen av ett deklarationsombuds lämplighet ska Skatte- verket särskilt beakta om ombudet

1.kan antas ha de kunskaper och erfarenheter som ett deklarationsombud behöver med hänsyn till redovisnings- och skattefrågornas art,

2.har dömts för brott i näringsverksamhet eller för annan ekonomisk brottslighet,

3.har visat sig oskicklig eller annars olämplig att ha hand om redovisning av skatter eller avgifter till det allmänna, eller

1EUT L 264, 15.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1798).

2EUT L 268, 12.10.2010, s. 1 (Celex 32010R0904).

3EUT L 84, 31.3.2010, s. 1 (Celex 32010L0024).

32

4. saknar fast adress eller annars lever under sådana omständigheter att Prop. 2010/11:165 han eller hon kan antas vara svår att nå eller ha svårt att fullgöra sitt

uppdrag.

Om den deklarationsskyldige begär det, ska godkännandet begränsas till en viss tid.

7 § Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte godkännas som deklarationsombud. Detsamma gäller den som

1.är försatt i konkurs,

2.har näringsförbud, eller

3.har ålagts förbud enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall.

Återkallelse av godkännande som deklarationsombud

8 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som deklarationsombud om

1.ombudet eller den deklarationsskyldige har begärt det,

2.uppdraget har upphört att gälla, eller

3.det har visat sig att ombudet inte uppfyller kraven enligt 6 och 7 §§.

AVDELNING III. REGISTRERING

7 kap. Registrering Vem ska registreras?

1 § Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6.en utländsk företagare som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7.en näringsidkare som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv

33

2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för Prop. 2010/11:165 mervärdesskatt4,

8.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

f)9, 12, 14 eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

g)4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

h)lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller

k)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., och

11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare

enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

Anmälan för registrering

2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverk- samheten påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt ska göra en anmälan för varje verksamhet.

3 § Om den som ska anmäla sig för registrering är skyldig att använda kassaregister, ska anmälan innehålla uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten.

4 § Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade.

4 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).

34

Föreläggande

5 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 2–4 §§ att fullgöra dem eller att lämna uppgifter som verket behöver för att kunna avgöra om någon sådan skyldighet finns.

Avregistrering

6 § Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket besluta om avregistrering.

Om den som inte längre bedriver näringsverksamhet begär att få bli avregistrerad, får Skatteverket besluta att registreringen ska bestå till dess att avvecklingen av verksamheten har slutförts.

AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder

1 § Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år.

2 § Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt) eller genom skatteavdrag (A-skatt).

Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap.

3 § F-skatt ska betalas av den som är godkänd för F-skatt.

Av 10 kap. framgår att skatteavdrag i vissa fall ska göras även för den som är godkänd för F-skatt.

4 § Skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning enligt bestämmelserna i 10 kap.

5 § Särskild A-skatt ska betalas av den skattskyldige om Skatteverket har beslutat det.

Skatteverket får besluta om särskild A-skatt för den som inte är godkänd för F-skatt, om det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten än om bara skatte- avdrag görs.

9 kap. Godkännande för F-skatt Förutsättningarna för godkännande

1 § Skatteverket ska efter ansökan godkänna den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige för F-skatt.

Första stycket gäller dock inte om

1. det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas,

Prop. 2010/11:165

35

2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett svenskt Prop. 2010/11:165 handelsbolag, eller

3. den sökande eller någon som ska prövas enligt 2 §

a)inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 3 § eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt,

b)inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter enligt denna lag eller motsvarande utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig,

c)inte har följt ett föreläggande att lämna inkomstdeklaration eller sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 6 §, eller har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning,

d)har näringsförbud, eller

e)är försatt i konkurs.

Om det finns särskilda skäl, får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots vad som föreskrivs i andra stycket 3.

2 § Prövningen enligt 1 § andra stycket 3 ska

1.om den sökande är ett fåmansföretag även avse företagsledare i företaget och andra fåmansföretag som han eller hon är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i, och

2.om den sökande är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i fåmansföretag även avse företaget.

Prövningen av fåmansföretaget ska bara avse missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren.

Det som sägs i första och andra styckena om fåmansföretag gäller även fåmanshandelsbolag.

F-skatt med villkor

3 § Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt för en fysisk person ska förenas med villkoret att det bara får åberopas i hans eller hennes näringsverksamhet.

Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt som inte har förenats med ett villkor enligt första stycket ska bytas ut mot ett godkän- nande med ett sådant villkor.

Återkallelse av godkännande för F-skatt

4 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om

1.innehavaren begär det, eller

2.förutsättningarna för godkännande för F-skatt inte är uppfyllda enligt 1 § andra stycket.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2.

36

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt

Prop. 2010/11:165

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

skyldighet att göra skatteavdrag (2 §),

huvudregeln för skatteavdrag från ersättning för arbete (3 §),

undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete (4–13 §§),

anmälningsskyldighet för utbetalare (14 §),

huvudregeln för skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (15 §),

undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning (16–18 §§),

skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag (19 §),

återbetalning av skatteavdrag (20 §), och

föreläggande att göra skatteavdrag eller lämna uppgift om skatte- avdrag (21 §).

Skyldighet att göra skatteavdrag

2 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker.

Skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete – huvudregeln

3 § Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete. Som ersättning för arbete räknas i denna lag även

1.pension,

2.livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,

3.ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som har tecknats i samband med tjänsten om ersättningen inte utgör livränta,

4.engångsbelopp på grund av personskada,

5.sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

6.ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings- verksamhet,

7.undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen ska dra av i inkomstslaget näringsverksamhet,

8. behållning på pensionssparkonto som ska avskattas enligt 58 kap.

 

33 § inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört

 

att gälla eller att behållningen har tagits i anspråk vid utmätning, konkurs

 

eller ackord,

 

9. ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan

 

tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen, till den del

 

ersättningen överstiger

 

a) de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10–15, 17 och 21 §§

 

inkomstskattelagen, eller

37

 

b) den faktiska utgiften när det gäller kostnad för logi,

Prop. 2010/11:165

10.andra ersättningar för kostnader i tjänsten än de som avses i 9, till den del ersättningen avser kostnader som det är uppenbart att mottagaren inte får dra av vid beskattningen, och

11.annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete

Begränsade belopp

4 § Skatteavdrag ska inte göras från ersättning för arbete om

1.ersättningen understiger 100 kronor,

2.det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 1 000 kronor,

3.det kan antas att den ersättning som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret understiger 10 000 kronor och

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

b) ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver,

c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, samt

d) det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4.ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och det kan antas att det som föreningen sammanlagt kommer att betala ut under kalenderåret understiger ett halvt prisbasbelopp.

Vissa ersättningar och betalningsmottagare

5 § Skatteavdrag ska inte göras från

1.ersättning för arbete som ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person betalar ut till en delägare i bolaget eller i den juridiska personen,

2.sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomst- skattelagen (1999:1229) till en mottagare som har debiterats preliminär skatt för beskattningsåret, eller

3.ersättning för arbete som betalas ut till staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund.

6 § Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut till en utländsk juridisk person eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige ska bara göras om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe i Sverige.

38

7 § Om ersättning för arbete omfattas av ett beslut om särskild inkomst- Prop. 2010/11:165 skatteredovisning och utbetalaren känner till beslutet, ska skatteavdrag

inte göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmel- serna i 13 kap.

8 § Om ersättning för arbete är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., ska skatteavdrag inte göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmelserna i 13 kap.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller dock, med undantag för 6 §, om

1.Skatteverket enligt 5 a § tredje stycket lagen om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta artister m.fl. har meddelat ett beslut om skatt- skyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och

2.utbetalaren känner till beslutet.

Beslut om befrielse från skatteavdrag

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från en viss ersättning för arbete om

1.ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sverige och någon överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen ska beskattas om att skatteavdrag ska göras i Sverige, eller

2.skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden eller av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för utbetalaren.

10 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från ersättning för arbete till en mottagare som

1.är obegränsat skattskyldig i Sverige men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2.är bosatt i en sådan stat som avses i 1 men utför arbete i Sverige. Första stycket gäller bara om avdrag för preliminär skatt på grund av

arbetet görs i den andra staten.

Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten ska tas ut och om Skatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den andra staten om att skatten ska tas ut där, får verket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte ska göras.

Mottagare som är godkänd för F-skatt

11 § Skatteavdrag ska inte göras om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

Om mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 §, gäller första stycket bara om godkännandet åberopas skriftligen.

12 § Den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om godkännande för F-skatt från mottagaren om den lämnas i en handling

39

som upprättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga identifikationsuppgifter för utbetalaren och mottagaren.

Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för F-skatt är oriktig, får den inte godtas.

13 § Även om mottagaren är godkänd för F-skatt, ska skatteavdrag göras från pension, sjukpenning och annan ersättning som avses i 3 § andra stycket samt från ersättning från semesterkassa.

Anmälningsskyldighet för utbetalare

14 § Om skatteavdrag inte ska göras enligt 11 eller 12 § och det är uppenbart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast den dag då arbetsgivardeklaration ska lämnas för den redovisningsperiod då utbetalningen gjordes.

I 59 kap. 7–9 §§ finns bestämmelser om ansvar för den som inte gör anmälan enligt första stycket.

Skatteavdrag ska göras från ränta, utdelning och annan avkastning

– huvudregeln

15 § Skatteavdrag ska göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap.

Skatteavdrag ska också göras från sådan annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 kap. 1 § andra stycket eller 19 kap. 1 § andra stycket, om avkastningen betalas ut tillsammans med ränta eller utdelning som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning

16 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta eller utdelning

1.till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,

2.som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige,

eller

3. som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift om enligt 23 kap. 5 §.

17 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta

1.på ett konto, om räntan understiger 100 kronor,

2.på ett förfogarkonto som avses i 17 kap. 6 § andra stycket, om räntan understiger 1 000 kronor,

3.på ett konto för klientmedel, eller

4.som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om utbetalaren inte vet hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 17 kap. 5 § andra stycket.

Skatteavdrag ska inte heller göras från räntekompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för

intjänad ränta som ännu inte ska betalas ut.

Prop. 2010/11:165

40

18 § Skatteavdrag ska inte göras från utdelning

1.på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är ett avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), eller

2.på andelar i en svensk ekonomisk förening.

Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag

19 § Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetal- ningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet för den skattskyldige.

Återbetalning av skatteavdrag

20 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, ska den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.

Återbetalning som grundas på ett beslut om preliminär A-skatt i samband med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respektive Kronofogdemyndigheten.

Föreläggande att göra skatteavdrag eller lämna uppgift om skatteavdrag

21 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatte- avdragets belopp att fullgöra sin skyldighet.

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

definitioner (2 och 3 §§),

underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete (4–15 §§),

– skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person (16–23 §§),

skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person (24 §),

skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (25 och 26 §§), och

skyldighet att följa och visa upp beslut (27 §).

Prop. 2010/11:165

41

Definitioner

Prop. 2010/11:165

2 § Med regelbunden ersättning avses sådan ersättning för arbete som

 

gäller en bestämd tidsperiod och som betalas ut till en fysisk person vid

 

regelbundet återkommande tillfällen.

 

3 § Med huvudinkomst avses sådan regelbunden ersättning till en fysisk

 

person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete.

 

Detsamma gäller ersättning som inte är regelbunden men som betalas

 

ut tillsammans med huvudinkomsten.

 

Underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

 

4 § I underlaget för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

 

ska det ingå

 

1.kontant ersättning som en utbetalare ska göra skatteavdrag från enligt 10 kap.,

2.värdet av förmåner som ges ut av utbetalaren och som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen (1999:1229), samt

3.ersättning eller förmån som enligt 5–7 §§ anses utgiven av utbetalaren, om skatteavdrag enligt 10 kap. skulle ha gjorts från motsvarande ersättning eller förmån som ges ut direkt av utbetalaren.

Förmån av framtida förvärv av värdepapper

5 § En sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper ska anses utgiven av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan liknande förmån

6 § Rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande ska anses utgiven av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen.

Ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

7 § En ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § som har getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska anses utgiven av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1.ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen,

och

2.det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren och mottagaren.

42

När ska förmåner och ersättningar beaktas?

 

 

Prop. 2010/11:165

8 § En sådan förmån som avses i 5 § ska räknas med i underlaget för

beräkning av skatteavdrag när den som ska anses som utgivare av

förmånen har fått kännedom om att rättigheten har utnyttjats eller

överlåtits.

 

 

 

 

Förmåner och ersättningar som avses i 6 och 7 §§ ska räknas med i

underlaget när den som ska anses som utgivare har fått kännedom om

dem.

 

 

 

 

Värdering av förmåner

 

 

 

 

9 § Förmåner ska värderas

enligt bestämmelserna i 61 kap. 2–17 §§

inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat följer av 10 eller 11 §.

10 § Värdet av förmån av bostad i Sverige som inte är semesterbostad

eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229)

ska beräknas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § första

stycket 1 och andra stycket socialavgiftslagen (2000:980).

 

Om Skatteverket har bestämt värdet av en bostadsförmån vid

beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter

enligt 2 kap.

10 c §

socialavgiftslagen, ska detta värde användas i underlaget för beräkning

av skatteavdrag.

 

 

 

 

11 § Om Skatteverket har

bestämt värdet

av

en bilförmån

eller

kostförmån vid beräkning

av underlag för

arbetsgivaravgifter

enligt

2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980), ska detta värde användas i

underlaget för beräkning av skatteavdrag.

 

 

 

Hemresor

12 § Om en utbetalare begär det, får Skatteverket besluta att underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer.

Första stycket gäller bara till den del förmånen eller ersättningen inte

 

överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomst-

 

skattelagen (1999:1229).

 

Inställelseresor

 

13 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan

 

hänsyn till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbets-

 

området i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning

 

eller uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa.

 

Förmån av hushållsarbete

 

14 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan

 

hänsyn till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen

43

 

(1999:1229), om den som har utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid Prop. 2010/11:165 någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen

eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Första stycket gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår.

Avdrag för utgifter i arbetet

15 § Avdrag för utgifter i arbetet får göras om

1.den som tar emot ersättning för arbete är en fysisk person som får dra av utgifterna vid beskattningen, och

2.utgifterna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av mottagarens ersättning från utbetalaren under beskattningsåret.

Utgifterna ska beräknas enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980). Om Skatteverket har bestämt hur utgifterna ska beräknas enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket socialavgiftslagen, ska denna beräkning användas.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person

16 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras i enlighet med beslut om preliminär A-skatt. Ett beslut om att skatteavdrag ska göras enligt skattetabell ska dock inte tillämpas i de fall som avses i 20 §.

Under januari får skatteavdrag göras enligt den skattetabell som senast har tillämpats under det föregående beskattningsåret.

Allmän eller särskild skattetabell

17 § Skatteavdrag ska, om inte annat föreskrivs i 18 eller 19 §, göras enligt en allmän skattetabell i fråga om sådan ersättning som är mottagarens huvudinkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 §.

18 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjukpenning m.m., om ersättningen för arbete är sådan som avses i 11 kap. 24 §, 30 § första stycket eller 31 § eller 15 kap. 8 § inkomst- skattelagen (1999:1229).

Första stycket gäller inte om ersättningen är vårdbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken.

19 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjömän om ersättningen är sjöinkomst och mottagarens huvudinkomst. Om ersätt- ningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 §.

44

Skatteavdrag med 30 procent

Prop. 2010/11:165

20 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget, om ersättningen

1.inte är mottagarens huvudinkomst och inte heller sådan sjukpenning m.m. som avses i 18 §,

2.gäller arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,

3.redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

4.är sådan som avses i 10 kap. 13 § och mottagaren är godkänd för F-skatt.

Obligatorisk förhöjning av skatteavdrag

21 § Ett förhöjt skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person om

1.utbetalaren inte har inhämtat uppgift från Skatteverket om vilket skatteavdrag som ska göras,

2.den som ska ta emot ersättningen inte har visat upp ett beslut om preliminär A-skatt trots att utbetalaren har begärt detta, och

3.ersättningen är mottagarens huvudinkomst.

Ett förhöjt skatteavdrag ska göras enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där utbetalaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 procent av avdraget enligt tabellen.

Frivillig förhöjning av skatteavdrag

22 § Om den som tar emot ersättning för arbete begär det, ska utbetalaren göra ett förhöjt skatteavdrag från huvudinkomsten. Utbetalaren ska göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller två veckor efter begäran.

Utbetalaren får inte göra skatteavdrag enligt första stycket om Skatteverket har omprövat ett beslut om preliminär A-skatt på begäran av ett konkursbo eller Kronofogdemyndigheten enligt 66 kap. 15 §.

Skatteavdrag från förskott

23 § Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut i form av förskott ska beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.

Om hela ersättningen inte är känd när förskottet betalas ut, ska skatteavdraget beräknas som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperioden.

När resterande belopp betalas ut, ska skatteavdrag göras med åter- stående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.

45

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person

24 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget om inte annat följer av ett beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 §.

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning

25 § Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i 10 kap. 15 § ska göras med 30 procent om inte annat följer av 26 § eller ett beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 §.

26 § Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i 10 kap. 15 § på utländska värdepapper ska göras med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som dras av i utlandet uppgår till 30 procent av räntan, utdelningen eller avkastningen.

Skyldighet att följa och visa upp beslut

27 § En utbetalare ska följa ett beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 § senast två veckor efter det att utbetalaren fick del av det. Detsamma gäller ett beslut om omprövning av beslut om preliminär A-skatt.

Om ett beslut om särskild beräkningsgrund meddelas efter den 18 januari beskattningsåret, ska den som beslutet gäller genast visa upp det för den som ska göra skatteavdraget. Skyldigheten att visa upp ett sådant beslut gäller oberoende av när det meddelas om beslutet gäller en juridisk person.

12 kap. Skattetabeller

1 § Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Allmänna skattetabeller

2 § De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid.

3 § De allmänna skattetabellerna ska grundas på att

1.inkomsten är oförändrad under kalenderåret,

2.mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,

3.mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än

a)kommunal inkomstskatt,

b)statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,

c)begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),

d)avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

e)avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat

trossamfund,

Prop. 2010/11:165

46

4.mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än Prop. 2010/11:165 grundavdrag vid beskattningen, och

5.mottagaren kommer att medges skattereduktion för allmän pensions-

avgift och arbetsinkomst enligt 67 kap. 4–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Tabellerna ska också ange skatteavdraget för

 

 

1. den som inte är skyldig att betala allmän

pensionsavgift

enligt

67 kap. 4 § inkomstskattelagen, och

 

 

2. den som inte har rätt till skattereduktion för

arbetsinkomst

enligt

67 kap. 5–9 §§ inkomstskattelagen.

 

 

Särskilda skattetabeller

4 § De särskilda skattetabellerna för sjukpenning m.m. ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 25 och 26 kap. socialförsäk- ringsbalken ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller 3 § första stycket.

5 § De särskilda skattetabellerna för sjömän ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller 3 §.

6 § De särskilda skattetabellerna för engångsbelopp ska för olika årsinkomster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp uttryckt i procent. Tabellerna ska grundas på en för Sverige genomsnittlig sammanlagd skatte- och avgiftssats.

AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT

13 kap. Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Beslut om särskild inkomstskatteredovisning

1 § Skatteverket beslutar huruvida skatt för en fysisk person ska tas ut enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (beslut om särskild inkomstskatteredovisning). I ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning ska Skatteverket ange om

1.utbetalaren av den skattepliktiga ersättningen ska göra skatteavdrag enligt 3 §, och

2.mottagaren har inkomster som är undantagna från skatteplikt.

2 § Om Skatteverket har beslutat om särskild inkomstskatteredovisning, ska den som beslutet gäller genast visa upp beslutet för utbetalaren.

Skatteavdrag för särskild inkomstskatt

3 § Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta ska göra skatteavdrag för sådan skatt om

47

1. Skatteverket i ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning har Prop. 2010/11:165 angett att skatteavdrag ska göras, och

2. utbetalaren känner till beslutet.

Skatteavdrag ska dock inte göras om utbetalaren är hemmahörande i utlandet.

4 § Den som betalar ut kontant ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska göra skatteavdrag för sådan skatt.

5 § I fråga om skatteavdrag för särskild inkomstskatt gäller bestämmelserna om

1.befrielse från skatteavdrag i 10 kap. 10 § första stycket 2 och andra stycket,

2.skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag i 10 kap. 19 §, och

3.värdering av förmåner vid beräkning av underlag för skatteavdrag i 11 kap. 9–11 §§.

Första stycket 1 gäller inte skatteavdrag som avses i 4 §.

I vilka fall ska den skattskyldige redovisa och betala skatten?

6 § Om utbetalaren är hemmahörande i utlandet, ska den som tar emot ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta redovisa och betala skatten.

7 § Den som är skattskyldig arrangör enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska redovisa och betala skatten.

AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER, DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt a) inkomstskattelagen (1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som

avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

g) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2. bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3. registrering av skatteavdrag,

48

4. bestämmande av skattereduktion,

Prop. 2010/11:165

5.beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. social- försäkringsbalken,

6.beskattning enligt

a)lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

och

b)lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och

7. beskattning utomlands.

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

skyldighet att lämna kontrolluppgift (2 §),

för vem och av vem kontrolluppgift ska lämnas (3–7 §§),

undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift (8 §),

kontrolluppgiftens innehåll (9 och 10 §§), och

värdering av ersättningar och förmåner (11 §).

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska inte lämnas om ersättningen eller förmånen är skattefri av någon annan anledning än förhållanden hos mottagaren.

Som utgiven ersättning räknas även

1.behållning på pensionssparkonto som ska avskattas i inkomstslaget tjänst enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

2.belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen eller någon annan lag ska anses som utbetalt.

I 22 kap. 10 och 11 §§ finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning i inkomstslaget tjänst av pensionsförsäkring eller av sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

Den som ska lämna kontrolluppgift – huvudregeln

4 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har gett ut ersättning eller förmån.

49

Förmån av framtida förvärv av värdepapper

Prop. 2010/11:165

5 § Kontrolluppgift om en sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra

 

stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som innebär en rätt att i

 

framtiden förvärva värdepapper ska lämnas av den i vars tjänst

 

rättigheten har förvärvats.

 

Rabatt, bonus eller annan liknande förmån

 

6 § Om förmånen utgörs av rabatt, bonus eller annan förmån som har

 

getts ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas

 

av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för

 

förmånen.

 

Ersättning eller förmån från utlandet som har sin grund i en anställning i

 

Sverige

 

7 § Om en ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § har getts

 

ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk

 

juridisk person, ska kontrolluppgift lämnas av den hos vilken mottagaren

 

är anställd i Sverige om

 

1.ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen,

och

2.det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren och mottagaren.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

8 § Kontrolluppgift behöver inte lämnas om

1.sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet,

b) skatteavdrag inte har gjorts, och

c) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 1 000 kronor,

2.sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att

a) det som mottagaren under året har fått sammanlagt har haft ett värde som understiger 100 kronor, och

b) skatteavdrag inte har gjorts,

3.sådan ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration, eller

4.sådan ersättning eller förmån som är skattepliktig enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som har redovisats för mottagaren i en arbetsgivardeklaration.

50

Kontrolluppgiftens innehåll

9 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2.den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av

året,

3.antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen har ägt rum,

4.om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980),

5.om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och

6.arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., om ett sådant har tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångs- belopp på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § inkomst- skattelagen, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår.

10 § Om den uppgiftsskyldige har gett ut ersättning för sådana utgifter som avses i 12 kap. 2 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229) och det av 10 kap. 3 § andra stycket 9 eller 10 följer att skatteavdrag inte ska göras från ersättningen, är det tillräckligt att det i kontrolluppgiften anges att sådan ersättning har getts ut.

Värdering av ersättningar och förmåner

11 § Värdet av ersättningar och förmåner som har getts ut i annat än pengar ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 61 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Vid beräkning av värdet av kostförmån och bilförmån får bestämmelserna i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomstskattelagen tillämpas bara om Skatteverket har beslutat det enligt 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980).

Värdet av förmån av bostad i Sverige som inte är en semesterbostad eller en bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen ska beräknas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § första stycket 1 och andra stycket socialavgiftslagen. Om Skatteverket har bestämt värdet enligt 2 kap. 10 c § socialavgiftslagen, ska detta värde användas.

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet

Ersättningar och förmåner

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ersättningar och förmåner som anges i 3 § och som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet.

Prop. 2010/11:165

51

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och, i de fall som Prop. 2010/11:165 avses i 3 § 1 och 4, även för juridiska personer av den som har gett ut

ersättning eller förmån.

3 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2.sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3.sådant utbetalt stöd eller efterskänkt belopp som avses i 29 kap. inkomstskattelagen, och

4.betalning för

a)nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

4 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1. insättning enligt

a) 21 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) på skogskonto eller skogsskadekonto, och

b) 32 kap. inkomstskattelagen på upphovsmannakonto, 2. uttag och utbetalning enligt

a) 21 kap. 36 § inkomstskattelagen från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, och

b) 32 kap. 8 § inkomstskattelagen från ett upphovsmannakonto, samt 3. överlåtelse, pantsättning eller övertagande av medel, om dessa

förhållanden är kända, enligt

a)21 kap. 40 och 41 §§ inkomstskattelagen på skogskonto eller skogsskadekonto, och

b)32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen på upphovs- mannakonto.

5 § Kontrolluppgift ska lämnas för kontohavaren av det kontoförande kreditinstitutet.

6 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.insatt belopp,

2.uttaget eller utbetalt belopp, och

3.överlåtelse, pantsättning eller övertagande av kontomedel.

52

17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och annan avkastning på Prop. 2010/11:165 fordringsrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster.

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta eller annan avkastning.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte lämnas

1.för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor,

2.om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person, och

3.för skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tillgodoräknad eller utbetald ränta och annan avkastning.

Om den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ränta, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När två eller flera personer innehar ett konto

6 § Om ett konto innehas av två eller flera personer, ska ränta eller annan avkastning fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller i annan avkastning eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över kontot.

53

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot ränta. Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

Enskild som bara har tagit emot dröjsmålsränta behöver inte lämna kontrolluppgift.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränteutgifter behöver inte lämnas om den sammanlagda räntan för en person understiger 100 kronor under året.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om mottagen ränta.

Om någon del av räntan har betalats i förskott, ska uppgift bara lämnas om den del av räntan som avser tiden till och med den 31 januari året efter beskattningsåret.

När två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld

6 § Om två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld, ska räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om en skuld är gemensam för fler än fem personer, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som kan anses som företrädare för dem.

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränta och utdelning på delägarrätter. Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst

som hänför sig till delägarrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

Prop. 2010/11:165

54

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta, utdelning eller annan avkastning.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tillgodoräknad eller utbetald ränta, utdelning och annan avkastning.

När fler än fem personer innehar en depå eller ett konto

6 § Om en depå eller ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över depån eller kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över depån eller kontot.

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder och fondföretag

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av

1.sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,

2.värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

3. förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och

4. fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.

Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.

Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

Prop. 2010/11:165

55

4 § Kontrolluppgift om annan avyttring än inlösen av andelar i en Prop. 2010/11:165 investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller

9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska lämnas av förvaltare, om andelarna är förvaltarregistrerade.

Om en andel i ett fondföretag inte är förvaltarregistrerad, ska kontrolluppgift lämnas av ett värdepappersinstitut i det fall detta medverkar vid avyttringen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

5 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

6 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.kapitalvinst eller kapitalförlust,

2.slag av fond,

3.fondens identifikationsuppgifter, och

4.om fonden är marknadsnoterad.

Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.

Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder och fondföretag

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1.avyttring av andra delägarrätter än sådana som avses i 20 kap. 1 § och av fordringsrätter, om inte kontrolluppgift ska lämnas enligt 2,

2.slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, samt

3.utfärdande av optioner.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av

1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- rätt eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som avses i 2–6,

56

2. värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin Prop. 2010/11:165 eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid

slutförandet av options- eller terminsaffären,

3.kreditmarknadsföretag,

4.garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,

5.den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen, och

6.försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en sådan försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skadestånds- skyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försälj- ningsprovision och liknande utgifter,

2.antalet delägarrätter eller fordringsrätter,

3.delägarrätternas eller fordringsrätternas slag och sort, samt

4.den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.

6 § Om en utbetalning avser även annat än ersättning för delägarrätter eller fordringsrätter och den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ersättning för sådana rätter, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer

7 § Om delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer och det vid avyttringen har upprättats en rapport enligt 8 kap. 27 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, behöver kontroll- uppgift bara lämnas för den person som anges i rapporten.

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

skyldighet att lämna

kontrolluppgift om

 

– överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar

i vissa bostadsföretag

(2 och 3 §§),

57

– upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt Prop. 2010/11:165 (4 §),

samfällighet (5 och 6 §§),

räntebidrag (7 §),

pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

tjänstepensionsavtal (11 §),

underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),

skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

elcertifikat (14 §), och

utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §).

Överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en privatbostadsrätt. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av

privatbostadsföretaget.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.lägenhetens beteckning,

2.tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3.ersättningen vid överlåtelsen,

4.om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv,

5.överlåtarens andel av innestående medel i inre reparationsfond eller liknande fond vid avyttringen och, om överlåtaren förvärvade privat- bostadsrätten efter år 1973, andelen vid detta förvärv,

6.kapitaltillskott som har lämnats efter år 1973 och som överlåtaren enligt 46 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) får räkna in i omkostnadsbeloppet, samt

7.om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten senast år 1973, överlåtarens andel av privatbostadsföretagets förmögenhet den 1 januari 1974, beräknad enligt 46 kap. 14 § inkomstskattelagen.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en medlems eller en delägares andel i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) för att vara ett privatbostadsföretag men som tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, om det till andelen är knutet en sådan bostad.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av sådana svenska ekonomiska föreningar och svenska aktiebolag som avses i första stycket.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1.bostadens beteckning,

2.tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3.ersättningen vid överlåtelsen, samt

4.om överlåtaren förvärvade andelen efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv.

58

Upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt

Prop. 2010/11:165

4 § Kontrolluppgift ska lämnas om upplåtelse av en privatbostad eller en

 

bostad som innehas med hyresrätt.

 

 

 

 

 

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den

 

som har gett ut ersättning eller förmån för bostad. Detta gäller dock bara

 

om utbetalaren även har betalat ut ersättning för arbete till mottagaren

 

och har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från denna

 

ersättning.

 

 

 

 

 

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om ersättningen eller förmånen.

 

Samfällighet

 

 

 

 

 

5 § Kontrolluppgift ska lämnas om

utdelning

till

delägare

i sådana

 

samfälligheter som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen

 

(1999:1229).

 

 

 

 

 

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den

 

juridiska person som förvaltar samfälligheten.

 

 

 

 

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald utdelning och hur

 

stor del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk som

 

bedrivs i samfälligheten.

 

 

 

 

 

6 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som

 

avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska

 

kontrolluppgift lämnas om privatbostadsfastighetens andel av samfällig-

 

hetens inkomster som är avkastning av kapital.

 

 

 

 

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den

 

juridiska person som förvaltar samfälligheten.

 

 

 

 

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om privatbostadsfastighetens

 

andel av samfällighetens inkomster

till den

del

dessa

överstiger

 

600 kronor.

 

 

 

 

 

Räntebidrag

7 § Kontrolluppgift ska lämnas om statliga räntebidrag för bostadsända- mål.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Boverket.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetalt räntebidrag eller eftergiven återbetalningsskyldighet.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

8 § Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensions- sparkonton.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och pensionssparinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar som avdrag får göras för enligt 59 kap. 2 § inkomst-

skattelagen (1999:1229).

59

9 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1.sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och

2.försäkringsgivares överlåtelse eller överföring av en pensions- försäkring till en annan försäkringsgivare eller till en annan del av försäkringsgivarens verksamhet.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare som har överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifika- tionsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren.

Avskattning av pensionsförsäkring

10 § Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om den omständighet som medför eller kan medföra avskattning och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.

Tjänstepensionsavtal

11 § Kontrolluppgift som avses i 9 och 10 §§ ska också lämnas av utländska tjänstepensionsinstitut om sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

Underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar

12 § Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6–8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas enligt bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om huruvida

1.försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring,

eller

2.avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring

eller en kapitalförsäkring.

Prop. 2010/11:165

60

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utför arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskattelagen eller har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om underlaget för skatte- reduktionen.

Elcertifikat

14 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av elcertifikat. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av

Affärsverket svenska kraftnät.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat och försäljningspriset.

Utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar

15 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläpps- rätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden Betalningar till och från utlandet

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om direkta och indirekta betalningar som överstiger 150 000 kronor eller utgör delbetalningar av en summa som överstiger 150 000 kronor, om betalningarna görs

1.till utlandet från en obegränsat skattskyldig,

2.från utlandet till en obegränsat skattskyldig, eller

3.inom landet mellan en obegränsat skattskyldig och en begränsat skattskyldig.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den som har förmedlat betalningen.

I kontrolluppgiften om betalning till utlandet ska följande uppgifter lämnas:

1.betalningens belopp i använd valuta,

2.betalningsdatum,

3.valutakod,

4.vilket land som betalningen har gjorts till,

5.vad betalningen avser, och

Prop. 2010/11:165

61

6. betalningsmottagaren.

Prop. 2010/11:165

I kontrolluppgiften om betalning från utlandet ska följande uppgifter

 

lämnas:

 

1. betalningens belopp i använd valuta,

 

2. betalningsdatum,

 

3. valutakod, och

 

4. vilket land som betalningen kommer från.

 

Begränsat skattskyldiga

2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3 och 9–11 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § om ersättning som avses i 16 kap. 3 § 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Utländska försäkringar

4 § Den som har förmedlat en utländsk försäkring som avses i 22 kap. 12 § ska lämna sådana uppgifter att försäkringsgivaren och försäkrings- tagaren kan identifieras.

Förbindelse och åtagande från utländska företag att lämna kontroll- uppgift

5 § Utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering i landet, ska innan verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finans- inspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestäm- melserna i denna lag.

Skyldigheten att lämna en sådan förbindelse gäller inte ett utländskt företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som på grund av bestämmelser i den staten är förhindrat att lämna kontrolluppgifter. Skyldigheten gäller inte heller försäkringsgivare inom EES som bara meddelar pensionsförsäkring enligt 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

6 § Försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utanför Sverige men i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området, ska för varje pensionsförsäkringsavtal ge in ett åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkring enligt 15 och 22 kap. samt 2 §.

62

Detta gäller också utländska tjänstepensionsinstitut som ingår sådana Prop. 2010/11:165 avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring.

Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäkringsgivaren, försäkringstagaren, den försäkrade och pensions- försäkringsavtalet.

En kopia av försäkringsavtalet ska lämnas in tillsammans med åtagandet.

24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter När ska kontrolluppgifter lämnas?

Huvudregeln

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår.

Kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

2 § Kontrolluppgift enligt 22 kap. 9–11 §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar från den dag då den omständighet som utlöste kontrolluppgiftsskyldigheten inträffade.

Kontrolluppgifter om skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto

3 § Kontrolluppgift enligt 16 kap. 4 § 1 ska ha kommit in till Skatteverket senast den 30 juni närmast följande kalenderår.

Uppgifter som ska finnas i alla kontrolluppgifter

4 § En kontrolluppgift ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för,

2.uppgift om skatteavdrag och innehållen utländsk källskatt, samt

3.uppgift om huruvida den person som kontrolluppgiften lämnas för är företagsledare, närstående till en sådan person eller delägare, om uppgiften lämnas av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag.

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet

1 § Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter gäller inte uppgifter som saknar betydelse för

1.bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som anges i 14 kap. 1 § 1,

2.bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3.registrering av skatteavdrag,

4.bestämmande av skattereduktion,

63

5. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. social- Prop. 2010/11:165 försäkringsbalken,

6. beskattning enligt

a)lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

och

b)lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,och

7. Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.

26 kap. Skattedeklaration Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),

vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (3–9 §§),

redovisningsperioder (10–17 §§),

vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (18–25 §§),

när en skattedeklaration ska lämnas (26–37 §§), och

särskilda bestämmelser om redovisning (38 och 39 §§).

Vem ska lämna en skattedeklaration?

2 § En skattedeklaration ska lämnas av

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivar- avgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3.den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 6,

4.den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5.den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 15 §, och

6.den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som ska redovisa och betala skatt enligt 13 kap. 6 och 7 §§.

Vilken sorts skattedeklaration ska lämnas?

Arbetsgivardeklaration

3 § Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ska redovisas i en arbetsgivar- deklaration för redovisningsperioder.

Den som är registrerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skattever- ket om att det varken finns skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte lämnas för den perioden. Det gäller även om bara en förenklad arbets-

givardeklaration enligt 4 § ska lämnas för redovisningsperioden.

64

Förenklad arbetsgivardeklaration

Prop. 2010/11:165

4 § En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för

 

arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna

 

arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad

 

arbetsgivardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en närings-

 

verksamhet som utbetalaren bedriver.

 

En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisnings-

 

perioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje

 

betalningsmottagare.

 

Mervärdesskattedeklaration

 

5 § Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 2 § 2, 3 eller

 

4 ska, om inte annat följer av 7 § andra stycket, fullgöra skyldigheten

 

genom att lämna en mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioder.

 

Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för

 

varje redovisningsperiod.

 

Punktskattedeklaration

 

6 § Punktskatt ska redovisas i en punktskattedeklaration för redovis-

 

ningsperioder om inte annat följer av 8 §.

 

Den som är registrerad ska lämna en punktskattedeklaration för varje

 

redovisningsperiod.

 

Särskilda skattedeklarationer

 

7 § Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debiterad

 

mervärdesskatt enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska

 

redovisa betalningen i en särskild skattedeklaration för den redovisnings-

 

period då debiteringen har gjorts.

 

Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya

 

transportmedel eller punktskattepliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 §

 

första stycket 1 eller 2 mervärdesskattelagen ska redovisa mervärdes-

 

skatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.

 

8 § Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt

1.lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och inte ska registreras till följd av 7 kap. 1 §,

2.16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § första stycket lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § första stycket lagen om skatt på energi och ska registreras enligt 7 kap. 1 § samt inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller

3.lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

65

9 § Den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 2 § 6 ska lämna Prop. 2010/11:165 en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig ersättning.

Redovisningsperioder

Kalendermånad är huvudregeln

10 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något annat föreskrivs.

Kalenderkvartal och beskattningsår för mervärdesskatt

11 § Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive unions- interna förvärv och import, beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor för beskattningsåret, ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett kalenderkvartal. Om samma underlag beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor, ska redovisningsperioden vara ett beskattningsår.

12 § För den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 2 § 3 är redovisningsperioden ett kalenderkvartal.

Kortare redovisningsperiod än kalenderkvartal eller beskattningsår

13 § Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdes- skatt ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller en kalendermånad eller ett kalenderkvartal i stället för ett beskattningsår om

1.den deklarationsskyldige begär det, eller

2.det finns särskilda skäl.

Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst 24 på varandra följande kalendermånader, om inte särskilda skäl talar emot det.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring mellan kalenderkvartal och kalendermånad?

14 § Ett beslut enligt 13 § första stycket 2 om att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för ett kalender- kvartal gäller från ingången av det kalenderkvartal som har gått ut närmast före dagen för beslutet. Om beslutet meddelas efter den tidpunkt då deklaration enligt 26 § ska lämnas för kalenderkvartalet eller om deklaration har lämnats för kalenderkvartalet då beslutet meddelas, ska beslutet dock gälla från ingången av det kalenderkvartal då det meddelades.

Om det finns särskilda skäl, gäller första stycket även beslut enligt 13 §

första stycket 1.

 

15 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras till en

 

kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal eller omvänt i andra fall än

 

de som avses i 14 §, ska den nya redovisningsperioden börja gälla efter

 

utgången av det kalenderkvartal då den deklarationsskyldige underrättade

66

 

Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller Skatteverket beslutade Prop. 2010/11:165 om ändringen.

Från vilken tidpunkt gäller en ändring från eller till beskattningsår?

16 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras från eller till ett beskattningsår, ska den nya redovisningsperioden gälla från ingången respektive efter utgången av det beskattningsår då den deklarations- skyldige underrättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller Skatteverket beslutade om ändringen.

Beskattningsår som redovisningsperiod för punktskatt

17 § För den som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp på högst 50 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för punktskatten ska vara ett beskattningsår.

Redovisningsperioden för punktskatt ska bestämmas att gälla från ingången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige ansökte om att ha beskattningsår som redovisningsperiod eller från utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om en ändring av redovisningsperioden enligt 7 kap. 4 § eller verket beslutade om en sådan ändring.

Beslutet upphör att gälla om den deklarationsskyldige försätts i konkurs. Den pågående redovisningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av den kalendermånad då konkursbeslutet har fattats.

Vad ska de olika skattedeklarationerna innehålla?

Samtliga skattedeklarationer

18 § En skattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för, och

3.de ytterligare uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna beräkna och kontrollera skatten och avgifterna.

Arbetsgivardeklaration

19 § En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1.den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för,

2.sammanlagt avdraget belopp,

3.den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för,

4.sammanlagt avdrag med tillämpning av 2 kap. 21 § socialavgifts- lagen (2000:980), och

5.periodens sammanlagda arbetsgivaravgifter.

67

Förenklad arbetsgivardeklaration

20 § En förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1.den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för,

2.verkställt skatteavdrag,

3.periodens arbetsgivaravgifter, och

4.avdrag för sådan preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skatte- reduktion för hushållsarbete.

Mervärdesskattedeklaration

21 § En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.utgående skatt,

2.ingående skatt, och

3.omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder.

En mervärdesskattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.

Punktskattedeklaration

22 § En punktskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1.skattens bruttobelopp,

2.yrkade avdrag, och

3.skattens nettobelopp.

23 § Till varje redovisningsperiod ska den punktskatt hänföras för vilken redovisningsskyldighet har inträtt under perioden. Skatt enligt lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. ska dock hänföras till den redovisningsperiod då skattskyldigheten inträder.

Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Är den deklarationsskyldige inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) inträder redovisningsskyldigheten sam- tidigt med skattskyldigheten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd.

Vid försäljning mot kredit får Skatteverket, om principerna för den redovisningsskyldiges bokföring föranleder det, besluta att redovisnings- skyldigheten ska inträda vid beskattningsårets utgång, dock inte senare än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.

Om en deklarationsskyldig försätts i konkurs, inträder redovisnings- skyldighet genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före konkursbeslutet.

Särskilda skattedeklarationer

24 § En sådan särskild skattedeklaration som avses i 7 och 8 §§ ska innehålla uppgift om

Prop. 2010/11:165

68

1. det förvärv eller den händelse som medför skattskyldighet och Prop. 2010/11:165 skatten på grund av förvärvet eller händelsen, eller

2. det belopp som felaktigt har betecknats som mervärdesskatt enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).

25 § En sådan särskild skattedeklaration som avses i 9 § ska innehålla uppgift om

1.den skattepliktiga ersättningen, och

2.skatten på ersättningen.

När ska en skattedeklaration lämnas?

Mindre företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

26 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskatt- ningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor för beskattningsåret ska, om inte annat följer av 27–35 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning:

__________________________________________________________

Arbetsgivar-

Punktskatte-

Mervärdes-

ska ha kom-

deklaration

deklaration

skattedekla-

mit in till

för redovis-

för redovis-

ration för

Skatteverket

ningsperio-

ningsperio-

redovisnings-

senast den

den

den

perioden

 

__________________________________________________________

januari

december

oktober–

12 februari

februari

januari

december

12 mars

 

mars

februari

 

12 april

april

mars

januari–mars

12 maj

maj

april

 

12 juni

juni

maj

 

12 juli

juli

juni

april–juni

17 augusti

augusti

juli

 

12 september

september

augusti

 

12 oktober

oktober

september

juli–september

12 november

november

oktober

 

12 december

december

november

 

17 januari

__________________________________________________________

27 § Om Skatteverket har beslutat enligt 13 § att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad, ska mervärdesskatte- deklaration lämnas enligt uppställningen för punktskattedeklaration i 26 §.

28 § Om den deklarationsskyldige begär det, ska Skatteverket besluta att mervärdesskattedeklaration som enligt 27 § ska lämnas enligt uppställningen för punktskattedeklaration i 26 § i stället ska lämnas

69

enligt uppställningen i 30 §. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar Prop. 2010/11:165 emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.

29 § Den som saknar möjlighet att lämna mervärdesskattedeklaration i rätt tid på grund av att redovisningsperioden har ändrats från beskattningsår till ett kalenderkvartal eller en kalendermånad, eller från ett kalenderkvartal till en kalendermånad, ska lämna mervärdesskatte- deklaration senast vid den deklarationstidpunkt som kommer närmast efter den dag då den deklarationsskyldige underättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § eller Skatteverket beslutade om ändringen.

Om mervärdesskattedeklarationen ska lämnas för mer än en ny redovisningsperiod, får perioderna slås samman till en period och redovisas i en skattedeklaration.

Större företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

30 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskatt- ningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor för beskattningsåret ska, om inte Skatteverket har beslutat något annat enligt 31 §, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning:

__________________________________________________________

Arbetsgivardeklaration,

ska ha kommit in till Skatteverket

mervärdesskattedeklaration

senast den

och punktskattedeklaration för

 

redovisningsperioden

 

__________________________________________________________

januari

26 februari

februari

26 mars

mars

26 april

april

26 maj

maj

26 juni

juni

26 juli

juli

26 augusti

augusti

26 september

september

26 oktober

oktober

26 november

november

27 december

december

26 januari

__________________________________________________________

Tidigare deklarationstidpunkt för arbetsgivardeklaration

31 § Om en sådan näringsidkare som avses i 30 § inte har skött betalningarna av skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter, får Skatteverket besluta att han eller hon ska lämna arbetsgivardeklaration senast den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.

70

Enbart arbetsgivardeklaration, förenklad arbetsgivardeklaration och

Prop. 2010/11:165

punktskattedeklaration

 

 

32 § Den som inte ska lämna mervärdesskattedeklaration, ska lämna

 

arbetsgivardeklaration, förenklad arbetsgivardeklaration och punktskatte-

 

deklaration enligt följande uppställning:

 

__________________________________________________________

 

Arbetsgivardeklaration, förenklad

ska ha kommit in till Skatteverket

 

arbetsgivardeklaration och

senast den

 

punktskattedeklaration

 

 

för redovisningsperioden

 

 

__________________________________________________________

 

januari

12 februari

 

februari

12 mars

 

mars

12 april

 

april

12 maj

 

maj

12 juni

 

juni

12 juli

 

juli

17 augusti

 

augusti

12 september

 

september

12 oktober

 

oktober

12 november

 

november

12 december

 

december

17 januari

 

__________________________________________________________

Särskild deklarationstidpunkt

33 § Den som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 26 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för december då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 27.

Första stycket gäller inte den som enligt 11, 12 eller 13 § har kalenderkvartal som redovisningsperiod för mervärdesskatt.

Första stycket gäller inte heller sådan period som avses i 29 § andra stycket.

Kommuner och landsting

34 § Kommuner och landsting ska lämna arbetsgivardeklaration och punktskattedeklaration enligt uppställningen i 26 §. Mervärdesskatte- deklaration ska lämnas enligt uppställningen för punktskattedeklaration i den paragrafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska dock ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

71

Särskilda skattedeklarationer Prop. 2010/11:165

35

§ Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 36 eller

37

§, lämnas enligt följande uppställning:

__________________________________________________________

Deklaration som avses i

ska ha kommit in till

 

Skatteverket senast

__________________________________________________________

7

§ första stycket

den 26 i månaden efter redo-

 

 

visningsperiodens utgång

7

§ andra stycket

35 dagar efter förvärvet

8

§ 1

fem dagar efter den händelse

 

 

som medför skattskyldighet

8

§ 2

vid den händelse som medför

 

 

skattskyldighet

8

§ 3

25 dagar efter den händelse

 

 

som medför skattskyldighet

9

§

den 12 i månaden efter den

 

 

månad då den skattepliktiga

 

 

ersättningen kom den skatt-

 

 

skyldige till del, med undantag

för januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17

__________________________________________________________

36 § Deklaration som avses i 8 § 1 och som ska lämnas av den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter dagen för tillsynsmyndighetens beslut.

37 § Deklaration som avses i 8 § 1 ska ha kommit in till Skatteverket senast vid den händelse som medför skattskyldighet, om den som ska lämna deklarationen är skattskyldig enligt

1.9 § första stycket 6 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 8 § första stycket 6 lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 1 § 6 lagen (1994:1776) om skatt på energi och inte har ställt säkerhet för skattens betalning,

2.9 § första stycket 9 eller 16 c § lagen om tobaksskatt,

3.8 § första stycket 9 eller 15 c § lagen om alkoholskatt, eller

4.4 kap. 1 § 10 eller 4 kap. 10 § lagen om skatt på energi.

72

Särskilda bestämmelser om redovisning

Prop. 2010/11:165

Utländsk avgiftsskyldig

38 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter och är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe i Sverige redovisar avgifterna på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel.

Viss verksamhet ska redovisas för sig

39 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en viss verksamhet ska redovisas för sig.

27 kap. Skalbolagsdeklaration Syftet med skalbolagsdeklaration

1 § Skalbolagsdeklaration ska lämnas för undantag från skalbolags- beskattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) och till ledning för beslut om säkerhet för slutlig skatt.

Skyldighet att lämna skalbolagsdeklaration

2 § En skalbolagsdeklaration ska lämnas av ett avyttrat företag som är ett skalbolag och som tillämpar undantagen från skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om det avyttrade företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska skalbolagsdeklaration i stället lämnas av den delägare som har avyttrat andelen. Handelsbolaget eller den juridiska personen ska lämna delägaren de uppgifter som behövs för deklarationen.

Vad ska en skalbolagsdeklaration innehålla?

3 § En skalbolagsdeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den som har avyttrat andelen och för den som har förvärvat andelen,

2.uppgift om det avyttrade företagets överskott eller underskott enligt ett sådant särskilt bokslut som avses i 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3.uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som har tagits upp

ibokslutet, och

4.de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna fatta beslut om säkerhet för slutlig skatt.

73

När ska en skalbolagsdeklaration lämnas? Prop. 2010/11:165

4 § En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 30 dagar efter det att andelen eller delägarrätten har avyttrats eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, avyttringen eller tillträdet.

28 kap. Preliminär inkomstdeklaration Syftet med preliminär inkomstdeklaration

1 § Preliminär inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för bestämmande av preliminär skatt.

Skyldighet att lämna preliminär inkomstdeklaration

Preliminär inkomstdeklaration vid ansökan om godkännande för F-skatt

2 § Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket.

Preliminär inkomstdeklaration inför beskattningsåret

3 § Om den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga motsvarande skatt för det föregående beskattningsåret, ska den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt lämna en preliminär inkomstdeklaration, om

1.skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden, eller

2.räkenskapsåret har lagts om enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) utan Skatteverkets tillstånd.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad före beskattningsårets ingång.

Preliminär inkomstdeklaration under beskattningsåret

4 § Om det kan antas att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer att överstiga den debiterade preliminära skatten, ska den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt lämna en preliminär inkomstdeklaration, om

1.skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden, eller

2.räkenskapsåret har lagts om enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) utan Skatteverkets tillstånd.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar från det att deklarationsskyldigheten uppkom. När mindre än en månad återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas.

74

Preliminär inkomstdeklaration i andra fall

5 § En preliminär inkomstdeklaration får även lämnas i andra fall än som avses i 2–4 §§.

Vad ska en preliminär inkomstdeklaration innehålla?

6 § En preliminär inkomstdeklaration ska innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den preliminära skatten.

29 kap. Syftet med inkomstdeklaration

1 § Inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt

a)inkomstskattelagen (1999:1229),

b)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c)2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin- komster,

d)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

e)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

f)lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

g)2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

h)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2.bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3.bestämmande av skattereduktion, samt

4.beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialför- säkringsbalken.

30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration? Fysiska personer

1 § En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om

1.intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under beskattningsåret,

2.sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

3.intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

4.han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under

beskattningsåret,

Prop. 2010/11:165

75

5.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, Prop. 2010/11:165 avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions-

kostnader ska fastställas, eller

6.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

Dödsbon

2 § Det som skulle ha gällt för den avlidne i fråga om deklarations- skyldighet ska för dödsåret tillämpas på dödsboet.

3 § För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om

1.de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

2.underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions- kostnader ska fastställas, eller

3.uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.

Andra juridiska personer än dödsbon

4 § En inkomstdeklaration ska lämnas av

1.aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelse- förordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,

2.sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,

3.andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4.andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensions- medel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, och

5.fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.

Skattefri inkomst

 

5 § Vid bedömning av deklarationsskyldighet som är beroende av att

 

intäkterna har uppgått till visst belopp ska hänsyn inte tas till sådan intäkt

 

som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för

 

enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

 

Första stycket gäller inte i fråga om inkomst som enligt skatteavtal helt

 

eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige.

76

31 kap. Vad ska en inkomstdeklaration innehålla?

Prop. 2010/11:165

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),

uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),

uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),

uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet (7–15 §§),

uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital (16–19 §§),

uppgift om tillkommande belopp (20 §),

uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. (21–24 §§),

uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),

uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare och delägare ska lämna (27–29 §§),

uppgift om tillskott och uttag (30 §),

uppgift om betalning till utlandet (31 §),

uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),

uppgifter om skattereduktion för hushållsarbete (33 §), och

uppgifter om prissättningsbesked (34 §).

Samtliga inkomstdeklarationer

2 § En inkomstdeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,

3.uppgifter om de allmänna avdrag som den deklarationsskyldige har rätt till,

4.de uppgifter som behövs för beräkning av skatt eller avgift enligt

a)lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b)2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin- komster,

c)lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

d)lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

e)2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

f)34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),

g)3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och

h)lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

5.de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, samt

6.de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att få allmänna avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen.

3 § Den som är deklarationsskyldig ska också lämna de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna fatta riktiga beslut om slutlig

skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst.

77

Fysiska personer och dödsbon

Prop. 2010/11:165

Underrättelse

4 § Skatteverket ska före den 15 april året efter utgången av beskattningsåret underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontrolluppgifter och övriga uppgifter som har kommit in till verket som underlag för beslut om slutlig skatt och beslut om pensionsgrundande inkomst samt övriga uppgifter som verket känner till.

Godkänna eller lämna uppgifter

5 § Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått underrättelse om enligt 4 § är korrekt, ska den deklarationsskyldige godkänna uppgiften. Om en uppgift är felaktig eller saknas, ska den deklarationsskyldige genom ändring eller tillägg lämna de uppgifter som behövs.

Inkomstslaget tjänst

Uppgift om kostnadsersättning

6 § Uppgift om kostnadsersättning som avses i 15 kap. 10 § behöver bara lämnas i den utsträckning avdrag görs för ökade levnadskostnader.

Inkomstslaget näringsverksamhet

Undantag

7 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet, behöver uppgifterna enligt 2 och 3 §§ om näringsverksamheten bara lämnas av en av makarna.

Uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om fördelning av inkomsten mellan makar i 60 kap. 6–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska dock lämnas av båda makarna.

8 § Uppgifter om näringsverksamhet enligt 33 kap. 6 § behöver inte lämnas av delägarna.

Uppgifter om årsbokslut och årsredovisning

9 § Den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration för inkomstslaget näringsverksamhet ska lämna uppgift om huruvida

1. årsbokslutet eller årsredovisningen, som ligger till grund för inkomstdeklarationen, har upprättats med hjälp av en uppdragstagare, eller

2. årsredovisningen, som ligger till grund för inkomstdeklarationen, har reviderats av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat

revisionsbolag.

78

Uppgift om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst

Prop. 2010/11:165

10 § Om lagervärdet ska höjas enligt 17 kap. 21 § inkomstskattelagen

 

(1999:1229), ska företaget lämna uppgift om beslut om eller styrelsens

 

förslag till utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.

 

Uppgifter som dotterföretag ska lämna

 

11 § Ett dotterföretag som redovisar intäkter i inkomstslaget närings-

 

verksamhet ska lämna

 

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för moderföretaget,

2.nödvändiga identifikationsuppgifter för hela koncernens moderföre- tag om moderföretaget i sin tur är ett dotterföretag, samt

3.uppgifter om sitt aktie- eller andelsinnehav i moderföretaget och innehavets röstvärde.

Ägaruppgifterna ska avse förhållandena vid utgången av det senast avslutade beskattningsåret.

Uppgifter om näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

12 § Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska lämna uppgift om utdelningen om andelen har innehafts kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenskaperna.

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt som är marknadsnoterad ska lämna uppgift om avyttringen om andelen eller delägarrätten har innehafts kortare tid än ett år.

Uppgifter om ersättningsfond

13 § Den som har eller som under beskattningsåret har haft en ersättningsfond ska lämna uppgifter om

1.fondens ändamål,

2.fondens storlek,

3.fondens ianspråktagande, och

4.återfört avdrag för avsättning till fonden.

Fysiska personer ska även i fråga om en sådan ersättningsfond för byggnad eller markanläggning som avses i 31 kap. 5 § inkomst- skattelagen (1999:1229) lämna uppgift om hur stor del av fonden som har återförts enligt 26 kap. 2 och 4–7 §§ den lagen.

Uppgift om skalbolag

14 § Den som har förvärvat tillgångar enligt 25 a kap. 18 § eller 49 a kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om detta.

79

Uppgifter om utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

Prop. 2010/11:165

15 § Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den juridiska personen,

2.uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,

3.uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång,

och

4.uppgift om förändringar av andelsinnehavet eller av röstvärdet för andelarna som har inträffat under året.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska även lämna sådana resultat- och balansräkningar som avses i 39 a kap. 11 § inkomstskattelagen.

Inkomstslaget kapital

Uppgifter om långivare

16 § Den som gör avdrag för ränteutgifter vid beräkning av resultatet i inkomstslaget kapital ska, om kontrolluppgift inte ska lämnas enligt 18 kap., lämna nödvändiga identifikationsuppgifter för långivaren.

Uppskovsbelopp

17 § Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostads- fastighet eller en privatbostadsrätt ska lämna uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden.

Om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag eller i ett företag som avses i 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för företaget lämnas.

Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungs- bostaden avyttrades, ska uppgifterna lämnas i inkomstdeklarationen för det senare året.

18 § En ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska, om ersättningsbostaden är belägen utomlands, lämna uppgifter av det slag som avses i 17 § första och andra styckena samt övriga uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

19 § Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon annan genom arv, testamente eller bodelning, ska dödsboet eller över- låtaren lämna

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för den nya ägaren,

2.de uppgifter som har lämnats enligt 17 §, och

3.uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska återföras till beskattning vid

avyttring av ersättningsbostaden.

80

 

Första stycket gäller bara om äganderätten har övergått

1.genom arv eller testamente till en make, en sambo eller ett hemma- varande barn under 18 år, eller

2.vid bodelning med anledning av upphörande av ett sambo- förhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död.

Tillkommande belopp

20 § Om kapitalvinsten vid avyttring av en tillgång inte kan beräknas på grund av att vinsten är beroende av någon händelse i framtiden, ska den skattskyldige lämna uppgift om detta. Det gäller dock inte om uppgiften ska lämnas enligt 33 kap. 6 § andra stycket.

Vissa andelsavyttringar m.m.

21 § Den som enligt 49 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) begär uppskov med beskattningen vid ett uppskovsgrundande andelsbyte ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om uppskovet.

Den som har fått uppskov ska årligen lämna de uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

22 § Den som innehar en andel som är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna

1.besluta om kapitalbelopp enligt 48 a kap. 8 a § inkomstskattelagen,

2.besluta om tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst

a)vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § inkomstskattelagen, och

b)vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § inkomstskattelagen, samt

3. besluta om de tjänstebelopp som har fördelats enligt 48 kap. 18 e §, 48 a kap. 8 c § och 57 kap. 7 c § inkomstskattelagen.

Uppgifter om utdelning och kapitalvinst på andelarna ska också lämnas.

23 § Om äganderätten till andelar som har förvärvats genom sådant uppskovsgrundande andelsbyte som avses i 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva och om andelen är en lagertillgång hos förvärvaren, ska denne lämna

1.uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

2.uppgift om uppskovsbeloppet för varje andel, och

3.nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått från.

Förvärvaren ska årligen lämna de uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

24 § Om äganderätten till andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva, ska förvärvaren lämna

Prop. 2010/11:165

81

1. uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

Prop. 2010/11:165

2.uppgift om tjänstebeloppet för varje andel, och

3.nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått från.

Förvärvaren ska årligen lämna de uppgifter som är av betydelse för om tjänstebeloppet ska tas upp till beskattning.

Beräkning av egenavgifter

25 § Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen (2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.

Om ett avtal som avses i 2 kap. 8 § socialavgiftslagen har träffats om att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.

26 § Den som begär avdrag vid beräkningen av egenavgifterna enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) ska lämna

1.uppgift om annat stöd som har beviljats den uppgiftsskyldige under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren och som utgör sådant stöd av mindre betydelse som avses i

kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december

2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse5,

kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre

betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning nr 1860/20046, eller

kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december

2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter7, samt

2.de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgiftsskyldige har rätt till avdrag.

Fåmansföretag

Uppgifter som fåmansföretag ska lämna

27 § Ett fåmansföretag ska lämna

1.nödvändiga identifikationsuppgifter för delägarna och närstående till dem, samt

2.uppgifter om varje delägares andelsinnehav och innehavets röst- värde.

5EUT L 379, 28.12.2006, s. 5 (Celex 32006R1998).

6EUT L 193, 25.7.2007, s. 6 (Celex 32007R0875).

7EUT L 337, 21.12.2007, s. 35 (Celex 32007R1535).

82

Uppgifter enligt första stycket 1 behöver inte lämnas för en närstående Prop. 2010/11:165 som inte har tagit emot ersättning från företaget eller träffat avtal med

eller företagit någon annan rättshandling med företaget.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller 57 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

28 § Ett fåmansföretag ska också lämna

1.en sådan förteckning över penninglån och säkerheter som avses i 21 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.en förteckning över utbetald vinstandelsränta till personer som avses

i24 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Uppgifter som företagsledare och delägare ska lämna

29 § En företagsledare och en delägare i fåmansföretag som avses i 27 § ska lämna de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Skyldigheten gäller för fem beskattningsår efter det att företaget har upphört att vara ett fåmansföretag.

Tillskott och uttag

30 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska lämna uppgift om tillskott till och uttag från bolaget. Det gäller dock inte en medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering.

Betalning till utlandet

31 § Fåmansföretag, delägare i fåmanshandelsbolag och enskilda näringsidkare ska lämna uppgift om utgift som har tillgodoräknats mottagare i utlandet om den avser

1.annan ränta än dröjsmålsränta, eller

2.betalning för

a)nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b)upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

Uppgiften behöver bara lämnas om utgiften ska dras av vid beskattningen.

Uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna

32 § En ekonomisk förening ska lämna uppgift om huruvida den är en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första eller tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

83

Skattereduktion för hushållsarbete

Prop. 2010/11:165

33 § Den som begär skattereduktion

för hushållsarbete enligt 67 kap.

11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om

underlaget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

Prissättningsbesked

34 § Den som har fått ett prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner ska lämna uppgift om huruvida

1.beskedet har tillämpats, och

2.de antaganden, villkor och övriga förutsättningar som har angetts i beskedet har uppfyllts.

32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration lämnas? Fysiska personer och dödsbon

1 § Fysiska personer och dödsbon ska lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret.

Andra juridiska personer än dödsbon

2 § Andra juridiska personer än dödsbon ska lämna inkomstdeklaration för ett beskattningsår enligt följande uppställning:

__________________________________________________________

Om beskattningsåret går ut den ska deklaration ha kommit in senast den

__________________________________________________________

31 december

1 juli

30 april

1 november

30 juni

15 december

31 augusti

1 mars

__________________________________________________________

Den som lämnar inkomstdeklaration elektroniskt får lämna deklaration en månad senare än vad som följer av första stycket.

Var ska en inkomstdeklaration lämnas?

3 § En inkomstdeklaration ska lämnas till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket.

84

33 kap. Särskilda uppgifter

Prop. 2010/11:165

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

syftet med särskilda uppgifter (2 §),

uppgifter som ska lämnas av stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund (3–5 §§),

uppgifter som ska lämnas av svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer (6 §),

uppgifter om ersättningsbostad i utlandet (7 §),

uppgifter som ska lämnas av redare (8 §),

uppgifter om nedsättning av utländsk skatt (9 §),

när särskilda uppgifter ska lämnas (10 och 11 §§), och

redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden (12 §).

Syftet med särskilda uppgifter

2 § Särskilda uppgifter ska lämnas till ledning för

1.bedömning av stiftelsers, ideella föreningars och registrerade trossamfunds skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

2.beskattning av delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer,

3.bestämmande av vilket fartområde ett fartyg går i,

4.kontroll av uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen när ersättningsbostaden är belägen utomlands, och

5.beslut om avräkning av utländsk skatt.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Undantag från skattskyldighet för inkomst

3 § Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda uppgifter om

1.intäkter och kostnader under räkenskapsåret,

2.tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt

3.övriga omständigheter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgiftsskyldige är undantagen från skattskyldighet.

Skyldigheten att lämna särskilda uppgifter gäller dock inte pensions- stiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

4 § Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna särskilda uppgifter enligt 3 § om uppgifterna inte behövs för kontroll av undantag från skattskyldigheten.

Ett beslut om undantag ska avse en viss tid och får återkallas.

85

Utländska arrangörer som motsvarar ideella föreningar Prop. 2010/11:165

5 § Arrangörer som har inkomster som är undantagna från skatteplikt enligt 8 § första stycket 7 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., ska lämna särskilda uppgifter om de omständigheter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma om den uppgiftsskyldige är undantagen från skatteplikt.

Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

6 § Svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter om

1.näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,

2.varje delägares andel av bolagets eller den juridiska personens inkomst av varje inkomstslag och näringsverksamhet,

3.varje delägares andel eller lott i bolaget eller den juridiska personen,

4.skalbolag enligt 31 kap. 14 §, och

5.prissättningsbesked enligt 31 kap. 34 §.

Om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige har avyttrat en fastighet och kapitalvinsten inte kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i framtiden, ska bolaget eller den juridiska personen lämna uppgift om detta.

Ersättningsbostad i utlandet

7 § Den som inte är skyldig att lämna inkomstdeklaration och som äger en ersättningsbostad i utlandet med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), ska lämna särskilda uppgifter om sådana förhållanden som avses i 31 kap. 18 §.

Redare

8 § Redare ska för tillämpning av 64 kap. 2 § och 67 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om

1.storleken av de fartyg som redaren ska använda i sin närings- verksamhet,

2.vilka entreprenörer som redaren ska anlita för sin verksamhet, och

3.övriga förhållanden som Skatteverket behöver känna till för att kunna bestämma vilka fartområden fartygen avses gå i.

Nedsättning av utländsk skatt

9 § Den som har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och därefter har fått nedsättning av den utländska skatten, ska lämna särskilda uppgifter om nedsättningen.

86

När ska särskilda uppgifter lämnas? Prop. 2010/11:165

10 § Särskilda uppgifter enligt 3 och 6 §§ ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för inkomstdeklaration enligt 32 kap. 2 §.

11 § Särskilda uppgifter enligt 5 och 7–9 §§ ska lämnas enligt följande uppställning:

__________________________________________________________

Särskilda uppgifter enligt

ska ha kommit in till

 

Skatteverket senast

__________________________________________________________

5 §

den 12 i månaden efter den

 

månad då tillställningen ägde

 

rum

7 §

den 2 maj året efter

 

beskattningsåret

8 §

den 1 oktober året före det

 

kalenderår uppgifterna avser

9 §

tre månader efter den dag då

 

den som beslutet om

 

nedsättning av utländsk skatt

 

gäller fick del av det

__________________________________________________________

Redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden

12 § Om det inträffar någon ändring av de förhållanden som avses i 8 §, ska redaren inom två veckor från den dag då förhållandena ändrades underrätta Skatteverket om detta.

34 kap. Informationsuppgifter Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

syftet med informationsuppgifter (2 §),

uppgifter till den deklarationsskyldige (3–5 §§), och

uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige (6–11 §§).

Syftet med informationsuppgifter

2 § Informationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

87

Uppgifter till den deklarationsskyldige

Prop. 2010/11:165

Uppgifter till den som kontrolluppgiften lämnas för

3 § Den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 15–22 kap. ska senast den 31 januari året närmast efter det år som kontrolluppgiften gäller informera den som uppgiften avser om de uppgifter som lämnas i kontrolluppgiften.

Uppgifter till företagsledare och delägare i fåmansföretag och fåmans- handelsbolag

4 § Onoterade företag som omfattas av 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt fåmanshandelsbolag ska till företagsledare och delägare lämna alla uppgifter som dessa behöver för att kunna beräkna sina intäkter från företaget eller handelsbolaget.

Uppgifter till medhjälpande make i enskild näringsverksamhet

5 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, ska den företagsledande maken till den medhjälpande maken lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkningen av överskottet eller underskottet i verksamheten.

Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige

Förmåner och ersättningar

6 § Den som har utnyttjat eller överlåtit en sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontroll- uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

7 § Den som har utnyttjat en sådan rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Första stycket gäller även den som har tagit emot sådan ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 7 §.

Betalningar till och från utlandet

8 § Den som har gjort en sådan betalning till eller från utlandet som avses i 23 kap. 1 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

88

Uppgifter om anskaffningsutgift för andelar i investeringsfonder Prop. 2010/11:165

9 § Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andels- ägaren.

Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett register, ska den förvaltare som andelarna i investerings- fonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffnings- utgiften för de andelar som flyttas.

När ska uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige lämnas?

10 § Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15 januari påföljande år.

Uppgifter som avses i 8 och 9 §§ ska lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.

Anmälan om uteblivna informationsuppgifter

11 § Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontroll- uppgiftsskyldige inte gör det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket.

35 kap. Periodiska sammanställningar Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

vad som ska lämnas i en periodisk sammanställning (2 §),

för vilken period en periodisk sammanställning ska lämnas (3 §),

beslut (4–8 §§), och

när en periodisk sammanställning ska lämnas (9 §).

Vad ska lämnas i en periodisk sammanställning?

2 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 eller 2 § ska lämna en periodisk samman- ställning över

1.omsättning, förvärv och överföring av varor som transporteras mellan EU-länder, och

2.omsättning av en tjänst som är skattepliktig i det EU-land där tjänsten är omsatt om förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för förvärvet i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets

89

direktiv 2006/112/EG av den 28 november

2006 om ett gemensamt

Prop. 2010/11:165

system för mervärdesskatt8.

 

 

Uppgifterna ska tas upp för den period som omfattar den tidpunkt som

 

avses i 13 kap. 8 b § andra stycket eller 8

c § mervärdesskattelagen

(1994:200).

 

 

För vilken period ska en periodisk sammanställning lämnas?

3 § En periodisk sammanställning ska lämnas för varje

1. kalendermånad för uppgifter om varor som avses i 2 § första stycket 1, eller

2. kalenderkvartal för uppgifter om tjänster som avses i 2 § första stycket 2.

Om uppgifter ska lämnas avseende både varor och tjänster enligt 2 §, ska sammanställningen lämnas för varje kalendermånad.

Den som övergår från att lämna en sammanställning för varje kalenderkvartal till att lämna den för varje kalendermånad ska tillämpa den nya perioden till och med det fjärde kalenderkvartalet som följer efter den tidpunkt när bytet av period gjordes.

Beslut

4 § Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalenderkvartal i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 1, om

1.den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, och

2.det sammanlagda värdet av omsättning och överföringar av varor enligt 2 § första stycket 1 inte överstiger 500 000 kronor exklusive mervärdesskatt för det innevarande kalenderkvartalet eller för något av de fyra närmast föregående kalenderkvartalen.

5 § Skatteverket ska besluta att en periodisk sammanställning ska göras för varje kalendermånad i stället för vad som föreskrivs i 3 § första stycket 2 eller 4 §, om

1.den som är skyldig att lämna sammanställningen begär det, eller

2.det finns särskilda skäl.

6 § Ett beslut enligt 4 § gäller från ingången av det kalenderkvartal som följer närmast efter den kalendermånad då beslutet fattades.

Ett beslut enligt 5 § gäller från ingången av det kalenderkvartal då beslutet fattades.

7 § Skatteverket ska upphäva ett beslut enligt 4 § om de förutsättningar som anges i 4 § 2 inte längre är uppfyllda.

Ett sådant beslut gäller från ingången av det kalenderkvartal då beslutet fattades.

8 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).

90

8 § Om ett beslut har fattats enligt 5 eller 7 §, ska en sammanställning Prop. 2010/11:165 göras för varje kalendermånad som har gått sedan ingången av det

kalenderkvartal då beslutet fattades.

När ska en periodisk sammanställning lämnas?

9 § En periodisk sammanställning ska ha kommit in till Skatteverket senast

1.den 25 i månaden efter utgången av den period som samman- ställningen avser, om den lämnas elektroniskt, eller

2.den 20 i månaden efter den period som den avser i andra fall. Sammanställningar som ska göras enligt 8 § ska ha kommit in till

Skatteverket senast den 20 i månaden efter utgången av den månad då beslutet fattades.

36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Ansökan om anstånd

1 § Anstånd kan beviljas efter ansökan från den som ska lämna deklaration eller särskilda uppgifter.

Anstånd enligt 3 § kan dock beviljas efter ansökan från den som i näringsverksamhet lämnar deklarationshjälp.

Inkomstdeklaration och särskilda uppgifter

Fysiska personer och dödsbon

2 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en fysisk person eller ett dödsbo anstånd med att lämna

1.inkomstdeklaration, och

2.särskilda uppgifter enligt 33 kap. 7 §.

Anstånd längre än till och med den 31 maj får beviljas bara om det finns synnerliga skäl.

3 § Anstånd med att lämna inkomstdeklaration ska beviljas för fysiska personer och dödsbon som anlitar deklarationshjälp om hjälpen lämnas i en näringsverksamhet. Om den som ska lämna deklarationshjälpen har misskött tidigare anstånd, får anstånd vägras.

Anstånd får beviljas längst till och med den 15 juni.

Juridiska personer

4 § Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja en annan juridisk person än ett dödsbo anstånd med att lämna

1.inkomstdeklaration, och

2.särskilda uppgifter enligt 33 kap. 3 eller 6 §.

91

Skattedeklaration Prop. 2010/11:165

5 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en deklara- tionsskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration.

Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar

för anståndet, ska anståndet återkallas.

 

37 kap. Föreläggande

 

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om föreläggande att

 

– fullgöra uppgiftsskyldighet (2 §),

 

– medverka personligen (3 §), och

 

– lämna uppgift (4–10 §§).

 

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet

 

2 § Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgifts-

 

skyldighet enligt 15–35 kap. att fullgöra skyldigheten.

 

Ett sådant föreläggande får inte bara avse komplettering av

 

arbetsställenummer enligt 15 kap. 9 § första stycket 6.

 

Föreläggande att medverka personligen

 

3 § Skatteverket får förelägga den som har lämnat deklaration genom ett

 

deklarationsombud eller ett ombud för ett dödsbo att personligen eller

 

genom behörig ställföreträdare bekräfta eller komplettera lämnade eller

 

godkända uppgifter.

 

Föreläggande att lämna uppgift

 

Lämna deklaration

 

4 § Skatteverket får förelägga den som inte är skyldig att lämna

 

deklaration att göra det.

 

Kommande utbetalningar av ersättning för arbete

 

5 § Skatteverket får förelägga den som ger ut ersättning för arbete att

 

lämna uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut

 

under mottagarens beskattningsår.

 

Kontroll av egen uppgifts- eller dokumentationsskyldighet

 

6 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara uppgifts-

 

skyldig enligt 15–35 kap. att lämna uppgift som verket behöver för att

 

kunna kontrollera skyldigheten.

 

Skatteverket får även förelägga den som är eller kan antas vara skyldig

 

att redovisa punktskatt att lämna varuprov.

92

 

7 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara Prop. 2010/11:165 bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en

annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera dokumentationsskyldigheten enligt 39 kap. 3 §.

Kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet

8 § Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 16 och 17 kap. att lämna kontrolluppgift om

1.sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2.ränta från en namngiven låntagare.

9 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rätts- handling med någon annan.

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs

1.har fullgjort en uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap., eller

2.kan fullgöra sådan uppgiftsskyldighet.

10 § Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses i 9 § föreläggas att lämna sådan uppgift som avses i den paragrafen.

38 kap. Formkrav Fastställda formulär

1 § Fastställda formulär ska användas för att lämna

1.kontrolluppgifter,

2.åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring,

3.deklarationer,

4.särskilda uppgifter, och

5.periodiska sammanställningar.

Uppgifter som ska undertecknas

2 § Följande uppgifter ska undertecknas:

1.uppgifter i deklaration, och

2.särskilda uppgifter som ska lämnas av

a) stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund enligt 33 kap. 3 §, och

b) ägare av en ersättningsbostad i utlandet enligt 33 kap. 7 §.

93

Vem ska underteckna uppgifterna?

Prop. 2010/11:165

3 § Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.

Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:

1.Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt.

2.Ett ombud för en utländsk företagare får underteckna uppgifter i en mervärdesskattedeklaration.

3.En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna uppgifter i en deklaration.

AVDELNING VII. DOKUMENTATION

39 kap. Dokumentationsskyldighet Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

definitioner (2 §),

generell dokumentationsskyldighet (3 §),

dokumentationsskyldighet som avser kassaregister (4–10 §§),

dokumentationsskyldighet som avser personalliggare (11 och 12 §§),

– dokumentationsskyldighet som avser torg- och marknadshandel (13 §),

– dokumentationsskyldighet som avser omsättning av investeringsguld (14 §),

– dokumentationsskyldighet som avser internprissättning (15 och 16 §§), och

– föreläggande (17 §).

Definitioner

2 § I denna lag avses med

kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en närings- idkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa,

restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, pizzabutik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsal, catering och centralkök, samt

frisörverksamhet: näringsverksamhet som avser hårvård. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än

restaurang- eller frisörverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.

94

Generell dokumentationsskyldighet

Prop. 2010/11:165

3 § Den som är uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. ska i skälig omfattning

 

genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se

 

till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten samt för

 

kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

 

Kassaregister

 

Vem ska använda kassaregister?

 

4 § Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant

 

betalning eller mot betalning med kontokort ska använda kassaregister.

 

5 § Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),

4.säljer varor eller tjänster genom sådana distansavtal eller hemför- säljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),

5.säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,

6.anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller

7.bedriver torg- och marknadshandel.

Undantaget i första stycket 7 gäller inte för den som enligt 8 kap. 1 § första stycket alkohollagen (2010:1622) har tillstånd för servering till allmänheten.

6 § Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ ska självständiga verksamheter inom ramen för en näringsverksamhet bedömas var för sig.

Registrering i kassaregister

7 § All försäljning och annan löpande användning av ett kassaregister ska registreras i kassaregistret.

Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden.

Krav som ett kassaregister ska uppfylla

8 § Ett kassaregister ska på ett tillförlitligt sätt visa

1.alla registreringar som har gjorts, samt

2.programmeringar och inställningar som utgör behandlingshistorik enligt bokföringslagen (1999:1078).

Kassaregistret ska vara certifierat.

95

Beslut om undantag i enskilda fall

Prop. 2010/11:165

9 § Skatteverket får i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister om

1.behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på annat sätt, eller

2.en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig.

Ett beslut om undantag får förenas med villkor.

Bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

1.krav på kassaregister,

2.teknisk kontroll av kassaregister,

3.användning av kassaregister, och

4.undantag från skyldigheter som gäller kassaregister.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om certifiering av kassaregister.

Personalliggare

11 § Den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikations- uppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i närings- verksamheten.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för

1.enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, eller

2.fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.

12 § Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksam- hetslokalen.

Torg- och marknadshandel

13 § Den som upplåter en plats för torg- och marknadshandel ska dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till och för dennes företrädare.

Omsättning av investeringsguld

14 § En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat EU-land ska vid en transaktion som uppgår till ett belopp motsvarande 10 000 kronor eller mer dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för köparen.

96

Första stycket gäller även för en transaktion som understiger Prop. 2010/11:165 10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion

och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga identifika- tionsuppgifter dokumenteras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra styckena.

Internprissättning

15 § Den som är skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet ska dokumentera transaktioner med ett företag som är begränsat skatt- skyldigt, om det finns en sådan ekonomisk intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslutande kan hänföras till ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra företag, behöver transaktionerna dokumenteras bara om kapitalandelen i varje led uppgår till mer än 50 procent.

16 § Dokumentation enligt 15 § ska innehålla de uppgifter som behövs för en bedömning av om resultatet av näringsverksamheten ska justeras enligt 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Föreläggande

17 § Skatteverket får förelägga

1.den som ska använda kassaregister att fullgöra sina skyldigheter enligt 4, 7 och 8 §§, samt

2.den som ska föra personalliggare att fullgöra sina skyldigheter enligt 11 och 12 §§.

AVDELNING VIII. UTREDNING OCH KONTROLL

40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera Skatteverkets utredningsskyldighet

1 § Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

Skatteverkets kommunikationsskyldighet

2 § Ett ärende får inte avgöras till nackdel för den som ärendet gäller utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i ärendet. Om det är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle att yttra sig.

97

3 § Om ett ärende har tillförts uppgifter av någon annan än den som Prop. 2010/11:165 ärendet gäller, får det inte avgöras utan att den som ärendet gäller har

underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem. Första stycket gäller inte om

1.avgörandet inte är till nackdel för den som ärendet gäller,

2.uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig,

3.det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller

4.avgörandet inte kan skjutas upp.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4 § Om det kan antas att den som ett ärende om slutlig skatt gäller inte är deklarationsskyldig, får beslut om slutlig skatt fattas på grundval av kontrolluppgift om intäkter i inkomstslaget kapital utan att han eller hon har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

41 kap. Revision Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

syftet med en revision (2 §),

vem som får revideras (3 §),

beslut om revision (4 och 5 §§),

samverkan (6 §),

revisorns befogenheter (7 §),

den reviderades skyldigheter (8–11 §§),

föreläggande (12 §), och

revisionens avslutande (13 och 14 §§).

Syftet med en revision

2 § Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera 1. att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. har fullgjorts,

2. att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. som kan antas uppkomma,

3. skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. att den som har ansökt om återbetalning, kompensation eller ned- sättning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat

riktiga och fullständiga uppgifter,

5. att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

6. att den som har eller kan antas ha upplåtit en plats för torg- och marknadshandel har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 13 §, eller

7. att den som har eller kan antas ha omsatt investeringsguld har

fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 §.

98

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som revideras.

Vem får revideras?

3 § Revision får göras hos

1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokförings- lagen (1999:1078),

2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,

3.den som har anmält sig för registrering,

4.den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5.sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 §,

6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut om revision

4 § Ett beslut om revision ska innehålla

1.uppgift om syftet med revisionen,

2.uppgift om möjligheten att undanta uppgifter och handlingar från kontroll, och

3.förordnande av de tjänstemän som ska verkställa revisionen (revisorer).

Av uppgift som avses i första stycket 1 behöver det inte framgå vilken person eller rättshandling som kontrollen avser om

1.beslutet om revision gäller en sådan revision som avses i 2 § andra stycket, och

2.det finns särskilda skäl för att inte nämna personen eller rätts- handlingen.

5 § Innan en revision verkställs ska den som ska revideras underrättas om beslutet om revision.

Underrättelsen får ske i samband med att revisionen verkställs om

1.kontroll som avses i 7 § 2–6 behöver genomföras och kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska revideras underrättas i förväg,

2.revisionen ska genomföras i samband med ett kontrollbesök enligt

42 kap. 8 § och är begränsad till handlingar som rör personalen, eller

Prop. 2010/11:165

99

3. det följer av bestämmelserna om underrättelse om beslut om Prop. 2010/11:165 bevissäkring i 45 kap. 16 § andra stycket.

Samverkan

6 § En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne.

Kravet på samverkan gäller inte om tvångsåtgärden bevissäkring har beslutats på grund av att det finns en påtaglig risk för sabotage enligt 45 kap. 2 §.

Revisorns befogenheter

7 § Vid en revision får revisorn

1.granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten,

2.inventera kassan,

3.granska lager, maskiner och inventarier,

4.besiktiga verksamhetslokaler,

5.ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten, och

6.prova teknisk utrustning som används i verksamheten.

Den reviderades skyldigheter

8 § Den reviderade ska lämna tillträde till verksamhetslokalerna för

1.granskning av handlingar enligt 7 § 1 om granskningen inte utan svårighet kan genomföras på någon annan plats, och

2.sådana åtgärder som avses i 7 § 2–6.

I andra fall än som avses i första stycket 1 får en revision genomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade medger det. Revisionen ska genomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade begär det och revisionen kan genomföras där utan betydande svårighet.

I de fall en revision genomförs i verksamhetslokalerna ska den reviderade, om det är möjligt, ställa en ändamålsenlig arbetsplats till revisorns förfogande.

9 § Den reviderade ska tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Om handlingar ska granskas på någon annan plats än i verksamhetslokalerna, ska den reviderade på begäran och mot kvitto överlämna handlingarna till revisorn.

10 § Den reviderade ska på begäran ge revisorn tillfälle att använda tekniska hjälpmedel för att granska upptagning som kan uppfattas bara med sådana hjälpmedel.

Första stycket gäller inte om

1.den reviderade tillhandahåller en kopia av upptagningen, och

2.kopian utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som revisorn har tillgång till.

100

I det fall som avses i andra stycket ska den reviderade ge revisorn Prop. 2010/11:165 möjlighet att kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning

som finns hos den reviderade.

Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt tredje stycket får bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose syftet med revisionen. Granskningen får inte verkställas via telenät.

11 § Den reviderade ska, utöver vad som följer av 8–10 §§, ge revisorn den hjälp som behövs vid revisionen.

Föreläggande

12 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 8–11 §§ att fullgöra dem.

Revisionens avslutande

13 § En revision får inte pågå under längre tid än nödvändigt. Skatteverket ska snarast meddela den reviderade resultatet av

revisionen i de delar som rör den reviderade.

14 § Skatteverket ska lämna tillbaka räkenskapsmaterial och andra handlingar till den reviderade så snart som möjligt och senast när revisionen har avslutats.

Om den reviderade har försatts i konkurs när handlingarna ska lämnas tillbaka, ska Skatteverket

1.överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och

2.underrätta den reviderade om att handlingarna har överlämnats till konkursförvaltaren.

42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

definitioner (2 §),

tillsyn över kassaregister (3–5 §§),

kontrollbesök (6–9 §§), och

genomförandet av tillsyn och kontrollbesök (10 och 11 §§).

Definitioner

2 § Med kontrollremsa avses dokumentation av den löpande registre- ringen i ett kassaregister i pappersform.

Med journalminne avses dokumentation av den löpande registreringen i ett kassaregister i elektronisk form.

101

Tillsyn över kassaregister Prop. 2010/11:165

3 § Skatteverket utövar tillsyn över att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att kassaregister som används i en verksamhet uppfyller föreskrivna krav.

4 § Skatteverket har för tillsynen rätt att få tillträde till verksamhets- lokaler där den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassa- register bedriver verksamhet.

Polismyndighet ska på Skatteverkets begäran lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om Skatteverket begär det, ska den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket att fullgöra dem.

Kontrollbesök

Kassaregister

6 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina eventuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök göra kund- räkning, kontrollköp, kvittokontroll och kassainventering.

Kontrollbesöket får bara genomföras i verksamhetslokaler som allmän- heten har tillträde till. Kundräkning får även göras på en allmän plats i anslutning till en sådan lokal.

7 § Om Skatteverket begär det, ska den som verket har gjort kontrollbesök hos tillhandahålla kontrollremsa, uppgifter från journal- minne eller tömningskvitto för kontroll av hur försäljningar har registre- rats i kassaregistret.

Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket att fullgöra dem.

Personalliggare

8 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren.

Kontrollbesöket får bara genomföras i verksamhetslokaler.

Torg- och marknadshandel

9 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att identifiera en person som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Verket

102

får vid ett sådant besök kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om verksamheten.

Kontrollbesöket får bara genomföras där torg- och marknadshandel bedrivs.

Gemensamma bestämmelser

10 § Den som enligt ett beslut om tillsyn eller kontrollbesök ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före tillsynen eller kontrollbesöket. Underrättelse om beslutet ska dock lämnas så snart det kan ske utan att kontrollen förlorar sin betydelse.

11 § Tillsyn och kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER UTREDNING

43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning Rätten till ersättning

1 § Den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har, efter ansökan, rätt till ersättning om

1.den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis,

2.ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rätts- tillämpningen, eller

3.det finns synnerliga skäl för ersättning.

Rätt till ersättning finns dock inte i ärenden som ska handläggas av behörig myndighet enligt skatteavtal eller enligt det avtal som avses i lagen (2004:982) om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst.

Begränsningar i rätten till ersättning

2 § Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheten att

1.lämna deklaration,

2.lämna föreskrivna uppgifter, eller

3.genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumenta- tion se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldighet samt för kontroll av uppgiftsskyldighet.

3 § Ersättning får inte beviljas för den sökandes eget arbete eller egen tidsspillan eller i övrigt för kostnader för sådant som den sökande själv har utfört med anledning av ärendet eller målet.

4 § Ersättning får inte beviljas för kostnader som har ersatts eller kan komma att ersättas enligt någon annan författning eller enligt avtal.

Prop. 2010/11:165

103

5 § Ersättningen får minskas om

1.den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls bara delvis, såvida inte övriga yrkanden bara är av ringa betydelse, eller

2.den sökande har varit försumlig eller orsakat att ärendet eller målet blivit mer omfattande än nödvändigt.

Ansökan om ersättning

6 § En ansökan om ersättning för kostnader ska göras hos den myndighet där kostnaderna har uppkommit. Ansökan ska ha kommit in till myndig- heten innan ärendet eller målet avgörs.

7 § En ansökan om ersättning för kostnader som har kommit in för sent får prövas om förseningen beror på något ursäktligt misstag.

AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER

44 kap. Vitesföreläggande

När får ett föreläggande förenas med vite?

1 § Ett föreläggande enligt 41 kap. 12 §, 42 kap. 5 § andra stycket eller 42 kap. 7 § andra stycket får förenas med vite.

2 § Även i andra fall än som avses i 1 § får ett föreläggande förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

Förbud mot att förena ett föreläggande med vite

3 § Ett föreläggande får inte förenas med vite om

1.det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg eller kontroll- avgift, och

2.föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller första stycket även ställföreträdare för den juridiska personen.

Behörig förvaltningsrätt

4 § Frågor om utdömande av vite prövas av den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som föreläggandet gäller när ansökan om utdömande görs.

45 kap. Bevissäkring Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 §),

Prop. 2010/11:165

104

– revision i den reviderades verksamhetslokaler (3 §),

Prop. 2010/11:165

eftersökande och omhändertagande av handlingar (4–11 §§),

försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (12 §),

beslut om bevissäkring (13–16 §§), och

behörig förvaltningsrätt (17 §).

Definitioner

2 § Med bevissäkring avses följande tvångsåtgärder:

1.revision i den reviderades verksamhetslokaler enligt 3 §,

2.eftersökande och omhändertagande av handlingar enligt 4–11 §§, samt

3.försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme enligt 12 §. Med risk för sabotage avses att det finns risk för att den som

bevissäkringen gäller kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra det som får kontrolleras.

Revision i den reviderades verksamhetslokaler

3 § En revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler om den reviderade enligt 41 kap. 8 § första stycket är skyldig att lämna tillträde till lokalerna och

1.den reviderade inte fullgör sina skyldigheter att medverka enligt 41 kap. 8–11 §§, eller

2.det finns en påtaglig risk för sabotage.

Eftersökande och omhändertagande av handlingar

4 § När en revision genomförs enligt 3 §, får handlingar som behövs för revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning.

Om revisionen genomförs enligt 3 § 1, gäller dock första stycket bara om handlingen inte har tillhandahållits inom rimlig tid eller om det finns en påtaglig risk för sabotage.

5 § Om den reviderade har medgett att revisionen genomförs i verksamhetslokalerna enligt 41 kap 8 §, får handlingar som påträffas eller tillhandahålls och som behövs för revisionen tas om hand för granskning.

6 § När en revision genomförs på någon annan plats än i verksamhetslokaler med stöd av 41 kap., får en handling som behövs för revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning om

1.den reviderade inte har följt ett föreläggande enligt 41 kap. 12 § om att lämna ut handlingen, eller

2.det finns en påtaglig risk för sabotage.

7 § En handling som behövs för en revision enligt 3 § eller 41 kap. får

 

eftersökas i en lokal, på en förvaringsplats eller i ett annat utrymme som

105

inte utgör den reviderades verksamhetslokaler och tas om hand för granskning om det finns särskild anledning att anta att handlingen finns i utrymmet och

1.den reviderade inte har följt ett föreläggande enligt 41 kap. 12 § om att lämna ut handlingen, eller

2.det finns en påtaglig risk för sabotage.

8 § Om ett föreläggande att lämna ut en handling vid annan kontroll än revision inte har följts och det finns särskild anledning att anta att handlingen finns hos den som har förelagts, får handlingen eftersökas och tas om hand för granskning.

9 § Hos den som inte får revideras men som kan föreläggas att lämna uppgift enligt 37 kap. 10 § får handling som han eller hon kan föreläggas att lämna uppgift om eftersökas och tas om hand för granskning utan ett föregående föreläggande om det finns

1.särskild anledning att anta att handlingen kommer att påträffas hos personen,

2.en påtaglig risk för sabotage om personen föreläggs, och

3.ett betydande intresse av att handlingen granskas.

Granskningen ska ske på annan plats än hos den som bevissäkringen gäller.

10 § Om det finns särskilda skäl, behöver den som uppgifterna avser eller de handlingar som eftersöks inte anges i ett beslut om åtgärd enligt 9 §.

11 § Beslut om åtgärd enligt 9 § får inte meddelas för att samla in uppgifter för att förbereda kontroll av någon annan person än den som kontrolleras.

Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme

12 § Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska

1.granskas enligt 3 § eller tas om hand för granskning enligt 4 §,

2.tas om hand för granskning enligt 5 § om

a)handlingarna inte kan föras från platsen, och

b)risk för sabotage kan befaras, eller

3. tas om hand för granskning enligt 6–9 §§ om handlingarna inte omedelbart kan föras från platsen.

Beslut om bevissäkring

13 § Beslut om bevissäkring enligt 3 och 6–9 §§ fattas av förvaltnings- rätten på ansökan av granskningsledaren.

Beslut enligt 4, 5 och 12 §§ fattas av granskningsledaren.

Prop. 2010/11:165

106

14 § Granskningsledaren får besluta om bevissäkring enligt 3 och 6–8 §§ om

1.det finns en påtaglig risk för sabotage innan förvaltningsrätten kan fatta beslut, samt

2.åtgärden ska genomföras i en verksamhetslokal.

Om granskningsledaren har beslutat om åtgärd enligt första stycket, ska han eller hon så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om bevissäkring hos förvaltningsrätten. Om granskningsledaren inte gör någon ansökan eller om förvaltningsrätten avslår ansökan, ska omhänder- tagna handlingar lämnas tillbaka och övriga insamlade uppgifter förstöras.

Om den som beslutet om bevissäkringen gäller har försatts i konkurs när handlingarna ska lämnas tillbaka, ska handlingarna överlämnas till konkursförvaltaren och den som bevissäkringen gäller underrättas om överlämnandet.

15 § Ett beslut om bevissäkring ska innehålla uppgift om möjligheten att undanta uppgifter och handlingar från kontroll samt om vad som gäller vid verkställighet.

16 § Den som ett beslut om bevissäkring gäller ska omedelbart underrättas om beslutet.

Underrättelse får dock ske i samband med att åtgärden verkställs om det finns en påtaglig risk för sabotage om den som beslutet gäller underrättas i förväg.

I 69 kap. 5 § finns bestämmelser om verkställighet av beslut om bevissäkring utan att den som beslutet gäller har underrättats om beslutet.

Behörig förvaltningsrätt

17 § Frågor om bevissäkring prövas av den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som bevissäkringen gäller när ansökan görs.

46 kap. Betalningssäkring Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

definition (2 §),

avgifter som undantas från betalningssäkring (3 §),

betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat (4 §),

beslut om betalningssäkring (5–13 §§),

tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd (14 och 15 §§),

beslut om att ta egendom i förvar (16 §),

ställande av säkerhet (17 §),

när ställd säkerhet får tas i anspråk (18 §),

behörig förvaltningsrätt (19 §), och

ersättning för skada (20–22 §§).

Prop. 2010/11:165

107

Definition

2 § Med betalningssäkring avses att Skatteverket får ta en betalnings- skyldigs egendom i anspråk för att säkerställa betalning av skatt, avgift, särskild avgift eller ränta.

Avgifter som undantas från betalningssäkring

3 § Betalningssäkring får inte användas för avgifter enligt

1.begravningslagen (1990:1144), och

2.lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat

4 § Om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat, får betalningssäkring även användas för att säkerställa betalning av utländsk skatt, avgift, särskild avgift eller ränta.

Beslut om betalningssäkring

5 § Beslut om betalningssäkring fattas av förvaltningsrätten på ansökan av Skatteverket.

Förutsättningar för betalningssäkring

6 § Betalningssäkring får beslutas om

1.det finns en påtaglig risk för att den som är betalningsskyldig drar sig undan skyldigheten, och

2.betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp.

7 § Om betalningsskyldigheten inte är fastställd, får betalningssäkring beslutas bara om det är sannolikt att skyldigheten kommer att fastställas. En betalningssäkring får i sådana fall inte avse ett högre belopp än det belopp betalningsskyldigheten sannolikt kommer att fastställas till.

8 § Betalningssäkring får inte beslutas förrän den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut.

När förutsättningar inte längre finns

9 § Ett beslut om betalningssäkring ska upphävas helt eller delvis om

1.det inte längre finns förutsättningar för beslutet, eller

2.beslutet av någon annan anledning inte bör kvarstå.

10 § Förvaltningsrätten ska pröva om ett beslut om betalningssäkring ska upphävas helt eller delvis om Skatteverket eller den betalningsskyldige begär det eller om det annars finns skäl för det.

Den betalningsskyldige ska upplysas om sin rätt att begära att ett beslut om betalningssäkring ska upphävas.

Prop. 2010/11:165

108

11 § Förvaltningsrättens befogenhet att pröva om ett beslut om Prop. 2010/11:165 betalningssäkring ska upphävas helt eller delvis gäller även beslut som

har överklagats.

Ett överklagande av förvaltningsrättens beslut förfaller om förvaltningsrätten ändrar beslutet på det sätt som den betalningsskyldige begär. Om förvaltningsrätten ändrar beslutet på något annat sätt än den betalningsskyldige begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Muntlig förhandling

12 § Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om betalningssäkring om den betalningsskyldige begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas, om en ansökan om betalningssäkring kommer att avslås eller ett beslut om betalningssäkring kommer att upphävas.

Den betalningsskyldige ska upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.

Underrättelse om beslut

13 § Den betalningsskyldige ska omedelbart underrättas om ett beslut om betalningssäkring.

Underrättelse får dock ske i samband med att beslutet verkställs om det finns risk för att den betalningsskyldige undanskaffar egendom som kan betalningssäkras.

Tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd

14 § Ett beslut om betalningssäkring för en betalningsskyldighet som inte är fastställd upphör att gälla, om Skatteverket inte har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos förvaltnings- rätten inom sex månader räknat från den dag då betalningssäkringen beslutades.

Om det finns särskilda skäl, får förvaltningsrätten på ansökan av Skatteverket förlänga tidsfristen med tre månader i taget.

15 § Om ett beslut om betalningssäkring har upphört att gälla enligt 14 §, får betalningssäkring på samma grund beslutas först efter det att Skatteverket har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos förvaltningsrätten.

Beslut om att ta egendom i förvar

16 § Om det finns en risk för att lös egendom som kan betalningssäkras undanskaffas innan förvaltningsrätten kan fatta beslut, får gransknings- ledaren besluta att ta egendomen i förvar.

Om egendomen har tagits i förvar, ska Skatteverket så snart som

möjligt och senast inom fem dagar ansöka om betalningssäkring hos

109

förvaltningsrätten. Om Skatteverket inte gör någon ansökan eller om Prop. 2010/11:165 förvaltningsrätten avslår ansökan, ska egendomen omedelbart lämnas

tillbaka. Om betalningssäkring beslutas, ska egendomen bli kvar i förvar till dess att beslutet verkställs om inte förvaltningsrätten bestämmer något annat.

Ställande av säkerhet

17 § Kronofogdemyndigheten får efter anvisning av Skatteverket ta emot säkerhet som den betalningsskyldige eller, där den betalningsskyldige kan antas medge det, någon annan erbjuder sig att ställa innan ett beslut om betalningssäkring har fattats.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

18 § Ställd säkerhet får tas i anspråk när den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut eller vid den senare tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har medgett.

Behörig förvaltningsrätt

19 § Frågor om betalningssäkring prövas av den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som betalningssäkringen gäller när ansökan görs.

Ersättning för skada

20 § Om betalningssäkring har beslutats för en betalningsskyldighet som inte är fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersätta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om betalningsskyldigheten fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats.

Första stycket gäller inte kostnader som omfattas av bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning.

21 § Ersättning för skada får vägras eller sättas ned om

1.den betalningsskyldige inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt genom vållande har medverkat till skadan, eller

2.det annars är oskäligt att ersättning lämnas.

22 § Frågor om ersättning för skada prövas på det sätt som gäller för skadeståndsanspråk mot staten.

110

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN KONTROLL

Prop. 2010/11:165

47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll

 

Undantag av uppgifter från föreläggande

 

1 § Ett föreläggande som gäller kontroll av uppgifts- eller dokumenta-

 

tionsskyldighet får inte avse en uppgift i en sådan handling som inte får

 

tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

 

Ett sådant föreläggande får inte heller avse en uppgift som har ett

 

betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör

 

att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom och uppgiftens

 

skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

 

Undantag av handlingar från granskning

 

Vilka handlingar får Skatteverket inte granska?

 

2 § Vid revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister och kontroll- besök får Skatteverket inte granska

1.en handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångs- balken, eller

2.en handling som inte omfattas av revisionen, bevissäkringen, tillsynen eller kontrollbesöket.

Skatteverket får inte heller granska en handling som har ett betydande skyddsintresse om det finns särskilda omständigheter som gör att handlingens innehåll inte bör komma till någon annans kännedom och handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Begäran om undantag

3 § En handling som inte får granskas ska på begäran av den som är föremål för revision, bevissäkring, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök undantas från kontrollen.

4 § Beslut om undantag av handling från kontroll fattas av den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av den som begär undantag när begäran görs.

Den handling som begäran avser ska ges in till förvaltningsrätten. Om Skatteverket redan har handlingen, ska verket omedelbart försegla handlingen och överlämna den till förvaltningsrätten.

Gemensamma bestämmelser

5 § Om en uppgift i en sådan upptagning som avses i 3 kap. 9 § ska undantas, får förvaltningsrätten besluta om sådana begränsningar i rätten att använda tekniska hjälpmedel och sökbegrepp som behövs för att uppgiften inte ska bli tillgänglig för Skatteverket.

111

6 § Om den som vill att en uppgift eller en handling ska undantas från Prop. 2010/11:165 kontroll begär det, ska förvaltningsrätten pröva om beslut om undantag

kan fattas utan att rätten granskar handlingen.

7 § Om en uppgift eller en handling har undantagits från kontroll, får Skatteverket inte återge eller åberopa innehållet i uppgiften eller handlingen.

AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER

48 kap. Förseningsavgift Huvudregeln för förseningsavgift

1 § Förseningsavgift ska tas ut om den som ska lämna skattedeklaration, inkomstdeklaration, särskilda uppgifter eller periodisk sammanställning, inte har gjort det i rätt tid.

Förseningsavgift ska dock inte tas ut om det är fråga om

1.en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 §,

2.en särskild skattedeklaration för redovisning av mervärdesskatt enligt 26 kap. 7 § andra stycket,

3.särskilda uppgifter som redare ska lämna enligt 33 kap. 8 §, eller

4. särskilda uppgifter om nedsättning av utländsk skatt enligt 33 kap. 9 §.

Förseningsavgift om uppgifterna är bristfälliga

2 § Den uppgiftsskyldige ska inte anses ha lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter, om uppgifterna i deklarationen eller de särskilda uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen.

Undantagen

Fysiska personer i utlandet

3 § Förseningsavgift får inte tas ut av en fysisk person som inte har lämnat en inkomstdeklaration i rätt tid om han eller hon

1.är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands den dag då deklaration ska lämnas, och

2.lämnar deklaration senast den 31 maj.

Om uppgifterna inte är undertecknade

4 § Om grunden för att ta ut förseningsavgift är att den som har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har undertecknat uppgifterna enligt 38 kap. 2 §, ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldige att göra det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs. Avgiften ska i sådana fall bestämmas enligt 6 §.

112

Inte mer än en förseningsavgift för skattedeklaration

Prop. 2010/11:165

5 § Om en deklarationsskyldig som vid samma tillfälle ska ha kommit in

 

med flera skattedeklarationer är försenad med mer än en deklaration, ska

 

bara en förseningsavgift tas ut.

 

 

Förseningsavgiftens storlek

 

 

6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning:

 

__________________________________________________________

 

Om förseningsavgiften gäller

uppgår den till

 

__________________________________________________________

 

aktiebolags eller ekonomisk förenings

 

 

inkomstdeklaration

5 000 kronor

 

någon annans inkomstdeklaration

1 000 kronor

 

särskilda uppgifter

1 000 kronor

 

periodisk sammanställning

1 000 kronor

 

skattedeklaration

500 kronor

 

__________________________________________________________

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Flera förseningsavgifter

7 § Om den som utan föreläggande ska lämna en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har gjort det inom tre månader från den tidpunkt då skyldigheten enligt denna lag skulle ha fullgjorts, ska en andra förseningsavgift tas ut.

Om skyldigheten inte har fullgjorts efter ytterligare två månader, ska en tredje förseningsavgift tas ut.

Vid tillämpningen av första stycket ska hänsyn inte tas till den senarelagda deklarationstidpunkt som gäller för andra juridiska personer än dödsbon som lämnar deklaration elektroniskt.

49 kap. Skattetillägg Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

tillämpningsområdet för skattetillägg (2 och 3 §§),

skattetillägg vid oriktig uppgift (4 och 5 §§),

skattetillägg vid skönsbeskattning (6 och 7 §§),

skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut (8 §),

skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts (9 §),

när skattetillägg inte får tas ut (10 §),

beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift (11–14 §§),

beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning (15 och 16 §§),

113

beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattnings- beslut (17 §),

beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts (18 §),

att underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor (19 §),

rätträkning (20 §), och

när skattetillägg ska tas ut enligt mer än en procentsats (21 §).

Tillämpningsområdet för skattetillägg

2 § Skattetillägg ska tas ut på skatter som omfattas av denna lag, dock inte på skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

3 § Skattetillägg ska tas ut på följande avgifter:

1.avgift enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2.avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, samt

3.avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Det som sägs om skatt i detta kapitel gäller även dessa avgifter.

Skattetillägg vid oriktig uppgift

4 § Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen

1.under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning, eller

2.har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning. Skattetillägg enligt första stycket 2 får dock tas ut bara om uppgiften

inte har godtagits efter prövning i sak.

5 § En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att

1.en lämnad uppgift är felaktig, eller

2.en uppgift som ska lämnas till ledning för beskattningen har utelämnats.

En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om

1.uppgiften tillsammans med övriga uppgifter som har lämnats eller godkänts utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, eller

2.uppgiften uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

Skattetillägg vid skönsbeskattning

6 § Skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning.

7 § Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på grund av att den deklarationsskyldige inte har lämnat någon skattedeklaration eller inkomstdeklaration ska undanröjas om

1.en skattedeklaration lämnas inom två månader från utgången av den månad då beslutet meddelades, eller

2.en inkomstdeklaration lämnas inom fyra månader från utgången av den månad då beslutet meddelades.

Om den deklarationsskyldige gör sannolikt att han eller hon inte har

fått kännedom om skattetillägget före utgången av den månad då beslutet

Prop. 2010/11:165

114

meddelades, ska fristen i stället räknas från den dag då den deklara- Prop. 2010/11:165 tionsskyldige fick sådan kännedom.

Skattedeklaration eller inkomstdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom den angivna tiden.

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

8 § Skattetillägg ska tas ut av den som

1.har skönsbeskattats på grund av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats,

2.inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §,

och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska inte undanröjas om en inkomst- deklaration lämnas senare.

Om skattetillägg inte har tagits ut i samband med det första sköns- beskattningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 § om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla skönsbeskattningsbeslutet och kännedom om sköns- beskattningen.

Skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

9 § Skattetillägg ska tas ut av den som inte har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag.

När får skattetillägg inte tas ut?

10 § Skattetillägg får inte tas ut om

1.den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret,

2.den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte har gjorts, eller

3.det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller passiviteten är obetydligt.

Beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift

Huvudregeln

11 § Skattetillägg på sådan skatt som avses i 56 kap. 3 § 1–4 och 6 (skattetillägg på slutlig skatt) är 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som har lämnat uppgiften. Skattetillägg på annan skatt är 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som har lämnat uppgiften.

115

Normalt tillgängligt kontrollmaterial

Prop. 2010/11:165

12 § Om den oriktiga uppgiften inte kan rättas

med ledning av

kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har

varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret, men det ändå av sådant material framgår att uppgiften är oriktig, är skattetillägget på slutlig skatt 10 procent och skattetillägget på annan skatt 5 procent.

Periodiseringsfel

13 § Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp har hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel beskattningsår eller fel redovisningsperiod, är

1.skattetillägget på slutlig skatt 10 procent,

2.skattetillägget på annan skatt

a)2 procent om redovisningsperioden för skatten är högst tre månader och den uppgiftsskyldige har hänfört eller kan antas ha avsett att hänföra beloppet till en period som löper ut högst fyra månader före eller fyra månader efter den period som beloppet borde ha hänförts till, och

b)5 procent i andra fall.

Underskott

14 § Om en oriktig uppgift skulle ha medfört ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma beskattningsår, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som har lämnat uppgiften.

Beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning

Huvudregeln

15 § Vid skönsbeskattning är skattetillägget på slutlig skatt 40 procent och skattetillägget på annan skatt 20 procent. Skattetillägget ska beräknas på

1.den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den uppgiftsskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts enligt

a) de uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat till ledning för beskattningen på något annat sätt än muntligen, och

b) kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret, och

2.den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte ska tillgodoräknas den uppgiftsskyldige.

I den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift, ska skattetillägget beräknas enligt bestämmelserna i 11–14 §§.

116

Underskott Prop. 2010/11:165

16 § Om en skönsbeskattning har minskat ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma beskattningsår, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av denna minskning.

Om en skönsbeskattning har beslutats på grund av att den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration inte har gjort det och beslutet innebär att ett för tidigare beskattningsår fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst utnyttjas, ska skatte- tillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas.

Beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattnings- beslut

17 § Skattetillägg som tas ut vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut är 40 procent av den ytterligare skatt som har tagits ut genom omprövningsbeslutet.

Beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

18 § Skattetillägg som tas ut på grund av att skatteavdrag inte har gjorts är 5 procent av det skatteavdrag som skulle ha gjorts.

Underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor

19 § När det underlag som skattetillägg ska beräknas på bestäms, ska hänsyn bara tas till förhållanden som rör den fråga som ligger till grund för skattetillägget.

Rätträkning

20 § Innan ett skattetillägg beräknas, ska de ändringar göras av underlaget för inkomstskatt som föranleds av andra frågor än den som ligger till grund för skattetillägget. Det gäller dock inte ändringar som blir möjliga först på grund av rättelsen av den oriktiga uppgiften eller den skönsmässiga avvikelsen från lämnade uppgifter.

Mer än en procentsats

21 § När skattetillägg på slutlig skatt ska tas ut enligt mer än en procentsats, ska de belopp som skattetilläggen ska beräknas på bestämmas enligt följande.

Om skattetillägg ska beräknas på undandragen skatt, ska först skatten på summan av de undanhållna beloppen beräknas. Skatten ska därefter fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

117

Om skattetillägg ska beräknas på minskning av underskott av en Prop. 2010/11:165 näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst, ska den sammanlagda

minskningen fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.

Om skattetillägg ska beräknas på både undandragen skatt och minskning av underskott, ska beräkningen göras på varje underlag för sig.

50 kap. Kontrollavgift Kassaregister och personalliggare

När ska kontrollavgift tas ut?

1 § Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda kassaregister

1.inte fullgör denna skyldighet, eller

2.inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksam- heten enligt 7 kap. 3 och 4 §§.

2 § Kontrollavgiften enligt 1 § är 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle. Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften i

stället vara 20 000 kronor.

3 § Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare

1.inte fullgör denna skyldighet, eller

2.inte håller personalliggaren tillgänglig i verksamhetslokalen.

4 § Kontrollavgiften enligt 3 § är

1.10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och

2.2 000 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år från den dag då beslutet om kontrollavgift meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 kronor.

När får kontrollavgift inte tas ut?

5 § Kontrollavgift får inte tas ut för en överträdelse som omfattas av ett vitesföreläggande.

6 § Om en kontrollavgift har beslutats enligt 1 eller 3 §, ska den som beslutet gäller avhjälpa bristen inom skälig tid. Under denna tid får en ny kontrollavgift inte tas ut för samma brist.

118

Torg- och marknadshandel samt omsättning av investeringsguld

Prop. 2010/11:165

7 § Kontrollavgift ska tas ut av den som inte har fullgjort dokumenta-

 

tionsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel

 

eller vid omsättning av investeringsguld.

 

Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte

 

har fullgjorts.

 

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter

 

1 § Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild

 

avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.

 

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

 

1. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha

 

a)berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

b)berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller

c)föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter,

2.avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten,

3.en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet, eller

4.felaktigheten eller passiviteten även har medfört att den som avgiften gäller har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) eller blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

52 kap. Beslut om särskilda avgifter Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

beslut om förseningsavgift (2 §),

beslut om skattetillägg (3–8 §§),

beslut om kontrollavgift (9 §),

att särskild avgift inte får beslutas för en person som har avlidit (10 §), och

att särskild avgift tillfaller staten (11 §).

Beslut om förseningsavgift

2 § Ett beslut om förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

119

Beslut om skattetillägg

Prop. 2010/11:165

Skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning

3 § Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid för sen eller utebliven deklaration

4 § Om den som är deklarationsskyldig lämnar deklaration efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid efterbeskattning

5 § Om efterbeskattning beslutas, får ett beslut om skattetillägg meddelas samtidigt.

Oriktig uppgift i ett omprövningsärende

6 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende får meddelas samtidigt med beslutet i omprövnings- ärendet.

Oriktig uppgift i ett mål om beskattning

7 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett mål om beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut fick laga kraft.

Skattetillägg när skatteavdrag inte har gjorts

8 § Ett beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte har gjorts ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av det kalenderår då avdraget skulle ha gjorts.

Om ansvar ska beslutas enligt 59 kap. för den skatt som inte har dragits av, ska beslutet om skattetillägg meddelas samtidigt.

Beslut om kontrollavgift

9 § Ett beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. 1 eller 3 § ska meddelas inom två år från den dag då beslutet om tillsyn eller kontrollbesök meddelades.

120

Ett beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. 7 § ska meddelas inom två Prop. 2010/11:165 år från den dag då Skatteverket konstaterade att dokumentations-

skyldigheten inte har fullgjorts.

Inget beslut för en person som har avlidit

10 § En särskild avgift får inte beslutas för en person som har avlidit.

Särskild avgift tillfaller staten

11 § En särskild avgift ska tillfalla staten.

AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER OCH AVGIFTER

53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.

Om mervärdesskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för

 

varje förvärv enligt 26 kap. 7 § andra stycket, ska beslut om skatten fattas

 

för varje förvärv med ledning av innehållet i den särskilda skatte-

 

deklarationen och andra tillgängliga uppgifter.

 

Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje

 

händelse som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska beslut om

 

skatten fattas för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda

 

skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter.

 

För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra

 

skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap. 2–6 §§.

 

2 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses

 

ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med dekla-

 

rationen.

 

Har beslut fattats i enlighet med en arbetsgivardeklaration eller en

 

förenklad arbetsgivardeklaration enligt vad som föreskrivs i första

 

stycket och kommer en sådan deklaration därefter in för sent, ska beslut

 

om skatten och avgifterna anses ha fattats i enlighet med denna

 

deklaration, om

 

1. en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats, och

 

2. omprövning inte har begärts eller beslutats.

 

3 § Om den som är registrerad inte behöver lämna någon arbetsgivar-

 

deklaration till följd av bestämmelserna i 26 kap. 3 § andra stycket, anses

 

skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor vid den

 

tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.

 

4 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt

 

eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska

 

varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor.

121

 

Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha Prop. 2010/11:165 fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning

har meddelats dessförinnan.

5 § Som beslut om punktskatt anses också

1. beslut om återbetalning av skatt enligt

a)24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b)29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

c)28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt, och

2. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 § eller 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt

1 § Om skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska redovisas av den skattskyldige, ska beslut om skatten fattas för varje skattepliktig ersättning för sig med ledning av innehållet i en sådan särskild skattedeklaration som avses i 26 kap. 9 § och andra tillgängliga uppgifter.

Vad som föreskrivs i 53 kap. 2 § första stycket och 4 § gäller även sådan särskild skattedeklaration som avses i 26 kap. 9 §.

2 § Skatteverket får inom den tid och på det sätt som gäller för omprövning besluta att den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betala skatt i andra fall än som avses i 1 §.

3 § Om skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har gjorts med för högt belopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet.

Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

4 § Om särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har betalats in för en skattskyldig med hemvist i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet att Sverige ska medge avräkning för skatt som har betalats i den andra staten, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas ett belopp motsvarande den skatt som har betalats i den andra staten. Den skattskyldige får dock inte tillgodoräknas ett högre belopp än inbetald särskild inkomstskatt på inkomsten i fråga.

122

55 kap. Beslut om preliminär skatt

Prop. 2010/11:165

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

beslut om debitering av preliminär skatt (2–5 §§),

beslut om preliminär A-skatt (6–13 §§), och

ändrade skatte- eller avgiftssatser (14 §).

Beslut om debitering av preliminär skatt

2 § Skatteverket ska senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av F-skatt och särskild A-skatt (beslut om debitering av preliminär skatt) för den som ska betala sådan skatt.

Om skyldigheten att betala F-skatt eller särskild A-skatt uppkommer senare, ska beslut om debitering av preliminär skatt fattas så snart som möjligt.

F-skatt och särskild A-skatt ska debiteras i en post. Skatt som inte uppgår till 2 400 kronor för beskattningsåret debiteras inte.

Beräkning enligt schablon

3 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas enligt schablon om inte annat följer av 4 §. Skatten ska beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 6 §. Om den slutliga skatten understeg den ursprungligen debiterade preliminära skatten, beräknas dock skatten till 105 procent av den slutliga skatten.

För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige ska skatten i stället beräknas till belopp som motsvarar den senast beslutade slutliga skatten för bolaget eller den juridiska personen.

Skatt som beräknas enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än den senast debiterade preliminära skatten.

Beräkning enligt tillgängliga uppgifter

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om något beslut om debitering av preliminär skatt inte har fattats för beskattningsåret och

1.den skattskyldige har lämnat en preliminär inkomstdeklaration, eller

2.det inte finns någon slutlig skatt att lägga till grund för en schablon- beräkning.

Skatten får också i andra fall beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om det leder till att den skattskyldiges preliminära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten och förbättringen inte är obetydlig.

123

Hänsyn till andra belopp

Prop. 2010/11:165

5 § Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt ska om möjligt

 

hänsyn tas till andra belopp som kan komma att dras ifrån eller läggas till

 

den slutliga skatten enligt 56 kap. 9 § andra stycket och tredje stycket

 

1–3.

 

Beslut om preliminär A-skatt

 

6 § Skatteverket ska senast den 18 januari under beskattningsåret besluta

 

om tillämplig skattetabell eller särskild beräkningsgrund (beslut om

 

preliminär A-skatt) för en fysisk person som

 

1.inte är godkänd för F-skatt, eller

2.är godkänd för F-skatt med villkoret att godkännandet bara får åberopas i hans eller hennes näringsverksamhet.

Om den som tidigare inte har haft inkomst som skatteavdrag ska göras från får sådan inkomst, ska beslut om preliminär A-skatt fattas så snart som möjligt.

7 § För en juridisk person får beslut om preliminär A-skatt fattas om förutsättningarna enligt 9 och 10 §§ är uppfyllda.

Tillämplig skattetabell

8 § Tillämplig skattetabell ska bestämmas med ledning av

1.den skattesats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen i hemortskommunen,

2.den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiftssatsen enligt 3, och

3.den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som har lämnats av ett trossamfund enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild beräkningsgrund om

1.det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten, och

2.förbättringen inte är obetydlig.

Ett beslut som avser ränta, utdelning eller annan avkastning får bara innebära att skatteavdrag inte ska göras från viss ränta, utdelning eller annan avkastning.

10 § Ett beslut om särskild beräkningsgrund för ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med fast driftställe i Sverige får fattas bara om det finns särskilda skäl.

124

11 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, ska

1.en juridisk persons kostnader för lön till delägare inte beaktas, och

2.hänsyn om möjligt tas till sådana belopp som kan komma att dras ifrån eller läggas till den slutliga skatten enligt 56 kap. 9 § andra stycket samt tredje stycket 1 och 2.

12 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får bestämmelserna om justering av värdet av kostförmån, bilförmån och bostadsförmån i 61 kap. 18–20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas bara om det finns ett beslut om värdering enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980).

13 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får avdrag för utgifter i arbetet beräknas på annat sätt än enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) bara om det finns ett beslut enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket samma lag.

Ändrade skatte- eller avgiftssatser

14 § Om en skatte- eller avgiftssats har ändrats så sent att ändringen inte kan beaktas när beslut om debitering av preliminär skatt eller beslut om preliminär A-skatt fattas, ska den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas.

56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

beslut om slutlig skatt (2 §),

underlag för skatt och avgift (3–5 §§),

skatternas och avgifternas storlek (6 §),

skattereduktion (7 §),

hur vissa avgifter ska beräknas (8 §),

beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas (9 §), och

besked om slutlig skatt (10 §).

Beslut om slutlig skatt

2 § Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av uppgifter som har lämnats i en inkomstdeklaration, kontroll- uppgifter och vad som i övrigt har kommit fram vid utredning och kontroll.

Underlag för skatt och avgift

3 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt

Prop. 2010/11:165

125

1. inkomstskattelagen (1999:1229),

2.lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3.lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–4 och 6–8 den lagen,

4.lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

5.lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

4 § Om en skattskyldig gör sannolikt att det efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats kommer att finnas förutsättningar för att tillämpa be- stämmelserna om undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands i 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), ska Skatteverket inte ta upp inkomsten till beskattning.

Avvikelse som avser mindre belopp

5 § Skatteverket får avstå från att besluta om avvikelse från en inkomst- deklaration om avvikelsen bara avser ett mindre belopp.

Skatternas och avgifternas storlek

6 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket även bestämma storleken på följande skatter och avgifter:

1.skatt och avgift på de underlag som avses i 3 §,

2.skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

3.begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiften enligt 5,

4.avgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

5.avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

och

6.egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980).

Skattereduktion

7 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket utöver de skattereduktioner som ska göras enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även göra de skattereduktioner som enligt andra lagar gäller för beskattningsåret.

Hur vissa avgifter ska beräknas

8 § När den slutliga skatten bestäms gäller att

1.egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) beräknas med ledning av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2.begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte

ingår i avgift enligt 3, beräknas med ledning av den avgiftssats som för

Prop. 2010/11:165

126

beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som Prop. 2010/11:165 har lämnats för den församling eller kommun som avgiften ska betalas

till, och

3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som har lämnats av trossamfundet.

Beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas

9 § Efter att ett beslut om slutlig skatt har fattats ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt (slutskatteberäkning).

Från den slutliga skatten ska avdrag göras för

1.debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

2.avdragen A-skatt,

3.A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket,

4.skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,

5.skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller har varit obegränsat skattskyldig i Sverige,

6.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta som har betalats, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,

7.skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. som har betalats, om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, och

8.skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets

direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar9, senast ändrat genom rådets beslut 2004/ 587/EG10.

Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:

1.skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,

2.skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§,

3.preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

4.skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt, och

5.förseningsavgift som har beslutats för att en inkomstdeklaration inte har kommit in i rätt tid.

9EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048).

10EUT L 257, 4.8.2004, s. 7 (Celex 32004D0587).

127

Besked om slutlig skatt

Prop. 2010/11:165

10 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen

enligt 9 § ska skickas till

fysiska personer och dödsbon senast den

15 december efter beskattningsårets utgång.

Till andra juridiska personer än dödsbon ska sådana besked skickas senast den 15 i tolfte månaden efter beskattningsårets utgång.

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter

1 § Om den som är skyldig att lämna deklaration inte har gjort det, ska skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Detsamma gäller om skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

Första stycket gäller även avgift.

2 § Skönsbeskattning på grund av att den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration inte har gjort det, får beslutas bara om ett föreläggan- de att lämna deklaration har sänts ut till den deklarationsskyldige och föreläggandet inte har följts.

3 § Om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte har lämnats eller skatt eller avgift inte har redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat får skönsbeskattning ske enligt schablon.

Vid skönsbeskattning enligt schablon ska skatten eller avgiften bestäm- mas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för skatten eller avgiften vid någon av de tre närmast före- gående redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermåna- der i den redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar.

Första och andra styckena gäller inte

1.beslut om mervärdesskatt eller punktskatt, om bara överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt har bestämts för de tre närmast föregående redovisningsperioderna, och

2.skatt eller avgift som har redovisats i en förenklad arbetsgivar- deklaration.

58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för skalbolag

1 § Om en skalbolagsdeklaration har lämnats enligt bestämmelserna i 27 kap. får Skatteverket besluta om att säkerhet ska ställas för slutlig skatt. Vid prövningen ska hänsyn tas till tidigare ställda säkerheter och bestämmelserna i 59 kap. 24 § om ansvar för skatt för den som har avyttrat ett skalbolag. Om Skatteverket inte beslutar om att säkerhet för slutlig skatt ska ställas, gäller bestämmelserna i 59 kap. 24 §.

128

Säkerhetens storlek

Prop. 2010/11:165

2 § Om säkerhet ska ställas, ska storleken bestämmas till summan av

 

företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår

 

och 26,3 procent av det överskott som har redovisats i skalbolags-

 

deklarationen. I fråga om svenska handelsbolag och i utlandet delägar-

 

beskattade juridiska personer ska säkerheten bara avse överskottet i

 

skalbolagsdeklarationen.

 

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett svenskt handelsbolag

 

eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska säkerhetens

 

storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

 

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet

 

ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till en

 

tidigare deklaration.

 

När ställd säkerhet får tas i anspråk

 

3 § Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas.

 

Om flera säkerheter har ställts, ska skatten fördelas proportionellt mellan

 

säkerheterna.

 

Ersättning för säkerhet som inte behöver tas i anspråk

 

4 § Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter

 

ansökan besluta om skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerhet.

 

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en

 

månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om en ansökan

 

kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå

 

prövas.

 

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter

 

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§),

ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),

betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),

företrädaransvar (12–21 §§),

ansvar för redare (22 §),

ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (23 §),

ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §),

ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder (25 §), och

indrivning och preskription (26 och 27 §§).

129

Ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp

Prop. 2010/11:165

2 § Skatteverket får besluta att den som har betalat ut ersättning utan att

 

göra skatteavdrag med rätt belopp ska betala det belopp som skulle ha

 

dragits av.

 

3 § Om mottagaren ska betala slutlig skatt, får utbetalarens ansvar inte avse större belopp än vad som kan behövas för att betala den slutliga skatten för det beskattningsår som ersättningen avser.

Ett beslut om ansvar för utbetalaren ska även omfatta mottagaren. Det gäller dock inte om

1.beslut om slutlig skatt för beskattningsåret har fattats eller tiden för att fatta ett sådant beslut har gått ut, eller

2.mottagaren är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.

4 § Om den skatt som skulle ha dragits av inte kan beräknas tillförlitligt, får skatten uppskattas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet.

5 § En utbetalare som har betalat skatt enligt 2 § har rätt att kräva mottagaren på beloppet.

6 § Ett beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp ska meddelas senast under det sjätte året efter utgången av det beskattningsår då avdraget skulle ha gjorts.

Ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts

Förutsättningar för ansvar

7 § Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har betalat ut ersättning för arbete och inte har fullgjort skyldigheten att göra en anmälan om F-skatt enligt 10 kap. 14 §, är skyldig att betala det belopp som kan behövas för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som har tagit emot ersättningen har preskriberats.

Skatten och avgifterna på ersättningen

8 § Skatten och avgifterna på ersättningen för arbetet ska anses motsvara högst 60 procent av ersättningen.

Om mottagaren i sin tur betalar ersättning till den som utför arbetet, avses med skatten och avgifterna på ersättningen i stället skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på den ersättningen.

Andra stycket gäller inte om mottagaren är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som i sin tur betalar ersättning till en delägare.

130

Regressrätt

Prop. 2010/11:165

9 § En utbetalare som har betalat skatt eller avgift enligt 7 § har rätt att

 

kräva mottagaren på beloppet.

 

Om arbetet har utförts av någon annan än mottagaren och skatteavdrag

 

inte gjordes med rätt belopp när ersättningen betalades ut till den som

 

utförde arbetet, får också denne krävas på beloppet till den del det avser

 

skatteavdrag.

 

Betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter

 

10 § Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har

 

tagit emot ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter för

 

ersättningen om

 

1.utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna enligt 60 kap. 1 §,

2.mottagaren inte är godkänd för F-skatt, och

3.det måste anses uppenbart för mottagaren att utbetalaren inte insåg att han eller hon var skyldig att betala arbetsgivaravgifter och saknade anledning att räkna med det.

Ett beslut om ansvar ska meddelas samtidigt med beslutet om befrielse.

Ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag

11 § Skatteverket beslutar om ansvar för delägare i ett svenskt handels- bolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatter och avgifter enligt denna lag.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot

handelsbolaget har preskriberats.

 

Företrädaransvar

 

Förutsättningar för företrädaransvar

 

12 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov

 

oaktsamhet inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp eller anmälan om

 

F-skatt enligt 10 kap. 14 §, är företrädaren tillsammans med den juridiska

 

personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen har

 

gjorts ansvarig för.

 

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten

 

ursprungligen skulle ha dragits av eller anmälan skulle ha gjorts.

 

13 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov

 

oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans

 

med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften.

 

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten

 

eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

 

Om Skatteverket enligt 66 kap. 35 § har hänfört skatt eller avgift som

 

avser flera redovisningsperioder till en period, avses med ursprunglig

 

tidpunkt för betalning förfallodagen för skatt eller avgift som redovisas i

 

den perioden.

131

14 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov Prop. 2010/11:165 oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska

personen har tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet. Detsamma gäller om de oriktiga uppgifterna har lett till att ingående mervärdesskatt eller punktskatt har betalats tillbaka med ett för högt belopp.

15 § Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Förfarandet

16 § Förvaltningsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket.

Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som enligt 67 kap. är behörig att pröva ett överklagande av beslutet om den skatt eller avgift som ansvaret gäller.

17 § Skatteverket får inte ansöka om företrädaransvar om statens fordran mot den juridiska personen har preskriberats eller om det finns en överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 19 §.

18 § Förvaltningsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det. Muntlig förhandling behöver dock inte hållas, om betalningsskyldighet inte kommer att fastställas.

Företrädaren ska upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.

Överenskommelse om företrädaransvar

19 § Skatteverket får träffa en överenskommelse med företrädaren om betalningsskyldigheten, om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt.

Om talan om företrädaransvar har väckts vid domstol när överens- kommelsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet har återkallats och målet avskrivits.

20 § Om en överenskommelse fullföljs inom rätt tid, ska staten avstå från ytterligare anspråk mot företrädaren avseende de skulder som omfattas av överenskommelsen.

En överenskommelse som inte fullföljs inom rätt tid upphör att gälla. Belopp som företrädaren har betalat in till Skatteverket på grund av överenskommelsen ska då tillgodoräknas företrädaren. Den juridiska personens skulder ska ökas med motsvarande belopp.

132

Regressrätt

21 § En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av företrädaransvar har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.

Ansvar för redare

22 § Om den som betalar ut ersättning för arbete till sjömän har fast driftställe i Sverige bara på fartyg, svarar redaren för att utbetalaren fullgör sina förpliktelser som om redaren själv har haft förpliktelserna.

En redare som har betalat skatt eller avgift enligt första stycket har rätt att kräva utbetalaren på beloppet.

Ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp

23 § Om huvudmannen för en mervärdesskattegrupp inte har fullgjort skyldigheten att betala mervärdesskatt, är varje annan näringsidkare som ingår i gruppen tillsammans med huvudmannen skyldig att betala skatten till den del skatten hänför sig till verksamhet som gruppen har bedrivit under den tid näringsidkaren varit medlem i gruppen.

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag

24 § Om Skatteverket inte har beslutat om att säkerhet för slutlig skatt ska ställas enligt 58 kap. 1 §, är den som har avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala företagets slutliga skatt. Om den avyttrade andelen avser ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, är den som har avyttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala förvärvarens slutliga skatt.

Betalningsansvar för den som har avyttrat andelen eller den aktie- baserade delägarrätten får uppgå högst till det belopp som säkerhet skulle ha ställts för om sådan hade beslutats.

Om säkerhet för slutlig skatt har ställts, ska den tas i anspråk innan Skatteverket beslutar om betalningsskyldighet för den som har avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten.

Ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder

25 § Om en investeringsfond har fusionerats eller delats enligt 8 kap. 1, 24 eller 25 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, övergår rättigheter och skyldigheter när det gäller skatter och avgifter som avser tiden före ombildningen till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen.

Första stycket gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om investeringsfonder och när en specialfond ombildas till en värdepappersfond.

Prop. 2010/11:165

133

Indrivning och preskription

Prop. 2010/11:165

26

§ En regressfordran får drivas in på det sätt som gäller för indrivning

 

av skatter och avgifter.

 

27

§ Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller för en

 

regressfordran.

 

60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis medge befrielse från

1.betalningsskyldigheten enligt 59 kap. 2 § för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp, och

2.skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt.

Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befrielse medges från förseningsavgift, skattetillägg och ränta.

AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTERBETALNING AV

SKATTER OCH AVGIFTER

61 kap. Skattekonton

Vad ska registreras på ett skattekonto?

1 § På ett skattekonto ska Skatteverket registrera

1.skatter och avgifter som ska betalas eller tillgodoräknas,

2.belopp som ska dras ifrån eller läggas till slutlig skatt enligt 56 kap. 9 §, samt

3.inbetalningar och utbetalningar.

Skatter och avgifter som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap. ska dock inte registreras. Ersättningar ska inte heller registreras.

När ska registreringen på skattekontot göras?

Huvudregeln

2 § Belopp som ska betalas ska registreras på förfallodagen. Belopp som ska tillgodoräknas ska registreras så snart det finns underlag.

Anstånd

3 § Om anstånd med att betala skatt eller avgift har beviljats före skattens eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen.

134

Överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt

Prop. 2010/11:165

4 § Om överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande

 

punktskatt redovisas i månaden efter redovisningsperioden, ska den

 

registreras den 12, i januari den 17, i denna månad. Överskjutande skatt

 

som redovisas senare ska registreras den dag då redovisningen senast ska

 

lämnas.

 

Årlig registrering av slutlig skatt m.m.

 

5 § Slutlig skatt och belopp som avses i 56 kap. 9 § ska registreras

 

samtidigt. Beloppen ska registreras

 

1.på förfallodagen för slutlig skatt, om beräkningen enligt 56 kap. 9 § visar att slutlig skatt ska betalas, eller

2.så snart det finns underlag, om beräkningen visar att skatt ska till- godoräknas.

6 § Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig skatt ska betalas, om

1.det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska betalas, och

2.kontohavaren inte

a)har F-skatt eller särskild A-skatt och inte heller har varit skyldig att lämna annan skattedeklaration än förenklad arbetsgivardeklaration under det innevarande beskattningsåret, eller

b)har en skatt eller avgift att betala med förfallodag före förfallodagen för den slutliga skatten.

När ska skattekontot stämmas av?

7 § Skatteverket ska stämma av skattekontot varje månad om något annat belopp än ränta har registrerats.

62 kap. Betalning av skatter och avgifter Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),

när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),

när F-skatt och särskild A-skatt ska betalas (4–7 §§),

när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 och 9 §§),

betalning från kommuner och landsting (10 §),

avräkning (11–14 §§),

vilken skatt eller avgift som är betald (15 och 16 §§),

ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (17 och 18 §§), samt

inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (19 §).

135

Inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar

Prop. 2010/11:165

2 § Skatter och avgifter ska betalas in till Skatteverkets särskilda konto

 

för skattebetalningar.

 

Skatten eller avgiften är betald den dag betalningen har bokförts på det

 

särskilda kontot.

 

När ska skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration

 

betalas?

 

3 § Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara

 

betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till

 

Skatteverket.

 

För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som

 

exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas

 

sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för skatte-

 

avdragen och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari den 17, i

 

månaden efter redovisningsperioden.

 

När ska F-skatt och särskild A-skatt betalas?

 

Huvudregeln

 

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska betalas med lika stora belopp varje månad. Betalning ska göras från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.

Förfallodagarna är

den 17 i januari och augusti, och

den 12 i övriga månader.

I augusti är förfallodagen dock den 12 för den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor.

Kortare betalningsperiod för skatt som beslutas sent

5 § För F-skatt och särskild A-skatt som beslutas under perioden från och med den 21 i beskattningsårets första månad till och med den 20 i beskattningsårets sista månad gäller följande.

Om beslutet fattas

1.senast den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i månaden efter beslutet, och

2.efter den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i den andra månaden efter beslutet.

Om F-skatt och särskild A-skatt beslutas efter den 20 i beskatt- ningsårets sista månad, ska hela skatten betalas på den förfallodag som gäller enligt första stycket.

136

Säsongsverksamhet

Prop. 2010/11:165

6 § Skatteverket får besluta att F-skatt och särskild A-skatt ska betalas bara under vissa kalendermånader om

1.den som ska betala skatten begär det, och

2.näringsverksamheten pågår bara under en del av beskattningsåret.

Nystartad verksamhet

7 § Om den som startar en näringsverksamhet begär det, ska Skatteverket besluta att den första betalningen av F-skatt eller särskild A-skatt ska senareläggas med tre månader.

Första stycket gäller inte om

1.beslutet om F-skatt eller särskild A-skatt fattas efter beskattnings- årets utgång,

2.näringsverksamheten har övertagits från någon annan,

3.den som startar näringsverksamheten redan bedriver närings- verksamhet, eller

4.särskilda skäl talar emot det.

När ska övriga skatter och avgifter betalas?

8 § Slutlig skatt beräknad enligt 56 kap. 9 § ska betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då beslut om slutlig skatt fattades.

Följande skatter och avgifter ska vara betalda senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från den dag beslut fattades:

1.annan skatt än F-skatt och särskild A-skatt samt avgifter som har bestämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol,

2.förseningsavgift och skattetillägg som har bestämts genom ett omprövningsbeslut eller efter ett beslut av domstol samt kontrollavgift,

3.särskild inkomstskatt som har beslutats enligt 54 kap. 2 §, samt

4.skatt och avgift som ska betalas enligt ett beslut om ansvar enligt 59 kap.

Slutlig skatt enligt andra stycket 1 samt förseningsavgift och skatte- tillägg enligt andra stycket 2 behöver dock inte betalas före den förfallodag som anges i första stycket.

9 § De förfallodagar som avses i 8 § är

i januari den 17 och 26,

i februari–juli den 12 och 26,

i augusti den 12, 17 och 26,

i september–november den 12 och 26, samt

i december den 12 och 27.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en annan förfallodag ska gälla.

137

Kommuner och landsting

Prop. 2010/11:165

10 § Betalning av skatt och avgift enligt denna lag från kommuner och

 

landsting ska göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen

 

(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan

 

menighets utdebitering av skatt, m.m. Detsamma gäller sådan ersättning

 

eller sådant justeringsbelopp som har debiterats enligt 17 b § lagen

 

(2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och

 

landsting.

 

Avräkning

 

Huvudregeln

 

11 § Inbetalda och andra tillgodoräknade belopp ska i första hand räknas

 

av från den del av betalarens sammanlagda skuld för skatter och avgifter

 

(sammanlagd skatteskuld) som inte har lämnats för indrivning och i

 

andra hand från den del av skulden som har lämnats för indrivning.

 

Betalning av någon annans skatter eller avgifter

 

12 § Om betalaren är betalningsskyldig för någon annans skatter eller

 

avgifter enligt 59 kap., ska inbetalda och andra tillgodoräknade belopp i

 

första hand räknas av från den egna skulden.

 

Inbetalda belopp ska dock räknas av från den skuld som avser någon

 

annans skatter eller avgifter om betalaren i samband med inbetalningen

 

begär det.

 

13 § Den som är betalningsskyldig för någon annans skatter eller avgifter

 

enligt 5 kap. får bestämma om ett inbetalt belopp ska räknas av från den

 

egna skulden eller från den skuld som avser någon annans skatter eller

 

avgifter.

 

Andra tillgodoräknade belopp än inbetalningar ska i första hand räknas

 

av från skulden för den verksamhet som beloppet hör till.

 

Överskjutande ingående mervärdesskatt som tillgodoräknas en grupp-

 

huvudman ska dock räknas av från grupphuvudmannens egen skuld eller

 

andra gruppmedlemmars skulder i den ordning som grupphuvudmannen

 

bestämmer.

 

Avräkning efter ackord

 

14 § Om en skatt eller avgift som omfattas av ett villkor om avräkning i

 

ett beslut om ackord sätts ned, ska det tillgodoräknade beloppet i första

 

hand räknas av mot den skuld som ackordet avsåg.

 

Vilken skatt eller avgift är betald?

 

15 § Om det behöver anges om en skatt eller avgift är betald, ska

 

inbetalda och andra tillgodoräknade belopp fördelas proportionellt

 

mellan samtliga skatter och avgifter som har registrerats under den aktu-

138

 

ella avstämningsperioden. Anstånd med betalning eller nedsättning av skatt eller avgift som har tillgodoräknats under perioden ska dock beaktas bara om beloppet avser en skatt eller avgift som har betalats under en tidigare period. Den skatt eller avgift som ett anstånd eller en nedsättning avser ska inte beaktas.

Första stycket gäller inte om annat följer av 12, 13 eller 14 § eller av bestämmelser i annan lag.

16 § Om en säkerhet som har ställts enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi ska tas i anspråk, ska obetald tobaksskatt, alkoholskatt eller energiskatt som har bestämts enligt 15 § fördelas proportionellt mellan skatt som omfattas av säkerheten och skatt som inte omfattas.

Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift

17 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 61 kap. socialförsäkringsbalken anses den ålderspensionsavgift och allmänna pensionsavgift som den fysiska personen ska betala själv vara helt betald om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten.

Om den betalda preliminära skatten understiger den slutliga skatten, anses så stor del av det betalda beloppet avse avgifter som motsvarar avgifternas andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs under beskattningsåret och fram till den dag då beslut om slutlig skatt fattas ska beaktas.

Belopp som betalas senare, men före utgången av juni månad andra året efter beskattningsåret, anses som betalning av obetalda avgifter till samma kvotdel som de obetalda avgifterna utgör av den fysiska per- sonens sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Det- samma gäller om avgifterna beslutas på annat sätt än genom ett beslut om slutlig skatt, dock bara i fråga om belopp som betalas före utgången av den fjärde månaden efter den månad då skatten beslutades.

Avgifter som inte har betalats inom den tid som sägs i tredje stycket tas inte ut.

18 § En fysisk person anses ha betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift med de belopp som har beräknats enligt 17 § även om avgifterna för beskattningsåret sätts ned.

Inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon

19 § Ett inbetalt skattebelopp eller avgiftsbelopp tillfaller staten om det på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter inte har kunnat tillgodo- räknas den som gjort inbetalningen inom sju år efter det kalenderår då inbetalningen gjordes.

Prop. 2010/11:165

139

63 kap. Anstånd med betalning av skatter och avgifter

Prop. 2010/11:165

Innehåll

 

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

ansökan om anstånd (2 §),

deklarationsanstånd (3 §),

ändringsanstånd (4 §),

anstånd för att undvika betydande skada (5 §),

anståndstid i fall som avses i 4 och 5 §§ (6 §),

anstånd med att betala skattetillägg och kontrollavgift (7 §),

säkerhet (8–10 §§),

anstånd vid avyttring av tillgångar (11 §),

anstånd när punktskatt ska betalas för helt varulager (12 §),

anstånd vid totalförsvarstjänstgöring (13 §),

anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning (14 §),

anstånd på grund av synnerliga skäl (15 §),

anståndsbeloppet (16–21 §§),

ändrade förhållanden (22 §), och

anstånd som är till fördel för det allmänna (23 §).

Ansökan om anstånd

2 § Anstånd med betalning av skatt eller avgift kan beviljas efter ansökan. Skatteverket får dock bevilja anstånd enligt 23 § utan ansökan.

Deklarationsanstånd

3 § Om Skatteverket beviljar anstånd med att lämna skattedeklaration enligt 36 kap. 5 §, får verket också bevilja motsvarande anstånd med betalning av den skatt och de avgifter som ska redovisas i deklarationen.

Ändringsanstånd

4 § Skatteverket ska bevilja anstånd med betalning av skatt eller avgift, om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas.

Vid handläggni