Regeringens skrivelse 2010/11:145
| Redovisning av fördelning av medel från Allmänna | Skr. |
| arvsfonden under budgetåret 2010 | 2010/11:145 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 16 juni 2011
Fredrik Reinfeldt
Maria Larsson
(Socialdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2010. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.
1
Innehållsförteckning
2.1Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna
4.4Verksamhet till förmån för personer med
Skr. 2010/11:145
2
| Bilaga 1 | Resultaträkning m.m....................................................... | 41 |
| Bilaga 2 | Tilldelade medel per organisation................................... | 49 |
| Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2011.......... | 58 | |
Skr. 2010/11:145
3
| 1 | Allmänna arvsfonden | Skr. 2010/11:145 |
Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder1. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
1.1Arvsfondsdelegationen
Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.
Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och funktionshindersfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, vilket var Integrations- och jämställdhetsdepartementet under 2010. Från och med den 1 januari 2011 ansvarar Utbildningsdepartementet för ungdomsfrågorna.
Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är sedan den 1 januari 2010 samlad i ett kansli inom Kammarkollegiet, från att tidigare ha varit organiserad inom Regeringskansliet. Verksamheten har överförts såväl organisatoriskt som fysiskt. Därutöver flyttade kansliet fysiskt ytterligare en gång under 2010 till nya gemensamma lokaler för Kammarkollegiet. Detta har inneburit driftstörningar av delegationens verksamhet som har påverkat resultatet för året. I kansliet arbetade 20 personer under 2010.
Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet.
1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).
4
| 2 | Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. | Skr. 2010/11:145 |
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör både att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision.
2.1Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2010
Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.
2.1.1Placeringsinriktning
Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2010 till 2 957 miljoner kronor och marknadsvärdet till 5 464 miljoner kronor. Se tabell 1.
Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets
Tabell 1 Fondens bokförda värde och marknadsvärde, mkr
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Bokfört värde | |||||
| Tillgångar | 3 149 | 2 806 | 2 502 | 2 137 | 1 583 |
| Skulder | 192 | 228 | 180 | 150 | 117 |
| Summa bokfört värde | 2 957 | 2 578 | 2 322 | 1 987 | 1 466 |
| Marknadsvärde | |||||
| Tillgångar | 5 656 | 4 754 | 3 534 | 4 697 | 4 804 |
| Skulder | 192 | 228 | 180 | 150 | 117 |
| Summa marknadsvärde | 5 464 | 4 526 | 3 354 | 4 547 | 4 687 |
2.1.2 Avkastning
| Under 2010 har fonden i genomsnitt haft 67,3 procent placerat i aktie- | |
| konsortiet, 11,8 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 20,1 procent i | |
| räntekonsortiet och 0,8 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas | |
| bokförda värden har påverkats genom att fonden har nettoköpt andelar i | |
| räntekonsortiet under 2010 för 319,4 miljoner kronor, i aktieindex- | |
| konsortiet för 16,1 miljoner kronor och nettosålt i aktiekonsortiet för | |
| 12,8 miljoner kronor. | 5 |
Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 139,0 miljoner kro- Skr. 2010/11:145 nor. Se tabell 2.
Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr
| Tillgångar | 31 dec | Netto- | Värde- | 31 dec | Dir.avk |
| 2010 | placerat | förändring | 2009 | 2010 | |
| Räntekonsortiet | 1 267 | 319 | 975 | 45 | |
| Aktiekonsortiet | 3 654 | 462 | 3 205 | 78 | |
| Aktieindexkonsortiet | 672 | 16 | 124 | 532 | 16 |
| Bankmedel | 63 | 21 | 0 | 42 | 0 |
| Summa tillgångar | 5 656 | 343 | 559 | 4 754 | 139 |
Avkastningen i räntekonsortiet var under året 1,2 procent (6,0 procent) jämfört med index2 0,7 procent (5,1 procent). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,8 procent. Siffrorna inom parantes avser 2009.
Under år 2010 har aktiekonsortiet haft en avkastning på 22,6 procent (45,5 procent) jämfört med index3 22,0 procent (45,4 procent). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 5,3 procent per år att jämföra med index 7,3 procent.
Under år 2010 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 26,3 procent (53,6 procent) att jämföra med index4 26,3 procent (52,9 procent). Till följd av aktiemarknadens uppgång under året och att aktieplaceringar överviktats i förhållande till ränteplaceringar har ett betydande mervärde skapats i förvaltningen av Allmänna arvsfondens medel (positiv allokeringseffekt).
Både aktie- och räntekonsortiet har överträffat sina jämförelseindex. Under 2010 var avkastningen på aktier, totalt sett, mycket god (22,6 procent), som i första hand förklaras av att världskonjunkturen utvecklats markant bättre än vad de flesta bedömare väntat sig. Anledningen till att ränteavkastningen var låg under året förklaras av att Riksbanken under finanskrisen och en tid därefter sänkt styrräntan till i princip noll procent, vilket medfört att marknadsräntorna legat på en mycket låg nivå. Till det ska läggas att marknadsräntorna steg under andra halvåret 2010, vilket bidragit till en lägre avkastning.
Under året har fonden tillförts 722,3 (616,1) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 508,0 (484,9) miljoner kronor.
Totalt fanns 1 091 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen vid årsskiftet 2010/11 att fatta beslut om under 2011.
2.2När arvsfonden får egendom
När någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-
2OMRX Bond All
380 procent OMXS 30 Cap Gross Index och 20 procent MSCI World Net (developed).
4OMXS 30 Cap Gross Index.
6
rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet Skr. 2010/11:145 för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet
arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2010 kom det in 1 642 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 112 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 640. Under år 2010 kom det in 559 miljoner kronor netto till arvsfonden jämfört med 438 miljoner kronor under 2009.
2.3När arvsfonden avstår från egendom
Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Under 2010 kom det in 85 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet.
Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan om arvsavstående ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2010
7
har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av Skr. 2010/11:145 drygt 17 miljoner kronor.
2.4Kostnader för förvaltning och administration
Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2010 till totalt 44,8 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fyra åren framgår av tabell 3.
| Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr | ||||
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Kammarkollegiet totalt | 17,9 | 16,5 | 13,8 | 13,3 |
| Dödsboavveckling m.m. | 12,0 | 11,6 | 11,3 | 10,8 |
| Fondförvaltning | 5,1 | 4,2 | 2,1 | 2,0 |
| Utbetalning av beviljat stöd | 0,8 | 0,7 | 0,5 | 0,5 |
| Arvsfondsdelegationen totalt | 26,9 | 24,6 | 24,0 | 21,8 | ||
| Personalkostnader | 14,2 | 13,1 | 10,6 | 10,3 | ||
| Förvaltningskostnader | 3,9 | 6,0 | 5,0 | 4,8 | ||
| Verksamhetsspecifika kostnader | 8,7 | 5,5 | 8,4 | 6,8 | ||
| Ungdomsstyrelsen totalt | 0 | 0 | 0 | 0,5 | ||
| Totalt förvaltnings- och | ||||||
| administrationskostnader | 44,8 | 41,1 | 37,8 | 35,6 | ||
| Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fyra åren, som redovisas | ||||||
| i tabell 3, framgår att kostnaderna för förvaltning och administration av | ||||||
| Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Från och med den 1 juli 2004 | ||||||
| trädde nya bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvs- | ||||||
| fonden. Ändringarna enligt propositionen om Allmänna arvsfonden och | ||||||
| Arvsfondsdelegationens organisation m. m. (prop. 2002/03:136, bet. | ||||||
| 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) innebar en renodling av roller och | ||||||
| Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet stärktes. Till | ||||||
| följd av detta har Arvsfondsdelegationens kansli och administration | ||||||
| successivt utvecklats. | ||||||
| De senaste åren har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdele- | ||||||
| gationen att fatta beslut om dessutom ökat väsentligt (se avsnitt 2.1.2). | ||||||
| Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och till av- | ||||||
| kastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att kunna | ||||||
| möta den ökade volymen har kansliet utökats med flera handläggare. | ||||||
| Vidare har informations- och kommunikationsverksamheten förstärkts | ||||||
| och effektiviserats. Slutligen har de senaste åren en utvärderingsverk- | ||||||
| samhet byggts upp och etablerats inom Arvsfondsdelegationens kansli. | ||||||
| Tidigare beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men | ||||||
| sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen | själv | alla utvärderare som | 8 | |||
finansieras med arvsfondsmedel. Under 2010 var kostnaderna för dessa Skr. 2010/11:145 utvärderingsinsatser 3 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas att
dessa kostnader var 4,4 miljoner kronor 2007.
Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedel som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren
Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel (procent)
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Andelen driftskostnader | 5,8 | 4,9 | 6,0 | 6,1 |
Under 2010 ökade driftkostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel jämfört med 2009 och ligger nu åter på samma nivå som 2007 och 2008. I kostnaderna ingår samtliga driftkostnader inklusive kostnader för utvärdering. En annan indikator för driftkostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader.
Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor)
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
| Driftskostnader per beslut | 14 800 | 12 200 | 12 000 | 12 400 |
Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med drygt 20 procent under 2010. Driftskostnaderna per beslut har ökat under 2010, vilket kan förklaras av de organisatoriska förändringar som beskrivs i avsnitt 1.1.
3Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden
Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse.
3.1Nyskapande och utvecklande verksamhet
Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och
9
utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver Skr. 2010/11:145 ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en
kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.
Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet – en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.
Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.
Under 2010 har kansliet tagit referenser hos kommuner, gjort avstämningar med medsökanden och samarbetspartners samt genomfört skattekontroller av beviljade projekt vid drygt 500 tillfällen.
3.2Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen
Under året har 434 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 348 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 86 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.
Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Fördelning av stöd | 434 | 478 | 378 | 339 | 289 |
| Under perioden |
|
| med nästan två tredjedelar. | |
| Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per mål- | |
| grupp. | 10 |
Skr. 2010/11:145
Diagram 1. Beslutade medel per målgrupp 2010 (totalt 434 mkr)
B e s l u t a d e me d e l u n d e r 2 0 1 0 ( t o t a l t 4 3 4 M k r )
19 %
4 9 %
3 2 %
Under 2010 beslutades om 211 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar. Det är den näst högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen barn var nivån på beslutade medel 84 miljoner kronor. Även det är den näst högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning har beslutade medel legat stabilt på en nivå kring 140 miljoner kronor under senare år. Under 2010 beslutades om stöd till denna målgrupp motsvarande 139 miljoner kronor.
I arvsfondens redogörelse för fördelning av projektmedel redovisas projekt till förmån för barn eller ungdomar med funktionsnedsättning som barnrespektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt istället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning, uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till ca hälften av beviljade projektmedel under 2010.
Diagram 2. Beviljade medel per målgrupp
Beviljade medel per målgrupp
| 600 | ||||
| 500 | 2006 | |||
| 400 | 2007 | |||
| 300 | 2008 | |||
| 200 | 2009 | |||
| 100 | 2010 | |||
| 0 | funktionsnedsättning | Ungdom | Totalt | |
| Barn | Personer med |
11
| 3.3 | Registrering och handläggning av ärenden | Skr. 2010/11:145 |
Under år 2010 inkom 1897 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 12 procent jämfört med året innan. Ärendevolymen var därmed på samma nivå som i början av den senaste femårsperioden. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Noteras bör att enskilda personer inte kan beviljas stöd ur arvsfonden.
Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen
| Inkomna ärenden | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Barn | 407 | 522 | 423 | 364 | 405 |
| Ungdom | 935 | 1 002 | 927 | 838 | 794 |
| Personer med | |||||
| funktionsneds. | 450 | 477 | 516 | 500 | 500 |
| Inte fondens mål- | |||||
| grupper | 51 | 79 | 64 | 58 | 66 |
| Enskilda | 54 | 72 | 69 | 89 | 83 |
| Totalt | 1 897 | 2 152 | 1 999 | 1 849 | 1 848 |
| Fördelade på: | |||||
| Ansökningar | 1 425 | 1 635 | 1 586 | 1 438 | 1 352 |
| Övrigt ärende | 32 | 23 | 30 | 43 | 45 |
| Redovisningar | 440 | 413 | 383 | 368 | 451 |
| Totalt | 1 897 | 2 152 | 1 999 | 1 849 | 1 848 |
3.4Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen
Under 2010 har sammanlagt 1 464 beslut fattats. Det är en minskning med nästan 11 procent. Antalet fattade beslut var därmed på samma nivå som i början av femårsperioden.
Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Bifall | 415 | 447 | 436 | 369 | 387 |
| Avslag | 1 017 | 1 128 | 1 184 | 911 | 926 |
| Övriga ärenden | 32 | 66 | 78 | 122 | 98 |
| Totalt | 1 464 | 1 641 | 1 698 | 1 402 | 1 411 |
Arvsfondsdelegationen har under 2010 beslutat att avslå 1 017 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.
I tabell 8 redovisas antalet bifallsrespektive avslagsbeslut under åren
12
| 3.5 | Bifall och avslag fördelade på målgrupper | Skr. 2010/11:145 |
I genomsnitt har nästan en tredjedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, beviljats stöd under 2010. Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger på omkring
Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper
| Bifall | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Barn | 86 | 93 | 95 | 66 | 83 |
| Ungdom | 204 | 213 | 183 | 163 | 139 |
| Personer med funktionsnedsättning | 125 | 141 | 158 | 140 | 154 |
| Antal projekt | 415 | 447 | 436 | 369 | 376 |
| Avslag | |||||
| Barn | 263 | 295 | 237 | 194 | 181 |
| Ungdom | 520 | 529 | 620 | 433 | 479 |
| Personer med funktionsnedsättning | 165 | 184 | 210 | 163 | 139 |
| Inte fondens målgrupper | 25 | 48 | 48 | 32 | 44 |
| Enskilda | 54 | 72 | 69 | 89 | 83 |
| Totalt antal avslag | 1 017 | 1 128 | 1 184 | 911 | 926 |
3.6Geografisk fördelning av bifall och avslag
Mer än hälften, 236 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2010 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är samma andel som under föregående år. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Två tredjedelar (274 stycken) av beviljade projekt är av lokal eller regional natur, medan resterande 141 projekt utgörs av nationella projekt. Samtliga län beviljades projektmedel under året. Gotland som tilldelades medel för endast ett projekt under 2009 beviljades medel för fem projekt under 2010. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 10 redovisas den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden till lokala och regionala projekt.
13
| Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr | Skr. 2010/11:145 | ||
| Län | Antal beviljade | Summa tkr | |
| ansökningar | |||
| Stockholm | 59 | 55 564 | |
| Västra Götaland | 41 | 40 433 | |
| Skåne | 31 | 30 052 | |
| Örebro | 15 | 14 603 | |
| Jönköping | 15 | 10 706 | |
| Norrbotten | 14 | 8 997 | |
| Västerbotten | 12 | 9 197 | |
| Uppsala | 11 | 12 081 | |
| Kronoberg | 11 | 6 517 | |
| Västernorrland | 10 | 5 699 | |
| Gävleborg | 9 | 8 892 | |
| Östergötland | 9 | 7 069 | |
| Värmland | 6 | 4 766 | |
| Kalmar | 6 | 4 689 | |
| Gotland | 5 | 3 613 | |
| Dalarna | 5 | 3 241 | |
| Södermanland | 5 | 2 558 | |
| Halland | 4 | 3 223 | |
| Västmanland | 3 | 2 500 | |
| Blekinge | 2 | 1 529 | |
| Jämtland | 1 | 560 | |
| Totalt | 274 | 236 492 | |
4 Fördelning av stöd 2010
Som redovisats i avsnitt 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 434 miljoner kronor till 415 projekt under 2010.
I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten
På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2010.
4.1Projekt inom de prioriterade områdena
I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen (skr.2009/10:145). I tabell 11 framgår att 349 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 80 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2010, vilket är i nivå med året innan. Sett till antalet var 329 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 79 procent av årets beviljade projekt.
14
| Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr | Skr. 2010/11:145 | ||||
| Prioriterade områden | Antal projekt | Summa tkr | |||
| Demokrati/delaktighet | 94 | 96 919 | |||
| Motverka våld, trakasserier och mobbning | 36 | 64 840 | |||
| Främjande av fysisk och psykisk hälsa | 62 | 55 360 | |||
| Delaktighet i kulturlivet | 40 | 38 640 | |||
| Ökat tillträde till arbetsmarknaden | 36 | 33 303 | |||
| Information och tillämpning av | 32 | 24 891 | |||
| barnkonventionen | |||||
| Föräldrastöd och främjande av ett | 20 | 23 754 | |||
| stärkt föräldraskap | |||||
| FN:s konvention om rättigheter för | 9 | 11 079 | |||
| personer med funktionsnedsättning | |||||
| Totalt | 329 | 348 787 | |||
4.1.1Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljats medel under 2010
Demokrati och delaktighet
LA Stories
LA Stories är ett ungdomsprojekt som drivs av Föreningen Vi är Landskrona, men som baseras på en bred samverkan mellan ideella, offentliga och privata aktörer. Projektet ska utveckla en långsiktig och hållbar dialog ungdomar emellan och mellan unga och vuxna i Landskrona. Syftet med dialogen är att påverka och förändra attityder, förutfattade meningar och fördomar och därmed skapa förutsättningar för en gemensam värdegrund. I projektet ska ungefär 300 ungdomar med olika bakgrund och erfarenheter delta i workshops där de skapar berättelser om sina egna liv och sin livssituation. Med hjälp av digitala medel såsom bild, film, musik, ljud och effekter blir berättelsen visualiserad och kan spridas via flera lokala mediekanaler. Fokus i arbetet är demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter och projektet ska utveckla forum där projektdeltagare och läsare/betraktare möts i syfte att skapa en medborgardialog. Målsättningen är att de samverkande aktörerna genom engagemanget i LA Stories etablerar ett nätverk som kan bestå även efter projekttidens slut.
Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning
Machofabriken
Projektet är ett samarbete mellan Män för Jämställdhet, Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (ROKS), Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) och Amnesty och syftar till att arbeta förebyggande mot pojkar och unga mäns våld. I projektet har det tagits fram en pedagogisk modell för arbete med genusfrågor och pojkars och unga mäns engagemang i jämställdhetsarbete. Modellen visualiseras med hjälp av en serie korta filmsekvenser som bryter mot normer för manlighet och visar på erfarenheter av att använda makt och våld alternativt att utsättas
för detsamma. Med filmerna som grund har det inom ramen för projektet
15
även utarbetats ett utbildningsmaterial med inriktning på manlighet, våld Skr. 2010/11:145 och makt ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta material ska
distribueras och användas i skolor och inom andra ungdomsverksamheter.
Främjande av fysisk och psykisk hälsa
Återförening
Syftet med projektet är att hjälpa barn till missbrukande föräldrar. Genom uppsökande verksamhet ska man finna de barn som kan behöva stöd och sedan skapa grupper som träffas under flera månaders tid under ledning av en utbildad samtalsledarare. T.ex. ska barnen skapa och diskutera sina livsberättelser och samla dem i en bok; Musketörernas barn berättar. Det ska även erbjudas medling mellan barn och föräldrar där återetableringsplaner kan läggas upp för att återfå en god kontakt. Inom ramen för projektet ska man även informera om problematiken i skolor i stadsdelen Vantör samt anordna sommarläger för barn och anhöriga.
Delaktighet i kulturlivet
Nya vyer
Föreningen Sveriges dövblinda, Tyst teater och Tekniska museet ska utveckla nya former och metoder för kultur och tekniktillgänglighet för döva och dövblinda. Projektet ska resultera i ett slags upplevelseföreställning som projektmedlemmarna arbetar fram och framför genom tolkar och där specialeffekterna är anpassade efter dövas och dövblindas förutsättningar. Föreställningen ska filmas och göras tillgänglig på nätet och ska efterföljas av en interaktiv diskussion med involverade organisationer. Tanken är att projektet på längre sikt ska leda till bättre tillgänglighet på kulturinstitutioner genom att dessa nya idéer testas.
| Ökat tillträde till arbetsmarknaden | |
| Transfer Mentor – Det unga mötet | |
| Projektet, som drivs av föreningen Transfer i Örebro, ska bygga upp ett | |
| mentorsprogram för ungdomar |
|
| Syftet är att ge målgruppen ökade kunskaper om arbetslivet och skapa | |
| bättre möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Samarbete sker | |
| med Virginska skolans individuella program med introduktionskurs för | |
| invandrare. Frivilliga mentorer rekryteras genom det nätverk av yrkes- | |
| verksamma som föreningen sedan tidigare har utvecklat i sin ordinarie | |
| verksamhet och som innefattar många olika yrkeskategorier. I projektet | |
| ingår att ta fram ett utbildningskoncept för både adepter och mentorer | |
| och målsättningen är att minst 20 mentorpar per år ska matchas ihop. | |
| Föreningen Transfer strävar efter att verksamheten ska kunna fortsätta | |
| drivas på reguljär basis efter att mentorsprogrammet utvecklats. Tänkbara | |
| finansiärer är skolan, kommunen och företag som vill ta ett socialt | |
| ansvar. | 16 |
| Information och tillämpning av barnkonventionen | Skr. 2010/11:145 |
BRAK – Barns Rätt Att Kräva att vi vuxna lyssnar på dem
Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors ska i samarbete med Karlskoga kommun, Kulturskolan i Karlskoga, Teaterföreningen Lyset och Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors öka kunskapen om FN:s konvention om barnets rättigheter samt utveckla NöjtBarnIndex (NBI) som metod. NöjtBarnIndex är en metod för att på lokal nivå mäta hur nöjda barn i olika åldrar är. Verktyget är improvisationsteater med fokus på barnets rätt att komma till tals i frågor som rör det och målet är att erbjuda barn och lärare i skolan en dokumentärfilm som kan användas för att kommunicera kring barns tankar och känslor. Filmen kommer att spridas bl.a. genom Partnerskapet för barnkonventionen, vilket är 11 kommuner som arbetar för att implementera barnkonventionen i kommunernas styrprocesser samt för att öka ungdomars delaktighet och inflytande.
Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap
Filmprojekt om Downs syndrom på
Syftet med projektet är att belysa olika frågeställningar och situationer som föräldrar med barn som har Downs syndrom ställs inför. Många nyblivna föräldrar upplever att de saknar information om vad det innebär att leva med ett barn som fått diagnosen. Svenska Downsföreningen ska under projekttiden producera en film som ska skildra familjer som har barn med Downs syndrom från förskoleåldern genom skolåldern och ungdomstiden samt inom ramen för projektet distribuera filmen. Tanken är att filmen ska stödja föräldrarna i sitt föräldraskap.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention – ett verktyg i påverkansarbetet
Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum (I & KC) Kronoberg är en samverkans- och serviceorganisation gentemot länets handikapporganisationer på såväl lokalsom regionalplanet. I projektet ska Idé- & KunskapsCentrum i samarbete med länets åtta kommuner, landsting och andra myndigheter verka för att dels öka medvetenheten om FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning i Kronobergs län och dels gemensamt diskutera och analysera de framtagna handikapplanerna och riktlinjerna så att de formuleras på ett sätt som gör de mer användbara i det dagliga intressepolitiska arbetet. Dessa dokument ska sedan prövas i två utvalda försökskommuner i Kronobergs län.
4.2Verksamhet till förmån för barn under 12 år
Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av cirka
84 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12. Det
17
innebär en minskning med cirka 10 miljoner kronor jämfört med före- Skr. 2010/11:145 gående år. Under året har sammanlagt 86 projekt till förmån för barn
under 12 år beviljats bidrag, vilket innebär en minskning med 7 projekt jämfört med föregående år.
Den största förändringen är halveringen av antalet projekt till projektändamålet fritid/idrott från 16 till 8 projekt, vilket innebär att den nivån är i princip densamma som för två år sedan. Antalet projekt inom ramen för satsningen Fördel barn har ökat från 24 till 30 projekt.
Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr)
| Projektändamål | Antal projekt | Summa tkr |
| Satsningen Fördel barn | 30 | 29 490 |
| Familjestöd | 8 | 10 026 |
| Fritid/Idrott | 8 | 9 325 |
| Information/utbildning | 10 | 8 574 |
| Kultur | 4 | 7 115 |
| Barn i utsatta situationer | 10 | 5 320 |
| Hjälpmedel | 4 | 3 874 |
| Integration | 2 | 3 500 |
| Förebyggande av brott/våld/mobbning | 4 | 3 329 |
| Demokrati/delaktighet | 3 | 2 302 |
| Kost och motion | 1 | 553 |
| Bemötande | 1 | 452 |
| Rehabilitering | 1 | 266 |
| Totalt | 86 | 84 126 |
I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.
4.3Verksamhet till förmån för ungdomar
Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 210 miljoner kronor till projekt för och av ungdomar, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en minskning med drygt 30 miljoner kronor, eller 10 procent. Även antalet projekt minskade mellan 2009 och 2010, från 213 till 204 stycken. Den största minskningen har skett inom ändamålet Kultur medan de största ökningarna har skett inom de båda särskilda satsningar som Arvsfonden initierade under 2009, Fördel barn och Vi deltar.
18
| Tabell 13 Verksamhet för ungdomar |
Skr. 2010/11:145 | |||
| Projektändamål | Antal projekt | Summa tkr | ||
| Förebyggande av brott/våld/mobbning | 27 | 50 143 | ||
| Satsningen Vi deltar | 48 | 49 656 | ||
| Kultur | 16 | 12 685 | ||
| Demokrati/delaktighet | 21 | 16 927 | ||
| Fritid/Idrott | 26 | 19 612 | ||
| Arbete/sysselsättning | 13 | 13 927 | ||
| Psykisk ohälsa | 15 | 12 059 | ||
| Jämställdhet/könsroller | 7 | 6 760 | ||
| Ungdomar i utsatta situationer | 3 | 6 305 | ||
| Integration | 5 | 4 298 | ||
| Information/utbildning | 8 | 5 875 | ||
| Drogförebyggande | 1 | 1 122 | ||
| Satsningen Fördel barn | 9 | 6 367 | ||
| Familjestöd | 2 | 1 983 | ||
| Tillgänglighet | 2 | 1 904 | ||
| Hjälpmedel | 1 | 900 | ||
| Totalt | 204 | 210 523 | ||
I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.
4.4Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
Under 2010 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en minskning med 9 miljoner kronor, eller 6 procent, jämfört med 2009. Antalet projekt minskade från 140 till 125. Den mest anmärkningsvärda förändringen är minskningen inom ändamålen Tillgänglighet och Hjälpmedel.
Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr
| Projektändamål | Antal projekt | Summa tkr |
| Information/utbildning | 22 | 25 789 |
| Demokrati/delaktighet | 15 | 22 748 |
| Rehabilitering | 19 | 18 520 |
| Arbete/sysselsättning | 20 | 17 463 |
| Kultur | 18 | 15 700 |
| Psykisk ohälsa | 12 | 10 233 |
| Förebygga brott, våld, mobbning | 4 | 9 645 |
| Tillgänglighet | 3 | 6 758 |
| Jämställdhet/könsroller | 1 | 3 361 |
| Fritid/idrott | 6 | 3 052 |
| Hjälpmedel | 2 | 2 275 |
| Teknikstöd | 1 | 2 000 |
| Kost/motion | 1 | 1 487 |
| Integration | 1 | 372 |
| Totalt | 125 | 139 403 |
19
| 4.5 | Lokalstöd | Skr. 2010/11:145 |
Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera är tillräckligt att den verksamhet som kräver en förändring av en lokal eller anläggning är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed något lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling (se tabell 15). Ökningen i lokalstöd har framförallt skett till mindre orter. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Vuollerims Motorförening, IS Emtarna, Norra Gotlands Ridklubb, Växjö Golfklubb och Folkets Hus i Gällivare.
Tabell 15 Fördelning av lokalstöd
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
| Antal lokalstödsprojekt | 23 | 30 | 23 | 19 | 11 |
| Beviljade medel (mkr) | 23 | 36,5 | 15,5 | 12,9 | 7,0 |
4.6Årets Guldkorn
Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn. Priset årets Guldkorn 2010 delades ut till följande organisationer och projekt;
Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp och Svenska Kyrkan belönades med utmärkelsen i kategorin barn för sitt projekt Barn i väntan. Syftet har varit att hjälpa barn som befinner sig i asylprocessen. Barnens föräldrar lever ofta i en oviss situation med svåra erfarenheter från hemlandet och av flykten och kan av den anledningen ha svårt att se barnens behov. Barnen får många gånger ta ett stort ansvar i familjen vilket de kan fara illa av. Barnen har fått delta i en gruppverksamhet under pedagogisk ledning med möjlighet att träffa jämngamla med liknande erfarenheter samt att lära sig om asylprocessen. Projektet har även erbjudit barnens föräldrar att träffas.
RFSL Stockholm blev årets Guldkorn 2010 i kategorin ungdom, för projektet Egalia. Egalia är en mötesplats och en fritidsverksamhet för homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (unga hbtpersoner) i åldern
Priset i kategorin personer med funktionsnedsättning tilldelades Ersta Diakonisällskap, för projektet Alzheimer Café. Alzheimer Café erbjuder personer med demenssjukdom och deras anhöriga, cafékvällar en gång i månaden. Träffarna innehåller kulturella inslag och syftet är att varje besökare ska känna sig sedd. Volontärer utbildas kontinuerligt till bords-
20
värdar för att underlätta samtalen vid borden. Vid utformningen av pro- Skr. 2010/11:145 grammet har man varit noga med att lyssna till deltagarnas önskemål.
Årets Guldkorn i kategorin lokalstöd tilldelades Värdshusprojektet som drivs av Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och Interaktiv Teater. Syftet har varit att uppföra en byggnad för olika kulturevenemang så som levande rollspel, medeltidsmarknader, naturutflykter och hantverksdagar. Allt arbete har genomförts av ungdomarna själva med gamla arbetsmetoder. För att förbättra områdets användbarhet har man uppfört en sidobyggnad (bagarstuga) med järnspisar för att kunna tillreda mat, byggt en brunn samt uppfört en eldstad. Både värdshuset och bagarstugan är handikappanpassade.
5Fördelning av stöd genom särskilda satsningar
Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genomföra två nya särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet under
Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr
| Satsning | Antal projekt | Summa tkr |
| Fördel barn! | 39 | 35 857 |
| Vi deltar! | 48 | 49 655 |
| Totalt | 87 | 85 512 |
| 5.1 | Fördel barn | |
| Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer, | ||
| modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn | ||
| från 0 till 18 år. Satsningen omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. | ||
| Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för barn | ||
| i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta situatio- | ||
| ner prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga aktörer | ||
| stimuleras. En förhoppning är att Fördel barn ska leda till ökad kunskap | ||
| och medvetenhet om barnets rättigheter och behov enligt barnkonventio- | ||
| nen, såväl bland barn som bland vuxna. | ||
| Under 2010 har 194 ansökningar om medel inom ramen för satsningen | ||
| inkommit. Av dessa har 47 ansökningar beviljats stöd om sammanlagt | ||
| nästan 67 miljoner kronor. | ||
| Inom ramen för de beslutade projekt som planeras sträcka sig över flera | ||
| år är cirka 110 miljoner kronor intecknade fram till 2012. | 21 | |
Till största del har ansökningarna inkommit från ideella föreningar, Skr. 2010/11:145 men även offentliga huvudmän finns representerade. Projekten som fått
stöd har haft geografisk spridning även om storstadsområdena är överrepresenterade, och pågår mestadels inom barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv men även inom vård och sjukhusmiljö.
Arvsfondsdelegationen uppger i sin verksamhetsberättelse för 2010 att fokus under 2011 kommer att ligga på att få in ansökningar till projekt som riktar sig till yngre barn samt till barn som befinner sig i utsatta situationer. Ett arbete ska även bedrivas för att försöka få in projekt från underrepresenterade regioner inom satsningen.
5.2Vi deltar
| Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya | ||||
| metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktig- | ||||
| het och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren 2009– | ||||
| 2012 och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. | ||||
| Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 år | ||||
| och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livs- | ||||
| situation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situa- | ||||
| tioner och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. | ||||
| Under 2010 har Arvsfondsdelegationen beslutat om fördelning av | ||||
| nästan 50 miljoner | kronor inom | ramen | för satsningen. Sammanlagt | |
| beviljades omkring | 26 miljoner | kronor | till nya projekt och knappt | |
| 24 miljoner kronor till fortsättning av pågående projekt under 2010. | ||||
| Eftersom flera av projekten beräknas pågå i mer än ett år, är omkring | ||||
| 160 miljoner kronor intecknade inom ramen för satsningen fram till och | ||||
| med 2012. | ||||
| Information om satsningen har under 2010 spridits framför allt genom | ||||
| arvsfondens webbplats. I maj 2010 hölls en hearing med ett fyrtiotal | ||||
| företrädare för ungdomsorganisationer och myndigheter i syfte att pre- | ||||
| sentera resultaten av satsningens första år samt diskutera satsningens | ||||
| inriktning för kommande år. Våren 2010 genomfördes även en informa- | ||||
| tionsträff med företrädare för föreningsliv och kommuner i Blekinge. I | ||||
| november arrangerades en inspirationsdag för samtliga projektledare | ||||
| inom satsningen där föreläsningar om värdegrunds- och barnrättsfrågor | ||||
| varvades med workshops och en ungdomspanel. | ||||
| Våren 2010 inledde arvsfondskansliet ett samarbete med riksdagen | ||||
| kring ett mentorsprogram som innebär att ett demokratiprojekt har möj- | ||||
| lighet att få en riksdagsledamot som mentor. I dagsläget har ett tiotal | ||||
| demokratiprojekt en eller flera ledamöter som mentorer. Flera projekt har | ||||
| besökt sin mentor i riksdagen, mentorerna har också besökt projekten och | ||||
| deltagit vid olika evenemang. | ||||
| De projekt som beviljades stöd under satsningens andra år uppvisar en | ||||
| fortsatt stor bredd och variation med avseende på metoder, teman och | ||||
| inriktning. Ungefär hälften av projekten har specifikt fokus på demokrati | ||||
| och deltagande, exempelvis genom att stimulera till partipolitiskt enga- | ||||
| gemang eller ökat valdeltagande bland ungdomar valet hösten 2010. | ||||
| Projekt som mer allmänt arbetar med demokrati, värdegrund och mänsk- | 22 | |||
liga rättigheter berör områden som idrott, IT och media, frågor som rör Skr. 2010/11:145 homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner
konst och kultur, religionsdialog och ickevåld. De nyskapande inslagen i projekten är många gånger att de prövar nya kombinationer av redan etablerade metoder, aktörer eller teman.
När det gäller den geografiska spridningen så bedriver mer än två av tre projekt sin verksamhet i stora och mellanstora städer, majoriteten av dessa med inriktning på ungdomar i s.k. utanförskapsområden. Därutöver finns det nationella projekt som arbetar både i storstäder och på mindre orter. Endast ett av tio lokala projekt finns på småorter eller i glesbygdsområden, varför arvsfondens informationsinsatser under 2011 främst kommer att inriktas på att få in flera ansökningar från dessa områden.
6Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning
6.1Kommunikation
Arvsfondsdelegationen använder i större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2009 redovisades t.ex. i en digital verksamhetsberättelse. Den spreds på CD till ideella föreningar och organisationer, kommuner och Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar fil på webbplatsen. Ett
Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 11 300 besök per månad i genomsnitt under 2010. Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2009. Unika besökare (dvs. 1 gång/person) per månad under 2010 var i genomsnitt 7 100 personer, en ökning med drygt 11 procent jämfört med 2009. De dokument som laddats ned mest från webbplatsen är ansökningsblanketterna för projektstöd och lokalstöd, den grafiska manualen samt informationsfilmerna på teckenspråk.
Under 2010 lanseras en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för Arvsfonden. Ett omfattande utvecklingsarbete av mötesplatsen har fortsatt under 2011.
Under året publicerades sju utvärderingsrapporter. De finns att ladda ned från www.arvsfonden.se. Dessa rapporter laddades sammanlagt ned drygt 12 500 gånger under 2010. Under 2010 arrangerades fyra introduktionsdagar för nya projektledare och kommunala tjänstemän med föreningsansvar. Deltagarna fick bland annat information om Arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som fått stöd. En ny programpunkt har handlat om communityn www.arvsfondsprojekten.se och vilken nytta projekten kan ha av verk-
23
tyget. De föreningsansvariga får också ett
ligheterna att söka stöd ur Arvsfonden. Utvärderingarna av introduktionsdagarna från de föreningsansvariga har varit positiva.
Under året genomfördes två informationsträffar i de län där ideella organisationer i minst omfattning söker stöd ur Arvsfonden. I maj besöktes Ronneby i Blekinge län och i oktober besökte medarbetare från Arvsfondsdelegationens kansli Östersund i Jämtlands län för att informera om Arvsfonden, vad man kan få stöd för och hur föreningar kan söka stöd ur fonden. Totalt deltog 220 personer på dessa träffar, varav de flesta representerade lokala föreningar.
I november 2010 anordnades en inspirationsdag för dem som driver projekt inom satsningarna Fördel barn och Vi deltar. Föreläsningar varvades med panelsamtal med barn och ungdomar, interaktiv teater och diskussioner med andra projektledare och handläggare som agerade samtalscoacher.
Arvsfondsdelegationen har under året bevakat nätbaserade mediers rapportering om projektverksamheten. Av 1099 artiklar om Arvsfonden och projektverksamheten gjordes 484 av lokalmedia. Totalt har antalet artiklar ökat med 7,5 procent jämfört med 2009. Arvsfondsdelegationens kansli bedömde 333 artiklar om Arvsfondsdelegationen som relevanta att publicera på Arvsfondens webbsida.
Information om arvsfonden och om inspirationsträffar, Guldkornsutdelning, utvärderingsseminarier m.m. sprids även genom Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev. Från nyhetsbrevet länkas läsaren vidare till webbplatsen, där det finns fördjupande information.
6.2Uppföljning och utvärdering
I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats.
Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas tillvara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi.
6.2.1Uppföljning
Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat.
24
| Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2010 | Skr. 2010/11:145 |
| Kansliets genomgång av de 143 slutredovisningar som inkom under året | |
| utmynnar i följande kategorisering av i vilken omfattning verksamheten | |
| lever vidare eller projektens resultat används efter det att finansieringen | |
| ur Arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 17 nedan. | |
| Kategori 1 – Projekt som inte lämnar några spår | |
| Sju av de redovisade projekten lyckades inte genomföra den verksamhet | |
| de beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar beror detta | |
| på interna svårigheter eller att de inte fått igång det samarbete med andra | |
| aktörer som varit avgörande för att projekten ska kunna genomföras. | |
| Kategori 2 – Projekt som genomfört den verksamhet som planerats | |
| I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projekt- | |
| planen. Till kategori 2 hänförs 68 projekt. Majoriteten av projekten | |
| handlar om att med erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida | |
| information och kunskap om exempelvis sexuella övergrepp mot barn, | |
| hedersrelaterat våld eller om vuxenlivet efter gymnasiesärskolan. Dessa | |
| projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat | |
| några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som | |
| genomförts inom projektet inte längre finns kvar kan de verksamheter | |
| som bedrivits under projektets gång varit av stor vikt för dem som varit | |
| delaktiga. Exempelvis för de unga män som deltagit i killgruppsverksam- | |
| het och fått möjlighet att diskutera och ifrågasätta rådande normer om | |
| manlighet och jämställdhet. | |
| Kategori 3 – Erfarenheterna från projekten lever vidare | |
| I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en | |
| metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen, till vilken | |
| 25 projekt kategoriserats. Erfarenheterna tas tillvara men det kan vara | |
| svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten | |
| av de projekt som 2010 återfinns i denna kategori handlar om informa- | |
| tion, nya metoder och arbetssätt och att skapa arenor. I många av projek- | |
| ten går dessa hand i hand. Ett exempel på detta är projektet Nya förhåll- | |
| ningssätt – Drama för barn som vuxit upp med våld och hot i familjen | |
| som genomförts av Alla kvinnors hus. Projektet har utarbetat ett nytt sätt | |
| att arbeta med barn som dokumenterats i en metodhandbok vilken nu | |
| ingår i kvinnojourernas arbete. | |
| Kategori 4 – Verksamheten lever vidare | |
| I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finan- | |
| sieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala, | |
| landstingskommunala eller statliga medel. | |
| Ett exempel är föreningen Spinalis projekt om smärtlindring där man | |
| tagit fram ett standardiserat friskvårdsprogram som landstinget nu använ- | |
| der i sina årskontroller. | |
| Ett annat exempel är organisationen Individuell människohjälps projekt | |
| Barn i väntan som nu finns på flera platser runt om i landet och finansie- | |
| ras av kommunen, landstinget och kyrkan. | |
| 25 |
Av de sammanlagt 43 projekt som lever vidare finansieras 25 av Skr. 2010/11:145 offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger eko-
nomiskt bidrag. I andra fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning och har genomförts av funktionshindersorganisationer.
Tabell 17 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2010
Överlevnadskategorier
| Kategori 1 | 7 |
| Kategori 2 | 68 |
| Kategori 3 | 25 |
| Kategori 4 | 43 |
Uppföljningen av redovisade projekt visar att 47 procent av projekten lever vidare i någon form (kategori 3 och 4) och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas tillvara:
-Att förankra sitt projekt både inom den egna organisationen och externt är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå såväl i den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten.
-Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare.
-En ofta underskattad faktor när det gäller projektledararbete är tiden – att engagera, och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid.
Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat 514 slutredovisade projekt. Se tabell 18.
Tabell 18 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade
Överlevnadskategorier
| Kategori 1 | 25 |
| Kategori 2 | 237 |
| Kategori 3 | 139 |
| Kategori 4 | 113 |
Närmare hälften av projektens erfarenheter (kategori 3 och 4) lever enligt slutredovisningen vidare i någon form. Vid tidpunkten för slutredovisningen finansierades 21 procent av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommunala, landstingskommunala eller statliga medel. Endast fyra procent av projekten lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för.
26
| Arvsfondsdelegationens projekt ur ett jämställdhetsperspektiv | Skr. 2010/11:145 | |
| Från och med 2008 gör kansliet en särskild uppföljning av vilka projekt | ||
| som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som | ||
| har manliga respektive kvinnliga projektledare. I de projekt som slut- | ||
| redovisades under 2010 har närmare 70 procent av projektledarna varit | ||
| kvinnor. Det finnas ingen större skillnad i vilken typ av organisationer | ||
| eller vilken typ av verksamhet som män respektive kvinnor är projekt- | ||
| ledare för. Arvsfonden uppmärksammar därutöver jämställdhetsperspek- | ||
| tivet i såväl handläggning av ärenden som de utvärderingar som initieras. | ||
| Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel till under | ||
| 2010 riktar sig sju enbart till män. Av dessa genomfördes tre av Riks- | ||
| organisationen Män för Jämställdhet. Alla utom ett projekt, som arbetar | ||
| med en modell för arbete med genusfrågor och pojkars engagemang i | ||
| jämställdhetsarbete, har till syfte att stödja pojkar och unga män på olika | ||
| sätt. Exempelvis att förebygga våld genom metoder som främjar jäm- | ||
| ställdhet och ickevåld. Projekt där unga män kan få stöd och möjlighet att | ||
| dela sina erfarenheter med andra har blivit vanligare de senaste åren. | ||
| Tidigare riktade sig denna typ av projekt vanligen till unga kvinnor. | ||
| Tjugofyra projekt riktar sig till enbart flickor eller kvinnor. Av dessa | ||
| drivs sex av kvinnoorganisationer och två av organisationer bildade på | ||
| etnisk grund. Nio projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbak- | ||
| grund och har som syfte att arbeta med exempelvis mentorskap och | ||
| demokrati. Sju av projekten har kvinnor med funktionsnedsättning som | ||
| målgrupp. Exempelvis Föreningen TRIS, Tjejers rätt i samhället, vilken | ||
| driver ett projekt för ungdomar i särskolan som lever med hedersrela- | ||
| terade normer och värderingar och Stiftelsen Bräcke Diakoni som i pro- | ||
| jektet Från handling till vidareutveckling arbetar med att ta fram ny kun- | ||
| skap om hur kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld och | ||
| övergrepp ska få stöd och hjälp. Det har blivit vanligare att projekt som | ||
| riktar sig särskilt till kvinnor, uttalat omfattar även unga kvinnor med | ||
| invandrarbakgrund och kvinnor med funktionsnedsättning. | ||
| 6.2.2 | Utvärdering | |
| Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvär- | ||
| deringarna. Projektens dokumentation, enkäter och eller telefonintervjuer | ||
| samt projektbesök och intervjuer används som underlag för dessa utvär- | ||
deringar.
Sju utvärderingar som omfattar sammanlagt 177 projekt har avslutats 2010. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats.
Föreningsvägen till integration – uppföljning av 43 Arvsfondsprojekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund.
Relativt få organisationer bildade på etnisk grund har sökt medel ur Arvsfonden genom åren. Utvärdering av 43 projekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund, som fått bidrag av Arvsfondsdelegationen
under perioden
27
sationskapital och har många barriärer att övervinna språkligt, kulturellt Skr. 2010/11:145 och socialt.
Många organisationer som ingår i studien har haft svårigheter att genomföra sina projekt och många verksamheter lever inte vidare efter projekttidens slut. Studien visar att Arvsfondens medel har varit en viktig del i att bygga upp ett organisationskapital där nya projekt grundar sig på erfarenheter från tidigare projekt. Projekten som har fått bidrag uppvisar stor variation. En stor del av projekten har inriktning mot integration och att skapa dialog mellan den egna gruppen och svenskfödda. Andra har som huvudinriktning att stärka målgruppens egenmakt (empowerment). De projekt som lyckats bäst har bedrivit verksamheter i nära anslutning till föreningens kärnverksamhet, inventerat om det finns behov i den aktuella frågan och vilka personer som skulle kunna vara deltagare i den planerade verksamheten. De har också tagit hjälp av andra mer etablerade organisationer. Kvinnornas deltagande och inflytande behandlas också i studien som visar att de sällan återfinns i lednings- och styrelseuppdrag.
Islam och muslimer i Sverige
Under åren 1994 till 2006 har trettio projekt som på skilda sätt var inriktade mot islam och muslimer i Sverige beviljats medel av Arvsfonden. Bland de organisationer som har fått bidrag finns både muslimska föreningar, som Sveriges unga muslimer, Islamic Center i Malmö och Studieförbundet Ibn Rushd och etablerade svenska organisationer som BRIS samt Astma och Allergiförbundet. Några av projekten drivs av organisationer tillsammans med kommunala omsorgsenheter.
Studien visar att det är viktigt att ha organisationskapital, att målgruppen är involverad från början att kunskap finns om det aktuella området för att projekten ska komma igång och kunskaper och erfarenheter ska kunna leva vidare. En framkomlig väg för organisationer som saknar organisationskapital har varit att ta hjälp av etablerade organisationer med erfarenhet.
Somaliska föreningar som överbryggare
Tjugo olika somaliska föreningar och organisationer har under perioden
Studien visar att Arvsfondens bidrag möjliggör för föreningar att fungera som överbryggare mellan den svensksomaliska gruppen och det svenska samhället att få kunskap om och förståelse för varandra. Projekten har också skapat positiva spiraler där barn och unga får chansen att få förebilder som kan inspirera och där de själva kan vara förebilder för andra.
Många av föreningarna i studien saknar organisationskapital och har stött på svårigheter att genomföra sina projekt som planerat. Majoriteten av de projektansvariga var män och de föreningar som har fått stöd är verksamheter där män har aktiviteter till vardags. Kvinnor och ungdomar
28
| är ofta målgruppen för de verksamheter som bedrivs men är inte lika ofta | Skr. 2010/11:145 |
| representerade i de olika föreningarna. | |
| Ung kriminell eller bara annorlunda bakgrund? – Gemenskap, | |
| identitetsutveckling och integration inom Unga KRIS | |
| Föreningen KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället bildade 2005 orga- | |
| nisationen Unga KRIS. Meningen var att bygga upp en nationell organi- | |
| sation med främsta syfte att arbeta med unga människor |
|
| glid”, det vill säga ungdomar som befann sig i riskzonen för kriminalitet | |
| och drogmissbruk. Tanken var att detta arbete skulle ske genom att ung- | |
| domarna själva fick bygga upp, skapa, driva och organisera ungdoms- | |
| verksamhet med stöd av vuxna. Idag finns sjutton lokala Unga KRIS- | |
| avdelningar, vilket är frukten av ett stort arbete på olika nivåer inom | |
| organisationen. Studien visar att Unga KRIS har blivit en mötesplats där | |
| bakgrunder inte ses som något problem, utan snarare som något som | |
| förenar och berikar. Genom att KRIS kan finnas till hands dygnet runt, | |
| när livet är som svårast, kan man hjälpa andra att komma över den svå- | |
| raste perioden, för att sedan gradvis bygga upp en större känslomässig | |
| stabilitet. Studien visar också hur Unga KRIS inte låser in de unga i | |
| rollen att vara ”före detta kriminell”, utan att individer kan gå vidare mot | |
| nya sociala gemenskaper och uppgifter. Omkring 3 000 unga har nåtts av | |
| någon form av insats från Unga KRIS. | |
| Värdet av Unga KRIS – en samhällsekonomisk utvärdering | |
| Arvsfondsdelegationen har också låtit göra en samhällsekonomisk utvär- | |
| dering av Unga KRIS. | |
| Studien bygger på Unga KRIS egen statistik över hjälpta ungdomar, | |
| dels av tidigare forskning och statistik över risken för återfall för ung- | |
| domar som har inlett en kriminell verksamhet. Resultaten har samman- | |
| ställts i en samhällsekonomisk, en kostnads- och nyttokalkyl där vinsten | |
| utgör samhällets vinst jämfört med om ungdomarna fortsatt sin krimi- | |
| nella bana i samma omfattning som före engagemanget från Unga KRIS. | |
| Resultatet av den samhällsekonomiska beräkningen är en genomsnittlig | |
| vinst på 3 673 000 kronor per rehabiliterad deltagare i Unga KRIS. Den | |
| totala vinsten för alla de 595 personer som blivit hjälpta är nästan | |
| 2,2 miljarder kronor. Varje krona som Arvsfonden investerat i Unga | |
| KRIS ger, enligt utvärderingen, 85 kronor tillbaka. | |
| Kunskap och praktik i utveckling – Utvärdering av Allmänna | |
| Arvsfondens stöd till projekt om mäns våld mot kvinnor och barn | |
| Utvärderingen omfattar 42 projekt om mäns våld mot kvinnor och barn | |
| som beviljats medel under |
|
| av olika typer av kvinnojoursverksamheter. Projekten handlar om såväl | |
| nya målgrupper som nya metoder och ny kunskap. Ojämlikhet kopplad | |
| till ålder aktualiseras på flera sätt i studien. Dels handlar det om relatio- | |
| ner mellan olika generationer kvinnor, där tjejjourernas organisering har | |
| förskjutit åldersordningen så att det idag är flera generationer kvinnor | 29 |
som kommer till tals om hur mäns våld mot kvinnor och barn ska hante- Skr. 2010/11:145 ras. Ålder och makt handlar också om relationer mellan vuxna (kvinnor)
och barn (flickor och pojkar). När det finns knappa ekonomiska resurser kan det vara svårt att hålla kvar fokus på frågor om barns delaktighet, det vill säga barns möjlighet till makt och inflytande över sin situation. Studien visar också de projekt som handlar om att etniska minoriteter inte har lika etablerade relationer till andra och är mer sårbara än de mer etablerade organisationerna. Och att de mer väletablerade organisationerna visar lite intresse för våldsutsatta kvinnor och barn från etniska minoriteter. Studien tar också upp brukarperspektivet och brukarnas delaktighet som en eftersatt fråga.
Brukarmedverkan – visioner och verkligheter
Trettiotvå projekt som rör äldre beviljades mellan
Utvärdering visar att verksamheterna på många olika sätt varit, och är, betydelsefulla för dess målgrupper. Exempelvis hur demenssjuka och mycket gamla människors kompetens kan tas tillvara på nytt sätt och i nya sammanhang. Projekten har också bidragit till att uppmärksamma handikapporganisationernas äldre medlemmar och till bestående förändringar av den egna organisationen. De har också satt igång förändringsprocesser i offentliga verksamheter och medverkat till politiska förslag och beslut.
Utvärderingar som startat 2010
Under 2010 har tre nya tematiska utvärderingar påbörjats omfattande 218 projekt kring föräldrastöd, projekt med
6.3Erfarenhetsspridning
Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.
Som har nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet
och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och
30
börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Skr. 2010/11:145 Allmänna arvsfonden. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även
inom Regeringskansliet.
Arvsfondsdelegationen sprider information om projekt och erfarenheter genom sin webbplats, som bl. a. innehåller en projektdatabas med beskrivningar av pågående och avslutade projekt. Projektdatabasen syftar till att kontakter kan knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet och till att vara en källa till tips och idéer.
Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, andra myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2010 hölls nio seminarier. Sammanlagt har 500 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna. Två av seminarierna har genomförts tillsammans med Riksdagens tvärpolitiska Handikappforum och ett i samverkan med Utrikesdepartementets islamprojekt. Andra myndigheter som exempelvis BRÅ, SKR och Ungdomsstyrelsen har i sina utredningar tagit del av och spridit erfarenheter från Arvsfondens projekt och utvärderingar. Under 2010 har samtliga utvärderingsrapporter och all övrig information om utvärderingsverksamheten laddats ner drygt 36 000 gånger. Av dessa utgör 12 500 nedladdningar av de utvärderingsrapporter som publicerades 2010.
31
7 Regeringens bedömning av Skr. 2010/11:145 Arvsfondsdelegationens verksamhet och
utveckling
Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 434 miljoner kronor i projektmedel under 2010, vilket är 44 miljoner kronor mindre än föregående år. Skälen till minskningen bedöms i huvudsak vara kopplade till att Arvsfondsdelegationens kansli under året genomgått flera organisatoriska förändringar. Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om.
Stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen ser positivt på utvecklingen av Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och inflytande m.m., liksom på delegationens arbete för att få in fler ansökningar från de län som har fått minst stöd ur fonden under tidigare år.
Regeringen har i flera tidigare skrivelser angett att det är önskvärt att medelstilldelningen till förmån för målgruppen barn under 12 år ökar. Utvecklingen har dock i detta avseende varit i stort sett oförändrad under 2010. Regeringen gör därför bedömningen att det kan behövas ytterligare insatser för att det ska komma in fler ansökningar av god kvalitet som rör målgruppen.
Regeringen ser positivt på att Arvsfondsdelegationen under 2011 kommer att överlämna en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering. Som en del av det fortsatta arbetet med uppföljning och utvärdering ser regeringen det som angeläget med en tydligare redovisning av brukardelaktigheten i projekten samt med ett strategiskt jämställdhetsarbete inom myndigheten.
Skälen för regeringens bedömning
Förvaltning och administration
Driftskostnaderna i förhållande till verksamheten ökade med drygt 20 procent under 2010, se avsnitt 2.4. Skälen till ökningen bedöms i huvudsak vara kopplade till organisatoriska förändringar till följd av att Arvsfondsdelegationens kansli under året överförts från Regeringskansliet till Kammarkollegiet. Arvsfondsdelegationens kansli hade även en relativt stor rörlighet bland handläggande personal under året. Driftskostnaderna per beslut förefaller ha ökat något över tiden, vilket enligt delegationen delvis beror på att projekten i genomsnitt blivit större och därmed kräver en mer omfattande handläggning. Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är rimliga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Arvsfondsdelegationen bör även fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.
32
Utveckling av medelstilldelningen
Arvsfondsdelegationen fördelade 434 miljoner kronor i projektmedel under 2010, vilket är en minskning med 44 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen är troligen ett resultat av de organisatoriska förändringar som kansliet genomgått under året. Tilldelningen av medel minskade för samtliga målgrupper. Medelstilldelningen till förmån för målgruppen ungdomar minskade med 24 miljoner kronor (11 procent), till förmån för personer med funktionsnedsättning med 23 miljoner kronor (18 procent) och till förmån för målgruppen barn med 10 miljoner kronor (11 procent).
Även antalet inkomna ansökningar om projektmedel minskade något under 2010, från 1 635 till 1 425 stycken, vilket är ett trendbrott jämfört med de senaste årens utveckling. Detta kan troligen härledas till en mindre omfattande informationsverksamhet. Det är angeläget att antalet inkomna ansökningar återigen ökar under kommande år, samt att ansökningarna håller en hög kvalitet. För att så ska ske gör regeringen bedömningen att ytterligare informationsinsatser bör övervägas. Särskilt angeläget är det att nå ut med information om arvsfonden till organisationer som inte tidigare sökt stöd ur fonden.
Regeringen kan konstatera att medel under året beviljats till projekt inom samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyft fram. Av verksamhetsberättelsen framgår att nästan 341 miljoner kronor av de beslutade medlen under året gick till projekt inom dessa områden, vilket är en minskning med 50 miljoner kronor jämfört med 2009. Det innebär att 78 procent av de av Arvsfondsdelegationen beslutade medlen för året tillföll ett prioriterat område, att jämföra med 82 procent 2009. Regeringen bedömer det som positivt att de prioriterade områdena har ett tydligt genomslag i Arvsfondsdelegationens fördelning av projektmedel.
Regeringen har i tidigare skrivelser uttalat att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Det är därför glädjande att antalet projekt som beviljats medel för det prioriterade området Information och tillämpning av barnkonventionen under 2010 ökade från 16 till 32 projekt.
Det är också positivt att antalet inkomna ansökningar avseende målgruppen ungdomar som beviljas medel har ökat under en femårsperiod, vilket tyder på att kvaliteten i ansökningarna för den här målgruppen har höjts.
Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en särskild målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som specifikt riktar sig till personer som är äldre, omfattas de av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas.
I verksamhetsberättelsen redovisar Arvsfondsdelegationen den geografiska fördelningen av beviljade medel. Mer än hälften, 236 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till lokala och regionala
Skr. 2010/11:145
33
projekt. Resterande medel gick till nationella projekt, vilket är samma Skr. 2010/11:145 andel som föregående år. Det innebär att finansieringen av lokala och
regionala projekt minskade med 34 miljoner kronor, eller 14 procent under 2010. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Det framstår som rimligt att medelsfördelningen, åtminstone i viss utsträckning, återspeglar antalet föreningar och invånare i landets olika regioner. Samtidigt beviljades projekt i samtliga län medel ur Allmänna arvsfonden 2010. Detta tyder på att Arvsfondsdelegationens särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i kommuner vars föreningsliv får litet stöd ur fonden, ger resultat.
Arvsfondens särskilda satsningar
Arvsfondens särskilda satsning Fördel barn, till förmån för målgruppen barn under 12 år, pågår under
| Även den särskilda satsningen Vi deltar, till förmån för målgruppen | |
| barn och unga |
|
| Inom ramen för satsningen ges stöd till ungdomsprojekt som syftar till att | |
| utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demo- | |
| krati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Regeringen anser att sats- | |
| ningen borgar för en fortsatt god utveckling av stödet till ungdomspro- | |
| jekt. Under året har 48 projekt beviljats totalt nästan 50 miljoner kronor | |
| inom ramen för den särskilda satsningen. | |
| Projekt till förmån för målgruppen barn | |
| Regeringen har i flera tidigare skrivelser konstaterat att medelstilldel- | |
| ningen till förmån för målgruppen barn under 12 år legat markant lägre | |
| än för fondens övriga målgrupper och understrukit att det är önskvärt | |
| med fler projekt som rör målgruppen. Regeringen har i tidigare skrivelse | |
| även gjort bedömningen att en analys av orsakerna till detta bör göras. | |
| Utvecklingen har dock i detta avseende varit i stort sett oförändrad även | |
| under föregående år. Det är därför glädjande att Arvsfondsdelegationen | |
| uppger att projekt som rör barn i yngre åldrar kommer att ges prioritet | |
| inom ramen för den särskilda satsning Fördel barn under 2011. Andelen | |
| inkomna projektansökningar avseende målgruppen barn som beviljas | |
| medel är lägre än för fondens övriga målgrupper. Detta understryker | |
| behovet av att öka antalet ansökningar av god kvalitet som rör mål- | 34 |
gruppen barn. Regeringen gör därför återigen bedömningen att en analys Skr. 2010/11:145 av orsakerna till den lägre medelstilldelningen till förmån för målgruppen
barn under 12 år bör göras.
Uppföljning och utvärdering
Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. I dag redogör Arvsfondsdelegationen i sin verksamhetsberättelse för hur utvärderingarna struktureras. Arvsfondsdelegationen kommer under 2011 att överlämna en samlad redogörelse för sin strategi för uppföljning och utvärdering.
En bedömning av projektens så kallade brukardelaktighet ska enligt Arvsfondens kriterier göras. Det innebär en bedömning av målgruppens egen delaktighet i planeringen och genomförandet av projekten. I utvärderingsarbetet har delegationen identifierat brukardelaktigheten som en framgångsfaktor för att ett projekt ska leva vidare efter projekttidens slut. Det är angeläget att organisationerna redovisar hur brukardelaktigheten har tillgodosetts inom ramen för projekten som en del i att mäta kvaliteten samt att Arvsfondsdelegationen följer upp och utvärderar brukardelaktigheten systematiskt.
I verksamhetsberättelsen för 2009 uppgav Arvsfondsdelegationen att ett arbete inletts med målet att utveckla handläggning, uppföljning och utvärdering av projekten ur ett genusperspektiv. Regeringen ser positivt på arbetet men gör bedömningen att delegationens strategiska jämställdhetsarbete kan utvecklas ytterligare.
8Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2011
Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken samt funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning.
8.1Inrikning
8.1.1Barnrättspolitik
Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta tillvara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barn-
35
rättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden Skr. 2010/11:145 och verksamheter där barn är berörda.
Riksdagen har i december 2010 godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
8.1.2Ungdomspolitik
Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan
Regeringen fattade 2009 beslut om en strategi för ungdomspolitiken (Skr. 2009/10:53). Strategin innehåller inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet och ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. I strategin beskrivs också fem utgångspunkter för ungdomspolitiken. Dessa är att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande, att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs, att ungdomar har rättigheter samt att motverka och förebygga ungas utanförskap.
Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga för samhällets utveckling här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.
36
| 8.1.3 | Funktionshinderspolitik | Skr. 2010/11:145 |
Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen.
De övergripande målen för funktionshinderspolitiken; en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning, ligger fast sedan 2000. Funktionshinderspolitik är sektorsövergripande och ett gemensamt ansvar för alla politikområden med ett samordningsansvar som hos Socialdepartementet. För att markera detta delades, i budgetpropositionen för 2011, området handikappolitik in i två politikområden dels Funktionshinderspolitik och dels Stöd till personer med funktionsnedsättning. Målen för funktionshinderspolitiken bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder.
De övergripande målen om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor ligger fast och har inom berörda departement brutits ner till sektorsspecifika inriktningsmål. Dessa ska i ett nästa steg konkretiseras i uppföljningsbara delmål som sammanställs i en funktionshinderspolitisk strategi.
En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem.
8.2Prioriterade områden
Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. Dessa åtta områden har i årets skrivelse justerats något. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden.
Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer.
Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.
| Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter | |
| För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt | |
| som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonven- | |
| tionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i | |
| samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola | |
| och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, | |
| fritid, kulturliv, rättsväsende m.m. Det är särskilt angeläget att ge prioritet | 37 |
åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och Skr. 2010/11:145 ungas vardag.
Projekt som syftar till ökad delaktighet och stärkt demokrati
Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratisk beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt.
Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier
Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här innefattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet.
Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap
För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.
38
| Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa | Skr. 2010/11:145 |
| Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala väl- | |
| befinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utveck- | |
| las positivt i Sverige, finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa, | |
| övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera | |
| studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland | |
| homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner |
|
| Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, | |
| själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verk- | |
| samhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens mål- | |
| grupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer | |
| ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att | |
| främja goda levnadsvanor tidigt i livet. | |
| Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet | |
| Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla | |
| människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga upp- | |
| gifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder | |
| eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet | |
| och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla | |
| sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja pro- | |
| jekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i | |
| kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också | |
| för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att | |
| utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt före- | |
| ningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns | |
| och ungas språkutveckling. | |
| Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden | |
| Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan | |
| samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. | |
| Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder | |
| för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer | |
| med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar | |
| för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kun- | |
| skap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som | |
| genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som | |
| riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärk- | |
| sammas särskilt. | |
| Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med | |
| funktionsnedsättning | |
| Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör | |
| de flesta samhällsområden så som rättsväsende, arbete, utbildning, | |
| socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvin- | |
| nors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna | 39 |
former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet.
Skr. 2010/11:145
40
| Resultaträkning | Skr. 2010/11:145 | ||
| Bilaga 1 | |||
| ALLMÄNNA ARVSFONDEN | Fondnr | ||
| Org. nummer |
6103 | ||
| Tkr | Not | 2010 | 2009 |
| INTÄKTER | |||
| Influtna arvsmedel | 583 328 | 475 964 | |
| Återvunna rättegångskostnader | – | 225 | |
| SUMMA INTÄKTER | 583 328 | 476 189 | |
| KOSTNADER | |||
| Restituerade arvsmedel m.m. | 1 | ||
| Förvaltning och administration | 2 | ||
| SUMMA KOSTNADER | |||
| RESULTAT FÖRE FINAN- | |||
| SIELLA INTÄKTER OCH | |||
| KOSTNADER | 511 600 | 399 407 | |
| FINANSIELLA INTÄKTER | |||
| Ränteintäkter | 152 | 234 | |
| Ränteintäkt vid försäljning | |||
| andelar räntekonsortium | – | 1 811 | |
| Utdelning räntekonsortium | 45 217 | 35 333 | |
| Utdelning aktiekonsortium | 77 749 | 91 173 | |
| Utdelning aktieindexkonsortium | 16 060 | 11 321 | |
| SUMMA | 139 179 | 139 872 | |
| FINANSIELLA KOSTNADER | |||
| Räntekostnad vid köp andelar | |||
| räntekonsortium | |||
| Valutakursdifferenser | 1 | ||
| SUMMA | |||
| RESULTAT FÖRE REALISA- | |||
| TIONSVINSTER OCH FÖR- | |||
| LUSTER | 644 990 | 538 292 | |
| REALISATIONSVINSTER | |||
| Resultat vid försäljning | 159 427 | 16 610 | |
| aktiekonsortium | |||
| Resultat vid försäljning | |||
| räntekonsortium | 0 | 605 | |
| SUMMA | 159 427 | 17 215 |
41
| REALISATIONSFÖRLUSTER | Skr. 2010/11:145 | |
| Resultat vid försäljning | Bilaga 1 | |
| räntekonsortium | – | |
| SUMMA | 0 | |
| RESULTAT EFTER REA- | ||
| LISATIONSVINSTER OCH | ||
| FÖRLUSTER | 804 417 | 555 045 |
| NESKRIVNING | ||
| Nedskrivning/återföring | – | 171 995 |
| SUMMA | 0 | 171 995 |
| ÅRETS RESULTAT | 804 417 | 727 040 |
42
Balansräkning
| ALLMÄNNA ARVSFONDEN | Fondnr | |
| Org.nummer |
6103 | |
| Tkr | Not |
|
| TILLGÅNGAR | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 3 | |
| Andelar i räntekonsortium | 1 260 127 | 940 699 |
| Andelar i aktiekonsortium | 1 280 663 | 1 293 487 |
| Andelar i aktieindexkonsortium | 545 531 | 529 471 |
| SUMMA | 3 086 321 | 2 763 657 |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | – | 8 |
| Likvida medel | 62 884 | 41 989 |
| SUMMA | 62 884 | 41 997 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 149 205 | 2 805 654 |
EGET KAPITAL OCH
SKULDER
Skr. 2010/11:145
Bilaga 1
| BUNDET EGET KAPITAL | 4 | |||
| Fondkapital | 1 867 123 | 1 651 797 | ||
| SUMMA | 1 867 123 | 1 651 797 | ||
| FRITT EGET KAPITAL | 4 | |||
| Utdelningsbara medel | 1 090 578 | 925 882 | ||
| SUMMA | 1 090 578 | 925 882 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL | 2 957 701 | 2 577 679 | ||
| KORTFRISTIGA SKULDER | ||||
| Leverantörsskulder | 5 | 5 362 | 4 610 | |
| Leverantörsskulder, bidrag | 6 | 9 601 | 19 984 | |
| Beviljade ej utbetalda bidrag | 7 | 173 135 | 198 050 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 33 | 88 | ||
| Upplupna kostnader och | ||||
| förutbetalda intäkter | 8 | 3 373 | 5 242 | |
| SUMMA SKULDER | 191 504 | 227 975 | ||
| SUMMA SKULDER OCH | ||||
| EGET KAPITAL | 3 149 205 | 2 805 654 | ||
| Ställda panter | Inga | Inga | ||
| Ansvarsförbindelser | Inga | Inga | 43 | |
| ALLMÄNNA ARVSFONDEN | Skr. 2010/11:145 |
| Org. nummer |
Bilaga 1 |
NOTBILAGA
Inledande kommentarer och redovisningsprinciper
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av
Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder.
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).
Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffningsrespektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.
I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå.
44
| ALLMÄNNA ARVSFONDEN | Skr. 2010/11:145 |
| Org. nummer |
Bilaga 1 |
| Noter | ||
| Not 1 | ||
| Restituerade arvsmedel m.m. | 2010 | 2009 |
| Testamente, bättre rätt m.m. | 9 786 | 11 198 |
| Avstående av arv | 7 062 | 19 074 |
| Dödsboförvaltning | 6 788 | 6 164 |
| Rättegångskostnader | 99 | 143 |
| Prel. skatt och sociala avgifter, godemän | 316 | 345 |
| Fastighetsskatt | 289 | 277 |
| 24 341 | 37 202 | |
| Not 2 | ||
| Förvaltning och administration | ||
| Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen | ||
| – Förvaltning | 26 948 | 19 766 |
| – Projekt | – | 3 215 |
| – Utåtriktade aktiviteter | 2 414 | – |
| 29 362 | 22 981 | |
| Kammarkollegiet | ||
| – Dödsboavveckling m.m. | 12 014 | 11 615 |
| – Fondförvaltning, baserad på | ||
| marknadsvärde | 5 138 | 4 174 |
| – Fondförvaltning, timtaxa | 791 | 723 |
| 17 943 | 16 512 | |
| Revisorsarvode | 81 | 87 |
| Summa | 47 387 | 39 580 |
| Not 3 | ||
| Andelar i ränte- och aktie- | ||
| konsortierna | ||
| Räntekonsortiet | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 940 699 | 944 387 |
| Investeringar | 319 427 | 44 934 |
| Avyttringar | – | |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 260 127 | 940 699 |
| Marknadsvärde | 1 267 269 | 975 064 |
45
| Aktiekonsortiet | 2010 | 2009 | Skr. 2010/11:145 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 1 293 487 | 1 185 704 | Bilaga 1 | ||
| Investeringar | 77 749 | 121 173 | |||
| Avyttringar | |||||
| Utgående bokfört värde | 1 280 663 | 1 293 487 | |||
| Marknadsvärde | 3 654 324 | 3 205 244 | |||
| Aktieindexkonsortiet | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | 529 471 | 518 150 | |||
| Investeringar | 16 060 | 11 321 | |||
| Avyttringar | – | – | |||
| Utgående bokfört värde | 545 531 | 529 471 | |||
| Ingående nedskrivning | – | ||||
| Periodens nedskrivning/återföring | – | 171 995 | |||
| Utgående nedskrivningar | – | – | |||
| Utgående bokfört värde efter | |||||
| nedskrivningar | 545 531 | 529 471 | |||
| Marknadsvärde | 671 426 | 531 802 | |||
| Summa Anläggningstillgångar | 3 086 321 | 2 763 657 | |||
| Not 4 | |||||
| Förändringar i eget kapital | |||||
| 2010 | 2010 | 2009 | 2009 | ||
| Bundet eget | Fritt eget | Bundet eget | Fritt eget | ||
| kapital | kapital | kapital | kapital | ||
| Belopp vid årets | |||||
| ingång | 1 651 797 | 925 882 | 1 419 148 | 902 975 | |
| Redovisat resultat | 804 417 | 727 040 | |||
| Kapitalisering av | |||||
| influtna arvsmedel* | 55 899 | 43 899 | |||
| Under året beslutade | |||||
| bidrag | |||||
| Återföring, ej | |||||
| förbrukade bidrag | 5 609 | 7 515 | |||
| Återförda ej | |||||
| utnyttjade bidrag | 10 382 | – | |||
| Omföring av | |||||
| realisationsvinster | 159 427 | 17 215 | |||
| Omföring av realisa- | |||||
| tionsförluster | – | – | 462 | ||
| Nedskrivning/åter- | |||||
| föring | – | – | 171 995 | ||
| Belopp vid årets | |||||
| utgång | 1 867 123 | 1 090 578 | 1 651 797 | 925 882 | |
| 46 | |||||
| *Kapitalisering av influtna arvsmedel | 2010 | 2009 | Skr. 2010/11:145 |
| Influtna arvsmedel | 583 328 | 476 189 | Bilaga 1 |
| Restituerade arvsmedel (enl. not 1) | |||
| 558 987 | 438 987 | ||
| varav 10 % till fondkapitalet | 55 899 | 43 899 |
| Not 5 | ||
| Leverantörsskulder | ||
| Kammarkollegiet, arvsfondsenheten | 1 406 281 | |
| Kammarkollegiet, arvsfondsdelegationen | 3 668 002 | |
| Transart, fakt 92661 | 174 063 | |
| Gravskötsel | 83 205 | |
| 26 823 | ||
| Fel inbetalning | 3 000 | |
| Överlåtelseavgift | 1 070 | |
| 5 326 444 | ||
| Not 6 | ||
| Leverantörsskulder, bidrag | ||
| Mottagare | ||
| Teater K | 200 | |
| Stiftelsen Friends | 350 | |
| Riksorg. Män för Jämställdhet | 1 700 | |
| Majornas Samverkansförening | 400 | |
| RFSL | 344 | |
| Kungsporten Friskvård | 200 | |
| Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset | 1 035 | |
| Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset | 450 | |
| Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset | 831 | |
| Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset | 497 | |
| Föreningen Alma Europa | 574 | |
| 500 | ||
| Stiftelsen Activa | 500 | |
| Diskrimineringsbyrån Uppsala | 444 | |
| HSO | 794 | |
| RSMH Säffle | 160 | |
| SRF Hudiksvall/Nordanstig | 222 | |
| Stiftelsen Bräcke Diakoni | 400 | |
| 9 601 | ||
| Not 7 | ||
| Beviljade ej utbetalda bidrag | ||
| ADEL: Handikappade | 50 502 | 57 069 |
| ADEL: Barn | 37 313 | 39 710 |
| Externa utvärderingar | – | 7 814 |
| ADEL: Ungdom | 85 320 | 92 778 |
| Ungdomars psykiska ohälsa | – | 679 |
| Summa beslutade ej utbetalda bidrag | 173 135 | 198 050 |
47
| Not 8 | Skr. 2010/11:145 | |||
| Upplupna kostnader och | Bilaga 1 | |||
| förutbetalda intäkter | ||||
| Arvsfondsdelegationen, förvaltning | ||||
| dec 2010 | 1 188 | 755 | ||
| Arvsfondsenheten, förvaltning dec 2010 | 544 | 3 020 | ||
| Fondförvaltningsavgift 4 kv 2010 | 1 397 | 1 055 | ||
| Fondförvaltningsavgift AKX, 4 kv 2010 | – | 120 | ||
| Ekonomiadmin. timtaxa 4 kv 2010 | 184 | 202 | ||
| Revisionsarvode | 60 | 50 | ||
| Övriga upplupna kostnader | – | 40 | ||
| 3 373 | 5 242 | |||
| Marknadsvärden | ||||
| Andelar i räntekonsortiet | ||||
| Totalavkastning i konsortiet (%) | 1,23 | 5,96 | ||
| Direktavkastning i konsortiet (%) | 4,06 | 3,84 | ||
| Antal andelar | 10 125 044,3592 | 7 575 149,1187 | ||
| Kurs/andel (kr) | 125,1618 | 128,7187 | ||
| Marknadsvärde (kr) | 1 267 269 | 975 064 | ||
| Bokfört värde (kr) | 1 260 127 | 940 699 | ||
| Orealiserat övervärde (kr) | 7 142 | 34 364 | ||
| Andelar i aktiekonsortiet | ||||
| Totalavkastning i konsortiet (%) | 22,59 | 45,48 | ||
| Direktavkastning i konsortiet (%) | 2,61 | 4,14 | ||
| Antal andelar | 731 660,9169 | 769 190,1470 | ||
| Kurs/andel (kr) | 4 994,5592 | 4 167,0370 | ||
| Marknadsvärde (kr) | 3 654 324 | 3 205 244 | ||
| Bokfört värde (kr) | 1 280 663 | 1 293 487 | ||
| Orealiserat övervärde (kr) | 2 373 661 | 1 911 756 | ||
| Andelar i aktieindexkonsortiet | ||||
| Totalavkastning i konsortiet (%) | 26,26 | 53,63 | ||
| Direktavkastning i konsortiet (%) | 3,02 | 3,30 | ||
| Antal andelar | 5 546 510,7907 | 5 407 546,1460 | ||
| Kurs/andel (kr) | 121,0538 | 98,3445 | ||
| Marknadsvärde (kr) | 671 426 | 531 802 | ||
| Bokfört värde (kr) | 545 531 | 529 471 | ||
| Orealiserat övervärde (kr) | 125 895 | 2 331 | ||
| Eget kapital (kr) | ||||
| Bokfört värde | 2 957 701 | 2 577 679 | ||
| Övervärde räntekonsortiet | 7 142 | 34 364 | ||
| Övervärde aktiekonsortiet | 2 373 661 | 1 911 756 | ||
| Övervärde aktieindexkonsortiet | 125 895 | 2 331 | ||
| Marknadsvärde | 5 464 399 | 4 526 131 | ||
| 48 | ||||
| Tilldelade medel per organisation 2010 | Skr. 2010/11:145 | |
| Bilaga 2 | ||
| Handikapporganisationer | Antal | Belopp |
| Aktivt Liv Västernorrland, Ek. förening | 1 | 1 629 000 |
| Astma- och Allergiförbundet | 1 | 620 000 |
| BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter | 1 | 782 000 |
| De Handikappades Riksförbund (DHR) i | ||
| Stockholm | 1 | 368 000 |
| Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter | 1 | 1 985 000 |
| Dövas förening i Malmö | 1 | 580 000 |
| Dövas Förening i Örebro län | 1 | 1 519 000 |
| Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholm och | ||
| Gotlands län | 1 | 1 699 800 |
| Förbundet Unga Rörelsehindrade | 1 | 689 000 |
| Föreningen Attention, |
1 | 418 000 |
| Föreningen Furuboda | 3 | 3 590 000 |
| Föreningen för Kognitivt Stöd | 1 | 1 170 000 |
| Föreningen för Kortvuxna, |
1 | 71 250 |
| Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, | ||
| Ungdomar och Vuxna (FUB) |
1 | 1 008 000 |
| Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, | ||
| Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län | 1 | 298 000 |
| Föreningen Grunden | 2 | 5 036 000 |
| Föreningen Handikapprörelsens Idé- och | ||
| Kunskapscentrum | 1 | 285 000 |
| Föreningen Idrott För Handikappade | 1 | 1 100 000 |
| Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap | ||
| JAG | 1 | 1 042 000 |
| Föreningen Passalen | 1 | 890 000 |
| Göteborgskooperativet för Independent Living | ||
| (GIL) ek. förening | 1 | 1 474 000 |
| Handikappförbundens Samarbetsorgan | 7 | 13 171 983 |
| Handikappföreningarna Östergötland (HSO) | 1 | 655 000 |
| Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) | ||
| i Jönköpings län | 2 | 1 728 000 |
| Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) | ||
| i Norrbotten | 1 | 565 000 |
| HandikappHistoriska Föreningen | 1 | 2 708 000 |
| Handikapporganisationernas Samarbetsorgan | ||
| (HSO) i Skåne län | 1 | 1 466 000 |
| Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum | 1 | 400 000 |
| Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft | 1 | 8 380 000 |
| Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms | ||
| län | 1 | 484 000 |
| Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund | 1 | 79 000 |
| ILCO Riksförbundet för stomi- och | ||
| reservoaropererade | 1 | 486 300 |
| 49 | ||
| Intresseförbundet för personer med schizofreni | Skr. 2010/11:145 | ||
| och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, | 1 | 1 487 000 | Bilaga 2 |
| Västerbottens distrikt | |||
| Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i | |||
| Göteborg | 1 | 300 000 | |
| Intressegruppen för Assistansberättigade | 2 | 3 621 000 | |
| Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland | 2 | 517 000 | |
| Mo Gård Folkhögskoleförening | 1 | 680 000 | |
| Neurologiskt Handikappades Riksförbund | 1 | 470 000 | |
| Neurologiskt Handikappades Riksförbund | |||
| (NHR) i Eskilstuna | 1 | 1 200 000 | |
| Neurologiskt Handikappades Riksförbund | |||
| (NHR) i Medelpad | 1 | 667 000 | |
| Personskadeförbundet RTP för Trafik- och | |||
| Polioskadade, Sundbyberg | 3 | 3 266 000 | |
| Reumatikerförbundet | 3 | 5 594 000 | |
| Reumatikerföreningen i Örebro | 1 | 1 597 000 | |
| Riksförbundet Attention | 4 | 6 258 000 | |
| Riksförbundet för Social och Mental Hälsa | 3 | 3 355 000 | |
| Riksförbundet för Social och Mental Hälsa | |||
| (RSMH) i Säffle | 1 | 488 000 | |
| Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, | |||
| Ungdomar och Vuxna | 1 | 1 585 000 | |
| Riksförbundet Sällsynta diagnoser | 1 | 1 435 000 | |
| Sunderby folkhögskola | 1 | 702 000 | |
| Svensk Barnsmärtförening | 1 | 123 000 | |
| Svenska Celiakiungdomsförbundet | 1 | 405 000 | |
| Svenska Downföreningen | 1 | 850 000 | |
| Svenska Handikappidrottsförbundet | 1 | 500 000 | |
| Svenska |
1 | 1 207 000 | |
| Svenska |
1 | 26 000 | |
| Svenska Psoriasisförbundet | 2 | 4 168 000 | |
| Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott | 1 | 760 000 | |
| Sveriges Dövas Riksförbund | 2 | 2 777 000 | |
| Synskadades förening (SRF) i | |||
| Hudiksvall/Nordanstig | 1 | 222 000 | |
| Synskadades Riksförbund | 2 | 1 736 750 | |
| 84 | 102 374 083 | ||
| Idrottsföreningar | Antal | Belopp | |
| Blekinge Fotbollsförbund | 1 | 525 000 | |
| Bollebygds Ridklubb | 1 | 755 500 | |
| Dalsjö Golfklubb | 1 | 712 000 | |
| Extremsportföreningen | 1 | 4 092 000 | |
| FC Växjö | 2 | 1 950 500 | |
| Fotbollsklubben FC Rosengård | 1 | 1 625 000 | |
| Gästriklands Idrottsförbund | 1 | 414 000 | |
| Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS | 1 | 728 000 | |
| Hofors BMX och Skate – Korpen | 1 | 315 500 | |
| Huddinge Idrottsförening | 1 | 740 000 | |
| Idrottsföreningen Kamraterna Umeå | 1 | 700 000 | 50 |
| Kalmar Hästsportklubb | 1 | 314 000 | Skr. 2010/11:145 |
| Korpen i Tyresö | 1 | 1 240 000 | Bilaga 2 |
| Luleå Extremsportförening | 1 | 1 440 000 | |
| Molidens Idrottsklubb | 1 | 174 000 | |
| Norra Gotlands Ridklubb | 2 | 2 231 500 | |
| Råslätts Sportklubb | 1 | 480 000 | |
| Sattajärvi Idrottsförening | 2 | 1 445 000 | |
| Stockholms Basketbollförbund | 1 | 579 000 | |
| Sveriges Akademiska Idrottsförbund | 1 | 500 000 | |
| Sölvesborgs Ridklubb | 1 | 1 004 400 | |
| Tågarpsortens Lantliga Ryttarförening | 1 | 815 000 | |
| Vuollerims Motorförening | 2 | 1 091 500 | |
| Växjö Golfklubb | 1 | 492 500 | |
| Åsele Idrottsklubb | 1 | 386 000 | |
| 29 | 24 750 400 | ||
| Invandrarorganisationer | Antal | Belopp | |
| Afrosvenskarnas Riksförbund (ASR) i | |||
| Stockholm | 1 | 1 395 000 | |
| Arabisktalande Kvinnoföreningen | 1 | 500 000 | |
| Föreningen Hidde Iyo Dhaqan | 1 | 3 000 000 | |
| Föreningen RedSea | 1 | 283 500 | |
| Föreningen Wadajir | 1 | 1 470 000 | |
| Iftin Förening i Eskilstuna | 1 | 40 000 | |
| Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar | |||
| i Uppsala | 1 | 641 000 | |
| Somaliska Gemenskapsförening | 1 | 88 000 | |
| Association | 1 | 160 000 | |
| Svenska Samernas Riksförbund Sáminuorra | 1 | 1 096 000 | |
| 10 | 8 673 500 | ||
| Kulturföreningar | Antal | Belopp | |
| Amatörteaterföreningen Nya Teatern | 1 | 152 000 | |
| Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad | 1 | 1 500 000 | |
| Byteatern | 1 | 986 000 | |
| Clownetterna | 1 | 300 000 | |
| Eksjö Animation | 1 | 500 000 | |
| FilmPool Jämtland | 1 | 560 500 | |
| Finska kulturföreningen i Sverige UUsi Teatteri | 1 | 340 000 | |
| Föreningen Artikel 31 | 1 | 1 645 000 | |
| Föreningen Fanzingo | 1 | 1 331 000 | |
| Föreningen Filmateljén | 1 | 735 000 | |
| Föreningen Konstepidemin i Göteborg | 1 | 244 000 | |
| Föreningen Kulturstorm | 1 | 450 000 | |
| Föreningen Möteplats Hornstull | 1 | 1 031 000 | |
| Föreningen Unga Klaras Vänner | 1 | 2 980 000 | |
| Föreningen Unga Romateatern | 1 | 107 000 | |
| Föreningen Zingo | 1 | 2 140 000 | |
| Gottsunda Dans & Teater | 1 | 1 500 000 | |
| Ideella Kulturföreningen Cirkustältet | 1 | 374 000 | 51 |
| Kulturföreningen m.i.m | 1 | 1 380 000 | Skr. 2010/11:145 |
| Kulturföreningen Spiritus Mundi | 2 | 1 847 000 | Bilaga 2 |
| Länsbygderådet i Östergötland | 1 | 717 000 | |
| Re:Orient | 1 | 400 000 | |
| Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel | |||
| och Interaktiv Teater | 1 | 55 000 | |
| Teater K | 1 | 420 000 | |
| Teater Spira | 1 | 1 099 000 | |
| Teaterföreningen Die Buhne | 1 | 1 110 000 | |
| W.I.S.P Women in Swedish Performing arts | 1 | 1 514 000 | |
| Ögonblicksteatern | 1 | 680 000 | |
| 29 | 26 097 500 | ||
| Offentlig huvudman | Antal | Belopp | |
| Astrid Lindgrens Barnsjukhus | 1 | 3 852 000 | |
| Botkyrka kommun | 1 | 1 566 000 | |
| Botkyrka kommun, Botkyrka Konsthall | 1 | 250 000 | |
| DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias | |||
| barn- och ungdomssjukhus | 2 | 864 000 | |
| Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden | |||
| Dalheimershus | 1 | 1 882 000 | |
| Hjälpmedelsinstitutet | 2 | 2 900 000 | |
| Hudiksvalls kommun | 2 | 1 852 000 | |
| Högskolan för Lärande och Kommunikation | |||
| (HLK) i Jönköping | 1 | 452 000 | |
| Kulturverket | 1 | 1 500 000 | |
| Linköpings kommun | 1 | 1 026 000 | |
| Lunds Tekniska Högskola – Certec Institutionen | |||
| för Designvetenskap | 1 | 1 555 000 | |
| Malmö Stadsbibliotek | 2 | 703 000 | |
| Norrlands Universitetssjukhus, Barn- och | |||
| Ungdomskliniken | 1 | 568 000 | |
| Nyboda Fritidsgård | 1 | 224 000 | |
| Region Skåne, Habilitering och Hjälpmedel, | |||
| Vuxenhabiliteringen | 1 | 707 000 | |
| Regionförbundet i Uppsala län | 1 | 2 900 000 | |
| Riksteatern | 3 | 2 830 000 | |
| Riksutställningar | 1 | 700 000 | |
| Robertsfors kommun | 1 | 763 000 | |
| Stockholms läns landsting | 1 | 1 170 000 | |
| Timrå kommun | 1 | 336 000 | |
| Trelleborgs Museum | 1 | 1 102 000 | |
| Västra Götalandsregionen, Handikappkommittén | 1 | 3 467 000 | |
| Örebro Universitet, Barnrättsakademin | 1 | 1 129 000 | |
| 30 | 34 298 000 | ||
| Sociala organisationer | Antal | Belopp | |
| ATIM Kvinnojour | 1 | 450 000 | |
| Biståndsorganisationen Individuell | |||
| Människohjälp | 1 | 55 000 | |
| Ersta Diakonisällskap | 1 | 55 000 | 52 |
| Falkenbergs Fontänhus | 1 | 783 000 | Skr. 2010/11:145 |
| Föreningen Bryggan i Norrköping | 1 | 1 967 000 | Bilaga 2 |
| Föreningen Bryggan i Stockholm | 1 | 172 000 | |
| Föreningen Hassela Helpline | 1 | 1 122 000 | |
| Föreningen Kvinnors Nätverk | 1 | 761 000 | |
| Föreningen Maskrosbarn | 1 | 400 000 | |
| Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm | 1 | 1 452 000 | |
| Guldstadens Kvinnojour | 1 | 485 000 | |
| Ideella föreningen Origo | 1 | 2 349 000 | |
| Kista Kvinnokraft | 1 | 1 296 000 | |
| Kvinnojourer i Norrbotten | 1 | 611 000 | |
| Lunds Kvinnoforum | 1 | 500 000 | |
| Musketörerna i Rågsved | 1 | 260 000 | |
| Partnerskapet för utveckling av sociala företag | 1 | 776 000 | |
| Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället | 3 | 4 037 000 | |
| Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare | 3 | 2 221 000 | |
| Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och | |||
| läkemedelsberoende (RFHL) i Göteborg | 1 | 651 000 | |
| Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och | |||
| läkemedelsberoende (RFHL), Stockholm | 2 | 1 059 000 | |
| Riksorganisationen Kriminellas Revansch i | |||
| Samhället | 2 | 5 555 000 | |
| Riksorganisationen Män för Jämställdhet | 3 | 6 773 000 | |
| Rädda Barnen | 2 | 1 880 000 | |
| Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors | 1 | 200 000 | |
| Rädda Barnen i Karlstad | 1 | 450 000 | |
| Rädda barnen i Malmö | 1 | 470 000 | |
| Rädda Barnen i Sundsvall | 1 | 223 000 | |
| Rädda Barnen i Södertälje | 1 | 950 000 | |
| Rädda Barnen i Örebro | 1 | 753 000 | |
| Rädda Barnen Region Väst | 1 | 736 000 | |
| Röda Korset | 2 | 2 188 000 | |
| Röda Korset Hedemora | 1 | 758 000 | |
| Röda Korset, Region Syd | 2 | 1 265 000 | |
| Röda Korset, Region Sydost | 1 | 500 000 | |
| Röda Korset, Umeåkretsen | 1 | 562 000 | |
| Stadsmissionen i Stockholm | 1 | 300 000 | |
| Stadsmissionen i Stockholm, Terapicenter | 1 | 1 805 000 | |
| Sveriges Fontänhus | 1 | 729 000 | |
| Sveriges Kvinnojourers Riksförbund | 1 | 1 571 000 | |
| 51 | 49 130 000 | ||
| Stiftelser | Antal | Belopp | |
| Centrum för lättläst | 1 | 500 000 | |
| Fonden Mot Våld för Medmänsklighet | 1 | 772 000 | |
| Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond | 1 | 1 953 000 | |
| Klarälvdalens Folkhögskola | 1 | 499 000 | |
| Stiftelsen Activa i Örebro län | 2 | 2 676 000 | |
| Stiftelsen Arbetets museum | 1 | 416 000 | |
| Stiftelsen Bräcke Diakoni | 3 | 10 654 000 | |
| Stiftelsen Fountain House Stockholm | 1 | 647 000 | 53 |
| Stiftelsen Friends – elever mot mobbing | 1 | 1 152 000 | Skr. 2010/11:145 |
| Stiftelsen Hippocampus | 1 | 587 500 | Bilaga 2 |
| Stiftelsen Högskolan i Jönköping | 1 | 810 000 | |
| Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset | 6 | 10 851 000 | |
| Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan | 1 | 2 003 000 | |
| Stiftelsen Min Stora Dag | 1 | 266 000 | |
| Stiftelsen Måltidsmuseum i Grythyttan | 1 | 1 247 500 | |
| Stiftelsen Nordens |
1 | 514 000 | |
| Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad | 1 | 180 000 | |
| Stiftelsen Rånnesta Naturens Teater | 1 | 475 000 | |
| Stiftelsen Sjöviks Folkhögskola | 1 | 164 000 | |
| Stiftelsen Spinalis | 1 | 1 957 000 | |
| Stiftelsen Stora Sköndal | 1 | 1 362 000 | |
| Transnationella Stiftelsen för Freds och | |||
| Framtidsforskning TFF | 1 | 977 000 | |
| 30 | 40 663 000 | ||
| Studieförbund | Antal | Belopp | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Boden | 1 | 140 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping | 1 | 160 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Norrtälje | 1 | 338 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra– | |||
| Östra Dalarna | 1 | 857 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Södra | |||
| Västerbotten | 1 | 700 000 | |
| Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Örebro | 1 | 1 507 000 | |
| Folkrörelsernas Konstfrämjande (FKf) i | |||
| Stockholm | 1 | 756 000 | |
| Folkuniversitetet i Karlstad | 1 | 1 407 000 | |
| Mediacenter, Sensus Studieförbund, Teater Surra | |||
| Stockholm | 1 | 667 000 | |
| Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet | |||
| (NBV) i Gävle | 1 | 430 000 | |
| Sensus Studieförbund, Stockholm | 1 | 1 170 000 | |
| Sensus Studieförbund, |
3 | 2 804 000 | |
| Sensus Studieförbund, Västra Sverige | 1 | 3 365 000 | |
| SISU Svensk Idrotts Studie- och | |||
| Utbildningsorganisation, Västernorrland | 1 | 162 000 | |
| Studiefrämjandet i Göteborg | 1 | 855 000 | |
| Studiefrämjandet i Kalmar | 1 | 2 575 000 | |
| Studiefrämjandet i Lidköping Skarabygden | 1 | 2 350 000 | |
| Studiefrämjandet i Södra Lappland | 1 | 475 000 | |
| Studiefrämjandet i Överkalix | 1 | 197 000 | |
| Studieförbundet Ibn Rushd | 1 | 2 069 000 | |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Eksjö | 1 | 257 500 | |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Jönköping | 1 | 386 000 | |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Umeå | 1 | 202 000 | |
| Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro | 1 | 2 150 000 | |
| Sundsgårdens Folkhögskola | 1 | 300 000 | |
| Ädelfors Folkhögskola | 1 | 1 042 000 | |
| 28 | 27 321 500 | 54 |
| Trossamfund | Antal | Belopp | Skr. 2010/11:145 |
| Kungsportens Friskvård c/o Kungsportskyrkan | 1 | 553 000 | Bilaga 2 |
| 1 | 553 000 | ||
| Ungdomsorganisationer | Antal | Belopp | |
| Förbundet Vi Unga | 1 | 987 500 | |
| Föreningen KulturUngdom | 2 | 2 885 000 | |
| Föreningen Svea Sträng – Ung utan Pung | 1 | 4 361 000 | |
| Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala | 1 | 1 152 500 | |
| Föreningen Ungdomsalternativet | 1 | 1 441 000 | |
| 4 | 3 076 000 | ||
| 1 | 160 000 | ||
| 1 | 554 000 | ||
| KFUM Basket Nässjö | 1 | 1 156 000 | |
| KFUM, Jönköping | 1 | 323 000 | |
| KFUM, Norrköping | 1 | 463 000 | |
| Majornas Samverkansförening | 1 | 1 199 000 | |
| Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism | 1 | 2 605 000 | |
| Romska Ungdomsförbundet | 2 | 1 635 000 | |
| Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) | |||
| Åby | 1 | 150 000 | |
| Svenska Scoutrådet | 2 | 1 254 000 | |
| Sveriges Elevråds Centralorganisation – SECO | 1 | 278 000 | |
| Sveriges Elevråds Samarbetsorgan | 2 | 4 129 000 | |
| Sveriges Förenade |
1 | 1 597 000 | |
| Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund | |||
| (SVEROK) i Linköping | 1 | 995 000 | |
| Sveriges Ungdomsråd | 1 | 1 262 000 | |
| Ung Företagsamhet i Sverige | 2 | 1 767 000 | |
| Unga Allergiker | 1 | 430 350 | |
| Unga Synskadade Stockholm | 1 | 370 000 | |
| Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i | |||
| Jönköping | 1 | 510 000 | |
| Ungdomsförbundet för Sexuellt likaberättigande | 1 | 2 040 000 | |
| 34 | 36 780 350 | ||
| Övriga organisationer | Antal | Belopp | |
| Coompanion, Kooperativ Utveckling, Norrbotten | 1 | 500 000 | |
| Macken Växjö Ekonomisk Förening | 1 | 771 000 | |
| Skarpnäcks Folkhögskola | 1 | 1 541 000 | |
| Amnesty International, Sverige | 1 | 600 000 | |
| Berättarnätet Kronoberg | 1 | 410 000 | |
| Brottsofferjourernas Riksförbund | 1 | 867 000 | |
| Drömmarnas Hus Ek. förening | 4 | 6 117 000 | |
| Fisksätra Folkets Husförening | 1 | 1 000 000 | |
| Folkbildningsföreningen i Malmö | 1 | 1 078 000 | |
| Folkets Hus Hammarkullen | 1 | 768 000 | |
| Folkets Hus i Gällivare | 1 | 659 500 | |
| Folkets Hus i Sofielund | 1 | 1 924 000 | |
| Friluftsfrämjandet i Uddevalla | 1 | 830 000 | 55 |
| Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- | Skr. 2010/11:145 | ||
| och Hemgårdar | 1 | 1 298 000 | Bilaga 2 |
| Föreningarnas Hus i Skellefteå | 1 | 1 100 000 | |
| Föreningen ALMA Europa | 2 | 3 160 000 | |
| Föreningen Annorlunda | 1 | 1 085 400 | |
| Föreningen ARcTic Project Group | 1 | 550 000 | |
| Föreningen Göteborgs Räddningsmission | 1 | 785 000 | |
| Föreningen Integrations Nätverk | 1 | 170 000 | |
| Föreningen Jagvillhabostad.nu | 1 | 685 000 | |
| Föreningen Klassmorfar för Barnen | 1 | 1 050 000 | |
| Föreningen mot Anorexi/Bulimi för anhöriga vid | |||
| Mandometerklinikerna | 1 | 50 000 | |
| Föreningen |
1 | 2 886 000 | |
| Föreningen Ordfront | 1 | 1 254 000 | |
| Föreningen Pegasus | 1 | 490 000 | |
| Föreningen Projektor | 1 | 592 000 | |
| Föreningen Simone | 1 | 587 000 | |
| Föreningen Tamam | 1 | 594 000 | |
| Föreningen Tjejers Rätt I Samhället | 1 | 700 000 | |
| Föreningen Transfer Örebro | 1 | 403 000 | |
| Föreningen UngiKör | 1 | 2 690 000 | |
| Föreningen Vi är Landskrona | 1 | 997 000 | |
| Föreningen |
1 | 2 395 000 | |
| Författarcentrum Väst | 1 | 640 000 | |
| Föräldraföreningen i Viskafors | 1 | 1 052 000 | |
| Göteborgsinitiativet | 1 | 1 410 000 | |
| Herrgårds kvinnoförening | 1 | 684 000 | |
| HushållningsSällskapet Väst | 1 | 745 000 | |
| Hyresgästföreningen Region |
1 | 807 000 | |
| Hälsans Natur | 1 | 2 520 000 | |
| Ideella Föreningen Dalbo | 1 | 616 700 | |
| Ideella föreningen Livstycket | 1 | 665 000 | |
| Imagenes del Sur/Bilder från Södern | 1 | 1 214 000 | |
| Internationella Kvinnoföreningen (IKF) i Malmö | |||
| egionen | 1 | 849 000 | |
| Intresseföreningen för Tidsnätverket i Bergsjön | 2 | 2 026 000 | |
| 1 | 267 000 | ||
| IS Emtarna | 1 | 1 102 000 | |
| 1 | 500 000 | ||
| Kungliga Västernorrlands Regementes | |||
| Idrottsförening – I 21 IF | 1 | 1 198 250 | |
| Landskrona Kyrkliga Scoutkår | 1 | 1 098 000 | |
| Mockfjärd Motorklubb | 1 | 750 000 | |
| Mångfaldscentrum i Värmland | 1 | 820 000 | |
| Nationalföreningen för trafiksäkerhetens | |||
| främjande (NTF) i Sörmland | 1 | 480 000 | |
| Nationella Hjälplinjen | 1 | 3 333 000 | |
| Nätverket Kön Spelar Roll | 1 | 1 147 000 | |
| Riksförbundet för Sexuell Upplysning | 1 | 585 000 | 56 |
| Riksförbundet för sexuellt likaberättigande | Skr. 2010/11:145 | ||
| (RFSL) i Malmö | 1 | 774 000 | Bilaga 2 |
| Riksförbundet för sexuellt likaberättigande | |||
| (RFSL) i Stockholm | 5 | 3 107 000 | |
| Rinkeby Folkets Husförening | 1 | 605 000 | |
| Social Entrepreneurship Forum | 1 | 1 440 000 | |
| Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation | |||
| (SKOOPI) | 3 | 2 684 100 | |
| Spädbarnsfonden | 1 | 382 000 | |
| Stockholms Tjejjour | 1 | 312 000 | |
| Stödcentrum för Humanvård och Social | |||
| Utveckling | 1 | 1 150 000 | |
| Svenska Mellanöstern Nordafrikagruppen | 1 | 1 500 000 | |
| Tanke och Handling ek. förening | 1 | 532 000 | |
| Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån | |||
| Uppsala | 1 | 1 332 000 | |
| Verdandi Stockholm | 1 | 530 000 | |
| Via Heliantus, Solrosen ek för | 1 | 567 000 | |
| Via Nova | 1 | 294 000 | |
| Visby Klätterklubb | 1 | 574 500 | |
| Värmdö Föreningsråd | 1 | 31 000 | |
| Västernorrlands Idrottsförbund | 1 | 448 500 | |
| Västerås Motorsällskap | 1 | 1 632 600 | |
| Öppna Kanalen Närke | 1 | 420 000 | |
| 87 | 83 411 550 | ||
| Summa | 415 | 434 052 883 |
57
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 juni 2011
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Larsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Ullenhag, Hatt
Föredragande: statsrådet Larsson
Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2010
Skr. 2010/11:145
58