Regeringens proposition 2010/11:123
| Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort | Prop. |
| 2010/11:123 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 2011
Fredrik Reinfeldt
Tobias Billström
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Europeiska unionens råd antog den 18 april 2008 förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Genom förordningen införs regler om biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort.
Förordningen föranleder vissa kompletterande lagbestämmelser i nationell rätt. Bestämmelserna rör bl.a. en utlännings skyldighet att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.
1
Innehållsförteckning
6.4Kontroll av uppehållstillståndskortet och de
Prop. 2010/11:123
2
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2010/11:123 |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
3
2Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 9 kap. 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 8 a och 8 b §§, av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
9kap.
1 §
Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten. En utlänning skall också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp sitt pass.
Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen skall medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.
När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, skall pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, skall pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket.
Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna pass.
Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.
När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar
överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket.
8 a §
En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att
Prop. 2010/11:123
4
| låta | Migrationsverket, | en Prop. 2010/11:123 | |||
| utlandsmyndighet eller Regerings- | |||||
| kansliet | fotografera | honom | eller | ||
| henne och ta hans eller hennes | |||||
| fingeravtryck. | Samma skyldighet | ||||
| gäller | om | bevis | om | ||
| uppehållstillstånd | (uppehålls- | ||||
| tillståndskort) | ska utfärdas | enligt | |||
| rådets | förordning | (EG) | nr | ||
| 1030/2002 av den 13 juni 2002 om | |||||
| en | enhetlig | utformning | av | ||
uppehållstillstånd för medborgare i tredje land1 av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.
Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.
8 b §
Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de
1 EGT L 157, 15.6.2002, s. 1 (Celex 32002R1030).
5
| fingeravtryck som finns sparade i | |||||||||||||
| uppehållstillståndskortet. | |||||||||||||
| När en kontroll enligt första | |||||||||||||
| stycket har genomförts, ska det | |||||||||||||
| fotografi och de fingeravtryck som | |||||||||||||
| tagits | för | kontrollen | omedelbart | ||||||||||
| förstöras. | Detsamma | gäller | de | ||||||||||
| biometriska data som tagits fram i | |||||||||||||
| samband med kontrollen. | |||||||||||||
| En utlänning som vistas i | 9 § | ||||||||||||
| En utlänning som vistas i | |||||||||||||
| Sverige är skyldig att på begäran | Sverige är skyldig att på begäran | ||||||||||||
| av en polisman visa upp | pass eller | av en polisman överlämna pass | |||||||||||
| andra handlingar som visar att han | eller andra handlingar som visar | ||||||||||||
| eller hon har rätt att uppehålla sig i | att han eller hon har rätt att | ||||||||||||
| Sverige. | Utlänningen | är | också | uppehålla | sig | i | Sverige. | ||||||
| skyldig att efter kallelse av | Utlänningen är också skyldig att | ||||||||||||
| Migrationsverket | eller | polis- | efter kallelse av Migrationsverket | ||||||||||
| myndigheten komma till | verket | eller polismyndigheten komma till | |||||||||||
| eller myndigheten och lämna upp- | verket | eller | myndigheten | och | |||||||||
| gifter om sin vistelse här i landet. | lämna uppgifter om sin vistelse | ||||||||||||
| Om utlänningen inte gör det, får | här i landet. Om utlänningen inte | ||||||||||||
| han eller hon hämtas genom polis- | gör det, får han eller hon hämtas | ||||||||||||
| myndighetens försorg. Om det på | genom polismyndighetens försorg. | ||||||||||||
| grund av en utlännings personliga | Om det på grund av en utlännings | ||||||||||||
| förhållanden eller av någon annan | personliga | förhållanden | eller | av | |||||||||
| anledning | kan | antas | att | någon annan anledning kan antas | |||||||||
| utlänningen | inte | skulle | följa | att utlänningen inte skulle följa | |||||||||
| kallelsen, får han eller hon hämtas | kallelsen, får han eller hon hämtas | ||||||||||||
| utan föregående kallelse. | utan föregående kallelse. | ||||||||||||
| Kustbevakningen | skall | med- | Kustbevakningen ska | medverka | |||||||||
| verka | i | polisens | kontroll- | i polisens | kontrollverksamhet | ||||||||
| verksamhet som sägs i första | enligt | första | stycket | genom | |||||||||
| stycket genom kontroll av och i | kontroll av och i anslutning till | ||||||||||||
| anslutning | till sjötrafiken. Om | sjötrafiken. Om kontrollen utövas | |||||||||||
| kontrollen utövas av Kustbevak- | av Kustbevakningen, ska pass eller | ||||||||||||
| ningen, skall pass eller andra | andra | handlingar | överlämnas | till | |||||||||
| handlingar visas upp för tjänste- | tjänstemannen | vid | Kustbevak- | ||||||||||
| mannen vid Kustbevakningen. | ningen. | ||||||||||||
Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
Prop. 2010/11:123
6
| 3 | Ärendet och dess beredning | Prop. 2010/11:123 |
Europeiska unionens råd antog den 13 juni 2002 förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Den 18 april 2008 antog rådet förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Förordningarna finns i bilagorna 1 och 2. Förordning (EG) nr 380/2008 innebär att bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredje land ska utfärdas som en separat handling (ett uppehållstillståndskort) med ett lagringsmedium innehållande innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck.
Regeringen beslutade den 2 oktober 2008 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som behövs med anledning av förordning (EG) nr 380/2008. Utredningen, som antog namnet Viseringsutredningen, överlämnade i november 2009 slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91). Betänkandets sammanfattning och dess lagförslag finns i bilagorna 3 och 4. Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/9591/EMA).
För att möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen med uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. I samband därmed fattade regeringen även beslut om avgiftshöjningar för att möta de ökade kostnaderna för utfärdande av uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens lagförslag stämmer överens med propositionens. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
4Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd
| För att harmonisera utformningen av uppehållstillstånd som utfärdas till | |
| medborgare i tredje land antogs förordning (EG) nr 1030/2002 om en | |
| enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. | |
| Förordningen ändrades genom förordning (EG) nr 380/2008 om ändring | |
| av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av | |
| uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Det centrala i förordning | |
| (EG) nr 380/2008 är införande av biometriska kännetecken i uppehålls- | 7 |
tillståndskort. Syftet är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda uppehållstillstånden mot bedräglig användning samt förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning.
I detta avsnitt redovisas översiktligt de mest relevanta bestämmelserna i förordningen (EG) nr 1030/2002 med de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 380/2008.
Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredje land ska vara enhetligt utformade och ha plats för vissa angivna uppgifter. Uppehållstillstånd ska utfärdas som en separat handling i visst angivet format. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte (artikel 1).
Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren (artikel 4a).
För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. De biometriska kännetecken som ska samlas in är ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två platta fingeravtryck som tagits digitalt. Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck (artikel 4b).
Oberoende av bestämmelserna om skydd av uppgifter ska den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa. Vid tillämpning av förordningen får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning (artikel 4).
Förordningen ska inte tillämpas på medborgare i tredje land som är sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i EFTA som är part till
Förordning (EG) nr 380/2008 trädde i kraft den 19 maj 2008. Lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska genomföras senast två respektive tre år efter det att
Prop. 2010/11:123
8
vissa angivna tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska Prop. 2010/11:123 kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009
(K [2009] 3770 slutlig). Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska inte påverkas av genomförandet av förordningen, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat. Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av vissa tekniska specifikationer får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett klistermärke (artikel 9).
5 Uppehållstillstånd
5.1Allmänt om uppehållstillstånd
Uppehållstillstånd är enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). En utlänning ska enligt 2 kap. 5 § UtlL ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige mer än tre månader. Från denna huvudregel finns dock ett flertal undantag. Enligt 2 kap. 8 § UtlL gäller kravet på uppehållstillstånd inte medborgare i de nordiska länderna och inte heller andra
Uppehållstillstånd kan beviljas av olika skäl. Av 5 kap. 1 § UtlL framgår t.ex. att flyktingar och andra skyddsbehövande som befinner sig i Sverige i princip har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd ska också enligt 5 kap. 2 § UtlL ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL. I 5 kap. 5 § UtlL finns bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av arbete eller försörjning på annat sätt. Enligt 5 kap. 6 § UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige och uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund.
5.2 Ansökan om uppehållstillstånd
| En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. | |
| 18 § UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i | |
| landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. | |
| Från denna huvudregel finns det en rad undantag. Undantag gäller t.ex. | |
| för en utlänning som har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller | |
| annan skyddsbehövande samt för en utlänning som kan beviljas | |
| uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Ett | |
| annat undantag gäller när en utlänning ansöker om förlängning av ett | |
| tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av viss | |
| familjeanknytning (uppskjuten invandringsprövning). Undantagen från | 9 |
kravet på beviljat uppehållstillstånd före inresan regleras i 5 kap. 18 och Prop. 2010/11:123 19 §§ UtlL.
Av 4 kap. 20 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, framgår att en ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. Migrationsverket får enligt 4 kap. 26 § UtlF meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som sägs i 4 kap. 20 § UtlF. Migrationsverket har med stöd av detta bemyndigande meddelat föreskrifter om var en ansökan om uppehållstillstånd får ges in (MIGRFS 21/2010). Dessa föreskrifter gäller bl.a. ansökningar om uppehållstillstånd från utlänningar som befinner sig i länder i vilka saknas en svensk utlandsmyndighet.
5.3Beslut om uppehållstillstånd
Av 5 kap. 20 § UtlL framgår att beslut om uppehållstillstånd normalt meddelas av Migrationsverket. Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL och Migrationsverket finner att utlänningen bör beviljas uppehållstillstånd, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. (Möjligheten för en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen att i dessa fall bevilja uppehållstillstånd framgår av 8 kap. 14 § tredje och fjärde styckena UtlL.) Enligt 5 kap. 20 § UtlL får beslut om uppehållstillstånd också meddelas av Regeringskansliet.
Av 8 kap. 14 och 21 §§ UtlL följer att regeringen respektive den instans som prövar överklagade beslut om avvisning eller utvisning i vissa fall får besluta om uppehållstillstånd (5 kap. 21 § UtlL). Om regeringen finner att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott inte kan verkställas eller om det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte längre ska gälla, får regeringen enligt 8 kap. 14 § första stycket UtlL upphäva beslutet helt eller delvis. I samband därmed får regeringen också meddela beslut i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Om beslutet om utvisning inte upphävs kan enligt 8 kap. 14 § andra stycket UtlL ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd beviljas av regeringen. Av 8 kap. 21 § UtlL framgår att när ett överklagat mål eller ärende om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen.
Enligt föreskrifter meddelade av Migrationsverket med stöd av bemyndiganden i 5 kap. 22 § UtlL och 4 kap. 25 § UtlF får svenska utlandsmyndigheter i vissa fall bevilja uppehållstillstånd.
10
| 5.4 | Bevis om uppehållstillstånd | Prop. 2010/11:123 |
Enligt 4 kap. 22 § UtlF ska bevis om uppehållstillstånd föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. För närvarande sker detta normalt genom att ett tillståndsmärke med ett bevis om uppehållstillstånd infogas i utlänningens pass.
Som framgår av avsnitt 3 beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. Dessa förordningsändringar innebär bl.a. att under perioden den 5 april – den 19 maj 2011 ska bevis om uppehållstillstånd utfärdas antingen i form av ett uppehållstillståndskort eller i form av ett tillståndsmärke som förs in i utlänningens pass eller någon annan handling. I de fall utlänningen samtycker till upptagande av biometriska kännetecken ges därmed möjlighet att utfärda uppehållstillståndskort enligt
6 Överväganden och förslag
6.1Utgångspunkter
En
| 6.2 | Insamling av biometriska kännetecken | |
| Regeringens förslag: En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd | ||
| är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller | ||
| Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller | ||
| hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om | ||
| uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt EU- | ||
| förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd av | ||
| annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. | ||
| Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om | ||
| utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för | ||
| utlänningen att lämna fingeravtryck. | ||
| Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens | ||
| förslag. Enligt utredningen ska endast personer som av fysiska skäl är | ||
| permanent förhindrade att lämna fingeravtryck vara undantagna från | 11 | |
skyldigheten att lämna fingeravtryck. Utredningens författningsförslag har en annan teknisk och språklig utformning än regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Statens kriminaltekniska laboratorium anför att det inte bör godtas att den sökande själv tillhandahåller fotografiet. Ambassaden Islamabad efterlyser ett lagstöd för att kunna överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund
Enligt
Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen, förkortad RF, är var och en skyddad gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Att ta fingeravtryck är ett sådant kroppsligt ingrepp som omfattas av bestämmelsen. Att fotografera någon utgör däremot inte ett kroppsligt ingrepp i den mening som avses i bestämmelsen. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF.
Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller Europakonventionen och vissa av dess tilläggsprotokoll som lag i Sverige. Av 2 kap. 19 § RF följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen.
Av artikel 8.1 i Europakonventionen framgår att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet inbegriper bl.a. en rätt till skydd mot att bli fotograferad (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3 uppl., 2007, s. 309). Likaså får det antas att tagande av fingeravtryck omfattas av skyddet enligt artikel 8.1. Enligt artikel 8.2 får en offentlig myndighet inte inskränka åtnjutande av rättigheterna enligt första punkten annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och
Prop. 2010/11:123
12
rättigheter. Motsvarande rätt till respekt för privat- och familjelivet, hemmet och korrespondensen gäller enligt artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck
Bestämmelserna i
Det finns för närvarande en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken Migrationsverket eller en polismyndighet under vissa förutsättningar får fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck (9 kap. 8 § UtlL). Fotografi och fingeravtryck får enligt denna bestämmelse tas om utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL eller om det finns grund för att besluta om förvar. Bestämmelsen i 9 kap. 8 § UtlL täcker dock inte samtliga de fall när fotografi och fingeravtryck ska tas enligt
Utredningen har valt att i sitt förslag använda uttrycket ”ansiktsbild” i stället för ”fotografi”. För att skapa enhetlighet inom utlänningslagen anser emellertid regeringen att uttrycket ”fotografi” bör väljas (jfr 9 kap. 8 § UtlL).
Ansökningar om uppehållstillstånd görs vid svenska utlandsmyndigheter och vid Migrationsverket. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) handlägger ärenden om uppehållstillstånd för diplomater m.fl. (jfr 4 kap. 19 § UtlF). Såsom utredningen har föreslagit bör det vara dessa myndigheter som fotograferar utlänningen och tar hans eller hennes fingeravtryck.
Ambassaden Islamabad anser att det bör finnas en möjlighet att överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag, eftersom det av säkerhetsskäl är nödvändigt att kunna minimera antalet besökare till ambassaden.
Enligt
Prop. 2010/11:123
13
eller tas vid ansökningstillfället. Statens kriminaltekniska laboratorium Prop. 2010/11:123 anser att ett fotografi tillhandahållet av den sökande inte bör godtas,
eftersom det inte garanterar att fotografiet verkligen visar den sökande och risk finns att uppehållstillståndskort utfärdas med felaktiga biometriska uppgifter. Regeringen delar den uppfattningen och anser att
En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd bör mot den angivna bakgrunden vara skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Det innebär att även en utlänning som ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd omfattas av skyldigheten att låta myndigheten fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. För att uppfylla
Undantag från kravet att låta en myndighet ta fingeravtryck
Fingeravtryck ska enligt
I
undantag. Även om mycket talar för att förordningen ska uppfattas på så
14
sätt att hindret ska vara permanent, måste den närmare tolkningen Prop. 2010/11:123 överlämnas till rättstillämpningen och ytterst till
Regeringen anser därför att den svenska lagen inte kan föreskriva att utlänningen ska vara permanent förhindrad att lämna fingeravtryck för att omfattas av undantaget utan i stället bör följa förordningens ordalydelse. I utlänningslagen bör följaktligen undantaget från skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck utformas så att det gäller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
6.3Lagring av biometriska kännetecken
Regeringens förslag: Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.
Regeringens bedömning: Frågan om de fingeravtryck som ska samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i samband med utarbetandet av en registerlag på migrationsområdet.
Utredningens förslag och bedömning: Utredningens förslag innebär att även fotografiet ska förstöras. I övrigt överensstämmer det i huvudsak med regeringens. Enligt utredningens bedömning finns det starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till det utökade grundlagsskyddet för den personliga integriteten uttrycker dock utredningen tveksamhet till hur en närmare reglering ska utformas och lämnar därför inget förslag i denna del.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och ambassaden Damaskus, delar utredningens bedömning att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Även Skatteverket framhåller vikten av registrering i en nationell databas. Datainspektionen och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att de biometriska kännetecknen inte bör lagras i ett centralt register eller en nationell databas. Med hänvisning till ett avgörande från Europadomstolen som bl.a. rör fingeravtryck framför Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet att risken är överhängande att Sverige fälls för kränkning av rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om de biometriska kännetecknen lagras i en nationell databas. Vissa remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Malmö och SKL, har synpunkter på förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. Förvaltningsrätten i Malmö anser att de biometriska kännetecknen vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd bör förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. SKL anför att
15
regeringen bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av Prop. 2010/11:123 uppgifter.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Bakgrund
| Enligt 2 kap. 6 § andra stycket RF är fr.o.m. den 1 januari 2011 var och | |
| en skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den | |
| personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär | |
| övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. | |
| Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är dock inte absolut. Det får begränsas i lag | |
| bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF. För tiden längst fram t.o.m. den 31 december | |
| 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den | |
| personliga integriteten, sin giltighet oberoende av 2 kap. 6 § andra | |
| stycket RF. Sådana föreskrifter får fram till dess också ändras, även om | |
| ändringen innebär att intrånget består. | |
| Som anges ovan i avsnitt 6.2 följer av 2 kap. 19 § RF att lag eller | |
| annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på | |
| grund av Europakonventionen. | |
| Nationella föreskrifter som rör lagring av biometriska kännetecken | |
| Av |
|
| framgår att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett | |
| lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. För att den svenska | |
| regleringen ska bli sammanhållen och begriplig bör även i | |
| utlänningslagen anges att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i | |
| ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. | |
| Utredningens förslag innebär att fotografiet, fingeravtrycken och de | |
| biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart ska förstöras när | |
| uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ansökan om | |
| uppehållstillstånd har återkallats eller avslagits. Flera remissinstanser, | |
| däribland Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) | |
| och ambassaden Damaskus, anser att det finns starka skäl för att de | |
| personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om | |
| uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. SKL anför att | |
| regeringen därför bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av | |
| uppgifter. När det gäller fotografiet finns det redan i Migrationsverkets | |
| verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om | |
| uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ förordningen [2001:720] om | 16 |
behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och Prop. 2010/11:123 medborgarskapslagstiftningen, även kallad utlänningsdataförordningen).
Enligt Migrationsverket tas fotografierna med stöd av
När det gäller tidpunkten då uppgifterna ska förstöras anför Förvaltningsrätten i Malmö att om grunden för ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd är att utlänningens biometriska kännetecken har återfunnits i ett tidigare beviljat uppehållstillstånd eller i en annan ansökan kan uppgifterna behövas vid prövning av ett överklagande. Förvaltningsrätten föreslår därför att uppgifterna vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd ska förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Den situation som förvaltningsrätten tar upp bör inte kunna förekomma när det gäller fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa och ur fotografiet, eftersom dessa uppgifter inte är avsedda att användas för att fastställa sökandens identitet. Enligt regeringens bedömning finns det därför ingen anledning att föreskriva att uppgifterna, vid avslag på ansökan om uppehållstillstånd, inte får förstöras förrän beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Regeringen anser att fingeravtryck som inte sparats i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.
17
6.4Kontroll av uppehållstillståndskortet och de biometriska kännetecknen
Regeringens förslag: Vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.
När en kontroll har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Det förtydligas att en utlänning ska överlämna sitt pass och vissa andra handlingar till den som genomför kontrollen enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Särskilt förordnade passkontrollanter finns dock inte bland dem som har möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck. Utredningen föreslår inte heller något förtydligande i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den bestämmelse som utredningen föreslår. Vidare anser förvaltningsrätten att det bör övervägas att i den föreslagna bestämmelsen föreskriva att uppehållstillståndskortet ska överlämnas till befattningshavaren. Rikspolisstyrelsen anser att bestämmelsen bör förtydligas så att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund
Enligt
I svensk lagstiftning finns krav på att uppehållstillstånd ska uppvisas dels vid de kontroller som genomförs vid gränsen, dels vid den inre utlänningskontrollen.
Prop. 2010/11:123
18
I 9 kap. 1 § UtlL anges att en utlänning ska visa upp sitt pass för Prop. 2010/11:123 polismyndigheten vid inresa eller utresa. En utlänning ska också lämna
polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Handlingar som ska visas upp kan t.ex. vara färdbiljetter, viseringar, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. I den kontroll som ska göras ingår bl.a. att undersöka om handlingarna är äkta och giltiga. Regeringen får enligt 9 kap. 1 § UtlL meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp passet. Av 9 kap. 1 § UtlL framgår också att Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt utlänningslagen. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket. I detta sammanhang bör nämnas att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), även kallad gränskodexen, innehåller bestämmelser om in- och utresekontroller vid s.k. yttre gräns samt anger att en s.k. inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum (jfr 6 kap. 3, 4 och 5 §§ UtlF). Behovet av författningsändringar med anledning av gränskodexen bereds i annat sammanhang inom Regeringskansliet.
I 9 kap. 9 § UtlL finns bestämmelser om den s.k. inre utlänningskontrollen. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen. Kontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll (jfr prop. 2004/05:170 s. 292 och prop. 1988/89:86 s. 172f).
Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck
Den kontroll av ett uppehållstillståndskort som sker vid gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen bör omfatta en kontroll av att de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndskortet motsvarar innehavarens uppgifter. Utlänningen bör därför vara skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen ta fotografi och fingeravtryck av honom eller henne. Själva kontrollen görs därefter genom en datorstödd jämförelse.
innehåller inga bestämmelser om fotografi och fingeravtryck för kontroll
19
av uppehållstillståndskort. Det finns således inget hinder mot nationella Prop. 2010/11:123 föreskrifter om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehålls-
tillståndskort. Regeringen anser att det i utlänningslagen bör tas in en bestämmelse om att den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL är skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den av utredningen föreslagna bestämmelsen. Regeringen ser ingen anledning att inte låta en särskilt förordnad passkontrollant ha möjlighet att ta fotografi och fingeravtryck. Rikspolisstyrelsen anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort bör förtydligas så, att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra
Fotografi och fingeravtryck som tagits för kontroll av uppehållstillståndskort bör inte få användas för andra ändamål. När en kontroll av uppehållstillståndskortet har genomförts ska därför det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Överlämnande av pass och andra handlingar
Som framgått ovan ska en utlänning enligt 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL visa upp pass och vissa andra handlingar för den som utför kontrollen. Det skulle kunna hävdas att det i uttrycket ”visa upp” ingår att utlänningen ska överlämna pass och andra handlingar till kontrollanten för närmare granskning. Med hänsyn till att uttrycket ”överlämna” har valts i 5 a § passlagen anser regeringen att samma uttryck bör väljas i utlänningslagen (jfr prop. 2004/05:119 s. 26). I linje med vad Förvaltningsrätten i Göteborg anför bör därför bestämmelserna i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL ändras så att det uttryckligen framgår att handlingarna ska överlämnas till den som utför kontrollen.
6.5Skydd för personuppgifter och sekretess
Regeringens bedömning: Införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort medför inget behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter än i fråga om förstöring av uppgifter och inte några lagändringar när det gäller offentlighets- och sekretessregleringen.
20
Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Endast Datainspektionen har yttrat sig särskilt i
denna del. Datainspektionen anför bl.a. att det hade varit värdefullt med en närmare redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till den nu aktuella personuppgiftsbehandlingen.
Skälen för regeringens bedömning: De personuppgifter som behandlas i samband med uppehållstillståndskorten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). Som framgår av avsnitten 6.3 och 6.4 föreslås i detta lagstiftningsärende bestämmelser om förstöring av uppgifter. Regeringen bedömer att införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort inte medför behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter.
Datainspektionen efterfrågar en redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till nu aktuell personuppgiftsbehandling. Utlänningsdataförordningen gäller utöver personuppgiftslagen vid automatiserad behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas samt utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. I förordningen regleras behandling av personuppgifter i verksamhetsregister, rättsfallsregister, landinformationsregister och fingeravtrycksregister. Som framgår ovan i avsnitt 6.3 anser regeringen att frågan om de fingeravtryck som samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i annat sammanhang. Fingeravtrycken ska således tills vidare inte sparas i något register. När det gäller fotografier finns det i Migrationsverkets verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ utlänningsdataförordningen). Förslagen i detta lagstiftningsärende innebär att det även fortsättningsvis kommer att tas fotografier av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd och det ställs inte upp något hinder mot att spara dessa i Migrationsverkets verksamhetsregister. Fotografierna i registret omfattas av utlänningsdataförordningens bestämmelser som avser verksamhetsregister.
Särskilda bestämmelser om sekretess i fråga om utlänningar finns i 21 kap. 5 § och 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelsen i 21 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. I 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. Dessa bestämmelser är tillämpliga på de aktuella uppgifterna. Något skäl att behandla dessa på annat sätt än vad som i övrigt gäller uppgifter inom detta område har inte framkommit. Det finns därför inget behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.
Prop. 2010/11:123
21
| 7 | Ikraftträdande m.m. | Prop. 2010/11:123 |
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2011.
Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna del.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt EU- förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna genomföras senast två respektive tre år efter det att vissa tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009 (K [2009] 3770 slutlig). Uppehållstillståndskort som utfärdas fr.o.m. den 20 maj 2011 ska således innehålla ett lagringsmedium med innehavarens ansiktsbild. Först fr.o.m. den 20 maj 2012 måste även innehavarens fingeravtryck finnas lagrade i uppehållstillståndskorten.
Syftet med att införa biometriska kännetecken i bevis om uppehållstillstånd är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och tillståndsbeviset. Detta ska i sin tur bidra till att skydda bevisen om uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. Uppehållstillståndskort ska fr.o.m. den 20 maj 2011 innehålla innehavarens ansiktsbild. Med fingeravtryck i uppehållstillståndskort minskar risken för missbruk av korten ytterligare, vilket talar för att uppehållstillståndskort även bör förses med fingeravtryck så snart som möjligt. Ett samtidigt införande av ansiktsbild och fingeravtryck bedöms också som mest kostnadseffektivt. Från teknisk synvinkel saknas anledning att genomföra reformen i två steg. Mot denna bakgrund anser regeringen att bestämmelserna om fotografi och bestämmelserna om fingeravtryck ska börja tillämpas samtidigt och träda i kraft så snart som möjligt.
Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser till lagändringarna.
8 Ekonomiska konsekvenser
Regeringens bedömning:
För övriga berörda myndigheter ryms kostnadsökningarna inom
befintliga anslagsramar.
22
Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att
Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att tagande av fotografi och fingeravtryck vid gränskontroll och i samband med inre utlänningskontroll sannolikt kommer att föra med sig ökade kostnader för polismyndigheterna, varför även polisen bör tillförsäkras extra medel. Kustbevakningen ställer sig frågande till om myndigheten ska införskaffa utrustning som ska finnas tillgänglig längs hela kusten mot bakgrund av det ringa antal kontroller som myndigheten gör. Om utrustning ska införskaffas krävs att myndigheten tillförs ytterligare medel för detta. Ambassaden Damaskus framför att utrikesförvaltningen kommer att ställas inför nya kostnader som inte enbart är av engångskaraktär. Ambassaden bedömer att den nya ordningen bl.a. innebär att vissa honorärkonsulat kommer att vara beroende av kontorskostnadsbidrag. Ambassaden Addis Abeba framför att om honorärkonsulaten inte kommer att kunna ta upp biometri, måste hanteringen övergå till en ambassad. De ambassader som har underlydande konsulat med stor migrationsverksamhet måste då få resurstillskott för att kunna möta ett ökat antal sökande. Ambassaden Moskva framför att de nya uppehållstillståndskorten endast kommer att få mindre påverkan på många utlandsmyndigheter. Fler sökande kommer dock att behöva komma personligen till utlandsmyndigheterna för att lämna biometri. För utlandsmyndigheter som hanterar stora mängder ansökningar från arbetstagare och studenter kommer detta att leda till merarbete och eventuellt ändrade öppettider.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringen bedömer att
Prop. 2010/11:123
23
| Upptagande av fotografi och fingeravtryck kan vidare leda till ökade Prop. 2010/11:123 | ||||||
| kostnader för utlandsmyndigheterna. Förslagen i denna proposition kan | ||||||
| dessutom innebära ekonomiska konsekvenser för upprätthållande av | ||||||
| honorärkonsulat. Regeringen bedömer dessa kostnader som måttliga och | ||||||
| att de därför ryms inom ramen för berörda myndigheters anslag. | ||||||
| Den som innehar ett uppehållstillståndskort kommer att vara skyldiga | ||||||
| att vid en gränskontroll eller en inre utlänningskontroll låta en polisman, | ||||||
| en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, | ||||||
| Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne | ||||||
| och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och | ||||||
| fingeravtrycken | motsvarar | de | som | finns | lagrade | i |
| uppehållstillståndskortet. För att kunna genomföra dessa kontroller | ||||||
| kommer det behövas relevant utrustning samt utbildning i handhavandet | ||||||
| av denna. Genom samverkan mellan berörda myndigheter bör dock | ||||||
| kostnaderna för genomförandet kunna bli marginella. Regeringen | ||||||
| bedömer därför att kostnadsökningarna för dessa myndigheter ryms inom | ||||||
| befintliga anslagsramar. | ||||||
| 9 | Författningskommentar | |
| Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) | ||
| 9 kap. | ||
| 1 § | ||
| Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. | ||
| En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna | ||
| de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att | ||
| resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag | ||
| från skyldigheten att överlämna pass. | ||
| Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid | ||
| kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket | ||
| får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. | ||
| Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom | ||
| att utöva kontroll av sjötrafiken. | ||
| När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tull- | ||
| tjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar | ||
| överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska | ||
| pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket. | ||
| Paragrafen behandlar utlänningskontroll vid in- och utresa. | ||
| Övervägandena finns i avsnitt 6.4. | ||
| I första och tredje styckena förtydligas att pass och andra handlingar | ||
| ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför | ||
| kontrollen. | ||
| 8 a § | ||
| En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta | ||
| Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera | ||
| honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet | ||
| gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas | ||
| enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig | 24 | |
utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan Prop. 2010/11:123 anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.
Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.
| Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och | |||||||
| tagande av fingeravtryck. Övervägandena finns i avsnitten 6.2 och 6.3. | |||||||
| Enligt första stycket är en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd | |||||||
| skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller | |||||||
| Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes | |||||||
| fingeravtryck. | Uttrycket | ”en | utlänning | som | ansöker | om | |
| uppehållstillstånd” omfattar även en utlänning som ansöker om | |||||||
| förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (jfr 5 kap. 18 § andra | |||||||
| stycket 3 UtlL). Skyldigheten att låta Migrationsverket, en | |||||||
| utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera och ta | |||||||
| fingeravtryck gäller också om uppehållstillståndskort ska utfärdas enligt | |||||||
| annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. En | |||||||
| utlänning kan t.ex. behöva förnya ett uppehållstillståndskort eller ett | |||||||
| bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke | |||||||
| som infogats i utlänningens pass. Av |
|||||||
| utformning av uppehållstillstånd följer att det ska tas två platta | |||||||
| fingeravtryck. Bestämmelser om vilka fingrar som ska avläsas får tas in i | |||||||
| verkställighetsföreskrifter. | |||||||
| Enligt andra stycket gäller inte skyldigheten att låta en myndighet ta | |||||||
| fingeravtryck om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt | |||||||
| omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. En utlänning som inte | |||||||
| utan medverkan av en annan person kan lämna fingeravtryck torde inte | |||||||
| anses förhindrad att lämna fingeravtryck enligt detta stycke. | |||||||
| Enligt tredje stycket ska ett fotografi och två fingeravtryck sparas i ett | |||||||
| lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte | |||||||
| sparats i ett sådant medium ska förstöras så snart uppehållstillstånds- | |||||||
| kortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan | |||||||
| att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Fingeravtrycken får | |||||||
| således inte sparas någon annanstans än i uppehållstillståndskortet. Vid | |||||||
| den angivna tidpunkten ska även de biometriska data som tas fram ur | |||||||
| fingeravtrycken och ur fotografiet förstöras. Något krav på att fotografiet | |||||||
| ska förstöras uppställs däremot inte. Det finns således inte något hinder | |||||||
| mot att spara fotografiet i Migrationsverkets verksamhetsregister | |||||||
| respektive Regeringskansliets personregister över främmande staters | |||||||
| beskickningspersonal m.m. | |||||||
| 8 b § | |||||||
| Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort | |||||||
| skyldig att låta | en polisman, | en särskilt förordnad | passkontrollant eller | en | 25 | ||
tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera Prop. 2010/11:123 honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att
fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Enligt första stycket är den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en gränskontroll eller en s.k. inre utlänningskontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Syftet med åtgärden ska vara att kontrollera att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Samtliga innehavare av uppehållstillståndskort, oavsett om kortet har utfärdats av Sverige eller av en annan
Enligt andra stycket ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen förstöras så fort kontrollen har slutförts. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Det får således inte ske någon lagring av kontrollunderlaget.
9 §
En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.
Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.
Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.
I paragrafen finns bestämmelser om s.k. inre utlänningskontroll. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
I första och andra styckena förtydligas att pass eller andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför
| kontrollen. | |||||
| Paragrafen | ändras | i | övrigt | endast | språkligt. |
26
Förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
27
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| 15.6.2002 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/1 |
I
(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002
om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD- NING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och
av följande skäl:
(1)I Amsterdamfördraget eftersträvas ett gradvis upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och kommissionen ges där delad initiativrätt för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en harmoniserad invandringspolitik.
(2)I rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (3) föreskrivs i åtgärd 38 punkt c ii utarbetande av regler om medlemsstaternas förfaranden för att utfärda viseringar och uppehållstillstånd för längre tid.
(3)Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 framhöll behovet av en harmoniserad invandringspolitik med hänvisning till fördragets bestämmelser om rätt till inresa och bosättning på medlemsstaternas territorium för medborgare i tredjeland.
(4)Behovet av att harmonisera utformningen av sådana uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredjeland bekräftas i rådets gemensamma åtgärd 97/11/RIF (4) av den 16 december 1996, om en enhetlig modell för uppehållstillstånd. Följaktligen bör gemensam åtgärd 97/ 11/RIF ersättas av en gemenskapsrättsakt.
(5)Det är viktigt att det enhetligt utformade uppehållstillståndet innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller mycket höga tekniska krav, särskilt i fråga om
(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 304.
(2) Yttrandet avgivet den 12 december 2001 (ännu inte offentliggjort i EGT).
(3) EGT C 19, 23.1.1999, s. 1. (4) EGT L 7, 10.1.1997, s. 1.
garantier mot hel- och delförfalskningar. Detta kommer att bidra till förebyggande och bekämpning av olaglig invandring och bosättning. Handlingen bör också vara utformad så att den kan användas av samtliga medlemsstater och innefatta harmoniserade säkerhetsdetaljer som är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta ögat.
(6)För att förbättra skyddet av uppehållstillstånd mot hel- eller delförfalskningar undersöker medlemsstaterna och kommissionen med jämna mellanrum, allteftersom den tekniska utvecklingen fortskrider, vilka ändringar som skall göras i de säkerhetsegenskaper som utgör en del av tillståndet, särskilt när det gäller införande och användning av nya biometriska egenskaper och metoder.
(7)I denna förordning fastställs endast de specifikationer som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer bör kompletteras med ytterligare specifikationer som skall förbli hemliga för att förebygga risken för hel- och delförfalskningar och som inte får innefatta personuppgifter eller hänvisning till sådana. Kommissionen bör ges behörighet att anta dessa ytterligare specifikationer, biträdd av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar. (5) Det är i detta avseende viktigt att se till att sambandet med uppehållstillstånden enligt rådets beslut av den 17 december 1997 och av den 8 juni 2001 inte går förlorat.
(8)För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till fler personer än nödvändigt är det också viktigt att varje medlemsstat utser endast ett organ för tryckningen av det enhetligt utformade uppehållstillståndet, dock utan att hinder föreligger för att vid behov kunna ersätta organet med ett annat organ. Av säkerhetsskäl bör varje medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det behöriga organets namn.
(5) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 334/2002 (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7).
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| L 157/2 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6.2002 |
(9)Medlemsstaterna bör i samråd med kommissionen genomföra de åtgärder som krävs för att säkerställa att den skyddsnivå som avses i bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter upprätthålls vid behandlingen av personuppgifter (1).
(10)De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/ 468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2).
(11)Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- och identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.
(12)Enligt artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som därför inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. Eftersom denna förordning syftar till utbyggnad av Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV tredje delen i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i det nämnda protokollet, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet skall genomföra förordningen i sin nationella lagstiftning.
(13)När det gäller Republiken Island och Konungariket Norge är denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, vilken omfattas av området viseringar i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3).
(14)I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen meddelade Förenade kungariket i ett brev av den 3 juli 2001 att Förenade kungariket önskar delta i beslutet om och tillämpningen av denna förordning.
(15)Irland deltar i enlighet med artikel 1 i det ovannämnda protokollet inte i antagandet av denna förordning. Till följd härav, och om inte annat följer av artikel 4 i det
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. (2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (3) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.
nämnda protokollet, skall bestämmelserna i denna förordning inte tillämpas på Irland.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredjeland skall vara enhetligt utformade och ha plats för de uppgifter som anges i bilagan. Den enhetligt utformade handlingen kan bestå av ett klistermärke eller en separat handling. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte.
2.I denna förordning avses med
a)uppehållstillstånd: varje tillstånd som utfärdas av myndigheterna i en medlemsstat och som ger en medborgare i tredjeland rätt att lagligen vistas på dess territorium, med undantag av
i)viseringar,
ii)tillstånd utfärdade i avvaktan på att en ansökan om uppehållstillstånd eller asyl behandlas,
iii)tillstånd utfärdade för en vistelse som inte överstiger sex månader, av medlemsstater som inte tillämpar artikel 21 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (4).
b)medborgare i tredjeland: envar som inte är unionsmedborgare enligt artikel 17.1 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Artikel 2
1.Kompletterande tekniska specifikationer för det enhetligt utformade uppehållstillståndet skall fastställas enligt förfarandet i artikel 7.2 i fråga om
a)kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav, däribland strängare normer i syfte att förebygga risken för hel- och delförfalskning,
b)tekniska förfaranden och närmare föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet,
c)övriga föreskrifter avseende ifyllandet av det enhetligt utformade uppehållstillståndet.
2.Det enhetligt utformade uppehållstillståndets färger får ändras i enlighet med förfarandet i artikel 7.2.
(4) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| 15.6.2002 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/3 |
Artikel 3
De specifikationer som avses i artikel 2 skall vara av konfidentiell art och får inte offentliggöras. De skall enbart meddelas de organ som medlemsstaterna utsett för tryckningen och personer med vederbörligt tillstånd från en medlemsstat eller kommissionen.
Varje medlemsstat skall utse ett enda organ som skall ansvara för tryckningen av det enhetligt utformade uppehållstillståndet. Namnet på detta organ skall anmälas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ. Varje medlemsstat skall ha fortsatt möjlighet att ersätta organet med ett annat organ. Den skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
Artikel 4
Artikel 6
De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 7.2.
Artikel 7
1.Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1683/95.
2.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.
3.Kommittén skall själv anta sin arbetsordning
Artikel 8
Utan hinder av bestämmelserna om skydd av uppgifter skall den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa.
Uppehållstillståndet får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, utom i de fall som avses i bilagan till denna förordning eller när dessa uppgifter återfinns i den motsvarande resehandlingen.
Artikel 5
Denna förordning skall inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är
—sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet,
—medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet, eller
—medborgare i tredjeland undantagna från skyldigheten att inneha visering och med tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader.
Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas behörighet att erkänna stater eller territoriella enheter och sådana pass och rese- eller identitetshandlingar som utfärdats av deras myndigheter.
Artikel 9
Medlemsstaterna skall utfärda det enhetligt utformade uppehållstillstånd som definieras i artikel 1 inom ett år efter det att de kompletterande säkerhetsdetaljer och säkerhetskrav som avses i artikel 2.1 a antagits.
Från den tidpunkten skall denna förordning ersätta gemensam åtgärd 97/11/RIF i de berörda medlemsstaterna.
Fotografiet i form av ett klistermärke enligt punkt 14 i bilagan om uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland skall införas senast fem år efter antagandet av de tekniska specifikationer som föreskrivs i artikel 2 för antagandet av denna åtgärd.
Redan utfärdade tillstånd skall dock fortsätta att vara giltiga även efter det att de enhetligt utformade uppehållstillstånden införts, om inte den berörda medlemsstaten beslutar annorlunda.
Artikel 10
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Luxemburg den 13 juni 2002.
På rådets vägnar
M. RAJOY BREY
Ordförande
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| L 157/4 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6.2002 |
BILAGA
(a)Beskrivning
Uppehållstillståndet skall utformas antingen som ett klistermärke, om möjligt i ID
handling av ID 1- eller ID
1.I detta fält skall titeln på dokumentet (Uppehållstillstånd) anges på den utfärdande medlemsstatens officiella språk (*).
2.I detta fält skall dokumentets nummer (som skall vara skyddat genom särskilda säkerhetsanordningar och inledas med en identifierande bokstav) anges.
3.1.Namn: Här skall efternamn och samtliga förnamn anges i nämnd ordning (*).
4.2.”Giltigt t.o.m.”: Här skall det finnas en uppgift om den sista giltighetsdagen eller i förekommande fall ett ord som anger obegränsad giltighet.
5.3.Ort för utfärdande och första giltighetsdag: Det skall här anges ort för uppehållstillståndets utfärdande och första giltighetsdag för detta (*).
6.4.Typ av tillstånd: Det skall här specificeras exakt vilken typ av uppehållstillstånd som medlemsstaten har utfärdat till medborgaren i tredjeland (*). Ett tillstånd för familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet skall innehålla ordet ”familjemedlem”.
8.Datum, namnteckning, tillstånd: Den utfärdande myndigheten får vid behov här placera sin namnteckning och stämpel och/eller kräva innehavarens namnteckning i detta fält.
9.Medlemsstaten skall här låta avbilda sitt nationella emblem som ett särdrag för uppehållstillståndet och som garanti för dess nationella ursprung.
10.Detta fält är avsett för maskinläsning. Detta läsbara fält skall utformas enligt ICAO:s riktlinjer.
11.Detta fält skall innehålla en tryckt text som unikt identifierar den berörda medlemsstaten. Texten får inte påverka det maskinläsbara fältets tekniska komponenter.
12.Detta fält skall innehålla en metalliserad latent bild med medlemsstatens landskod, om ett klistermärke används.
13.Detta fält är avsett för ett optiskt variabelt märke (OVD: Optically Variable Device) som erbjuder en kvalitet avseende identifikation och säkerhet som inte är lägre än hos den anordning som används i den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar.
14.Om uppehållstillståndet utgörs av en separat handling skall ett välliknande fotografi anbringas i detta fält och säkras genom kortets struktur eller av ett säkerhetsskikt i form av varmlaminat, där det optiskt variabla märket ingår.
Om uppehållstillståndet utgörs av ett klistermärke, skall detta fält innehålla ett fotografi som framställts enligt höga säkerhetskrav.
15. Om det rör sig om en separat handling skall följande kompletterande uppgifter anges på baksidan:
—Födelsedatum och födelseort (*).
—Nationalitet (*).
—Kön (*).
—Anmärkningar (*).
Här kan även innehavarens adress anges (*).
(b)Färg och tryckmetod
Medlemsstaterna skall fastställa färg och tryckmetod enligt den enhetligt utformade handlingen i denna bilaga och de tekniska specifikationer som skall fastställas enligt artikel 2 i denna förordning.
(*) När uppgifterna lämnas på ett officiellt språk med annat alfabet än det latinska skall de även translittereras till latinskt alfabet.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| 15.6.2002 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/5 |
(c)Material
Det papper som används i de delar av uppehållstillståndet som innehåller personuppgifter eller andra uppgifter måste uppfylla följande minimikrav:
—Inga optiska blekmedel.
—Dubbelverkande vattenmärke.
—Säkerhetsreagenser som skydd mot försök till kemisk radering.
— Färgade fibrer (delvis synliga, delvis fluorescerande i ultraviolett belysning).
— Planschetter som är fluorescerande i ultraviolett ljus.
Om uppehållstillståndet består av ett klistermärke bortfaller vattenmärket.
Om ett kort för personuppgifter helt består av plast, är det i allmänhet inte möjligt att anbringa äkthetskännetecken för papper. Avsaknaden av dessa kännetecken på materialet måste kompenseras genom åtgärder i fråga om tryckningen, genom användning av optiskt variabla märken (OVD) eller en utfärdandemetod som är strängare än nedanstående minimistandarder. Materialets viktigaste säkerhetsanordningar skall ha en enhetlig utformning.
(d)Tryckmetod
Följande tryckmetoder skall användas:
—Bottenmönster:
Tvåfärgat utformade guillocher.
Irisinfärgning som är fluorescerande i ultraviolett ljus. Övertryck som är fluorescerande i ultraviolett ljus.
Motiv med effektivt skydd mot hel- och delförfalskningar. Användning av reagensfärger på papperskort och klistermärken.
Kortets framsida måste utformas så att den kan skiljas från baksidan.
—Formulärtryck:
Med integrerad mikroskrift (om sådan inte redan ingår i bottenmönstret).
—Numrering:
Tryckt (om möjligt med särskild utformning av siffrorna eller med särskilt typsnitt och i ultraviolett ljus fluorescerande tryckfärg) eller, på kort, integrerade enligt samma teknik som används för att skriva in uppgifterna. Om ett klistermärke används skall numreringen tryckas med fluorescerande tryckfärg och särskilt utformade siffror.
Om klistermärken används, skall även en latent bild i djuptryck med mikroskrift och optiskt variabel tryckfärg användas. I kort helt i plast bör det även integreras kompletterande optiskt variabla kännetecken, genom användning åtminstone av optiskt variabel tryckfärg eller likvärdiga förfaranden. De viktigaste säkerhetsanordningarna i trycket skall ha en enhetlig utformning.
(e)Skydd mot fotokopiering
På klistermärket eller framsidan av uppehållstillståndets kort skall optiskt variabla märken (OVD) användas som ger en kvalitet avseende identifikation och säkerhet som inte är lägre än hos den anordning som används i den nuvarande enhetliga utformningen av viseringar. Dessa OVD är integrerade i kortets struktur, i varmlaminatet eller som
(f)Utfärdande
För att kunna garantera ett skydd av uppgifterna mot försök till hel- och delförfalskning kommer det i framtiden att vara nödvändigt att integrera personuppgifterna, inbegripet fotografiet och innehavarens namnteckning, samt andra väsentliga uppgifter i handlingens grundmaterial. Konventionella metoder för att fästa fotografiet skall inte få komma i fråga.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| L 157/6 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | 15.6.2002 |
Följande metoder för utfärdande får användas:
—Lasertryck.
—Värmeöverföringsteknik.
—Bläckstråletryck.
—Fotografiska metoder.
—Lasergravering.
För att i tillräckligt hög grad skydda personuppgifterna mot ändringsförsök, skall varmlaminering med
(g) I fråga om leden c, d och e har medlemsstaterna möjlighet att använda ytterligare säkerhetsanordningar, under förutsättning att de är förenliga med beslut som redan fattats i dessa frågor.
De tekniska kraven och säkerhetsanordningarna skall uppfylla kraven och specifikationerna i förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.
Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av kort
Prop. 2010/11:123
Bilaga 1
| 15.6.2002 | SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning | L 157/7 |
Uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland i form av klistermärke
Förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
35
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| 29.4.2008 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 115/1 |
I
(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)
FÖRORDNINGAR
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 380/2008
av den 18 april 2008
om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland
| EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA | (4) | Dessutom tillämpar en stor majoritet av medlemsstaterna |
| FÖRORDNING | principen om en person ett dokument, vilket höjer säker- | |
| heten ytterligare. Det bör undersökas om denna princip | ||
| bör göras obligatorisk. |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 a,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och
av följande skäl:
(1)Syftet med Amsterdamfördraget är att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Fördraget ger också kommissionen initiativrätt för att kunna vidta relevanta åtgärder för en harmoniserad invandringspolitik.
(2)Det är viktigt att de enhetligt utformade uppehållstillstånden innehåller alla nödvändiga uppgifter och uppfyller
mycket höga tekniska krav, främst för att förhindra hel- och delförfalskningar. Detta kommer att bidra till att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. De måste även kunna användas av samtliga medlemsstater.
(3)Införandet av biometriska kännetecken är ett viktigt steg i arbetet med att införa nya element, vilket skapar en tillförlitligare koppling mellan innehavaren och uppehållstillståndet och är ett viktigt bidrag till målsättningen att uppehållstillstånd ska vara skyddade mot bedräglig användning. Specifikationerna i del 3 av Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument nr 9303 om maskinellt läsbara officiella handlingar av format 1 och 2 bör beaktas.
(1) Yttrandet avgivet den 20 juni 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(5)Vid mötet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 betonade Europeiska rådet att det behövs en enhetlig strategi inom EU för biometriska kännetecken eller biometriska data, vilket skulle resultera i harmoniserade lösningar i fråga om tredjelandsmedborgares handlingar,
(6)Användningen av ny teknik, såsom
(7)Syftet med denna förordning är enbart att fastställa de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetligt utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare.
(8)I denna förordning fastställs endast specifikationer som inte är sekretessbelagda. Specifikationerna bör kompletteras med ytterligare specifikationer, som kan vara sekretessbelagda för att förhindra hel- och delförfalskningar och inte får omfatta personuppgifter eller hänvisningar till sådana uppgifter. Kommissionen bör vara behörig att anta sådana ytterligare specifikationer och bör biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (2).
(2) EGT L 164, 14.7.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| L 115/2 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 29.4.2008 |
(9)De personuppgifter som ska behandlas i samband med de enhetligt utformade uppehållstillstånden omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1). Det måste säkerställas att inga andra uppgifter lagras i de enhetligt utformade uppehållstillstånden än vad som anges i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 (2), dess bilaga eller i relevant resehandling.
(10)I enlighet med proportionalitetsprincipen är det, för att uppnå huvudmålet att införa biometriska kännetecken i
driftskompatibla format, nödvändigt och lämpligt att fastställa regler för samtliga medlemsstater som tillämpar Schengenkonventionen. I enlighet med artikel 5 tredje stycket i fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(11)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar inte Danmark i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom denna förordning bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, bör Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att rådet har antagit denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.
(12)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1.C i rådets beslut 1999/437/EG om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (4).
(13)I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning har Förenade kungariket, i ett brev av den 29 december 2003, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(2) EGT L 157, 15.6.2002, s. 1. (3) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36. (4) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.
(14)I enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, har Irland, genom skrivelse av den 19 december 2003, meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(15)När det gäller Schweiz innebär denna förordning en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket. Dessa bestämmelser ingår i det område som avses i artikel 1.C i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG (5).
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:
1.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska andra meningen ersättas med följande:
”Uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfärdas som en separat handling i ID 1- eller ID
b)Punkt 2a ska ändras på följande sätt:
i) Led ii ska ersättas med följande:
”ii) Tillstånd utfärdade i avvaktan på att en asylansökan, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om förlängning av detta behandlas.”
ii)Följande led ska läggas till:
”iia) Tillstånd utfärdade under exceptionella omständigheter för en förlängning av den tillåtna vistelsen med högst en månad.”
(5) Rådets beslut 2004/860/EG av den 25 oktober 2004 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och provisorisk tilllämpning av vissa bestämmelser i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 370, 17.12.2004, s. 78).
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| 29.4.2008 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 115/3 |
2.I artikel 2.1 ska följande led läggas till:
”d) tekniska specifikationer för lagringsmediet för de biometriska kännetecknen och deras säkerhet, inklusive förhindrande av obehörig åtkomst,
e)kvalitetskrav och gemensamma standarder för ansiktsbilden och fingeravtrycksbilderna,
f)en uttömmande förteckning över kompletterande nationella säkerhetsdetaljer som kan läggas till av medlemsstaterna i enlighet med led h i bilagan.”
3.I artikel 3 ska första stycket ersättas med följande:
”I enlighet med förfarandet i artikel 7.2 får det beslutas att de specifikationer som avses i artikel 2 ska vara sekretessbelagda och inte får offentliggöras. I sådana fall ska de vara tillgängliga endast för de organ som medlemsstaterna har utsett att ansvara för tryckning och för personer som vederbörligen har bemyndigats av en medlemsstat eller av kommissionen.”
4.I artikel 4 ska andra stycket ersättas med följande:
”Uppehållstillståndet eller det lagringsmedium för uppehållstillstånd som avses i artikel 4a får inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form, om det inte föreskrivs i denna förordning, eller i bilagan till denna, eller anges i den motsvarande resehandlingen av den utfärdande medlemsstaten enligt dess nationella lagstiftning. Medlemsstaterna får vidare lagra uppgifter för
Vid tillämpningen av denna förordning får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera
a)handlingens autenticitet,
b)innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning.”
5.Följande artiklar ska införas:
”Artikel 4a
Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två finger-
avtrycksbilder av innehavaren, båda i driftskompatibla format. Uppgifterna ska säkras, och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess.
Artikel 4b
För tillämpningen av denna förordning ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare.
Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Följande biometriska kännetecken ska samlas in:
—Ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället.
—Två platta fingeravtryck som tagits digitalt.
De tekniska specifikationerna för insamlingen av biometriska kännetecken ska fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 7.2 samt med ICAO:s normer och de tekniska specifikationerna för pass som medlemsstaterna utfärdar för sina medborgare enligt rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (*)
Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder.
Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck.
___________
(*)EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).”
6.Följande artikel ska införas:
”Artikel 5a
Om medlemsstaterna använder den enhetliga modellen för andra ändamål än de som omfattas av denna förordning ska lämpliga åtgärder vidtas för att se till att ingen förväxling är möjlig med det uppehållstillstånd som avses i artikel 1 och att ändamålet är tydligt angivet på kortet.”
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| L 115/4 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 29.4.2008 |
7.I artikel 9 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Lagringen av ansiktsbilder som primärt biometriskt kännetecken och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska genomföras senast två respektive tre år efter det att de tekniska åtgärder som avses i artikel 2.1 d och e vidtagits.
Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska dock inte påverkas av genomförandet av denna förordning, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat.
Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av de första tekniska specifikationer för ansiktsbild som avses i tredje stycket i denna artikel får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett klistermärke.”
8.Bilagan ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 18 april 2008.
På rådets vägnar
D. MATE
Ordförande
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| 29.4.2008 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 115/5 |
BILAGA I
Bilagan till förordning (EG) nr 1030/2002 ska ändras på följande sätt:
1.Led a ska ändras på följande sätt:
1.Första stycket ska ersättas med följande:
”Uppehållstillståndet, inklusive biometriska kännetecken, ska utformas som en separat handling i ID 1- eller ID 2- format. Det ska använda specifikationerna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) dokument om maskinläsbara viseringar (del 2 av dokument 9303) eller maskinläsbara resehandlingar (kort) (del 3 av dokument
9303). Uppehållstillstånd i form av ett klistermärke får endast utfärdas upp till två år efter antagandet av de tekniska specifikationer som avses i artikel 9 tredje stycket. Uppehållstillståndet ska omfatta följande rubriker:”.
2.I punkt 2 ska den avslutande delen av uttrycket inom parentes ”och inledas med en identifierande bokstav” utgå.
3.Andra meningen i punkt 6.4 ska lyda på följande sätt:
”Ett tillstånd för en familjemedlem till en medborgare i Europeiska unionen som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet skall innehålla ordet ’familjemedlem’. I fråga om personer som omfattas av artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (*) får medlemsstaterna föra in ’person som omfattas av artikel 3.2 i direktiv 2004/38/EG’.
___________
(*)EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. Rättad i EUT L 229, 29.6.2004, s. 35.”
4.Följande punkt ska införas:
”8a. Beteckningen på den handling som avses i 1 kan också upprepas utmed nedre kanten av kortet på ytterligare två språk. De rubriker som avses i
5.Punkt 11 ska ha följande lydelse:
”11. Detta fält ska innehålla en tryckt text i bottenmönstret som identifierar den utfärdande medlemsstaten. Texten får inte påverka det maskinläsbara fältets tekniska komponenter.”
6.Följande nya punkter ska läggas till:
”16. Ett
17.ICAO:s symbol för en maskinläsbar resehandling med kontaktlöst mikrochip
2.Följande led ska införas:
”h) Medlemsstaterna kan också införa kompletterande nationella säkerhetsdetaljer, förutsatt att de ingår i den förteckning som upprättas enligt artikel 2.1 f i denna förordning och att de överensstämmer med det harmoniserade utseendet av följande modeller och att de enhetliga säkerhetsdetaljernas effektivitet inte minskas.”
3.Följande modeller ska införas:
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| L 115/6 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 29.4.2008 |
”Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID
Uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare vilket innefattar biometriska kännetecken i ID
”
Prop. 2010/11:123
Bilaga 2
| 29.4.2008 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 115/7 |
BILAGA II
Uttalande som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning när förordningen offentliggörs:
”Till artikel 1.1 b:
Rådet uppmanar kommissionen att undersöka vilket som är det lämpligaste och mest proportionerliga sättet att införa harmoniserade säkerhetsdetaljer för de uppehållstillstånd som avses i artikel 1.2 a ii och iia.”
Sammanfattning av slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91)
Uppdraget
Viseringsutredningens uppdrag har varit att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)1 och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (Common Consular Instructions on visas for diplomatic missions and consular posts, CCI:n), ändringsförordningen.2 Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland3.
Ett delbetänkande avseende den del av uppdraget som rör Viseringskodexen och ändringsförordningen överlämnades i september 2009. I detta betänkande redovisas återstoden av arbetet.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 3
Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd
Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetligt utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd.
Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium, ett s.k.
Uppehållstillståndet eller
1EUT L 243, 15.9.2009, s. 1.
2Europaparlamentets och rådets förordning nr 309/2009 av den 23 april 2009 om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna angående viseringar till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat i samband med införandet av biometri samt bestämmelser om hur viseringsansökningar ska tas emot och behandlas, EUT L 131 28.6.2009, s. 1.
3EUT L 157 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den
18april 2008 om ändring av förordning nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).
43
| annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan | Prop. 2010/11:123 |
| att det stör |
Bilaga 3 |
| Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i | |
| tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar | |
| sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i | |
| Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EES- | |
| avtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet | |
| i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på | |
| medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha | |
| visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre | |
| månader. |
Förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd är en EG- förordning. En
Bestämmelser i en
Bedömningar av behovet av svenska författningsändringar i detta betänkande görs med utgångspunkt i dessa
Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd
| föreskriver att uppehållstillstånd ska innefatta ett lagringsmedium som | |
| innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i | |
| driftskompatibla format. För detta ändamål ska medlemsstaterna samla in | |
| biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av | |
| den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck | |
| från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd. | |
| Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ | |
| regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för | |
| upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild. EG- | |
| förordningen anger inte uttryckligen att personer som söker | |
| uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga | |
| myndigheter i medlemsstaterna får samla in biometriska uppgifter. Den | 44 |
föreskriver i stället att medlemsstaterna ska samla in sådana kännetecken. Prop. 2010/11:123 I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde Bilaga 3
sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att
I svensk lag finns inga generella bestämmelser om upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bestämmelser om upptagande av fingeravtryck och fotografi finns vid ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt (9 kap. 8 § UtlL). Mot den nu angivna bakgrunden föreslår utredningen att utlänningslagen kompletteras med en generell bestämmelse om att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck från personer som ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att lämna fingeravtryck omfattar inte barn under sex år eller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart förstöras.
Kontroll av uppehållstillstånd och de biometriska uppgifterna
De biometriska uppgifter som sparats i uppehållstillståndet får enligt EG- förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag.
Biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi behöver kunna tas upp även för att kontrollera de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndet. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen och artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll.
45
| Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas | Prop. 2010/11:123 | |||||||
| Utredningen har övervägt om de uppgifter som tas upp i samband med | Bilaga 3 | |||||||
| ansökningar om uppehållstillstånd för att sparas i uppehållstillståndet | ||||||||
| även bör få registreras i en nationell databas i syfte att genomföra | ||||||||
| efterföljande kontroller i samband med ansökningar om | ||||||||
| uppehållstillstånd. | ||||||||
| Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i | ||||||||
| form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av | ||||||||
| dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. | ||||||||
| Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av | ||||||||
| uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i | ||||||||
| en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att | ||||||||
| uppgifterna i databasen missbrukas. | ||||||||
| Utredningen konstaterar att registrering av de aktuella uppgifterna | ||||||||
| skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. Genom att vid | ||||||||
| varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig | ||||||||
| sökning mot sådana registrerade uppgifter skulle man förhindra att en | ||||||||
| person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. En | ||||||||
| möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot | ||||||||
| ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja | ||||||||
| servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att | ||||||||
| en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; | ||||||||
| risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, | ||||||||
| eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt | ||||||||
| samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst | ||||||||
| till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt | ||||||||
| utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få | ||||||||
| registreras | i | en | nationell | databas. | Med | hänsyn | till | |
| Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den | ||||||||
| personliga integriteten (SOU 2008:3) anser emellertid utredningen att | ||||||||
| ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande | ||||||||
| uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget | ||||||||
| förslag i denna fråga. | ||||||||
| Skydd för personuppgifter och sekretess | ||||||||
| Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i | ||||||||
| uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd | ||||||||
| för personuppgifter och sekretess. | ||||||||
| Ikraftträdande och övergångsbestämmelser | ||||||||
| innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas | ||||||||
| efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens | ||||||||
| ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden | ||||||||
| innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Utredningen | ||||||||
| föreslår att | biometriska | uppgifter | i form av | såväl | ansiktsbild | som | 46 | |
fingeravtryck ska införas samtidigt i uppehållstillstånd och att Prop. 2010/11:123 författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Under en Bilaga 3 övergångsperiod från ikraftträdandet fram till den 20 maj 2011 bör
uppehållstillstånd alltjämt få utfärdas i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet.
I
Vid förnyande av tillståndsbevis till uppehållstillstånd innehållande biometri krävs upptagande av fingeravtryck och fotografi. Utredningen föreslår därför att utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd ska vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd.
47
Betänkandets lagförslag
Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)
att det i 9 kap. införs två nya paragrafer 8 a och 8 b §§ av följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||||
| 8 a § | |||||||
| Migrationsverket, | utlands- | ||||||
| myndigheterna | och Regerings- | ||||||
| kansliet får, för utfärdande av | |||||||
| uppehållstillstånd | enligt | rådets | |||||
| förordning (EG) 1030/2002 av den | |||||||
| 13 juni 2002 om en enhetlig | |||||||
| utformning | av | uppehållstillstånd | |||||
| för medborgare i tredjeland2, ta | |||||||
| upp | biometriska | kännetecken | |||||
| bestående av ansiktsbild och, om | |||||||
| utlänningen fyllt sex år, två | |||||||
| fingeravtryck | om | utlänningen | |||||
| ansöker | om | uppehållstillstånd | |||||
| eller förlängning av ett sådant | |||||||
| tillstånd. | |||||||
| Fingeravtrycken | och | ansikts- | |||||
| bilden ska sparas i ett lagrings- | |||||||
| medium | i | uppehållstillståndet. | |||||
| Fingeravtrycken och ansiktsbilden | |||||||
| samt de biometriska data som tas | |||||||
| fram ur dessa ska omedelbart | |||||||
| förstöras | när | uppehållstillståndet | |||||
| har lämnats ut eller ansökan har | |||||||
| återkallats eller avslagits. | |||||||
| Upptagande | av | biometriska | |||||
| kännetecken | enligt | första stycket | |||||
| får även ske vid förnyande av | |||||||
| bevis om uppehållstillstånd. | |||||||
| Personer som av fysiska skäl är | |||||||
| permanent förhindrade att lämna | |||||||
| fingeravtryck | omfattas | inte av | |||||
| skyldigheten | att | lämna | |||||
| fingeravtryck i första stycket. | |||||||
Prop. 2010/11:123
Bilaga 4
1Jfr Rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land, EUT L 115, 29.4.2008, s. 1.
2EUT L 157, 15.6.2002, s. 1 (ändrad genom EUT L 115, 29.4.2008, s. 1).
48
8 b §
Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet.
När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 4
49
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2010/11:123
Bilaga 5
Följande myndigheter och organisationer har anmodats respektive fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet.
1.Riksdagens ombudsmän
2.Kammarrätten i Stockholm
3.Länsrätten i Stockholms län, numera Förvaltningsrätten i Stockholm
4.Länsrätten i Skåne län, numera Förvaltningsrätten i Malmö
5.Länsrätten i Göteborg, numera Förvaltningsrätten i Göteborg
6.Justitiekanslern
7.Domstolsverket
8.Rikspolisstyrelsen
9.Säkerhetspolisen
10.Migrationsverket
11.Kustbevakningen
12.Datainspektionen
13.Statens kriminaltekniska laboratorium
14.Högskoleverket
15.Ambassaden Addis Abeba
16.Ambassaden Belgrad
17.Ambassaden Bangkok
18.Ambassaden Damaskus
19.Ambassaden Islamabad
20.Ambassaden London
21.Ambassaden Moskva
22.Barnombudsmannen
23.Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
24.Diskrimineringsombudsmannen
25.Sveriges advokatsamfund
26.Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd
27.Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar
28.Rädda Barnen
29.Svenska Röda Korset
Yttrande har dessutom kommit in från Skatteverket.
50
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet
Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 2011 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Johnsson.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2010/11:123
Bilaga 6
51
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson,
Föredragande: statsrådet Billström
Regeringen beslutar proposition 2010/11:123 Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
Prop. 2010/11:123
52
| Rättsdatablad | Prop. 2010/11:123 | ||
| Författningsrubrik | Bestämmelser som | Celexnummer för | |
| inför, ändrar, upp- | bakomliggande EU- | ||
| häver eller upprepar | regler | ||
| ett normgivnings- | |||
| bemyndigande | |||
| Utlänningslagen | 9 kap. 1 § | 32002R1030 |
| (2005:716) | 32008R0380 |
53