den 23 juni

Fråga

2009/10:936 Internationellt förbud mot djuphavsutvinning av olja

av Birgitta Eriksson (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Den globala tillväxten under 00-talet har skärpt konkurrensen om oljan. Ny utvinning måste i växande grad ske från alltmer svårtillgängliga källor såsom i polarområdena, djuphav eller från tjärsand, allt till mycket högre kostnad än tidigare.

Så länge som de ändliga energikällorna – uranet, kolet, naturgasen och oljan – är relativt sett eller snarare på papperet ”billiga” att utvinna energi ur så hämmas utvecklingen av de förnybara energikällorna. Kärnkraftens verkliga kostnader inte minst utifrån säkerhetsaspekten, dess miljöförstöring i samband med uranbrytningen och olösta avfallsförvaringsproblem, kommer inte fram. Även oljeutvinningen har hitintills ”förbilligats” genom att de stora oljebolagen nonchalerat de oerhörda risker som finns för massiv miljöförstöring vid utvinning och transporter. Katastrofen i Alaska med Exxon Valdez 1989 tydliggjorde riskerna kring oljehanteringen i nordliga områden. Den nu pågående katastrofen med den förstörda oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen utanför Louisiana är ett ännu tydligare exempel på problemen.

Det behövs en generell omställning av våra energisystem och ökad hushållning. Vi måste också förhindra att oljeutvinning i marginalen, där riskerna ökar, drivs fram. Djuphaven hotas redan nu av olika andra typer av förstörelse och utarmning. Oljeutvinningen i djuphav är ännu begränsad och kan stoppas.

Avser miljöministern att ta initiativ till en internationell konvention mot djuphavsutvinning av olja?