den 18 februari

Fråga

2009/10:546 Hantering av fosfor

av Jan Lindholm (mp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Fosfor är i praktiken en ändlig resurs så som frågan om fosfor hanteras i dag. Vid brytning av fosfor från berggrunden tillförs det biologiska kretsloppet tungmetaller som exempelvis kadmium. Att sluta ett fosforkretslopp i jordbruket är därför ytterst eftersträvansvärt.

Spridning på åkermark av slam från reningsverk är en metod för återbruk av fosfor som har många tillskyndare. Slam från reningsverk innehåller dock även kemikalier från det moderna samhället. Bland uppmätta kemikalierester finns även rester av mediciner. Här är några exempel på läkemedel som uppmätts i slam från reningsverk: Oxytetracyklin, Tetracyklin, Doxycyklin, Ibuprofen, Naproxen, Ketoprofen, Diklofenak, Noretisteron, Progesteron, Caffeine, Citalopram, Clozapine, Oxazepam, Propofol, Sertraline, Zolpidem, Östriol, Östradiol, Etinylöstradiol, Noretisteron och Progesteron.

Vad den ovan beskrivna kemiska soppan gör med vår hälsa när den via åkermarken hamnar på våra matbord torde vara svårt att bedöma. Man vet dock att enbart den höga halten av kadmium på våra åkrar beräknas ha skadat njurarna på runt 10 000 svenskar.

Det finns i dag metoder för att extrahera kemiskt ren fosfor ur avloppsslammet så att fosforn kan återbrukas utan att alla övriga kemikalier behöver hamna på våra åkrar och förstöra dem som livsmedelsproducerande marker.

Jag vill med anledning av detta fråga jordbruksminister Eskil Erlandsson:

Avser ministern att verka för att vi utvecklar metod eller metoder för återbruk av fosfor utan att oönskade kemikalierester hamnar på våra åkrar och indirekt på våra tallrikar?