Regeringens proposition 2009/10:237

Ny delgivningslag

Prop.

 

2009/10:237

Regeringen överlÀmnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 juni 2010

Maud Olofsson

Beatrice Ask

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehÄll

I propositionen föreslÄs att den nuvarande delgivningslagen ersÀtts av en ny lag och att det införs en lag om auktorisation av delgivningsföretag.

Syftet med förslagen Àr att ge bÀttre förutsÀttningar för en effektiv och sÀker hantering av delgivningar. Detta sker genom att regleringen görs mer överskÄdlig och lÀttillÀmpad, att det skapas större möjligheter att anvÀnda elektronisk kommunikation och att det lÀggs ett större ansvar pÄ parterna att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar i pÄgÄende mÄl och Àrenden. Förslagen ingÄr som ett led i regeringens arbete att minska andelen instÀllda huvudförhandlingar i brottmÄl.

Förslaget om auktorisation av privata delgivningsföretag innebÀr att godkÀnd personal vid sÄdana företag ges i princip samma befogenheter som de stÀmningsmÀn som har förordnats av polismyndigheterna.

LagÀndringarna föreslÄs trÀda i kraft den 1 april 2011.

1

InnehÄllsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut.................................................................

8

2

Lagtext

............................................................................................

10

 

2.1 ................................................

Förslag till delgivningslag

10

2.2Förslag till lag om auktorisation av

 

delgivningsföretag............................................................

20

2.3

Förslag till lag om Àndring i Àrvdabalken.........................

22

2.4

Förslag till lag om Àndring i jordabalken .........................

24

2.5

Förslag till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken .................

26

2.6

Förslag till lag om Àndring i utsökningsbalken ................

30

2.7

Förslag till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken ......

31

2.8Förslag till lag om Àndring i lagen (1970:417) om

 

marknadsdomstol m.m. ....................................................

32

2.9

Förslag till lag om Àndring i

 

 

förvaltningsprocesslagen (1971:291) ...............................

33

2.10Förslag till lag om Àndring i expropriationslagen

(1972:719)........................................................................

36

2.11Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:188) om

arrendenÀmnder och hyresnÀmnder .................................

37

2.12Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:1150) om

förvaltning av samfÀlligheter ...........................................

38

2.13Förslag till lag om Àndring i lagen (1981:533) om

fiskevÄrdsomrÄden ...........................................................

39

2.14Förslag till lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen

(1982:713)........................................................................

40

2.15Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:371) om

flyttning av fartyg i allmÀn hamn.....................................

41

2.16Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:1009) om

förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. ...................

42

2.17Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen

(1987:10)..........................................................................

43

2.18Förslag till lag om Àndring i sparbankslagen

(1987:619)........................................................................

44

2.19Förslag till lag om Àndring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar.....................................................

45

2.20Förslag till lag om Àndring i konkurslagen

(1987:672)........................................................................

47

2.21Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

krig eller krigsfara m.m....................................................

49

2.22Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:688) om

besöksförbud....................................................................

50

2.23Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:870) om

vÄrd av missbrukare i vissa fall........................................

51

2.24Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:52) med

sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga.........................

52

Prop. 2009/10:237

2

2.25

Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:314) om

Prop. 2009/10:237

 

ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden .........................

53

2.26Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:746) om

 

betalningsförelÀggande och handrÀckning ......................

54

2.27

Förslag till lag om Àndring i minerallagen (1991:45)......

56

2.28Förslag till lag om Àndring i bostadsrÀttslagen

(1991:614) .......................................................................

57

2.29Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister

och fordringar som skall prövas av Statens va-

 

nÀmnd..............................................................................

58

2.30Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvÄngsvÄrd.....................................................

59

2.31Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande m.fl......................................

60

2.32Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:243) om

AllmÀnna arvsfonden ......................................................

61

2.33Förslag till lag om Àndring i stiftelselagen

(1994:1220) .....................................................................

62

2.34Förslag till lag om Àndring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker................................................................

63

2.35Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:242) om

domstolsÀrenden..............................................................

64

2.36Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:764) om

 

företagsrekonstruktion.....................................................

66

2.37

Förslag till lag om Àndring i ellagen (1997:857) .............

67

2.38Förslag till lag om Àndring i personuppgiftslagen

(1998:204) .......................................................................

68

2.39Förslag till lag om Àndring i körkortslagen

(1998:488) .......................................................................

69

2.40Förslag till lag om Àndring i lagen (2000:1219) om

internationellt tullsamarbete ............................................

70

2.41Förslag till lag om Àndring i socialtjÀnstlagen

(2001:453) .......................................................................

71

2.42Förslag till lag om Àndring i lagen (2003:389) om

elektronisk kommunikation.............................................

72

2.43Förslag till lag om Àndring i smittskyddslagen

(2004:168) .......................................................................

74

2.44Förslag till lag om Àndring i lagen (2005:321) om

tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang ..........................

75

2.45Förslag till lag om Àndring i naturgaslagen

(2005:403) .......................................................................

76

2.46Förslag till lag om Àndring i aktiebolagslagen

(2005:551) .......................................................................

78

2.47Förslag till lag om Àndring i lagen (2007:1150) om

tillsyn över hundar och katter ..........................................

79

2.48Förslag till lag om Àndring i diskrimineringslagen

(2008:567) .......................................................................

80

2.49Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:814) om

statligt stöd till kreditinstitut............................................

81

3

2.50

Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:879) om

Prop. 2009/10:237

 

europeiskt betalningsförelÀggande...................................

82

2.51Förslag till lag om Àndring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400)................................................

83

2.52Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen

 

(2010:000)........................................................................

86

2.53

Förslag till lag om Àndring i postlagen (2010:000) ..........

87

2.54Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om

kollektivtrafik...................................................................

88

2.55Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om

 

 

Ă€ndring i expropriationslagen (1972:719) ........................

89

3

Ärendet och dess beredning............................................................

90

4

Behovet av ÀndamÄlsenliga delgivningsbestÀmmelser ...................

91

 

4.1

Bakgrund

..........................................................................

91

 

4.2

En ny delgivningslag införs .............................................

91

5

AllmÀnna utgÄngspunkter...............................................................

93

 

5.1

Lagens tillÀmpningsomrÄde . ....................................m.m

93

 

5.2

Delgivning .......med person som befinner sig utomlands

96

 

5.3

EU-rÀtten..........................................................................

 

98

 

5.4

Begreppsbildning ....................................i den nya lagen

99

 

5.5

UtgÄngspunkter . ...........vid val av delgivningssÀtt m.m

100

6

Vem som ska se till ........................................att delgivning sker

102

 

6.1

Delgivning ........................................i mÄl och Àrenden

102

 

6.2

Delgivning ............utan samband med mÄl eller Àrende

104

7

Vem som Àr delgivningsmottagare ...............................................

107

 

7.1

Delgivning ...................................med fysiska personer

107

 

7.2

Delgivning ...................................................med staten

108

 

7.3

Delgivning .....................med övriga juridiska personer

110

 

 

7.3.1 ................................

AllmÀnna bestÀmmelser

110

 

 

7.3.2 ..............................

Delgivning med dödsbon

113

 

7.4

Delgivning . ...............med delÀgare i samfÀllighet m.m

117

7.5Delgivning nÀr den som ska delges företrÀds av

 

 

ombud ............................................................................

118

8

Vanlig delgivning .........................................................................

119

 

8.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet ........................................

119

 

8.2

Delgivningstidpunkten...................................................

123

9

Muntlig delgivning .......................................................................

125

 

9.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet ........................................

125

 

9.2

FörutsÀttningar för att anvÀnda muntlig delgivning .......

127

 

9.3

Delgivningstidpunkten och sÀndande av handlingen .....

128

10

Förenklad delgivning....................................................................

131

 

10.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet ........................................

131

 

10.2

FörutsÀttningar för att anvÀnda förenklad delgivning ....

132

10.3NÀrmare om informationen att förenklad delgivning

 

kan komma att anvÀndas ................................................

134

10.4

NĂ€r kontrollmeddelandet ska skickas.............................

135

4

10.5

Hur ska handlingen och kontrollmeddelandet

Prop. 2009/10:237

10.6

skickas? .........................................................................

 

137

Delgivningstidpunkten ..................................................

139

10.7

Delgivning av handlingar som inleder ett förfarande ....

140

 

10.7.1

Regleringen i delgivningslagen ....................

140

 

10.7.2

MÄl om betalningsförelÀggande eller

 

 

 

vanlig handrÀckning .....................................

141

 

10.7.3

Förenklad delgivning i överinstanserna........

142

 

10.7.4

StÀmning i brottmÄl ......................................

146

11 SĂ€rskild delgivning med juridisk person......................................

150

11.1

Bakgrund .......................................................................

 

150

11.2

AllmÀnt om delgivningssÀttet........................................

154

11.3FörutsÀttningar för att anvÀnda sÀrskild delgivning

 

med juridisk person .......................................................

156

11.4

NĂ€r kontrollmeddelandet ska skickas............................

158

11.5Hur ska handlingen och kontrollmeddelandet

 

skickas? .........................................................................

159

11.6

Delgivningstidpunkten ..................................................

160

12 StÀmningsmannadelgivning .........................................................

161

12.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet........................................

161

12.2

Offentlig stÀmningsmannabehörighet............................

163

12.3

Privat stÀmningsmannabehörighet.................................

167

12.4FörutsÀttningar för att anvÀnda

stÀmningsmannadelgivning ...........................................

171

12.5ÖverlĂ€mnande av handlingen till

delgivningsmottagaren ..................................................

172

12.6ÖverlĂ€mnande av meddelande nĂ€r inte handlingen

 

finns tillgÀnglig..............................................................

173

12.7

AllmÀnna förutsÀttningar för surrogatdelgivning ..........

175

12.8

Surrogatdelgivning vid bostaden...................................

177

12.9

Surrogatdelgivning pÄ arbetsplatsen..............................

178

12.10

Surrogatdelgivning genom kontorsanstÀlld ...................

179

12.11

Spikning ........................................................................

180

12.12

Öppnande av delgivningsförsĂ€ndelser...........................

185

12.13Skyldighet för fastighetsÀgare och arbetsgivare att

 

lÀmna uppgifter..............................................................

186

12.14

TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad........

187

13 Kungörelsedelgivning ..................................................................

189

13.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet........................................

189

13.2FörutsÀttningar för att anvÀnda

kungörelsedelgivning ....................................................

189

13.2.1NÀr delgivningsmottagaren saknar kÀnt

hemvist .........................................................

189

13.2.2NÀr delgivningsmottagaren har kÀnt

 

hemvist .........................................................

190

13.2.3

NĂ€r en delgivningsmottagare har

 

 

underlÄtit att anmÀla adressÀndring vid

 

 

förenklad delgivning.....................................

191

5

 

13.2.4

NÀr en obestÀmd krets eller ett stort antal

Prop. 2009/10:237

 

13.2.5

personer ska delges .......................................

192

 

NÀr juridisk person har underlÄtit att

 

 

 

fullgöra sin registreringsplikt ........................

194

 

13.2.6

MÄl om betalningsförelÀggande och

 

 

 

vanlig handrÀckning......................................

195

13.3

NÀrmare om kungörandet m.m. .....................................

197

 

13.3.1

Annonsering..................................................

197

 

13.3.2

Anslag i myndighetens lokal.........................

199

 

13.3.3

Ytterligare delgivningsÄtgÀrder i samband

 

 

 

med kungörelsedelgivning ............................

201

13.4

Delgivningstidpunkten...................................................

203

14 Övriga delgivningsfrĂ„gor..............................................................

204

14.1

SĂ€rskild postdelgivning..................................................

204

14.2Beaktande av omstÀndigheter som framkommit vid

andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren....205

14.3Skyldighet för parter att uppge mobiltelefonnummer

 

och e-postadress .............................................................

206

14.4

DelgivningsbestÀmmelser i diskrimineringslagen..........

208

14.5BestÀmmelser om nÀr surrogatdelgivning, spikning

 

 

eller kungörelsedelgivning inte fÄr anvÀndas.................

209

 

14.6

Husrannsakan för delgivning m.m. ................................

210

15

Auktorisation av privata delgivningsföretag.................................

212

 

15.1

FörutsÀttningar för auktorisation....................................

212

 

15.2

GodkÀnnande av företagets ledning och personal..........

214

 

15.3

Utbildning av personal...................................................

216

 

15.4

Tillsynen ........................................................................

217

 

15.5

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande.............

218

 

15.6

Auktorisations- och tillsynsmyndighet...........................

219

 

15.7

Avgifter..........................................................................

221

 

15.8

TillgÄng till sekretessbelagda uppgifter .........................

221

 

15.9

Tystnadsplikt..................................................................

224

 

15.10

Överklagande .................................................................

224

16

IkrafttrÀdande m.m. ......................................................................

225

17

Ekonomiska och andra konsekvenser ...........................................

226

18

Författningskommentar.................................................................

228

 

18.1

Förslaget till delgivningslag...........................................

228

18.2Förslaget till lag om auktorisation av

 

delgivningsföretag..........................................................

262

18.3

Förslaget till lag om Àndring i Àrvdabalken....................

267

18.4

Förslaget till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken ............

268

18.5

Förslaget till lag om Àndring i utsökningsbalken ...........

271

18.6

Förslaget till lag om Àndring i

 

 

förvaltningsprocesslagen (1971:291) .............................

272

18.7Förslaget till lag om Àndring i lagen (1990:746) om

betalningsförelÀggande och handrÀckning .....................

273

18.8Förslaget till lag om Àndring i minerallagen

(1991:45)........................................................................

274

6

18.9

Förslaget till lag om Àndring i lagen (1991:852) om

Prop. 2009/10:237

 

betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister

 

 

och fordringar som skall prövas av Statens va-

 

 

nÀmnd............................................................................

274

18.10Förslaget till lag om Àndring i lagen (1994:243) om

AllmÀnna arvsfonden ....................................................

275

18.11Förslaget till lag om Àndring i lagen (1996:242) om

domstolsÀrenden............................................................

275

18.12Förslaget till lag om Àndring i körkortslagen

(1998:488) .....................................................................

276

18.13Förslaget till lag om Àndring i diskrimineringslagen

(2008:567) .....................................................................

276

18.14Förslaget till lag om Àndring i lagen (2008:879) om

europeiskt betalningsförelÀggande ................................

277

18.15Förslaget till lag om Àndring i offentlighets- och

 

sekretesslagen (2009:400) .............................................

278

18.16 Övriga författningsförslag .............................................

279

Bilaga 1 Sammanfattningen av promemorian Ny delgivningslag

 

 

m.m. (Ds 2009:28) .............................................................

280

Bilaga 2

Lagförslagen i promemorian Ny delgivningslag m.m.

 

 

(Ds 2009:28) ......................................................................

282

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser.......................................

358

Bilaga 4

LagrÄdsremissens lagförslag..............................................

359

Bilaga 5

LagrÄdets yttrande..............................................................

439

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 17 juni 2010........

446

RĂ€ttsdatablad........................................................................................

447

7

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2009/10:237

Regeringen föreslÄr att riksdagen antar regeringens förslag till

1.delgivningslag,

2.lag om auktorisation av delgivningsföretag,

3.lag om Àndring i Àrvdabalken,

4.lag om Àndring i jordabalken,

5.lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken,

6.lag om Àndring i utsökningsbalken,

7.lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken,

8.lag om Àndring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

9.lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

10.lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719),

11.lag om Àndring i lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyres- nÀmnder,

12.lag om Àndring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀllig-

heter,

13.lag om Àndring i lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden,

14.lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen (1982:713),

15.lag om Àndring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn,

16.lag om Àndring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

17.lag om Àndring i plan- och bygglagen (1987:10),

18.lag om Àndring i sparbankslagen (1987:619),

19.lag om Àndring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

20.lag om Àndring i konkurslagen (1987:672),

21.lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

22.lag om Àndring i lagen (1988:688) om besöksförbud,

23.lag om Àndring i lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa

fall,

24.lag om Àndring i lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga,

25.lag om Àndring i lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden,

26.lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning,

27.lag om Àndring i minerallagen (1991:45),

28.lag om Àndring i bostadsrÀttslagen (1991:614),

29.lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va- nÀmnd,

30.lag om Àndring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd,

31.lag om Àndring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande

m.fl.,

32.lag om Àndring i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvsfonden,

33.lag om Àndring i stiftelselagen (1994:1220),

34.lag om Àndring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

8

35. lag om Àndring i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden,

Prop. 2009/10:237

36.lag om Àndring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

37.lag om Àndring i ellagen (1997:857),

38.lag om Àndring i personuppgiftslagen (1998:204),

39.lag om Àndring i körkortslagen (1998:488),

40.lag om Àndring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsam- arbete,

41.lag om Àndring i socialtjÀnstlagen (2001:453),

42.lag om Àndring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

43.lag om Àndring i smittskyddslagen (2004:168),

44.lag om Àndring i lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrotts- arrangemang,

45.lag om Àndring i naturgaslagen (2005:403),

46.lag om Àndring i aktiebolagslagen (2005:551),

47.lag om Àndring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter,

48.lag om Àndring i diskrimineringslagen (2008:567),

49.lag om Àndring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut,

50.lag om Àndring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföre- lÀggande,

51.lag om Àndring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

52.lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:000),

53.lag om Àndring i postlagen (2010:000),

54.lag om Àndring i lagen (2010:000) om kollektivtrafik,

55.lag om Àndring i lagen (2010:000) om Àndring i expropriations- lagen (1972:719).

9

2

Lagtext

Prop. 2009/10:237

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till delgivningslag

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna lag gÀller nÀr delgivning ska ske i mÄl eller Àrende hos domstol eller annan myndighet eller nÀr delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestÀmmelse som avviker frÄn denna lag, gÀller den bestÀmmelsen.

2 § Delgivning innebÀr att en handling skickas eller lÀmnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att nÄgot av de andra förfaranden som anges i denna lag anvÀnds.

Den som ensam eller tillsammans med nĂ„gon Ă€r behörig att ta emot delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. BestĂ€mmel- ser om vilka som Ă€r delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssÀtten

–vanlig delgivning (16–18 §§),

–muntlig delgivning (19–21 §§),

–förenklad delgivning (22–26 §§),

–sĂ€rskild delgivning med juridisk person (27–30 §§),

–stĂ€mningsmannadelgivning (31–46 §§), och

–kungörelsedelgivning (47–51 §§).

3 § Delgivning med en person som vistas utomlands fÄr ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper.

En kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rÀttegÄngsbalken, som ska delges utomlands, fÄr inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt.

4 § DelgivningssÀtt ska vÀljas med utgÄngspunkt frÄn att det ska vara ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt.

Delgivning fÄr inte ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet.

5 § Om en handling som en myndighet ska delge en person Àr omfattande eller det av annan anledning Àr olÀmpligt att skicka eller lÀmna handlingen, fÄr myndigheten besluta att handlingen i stÀllet under viss tid ska hÄllas tillgÀnglig hos myndigheten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutar. Ett meddelande om beslutets innehÄll ska delges.

10

Första stycket gÀller inte delgivning av en handling som inleder ett Prop. 2009/10:237 förfarande vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gÀller

dock bilagor till en sÄdan handling.

6 § BestÀmmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillÀmpas Àven vid delgivning av annat Àn handling.

Vem som ska se till att delgivning sker m.m.

7 § En myndighet som handlÀgger ett mÄl eller Àrende ska se till att delgivning sker.

8 § BegÀr en part eller nÄgon som har liknande stÀllning att sjÀlv fÄ se till att delgivning sker och det inte Àr olÀmpligt, fÄr myndigheten besluta om detta. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

9 § En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett mÄl eller Àrende fÄr vÀnda sig till en lÀnsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för bistÄnd med delgivningen.

LÀnsstyrelsen ska avvisa en framstÀllan om delgivning om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.

10 § NÀr en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § fÄr endast vanlig delgivning och stÀmningsmannadelgivning anvÀndas. NÀr lÀnsstyrelsen bistÄr enskild med delgivning enligt 9 § fÄr dock delgivning Àven ske genom sÀrskild delgivning med juridisk person och kungörelse- delgivning.

Delgivningsmottagare

Delgivning med en fysisk person

11 § Vid delgivning med en fysisk person Àr han eller hon delgivnings- mottagare.

Har en fysisk person stÀllföretrÀdare som Àr behörig att företrÀda honom eller henne i saken, Àr i stÀllet stÀllföretrÀdaren delgivnings- mottagare. Om det finns skÀl till det, Àr den fysiska personen och stÀllföretrÀdaren tillsammans delgivningsmottagare.

Delgivning med staten

12 § Vid delgivning med staten Àr en person som Àr behörig att ta emot delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken delgivningsmottagare.

Om det inte av lag eller annan författning framgÄr att en viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken Àr justitiekanslern, eller nÄgon

11

annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns Prop. 2009/10:237 rÀkning, delgivningsmottagare.

Delgivning med annan juridisk person Àn staten

13 § Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten Àr en person som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera Àr behöriga tillsammans, Àr var och en av dem delgivnings- mottagare. En verkstÀllande direktör i ett aktiebolag Àr alltid delgivnings- mottagare.

Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare, eller en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. Suppleanten eller vice verkstÀllande direktören ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen.

Delgivning med delÀgare i samfÀllighet m.m.

14 § Vid delgivning med delÀgare i en samfÀllighet eller med medlem- mar i en sammanslutning Àr, om inte 13 § Àr tillÀmplig, Àven ledamot av styrelsen eller annan som utsetts att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare, Àr nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda delÀgarna eller medlemmarna eller underrÀtta dem som avses med delgivningen.

Delgivning med den som har ett ombud

15 § Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som Ă€r behörigt att ta emot handlingen Ă€r Ă€ven ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sĂ„dant ombud och handlingen lĂ€mnas till en delgivningsmottagare enligt 11–14 §§, bör ombudet underrĂ€ttas om detta.

Första stycket gÀller inte om handlingen innehÄller ett förelÀggande för den som ska delges att fullgöra nÄgot personligen.

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning gÄr till

16 § Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren.

12

NÀr vanlig delgivning fÄr anvÀndas

Prop. 2009/10:237

17 § Vanlig delgivning fÄr anvÀndas vid all delgivning.

 

Endast myndighet fÄr vid vanlig delgivning skicka handlingen pÄ

 

elektronisk vÀg.

 

Delgivningstidpunkten

 

18 § Vanlig delgivning har skett nÀr den eller de som Àr delgivnings-

 

mottagare har tagit emot handlingen.

 

Om en postförsÀndelse har hÀmtats av bud, ska handlingen anses ha

 

kommit delgivningsmottagaren till handa nÀr försÀndelsen hÀmtats av

 

budet.

 

Muntlig delgivning

 

Hur muntlig delgivning gÄr till

 

19 § Muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i den handling som

 

ska delges lÀses upp för delgivningsmottagaren. SÄdan delgivning fÄr

 

Àven avse en kallelse, ett förelÀggande eller ett annat beslut som Ànnu

 

inte har fÄtt skriftlig form.

 

Handlingen eller beslutet, sedan det har fÄtt skriftlig form, ska skickas

 

eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms

 

obehövligt.

 

NÀr muntlig delgivning fÄr anvÀndas

 

20 § Muntlig delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet nÀr delgivning

 

ska ske i ett mÄl eller Àrende.

 

Muntlig delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling

 

som inleder ett förfarande.

 

Delgivningstidpunkten

 

21 § Muntlig delgivning har skett nÀr innehÄllet som avses i 19 § har

 

lÀsts upp.

 

Förenklad delgivning

 

Hur förenklad delgivning gÄr till

 

22 § Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges

 

skickas till delgivningsmottagaren och att det nÀrmast följande arbetsdag

 

skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

 

23 § Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet

 

skickas till delgivningsmottagarens senast kÀnda adress.

 

Om delgivningsmottagarens senast kÀnda adress inte kan anvÀndas fÄr

 

handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens

 

folkbokföringsadress om en sÄdan adress finns och skiljer sig frÄn den

 

som anvÀnts nÀr handlingen skickades enligt första stycket.

 

 

13

NÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas

Prop. 2009/10:237

24 § Förenklad delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet vid delgivning

 

med den som Àr part eller har liknande stÀllning i ett mÄl eller Àrende, om

 

denne har fÄtt information av myndigheten om att delgivningssÀttet kan

 

komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet.

 

Förenklad delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling

 

som inleder ett förfarande.

 

25 § Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig

 

delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person

 

eller stÀmningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

 

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske nÀr nÄgon har gett in

 

en handling i mÄlet eller Àrendet och informationen till denne lÀmnas i

 

nÀra anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

 

Delgivningstidpunkten

 

26 § Förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det

 

att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ

 

föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr

 

som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

 

SĂ€rskild delgivning med juridisk person

 

Hur sÀrskild delgivning med juridisk person gÄr till

 

27 § SÀrskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen

 

som ska delges skickas till den juridiska personen och att det nÀrmast

 

följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har

 

skickats.

 

28 § Vid sÀrskild delgivning med juridisk person ska handlingen och

 

kontrollmeddelandet skickas till den postadress som Àr registrerad för

 

den juridiska personen i ett sÄdant register som anges i 29 §.

 

NÀr sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas

 

29 § SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas av en myndig-

 

het om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har

 

misslyckats i samma delgivningsÀrende eller ett sÄdant delgivningsförsök

 

bedöms som utsiktslöst vid delgivning med

 

1.aktiebolag som Àr registrerade i aktiebolagsregistret,

2.ekonomiska föreningar, bostadsrÀttsföreningar, kooperativa hyres- rÀttsföreningar och sambruksföreningar som Àr registrerade i förenings- registret,

3.handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som Àr registrerade i handelsregistret,

4.bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som Àr registrerade

ibankregistret,

5.försÀkringsaktiebolag och ömsesidiga försÀkringsbolag som Àr registrerade i försÀkringsregistret,

14

6. europabolag som Àr registrerade i europabolagsregistret, och

Prop. 2009/10:237

7. europakooperativ som Àr registrerade i europakooperativsregistret.

Delgivningstidpunkten

 

 

 

30

§ SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har

förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har

skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna

framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

StÀmningsmannadelgivning

 

 

Hur stÀmningsmannadelgivning gÄr till

 

 

31

§ StÀmningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt

40

§ har behörighet att utföra sÄdan delgivning lÀmnar handlingen som

ska delges pĂ„ nĂ„got av de sĂ€tt som anges i 32–38 §§ och dokumenterar

ÄtgÀrden.

 

 

 

StÀmningsmannadelgivning nÀr delgivningsmottagaren pÄtrÀffas

 

32

§ Vid stÀmningsmannadelgivning ska handlingen lÀmnas till delgiv-

ningsmottagaren om han eller hon pÄtrÀffas.

 

VÀgrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lÀmnas

kvar pÄ platsen, om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndig-

heterna.

 

 

 

33

§ Om den handling som ska delges inte finns tillgÀnglig nÀr en

delgivningsmottagare

pÄtrÀffas, fÄr

vid stÀmningsmannadelgivning

i stÀllet ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

Handlingen ska skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det

kan ske och inte bedöms obehövligt.

 

 

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas till en annan

person Àn delgivningsmottagaren

 

 

34

§ Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen i fall som anges i

35

och 36 §§ lÀmnas till en annan person Àn den som Àr delgivnings-

mottagare. Handlingen fÄr lÀmnas endast till en person som samtycker

till det och som inte Àr motpart i samma mÄl eller Àrende till den som ska

delges.

 

 

 

En underrÀttelse om att delgivning enligt första stycket har skett och

vem handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

35

§ Om delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist i Sverige men inte

pÄtrÀffas dÀr, fÄr handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll

som delgivningsmottagaren tillhör och som pÄtrÀffas i eller i omedelbar

anslutning till hemvistet.

 

 

36

§ Om delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas pÄ sin arbetsplats under

sin

vanliga arbetstid,

fÄr handlingen

lÀmnas till hans eller

hennes

arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller

15

dÀrmed jÀmförlig stÀllning eller chefen för den personaladministrativa Prop. 2009/10:237 verksamheten pÄ delgivningsmottagarens arbetsplats.

37 § Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lÀmnas till delgivningsmottagaren sÄ snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet nÀr handlingen lÀmnas.

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

38 § Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen lÀmnas i delgiv- ningsmottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om

1.delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas dÀr,

2.handlingen inte kan lĂ€mnas enligt 34–36 §§,

3.det inte kan klarlÀggas var delgivningsmottagaren uppehÄller sig,

och

4.det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgiv- ningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottaga- ren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Delgivningstidpunkten

39 § StÀmningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett nÀr handlingen eller det skriftliga meddelandet har lÀmnats pÄ föreskrivet sÀtt eller nÀr delgivningsmottagaren har vÀgrat ta emot handlingen eller meddelandet.

StĂ€mningsmannadelgivning enligt 34–37 §§ har skett nĂ€r handlingen har lĂ€mnats och underrĂ€ttelsen har skickats.

Vem som fÄr utföra stÀmningsmannadelgivning

40 § StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av stÀmningsman eller av den som Àr anstÀlld vid

–polismyndighet,

–Äklagarmyndighet,

–allmĂ€n domstol,

–allmĂ€n förvaltningsdomstol,

–Kronofogdemyndigheten,

–Skatteverket,

–svensk utlandsmyndighet, och

–auktoriserat delgivningsföretag.

StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av personal vid respektive inrÀttning om delgivningsmottagaren Àr intagen i

–kriminalvĂ„rdsanstalt,

–hĂ€kte,

–sĂ„dan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rĂ€ttspsykiatrisk undersökning,

16

– sĂ„dan vĂ„rdinrĂ€ttning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) Prop. 2009/10:237 om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd,

–sĂ„dan sjukvĂ„rdsinrĂ€ttning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd,

–sĂ„dant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, eller

–sĂ„dant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vĂ„rd av miss- brukare i vissa fall.

Förordnande av stÀmningsmÀn

41 § En polismyndighet förordnar stÀmningsmÀn inom sitt polisdistrikt.

En polismyndighets rÀtt att öppna postförsÀndelse

42 § En polismyndighet fÄr öppna en försÀndelse som har lÀmnats till myndigheten för stÀmningsmannadelgivning, om det behövs för att innehÄllet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polismyndighet för delgivning. Detta gÀller dock inte om upp- dragsgivaren har angett att försÀndelsen inte fÄr öppnas.

Upplysningsskyldighet

43 § En fastighetsÀgare, tomtrÀttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslÀgenhet ska pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmanna- delgivning uppge om delgivningsmottagaren Àr bosatt pÄ fastigheten eller i lÀgenheten eller annars disponerar utrymme dÀr.

44 § En arbetsgivare Àr skyldig att pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren Àr anstÀlld hos honom eller henne och, om sÄ Àr fallet, upplysa om delgivnings- mottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhÄllanden som rör anstÀllningen och som kan underlÀtta delgivningen.

45 § Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gÀller inte den som stÄr i sÄdant förhÄllande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rÀttegÄngsbalken.

TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad

46 § StÀmningsman och anstÀlld vid polismyndighet, Äklagarmyndighet, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad för att verkstÀlla stÀmnings- mannadelgivning.

En polisman som vÀgras sÄdant tilltrÀde fÄr, efter beslut av polismyn- digheten, sjÀlv bereda sig tilltrÀde. Om nÄgon annan person som anges i första stycket vÀgras tilltrÀde, ska polismyndigheten lÀmna bitrÀde om personen begÀr det.

17

Kungörelsedelgivning

Prop. 2009/10:237

Hur kungörelsedelgivning gÄr till

47 § Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hĂ„lls tillgĂ€nglig viss tid hos myndigheten eller pĂ„ annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvud- sakliga innehĂ„ll inom tio dagar frĂ„n beslutet kungörs och i vissa fall ges till kĂ€nna pĂ„ annat sĂ€tt i enlighet med vad som nĂ€rmare anges i 48–50 §§.

Kungörelsedelgivning nÀr delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist eller undandrar sig delgivning

48 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig,

2.om förutsÀttningarna för stÀmningsmannadelgivning enligt 38 § Àr uppfyllda, eller

3.om förutsÀttningarna för förenklad delgivning Àr uppfyllda men sÄdan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om kungörelse- delgivning enligt första stycket har skett och dÀrefter ny delgivning ska ske i samma mÄl eller Àrende, fÄr meddelandet i stÀllet anslÄs i myndighetens lokal.

Kungörelsedelgivning nÀr en obestÀmd krets eller ett stort antal personer ska delges

49 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om en obestÀmd krets ska delges,

2.om ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till Ànda- mÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller

3.om delÀgare i samfÀllighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns nÄgon som Àr delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delÀgarna eller medlemmarna Àr fler Àn tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sÄdant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lÀgenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till nÄgon eller nÄgra av dem som delgivningen avser för att vara tillgÀngligt för alla dem som avses med delgivningen. IngÄr en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

Kungörelsedelgivning nÀr en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt

50 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

18

1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post- Prop. 2009/10:237 adress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med juridisk person,

eller

2. om en juridisk person i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar registrerad behörig företrÀdare och nÄgon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pÄ den juridiska personens vÀgnar ta emot delgivning samt för- sök till delgivning med andra tillÀmpliga delgivningssÀtt har misslyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sÄdant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Delgivningstidpunkten

51 § Kungörelsedelgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga före- skrivna ÄtgÀrder har skett i rÀtt tid.

Överklagande

52 § LÀnsstyrelsens beslut i delgivningsfrÄgor enligt 9 och 10 §§ och om avvisning enligt 9 § fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011, dÄ delgivningslagen (1970:428) upphör att gÀlla.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

19

2.2 Förslag till lag om auktorisation av Prop. 2009/10:237 delgivningsföretag

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelse

1 § Med ett delgivningsföretag avses i denna lag ett företag som yrkes- mÀssigt utför delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

Auktorisation

2 § Auktorisation fÄr beviljas endast om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att företagets verksamhet kommer att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och om- dömesgillt sÀtt.

Rikspolisstyrelsen ska ges tillfÀlle att yttra sig innan auktorisation beviljas.

GodkÀnnande av personal

3 § All personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkÀnd med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för en anstÀllning i ett sÄdant företag. Detsamma gÀller den som leder verksamheten samt ledamöter och suppleanter i delgivningsföretagets styrelse.

Utbildning av personal

4 § Ett auktoriserat delgivningsföretag ska se till att personalen fÄr nöd- vÀndig utbildning.

Tillsynsmyndighet

5 § Ett auktoriserat delgivningsföretag stÄr under tillsyn av en lÀns- styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndigheter och om deras tillsynsomrÄden.

6 § Tillsynsmyndigheten prövar frÄgor om auktorisation och godkÀnnan- de samt Äterkallelse av auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag.

Tillsyn

7 § Ett auktoriserat delgivningsföretag ska lÀmna tillsynsmyndigheten de upplysningar om verksamheten som den begÀr för sin tillsyn. Ett sÄdant företag ska Ärligen före mars mÄnads utgÄng till tillsynsmyndigheten ge in en redogörelse för verksamheten under föregÄende Är.

8 § Tillsynsmyndigheten har rÀtt att inspektera ett auktoriserat delgiv- ningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rör företagets verksamhet avseende stÀmningsmannadelgivning.

20

9 § Tillsynsmyndigheten fÄr meddela ett auktoriserat delgivningsföretag de förelÀgganden som behövs för att denna lag ska efterlevas. Ett sÄdant förelÀggande fÄr förenas med vite.

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande

10 § Auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag kan Äterkallas nÀr det inte lÀngre finns förutsÀttningar för auktorisation respektive godkÀn- nande eller nÀr det i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

Ett godkÀnnande ska Äterkallas nÀr den som godkÀnnandet avser har lÀmnat sin anstÀllning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat delgivnings- företag och inte inom tre mÄnader dÀrefter har visat att han eller hon har fÄtt en ny anstÀllning eller ett nytt uppdrag hos ett sÄdant företag.

Ett beslut om Äterkallelse gÀller omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

Tystnadsplikt

11 § Den som Àr eller har varit verksam i ett auktoriserat delgivnings- företag eller som har eller haft uppdrag för ett sÄdant företag fÄr inte obehörigen avslöja eller utnyttja vad han eller hon i samband med anstÀllningen eller uppdraget har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden.

Avgifter

12 § Avgift fÄr tas ut för tillsyn och för prövning av ansökningar om auktorisation och godkÀnnande av personal.

Överklagande

13 § Beslut enligt denna lag fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdom- stol.

Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga beslut att bevilja auktorisation. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Bemyndiganden

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om auktorisation och godkÀnnande samt om utbildning av personal. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om storleken pÄ de avgifter som fÄr tas ut enligt 12 §.

Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

21

2.3Förslag till lag om Àndring i Àrvdabalken

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om Àrvdabalken1 dels att 16 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att nuvarande 18 kap. 1 a § ska betecknas 18 kap. 1 b §,

dels att det i balken ska införas en ny paragraf, 18 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

5 §

Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillkĂ€nna huruvida han vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, Ă€ger rĂ€tten förelĂ€gga honom att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det förelĂ€ggandet delgavs honom. Delgivning fĂ„r ej ske enligt 12–15 §§ delgivnings- lagen (1970:428).

SÄdant förelÀggande skall med- delas, sÄframt ansökan dÀrom göres av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testaments- tagarens del i kvarlÄtenskapen ifall denne försummar att bevara sin rÀtt.

Undandrar sig en arvinge eller testamentstagare att ge tillkĂ€nna huruvida han eller hon vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, fĂ„r rĂ€tten förelĂ€gga honom eller henne att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det att förelĂ€ggandet delgavs ho- nom eller henne. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

Ett sÄdant förelÀggande ska meddelas pÄ ansökan av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarlÄtenskapen om denne för- summar att bevara sin rÀtt.

18 kap.

1 a §

NÀr ett dödsbo ska delges Àr dödsbodelÀgarna tillsammans del- givningsmottagare. En av dödsbo- delÀgarna Àr dock ensam delgiv- ningsmottagare om han eller hon sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Àr taxerad som lantbruksenhet. Den som tar emot handlingen ska sÄ snart det kan ske underrÀtta övriga delÀgare om delgivningen.

Om boutredningsman har för-

1 Balken omtryckt 1981:359.

Prop. 2009/10:237

22

ordnats Àr denne i stÀllet delgiv- Prop. 2009/10:237 ningsmottagare.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

23

2.4

Förslag till lag om Àndring i jordabalken

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § jordabalken1 ska ha följande

 

lydelse.

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

8 kap.

 

UppsÀgning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ skall uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som sökes för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas ej den som sökes i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas icke nÄgon som angivits nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning skall ske, ej kÀnt hemvist hÀr i riket och finns ej heller kÀnt ombud som har rÀtt att mottaga uppsÀgning för honom, fÄr uppsÀgningen ske

8 §2

UppsÀgning ska vara skriftlig, om inte skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ ska uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsÀgning ska delges den som söks för uppsÀgning.

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34– 38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans eller hennes vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon till- hör eller, om han eller hon driver rörelse med fast kontor, pÄ konto- ret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angivits nu, ska uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning ska ske, inte kÀnt hemvist hÀr i riket och finns inte heller kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom eller henne, fÄr uppsÀg-

1Balken omtryckt 1971:1209.

2Senaste lydelse 1991:850.

24

genom kungörelse i Post- och

ningen ske

genom

kungörelse i Prop. 2009/10:237

Inrikes Tidningar.

 

 

Post- och Inrikes Tidningar.

En ansökan hos domstol med

En ansökan hos domstol med

yrkande

att

arrendeförhÄllande

yrkande att arrendeförhÄllande ska

skall upphöra eller att arrendator

upphöra eller att arrendator ska

skall avhysas gÀller som uppsÀg-

avhysas gÀller som uppsÀgning nÀr

ning nÀr delgivning skett i behörig

delgivning skett i behörig ordning.

ordning.

Detsamma

gÀller

en

Detsamma gÀller en ansökan enligt

ansökan

enligt

lagen

(1990:746)

lagen (1990:746) om betalnings-

om betalningsförelÀggande

och

förelÀggande

och

handrÀckning

handrÀckning

om att

arrendator

om att arrendator ska avhysas.

skall avhysas.

SÀrskilda bestÀmmelser om innehÄllet i uppsÀgning av avtal om anlÀggningsarrende finns i 11 kap. 6 §.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 16 och 17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

25

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltele- fonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,
4. e-postadress, och
5. förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom eller henne.
Förs partens talan av stÀllföre- trÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har parten ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefon- nummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.
En stÀmningsansökan ska dess- utom innehÄlla uppgift om enskild svarande i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes stÀllföretrÀdares arbets-

2.5

Förslag till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om rÀttegÄngsbalken dels att 33 kap. 1 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas tvÄ nya paragrafer, 33 kap. 5 och 7 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 kap.

 

1 §1

Ansökan, anmÀlan eller annan

En ansökan, en anmÀlan eller en

inlaga i rÀttegÄng skall innehÄlla

annan inlaga i rÀttegÄng ska inne-

uppgift Ă„ domstolen samt parter-

hÄlla uppgift om domstolen samt

nas namn och hemvist.

parternas namn och hemvist.

En enskild parts första inlaga i

En enskild parts första inlaga i

rÀttegÄngen skall innehÄlla uppgift

rÀttegÄngen ska innehÄlla uppgift

om partens

om partens

1. yrke samt personnummer eller

1. personnummer eller organisa-

organisationsnummer,

tionsnummer,

2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr parten kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, dock att num- mer avseende hemligt telefon- abonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det, samt

4. förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom.

Förs partens talan av stÀllföre- trÀdare, skall motsvarande upp- gifter lÀmnas Àven om denne. Har parten vidtalat ett ombud att före- trÀda honom, skall ombudets namn, postadress och telefon- nummer anges.

En stÀmningsansökan skall dessutom innehÄlla uppgift om enskild svarande i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes stÀllföretrÀdares yrke,

1 Senaste lydelse 1985:267.

26

arbetsplats, telefonnummer och ombud behöver lÀmnas endast om uppgiften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar svaranden kÀnd adress, skall upp- gift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

BegÀr en part att ett vittne eller annan skall höras, Àr parten i den utstrÀckning som anges i fjÀrde stycket skyldig att lÀmna uppgifter betrÀffande denne.

Uppgifter som avses i första– femte styckena skall gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, skall det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

plats, telefonnummer, e-postadress Prop. 2009/10:237 och ombud behöver lÀmnas endast

om uppgiften utan sÀrskild utred- ning Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar svaranden kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

BegÀr en part att ett vittne eller annan ska höras, Àr parten i den utstrÀckning som anges i fjÀrde stycket skyldig att lÀmna uppgifter betrÀffande denne.

Uppgifter som avses i första– femte styckena ska gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, ska det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

5 §2

StĂ€mning i tvistemĂ„l fĂ„r delges enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:000) endast om det med beaktande av vad som har fram- kommit i det aktuella delgivnings- Ă€rendet eller vid andra delgiv- ningsförsök med delgivningsmotta- garen finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat delges, ska rÀtten pröva om försöken till delgivning ska fortsÀtta eller om kÀranden ska erbjudas att sjÀlv se till att delgivning sker. HÀnsyn ska dÄ tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgiv- ningen, förutsÀttningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omstÀndigheterna i övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudandet ska stÀmningsansökan avvisas.

2 Paragrafen motsvaras av 6 § andra och tredje styckena. Senaste lydelse 1995:637.

27

BestÀmmelserna

i

5, 12 och

15

§§

delgivningslagen

(1970:428) gÀller

inte

delgivning

av stÀmning i brottmÄl.

 

StÀmning i tvistemÄl fÄr delges

enligt

12 §

delgivningslagen

endast om det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat delges, skall rÀtten pröva om försöken till delgivning skall fortsÀtta eller om kÀranden skall erbjudas att sjÀlv ombesörja delgivningen. HÀnsyn skall dÀrvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgivningen, förutsÀttningarna för att fortsatta försök skall lyckas samt omstÀndigheterna i övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudan- det skall stÀmningsansökan av- visas.

6 §3

BestĂ€mmelserna i 3, 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000) gĂ€ller inte delgivning av stĂ€mning i brottmĂ„l.

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen hindrar inte att den tilltalade delges stÀmning och andra handlingar i ett brottmÄl genom förenklad delgivning om han eller hon av polisman, Äklagare, tulltjÀnsteman eller tjÀnsteman vid Kustbevakningen vid ett personligt sammantrÀffande har delgetts information om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i tingsrÀtten och det vid den tidpunkt dÄ handlingarna skickas till den tilltalade inte har förflutit lÀngre tid Àn sex veckor sedan informationen lÀmnades.

7 §

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad del- givning, om parten under hand- lÀggningen vid tingsrÀtt, Krono- fogdemyndigheten, Statens va- nÀmnd, hyresnÀmnd eller arrende- nÀmnd har fÄtt information om att sÄdan delgivning kan komma att

3 Senaste lydelse 1995:637.

Prop. 2009/10:237

28

anvÀndas i hovrÀtten om ett

av-

Prop. 2009/10:237

görande överklagas dit.

 

 

Första stycket gÀller Àven

för

 

Högsta domstolen om informatio- nen har lÀmnats vid tingsrÀtt, hov- rÀtt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd eller arrende- nÀmnd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

29

2.6Förslag till lag om Àndring i utsökningsbalken

HÀrigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

2 §

Innan avhysning sker skall sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hemvist och har det ej kunnat klarlÀggas var han uppehÄller sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han ej har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgiv- ningslagen (1970:428). Har den sökte kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken han eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till enligt 12 § delgivningslagen och kan det inte klarlĂ€ggas var han uppehĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedelgivning an- vĂ€ndas. Myndigheten kan i sĂ„dant fall i stĂ€llet besluta att handlingen skall i slutet kuvert lĂ€mnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fĂ€stas pĂ„ dörren till hans bostad. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom med posten under hans utlĂ€ndska adress.

Innan avhysning sker ska sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hem- vist och har det inte kunnat klar- lÀggas var han eller hon uppehÄll- er sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgiv- ningslagen (2010:000). Har del- givningsmottagaren kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken han eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen och kan det inte klar- lĂ€ggas var han eller hon uppe- hĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedelgiv- ning anvĂ€ndas eller handlingen lĂ€mnas i delgivningsmottagarens hemvist eller pĂ„ lĂ€mplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utlĂ€ndska adress.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

30

2.7

Förslag till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att det i socialförsÀkringsbalken ska införas en

 

ny paragraf, 18 kap. 43 §, av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

18 kap.

43 §

Vid tillĂ€mpning av 41 § andra stycket och 42 § fĂ„r kungörelse- delgivning enligt 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) inte anvĂ€n- das.

Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

31

2.8Förslag till lag om Àndring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 20 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §2

Skall ansökan, kallelse eller fö- relÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller dom eller beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgiv- ning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sÄdana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesförelÀgg- ande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhÄl- landen eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan nÀringsidkare, fÄr inte ske enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428), om det inte finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Ska en ansökan, en kallelse eller ett förelÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller en dom eller ett beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgivning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sĂ„dana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesförelĂ€gg- ande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhĂ„l- landen eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan nĂ€ringsidkare, fĂ„r inte ske enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:000), om det inte med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med delgiv- ningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1Lagen omtryckt 1984:294.

2Senaste lydelse 2004:452.

Prop. 2009/10:237

32

2.9

Förslag till lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen Prop. 2009/10:237

 

(1971:291)

HÀrigenom föreskrivs att 3 och 47 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ansökan, besvÀr, anmÀlan, understÀllning och annan ÄtgÀrd, varigenom mÄl anhÀngiggöres, skall ske skriftligen.

En ansöknings- eller besvÀrs- handling frÄn en enskild skall vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller hans ombud. Den skall innehÄlla uppgift om hans

1.yrke samt personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, dock att nummer avseende hemligt telefon- abonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det, samt

4.förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom.

Förs den enskildes talan av stÀll- företrÀdare, skall motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde vidtalat ett om- bud att företrÀda honom, skall ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.

En ansöknings- eller besvÀrs- handling frÄn en enskild skall

1 Senaste lydelse 1985:271.

Föreslagen lydelse

3 §1

En ansökan, ett överklagande, en anmÀlan, en understÀllning och varje annan ÄtgÀrd som inleder ett förfarande hos allmÀn förvalt- ningsdomstol, ska vara skriftlig.

En ansökan eller ett överkla- gande frÄn en enskild ska vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller henne eller hans eller hennes ombud. Den ska innehÄlla uppgift om hans eller hennes

1.personnummer eller organisa- tionsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han eller hon kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltele- fonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,

4.e-postadress, och

5.förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom eller henne.

Förs den enskildes talan av stÀll- företrÀdare, ska motsvarande upp- gifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde ett ombud, ska om- budets namn, postadress, e-post- adress, telefonnummer till arbets- platsen och mobiltelefonnummer anges.

En ansökan eller ett överklagan- de frÄn en enskild ska dessutom

33

dessutom innehÄlla uppgifter om enskild motpart, om sÄdan finns, i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller dennes stÀllföre- trÀdares yrke, arbetsplats, telefon- nummer och ombud behöver lÀmnas endast om uppgiften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för den enskilde. Saknar motparten kÀnd adress, skall uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifter som avses i andra– fjĂ€rde styckena skall gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, skall det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

Skall rÀtten underrÀtta nÄgon om innehÄllet i en handling eller om nÄgot annat, fÄr det ske genom delgivning. Delgivning skall an- vÀndas, om det Àr sÀrskilt före- skrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgiv- ning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det Àr pÄkallat med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

innehÄlla uppgifter om enskild Prop. 2009/10:237 motpart, om sÄdan finns, i de

hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om mot- partens eller dennes stÀllföre- trÀdares arbetsplats, telefon- nummer, e-postadress och ombud behöver lÀmnas endast om upp- giften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för den enskilde. Sak- nar motparten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifter som avses i andra– fjĂ€rde styckena ska gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, ska det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

47 §2

Ska rÀtten underrÀtta nÄgon om innehÄllet i en handling eller om nÄgot annat, fÄr det ske genom delgivning. Delgivning ska an- vÀndas, om det Àr sÀrskilt före- skrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgiv- ning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det Àr pÄkallat med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att kammarrÀtt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under hand- lÀggningen i förvaltningsrÀtten har informerats om att sÄdan del- givning kan komma att anvÀndas i kammarrÀtten om förvaltnings- rÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta förvaltningsdomstolen om informationen har lÀmnats i förvaltningsrÀtten eller i kammar- rÀtten.

2 Senaste lydelse 1990:1412.

34

Prop. 2009/10:237

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

35

2.10Förslag till lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

HÀrigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap.

6 §

Avvisas ej stÀmningsansökan, skall fastighetsdomstolen, om ansökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, skall domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande skall han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket skall alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (1970:428) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sakÀgare icke finns, fÄr meddelande som avses i 17 § första stycket samma lag anslÄs i fastighetsdomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Avvisas inte stÀmningsansökan, ska fastighetsdomstolen, om ansökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, ska domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande ska denne anmo- das att lĂ€mna uppgifter i de avse- enden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket ska alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (2010:000) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antas att det inte finns nÄgra okÀnda sakÀgare, fÄr meddelande som avses i 49 § andra stycket samma lag anslÄs i fastighetsdomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

36

2.11

 

Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:188) om

Prop. 2009/10:237

 

 

arrendenÀmnder och hyresnÀmnder

 

 

 

HÀrigenom föreskrivs att 30 § lagen (1973:188) om arrendenÀmnder

och hyresnÀmnder ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

Skall inlaga, kallelse, före-

30 §1

 

 

 

 

 

Ska en inlaga, en kallelse, ett

lÀggande

eller

annan handling

förelÀggande eller en annan hand-

tillstÀllas part, sker det genom del-

ling tillstÀllas part, sker det genom

givning, om annat inte följer av

delgivning, om annat inte följer av

andra stycket. Om hyresnÀmnden

andra stycket. Om hyresnÀmnden

samtidigt handlÀgger ett stort antal

samtidigt handlÀgger ett stort antal

tvister

av

likartad

beskaffenhet

tvister

av

likartad

beskaffenhet

mellan en hyresvÀrd och dennes

mellan en hyresvÀrd och dennes

hyresgÀster om villkoren för hyra

hyresgÀster om villkoren för hyra

av bostadslÀgenheter, fÄr delgiv-

av bostadslÀgenheter, fÄr i de

ning i de Àrenden som enligt 9 §

Àrenden som enligt 9 § andra

andra

stycket

 

avgörs

utan

stycket

avgörs utan

sammantrÀde

sammantrÀde ske genom kungö-

kungörelsedelgivning enligt

49

§

relse. DÀrvid tillÀmpas inte 17 §

första och andra styckena delgiv-

andra

stycket

delgivningslagen

ningslagen (2010:000) anvÀndas.

 

(1970:428).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut som skall tillstÀllas en

Beslut som ska tillstÀllas en part

part sÀnds till parten i vanligt brev

sÀnds till parten i vanligt brev

under hans eller hennes för

under hans eller hennes för

nÀmnden

kÀnda

adress.

Om

nÀmnden

kÀnda

adress.

Om

beslutet meddelats i samband med

beslutet meddelats i samband med

ett sammantrÀde, skall det sÀndas

ett sammantrÀde, ska det sÀndas

inom sju dagar dÀrefter och i annat

inom sju dagar dÀrefter och i annat

fall samma dag som beslutet med-

fall samma dag som beslutet

delas.

 

 

 

 

 

 

meddelas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:1061.

37

2.12Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter

HÀrigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §2

Till sammantrĂ€det skall samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r del- Ă€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse skall i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte bestÀmmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 delgivningslagen (1970:428).

Till sammantrĂ€det ska samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r del- Ă€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse ska i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte 14 § och 49 § första stycket 3 delgiv- ningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1Lagen omtryckt 1987:128.

2Senaste lydelse 1997:269.

Prop. 2009/10:237

38

2.13Förslag till lag om Àndring i lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden

HÀrigenom föreskrivs att 12 § lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:227

Föreslagen lydelse

 

 

FörrÀttningsmannen skall

kalla

12 §

 

ska

 

FörrÀttningsmannen

kalla

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Kallelsen skall innehÄlla en kort

Kallelsen ska innehÄlla en kort

beskrivning av den avsedda om-

beskrivning av den avsedda om-

rÄdesbildningen

samt uppgift om

rÄdesbildningen

samt

uppgift om

tid och plats dÀr ansöknings-

tid och plats dÀr ansöknings-

handlingarna och fiskerÀttsförteck-

handlingarna och fiskerÀttsförteck-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

sen skall anges att Àgare av fiske

sen ska anges att Àgare av fiske

bör senast vid sammantrÀdet munt-

bör senast vid sammantrÀdet munt-

ligen eller skriftligen framföra sina

ligen eller skriftligen framföra sina

synpunkter pÄ omrÄdesbildningen

synpunkter pÄ

omrÄdesbildningen

och fiskerÀttsförteckningen

samt

och fiskerÀttsförteckningen

samt

lÀgga fram skriftlig utredning som

lÀgga fram skriftlig utredning som

han önskar Äberopa till stöd för

han önskar Äberopa till stöd för

erinringar mot

fiskerÀttsförteck-

erinringar mot

fiskerÀttsförteck-

ningen. Om det inte kan antas, att

ningen. Om det inte kan antas, att

fiskerÀttsförteckningen Àr fullstÀn-

fiskerÀttsförteckningen Àr fullstÀn-

dig, utfÀrdas kallelse Àven pÄ

dig, utfÀrdas kallelse Àven pÄ

okÀnda Àgare av fiske. Kallelsen

okÀnda Àgare av fiske. Kallelsen

skall i god tid före sammantrÀdet

ska i god tid före sammantrÀdet

delges Àgarna av fisket. För sÄdan

delges Àgarna av fisket. För sÄdan

delgivning gÀller inte bestÀmmel-

delgivning gÀller inte 14 § och

serna i 10 § första stycket och 16 §

49 § första stycket 3 delgivnings-

andra stycket 2

delgivningslagen

lagen (2010:000).

 

 

(1970:428).

 

 

 

 

 

 

FörrÀttningsmannen skall

alltid

FörrÀttningsmannen

ska

alltid

underrÀtta kommunen om inne-

underrÀtta kommunen om inne-

hÄllet i kallelsen.

 

 

hÄllet i kallelsen.

 

 

BestÀmmelserna i första och andra styckena gÀller i tillÀmpliga delar Àven dÄ ett nytt sammantrÀde utsÀtts. Om vid ett sammantrÀde har tillkÀnnagetts tid och plats för nÀsta sammantrÀde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammantrÀde dÄ tillkÀnnagivandet skett.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

39

2.14Förslag till lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen (1982:713)

HÀrigenom föreskrivs att 14 kap. 4 § försÀkringsrörelselagen (1982:713)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 kap.

4 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 3 § skall rĂ€tten genast kalla bolaget, Finansin- spektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€- lan som avses i 2 eller 3 § ska rĂ€tten genast kalla bolaget, Finans- inspektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att in- stĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bola- get, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Kallelsen ska kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

Prop. 2009/10:237

40

2.15Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn

HÀrigenom föreskrivs att 3 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

En underrÀttelse skall delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gÀller, i stÀllet för vad som föreskrivs i 17 § del- givningslagen (1970:428), att underrÀttelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av sjöfartsverket utgivna Un- derrÀttelser för sjöfarande samt an- slÄs pÄ fartyget. Detta förfarande fÄr tillÀmpas ocksÄ för delgivning med en Àgare eller redare som Àr okÀnd.

En underrĂ€ttelse ska delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gĂ€ller, i stĂ€llet för vad som föreskrivs i 48–50 §§ delgivningslagen (2010:000), att underrĂ€ttelsen ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av Sjöfartsverket utgivna UnderrĂ€t- telser för sjöfarande samt anslĂ„s pĂ„ fartyget. Detta förfarande fĂ„r tillĂ€mpas ocksĂ„ för delgivning med en Ă€gare eller redare som Ă€r okĂ€nd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

41

2.16Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Avser saken

förverkande av

4 §1

 

 

Avser saken

förverkande av

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

relsedelgivning

av beslutet

eller

relsedelgivning

av beslutet

eller

stÀmningen ske enligt de förut-

stÀmningen ske enligt de förut-

sÀttningar som anges i 15 § delgiv-

sÀttningar som anges i 48 § delgiv-

ningslagen (1970:428).

Dessa

ningslagen (2010:000).

Dessa

regler fÄr ocksÄ tillÀmpas, om den

regler fÄr ocksÄ tillÀmpas, om den

frÄn vilken förverkande sker Àr

frÄn vilken förverkande sker Àr

okÀnd.

 

 

okÀnd.

 

 

Om vÀrdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre Àn en tiondel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmÀn försÀk- ring som gÀllde dÄ beslaget verkstÀlldes eller om egendomen saknar saluvÀrde, fÄr delgivning ske genom att beslutet eller stÀmningen anslÄs hos den myndighet som har meddelat beslutet eller utfÀrdat stÀmningen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2000:178.

Prop. 2009/10:237

42

2.17Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (1987:10)

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987:10)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

27 §

Sökanden skall av bygg- nadsnÀmnden omedelbart un- derrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse skall ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, skall han Àven underrÀttas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrÀttelse fÄr ske genom delgivning. Med sökanden fÄr delgivning dock inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

Sökanden ska av byggnads- nÀmnden omedelbart underrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse ska ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, ska denne Àven underrÀttas om hur beslutet kan överklagas och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrĂ€ttelse fĂ„r ske genom delgivning. Delgivning med sökanden fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1992:1769.

Prop. 2009/10:237

43

2.18Förslag till lag om Àndring i sparbankslagen (1987:619)

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

3 §

Görs ansökan eller anmÀlan som avses i 2 §, skall rÀtten genast kalla sparbanken, Finansinspek- tionen samt de huvudmÀn och borgenÀrer som vill yttra sig i Àrendet att instÀlla sig för rÀtten pÄ en bestÀmd dag, dÄ frÄgan om skyldighet för sparbanken att trÀda i likvidation skall prövas. Kallel- sen skall delges sparbanken, om det kan ske pÄ annat sÀtt Àn enligt

15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kun- göras genom rĂ€ttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€l- lelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€lan som avses i 2 §, ska rĂ€tten genast kalla sparbanken, Finansinspektionen samt de hu- vudmĂ€n och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för spar- banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges spar- banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Kallelsen ska kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

Prop. 2009/10:237

44

2.19Förslag till lag om Àndring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 5 och 6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

5 §1

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § skall rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

RÀtten skall lÄta kungöra före- lÀggandet i Post- och Inrikes Tid- ningar minst tvÄ mÄnader och högst fyra mÄnader före utgÄngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § ska rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borge- nĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges före- ningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ del- givningslagen (2010:000). RĂ€tten ska lĂ„ta kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ mĂ„nader och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 4 a § skall registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Registreringsmyndig- heten skall lĂ„ta kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

6 §2

I ett Ă€rende enligt 4 a § ska registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet ska delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n en- ligt 38 och 47–51 §§ delgivnings- lagen (2010:000). Registrerings- myndigheten ska lĂ„ta kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

1Senaste lydelse 2003:865.

2Senaste lydelse 2003:865.

Prop. 2009/10:237

45

Prop. 2009/10:237

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

46

BorgenÀrens uppmaning skall innehÄlla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Upp- maningen skall delges gÀldenÀren. Delgivning enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) fÄr ske endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

2.20Förslag till lag om Àndring i konkurslagen (1987:672)

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 9, 15 och 17 §§ konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9 §1

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), skall om inte annat visas anses insolvent, om

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insol- vent, om

1.gÀldenÀren har uppmanats av en borgenÀr att betala klar och förfallen skuld men underlÄtit att göra detta inom en vecka och

2.borgenÀren begÀr gÀldenÀren i konkurs inom tre veckor dÀrefter och skulden dÄ Ànnu inte Àr betald.

BorgenĂ€rens uppmaning ska innehĂ„lla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Upp- maningen ska delges gĂ€ldenĂ€ren. Delgivning enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) fĂ„r ske endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med gĂ€ldenĂ€ren finns anledning att anta att denne har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Första och andra styckena gÀller inte sÄdana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver nÀringsverksam- het.

15 §

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket skall delges. Kallel- sen fÄr delges enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Del- givning enligt 15 § första stycket delgivningslagen fÄr ske Àven nÀr

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges. Kallelsen fĂ„r delges enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgiv- ningsĂ€rendet eller vid andra del- givningsförsök med gĂ€ldenĂ€ren finns anledning att anta att denne

1 Senaste lydelse 1999:1095.

Prop. 2009/10:237

47

gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndigheterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀ- va att delgivningen verkstÀlls utomlands.

har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Kungörelse- delgivning enligt 48 § första stycket 1 delgivningslagen fÄr ske Àven nÀr gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning an- nars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndig- heterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀva att delgivningen verk- stÀlls utomlands.

17 §

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 15 § delgivningslagen (1970:428), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostnaden för vÄr- den skall betalas av borgenÀren.

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 38 eller 48 § delgiv- ningslagen (2010:000), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostna- den för vÄrden ska betalas av bor- genÀren.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

48

2.21Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 36 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Delgivning med

den

som

36 §1

 

 

 

Delgivning med

den

som

tjÀnstgör vid Försvarsmakten skall

tjÀnstgör inom Försvarsmakten ska

ske genom myndigheten. Ett intyg

ske genom myndigheten. Ett intyg

av Försvarsmakten skall gÀlla som

av Försvarsmakten ska gÀlla som

fullt bevis att delgivning har skett

fullt bevis att delgivning har skett

pÄ det sÀtt som anges i intyget.

pÄ det sÀtt som anges i intyget.

Avser

delgivningen

personlig

Avser

delgivningen

personlig

instÀllelse, skall intyget om delgiv-

instÀllelse, ska intyget om delgiv-

ningen

innehÄlla

uppgift

om

ningen

innehÄlla uppgift

om

huruvida den kallade Àr förhindrad

huruvida den kallade Àr förhindrad

att instÀlla sig pÄ grund av sin

att instÀlla sig pÄ grund av sin

tjÀnstgöring.

 

 

 

tjÀnstgöring.

 

 

Delgivning med den som tjÀnst-

Delgivning med den som tjÀnst-

gör inom Försvarsmakten fÄr inte

gör inom Försvarsmakten fÄr inte

ske pÄ de sÀtt som avses i 12 eller

ske enligt 34–38 och 47–51 §§

15 § delgivningslagen (1970:428).

delgivningslagen (2010:000). Har

Har delgivning annars skett enligt

delgivning annars skett enligt del-

delgivningslagen,

skall

den

anses

givningslagen, ska den anses ha

ha skett pÄ behörigt vis, Àven om

skett pÄ behörigt vis, Àven om den

den inte har verkstÀllts genom

inte har verkstÀllts genom För-

Försvarsmakten.

 

 

 

svarsmakten.

 

 

Regeringen fÄr föreskriva om andra avvikelser frÄn vad som annars gÀller i frÄga om delgivning i mÄl och Àrenden hos domstolar och andra myndigheter.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

1 Senaste lydelse 1993:1610.

Prop. 2009/10:237

49

2.22Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:688) om besöksförbud

HÀrigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:688) om besöksförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett beslut om besöksförbud skall

5 §

Ett beslut om besöksförbud ska

delges den mot vilken förbudet

delges den mot vilken förbudet

avses gÀlla. HÀrvid gÀller inte 12

avses gÀlla. Delgivning fÄr inte ske

och 15 §§ delgivningslagen

enligt 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

(1970:428).

 

ningslagen (2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

50

2.23Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall

HÀrigenom föreskrivs att 41 § lagen (1988:870) om vÄrd av miss- brukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I mÄl och Àrenden enligt denna

41 §

Vid delgivning med enskild i

lag fÄr delgivning med den

mÄl eller Àrende enligt denna lag

enskilde inte ske med tillÀmpning

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

av 12 eller 15 § delgivningslagen

ningslagen (2010:000) inte tillÀm-

(1970:428).

 

pas.

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

51

2.24Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga

HÀrigenom föreskrivs att 38 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀm- melser om vÄrd av unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

I mÄl och Àrenden enligt denna

38 §

 

 

Vid delgivning med enskild i

lag fÄr delgivning med den

mÄl eller Àrende enligt denna lag

enskilde inte ske med tillÀmpning

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

av 12 eller 15 § delgivningslagen

ningslagen

(2010:000)

inte

(1970:428).

 

tillÀmpas.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

52

I den mĂ„n bestĂ€mmelse hĂ€rom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frĂ€mmande stat fĂ„r svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, se till att delgivning sker med person i den frĂ€mmande staten genom att sĂ€nda handlingen med posten enligt 16–18 §§ delgivningslagen (2010:000).

2.25Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden

HÀrigenom föreskrivs att 13 och 20 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt del- givningslagen (1970:428). SÀr- skild postdelgivning eller stÀm- ningsmannadelgivning fÄr Àga rum Àven om det ej följer av bestÀmmelserna i 3 § nÀmnda lag.

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt delgiv- ningslagen (2010:000).

20 §2

Om den behöriga myndigheten önskar delgivning i frÀmmande stat av handling rörande svensk skatt, fÄr den begÀra handrÀckning för sÄdan delgivning.

I den mÄn bestÀmmelse hÀrom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frÀmmande stat fÄr svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, ombesörja delgivning med person i den frÀmmande staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1Senaste lydelse 2006:708.

2Senaste lydelse 2006:708.

Prop. 2009/10:237

53

2.26Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (1990:746) om betalningsföre- lÀggande och handrÀckning

dels att 29 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 60 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §1

FörelÀggandet skall delges svaranden i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tviste- mÄl. Delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild handrÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansöknings- handlingarna skall fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av före- lÀggandet.

Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

FörelÀggandet ska delges sva- randen i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tviste- mÄl. Kungörelsedelgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:000) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild handrÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansöknings- handlingarna ska fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av före- lÀggandet.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

60 a §

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt enligt 36 eller 54 §, hindrar 24 § delgivningslagen (2010:000) inte att tingsrÀtten delger svaranden handlingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har fÄtt

1 Senaste lydelse 1996:1026.

Prop. 2009/10:237

54

information om att sÄdan Prop. 2009/10:237 delgivning kan komma att anvÀn-

das i mÄlet i tingsrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

55

2.27Förslag till lag om Àndring i minerallagen (1991:45)

HÀrigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

FörestĂ„ndaren ansvarar i andels- havarnas stĂ€lle för att verksam- heten bedrivs enligt bestĂ€mmel- serna i 5 kap. 4–11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§. Han fĂ„r frĂ„n andels- havarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

FörestĂ„ndaren ansvarar i andels- havarnas stĂ€lle för att verksam- heten bedrivs enligt 5 kap. 4– 11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§ och fĂ„r frĂ„n andelshavarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

Vid delgivning med andels- havare gÀller delgivningslagen (2010:000). Vid sÄdan delgivning Àr Àven förestÄndaren ensam del- givningsmottagare.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

56

2.28

Förslag till lag om Àndring i bostadsrÀttslagen

Prop. 2009/10:237

 

(1991:614)

 

 

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 27 § bostadsrÀttslagen (1991:614) ska

 

ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

7 kap.

 

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som söks för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr upp- sÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀff- as inte nÄgon som angetts nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning skall ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

27 §

Skriftlig uppsÀgning ska delges den som söks för uppsÀgning.

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34– 38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr upp- sÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans eller hennes van- liga adress. Ett exemplar av upp- sÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon tillhör eller, om han eller hon driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angetts nu, ska uppsÀg- ningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀg- ningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning ska ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom eller henne, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 16 och 17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

57

2.29 Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:852) om Prop. 2009/10:237 betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister

och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1991:852) om betalnings- förelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §

 

 

 

 

Har

Kronofogdemyndigheten

 

överlÀmnat ett mÄl till Arbetsdom-

 

stolen eller Statens va-nÀmnd

 

hindrar

24

§

delgivningslagen

 

(2010:000) inte att svaranden del-

 

ges handlingar

genom förenklad

 

delgivning om denne under hand-

 

lÀggningen

hos

Kronofogdemyn-

 

digheten har fÄtt information om

 

att sÄdan delgivning kan komma

att anvÀndas i mÄlet i Arbets- domstolen respektive Statens va- nÀmnd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

58

2.30Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd

HÀrigenom föreskrivs att 46 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

I mÄl och Àrenden enligt denna

46 §

 

 

Vid delgivning med patienten i

lag fÄr delgivning med patienten

mÄl eller Àrende enligt denna lag

inte ske med tillÀmpning av 12

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

eller 15 § delgivningslagen

ningslagen

(2010:000)

inte

(1970:428).

 

tillÀmpas.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

59

2.31Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

HÀrigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §

I mÄl eller Àrenden enligt denna lag fÄr delgivning inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § del- givningslagen (1970:428). I mÄl vid förvaltningsdomstol fÄr dock delgivning ske enligt 15 § första stycket samma lag, om utlÀnningen har lÀmnat landet.

I mĂ„l eller Ă€rende enligt denna lag fĂ„r delgivning inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivnings- lagen (2010:000). I mĂ„l vid all- mĂ€n förvaltningsdomstol fĂ„r dock delgivning ske enligt 48 § första stycket 1 samma lag, om utlĂ€n- ningen har lĂ€mnat landet.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

60

2.32

Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:243) om

Prop. 2009/10:237

 

AllmÀnna arvsfonden

 

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvs- fonden ska införas en ny paragraf, 32 §, och nÀrmast före 32 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Delgivning

 

32 §

 

NĂ€r delgivning ska ske med

 

AllmÀnna arvsfonden Àr chefen för

 

Kammarkollegiet, eller nÄgon an-

 

nan person som Àr behörig att ta

 

emot delgivningen för Kammar-

 

kollegiets rÀkning, delgivnings-

 

mottagare.

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

61

2.33Förslag till lag om Àndring i stiftelselagen (1994:1220)

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

5 §

Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan om likvidation enligt 1 §, ska domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Kallelsen ska kungö- ras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

62

2.34Förslag till lag om Àndring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

HÀrigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9kap.

5 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 4 §, skall rĂ€tten genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ del- givningslagen (1970:428). RĂ€tten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€- lan som avses i 2 eller 4 §, ska rĂ€tten genast kalla medlemsbank- en, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bank- en, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000). RĂ€tten ska se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

63

2.35

Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:242) om

Prop. 2009/10:237

 

domstolsÀrenden

 

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (1996:242) om domstols- Àrenden

dels att 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 46 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

En enskild parts första skrivelse

5 §

 

 

 

 

 

 

 

En enskild parts första skrivelse

 

till tingsrÀtten skall innehÄlla upp-

till tingsrÀtten ska innehÄlla upp-

 

gifter om partens

 

 

 

 

gifter om partens

 

 

 

 

1. namn,

yrke

och

personnum-

1. namn och personnummer eller

 

mer eller organisationsnummer,

organisationsnummer,

 

 

 

2. postadress

och

adress

till

2. postadress

 

och

adress

till

 

arbetsplats

samt

i

förekommande

arbetsplats samt

i förekommande

 

fall annan adress dÀr parten kan

fall annan adress dÀr parten kan

 

antrÀffas för delgivning,

 

 

antrÀffas för delgivning,

 

 

 

3. telefonnummer till

bostaden

3. telefonnummer

till

bostaden

 

och arbetsplatsen,

med

undantag

och arbetsplatsen samt mobil-

 

för nummer som avser ett hemligt

telefonnummer, med undantag för

 

telefonabonnemang som

behöver

nummer som avser ett hemligt

 

uppges

endast

om

tingsrÀtten

telefonabonnemang

som

behöver

 

begÀr det, och

 

 

 

 

 

uppges

endast

om tingsrÀtten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

begÀr det,

 

 

 

 

 

 

4. förhÄllanden i övrigt av bety-

4. e-postadress, och

 

 

 

5. förhÄllanden i övrigt av bety-

 

delse för delgivning med parten.

delse för delgivning med parten.

 

Om den enskilde har en stÀll-

Om den enskilde har en stÀll-

 

företrÀdare,

skall

 

motsvarande

företrÀdare, ska motsvarande upp-

 

uppgifter lÀmnas Àven om stÀll-

gifter lÀmnas Àven om stÀllföre-

 

företrÀdaren. Har den enskilde ut-

trÀdaren. Har den enskilde utsett

 

sett ombud, skall ombudets namn,

ombud, ska ombudets namn, post-

 

postadress

och

telefonnummer

adress, e-postadress, telefon-

 

anges.

 

 

 

 

 

 

 

nummer

till

arbetsplatsen

och

 

Finns det en enskild motpart i

mobiltelefonnummer anges.

 

 

Finns det en enskild motpart i

 

Ă€rendet, skall den som inleder

Ă€rendet, ska den som inleder

 

Ă€rendet

lÀmna

 

uppgifter

om

Ă€rendet

lÀmna

uppgifter

om

 

motparten i de hÀnseenden som

motparten i de hÀnseenden som

 

anges i första och andra styckena.

anges i första och andra styckena.

 

Uppgift

om

motpartens

eller

Uppgift

om

 

motpartens

eller

 

dennes

stÀllföretrÀdares

yrke,

dennes

stÀllföretrÀdares

arbets-

 

arbetsplats,

telefonnummer

och

plats, telefonnummer, e-postadress

 

ombud

behöver

dock

lÀmnas

och ombud behöver dock lÀmnas

 

endast om uppgiften Àr tillgÀnglig

endast om uppgiften Àr tillgÀnglig

 

utan sÀrskild utredning

för

den

utan sÀrskild

utredning

för

den

64

som inleder Àrendet. Saknar mot- parten kÀnd adress, skall uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifterna skall gÀlla för- hÄllandena nÀr uppgifterna lÀmnas till tingsrÀtten. Om nÄgot av dessa förhÄllanden Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig, skall det genast anmÀlas till tingsrÀtten.

som inleder Àrendet. Saknar mot- parten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifterna ska gÀlla förhÄllan- dena nÀr uppgifterna lÀmnas till tingsrÀtten. Om nÄgot av dessa förhÄllanden Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig, ska det genast anmÀlas till tingsrÀtten.

46 a §

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad del- givning, om parten under hand- lÀggningen i tingsrÀtten har infor- merats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i hov- rÀtten om tingsrÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om informatio- nen har lÀmnats i tingsrÀtten eller

ihovrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

65

2.36

Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:764) om

Prop. 2009/10:237

 

företagsrekonstruktion

 

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1996:764) om företags-

 

rekonstruktion ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

2 kap.

 

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, skall rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet skall hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas sena- re, dock senast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet skall parterna kallas. GÀldenÀren skall i kallelsen förelÀggas att senast vid samman- trÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen skall Àven anges att sam- mantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före sammantrÀdet sjÀlv ansöker om företags- rekonstruktion eller skriftligen medger borgenÀrens ansökan och rÀtten inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ skall hÄllas. Parterna skall i kallel- sen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna skall delges part- erna. DĂ€rvid fĂ„r betrĂ€ffande gĂ€ldenĂ€ren delgivning enligt 12– 15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske.

GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

8 §

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, ska rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet ska hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas senare, dock se- nast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet ska parterna kallas. GÀldenÀren ska i kallelsen förelÀggas att senast vid samman- trÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen ska Àven anges att sammantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före samman- trÀdet sjÀlv ansöker om företagsre- konstruktion eller skriftligen med- ger borgenÀrens ansökan och rÀtt- en inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ ska hÄllas. Parterna ska i kallelsen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna ska delges parterna.

Delgivning med gĂ€ldenĂ€ren fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

66

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.
Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har god- kÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀn- nande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen upp- fyller kraven enligt första stycket.
Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyndig- heten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:000).

2.37

Förslag till lag om Àndring i ellagen (1997:857)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 4 a § ellagen (1997:857) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

4 a §1 Villkoren i balansavtalen skall

vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har god- kÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀn- nande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen upp- fyller kraven enligt första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyndig- heten skall delge beslutet enligt

16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:404.

67

2.38Förslag till lag om Àndring i personuppgiftslagen (1998:204)

HÀrigenom föreskrivs att 46 § personuppgiftslagen (1998:204) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, skall den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndig- heten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet skall omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelÀggande skall del- ges den personuppgiftsansvarige. Delgivning enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) fÄr an- vÀndas bara om det finns skÀl att anta att den personuppgifts- ansvarige har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, ska den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndig- heten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet ska omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelĂ€ggande ska delges den personuppgiftsansvarige. Del- givning enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) fĂ„r anvĂ€n- das bara om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med den personuppgiftsansvarige finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

68

2.39

Förslag till lag om Àndring i körkortslagen (1998:488) Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § körkortslagen (1998:488) ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

7 §

Ett beslut enligt denna lag gÀller omedelbart, om inte annat anges.

Ett beslut om körkortsingripande

Ett beslut om körkortsingripande

skall delges den som beslutet rör.

ska delges den som beslutet rör.

 

 

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–

 

 

38 och 47–51 §§ delgivningslagen

 

 

(2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

69

2.40Förslag till lag om Àndring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § och 4 kap. 5 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §

Handling i Àrende om utredning som bedrivs i annan stat delges en- ligt delgivningslagen (1970:428). SÀrskild postdelgivning eller stÀm- ningsmannadelgivning fÄr, Àven om det inte följer av bestÀmmel- serna i 3 § nÀmnda lag, ske efter beslut av behörig svensk myndighet.

En handling i ett Àrende om utredning som bedrivs i en annan stat delges enligt delgivningslagen (2010:000).

4kap.

5 §

Behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av tullbestÀmmelse eller i brotts- utredning begÀra delgivning av handling i en annan stat.

I den utstrÀckning det Àr tillÄtet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fÄr behörig svensk myndighet ombesörja delgivning med person i den andra staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

En behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av en tullbestÀmmelse eller i en brottsutredning begÀra delgivning av en handling i en annan stat.

I den utstrĂ€ckning det Ă€r tillĂ„tet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fĂ„r en behörig svensk myndighet se till att delgivning sker med en person i den andra staten genom att sĂ€nda handlingen med posten enligt 16–18 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

70

2.41Förslag till lag om Àndring i socialtjÀnstlagen (2001:453)

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § socialtjÀnstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

11 kap.

I mÄl och Àrenden enligt denna

12 §

Vid delgivning med enskild i mÄl

lag som avser myndighetsutövning

eller Àrende enligt denna lag som

mot enskild fÄr delgivning inte ske

avser myndighetsutövning fĂ„r 34–

med tillÀmpning av 12 eller 15 §

38 och 47–51 §§ delgivningslagen

delgivningslagen (1970:428).

(2010:000) inte tillÀmpas.

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

71

2.42

 

 

Förslag till lag om Àndring i lagen (2003:389) om

Prop. 2009/10:237

 

 

 

elektronisk kommunikation

 

 

 

 

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 22 § lagen (2003:389) om elektronisk

 

kommunikation ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §1

 

 

 

 

 

Den som tillhandahÄller ett elek-

Den som tillhandahÄller ett elek-

 

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

 

en elektronisk

kommunikations-

en

elektronisk

kommunikations-

 

tjÀnst och dÀrvid har fÄtt del av

tjÀnst och dÀrvid har fÄtt del av

 

eller tillgÄng till uppgift som avses

eller tillgÄng till uppgift som avses

 

i 20 § första stycket skall pÄ begÀ-

i 20 § första stycket ska pÄ begÀran

 

ran lÀmna

 

 

 

 

lÀmna

 

 

 

 

1. uppgift som avses i 20 § första

1. uppgift som avses i 20 § första

 

stycket 1 till en myndighet som i ett

stycket 1 till en myndighet som i ett

 

sÀrskilt fall behöver en sÄdan upp-

sÀrskilt fall behöver en sÄdan upp-

 

gift för delgivning enligt delgiv-

gift för delgivning enligt delgiv-

 

ningslagen (1970:428), om myn-

ningslagen (2010:000), om myn-

 

digheten finner att det kan antas att

digheten finner att det kan antas att

 

den som söks för delgivning hÄller

den som söks för delgivning hÄller

 

sig undan eller att det annars finns

sig undan eller att det annars finns

 

synnerliga skÀl,

 

 

 

synnerliga skÀl,

 

 

 

2. uppgift som avses i 20 § första

2. uppgift som avses i 20 § första

 

stycket 1 och som gÀller misstanke

stycket 1 och som gÀller misstanke

 

om

brott

till

Ă„klagarmyndighet,

om

brott till

Ă„klagarmyndighet,

 

polismyndighet

eller nÄgon

annan

polismyndighet

eller nÄgon

annan

 

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

 

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

 

för brottet och det enligt myndig-

för brottet och det enligt myndig-

 

hetens

bedömning kan

föranleda

hetens

bedömning kan föranleda

 

annan pÄföljd Àn böter,

 

 

annan pÄföljd Àn böter,

 

 

3. uppgift som avses i 20 § första

3. uppgift som avses i 20 § första

 

stycket 3 och som gÀller misstanke

stycket 3 och som gÀller misstanke

 

om

brott

till

Ă„klagarmyndighet,

om brott till Ă„klagarmyndighet,

 

polismyndighet

eller nÄgon

annan

polismyndighet

eller nÄgon

annan

 

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

 

brottet, om det för brottet inte Àr

brottet, om det för brottet inte Àr fö-

 

föreskrivet

lindrigare

straff Àn

reskrivet lindrigare straff Àn fÀngel-

 

fÀngelse i tvÄ Är,

 

 

 

se i tvÄ Är,

 

 

 

4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Kronofogdemyndig-

 

heten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och

 

1 Senaste lydelse 2006:737.

72

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 ska vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.

myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀgg- ningen av ett Àrende,

5. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Skatteverket, om verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rÀtt folkbokföringsort

enligt folkbokföringslagen (1991:481),

 

 

 

 

 

6. uppgift

som

avses

i

20

§

6. uppgift

som

avses

i

20

§

första stycket 1 till polismyndig-

första stycket 1 till polismyndig-

het, om myndigheten finner att

het, om myndigheten finner att

uppgiften behövs i samband med

uppgiften behövs i samband med

underrÀttelse,

efterforskning

eller

underrÀttelse,

efterforskning

eller

identifiering

vid

olyckor

eller

identifiering

vid

olyckor

eller

dödsfall eller för att myndigheten

dödsfall eller för att myndigheten

skall kunna fullgöra en uppgift

ska kunna fullgöra en uppgift som

som avses i 12 § polislagen

avses i 12 § polislagen (1984:387),

(1984:387),

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7. uppgift

som

avses

i

20

§

7. uppgift

som

avses

i

20

§

första stycket 1 till polismyndighet

första stycket 1 till polismyndighet

eller Ă„klagarmyndighet, om myn-

eller Ă„klagarmyndighet, om myn-

digheten finner

att

uppgiften

digheten finner

att

uppgiften

behövs i ett sÀrskilt fall för att

behövs i ett sÀrskilt fall för att

myndigheten skall kunna fullgöra

myndigheten

ska

kunna fullgöra

underrÀttelseskyldighet enligt 33 §

underrÀttelseskyldighet enligt 33 §

lagen (1964:167)

med

sÀrskilda

lagen (1964:167)

med

sÀrskilda

bestÀmmelser om unga lagövertrÀ-

bestÀmmelser om unga lagövertrÀ-

dare, och

 

 

 

 

 

dare, och

 

 

 

 

 

8. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 till regional alar- meringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 skall vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.

Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

73

2.43Förslag till lag om Àndring i smittskyddslagen (2004:168)

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

 

 

Vid delgivning med enskild i

10 §

 

 

Vid delgivning med enskild i

mÄl enligt denna lag gÀller inte 12

mĂ„l enligt denna lag fĂ„r 34–38 och

och 15 §§ delgivningslagen

47–51

§§

delgivningslagen

(1970:428).

 

(2010:000) inte tillÀmpas.

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

74

2.44Förslag till lag om Àndring i lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Ett tilltrÀdesförbud skall delges den förbudet avser. Vid delgiv- ningen tillÀmpas delgivningslagen (1970:428) med undantag för be- stÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedelgivning.

Ett tilltrĂ€desförbud ska delges den förbudet avser. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

75

2.45Förslag till lag om Àndring i naturgaslagen (2005:403)

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § och 7 kap. 5 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

5 §

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den skall vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, skall myndig- heten i beslutet ange de metoder som i stÀllet skall tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten skall delge sÄ- dana beslut enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stÀllet ska tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten ska delge sÄdana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:000).

7kap.

5 §

Villkoren i balansavtalen skall vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt för- sta stycket.

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om me- toderna kan antas leda till att av- talen uppfyller kraven enligt första stycket.

Prop. 2009/10:237

76

Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. Tillsynsmyn- digheten skall delge beslutet enligt

16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Ett

beslut

enligt

andra stycket Prop. 2009/10:237

gÀller

omedelbart.

Tillsynsmyn-

digheten ska delge beslutet enligt

49 § första stycket 1 och andra

stycket

delgivningslagen

(2010:000).

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

77

2.46Förslag till lag om Àndring i aktiebolagslagen (2005:551)

HÀrigenom föreskrivs att i 25 kap. 24 och 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

24 §

I ett Ă€rende enligt 11 § skall Bolagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt ytt- rande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Bolagsverket skall kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 11 § ska Bolagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt ytt- rande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Bolagsverket ska kungöra före- lÀggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mÄnad före utgÄngen av den utsatta tiden.

25 §

I ett Ă€rende enligt 12 eller 17 § skall domstolen förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgiv- ningslagen (1970:428). Domstolen skall kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

I ett Ă€rende enligt 12 eller 17 § ska domstolen förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ del- givningslagen (2010:000). Dom- stolen ska kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

78

2.47Förslag till lag om Àndring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

HÀrigenom föreskrivs att 25 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

Beslut enligt 8 och 15 §§ skall delges den mot vilken beslutet av- ses gÀlla. Vid delgivningen tillÀm- pas delgivningslagen (1970:428) med undantag för bestÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedel- givning.

Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet av- ses gĂ€lla. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

Prop. 2009/10:237

79

2.48Förslag till lag om Àndring i diskrimineringslagen (2008:567)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om diskrimineringslagen (2008:567) dels att 4 kap. 4 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 4 kap. 15 a §, samt nÀrmast före 4 kap. 15 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap.

4 §

Den som inte rÀttar sig efter en begÀran enligt 3 § fÄr av Diskrimineringsombudsmannen förelÀggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesförelÀggande fÄr överklagas hos NÀmnden mot diskriminering.

Ett vitesförelÀggande enligt första stycket ska delges.

7 §

NĂ€mnden mot diskriminering prövar framstĂ€llningar om vites- förelĂ€gganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lĂ€gganden enligt 4 §. Vid hand- lĂ€ggningen av Ă€rendena tillĂ€mpas 8–15 §§.

NĂ€mnden mot diskriminering prövar framstĂ€llningar om vites- förelĂ€gganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lĂ€gganden enligt 4 §. Vid hand- lĂ€ggningen av Ă€rendena tillĂ€mpas 8–15 a §§.

Delgivning av handlingar

15 a §

FörelÀggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 eller 15 § och andra hand- lingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska tillhandahÄllas ska delges.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

80

Om en motpart som inte har delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt Àn genom kungörelse enligt 16 § delgivningslagen (1970:428) inte inkommer med yttrande, ska Pröv- ningsnÀmnden förordna en god man att bevaka dennes rÀtt.

2.49Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

4 §

Om en motpart som inte har delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt Àn genom kungörelsedelgivning enligt 49 eller 50 § delgivnings- lagen (2010:000) inte inkommer med yttrande, ska Prövnings- nÀmnden förordna en god man att bevaka dennes rÀtt.

Den som förordnas till god man enligt första stycket har rÀtt till skÀlig ersÀttning av allmÀnna medel för arbete, tidsspillan och utlÀgg som upp- draget krÀvt. Kostnaden ska stanna pÄ staten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

81

2.50

Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:879) om

Prop. 2009/10:237

 

europeiskt betalningsförelÀggande

 

HÀrigenom föreskrivs att 11 § lagen (2008:879) om europeiskt

 

betalningsförelÀggande ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

11 §

I mÄl som har överlÀmnats till domstol eller annan myndighet ska talan anses vÀckt nÀr ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten.

De handlingar som sökanden har givit in till Kronofogdemyndigheten ska i domstol anses som stÀmningsansökan. StÀmning i mÄlet ska anses utfÀrdad nÀr domstolen beslutar om mÄlets handlÀggning.

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt eller annan myndighet enligt 10 § första stycket, hindrar 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) inte att tingsrÀtten eller myndigheten delger svaranden handlingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har informerats om att sÄdan delgiv- ning kan komma att anvÀndas i mÄlet hos tingsrÀtten eller myndig- heten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före den 1 april 2011.

82

2.51Förslag till lag om Àndring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 10 kap. 26 §, 22 kap. 5 § och bilagan till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 22 kap. 3 a §, samt nÀrmast före 22 kap. 3 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

10 kap.

 

Sekretess hindrar inte att en

26 §

 

Sekretess hindrar inte att en

uppgift om en enskilds adress,

uppgift om en enskilds adress,

telefonnummer

och arbetsplats

telefonnummer

och arbetsplats

eller uppgift i form av fotografisk

eller uppgift i form av fotografisk

bild av en enskild lÀmnas till en

bild av en enskild lÀmnas till en

myndighet, om

uppgiften behövs

myndighet, om

uppgiften behövs

dÀr för delgivning enligt delgiv-

dÀr för delgivning enligt delgiv-

ningslagen (1970:428).

ningslagen (2010:000).

Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begÀrt att abonnemanget ska hÄllas hemligt och om uppgiften Àr sekre- tessbelagd enligt 29 kap. 3 §, fÄr den lÀmnas ut endast om den myndighet som begÀr uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgiv- ning hÄller sig undan eller att det annars finns synnerliga skÀl.

22 kap.

Sekretessbrytande bestÀmmelse

3 a §

Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lÀmnas till ett auktori- serat delgivningsföretag.

5 §

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (1970:428) för upp- gift om en enskilds personliga för- hÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄen- de till denne lider men om upp- giften röjs.

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (2010:000) för upp- gift om en enskilds personliga för- hÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄen- de till denne lider men om upp- giften röjs.

Prop. 2009/10:237

83

För uppgift i en allmÀn handling gÀller sekretessen i högst sjuttio Är.

Prop. 2009/10:237

Bilaga

Lydelse enligt SFS 2010:XXX

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits Ät organet.

Organ

Verksamhet

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

Notarius publicus

all verksamhet som Notarius

 

publicus (SFS 1981:1363)

 

Posten Aktiebolag

medverkan

 

vid

val

(SFS

 

1993:1689 och 1993:1690), folk-

 

omröstning

 

(SFS

1993:1696),

 

sÀrskild

postdelgivning

(SFS

 

1993:1688),

tullkontroll

(SFS

 

1993:1698), utlÀmnande av kör-

 

kort (SFS 1993:1695) samt hand-

 

lÀggning av flyttningsanmÀlningar

 

(SFS 1993:1699)

 

 

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden om radio- och TV-avgifter

 

(SFS 1989:41)

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits Ät organet.

Organ

Verksamhet

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

Notarius publicus

all verksamhet

som Notarius

 

publicus (SFS 1981:1363)

 

Posten Aktiebolag

medverkan

vid

val

(SFS

 

1993:1689

och 1993:1690),

folk-

84

 

omröstning

(SFS

1993:1696), Prop. 2009/10:237

 

tullkontroll

(SFS

1993:1698),

 

utlÀmnande

av körkort (SFS

 

1993:1695) samt handlÀggning av

 

flyttningsanmÀlningar

(SFS

 

1993:1699)

 

 

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden om radio- och TV-avgifter

 

(SFS 1989:41)

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

2.För uppgifter som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) gÀller Àldre bestÀmmelser.

85

UnderrÀttelsen fÄr ske genom delgivning. Sökanden fÄr dock inte delges enligt 12, 15, 16 eller 17 § delgivningslagen (1970:428).

2.52

Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen

Prop. 2009/10:237

 

(2010:000)

 

 

HÀrigenom föreskrivs att 9 kap. 41 § plan- och bygglagen (2010:000)

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:170

Föreslagen lydelse

 

9 kap.

41 §

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om lov eller förhandsbesked har tillkÀnnagetts pÄ kommunens anslagstavla ska en underrÀttelse om tillkÀnnagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet mÄste göra skickas i brev till

1.sökanden och annan part, om det inte Àr uppenbart obehövligt, och

2.dem som anges i 25 § och har lÀmnat synpunkter i Àrendet som inte har blivit tillgodosedda.

UnderrĂ€ttelsen fĂ„r ske genom delgivning. Delgivning med sökan- den fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska ocksÄ kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehÄll och var beslutet hÄlls tillgÀngligt framgÄ. Beslut som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okÀnda sakÀgares kÀnnedom vid tidpunkten för kungörelsen.

86

2.53

Förslag till lag om Àndring i postlagen (2010:000)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 15 § postlagen (2010:000) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:216

Föreslagen lydelse

 

 

2 kap.

 

 

 

15 §

 

Den som bedriver postverksamhet och har fÄtt del av eller tillgÄng till

 

uppgifter som avses i 14 § första stycket ska pÄ begÀran lÀmna uppgifter

 

1. om en enskilds adress, tele-

1. om en enskilds adress, tele-

 

fonnummer eller arbetsplats till en

fonnummer eller arbetsplats till en

 

myndighet som i ett sÀrskilt fall

myndighet som i ett sÀrskilt fall

 

behöver en sÄdan uppgift för

behöver en sÄdan uppgift för

 

delgivning enligt delgivningslagen

delgivning enligt delgivningslagen

 

(1970:428), om myndigheten

(2010:000), om myndigheten

 

finner att det kan antas att den som

finner att det kan antas att den som

 

söks för delgivning hÄller sig

söks för delgivning hÄller sig

 

undan eller att det annars finns

undan eller att det annars finns

 

synnerliga skÀl,

synnerliga skÀl,

 

2.om en enskilds adress till Kronofogdemyndigheten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

3.om en enskilds adress till Skatteverket om verket behöver uppgiften

iverksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rÀtt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) och verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

4.om en enskilds adress till FörsÀkringskassan eller Pensionsmyndig- heten om dessa behöver uppgiften för kontroll av rÀtten till ersÀttning och myndigheten i frÄga finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende.

Den som bedriver postverksamhet ska, enligt vad som anges i första stycket, pÄ begÀran Àven lÀmna uppgifter som rör misstanke om brott till Äklagarmyndighet, polismyndighet eller nÄgon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte Àr föreskrivet lindrigare straff Àn fÀngelse i tvÄ Är.

Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011.

87

2.54Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om kollektivtrafik

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (2010:000) om kollektiv- trafik ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:200

Föreslagen lydelse

6kap.

1 §

Den regionala kollektivtrafik- myndigheten ska delge beslutet om allmÀn trafikplikt enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Den regionala kollektivtrafik- myndigheten ska delge beslutet om allmÀn trafikplikt enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:000).

Prop. 2009/10:237

88

2.55Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

HÀrigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) i stÀllet för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om Àndring i nÀmnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:215

Föreslagen lydelse

5kap.

6 §

Avvisas ej stÀmningsansökan, skall mark- och miljödomstolen, om ansökningen gjorts av den exproprierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, skall domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exprop- rierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀttegÄngen. Kallelse delges sak- Àgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande skall han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket skall alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgiv- ningslagen (1970:428) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sak- Àgare icke finns, fÄr meddelande som avses i 17 § första stycket samma lag anslÄs i mark- och miljödomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Avvisas inte stÀmningsansökan, ska mark- och miljödomstolen, om ansökningen gjorts av den exproprierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, ska domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exprop- rierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀttegÄngen. Kallelse delges sak- Àgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande ska denne anmo- das att lĂ€mna uppgifter i de av- seenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket ska alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgiv- ningslagen (2010:000) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antas att det inte finns nÄgra okÀnda sakÀgare, fÄr meddelande som avses i 49 § andra stycket samma lag anslÄs i mark- och miljödomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Prop. 2009/10:237

89

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2009/10:237

Den nuvarande delgivningslagen (1970:428) trÀdde i kraft den 1 januari 1971. Lagen har sedan ikrafttrÀdandet Àndrats vid flera tillfÀllen. Bland annat har förenklad delgivning, telefondelgivning och sÀrskild delgivning med aktiebolag införts.

Domstolsverket har i februari 2002 till Justitiedepartementet över- lÀmnat promemorian Delgivning som tagits fram av verkets arbetsgrupp för processrÀttsliga frÄgor. Promemorian innehÄller förslag till en ny delgivningslag. Promemorian har remissbehandlats.

Polisverksamhetsutredningen har i betÀnkandet Polisverksamhet i förÀndring (SOU 2002:70) föreslagit att polismyndigheternas arbets- uppgifter med och ansvar för stÀmningsmannadelgivning för myndig- heters och enskildas rÀkning skulle flyttas över till Kronofogdemyn- digheten. BetÀnkandet har remissbehandlats.

Justitiedepartementet har under Är 2003 inhÀmtat ett antal myndig- heters och andra instansers erfarenheter av sÀrskild delgivning med aktie- bolag.

Domstolsverket har i oktober 2005 till Justitiedepartementet överlÀmnat promemorian InstÀllda huvudförhandlingar i brottmÄl II som hade tagits fram av verkets arbetsgrupp för processrÀttsliga frÄgor. Promemorian innehÄller bl.a. ett förslag till lag om auktoriserade stÀmningsmannaföretag. Promemorian har remissbehandlats.

Mot den angivna bakgrunden har inom Justitiedepartementet departe- mentspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) utarbetats. I promemorian görs en allmÀn översyn av delgivningsbestÀmmelserna. DÀr föreslÄs bl.a. en ny delgivningslag och en lag om auktoriserade delgivningsföretag. Promemorians sammanfattning och lagförslag finns i bilagorna 1 och 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgÀng- liga i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/5326/DOM).

Regeringen har i Sveriges Domstolars regleringsbrev för Är 2009 gett Domstolsverket i uppdrag att undersöka andelen instÀllda huvud- förhandlingar i brottmÄl samt orsakerna till att förhandlingarna stÀllts in. I uppdraget angavs att bl.a. delgivningsproblem sÀrskilt skulle uppmÀrk- sammas. Domstolsverket har redovisat uppdraget den 15 april 2009 (Ju2009/3376/DOM).

I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslÄs bl.a. att RegeringsrÀtten ska byta namn till Högsta förvaltnings- domstolen. Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 att anta förslagen till Àndringar i regeringsformen som vilande.

LagrÄdet

 

Regeringen beslutade den 29 april 2010 att inhÀmta LagrÄdets yttrande

 

över de lagförslag som finns i bilaga 4. LagrÄdets yttrande finns i

 

bilaga 5. Regeringen har i nÄgra avseenden gjort en annan bedömning Àn

 

LagrÄdet men har i övrigt godtagit LagrÄdets förslag. LagrÄdets syn-

 

punkter behandlas i avsnitten 5.5, 7.3.1, 7.5, 9.1, 9.3, 12.6, 12.8, 12.13,

 

14.3, 15.10 och 16 samt i författningskommentaren.

90

 

I förhÄllande till lagrÄdsremissens lagförslag har nÄgra sprÄkliga och Prop. 2009/10:237 redaktionella Àndringar gjorts. Vidare har förslaget till lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) justerats till följd av att Regerings-

rÀtten föreslÄs byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Slutligen har i lagen om auktorisation av delgivningsföretag ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter lagts till (se avsnitt 15.7).

4Behovet av ÀndamÄlsenliga delgivnings- bestÀmmelser

4.1Bakgrund

En grundlÀggande princip i en rÀttsstat Àr att enskilda i mÄl och Àrenden ska ges möjlighet att framföra sin uppfattning och dÀrigenom kunna pÄverka det allmÀnnas beslutsfattande i frÄgor som rör dem. Domstolar och andra myndigheter har dÀrför en lÄngtgÄende skyldighet att lÄta parter fÄ ta del av information som finns i ett mÄl eller Àrende. Denna skyldighet följer bl.a. av 16 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223). I mÄnga fall finns det inte nÄgra bestÀmmelser som föreskriver pÄ vilket sÀtt en myndighet ska fullgöra denna skyldighet. I vissa fall krÀvs dock att myndigheten med en tillrÀcklig grad av sÀkerhet kan utgÄ ifrÄn att parten faktiskt har kunnat ta del av de handlingar som utgör besluts- underlag för myndigheten. Delgivningsregleringens syfte Àr att skapa rimliga garantier för att den person som berörs har kunnat ta del av inne- hÄllet i aktuella handlingar. BestÀmmelserna om delgivning fyller ur det perspektivet en viktig funktion. Samtidigt som delgivningsreglerna utgör en viktig rÀttssÀkerhetsgaranti fÄr de inte vara utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att de hindrar eller försenar rÀttegÄngar och andra rÀttsliga förfaran- den. Delgivningsproblem kan leda till att bÄde enskilda och det allmÀnna lider skada. BestÀmmelserna om delgivning mÄste dÀrför vara ÀndamÄls- enligt utformade sÄ att kraven pÄ sÄvÀl effektivitet som rÀttssÀkerhet tillgodoses.

4.2En ny delgivningslag införs

Regeringens bedömning: En ny delgivningslag bör införas och ersÀtta 1970 Ärs delgivningslag. Den nya lagen bör förbÀttra förutsÀttningarna för delgivningsförfarandet. De möjligheter som elektronisk kommunika- tion ger bör tas tillvara i högre grad Àn vad som hittills har skett. Vidare bör ett större ansvar Àn hittills lÀggas pÄ parterna. Dessutom bör delgiv- ningsbestÀmmelserna utformas sÄ att de blir tydligare och enklare att tillÀmpa.

Promemorians bedömning överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RegelrÄdet till-

styrker promemorians bedömning eller lÀmnar den utan invÀndning. Ett

antal remissinstanser, bl.a. Arbetsdomstolen och KammarrÀtten i Stock-

91

holm, anser att det finns ett behov av en modern lag om delgivning. MĂ„nga remissinstanser, dĂ€ribland Justitiekanslern, Kustbevakningen, Tullverket, Östersunds tingsrĂ€tt och NĂ€mndemĂ€nnens riksförbund, anser att förslagen i promemorian innebĂ€r en lĂ€mplig avvĂ€gning mellan krav pĂ„ en effektiv och Ă€ndamĂ„lsenlig hantering av delgivningar och rĂ€tts- sĂ€kerhetskrav. RegelrĂ„det anser dock att det inte av konsekvensutred- ningen gĂ„r att bedöma om de frĂ„n administrativ synpunkt lĂ€mpligaste lösningarna har valts och avstyrker dĂ€rför förslaget.

SkÀlen för regeringens bedömning: Regler om delgivning finns frÀmst i delgivningslagen (1970:428) och delgivningsförordningen (1979:101). SÀrskilda regler om delgivning finns dessutom i ett stort antal andra författningar. Det finns Àven internationella instrument som reglerar delgivning.

Även om mĂ„nga delgivningar kan genomföras snabbt och enkelt Ă€r det alltför vanligt att personer agerar pĂ„ ett sĂ€tt som försvĂ„rar delgivning. I vissa mĂ„l och Ă€renden kan nĂ„gon av parterna ha ett intresse av att förhala det rĂ€ttsliga förfarandet för att dĂ€rigenom skjuta upp ett avgörande som kan fĂ„ negativa konsekvenser för honom eller henne. NĂ€r det gĂ€ller brott- mĂ„l Ă€r problemet med instĂ€llda huvudförhandlingar sĂ€rskilt pĂ„tagligt. NĂ€stan var fjĂ€rde huvudförhandling i brottmĂ„l stĂ€lls in. Den vanligaste orsaken Ă€r delgivningsproblem (Domstolsverkets redovisning den 15 april 2009 av uppdrag i regleringsbrev, DV-rapport 2009:3). Utebliven eller felaktig delgivning kan dessutom leda till att Ă„tals- eller fordringspreskription intrĂ€der. Det kan ocksĂ„ leda till att en rĂ€ttegĂ„ng eller annan myndighetsprövning mĂ„ste göras om. I civilrĂ€ttsliga tvister kan delgivningssvĂ„righeter leda till att enskilda personer lider rĂ€tts- förluster, t.ex. genom att en gĂ€ldenĂ€r ges tillfĂ€lle att undandra egendom eller pĂ„ annat sĂ€tt försĂ€mra sin ekonomiska situation till men för borgenĂ€rerna.

Delgivningslagen trÀdde i kraft den 1 januari 1971. Flera av bestÀmmelserna fanns dessförinnan i rÀttegÄngsbalken. En del av dem har varit oförÀndrade sedan gamla rÀttegÄngsbalken. Delgivningslagen gav ursprungligen den myndighet som skulle tillÀmpa lagen fÄ valmöjlig- heter. Lagen har dock Àndrats vid ett stort antal tillfÀllen. Den huvudsak- liga inriktningen pÄ Àndringarna har varit att effektivisera delgivnings- förfarandet. För att uppnÄ detta har nya delgivningsformer införts och ÄtgÀrder vidtagits för att underlÀtta inhÀmtandet av information som har betydelse för delgivning.

I promemorian anförs att 1970 Ärs delgivningslag av mÄnga uppfattas som svÄr att tillÀmpa. Denna uppfattning har bekrÀftats av remiss- instanserna. Det har ocksÄ pÄ senare Är förts fram olika önskemÄl och förslag om materiella Àndringar i lagen. Mot denna bakgrund görs i promemorian en översyn av delgivningslagstiftningen. I promemorian görs bedömningen att en ny delgivningslag bör ersÀtta 1970 Ärs delgivningslag.

Regeringen anser att delgivningsbestÀmmelserna bör vara utformade sÄ att de ger de tillÀmpande myndigheterna de verktyg och den flexibilitet som behövs för en skyndsam och ÀndamÄlsenlig hantering av delgiv- ningar. De möjligheter som elektronisk kommunikation ger i detta avseende bör enligt promemorian kunna tas tillvara i högre grad Àn vad som hittills har skett. Vidare bör ett större ansvar Àn hittills kunna lÀggas

Prop. 2009/10:237

92

pÄ parterna. Till exempel bör myndigheter i större utstrÀckning Àn Prop. 2009/10:237 tidigare kunna förlita sig pÄ att registrerade och anmÀlda adresser Àr

aktuella och kan anvÀndas för delgivning. Dessutom bör en övergripande sprÄklig och redaktionell modernisering av delgivningsbestÀmmelserna göras i syfte att göra bestÀmmelserna tydligare och enklare att tillÀmpa. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians bedömning att en ny delgivningslag bör införas och ersÀtta 1970 Ärs delgivningslag.

I promemorian anförs ocksÄ att invÀndningar i olika sammanhang har framförts mot systematiken i övrigt i 1970 Ärs delgivningslag. InvÀnd- ningarna har bland annat gÀllt att upprÀkningen av delgivningssÀtten i 3 § inte Àr fullstÀndig (se t.ex. prop. 1978/79:11 s. 181 f. och Justitie- kanslerns beslut den 23 oktober 2006, dnr 4919-05-22). Regeringen anser att det Àr angelÀget att den nya lagen Àr mer lÀttillgÀnglig Àn den nuvarande t.ex. nÀr det gÀller i vilka fall de olika delgivningssÀtten fÄr anvÀndas och nÀr delgivningstidpunkten intrÀffar.

5

AllmÀnna utgÄngspunkter

 

5.1

Lagens tillÀmpningsomrÄde m.m.

 

 

 

Regeringens förslag: Den nya delgivningslagen gÀller nÀr delgivning

 

ska ske i ett mÄl eller Àrende hos domstol eller annan myndighet eller nÀr

 

delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

 

Delgivningslagen gÀller om inte annat anges i andra författningar.

 

Lagen Àr tillÀmplig pÄ delgivning av bÄde handlingar och annat Àn

 

handlingar. I vissa fall Àr det möjligt för en myndighet att i stÀllet för att

 

skicka eller lÀmna handlingar, besluta att handlingarna ska hÄllas

 

tillgÀngliga pÄ viss plats och att delge ett meddelande om detta.

 

Regeringens bedömning: Det bör inte stÀllas nÄgot krav pÄ att

 

handlingar som delges Àr i original eller bestyrkt kopia.

 

Promemorians förslag och bedömning överensstÀmmer i huvudsak

 

med regeringens. I promemorian föreslÄs att den nuvarande över-

 

gÄngsbestÀmmelsen till 1970 Ärs delgivningslag att delgivning i vissa fall

 

ska ske Àven om det inte uttryckligen framgÄr av författning förs över till

 

den nya lagen.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslagen eller

 

bedömningen. Flera remissinstanser tillstyrker att det inte lÀngre bör

 

finnas nÄgot krav pÄ att handlingar som delges ska vara i original eller

 

bestyrkt kopia.

 

SkÀlen för regeringens förslag och bedömning: Delgivning ska

 

enligt 1970 Ärs delgivningslag ske om det framgÄr av föreskrift i lag eller

 

annan författning att delgivning ska ske i mÄl eller Àrende hos domstol

 

eller annan myndighet (1 § första stycket). Av övergÄngsbestÀmmelserna

 

framgÄr att lagen dessutom Àr tillÀmplig i frÄga om bestÀmmelse som

 

avser kallelse, förelÀggande eller annan underrÀttelse, om det med

 

hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen framgÄr att delgivning bör ske.

 

BestÀmmelser om delgivning i visst slag av mÄl eller Àrende i annan

 

författning har företrÀde framför delgivningslagens bestÀmmelser (1 §

 

andra stycket). Dessutom anges i 22 § andra stycket att lagen gÀller i

93

 

 

tillÀmpliga delar nÀr nÄgon pÄ grund av föreskrift i författning har att, utan samband med mÄl eller Àrende, ombesörja delgivning.

Den valda konstruktionen innebĂ€r att det – förutom i de fall som avses i den undantagsregel som finns i övergĂ„ngsbestĂ€mmelserna – uttryck- ligen mĂ„ste framgĂ„ av lagtexten att delgivning ska ske för att delgiv- ningslagen ska vara tillĂ€mplig (jfr t.ex. NJA 1999 s. 300). FrĂ„gan om huruvida delgivningslagen ska tillĂ€mpas regleras sĂ„lunda i princip i respektive författning. Regeringen anser att detta Ă€ven bör gĂ€lla i fortsĂ€ttningen.

Undantagsregeln i övergÄngsbestÀmmelserna till 1970 Ärs delgivnings- lag tillkom mot bakgrund av att det bl.a. i frÄga om flertalet kallelser och förelÀgganden enligt rÀttegÄngsbalken vid den tidpunkten inte framgick pÄ vilket sÀtt underrÀttelse skulle ske (prop. 1970:13 s. 219 f., 229 och 232). Sedan dess har bestÀmmelser om nÀr delgivning ska ske förts in i 33 kap. 2 § första stycket rÀttegÄngsbalken, 47 § förvaltningsprocess- lagen (1971:291) och 46 § lagen (1996:242) om domstolsÀrenden. Av dessa bestÀmmelser framgÄr numera direkt att delgivning ska anvÀndas om det Àr sÀrskilt föreskrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgivning bör ske (prop. 1990/91:11 s. 14 f. och 75 f.). I allmÀn domstol och allmÀn förvaltnings- domstol Àr det sÄledes inte lÀngre aktuellt att tillÀmpa övergÄngsbestÀm- melsen (jfr NJA 1991 s. 196). BestÀmmelser om nÀr delgivning ska ske finns numera Àven för hyres- och arrendenÀmnder, Marknadsdomstolen, PatentbesvÀrsrÀtten och Statens va-nÀmnd (30 § lagen [1973:188] om arrendenÀmnder och hyresnÀmnder, 20 § lagen (1970:417) om marknads- domstol m.m., 16 § lagen [1977:729] om PatentbesvÀrsrÀtten, 18 § lagen [1976:839] om Statens va-nÀmnd). I förvaltningslagen har vidare förts in bestÀmmelser som ger myndigheten stort utrymme att vÀlja om underrÀttelse ska ske genom delgivning eller pÄ annat sÀtt (17 och 21 §§ förvaltningslagen [1986:223]). Mot den angivna bakgrunden Àr över- gÄngsbestÀmmelsen till 1970 Ärs delgivningslag numera överflödig. Den bör dÀrför inte föras över till den nya lagen.

1970 Ärs delgivningslag gÀller vidare i tillÀmpliga delar Àven nÀr en enskild person pÄ grund av föreskrift i författning, utan samband med mÄl eller Àrende, ska ombesörja delgivning (22 § andra stycket). De vanligaste situationerna dÀr delgivningslagens bestÀmmelser tillÀmpas pÄ denna grund Àr vid borgenÀrs delgivning av betalningsanmaning pÄ sÀtt som föreskrivs i 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:125), elleverantörers delgivning av underrÀttelse enligt 11 kap. 4 § första stycket ellagen (1997:857) om att överföringen av el kan komma att avbrytas om inte förfallna fordringar betalas, delgivning av testamenten för att klander- fristen ska börja löpa (14 kap. 4 § Àrvdabalken) och hyresvÀrds del- givning av underrÀttelse om möjlighet att fÄ tillbaka hyresrÀtten genom betalning av hyran i samband med uppsÀgning (12 kap. 44 § första stycket jordabalken). Regeringen anser att det Àr naturligt att den nya delgivningslagen ska gÀlla Àven i dessa fall.

Sammantaget bör alltsÄ delgivningslagen gÀlla nÀr delgivning ska ske i ett mÄl eller Àrende hos domstol eller annan myndighet eller nÀr delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Prop. 2009/10:237

94

Regeringen ansluter sig vidare till promemorians förslag att den nya lagen, liksom 1970 Ärs lag, bör vara subsidiÀr till bestÀmmelser om delgivning i andra författningar.

BestÀmmelserna i 1970 Ärs delgivningslag behandlar situationer nÀr handlingar ska delges. Enligt 22 § första stycket Àr dock bestÀmmelserna om delgivning av handling tillÀmpliga Àven vid delgivning av annat Àn handling. I lagens förarbeten nÀmns som exempel de situationerna att varuprover eller modeller ska delges (prop. 1970:13 s. 154). Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att Àven den nya lagen bör vara tillÀmplig nÀr nÄgot annat Àn en handling ska delges.

Av 6 § första stycket 1970 Ă„rs delgivningslag följer att en handling som ska delges ska överbringas i original eller styrkt kopia. Kopior som har framstĂ€llts vid en myndighet behöver dock inte bestyrkas. Paragrafen fick sin nuvarande lydelse den 1 januari 1991. Dessförinnan krĂ€vdes att handlingen alltid överbringades i ”huvudskrift eller styrkt avskrift eller styrkt kopia”. LagĂ€ndringen tillkom bl.a. för att skapa förutsĂ€ttningar för att en polismyndighet som anlitats för stĂ€mningsmannadelgivning i vissa fall skulle kunna skicka handlingarna i en delgivningsförsĂ€ndelse med telefax till en annan polismyndighet (prop. 1990/91:11 s. 45).

Enligt promemorian kan det dÀremot diskuteras om den nuvarande regleringen gör det möjligt att anvÀnda telefax vid delgivning genom att handlingarna skickas direkt frÄn myndigheten till en enskild person eftersom det kan hÀvdas att den kopia av handlingen som framstÀllts i en sÄdan situation i vart fall delvis framstÀlls av annan Àn myndigheten, nÀmligen av mottagaren. I promemorian görs mot denna bakgrund bedömningen att kravet pÄ bestyrkande av kopior bör avskaffas helt. Regeringen anser att tiden fÄr anses mogen att skapa förutsÀttningar för att i vissa fall kunna delge handlingar Àven pÄ annan elektronisk vÀg, t.ex. med e-post (se nÀrmare avsnitt 7.1). För att inte heller i övrigt lÀgga onödiga hinder i vÀgen för anvÀndande av elektronisk kommunikation bör den nya delgivningslagen inte stÀlla nÄgra generella krav pÄ de hand- lingar som ska delges. I de fall det bedöms nödvÀndigt kan sÄdana krav i stÀllet regleras i respektive författning. Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning i denna del.

I vissa fall kan handlingarna som ska delges vara mycket omfattande. Andra handlingar kan ha ett format som försvÄrar kopiering eller till- handahÄllande i annat format. SÄ kan exempelvis vara fallet med kartor och ritningar. Andra handlingar kan vara svÄra att kopiera med bibe- hÄllen lÀsbarhet. Den möjlighet som 1970 Ärs delgivningslag ger för myndigheten att i sÄdana situationer besluta att handlingen ska hÄllas till- gÀnglig hos myndigheten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutar och att delge ett meddelande om detta och om den tid under vilken handlingen hÄlls tillgÀnglig, bör dÀrför gÀlla Àven enligt den nya lagen (jfr 6 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag).

Prop. 2009/10:237

95

5.2

Delgivning med person som befinner sig utomlands

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Delgivning med en person som vistas utomlands fÄr ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper.

En kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rÀttegÄngsbalken, som ska delges utomlands, fÄr inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt.

Promemorians förslag överensstÀmmer i allt vÀsentligt med regeringens. I promemorian föreslÄs att utlÀndska delgivningsbestÀm- melser ska fÄ tillÀmpas vid delgivning utomlands om inte sÀrskilda skÀl talar mot det och att den nuvarande bestÀmmelsen i 5 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag om kallelse förs över till 9 kap. 7 § rÀttegÄngs- balken.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslagen.

Hyres- och arrendenÀmnden i Stockholm pekar pÄ att vissa följd- Àndringar kan vara nödvÀndiga om den nuvarande bestÀmmelsen om kallelser av mÄlsÀganden och vittnen förs över till rÀttegÄngsbalken.

SkÀlen för regeringens förslag: Den sÀrskilda reglering som gÀller internationell delgivning Àr enligt regeringens uppfattning förÄldrad och i behov av en översyn. Detta konstaterades bl.a. i samband med införandet av lagen (2000:562) om internationell rÀttslig hjÀlp i brottmÄl (prop. 1999/2000:61 s. 73 f.). Till detta kommer att vissa nyare internationella instrument anvisar att postdelgivning med enskild i en annan stat ska kunna ske direkt och annars att bistÄnd kan sökas genom direktkontakter mellan myndigheter. Regeringen anser att behovet av en reform pÄ detta omrÄde kvarstÄr. Som anförs i promemorian bör en sÄdan reform ske med utgÄngspunkt i den nya delgivningslag som nu föreslÄs. NÄgra frÄgor som rör internationell delgivning och som behandlas i 1970 Ärs delgivningslag tas emellertid upp redan i detta lagstiftningsÀrende.

Enligt 1970 Ärs delgivningslag fÄr delgivning med den som har kÀnt hemvist utom riket eller vistas pÄ ort utom riket ske enligt lagen pÄ den orten (5 §). Myndigheten fÄr vÀlja om delgivning ska ske enligt de svenska delgivningsbestÀmmelserna eller enligt det andra landets lag. Det vanligaste torde vara att svenska myndigheter tillÀmpar svensk rÀtt (se t.ex. NJA 2006 s. 588 dÀr förenklad delgivning godtogs vid delgiv- ning med person med adress i Danmark och NJA 2004 s. 407 dÀr ÄtgÀrder för delgivning i Ukraina ansÄgs motsvara delgivning med stöd av 13 § i 1970 Ärs delgivningslag).

I vissa fall kan det emellertid vara nödvÀndigt att lagen i det land dÀr delgivningen Àger rum tillÀmpas. Detta kan ibland vara en förutsÀttning för att utlÀndska myndigheter ska bistÄ den svenska myndigheten med delgivningen. I artikel 7 i Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rÀttegÄngshandlingar och andra handlingar i mÄl och Àrenden av civil eller kommersiell natur (EG:s delgivningsförordning) anges att det mottagande organet ska delge eller lÄta delge handlingen enligt lagstiftningen i den mottagande medlemsstaten eller pÄ ett sÀrskilt

96

sÀtt som begÀrts av det sÀndande organet, sÄvida inte detta Prop. 2009/10:237 delgivningssÀtt Àr oförenligt med lagstiftningen i den medlemsstaten. I

vissa situationer blir frÄgan om att tillÀmpa utlÀndsk rÀtt inte aktuell eftersom den svenska myndigheten delger en enskild i en annan stat direkt (jfr t.ex. artikel 5 i 2000 Ärs konvention om ömsesidig rÀttslig hjÀlp i brottmÄl mellan EU:s medlemsstater). För att delgivning ska kunna ske effektivt utomlands mÄste svenska myndigheter Àven i en del andra fall kunna tillÀmpa utlÀndska delgivningsbestÀmmelser. Som anförs i promemorian kan dock en svensk myndighet i vissa undantagsfall vara förhindrad att tillÀmpa en utlÀndsk delgivningsbestÀmmelse. Som exempel nÀmns att en utlÀndsk bestÀmmelse medger att delgivning sker genom ett sÀrskilt förfarande utan att nÄgra inledande försök görs att skicka eller lÀmna handlingen till personen i frÄga. En sÄdan delgivning torde i vissa fall kunna innebÀra en krÀnkning av den enskildes rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng enligt artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (Europakonventionen) och fÄr i sÄdana fall inte godtas av en svensk domstol eller annan myndighet. Regeringen anser dÀrför att bestÀmmel- sen bör utformas sÄ att delgivning med en person som vistas utomlands fÄr ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper.

I 5 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag finns en bestÀmmelse om att en kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rÀttegÄngsbalken inte fÄr ske vid vite om delgivning ska ske i en annan stat, sÄvida inte lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt Àr tillÀmplig. BestÀmmelsen tillkom mot bakgrund av att Sveriges konventionsÄtaganden (1959 Ärs europa- rÄdskonvention om inbördes rÀttshjÀlp i brottmÄl och 1990 Ärs tillÀmp- ningskonvention till Schengenavtalet [Schengenkonventionen]) innebÀr att en svensk domstol inte fÄr utdöma straff, viten eller andra tvÄngs- ÄtgÀrder mot ett vittne eller en sakkunnig i ett brottmÄl som har delgetts en kallelse i en konventionsstat att instÀlla sig till en förhandling (prop. 1999/2000:61).

I promemorian föreslÄs med hÀnvisning till att delgivningslagen endast bör innehÄlla generella bestÀmmelser om delgivning att bestÀmmelsen i stÀllet bör tas in i 9 kap. 7 § rÀttegÄngsbalken. Som Hyres- och arrendenÀmnden i Stockholm pÄpekar Àr emellertid bestÀmmelsen inte endast tillÀmplig i allmÀn domstol. Regeringen anser att det finns anledning att övervÀga i vilken utstrÀckning vitesförelÀgganden över huvud taget bör kunna riktas mot en person som befinner sig pÄ ett annat lands territorium. Den aktuella bestÀmmelsen torde dessutom ha fÄtt ett vidare tillÀmpningsomrÄde Àn vad som varit avsett (jfr a. prop. s. 156 f., 335 och 353). Denna frÄga ryms emellertid inte i detta lagstiftnings- Àrende och bestÀmmelsen bör dÀrför tills vidare utan Àndring i sak föras över till den nya delgivningslagen.

97

5.3

EU-rÀtten

Prop. 2009/10:237

Regeringens bedömning: De svenska delgivningsbestÀmmelserna bör överensstÀmma med de miniminormer för delgivning som finns inom EU i den utstrÀckning som det Àr ÀndamÄlsenligt.

Promemorians bedömning överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot bedömningen.

Finansbolagens förening understryker vikten av att svenska avgöranden kan verkstÀllas i ett annat land pÄ enklast möjliga sÀtt.

SkÀlen för regeringens bedömning: Medlemsstaternas delgivnings- lagstiftning Àr inte harmoniserad inom EU och lagstiftningen skiljer sig Ät mellan medlemsstaterna. I grÀnsöverskridande situationer Àr dock EG:s delgivningsförordning tillÀmplig. I nÄgra EG-rÀttsliga instrument uppstÀlls ocksÄ krav pÄ medlemsstaternas inhemska delgivningsbestÀm- melser. I Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar finns s.k. miniminormer för delgivning (artiklarna 13 och 14). HÀnvisningar till dessa miniminormer finns Àven i Europa- parlamentets och rÄdets förordningar (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsförelÀggande och nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrÀttande av ett europeiskt smÄmÄlsförfarande. I dessa miniminormer anges de delgivningssÀtt som godtas för att en exekutionstitel ska fÄ verkstÀllas i en annan medlemsstat med stöd av dessa instrument utan nÄgot s.k. exekvaturförfarande.

För svensk del konstateras i promemorian att den svenska delgivnings- lagstiftningen i huvudsak Àr i överensstÀmmelse med miniminormerna. Kungörelsedelgivning genom annonsering och vissa former av s.k. surro- gatdelgivning finns emellertid inte bland de upprÀknade delgivnings- sÀtten. Detta innebÀr bl.a. att sÄdan delgivning inte kan anvÀndas av Kronofogdemyndigheten i ett mÄl om europeiskt betalningsförelÀggande (prop. 2007/08:158 s. 19 f.).

Utöver de delgivningsformer som finns i 1970 Ärs delgivningslag godtas enligt miniminormerna delgivning pÄ elektronisk vÀg, t.ex. telefax eller e-post, dÀr svaranden undertecknat och skickat tillbaka ett mottagningsbevis med angivande av datum för mottagandet (artikel 13 d), eller med automatisk sÀndningsbekrÀftelse, under förutsÀttning att svaranden i förvÀg uttryckligen har godkÀnt detta delgivningssÀtt (artikel 14.1 e).

För att svenska avgöranden ska kunna verkstÀllas pÄ enklast möjliga sÀtt inom EU Àr det i vissa fall en fördel om delgivning har skett i överensstÀmmelse med miniminormerna. Detta talar för att den nationella lagstiftningen bör utformas i enlighet med dessa normer. Miniminormerna har dock utformats för att tillÀmpas pÄ civilrÀttsliga fordringar. Den svenska delgivningslagen Àr till skillnad frÄn ovan angivna EU-instrument tillÀmplig Àven pÄ mÄnga andra rÀttsomrÄden. Det stora flertalet delgivningar i Sverige rör ocksÄ rent inhemska förhÄllanden. Delgivningslagen Àr dessutom tillÀmplig pÄ mÄnga situationer dÀr verkstÀllighetsfrÄgan saknar betydelse. I likhet med promemorian anser dÀrför regeringen att svenska delgivningsbestÀm-

98

melser inte i alla delar behöver överensstÀmma med miniminormerna. En Prop. 2009/10:237 annan sak Àr att det kan finnas anledning för myndigheterna att vid val av

delgivningssÀtt ta hÀnsyn till om det kan bli aktuellt att verkstÀlla avgörandet i ett annat land.

5.4Begreppsbildning i den nya lagen

Regeringens förslag: Den nya delgivningslagen gör Ätskillnad mellan

–den som ska se till att delgivning sker,

–det rĂ€ttssubjekt med vilket delgivning ska ske,

–den eller de fysiska personer som Ă€r delgivningsmottagare och

–den fysiska person till vilken handlingen ska lĂ€mnas. Uttrycket ordinĂ€r delgivning utmönstras ur lagen.

Promemorians förslag överensstĂ€mmer i huvudsak med regeringens. I promemorian anvĂ€nds benĂ€mningen ”den som söks för delgivning” i stĂ€llet för delgivningsmottagare.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invĂ€nder mot förslaget. Ett antal remissinstanser, dĂ€ribland Gotlands tingsrĂ€tt och LĂ€nsstyrelsen i Jönköpings lĂ€n, stĂ€ller sig bakom förslaget att ersĂ€tta delgivningssĂ€ttet ”ordinarie delgivning” i 1970 Ă„rs delgivningslag med flera delgivnings- sĂ€tt. Solna tingsrĂ€tt anser att systematiken i den föreslagna delgivnings- lagen Ă€r avsevĂ€rt bĂ€ttre Ă€n den nuvarande lagens men framhĂ„ller att en frĂ„ga som erfarenhetsmĂ€ssigt vĂ„llar problem Ă€r skillnaden mellan den som ska delges och den som ska sökas för delgivning.

SkĂ€len för regeringens förslag: I 1970 Ă„rs delgivningslag anvĂ€nds bl.a. uttrycken ”den med vilken delgivning skall ske”, ”den som ska sökas för delgivning” och ”den som handlingen fĂ„r lĂ€mnas till”. Det första uttrycket avser det rĂ€ttssubjekt som deltar i det förfarande inom vilket delgivningen ska ske, medan det andra avser den fysiska person delgivningsförsöken riktar sig mot. Det tredje uttrycket avser den person som handlingen rent faktiskt överlĂ€mnas till, vilket oftast men inte alltid Ă€r densamma som den som söks för delgivning. Om den som söks för delgivning inte pĂ„trĂ€ffas, fĂ„r i vissa situationer nĂ€mligen handlingen lĂ€mnas till nĂ„gon annan Ă€n den sökte, s.k. surrogatdelgivning.

I promemorian anförs att svĂ„righeten att hĂ„lla isĂ€r dessa begrepp av somliga anses vara en av orsakerna till att delgivningsbestĂ€mmelserna uppfattas som svĂ„ra att tillĂ€mpa. Solna tingsrĂ€tt instĂ€mmer i denna uppfattning. Enligt promemorian framstĂ„r emellertid det bakomliggande principiella synsĂ€ttet i allt vĂ€sentligt som funktionellt och logiskt och svĂ„righeterna torde frĂ€mst bero pĂ„ hur begreppen presenteras och förklaras i lagen. Ingen remissinstans invĂ€nder mot denna bedömning. Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning att den nĂ€mnda uppdelningen av begreppen bör behĂ„llas i den nya lagen. Uttrycken ”den som söks för delgivningen” och ”den sökte” framstĂ„r emellertid som omoderna och svĂ„ra att förstĂ„. Uttrycket delgivningsmottagare anvĂ€nds redan i aktiebolagslagen (2005:551). Enligt 8 kap. 40 § aktiebolagslagen ska styrelsen utse en sĂ€rskild delgivningsmottagare som Ă€r behörig att ta emot delgivning pĂ„ bolagets vĂ€gnar om bolaget inte har nĂ„gon behörig

stÀllföretrÀdare som Àr bosatt i Sverige. Det ligger dÀrför nÀra till hands

99

att betrakta en behörig stÀllföretrÀdare som bolagets ordinarie delgiv- Prop. 2009/10:237 ningsmottagare. Större klarhet kan enligt regeringen uppnÄs i den nya

lagen genom att benĂ€mningen ”delgivningsmottagare” ersĂ€tter ”den som söks för delgivning” nĂ€r bestĂ€mmelser avser den som ensamt eller de som gemensamt Ă€r behöriga att ta emot delgivning.

I 1970 Ă„rs delgivningslag anvĂ€nds vidare uttrycket ”den som ska ombesörja delgivning”. Även detta uttryck framstĂ„r som omodernt. Det bör dĂ€rför ersĂ€ttas med ”den som ska se till att delgivning sker”.

Med ordinĂ€r delgivning avses i 1970 Ă„rs delgivningslag de delgiv- ningsformer som Ă€r avsedda att anvĂ€ndas i normalfallen och alltsĂ„ i första hand tillĂ€mpas av myndigheterna (prop. 1970:13 s. 123 f.). NĂ€r lagen trĂ€dde i kraft avsĂ„gs med ordinĂ€r delgivning endast delgivning med rekommenderat brev eller mottagningsbevis (s.k. vitt kort) och delgivning med bud. OrdinĂ€r delgivning innefattar emellertid numera Ă€ven förenklad delgivning och sĂ€rskild delgivning med aktiebolag. Enligt promemorian kan begreppet inte lĂ€ngre anses fylla nĂ„gon egentlig funktion utan torde snarare ha bidragit till den begreppsförvirring som ibland förekommer i delgivningssammanhang och bör dĂ€rför inte lĂ€ngre anvĂ€ndas. Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lĂ€mnar det utan invĂ€ndning. Regeringen ansluter sig till förslaget att uttrycket ”ordinĂ€r delgivning” inte bör anvĂ€ndas i den nya lagen. Delgivnings- sĂ€tten bör i stĂ€llet redovisas var för sig. En uttömmande upprĂ€kning av delgivningssĂ€tten bör tas in i den nya lagen.

5.5UtgÄngspunkter vid val av delgivningssÀtt m.m.

Regeringens förslag: DelgivningssÀtt ska vÀljas med utgÄngspunkt frÄn att det ska vara ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt.

Delgivning fÄr inte ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I promemorian föreslÄs en bestÀmmelse av innebörd att en myndighet, nÀr den vÀljer delgivningssÀtt, ska strÀva efter att anvÀnda det delgivningssÀtt som Àr mest ÀndamÄlsenligt och som medför sÄ ringa olÀgenhet och kostnad som möjligt för sÄvÀl myndigheten som för den som söks för delgivning.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: Det Àr inte möjligt att i författning ge uttömmande anvisningar om vilket delgivningssÀtt som ska vÀljas i varje situation. Regeringen anser dock att den nya lagen i större utstrÀckning Àn 1970 Ärs delgivningslag bör ge vÀgledning om vilket delgivningssÀtt som ska anvÀndas.

I 1970 Ärs delgivningslag anges det betrÀffande vissa delgivnings- former att de endast fÄr anvÀndas om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna (förenklad delgivning och sÀrskild delgivning med aktiebolag). Telefondelgivning fÄr endast anvÀndas nÀr det Àr lÀmpligt.

Av lagtexten framgÄr dÀremot inte att nÄgra lÀmplighetsövervÀganden

100

ska göras nÀr det gÀller t.ex. surrogatdelgivning eller spikning. Det finns emellertid Àven situationer nÀr det inte Àr lÀmpligt att anvÀnda dessa del- givningsformer. Av stor betydelse vid lÀmplighetsbedömningen Àr ofta handlingens innehÄll och omfattning. Vissa delgivningsformer bör t.ex. undvikas om innehÄllet Àr sÀrskilt kÀnsligt eller om handlingen Àr omfattande. I mÄnga fall bör Àven förhÄllandena i det enskilda delgiv- ningsÀrendet beaktas. Det handlar framför allt om de personliga för- hÄllandena hos den person som ska ta emot handlingen. Myndighet bör inte heller i onödan anvÀnda delgivningssÀtt som medför höga kostnader, t.ex. stÀmningsmannadelgivning (jfr 1 § andra stycket i 1979 Ärs delgiv- ningsförordning).

Mot den angivna bakgrunden föreslogs i lagrÄdsremissen en allmÀn bestÀmmelse som anger att delgivningssÀtt ska vÀljas med utgÄngspunkt frÄn att det ska vara ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt. LagrÄdet föreslÄr att bestÀmmelsen i stÀllet formuleras sÄ att det delgivningssÀtt ska vÀljas som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt. Den av LagrÄdet föreslagna lydelsen kan ge intryck av att endast ett delgivningssÀtt kan anses ÀndamÄlsenligt i varje delgivningsÀrende. Det Àr vidare tveksamt om LagrÄdets lydelse ger utrymme för att vÀlja ett ÀndamÄlsenligt delgivningssÀtt om ett annat delgivningssÀtt medför mindre kostnader och besvÀr. Regeringen anser dÀrför att bestÀmmelsen bör utformas pÄ det sÀtt som föreslogs i lagrÄds- remissen.

Vidare bör anges att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. En sÄdan lÀmplighetsbedömning bör inte endast göras vid val av delgivningssÀtt utan Àven vid genomförandet av delgivningen. FrÄgan behandlas vidare i avsnitten om respektive delgivningssÀtt och i författningskommentaren.

I vissa specialförfattningar anges uttryckligen att vissa delgivningssĂ€tt inte fĂ„r anvĂ€ndas. Som exempel kan nĂ€mnas att varken kungörelsedel- givning, spikning eller surrogatdelgivning fĂ„r anvĂ€ndas vid delgivning av stĂ€mning i brottmĂ„l (33 kap. 6 § första stycket rĂ€ttegĂ„ngsbalken) eller i Ă€renden enligt lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga (38 §). I 1 § andra stycket andra meningen i 1970 Ă„rs delgivnings- lag anges dessutom att bestĂ€mmelserna i 12–15 §§, dvs. bestĂ€mmelserna om surrogatdelgivning, spikning och vissa fall av kungörelsedelgivning, inte ska tillĂ€mpas Ă€ven om sĂ„ inte uttryckligen föreskrivs i annan författning, om myndigheten finner att det pĂ„ grund av mĂ„lets eller Ă€rendets beskaffenhet föreligger sĂ€rskilda skĂ€l mot att delgivning sker i den ordning som anges i dessa paragrafer. Denna bestĂ€mmelse infördes vid lagens tillkomst eftersom det ansĂ„gs alltför tidskrĂ€vande att i lagstift- ningsĂ€rendet göra en genomgĂ„ng av behovet av personlig delgivning i samtliga speciallagstiftningar. Syftet var i stĂ€llet att en omprövning av författningars delgivningsregler skulle Ă€ga rum nĂ€r respektive författning sĂ„gs över i annat sammanhang (prop. 1970:13 s. 103 f. och s. 119 f.). I promemorian anförs att den aktuella bestĂ€mmelsen nĂ€rmast var avsedd att fylla en funktion som övergĂ„ngsbestĂ€mmelse till dess tillfĂ€lle upp- kommit att se över aktuella speciallagstiftningar. Det finns inte nĂ„got avgörande frĂ„n de högsta instanserna dĂ€r delgivning underkĂ€nts med

Prop. 2009/10:237

101

hĂ€nvisning till bestĂ€mmelsen (jfr RÅ 1987 ref. 44 och NJA 1991 s. 196). Prop. 2009/10:237 Sedan delgivningslagen trĂ€dde i kraft har som framgĂ„r ovan undantag

frĂ„n 12–15 §§ förts in i ett antal författningar. I avsnitt 14.5 föreslĂ„r regeringen ytterligare undantagsbestĂ€mmelser. BestĂ€mmelsen framstĂ„r dĂ€rför numera som överflödig. En sĂ„dan bestĂ€mmelse riskerar ocksĂ„ att leda till att en myndighet felaktigt ger anvisningen att personlig delgiv- ning Ă€r nödvĂ€ndig vid stĂ€mningsmannadelgivning och Ă€r dĂ€rför Ă€gnad att motverka en enhetlig tillĂ€mpning eftersom sĂ„dana handlĂ€ggningsbeslut inte kan bli föremĂ„l för överprövning. Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att nĂ„gon motsvarande bestĂ€mmelse inte bör finnas i den nya delgivningslagen.

6 Vem som ska se till att delgivning sker

6.1Delgivning i mÄl och Àrenden

Regeringens förslag: En myndighet som handlÀgger ett mÄl eller Àrende ska se till att delgivning sker.

BegÀr en part att sjÀlv fÄ se till att delgivning sker (partsdelgivning) och det inte Àr olÀmpligt fÄr myndigheten besluta om detta. Vid parts- delgivning ska endast vanlig delgivning och stÀmningsmannadelgivning fÄ anvÀndas.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I promemorian föreslÄs att endast vanlig delgivning med post eller bud ska fÄ anvÀndas vid partsdelgivning samt att myndigheten fÄr medge parts- delgivning om det kan ske utan olÀgenhet. I promemorian föreslÄs vidare att det i den nya delgivningslagen, liksom i 1970 Ärs delgivningslag, ska finnas bestÀmmelser om att myndigheten fÄr besluta att ny delgivning ska ske nÀr delgivning inte har skett pÄ rÀtt sÀtt och att invÀndning om att en handling inte har delgetts pÄ föreskrivet sÀtt ska göras sÄ snart det kan ske.

Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser yttrar sig i dessa delar. Kronofogdemyndigheten anser att det behövs ett förtydligande om vad begreppet olÀgenhet avser nÀr det gÀller beviljande av partsdelgivning. Sveriges advokatsamfund anser att stÀmningsmannadelgivning i vissa fall bör fÄ anvÀndas vid partsdelgivning.

SkÀlen för regeringens förslag

Myndighetens ansvar för att delgivning sker

Det Àr naturligt att den myndighet som handlÀgger ett mÄl eller Àrende har ett ansvar för att delgivning sker. Regeringen anser i likhet med promemorian att utgÄngspunkten i delgivningslagen Àven fortsÀttningsvis bör vara att den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet i första hand ska se till att delgivning sker.

Myndighetens ansvar för delgivningen innefattar valet av delgivnings-

sÀtt. NÀr det gÀller valet mellan delgivningssÀtten sÄ mÄste bedömningen

102

göras utifrÄn förutsÀttningarna i det enskilda fallet, varvid hÀnsyn bör tas sÄvÀl till vad mÄlet rör som till parternas förhÄllanden (se nÀrmare avsnitt 5.5).

En myndighets ansvar för att delgivning sker innefattar Àven en skyldighet att i efterhand kontrollera att de ÄtgÀrder som behöver vidtas har utförts för att avgöra om delgivning har skett. Om myndigheten finner att nÄgon föreskriven ÄtgÀrd inte har vidtagits, exempelvis att ett kontrollmeddelande inte skickats eller att annonsering inte har skett i rÀtt tid, leder detta i mÄnga fall till effekten att delgivning inte har skett. I vissa fall fÄr dÄ nya handlÀggningsÄtgÀrder vidtas i delgivningsÀrendet. I andra fall kan ÀndamÄlet med delgivningen ha förfallit, t.ex. vid delgiv- ning av en kallelse till ett sammantrÀde som har stÀllts in eller om delgivningsmottagaren bekrÀftar att han eller hon mottagit handlingen. Regeringens anser till skillnad frÄn promemorian att det inte Àr nödvÀndigt att ha en uttrycklig bestÀmmelse om hur myndigheten ska hantera en situation nÀr nÄgot moment i de föreskrivna delgivnings- ÄtgÀrderna inte har utförts pÄ rÀtt sÀtt. NÄgon sÄdan bestÀmmelse bör dÀrför inte föras in i den nya lagen (jfr 21 § första meningen i 1970 Ärs delgivningslag).

En invÀndning om att en handling i mÄl eller Àrende inte har delgetts pÄ föreskrivet sÀtt ska enligt 1970 Ärs delgivningslag göras sÄ snart det kan ske (21 § andra meningen). BegrÀnsningen till delgivning i mÄl eller Àrende innebÀr att bestÀmmelsen inte Àr tillÀmplig pÄ enskilda förhÄllan- den, t.ex. delgivning av uppsÀgning av hyresavtal. BestÀmmelsen har emellertid inte kopplats till nÄgon pÄföljd. En försenad invÀndning om att delgivning inte har skett pÄ föreskrivet sÀtt kan dÀrför inte avvisas med stöd av delgivningslagen utan fÄr i stÀllet prövas enligt de handlÀgg- ningsregler som Àr tillÀmpliga (jfr NJA 1975 s. 575). Regeringen anser till skillnad frÄn promemorian att den nuvarande bestÀmmelsen Àr obehövlig och dessutom kan innebÀra att en enskild misstar sig om sina möjligheter att vid ett senare tillfÀlle fÄ prövat om delgivning har skett pÄ rÀtt sÀtt. NÄgon motsvarande bestÀmmelse bör dÀrför inte finnas i den nya lagen.

Partsdelgivning

Om part, sökande eller annan sakÀgare begÀr att sjÀlv fÄ se till att delgivning sker kan myndigheten enligt 1970 Ärs delgivningslag medge detta, om det kan ske utan olÀgenhet (2 § andra stycket). Myndigheten ska i sÄdant fall förelÀgga den som ska se till att delgivning sker att inom viss tid komma in till myndigheten med bevis om delgivning. Om sÄdant bevis inte har kommit in till myndigheten inom föreskriven tid, ska myndigheten sjÀlv utan dröjsmÄl vidta ÄtgÀrder sÄ att delgivning sker. Vid partsdelgivning anvÀnds framför allt delgivning genom bud, t.ex. genom anlitande av ett privat delgivningsföretag.

I vissa fall kan en part ha större framgĂ„ng Ă€n myndigheten med ett delgivningsĂ€rende. Regeringen anser dĂ€rför att parten liksom enligt 1970 Ă„rs delgivningslag sjĂ€lv bör kunna fĂ„ se till att delgivning sker. Kronofogdemyndigheten anför att rekvisitet ”om det kan ske utan olĂ€genhet” orsakar tillĂ€mpningssvĂ„righeter. Regeringen anser att bestĂ€m- melsen om nĂ€r myndigheten ska medge partsdelgivning bör tydliggöras.

Prop. 2009/10:237

103

En myndighet bör beakta parternas respektive intressen samt Àven vikten Prop. 2009/10:237 av att handlÀggningen av mÄl och Àrenden bedrivs pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt.

Denna bedömning bör lÀmpligen formuleras pÄ sÄ sÀtt att partsdelgivning bör kunna medges om det inte Àr olÀmpligt (se nÀrmare i författnings- kommentaren).

I promemorian föreslĂ„s att det av lagtexten bör framgĂ„ att partsdelgiv- ning endast fĂ„r ske genom delgivning med post eller bud. Som Sveriges advokatsamfund pĂ„pekar kan man tĂ€nka sig att en part anlitar ett privat delgivningsföretag för att utföra buddelgivning, men att personen som ska ta emot handlingen vĂ€grar att göra detta. Under förutsĂ€ttning att den person som utför delgivningen har behörighet att utföra stĂ€mnings- mannadelgivning bör delgivning i sĂ„dana fall ocksĂ„ kunna ske (se nĂ€rmare avsnitten 11.1–5). Regeringen anser dĂ€rför att Ă€ven stĂ€mnings- mannadelgivning bör fĂ„ anvĂ€ndas vid partsdelgivning. Om det finns behov av att utforma regleringen av partsdelgivning pĂ„ annat sĂ€tt betrĂ€ffande visst slag av mĂ„l eller Ă€rende bör detta liksom hittills framgĂ„ av respektive specialförfattning (se t.ex. 33 kap. 6 § tredje stycket rĂ€tte- gĂ„ngsbalken). Om en myndighet finner att vissa former av stĂ€mnings- mannadelgivning inte bör anvĂ€ndas kan detta anges som villkor för myndighetens medgivande om partsdelgivning.

6.2Delgivning utan samband med mÄl eller Àrende

Regeringens förslag: NÀr delgivning ska ske utan samband med ett mÄl eller Àrende ska den enskilde sjÀlv se till att delgivning sker. Den enskilde fÄr sjÀlv anvÀnda vanlig delgivning eller stÀmningsmanna- delgivning. En person som ska se till att delgivning sker fÄr vÀnda sig till en lÀnsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för bistÄnd med delgiv- ningen.

LÀnsstyrelsen fÄr anvÀnda vanlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person, stÀmningsmannadelgivning och kungörelse- delgivning. LÀnsstyrelsen ska ta ut en ansökningsavgift för att handlÀgga en ansökan om bistÄnd med delgivning. Om inte avgiften betalas ska ansökan avvisas.

LÀnsstyrelsens beslut i delgivningsfrÄgor fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalar sig i denna

del tillstyrker förslagen eller lÀmnar dem utan invÀndning.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

I 22 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag anges att lagen gÀller i tillÀmplig delar nÀr nÄgon pÄ grund av föreskrift i författning har att, utan

samband med mÄl eller Àrende, ombesörja delgivning. Om annan Àn

104

myndighet ska ombesörja delgivning fÄr denne enligt 25 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag anlita stÀmningsman. BestÀmmelsen har funnits sedan lagens tillkomst. Vid denna tidpunkt var stÀmningsmannaverksam- heten organiserad sÄ att en myndighet eller annan som ville fÄ delgivning verkstÀlld vÀnde sig direkt till en viss stÀmningsman med uppdraget. StÀmningsmÀnnen förordnades dÄ av lÀnsstyrelserna. StÀmningsmanna- verksamheten omorganiserades Är 1979 och Àr sedan dess administrativt knuten till polismyndigheterna. Det ankommer alltsÄ sedan lÀnge pÄ polismyndigheterna att uppdra Ät en stÀmningsman eller, om det Àr lÀmpligare, en polisman att utföra delgivningen (7 § första stycket i 1979 Ärs delgivningsförordning). Det Àr dÀrmed inte heller lÀngre möjligt för en enskild att direkt anlita en stÀmningsman utan han eller hon Àr hÀn- visad till att vÀnda sig till polismyndigheten. Eftersom det i 25 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag anges att stÀmningsman fÄr anlitas fÄr inte en polismyndighet lÄta en polisman utföra delgivning pÄ uppdrag av enskild (JO 1996/97 s. 98). Enligt promemorian kan det ifrÄgasÀttas om denna ordning Àr rimlig och avsedd. NÀr det gÀller kungörelsedelgivning eller spikning fÄr en enskild person enligt 22 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag begÀra bitrÀde av lÀnsstyrelsen som föranstaltar om del- givning pÄ den enskildes bekostnad. Enligt nuvarande ordning fÄr alltsÄ den enskilde vÀnda sig till polismyndighet för stÀmningsmannadelgiv- ning och till lÀnsstyrelsen för beslut om kungörelsedelgivning respektive spikning.

BetrÀffande delgivning utomlands sÄ anges i 25 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag att en enskild fÄr pÄkalla bitrÀde dÀrmed i Utrikes- departementet.

ÖvervĂ€ganden

I avsnitt 5.1 föreslÄs att Àven den nya delgivningslagen ska vara tillÀmplig nÀr delgivning enligt en bestÀmmelse i lag eller annan författning ska ske utan samband med ett mÄl eller Àrende. NÀr en person ska se till att delgivning sker kan denne utföra delgivningen sjÀlv eller t.ex. anlita ett delgivningsföretag. Denna ordning bör gÀlla Àven enligt den nya lagen. Liksom vid partsdelgivning bör den enskilde kunna anvÀnda vanlig delgivning eller stÀmningsmannadelgivning. I vissa fall kan det finnas ett behov av bistÄnd med delgivningen.

Regeringen anser i likhet med promemorian att det varken Àr en lÀmplig eller effektiv ordning att den enskilde ska kunna hÀnvisas till att först vÀnda sig till polismyndigheten och dÀrefter till lÀnsstyrelsen med sitt delgivningsÀrende. Som anförs i promemorian kan den nuvarande ordningen ocksÄ leda till att stÀmningsmannadelgivning anvÀnds i onödan nÀr delgivning borde ha kunnat ske pÄ annat sÀtt, t.ex. med post. Regeringen anser att en bÀttre ordning kan uppnÄs om enskilda fÄr möjlighet att vÀnda sig till en enda myndighet med sitt delgivningsupp- drag och att myndigheten ges möjlighet att vÀlja det delgivningssÀtt som Àr lÀmpligast i det enskilda fallet. LÀnsstyrelsen beslutar som nÀmns ovan enligt nuvarande ordning om spikning och kungörelsedelgivning pÄ begÀran av enskilda. LÀnsstyrelsen ser dessutom till att delgivning sker efter framstÀllningar enligt den nordiska överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rÀttshjÀlp genom delgivning och bevisupptagning.

Prop. 2009/10:237

105

Denna överenskommelse gÀller Àven i förhÄllandet mellan Sverige och Danmark respektive Finland i stÀllet för EG:s delgivningsförordning (7 § förordningen [2008:808] med kompletterande föreskrifter till EG:s delgivningsförordning). Regeringen anser att det naturliga valet Àr att lÀnsstyrelserna tilldelas denna uppgift. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att lÀnsstyrelsen ska bistÄ med delgivning i Sverige nÀr nÄgon pÄ grund av en föreskrift i författning ska se till att delgivning sker. Det Àr lÀmpligt att lÀnsstyrelsen fÄr anvÀnda vanlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person, stÀmningsmanna- delgivning och kungörelsedelgivning. DÀremot Àr det inte lÀmpligt att lÀnsstyrelsen anvÀnder muntlig delgivning i dessa delgivningsÀrenden bl.a. eftersom de till sin natur pÄminner om delgivning av handlingar genom vilka ett förfarande i första instans inleds (se nÀrmare avsnitt 9.2).

Det Àr rimligt att den enskilde betalar för det arbete som lÀnsstyrelsen utför. Det framstÄr inte som en ÀndamÄlsenlig ordning att den enskilde ska krÀvas pÄ betalning i efterhand. LÀnsstyrelsernas hantering av en ansökan om bistÄnd med delgivning bör dÀrför finansieras genom en ansökningsavgift. Om avgiften inte betalas bör lÀnsstyrelsen avvisa ansökan.

LÀnsstyrelsens beslut i delgivningsfrÄgor fÄr enligt nuvarande ordning överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrÀtt krÀvs prövningstillstÄnd (22 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag). Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att denna ordning bör gÀlla Àven enligt den nya lagen.

NÀr det gÀller bistÄnd med delgivning som ska utföras utomlands skulle det kunna vara ett alternativ att lÄta lÀnsstyrelserna sköta Àven den uppgiften. I promemorian anförs att det t.o.m. kan finnas anledning att övervÀga om det över huvud taget Àr en uppgift för det allmÀnna att bistÄ enskilda vid delgivning utomlands. SÄdan delgivning gÀller till över- vÀgande del underrÀttelser frÄn elbolag enligt 11 kap. 4 § första stycket ellagen (1997:857) om att överföringen av el kan komma att avbrytas om inte förfallna fordringar betalas.

Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning att frÄgan om i vilken utstrÀckning det allmÀnna bör bistÄ enskilda med delgivning utomlands och vem som i sÄdana fall ska tilldelas denna uppgift bör övervÀgas i annat sammanhang. Tills vidare bör dÀrför det allmÀnna fort- sÀtta att bistÄ enskilda vid delgivning utomlands. Den s.k. centralmyndig- hetsfunktionen för internationellt rÀttsligt samarbete i Justitiedeparte- mentet har för nÀrvarande denna uppgift. BestÀmmelsen i den nya lagen bör dÀrför utformas i enlighet hÀrmed.

Prop. 2009/10:237

106

7

Vem som Àr delgivningsmottagare

Prop. 2009/10:237

7.1Delgivning med fysiska personer

Regeringens förslag: NÀr en fysisk person ska delges Àr huvudregeln att han eller hon ocksÄ Àr delgivningsmottagare.

Om det finns en stÀllföretrÀdare för den fysiska person som ska delges, Àr i vissa fall i stÀllet stÀllföretrÀdaren delgivningsmottagare. Om det finns skÀl till det Àr den fysiska personen och stÀllföretrÀdaren till- sammans delgivningsmottagare.

Promemorians förslag överensstÀmmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget. Svea

hovrÀtt framför synpunkter nÀr det gÀller delgivning med underÄriga.

SkÀlen för regeringens förslag: Vem som ska sökas för delgivning nÀr en fysisk person ska delges regleras i 7 § i 1970 Ärs delgivningslag. I bestÀmmelsen anvÀnds uttrycket enskild person. Eftersom enskild person Àven kan betyda ett privatrÀttsligt subjekt, i motsats till offentligrÀttsliga subjekt, bör det klargöras i den nya lagen att det som avses Àr fysiska personer (i motsats till juridiska personer). Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att huvudregeln bör vara att personen som ska delges ocksÄ Àr delgivningsmottagare.

Om det finns en stÀllföretrÀdare för en fysisk person och denne Àr behörig att företrÀda personen i mÄlet eller Àrendet, ska enligt 1970 Ärs delgivingslag stÀllföretrÀdaren sökas för delgivning. Detta gÀller t.ex. om personen Àr part och inte rÄder över tvisteföremÄlet eller tvisten rör en rÀttshandling som han eller hon sjÀlv inte fÄr ingÄ. Som exempel kan nÀmnas att talan förs av t.ex. en konkursförvaltare eller en förmyndare (prop. 1970:13 s. 130). Om en fysisk person har stÀllföretrÀdare men har rÀtt att sjÀlv föra talan eller ska sjÀlv fullgöra nÄgot i mÄlet, ska han eller hon sjÀlv sökas för delgivning. Regeringen anser i likhet med promemo- rian att denna ordning bör gÀlla Àven enligt den nya lagen.

I 1970 Ă„rs delgivningslag anges att bĂ„de stĂ€llföretrĂ€daren och den företrĂ€dde ska sökas för delgivning ”nĂ€r anledning föreligger till det”. I förarbetena nĂ€mns som exempel att bĂ„da har behörighet att föra talan eller att den omyndige personligen ska fullgöra nĂ„got och i princip Ă€r den som ska delges men det av praktiska skĂ€l Ă€r motiverat att koppla in Ă€ven stĂ€llföretrĂ€daren vid delgivningen, t.ex. nĂ€r stĂ€llföretrĂ€darens medverkan behövs för att ett barn ska kunna instĂ€lla sig till en förhandling (a. prop. s. 131, jfr dock 26 § lagen [1964:167] med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om unga lagövertrĂ€dare samt 9 kap. 9 § rĂ€ttegĂ„ngsbalken).

I promemorian föreslÄs att bestÀmmelsen utan Àndring ska föras över till den nya lagen. Svea hovrÀtt lyfter fram att det kan uppstÄ tillÀmp- ningsproblem i samband med t.ex. delgivning av ett enskilt ansprÄk i brottmÄl. Regeringen anser det dock inte möjligt att i lagtexten ange exakt i vilka fall som stÀllföretrÀdaren och den företrÀdde tillsammans ska vara delgivningsmottagare. Vissa frÄgor fÄr överlÀmnas till rÀtts- tillÀmpningen. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag.

107

7.2

Delgivning med staten

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Vid delgivning med staten Àr en person som Àr behörig att ta emot delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken delgivningsmottagare.

Om det inte framgÄr av lag eller annan författning att viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken Àr justitiekanslern, eller nÄgon annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns rÀkning, delgivningsmottagare.

Promemorians förslag överensstÀmmer i allt vÀsentligt med regeringens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, dÀribland Justitie- kanslern, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

NÀr delgivning ska ske med staten ska handlingen enligt 1970 Ärs delgivningslag överbringas till den myndighet som ska bevaka statens talan i mÄlet eller Àrendet eller till lÀnsstyrelsen i det lÀn dÀr den myndighet finns hos vilken mÄlet eller Àrendet Àr anhÀngigt (8 §).

I de allra flesta fall torde det vara uppenbart vilken myndighet det Àr frÄga om. Genom förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar har myndigheter under regeringen getts ansvar att sjÀlva bevaka och driva in vissa fordringar (13 §). Enligt 27 § första stycket myndighetsförordningen (2007:528) företrÀder en myndighet staten vid domstol inom sitt verksamhetsomrÄde. Undantag frÄn den generella processbehörigheten gÀller enligt 27 § andra stycket myndighetsförord- ningen omrÄden som Àr sÀrskilt reglerade, nÀmligen de omrÄden som tÀcks av förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m. (kollektivavtalsförordningen) och förordningen (1995:1301) om hand- lÀggning av skadestÄndsansprÄk mot staten (handlÀggningsförordningen). Enligt 9 § kollektivavtalsförordningen företrÀder Arbetsgivarverket, med vissa undantag, staten i tvister som rör förhÄllandet mellan staten som arbetsgivare och arbetstagare hos staten, om tvisten ska handlÀggas enligt lagen (1974:371) om rÀttegÄngen i arbetstvister.

I handlÀggningsförordningen finns bestÀmmelser om en ansvars- fördelning mellan Justitiekanslern, Kammarkollegiet och centrala förvaltningsmyndigheter. I 3 och 4 §§ rÀknas de ansprÄk upp som Justitiekanslern respektive Kammarkollegiet handlÀgger. Av 5 § framgÄr att övriga ansprÄk handlÀggs av den centrala förvaltningsmyndighet inom vars verksamhetsomrÄde skadan intrÀffat. Om det inte finns nÄgon central förvaltningsmyndighet för en viss verksamhet, handlÀggs ansprÄk pÄ ersÀttning av Justitiekanslern.

Den myndighet som handlÀgger ett ansprÄk pÄ ersÀttning för ocksÄ statens talan inför domstol (6 §). Uppdelningen innebÀr bl.a. att Justitiekanslern för statens talan i mÄl som rör ansprÄk pÄ ersÀttning som grundar sig pÄ pÄstÄende om fel eller försummelse vid myndighets-

utövning genom ett felaktigt beslut eller underlÄtenhet att meddela beslut

108

(s.k. beslutsskador) medan den centrala förvaltningsmyndigheten för talan betrÀffande andra skadestÄndsgrundande fel vid myndighets- utövning (s.k. faktiska skador).

Före den 1 januari 2008 framgick det i de allra flesta fall av myndig- heternas instruktioner huruvida de var centrala förvaltningsmyndigheter. Numera anges inte detta lĂ€ngre i instruktionerna. Bedömningen av om en myndighet Ă€r en ”central förvaltningsmyndighet” eller inte anses fĂ„ göras utifrĂ„n frĂ€mst myndighetens organisatoriska funktion.

Av 10 § handlÀggningsförordningen framgÄr att Justitiekanslern fÄr uppdra Ät en annan myndighet att fullgöra de uppgifter som Justitie- kanslern har enligt den förordningen respektive ta över handlÀggningen frÄn en annan myndighet av sÄdana Àrenden. För att undvika tillÀmp- ningsproblem vid bedömningen av huruvida vissa myndigheter Àr centrala förvaltningsmyndigheter i den mening som avses i handlÀgg- ningsförordningen har Justitiekanslern genom generella delegationsbeslut med stöd av 10 § handlÀggningsförordningen uppdragit Ät vissa myndig- heter att reglera ansprÄk pÄ skadestÄnd som avser s.k. faktiska skador en- ligt 5 § i handlÀggningsförordningen (se t.ex. JK beslut den 31 januari 2008, dnr 80-08-40 betrÀffande Centrala StudiestödsnÀmnden).

LÀnsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i lÀnet i den utstrÀckning inte nÄgon annan myndighet har ansvaret för sÀrskilda förvaltningsuppgifter. Det torde vara mot den bakgrunden som delgivning med staten kan ske genom att handlingen lÀmnas till lÀns- styrelsen i det lÀn dÀr den myndighet finns hos vilken mÄlet eller Àrendet Àr anhÀngigt, se förordningen (2007:825) med lÀnsstyrelseinstruktion. Enligt uppgift förekommer det i princip aldrig att delgivning sker genom lÀnsstyrelsen. Delgivning genom att handlingen lÀmnas till lÀnsstyrelsen kan dessutom enligt nuvarande ordning inte ske nÀr enskild ska delge staten utan samband med mÄl eller Àrende.

ÖvervĂ€ganden

NÀr delgivning ska ske med staten Àr det naturligt att handlingen, liksom hittills, i första hand lÀmnas till nÄgon hos den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken. BestÀmmelsen om detta bör lÀmpligen utformas sÄ att den person som Àr behörig att ta emot delgivning för myndighetens rÀkning Àr delgivningsmottagare. Om det inte framgÄr av myndighetens instruktion, arbetsordning eller pÄ annat sÀtt vem som Àr delgivningsmottagare bör handlingen lÀmnas till myndighetens chef (4 och 5 §§ myndighetsförordningen [2007:515]).

Som framgÄr ovan kan det finnas en osÀkerhet om huruvida Justitiekanslern eller en annan myndighet ska föra statens talan i ett mÄl eller Àrende. Av 2 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern Äligger det emellertid Justitiekanslern att under regeringen bevaka statens rÀtt. I mÄl som rör statens rÀtt ska Justitiekanslern, om det inte ankommer pÄ nÄgon annan myndighet, föra eller lÄta föra statens talan. Justitiekanslern fÄr dessutom enligt paragrafens andra stycke överta uppgiften frÄn annan myndighet att bevaka statens rÀtt i en tvist som prövas eller kan bli föremÄl för prövning av en allmÀn domstol. I promemorian föreslÄs mot denna bakgrund att delgivning med staten lÀmpligen bör ske med Justitie-

Prop. 2009/10:237

109

kanslern nÀr det föreligger osÀkerhet om vem som företrÀder staten och Prop. 2009/10:237 inte, som enligt hittills gÀllande ordning, med lÀnsstyrelsen.

Justitiekanslern, som tillstyrker förslaget i och för sig, har framfört uppfattningen att det inte Àr helt ovanligt att det för domstolar och andra myndigheter framstÄr som oklart vem som ska företrÀda staten i mÄl och Àrenden. För att delgivning inte slentrianmÀssigt ska ske med Justitie- kanslern föreslÄs i promemorian att bestÀmmelsen om detta utformas sÄ att justitiekanslern (dvs. den person som innehar Àmbetet och Àr chef för myndigheten Justitiekanslern), eller annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns rÀkning, endast Àr delgivnings- mottagare om det inte framgÄr av lag eller annan författning att viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

7.3Delgivning med övriga juridiska personer

7.3.1AllmÀnna bestÀmmelser

Regeringens förslag: Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten Àr en person som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera Àr behöriga tillsammans, Àr var och en av dem delgivningsmottagare. En verkstÀllande direktör i ett aktiebolag Àr alltid delgivningsmottagare.

Om ett försök till delgivning med nÄgon av de nÀmnda delgivnings- mottagarna har misslyckats eller ett sÄdant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst, Àr suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare eller en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag delgivningsmottagare. Suppleanten eller vice verkstÀllande direktören ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I

 

promemorian föreslÄs inte att verkstÀllande direktör i ett aktiebolag alltid

 

ska vara delgivningsmottagare eller att vice verkstÀllande direktör ska

 

vara delgivningsmottagare i vissa fall.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

 

lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, dÀribland Gotlands

 

tingsrÀtt och Arbetsdomstolen, anser att det bör införas en bestÀmmelse

 

om att verkstÀllande direktör i ett aktiebolag alltid Àr behörig

 

delgivningsmottagare. En remissinstans, Bolagsverket, anser att det,

 

liksom enligt 1970 Ärs delgivningslag, bör framgÄ av lagtexten att

 

suppleanten utan dröjsmÄl ska lÀmna handlingen till nÄgon som har rÀtt

 

att företrÀda den juridiska personen.

 

SkÀlen för regeringens förslag

 

Bakgrund

 

Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten ska handlingen enligt

 

nuvarande ordning överbringas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den

 

juridiska personen eller, om flera Àr gemensamt behöriga, till nÄgon av

110

dem. Vem som Àr stÀllföretrÀdare bestÀms av de regler som gÀller för den aktuella juridiska personen. Delgivning kan till exempel alltid ske genom att handlingen lÀmnas till en ordinarie styrelseledamot i ett aktiebolag (8 kap. 35 § aktiebolagslagen, prop. 1970:13 s 133 f. och NJA 1990 s. 312). Saknas behörig stÀllföretrÀdare fÄr handlingen enligt 1970 Ärs lag i stÀllet överbringas till nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i den juridiska personens angelÀgenheter (9 § första stycket). Vid den tidpunkt nÀr 1970 Ärs delgivningslag trÀdde i kraft torde bestÀmmel- sens frÀmsta betydelse bestÄtt i att den öppnade en möjlighet att delge ett aktiebolag genom dess revisor. Vid den tidpunkten hade nÀmligen ett aktiebolags revisorer rÀtt att efter en viss beslutsprocedur sjÀlva samman- kalla bolagsstÀmman (122 § i 1944 Ärs aktiebolagslag). Vid införandet av 1975 Ärs aktiebolagslag avskaffades dock den sÀrskilda rÀtten för revisorerna att sjÀlva sammankalla bolagsstÀmma. I stÀllet fick revisorn samma möjlighet som styrelseledamot, verkstÀllande direktör och aktie- Àgare att i vissa fall initiera bolagsstÀmma genom en anmÀlan till lÀnsstyrelsen (9 kap. 12 § andra stycket i 1975 Ärs aktiebolag, jfr 7 kap. 17 § i 2005 Ärs aktiebolagslag). Högsta domstolen har med hÀnvisning till den Àndrade innebörden av den aktiebolagsrÀttsliga regleringen pÄ denna punkt funnit att revisor inte lÀngre kan sökas för delgivning, om ett aktiebolag saknar behörig stÀllföretrÀdare (NJA 2005 s. 175). RevisorsnÀmnden har i ett tillsynsÀrende funnit att en revisor hade Àventyrat sitt oberoende genom att Äta sig uppdrag som sÀrskild delgivningsmottagare i aktiebolag (RN-beslut 2002-04-17 i Àrende dnr 1999-447).

Om ett försök till delgivning enligt 9 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag har misslyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa, fÄr delgivning enligt andra stycket ske genom att handlingen överbringas till en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare. Suppleanten Àr enligt samma stycke skyldig att lÀmna handlingen till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen. BestÀmmelsen innebÀr att delgivningsförsök i regel behöver ske med Ätminstone en ordinarie företrÀdare. Det uppstÀlls dÀremot inte nÄgot krav pÄ att samtliga ordinarie företrÀdare mÄste sökas innan delgivning sker genom suppleanten (prop. 1990/91:11 s. 33 f.).

ÖvervĂ€ganden

Regeringen anser i likhet med promemorian att det Àr naturligt att en stÀllföretrÀdare för en juridisk person ska kunna ta emot handlingar för den juridiska personens rÀkning och alltsÄ vara delgivningsmottagare. Om flera stÀllföretrÀdare Àr behöriga tillsammans bör liksom enligt 1970 Ärs delgivningslag var och en av dem vara delgivningsmottagare.

Införandet av sÀrskild delgivning med juridisk person (se nÀrmare avsnitt 11) minskar behovet av att kunna lÀmna handlingen till en suppleant nÀr en juridisk person ska delges. I vissa situationer kan dock en sÄdan bestÀmmelse fortfarande komma till anvÀndning, t.ex. i brÄdskande delgivningsÀrenden eller betrÀffande sÄdana juridiska personer som inte omfattas av tillÀmpningsomrÄdet för sÀrskild delgiv- ning med juridisk person. En suppleant bör dÀrför vara delgivnings- mottagare om ett försök till delgivning med en stÀllföretrÀdare har miss-

Prop. 2009/10:237

111

lyckats eller ett sÄdant försök bedöms som utsiktslöst. Regeringen anser i likhet med Bolagsverket att det liksom enligt 1970 Ärs delgivningslag bör framgÄ av lagtexten att suppleanten Àr skyldig att sÄ snart det kan ske se till att handlingen lÀmnas till nÄgon som Àr behörig att företrÀda den juridiska personen.

I vissa sammanhang har den uppfattningen framförts att delgivning med en juridisk person alltid bör kunna ske genom dess verkstĂ€llande direktör. NĂ„gon bestĂ€mmelse av den innebörden finns varken i 1970 Ă„rs delgivningslag eller i nĂ„gon associationsrĂ€ttslig författning. Den verkstĂ€llande direktörens behörighet att företrĂ€da ett företag begrĂ€nsas till frĂ„gor som ligger inom ”den löpande förvaltningen” (8 kap. 36 § aktiebolagslagen). Det Ă€r en i doktrinen omdiskuterad frĂ„ga om mottagande av delgivning kan sĂ€gas ingĂ„ i den löpande förvaltningen (jfr Svernlöv i Svensk Juristtidning 1995 s. 80 f.).

I promemorian görs bedömningen att det inte bör införas nÄgon generell bestÀmmelse om att handlingarna ska kunna lÀmnas till den verkstÀllande direktören för delgivning. NÄgra remissinstanser har yttrat sig sÀrskilt i denna frÄga. Dessa föreslÄr att det införs en bestÀmmelse om att verkstÀllande direktör i aktiebolag alltid ska vara behörig att ta emot delgivningar. Arbetsdomstolen uppger att det inte sÀllan intrÀffar att den verkstÀllande direktören sjÀlv uppfattar sig ha sÄdan behörighet och returnerar ett av honom eller henne undertecknat mottagningsbevis till domstolen. I dessa fall mÄste alltsÄ domstolen i vissa fall göra ett nytt delgivningsförsök. Det bör noteras att delgivning alltid fÄr ske med en styrelseledamot Àven om han eller hon inte Àr behörig att sjÀlv teckna den juridiska personens firma. En ordning som innebÀr att Àven den verkstÀllande direktören alltid Àr behörig att ta emot delgivning framstÄr ocksÄ som lÀmplig och ÀndamÄlsenlig med hÀnsyn till den framskjutna position som den verkstÀllande direktören i ett aktiebolag som regel har. Regeringen anser dÀrför till skillnad frÄn promemorian att det bör införas en bestÀmmelse av innebörd att den verkstÀllande direktören i ett aktie- bolag alltid Àr delgivningsmottagare för bolaget.

I lagrÄdsremissen gjordes bedömningen att en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag inte bör vara delgivningsmottagare om försök att delge den verkstÀllande direktören har misslyckats. LagrÄdet ifrÄgasÀtter om inte en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag ska vara delgivningsmottagare i en sÄdan situation.

Regeringen konstaterar att det Àr vanligt att det i aktiebolag finns en vice verkstÀllande direktör som vid förfall för den verkstÀllande direktören trÀder in i dennes stÀlle. I frÄgor som rör bolagets löpande förvaltning Àr verkstÀllande direktören behörig stÀllföretrÀdare. Det kan dÀrför hÀvdas att den vice verkstÀllande direktören Àr att jÀmstÀlla med en suppleant för den verkstÀllande direktören i sÄdana frÄgor (8 kap. 28, 29 och 36 §§ aktiebolagslagen). Det framstÄr som följdriktigt att i delgivningssammanhang behandla en vice verkstÀllande direktör pÄ samma sÀtt som en suppleant för behörig stÀllföretrÀdare. En vice verkstÀllande direktör bör sÄledes vara behörig att ta emot delgivning nÀr ett försök att delge en behörig stÀllföretrÀdare eller den verkstÀllande direktören har misslyckats.

Liksom anförs i promemorian görs vidare bedömningen att bestÀm- melsen i 1970 Ärs delgivningslag om att handlingen i vissa fall ska kunna

Prop. 2009/10:237

112

lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i den Prop. 2009/10:237 juridiska personens angelÀgenheter har spelat ut sin roll bl.a. mot

bakgrund av de förÀndringar som har skett inom associationsrÀtten. Regeringen ansluter sig till denna bedömning.

Som framgÄr av avsnitt 5.1 Àr den nya delgivningslagen subsidiÀr i förhÄllande till andra författningar. I de lagar som reglerar en viss associationsforms inre organisation kommer Àven fortsÀttningsvis att kunna finnas sÀrskilda bestÀmmelser om vem som Àr delgivnings- mottagare. Som exempel kan nÀmnas att aktiebolag och ekonomiska föreningar i vissa fall Àr skyldiga att bemyndiga och till Bolagsverket anmÀla en person som Àr bosatt i Sverige att pÄ företagets vÀgnar ta emot delgivning (8 kap. 40 § aktiebolagslagen och 6 kap. 11 § fjÀrde stycket lagen om ekonomiska föreningar) Ett annat exempel Àr 6 kap. 31 § kommunallagen (1991:900) dÀr det anges att delgivning med en kommunal nÀmnd sker genom att handlingen lÀmnas till ordföranden eller den som enligt ett reglemente eller ett sÀrskilt beslut Àr behörig att ta emot delgivningar. Vidare Àr en hyresvÀrd som Àr en juridisk person och vars stÀllföretrÀdare inte finns i landet, skyldig att i ett skriftligt meddelande som anslÄs pÄ vÀl synlig plats i huset ange uppgifter om namn och adress pÄ en i Sverige bosatt person som Àr behörig att pÄ hyresvÀrdens vÀgnar ta emot delgivning (12 kap. 18 i § jordabalken).

7.3.2Delgivning med dödsbon

Regeringens förslag: Om en boutredningsman har förordnats för ett dödsbo Àr denne ensam delgivningsmottagare.

NÀr boutredningsman inte har förordnats Àr dödsbodelÀgarna tillsammans delgivningsmottagare. En dödsbodelÀgare Àr dock ensam delgivningsmottagare om han eller hon sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Àr taxerad som lant- bruksenhet. I dessa fall ska den som mottagit handlingen underrÀtta övriga delÀgare om delgivningen sÄ snart det kan ske.

BestÀmmelserna om delgivning med dödsbon förs in i Àrvdabalken. NÀr delgivning ska ske med AllmÀnna arvsfonden Àr chefen för

Kammarkollegiet, eller nÄgon annan person som Àr behörig att ta emot delgivningen för Kammarkollegiets rÀkning, delgivningsmottagare.

Promemorians förslag: Om boutredningsman har förordnats ska han eller hon vara delgivningsmottagare. Har boutredningsman inte förordnats ska var och en av dödsbodelÀgarna vara delgivningsmottagare.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser uttalar sig inte sÀrskilt i denna del. Ett antal remissinstanser, bl.a. HovrÀtten för Nedre Norrland och Gotlands tingsrÀtt, Àr tveksamma till förslaget eller avstyrker det. NÄgra remissinstanser, bl.a. Kronofogdemyndigheten, anser att det behöver framgÄ tydligt att den dödsbodelÀgare som tar emot handlingen Àr skyldig att underrÀtta övriga dödsbodelÀgare om delgivningen.

113

SkÀlen för regeringens förslag

Prop. 2009/10:237

Bakgrund

NÀr nÄgon har avlidit ska dödsbodelÀgarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning, om inte nÄgon annan genom förordnande i testamente fÄtt uppdraget att förvalta dödsboet (testaments- exekutor) (18 kap. 1 § Àrvdabalken). Denna rÀttsliga gemenskap kallas för dödsbo. Ett dödsbo Àr en juridisk person. DödsbodelÀgare Àr efter- levande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Alla dödsbodelÀgare mÄste vara eniga om de ÄtgÀrder som vidtas med kvarlÄtenskapen. Om dödsbodelÀgare inte kan enas om förvaltningen av boet, kan nÄgon av dem begÀra att rÀtten ska förordna en boutrednings- man som övertar förvaltningen (19 kap. 1 § Àrvdabalken). Ett sÄdant beslut innebÀr att dödsbodelÀgarna i princip inte lÀngre har rÀtt att be- stÀmma över förvaltningen. DödsbodelÀgarnas förvaltningsrÀtt kan ocksÄ, genom förordnande i testamente, överflyttas till en testaments- exekutor.

BestĂ€mmelserna i 9 § första och andra styckena i 1970 Ă„rs delgivnings- lag om vem som ska sökas för delgivning nĂ€r en juridisk person ska delges gĂ€ller inte delgivning med dödsbo. För delgivning med dödsbo finns det i stĂ€llet sĂ€rskilda bestĂ€mmelser i paragrafens fjĂ€rde och femte stycken. BestĂ€mmelserna reglerar endast undantagssituationerna nĂ€r det Ă€r möjligt att endast söka en av dödsbodelĂ€garna för delgivning. Även om det inte anges uttryckligen Ă€r huvudregeln att delgivning ska ske med den eller de personer som förvaltar dödsboet, dvs. boutredningsman, testamentsexekutor eller dödsbodelĂ€garna.

Om en dödsbodelĂ€gare sitter i boet Ă€r det enligt 9 § fjĂ€rde och femte styckena alltid tillrĂ€ckligt att han eller hon söks för delgivning. Inne- börden av uttrycket ”sitter i boet” framgĂ„r varken av förarbetena till delgivningslagen eller Ă€rvdabalken. Den vanligaste uppfattningen torde vara att det Ă€r en dödsbodelĂ€gare som bor kvar i den avlidnes bostad. Den som sitter i boet fĂ„r sökas Ă€ven om boet inte förvaltas av dödsbodelĂ€garna. Dessutom fĂ„r vem som helst av dödsbodelĂ€garna sökas för delgivning, om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Ă€r taxerad som lantbruksenhet. I de fall endast en av dödsbodelĂ€garna söks för delgivning sĂ„ Ă„ligger det honom eller henne att utan dröjsmĂ„l lĂ€mna handlingen till boutredningsman eller annan som har rĂ€tt att företrĂ€da boet eller, om sĂ„dan person inte finns, underrĂ€tta övriga delĂ€gare om delgivningen.

Regeln om att delgivning alltid kan ske med dödsbodelÀgare som sitter i boet fördes över frÄn rÀttegÄngsbalken till 1970 Ärs delgivningslag. I lagstiftningsÀrendet övervÀgdes om regeln att handlingen fÄr lÀmnas till en sÄdan delÀgare Àven nÀr boutredningsman Àr förordnad borde avskaffas. Som skÀl för att inte Àndra bestÀmmelsen anfördes att bestÀmmelsen syntes ha fungerat tillfredsstÀllande och att ingen anmÀrkning hade riktats mot den. Vidare bedömde man att det i frÄga om fastighetsförhÄllanden inte sÄ sÀllan skulle förekomma att det inte Àr bekant för den myndighet som ska ombesörja delgivningen att dödsboet har avtrÀtts till förvaltning av boutredningsman, medan myndigheten

114

dÀremot borde kunna fÄ kÀnnedom om vem som sitter i boet (prop. Prop. 2009/10:237 1970:13 s. 134).

UndantagsbestÀmmelsen betrÀffande dödsbon som innehar jordbruks- fastighet infördes den 1 juli 1989. BestÀmmelsen tillkom eftersom dödsboÀgda fastigheter ofta gav upphov till delgivningsproblem. I de fall dödsboet innehar en jordbruksfastighet ansÄgs det finnas anledning att stÀlla sÄdana krav pÄ den inre organisationen sÄvitt gÀller förvaltningen av den fasta egendomen att delgivning alltid borde kunna ske med vem som helst av delÀgarna utan att det torde innebÀra nÄgon större risk för rÀttsförlust. Det förutsattes dock att delgivning i första hand Àven fortsÀttningsvis skulle ske med dödsbodelÀgare som sitter i boet (prop. 1988/89:9 s. 20 f.).

ÖvervĂ€ganden

Genom datoriseringen av register för mÄl och Àrenden gÄr det numera snabbt och enkelt att kontrollera om en boutredningsman har förordnats för ett dödsbo. Möjligheten att i vissa fall kunna delge en av dödsbodel- Àgarna trots att boutredningsman har förordnats framstÄr dÀrför inte lÀngre som nödvÀndig av praktiska skÀl. Det kan dessutom konstateras att den nuvarande bestÀmmelsen framstÄr som mindre lÀmplig av rÀtts- sÀkerhetsskÀl, eftersom bakgrunden till att boutredningsman har förord- nats ofta Àr motstridiga intressen mellan delÀgarna. Regeringen ansluter sig mot denna bakgrund till promemorians förslag att endast boutred- ningsmannen ska vara delgivningsmottagare nÀr en sÄdan har förordnats.

Samma skÀl för en Àndring gör sig emellertid inte gÀllande nÀr döds- boet förvaltas av en testamentsexekutor. Det kan inte uteslutas att en ordning som innebÀr att endast denne Àr delgivningsmottagare kan leda till problem. I princip mÄste den som ska se till att delgivning sker ta del av förordnandet för att fÄ veta vem som Àr testamentsexekutor och om förordnandet innebÀr att han eller hon Àr behörig att ta emot delgivning för dödsboet. Regeringen anser att denna ordning Àr mindre lÀmplig. Det framstÄr inte heller som lÀmpligt att behÄlla den ordning som gÀller i dag. dvs. att den som ska se till att delgivning sker kan vÀlja om testaments- exekutorn eller nÄgon som sitter i boet ska sökas för delgivning. BestÀmmelsen bör dÀrför utformas pÄ sÄ sÀtt att testamentsexekutorn inte kan vara delgivningsmottagare. För att bli delgivningsmottagare bör en testamentsexekutor vara hÀnvisad till att ansöka om att bli förordnad till boutredningsman (19 kap. 1 och 3 §§ Àrvdabalken).

NÀr det gÀller dödsbon dÀr boutredningsman inte Àr förordnad föreslÄs i promemorian att det ska vara tillrÀckligt att en av dödsbodelÀgarna söks för delgivning oberoende av om nÄgon av dem sitter i boet. Som skÀl för förslaget anförs att en ordning som innebÀr att man, i de fall en boutred- ningsman inte Àr förordnad, alltid skulle behöva söka samtliga dödsbo- delÀgare Àr otidsenlig och opraktisk. Enligt promemorian skulle det onekligen vara en stor fördel frÄn effektivitetssynpunkt om det Àr tillrÀck- ligt att handlingen lÀmnas till nÄgon av delÀgarna. Det konstateras vidare att det inte har framkommit att möjligheterna att delge en av dödsbo- delÀgarna nÀr han eller hon sitter i boet eller nÀr dödsboet innehar en lantbruksegendom skulle ha gett upphov till rÀttsförluster.

115

Ett antal remissinstanser invÀnder mot förslaget. Dessa pekar frÀmst pÄ att dödsbons rÀttsliga karaktÀr skiljer sig frÄn andra juridiska personers. Ett dödsbo uppstÄr i och med nÄgons dödsfall. Det rör sig sÄledes inte om en rÀttslig gemenskap som har bildats frivilligt. Verksamheten i ett dödsbo gÄr i regel enbart ut pÄ att, med beaktande av samtliga berördas intressen, avveckla den avlidnes ekonomiska förhÄllanden. Dödsbo- förvaltningen Àr en mer eller mindre tillfÀllig verksamhet som upphör i och med att kvarlÄtenskapen slutligt övergÄtt till dem som ska ha del av den enligt lag eller testamente. NÀr förvaltningen utövas av delÀgarna gemensamt mÄste de i princip alltid vara överens om de ÄtgÀrder som ska vidtas. Dessa skillnader talar enligt dessa remissinstanser mot att likstÀlla dödsbon med övriga juridiska personer nÀr det gÀller delgivning och motiverar en ordning som innebÀr att samtliga dödsbodelÀgare bör vara delgivningsmottagare tillsammans.

Regeringen har förstÄelse för remisskritiken. FrÄgan om delgivning av dödsbon Àr nÀra förknippade med övriga regler om dödsbon i Àrvda- balken och det Àr inte lÀmpligt att ytterligare revidera delgivningsregler- na utan att se över bestÀmmelserna om dödsbon i övrigt. BestÀmmelserna i 1970 Ärs delgivningslag som anger nÀr en av dödsbodelÀgarna Àr delgivningsmottagare bör dÀrför inte Àndras. De bör dock lÀmpligen placeras i Àrvdabalken.

En annan frĂ„ga som behandlas i promemorian rör den situationen att AllmĂ€nna arvsfonden Ă€r dödsbodelĂ€gare (5 kap. Ă€rvdabalken och lagen [1994:243] om AllmĂ€nna arvsfonden). Kammarkollegiet företrĂ€der AllmĂ€nna arvsfonden. Om fonden Ă€r enda arvinge eller om fonden Ă€r testamentstagare, ska Kammarkollegiet förordna en god man att företrĂ€da fonden vid boutredningen (17 § i lagen om AllmĂ€nna arvsfonden). För sĂ„dan god man gĂ€ller vad som Ă€r föreskrivet om sysslomĂ€n i 18 kap. handelsbalken. Den gode mannen ska hantera den praktiska avvecklingen av boet. Det Ă€r emellertid fortfarande Kammarkollegiet som bevakar fondens rĂ€tt till egendom och som för fondens talan i mĂ„l och Ă€renden som rör fonden (15 § lagen om AllmĂ€nna arvsfonden). NĂ€r dödsboet ska delges bör dĂ€rför inte den gode mannen utan chefen för Kammarkollegiet eller annan person som Ă€r behörig att ta emot delgivningen för Kammarkollegiets rĂ€kning, vara delgivningsmottagare. Regeringen instĂ€mmer dĂ€rför i promemorians förslag att det – för att det inte ska rĂ„da nĂ„gon tvekan om detta – bör föras in en sĂ€rskild bestĂ€mmelse av denna innebörd i lagen om AllmĂ€nna arvsfonden.

Prop. 2009/10:237

116

7.4Delgivning med delÀgare i samfÀllighet m.m.

Regeringens förslag: Vid delgivning med delÀgare i en samfÀllighet eller med medlemmar i en sammanslutning Àr, om det finns en styrelse eller annan som Àr utsedd att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter, styrelseledamot eller förvaltare delgivningsmottagare.

Om det varken finns styrelse eller förvaltare Àr den som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller sammanslut- ningens angelÀgenheter delgivningsmottagare.

Om försök att delge styrelseledamot respektive förvaltare har miss- lyckats eller bedöms sÄdana försök som utsiktslösa, Àr en suppleant för ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda delÀgarna respektive medlemmarna eller underrÀtta dem som avses med delgiv- ningen.

Vid delgivning med andelshavare i en koncession enligt mineral- lagen (1991:45) Àr Àven gruvförestÄndaren delgivningsmottagare. En bestÀmmelse om detta tas in i minerallagen.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: NÀr flera personer Àger den egendom som ett mÄl eller Àrende rör Àr utgÄngspunkten att delgivning sker genom att handlingen sÀnds eller lÀmnas till samtliga delÀgares delgivnings- mottagare. Regeringen anser i likhet med promemorian att denna utgÄngspunkt bör gÀlla Àven fortsÀttningsvis.

Vid delgivning med delÀgare i samfÀllighet eller med medlemmar i en sammanslutning fÄr dock, om det finns en styrelse eller annan som Àr utsedd att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgen- heter, delgivning ske genom att handlingen lÀmnas till styrelseledamot eller förvaltaren (10 § första stycket första meningen i 1970 Ärs delgivningslag). I andra hand fÄr handlingen lÀmnas till den som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller samman- slutningens angelÀgenheter (10 § första stycket andra meningen). Om försök enligt första stycket misslyckats eller bedöms som utsiktslöst fÄr i stÀllet delgivning ske genom att handlingen lÀmnas till en suppleant för en ledamot av styrelsen (10 § andra stycket). Suppleanten ska i sÄdana fall se till att handlingen lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda delÀgarna eller medlemmarna eller underrÀtta dem som avses med delgivningen. Syftet med bestÀmmelsen Àr att underlÀtta delgivning sÄ att delgivning inte behöver ske med samtliga delÀgare eller medlemmar. BestÀmmelsen Àr tillÀmplig endast pÄ samfÀlligheter som inte Àr juridisk person. I annat fall tillÀmpas bestÀmmelsen om delgivningsmottagare för juridiska personer (jfr 1 och 18 §§ lagen [1973:1150] om förvaltning av samfÀlligheter och prop. 1970:13 s. 136).

I promemorian anförs att ingenting har framkommit som talar för att det finns ett behov av att Àndra bestÀmmelsen. Det föreslÄs att bestÀm- melsen utan Àndring i sak ska föras över till den nya lagen, dock att det

Prop. 2009/10:237

117

av lagtexten bör framgÄ att bestÀmmelsen inte Àr tillÀmplig nÀr det Àr Prop. 2009/10:237 frÄga om delgivning med juridiska personer. Ingen remissinstans

invÀnder mot förslaget. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

Enligt 10 § tredje stycket i 1970 Ärs delgivningslag fÄr delgivning med samtliga delÀgare av en gruva ske genom att handlingen lÀmnas till gruv- förestÄndaren. Sedan den 1 juli 1992 har gruvlagen (1974:342), lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter och lagen (1989:658) om inlösen i vissa fall av rÀtt till gruva m.m. ersatts av minerallagen (1991:45). I minerallagen anvÀnds uttrycket koncession i stÀllet för gruva. Om flera har andel i en koncession Àr de enligt 12 kap. 2 § minerallagen skyldiga att vÀlja en förestÄndare för verksamheten (gruv- förestÄndare). Val av förestÄndare ska anmÀlas till bergmÀstaren (jfr förordning [2008:1233] med instruktion för Sveriges geologiska undersökning). Sker inte sÄdan anmÀlan eller har nÄgon utsetts som inte Àr behörig, ansvarar varje andelshavare som om han eller hon var före- stÄndare. GruvförestÄndaren ansvarar i andelshavarnas stÀlle för att verk- samheten bedrivs enligt vissa bestÀmmelser i minerallagen. I prome- morian föreslÄs att bestÀmmelsen i 1970 Ärs delgivningslag utan saklig Àndring förs över till minerallagen. Regeringen ansluter sig till promemo- rians förslag.

De nÀmnda bestÀmmelserna innebÀr alltsÄ att en person i vissa fall kan vara gemensam delgivningsmottagare för flera rÀttssubjekt. BestÀmmel- serna hindrar dock inte att delgivning sker genom att handlingen lÀmnas till den eller de personer som Àr delgivningsmottagare för respektive rÀttssubjekt.

7.5Delgivning nÀr den som ska delges företrÀds av ombud

Regeringens förslag: NÀr den som ska delges företrÀds av ett ombud Àr Àven ombudet delgivningsmottagare. Om handlingen lÀmnas till annan delgivningsmottagare Àn ombudet bör ombudet underrÀttas om det.

Om handlingen innehÄller ett förelÀggande för huvudmannen att fullgöra nÄgot personligen Àr dock ombudet inte delgivningsmottagare.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: Om den med vilken delgivning ska ske har ombud, bör enligt 1970 Ärs delgivningslag delgivning vanligtvis ske med ombudet. En förutsÀttning för detta Àr naturligtvis att ombudet Àr behörigt att ta emot handlingen. Ett ombud anses enligt 1970 Ärs delgivningslag behörigt att ta emot handlingar för huvudmannens rÀkning om inte annat framgÄr av fullmakten. Ombudet Àr dock inte behörigt om handlingen innehÄller ett förelÀggande som Àr riktat till huvudmannen personligen, t.ex. en kallelse att instÀlla sig personligen till ett sammantrÀde eller ett förelÀggande att fullgöra nÄgot vid Àventyr av

vite. (11 § andra stycket). Om delgivning sker med huvudmannen, trots

118

att ombudet Àr behörigt, finns det en risk för att huvudmannen felaktigt Prop. 2009/10:237 utgÄr frÄn att Àven ombudet har fÄtt del av handlingarna. Ombudet bör

dÀrför underrÀttas om att sÄ har skett (11 § första stycket andra meningen). Detta anses Àven gÀlla om myndigheten tidigare under hand- lÀggningen har godtagit att en advokat upptrÀder som ombud utan att förete fullmakt (JO 1999/2000 s. 336).

Eftersom bestÀmmelsen om delgivning med ombud inte Àr tvingande finns det alltsÄ ett utrymme för myndigheten att vÀlja om delgivning ska ske med huvudmannen eller ombudet (NJA 1985 s. 661 och NJA 1998 s. 814). Enligt vad som uttalas i förarbetena kan det t.ex. vara lÀmpligt att myndigheten vÀljer att delge huvudmannen om det Àr kÀnt att det rÄder missförhÄllanden mellan denne och ombudet (prop. 1970:13 s. 137 f.). Ett annat skÀl kan vara att det Àr oklart om en fullmakt har Äterkallats eller inte.

Regeringen instÀmmer i promemorians uppfattning att det i de allra flesta fall Àr lÀmpligt och ÀndamÄlsenligt att delgivning sker med ombudet, om inte nÄgot hinder för detta föreligger. SÄsom anförs i promemorian finns det emellertid skÀl att bevara den flexibilitet som nuvarande ordning ger.

LagrÄdet anser att ombudet alltid ska underrÀttas nÀr delgivning sker med huvudmannen, om det inte framgÄr av fullmakten att ombudet inte har med frÄgan att göra. Som skÀl anför LagrÄdet att parten och ombudet behandlas som en enhet i processuella sammanhang. Regeringen har för- stÄelse för LagrÄdets synpunkt. I vissa fall kan det dock vara obehövligt att ombudet underrÀttas (jfr t.ex. prop. 1970:13 s. 138). Det kan ocksÄ intrÀffa att myndigheten inte kÀnner till att en part företrÀds av ombud eller vilka frÄgor fullmakten omfattar. NÄgra problem med den nuvaran- de ordningen Àr inte heller kÀnda. Regeringen anser dÀrför att bestÀm- melserna i 11 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag utan Àndring i sak bör föras över till den nya delgivningslagen.

DÀremot saknas det anledning att i delgivningslagen sÀrskilt reglera presumtionen om att ett ombud har behörighet att vara delgivnings- mottagare om inte nÄgot annat följer av fullmakten (jfr 11 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag, se t.ex. 10 § lagen [1915:218] om avtal och andra rÀttshandlingar pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde [avtalslagen], 12 kap. 14 § rÀttegÄngsbalken och prop. 1971:30, del 2 s. 603).

8 Vanlig delgivning

8.1AllmÀnt om delgivningssÀttet

Regeringens förslag: Vanlig delgivning sker genom att handlingen skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren.

Vanlig delgivning fÄr anvÀndas vid all delgivning.

Endast myndigheter fÄr vid vanlig delgivning skicka handlingen pÄ elektronisk vÀg.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

119

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag att delgivning ska kunna ske genom att handlingen skickas med post eller lÀmnas pÄ annat sÀtt och att detta ska utgöra ett eget delgivningssÀtt som benÀmns vanlig delgivning. Flertalet remiss- instanser, dÀribland Skatteverket och Domstolsverket, tillstyrker promemorians förslag att myndigheter vid vanlig delgivning i vissa fall ska kunna skicka handlingarna pÄ elektronisk vÀg. NÄgra remiss- instanser, bl.a. Göteborgs tingsÀtt, anser att promemorians förslag Àr alltför restriktivt nÀr det gÀller översÀndande av handlingar pÄ elektronisk vÀg. Andra remissinstanser, bl.a. Datainspektionen, uttrycker farhÄgor nÀr det gÀller anvÀndningen av elektronisk kommunikation. Datainspektionen, som uppger sig inte kunna tillstyrka förslaget pÄ det underlag som redovisas i promemorian, anser bl.a. att sÀndande av handlingar med exempelvis e-post innebÀr pÄtagliga integritetsrisker.

SkÀlen för regeringens förslag: Det vanligaste sÀttet att delge handlingar Àr att skicka handlingen med post eller överlÀmna den med bud. Som bevis att delgivningsmottagaren har mottagit handlingen begÀrs normalt delgivningskvitto eller mottagningsbevis (s.k. vitt kort).

I avsnitt 5.4 föreslÄr regeringen att begreppet ordinÀr delgivning utmönstras eftersom begreppet, som numera omfattar en rad olika delgivningsformer, inte lÀngre kan anses fylla nÄgon egentlig funktion. I promemorian föreslÄs att delgivningssÀttet vanlig delgivning införs för de situationer dÀr delgivningsmottagaren bevisligen fÄr del av hand- lingen. Ingen remissinstans invÀnder mot föreslaget. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Det Àr angelÀget att bestÀmmelsen om vanlig delgivning utformas pÄ ett sÀtt som ger en myndighet som ska delge flexibilitet nÀr det gÀller hur handlingen skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren. Ingenting bör t.ex. hindra att en vanlig delgiv- ning genomförs genom att handlingen lÀmnas till nÄgon annan Àn del- givningsmottagaren sÄ lÀnge mottagaren vidarebefordrar handlingen till delgivningsmottagaren och myndigheten fÄr bevis om att sÄ har skett, normalt genom att delgivningsmottagaren personligen bekrÀftar mot- tagandet. Det finns inte nÄgra skÀl att begrÀnsa vem som ska fÄ anvÀnda vanlig delgivning eller vilka handlingar som fÄr delges genom vanlig delgivning. Vanlig delgivning bör sÄledes kunna anvÀndas vid all delgivning.

I promemorian föreslÄs vidare att myndigheter ska fÄ skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning eller omstÀndigheterna i övrigt. Flertalet remiss- instanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Den remisskritik som framförs tar sikte pÄ hur tillÀmpningsomrÄdet avgrÀnsas. Vissa remissinstanser, dÀribland Göteborgs tingsrÀtt, anser att promemorians förslag Àr för restriktivt, medan andra anser att förslaget riskerar att fÄ ett för vidstrÀckt tillÀmpningsomrÄde. Datainspektionen anser att promemorians förslag krÀver ytterligare övervÀganden nÀr det bl.a. gÀller vilka sÀkerhetskrav som ska stÀllas.

En fördel med att skicka handlingar med post eller lÀmna dem med bud Àr att handlingar kan lÀmnas i samma format som de har upprÀttats. En annan fördel Àr att det inte förutsÀtter att mottagaren har tillgÄng till nÄgon teknisk utrustning och att överföringen dÀrmed inte heller medför nÄgra kostnader för mottagaren. Genom att kravet pÄ att en handling som

Prop. 2009/10:237

120

ska delges ska vara original, bestyrkt kopia eller kopia framstĂ€lld hos myndigheten tas bort (se nĂ€rmare avsnitt 5.1) skapas emellertid förutsĂ€ttningar att skicka handlingar pĂ„ elektronisk vĂ€g, t.ex. med telefax eller e-post. En fördel med överföring med exempelvis e-post Ă€r, som Domstolsverket pekar pĂ„, att mĂ„nga mĂ€nniskor numera bevakar sin e-post i större utstrĂ€ckning Ă€n den traditionella posten. Åtkomsten till e-post kan dessutom i mĂ„nga fall ske frĂ„n ett obegrĂ€nsat antal platser och ökar möjligheten till delgivning t.ex. i den situationen nĂ€r delgivnings- mottagaren befinner sig pĂ„ resa. AnvĂ€ndande av elektronisk kommunika- tion kan alltsĂ„ innebĂ€ra förbĂ€ttrade möjligheter för sĂ„vĂ€l delgivnings- mottagare som för dem som ska se till att delgivning sker.

En nackdel med att skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg kan vara att det ibland kan föreligga osÀkerhet i frÄga om ett telefaxnummer eller en e-postadress tillhör delgivningsmottagaren. Till skillnad frÄn vad som gÀller vid översÀndande med traditionell post saknas det, i varje fall för nÀrvarande, ofta möjlighet att pÄ nÄgot tillförlitligt sÀtt kontrollera att t.ex. en e-postadress Àr korrekt. Vissa e-postadresser kan inte heller med nÄgon sÀkerhet knytas till en viss anvÀndare eller ett visst abonnemang. Det Àr dessutom sÀrskilt angelÀget att handlingar som skickas elektroniskt hamnar rÀtt eftersom det, till skillnad frÄn vid anvÀndande av post- och budtjÀnster dÀr handlingen lÀggs i ett kuvert, saknas möjlig- heter att hemlighÄlla innehÄllet för den person som felaktigt rÄkar fÄ handlingen skickad till sig. NÀr enskild utför delgivning utan samband med ett mÄl eller Àrende sker det dessutom inte nÄgon kontroll av om delgivning har skett eller om det har varit olÀmpligt att anvÀnda delgivningssÀttet. En felaktigt utförd delgivning kan ocksÄ fÄ stora konsekvenser för den som delgivningen avser. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att tiden inte Àr mogen för att lÄta enskilda delge handlingar pÄ elektronisk vÀg. Vid vanlig delgivning bör sÄledes endast myndigheter som ska delge handlingar i ett mÄl eller Àrende tillÄtas skicka handlingarna pÄ elektronisk vÀg.

I avsnitt 5.5 föreslÄr regeringen en generell bestÀmmelse i delgivnings- lagen som innebÀr att myndigheten ska anvÀnda ett delgivningssÀtt som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt. Vidare föreslÄs en annan generell bestÀmmelse som innebÀr att delgivning inte ska fÄ ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivnings- Àrendet. Denna bestÀmmelse mÄste sÄledes beaktas nÀr myndigheten bedömer om en handling ska skickas pÄ elektronisk vÀg. Det bör i regel krÀvas att handlingen skickas till en adress som den som Àr delgivnings- mottagare har uppgett i mÄlet eller Àrendet (se nÀrmare i avsnitt 14.3 angÄende parters skyldighet att uppge e-postadress m.m.).

En situation dĂ„ det kan finnas anledning för myndigheten att avstĂ„ frĂ„n att skicka handlingen pĂ„ elektronisk vĂ€g eller vidta sĂ€rskilda sĂ€kerhets- Ă„tgĂ€rder Ă€r nĂ€r innehĂ„llet i handlingen Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nsligt. Av 31 § personuppgiftslagen (1998:204) framgĂ„r att den personuppgiftsansvarige mĂ„ste vidta lĂ€mpliga tekniska och organisatoriska Ă„tgĂ€rder för att skydda de personuppgifter som behandlas. ÅtgĂ€rderna mĂ„ste alltid stĂ€llas i relation till de tekniska möjligheter som finns, kostnaderna för att genomföra Ă„tgĂ€rderna, de risker som finns med behandlingen av personuppgifterna samt hur pass kĂ€nsliga uppgifterna Ă€r. I 13 § person-

Prop. 2009/10:237

121

uppgiftslagen finns en upprÀkning av uppgifter som utgör kÀnsliga Prop. 2009/10:237 personuppgifter enligt den lagen. Det handlar om personuppgifter som

avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska Äsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hÀlsa eller sexualliv. Enligt Datainspektionens praxis fÄr sÄdana uppgifter endast lÀmnas ut till anvÀndare vars identitet Àr sÀkerstÀlld genom e- legitimation eller motsvarande. Uppgifterna ska dessutom enligt denna praxis vid överföring via öppna nÀt förses med krypteringsskydd (se t.ex. Datainspektionens beslut i tillsynsÀrende med dnr 473-2008). Enligt Datainspektionen bör uppgifter som omfattas av sekretess samt uppgifter om lagövertrÀdelser likstÀllas med kÀnsliga personuppgifter nÀr det gÀller sÀkerhet. Regeringen delar Datainspektionens uppfattning att sÄdana uppgifter mÄste hanteras med sÀrskild försiktighet. Ett sÀtt att delge sÄdana handlingar pÄ elektronisk vÀg kan vara att skicka ett meddelande pÄ elektronisk vÀg om att handlingen finns tillgÀnglig pÄ t.ex. en dom- stols webbplats och att delgivningsmottagaren, efter identitetskontroll med t.ex. e-legitimation, kan ta del av handlingens innehÄll och dÀrige- nom ocksÄ bekrÀfta mottagandet.

Mottagande av handlingar som överförts pÄ elektronisk vÀg kan ocksÄ vara förenat med utskriftskostnader för delgivningsmottagaren. Dessa Àr obetydliga om det bara handlar om enstaka sidor men kan vara stora och innebÀra andra olÀgenheter om det Àr frÄga om omfattande dokument. Vissa handlingar kan dessutom, t.ex. pÄ grund av deras format eller omfattning, vara svÄra att ta del av om de inte skrivs ut. I vissa fall Àr det dÀrför inte ÀndamÄlsenligt att skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg.

NÀr det gÀller sÀndande av handlingar pÄ elektronisk vÀg till utlandet anser Datainspektionen att det bör klargöras hur det avsedda uppgifts- lÀmnandet förhÄller sig till förbudet i 33 § personuppgiftslagen mot över- föring av personuppgifter till tredje land. Enligt den bestÀmmelsen Àr det förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som Àr under behandling om landet inte har en adekvat skyddsnivÄ för skyddet av personuppgifterna. FrÄgan om skyddsnivÄn Àr adekvat ska bedömas med hÀnsyn till samtliga omstÀndigheter som har samband med överföringen. Av 34 § personuppgiftslagen framgÄr att det utan hinder av förbudet i 33 § Àr tillÄtet att föra över personuppgifter till tredje land om över- föringen Àr nödvÀndig för vissa i bestÀmmelsen angivna ÀndamÄl. Av sÀrskild betydelse i detta sammanhang Àr undantaget om överföringen Àr nödvÀndig för att rÀttsliga ansprÄk ska kunna faststÀllas, göras gÀllande eller försvaras. Det kan antas att flertalet delgivningar Àr nödvÀndiga för sÄdana ÀndamÄl. Det tillÀmpningsomrÄde som avses gÀlla för att skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg kommer dÀrmed i de allra flesta fall inte i konflikt med personuppgiftslagens bestÀmmelser.

Sammantaget bör alltsÄ myndigheter vid vanlig delgivning kunna skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg till delgivningsmottagaren om det Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och under förutsÀttning att det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndig- heterna i delgivningsÀrendet.

122

8.2

Delgivningstidpunkten

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Vanlig delgivning sker nÀr delgivningsmottagaren tar emot handlingen, oavsett pÄ vilket sÀtt den har kommit honom eller henne till handa.

Om en postförsÀndelse hÀmtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa nÀr den hÀmtats av budet.

Promemorians förslag överensstÀmmer i allt vÀsentligt med regeringens.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, bl.a.

HovrÀtten över SkÄne och Blekinge och Skatteverket, efterlyser för- tydliganden om vilka krav som bör stÀllas pÄ delgivningsmottagarens bekrÀftelse av mottagandet.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

I 3 § i 1970 Ă„rs delgivningslag anges att myndighet ombesörjer delgiv- ning genom att sĂ€nda handlingen med post eller överlĂ€mna den med bud eller pĂ„ annat sĂ€tt varvid som bevis att denne har mottagit försĂ€ndelsen begĂ€rs delgivningskvitto eller mottagningsbevis. I 3 § i 1979 Ă„rs delgiv- ningsförordning finns vissa nĂ€rmare bestĂ€mmelser om bekrĂ€ftelsen. DĂ€r anges att det till handlingen ska fogas ”en blankett för delgivningskvitto” av vilken ska framgĂ„ bl.a. handlingens delgivningsnummer samt myndighetens namn och postadress. I lagtexten anges alltsĂ„ inte uttryckligen att den sökte mĂ„ste bekrĂ€fta mottagandet skriftligen utan endast att myndigheten ska begĂ€ra delgivningskvitto eller mottagnings- bevis. Av 19 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag framgĂ„r vidare att delgivning har skett genom att den som söks för delgivning sjĂ€lv har mottagit handlingen, oavsett pĂ„ vilket sĂ€tt den kommit honom eller henne till handa. I förarbetena nĂ€mns emellertid inte att den sökte skulle kunna bekrĂ€fta mottagandet pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n genom att underteckna delgivningskvittot eller mottagningsbeviset. TvĂ€rtom anförde departe- mentschefen att anvĂ€ndandet av delgivningsformen medför ”att adressa- ten mĂ„ste medverka genom att sĂ€nda tillbaka ett delgivningserkĂ€nnande eller genom att bege sig till en postanstalt för att kvittera ut den rekommenderade försĂ€ndelsen” (prop. 1970:13 s. 98).

I samband med att telefondelgivning infördes som ny delgivningsform övervÀgdes om det krÀvdes lagÀndring för att skapa förutsÀttningar för att lÄta den som ska delges bekrÀfta vid ett telefonsamtal att han eller hon har mottagit en delgivningsförsÀndelse. I förarbetena anfördes att en sÄdan bekrÀftelse inte var att jÀmstÀlla med telefondelgivning utan endast innebar ett alternativt sÀtt att skaffa bevisning om att delgivning har skett. Den dÄvarande regleringen ansÄgs redan ge utrymme för ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt utan att nÄgon sÀrskild föreskrift om det behövde införas (prop. 1984/85:109 s. 60).

123

ÖvervĂ€ganden

Det vanligaste sÀttet att fÄ information om att delgivningsmottagaren har fÄtt del av en handling Àr att han eller hon undertecknar ett mottagnings- bevis eller delgivningskvitto och returnerar detta till avsÀndaren. BekrÀftelse genom egenhÀndigt undertecknande av mottagningsbevis har frÄn bevissynpunkt vissa fördelar framför t.ex. telefonbekrÀftelse eller bekrÀftelse med e-post. En sÄdan fördel Àr att det Àr lÀttare att i efterhand fÄ klarhet i om rÀtt person har bekrÀftat mottagandet om delgivningen ifrÄgasÀtts. Det finns emellertid nackdelar med att krÀva egenhÀndigt undertecknade mottagningsbevis. En sÄdan ordning komplicerar i mÄnga fall pÄ ett onödigt sÀtt förfarandet bÄde för avsÀndaren och delgivnings- mottagaren. Risken för att nÄgon felaktigt ger sig ut för att vara delgiv- ningsmottagaren och bekrÀftar mottagandet i dennes stÀlle torde heller inte vara pÄtagligt större nÀr det gÀller andra bekrÀftelseformer Àn undertecknande av ett skriftligt mottagningsbevis. Till detta kommer att mÄnga myndigheter under lÄng tid har godtagit muntliga bekrÀftelser utan att det har framkommit att detta har inneburit nÄgot problem frÄn rÀttssÀkerhetssynpunkt. Mot den angivna bakgrunden föreslÄs i prome- morian att vanlig delgivning ska ha skett nÀr delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen oavsett pÄ vilket sÀtt den har kommit honom eller henne till handa.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Domstolsverket anser att det Àr klargörande att bestÀmmel- sen om delgivningskvitto och mottagningsbevis tas bort eftersom det förekommit olika tolkningar av om bekrÀftelse av mottagande av hand- ling fÄr ske per telefon eller pÄ elektronisk vÀg. FörÀndringen kan enligt verkets mening antas öka effektiviteten i flera delgivningssituationer. NÄgra remissinstanser anser att det av lagtexten tydligare bör framgÄ pÄ vilka sÀtt bekrÀftelse av mottagandet kan ske. Regeringen anser i likhet med Domstolsverket att det Àr en fördel om bestÀmmelsen Àr teknik- neutral och inte stÀller nÄgra formkrav nÀr det gÀller bekrÀftelser av mottagande vid delgivning. Vid alla former av bekrÀftelser ankommer det naturligtvis pÄ myndigheten att ta stÀllning till om det finns anledning att ifrÄgasÀtta om det Àr delgivningsmottagaren som har bekrÀftat mottagandet. Den osÀkerhet som har funnits om t.ex. en muntlig bekrÀftelse kan godtas som bevis pÄ att delgivning har skett upphör om det i lagtexten inte lÀngre anges att delgivningskvitto eller mottagnings- bevis ska begÀras som bevis för att handlingen har mottagits. NÀrmare föreskrifter om förfarandet bör i stÀllet lÀmpligen meddelas i förordning.

BestÀmmelsen bör utformas sÄ att vanlig delgivning har skett nÀr delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Detta innebÀr ocksÄ att delgivningens giltighet inte i sig pÄverkas av om en myndighet har för- farit pÄ ett sÀtt som inte avsetts nÀr en handling har skickats pÄ elektronisk vÀg. BestÀmmelsen om överföring pÄ elektronisk vÀg utgör en handlingsregel för myndigheten. SÄ lÀnge delgivningsmottagaren har fÄtt del av handlingen har vanlig delgivning skett. En annan sak Àr att det i sÄdana fall kan finnas anledning för myndigheten att vara sÀrskilt försiktig vid prövningen av om delgivning har skett. En felaktig överföring pÄ elektronisk vÀg kan föranleda skadestÄndsansvar (48 § personuppgiftslagen).

Prop. 2009/10:237

124

En sÀrskild situation som ocksÄ behöver regleras Àr nÀr handlingen Prop. 2009/10:237 hÀmtas av ett bud pÄ delgivningsmottagaren uppdrag, vilket kan vara

aktuellt nÀr det gÀller t.ex. en rekommenderad postförsÀndelse. Om det finns en möjlighet för adressaten eller annan person som Àr delgivnings- mottagare att lÄta ett bud hÀmta handlingen bör, som föreslÄs i promemorian, delgivningstidpunkten infalla nÀr den hÀmtas av budet (jfr 19 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag).

9 Muntlig delgivning

9.1AllmÀnt om delgivningssÀttet

Regeringens förslag: Muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i en handling lÀses upp för delgivningsmottagaren. Muntlig delgivning fÄr Àven avse en kallelse, ett förelÀggande eller ett annat beslut som Ànnu inte har fÄtt skriftlig form.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens, men med en delvis annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Domstolsverket anser att förslaget bÄde Àr klargörande och ökar möjligheten till en effektiv och rÀttssÀker delgivning. En remissinstans, Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget och anser att de muntliga delgivningsformerna inte bör sammanföras till ett delgivningssÀtt. HovrÀtten över SkÄne och Blekinge och Malmö tingsrÀtt anser att det uttryckligen bör framgÄ av lagtexten att muntlig delgivning Àven kan tillÀmpas nÀr en kallelse, ett förelÀggande eller annat beslut som Ànnu inte har fÄtt skriftlig form ska delges.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

I 1970 Ă„rs delgivningslag finns tvĂ„ bestĂ€mmelser som medger att delgivning sker muntligen. I 20 § anges att delgivning av ett före- lĂ€ggande eller annat beslut som meddelas vid förhandling, förhör eller annat sammantrĂ€de anses ha skett med den som var nĂ€rvarande nĂ€r beslutet meddelades (mötesdelgivning). Om den som delgivningen avsett begĂ€r det, ska myndigheten skyndsamt tillhandahĂ„lla en utskrift av beslutet. BestĂ€mmelsen har en undanskymd plats i lagen och finns inte med i upprĂ€kningen av delgivningssĂ€tt i 3 §. I förarbetena anges att det Ă€r frĂ„ga om ”en bestĂ€mmelse som ger myndighet möjlighet att underlĂ„ta formlig delgivning” (prop. 1970:13 s. 152 f.). År 1985 infördes telefon- delgivning som nytt delgivningssĂ€tt. BestĂ€mmelsen fick sin nuvarande lydelse den 1 januari 1991. Med telefondelgivning avses att en före- trĂ€dare för myndigheten lĂ€ser upp innehĂ„llet vid ett telefonsamtal med den sökte varefter handlingen sĂ€nds till honom eller henne med post.

Telefondelgivning fÄr endast anvÀndas nÀr det Àr lÀmpligt och vid

125

delgivning av handlingar som ”inte Ă€r omfattande eller annars av svĂ„rtillgĂ€ngligt innehĂ„ll” (3 § tredje stycket). Som exempel pĂ„ handlingar som fĂ„r telefondelges nĂ€mns i förarbetena ett förelĂ€ggande till en part att komplettera sitt överklagande i hovrĂ€tten vid pĂ„följd att överklagandet annars kan komma att avvisas (prop. 1990/91:11 s. 28). Den som delges ska kunna tillgodogöra sig innehĂ„llet i den aktuella handlingen redan vid telefonsamtalet. Det kan alltsĂ„ inte komma i frĂ„ga att myndigheten endast lĂ€ser upp en del av handlingen och dĂ€refter hĂ€nvisar personen i frĂ„ga till att lĂ€sa resten sjĂ€lv nĂ€r handlingen kommit fram med post. Om tjĂ€nstemannen fĂ„r klart för sig att personen pĂ„ grund av nĂ„gon orsak inte kan tillgodogöra sig innehĂ„llet i samtalet fĂ„r telefondelgivning inte anvĂ€ndas. Som exempel pĂ„ sĂ„dana orsaker nĂ€mns i förarbetena sprĂ„ksvĂ„righeter och alkoholpĂ„verkan (prop. 1984/85:109 s. 65). En annan begrĂ€nsning Ă€r att telefondelgivning inte fĂ„r anvĂ€ndas vid delgivning av stĂ€mningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid en myndighet inleds.

ÖvervĂ€ganden

Mötesdelgivning och telefondelgivning reglerar likartade situationer men bestÀmmelserna skiljer sig Ät i flera avseenden. Vid telefondelgivning anses delgivning ha skett först nÀr handlingen efter samtalet har skickats med post, medan vid mötesdelgivning delgivning anses ha skett genast. Dessutom Àr tillÀmpningsomrÄdet för telefondelgivning som framgÄr ovan begrÀnsat, medan det i lagtexten inte finns nÄgra begrÀnsningar alls betrÀffande vilka förelÀgganden och beslut som fÄr delges genom mötesdelgivning. I promemorian görs bedömningen att det Àr frÄga om likartade delgivningssÀtt. Enligt promemorian kan lagens uppdelning i olika former av muntlig delgivning ge upphov till tillÀmpningsproblem och grÀnsdragningssvÄrigheter. Det anses t.ex. vara oklart om man kan anvÀnda mötesdelgivning för att delge en kallelse till nÀsta förhandlings- tillfÀlle om ett vittne instÀller sig först efter det att rÀtten har beslutat att stÀlla in förhandlingen. Dessutom kan man enligt promemorian ifrÄga- sÀtta varför det inte ska vara möjligt att delge ett förelÀggande muntligen nÀr en part besöker myndigheten för att stÀlla frÄgor till handlÀggaren om Àrendet. NÀr det gÀller telefondelgivning kan den tekniska utvecklingen leda till oklarhet om telefondelgivning Àr tillÀmplig pÄ t.ex. videosamtal. I promemorian föreslÄs mot den angivna bakgrunden att det införs ett nytt teknikneutralt delgivningssÀtt som ersÀtter mötesdelgivning och telefondelgivning.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. En remissinstans, Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget och anser att telefondelgivning och mötesdelgivning inte bör sammanföras till ett delgivningssÀtt. Advokatsamfundet framhÄller att myndigheten vid mötesdelgivning kan bilda sig en uppfattning om mottagarens status och förstÄelse för informationen pÄ ett helt annat sÀtt Àn vid telefondelgivning. Telefondelgivning bör dÀrför enligt advokat- samfundet begrÀnsas till mycket enkla meddelanden, t.ex. kallelser.

Regeringen har förstÄelse för Sveriges advokatsamfunds synpunkter, men anser skillnaderna mellan delgivning vid t.ex. ett möte och ett telefonsamtal inte Àr större Àn att de i tillrÀcklig utstrÀckning bör kunna

Prop. 2009/10:237

126

beaktas vid en allmÀn bedömning av ÀndamÄlsenligheten inom ramen för Prop. 2009/10:237 tillÀmpningen av ett och samma delgivningssÀtt. Vid en sÄdan bedöm-

ning bör normalt endast innehÄll som Àr kortfattat och enkelt delges vid ett telefonsamtal. Det kan t.ex. vara frÄga om en kallelse till ett samman- trÀde eller ett förelÀggande att inkomma med ett yttrande senast ett visst datum vid pÄföljd att mÄlet eller Àrendet annars kan komma att avgöras i befintligt skick. Regeringen anser dÀrför i likhet med promemorian att muntlig delgivning bör införas som ett nytt teknikneutralt delgivningssÀtt och ersÀtta de nuvarande delgivningsformerna mötesdelgivning och telefondelgivning.

Som framgĂ„r ovan krĂ€vs i frĂ„ga om telefondelgivning och mötes- delgivning att hela innehĂ„llet i handlingen, meddelandet eller beslutet lĂ€ses upp för delgivningsmottagaren. De skĂ€l som ligger bakom denna ordning – i första hand risken för att delgivningsmottagaren inte ges förutsĂ€ttningar att tillgodogöra sig innehĂ„llet i det som ska delges – gör sig gĂ€llande i samma grad i frĂ„ga om den nya delgivningsformen muntlig delgivning. Dessutom föreslĂ„s i avsnitt 9.3 att muntlig delgivning ska ha skett redan nĂ€r innehĂ„llet har lĂ€sts upp. Det bör dĂ€rför inte vara tillrĂ€ck- ligt att endast lĂ€sa upp en del av innehĂ„llet och sedan hĂ€nvisa till att handlingen senare kommer att skickas med post.

InnehĂ„llet som ska delges har som regel dokumenterats i en handling. NĂ€r det gĂ€ller kallelser, förelĂ€gganden och andra beslut som meddelas vid ett sammantrĂ€de Ă€r det normalt inte fallet. Även i den situationen ska muntlig delgivning, liksom gĂ€ller för mötesdelgivning enligt 1970 Ă„rs delgivningslag, kunna anvĂ€ndas. I avsnitt 5.1 föreslĂ„s att delgivnings- lagens bestĂ€mmelser om delgivning av handlingar ska tillĂ€mpas vid delgivning av annat Ă€n handling. I lagrĂ„dsremissen gjordes bedömningen att denna bestĂ€mmelse var tillrĂ€cklig för att muntlig delgivning Ă€ven ska kunna anvĂ€ndas nĂ€r en kallelse, ett förelĂ€ggande eller annat beslut som inte har fĂ„tt skriftlig form ska delges, vilket t.ex. Ă€r fallet nĂ€r ett beslut meddelas muntligen vid ett sammantrĂ€de.

LagrÄdet anser att den i lagrÄdsremissen föreslagna lösningen inte Àr tillrÀcklig för att muntlig delgivning ska kunna avse ett beslut som meddelas muntligen i samband med en förhandling med mindre det vid delgivningstillfÀllet finns en skriftlig handling med beslutet som har lÀsts upp. Mot bakgrund av LagrÄdets synpunkt anser regeringen att det uttryckligen i lagtexten bör anges att muntlig delgivning Àven fÄr avse kallelser, förelÀgganden och andra beslut som Ànnu inte har fÄtt skriftlig form. DÀrigenom framgÄr tydligt att det vid delgivningstillfÀllet inte behöver finnas en handling med det innehÄll som lÀses upp.

9.2FörutsÀttningar för att anvÀnda muntlig delgivning

Regeringens förslag: En myndighet fÄr anvÀnda muntlig delgivning nÀr en handling i ett mÄl eller Àrende ska delges.

Muntlig delgivning fÄr inte anvÀndas nÀr en handling genom vilken ett förfarande inleds ska delges.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

127

Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker Prop. 2009/10:237 promemorians förslag eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remiss-

instanser, bl.a. Göteborgs tingsrÀtt och Svea hovrÀtt, invÀnder mot förslaget att muntlig delgivning inte ska fÄ avse handlingar varigenom ett förfarande inleds. Kammarkollegiet anser att det tydligare bör framgÄ att enskild inte fÄr anvÀnda muntlig delgivning.

SkÀlen för regeringens förslag: UtgÄngspunkten för delgivningssÀttet Àr att delgivningsmottagaren ska kunna tillgodogöra sig hela innehÄllet redan nÀr det lÀses upp. Regeringen anser dÀrför att det Àr rimligt att möjligheterna att anvÀnda muntlig delgivning begrÀnsas pÄ likartat sÀtt som enligt 1970 Ärs delgivningslag gÀller för telefondelgivning.

Regeringen anser i likhet med promemorian att de övervÀganden som behöver göras nÀr det gÀller att bedöma om muntlig delgivning fÄr anvÀndas samt behovet av dokumentation och sÀkerhet nÀr det gÀller sÀndande av handlingen efter delgivningen (se nÀrmare avsnitt 9.3) inne- bÀr att delgivningssÀttet endast bör kunna anvÀndas av myndigheter som ska delge handlingar i mÄl och Àrenden.

NÄgra remissinstanser, bl.a. Svea hovrÀtt och Göteborgs tingsrÀtt, invÀnder mot promemorians förslag att muntlig delgivning aldrig bör fÄ anvÀndas nÀr handlingar varigenom ett förfarande inleds ska delges. Skulle muntlig delgivning av stÀmningsansökningar tillÄtas skulle det onekligen kunna bidra till att effektivisera delgivningsförfarandet. Det torde emellertid ofta vara svÄrt för en delgivningsmottagare att bilda sig en uppfattning av vad som krÀvs av honom eller henne nÀr denne för första gÄngen fÄr kÀnnedom om att ett mÄl eller Àrende har anhÀngig- gjorts. Enligt regeringens bedömning Àr det dessutom endast i sÀllsynta undantagsfall som en stÀmningsansökan eller en annan handling som inleder ett förfarande Àr sÄ kortfattad att det Àr lÀmpligt att anvÀnda muntlig delgivning. TillÀmpningsomrÄdet för muntlig delgivning av sÄdana handlingar skulle dÀrför vara mycket litet. Bedömningen av i vilka fall som det skulle vara lÀmpligt att anvÀnda muntlig delgivning torde dessutom bli svÄr. PÄ grund hÀrav anser regeringen att stÀmnings- ansökningar och andra handlingar varigenom ett förfarande inleds inte ska fÄ delges genom muntlig delgivning.

9.3Delgivningstidpunkten och sÀndande av handlingen

Regeringens förslag: Muntlig delgivning har skett nÀr innehÄllet i en handling, eller i ett beslut som vid delgivningstillfÀllet Ànnu inte har fÄtt skriftlig form, har lÀsts upp för delgivningsmottagaren.

Myndigheten ska skicka eller lÀmna handlingen eller beslutet, sedan det fÄtt skriftlig form, till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I promemorian föreslÄs huvudregeln vara att myndigheten sÄ snart det kan ske, dock senast inom en vecka frÄn delgivningstillfÀllet, ska lÀmna eller sÀnda handlingen till delgivningsmottagaren med post eller pÄ annat sÀtt som har överenskommits vid den muntliga delgivningen. Har delgivning

128

skett vid förhör, förhandling eller annat sammantrÀde behöver myn- digheten dock endast lÀmna eller sÀnda handlingen om delgivnings- mottagaren har begÀrt det. I förslaget till författningskommentar anges att för det fall myndigheten skulle försumma att sÀnda handlingen sÄ ska delgivningen anses felaktig.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lÀmnar promemorians förslag utan erinran. NÄgra remissinstanser, bl.a. KammarrÀtten i Stockholm, ifrÄgasÀtter om inte muntlig delgivning bör anses ha skett nÀr innehÄllet har lÀsts upp Àven om myndigheten missar att i efterhand sÀnda handlingen till delgivningsmottagaren. Ett par remissinstanser,

VÀnersborgs tingsrÀtt och Gotlands tingsrÀtt, anser att handlingen endast bör sÀndas om delgivningsmottagaren har begÀrt det. HovrÀtten för Nedre Norrland anser att delgivningstidpunkten i de fall sÀndande av handlingen Àr nödvÀndigt bör vara först nÀr myndigheten har postat handlingen. Skaraborgs tingsrÀtt anser att delgivningstidpunkten bör vara nÀr delgivningsÄtgÀrden har protokollerats eller pÄ annat sÀtt doku- menterats genom tjÀnsteanteckning om ÄtgÀrden.

SkÀlen för regeringens förslag: UtgÄngspunkten Àr, som nÀmns i avsnitt 9.1, att delgivningsmottagaren ska kunna tillgodogöra sig inne- hÄllet i dess helhet redan nÀr det lÀses upp. DÀrmed Àr det enligt prome- morian naturligt att muntlig delgivning anses ha skett redan vid den tidpunkt dÄ innehÄllet lÀses upp, liksom vid mötesdelgivning och inte nÀr handlingen dÀrefter skickas med post, sÄsom Àr fallet vid telefondel- givning. Ett fÄtal remissinstanser invÀnder mot promemorians förslag. Regeringen anser det ÀndamÄlsenligt med en enhetlig delgivnings- tidpunkt för alla former av muntlig delgivning. Med en sÄdan kan delgiv- ningsmottagaren inte pÄverka delgivningstidpunkten och behöver inte heller svÀva i ovisshet om vid vilken tidpunkt som den muntliga delgiv- ningen har skett. Regeringen anser dÀrför att delgivningstidpunkten för muntlig delgivning bör intrÀffa redan nÀr innehÄllet har lÀsts upp och inte kopplas till en efterföljande ÄtgÀrd.

Eftersom delgivningstidpunkten knyts till den tidpunkt dĂ„ innehĂ„llet lĂ€ses upp kan det ifrĂ„gasĂ€ttas om myndigheten ska behöva vara skyldig att dĂ€refter skicka eller lĂ€mna handlingen till delgivningsmottagaren. ÖversĂ€ndandet fyller emellertid en funktion som pĂ„minnelse om vad delgivningen avsĂ„g. Dessutom minimeras risken för att delgivnings- mottagaren missuppfattar eller glömmer vad delgivningen avsĂ„g. Regeringen anser dĂ€rför att myndigheten i normalfallet bör skicka eller lĂ€mna handlingen till delgivningsmottagaren efter den muntliga delgivningen.

För att ÄtgÀrden ska fylla den avsedda funktionen Àr det angelÀget att handlingen skickas sÄ snart det kan ske. Om delgivningen avser en hand- ling som finns hos myndigheten, bör den kunna skickas eller lÀmnas samma eller nÀrmast följande arbetsdag. Om ett förelÀggande eller ett annat beslut meddelas vid ett sammantrÀde, bör dock expediering normalt kunna anstÄ till dess att anteckningar eller protokoll frÄn sammantrÀdet har fÀrdigstÀllts. Enligt regeringens uppfattning saknas det anledning att i lagtexten ange nÀr handlingen ska skickas.

En situation dÀr muntlig delgivning per telefon kan vara ÀndamÄlsenlig Àr nÀr delgivningsmottagaren inte kan fÄ del av delgivningsförsÀndelser som skickats med post men dÀremot kan nÄs pÄ sin mobiltelefon. Det bör

Prop. 2009/10:237

129

dÀrför vara möjligt för myndigheten att i vissa fall kunna skicka Prop. 2009/10:237 handlingen pÄ annat sÀtt, t.ex. med e-post, om den person som Àr delgivningsmottagare önskar detta. Det finns dock situationer dÀr det Àr

orimligt att myndigheten ska vara tvungen att skicka handlingen. FrÀmst gÀller det nÀr delgivningsmottagaren inte har nÄgot intresse av att handlingen skickas utan anser det vara fullt tillrÀckligt att han eller hon har fÄtt innehÄllet upplÀst för sig. Enligt regeringens uppfattning bör det ligga pÄ myndigheten att klargöra om delgivningsmottagaren önskar fÄ handlingen skickad till sig. Vidare kan muntlig delgivning komma att anvÀndas nÀr myndigheten har gjort försök till vanlig delgivning och redan skickat handlingen till den adress som delgivningsmottagaren anvisar. Om delgivningsmottagaren inte bekrÀftar mottagandet av handlingen vid samtalet, t.ex. för att han eller hon befinner sig pÄ resa och inte har kunnat ta del av posten, framstÄr det inte som rimligt att myndigheten ska skicka handlingen ytterligare en gÄng med post. Detsamma gÀller den situationen att ÀndamÄlet med delgivningen, t.ex. den förhandling som kallelsen som ska delges avser, kommer att intrÀffa innan handlingen kommer att kunna nÄ delgivningsmottagaren. I sÄdant fall Àr det naturligt att myndigheten inte behöver skicka handlingen.

NÀr myndigheten har lÀst upp innehÄllet för delgivningsmottagaren bör denne upplysas om att delgivning dÀrigenom har skett. Om delgivnings- mottagaren förklarar att han vill fÄ handlingen skickad till sig pÄ visst sÀtt Àr det naturligt att han eller hon förlitar sig pÄ att handlingen kommer att skickas. Om handlingen inte kommer fram Àr det enligt regeringens uppfattning emellertid inte rimligt att delgivningsmottagaren förhÄller sig passiv utan det Àr naturligt att han eller hon uppmÀrksammar myndig- heten pÄ detta förhÄllande. Regeringen anser dÀrför att muntlig delgiv- ning ska ha skett Àven om myndigheten av förbiseende skulle underlÄta att skicka handlingen.

I lagrÄdsremissen föreslogs mot bakgrund av det anförda att hand- lingen bör skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det inte bedöms obehövligt. LagrÄdet anser, med hÀnvisning till att handlingen inte behöver skickas om det bedöms obehövligt och det förhÄllandet att delgivning har skett redan nÀr handlingen har lÀsts upp, att det i lagtexten i stÀllet bör anges att handlingen ska skickas till delgivningsmottagaren om det inte bedöms obehövligt. Regeringen anser att LagrÄdets förslag tydliggör den huvudregel som bör gÀlla. Det kan dock uppstÄ situationer dÀr det visserligen inte bedöms obehövligt att skicka handlingen men det i praktiken inte Àr möjligt att skicka den, t.ex. dÀrför att delgivnings- mottagaren inte har angett nÄgon adress som kan anvÀndas. BestÀmmel- sen bör dÀrför utformas sÄ att handlingen ska skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

130

10 Förenklad delgivning

10.1AllmÀnt om delgivningssÀttet

Regeringens förslag: Förenklad delgivning sker genom att handlingen skickas till delgivningsmottagaren och det dÀrefter skickas ett kontroll- meddelande om att handlingen har skickats.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker promemo-

rians förslag att förenklad delgivning ska vara ett delgivningssÀtt i den nya lagen eller lÀmnar det utan invÀndning.

SkÀlen för regeringens förslag: En nackdel med delgivningssÀtt som krÀver ett positivt bevis pÄ att delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen Àr att det Àr enkelt för denne att fördröja ett förfarande genom att avstÄ frÄn att bekrÀfta mottagandet. Delgivningsmottagaren kan ocksÄ glömma bort att bekrÀfta mottagandet. Förenklad delgivning, som regleras i 3 a § i 1970 Ärs delgivningslag, bygger pÄ tanken att det Àr rimligt att krÀva att den som vet om att ett visst mÄl eller Àrende som rör honom eller henne pÄgÄr vid en myndighet med viss regelbundenhet bevakar sin post. Förenklad delgivning innebÀr enligt 1970 Ärs lag i praktiken att myndigheten sÀnder handlingen med post till delgiv- ningsmottagaren under dennes senast kÀnda adress och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har skickats. Myndig- heten förutsÀtts dokumentera att meddelandet har skickats, t.ex. genom en anteckning i akten.

I samband med att förenklad delgivning infördes diskuterades frĂ„gan om det skulle införas ett krav pĂ„ dubbla försĂ€ndelser – delgivnings- handlingen och ett meddelande om att handlingen har skickats (ett s.k. kontrollmeddelande) – eller om det var tillrĂ€ckligt med ett brev för varje delgivningsfall. ÖvervĂ€gande skĂ€l ansĂ„gs tala för det första alternativet. Syftet med kontrollmeddelandet Ă€r att delgivningsmottagaren ska fĂ„ tillfĂ€lle att reagera om den delgivningsförsĂ€ndelse som meddelandet hĂ€nvisar till inte har nĂ„tt honom eller henne. I förarbetena framförs att risken för fel i postens hantering blir i det nĂ€rmaste obefintlig genom anvĂ€ndande av dubbla försĂ€ndelser. Som ytterligare skĂ€l för kravet pĂ„ dubbla försĂ€ndelser anförs att det innebĂ€r att Ă€ven olyckor efter det att brevet kan sĂ€gas ha kommit fram till adressaten förebyggs. Som exempel nĂ€mns situationerna att försĂ€ndelsen tillgrips ur brevlĂ„dan eller att nĂ„gon medlem av samma hushĂ„ll slarvar bort den. Dessutom anses kontroll- meddelandet fungera som en pĂ„minnelse och som kompletterande information om delgivningen (prop. 1990/91:11 s. 23 f.).

Förenklad delgivning har inneburit viktiga effektiviseringsvinster i myndigheternas handlÀggning utan att de krav pÄ rÀttssÀkra förfarande- regler som rimligen bör stÀllas har satts Ät sidan. Regeringen anser dÀrför att förenklad delgivning bör vara ett av delgivningssÀtten i den nya lagen. Som regeringen konstaterar i avsnitt 4.2 Àr det rimligt att i den nya delgivningslagen lÀgga ett större ansvar pÄ parter och andra som ska delges att bevaka handlingar som myndigheter skickar i pÄgÄende mÄl

Prop. 2009/10:237

131

och Àrenden. Det finns dÀrför anledning att utöka anvÀndningsomrÄdet Prop. 2009/10:237 för bestÀmmelserna om förenklad delgivning.

10.2FörutsÀttningar för att anvÀnda förenklad delgivning

Regeringens förslag: Förenklad delgivning fÄr anvÀndas av myndigheter för att delge handlingar med den som Àr part eller har liknande stÀllning i mÄl eller Àrende.

En förutsÀttning för att anvÀnda förenklad delgivning Àr att den delgivningssÀttet ska anvÀndas mot dessförinnan har fÄtt information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förlaget eller lÀmnar det utan invÀndning. LÀnsrÀtten i Stockholms lÀn anser att det endast ska anses olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning om det framgÄr att rör sig om en person vars förutsÀttningar att förstÄ vad som krÀvs Àr klart begrÀnsade. Malmö tingsrÀtt anser att det finns skÀl att övervÀga om förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas för delgivning med

vittnen och mÄlsÀganden.

SkÀlen för regeringens förslag: Enligt 1970 Ärs lag fÄr förenklad delgivning endast anvÀndas av myndigheter. Regeringen anser att rÀtts- sÀkerhetshÀnsyn förutsÀtter att delgivningssÀttet anvÀnds under ordnade former och att det finns möjlighet att i efterhand kontrollera hur och nÀr handlingar och kontrollmeddelanden har skickats. Myndigheter Àr skyldiga att dokumentera nÀr handlingar expedieras. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att förenklad delgivning Àven fortsÀttningsvis bör vara förbehÄllet myndigheter.

Förenklad delgivning fĂ„r enligt nuvarande ordning endast anvĂ€ndas i förhĂ„llande till den som Ă€r part eller som har liknande stĂ€llning i ett mĂ„l eller Ă€rende och under förutsĂ€ttning att denne har informerats om att delgivningssĂ€ttet kan komma att anvĂ€ndas. Uttrycket ”liknande stĂ€llning” tar sikte pĂ„ mĂ„l och Ă€renden dĂ€r inte nĂ„gon part utan myndig- heten sjĂ€lv har tagit initiativet till Ă€rendet, t.ex. vid Ă„terkallelse av ett tidigare beviljat tillstĂ„nd (prop. 1991/92:169 s. 5 f.). Motsatsvis följer att förenklad delgivning inte fĂ„r anvĂ€ndas exempelvis nĂ€r en domstol delger ett vittne en kallelse till en förhandling. I promemorian föreslĂ„s att detta bör gĂ€lla Ă€ven fortsĂ€ttningsvis.

Malmö tingsrÀtt anser att det finns skÀl att pÄ nytt övervÀga om förenklad delgivning inte ocksÄ ska kunna anvÀndas gentemot vittnen respektive mÄlsÀganden som inte Àr part i mÄl eller Àrende. Enligt regeringens uppfattning skulle det visserligen innebÀra fördelar frÄn effektivitetssynpunkt om domstolarna i vissa situationer skulle kunna delge kallelser till huvudförhandling med förenklad delgivning Àven i förhÄllande till vittnen, t.ex. om en förhandling ska stÀllas in och sÀttas ut vid ett senare tillfÀlle. I den situationen kan emellertid ofta muntlig delgivning anvÀndas pÄ ett enkelt och snabbt sÀtt. Regeringen anser att promemorians bedömning att det inte Àr lika naturligt att stÀlla krav pÄ andra Àn de som har ett eget intresse av saken att fortlöpande följa

132

handlÀggningen av mÄlet eller Àrendet och bevaka sin post Àr rimlig. Förenklad delgivning bör dÀrför Àven i den nya lagen endast fÄ anvÀndas i förhÄllande till den som Àr part eller har liknande stÀllning. Liksom hittills bör förenklad delgivning endast fÄ anvÀndas om parten eller den person som Àr delgivningsmottagare för parten i förvÀg har fÄtt informa- tion om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas. Hur informationen ska lÀmnas behandlas i avsnitt 10.3.

Enligt nuvarande ordning fÄr förenklad delgivning inte anvÀndas om det Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna. I avsnitt 5.5 föreslÄs att det införs en generell bestÀmmelse om att myndigheten ska anvÀnda ett delgivningssÀtt som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och som medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt och en generell bestÀmmelse om att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet.

I förarbetena till den nuvarande bestĂ€mmelsen nĂ€mns att förenklad delgivning inte bör anvĂ€ndas ”under tid för vanlig sommarsemester och lĂ€ngre helger” (prop. 1990/91:11 s. 49). Sedan förenklad delgivning infördes har det emellertid blivit svĂ„rare att ange vad som avses med ”vanlig sommarsemester”. Av betydelse för bedömningen Ă€r dessutom vid vilken tidpunkt det som delgivningen avser ska fullgöras. I rĂ€ttsfallet NJA 1999 s. 376 ansĂ„gs det t.ex. inte vara olĂ€mpligt att i början av juni mĂ„nad skicka en kallelse med förenklad delgivning till ett sammantrĂ€de som skulle hĂ„llas i mitten av augusti. En annan omstĂ€ndighet som kan inverka pĂ„ bedömningen av om förenklad delgivning bör anvĂ€ndas i semestertider Ă€r pĂ„ vilket sĂ€tt handlingen eller kontrollmeddelandet skickas (se nĂ€rmare avsnitt 10.5). En myndighet bör naturligtvis inte anvĂ€nda förenklad delgivning om parten sĂ€rskilt har anmĂ€lt att han eller hon kommer att vara bortrest under viss tid – oavsett vid vilken tid pĂ„ Ă„ret det gĂ€ller – under förutsĂ€ttning att uppgiften kan bedömas som trovĂ€rdig och inte som ett försök att undandra sig delgivning. Viss försiktighet bör vidare iakttas med att anvĂ€nda förenklad delgivning gentemot personer som pĂ„ goda grunder kan antas ha sĂ€rskilt svĂ„rt att förstĂ„ vad som krĂ€vs av dem och att tillvarata sina intressen.

En annan situation nÀr det i vissa fall Àr olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning Àr nÀr delgivningsmottagaren har postadress utomlands. Vid prövningen av om förenklad delgivning kan anvÀndas utomlands mÄste sÀrskilt beaktas dels den frÀmmande statens instÀllning till att andra stater delger personer som befinner sig pÄ dess territorium med post, dels om postgÄngen i landet kan antas ske tillrÀckligt snabbt och tillförlitligt (jfr NJA 2006 s. 588 dÀr förenklad delgivning ansÄgs kunna anvÀndas mot en part som hade hemvist i Danmark).

Om Àrendets handlÀggningstid blir mycket lÄng, har det hittills ansetts att de krav som stÀlls pÄ den enskilde att bevaka sin post framstÄr som alltför hÄrda. I förarbetena anfördes att det nÄgonstans borde gÄ en tidsgrÀns, men att det skulle överlÄtas Ät myndigheterna att pröva frÄgan inom ramen för den allmÀnna lÀmplighetsprövningen (a. prop. s. 20). Enligt regeringens uppfattning Àr det svÄrt att ge nÄgra generella riktlinjer för under hur lÄng tid förenklad delgivning bör fÄ anvÀndas. Regeringen anser dock att det vid bedömningen av om det Àr olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning sÀrskild vikt bör fÀstas vid hur lÄng tid som har gÄtt

Prop. 2009/10:237

133

sedan myndigheten senast kommunicerade med parten. I mÄl och Prop. 2009/10:237 Àrenden dÀr det inte förekommit nÄgra lÀngre vÀntetider hos myndigheten

bör förenklad delgivning normalt kunna anvÀndas under hela handlÀgg- ningstiden fram till avgörandet.

10.3NÀrmare om informationen att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas

Regeringens förslag: Huvudregeln Àr att information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas ska delges. Vid sÄdan delgivning fÄr vanlig delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person och vissa former av stÀmningsmannadelgivning anvÀndas.

Informationen fÄr lÀmnas formlöst, dvs. utan krav pÄ delgivning, om parten har gett in en handling och informationen lÀmnas i nÀra anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

UtgÄngspunkten Àr att informationen ska lÀmnas i varje mÄl och i varje instans.

Promemorians förslag överensstĂ€mmer med regeringens. I promemorian anvĂ€nds dock, liksom i 1970 Ă„rs lag, uttrycket ”upplysning om förenklad delgivning”.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Ett par remissinstanser, bl.a. KammarrÀtten i Jönköping, anser att det bör införas en generell bestÀmmelse av innebörd att information om förenklad delgivning inte behöver lÀmnas i varje instans.

SkÀlen för regeringens förslag: Som framgÄr av avsnitt 10.2 Àr en grundlÀggande förutsÀttning för att förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas att den som delgivningssÀttet ska anvÀndas mot har fÄtt information om detta i förvÀg och att det dÀrför för denne stÄr klart att han eller hon med viss regelbundenhet bör bevaka handlingar som myndigheten skickar i mÄlet eller Àrendet. Regeringen anser att det Àr naturligt att informationen som huvudregel ska delges. De delgivningssÀtt som bör kunna anvÀndas Àr enligt regeringens uppfattning de dÀr myndigheten med hög grad av sÀkerhet kan anta att delgivningsmottagaren faktiskt fÄr del av informa- tionen. Vidare ska det stÄ klart för delgivningsmottagaren till vilken adress delgivningsförsÀndelserna fortsÀttningsvis kommer att skickas. Dessa krav leder till bedömningen att informationen bör kunna delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person, stÀmningsmannadelgivning dÀr delgivningsmottagaren pÄtrÀffas samt spikning. Kungörelsedelgivning och surrogatdelgivning bör alltsÄ inte fÄ anvÀndas.

Enligt nuvarande ordning behöver information om förenklad delgiv- ning inte delges, om parten har gett in en handling till myndigheten och informationen lÀmnas i nÀra anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten (3 a § andra stycket andra meningen i 1970 Ärs delgiv- ningslag). BestÀmmelsen tillÀmpas vanligen pÄ sÄ sÀtt att informationen om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet eller

Àrendet skickas till parterna med vÀndande post i samband med att de

134

första gÄngen ger in en handling till myndigheten. UtgÄngspunkten för Prop. 2009/10:237 bedömningen av om informationen behöver delges Àr i 1970 Ärs lag nÀr

handlingen har kommit in till myndigheten. Regeln kan dÀrför fÄ olika innebörd beroende pÄ om informationen lÀmnas i ett pÄgÄende Àrende eller i anslutning till att parten ger in ett överklagande. BestÀmmelsen har fÄtt denna utformning för att en överinstans ska kunna lÀmna informa- tionen formlöst i samband med att underinstansen har lÀmnat över mÄlet, dvs. nÀr underinstansens akt och överklagandet har kommit in till över- instansen (prop. 1990/91:11 s. 48). Regeringen anser att det Àr angelÀget att en part som har förlorat ett mÄl eller Àrende inte ska kunna fördröja att avgörandet vinner laga kraft genom att överklaga och sedan hÄlla sig undan delgivning. För delgivningssÀttets effektivitet Àr det angelÀget att sÄ Àven fÄr ske enligt den nya lagen. En motsvarande bestÀmmelse bör sÄledes tas in i den nya lagen.

Enligt nuvarande ordning mÄste vidare, som huvudregel, information om förenklad delgivning lÀmnas i varje mÄl eller Àrende och i varje instans. Som skÀl för den ordningen anförs i förarbetena att det kan vara svÄrt att i en information i första instans precisera vid vilken myndighet saken kan komma att handlÀggas i ett senare skede och i sÄ fall under vilka omstÀndigheter. Det skulle enligt förarbetena ocksÄ kunna upp- komma tveksamhet om sakens identitet i olika skeden, alltsÄ om vad som egentligen Àr samma mÄl eller Àrende. Vidare anförs att det kan gÄ lÄng tid frÄn det att informationen har lÀmnats i första instans till det att mÄlet eller Àrendet kommer upp i andra instans och eventuellt ocksÄ i tredje instans och att det inte bör begÀras av en part att han eller hon under denna tid ska hÄlla informationen om förenklad delgivning i minnet och stÄ till förfogande för delgivning pÄ det sÀtt som Àr tÀnkt vid denna delgivningsform (a. prop. s. 22 f.).

I promemorian görs bedömningen att huvudregeln Ă€ven fortsĂ€ttnings- vis bör vara att information om förenklad delgivning lĂ€mnas i varje mĂ„l eller Ă€rende och i varje instans. Det föreslĂ„s dock vissa undantag frĂ„n denna huvudregel. Ett par remissinstanser, bl.a. KammarrĂ€tten i Jönköping, anser att det bör vara tillrĂ€ckligt att informationen lĂ€mnas av den myndighet dĂ€r ett mĂ„l eller Ă€rende inleds. Regeringen anser att det i vissa situationer bör vara tillrĂ€ckligt att endast den myndighet dĂ€r ett mĂ„l eller Ă€rende inleds lĂ€mnar informationen om att förenklad delgivning kommer att anvĂ€ndas. Dessa situationer behandlas i avsnitten 10.7.2– 10.7.4. Regeringen gör dock bedömningen att tiden inte Ă€r mogen för att ta steget att införa en allmĂ€n bestĂ€mmelse av sĂ„dant slag som KammarrĂ€tten i Jönköping föreslĂ„r. UtgĂ„ngspunkten i delgivningslagen bör dĂ€rför Ă€ven fortsĂ€ttningsvis vara att information om att förenklad delgivning kan komma att anvĂ€ndas ska lĂ€mnas i varje mĂ„l eller Ă€rende och i varje instans.

10.4NĂ€r kontrollmeddelandet ska skickas

Regeringens förslag: Kontrollmeddelandet ska alltid skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att handlingen har skickats.

135

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. HovrÀtten för

Nedre Norrland, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Ett par remissinstanser, HovrÀtten över SkÄne och Blekinge och Arbets- domstolen, invÀnder mot promemorians förslag att kontrollmeddelandet alltid ska sÀndas nÀrmast följande arbetsdag.

SkĂ€len för regeringens förslag: För att kontrollmeddelandet ska fylla sin funktion fullt ut fĂ„r det inte skickas samma dag som handlingen. Om sĂ„ sker anses delgivning inte ha skett (se t.ex. Högsta domstolens beslut den 3 december 2007 i mĂ„l nr Ö 1757-07). I den nuvarande bestĂ€mmel- sen anges att kontrollmeddelandet ska skickas minst en dag efter det att handlingen skickats. I förarbetena till bestĂ€mmelsen om förenklad del- givning sĂ€gs dock att syftet med kontrollmeddelandet motverkas om man dröjer för lĂ€nge med att skicka detta och att riktmĂ€rket dĂ€rför bör vara att meddelandet skickas pĂ„följande arbetsdag eller, om sĂ„ undantagsvis inte kan ske, en eller ett par dagar dĂ€refter (prop. 1990/91:11 s. 48). Lag- textens ordalydelse hindrar emellertid inte att kontrollmeddelandet skickas lĂ„ngt efter att handlingen skickats. Även om detta normalt inte torde förekomma anser regeringen i likhet med promemorian att det finns anledning att skĂ€rpa lagtexten.

I promemorian föreslĂ„s att kontrollmeddelandet alltid ska sĂ€ndas nĂ€rmast följande arbetsdag. Uttrycket ”nĂ€rmast följande arbetsdag” anvĂ€nds redan i rĂ€ttegĂ„ngsbalken (33 kap. 3 §), förvaltningslagen (10 § andra stycket), förvaltningsprocesslagen (44 § andra stycket) och lagen om domstolsĂ€renden (44 § andra stycket) och torde enligt promemorian inte medföra nĂ„gra tillĂ€mpningssvĂ„righeter (jfr lagen [1930:173] om berĂ€kning av lagstadgad tid och lagen [1989:253] om allmĂ€nna helgdagar).

Arbetsdomstolen, som i och för sig instÀmmer i att kontrollmeddelan- det inte ska fÄ sÀndas lÄngt efter att handlingen har skickats, anser att hanteringen bör vara flexibel och föreslÄr att kontrollmeddelandet bör fÄ skickas inom förslagsvis en vecka efter det att handlingen har avsÀnts.

En sÄdan bestÀmmelse skulle emellertid stÀlla högre krav pÄ delgiv- ningsmottagaren att kontinuerligt bevaka sin post för att vara sÀker pÄ att inte en handling har kommit pÄ avvÀgar. Regeringen anser vidare att risken fÄr anses vara mycket liten för att en myndighet kommer att förbise att skicka kontrollmeddelandet nÀrmast följande arbetsdag. Det Àr enligt nuvarande ordning vanligt förekommande att myndigheten skriver ut kontrollmeddelandet samtidigt som handlingen skickas och lÀgger det tillsammans med andra försÀndelser som ska expedieras nÀrmast följande arbetsdag. Om det vid nÄgot enstaka tillfÀlle skulle intrÀffa att myndig- heten missar att skicka kontrollmeddelandet i rÀtt tid, som HovrÀtten över SkÄne och Blekinge befarar, kan myndigheten antingen göra om den förenklade delgivningen eller delge handlingen pÄ annat sÀtt. FrÄgan om nÀr kontrollmeddelandet ska skickas hÀnger dessutom ihop med hur delgivningstidpunkten ska berÀknas (se nÀrmare avsnitt 10.6). Samman- taget anser regeringen att fördelarna med att införa ett krav pÄ att kontrollmeddelandet alltid ska skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att handlingen har skickats övervÀger nackdelarna. Regeringen an- sluter sig dÀrför till promemorians förslag.

Prop. 2009/10:237

136

10.5Hur ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas? Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens senast kÀnda adress.

Om delgivningsmottagarens senast kÀnda adress inte kan anvÀndas fÄr handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att handlingen och kontrollmeddelandet ska sÀndas med post om inte annat har överenskommits.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker för- slaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, dÀribland Skatteverket och Göteborgs tingsrÀtt, anser att handlingen eller kontroll- meddelandet i större utstrÀckning bör fÄ sÀndas pÄ annat sÀtt Àn med vanlig post. Ett par remissinstanser, bl.a. HovrÀtten över SkÄne och Blekinge, anser att det bör anges i lagtexten att handlingen och kontroll- meddelandet ska sÀndas till folkbokföringsadressen Àven om endast kontrollmeddelandet har kommit i retur till myndigheten.

SkÀlen för regeringens förslag: Vid förenklad delgivning mÄste enligt nuvarande ordning handlingen och kontrollmeddelandet sÀndas med post. NÀr delgivningsformen infördes 1991 fanns det anledning för de allra flesta att regelbundet bevaka sin post för att fÄ del av rÀkningar och andra postförsÀndelser. Numera finns det genom ökad anvÀndning av banktjÀnster pÄ Internet, autogiro och elektroniska fakturor inte alltid samma behov att bevaka sin post. Det torde ocksÄ ha blivit vanligare att personer under lÀngre perioder vistas pÄ en annan ort Àn folkbokförings- orten, till exempel i samband med arbete pÄ annan ort. Med den utveckling som har skett sedan förenklad delgivning infördes framstÄr kravet pÄ att handlingen och kontrollmeddelandet mÄste skickas med post enligt regeringens uppfattning som mindre lÀmpligt. För en del parter, t.ex. sÄdana som ofta befinner sig pÄ resa eller byter boende, skulle det vara enklare att bevaka handlingar som skickas med t.ex. e-post. BestÀmmelsen bör dÀrför vara teknikneutral. Det bör dÀrför anges att handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas till delgivnings- mottagarens senast kÀnda adress.

En av utgÄngspunkterna för delgivningssÀttet Àr redan enligt nuvarande ordning att parten i stor utstrÀckning ska kunna vÀlja vart handlingen ska skickas. Regeringen ansluter sig till tidigare stÀllningstaganden och bedömer dÀrför att det i nulÀget inte Àr lÀmpligt att som Skatteverket föreslÄr införa en möjlighet att skicka handlingen pÄ elektronisk vÀg utan att parten har anvisat ett sÄdant överföringssÀtt. Liksom gÀller för muntlig delgivning bör dock delgivningsmottagaren inte kunna krÀva att handlingen eller kontrollmeddelandet ska skickas pÄ ett sÀtt som myndig- heten saknar tekniska förutsÀttningar för (se nÀrmare avsnitt 9.3). Parten bör alltsÄ inte ges en ovillkorlig rÀtt att bestÀmma pÄ vilket sÀtt handlingen ska skickas, utan rÀtten bör begrÀnsas av de sÀtt som myndigheten har praktiska förutsÀttningar att tillhandahÄlla. En sÄdan ordning har dessutom den fördelen att myndigheterna kan erbjuda olika

137

alternativ allteftersom de har tillgÄng till nödvÀndiga tekniska förutsÀtt- ningar.

Enligt 33 kap. 1 § sista stycket rĂ€ttegĂ„ngsbalken och 3 § sista stycket förvaltningsprocesslagen Ă€r en part skyldig att utan dröjsmĂ„l anmĂ€la adressĂ€ndring. I 25 § folkbokföringslagen (1991:481) finns dessutom en skyldighet att inom en vecka anmĂ€la flyttning till Skatteverket, FörsĂ€kringskassan eller Posten AB. AnmĂ€lningsskyldigheten i folkbok- föringslagen Ă€r straffsanktionerad (43 §). Dessutom har den enskilde möjlighet att begĂ€ra eftersĂ€ndning eller pĂ„ annat sĂ€tt sĂ€kerstĂ€lla att han eller hon kan nĂ„s av sin post. Det Ă€r bl.a. mot den bakgrunden som det i förarbetena anses rimligt att parten sjĂ€lv fĂ„r stĂ„ risken vid förenklad delgivning vid underlĂ„tenhet att meddela rĂ€tt adress till myndigheten. I lagstiftningsĂ€rendet ansĂ„gs vidare myndigheten fĂ„ en god garanti för att Ă€ven en frĂ„n början feladresserad försĂ€ndelse kan nĂ„ den sökte genom postens rutin att till avsĂ€ndaren Ă„terstĂ€lla försĂ€ndelser dĂ€r adressen inte Ă€r riktigt angiven, t.ex. med pĂ„teckningen ”Adressaten okĂ€nd pĂ„ angiven adress”. Det konstateras att delgivning sjĂ€lvfallet inte skulle anses ha skett i en sĂ„dan situation och att man dĂ€rigenom undvek rĂ€ttsförluster för den enskilde, om myndigheten av nĂ„gon anledning skulle ha angett fel adress pĂ„ försĂ€ndelsen (prop. 1990/91:11 s. 18).

De nĂ€mnda förarbetsuttalandena har pĂ„ en del hĂ„ll tolkats som att delgivning ska anses ha skett om myndigheten har skickat försĂ€ndelsen till den adress som en part har uppgett Ă€ven om försĂ€ndelsen Ă„terstĂ€lls av postbefordringsföretaget till myndigheten med exempelvis meddelandet ”Adressaten har flyttat utan att begĂ€ra eftersĂ€ndning”. FrĂ„n andra hĂ„ll har emellertid ifrĂ„gasatts om en sĂ„dan tolkning Ă€r förenlig med lagtextens krav att det inte fĂ„r framstĂ„ som osannolikt att handlingen före tvĂ„- veckorsfristens utgĂ„ng har kommit fram till den söktes senast kĂ€nda adress. Regeringen anser att det Ă€r rimligt att stĂ€lla krav pĂ„ att den som har fĂ„tt information om att förenklad delgivning kan komma att anvĂ€ndas ocksĂ„ Ă€r skyldig att anmĂ€la Ă€ndrad adress till myndigheten. UnderlĂ„ten- het att anmĂ€la adressĂ€ndring ska inte kunna leda till att delgivningen försenas. Det skulle emellertid vara orimligt att anse att förenklad delgivning har skett Ă€ven i de fall dĂ€r försĂ€ndelsen bevisligen inte har kommit fram till delgivningsmottagarens adress dĂ„ han eller hon inte ens har haft en teoretisk möjlighet att ta del av handlingens innehĂ„ll. I vissa fall kan det ocksĂ„ vara ursĂ€ktligt att den enskilde har glömt eller missuppfattat informationen om delgivningsformen och dĂ€rför felaktigt tror att Ă€ndrad folkbokföringsadress automatiskt kommer till myndig- hetens kĂ€nnedom. För det fall delgivningsförsĂ€ndelsen kommer i retur nĂ€r den skickats till den adress som delgivningsmottagaren har uppgett och det uppmĂ€rksammas att denne har en annan folkbokföringsadress, sĂ„ bör handlingen och kontrollmeddelandet i stĂ€llet kunna skickas till folk- bokföringsadressen. I avsnitt 13.2.3 föreslĂ„r regeringen vidare att myn- digheten ska kunna anvĂ€nda kungörelsedelgivning om inte heller folk- bokföringsadressen kan anvĂ€ndas vid förenklad delgivning.

I promemorian anförs att det för delgivningsmottagaren i vissa fall kan vara en fördel om kontrollmeddelandet skickas pÄ annat sÀtt Àn hand- lingen, t.ex. om handlingen skickas med post och kontrollmeddelandet som ett textmeddelande (SMS) till delgivningsmottagarens mobiltelefon. Mot detta kan enligt regeringens uppfattning invÀndas att en ordning som

Prop. 2009/10:237

138

innebÀr att kontrollmeddelandet skickas pÄ annat sÀtt Àn delgivnings- Prop. 2009/10:237 försÀndelsen skulle öka risken för att handlingarna skickas pÄ fel sÀtt

eller till fel adress. Regeringen anser till skillnad frÄn promemorian att det inte bör införas nÄgon möjlighet att skicka handlingen och kontroll- meddelandet till olika adresser. En sÄdan ordning hindrar naturligtvis inte att myndigheten som en serviceÄtgÀrd underrÀttar parten om delgiv- ningen pÄ annat sÀtt.

10.6Delgivningstidpunkten

Regeringens förslag: Förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades om handlingen och kontroll- meddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens men innebÀr en nÄgot annan lagteknisk lösning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, bl.a. HovrÀtten för Nedre Norrland, anser att det bör framgÄ av lagtexten att sÀndandet av kontrollmeddelandet Àr en förutsÀttning för att delgivning ska anses ha skett. Malmö tingsrÀtt anser att det bör framgÄ av lagtexten att delgivning inte heller anses ha skett om det Àr osannolikt att handlingen har kommit fram till folkbokföringsadressen.

SkÀlen för regeringens förslag: Förenklad delgivning anses enligt nuvarande ordning ha skett tvÄ veckor efter det att kontrollmeddelandet skickades, om det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram till den senast kÀnda adressen inom tvÄ veckor frÄn det att kontrollmeddelandet skickades (19 § tredje stycket i 1970 Ärs lag). Det krÀvs alltsÄ inte att den sökte faktiskt ska ha fÄtt del av handlingen. Parten fÄr dÀrmed sjÀlv stÄ risken för att handlingen skulle komma bort efter det att den kommit fram till adressen (prop. 1990/91:11 s. 26).

FrÄgan om nÀr förenklad delgivning ska ha skett hÀnger samman med hur lÄng tid som den eller de personer som Àr delgivningsmottagare ska kunna lÀmna sin post obevakad. I ett tidigare lagstiftningsÀrende har det ansetts att en frist om en vecka Àr alltför kort tid och att det knappast Àr av vÀrde att förkorta tiden till nÄgonting mellan en och tvÄ veckor (prop. 1994/95:188 s. 19). Genom att förkorta tidsfristen skulle handlÀgg- ningstakten hos myndigheterna kunna öka och förenklad delgivning skulle dessutom bli anvÀndbart i fler delgivningssituationer. Det finns dÀrför fördelar med att korta tidsfristen om det kan ske med bibehÄllande av tillrÀckliga rÀttssÀkerhetskrav.

Om handlingen skickas med e-post eller SMS, kommer det att bli lÀttare för den enskilde att bevaka delgivningar. Det kan ocksÄ förvÀntas bli vanligare att enskilda ges möjlighet att följa handlÀggningen av sitt Àrende genom att ta del av diariet pÄ myndighetens webbplats. Regeringen ansluter sig dock till promemorians bedömning att en

139

markant förkortning av den tidsfrist dÄ parter anses delgivna vid Prop. 2009/10:237 förenklad delgivning bör anstÄ till dess elektronisk kommunikation

anvĂ€nds i större utstrĂ€ckning mellan myndigheter och parter. I nulĂ€get framstĂ„r dĂ€rför en frist pĂ„ tvĂ„ veckor som vĂ€l avvĂ€gd. Det Ă€r dock mer rimligt att knyta delgivningstidpunkten till den tidpunkt dĂ„ handlingen – inte kontrollmeddelandet – skickas. Tidsfristen bör dĂ€rför, till skillnad frĂ„n nuvarande ordning, berĂ€knas frĂ„n den dag dĂ„ delgivningshandlingen skickas. Som framgĂ„r av avsnitt 10.4 föreslĂ„s att kontrollmeddelandet fortsĂ€ttningsvis alltid ska skickas nĂ€rmast följande arbetsdag. Förenklad delgivning bör ha skett nĂ€r tvĂ„ veckor har förflutit frĂ„n det att handlingen skickades under förutsĂ€ttning att det inte med hĂ€nsyn till omstĂ€ndig- heterna framstĂ„r som osannolikt att handlingen kommit fram före fristens utgĂ„ng. I praktiken innebĂ€r detta alltsĂ„ att den tidpunkt dĂ„ delgivning anses ha skett tidigarelĂ€ggs nĂ„gon dag i förhĂ„llande till den nuvarande ordningen.

I likhet med bl.a. HovrÀtten över SkÄne och Blekinge anser regeringen att det klart bör framgÄ att en förutsÀttning för att förenklad delgivning ska ha skett Àr att kontrollmeddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt. Sammantaget bör förenklad delgivning ha skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades om handlingen och kontroll- meddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

10.7Delgivning av handlingar som inleder ett förfarande

10.7.1Regleringen i delgivningslagen

Regeringens förslag: Enligt den generella regleringen i delgivnings- lagen fÄr förenklad delgivning inte avse handlingar som inleder ett för- farande vid en myndighet.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig sÀrskilt i denna del. SkÀlen för regeringens förslag: Enligt 1970 Ärs delgivningslag Àr

huvudregeln att förenklad delgivning inte fÄr avse stÀmningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid en myndighet inleds (3 a § tredje stycket). SkÀlet för undantaget Àr att sÀrskilt starka krav bör stÀllas vid delgivning av handlingar som typiskt sett har mycket stor betydelse för mottagaren, vilket Àr fallet betrÀffande handlingar av detta slag. Regeringen anser i likhet med promemorian att utgÄngspunkten i delgivningslagen Àven fortsÀttningsvis bör vara att sÄdana handlingar inte fÄr delges genom förenklad delgivning.

I vissa situationer anser regeringen dock att det finns anledning att tillĂ„ta att förenklad delgivning anvĂ€nds nĂ€r en handling som inleder ett förfarande ska delges. Dessa situationer behandlas i avsnitten 10.7.2– 10.7.4.

140

10.7.2

MÄl om betalningsförelÀggande eller vanlig handrÀckning Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Förenklad delgivning fÄr anvÀndas i förhÄllande till svaranden i mÄl om betalningsförelÀggande eller vanlig handrÀckning som överlÀmnats till tingsrÀtt, Arbetsdomstolen eller Statens va-nÀmnd efter bestridande eller ansökan om Ätervinning. BestÀmmelser om detta tas in i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning, lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd och i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Endast ett fÄtal remissinstanser yttrar sig i denna

 

del. Samtliga dessa, dÀribland Statens va-nÀmnd och VÀnersborgs

 

tingsrÀtt, tillstyrker förslagen eller lÀmnar dem utan invÀndning.

 

SkÀlen för regeringens förslag: MÄl om betalningsförelÀggande och

 

vanlig handrÀckning handlÀggs hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen

 

(1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning. Myndigheten

 

delger svaranden ett förelÀggande att yttra sig över ansökan. Till

 

förelÀggandet fogas normalt information om att förenklad delgivning

 

fortsÀttningsvis kommer att anvÀndas i mÄlet. Om svaranden bestrider

 

ansökan i rÀtt tid, ska sökanden genast underrÀttas om det. Sökanden kan

 

vidhÄlla sitt yrkande och begÀra att mÄlet överlÀmnas till tingsrÀtt (33 §).

 

Om svaranden dÀremot inte bestrider ansökan i rÀtt tid, ska Kronofogde-

 

myndigheten snarast meddela utslag i enlighet med ansökan. Om

 

svaranden har bestritt endast en del av ansökan, ska utslag meddelas i

 

enlighet med den obestridda delen av ansökan (42 §). Är svaranden miss-

 

nöjd med ett utslag fÄr denne ansöka om Ätervinning. Ansökan om

 

Ă„tervinning ska ha kommit in till Kronofogdemyndigheten inom en

 

mÄnad frÄn dagen för utslaget. Om Ätervinning har sökts i rÀtt tid, ska

 

Kronofogdemyndigheten överlÀmna mÄlet till tingsrÀtt för fortsatt hand-

 

lÀggning. Av 2 och 3 §§ lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för

 

fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-

 

nÀmnd, följer att Kronofogdemyndigheten betrÀffande vissa arbetstvister

 

och fordringar pÄ avgift till huvudmannen för en allmÀn vatten- och

 

avloppsanlÀggning i stÀllet ska överlÀmna mÄlet till Arbetsdomstolen

 

respektive Statens va-nÀmnd.

 

Sedan den 1 juli 1995 fÄr svaranden i ett mÄl om betalningsföre-

 

lÀggande eller vanlig handrÀckning som efter bestridande överlÀmnats till

 

tingsrÀtt, Arbetsdomstolen eller Statens va-nÀmnd delges sökandens

 

begÀran om överlÀmnande och andra handlingar i mÄlet genom förenklad

 

delgivning om svaranden under handlÀggningen hos Kronofogdemyn-

 

digheten har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma

 

att anvÀndas i mÄlet hos tingsrÀtten, Arbetsdomstolen eller Statens va-

 

nÀmnd. Sedan den 12 december 2008 gÀller motsvarande Àven för mÄl

 

om europeiskt betalningsförelÀggande.

 

Denna ordning fungerar vÀl. Regeringen anser dÀrför att motsvarande

 

undantag Àven fortsÀttningsvis bör gÀlla. Om svaranden inte bestrider

 

ansökan och Kronofogdemyndigheten meddelar utslag och svaranden

 

ansöker om Ätervinning gÀller dÀremot inte den information om förenk-

 

lad delgivning som har lÀmnats av Kronofogdemyndigheten i mÄlet i

141

domstolen eller nÀmnden. Domstolen eller nÀmnden mÄste dÄ informera Prop. 2009/10:237 svaranden pÄ nytt om att förenklad delgivning kommer att anvÀndas. Om

informationen skickas till svaranden i omedelbar anslutning till att mÄlet kommit in till domstolen eller nÀmnden, behöver den dock inte delges utan kan skickas med s.k. lösbrev.

I promemorian ifrĂ„gasĂ€tts varför förenklad delgivning inte lika gĂ€rna ska kunna tillĂ€mpas direkt i Ă„tervinningsfallen som i överlĂ€mnandefallen. Svaranden torde ofta till och med ha större beredskap för att delgivnings- sĂ€ttet kan komma att anvĂ€ndas om denne har ansökt om Ă„tervinning Ă€n i överlĂ€mnandefallen. En fördel med att lĂ„ta informationen om förenklad delgivning gĂ€lla Ă€ven i förhĂ„llande till en Ă„tervinningssökande Ă€r – utöver det förhĂ„llandet att domstolen eller nĂ€mnden inte behöver skicka informationen – att Ă„tervinningssökandens skyldighet att anmĂ€la Ă€ndrad adress skĂ€rps. Detta har betydelse om Ă„tervinningssökanden vill skjuta upp det slutliga avgörandet, t.ex. genom att undandra sig delgivning.

Regeringen ansluter sig till promemorians övervÀganden i denna del. Förenklad delgivning bör sÄledes kunna tillÀmpas direkt av tingsrÀtt, Arbetsdomstolen och Statens va-nÀmnd Àven i förhÄllande till en svarande som har ansökt om Ätervinning av ett utslag frÄn Kronofogde- myndigheten i mÄl om betalningsförelÀggande eller vanlig handrÀckning under förutsÀttning att denne dessförinnan har informerats om att förenk- lad delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet. Liksom vid all förenklad delgivning ska delgivningssÀttet endast fÄ tillÀmpas om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet (se nÀrmare avsnitten 5.5 och 10.2).

Den nya delgivningslagen bör sÄ lÄngt som möjligt endast innehÄlla generella bestÀmmelser om delgivning. De nÀmnda undantagsbestÀm- melserna bör dÀrför föras in i lagen (1990:746) om betalningsförelÀgg- ande och handrÀckning respektive lagen (1991:852) om betalningsföre- lÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd och lagen (2008:879) om europeiskt betalnings- förelÀggande.

10.7.3Förenklad delgivning i överinstanserna

Regeringens förslag: Förenklad delgivning fÄr anvÀndas i tingsrÀtt, hovrÀtt och Högsta domstolen respektive i kammarrÀtt och Högsta förvaltningsdomstolen, Àven i de fall informationen om att delgivnings- sÀttet kan komma att anvÀndas har lÀmnats av Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd, hyresnÀmnd, arrendenÀmnd, tingsrÀtt eller hovrÀtt respektive förvaltningsrÀtt eller kammarrÀtt.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att det i rÀttegÄngsbalken och förvaltnings- processlagen tas in bestÀmmelser om att förenklad delgivning ska kunna anvÀndas i hovrÀtt och Högsta domstolen respektive kammarrÀtt och RegeringsrÀtten, Àven om information om delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas har lÀmnats i tingsrÀtt eller hovrÀtt respektive lÀnsrÀtt eller kammarrÀtt.

142

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, dÀribland Svea hovrÀtt och HovrÀtten över SkÄne och Blekinge, anser att tillÀmpnings- omrÄdet bör utvidgas. En remissinstans, HovrÀtten för Nedre Norrland, förordar att förenklad delgivning i överinstanserna endast ska fÄ anvÀndas vid delgivning med klaganden. En remissinstans, Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget helt.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

NÀr ett mÄl eller Àrende överklagas ankommer det enligt nuvarande ordning alltid pÄ överinstansen att lÀmna information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas oavsett om delgivningssÀttet har anvÀnts av underinstansen eller inte. Informationen ska lÀmnas i varje myndighet i varje mÄl och Àrende. Vidare fÄr förenklad delgivning inte avse handlingar varigenom ett förfarande inleds. I förhÄllande till klaganden behöver informationen inte delges om den lÀmnas sÄ snart överklagandet kommer in till överinstansen (prop. 1990/91:11 s. 48). I avsnitt 10.2 föreslÄr regeringen att denna ordning ska gÀlla Àven enligt den nya lagen.

Som skÀl för att förenklad delgivning inte omedelbart ska kunna anvÀndas i överinstansen har tidigare anförts att det skulle vara svÄrt att i en information i första instans precisera vid vilken myndighet saken kan komma att handlÀggas och att tveksamhet kan uppkomma om sakens identitet, dvs. om vad som egentligen Àr samma mÄl eller Àrende i olika situationer. Vidare har anförts att varje myndighet sjÀlv bör fÄ bestÀmma vilka delgivningsformer den vill anvÀnda och att en annan ordning ofta skulle kunna leda till att parter blev tvungna att hÄlla sig antrÀffbara under lÀngre tid Àn som ansetts vara skÀligt (prop. 1990/91:11 s. 22 f. och 1994/95:188 s. 12 f.).

NÀr det gÀller mÄl och Àrenden i domstol Àr det emellertid ofta uppen- bart vilken instans som ska överpröva ett överklagat avgörande. Vid en utvÀrdering som Domstolsverket gjort av tillÀmpningen av förenklad delgivning (DV-rapport 1993:6) sÄg en klar majoritet av domstolarna inte nÄgot hinder mot att införa en ordning dÀr underrÀtten lÀmnar informa- tionen om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas Àven i överrÀtt.

Som det viktigaste skÀlet mot att lÄta överinstanser direkt anvÀnda förenklad delgivning har det förhÄllandet lyfts fram att det skulle kunna komma att gÄ lÄng tid frÄn det att information om förenklad delgivning lÀmnas i första instans till dess att mÄlet kommer upp i andra instans och eventuellt ocksÄ i tredje instans. Det har dÀrför ansetts orimligt att begÀra av parter att under denna tid hÄlla informationen om förenklad delgiv- ning i minnet och stÄ till förfogande för delgivning pÄ det sÀtt som Àr tÀnkt vid anvÀndandet av förenklad delgivning. DÀrtill kommer att det inte har ansetts stÄ sÀrskilt mycket att vinna pÄ en sÄdan utvidgning, eftersom den klagande parten, som torde vara den som oftast kan ha ett intresse av att ett slutligt avgörande försenas, kan tillstÀllas informatio- nen frÄn överinstansen utan krav pÄ delgivning (prop. 1994/95:188 s. 14).

Prop. 2009/10:237

143

ÖvervĂ€ganden

Regeringen anser att den nuvarande ordningen – att informationen kan skickas formlöst till klaganden i samband med att mĂ„let överlĂ€mnas till överinstansen – har nackdelar. Den tid som gĂ„r frĂ„n det att klaganden ger in sitt överklagande till dess att information om att förenklad delgivning skickas i lösbrev kan vara förhĂ„llandevis lĂ„ng. För klaganden skulle det öka förutsebarheten om det klargjordes redan i underinstansen att förenklad delgivning kan komma att anvĂ€ndas Ă€ven i överinstansen. Om överinstanserna ges möjlighet att anvĂ€nda förenklad delgivning genast, utan att behöva lĂ€mna information om delgivningssĂ€ttet, skulle detta enligt regeringens bedömning innebĂ€ra en pĂ„taglig effektivisering av delgivningsförfarandet i överrĂ€tt. Detta har bekrĂ€ftats av bl.a. Svea hovrĂ€tt vid remissbehandlingen av promemorian. Fördelarna frĂ„n effektivitetssynpunkt blir sĂ€rskilt stora i kombination med regeringens förslag i avsnitt 10.5 att handlingen ska kunna skickas till folkbok- föringsadressen om en part underlĂ„ter att anmĂ€la adressĂ€ndring och förslaget i avsnitt 13.2.3 om att kungörelsedelgivning ska kunna anvĂ€n- das i de fall dĂ„ en part dessutom underlĂ„ter att registrera en folkbok- föringsadress dit handlingarna kan skickas i andra hand. Som nĂ€mns ovan Ă€r en av regeringens utgĂ„ngspunkter i denna reform att det bör lĂ€ggas ett större ansvar pĂ„ parterna att hĂ„lla sig underrĂ€ttade om handlĂ€ggningen sedan de har fĂ„tt kĂ€nnedom om att ett rĂ€ttsligt förfarande har inletts. Det framstĂ„r mot den bakgrunden som ett rimligt krav att parterna hĂ„ller informationen om förenklad delgivning i minnet Ă€ven under handlĂ€ggningen i överinstansen.

Sveriges advokatsamfund ifrÄgasÀtter vilka förutsÀttningar parterna har att redan vid förfarandet i underrÀtt ta till sig informationen om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas Àven i överinstansen. Regeringen anser att denna farhÄga inte bör överdrivas. Det bör naturligtvis framgÄ tydligt av den information som lÀmnas vad delgiv- ningssÀttet innebÀr. Dessutom kan underinstansen i samband med att mÄlet eller Àrendet avgörs i anslutning till upplysningen om vad som gÀller vid överklagande av avgörandet ange i förhÄllande till vilken eller vilka parter som förenklad delgivning kan komma att anvÀndas av över- instansen om mÄlet överklagas dit.

NÀr det gÀller den vinnande parten i underinstansen görs i promemorian den bedömningen att skÀlen mot att fortsÀtta att anvÀnda förenklad delgivning i överinstansen vÀger nÄgot tyngre Àn i förhÄllande till klaganden. HovrÀtten för Nedre Norrland anser ocksÄ att den som har vunnit ett mÄl eller Àrende i underinstansen sannolikt inte alltid rÀknar med att det kan bli frÄga om ett nytt förfarande och dÀrför har mindre anledning att hÄlla överinstansen underrÀttad om Àndrad adress. En ordning dÀr överinstansen endast fÄr anvÀnda förenklad delgivning direkt i förhÄllande till klaganden skulle dock innebÀra att informationen om delgivningssÀttets anvÀndning i överinstansen mÄste villkoras av utgÄngen i underinstansen. En sÄdan information skulle enligt regeringens bedömning vara betydligt svÄrare för parterna att tillgodogöra sig och skulle öka riskerna för missförstÄnd. Det kan ocksÄ uppkomma besvÀrliga grÀnsdragningssituationer i de fall dÄ parterna Àr ömsom vinnande och ömsom förlorande och bÄda överklagar ett avgö-

Prop. 2009/10:237

144

rande. Förutsebarheten ökar dÀrför om förenklad delgivning fÄr tillÀmpas direkt i överinstansen i förhÄllande till bÄda parterna. Den vinnande parten har dessutom i de allra flesta fall ett intresse av att bevaka om ett avgörande har vunnit laga kraft. Enligt regeringens uppfattning Àr det inte orimligt att krÀva av en vinnande part, som fÄtt information om att förenklad delgivning kan komma att fortsÀtta att anvÀndas om avgörandet överklagas, att denne i vissa fall bör söka information om motparten har överklagat (jfr prop. 1994/95:188 s. 14). Redan enligt nuvarande ordning anser dessutom en del domstolar att det faller inom ramen för myndighetens serviceskyldighet att genast underrÀtta den vinnande parten om att den förlorande parten har överklagat beslutet eller domen. En sÄdan ordning kan ocksÄ vara arbetsbesparande för domstolen eftersom den slipper upprepade telefonförfrÄgningar om huruvida ett avgörande har överklagats. SÄdana förfrÄgningar föranleds i allmÀn domstol ofta av att en part som endast delvis har vunnit framgÄng med sin talan vid tingsrÀtten övervÀger att föra talan mot avgörandet anslut- ningsvis, dvs. inom en vecka efter den ordinarie överklagandefristens utgÄng under förutsÀttning att motparten överklagat avgörandet sjÀlv- stÀndigt (50 kap. 2 § och 51 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken). Mot bakgrund av det anförda ansluter sig regeringen till promemorians förslag att hovrÀtt och Högsta domstolen respektive kammarrÀtt och Högsta förvaltnings- domstolen (I prop. 2009/10:80 föreslÄs att RegeringsrÀtten den 1 januari 2011 ska byta namn till Högsta förvaltningsdomstolen.) inte ska behöva informera parterna om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet om parterna har fÄtt information om detta i underinstansen.

NÄgra remissinstanser anser att det i promemorian föreslagna tillÀmp- ningsomrÄdet för bestÀmmelsen bör utvidgas. HovrÀtten över SkÄne och Blekinge föreslÄr att en motsvarande bestÀmmelse bör tas in i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden. Svea hovrÀtt föreslÄr att förenklad delgivning ska kunna anvÀndas direkt i hovrÀtt och i Högsta domstolen Àven i de fall dÄ informationen om delgivningssÀttet endast har lÀmnats hos Kronofogdemyndigheten. Statens va-nÀmnd föreslÄr att hovrÀtt bör fÄ tillÀmpa förenklad delgivning direkt Àven dÄ informationen har lÀmnats under handlÀggningen i nÀmnden. Hyres- och arrendenÀmnden i Stockholm föreslÄr att förenklad delgivning Àven bör kunna anvÀndas i hovrÀtt nÀr information om delgivningssÀttet har lÀmnats av en hyres- eller arrendenÀmnd.

Regeringen ansluter sig till remissinstansernas synpunkter i denna del. Det Àr naturligt att bestÀmmelsen ocksÄ ska gÀlla i de fall som remissinstanserna tar upp. BestÀmmelsen bör alltsÄ Àven vara tillÀmplig nÀr mÄlet eller Àrendet har prövats hos Kronofogdemyndigheten eller vissa domstolsliknande nÀmnder, nÀmligen Statens va-nÀmnd och hyres- och arrendenÀmnd, i första instans. Det bör alltsÄ i dessa avseenden göras undantag frÄn huvudregeln att informationen om förenklad delgivning ska lÀmnas i varje instans. UndantagsbestÀmmelserna bör tas in i rÀttegÄngsbalken, lagen om domstolsÀrenden, förvaltningsprocesslagen och lagen om betalningsförelÀggande och handrÀckning.

I förvaltningsmyndighet anvÀnds inte delgivning i nÄgon större utstrÀckning. Dessutom ankommer det i vissa fall pÄ förvaltnings- myndigheten att ompröva sitt beslut innan mÄlet eventuellt lÀmnas över

Prop. 2009/10:237

145

till förvaltningsrÀtt (27 och 28 §§ förvaltningslagen [1986:223]). Det Prop. 2009/10:237 framstÄr mot den bakgrunden i vart fall i nulÀget inte som lÀmpligt att

lÄta nÀmnda undantag Àven omfatta mÄl som överklagas till förvaltningsrÀtt. FörvaltningsrÀtt som avser att tillÀmpa förenklad delgivning i mÄlet bör dÀrför Àven fortsÀttningsvis vara hÀnvisad till att skicka information om detta till klaganden med lösbrev i samband med att mÄlet kommer in till domstolen.

En sÀrskild frÄga Àr, som Migrationsverket pÄpekar, om migrations- domstolarna ska kunna anvÀnda förenklad delgivning om informationen har lÀmnats under handlÀggningen hos Migrationsverket. Denna frÄga krÀver dock sÀrskilda övervÀganden mot bakgrund av de sÀrskilda förhÄllanden som rÄder i migrationsmÄlen. Bland annat mÄste frÄgor om tolkning, folkbokföringsadress och lÀmpligheten av att skicka handlingar med förenklad delgivning till ett tillfÀlligt boende övervÀgas. Regeringen saknar underlag för att ta stÀllning till frÄgan i detta lagstiftningsÀrende. Detsamma gÀller om motsvarande undantagsbestÀmmelser bör gÀlla i t.ex. Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

10.7.4StÀmning i brottmÄl

Regeringens förslag: Förenklad delgivning fÄr i vissa fall anvÀndas i förhÄllande till den tilltalade Àven vid delgivning av stÀmning och andra handlingar i ett brottmÄl.

Förenklad delgivning fÄr endast anvÀndas om den tilltalade vid ett personligt sammantrÀffande med polisman, Äklagare, tulltjÀnsteman eller tjÀnsteman vid Kustbevakningen har delgetts information om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i tingsrÀtten.

En ytterligare förutsÀttning för att förenklad delgivning ska fÄ anvÀn- das Àr att inte lÀngre tid Àn sex veckor har förflutit frÄn det att den till- talade delgavs informationen om förenklad delgivning till dess att hand- lingarna skickas.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens.

 

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över

 

promemorians förslag att stÀmningsansökningar i brottmÄl ska kunna

 

delges genom förenklad delgivning under en viss begrÀnsad tid tillstyrker

 

förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Riksdagens ombudsmÀn (JO),

 

som inte har nÄgon erinran mot förslaget i sig, understryker vikten av att

 

det i varje enskilt fall görs en bedömning av om det Àr lÀmpligt att

 

anvÀnda förenklad delgivning. Justitiekanslern, som tillstyrker förslaget,

 

anser, med hÀnvisning bl.a. till artikel 6 i Europakonventionen, att

 

promemorians förslag uppfyller de krav pÄ rÀttssÀkerhet som mÄste

 

stÀllas i ett brottmÄl. Rikspolisstyrelsen anser att den förslagna

 

bestÀmmelsen kommer att vara ett viktigt instrument för att förkorta

 

genomströmningstiderna i rÀttskedjan. HovrÀtten över SkÄne och

 

Blekinge framhÄller att en viktig följd av förslaget Àr att fÀrre brott

 

kommer att preskriberas pÄ grund av delgivningssvÄrigheter. Sveriges

 

advokatsamfund anmÀrker att det skulle innebÀra en positiv effekt om

 

förfarandet med förenklad delgivning utgör ett incitament för berörda

 

myndigheter till att förkorta ledtiderna till vÀckande av Ätal. Flertalet

146

remissinstanser, dÀribland HovrÀtten för Nedre Norrland och HovrÀtten Prop. 2009/10:237 över SkÄne och Blekinge, tillstyrker promemorians förslag nÀr det gÀller

den tid under vilken förenklad delgivning ska fĂ„ anvĂ€ndas eller lĂ€mnar förslaget utan invĂ€ndning. NĂ„gra remissinstanser, bl.a. Göteborgs tings- rĂ€tt, föreslĂ„r att tidsfristen förlĂ€ngs. Sveriges advokatsamfund ifrĂ„gasĂ€tter om inte tidsfristen om sex veckor bör rĂ€knas frĂ„n det att anmĂ€lan har upprĂ€ttats. Endast ett fĂ„tal remissinstanser yttrar sig sĂ€rskilt i frĂ„gan om informationen om förenklad delgivning ska delges vid ett personligt sammantrĂ€ffande. Justitiekanslern tillstyrker promemorians förslag och anser att det Ă€r angelĂ€get att informationen lĂ€mnas vid ett personligt sammantrĂ€ffande, medan Domstolsverket stĂ€ller sig tveksamt till detta krav. Jönköpings tingsrĂ€tt föreslĂ„r att en bestĂ€mmelse motsvarande den nuvarande 3 b § i 1970 Ă„rs delgivningslag förs över till den nya lagen. Åklagarmyndigheten anser att det finns anledning att övervĂ€ga om inte skyldigheten för den tilltalade att bevaka handlingar i mĂ„let och Ă€rendet bör skĂ€rpas ytterligare.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

År 2001 infördes ett undantag frĂ„n huvudregeln att stĂ€mnings- ansökningar inte fĂ„r delges genom förenklad delgivning. Denna regel Ă€r utformad pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att en tilltalad i ett brottmĂ„l fĂ„r delges stĂ€mnings- ansökan och andra handlingar i mĂ„let genom förenklad delgivning om han eller hon i samband med förelĂ€ggande av ordningsbot eller utredning av ett brott som enligt 48 kap. 13 § rĂ€ttegĂ„ngsbalken fĂ„r beivras genom ett sĂ„dant förelĂ€ggande, har delgetts information om att förenklad delgivning kan komma att anvĂ€ndas i brottmĂ„let (3 b § andra stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag). I förarbetena uttalas att bestĂ€mmelser om i vilka fall och i vilka former som misstĂ€nkta ska delges information om att förenklad delgivning kan komma att tillĂ€mpas i domstol bör tas in i förordning. Det anges dock att siktet bör vara stĂ€llt pĂ„ att delgivning av underrĂ€ttelse som huvudregel ska ske vid ett personligt sammantrĂ€ffande mellan den misstĂ€nkte och polismannen respektive tulltjĂ€nstemannen (prop. 2000/01:108 s. 31 f.). I 13 § ordningsbotskungörelsen (1968:199) infördes i samband med lagĂ€ndringen en bestĂ€mmelse om att en polis i samband med utredning av ett brott som fĂ„r beivras genom ett förelĂ€ggande om ordningsbot om möjligt ska delge den misstĂ€nkte upplysningar om förenklad delgivning om den misstĂ€nkte förnekar brott, den misstĂ€nkte medges rĂ„drum eller förelĂ€ggande av ordningsbot av nĂ„gon annan anledning inte utfĂ€rdats vid ett ingripande. I Rikspolis- styrelsens föreskrifter och allmĂ€nna rĂ„d om upplysningar om förenklad delgivning enligt 3 b § delgivningslagen (RPSFS 2002:4, FAP 261-2) anges att den misstĂ€nkte inte bör delges information om förenklad delgivning om den misstĂ€nkte bedöms inte kunna tillgodogöra sig informationen, t.ex. pĂ„ grund av berusning eller stark sinnesrörelse, det finns anledning att anta att talan om enskilt ansprĂ„k kommer att föras i mĂ„let eller Ă€rendets handlĂ€ggning inte innefattar nĂ„got personligt sammantrĂ€ffande mellan den misstĂ€nkte och polisen.

147

Genom en Àndring av 48 kap. 16 § rÀttegÄngsbalken, som trÀdde i kraft den 1 juli 2006, togs kravet pÄ att ett förelÀggande om ordningsbot ska undertecknas bort (prop. 2005/06:187). Syftet var att Ästadkomma en mer effektiv handlÀggning vid utfÀrdande av ordningsbotsförelÀggande, sÀrskilt vid övertrÀdelser genom automatisk trafiksÀkerhetskontroll (s.k. hastighetskameror). I samband dÀrmed Àndrades 13 § ordningsbots- kungörelsen pÄ sÄ sÀtt att kravet pÄ att delgivningen mÄste ske vid ett ingripande togs bort. Rikspolisstyrelsens ovan nÀmnda föreskrifter pÄ omrÄdet har dock inte Àndrats.

Under tidsperioden den 1 juli 2004 – 30 juni 2008 gĂ€llde lagen (2004:505) om försöksverksamhet med snabbare handlĂ€ggning av brott- mĂ„l. Lagen var inte begrĂ€nsad till vissa brottstyper. Försöksverksam- heten (det s.k. snabbspĂ„ret) innebar, sĂ„vitt gĂ€ller undantag frĂ„n gĂ€llande delgivningsbestĂ€mmelser, att den tilltalade fick delges stĂ€mningsansökan och andra handlingar i ett brottmĂ„l genom förenklad delgivning, om han eller hon vid en polismyndighet eller Åklagarmyndigheten hade delgetts information om att sĂ„dan delgivning kunde komma att anvĂ€ndas i brottmĂ„let. För att förenklad delgivning skulle fĂ„ anvĂ€ndas krĂ€vdes dess- utom att det vid tidpunkten för delgivningen av stĂ€mningsansökan inte lĂ€ngre tid Ă€n fem veckor hade förflutit frĂ„n det att anmĂ€lan om brottet upprĂ€ttades. Eftersom delgivning vid förenklad delgivning anses ha skett nĂ€r tvĂ„ veckor har förflutit frĂ„n det att kontrollmeddelandet sĂ€ndes med post, var alltsĂ„ tingsrĂ€tten i praktiken tvungen att skicka stĂ€mningen till den tilltalade inom tjugo dagar frĂ„n det att brottsanmĂ€lan hade upprĂ€ttats. Den tidsbegrĂ€nsade lagen skulle frĂ„n början ha gĂ€llt till och med den 30 juni 2006. Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ) fick i juni 2004 i uppdrag att utvĂ€rdera försöksverksamheten. BRÅ presenterade i maj 2005 del- rapporten SnabbspĂ„ret – En utvĂ€rdering av försöksverksamheten med snabbare handlĂ€ggning av brottmĂ„l. Enligt BRÅ visade den dittills genomförda uppföljningen att förhĂ„llandevis fĂ„ Ă€renden hade handlagts i försöksverksamheten. Regeringen ansĂ„g att det var av stor vikt att de berörda myndigheterna inom ramen för en förlĂ€ngd försöksverksamhet gavs möjlighet att ”med kraft kunna vidareutveckla och ytterligare effektivisera sĂ„vĂ€l arbetsformer som arbetsmetoder för mĂ€ngdbrotts- bekĂ€mpningen” (prop. 2005/06:119 s. 8). Lagens giltighetstid förlĂ€ngdes dĂ€rför med tvĂ„ Ă„r till den 30 juni 2008. Försöksverksamheten Ă€gde frĂ„n början endast rum vid Stockholms tingsrĂ€tt. Under tidsperioden 15 mars 2007 – 30 juni 2008 bedrevs försöksverksamheten Ă€ven vid Uppsala tingsrĂ€tt och Helsingborgs tingsrĂ€tt. Åklagarmyndigheten, Rikspolis- styrelsen, Domstolsverket, KriminalvĂ„rden och RĂ€ttsmedicinalverket fick den 8 februari 2007 i uppdrag att utvĂ€rdera försöksverksamheten. Uppdraget redovisades i en rapport som överlĂ€mnades till Justitie- departementet den 15 oktober 2008 (dnr Ju2008/8451/Å). I rapporten konstateras att det förenklade delgivningsförfarandet hade lett till effekti- vitetsvinster utan att detta hade gĂ„tt ut över rĂ€ttssĂ€kerheten. Vidare görs bedömningen att den tid under vilken förenklad delgivning fĂ„r anvĂ€ndas bör förlĂ€ngas frĂ„n fem till Ă„tta veckor frĂ„n det att anmĂ€lan om brottet upprĂ€ttades och att Ă€ven en sĂ„dan tillĂ€mpning av förenklad delgivning bedöms vara rĂ€ttssĂ€kert (rapporten s. 93).

Prop. 2009/10:237

148

ÖvervĂ€ganden

Förenklad delgivning har alltsedan delgivningsformen infördes med gott resultat anvÀnts vid delgivning av kallelse till huvudförhandling i brottmÄl. Inga brister frÄn rÀttssÀkerhetssynpunkt har framkommit. Försöksverksamheten med det s.k. snabbspÄret visar enligt utvÀrderingar- na och promemorians bedömning att anvÀndning av förenklad delgivning vid delgivning av stÀmningsansökningar och andra handlingar i brottmÄl kan leda till effektivitetsvinster utan att detta gÄr ut över rÀttssÀkerheten. Regeringen gör, i likhet med bl.a. Justitiekanslern, samma bedömning. Regeringen anser dÀrför att tiden nu Àr mogen att införa en generell och permanent bestÀmmelse om förenklad delgivning av stÀmning, stÀm- ningsansökningar och andra handlingar i brottmÄl.

FrÄgan Àr dÄ vilka förutsÀttningar som ska vara uppfyllda för att förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas. Regeringen anser att det, liksom gÀllt inom ramen för försöksverksamheten med det s.k. snabbspÄret, endast bör stÀllas krav pÄ att en brottsmisstÀnkt person hÄller sig underrÀttad i ÄtalsfrÄgan under en kortare tid. En sÄdan begrÀnsning torde Àven vara nödvÀndig för att bestÀmmelsen ska leva upp till de krav pÄ en rÀttvis rÀttegÄng som stÀlls i artikel 6 i Europakonventionen. Försöks- verksamheten med det s.k. snabbspÄret tog sikte pÄ att uppnÄ ett snabbare flöde i hela rÀttskedjan frÄn det att brottsanmÀlan upprÀttas till det att tingsrÀtten utfÀrdar stÀmning i mÄlet. Det var dÀrför som tidsfristen för att fÄ anvÀnda förenklad delgivning i försöksverksamheten rÀknades frÄn tidpunkten för upprÀttandet av anmÀlan. Den principiella frÄgan i detta lagstiftningsÀrende Àr dock under hur lÄng tid som det kan krÀvas att den misstÀnkte bevakar ÄtalsfrÄgan.

I promemorian görs bedömningen, liksom i utvÀrderingen av det s.k. snabbspÄret, att det framstÄr som rimligt att stÀlla krav pÄ att den misstÀnkte bevakar om Ätal vÀcks under nÄgot lÀngre tid Àn vad som gÀllt under försöksverksamheten. Vidare föreslÄs att tidsperioden rÀknas frÄn det att den misstÀnkte har delgetts informationen om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas till dess att tingsrÀtten utfÀrdar stÀmning och expedierar stÀmningsansökningen till honom eller henne.

Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning och förslag, med den skillnaden att regleringen inte bör hindra att tingsrÀtten uppdrar Ät Äklagare att utfÀrda stÀmning (45 kap. 1 § andra stycket rÀttegÄngs- balken). Förenklad delgivning bör sÄledes kunna anvÀndas för delgivning av stÀmning och andra handlingar i brottmÄl om inte lÀngre tid Àn sex veckor förflutit frÄn det att den tilltalade delgavs information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas till dess att handlingarna skickas till honom eller henne.

För att det inte ska finnas nÄgon risk att den misstÀnkte missuppfattar vad förenklad delgivning innebÀr anser regeringen i likhet med promemorian att informationen om delgivningssÀttet ska delges vid ett personligt sammantrÀffande med en sÄdan person som har behörighet att utfÀrda strafförelÀggande eller ordningsbot, dvs. Äklagare, polisman, tulltjÀnsteman eller tjÀnsteman vid Kustbevakningen. Den misstÀnkte ska vid delgivningen Àven fÄ uppgift om till vilken myndighet som han eller hon kan vÀnda sig för att bevaka om Ätal vÀcks och för att anmÀla adressÀndring. Kravet pÄ ett personligt sammantrÀffande innebÀr alltsÄ

Prop. 2009/10:237

149

att det inte lÀngre kommer att vara möjligt att anvÀnda förenklad delgiv- Prop. 2009/10:237 ning i de fall dÀr inte nÄgot sammantrÀffande med den misstÀnkte har Àgt

rum. Det gÀller framför allt de fall dÀr förelÀggande om ordningsbot har utfÀrdats efter automatisk trafiksÀkerhetskontroll och Ätal har vÀckts sedan den misstÀnkte inte har godkÀnt förelÀggandet. Det har inte fram- kommit att det Àr motiverat med en sÀrskild bestÀmmelse för dessa fall.

Regeringen gör i likhet med promemorian bedömningen att det saknas anledning att göra nÄgon begrÀnsning betrÀffande vid vilka brott som förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas. En annan sak Àr att det vid bedöm- ningen av om ett mÄl ska fÄ avgöras i en delgiven tilltalads utevaro finns anledning att göra skillnad mellan brott av olika svÄrhetsgrad. Den frÄgan tas om hand genom bestÀmmelserna i 46 kap. 15 a § rÀttegÄngsbalken.

Åklagarmyndigheten, som tillstyrker promemorians förslag i och för sig, anser att det finns anledning att övervĂ€ga om inte skyldigheten för den tilltalade att bevaka handlingar i mĂ„let och Ă€rendet bör skĂ€rpas ytterligare. I de fall den tilltalade inte kan nĂ„s av handlingar som skickas med förenklad delgivning bör han eller hon enligt Åklagarmyndigheten vara skyldig att vĂ€nda sig till tingsrĂ€tten eller annan instans för att ta del av handlingarna. Delgivning skulle i en sĂ„dan situation anses ha skett efter en viss tid Ă€ven om den tilltalade inte har vĂ€nt sig till myndigheten och fĂ„tt del av stĂ€mningen och stĂ€mningsansökan. Regeringen anser att det inte finns tillrĂ€ckligt underlag för ett stĂ€llningstagande till Åklagar- myndighetens förslag i detta lagstiftningsĂ€rende. Det fĂ„r dĂ€rför övervĂ€gas i annat sammanhang.

11 SĂ€rskild delgivning med juridisk person

11.1Bakgrund

SĂ€rskild delgivning med aktiebolag

År 1997 infördes ett nytt förenklat sĂ€tt att delge aktiebolag i vissa fall, sĂ€rskild delgivning med aktiebolag. Bakgrunden till den nya delgivnings- formen var att delgivning med bl.a. aktiebolag ofta skapade problem som tog bĂ„de tid och resurser i ansprĂ„k. Problemen bestod i att arbetet med adress- och behörighetskontroller samt förĂ€ndringar i företrĂ€darkretsen i vissa bolag ansĂ„gs alltför resurskrĂ€vande för det allmĂ€nna. Fördröjningar i delgivningen innebar dessutom att det sĂ„vĂ€l för staten som för enskilda borgenĂ€rer kunde uppkomma rĂ€nteförluster och vĂ€rdefall om ett för- farande drar ut pĂ„ tiden (prop. 1996/97:132 s. 15).

SÀrskild delgivning med aktiebolag innebÀr att, om ett försök till delgivning med en behörig stÀllföretrÀdare har misslyckats eller bedöms som utsiktslöst, delgivning fÄr ske genom att en handling sÀnds till den postadress som bolaget registrerat i aktiebolagsregistret. PÄ samma sÀtt som vid förenklad delgivning ska ett kontrollmeddelande om delgiv- ningen skickas till adressen. Delgivningsformen fÄr bara anvÀndas om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna. Aktiebolaget anses normalt delgivet nÀr tre veckor har förflutit frÄn det att kontroll-

meddelandet skickades. I förarbetena anfördes som skÀl för att lÄta del-

150

givningsformen endast omfatta aktiebolag att högre krav kunde stÀllas pÄ ett aktiebolags inre organisation Àn pÄ andra juridiska personer och att verksamhet som bedrivs av t.ex. handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser ofta Àr av mindre omfattning eller mindre kontinuerligt slag. Reformen begrÀnsades av dessa skÀl till att i ett första steg endast gÀlla aktiebolag (prop. 1996/97:132 s. 18).

Justitiedepartementet har utvÀrderat tillÀmpningen av bestÀmmelserna om sÀrskild delgivning med aktiebolag genom att i december 2002 bere- da 22 instanser (domstolar och andra myndigheter samt företagar- och revisorsorganisationer) tillfÀlle att skriftligen redogöra för sina erfaren- heter av tillÀmpningen. I skrivelsen angav Justitiedepartementet att upp- gifter av sÀrskilt intresse var i vilken omfattning delgivningsformen hade anvÀnts och om nÄgra fall var kÀnda dÀr rÀttsförluster eller risk för rÀtts- förluster hade förekommit. Samtliga myndigheter som hade erfarenheter av sÀrskild delgivning med aktiebolag uttalade sig positivt. Som exempel kan nÀmnas att Stockholms tingsrÀtt uppgav att delgivningsformen hade anvÀnts i mer Àn hÀlften av de konkursÀrenden som berört aktiebolag utan att det i nÄgot fall hade konstaterats rÀttsförluster eller risk för sÄdana. Patent- och registreringsverket (som vid den tidpunkten ansvarade för de uppgifter som numera har förts över till Bolagsverket) uppgav att sÀrskild delgivning med aktiebolag anvÀndes i ungefÀr en tredjedel av Àrendena om tvÄngslikvidation, vilket innebar att ungefÀr 1 000 likvidationsförelÀgganden Ärligen delgavs pÄ detta sÀtt, och att erfarenheterna var mycket goda. DÄvarande Riksskatteverket uppgav att sÀrskild delgivning med aktiebolag anvÀnts inom den summariska processen (mÄl om betalningsförelÀggande och handrÀckning) i ca 17 000 fall under Är 2002. Av den redovisning som hade lÀmnats av kronofogdemyndigheterna framgick att tillÀmpningen inte i nÄgot kÀnt fall hade lett till rÀttsförlust. I fÀrre Àn fem fall hade det rapporterats att det hade förekommit en risk för rÀttsförlust för aktiebolaget. De rutiner som hade förorsakat risken hade dÀrefter Àndrats. Det kan ocksÄ noteras att det inte framfördes nÄgra negativa erfarenheter av tillÀmpningen frÄn vare sig JO, Sveriges Advokatsamfund eller Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). Svenskt NÀringsliv uppgav sig kÀnna till ett fÄtal fall dÀr seriösa aktiebolag hade ansetts delgivna utan att nÄgon stÀllföre- trÀdare kÀnt till delgivningsförsÀndelsen. Av promemorian framgÄr att det vid senare underhandskontakter med myndigheter har framkommit att erfarenheterna av sÀrskild delgivning med aktiebolag Àr fortsatt mycket goda.

SÀrskild delgivning med aktiebolag innebÀr som framgÄr ovan att handlingen ska sÀndas till den postadress som Àr registrerad i aktie- bolagsregistret. Enligt 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (ABL) ska ett aktie- bolag anmÀlas för registrering inom sex mÄnader frÄn stiftelseurkundens undertecknande. Bolaget ska för registrering i aktiebolagsregistret anmÀla bl.a. bolagets postadress. Om bolaget Àndrar postadress, ska detta genast anmÀlas (8 kap. 43 och 44 §§ ABL). Aktiebolagsregistret förs av Bolagsverket. En förutsÀttning för att delgivningssÀttet ska kunna anvÀndas Àr att den juridiska personens postadress Àr registrerad i ett offentligt register. I det följande behandlas de juridiska personer som, utöver aktiebolag, ska registreras och dÀrmed kan vara aktuella vid en utvidgning av tillÀmpningsomrÄdet.

Prop. 2009/10:237

151

Föreningsregistret Prop. 2009/10:237

En ekonomisk förening fÄr rÀttskapacitet, dvs. kan förvÀrva rÀttigheter och iklÀda sig skyldigheter samt föra tala inför domstolar och andra myndigheter, sedan den har registrerats (1 kap. 2 § lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar, LEF). En ekonomisk förening ska normalt anmÀlas för registrering senast sex mÄnader efter det att beslut fattats om att bilda den (2 kap. 3 § LEF). Bolagsverket Àr registreringsmyndighet och för ett föreningsregister för varje lÀn (15 kap. 1 § LEF). Av 9 kap. 2 och 3 §§ bostadsrÀttslagen (1991:614), 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrÀtt samt 5 § lagen (1975:417) om sambruks- föreningar framgÄr att registreringsplikten enligt 2 kap. 3 § LEF Àven gÀller för bostadsrÀttsföreningar, kooperativa hyresrÀttsföreningar respektive sambruksföreningar och att dessa föreningar ocksÄ blir juridiska personer genom registreringen. I 4 § förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar framgÄr att anmÀlan för registrering enligt lagen om ekonomiska föreningar, bostadsrÀttslagen, lagen om kooperativ hyresrÀtt eller lagen om sambruksföreningar ska innehÄlla bl.a. föreningens postadress samt styrelseledamöternas postadresser. Om föreningens postadress Àndras, ska föreningen genast anmÀla det för registrering (6 kap. 15 § tredje stycket LEF).

Handelsregistret

I handelsregistret registreras bl.a. handelsbolag (inklusive kommandit- bolag) samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som utövar eller avser att utöva nĂ€ringsverksamhet. Ett handelsbolag föreligger om tvĂ„ eller flera har avtalat att gemensamt utöva nĂ€ringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret (1 kap. 1 § lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag). Ett handelsbolag har rĂ€ttskapacitet (1 kap. 4 §). LikasĂ„ har ett trossamfund som har registrerats rĂ€ttskapacitet (7–9 §§ lagen [1998:1593] om trossamfund). Ideella föreningar och registrerade trossamfund Ă€r dock endast skyldiga att registrera sig om de enligt bokföringslagen (1999:1078) Ă€r skyldiga att upprĂ€tta en Ă„rsredo- visning. En sĂ„dan skyldighet föreligger om mer Ă€n ett av tre kriterier avseende antalet anstĂ€llda (50 personer), balansomslutningen (25 miljoner kronor) och nettoomsĂ€ttningen (50 miljoner kronor) Ă€r upp- fyllda (6 kap. 1 § första stycket 6 bokföringslagen). Handelsregistret förs av Bolagsverket. Enligt 4 § handelsregisterlagen (1974:157) ska post- adress registreras för handelsbolags huvudkontor respektive föreningen eller samfundet. Om postadressen Ă€ndras, ska anmĂ€lan om det utan dröjs- mĂ„l göras till Bolagsverket (13 § första stycket).

Filialregistret

UtlÀndska företag ska bedriva sin nÀringsverksamhet i Sverige genom ett avdelningskontor med sjÀlvstÀndig förvaltning (filial). BestÀmmelser om filialer finns i lagen (1992:160) om utlÀndska filialer. NÀringsverksam- heten fÄr pÄbörjas nÀr anmÀlan om registrering har skett (15 §). Filialer

registreras i filialregistret som förs av Bolagsverket.

152

Europabolagsregistret Prop. 2009/10:237

Ett europabolag Àr en europeisk associationsform för grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. BestÀmmelser om europabolag finns i rÄdets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag. Kompletterande bestÀmmelser till förordningen finns i lagen (2004:575) om europabolag. Europabolag registreras i europa- bolagsregistret, som förs av Bolagsverket (7 § i lagen om europabolag). För registreringarna tillÀmpas bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europabolaget driver bankrörelse, bankregistret (se nedan om bank- registret). Det innebÀr att Àven europabolag Àr skyldiga att registrera en postadress.

Europakooperativregistret

Ett europakooperativ Ă€r en europeisk associationsform för grĂ€nsöver- skridande samverkan i form av vad som nĂ€rmast kan liknas vid en svensk ekonomisk förening. BestĂ€mmelser om europakooperativ finns i rĂ„dets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). För svensk del kompletteras förordningen av bestĂ€mmelserna i lagen (2006:595) om europakooperativ. Europakooperativ ska enligt 10 § den lagen registreras i europakooperativregistret, som förs av Bolagsverket. För registreringar- na tillĂ€mpas bestĂ€mmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret. Även europakooperativ Ă€r dĂ€rmed skyldiga att registrera postadress.

Bankregistret

I bankregistret registreras bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utlÀndska banker med filial i Sverige (13 kap. 1 § lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse). Registret förs av Bolagsverket. Ett bankaktiebolag Àr ett aktiebolag som har fÄtt tillstÄnd att driva bank- rörelse. För bankaktiebolag gÀller i frÄga om registrering vad som Àr föreskrivet för aktiebolag i allmÀnhet. Ett bankaktiebolag registreras dock inte i aktiebolagsregistret (10 kap. 1 § och 13 kap. 1 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse samt 27 kap. 1 § andra stycket ABL). En sparbank har till ÀndamÄl att, utan rÀtt för dess stiftare eller andra att fÄ del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, frÀmja sparsamhet genom att driva bankverksamhet (1 kap. 1 § sparbankslagen [1987:619]). En sparbank ska anmÀlas för registrering i bankregistret senast sex mÄnader efter det att tillstÄnd att driva bankrörelse har beviljats. Genom registreringen blir sparbanken en juridisk person (2 kap. 11 och 13 §§). Om en sparbank Àndrar postadress, ska detta genast anmÀlas för registrering (3 kap. 17 § tredje stycket). En medlems- bank Àr en ekonomisk förening som har till ÀndamÄl att frÀmja medlem- marnas ekonomiska intressen genom att driva bankverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att anvÀnda bankens tjÀnster som insÀttare

eller pÄ annat sÀtt (1 kap. 2 § lagen [1995:1570] om medlemsbanker). En

153

nybildad medlemsbank ska anmÀlas för registrering i bankregistret senast Prop. 2009/10:237 fyra mÄnader frÄn det att den fick tillstÄnd att driva bankrörelse. Genom

registreringen blir medlemsbanken en juridisk person (2 kap. 5 och 6 §§). Om en medlemsbank Àndrar postadress, ska detta genast anmÀlas för registrering (6 kap. 17 § tredje stycket). Filialer till utlÀndska bankföretag registreras i bankregistret och inte i det vanliga filialregistret (15 § första stycket lagen om utlÀndska filialer).

FörsÀkringsregistret

FörsÀkringsrörelse fÄr drivas av försÀkringsaktiebolag och ömsesidiga försÀkringsbolag som fÄtt tillstÄnd (koncession) till detta enligt försÀk- ringsrörelselagen (1982:713). Dessa registreras i försÀkringsregistret som förs av Bolagsverket (1 kap. 1 § och 20 kap. 1 § försÀkringsrörelselagen). Ett försÀkringsbolag ska anmÀlas för registrering senast sex mÄnader efter det att koncession har beviljats (2 kap. 13 §). Genom registreringen blir försÀkringsbolaget en juridisk person. Om bolaget Àndrar postadress, ska detta genast anmÀlas för registrering (8 kap. 17 § tredje stycket).

Stiftelseregistret

Sedan den 1 januari 2010 ska alla stiftelser registreras i ett stiftelse- register och tilldelas organisationsnummer. Enligt övergÄngsbestÀmmel- serna (punkten 8) fortsÀtter dock de Àldre bestÀmmelserna om registrering att gÀlla fram till utgÄngen av Är 2015 för de stiftelser som inte var registrerade vid ikrafttrÀdandet. Det sagda gÀller inte om stiftelsen vÀljer att ansöka om registrering (SFS 2009:244, prop. 2008/09:84). Enligt Àldre bestÀmmelser skulle en stiftelse vara registrerad om den enligt bokföringslagen var skyldig att upprÀtta Ärs- redovisning eller om det följde av de av stiftaren i stiftelseförordnandet meddelade föreskrifterna.

11.2

AllmÀnt om delgivningssÀttet

 

 

 

Regeringens förslag: SÀrskild delgivning med juridisk person sker

 

genom att en myndighet skickar den handling som ska delges till den

 

juridiska personen och dÀrefter skickar ett kontrollmeddelande om att

 

handlingen har skickats.

 

SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas vid delgivning

 

med juridiska personer som Àr registrerade i aktiebolagsregistret,

 

handelsregistret, föreningsregistret, europabolagsregistret, europakoope-

 

rativsregistret, bankregistret och försÀkringsregistret.

 

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens.

 

I promemorian föreslÄs dock att sÀrskild delgivning med juridisk person

 

ska kunna tillÀmpas Àven vid delgivning med stiftelser och utlÀndska

 

filialer.

 

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

 

bedömning att erfarenheterna frÄn sÀrskild delgivning med aktiebolag Àr

154

 

 

mycket goda och att tillÀmpningsomrÄdet bör utvidgas. Flertalet remiss- instanser, dÀribland Justitiekanslern och Bolagsverket, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. En remissinstans, HovrÀtten för Nedre Norrland, ifrÄgasÀtter om sÀrskild delgivning med juridisk person bör gÀlla stiftelser. En remissinstans, LantmÀteriet, anser att det bör övervÀgas om sÀrskild delgivning med juridisk person ska kunna anvÀndas vid delgivning med samfÀllighetsföreningar.

SkĂ€len för regeringens förslag: I promemorian görs bedömningen att sĂ€rskild delgivning med aktiebolag har inneburit att delgivning med aktiebolag har effektiviserats samtidigt som erfarenheterna fĂ„r anses visa att riskerna för att bolag som bedriver en seriös verksamhet lider rĂ€ttsförluster Ă€r mycket smĂ„. Vidare konstateras att problemen med delgivning av andra juridiska personer Ă€n aktiebolag kvarstĂ„r. Att bedriva verksamhet i form av en juridisk person Ă€r förenat med ett ansvar för den juridiska personens skötsel. Flertalet juridiska personer Ă€r registreringspliktiga. I registreringsplikten ligger bl.a. en skyldighet för den juridiska personen att vid registreringen anmĂ€la postadress och att anmĂ€la om adressen senare skulle Ă€ndras. Även om kraven pĂ„ den inre organisationen Ă€r högre stĂ€llda pĂ„ aktiebolag Ă€n pĂ„ de flesta andra juridiska personer mĂ„ste det enligt regeringens uppfattning anses vara ett rimligt krav att Ă€ven andra juridiska personer, som under straffansvar Ă„lĂ€ggs en rad andra lĂ„ngtgĂ„ende förpliktelser t.ex. bokföringsskyldighet, med vissa jĂ€mna mellanrum bevakar inkommande post. Ett behov av att bevaka posten bör för övrigt redan finnas av andra anledningar, t.ex. för att bevaka betalningar, offerter, fakturor och annan korrespondens med sĂ„vĂ€l myndigheter som privata aktörer. Mot den angivna bakgrunden och med beaktande av de goda erfarenheter som finns frĂ„n mer Ă€n tio Ă„rs anvĂ€ndning av sĂ€rskild delgivning med aktiebolag föreslĂ„s i promemo- rian att delgivningssĂ€ttet sĂ€rskild delgivning med juridisk person, med sĂ€rskild delgivning med aktiebolag som förebild, införs.

Ett stort antal remissinstanser tillstyrker promemorians förslag att införa delgivningssÀttet sÀrskild delgivning med juridisk person. Ingen remissinstans invÀnder mot det principiella stÀllningstagandet att utvidga tillÀmpningsomrÄdet till att gÀlla andra registreringspliktiga juridiska personer. Justitiekanslern bedömer att förslaget kommer att leda till förhÄllandevis stora effektivitetsvinster utan nÄgra pÄtagliga risker för rÀttsförluster.

En remissinstans, HovrÀtten för Nedre Norrland, ifrÄgasÀtter dock om sÀrskild delgivning med juridisk person bör kunna tillÀmpas för delgivning med stiftelser. HovrÀtten pÄpekar att bestÀmmelserna om registrering av stiftelser redan enligt nuvarande ordning innebÀr att ocksÄ förhÄllandevis smÄ stiftelser ska vara registrerade i stiftelseregister. PÄ sikt ska samtliga stiftelser vara registrerade. HovrÀtten Àr dÀrför inte övertygad om att det Àr rimligt att tillÀmpa samma delgivningsbestÀm- melser pÄ dessa juridiska personer som pÄ nÀringsdrivande juridiska personer av annat slag.

Som framgĂ„r ovan har omfattande Ă€ndringar i stiftelselagen rörande bl.a. registreringsplikten nyligen trĂ€tt i kraft. ÖvergĂ„ngsbestĂ€mmelserna innebĂ€r att Ă€ndringarna inte kommer att fĂ„ fullt genomslag förrĂ€n den 1 januari 2016. Mot denna bakgrund anser regeringen att frĂ„gan om stiftelser ska omfattas av tillĂ€mpningsomrĂ„det för sĂ€rskild delgivning

Prop. 2009/10:237

155

med juridisk person Àr för tidigt vÀckt. Stiftelser bör dÀrför i vart fall för Prop. 2009/10:237 nÀrvarande inte kunna delges genom sÀrskild delgivning med juridisk

person.

I promemorian föreslÄs vidare att sÀrskild delgivning med juridisk person ska kunna tillÀmpas pÄ utlÀndska filialer. Regeringen har den 21 december 2009 gett en sÀrskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om utlÀndska filialer m.m. (dir. 2009:120). Regeringen anser dÀrför att inte heller utlÀndska filialer i nulÀget bör omfattas av tillÀmpningsomrÄdet.

LantmÀteriet vÀcker frÄgan om sÀrskilt delgivning med juridisk person ocksÄ bör omfatta samfÀllighetsföreningar som registreras enligt 25 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter. NÀr det gÀller sam- fÀllighetsföreningar anser regeringen att underlaget i detta lagstiftnings- Àrende inte Àr tillrÀckligt för att överblicka konsekvenserna av att Àven dessa skulle omfattas av delgivningssÀttet. Detsamma gÀller understöds- föreningar som registreras enligt 3 § lagen (1972:262) om understöds- föreningar.

I övrigt instÀmmer regeringen i promemorians bedömning av vilka juridiska personer som bör kunna delges genom sÀrskild delgivning med juridisk person. SÀrskild delgivning med juridisk person bör sÄlunda kunna tillÀmpas vid delgivning med juridiska personer som Àr registrerade i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret, europabolagsregistret, europakooperativsregistret, bankregistret och försÀkringsregistret.

11.3FörutsÀttningar för att anvÀnda sÀrskild delgivning med juridisk person

Regeringens förslag: SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀn- das av en myndighet om ett försök att delge en behörig stÀllföretrÀdare genom vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i delgivningsÀrendet eller ett sÄdant försök bedöms som utsiktslöst.

SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas för delgivning av alla slags handlingar.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, dÀribland Uppsala tingsrÀtt, anser att det bör vara tillrÀckligt att ett försök att delge en behörig stÀllföretrÀdare har misslyckats för att sÀrskild delgivning med juridisk person dÀrefter ska kunna anvÀndas under den fortsatta handlÀggningen av mÄlet eller Àrendet. En remissinstans, VÀnersborgs tingsrÀtt, anser att det inte bör stÀllas nÄgot krav pÄ inledande delgiv-

ningsförsök.

SkÀlen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning mÄste sÀrskild delgivning med aktiebolag föregÄs av Ätminstone ett delgiv- ningsförsök med en behörig stÀllföretrÀdare eller med nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i aktiebolagets angelÀgenheter.

NÄgot inledande försök behövs dock inte om det bedöms som utsiktslöst.

156

Delgivningsförsöket kan enligt förarbetena ske t.ex. genom att myndig- heten skickar försÀndelsen med mottagningsbevis till bolagets adress eller till nÄgon ordinarie företrÀdares registrerade postadress. NÄgra sÀrskilda ÄtgÀrder för att efterforska alternativa adresser behöver dÀremot inte vidtas (prop. 1996/97:132 s. 21). I den praktiska tillÀmpningen av bestÀmmelsen görs enligt promemorian det inledande delgivningsför- söket ofta genom att delgivningsförsÀndelsen skickas till bÄde bolagets adress och till nÄgon företrÀdare för bolaget. Bolagsverket skickar regel- mÀssigt likvidationsförelÀgganden med mottagningsbevis till samtliga stÀllföretrÀdare medan Kronofogdemyndigheten inom den summariska processen skickar förelÀggandet till bolagets adress samt till Ätminstone en stÀllföretrÀdare.

I promemorian föreslÄs att det ska krÀvas att ett försök att delge den juridiska personen med vanlig delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslöst för att sÀrskild delgivning med juridisk person ska fÄ tillÀmpas. En remissinstans, VÀnersborgs tingsrÀtt, invÀnder mot detta förslag och anser att delgivning med en juridisk person alltid bör kunna ske genom det förenklade delgivningssÀttet. Regeringen ansluter sig dock till promemorians bedömning att en sÄdan ordning skulle försena handlÀggningen i de mÄnga fall dÀr stÀllföretrÀdare för seriösa juridiska personer omgÄende returnerar det undertecknade mottagningsbeviset till myndigheten. Om det inte lÀngre behövde göras nÄgot inledande delgiv- ningsförsök med en behörig stÀllföretrÀdare torde det dessutom vara nödvÀndigt att förlÀnga tidsfristen för nÀr delgivning ska anses ha skett. NÄgon sÄdan förlÀngning Àr inte önskvÀrd. Regeringen anser dÀrför att sÀrskild delgivning med juridisk person endast ska fÄ anvÀndas om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslöst. Vilka delgivningsförsök som bör göras innan sÀrskild delgivning med juridisk person anvÀnds fÄr, liksom gÀller för sÀrskild delgivning med aktiebolag enligt 1970 Ärs delgivningslag, bedömas utifrÄn omstÀndigheterna i det enskilda fallet.

Vid utvÀrderingen av delgivningsformen sÀrskild delgivning med aktiebolag har framkommit att det finns olika uppfattningar om nÀr delgivningsformen fÄr anvÀndas. Vissa menar att det rÀcker att ett delgiv- ningsförsök har misslyckats för att det sedan ska vara möjligt att delge alla försÀndelser i mÄlet eller Àrendet pÄ det förenklade sÀttet. Andra Àr av uppfattningen att ett delgivningsförsök mÄste ha gjorts i varje delgiv- ningsÀrende innan det förenklade sÀttet fÄr anvÀndas. Av förarbetena framgÄr att det sistnÀmnda synsÀttet har varit lagstiftarens avsikt (prop. 1996/97:132 s. 21). BestÀmmelsens ordalydelse torde emellertid lÀmna utrymme för bÄda tolkningarna (se t.ex. Justitiekanslerns beslut den 17 juni 2002, dnr 3439-99-40). Det Àr mot den bakgrunden angelÀget att det tydligt framgÄr av lagtexten under vilka förutsÀttningar som sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas.

PÄ grund av att kravet pÄ det inledande delgivningsförsöket stÀlls förhÄllandevis lÄgt skulle enligt promemorian en ordning som innebÀr att alla försÀndelser i mÄlet eller Àrendet dÀrefter kan delges pÄ det förenk- lade sÀttet innebÀra en mycket lÄngtgÄende förÀndring. I promemorian föreslÄs i stÀllet att det ska göras ett inledande delgivningsförsök i varje delgivningsÀrende. Flertalet remissinstanser, bl.a. Domstolsverket, till- styrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Verket anser att det

Prop. 2009/10:237

157

uttryckliga kravet att ett försök till vanlig delgivning ska ha skett i Prop. 2009/10:237 delgivningsÀrendet Àr klargörande och resursbesparande eftersom tolk-

ningsproblem undviks. NÄgra remissinstanser, bl.a. Uppsala tingsrÀtt, anser dock att det av effektivitetsskÀl bör vara tillrÀckligt att ett försök har gjorts att delge en stÀllföretrÀdare för att sÀrskild delgivning med juridisk person dÀrefter ska kunna anvÀndas under resten av hand- lÀggningen.

Regeringen har förstÄelse för uppfattningen att ett krav pÄ inledande delgivningsförsök i varje delgivningsÀrende i vissa fall kan minska effektiviteten. För det fall myndigheten kan förutse att ytterligare hand- lingar kommer att behöva delges i mÄlet eller Àrendet kan emellertid myndigheten samtidigt delge information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas. I sÄdana fall uppkommer inte nÄgra effektivi- tetsförluster. DÀrtill kommer att regeringen i avsnitt 11.5 föreslÄr att tidsfristen för nÀr delgivning ska anses ha skett kortas i förhÄllande till vad som gÀller för sÀrskild delgivning med aktiebolag enligt 1970 Ärs delgivningslag. Regeringen anser dÀrför att sÀrskild delgivning med juridisk person endast ska fÄ anvÀndas om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats eller ett sÄdant delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst i det aktuella delgivnings- Àrendet.

SÀrskild delgivning med aktiebolag fÄr endast anvÀndas av myndig- heter. Som skÀl för detta anförs i förarbetena bl.a. behovet av kontroll, dokumentation och sÀkerhet. NÄgra begrÀnsningar av vilka handlingar som fÄr delges finns inte (prop. 1996/97:132 s. 24 f.). I promemorian föreslÄs att detta ska gÀlla Àven för sÀrskild delgivning med juridisk person. Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget i dessa delar. De skÀl som i dessa avseenden anfördes vid införandet av sÀrskild delgivning med aktiebolag gÀller Àven för sÀrskild delgivning med juridisk person. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag. Delgivnings- sÀttet bör alltsÄ fÄ anvÀndas av myndigheter och Àven vid delgivning av stÀmningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid myndigheten inleds. Av den generella bestÀmmelse som föreslÄs i avsnitt 5.5 följer slutligen bl.a. att sÀrskild delgivning med juridisk person inte fÄr anvÀndas om det Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndig- heterna i delgivningsÀrendet (jfr a. prop. s. 28).

11.4NĂ€r kontrollmeddelandet ska skickas

Regeringens förslag: Kontrollmeddelandet ska skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att handlingen skickats.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget att ett

kontrollmeddelande ska sÀndas till den juridiska personen. En remiss- instans, HovrÀtten över SkÄne och Blekinge, anser att det inte bör stÀllas nÄgot krav pÄ att kontrollmeddelandet alltid mÄste sÀndas nÀrmast följande arbetsdag och att delgivningstidpunkten bör berÀknas frÄn nÀr kontrollmeddelandet skickats.

158

SkÀlen för regeringens förslag: Vid sÀrskild delgivning med Prop. 2009/10:237 aktiebolag ska enligt 1970 Ärs delgivningslag ett kontrollmeddelande

skickas en dag efter det att handlingen har sÀnts med post. Liksom vid förenklad delgivning anses kravet pÄ dubbla försÀndelser innebÀra att risken för att varken delgivningsförsÀndelsen eller kontrollmeddelandet aldrig nÄr adressaten i det nÀrmaste Àr obefintlig. DÀrtill kommer att meddelandet kan fungera som en pÄminnelse och som kompletterande information (prop. 1996/97:132 s. 22). Regeringen anser i likhet med promemorian att ordningen med ett kontrollmeddelande bör gÀlla Àven för sÀrskild delgivning med juridisk person.

Vid sÀrskild delgivning med aktiebolag ska enligt nuvarande ordning kontrollmeddelandet skickas minst en dag efter det att handlingen har skickats. Denna ordning överensstÀmmer med vad som enligt nuvarande ordning gÀller för förenklad delgivning. I avsnitt 10.4 föreslÄs att kontrollmeddelandet vid förenklad delgivning alltid ska skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att delgivningshandlingen skickats. Regeringen anser att de skÀl som anförs för en sÄdan ordning betrÀffande förenklad delgivning Àven gör sig gÀllande i frÄga om sÀrskild delgivning med juridisk person. Kontrollmeddelandet bör alltsÄ alltid skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att handlingen har skickats.

11.5Hur ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas?

Regeringens förslag: Handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas till den juridiska personens registrerade postadress.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I pro- memorian föreslÄs att det införs en möjlighet för juridiska personer att registrera en sÀrskild delgivningsadress som ska kunna anvÀndas för delgivning.

Remissinstanserna: Endast ett fÄtal remissinstanser yttrar sig sÀrskilt i denna del. Bolagsverket avstyrker förslaget att införa en möjlighet för juridiska personer att registrera en sÀrskild delgivningsadress.

SkÀlen för regeringens förslag: Vid sÀrskild delgivning med aktie- bolag ska enligt nuvarande ordning handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som Àr registrerad för bolaget. SÀrskild delgiv- ning med juridisk person föreslÄs kunna anvÀndas för delgivning med olika kategorier av juridiska personer med stora skillnader i frÄga om inre organisation. I promemorian görs bedömningen att det för vissa juridiska personer skulle vara enklare att bevaka delgivningar om handlingarna skickades till en annan adress Àn den postadress som har registrerats för den juridiska personen. Man kan enligt promemorian t.ex. tÀnka sig att en av stÀllföretrÀdarna har ett sÀrskilt ansvar för juridiska frÄgor eller att sÄdana frÄgor hanteras av en externt anlitad jurist. I promemorian föreslÄs mot den bakgrunden att det för att underlÀtta bevakningen av delgivningar för sÄdana juridiska personer och för att minimera risken för rÀttsförluster bör finnas en möjlighet att registrera en sÀrskild delgiv- ningsadress. Om den juridiska personen inte har registrerat nÄgon

159

sÀrskild delgivningsadress, ska handlingarna alltsÄ skickas till den Prop. 2009/10:237 vanliga registrerade postadressen.

Bolagsverket avstyrker förslaget att införa en möjlighet för juridiska personer att registrera en sÀrskild delgivningsadress och anför att en sÄdan ordning riskerar att leda till missförstÄnd hos juridiska personer, bl.a. eftersom det Àr okÀnt för mÄnga vad som inryms i begreppet delgivning. Vidare anser verket att det finns en risk att juridiska personer missar att Àndra den sÀrskilda delgivningsadressen nÀr det behövs. Regeringen anser att det inte gÄr att bortse frÄn de risker som Bolags- verket pekar pÄ. Regeringen anser dÀrför att det inte utan ytterligare övervÀganden bör införas nÄgon möjlighet för juridiska personer att registrera en sÀrskild delgivningsadress. Liksom gÀller för sÀrskild delgivning med aktiebolag enligt 1970 Ärs delgivningslag bör dÀrför handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den registrerade post- adressen.

11.6Delgivningstidpunkten

Regeringens förslag: SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen har kommit fram inom denna tid.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget att delgivning ska anses ha skett tvÄ veckor efter det att handlingen har skickats. NÄgra remissinstanser, bl.a. HovrÀtten för Nedre Norrland, har

lagtekniska synpunkter.

SkÀlen för regeringens förslag: Vid sÀrskild delgivning med aktiebolag anses delgivning ha skett nÀr tre veckor har förflutit frÄn det att kontrollmeddelandet sÀnts med post och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen före tre- veckorsfristens utgÄng kommit fram till den registrerade postadressen. I propositionen föreslogs att tidsfristen skulle vara tvÄ veckor. Regeringen anförde att man kunde krÀva att ett seriöst skött aktiebolag utför nÄgon form av kontroll av den post som anlÀnder till bolaget Ätminstone en gÄng var fjortonde dag (prop. 1996/97:132 s. 23). Vid riksdags- behandlingen förlÀngdes emellertid tidsfristen till tre veckor (bet. 1996/97:JuU16 och rskr. 1996/97:215).

Den nuvarande treveckorsfristen innebĂ€r att det finns en mycket vĂ€l tilltagen sĂ€kerhetsmarginal. Fristen leder dock enligt promemorian till att delgivningsformen i vissa fall inte anses tillrĂ€ckligt effektiv och den har dĂ€rigenom fĂ„tt ett nĂ„got mindre anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€n önskvĂ€rt. Vid bestĂ€mmande av fristens lĂ€ngd mĂ„ste enligt promemorian beaktas att delgivningsformen endast fĂ„r anvĂ€ndas nĂ€r ett annat delgivningsförsök misslyckats. För att ett delgivningsförsök ska kunna sĂ€gas ha misslyckats bör den juridiska personens stĂ€llföretrĂ€dare ha getts rimlig tid att bekrĂ€fta mottagandet. Även om delgivningstidpunkten Ă€ndras till tvĂ„ veckor frĂ„n

160

det att handlingen skickats innebĂ€r detta – med hĂ€nsyn till att viss tid Prop. 2009/10:237 mĂ„ste förflyta frĂ„n det att det inledande delgivningsförsöket har genom-

förts till dess att sĂ€rskild delgivning med juridisk person genomförs – att den juridiska personen bara behöver bevaka sin post ungefĂ€r en gĂ„ng i mĂ„naden. Till detta kommer att myndigheten alltid ska medge parten skĂ€lig tid att fullgöra det som förelĂ€ggandet avsett. Denna tid rĂ€knas frĂ„n den tidpunkt dĂ„ delgivning har skett. För att en juridisk person ska riskera att lida rĂ€ttsförlust krĂ€vs dĂ€rmed, Ă€ven om den nuvarande fristen kortas ned till tvĂ„ veckor, normalt att denna under mer Ă€n en mĂ„nad underlĂ„ter att bevaka sin post.

Med hÀnvisning till ovanstÄende och till erfarenheterna frÄn sÀrskild delgivning med aktiebolag föreslÄs i promemorian att delgivnings- tidpunkten vid sÀrskild delgivning med juridisk person ska vara tvÄ veckor frÄn det att handlingen skickats. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Liksom i frÄga om förenklad delgivning bör delgivningstidpunkten rÀknas frÄn den dag dÄ handlingen skickas (se nÀrmare avsnitt 10.6). Som nÄgra remissinstanser, bl.a. HovrÀtten för Nedre Norrland, har anfört bör det framgÄ direkt av lagtexten att en förutsÀttning för att sÀrskild delgivning ska ha skett Àr att kontroll- meddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt.

12

StÀmningsmannadelgivning

 

12.1

AllmÀnt om delgivningssÀttet

 

 

 

Regeringens förslag: StÀmningsmannadelgivning sker genom att en

 

person med stÀmningsmannabehörighet lÀmnar en handling eller ett

 

meddelande till delgivningsmottagaren eller pÄ annat föreskrivet sÀtt.

 

Intyg som upprÀttas i samband med stÀmningsmannadelgivning till-

 

erkÀnns inte lÀngre legal bevisverkan.

 

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget

 

eller lÀmnar det utan invÀndning. Ett par remissinstanser, bl.a. Sveriges

 

Advokatsamfund, tillstyrker förslaget att slopa den legala bevisverkan

 

som intyg över stÀmningsmannadelgivning tillerkÀnns i 1970 Ärs delgiv-

 

ningslag. TvÄ remissinstanser, Kronofogdemyndigheten och Svensk

 

Inkasso, avstyrker förslaget och anser att det bör finnas nÄgon form av

 

bevisregel Àven i den nya delgivningslagen.

 

SkÀlen för regeringens förslag: I promemorian görs bedömningen att

 

Àven den nya delgivningslagen bör innehÄlla bestÀmmelser om stÀm-

 

ningsmannadelgivning och att stÀmningsmannadelgivning bör utgöra ett

 

sÀrskilt delgivningssÀtt. Ingen remissinstans yttrar sig sÀrskilt i denna del.

 

Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning.

 

I promemorian anförs vidare att regleringen av stÀmningsmanna-

 

delgivning i 1970 Ärs delgivningslag av mÄnga uppfattas som svÄrtill-

 

gÀnglig. I den lagen finns det inte nÄgon definition av begreppet stÀm-

 

ningsmannadelgivning. I 3 § anges endast att stÀmningsmannadelgivning

 

sker genom stÀmningsman eller annan person, vars intyg enligt 24 §

161

första stycket utgör fullt bevis om delgivning. Vad stÀmningsmanna- delgivning Àr framgÄr endast delvis och indirekt av andra bestÀmmelser i lagen. Regeringen anser att det finns skÀl att tydliggöra innebörden av detta delgivningssÀtt i den nya lagen. I lagtexten bör anges att stÀmnings- mannadelgivning sker genom att en person med stÀmningsmanna- behörighet lÀmnar en handling eller ett meddelande till delgivnings- mottagaren eller pÄ nÄgot annat i lagen sÀrskilt föreskrivet sÀtt.

Ett intyg över delgivningen, som utfĂ€rdats i tjĂ€nsten av en stĂ€mnings- man eller en annan person med stĂ€mningsmannabehörighet, tillerkĂ€nns legal bevisverkan i 1970 Ă„rs delgivningslag. Det innebĂ€r att ett sĂ„dant intyg gĂ€ller som fullt bevis för att delgivning har skett pĂ„ sĂ€tt som anges i intyget (24 §). Regeln fanns ursprungligen i den gamla rĂ€ttegĂ„ngsbalken (11 kap. 38 §) och överfördes till den nuvarande rĂ€ttegĂ„ngsbalken trots kritik i samband med lagrĂ„dsbehandlingen (NJA 1943 II s. 438). Bak- grunden till att intyg om stĂ€mningsmannadelgivning har getts legal bevisverkan Ă€r att sĂ„dana intyg utfĂ€rdas av personer som anses Ă„tnjuta en sĂ€rskild trovĂ€rdighet. Som skĂ€l för att behĂ„lla den legala bevisregeln Ă€ven i samband med delgivningslagens tillkomst anfördes att det ”uppenbarligen [Ă€r] praktiskt att ha schablonmĂ€ssiga bestĂ€mmelser om att vissa intyg utan sĂ€rskild prövning skall kunna godtas som fullt bevis om delgivning” (prop. 1970:13 s. 158).

I svensk rÀtt har i övrigt den legala bevisteorin för lÀnge sedan över- getts. I stÀllet gÀller principen om fri bevisprövning som i vissa fall kompletteras med presumtionsregler. Som exempel pÄ lagregler om bevispresumtion kan nÀmnas 2 kap. 8 och 9 §§ konkurslagen (1987:672), 30 § andra stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rÀttshandlingar pÄ förmögenhetsrÀttens omrÄde (avtalslagen) och 21 § lagen (1991:351) om handelsagentur. Som konstateras i promemorian stÀmmer alltsÄ bestÀmmelsen om intygets legala bevisverkan mindre vÀl överens med numera vedertagna principer för bevisvÀrdering. BestÀmmelsen fÄr ocksÄ i nÄgon mÄn anses vara missvisande. Om en person i efterhand kan visa att stÀmningsmannen tagit fel pÄ person och av misstag intygat att delgivning skett, kan nÀmligen ett avgörande som en domstol har meddelat pÄ grundval av delgivningen undanröjas med extraordinÀra rÀttsmedel efter klagan över domvilla (se t.ex. NJA 1998 C 16 och 1999 C 29). Dessutom torde bevisregeln ha fÄtt den oönskade bieffekten att en del myndigheter synes obenÀgna att godta intyg om delgivning som har upprÀttats av personer som saknar stÀmningsmannabehörighet.

I promemorian föreslÄs mot denna bakgrund att stÀmningsmanna- intyget inte lÀngre ska tillerkÀnnas legal bevisverkan. Flertalet remiss- instanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund och Domstolsverket, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. Svensk Inkasso befarar att ett avskaffande av stÀmningsmannaintygets legala bevisverkan kommer att medföra betydande bevissvÄrigheter inom den summariska processen med tanke pÄ dess masshanteringskaraktÀr. Kronofogdemyndigheten förordar att den legala bevisregeln ersÀtts med en presumtionsregel och anser att stÀmningsmannadelgivning Àven fortsÀttningsvis bör ha en viss exklusivitet i jÀmförelse med vanlig delgivning genom bud. Kronofogde- myndigheten befarar att hanteringen kommer att försvÄras om en bedömning mÄste göras av varje intyg som ges in vid Äterredovisning frÄn en stÀmningsman.

Prop. 2009/10:237

162

Regeringen instÀmmer i Kronofogdemyndighetens och Svensk Inkassos Prop. 2009/10:237 uppfattning att det inte Àr önskvÀrt att myndigheterna lÀgger ned ett tids-

krÀvande arbete pÄ att bedöma om stÀmningsmannadelgivning har skett och att det Àr angelÀget att det inte uppstÄr osÀkerhet om vilket beviskrav som ska gÀlla. Regeringen delar emellertid inte farhÄgorna att frÄnvaron av en sÀrskild bevisregel kommer att fördröja eller komplicera hand- lÀggningen. Myndigheterna kan förvÀntas godta ett intyg som har upp- rÀttats av en person som har anförtrotts uppgiften att utföra stÀmnings- mannadelgivning, om det inte föreligger nÄgra sÀrskilda omstÀndigheter som talar i annan riktning. Under förutsÀttning att det framgÄr att nödvÀndiga ÄtgÀrder och kontroller har utförts kan i praktiken myndig- heten lÀgga det till grund för bedömningen av om delgivning har skett. Det saknas dÀrmed anledning att i lag ge intygen nÄgon sÀrskild tyngd i bevishÀnseende. NÄgon bevisregel bör dÀrför inte finnas i den nya delgivningslagen.

12.2Offentlig stÀmningsmannabehörighet

Regeringens förslag: Polismyndigheten förordnar stÀmningsmÀn inom sitt polisdistrikt.

Utöver stÀmningsman Àr anstÀlld vid polismyndighet, Äklagar- myndighet, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogde- myndigheten, Skatteverket och svensk utlandsmyndighet behörig att utföra stÀmningsmannadelgivning.

NÀr det gÀller delgivning med en person som Àr frihetsberövad, Àr anstÀllda vid respektive inrÀttning behöriga att utföra stÀmningsmanna- delgivning.

NÀmndemÀn i tingsrÀtt och notarius publicus, som har stÀmnings- mannabehörighet enligt 1970 Ärs delgivningslag, ska inte lÀngre ha sÄdan behörighet.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I promemorian föreslÄs dock inte att samtliga anstÀllda vid polismyndighet och Äklagarmyndighet ska ha stÀmningsmannabehörighet utan endast poliser och Äklagare. Vidare föreslÄs inte att det införs nÄgon behörighet för anstÀllda vid Skatteverket att utföra stÀmningsmannadelgivning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, dÀribland Skatte- verket och Rikspolisstyrelsen, föreslÄr att Àven andra personalkategorier ges behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning. Sveriges advokat- samfund anser att det bör stÀllas krav pÄ viss utbildning för anstÀllda inom offentlig förvaltning innan de ges behörighet att utföra stÀmnings- mannadelgivning.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

Före den 1 juli 1979 lÄg uppgiften att förordna stÀmningsmÀn hos

lÀnsstyrelserna. Enligt nuvarande ordning förordnar polismyndighet det

163

antal stÀmningsmÀn som behövs i varje polisdistrikt. Utöver stÀmnings- Prop. 2009/10:237 man har Äklagare, polisman, tjÀnsteman vid svensk utlandsmyndighet,

kronofogde och exekutiv tjĂ€nsteman vid Kronofogdemyndigheten behörighet att utföra stĂ€mningsmannadelgivning (24 § i 1970 Ă„rs delgivningslag). Dessutom har notarius publicus sĂ„dan behörighet. Detsamma gĂ€ller nĂ€mndeman i tingsrĂ€tt vid delgivning för tingsrĂ€ttens rĂ€kning. Vidare har tjĂ€nstemĂ€n vid vissa sĂ€rskilt angivna inrĂ€ttningar, t.ex. kriminalvĂ„rdsanstalter och hĂ€kten, ocksĂ„ stĂ€mningsmannabehörig- het, om delgivningen avser en person som Ă€r intagen pĂ„ inrĂ€ttningen. Enligt förarbetena har tvĂ„ principer varit avgörande för att bestĂ€mma vilka kategorier som förutom stĂ€mningsman bör anförtros uppgiften att utföra stĂ€mningsmannadelgivning. Behörigheten bör endast anförtros sĂ„dana personer ”vilkas trovĂ€rdighet Ă€r sĂ„dan att deras intyg i princip inte bör kunna ifrĂ„gasĂ€ttas”. Dessutom bör stĂ€mningsmannabehörighet inte komma i frĂ„ga i andra fall Ă€n dĂ„ det Ă€r ”motiverat av praktiska och ekonomiska skĂ€l att annan Ă€n stĂ€mningsman utför stĂ€mning- smannadelgivning” (prop. 1978/79:11 s. 33).

Förordnande av stÀmningsmÀn

Polisverksamhetsutredningen har föreslagit att polismyndigheternas arbetsuppgifter med och ansvar för stÀmningsmannadelgivning för myndigheters och enskildas rÀkning ska flyttas över till Kronofogde- myndigheten (SOU 2001:87 s. 127 f. och SOU 2002:70 s. 151 f.). Vid remissbehandlingen Är 2002 tillstyrktes förslaget av Rikspolisstyrelsen och avstyrktes av dÄvarande Riksskatteverket som vid den aktuella tidpunkten var chefsmyndighet för exekutionsvÀsendet. Verket anförde att verksamheten inte kan anses ligga inom Kronofogdemyndighetens uppgifter, dÄ den stÀmningsmannadelgivning som polisen utför företrÀdesvis gÀller delgivning för domstolarna. Verket anförde ocksÄ att Kronofogdemyndighetens bristande tillgÄng till polisens register skulle kunna leda till en minskad effektivitet i delgivningsförfarandet och problem med att genomföra nödvÀndiga sÀkerhetsbedömningar.

Regeringen anser att Polisverksamhetsutredningens förslag inte bör

 

genomföras. Polisen Àr vÀl utbredd i hela landet och har pÄ det sÀttet

 

goda förutsÀttningar att utföra verksamheten. Som Riksskatteverket

 

pÄpekat innebÀr polisens tillgÄng till registeruppgifter att polisen ocksÄ Àr

 

vÀl lÀmpad att göra de bedömningar som krÀvs i delgivningsförfarandet,

 

bl.a. av sĂ€kerhetsskĂ€l. Även fortsĂ€ttningsvis bör det alltsĂ„ ankomma pĂ„

 

polismyndigheterna att förordna stÀmningsmÀn inom respektive polis-

 

distrikt.

 

Andra personalkategorier med stÀmningsmannabehörighet

 

FrÄgan Àr vilka andra personalkategorier som bör anförtros behörighet att

 

utföra stÀmningsmannadelgivning. Till en början fÄr som anförs i

 

promemorian det anses sjÀlvklart att polis och Äklagare ska ha stÀmnings-

 

mannabehörighet. Polisens medverkan i sÀrskilt svÄra delgivnings-

 

Àrenden, t.ex. med vÄldsbenÀgna personer, Àr nödvÀndig och Äklagare har

 

i vissa situationer ett behov av att kunna delge underrÀttelse om förunder-

164

 

sökning samt kallelser och andra handlingar, se t.ex. 23 kap. 18 § och 45 kap. 16 § rĂ€ttegĂ„ngsbalken samt 12 a § förundersökningskungörelsen (1947:948). Rikspolisstyrelsen anser att stĂ€mningsmannadelgivning ska kunna utföras inte enbart av polismĂ€n utan av all personal vid polis- myndigheterna. Genom en sĂ„dan Ă€ndring skapas förutsĂ€ttningar för att polismĂ€n kan frigöras till sĂ„dana uppgifter som förutsĂ€tter polisiĂ€r kompetens och att Ă€ven civila brottsutredare ges möjlighet att utföra delgivningsuppdrag. Regeringen delar Rikspolisstyrelsens uppfattning. Motsvarande skĂ€l kan enligt regeringens mening anföras för anstĂ€llda vid Ă„klagarmyndighet, dvs. hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndig- heten. Samtliga anstĂ€llda vid polis- och Ă„klagarmyndighet bör alltsĂ„ vara behöriga att utföra stĂ€mningsmannadelgivning.

Kronofogdemyndigheten har de senaste Ären byggt upp en egen delgivningsorganisation. Behovet av delgivning i egen regi finns frÀmst inom den summariska processen. Kronofogdemyndigheten försöker Àven kombinera delgivningsuppdragen med information till delgivnings- mottagaren, om han eller hon har betalningssvÄrigheter. BegrÀnsningen av stÀmningsmannabehörigheten till kronofogdar och exekutiva tjÀnste- mÀn medför praktiska problem för verksamheten. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians uppfattning att det fÄr anses lÀmpligt att alla anstÀllda vid Kronofogdemyndigheten ges stÀmningsmannabehörighet.

I promemorian föreslÄs vidare att samtliga anstÀllda vid domstol bör ha stÀmningsmannabehörighet. Domstolsverket tillstyrker detta förslag och ingen remissinstans invÀnder mot det. Buddelgivning som utförs av anstÀllda i domstol skulle underlÀttas pÄtagligt om de anstÀllda ges stÀmningsmannabehörighet. Det gÀller sÀrskilt den situationen dÄ nÄgon vÀgrar att ta emot den handling som ska delges. Som anförs i promemorian anser regeringen dÀrför att det bör införas en behörighet för alla anstÀllda vid allmÀn domstol och allmÀn förvaltningsdomstol att utföra stÀmningsmannadelgivning. Delgivningsuppdragen kan i huvud- sak förvÀntas avse delgivningar för den egna domstolens rÀkning. Det kan emellertid förekomma att en domstol kan hjÀlpa en annan domstol med en stÀmningsmannadelgivning, t.ex. om en delgivningsmottagare ska instÀlla sig till ett sammantrÀde vid den domstolen. Det bör mot denna bakgrund inte införas nÄgon begrÀnsning av innebörd att stÀmningsmannabehörigheten endast gÀller delgivningar för den egna domstolens rÀkning.

I promemorian övervÀgs vidare om det finns anledning att införa stÀmningsmannabehörighet för anstÀllda vid Skatteverket. I promemorian anförs att det kan finnas ett behov av sÄdan behörighet nÀr en skattebrottsutredare ska delge en underrÀttelse till en misstÀnkt om att han eller hon Àr skÀligen misstÀnkt för brott (14 § andra stycket skatte- brottslagen [1971:69]), men att behovet torde vara litet bl.a. med hÀnvis- ning till att en sÄdan underrÀttelse mÄste delges pÄ sÀtt som gÀller för delgivning av stÀmning i brottmÄl, dvs. utan anvÀndning av surrogat- delgivning eller spikning. Skatteverket och Göteborgs tingsrÀtt invÀnder mot promemorians bedömning och föreslÄr att anstÀllda vid Skatteverket bör ges stÀmningsmannabehörighet. Skatteverket anför att det finns behov av stÀmningsmannabehörighet inte endast för skattebrottsutredare utan Àven i Skatteverkets borgenÀrsverksamhet. Skatteverket har sedan den 1 januari 2008 tagit över rollen frÄn Kronofogdemyndigheten som

Prop. 2009/10:237

165

borgenĂ€rsföretrĂ€dare sĂ„vitt avser de s.k. offensiva borgenĂ€rsuppgifterna. I denna roll har Skatteverket behov av att delge betalningsuppmaningar enligt 2 kap. 9 § konkurslagen som medför presumtion om obestĂ„nd. I det sammanhanget Ă€r det naturligtvis angelĂ€get att delgivning kan ske pĂ„ ett sĂ„ enkelt och smidigt sĂ€tt som möjligt. Regeringen ansluter sig till Skatteverkets bedömning. Även samtliga anstĂ€llda vid Skatteverket bör dĂ€rför ges stĂ€mningsmannabehörighet.

För delgivning med en person som har hemvist i eller uppehÄller sig i ett annat land kan det som anförs i promemorian i vissa fall vara vÀrdefullt om stÀmningsmannadelgivning kan ske med hjÀlp av en anstÀlld vid svensk utlandsmyndighet. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att Àven dessa personer, liksom enligt nuvarande ordning, bör ha stÀmningsmannabehörighet. Mot bakgrund av förslaget i avsnitt 11.1 att intyg som upprÀttas i samband med stÀmningsmanna- delgivning inte lÀngre ska tillerkÀnnas legal bevisverkan finns det dÀremot inte nÄgot behov av en bestÀmmelse om att annan intygsgivares behörighet ska kunna styrkas av tjÀnsteman vid svensk utlandsmyndighet (jfr 24 § tredje stycket i 1970 Ärs delgivningslag).

Det kan dessutom, som Hyres- och arrendenÀmnden i Stockholm anför, finnas behov av att utvidga kretsen som fÄr utföra stÀmningsmannadel- givning ytterligare. En sÄdan utvidgning krÀver dock ytterligare över- vÀganden och bör dÀrför behandlas i annat sammanhang.

I 1970 Ärs delgivningslag har notarius publicus och nÀmndemÀn i tingsrÀtt behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning. Enligt prome- morian torde behörigheten sÀllan anvÀndas och det kan dÀrför ifrÄga- sÀttas om det finns nÄgot behov av den. Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag att dessa personkategorier inte lÀngre bör ha stÀmningsmannabehörighet. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag i denna del.

Sammantaget bör alltsÄ samtliga anstÀllda vid polismyndighet, Äklagar- myndighet, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogde- myndigheten, Skatteverket och svensk utlandsmyndighet vara behöriga att utföra stÀmningsmannadelgivning.

NÀr delgivningsmottagaren Àr frihetsberövad Àr det sÄsom anförs i promemorian normalt ÀndamÄlsenligt att delgivningen utförs av perso- nalen dÀr han eller hon befinner sig. Personalen bör dÀrför ha stÀmningsmannabehörighet. SÄdan behörighet har enligt 1970 Ärs lag tjÀnstemÀn vid kriminalvÄrdsanstalter, hÀkten, undersökningsenheter som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rÀttspsykiatrisk undersökning, vÄrd- inrÀttningar som avses i 6 § första stycket lagen (1991: 1129) om rÀtts- psykiatrisk vÄrd, hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga samt hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall. Denna personkrets bör Àven fortsÀttningsvis ha stÀmningsmannabehörighet. Liksom föreslÄs i promemorian bör detsamma gÀlla personal vid en sÄdan sjukvÄrds- inrÀttning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Som föreslÄs i promemorian bör dock behörig- heten i likhet med nuvarande ordning begrÀnsas till delgivning med delgivningsmottagare som Àr intagna dÀr personalen i frÄga tjÀnstgör.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör stÀllas krav pÄ viss utbildning för stÀmningsmannabehörighet. Regeringen delar uppfatt-

Prop. 2009/10:237

166

ningen att det Àr viktigt att den som utför stÀmningsmannadelgivning har Prop. 2009/10:237 fÄtt för uppgiften tillrÀcklig utbildning. En myndighet har alltid ansvar

för att dess anstÀllda har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet för de arbets- uppgifter som de ska utföra pÄ eget ansvar (jfr t.ex. 3 kap. 6 a § polisför- ordningen [1998:1558]). Utbildningsbehovet kan Àven variera beroende pÄ vilka varianter av stÀmningsmannadelgivning som tillÀmpas. Regeringen anser dÀrför att det inte finns nÄgot behov av att i lag stÀlla upp sÀrskilda krav pÄ utbildning.

12.3Privat stÀmningsmannabehörighet

Regeringens förslag: AnstÀllda vid auktoriserade delgivningsföretag ges samma delgivningsbefogenheter som offentliga stÀmningsmÀn.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna, dÀribland

JO, Justitiekanslern, HovrĂ€tten för Nedre Norrland, LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n, Tullverket, Kammarkollegiet, Åklagarmyndigheten och

Sveriges advokatsamfund tillstyrker förslaget att anstÀllda vid auktorise- rade delgivningsföretag ska fÄ utföra stÀmningsmannadelgivning eller lÀmnar förslaget utan invÀndning. TvÄ remissinstanser, Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet, avstyrker förslaget.

SkÀlen för regeringens förslag

Nuvarande ordning

I 1970 Ärs delgivningslag görs skillnad mellan ordinÀr delgivning med bud och stÀmningsmannadelgivning. Buddelgivning innebÀr att hand- lingen överlÀmnas personligen till den person som söks för delgivning. Det finns inte nÄgra begrÀnsningar i frÄga om vem som fÄr utföra buddelgivning. I Sverige finns ett antal privata delgivningsföretag som utför buddelgivning. Dessa utför frÀmst delgivning pÄ uppdrag av en- skilda men det förekommer Àven att myndigheter anlitar dem. Som exempel kan nÀmnas att Kronofogdemyndigheten i vissa delar av Sverige anlitar privata delgivningsföretag för delgivning inom den summariska processen.

Uppdragen frÄn enskilda bestÄr dels av sÄdana Àrenden dÀr delgivning Àr föreskriven i författning, dels av sÄdana Àrenden dÀr delgivning inte Àr föreskriven men ÀndÄ anvÀnds i syfte att sÀkra bevisning om att motparten har fÄtt del av en viss handling, t.ex. ett betalningskrav som kan utgöra preskriptionsavbrott. Enligt uppgift frÄn privata delgivnings- företag utför de sammanlagt fler delgivningsuppdrag Àn polisens stÀmningsmÀn. Det finns flera anledningar till att de privata delgivnings- företagen anlitas i stÀllet för stÀmningsmÀn. De privata delgivnings- företagen anses i mÄnga fall erbjuda konkurrenskraftiga priser. Mot en högre ersÀttning erbjuder vissa företag dessutom en sÀrskilt intensiv eftersökning i brÄdskande Àrenden. Enligt uppgift utför dessutom de privata delgivningsföretagen förhÄllandevis ofta eftersökningar pÄ kvÀllar

och helger.

167

NÀr det gÀller befogenheter vid delgivning finns ett antal skillnader mellan stÀmningsmÀn och anstÀllda vid privata delgivningsföretag. Till skillnad frÄn stÀmningsmÀn fÄr anstÀllda vid privata delgivningsföretag inte utföra surrogatdelgivning eller verkstÀlla beslut om spikning. Dessutom anses, till skillnad frÄn vad som gÀller vid stÀmnings- mannadelgivning, inte delgivning ha skett nÀr en delgivningsmottagare vÀgrar att ta emot handlingen av en privat delgivningsman. Flertalet av stÀmningsmannadelgivningarna utförs pÄ sÄdant sÀtt att delgivnings- mottagaren frivilligt tar emot handlingen. Det Àr i sÄdana fall i princip frÄga om buddelgivning, dock med den skillnaden att det intyg som upprÀttas över en stÀmningsmannadelgivning tillerkÀnns legal bevis- verkan enligt 1970 Ärs delgivningslag.

Behovet av en reform

StÀmningsmannaverksamheten bedrivs pÄ olika sÀtt hos polismyndig- heterna. Det torde bl.a. bero pÄ att de geografiska och organisatoriska förutsÀttningarna för att bedriva en ÀndamÄlsenlig stÀmningsmanna- verksamhet varierar mellan lÀnen. Vissa myndigheter anvÀnder sig av poliser eller anlitar uppdragstagare som ersÀtts för varje Àrende. Andra myndigheter har en fast civilanstÀlld stÀmningsmannaorganisation. Drygt hÀlften av polismyndigheterna har valt att anvÀnda det av Rikspolis- styrelsen framtagna verksamhetsstödet. Enligt promemorian har arbets- rutinerna utvecklats olika hos polismyndigheterna och skillnaderna i effektivitet mellan polismyndigheterna framstÄr enligt promemorian som betydande.

I promemorian anförs att det frÄn domstolar och andra uppdrags- myndigheter har framförts kritiska synpunkter pÄ hur stÀmningsmanna- verksamheten fungerar i vissa delar av landet. I Domstolsverkets under- sökning av instÀllda huvudförhandlingar i brottmÄl (se nÀrmare avsnitt 4.2) misslyckades 55 procent av stÀmningsmannauppdragen under den aktuella tidsperioden.

Privata delgivningsföretags tjÀnster efterfrÄgas i allt högre grad. Det har i flera sammanhang framförts att det finns ett behov av en lag- reglering för att sÀkerstÀlla att verksamheten bedrivs under ordnade former. Finansinspektionen och Datainspektionen har t.ex. pekat pÄ att det finns en risk för att privat delgivningsverksamhet i vissa fall kan fÄ karaktÀren av indrivning och att det Àr önskvÀrt att delgivningsverk- samheten regleras och att nÄgon form av kvalifikationskrav stÀlls pÄ aktörerna (Finansinspektionens rapport 2006:3).

StÀmningsmannaverksamheten hos polismyndigheterna visar sedan flera Är betydande underskott. Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit att stÀmningsmannaavgiften höjs frÄn 250 kr till 800 kr. Vid en nyligen genomförd upphandling av buddelgivningstjÀnster frÄn privata delgivningsföretag för delgivning inom den summariska processen har de avgivna anbuden enligt promemorian legat i intervallet 185-340 kr per uppdrag. Detta tyder enligt promemorian pÄ att Ätmin- stone enklare delgivingsÀrenden i vissa delar av landet hanteras mer effektivt hos privata delgivningsföretag Àn av polisens stÀmningsmanna- organisation. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Malmö tingsrÀtt och

Prop. 2009/10:237

168

Justitiekanslern, instÀmmer i promemorians övervÀganden angÄende behovet av en reform. Rikspolisstyrelsen uppger att den ser allvarligt pÄ den kritik som riktas mot polisen i promemorian och att styrelsen nu avser att ser över verksamheten och hur styrelsen i övrigt kan bidra till verksamhetsförbÀttringar.

Tidigare förslag

Redan i departementspromemorian Vissa effektiviseringar pÄ delgiv- ningsomrÄdet (Ds 1994:129) vÀcktes frÄgan om det borde införas en ordning dÀr privat arbetande stÀmningsmÀn skulle kunna stÀllas under offentlig kontroll och ges samma behörighet som offentliganstÀllda tjÀnstemÀn med stÀmningsmannabehörighet. I promemorian redovisades översiktligt och i skissform de huvudsakliga komponenterna i ett sÄdant system. Polisverksamhetsutredningen berörde ocksÄ frÄgan men ansÄg att det inte kunde uteslutas att ekonomiska vinstintressen skulle konkurrera med rÀttsÀkerheten pÄ ett olÀmpligt sÀtt om stÀmningsmannadelgivning tillÄts utföras som nÀringsverksamhet (SOU 2002:70 s. 161 f).

Domstolsverkets arbetsgrupp för processrÀttsliga frÄgor överlÀmnade Är 2002 promemorian Delgivning. I samband med remissbehandlingen av denna framförde flera remissinstanser att det borde införas en möjlighet till privat stÀmningsmannadelgivning. Arbetsgruppen lÀmnade dÀrefter Är 2005 ett förslag till en lag om auktorisation av privata stÀmningsmanna- företag i promemorian InstÀllda huvudförhandlingar i brottmÄl II. Förslaget innebar en frivillig auktorisation av privata stÀmningsmanna- företag. Företagen föreslogs fÄ ansvaret för kontrollen av de anstÀllda. Bland annat föreslogs en skyldighet att ge in utdrag ur belastnings- registret för den som erbjuds anstÀllning i ett auktoriserat stÀmnings- mannaföretag. Det stora flertalet remissinstanser tillstyrkte förslaget att införa privat stÀmningsmannadelgivning. Det framfördes dock en del synpunkter pÄ olika delar av förslaget.

StÀmningsmannadelgivning i privat regi

Det finns flera exempel pÄ privata verksamheter som bedrivs genom ett tillstÄnds- eller auktorisationsförfarande med fortlöpande tillsyn över verksamheten. Som exempel kan nÀmnas verksamhet som bedrivs av bevakningsföretag, ordningsvakter och pantbanker samt inkassoverk- samhet. Erfarenheterna frÄn dessa verksamheter Àr i huvudsak goda. I promemorian anförs att möjligheten till privata alternativ leder till ökad konkurrens och ökad mÄngfald samtidigt som auktorisationsförfarandet och tillsynen möjliggör att de krav i frÄga om rÀttssÀkerhet som bör stÀllas kan upprÀtthÄllas. I promemorian föreslÄs mot denna bakgrund och med hÀnsyn till vad som anförs om den nuvarande situationen pÄ delgivningsomrÄdet (se ovan) att tiden kan anses mogen att införa privat stÀmningsmannadelgivning som ett komplement till den offentliga verksamheten.

Det stora flertalet remissinstanser, dÀribland JO, Justitiekanslern, LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn, HovrÀtten för Nedre Norrland och

Sveriges advokatsamfund, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan

Prop. 2009/10:237

169

invÀndning. TvÄ remissinstanser, Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet avstyrker förslaget. Rikspolisstyrelsen stÀller sig mycket tveksam till om samtliga konsekvenser av ett införande av privat stÀmningsmannadelgiv- ning Àr uppmÀrksammade och noggrant övervÀgda. Styrelsen anser att det delade ansvaret mellan polisens stÀmningsmÀn och auktoriserade delgivningsföretag kommer att göra verksamheten svÄr att hantera. Slutligen befarar styrelsen att det kan uppstÄ en risk vid en auktorisation av privata delgivningsföretag för att den organiserade brottsligheten pÄ olika sÀtt utnyttjar de nya möjligheterna för sina egna syften. Polisförbundet anser bl.a. att ekonomiska vinstintressen kan komma att konkurrera med rÀttssÀkerheten pÄ ett icke önskvÀrt sÀtt. Dessutom pekar Polisförbundet pÄ det förhÄllandet att det enligt förbundet alltid finns en risk för hot och vÄld i samband med delgivningar. Dessa bör dÀrför utföras av en myndighetsperson med kunskap om hur man arbetar pÄ ett sÀkert sÀtt.

De farhĂ„gor som Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet ger uttryck för mĂ„ste naturligtvis tas pĂ„ allvar. Risken för att kriminella kommer att försöka utnyttja sig av auktorisationsmöjligheten för att t.ex. pĂ„verka en rĂ€ttsprocess, mĂ„ste dock anses vara mycket liten. Risken kan enligt regeringens uppfattning dessutom minimeras genom de registerkontroller som föreslĂ„s ska göras vid auktorisation och godkĂ€nnande av personal (se nĂ€rmare avsnitt 15.1–15.2). Det kan noteras att LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n, som fĂ„r anses vara en av remissinstanserna som har störst erfarenhet av den oauktoriserade buddelgivningsverksamhet som redan finns, inte har stött pĂ„ nĂ„gon oseriös privat delgivningsverksamhet.

Inte heller anser regeringen att farhÄgan att ekonomiska intressen skulle kunna medföra att anstÀllda vid privata delgivningsföretag tillÀmpar delgivningsbestÀmmelserna pÄ ett felaktigt sÀtt i syfte att effektivisera sin verksamhet framstÄr som sÄ vÀlgrundad att den utgör ett skÀl att avstÄ frÄn att tillÄta privat stÀmningsmannadelgivning. Vidare avser regeringen att vidta ÄtgÀrder för att skÀrpa kraven pÄ att de eftersökningsÄtgÀrder som har utförts ska dokumenteras. I likhet med bl.a. Justitiekanslern anser regeringen att ÀndamÄlsenligt utformade bestÀmmelser om auktorisation och tillsyn mÄste anses ge ett tillrÀckligt skydd för att verksamheten bedrivs pÄ ett korrekt och rÀttssÀkert sÀtt. Enligt regeringens uppfattning kommer de privata delgivningsföretagen dessutom av ekonomiska skÀl ha ett intresse av att utföra delgivnings- uppdragen noggrant. Ett företag vars hantering av delgivningsuppdrag underkÀnns i efterhand kommer att riskera sitt anseende hos sÄvÀl enskilda som offentliga uppdragsgivare. Upprepade felaktigheter kommer sannolikt att leda till att den person som utfört uppdragen fÄr sitt personliga godkÀnnande Äterkallat. Företaget riskerar ocksÄ att auktorisa- tionen Äterkallas (se nÀrmare avsnitt 15.5). Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att stÀmningsmannadelgivning Àven bör fÄ utföras av auktoriserade delgivningsföretag.

En frĂ„ga som ocksĂ„ diskuteras i promemorian Ă€r om privata stĂ€mnings- mĂ€n bör ges lika vidstrĂ€ckta befogenheter som polismyndigheternas stĂ€mningsmĂ€n. Ett alternativ skulle enligt promemorian kunna vara att befogenheterna att delge genom spikning och surrogatdelgivning (se nĂ€rmare avsnitt 12.7–12.11) förbehĂ„lls polisens stĂ€mningsmĂ€n. I promemorian avfĂ€rdas emellertid detta alternativ. Som skĂ€l för detta

Prop. 2009/10:237

170

anförs bl.a. att en sÄdan begrÀnsning skulle kunna leda till att det i Prop. 2009/10:237 spikningsfallen blir nödvÀndigt att först vÀnda sig till ett auktoriserat

delgivningsföretag och dÀrefter, sedan det konstaterats att personlig delgivning inte Àr möjlig, till polismyndigheten. En sÄdan ordning skulle ocksÄ försÀmra de auktoriserade delgivningsföretagens förutsÀttningar att konkurrera med den offentliga verksamheten, vilket skulle kunna förfela syftet med reformen. Det skulle ocksÄ kunna innebÀra att incitamentet att söka auktorisation inte blir tillrÀckligt starkt och att reformen dÀrmed riskerar att inte fÄ önskat genomslag.

Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning och anser att anstÀllda vid auktoriserade delgivningsföretag bör ges samma delgiv- ningsbefogenheter som stÀmningsmÀn och andra personkategorier med stÀmningsmannabehörighet. BestÀmmelserna om auktorisation av privata delgivningsföretag bör tas in i en sÀrskild lag. Denna lag behandlas i avsnitt 15.

12.4FörutsÀttningar för att anvÀnda stÀmningsmanna- delgivning

Regeringens förslag: Det ska inte uppstÀllas nÄgot krav pÄ att andra delgivningssÀtt mÄste ha prövats för att stÀmningsmannadelgivning ska fÄ anvÀndas.

Promemorians förslag: I promemorian föreslÄs att stÀmningsmanna- delgivning ska fÄ anvÀndas om ett försök till vanlig delgivning eller delgivning med annat tillÀmpligt delgivningssÀtt har misslyckats eller sÄdana delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa.

Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser yttrar sig i denna del. Svea hovrÀtt anser att det Àr tveksamt om det bör finnas nÄgon sÀrskild bestÀmmelse om nÀr stÀmningsmannadelgivning fÄr anvÀndas.

SkÀlen för regeringens förslag: Enligt 1970 Ärs delgivningslag fÄr stÀmningsmannadelgivning anvÀndas om inte delgivning kan ske genom ordinÀr delgivning, sÀrskild postdelgivning eller telefondelgivning (3 § fjÀrde stycket). SÀrskild postdelgivning anvÀnds dock i princip inte lÀngre (se nÀrmare avsnitt 14.1). Vidare följer av 1 § andra stycket i 1979 Ärs delgivningsförordning att myndigheten alltid ska strÀva efter att anvÀnda delgivningssÀtt som medför sÄ ringa olÀgenhet och kostnad som möjligt sÄvÀl för myndigheten som för den som ska delges.

I promemorian föreslÄs att stÀmningsmannadelgivning endast ska fÄ anvÀndas om ett försök till vanlig delgivning har misslyckats eller bedöms vara utsiktslöst. Som Svea hovrÀtt pÄpekar kan man Àven tÀnka sig situationer nÀr det Àr befogat att anvÀnda stÀmningsmannadelgivning trots att inte nÄgot annat delgivningsförsök vare sig har prövats eller bedöms vara utsiktslöst. StÀmningsmannadelgivning bör kunna anvÀndas direkt om det finns anledning att anta att delgivningsmottagaren inte frivilligt kommer att bekrÀfta mottagandet vid vanlig delgivning. SÄ kan t.ex. vara fallet om det tidigare har förekommit delgivningsproblem i mÄlet eller Àrendet. Andra exempel Àr nÀr delgivningsÀrendet Àr sÀrskilt

brÄdskande, t.ex. nÀr det sammantrÀde som en kallelse avser snart ska

171

Àga rum, eller nÀr myndigheten saknar kontaktuppgifter betrÀffande Prop. 2009/10:237 delgivningsmottagaren. Slutligen Àr det, som Svea hovrÀtt framhÄller,

ofta lÀmpligt att anvÀnda stÀmningsmannadelgivning direkt nÀr delgiv- ningsmottagaren Àr frihetsberövad.

Den generella bestÀmmelse som regeringen föreslÄr i avsnitt 5.5 om att myndigheterna alltid ska vÀlja ett delgivningssÀtt som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och som medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt innebÀr att stÀmningsmanna- delgivning inte ska anvÀndas nÀr andra delgivningssÀtt, som Àr snabbare, billigare och mindre ingripande för den person som söks, kan anvÀndas. Regeringen anser dÀrför att det inte behövs nÄgon sÀrskild bestÀmmelse om att andra delgivningssÀtt mÄste ha prövats för att stÀmningsmanna- delgivning ska fÄ anvÀndas.

12.5ÖverlĂ€mnande av handlingen till delgivnings- mottagaren

Regeringens förslag: Vid stÀmningsmannadelgivning ska handlingen lÀmnas till delgivningsmottagaren om han eller hon pÄtrÀffas. Om delgivningsmottagaren vÀgrar att ta emot handlingen ska den som huvudregel lÀmnas pÄ platsen.

Delgivning har skett nÀr delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen. Om delgivningsmottagaren vÀgrar ta emot handlingen anses delgivning ÀndÄ ha skett.

Promemorians förslag överensstĂ€mmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig sĂ€rskilt i denna del. SkĂ€len för regeringens förslag: Vid stĂ€mningsmannadelgivning bör, om det Ă€r möjligt, handlingen lĂ€mnas till delgivningsmottagaren. I 1970 Ă„rs delgivningslag anges inte vad som ska göras med handlingen om delgivningsmottagaren vĂ€grar att ta emot den. Det anges endast att delgivningen i sĂ„dana fall Ă€ndĂ„ anses ha skett (19 § andra stycket). Regeringen anser att det Ă€r angelĂ€get att en delgivningsmottagare inte kan undandra sig delgivning genom att vĂ€gra att ta emot handlingen. Även i den nya lagen bör delgivning anses ha skett i en sĂ„dan situation. En förutsĂ€ttning för att stĂ€mningsmannadelgivning ska ha skett Ă€r att delgivningsmottagaren vid delgivningsförsöket förstĂ„r att det rör sig om ett försök till delgivning Detta innebĂ€r normalt att det mĂ„ste ha förekommit personlig kontakt mellan stĂ€mningsmannen och delgivnings- mottagaren (NJA 1978 s. 222). VĂ€gran att ta emot handlingen behöver inte ske i form av en muntlig förklaring utan kan ta sig olika former, t.ex. att delgivningsmottagaren vĂ€grar att öppna dörren sedan han eller hon har fĂ„tt klart för sig att det Ă€r frĂ„ga om ett delgivningsförsök. För att delgivning ska anses ha skett i en sĂ„dan situation krĂ€vs naturligtvis att det Ă€r klarlagt att det Ă€r delgivningsmottagaren som befinner sig pĂ„ andra

sidan dörren (prop. 1978/79:11 s. 38 och NJA 2008 N 51).

I förarbetena till 1970 Ärs delgivningslag anges att stÀmningsmannen vid vÀgran ska försöka lÀmna handlingen sÄ att den kan tas om hand

(prop. 1970:13 s. 149). Vid vÀgran att öppna dörren, bör alltsÄ hand-

172

lingen om möjligt lÀmnas i brevinkastet eller brevlÄdan. I en sÄdan situa- Prop. 2009/10:237 tion Àr det alltsÄ inte frÄga om spikning (jfr avsnitt 12.11). Det bör direkt

av lagtexten framgÄ att handlingen ska lÀmnas sÄ att delgivnings- mottagaren senare kan ta om hand den om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

12.6ÖverlĂ€mnande av meddelande nĂ€r inte handlingen finns tillgĂ€nglig

Regeringens förslag: NÀr handlingen inte finns tillgÀnglig fÄr vid stÀmningsmannadelgivning i stÀllet ett skriftligt meddelande med hand- lingens innehÄll delges.

Delgivning har skett nÀr delgivningsmottagaren har tagit emot meddelandet. Om delgivningsmottagaren vÀgrar ta emot meddelandet anses delgivning ÀndÄ ha skett.

Handlingen ska skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att en myndighet, om delgivningsmottagaren begÀr det, ska sÀnda handlingen till delgivningsmottagaren med post eller pÄ annat sÀtt som överenskommits vid delgivningen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, dĂ€ribland Kronofogde- myndigheten, tillstyrker förslaget eller lĂ€mnar det utan invĂ€ndning. Ett par remissinstanser, bl.a. Solna tingsrĂ€tt, som inte invĂ€nder mot förslaget i och för sig, ifrĂ„gasĂ€tter dock om bestĂ€mmelsen Ă€r tillrĂ€ckligt effektiv nĂ€r det gĂ€ller svĂ„rdelgivna tilltalade som ska delges stĂ€mningsansökan i brottmĂ„l. Ett par remissinstanser, bl.a. KammarrĂ€tten i Jönköping, anser att det bör klargöras att handlingen endast ska sĂ€ndas till delgivnings- mottagaren om han eller hon begĂ€rt det ”vid delgivningstillfĂ€llet”. En remissinstans, HovrĂ€tten över SkĂ„ne och Blekinge, anser att delgivningen bör villkoras av att handlingen sĂ€nds inom föreskriven tid. NĂ„gra remissinstanser, bl.a. VĂ€nersborgs tingsrĂ€tt, har lagtekniska synpunkter.

SkĂ€len för regeringens förslag: Enligt 4 § i 1970 Ă„rs delgivningslag fĂ„r regeringen meddela bestĂ€mmelser om befordran av ett meddelande som ska delges ”genom telefon, telegram eller pĂ„ annat liknande sĂ€tt till den pĂ„ vilket delgivningsuppdraget ankommer”. I 10 § i 1979 Ă„rs delgivningsförordning anges att uppdragsmyndigheten, om sĂ€rskild skyndsamhet Ă€r pĂ„kallad, inte behöver sĂ€nda sjĂ€lva handlingen utan kan ”genom telefon, telegram, telex eller pĂ„ annat liknande sĂ€tt” befordra det meddelande som ska delges till den som ska ombesörja stĂ€mningsmanna- delgivningen. Om meddelandet lĂ€ses upp pĂ„ telefon, ska mottagaren enligt samma bestĂ€mmelse ”uppteckna meddelandet samt kontrollera och lĂ„ta skriva ut det”. StĂ€mningsmannadelgivningen verkstĂ€lls sedan genom att meddelandet lĂ€mnas till den sökte och delgivningskvitto tecknas pĂ„ en avskrift eller en kopia av meddelandet.

I promemorian konstateras att det ovan beskrivna förfarandet sÀllan anvÀnds i praktiken, vilket till viss del antas bero pÄ att bestÀmmelsen Àr

förhÄllandevis okÀnd hos mÄnga myndigheter. I promemorian konstate-

173

ras dock att det inte Àr ovanligt att en delgivningsmottagare som efter- söks för stÀmningsmannadelgivning pÄtrÀffas i nÄgot annat sammanhang, t.ex. vid en poliskontroll. Vid en registerkontroll kan framkomma att personen i frÄga söks för delgivning. Polismannen kan i sÄdana fall kontakta uppdragsmyndigheten och fÄ det meddelande som delgivningen avser upplÀst för sig, skriva ned meddelandet och delge detta i stÀllet för sjÀlva handlingen.

I promemorian görs bedömningen att denna metod med upparbetade rutiner torde kunna vara effektiv nÀr personlig delgivning Àr nödvÀndig. Den remisskritik som framförs mot förslaget tar huvudsakligen sikte pÄ att bestÀmmelsen inte innebÀr nÄgon lösning pÄ problemet med svÄr- delgivna personer i brottmÄl. Regeringen delar promemorians bedöm- ning. Möjligheten till delgivning av skriftliga meddelanden bör dÀrför finnas kvar och tas in i den nya lagen. BestÀmmelsen bör vara teknik- neutral sÄ att den inte i sig lÀgger hinder i vÀgen för att elektronisk kommunikation kan anvÀndas för att befordra meddelandet till den som ska utföra stÀmningsmannadelgivningen.

Delgivning av skriftliga meddelanden bör Àven fortsÀttningsvis frÀmst tillÀmpas i brÄdskande fall. I promemorian föreslÄs dock att det nuvarande kravet att sÀrskild skyndsamhet ska vara pÄkallad avskaffas. Som skÀl för detta anförs att bestÀmmelsen dÀrigenom Àven kan anvÀndas t.ex. nÀr delgivningen rör personer som saknar kÀnt hemvist eller Àr notoriskt svÄrdelgivna. Som Uppsala tingsrÀtt pÄpekar kommer denna Àndring förhoppningsvis att öka anvÀndningsomrÄdet. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att det inte bör stÀllas nÄgot krav i lagtexten pÄ att sÀrskild skyndsamhet ska vara pÄkallad.

En av orsakerna till att bestÀmmelsen om delgivning av skriftliga meddelanden sÄ sÀllan tillÀmpats torde vara att den nuvarande regleringen innebÀr att meddelandet ska befordras frÄn uppdragsmyndig- heten till den som ska utföra delgivningen. BestÀmmelsen skulle kunna anvÀndas mer effektivt om en polisman Àven har möjlighet att kontakta den polismyndighet som har tillgÄng till handlingen och fÄ del av dess innehÄll. BestÀmmelsen bör dÀrför inte stÀlla nÄgot krav att uppdrags- myndigheten ska kontaktas utan Àven skapa förutsÀttningar för att upp- gifter om handlingens innehÄll lÀmnas av stÀmningsman eller polismyn- dighet.

Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag att handlingen i vissa fall ska skickas till delgivningsmottagaren i efterhand. En remiss- instans, HovrÀtten över SkÄne och Blekinge, anser dock att delgivningen ska villkoras av att handlingen skickas. Enligt regeringens uppfattning bör dock delgivningstidpunkten liksom hittills vara nÀr meddelandet lÀmnas. Det ligger i linje med regleringen av delgivningstidpunkten vid muntlig delgivning, nÀmligen att den bör knytas till den tidpunkt dÄ delgivningsmottagaren har fÄtt den information som delgivningen avser. Delgivning bör sÄledes ha skett nÀr delgivningsmottagaren har tagit emot meddelandet. Om delgivningsmottagaren vÀgrar ta emot meddelandet bör, liksom gÀller för stÀmningsmannadelgivning av handlingar, delgiv- ning ÀndÄ ha skett.

Enligt regeringens uppfattning bör det ligga pÄ den som utför stÀmningsmannadelgivningen att klargöra om delgivningsmottagaren önskar fÄ handlingen skickad till sig. Om delgivningsmottagaren senare

Prop. 2009/10:237

174

skulle Àndra sig och vÀnda sig till myndigheten faller det naturligtvis Prop. 2009/10:237 inom ramen för myndighetens serviceskyldighet att i efterhand skicka

handlingen till honom eller henne. Eftersom de ÄtgÀrder som föreskrivs för att stÀmningsmannadelgivning ska ha skett dÄ redan har utförts utgör en sÄdan situation inte nÄgot praktiskt problem. Det finns Àven andra situationer dÀr det Àr orimligt att handlingen ska behöva skickas. Det kan t.ex. förekomma att ÀndamÄlet med delgivningen, t.ex. den förhandling som kallelsen som ska delges avser, kommer att intrÀffa innan hand- lingen kommer att kunna nÄ delgivningsmottagaren. I sÄdant fall Àr det naturligt att handlingen inte behöver skickas. Regeringen anser vidare att det Àr en fördel om skyldigheten att skicka eller lÀmna handlingen utformas pÄ likartat sÀtt som vid muntlig delgivning. Mot den angivna bakgrunden föreslogs i lagrÄdsremissen att myndigheten bör skicka eller lÀmna handlingen till delgivningsmottagaren om det inte bedöms obehövligt.

LagrĂ„det föreslĂ„r, med hĂ€nvisning till sitt förslag rörande muntlig delgivning, att handlingen ska skickas eller lĂ€mnas till delgivnings- mottagaren om det inte bedöms obehövligt. Regeringen konstaterar att det liksom vid muntlig delgivning kan uppstĂ„ situationer dĂ€r det inte Ă€r möjligt att skicka eller lĂ€mna handlingen. Även denna bestĂ€mmelse bör dĂ€rför utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att handlingen ska skickas eller lĂ€mnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt (se nĂ€rmare avsnitt 9.3).

I promemorian har inte angetts nÄgra begrÀnsningar av vilka handlingar som fÄr delges pÄ det föreslagna sÀttet. NÄgra sÄdana begrÀns- ningar finns inte heller i 1970 Ärs delgivningslag. Kronofogdemyndig- heten anser att det bör klargöras vilka handlingar som fÄr delges pÄ det aktuella sÀttet. Delgivning av meddelanden torde ha sitt största anvÀndningsomrÄde nÀr det gÀller delgivning av handlingar som inleder ett förfarande vid myndigheten. Regeringen anser dÀrför att Àven sÄdana handlingar, t.ex. stÀmningsansökningar, ska fÄ delges pÄ detta sÀtt. Liksom vid all delgivning ska delgivningssÀttet endast anvÀndas om det Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning (se nÀrmare avsnitt 5.5).

12.7AllmÀnna förutsÀttningar för surrogatdelgivning

Regeringens förslag: Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr i vissa fall den handling som ska delges lÀmnas till en annan person Àn delgivnings- mottagaren, s.k. surrogatdelgivning. Handlingen fÄr lÀmnas endast till en person som samtycker till det och som inte Àr motpart i samma mÄl eller Àrende till den som ska delges. En underrÀttelse om att delgivning har skett och vem handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivnings- mottagaren.

Delgivning har skett nÀr handlingen har lÀmnats och underrÀttelse till delgivningsmottagaren har skickats.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att underrÀttelse om delgivningen och vem

175

handlingen har lÀmnats till alltid ska sÀndas med post till delgivnings- mottagaren under hans eller hennes senast kÀnda adress.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

Enligt nuvarande ordning fĂ„r handlingen i vissa fall lĂ€mnas till annan person Ă€n delgivningsmottagaren, s.k. surrogatdelgivning (12–14 §§). Surrogatdelgivning fĂ„r endast anvĂ€ndas vid stĂ€mningsmannadelgivning. Det framgĂ„r motsatsvis av bestĂ€mmelsen om att ordinĂ€r delgivning (genom bud) och sĂ€rskild postdelgivning endast fĂ„r ske genom att handlingen lĂ€mnas till den sökte (3 § första och andra styckena). Den bakomliggande tanken med surrogatdelgivning Ă€r att den person som tar emot handlingen ska vidarebefordra den till den sökte. Som en extra sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rd föreskrivs dessutom att stĂ€mningsmannen ska sĂ€nda ett meddelande till den sökte om att surrogatdelgivning har skett och vem som har mottagit handlingen för den söktes rĂ€kning. Meddelandet ska sĂ€ndas med vanligt brev till den sökte pĂ„ hans eller hennes vanliga adress. Delgivning anses ha skett nĂ€r handlingen har lĂ€mnats och meddelandet har sĂ€nts. Förfarandet med surrogatdelgivning bygger pĂ„ frivillighet. Personen som tar emot handlingen Ă€r alltsĂ„ inte skyldig att göra det. Det Ă€r viktigt att den som utför stĂ€mningsmannadelgivningen upplyser personen som mottar handlingen om detta och om skyldigheten att lĂ€mna handlingen till den sökte sĂ„ snart det kan ske. Vid eventuell underlĂ„tenhet att vidarebefordra handlingen pĂ„verkas inte delgivningens giltighet. DĂ€remot har det ansetts att skadestĂ„ndsansvar för den som mottagit handlingen Ă„tminstone i vissa fall torde uppkomma (prop. 1970:13 s. 225). Av 18 § i 1970 Ă„rs delgivningslag följer att handlingen inte fĂ„r lĂ€mnas till nĂ„gon som i samma mĂ„l eller Ă€rende har motpart till den som ska delges handlingen.

ÖvervĂ€ganden

Surrogatdelgivning kan i mÄnga fall vara en ÀndamÄlsenlig delgivnings- metod. Delgivningsmottagaren har ofta bÀttre förutsÀttningar att fÄ del av handlingen om den lÀmnas till en annan person för vidarebefordran till honom eller henne Àn nÀr spikning eller kungörelsedelgivning anvÀnds, vilket kan bli följden i en del fall dÀr surrogatdelgivning inte kan anvÀndas. Det gÀller sÀrskilt om delgivningsmottagaren underrÀttas om att delgivning har skett och vem som handlingen har lÀmnats till. Regeringen anser dÀrför att de allmÀnna förutsÀttningar som gÀller för att surrogatdelgivning ska fÄ tillÀmpas enligt 1970 Ärs delgivningslag bör gÀlla Àven i den nya lagen. I avsnitt 5.5. föreslÄs en generell bestÀmmelse om att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. Redan av denna bestÀmmelse följer att handlingen inte fÄr lÀmnas till en person som Àr motpart till den som ska delges. För att underlÀtta tillÀmpningen bör det dock framgÄ av bestÀmmelsen om surrogatdelgivning att handlingen endast fÄr lÀmnas

Prop. 2009/10:237

176

till en person som samtycker till det och som inte Àr motpart i samma mÄl Prop. 2009/10:237 eller Àrende till den som ska delges.

I 1970 Ärs delgivningslag krÀvs att underrÀttelsen sÀnds med post till delgivningsmottagarens senast kÀnda adress. Regeringen anser, till skillnad frÄn promemorian, att det inte finns nÄgot bÀrande skÀl för att i lagtexten ange pÄ vilket sÀtt underrÀttelsen ska skickas. Det kan t.ex. finnas situationer dÄ delgivningsmottagaren inte kommer att nÄs av en underrÀttelse som skickas med post, men dÀremot om underrÀttelsen skickas pÄ elektronisk vÀg. I bestÀmmelsen bör dÀrför endast anges att en underrÀttelse om delgivningen och vem handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

I vissa fall kan frÄgan om huruvida en person Àr behörig att ta emot handlingen i delgivningsmottagarens stÀlle krÀva sÀrskilt noggranna övervÀganden. I vissa författningar krÀvs dessutom att det kan antas att delgivningsmottagaren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan för att surrogatdelgivning ska fÄ anvÀndas (se t.ex. 33 kap. 6 § andra stycket rÀttegÄngsbalken som gÀller delgivning av stÀmning i tvistemÄl och 2 kap. 15 § konkurslagen som gÀller kallelse till konkursförhandling). Mot bakgrund hÀrav anser regeringen att det Àr rimligt att endast den som har behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning fÄr lÀmna hand- lingarna till en annan person Àn den som Àr delgivningsmottagare. Om stÀmningsmannen fÄr information eller gör iakttagelser som gör att det framstÄr som ovisst om handlingen kommer att lÀmnas till delgivnings- mottagaren, fÄr surrogatdelgivning inte anvÀndas. Detta följer av den generella bestÀmmelsen att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet (se nÀrmare avsnitt 5.5).

12.8Surrogatdelgivning vid bostaden

Regeringens förslag: Om en delgivningsmottagare som söks för delgiv- ning inte pÄtrÀffas i hemvistet, fÄr surrogatdelgivning ske genom att handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll som delgivnings- mottagaren tillhör och som pÄtrÀffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

Det ska inte lÀngre vara möjligt att lÀmna handlingen till hyresvÀrd eller motsvarande.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag att surrogatdelgivning ska kunna ske med vuxen hushÄllsmedlem. Ett par remissinstanser, bl.a. Kronofogdemyndigheten, har lagtekniska

synpunkter.

SkÀlen för regeringens förslag: Surrogatdelgivning fÄr enligt nuvarande ordning ske bl.a. nÀr en enskild person med kÀnt hemvist i Sverige söks för delgivning men inte pÄtrÀffas vid stÀmningsmans besök i bostaden. Handlingen fÄr i sÄdana fall i stÀllet lÀmnas till en annan vuxen medlem av samma hushÄll eller till hyresvÀrd, om denne bor i samma hus, eller till annan som i hyresvÀrdens stÀlle har tillsyn över

177

huset och bor dÀr (12 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag). För att Prop. 2009/10:237 handlingen ska fÄ lÀmnas till hushÄllsmedlem krÀvs alltsÄ att han eller

hon befinner sig i bostaden vid delgivningstillfÀllet. Det Àr följaktligen inte tillÄtet att söka upp en hushÄllsmedlem pÄ annan plats för att över- lÀmna handlingen. Med hemvist avses i delgivningssammanhang den adress dÀr den sökte stadigvarande bor. Om han eller hon Àr folkbokförd dÀr saknar dÀremot sjÀlvstÀndig betydelse (NJA 1988 s. 89).

Av statistikuppgifter framgÄr att denna form av surrogatdelgivning anvÀnds i en inte obetydlig omfattning. NÄgra negativa erfarenheter frÄn tillÀmpningen har inte framkommit. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att möjligheten att anvÀnda surrogatdelgivning genom att lÀmna handlingen till en vuxen hushÄllsmedlem bör behÄllas. Som LagrÄdet pÄpekar bör kravet att hushÄllsmedlemmen mÄste pÄ- trÀffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet framgÄ uttryckligen av lagtexten.

Ett par remissinstanser, dÀribland Kronofogdemyndigheten, invÀnder mot anvÀndningen av uttrycket vuxen medlem av samma hushÄll. För att bestÀmmelsen ska stÄ sig över tiden bör dock inte nÄgon uttömmande upprÀkning av vem handlingen fÄr lÀmnas till tas in i lagtexten. FrÄgan behandlas vidare i författningskommentaren.

I promemorian anförs vidare att det har framkommit att möjligheten att lÀmna handlingen till hyresvÀrd eller annan som bor i samma hus och som har tillsyn över huset anvÀnds mycket sÀllan. I promemorian anförs att boendeförhÄllandena har förÀndrats sedan bestÀmmelsen infördes och att den roll som portvakten förr kunde ha i flerbostadsfastigheter praktiskt taget inte lÀngre existerar. I princip den enda situation dÀr bestÀmmelsen torde kunna fÄ praktisk betydelse Àr enligt promemorian den dÄ delgivningsmottagaren disponerar ett rum i hyresvÀrdens bostad. I promemorian dras slutsatsen att det saknas tillrÀckliga skÀl för att ha en sÀrskild möjlighet till surrogatdelgivning för sÄdana fall. Regeringen ansluter sig till förslag att surrogatdelgivning inte lÀngre bör kunna ske med hyresvÀrd eller motsvarande.

12.9Surrogatdelgivning pÄ arbetsplatsen

Regeringens förslag: Om en delgivningsmottagare som söks för delgivning inte pÄtrÀffas pÄ sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, fÄr surrogatdelgivning ske genom att handlingen lÀmnas till hans eller hennes arbetsgivare.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser lÀmnar för-

slaget utan invÀndning, En remissinstans, Kronofogdemyndigheten, anser att kretsen av personer pÄ arbetsplatsen som fÄr ta emot handlingen bör utvidgas.

SkÀlen för regeringens förslag: Surrogatdelgivning fÄr enligt 1970 Ärs delgivningslag ske nÀr en delgivningsmottagare söks för delgivning pÄ sin arbetsplats men inte pÄtrÀffas dÀr under sin vanliga arbetstid. Handlingen fÄr i sÄdana fall lÀmnas till arbetsgivaren (12 § första stycket

178

i 1970 Ärs delgivningslag). Av lagtexten framgÄr att med arbetsgivare Prop. 2009/10:237 avses en person i företagsledande eller dÀrmed jÀmförlig stÀllning eller

chefen för den personaladministrativa verksamheten pÄ den söktes arbetsplats. Med jÀmförlig stÀllning avses ledningen för andra typer av arbetsplatser Àn företag, t.ex. en myndighet eller en organisation (prop. 1990/91:11 s. 32).

I promemorian anförs att möjligheten till surrogatdelgivning med arbetsgivare har inneburit en effektivisering av delgivningen. Surrogat- delgivning med delgivningsmottagarens arbetsgivare har enligt prome- morian fungerat vÀl i praktiken och bör enligt promemorian finnas kvar i den nya lagen. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

I promemorian görs bedömningen att övervÀgande skÀl talar mot att tillÄta att surrogatdelgivning fÄr ske genom att handlingen lÀmnas till delgivningsmottagares nÀrmaste chef eller arbetsledare. Kronofogde- myndigheten invÀnder mot denna bedömning och anser att handlingen bör kunna lÀmnas till chef i arbetsledande stÀllning.

Det kan visserligen hÀvdas att surrogatdelgivningen skulle effektivise- ras ytterligare om kretsen av personer som handlingen fÄr lÀmnas till vidgas. Regeringen delar emellertid promemorians bedömning att det skulle vara svÄrt att avgrÀnsa bestÀmmelsen pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt utan att tillÀmpningsproblem uppstÄr. Regeringen anser dÀrför att den krets av personer pÄ arbetsplatsen som ska fÄ ta emot handlingen i delgivningsmottagares stÀlle inte bör Àndras i förhÄllande till nuvarande reglering.

12.10Surrogatdelgivning genom kontorsanstÀlld

Regeringens bedömning: Det bör inte finnas nÄgon möjlighet till surrogatdelgivning genom att lÀmna handlingen till nÄgon som Àr anstÀlld pÄ en juridisk persons eller en enskild nÀringsidkares kontor (s.k. kontorsdelgivning). Som en konsekvens hÀrav bör stÀllföretrÀdare för juridiska personer med kontor inte lÀngre undantas frÄn bestÀmmelserna om surrogatdelgivning.

Promemorians bedömning överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

bedömning.

SkÀlen för regeringens bedömning: Om den person som söks driver rörelse med fast kontor men inte pÄtrÀffas dÀr under vanlig arbetstid, fÄr handlingen enligt nuvarande ordning lÀmnas pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr (12 § första stycket tredje meningen i 1970 Ärs delgiv- ningslag). BestÀmmelsen fanns tidigare i rÀttegÄngsbalken och över- fördes till delgivningslagen i samband med dess tillkomst. Enligt 13 § i 1970 Ärs delgivningslag fÄr handlingen lÀmnas till vem som helst som Àr anstÀlld pÄ en juridisk persons kontor under förutsÀttning att förvalt- ningen förs dÀr samt att nÄgon som har rÀtt att ta emot delgivning för den juridiska personens rÀkning vanligen har sitt arbete pÄ detta kontor men inte trÀffas dÀr under vanlig arbetstid. Vid delgivning med kommun fÄr handlingen Àven i annat fall lÀmnas pÄ kontor dÀr förvaltningen förs, om

179

nÄgon som har rÀtt att motta delgivning för kommunen inte trÀffas pÄ Prop. 2009/10:237 kontoret under vanlig arbetstid.

I promemorian anförs att de förutsÀttningar som ska vara uppfyllda för att denna typ av delgivning ska fÄ anvÀndas innefattar flera grÀns- dragningsproblem. DÀrtill kommer att bestÀmmelsen enligt tillgÀngliga statistikuppgifter bara anvÀnds vid ett förhÄllandevis litet antal tillfÀllen varje Är. Mot bakgrund av förslaget om sÀrskild delgivning med juridisk person kommer dessutom behovet av stÀmningsmannadelgivning nÀr en juridisk person ska delges att minska. I promemorian görs dÀrför bedöm- ningen att de ovan nÀmnda bestÀmmelserna framstÄr som överflödiga och inte bör föras över till den nya lagen. Ingen remissinstans invÀnder mot denna bedömning. Regeringen gör inte nÄgon annan bedömning.

Enligt nuvarande ordning fÄr surrogatdelgivning inte anvÀndas nÀr en stÀllföretrÀdare söks för delgivning i bostaden eller hos en annan arbets- givare Àn den juridiska person som delgivningen avser. Undantaget gÀller dock endast i de fall som den juridiska personen har ett kontor och kontorsdelgivning kan tillÀmpas (13 § tredje stycket i 1970 Ärs delgiv- ningslag). Liksom anförs i promemorian anser regeringen att bestÀmmel- serna om surrogatdelgivning med hushÄllsmedlem och arbetsgivare bör vara tillÀmpliga ocksÄ nÀr en stÀllföretrÀdare för en juridisk person Àr delgivningsmottagare. NÄgon undantagsbestÀmmelse av det slag som finns i 1970 Ärs lag bör sÄledes inte föras över till den nya lagen.

12.11Spikning

Regeringens förslag: Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen lÀmnas i delgivningsmottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i an- slutning till hemvistet (spikning), om

–delgivningsmottagaren har kĂ€nt hemvist men inte pĂ„trĂ€ffas dĂ€r,

–surrogatdelgivning inte kan ske med vuxen medlem av det hushĂ„ll som delgivningsmottagaren tillhör,

–det inte kan klarlĂ€ggas var delgivningsmottagaren uppehĂ„ller sig,

och

–det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivnings- mottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Delgivning har skett nÀr handlingen har lÀmnats.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser har synpunkter pÄ att bedömningen av om förutsÀttningarna för spikning Àr uppfyllda ska göras av den som utför stÀmningsmannadelgivningen. HovrÀtten för Nedre Norrland, som i och för sig inte invÀnder mot förslaget, anser att det Àr angelÀget att stÀmningsmannen dokumenterar sin bedömning sÄ att det i efterhand gÄr att kontrollera om bedömningen var riktig. TvÄ remiss- instanser, JO och Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget i denna del och anser att den nuvarande ordningen att uppdragsmyndigheten

180

beslutar om spikning bör behÄllas. Ett par remissinstanser, bl.a. Prop. 2009/10:237 Kronofogdemyndigheten, anser att det bör framgÄ av lagtexten nÀr

spikning respektive kungörelsedelgivning ska vÀljas.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

Enligt 1970 Ärs delgivningslag fÄr under vissa förutsÀttningar delgivning ske genom att handlingen i slutet kuvert lÀmnas i den söktes hemvist eller fÀsts pÄ dörren till hans eller hennes bostad (spikning). Spikning fanns som delgivningsform redan i 1734 Ärs lag för tvistemÄl och över- fördes till den gamla rÀttegÄngsbalken. I samband med den nuvarande rÀttegÄngsbalkens införande försvann den som delgivningsmetod i dom- stol men behölls i dÄvarande utsökningslagen (60 §). Av 33 kap. 12 § andra stycket rÀttegÄngsbalken följde att kungörelsedelgivning i stÀllet fick anvÀndas. Spikning Äterinfördes som delgivningsform Är 1961.

Numera regleras spikning i 15 § andra stycket i 1970 Ärs delgivnings- lag. En första förutsÀttning för att delgivning genom spikning ska kunna anvÀndas Àr att möjligheten att Ästadkomma delgivning pÄ ordinÀr vÀg har prövats i det aktuella Àrendet (prop. 1994/95:188 s. 23 samt NJA 1983 s. 544 och NJA 1998 s. 814). I sÄdana fall fÄr spikning anvÀndas efter beslut av uppdragsmyndigheten, om den person som söks för delgivning har kÀnt hemvist inom riket men inte pÄtrÀffas dÀr och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig. Dessutom krÀvs att surrogatdelgivning med hushÄllsmedlem inte kan anvÀndas och att det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Bedömningen av om den sökte har avvikit eller hÄller sig undan fÄr grundas Àven pÄ omstÀndigheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök (18 a § i 1970 Ärs delgivningslag).

StÀmningsmannen eller annan tjÀnsteman med stÀmningsmanna- behörighet redovisar sina efterforskningar för myndigheten som prövar om förutsÀttningarna för spikning Àr uppfyllda. Vilka rutiner som ska gÀlla för utfÀrdande av s.k. eftersökningsbevis framgÄr av Rikspolis- styrelsens allmÀnna rÄd om delgivningsverksamheten (RPSFS 2001:9, FAP 611-1) som har utfÀrdats med stöd av bemyndigandet i 17 § andra stycket i 1979 Ärs delgivningsförordning. Enligt dessa allmÀnna rÄd bör stÀmningsmannens eftersökning pÄgÄ under minst tre veckor under vilken tid delgivningen aviserats minst tre gÄnger, dvs. att meddelande har lÀmnats om att delgivningsförsök har gjorts. Den sökte mÄste vidare ha varit synlig under eftersökningstidens sista mÄnad. Det ska slutligen ha kunnat konstateras att surrogatdelgivning inte Àr möjlig och att det Àr klarlagt att den personen som söks bor pÄ adressen.

Om förutsÀttningarna för spikning Àr uppfyllda, kan myndigheten i stÀllet vÀlja att anvÀnda kungörelsedelgivning. Varken lagtexten eller förarbetena ger nÄgon vÀgledning i frÄgan om nÀr spikning respektive kungörelsedelgivning ska vÀljas. I den praktiska tillÀmpningen styrs valet av bedömningen om den sökte har avvikit frÄn bostaden eller om han eller hon endast hÄller sig undan. För att spikning ska fÄ anvÀndas krÀvs, som framgÄr ovan, att den sökte har varit synlig vid bostaden under den

senaste mÄnaden. Om den sökte dÀremot inte har synts till under mer Àn

181

en mÄnads tid men inte heller bevisligen har avflyttat frÄn bostaden, Prop. 2009/10:237 anvÀnds i stÀllet kungörelsedelgivning.

Regleringen av spikning har gett upphov till mÄnga tillÀmpnings- problem. Det beror enligt promemorian frÀmst pÄ att det finns olika uppfattningar om vad spikning Àr för delgivningssÀtt (jfr t.ex. prop. 1970:13 s. 124, prop. 1978/79:11 s. 180 f, prop. 1984/85:109 s. 19, prop. 1989/90:85 s. 62, RH 1998:53, RH 2005:54 och Justitiekanslerns beslut den 23 oktober 2006, dnr 4919-05-22).

FörutsÀttningar för att kunna anvÀnda spikning

Regeringen anser att det Àr angelÀget att regelverket utformas sÄ att delgivning i sÄ stor utstrÀckning som möjligt kan ske Àven nÀr den person som Àr delgivningsmottagare försöker undandra sig delgivning. Spikning Àr en effektiv delgivningsform som dessutom i vissa fall ger delgivnings- mottagaren bÀttre förutsÀttningar att fÄ del av handlingen Àn vid kungörelsedelgivning. Regeringen anser dÀrför, i enlighet med vad som föreslÄs i promemorian, att delgivning Àven i den nya lagen bör kunna ske genom spikning. De nuvarande förutsÀttningarna för att spikning ska fÄ anvÀndas framstÄr som lÀmpligt utformade och bör gÀlla Àven enligt den nya lagen. Regeringen anser dock att det bör framgÄ direkt av bestÀmmelsen om spikning att bedömningen av om delgivnings- mottagaren har avvikit eller hÄller sig undan fÄr grundas Àven pÄ omstÀn- digheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök med honom eller henne (se nÀrmare avsnitt 14.2).

NÀr det gÀller möjligheten att vÀlja mellan spikning och kungörelse- delgivning anförs i promemorian att den praktiska tillÀmpningen enligt nuvarande ordning framstÄr som rimlig. Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lÀmnar det utan invÀndning. Rikspolisstyrelsen anser att Àven om kungörelsedelgivning Àr ett alternativ till spikning bör kungörelsedelgivning anvÀndas om det inte kan klarlÀggas var den enskilde befinner sig. Kronofogdemyndigheten menar att om det Àr avsett att vara en skillnad mellan nÀr spikning och kungörelsedelgivning ska anvÀndas sÄ bör detta framgÄ av lagtexten.

Regeringen har förstÄelse för de synpunkter som Rikspolisstyrelsen och Kronofogdemyndigheten framför. Enligt regeringens uppfattning Àr det dock inte lÀmpligt att i lagtexten avgrÀnsa tillÀmpningsomrÄdena för spikning respektive kungörelsedelgivning pÄ ett tydligare sÀtt. Som anförs i promemorian kan det i vissa fall vara i princip omöjligt att avgöra om en person som har avvikit fortfarande kan anses ha kÀnt hemvist. Ett försök att i lagtext skilja de bÄda situationerna Ät skulle med stor sannolikhet leda till svÄrbemÀstrade grÀnsdragningsproblem. Om kungörelsedelgivning och spikning fÄr anvÀndas i bÄda situationerna sÄ saknar den frÄgan praktisk betydelse. Regeringen anser dÀrför att det liksom enligt 1970 Ärs delgivningslag bör finnas ett utrymme att vÀlja mellan kungörelsedelgivning och spikning i de aktuella situationerna (se nÀrmare avsnitt 13.2.2).

182

Vem ska besluta om spikning?

MÄlsÀttningen i varje delgivningsÀrende bör vara att delgivnings- processen sker effektivt. Den nuvarande ordningen att spikning endast fÄr anvÀndas efter beslut av uppdragsmyndigheten leder till att delgiv- ningen fördröjs. Myndigheten ska tillstÀllas ett eftersökningsbevis och det kan i vissa fall dröja Ätskilliga dagar innan beslut om spikning meddelas respektive verkstÀlls. Myndigheten Àr i praktiken hÀnvisad till att förlita sig pÄ uppgifterna i det eftersökningsbevis som redovisas, vilket i sin tur följer de kriterier som anges i Rikspolisstyrelsens föreskrifter. Dessutom har lagstiftaren anförtrott Ät stÀmningsmannen att sjÀlvstÀndigt bedöma om det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan i samband med surrogat- delgivning av stÀmning i tvistemÄl och av konkursansökningar (33 kap. 6 § andra stycket rÀttegÄngsbalken och 2 kap. 15 § konkurslagen). Bedömningen av om förutsÀttningarna Àr uppfyllda överlÄts i de fallen alltsÄ pÄ den som utför stÀmningsmannadelgivningen och uppdragsmyn- digheten anger endast som s.k. delgivningsanvisning att det Àr frÄga om en sÄdan handling som endast fÄr surrogatdelges om det finns anledning att anta att den person som eftersöks har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

I promemorian görs bedömningen att den ordning som tillÀmpas i samband med surrogatdelgivning av bl.a. stÀmning i tvistemÄl och konkursansökningar framstÄr som ÀndamÄlsenlig Àven för spikning och att det sÄledes bör överlÄtas till stÀmningsmannen att avgöra om det finns förutsÀttningar för spikning eller inte. Inom ramen för en sÄdan ordning ska det enligt promemorian sjÀlvfallet vara möjligt för stÀmningsmannen att i tveksamma fall redovisa omstÀndigheterna för den uppdragsgivande myndigheten som, om det bedöms lÀmpligt, kan besluta att ett annat delgivningssÀtt, t.ex. kungörelsedelgivning, ska anvÀndas.

En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. JO och Sveriges advokatsamfund anser dock att det Àr viktigt att nÄgon annan fattar beslut om delgivningsform Àn den som tillhandahÄller underlaget för beslutet. JO hÀnvisar bl.a. till att handlingarna vid spikning liksom vid kungörelsedelgivning inte lÀmnas direkt till en fysisk person. Fördelarna med förslaget övervÀger enligt JO inte nackdelarna ur rÀttssÀkerhetssynpunkt sÀrskilt mot bakgrund av förslaget att anstÀllda vid auktoriserade delgivningsföretag föreslÄs fÄ samma behörighet. Sveriges advokatsamfund anser att promemorians förslag bör övervÀgas ytterligare frÄn rÀttssÀkerhetssynpunkt.

I promemorian anförs i huvudsak effektivitetsskÀl för att införa en ordning dÀr spikning utförs inom ramen för stÀmningsmannadelgiv- ningen utan nÄgot mellanliggande beslut frÄn uppdragsmyndigheten. Det stÄr klart att den föreslagna ordningen skulle medföra betydande effektivitetsvinster. Regeringen anser, liksom JO och Sveriges advokat- samfund, att det Àr viktigt att en sÄdan förÀndring Àr godtagbar frÄn rÀttssÀkerhetssynpunkt. Som anförs i promemorian Àr uppdragsmyndig- heten redan enligt nuvarande ordning vid sitt beslutsfattande i mycket stor utstrÀckning hÀnvisad till att förlita sig pÄ det eftersökningsunderlag som redovisas. Det har inte heller framkommit nÄgra brister nÀr stÀmningsmÀn sjÀlvstÀndigt gör bedömningen i frÄgan om förutsÀttningar

Prop. 2009/10:237

183

föreligger att delge t.ex. stÀmning i tvistemÄl genom surrogatdelgivning. Enligt vad som framkommit frÄn lÀnsstyrelsernas tillÀmpning godtas i mycket stor utstrÀckning det underlag som lÀmnas frÄn sÄvÀl stÀmnings- mÀn som anstÀllda vid privata delgivningsföretag nÀr beslut om spikning fattas pÄ ansökan frÄn enskild som ska utföra delgivning utan samband med mÄl eller Àrende. NÀr det gÀller privata delgivningsföretag kan konstateras att ett delgivningsföretag som felaktigt utför spikningar kommer att riskera sitt anseende hos sÄvÀl enskilda som offentliga uppdragsgivare. Upprepade felaktigheter kommer dessutom att kunna innebÀra att det personliga godkÀnnandet eller t.o.m. företagets auktorisation Äterkallas. NÀr spikning har utförts ankommer det pÄ uppdragsmyndigheterna att i efterhand kontrollera om bestÀmmelserna har tillÀmpats pÄ rÀtt sÀtt. I likhet med HovrÀtten för Nedre Norrland anser regeringen att det Àr angelÀget att myndigheten fÄr tillrÀckligt underlag för att kunna kontrollera om den bedömning som legat till grund för spikningen var riktig. Det finns dÀrför anledning att skÀrpa kraven pÄ dokumentation och att övervÀga om de föreskrifter som Rikspolisstyrelsen har meddelat pÄ omrÄdet Àr lÀmpligt utformade och tillrÀckligt detaljerade. DÀrtill kommer att det finns anledning att övervÀga om det bör införas mer detaljerade föreskrifter om vilka uppgifter som myndigheten ska lÀmna om tidigare delgivningsförsök och utförda registerkontroller i mÄlet eller Àrendet. Genom dessa förbÀttringar saknas det enligt regeringens bedömning anledning att befara att promemorians förslag kommer att innebÀra nÄgon ökad risk för att spikning utförs felaktigt. Sammantaget anser alltsÄ regeringen att spikning bör utföras inom ramen för stÀmningsmannadelgivning.

Hur ska handlingen lÀmnas vid spikning?

Enligt nuvarande ordning ska handlingen lĂ€mnas i slutet kuvert i hemvistet eller, om detta inte kan ske, fĂ€stas pĂ„ dörren till bostaden. Ursprungligen spikades handlingen pĂ„ dörren, dĂ€rav uttrycket spikning. Med uttrycket ”lĂ€mnas i hemvistet” avses enligt förarbetena att kuvertet fĂ„r lĂ€ggas i brevinkastet eller brevlĂ„da som sitter pĂ„ ytterdörren eller pĂ„ husvĂ€ggen men dock inte i en brevlĂ„da ”utan yttre samband med bostaden, t.ex. vid en grind eller nĂ€rmaste korsvĂ€g” (prop. 1960:85 s. 19 f.). Vid den praktiska tillĂ€mpningen godtas dock i allmĂ€nhet att handlingen lĂ€mnas i brevlĂ„da vid tomtgrĂ€nsen.

Regeringen anser i likhet med promemorian att det vÀsentliga vid avlÀmnandet Àr att det sker pÄ ett sÀtt sÄ att delgivningsmottagaren ges goda möjligheter att fÄ del av handlingen och att risken för att nÄgon obehörig tar handlingen kan bedömas som liten. Handlingen bör dÀrför kunna lÀmnas i delgivningsmottagarens hemvist eller pÄ annan lÀmplig plats i anslutning till hemvistet.

Delgivningstidpunkten

I promemorian föreslÄs att delgivning vid spikning, liksom enligt nuvarande ordning ska ha skett nÀr handlingen lÀmnats. Ingen remiss- instans invÀnder mot förslaget. Regeringen ansluter sig till promemorians

Prop. 2009/10:237

184

förslag. Vid spikning har alltsÄ delgivning skett nÀr handlingen har Prop. 2009/10:237 lÀmnats i delgivningsmottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslut-

ning till hemvistet. För att delgivning ska ha skett krÀvs naturligtvis att förutsÀttningarna i övrigt för spikning har varit uppfyllda.

12.12Öppnande av delgivningsförsĂ€ndelser

Regeringens förslag: En polismyndighet fÄr öppna en delgivnings- försÀndelse som har lÀmnats till myndigheten för stÀmningsmanna- delgivning, om det behövs för att innehÄllet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polismyndighet för delgivning med delgivningsmottagaren. FörsÀndelsen fÄr dock inte öppnas om uppdrags- givaren har angett att sÄ inte fÄr ske.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 1991 finns i 1970 Ärs delgivningslag en bestÀmmelse som ger polismyndigheten rÀtt att öppna en delgivningsförsÀndelse som lÀmnats till myndigheten för delgivning, om det behövs för att för att innehÄllet ska kunna överbringas till en annan polismyndighet för delgivning med den sökte (29 a §). Uppdragsgivaren har dock möjlighet att ange att försÀndelsen inte fÄr öppnas. Syftet med bestÀmmelsen Àr att möjliggöra för en polismyndig- het att skicka handlingarna med telefax till en annan polismyndighet, om den sökte pÄtrÀffas i ett annat polisdistrikt. Om en person grips eller medtas till förhör och det vid registerkontroll framkommer att han eller hon söks för delgivning av en annan polismyndighet, finns det normalt inte tid att skicka delgivningsförsÀndelsen med post eftersom omhÀnder- tagandet i mÄnga fall bara varar nÄgra timmar.

I promemorian föreslÄs att en motsvarande bestÀmmelse bör tas in i den nya lagen, men att tillÀmpningsomrÄdet utvidgas sÄ att en delgiv- ningsförsÀndelse fÄr öppnas Àven nÀr innehÄllet ska vidarebefordras inom samma myndighet. Enligt promemorian Àr den nuvarande utformningen av bestÀmmelsen ett problem. Som en konsekvens av att polisdistrikten har blivit fÀrre och större sedan bestÀmmelsen infördes finns det numera ett större behov av att skicka innehÄllet inom samma myndighet. Enligt promemorian Àr det förhÄllandevis vanligt att svÄrdelgivna personer pÄtrÀffas i en annat del av samma polisdistrikt och att delgivning i sÄdana fall inte kan genomföras eftersom avstÄndet Àr för lÄngt för att det ska vara rimligt att avsÀtta resurser för att Äka dit.

SÄvÀl den nuvarande ordningen som promemorians förslag innebÀr en begrÀnsning av delgivningsmottagarens rÀtt till brevhemlighet (2 kap. 6 § regeringsformen). En sÄdan begrÀnsning fÄr bara göras om den tillgodoser ett ÀndamÄl som Àr godtagbart i ett demokratiskt samhÀlle och som inte gÄr utöver vad som Àr nödvÀndigt för med hÀnsyn till ÀndamÄlet med begrÀnsningen (2 kap. 12 § regeringsformen). Möjligheten att öppna en delgivningsförsÀndelse kan vara avgörande för om en handling kan delges. Försenad eller utebliven delgivning leder till att rÀttsliga för-

185

faranden fördröjs. BegrÀnsningen fÄr dÀrför anses vara godtagbar. Mot Prop. 2009/10:237 bakgrund av att det normalt Àr frÄga om allmÀnna handlingar som delgiv-

ningsförsÀndelsen innehÄller och den möjlighet som finns för uppdrags- givaren att ange att försÀndelsen inte fÄr öppnas anser regeringen att begrÀnsningen inte kan anses vara oproportionerlig.

Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att en delgivnings- försÀndelse ska fÄ öppnas Àven nÀr innehÄllet ska vidarebefordras inom samma polismyndighet. Dessutom bör den kunna öppnas om det behövs för att innehÄllet i handlingen ska kunna vidarebefordras, vilket Àr fallet nÀr delgivning ska ske av ett meddelande (se nÀrmare avsnitt 12.6).

12.13Skyldighet för fastighetsÀgare och arbetsgivare att lÀmna uppgifter

Regeringens förslag: Arbetsgivare och fastighetsÀgare Àr skyldiga att lÀmna uppgifter om delgivningsmottagaren vid stÀmningsmannadelgiv- ning. Personer som Àr nÀrstÄende till delgivningsmottagaren undantas frÄn upplysningsskyldigheten.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att arbetsgivares uppgiftsskyldighet liksom enligt 1970 Ärs delgivningslag ska vara straffsanktionerad.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: FastighetsÀgare (med vilka jÀmstÀlls innehavare av tomtrÀtt), arrendatorer och innehavare av bostadslÀgenhet Àr enligt nuvarande ordning skyldiga att pÄ förfrÄgan av en stÀmnings- man (eller annan person med sÄdan behörighet) uppge om den som söks för delgivning Àr bosatt eller pÄ annat sÀtt disponerar utrymme pÄ fastigheten (26 § i 1970 Ärs delgivningslag). Vidare Àr en arbetsgivare skyldig att svara pÄ frÄgan om den som söks för delgivning Àr anstÀlld hos honom eller henne. Om sÄ Àr fallet, Àr arbetsgivaren ocksÄ skyldig att lÀmna upplysningar rörande anstÀllningen som kan underlÀtta delgiv- ningen, t.ex. i frÄga om arbetstider (27 § i 1970 Ärs delgivningslag). Upplysningsskyldigheten gÀller dock inte om den tillfrÄgade Àr slÀkt med den som söks för delgivning pÄ sÄdant sÀtt att det inte skulle ha förelegat skyldighet att vittna mot denne (28 § i 1970 Ärs delgivningslag samt 36 kap. 3 § rÀttegÄngsbalken).

Som skÀl för upplysningsskyldigheten för arbetsgivare anges i för- arbetena att vissa arbetsgivare tidigare vÀgrade lÀmna upplysningar om arbetstider och den anstÀlldes bostadsadress samt att det Àven förekom att arbetsgivare hjÀlpte den anstÀllde att hÄlla sig undan delgivning. Vidare hÀnvisas till att arbetsgivare sedan tidigare har en upplysningsskyldighet i förhÄllande till Kronofogdemyndigheten (4 kap. 15 § utsöknings- balken), FörsÀkringskassan (20 kap. 9 § lagen [1962:381] om allmÀn för- sÀkring och 110 kap. 31 § socialförsÀkringsbalken) och Skatteverket (dÄvarande 37 § taxeringslagen [1956:623] och numera 6 kap. 1 och 2 §§ lagen [2001:1227] om sjÀlvdeklarationer och kontrolluppgifter). Be-

trÀffande fastighetsÀgare hÀnvisas till att de redan hade en sÄdan upplys-

186

ningsskyldighet

i förhÄllande till pastorsÀmbetet i

den församling dÀr

Prop. 2009/10:237

fastigheten var

belÀgen enligt dÄvarande 35 §

folkbokföringslagen

 

(1967:198) (prop. 1984/85:109 s. 51 f.). Numera har den upplysnings- skyldigheten avskaffats och ersatts av en möjlighet för Skatteverket att förelÀgga en fastighetsÀgare att uppge till vilka han eller hon upplÄter bostad och vilka som enligt hans eller hennes kÀnnedom bor i bostaden. Om fastighetsÀgaren inte följer förelÀggandet, kan Skatteverket förelÀgga vite (32 och 37 §§ folkbokföringslagen [1991:481]).

Arbetsgivarens upplysningsskyldighet Àr straffsanktionerad i 1970 Ärs delgivningslag. Den som uppsÄtligen underlÄter att lÀmna uppgifter eller lÀmnar oriktiga uppgifter kan dömas till penningböter (30 §). DÀremot Àr fastighetsÀgarens upplysningsskyldighet inte straffsanktionerad. I promemorian föreslÄs att den nuvarande ordningen utan Àndring i sak ska föras över till den nya delgivningslagen. För en effektiv stÀmnings- mannadelgivning Àr det angelÀget att den som utför delgivningen fÄr tillgÄng till uppgifter om var delgivningsmottagaren kan pÄtrÀffas. Upplysningsskyldigheten fyller dÀrför en viktig funktion. Om en arbets- givare underlÄter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet kan den som utför stÀmningsmannadelgivning ha rÀtt att fÄ tilltrÀde till arbetsplatsen (se nÀrmare avsnitt 12.14). Regeringen anser dÀremot att det saknas till- rÀckliga skÀl att straffsanktionera uppgiftsskyldigheten. NÄgon straff- bestÀmmelse bör dÀrför inte tas in i den nya lagen.

NÀr det gÀller den nuvarande bestÀmmelsen om att vissa nÀrstÄende till delgivningsmottagaren undantas frÄn upplysningsskyldigheten anser LagrÄdet att det framstÄr som omotiverat att tynga lagen med en sÄdan bestÀmmelse eftersom upplysningsskyldigheten inte straffsanktioneras. Regeringen konstaterar att en arbetsgivare kommer att kunna vÀgra att lÀmna begÀrda upplysningar utan att riskera straffansvar, oavsett om han eller hon Àr nÀrstÄende till delgivningsmottagaren eller inte. Enligt regeringens uppfattning Àr det dock rimligt att anta att mÄnga personer ÀndÄ kommer att lÀmna begÀrda uppgifter om en sÄdan upplysnings- skyldighet följer av lag. En bestÀmmelse som uttryckligen anger att nÀrstÄende undantas frÄn denna skyldighet innebÀr att det blir tydligt vad som gÀller bÄde för den som begÀr upplysningen och för de personer som Àr nÀrstÄende till delgivningsmottagaren. BestÀmmelsen bör dÀrför föras över till den nya lagen.

12.14TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad

Regeringens förslag: Den som har en allmÀn rÀtt att utföra stÀm- ningsmannadelgivning, förutom anstÀlld vid svensk utlandsmyndighet, har rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad för att utföra delgivning.

Om en polisman vÀgras tilltrÀde till enskilt omrÄde fÄr han eller hon, efter beslut av polismyndigheten, sjÀlv bereda sig tilltrÀde. Om nÄgon annan behörig person vÀgras tilltrÀde ska polismyndigheten pÄ begÀran lÀmna bitrÀde.

187

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs ocksÄ att de personkategorier som ska ha allmÀn rÀtt att utföra stÀmningsmannadelgivning, förutom anstÀlld vid svensk utlandsmyndighet, ska ha rÀtt att fÄ tilltrÀde. I promemorian föreslÄs dock att delvis andra personkategorier ska ha rÀtt att utföra stÀmningsmanna- delgivning (jfr avsnitt 12.2).

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget. Kronofogdemyndigheten anser att det bör övervÀgas om inte stÀmnings- man ska kunna begÀra ut uppgift om portkoder direkt frÄn Posten AB och liknande företag.

SkÀlen för regeringens förslag: För att verkstÀlla delgivning har enligt nuvarande ordning stÀmningsman, Äklagare, polisman, kronofogde och exekutiv tjÀnsteman vid Kronofogdemyndigheten rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad. Om polisman vÀgras tilltrÀde till enskilt omrÄde, fÄr han eller hon, efter beslut av polismyndighet, sjÀlv bereda sig tilltrÀde. VÀgras nÄgon annan av de ovanstÄende person- kategorierna tilltrÀde, ska polismyndighet pÄ begÀran lÀmna bitrÀde (29 § i 1970 Ärs delgivningslag).

Enligt promemorian torde bestÀmmelserna frÀmst ha betydelse nÀr det gÀller att komma in i trappuppgÄngen till ett flerfamiljshus, t.ex. genom utfÄende av portkod eller för att fÄ tilltrÀde till den söktes arbetsplats (prop. 1984/85:109 s. 67). I promemorian görs bedömningen att bestÀm- melserna Àr nödvÀndiga för att stÀmningsmannadelgivning ska kunna anvÀndas effektivt. Det föreslÄs dÀrför att bestÀmmelserna förs över till den nya lagen. Samtliga personer som föreslÄs ha full stÀmningsmanna- behörighet med undantag för anstÀllda vid svensk utlandsmyndighet föreslÄs fÄ denna befogenhet. Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag.

Som anförs i promemorian torde det vara mycket ovanligt att den som ska utföra stÀmningsmannadelgivning bereder sig tilltrÀde med tvÄng. En bestÀmmelse som ger en sÄdan möjlighet torde dock vara effektiv som pÄtryckningsmedel mot en hyresvÀrd eller arbetsgivare som vÀgrar med- verka till delgivningen. Regeringen delar dÀrför promemorians bedöm- ning att denna möjlighet bör finnas kvar i den nya lagen. NÀr det gÀller den personkrets som bestÀmmelsen ska omfatta sÄ bör den i förhÄllande till nuvarande ordning Àndras sÄ att den omfattar stÀmningsman samt anstÀllda vid polismyndighet, Äklagarmyndighet, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktori- serat delgivningsföretag som utför stÀmningsmannadelgivning.

Regeringen har i och för sig förstÄelse Kronofogdemyndighetens synpunkt att det skulle kunna vara en effektiv ordning ur delgivningssyn- punkt om en person som Àr behörig att utföra stÀmningsmannadelgivning fÄr begÀra ut uppgift om portkoder direkt frÄn Posten AB och liknande företag. I detta lagstiftningsÀrende saknas dock tillrÀckligt underlag för att överblicka konsekvenserna av en sÄdan bestÀmmelse.

Prop. 2009/10:237

188

13

Kungörelsedelgivning

Prop. 2009/10:237

13.1AllmÀnt om delgivningssÀttet

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning sker genom att myndig- heten beslutar att en handling hÄlls tillgÀnglig pÄ viss plats och ett meddelande om detta och handlingens huvudsakliga innehÄll kungörs pÄ föreskrivet sÀtt.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

förslag.

SkÀlen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning sker enligt 1970 Ärs delgivningslag genom att en handling som ska delges hÄlls tillgÀnglig viss tid hos en myndighet eller pÄ plats som myndigheten bestÀmmer (17 § första stycket). Ett meddelande om detta och om hand- lingens huvudsakliga innehÄll ska dessutom ges spridning pÄ föreskrivet sÀtt, t.ex. genom annonsering i tidning (se nÀrmare avsnitt 12.3). Kungörelsedelgivning har funnits som delgivningsmetod i Sverige under lÄng tid. I en del andra lÀnder fÄr dÀremot kungörelsedelgivning inte anvÀndas. I sÄdana lÀnder kan emellertid, till skillnad frÄn vad som gÀller i Sverige, mÄl och Àrenden i vissa situationer avgöras trots att en part inte har blivit delgiven.

I promemorian anförs att det frÄn en del hÄll har hÀvdats att chansen att de som söks för delgivning fÄr kÀnnedom om kungörelsedelgivningar Àr sÄ liten att man kan tala om fiktiv delgivning (jfr prop. 1976/77:63 s. 194 f.). Med ett sÄdant synsÀtt skulle man kunna argumentera för att avstÄ frÄn sÄdan delgivning. Det förekommer emellertid enligt promemo- rian i ett inte försumbart antal mÄl att en part ger sig till kÀnna efter kungörelsedelgivning och det finns anledning att anta att effektiviteten hos delgivningssÀttet har ökat genom publiceringen av Post- och Inrikes Tidningar pÄ Internet (se nÀrmare avsnitt 13.3.1). Regeringen ansluter sig mot denna bakgrund till promemorians förslag att kungörelsedelgivning bör vara ett av delgivningssÀtten Àven i den nya delgivningslagen. Kungörelsedelgivning bör liksom enligt nuvarande ordning ske genom att den handling som ska delges hÄlls tillgÀnglig pÄ viss plats och ett meddelande om detta och handlingens huvudsakliga innehÄll kungörs pÄ föreskrivet sÀtt.

13.2FörutsÀttningar för att anvÀnda kungörelsedelgivning

13.2.1NÀr delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr ske nÀr den person som Àr delgivningsmottagare saknar kÀnt hemvist och det inte heller kan klar- lÀggas var han eller hon uppehÄller sig.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians

 

förslag.

189

SkÀlen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr enligt 1970

Prop. 2009/10:237

Ärs delgivningslag bl.a. anvÀndas om den som söks för delgivning saknar

 

kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig

 

(15 § första stycket). Vilken utredning som krÀvs för att det ska kunna

 

konstateras att det inte kan klarlÀggas var den sökte uppehÄller sig fÄr

 

avgöras utifrÄn omstÀndigheterna i det enskilda fallet. I promemorian

 

anförs att kungörelsedelgivning kan vara ett lÀmpligt delgivningssÀtt nÀr

 

myndigheten saknar uppgifter om var den sökte finns. Regeringen

 

ansluter sig till promemorians förslag.

 

13.2.2

NÀr delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist

 

 

 

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr delgiv-

 

ningsmottagaren har kÀnt hemvist men inte pÄtrÀffas i hemvistet om

 

– surrogatdelgivning inte kan ske med vuxen medlem av det hushĂ„ll

 

som denne tillhör,

 

– det inte kan klarlĂ€ggas var delgivningsmottagaren uppehĂ„ller sig,

 

och

 

 

– det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella

 

delgivningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivnings-

 

mottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller

 

pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

 

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

 

lÀmnar det utan invÀndning. Ett fÄtal remissinstanser uttalar sig sÀrskilt i

 

denna del. Av dessa anser bl.a. Kronofogdemyndigheten, att det bör

 

framgÄ av lagtexten nÀr spikning respektive kungörelsedelgivning ska

 

anvÀndas.

 

 

SkÀlen för regeringens förslag: Om förutsÀttningarna för spikning Àr

 

uppfyllda

har myndigheten enligt nuvarande ordning möjlighet att

 

i stÀllet besluta att kungörelsedelgivning ska anvÀndas. FörutsÀttningarna

 

för att fÄ anvÀnda spikning behandlas i avsnitt 12.11. I promemorian

 

anförs att valet mellan spikning och kungörelsedelgivning sker genom en

 

bedömning av hur stor sannolikhet det Àr att den sökte fÄr kÀnnedom om

 

delgivningen om spikning respektive kungörelsedelgivning sker. I pro-

 

memorian föreslÄs att det liksom enligt nuvarande ordning ska vara

 

möjligt att tillÀmpa sÄvÀl spikning som kungörelsedelgivning i den

 

aktuella situationen. Ett par remissinstanser, bl.a. Kronofogdemyndig-

 

heten, anser att det bör framgÄ av lagtexten nÀr spikning respektive

 

kungörelsedelgivning ska vÀljas. Som anförs under avsnitt 12.11 kan det

 

uppstÄ situationer dÀr det kan sÀgas vara ett grÀnsfall om den person som

 

söks har avvikit eller hÄller sig undan. Regeringen ansluter sig dÀrför till

 

promemorians bedömning att det inte Àr lÀmpligt att i lagtexten ange nÀr

 

spikning respektive kungörelsedelgivning ska vÀljas. Kungörelsedelgiv-

 

ning bör dÀrför liksom enligt nuvarande ordning kunna ske om samma

 

formella förutsÀttningar Àr uppfyllda som vid spikning, dvs. nÀr

 

delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist men inte pÄtrÀffas i hemvistet,

 

surrogatdelgivning inte kan ske med vuxen hushÄllsmedlem, nÀr det inte

 

kan klarlÀggas var delgivningsmottagare uppehÄller sig, och det, med

190

beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsÀrendet Prop. 2009/10:237 eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren, finns

anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

13.2.3NÀr en delgivningsmottagare har underlÄtit att anmÀla adressÀndring vid förenklad delgivning

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas om förenklad delgivning inte kan anvÀndas till följd av att den person som Àr delgiv- ningsmottagare har Àndrat postadress utan att anmÀla detta vare sig till den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet eller till Skatteverket, FörsÀkringskassan eller postbefordringsföretag för folkbokföring.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

 

lÀmnar det utan invÀndning. En remissinstans, Sveriges advokatsamfund,

 

avstyrker förslaget.

 

 

 

SkÀlen för regeringens förslag: Enligt 33 kap. 1 § sista stycket rÀtte-

 

gÄngsbalken och 3 § sista stycket förvaltningsprocesslagen Àr en part

 

skyldig att utan dröjsmÄl anmÀla adressÀndring. I 25 § folkbokförings-

 

lagen (1991:481) finns dessutom en skyldighet för den som flyttat att

 

inom en vecka anmÀla flyttningen till Skatteverket, FörsÀkringskassan

 

eller ett postbefordringsföretag som regeringen bestÀmmer (Posten AB).

 

AnmÀlningsskyldigheten i

folkbokföringslagen Àr

straffsanktionerad

 

(43 §).

 

 

 

I avsnitt 10.5 föreslÄs att myndigheten ska fÄ skicka handlingen med

 

förenklad delgivning till en delgivningsmottagares folkbokföringsadress

 

om han eller hon underlÄtit att anmÀla adressÀndring direkt till myndig-

 

heten. Om inte heller folkbokföringsadressen kan anvÀndas för delgiv-

 

ning, bör ansvaret ligga pÄ den som Àr delgivningsmottagare att vidta Ät-

 

gÀrder för att hÄlla sig underrÀttad om handlÀggningen av mÄlet eller

 

Àrendet. I promemorian föreslÄs att det bör införas en möjlighet att direkt

 

anvÀnda kungörelsedelgivning i en sÄdan situation utan att myndigheten

 

behöver göra ytterligare efterforskningar för att försöka finna uppgifter

 

om en delgivningsmottagares nya hemvist eller om var han eller hon

 

uppehÄller sig.

 

 

 

En remissinstans, Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget och

 

anför att det inte Àr rimligt att en utebliven adressÀndring ska kunna leda

 

till att kungörelsedelgivning tillÀmpas. Som framgÄr av tidigare avsnitt Àr

 

en av utgÄngspunkterna för regeringens förslag till ny delgivningslag att

 

ett större ansvar bör lÀggas pÄ den enskilde att medverka till att hand-

 

lÀggningen av mÄl och Àrenden sker effektivt, bl.a. genom att fullgöra

 

skyldigheten att anmÀla adressÀndring. För att en skÀrpning av denna

 

skyldighet ska kunna fÄ avsedd effekt Àr det enligt regeringens upp-

 

fattning rimligt att det ankommer pÄ den enskilde att bevaka om nÄgra

 

handlÀggningsÄtgÀrder har vidtagits i mÄlet eller Àrendet om han eller

 

hon underlÄter att fullgöra sin skyldighet att anmÀla Àndrad adress. Om

 

den enskilde omöjliggör myndighetens anvÀndning av förenklad delgiv-

 

ning genom att underlÄta

att anmÀla adressÀndring

mÄste delgivning

191

snabbt och effektivt kunna ske pÄ ett annat sÀtt. Det Àr inte rimligt att en Prop. 2009/10:237 myndighet i en sÄdan situation ska vara skyldig att vidta omfattande

efterforskningar för att antingen kunna konstatera att delgivnings- mottagaren numera saknar kÀnt hemvist innan kungörelsedelgivning sker eller, om myndigheten lyckas finna uppgifter om var personen möjligen kan uppehÄlla sig, vara tvungen att göra nya försök till vanlig delgivning eller stÀmningsmannadelgivning. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas om förenklad delgivning inte kan anvÀndas till följd av att den person som Àr delgivningsmottagare har Àndrat postadress utan att anmÀla detta vare sig till den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet eller till Skatte- verket, FörsÀkringskassan eller postbefordringsföretag för folkbokföring. För att kungörelsedelgivning ska kunna anvÀndas i denna situation krÀvs naturligtvis ocksÄ att det med hÀnsyn till omstÀndigheterna i övrigt inte hade varit olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning om adress- Àndringen hade anmÀlts (se nÀrmare avsnitten 5.5 och 10.2).

13.2.4NÀr en obestÀmd krets eller ett stort antal personer ska delges

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr en obestÀmd krets ska delges. Detsamma gÀller nÀr ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivningsÄtgÀrder ska vidtas mot var och en av dem. Vidare ska kungörelsedelgivning fÄ anvÀndas i vissa fall nÀr fler Àn tio delÀgare eller medlemmar i en samfÀllighet respektive sammanslutning ska delges.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig sÀrskilt i denna

del.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

Vissa mÄl och Àrenden kan röra ett stort antal personer eller en obestÀmd krets personer. För dessa delgivningssituationer fÄr under vissa förutsÀtt- ningar kungörelsedelgivning anvÀndas enligt 1970 Ärs delgivningslag. BestÀmmelsen om att kungörelsedelgivning anvÀnds nÀr en obestÀmd krets personer ska delges (16 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag) kan t.ex. vara tillÀmplig nÀr okÀnda sakÀgare ska delges. I andra stycket i samma paragraf anges ytterligare situationer som tillÄter kungörelse- delgivning nÀr delgivningsÄtgÀrder skulle behöva vidtas gentemot mÄnga personer om nÄgot annat delgivningssÀtt tillÀmpades. Enligt första punkten fÄr kungörelsedelgivning anvÀndas om ett stort antal personer ska delges och det skulle innebÀra större kostnad och besvÀr Àn som Àr försvarligt med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen att överbringa handlingen (eller meddelande om att en omfattande eller svÄrkopierad

handling hÄlls tillgÀnglig) till var och en av dem. Kungörelsedelgivning

192

fÄr enligt andra punkten ocksÄ anvÀndas om det Àr frÄga om delgivning Prop. 2009/10:237 med en samfÀllighet eller sammanslutning som har fler Àn tio medlem-

mar eller delÀgare och de inte företrÀds av kÀnd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns nÄgon sammankallande.

ÖvervĂ€ganden

I likhet med promemorian anser regeringen att kungörelsedelgivning Àven fortsÀttningsvis ska anvÀndas nÀr en obestÀmd krets personer ska delges. Som framgÄr ovan fÄr enligt nuvarande ordning kungörelse- delgivning dessutom anvÀndas nÀr en bestÀmd krets av ett stort antal per- soner ska delges. I sÄdana fall kan kostnaderna för delgivning med var och en av dem bli orimliga i förhÄllande till ÀndamÄlet med delgivningen. SÄ kan vara fallet nÀr den sak som mÄlet eller Àrendet gÀller kan antas vara av begrÀnsad betydelse för dem som delgivningen avser. Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning att det Àr rimligt att kungörelsedelgivning Àven fortsÀttningsvis ska kunna anvÀn- das i dessa situationer. Hur mÄnga personer som det ska vara frÄga om för att kungörelsedelgivning ska fÄ ske bör, liksom hittills, bedömas utifrÄn omstÀndigheterna i det enskilda fallet och dÄ sÀrskilt med beaktande av ÀndamÄlet med delgivningen.

DelÀgare i en samfÀllighet eller medlemmar i en sammanslutning har möjlighet att utse styrelse eller förvaltare. Om de vÀljer att inte göra detta, framstÄr det som orimligt att en myndighet alltid ska vara tvungen att delge var och en av dem. Det gÀller sÀrskilt nÀr det Àr frÄga om mÄnga delÀgare respektive medlemmar. Den nuvarande avvÀgningen att kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas om de Àr fler Àn tio framstÄr enligt promemorian som vÀl avvÀgd. I enlighet med promemorians bedömning anser regeringen att en bestÀmmelse av motsvarande innehÄll bör föras in i den nya lagen.

Sammantaget ska alltsÄ kungörelsedelgivning fÄ anvÀndas nÀr en obestÀmd krets ska delges, nÀr ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning ska ske med var och en av dem och nÀr fler Àn tio delÀgare eller medlemmar i en samfÀllighet respektive sammanslutning ska delges.

193

13.2.5NÀr juridisk person har underlÄtit att fullgöra sin registreringsplikt

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr en juridisk person, med vilken sÀrskild delgivning med juridisk person inte kan anvÀndas, i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar registre- rad behörig företrÀdare och nÄgon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pÄ den juridiska personens vÀgnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillÀmpliga delgivningssÀtt har miss- lyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa.

Kungörelsedelgivning fÄr Àven anvÀndas om en juridisk person, med vilken sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas, saknar registrerad postadress.

Promemorians förslag överensstÀmmer i allt vÀsentligt med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig sÀrskilt i denna del.

SkĂ€len för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning med en juridisk person fĂ„r enligt 1970 Ă„rs delgivningslag anvĂ€ndas i vissa fall nĂ€r denne har underlĂ„tit att fullgöra sin registreringsplikt. Enligt 16 § andra stycket 3 fĂ„r kungörelsedelgivning anvĂ€ndas om en juridisk person i strid mot gĂ€llande bestĂ€mmelser saknar registrerad behörig företrĂ€dare och nĂ„gon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pĂ„ den juridiska personens vĂ€gnar ta emot delgivning samt delgivningsförsök enligt 9 och 11–13 §§ i samma lag har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa. Om den juridiska personen har en registrerad postadress, ska ett meddelande om kungörelsedelgivningen sĂ€ndas med post till den adressen. BestĂ€m- melsen syftar till att underlĂ€tta delgivning med juridiska personer som Ă„sidosĂ€tter skyldigheten att anmĂ€la Ă€ndringar i företrĂ€darkretsen för registrering. För att bestĂ€mmelsen ska vara tillĂ€mplig krĂ€vs att andra delgivningsmöjligheter inte stĂ„r till buds. Om det t.ex. kan konstateras att en viss person Ă€r behörig att företrĂ€da den juridiska personen, utan att detta har antecknats i registret, ska i första hand försök göras att överlĂ€mna handlingen till honom eller henne (prop. 1992/93:68 s. 65 f. och 82 f.). Behovet av den aktuella bestĂ€mmelsen kommer att minska pĂ„tagligt genom införandet av delgivningssĂ€ttet sĂ€rskild delgivning med juridisk person (jfr NJA 2005 s. 175). Den kan dock fylla en viktig funktion nĂ€r en juridisk person som inte omfattas av tillĂ€mpningsomrĂ„det för sĂ€rskild delgivning med juridisk person Ă„sidosĂ€tter sin registrerings- skyldighet, t.ex. en stiftelse (se nĂ€rmare avsnitt 11.2) Regeringen ansluter sig dĂ€rför till promemorians förslag att en motsvarande bestĂ€mmelse bör tas in i den nya delgivningslagen.

Samtidigt med bestÀmmelserna om sÀrskild delgivning med aktiebolag infördes en bestÀmmelse om att kungörelsedelgivning ska kunna anvÀndas om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med aktiebolag (16 § andra stycket 4 i 1970 Ärs delgivningslag). BestÀmmelsen tillkom för att ett aktiebolag inte ska kunna hindra en effektiv delgivning genom att underlÄta att registrera en aktuell och anvÀndbar postadress (prop. 1996/97:132 s. 25 f.). I avsnitt 11.2 föreslÄs att det nya delgivningssÀttet sÀrskild delgivning med

Prop. 2009/10:237

194

juridisk person ska fÄ anvÀndas vid delgivning med ytterligare ett antal Prop. 2009/10:237 juridiska personer som Àr skyldiga att ha en registrerad postadress. Kun-

görelsedelgivning bör dÀrför kunna anvÀndas nÀr en juridisk person saknar en registrerad postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgiv- ning med juridisk person.

13.2.6MÄl om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning

Regeringens bedömning: Möjligheten att anvÀnda kungörelsedelgivning i mÄl om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning bör inte utökas.

Promemorians förslag: I promemorian föreslÄs att svaranden i mÄl om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning ska delges före- lÀggandet enligt samma regler som de som gÀller för delgivning av stÀm- ning i tvistemÄl. Det innebÀr att kungörelsedelgivning föreslÄs kunna ske i alla slags mÄl i den summariska processen.

Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser yttrar sig sÀrskilt i denna del. Kronofogdemyndigheten, som i huvudsak Àr positiv till förslaget, framför vissa synpunkter pÄ de konsekvenser som förslaget medför och anser att det bör klargöras hur en utvidgad möjlighet till kungörelse- delgivning förhÄller sig till bestÀmmelserna om att sökanden kan erbjudas att utföra partsdelgivning. Svensk inkasso avstyrker förslaget.

SkÀlen för regeringens bedömning

Bakgrund

Enligt lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsförelÀggande (lagsökningslagen) fick en ansökan om lagsökning delges i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀllde för delgivning av stÀmning i tvistemÄl. NÀr lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och hand- rÀckning infördes övervÀgdes delgivningsförfarandet pÄ nytt. Slutsatsen blev att spikning kunde godtas som delgivningssÀtt men dÀremot inte kungörelsedelgivning. Som skÀl för denna slutsats anförs i förarbetena att man vid spikning har rimliga garantier för att handlingarna verkligen nÄr den sökte medan chansen att svaranden genom kungörelse verkligen fÄr del av handlingarnas innehÄll generellt sett fÄr betraktas som liten. I lagtexten (29 §) angavs att delgivning inte fick ske genom kungörelse enligt 15 § i 1970 Ärs delgivningslag. Undantaget gÀller alltsÄ inte kungörelsedelgivning enligt 16 §. Den paragrafen gÀllde dock, enligt dess dÄvarande lydelse, endast för sÄdana situationer som knappast kunde förvÀntas bli aktuella i mÄl om betalningsförelÀggande eller vanlig handrÀckning. DÀremot ansÄgs kungörelsedelgivning kunna anvÀndas i mÄl om sÀrskild handrÀckning eftersom utslaget i ett sÄdant mÄl inte fÄr rÀttskraft över det bakomliggande rÀttsförhÄllandet (prop. 1989/90:85 s. 61 f.).

En utvÀrdering av de genom lagen om betalningsförelÀggande och handrÀckning genomförda Àndringarna i den summariska processen ledde

till att det Är 1997 blev möjligt att tillgripa kungörelsedelgivning i mÄl

195

om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller en begÀran om faststÀllelse till betalning ur viss egendom. Utrymmet för att tillÀmpa kungörelsedelgiv- ning i mÄl om betalningsförelÀggande och handrÀckning har dÀrefter utvidgats genom Àndringar i 1970 Ärs delgivningslag. Sedan lagen om betalningsförelÀggande och handrÀckning trÀdde i kraft har 16 §, som inte omfattas av undantaget i 29 § lagen om betalningsförelÀggande och handrÀckning, Àndrats sÄ att kungörelse enligt den paragrafen Àven fÄr ske i vissa fall dÄ en juridisk person saknar registrerad behörig stÀllföre- trÀdare (prop. 1992/93:68 s. 65 f.) samt nÀr ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med aktiebolag (prop. 1996/97:132 s. 25 f.).

NÀr Kronofogdemyndigheten inte lyckas delge svaranden med de delgivningssÀtt som stÄr till buds fÄr myndigheten erbjuda sökanden att sjÀlv ombesörja delgivningen. Om sökanden inte antar erbjudandet, ska ansökningen avvisas (30 § lagen om betalningsförelÀggande och hand- rÀckning). Sökanden kan dÄ vÀlja att ansöka om stÀmning vid tingsrÀtt och dÀr i sista hand fÄ till stÄnd delgivning av ett tredskodomsföre- lÀggande genom kungörelsedelgivning.

ÖvervĂ€ganden

Mot bakgrund av de förÀndringar som redogörs för ovan anges i promemorian att de skÀl som tidigare har anförts mot att generellt tillÄta kungörelsedelgivning i mÄl om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning inte lÀngre har samma tyngd. I promemorian konstateras att ett kvarstÄende argument mot att utvidga tillÀmpningsomrÄdet för kungörelsedelgivning inom den summariska processen kan vara risken för att en sÄdan ordning leder till onödiga kostnader om utslagen sÀllan kan verkstÀllas vilket ofta torde vara fallet nÀr svaranden Àr en fysisk person som saknar kÀnt hemvist. I promemorian görs bedömningen att fördelarna med att lÄta Kronofogdemyndigheten anvÀnda kungörelse- delgivning fullt ut inom den summariska processen övervÀger de nÀmnda nackdelarna.

Endast ett fÄtal remissinstanser yttrar sig sÀrskilt i frÄgan. Kronofogde- myndigheten, som i huvudsak Àr positiv till förslaget anser att det bör klargöras hur förslaget att utvidga möjligheterna till kungörelsedelgiv- ning förhÄller sig till bestÀmmelsen att en ansökan ska avvisas om inte ett erbjudande om partsdelgivning antas (30 § lagen om betalningsföre- lÀggande och handrÀckning). Kronofogdemyndigheten anser vidare att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget underskattas. Inom den summariska processen erbjöds under Är 2008 partsdelgivning i nÀstan 27 000 mÄl och hinder mot delgivning av nÄgot slag förvÀntas för Är 2009 uppkomma i sammanlagt ca 90 000 mÄl. Svensk Inkasso avstyrker förslaget och anser att promemorians förslag kommer att medföra sÄvÀl en ökad arbetsbelastning i form av ökade utredningsinsatser som ökade kostnader för annonsering. Svensk Inkasso befarar att dessa konsekvenser kan komma att innebÀra förlÀngda handlÀggningstider i hela den summariska processen.

Regeringen anser att promemorians förslag har vissa fördelar. Det ligger dessutom i linje med de ÄtgÀrder som pÄ senare Är har vidtagits pÄ

Prop. 2009/10:237

196

andra omrÄden för att renodla domstolarnas uppgifter genom att flytta Prop. 2009/10:237 Àrenden som Àr rÀttsligt okomplicerade frÄn domstolarna till andra

myndigheter. Som konstateras i promemorian finns det dÀrmed ett intresse för det allmÀnna att verka för att fler obestridda krav avgörs inom den summariska processen i stÀllet för i domstol. Som

Kronofogdemyndigheten och Svensk Inkasso anför finns det dock andra konsekvenser av promemorians förslag som kan tala mot att genomföra det. Regeringen anser sig dÀrför inte ha tillrÀckligt underlag för att i detta lagstiftningsÀrende föreslÄ en utvidgning av möjligheterna att anvÀnda kungörelsedelgivning inom den summariska processen.

13.3NÀrmare om kungörandet m.m.

13.3.1Annonsering

Regeringens förslag: Huvudregeln Àr att ett meddelande om kungörelse- delgivning annonseras i tidning. Annonsering ska alltid ske i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns skÀl till det, ska annonsering Àven ske i ortstidning.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan

invÀndning. Endast ett fÄtal remissinstanser yttrar sig sÀrskilt i denna del. NÄgra remissinstanser, bl.a. KammarrÀtten i Jönköping och Sveriges advokatsamfund, ifrÄgasÀtter om annonsering i Post- och Inrikes Tidningar verkligen har samma spridningseffekt som annonsering i ortstidningar. Arbetsdomstolen anser att det ska vara fakultativt för myndigheten att vÀlja om annonsering Àven ska ske i ortstidning.

SkÀlen för regeringens förslag

 

Bakgrund

 

Huvudregeln vid kungörelsedelgivning Àr enligt 1970 Ärs delgivningslag

 

att meddelandet om att handlingen hÄlls tillgÀnglig och om handlingens

 

huvudsakliga innehÄll ska införas i Post- och Inrikes Tidningar och

 

ortstidning eller endera av dessa. BestÀmmelser om kungörande i orts-

 

tidning finns i lagen (1977:654) om kungörande i mÄl och Àrenden hos

 

myndighet m.m. Kungörande i ortstidning innebÀr att kungörelsen ska in-

 

föras i alla lokala dagstidningar som har en spridning av nÄgon betyden-

 

het bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig (3 § första

 

stycket). Lokal dagstidning ska anses ha sÄdan spridning om den kan

 

berÀknas vara spridd till minst fem procent av hushÄllen i orten eller om

 

den kan berÀknas vara spridd till minst femtio procent av hushÄllen i viss

 

kommun inom det berörda omrÄdet. Om myndigheten finner det uppen-

 

bart att syftet med tillkÀnnagivandet kan nÄs Àven om kungörelsen införs

 

endast i ett mindre antal lokala dagstidningar, fÄr dock detta ske (3 §

 

andra stycket). Med dagstidning avses allmÀn nyhetstidning av dags-

 

presskaraktÀr, som normalt ges ut med minst ett nummer varje vecka och

 

som har en pÄ vardagar i huvudsak abonnerad upplaga (3 § tredje

 

stycket). Legaldefinitionen av begreppet ortstidning har bl.a. motiverats

197

av att det frÄn allmÀnt demokratiska synpunkter Àr av sÀrskild betydelse att ingen diskrimineras pÄ grund av sitt tidningsval. NÀr det gÀller valet mellan Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning enligt nuvarande ordning anförs i förarbetena att det ankommer pÄ den kungörande myndigheten att med ledning av omstÀndigheterna bestÀmma hur tidningskungörandet ska anordnas. Valet ska ske med utgÄngspunkt i respektive tidningsforms anvÀndningsomrÄde (prop. 1976/77:63 s. 194). Dessutom finns i en rad olika författningar sÀrskilda bestÀmmelser om att kungörelse i ett visst slags mÄl eller Àrende ska tas in endast i ortstidning respektive endast i Post- och Inrikes Tidningar (t.ex. 22 kap. 3 och 11 §§ miljöbalken samt 13 kap. 20 § jordabalken) eller kungöras pÄ annat sÀtt. I vissa författningar gÀller sÀrskilda bestÀmmelser om kungörande som i andra avseenden innebÀr avvikelser frÄn delgivningslagens bestÀmmel- ser. Som exempel kan nÀmnas att rÀtten i konkursÀrenden fÄr besluta att kungörelser som rör annat Àn sjÀlva konkursbeslutet endast ska införas i nÄgon eller nÄgra av ortstidningarna.

ÖvervĂ€ganden

Sedan den 1 januari 2007 publiceras Post- och Inrikes Tidningar pÄ Bolagsverkets webbplats pÄ Internet. FörÀndringen har inneburit att kungörelserna publiceras snabbare och dÀrmed ocksÄ kommer snabbare till allmÀnhetens kÀnnedom. Webbplatsen har utformats pÄ ett sÄdant sÀtt att det finns ett flertal olika sökfunktioner. Kungörelserna Àr sökbara efter bl.a. publiceringsdatum, kungörelsetyp, kungörelseobjekt efter namn eller person-/organisationsnummer, lÀn och uppgiftslÀmnare (dvs. myndigheten). I promemorian görs bedömningen att kungörelserna genom denna förÀndring har fÄtt en avsevÀrt bÀttre spridning Àn vad som var fallet tidigare. Utöver den ökade spridningen har publiceringen av Post- och Inrikes Tidningar pÄ Internet inneburit lÀgre kungörande- kostnader för det allmÀnna. I promemorian anförs vidare att det enligt nuvarande ordning Àr svÄrt för en enskild person att bevaka sina intressen genom att ta del av kungörelser i mÄl och Àrenden. För att vara helt sÀker pÄ att fÄ del av kungörelser mÄste han eller hon dagligen lÀsa minst en dagstidning samt Post- och Inrikes Tidningar. Syftet med annonseringen Àr naturligtvis att den som delgivningen avser ska fÄ kÀnnedom om detta (se t.ex. prop. 1970:13 s. 146). Vid en jÀmförelse framstÄr enligt prome- morian annonsering i Post- och Inrikes Tidningar numera i flertalet fall som ett bÀttre kungörandeform Àn ortstidning. För att öka förutsebarheten i tillÀmpningen föreslÄs mot den bakgrunden att annonsen, om tidnings- annonsering ska ske, alltid införs i Post- och Inrikes Tidningar. I promemorian konstateras att det i vissa fall finns skÀl som talar för att annonsering sker Àven i ortstidning. Det gÀller frÀmst kungörelser som rör en enskild person som pÄ goda grunder kan antas uppehÄlla sig pÄ en viss ort eller som riktar sig uteslutande till personer pÄ en viss ort. I promemorian görs bedömningen att det i sÄdana fall fÄr anses lÀmpligt att myndigheten för in meddelandet Àven i ortstidning.

Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag eller lÀmnar det utan invÀndning. NÄgra remissinstanser, bl.a. KammarrÀtten i Jönköping och Sveriges advokatsamfund, ifrÄgasÀtter om annonsering i

Prop. 2009/10:237

198

Post- och Inrikes Tidningar verkligen har samma spridningseffekt som Prop. 2009/10:237 annonsering i ortstidningar. Arbetsdomstolen anser tvÀrtom att det bör

vara fakultativt för myndigheten att vÀlja om annonsering Àven ska ske i ortstidning.

Regeringen instÀmmer i promemorians bedömning att förutsebarheten ökar om annonsering alltid sker i Post- och Inrikes Tidningar. NÀr det gÀller kungörelsedelgivning av juridiska personer som har underlÄtit att fullgöra sin registreringsskyldighet (avsnitt 13.2.5) Àr sÄdan annonsering tillrÀcklig. I de fall som bl.a. KammarrÀtten i Jönköping och Sveriges advokatsamfund torde avse bör dock, liksom föreslÄs i promemorian, annonsering Àven ske i ortstidning. Om bestÀmmelsen görs helt fakultativ, som Arbetsdomstolen föreslÄr, minskar förutsebarheten och det finns en risk att bestÀmmelsen tillÀmpas alltför restriktivt av vissa myndigheter. BestÀmmelsen bör dÀrför för övriga fall utformas pÄ sÄ sÀtt att annonsering alltid ska ske i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning.

13.3.2Anslag i myndighetens lokal

Regeringens förslag: Myndigheten ska i vissa fall kunna avstÄ frÄn tidningsannonsering om kungörelsedelgivning redan har anvÀnts i mÄlet eller Àrendet. I sÄdana fall ska ett meddelande i stÀllet anslÄs i myndig- hetens lokal. DÀremot ska myndigheten inte lÀngre kunna avstÄ frÄn tidningsannonsering pÄ den grunden att det finns sÀrskild anledning att anta att annonsering i tidning Àr meningslöst.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser yttrar sig i denna del.

KriminalvÄrden anser att det bör övervÀgas om det i vissa andra fall ocksÄ ska kunna göras undantag frÄn kravet pÄ tidningsannonsering. Malmö tingsrÀtt anser att förslaget om att annonsering i tidning endast ska fÄ underlÄtas om kungörelsedelgivning redan har anvÀnts i mÄlet eller Àrendet utgör en försÀmring i förhÄllande till nuvarande ordning och kan förvÀntas leda till ökade kostnader för Sveriges Domstolar.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

En myndighet fĂ„r enligt nuvarande ordning avstĂ„ frĂ„n tidnings- annonsering om antingen kungörelsedelgivning har Ă€gt rum och dĂ€refter ny delgivning ska ske i samma mĂ„l eller Ă€rende eller det finns sĂ€rskild anledning att anta att införande i tidning Ă€r meningslöst (17 § första stycket andra och tredje meningarna i 1970 Ă„rs delgivningslag). I sĂ„dana fall ska meddelandet i stĂ€llet anslĂ„s i myndighetens lokaler. Enligt bestĂ€mmelsens tidigare lydelse fick myndigheten avstĂ„ frĂ„n att annonsera i tidning och i stĂ€llet anslĂ„ handlingen i myndighetens lokaler, om införande i tidning var ”uppenbarligen meningslöst”. Som exempel pĂ„ nĂ€r rekvisitet skulle anses uppfyllt nĂ€mns i förarbetena den situationen

att det Àr kÀnt att den sökte sedan lÀnge har lÀmnat landet (prop. 1970:13

199

s. 108). Undantaget utvidgades Ă„r 1994 dĂ„ bestĂ€mmelsen fick sin nuvarande lydelse. I förarbetena till denna Ă€ndring anförs att det egentligen Ă€r svĂ„rt att se nĂ€r ett sĂ„ strĂ€ngt rekvisit som ”uppenbarligen meningslöst” med fog kan anses uppfyllt. Lagens utformning ansĂ„gs dĂ€rför inte sĂ€rskilt lĂ€mplig för att urskilja de fall dĂ€r det Ă€r berĂ€ttigat att frĂ„ngĂ„ tidningsannonsering och inskrĂ€nka sig till att anslĂ„ meddelandet i frĂ„ga i myndighetens lokal. Syftet med förĂ€ndringen var alltsĂ„ att utvidga möjligheterna för myndigheterna att avstĂ„ frĂ„n tidningsannonsering. Det uttalas dock att bestĂ€mmelsens nya lydelse inte innebĂ€r att myndigheten slentrianmĂ€ssigt kan underlĂ„ta att kungöra genom annonsering i tidning (prop. 1993/94:19 s. 15 f. och 25).

ÖvervĂ€ganden

I föregĂ„ende avsnitt görs bedömningen att förutsĂ€ttningarna för att en person som Ă€r delgivningsmottagare faktiskt fĂ„r kĂ€nnedom om kun- görelsedelgivningen har ökat genom publiceringen av Post- och Inrikes Tidningar pĂ„ Internet. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt nĂ€r personen i frĂ„ga befinner sig utomlands. Om meddelandet vid tidningsannonsering alltid publice- ras i Post- och Inrikes Tidningar fĂ„r personer som befinner sig utomlands i princip lika goda förutsĂ€ttningar att fĂ„ vetskap om kungörelser som om de hade befunnit sig i Sverige. I promemorian görs med hĂ€nvisning till det anförda bedömningen att det dĂ€rför Ă€r svĂ„rt att se nĂ„gon situation dĂ€r det numera Ă€r befogat att helt underlĂ„ta annonsering i Post- och Inrikes Tidningar nĂ€r kungörelsedelgivning inte tidigare har anvĂ€nts i mĂ„let eller Ă€rendet. I promemorian föreslĂ„s dĂ€rför att det inte lĂ€ngre bör finnas nĂ„gon möjlighet att helt avstĂ„ frĂ„n tidningsannonsering pĂ„ den grunden att det finns sĂ€rskild anledning att anta att införande i tidning Ă€r meningslöst. Om kungörelsedelgivning tidigare har Ă€gt rum i mĂ„let eller Ă€rendet och ingen delgivningsmottagare har avhörts bör dock enligt promemorians förslag kungörelsedelgivning fortfarande kunna ske endast genom anslag i myndighetens lokaler. BestĂ€mmelsen föreslĂ„s dock, liksom enligt 1970 Ă„rs delgivningslag, endast kunna tillĂ€mpas i de fall dĂ„ antingen en delgivningsmottagare saknar kĂ€nt hemvist och det inte kan klarlĂ€ggas var han eller hon uppehĂ„ller sig eller det Ă€r frĂ„ga om en sĂ„dan situation dĂ„ Ă€ven spikning fĂ„r anvĂ€ndas (se nĂ€rmare avsnitten 13.2.1–13.2.3).

En remissinstans, Malmö tingsrÀtt, invÀnder mot förslaget och anser att det innebÀr en försÀmring mot nuvarande ordning. Regeringen konstaterar att promemorians förslag innebÀr visst merarbete och ökade kostnader i de fall dÀr det enligt nuvarande ordning Àr tillÄtet att helt underlÄta att annonsera i tidning pÄ den grunden att det finns sÀrskild anledning att anta att sÄdan annonsering i tidning Àr meningslöst. En av utgÄngspunkterna för den nya delgivningslagen Àr dock att ett större ansvar lÀggs pÄ parterna att bevaka pÄgÄende mÄl och Àrenden. I linje med detta synsÀtt Àr det en fördel om enskilda ges ökade möjligheter att fÄ kÀnnedom om kungörelsedelgivningar. Det bör dÀrför inte finnas nÄgot utrymme för att avstÄ frÄn att annonsera i tidning första gÄngen kungörelsedelgivning anvÀnds i ett mÄl eller Àrende. Har kungörelse- delgivning redan anvÀnds i mÄlet eller Àrendet och meddelandet införts i

Prop. 2009/10:237

200

tidning anser regeringen dÀremot att det Àr rimligt att lÄta det ankomma Prop. 2009/10:237 pÄ den som delgivningen avser att bevaka sina intressen i mÄlet eller

Àrendet. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att myndigheten i samma utstrÀckning som enligt nuvarande ordning ska kunna avstÄ frÄn tidningsannonsering om kungörelsedelgivning redan har anvÀnts i mÄlet eller Àrendet och att meddelandet i dessa fall i stÀllet ska anslÄs i myndighetens lokal.

13.3.3Ytterligare delgivningsÄtgÀrder i samband med kungörelsedelgivning

Regeringens förslag: Vid kungörelsedelgivning ska i vissa fall ytter- ligare delgivningsÄtgÀrder, utöver annonsering eller anslag i myndig- hetens lokaler, vidtas inom tio dagar frÄn beslutet om kungörelsedelgiv- ning.

NÀr kungörelsedelgivning sker med en obestÀmd krets, ett stort antal personer eller med delÀgare i samfÀllighet eller medlemmar i en samman- slutning ska meddelandet skickas till nÄgra av de personer som delgiv- ningen avser för att vara tillgÀngligt för alla dem som delgivningen avser. Om statlig myndighet eller kommun ingÄr bland dem som avses med delgivningen ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

NÀr kungörelsedelgivning sker med ett stort antal personer som hyr eller annars innehar lÀgenheter i samma fastighet ska ett meddelande anslÄs i den fastighet dÀr de som delgivningen avser bor.

NÀr en juridisk person som i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar en registrerad företrÀdare delges genom kungörelsedelgivning, ska ett meddelande om delgivningen skickas till den registrerade postadressen om en sÄdan finns.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens.

 

I promemorian föreslÄs att bestÀmmelsen i 17 § andra stycket i 1970 Ärs

 

delgivningslag om att handlingen i vissa fall ska sÀndas med post till var

 

och en av de personer som ska delges ska föras över till den nya lagen.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig sÀrskilt i denna

 

del.

 

SkÀlen för regeringens förslag: NÀr kungörelsedelgivning avser en

 

obestÀmd krets, ett stort antal personer eller fler Àn tio delÀgare eller

 

medlemmar i en samfÀllighet respektive sammanslutning ska meddelan-

 

det sÀndas med post till nÄgon eller nÄgra av de personer som delgiv-

 

ningen avser under deras vanliga adresser för att vara tillgÀngligt för alla

 

dem som avses med delgivningen. Meddelandet ska alltid sÀndas med

 

post till statlig myndighet och kommun som ingÄr i kretsen som ska

 

delges (17 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag).

 

I promemorian görs bedömningen att den nuvarande ordningen att

 

meddelandet ska skickas med post till nÄgon eller nÄgra av dem som

 

delgivningen avser inte framstÄr som sjÀlvklar. En sÄdan ordning lÀmnar

 

ett stort utrymme för myndigheten att vÀlja till hur mÄnga och till vilka

 

som meddelandet ska skickas. Den praktiska betydelsen av detta moment

 

i delgivningsförfarandet kan dÀrför i hög grad skilja sig frÄn fall till fall. I

201

promemorian dras dock slutsatsen att det ÀndÄ fÄr anses vara en rimlig ordning att vissa ytterligare ÄtgÀrder vidtas för att Ätminstone en del av den krets personer som delgivningen avser med större sannolikhet fÄr kÀnnedom om meddelandets innehÄll. Mot denna bakgrund och dÄ nÄgra sÀrskilda problem med den nuvarande ordningen inte Àr kÀnda anser regeringen i likhet med promemorian att en motsvarande ordning ska gÀlla enligt den nya delgivningslagen.

Enligt 17 § andra stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag ska ett sĂ„dant meddelande som nĂ€mnts i det föregĂ„ende alltid sĂ€ndas. Av lagtexten framgĂ„r emellertid inte att det ska inverka pĂ„ bedömningen av om del- givning ska anses ha skett om myndigheten felaktigt underlĂ„ter att sĂ€nda meddelanden med post (19 § i 1970 Ă„rs delgivningslag). I rĂ€ttfallet RÅ 1991 ref. 49 fann dock RegeringsrĂ€tten att myndighets underlĂ„tenhet att sĂ€nda meddelande med post till Ă„tminstone nĂ„gon person utgjorde skĂ€l att Ă„terstĂ€lla försutten tid för att överklaga myndighetens beslut. I promemorian föreslĂ„s att det bör tas in en bestĂ€mmelse som innebĂ€r att ett meddelande om kungörelsedelgivning ska skickas till nĂ„gon eller nĂ„gra av dem som delgivningen avser och att sĂ„ har skett i dessa fall bör vara en förutsĂ€ttning för att kungörelsedelgivning ska anses ha skett. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

NÀr kungörelsedelgivning anvÀnds pÄ den grunden att ett stort antal personer ska delges ska, om personerna i frÄga hyr eller annars innehar lÀgenhet i samma fastighet, enligt 1970 Ärs delgivningslag meddelandet Àven anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt (16 § andra stycket 1). Meddelandet anslÄs pÄ anslagstavla som Àr avsedd för meddelanden till de boende. Om sÄdan anslagstavla saknas, ska meddelandet i stÀllet anslÄs vÀl synligt i husets huvudingÄng. Dessutom ska handlingen (eller meddelandet om handlingen Àr mycket omfattande) sÀndas med post till var och en av de personer som ska delges, om inte detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvÀr Àn vad som Àr försvarligt med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen. I promemorian görs bedömningen att den nuvarande bestÀmmelsen om att meddelandet ska anslÄs inom fastig- heten innebÀr att myndigheten pÄ ett förhÄllandevis enkelt sÀtt kan öka förutsÀttningarna för att de boende ska fÄ kÀnnedom om delgivningen. Regeringen anser i likhet med promemorian att bestÀmmelsen bör föras över till den nya delgivningslagen.

BestÀmmelsen om att handlingen ska skickas med post till samtliga personer som hyr eller annars innehar lÀgenhet i samma fastighet innebÀr att proportionalitetsbedömningar som Àr av samma slag ska göras vid tvÄ tillfÀllen; dels nÀr myndigheten fattar beslut om att kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas, dels nÀr myndigheten fattar beslut om att handlingen dessutom ska skickas med post. Enligt regeringens uppfattning framstÄr en sÄdan ordning inte som lÀmplig. För att kungörelsedelgivning över huvud taget ska fÄ anvÀndas krÀvs att det med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning ska ske med samtliga personer. Om denna förutsÀttning Àr uppfylld bör det vara tillrÀckligt att meddelandet anslÄs i fastigheten och skickas till nÄgon eller nÄgra av dem som delgivningen avser. Regeringen anser dÀrför att bestÀmmelsen om att handlingen i vissa undantagsfall dessutom ska skickas till samtliga som delgivningen avser inte bör föras över till den nya lagen.

Prop. 2009/10:237

202

I avsnitt 13.2.5 föreslÄs att kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas i Prop. 2009/10:237 vissa fall nÀr en juridisk person har underlÄtit att registrera en behörig

företrÀdare. Liksom enligt nuvarande ordning anser regeringen att ett meddelande om delgivningen dessutom ska skickas till den juridiska personens registrerade postadress om en sÄdan finns (jfr 16 § andra stycket 3 och 17 § tredje stycket i 1970 Ärs delgivningslag). En sÄdan bestÀmmelse bör dÀrför tas in i den nya lagen.

Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att handlingen ska skickas inom tio dagar frÄn beslutet om kungörelsedelgivning.

13.4Delgivningstidpunkten

Regeringens förslag: Kungörelsedelgivning har skett tvÄ veckor efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsÀttning att kungörandet och övriga föreskrivna ÄtgÀrder har verkstÀllts inom föreskriven tid.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser uttalar sig sÀrskilt i

denna del. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn tillstyrker förslaget att förlÀnga delgivningstidpunkten till tvÄ veckor frÄn beslutet. Sveriges advokat- samfund anser att delgivningstidpunkten bör infalla tidigast en vecka efter kungörandet av meddelandet.

SkÀlen för regeringens förslag: Enligt 1970 Ärs delgivningslag anses delgivning ha skett pÄ tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgiv- ning under förutsÀttning att kungörandet skett vid den tidpunkten (19 § tredje stycket). Att lÄta tidpunkten för nÀr delgivning ska anses ha skett bestÀmmas med utgÄngspunkt frÄn vilken dag som beslutet om kungörelsedelgivning fattas i stÀllet för dagen för publiceringen av meddelandet inger enligt promemorian vissa principiella betÀnkligheter. Hur lÄng tid som den person som Àr delgivningsmottagare har pÄ sig att fÄ kÀnnedom om delgivningen blir beroende av dels hur snabbt efter beslutet som myndigheten lÀmnar annonsmanus, dels hur snabbt respek- tive tidning publicerar meddelandet. I promemorian konstateras att det frÄn principiell utgÄngspunkt framstÄr som mer rimligt att bestÀmma tidpunkten dÄ delgivning ska anses ha skett utifrÄn nÀr kungörande- ÄtgÀrderna har verkstÀllts. NÀr kungörelsen ska införas i flera tidningar Àr det emellertid inte sÀkert att publicering kan ske samma dag i samtliga tidningar. I sÄdana fall uppkommer svÄrigheter att bestÀmma vid vilken tidpunkt som delgivning ska anses ha skett. Det Àr dessutom en fördel att delgivningstidpunkten kan beaktas vid utformningen av annonsmanus. DÀrigenom Àr det t.ex. möjligt att i meddelandet ange att svaromÄl i ett tvistemÄl ska ha kommit in till tingsrÀtten senast ett visst angivet datum vid pÄföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas. I promemo- rian görs med hÀnsyn till det anförda sammantaget bedömningen att den nuvarande ordningen, att bestÀmma delgivningstidpunkten frÄn beslutet om kungörelsedelgivningen, fÄr anses ha sÄdana fördelar att den bör behÄllas. Regeringen instÀmmer i denna bedömning.

I promemorian konstateras vidare att förutsÀttningarna för att personer som Àr delgivningsmottagare fÄr kÀnnedom om kungörelsen torde ha

203

ökat sedan Post- och Inrikes Tidningar började publiceras pÄ Internet. Prop. 2009/10:237 Vid publicering pÄ Internet ökar dessutom chansen att delgivnings-

mottagaren nÄs av meddelandet ju lÀngre tid som meddelandet finns tillgÀngligt. Slutligen anförs i promemorian att förslagen om nÀr kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas innebÀr att anvÀndningen av delgivningssÀttet kan förvÀntas öka nÄgot. Mot denna bakgrund föreslÄs i promemorian att tidsfristen utstrÀcks sÄ att kungörelsedelgivning ska anses ha skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn beslutet om kungörelse- delgivning under förutsÀttning att föreskrivna ÄtgÀrder har skett i rÀtt tid.

Flertalet remissinstanser framför inte nÄgra invÀndningar mot förslaget. Sveriges advokatsamfund invÀnder dock att tidsfristen Àr för kort efter- som tiden kan uppgÄ till endast fyra dagar frÄn det att meddelandet kungörs till dess att delgivning har skett. Regeringen anser att det Àr viktigt att myndigheten alltid vidtar ÄtgÀrder för verkstÀllande av kungörandet sÄ snart det kan ske. NÀr det gÀller Post- och Inrikes Tid- ningar publiceras annonser mycket snabbt, i regel inom tvÄ arbetsdagar. I vissa ortstidningar publiceras emellertid annonser flera dagar senare. NÀr det gÀller ortstidningar som inte ges ut dagligen kan det dÀrmed dröja en tid frÄn det att myndigheten beslutar om kungörelsedelgivning till dess att meddelandet införs i ortstidning. I förhÄllande till nuvarande ordning, dÀr det Àr tillrÀckligt att kungörandet har skett samma dag som delgiv- ning anses ha skett, anser regeringen att promemorians förslag innebÀr en klar förbÀttring för de enskilda som berörs av delgivningen. Regeringen anser dessutom, i likhet med LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn, att det frÄn principiell synpunkt Àr en fördel om delgivningssÀtten i stor utstrÀckning har enhetliga tidsfrister. Regeringen anser dÀrför att kungörelsedelgiv- ning bör ha skett tvÄ veckor efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsÀttning att kungörandet och andra föreskrivna ÄtgÀrder har verkstÀllts inom tio dagar frÄn beslutet. Skyldigheten för myndigheten att vidta ÄtgÀrder för verkstÀllande av kungörandet sÄ snart det kan ske bör lÀmpligen föreskrivas i förordning.

14

Övriga delgivningsfrĂ„gor

 

14.1

SĂ€rskild postdelgivning

 

 

 

Regeringens förslag: SÀrskild postdelgivning avskaffas som delgiv-

 

ningssÀtt.

 

 

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget.

 

Posten AB tillstyrker förslaget.

 

SkÀlen för regeringens förslag: SÀrskild postdelgivning innebÀr

 

enligt nuvarande ordning att den handling som ska delges överlÀmnas till

 

den sökte av en brevbÀrare hos Posten AB. Delgivning anses ha skett

 

Àven om den sökte vÀgrar att ta emot handlingen (3 § andra stycket och

 

19 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag samt 4 och 5 §§ i 1979 Ärs

 

delgivningsförordning). AnvÀndningen av sÀrskild postdelgivning Àr

 

förbehÄllen vissa myndigheter, dÀribland domstolarna.

204

AnvÀndningen av sÀrskild postdelgivning har minskat markant de Prop. 2009/10:237 senaste decennierna. FrÄn att Är 1967 ha anvÀnts i ungefÀr en halv miljon

Àrenden om Äret hade antalet Àrenden Är 2000 sjunkit till knappt 700. Enligt promemorian Àr en av orsakerna till den minskade anvÀndningen att delgivningsformen förlorade i effektivitet nÀr lördagsutdelningen av post avskaffades.

Mot bakgrund av den minskade anvÀndningen har det i tidigare lagstiftningsÀrenden övervÀgts om inte den sÀrskilda postdelgivningen borde avskaffas (Ds Ju 1974:15 och prop. 1978/79:11 s. 25 f.). DÄvarande Riksskatteverket anförde i en rapport frÄn 1999 betrÀffande anvÀndning av sÀrskild postdelgivning inom den summariska processen att delgivningsformen borde anvÀndas endast i begrÀnsad omfattning, eftersom det bedömdes vara i en högst begrÀnsad andel av mÄlen dÀr sÀrskild postdelgivning kunde antas ha förutsÀttningar att lyckas nÀr ordinÀr delgivning hade misslyckats (RSV 1999:5 s. 25 f.). I sitt remiss- yttrande över promemorian Delgivning tillstyrkte Posten AB att sÀrskild postdelgivning avskaffas. I yttrandet upplyste Posten att bolaget annars skulle tvingas inrÀtta en sÀrskild organisation för den sÀrskilda post- delgivningen och att priset för tjÀnsten i sÄdana fall skulle komma att höjas avsevÀrt (Ju2002/1756/DOM).

Som framgÄr ovan har anvÀndningen av sÀrskild postdelgivning minskat kraftigt de senaste decennierna. I promemorian anförs att den minskade anvÀndningen innebÀr att det finns risk för brister i rÀttssÀker- heten vid anvÀndningen av delgivningsformen. Behovet av sÀrskild post- delgivning minskar dessutom ytterligare genom de övriga förÀndringar som nu föreslÄs. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att sÀrskild postdelgivning avskaffas som delgivningssÀtt.

14.2Beaktande av omstÀndigheter som framkommit vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren

Regeringens förslag: Bedömningen av om en person som Àr delgiv- ningsmottagare har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan fÄr grundas pÄ omstÀndigheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök med honom eller henne.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig i denna del. SkÀlen för regeringens förslag: Om det för att ett visst delgivnings-

sÀtt ska fÄ anvÀndas föreskrivs att det ska finnas anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan, fÄr bedöm- ningen enligt nuvarande ordning grundas Àven pÄ omstÀndigheter som har framkommit vid andra delgivningsförsök (18 a § i 1970 Ärs delgiv- ningslag). I delgivningslagen kan bestÀmmelsen tillÀmpas vid spikning och vid kungörelsedelgivning nÀr samma förutsÀttningar som för spikning Àr uppfyllda. Dessutom finns motsvarande krav i vissa författ- ningar för att surrogatdelgivning ska fÄ anvÀndas. Det gÀller t.ex. delgivning av stÀmning i tvistemÄl (33 kap. 6 § andra stycket rÀttegÄngs-

balken), betalningsuppmaning som kan grunda presumtion för obestÄnd

205

vid konkursansökan enligt 2 kap. 9 § konkurslagen och förelÀggande Prop. 2009/10:237 enligt 29 § lagen om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning.

Den aktuella bestĂ€mmelsen i delgivningslagen tar sĂ€rskilt sikte pĂ„ delgivning av notoriskt svĂ„rdelgivna personer, dĂ€r det vid tidigare delgivningsförsök har konstaterats att det finns anledning att anta att de har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan. För att utredningsunderlag frĂ„n tidigare delgivningsĂ€renden ska kunna tillmĂ€tas nĂ„gon större vikt krĂ€vs enligt förarbetena att materialet Ă€r ”nĂ„gorlunda fĂ€rskt”. Normalt bör material som i ett annat delgivningsĂ€rende nyligen har lett fram till exempelvis surrogatdelgiving av stĂ€mning i tvistemĂ„l eller spikning kunna tillmĂ€tas stor betydelse för bedömningen av ett senare fall, om det inte har kommit fram uppgifter som talar i en annan riktning. NĂ€r det gĂ€ller spikning och kungörelsedelgivning krĂ€vs dock att personen vid nĂ„got tillfĂ€lle getts tillfĂ€lle att sjĂ€lv bekrĂ€fta mottagandet samt att det i det aktuella delgivningsĂ€rendet har konstaterats att surrogatdelgivning inte Ă€r möjlig (prop. 1994/95:188 s. 23 f, jfr Ă€ven NJA 1983 s. 544).

Regeringen ansluter sig till promemorians bedömning att den gÀllande ordningen framstÄr som lÀmplig. Myndigheter bör dÀrför Àven fortsÀtt- ningsvis kunna beakta uppgifter som framkommit vid andra delgivnings- försök med den person som Àr delgivningsmottagare. För att göra lagstiftningen mer lÀttillgÀnglig bör bestÀmmelsen införlivas i de delgivningsbestÀmmelser dÀr den Àr tillÀmplig.

14.3Skyldighet för parter att uppge mobiltelefonnummer och e-postadress

Regeringens förslag: I rÀttegÄngsbalken, förvaltningsprocesslagen och lagen om domstolsÀrenden införs en skyldighet för parterna att uppge mobiltelefonnummer och e-postadress. Parterna ska inte lÀngre vara skyldiga att ange sitt yrke.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att skyldigheten införs i rÀttegÄngsbalken och förvaltningsprocesslagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians förslag. HovrÀtten över SkÄne och Blekinge och Statens va-nÀmnd före- slÄr att motsvarande skyldighet förs in i lagen om domstolsÀrenden respektive lagen om Statens va-nÀmnd.

SkÀlen för regeringens förslag: För att myndigheterna ska kunna kommunicera med parterna finns en skyldighet i rÀttegÄngsbalken och förvaltningsprocesslagen att lÀmna kontaktuppgifter. Enligt 33 kap. 1 § rÀttegÄngsbalken och 3 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska en enskild parts första inlaga till domstolen innehÄlla uppgift om bl.a. partens yrke, postadress, adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr parten kan antrÀffas för delgivning genom stÀmnings- man, telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne. (Den som har hemligt telefonabonnemang behöver dock endast uppge numret om

rÀtten begÀr det.) Uppgifterna ska gÀlla förhÄllandena nÀr de lÀmnas till

206

rÀtten. Det Àr i sammanhanget viktigt att notera att parten Àr skyldig att utan dröjsmÄl anmÀla till rÀtten om nÄgot av de angivna förhÄllandena Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig.

Som anförs i promemorian Ă€r numera de mest effektiva sĂ€tten att snabbt komma i kontakt med en part ofta att ringa till hans eller hennes mobiltelefon eller skicka ett e-postmeddelande till honom eller henne. Som framgĂ„r av tidigare avsnitt föreslĂ„s e-postadressen och mobil- telefonnumret dessutom i vissa fall kunna anvĂ€ndas vid vanlig delgiv- ning, förenklad delgivning och muntlig delgivning. I promemorian kon- stateras att Ă€ven de nuvarande bestĂ€mmelserna i rĂ€ttegĂ„ngsbalken och förvaltningsprocesslagen kan anses rymma en uppgiftsskyldighet för mobiltelefonnummer och e-postadress genom formuleringen ”förhĂ„llan- den i övrigt av betydelse för delgivning med parten”. Det föreslĂ„s att bestĂ€mmelserna Ă€ndĂ„ kompletteras med en sĂ„dan uttrycklig uppgiftsskyl- dighet.

Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Uppgifterna torde dessutom, som anförs i promemorian, kunna anvÀndas för att effektivi- sera handlÀggningen av mÄl och Àrenden genom att myndigheten snabbt kan nÄ parterna med meddelanden som inte krÀver formell delgivning, t.ex. besked om att en förhandling har stÀllts in eller en pÄminnelse om att parten ska bekrÀfta mottagandet av en handling. En sÄdan ordning möjliggör för myndigheten att utveckla det datoriserade verksamhets- stödet bl.a. genom att systemet kan skicka pÄminnelser om förelÀgganden och kallelser till parterna med e-post eller SMS. Regeringen anser vidare att det inte lÀngre Àr motiverat att parterna alltid ska ange yrke. Denna skyldighet bör dÀrför tas bort.

LagrÄdet pekar pÄ att det i lagrÄdsremissen inte görs nÄgot undantag frÄn skyldigheten att lÀmna uppgift om mobiltelefonnummer som inte Àr anknutna till abonnemang. LagrÄdet menar att t.ex. kontantkortsnummer i praktiken kan vara hemliga i den meningen att de inte Àr registrerade och anser att frÄgan bör övervÀgas ytterligare i det fortsatta lagstiftnings- arbetet.

Regeringen anser att de problem som kan vara förknippade med att behöva uppge oregistrerade kontantkortsnummer inte ska överdrivas. FrÄgan om det ÀndÄ bör införas nÄgon sÀrskild reglering för sÄdana mobiltelefonnummer krÀver ytterligare övervÀganden som inte Àr möjliga att göra i detta lagstiftningsÀrende. Det bör dÀrför inte nu göras nÄgot undantag för mobiltelefonnummer som inte registrerats.

Vidare anser regeringen att parten Àven ska uppge ombudets e-post- adress och att det, som LagrÄdet föreslÄr, av lagtexten ska framgÄ att parten Àven ska uppge ombudets mobiltelefonnummer.

Genom hÀnvisningarna till 33 kap. 1 § rÀttegÄngsbalken fÄr Àndringen betydelse Àven inom den summariska processen och i skuldsanerings- Àrenden (18 § lagen om betalningsförelÀggande och vanlig handrÀckning samt 11 § första stycket 1 skuldsaneringslagen [2006:548]). En mot- svarande Àndring bör, som HovrÀtten över SkÄne och Blekinge föreslagit, lÀmpligen ocksÄ göras i 5 § lagen om domstolsÀrenden. Det kan ocksÄ finnas anledning att införa en motsvarande uppgiftsskyldighet i andra författningar. Dessa frÄgor bör övervÀgas i annat sammanhang.

Prop. 2009/10:237

207

14.4

DelgivningsbestÀmmelser i diskrimineringslagen

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Det ska framgÄ av diskrimineringslagen (2008:567) att vitesförelÀgganden som Diskrimineringsombudsmannen meddelar med stöd av 4 kap. 4 § diskrimineringslagen ska delges.

Det ska ocksÄ av diskrimineringslagen framgÄ att förelÀgganden som NÀmnden mot diskriminering meddelar med stöd av 4 kap. 8 § diskrimi- neringslagen, kallelse till förhandling enligt 11 och 15 §§ diskrimi- neringslagen samt andra handlingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska tillhandahÄllas ska delges.

Det stÀlls inte lÀngre nÄgra sÀrskilda villkor för att surrogatdelgivning ska fÄ anvÀndas sÄvitt avser vitesförelÀgganden som meddelas med stöd av diskrimineringslagen.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

Remissinstanserna: NÀmnden mot diskriminering tillstyrker förslaget att ta bort den nuvarande begrÀnsningen av möjligheten att anvÀnda surrogatdelgivning. I övrigt yttrar sig ingen remissinstans sÀrskilt i denna del.

SkÀlen för regeringens förslag: Av 1 § andra stycket i 1970 Ärs delgivningslag följer att bestÀmmelser om delgivning i visst slag av mÄl eller Àrende i annan författning har företrÀde framför delgivningslagens bestÀmmelser. I avsnitt 5.1 föreslÄs att detta Àven ska gÀlla för den nya lagen. NÀstan alla delgivningsbestÀmmelser som innebÀr avvikelser frÄn delgivningslagen har lagform. Ett undantag Àr delgivning av vites- förelÀgganden enligt 4 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). BestÀmmelsen om delgivning av sÄdana förelÀgganden har tagits in i 9 § förordningen (2008:1401) med instruktion för Diskrimineringsombuds- mannen. Av den bestÀmmelsen följer dels att ett vitesförelÀggande enligt 4 kap. 4 § diskrimineringslagen ska delges, dels att ett vitesförelÀggande fÄr delges genom surrogatdelgivning bara om det finns skÀl att anta att den som förelÀggandet riktas mot har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Ytterligare ett undantag Àr delgivning av vitesförelÀgganden som beslutats av NÀmnden mot diskriminering. Enligt 4 kap. 13 § tredje stycket diskrimineringslagen ska nÀmndens beslut vara skriftligt och del- ges den som framstÀllningen riktas mot. Av 12 § förordningen (2008:1328) med instruktion för NÀmnden mot diskriminering följer att ett vitesförelÀggande fÄr delges genom surrogatdelgivning bara om det finns skÀl att anta att den som förelÀggandet riktas mot har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Vidare följer av 11 § förordningen med instruktion för NÀmnden mot diskriminering att förelÀgganden enligt 4 kap. 8 § diskrimineringslagen, kallelser till förhandlingar samt andra handlingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska fÄ del av ska delges.

BegrÀnsningen i anvÀndningen av surrogatdelgivning motsvarar vad som gÀller för bl.a. delgivning av stÀmning i tvistemÄl. Det kan enligt promemorian ifrÄgasÀttas om en motsvarande begrÀnsning Àr motiverad nÀr det gÀller delgivning av ett vitesförelÀggande som riktar sig mot en arbetsgivare, en utbildningsanordnare eller nÄgon annan enligt 4 kap. 4 och 5 §§ diskrimineringslagen. I promemorian anmÀrks att arbets-

208

givare, utbildningsanordnare m.fl. endast kan förelÀggas vite om de har Prop. 2009/10:237 underlÄtit att rÀtta sig efter en begÀran frÄn Diskrimineringsombuds-

mannen att lÀmna uppgifter, ge tilltrÀde till arbetsplats (eller annan lokal) eller komma till en överlÀggning (4 kap. 3 § diskrimineringslagen). Det Àr enligt promemorian Àven av betydelse att övriga nu aktuella vites- förelÀgganden fÄr meddelas arbetsgivare eller utbildningsanordnare av NÀmnden mot diskriminering först efter att arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren delgetts ett förelÀggande om att inom en viss tid yttra sig (4 kap. 8 § diskrimineringslagen och 11 § förordningen med instruktion för NÀmnden mot diskriminering). NÄgon inskrÀnkning av möjligheten till surrogatdelgivning av ett sÄdant förelÀggande finns inte. DÀrtill kommer att vitesförelÀgganden med stöd av diskrimineringslagen ofta kommer att kunna delges genom det nya delgivningssÀttet sÀrskild delgivning av juridisk person. I promemorian föreslÄs med hÀnvisning till det anförda att övervÀgande skÀl fÄr anses tala för att de aktuella begrÀnsningarna av tillÀmpningen av surrogatdelgivning avskaffas. NÀmnden mot diskriminering tillstyrker förslaget. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

Av diskrimineringslagen framgÄr vidare att ett beslut av NÀmnden mot diskriminering ska delges. I likhet dÀrmed bör enligt promemorian bestÀmmelsen om att ett vitesförelÀggande av Diskrimineringsombuds- mannen ska delges tas in i diskrimineringslagen. För att samla aktuell reglering om delgivning i lag bör bestÀmmelsen att förelÀgganden enligt 4 kap. 8 § diskrimineringslagen ska delges tas in i en ny bestÀmmelse i diskrimineringslagen. Av den bestÀmmelsen bör enligt promemorian ocksÄ framgÄ att kallelser till förhandlingar enligt 11 eller 15 § diskrimineringslagen samt andra handlingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska tillhandahÄllas ska delges. Detta föranleder att en följd- Àndring bör göras i 4 kap. 7 § diskrimineringslagen. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

14.5BestÀmmelser om nÀr surrogatdelgivning, spikning eller kungörelsedelgivning inte fÄr anvÀndas

Regeringens förslag: Lagar som anger att kungörelsedelgivning enligt 15 § i 1970 Ärs delgivningslag inte fÄr anvÀndas Àndras sÄ att det framgÄr att undantagen avser sÄvÀl spikning som kungörelse- delgivning. Vidare ska det i flertalet av dessa författningar framgÄ att kungörelsedelgivning inte heller fÄr anvÀndas i de situationer som regleras i 16 § i 1970 Ärs delgivningslag, dvs. nÀr delgivning ska ske med en obestÀmd krets, nÀr juridiska personer i strid med gÀllande bestÀmmelser saknar registrerad behörig företrÀdare, m.m.

Det ska framgÄ av 7 kap. 7 § körkortslagen (1998:488) att surrogat- delgivning, spikning och kungörelsedelgivning inte fÄr anvÀndas nÀr ett beslut om körkortsingripande ska delges.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslagen.

209

SkÀlen för regeringens förslag: I 15 § i 1970 Ärs delgivninglag finns Prop. 2009/10:237 bestÀmmelser om vissa situationer nÀr fysiska personer fÄr delges genom kungörelsedelgivning och spikning. BestÀmmelser om nÀr kungörelse-

delgivning fÄr anvÀndas finns Àven i 16 §. Sedan lagens tillkomst har det förts in nya bestÀmmelser om nÀr kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas i 16 §. I ett antal författningar finns hÀnvisningar till 15 § i 1970 Ärs delgivninglag. I vissa av dessa författningar anges att 15 § inte fÄr tillÀmpas (t.ex. 46 § lagen [1991:1128] om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, 11 kap. 12 § socialtjÀnstlagen [2001:453] och 8 kap. 10 § smittskydds- lagen [2004:168]). I andra författningar anges att undantaget avser kungörelsedelgivning enligt 15 § (t.ex. lagen [2007:1150] om tillsyn över hundar och katter och lagen [2005:321] om tilltrÀdesförbud vid idrotts- arrangemang) Avsikten torde dock ha varit att dessa undantag Àven skulle gÀlla spikning. I avsnitt 5.5 görs bedömningen att det inte bör finnas nÄgon bestÀmmelse om att surrogatdelgivning, spikning och kungörelsedelgivning inte ska tillÀmpas om det, utan att det uttryckligen framgÄr av annan författning, pÄ grund av mÄlets eller Àrendets sÀrskilda beskaffenhet föreligger sÀrskilda skÀl mot att delgivning sker med anvÀndande av dessa delgivningsformer (jfr 1 § andra stycket andra meningen i 1970 Ärs delgivningslag). Liksom föreslÄs i promemorian anser regeringen att de ifrÄgavarande författningarna ska Àndras sÄ att det framgÄr direkt av dem nÀr surrogatdelgivning, spikning respektive kungörelsedelgivning inte fÄr anvÀndas.

Enligt 7 kap. 7 § körkortslagen ska ett beslut om körkortsingripande delges den som beslutet rör. BestÀmmelsen innehÄller inget utryckligt förbud mot att anvÀnda surrogatdelgivning, spikning eller kungörelse- delgivning. I promemorian anförs dock att dessa former av delgivning inte anvÀnds enligt praxis eftersom det anses att beslutet bör delges den enskilde personligen. I promemorian föreslÄs att det av lagtexten klart bör framgÄ att sÄ bör ske. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag.

14.6Husrannsakan för delgivning m.m.

Regeringens bedömning: BestÀmmelserna i rÀttegÄngsbalken om husrannsakan för delgivning bör inte Àndras.

Det bör inte införas nÄgon möjlighet för polis att omhÀnderta eller kvarhÄlla en tilltalad för delgivning.

Promemorians bedömning överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig i frÄgan om

husrannsakan för delgivning. NĂ„gra remissinstanser, bl.a. Rikspolis- styrelsen och Åklagarmyndigheten, anser att det bör införas en möjlighet för polis att omhĂ€nderta eller kvarhĂ„lla en tilltalad i brottmĂ„l för delgivning.

SkÀlen för regeringens bedömning: Husrannsakan för delgivning av stÀmning eller kallelse till förhandling med tilltalad i brottmÄl fÄr tillÀmpas om försök till delgivning har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa (28 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken). Beslut om husrannsakan för

210

delgivning ska alltid meddelas av rÀtten. FrÄgan fÄr tas upp av rÀtten sjÀlvmant eller pÄ yrkande av polismyndighet eller Äklagaren (28 kap. 4 § första och andra styckena rÀttegÄngsbalken).

NÀr bestÀmmelsen infördes Är 1985 fick husrannsakan endast anvÀndas för delgivning av stÀmning i mÄl om ansvar för brott betrÀffande vilket fÀngelse ingÄr i straffskalan. Sedan den 1 juli 1995 fÄr emellertid hus- rannsakan tillgripas oavsett brottets svÄrhetsgrad och Àven för delgivning av kallelse till förhandling i brottmÄl. Som pÄpekades i förarbetena ska dock, liksom vid all tvÄngsmedelsanvÀndning, proportionalitetsprincipen iakttas (28 kap. 3 a § rÀttegÄngsbalken). Detta innebÀr att i varje enskilt fall det intrÄng som husrannsakan för delgivning innebÀr ska uppvÀgas av de skÀl som talar för att ÄtgÀrden vidtas. Proportionalitetsprincipen innebÀr att husrannsakan knappast kan komma i frÄga i helt bagatell- artade fall. Som regel bör det ocksÄ föreligga sÀrskilda omstÀndigheter, sÄsom fara i dröjsmÄl, för att husrannsakan ska fÄ anvÀndas (prop. 1994/95:188 s. 21).

Enligt promemorian torde husrannsakan för delgivning inte tillÀmpas sÀrskilt ofta men har visat sig kunna vara en effektiv ÄtgÀrd betrÀffande vissa svÄrdelgivna tilltalade. En effektiv tillÀmpning verkar emellertid förutsÀtta att det finns ett vÀl fungerande samarbete mellan tingsrÀtt och polismyndighet och upparbetade rutiner för brÄdskade delgivnings- Àrenden, nÄgot som i första hand tingsrÀtten bör ta initiativ till (jfr 10 c § i 1979 Ärs delgivningsförordning).

Delgivning i andra mÄl och Àrenden Àn brottmÄl skulle sjÀlvfallet kunna utföras mer effektivt om husrannsakan fick tillÀmpas Àven för sÄdan delgivning. Regeringen anser dock att det inte Àr rimligt att tillÄta en sÄ ingripande ÄtgÀrd som husrannsakan i bostaden för att kunna över- lÀmna handlingar till andra personer Àn tilltalade i brottmÄl. Behovet av en sÄdan ÄtgÀrd Àr dessutom större i brottmÄl eftersom t.ex. surrogatdel- givning och spikning aldrig fÄr anvÀndas. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians bedömning att det inte bör införas nÄgon möjlighet till husrannsakan för delgivning i andra typer av mÄl och Àrenden.

I promemorian övervĂ€gs ocksĂ„ om det bör införas en möjlighet för polis att omhĂ€nderta eller kvarhĂ„lla en tilltalad i brottmĂ„l för delgivning av stĂ€mningsansökningar och andra handlingar. I promemorian görs bedömningen att en sĂ„dan möjlighet inte bör införas. NĂ„gra remiss- instanser, bl.a. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, Ă€r dock av motsatt uppfattning. Regeringen anser att det Ă€r angelĂ€get att minska andelen instĂ€llda huvudförhandlingar i brottmĂ„l. Som anförs i promemorian skulle ett frihetsberövande för delgivning – Ă€ven om det handlar om en förhĂ„llandevis kort tid – vara en mycket ingripande Ă„tgĂ€rd. För att införa en sĂ„dan möjlighet mĂ„ste det finnas ett pĂ„tagligt behov som inte kan uppfyllas pĂ„ nĂ„got annat mindre ingripande sĂ€tt. I promemorian anförs att förslaget att utvidga möjligheterna vid stĂ€mningsmannadelgiv- ning att delge ett meddelande med handlingens innehĂ„ll med upparbetade rutiner torde kunna öka effektiviteten vid stĂ€mningsmannadelgivning. Även om det som nĂ„gra remissinstanser pĂ„pekar skulle vara betydligt mer effektivt att kort kunna frihetsberöva en person för delgivning, anser regeringen att det inte i detta lagstiftningsĂ€rende finns underlag för att anse att en sĂ„dan ingripande Ă„tgĂ€rd Ă€r motiverad.

Prop. 2009/10:237

211

15

Auktorisation av privata delgivningsföretag

Prop. 2009/10:237

15.1FörutsÀttningar för auktorisation

Regeringens förslag: Delgivningsföretag fÄr ansöka om auktorisa- tion. Auktorisation av ett delgivningsföretag fÄr beviljas om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att verksam- heten kommer att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sak- kunnigt och omdömesgillt sÀtt. Med ett delgivningsföretag avses i lagen den som yrkesmÀssigt utför delgivning enligt delgivningslagen.

Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfÀlle att yttra sig innan ett företag beviljas auktorisation.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om auktorisation.

Promemorians förslag överensstÀmmer i allt vÀsentligt med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot de krav som enligt förslaget ska stÀllas pÄ ett delgivningsföretag för att auktorisation ska beviljas. En remissinstans, LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn, ifrÄga- sÀtter om det Àr nödvÀndigt att Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfÀlle att yttra sig i samtliga ansökningsÀrenden. Ett fÄtal remissinstanser uttalar sig sÀrskilt i frÄgan om det bör införas ett förbud mot att bedriva delgivningsverksamhet utan auktorisation. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn, stÀller sig bakom promemorians bedömning att auktorisationen ska vara frivillig. NÄgra remissinstanser, bl.a. Datainspektionen, invÀnder mot bedömningen och anser att det ska vara obligatoriskt med auktorisation för privata delgivningsföretag.

SkÀlen för regeringens förslag: I avsnitt 12.3 föreslÄs att det införs en ny lag om auktorisation av privata delgivningsföretag och att anstÀllda vid sÄdana företag ges samma delgivningsbefogenheter som offentliga stÀmningsmÀn. För att stÀmningsmannadelgivning ska kunna anförtros privata delgivningsföretag krÀvs enligt regeringens uppfattning att det Àr frÄga om seriösa företag som har förutsÀttningar att uppfylla högt stÀllda krav pÄ verksamheten.

Det bör krÀvas att företaget kan antas uppfylla de skyldigheter gentemot det allmÀnna som följer med verksamheten. Det handlar t.ex. om bokföring och fullgörande av skyldigheter att betala skatt och socialförsÀkringsavgifter. NÀr det gÀller Àgare med bestÀmmande inflytande över verksamheten Àr det angelÀget att det Àr frÄga om personer som kan förvÀntas bedriva en seriös verksamhet. Auktorisation bör inte fÄ beviljas om nÄgon av dem t.ex. har nÀringsförbud eller Àr försatt i konkurs. För att kraven pÄ ledning och Àgare med bestÀmmande inflytande ska vara verkningsfulla bör företagen vara skyldiga att skyndsamt anmÀla Àndringar i denna krets.

Vid prövningen bör ocksÄ företagets förutsÀttningar att bedriva stÀmningsmannaverksamhet bedömas. Företaget mÄste ha en lÀmplig organisation och planlÀggning av verksamheten. PlanlÀggningen mÄste bl.a. innefatta utbildning av de anstÀllda (se nÀrmare avsnitt 15.3).

212

TillstÄndsmyndigheten bör göra en helhetsbedömning av om det kan antas att företaget har förutsÀttningar att bedriva verksamheten professionellt och i enlighet med gÀllande föreskrifter. I lagen kan detta lÀmpligen komma till uttryck genom att auktorisation endast fÄr beviljas om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att verksamheten kommer att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och omdömesgillt sÀtt. I lagen bör med delgivningsföretag avses den som yrkesmÀssigt Ätar sig att utföra delgivning enligt delgiv- ningslagen.

I vissa fall kan polisen ha tillgÄng till upplysningar som kan vara av avgörande betydelse för prövningen. Det kan t.ex. handla om att personer i ett företags ledning har anknytning till verksamhet som gör dem olÀmpliga att anförtros tillstÄnd att bedriva stÀmningsmannaverksamhet. Mot denna bakgrund föreslÄs i promemorian att Rikspolisstyrelsen bör beredas tillfÀlle att yttra sig innan en ansökan om auktorisation beviljas. Om det dÀremot stÄr klart att ansökan bör avslÄs saknas det anledning att inhÀmta uppgifter frÄn Rikspolisstyrelsen. NÄgot yttrande bör alltsÄ inte inhÀmtas i samtliga ansökningsÀrenden. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag i denna del.

I promemorian övervÀgs frÄgan huruvida auktorisationen bör vara frivillig eller obligatorisk. Enligt regeringens uppfattning Àr försiktighet pÄkallad nÀr det gÀller att införa ett obligatoriskt krav pÄ auktorisation för verksamhet som tidigare har fÄtt bedrivas utan tillstÄnd. En sÄdan ordning riskerar att leda till en ökad byrÄkrati och en onödig formalise- ring. Den kan ocksÄ innebÀra svÄra grÀnsdragningsproblem nÀr det gÀller vilken typ av verksamhet och aktivitet som ska omfattas av auktorisa- tionskravet. Det anförda talar för att auktorisationen ska vara frivillig. I promemorian anförs att det kan hÀvdas att en nackdel med frivillig aukto- risation Àr att företag som vÀljer att fortsÀtta sin delgivningsverksamhet utan att ansöka om auktorisation kommer att ha lÀgre omkostnader och dÀrigenom kunna erbjuda lÀgre priser Àn auktoriserade företag. Reformen skulle i sÄdan fall riskera att inte fÄ önskat genomslag. Mot ett system med frivillig auktorisation kan enligt promemorian ocksÄ invÀndas att det inte nödvÀndigtvis förhindrar den typen av oseriös delgivningsverksam- het som Finansinspektionen och Datainspektionen pekat pÄ i tidigare sammanhang (se nÀrmare avsnitt 12.3).

I promemorian görs bedömningen att auktorisation av privata delgivningsföretag bör vara frivillig. Flertalet remissinstanser, dÀribland Svensk Inkasso och Svenska Kravek AB, lÀmnar förslaget utan invÀnd- ning. Ett par remissinstanser, bl.a. Datainspektionen, anser att det ska vara obligatoriskt med auktorisation för privata delgivningsföretag. Ett par remissinstanser, Domstolsverket och Svensk DelgivningsService AB, Àr tveksamma och ifrÄgasÀtter om inte auktorisationen bör vara obligato- risk. Datainspektionen befarar att ett antal delgivningsföretag kommer att avstÄ frÄn att ansöka om auktorisation och erbjuda en billigare service dÄ inga krav pÄ kontroller och utbildning krÀvs.

Regeringen delar promemorians bedömning att det finns anledning att anta att auktoriserade delgivningsföretag kommer att ha betydande kon- kurrensfördelar nÀr det gÀller anseende och kvalitet i förhÄllande till företag som fortsÀtter att utföra buddelgivning utan auktorisation. Dess- utom kommer de auktoriserade företagen att ha ett försteg genom att

Prop. 2009/10:237

213

anstÀllda vid sÄdana företag ges samma delgivningsbefogenheter som Prop. 2009/10:237 offentliga stÀmningsmÀn. Dessa faktorer bör enligt regeringens bedöm-

ning rimligen leda till att flertalet företag vÀljer att ansöka om auktorisa- tion. Regeringen anser dÀrför att det inte finns nÄgot större behov av att göra auktorisationen obligatorisk. Det bör följaktligen vara frivilligt för privata delgivningsföretag att ansöka om auktorisation. Det bör sÄledes inte heller i fortsÀttningen vara förbjudet att bedriva buddelgivningsverk- samhet utan tillstÄnd.

15.2GodkÀnnande av företagets ledning och personal

Regeringens förslag: All personal hos ett auktoriserat delgivnings- företag ska vara godkÀnd vid prövning med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för anstÀllning i ett sÄdant företag. Detsamma gÀller den som leder verksamheten samt ledamöter och suppleanter i delgivningsföretagets styrelse.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om godkÀnnandeprövningen.

Promemorians förslag överensstÀmmer delvis med regeringens. I promemorian föreslÄs att endast personalen behöver vara godkÀnd.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. Datainspektionen, tillstyrker förslaget eller lÀmnar det utan invÀndning. KammarrÀtten i Jönköping anser att inte bara personalen utan Àven den som leder verk- samheten samt ledamöter och suppleanter i företagets styrelse bör omfattas av en godkÀnnandeprövning. KammarrÀtten i Stockholm och Arbetsdomstolen ifrÄgasÀtter om det Àr nödvÀndigt att all personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag behöver vara godkÀnd.

SkÀlen för regeringens förslag: Regeringen anser att en grund- lÀggande förutsÀttning för att stÀmningsmannadelgivning i privat regi ska införas Àr att höga krav pÄ laglydnad och lÀmplighet kan stÀllas pÄ anstÀllda hos delgivningsföretagen. En utgÄngspunkt bör vara de krav som stÀlls pÄ de stÀmningsmÀn som polismyndigheterna förordnar. Enligt Rikspolisstyrelsens allmÀnna rÄd för polismyndigheternas delgivnings- verksamhet bör endast den förordnas till stÀmningsman som med hÀnsyn till laglydnad och övriga omstÀndigheter Àr lÀmplig för uppdraget och har fyllt 20 men inte 65 Är. Polismyndigheten bör vid prövning av sökandens lÀmplighet bl.a. göra en registerkontroll i belastningsregistret och miss- tankeregistret samt av uppgifter om omhÀndertagande enligt lagen (1976:511) om omhÀndertagande av berusade personer m.m. i körkorts- registret.

Regeringen anser att det Àr angelÀget att inte kriminellt belastade personer utför stÀmningsmannadelgivning för auktoriserade delgivnings- företag. Först och frÀmst skulle det allvarligt skada förtroendet för verk- samheten om stÀmningsmannadelgivning kom att utföras av sÄdana personer. En viss jÀmförelse bör göras med de krav som stÀlls pÄ personal vid bevakningsföretag. BetrÀffande sÄdan personal gÀller normalt att den som Àr dömd för brott under de senaste fem Ären före

214

ansökan inte blir godkÀnd. Undantag görs för mindre allvarlig brottslig- het, t.ex. trafikförseelser.

I promemorian föreslÄs att all personal hos auktoriserade delgivnings- företag ska vara godkÀnd. Detta motsvarar vad som gÀller för bevak- ningsföretagen. För prövning av en person, som inte redan Àr anlitad av ett bevakningsföretag, inhÀmtar godkÀnnandemyndigheten (lÀnsstyrel- sen) uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret. InhÀmtandet sker genom direktÄtkomst enligt 10 § förordningen (1989:149) om bevakningsföretag m.m. I promemorian görs bedömningen att samma ordning bör gÀlla i frÄga om godkÀnnande av personal i privata del- givningsföretag. Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians bedömning.

Enligt regeringens mening mÄste en avvÀgning göras mellan den personliga integriteten och det motstÄende intresse som ska tillgodoses genom registerkontroll. Införandet av en registerkontroll mÄste vara pro- portionerlig i förhÄllande till sitt ÀndamÄl och till de motstÄende intressen som kan finnas. Regeringen anser att höga krav pÄ laglydnad mÄste stÀllas pÄ personer som ska anförtros ansvaret att utföra stÀmnings- mannadelgivning. Om en person har begÄtt brott sÄ bör detta emellertid inte automatiskt innebÀra att kravet inte Àr uppfyllt. Av betydelse för prövningen Àr brottets svÄrhetsgrad, vilken slags brott det Àr frÄga om och hur nÀra i tiden brottet har begÄtts. I vissa undantagsfall kan redan en misstanke om brott vara en sÄdan omstÀndighet som bör beaktas vid prövningen av om en person ska kunna godkÀnnas. GodkÀnnandemyn- digheten bör dÀrför fÄ tillgÄng till uppgifter i bÄde belastnings- och miss- tankeregistret. Detta motsvarar ocksÄ den ordning som gÀller vid polismyndigheternas förordnande av stÀmningsmÀn.

Regeringen instÀmmer i promemorians bedömning att det finns flera fördelar med att lÄta godkÀnnandemyndigheten sjÀlv ombesörja kontrollen i de ifrÄgavarande registren. En fördel Àr att det dÀrigenom skapas bÀttre förutsÀttningar att inom ramen för tillsynsverksamheten upptÀcka om en anstÀlld senare gör sig skyldig till brott.

För att bli godkÀnd att utföra stÀmningsmannadelgivning för ett auktoriserat delgivningsföretag anser regeringen att personen i frÄga, utöver kravet pÄ laglydnad, Àven i övrigt bör vara lÀmplig för uppgiften. OmstÀndigheter som bör kunna tillmÀtas betydelse Àr frÀmst sökandens personliga och ekonomiska förhÄllanden. I promemorian föreslÄs att kravet pÄ godkÀnnande ska gÀlla all personal hos delgivningsföretaget. Flertalet remissinstanser lÀmnar förslaget i denna del utan invÀndning.

Arbetsdomstolen och KammarrÀtten i Stockholm ifrÄgasÀtter dock om det Àr nödvÀndigt att Àven personal som inte utför delgivningsuppdrag ska vara godkÀnda. Som framgÄr i följande avsnitt föreslÄr regeringen att de auktoriserade delgivningsföretagen att kunna fÄ tillgÄng till sekretess- belagda fotografier ur det centrala passregistret och vÀgregistret. Det görs vidare bedömningen att anstÀllda i sÄdan utstrÀckning kan förvÀntas fÄ tillgÄng till kÀnsliga uppgifter om personliga förhÄllanden att det Àr motiverat att införa en tystnadsplikt (se nÀrmare avsnitten 15.8 och 15.9). Mot denna bakgrund anser regeringen att det Àr motiverat att all personal vid ett auktoriserat delgivningsföretag mÄste vara godkÀnd. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att alla anstÀllda hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkÀnda med avseende pÄ

Prop. 2009/10:237

215

laglydnad och lÀmplighet i övrigt för anstÀllning i ett sÄdant företag. En Prop. 2009/10:237 annan sak Àr att högre krav pÄ lÀmplighet kan behöva stÀllas pÄ personal

som utför stÀmningsmannadelgivning Àn den som utför administrativa uppgifter inom företaget. NÀrmare föreskrifter om godkÀnnandepröv- ningen bör meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer.

I promemorian föreslÄs att endast personalen behöver vara godkÀnd. Företagets ledning kommer visserligen att granskas Àven vid prövningen av om auktorisation ska beviljas. Det Àr emellertid viktigt att en prövning sker Àven nÀr personer i företagets ledning byts ut. I likhet med Kammar- rÀtten i Jönköping anser regeringen dÀrför att Àven den som leder verk- samheten samt ledamöter och suppleanter i företagets styrelse bör omfattas av kravet pÄ godkÀnnandeprövning (jfr 4 § lagen [1974:191] om bevakningsföretag).

15.3Utbildning av personal

Regeringens förslag: De auktoriserade delgivningsföretagen ska se till att personalen ges nödvÀndig utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om utbildningen.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig sÀrskilt i denna

del.

SkÀlen för regeringens förslag: AnstÀllda hos ett auktoriserat delgivningsföretag mÄste fÄ för uppgiften nödvÀndig utbildning. Den som ska utföra stÀmningsmannadelgivning mÄste vara vÀl förtrogen med det regelverk som gÀller för delgivning. Dessutom Àr det angelÀget att han eller hon har kunskap om huvuddragen i regelverket för handlÀggningen av mÄl och Àrenden hos domstolar och andra myndig- heter. NÄgra formella krav pÄ kvalifikationerna behöver dock inte stÀllas. Vidare mÄste den som utför stÀmningsmannadelgivning upptrÀda pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Utbildningen av personal bör innehÄlla bÄde teoretiska och praktiska moment. Den praktiska delen av utbildningen kan lÀmpligen bestÄ i att nyanstÀlld personal den första tiden fÄr följa med en mer erfaren kollega. Regeringen anser i likhet med promemorian att ansvaret för att de anstÀllda ges nödvÀndig utbildning bör ligga hos de auktoriserade delgivningsföretagen. NÀrmare föreskrifter om utbildning- en bör meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer.

216

15.4

Tillsynen

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Auktoriserade delgivningsföretag ska till tillsyns- myndigheten varje Är ge in en redogörelse för verksamheten under före- gÄende Är. De ska dÀrutöver lÀmna tillsynsmyndigheten de upplysningar om verksamheten som den begÀr för sin tillsyn.

Tillsynsmyndigheten har rÀtt att inspektera auktoriserade delgivnings- företag och att fÄ del av samtliga handlingar som rör företagens delgiv- ningsverksamhet eller utbildning av anstÀllda.

Tillsynsmyndigheten fÄr förelÀgga ett auktoriserat delgivningsföretag att vidta rÀttelser eller andra ÄtgÀrder som föranleds av tillsynen. Ett sÄdant förelÀggande fÄr förenas med vite.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser uttalar sig sÀrskilt i

denna del. Ett par av dessa, bl.a. KammarrÀtten i Jönköping, ifrÄgasÀtter om det inte bör anges i lagen hur ofta tillsynsmyndigheten ska inspektera delgivningsföretagen.

SkÀlen för regeringens förslag: För att sÀkerstÀlla att verksamheten hos de auktoriserade delgivningsföretagen fungerar tillfredsstÀllande Àr det enligt regeringens uppfattning nödvÀndigt med en effektiv tillsyn. Tillsynen bör först och frÀmst innefatta en kontroll av om förutsÀttning- arna för auktorisationen och de personliga godkÀnnandena fortfarande Àr uppfyllda. Denna tillsyn kan i stor utstrÀckning genomföras genom infordrande av skriftliga uppgifter och pÄ förekommen anledning för- nyade registerkontroller. DÀrigenom kan bl.a. uppmÀrksammas om nÄgon anstÀlld har dömts för brott efter godkÀnnandet. För att underlÀtta tillsynen bör de auktoriserade delgivningsföretagen, pÄ samma sÀtt som gÀller för bevakningsföretagen enligt 9 § andra stycket lagen om bevak- ningsföretag, varje Är lÀmna en redogörelse för verksamheten. En myndighet som konstaterar att stÀmningsmannadelgivning har utförts felaktigt kan ocksÄ underrÀtta tillsynsmyndigheten om detta. Enskilda bör ocksÄ för tillsynsmyndigheten kunna pÄtala brister i hanteringen av ett delgivningsÀrende. För att tillsynen ska kunna fungera effektivt bör de auktoriserade delgivningsföretagen vara skyldiga att lÀmna tillsynsmyn- digheten de upplysningar som den begÀr. Tillsynsmyndigheten bör Àven ges rÀtt att inspektera auktoriserade delgivningsföretag och ta del av handlingar som rör stÀmningsmannaverksamheten. Ett par remiss- instanser vÀcker frÄgan om det bör anges i lag hur ofta tillsynsmyndig- heten ska inspektera delgivningsföretagen. Regeringen anser visserligen att inspektioner kan utgöra ett viktigt inslag i tillsynen över delgiv- ningsföretagen. Med hÀnsyn till de skiftande förhÄllanden som kan rÄda mellan delgivningsföretagen saknas det dock anledning att i lag ange hur ofta inspektioner ska Àga rum. I likhet med promemorian anser regeringen vidare att tillsynsmyndigheten ska kunna förelÀgga ett auktoriserat delgivningsföretag att vidta rÀttelser eller andra ÄtgÀrder som föranleds av tillsynen. För att förelÀggandet ska vara verkningsfullt bör det kunna förenas med vite.

217

15.5

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Auktorisation av delgivningsföretag och godkÀn- nande av personal ska kunna Äterkallas nÀr det inte lÀngre finns förutsÀtt- ningar för auktorisationen respektive godkÀnnandet eller nÀr det i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett fÄtal remissinstanser uttalar sig i denna del.

KammarrÀtten i Stockholm anser att sambandet mellan auktorisation och godkÀnnande av personal bör klargöras, t.ex. vilka konsekvenser det kan fÄ för ett auktoriserat delgivningsföretag att en anstÀlld vid företaget inte lÀngre uppfyller förutsÀttningarna för godkÀnnande.

SkĂ€len för regeringens förslag: Om det uppmĂ€rksammas att förutsĂ€tt- ningarna för auktorisationen av ett delgivningsföretag eller godkĂ€nnande av en anstĂ€lld vid företaget inte lĂ€ngre föreligger, bör auktorisationen respektive godkĂ€nnandet Ă„terkallas. I promemorian anförs att auktorisa- tionen alltid bör Ă„terkallas om ett delgivningsföretag försĂ€tts i konkurs eller om verksamheten av annan anledning upphör. Vidare bör Ă„ter- kallelse kunna ske om det framkommer att företagets ledning eller Ă€gare med bestĂ€mmande inflytande inte lĂ€ngre uppfyller de krav som gĂ€ller för dessa (se nĂ€rmare avsnitt 15.1) eller om det förekommit allvarlig eller upprepad misskötsamhet av verksamheten. Även underlĂ„tenhet att fullgöra skyldigheter i förhĂ„llande till tillsynsmyndigheten bör kunna leda till Ă„terkallelse. Man kan ocksĂ„ tĂ€nka sig att ett delgivningsföretag sjĂ€lv begĂ€r att auktorisationen Ă„terkallas, t.ex. dĂ€rför att företaget vill Ă€ndra sin verksamhetsinriktning. Om delgivningsföretaget vidtar rĂ€ttelse bör Ă„terkallelse i vissa fall kunna underlĂ„tas.

NÀr det gÀller Äterkallelse av godkÀnnande av personal konstateras i promemorian att sÄdan bör ske om personen i frÄga lÀmnar sin anstÀll- ning och inte övergÄr till anstÀllning i ett annat auktoriserat delgivnings- företag. I promemorian konstateras vidare att godkÀnnandet bör kunna Äterkallas om den som godkÀnnandet avser döms för brott av sÄdant slag eller i sÄdan omfattning att denne inte lÀngre uppfyller kravet pÄ lag- lydnad. GodkÀnnandet bör enligt promemorian ocksÄ Äterkallas betrÀffande person som allvarligt eller vid upprepade tillfÀllen har brutit mot de bestÀmmelser som gÀller för stÀmningsmannadelgivning. Regeringen instÀmmer i vad som anförs i promemorian. Regeringen anser vidare att en Äterkallelse av ett godkÀnnande bör kunna leda till att auktorisationen Äterkallas om inte personen i frÄga lÀmnar företaget. Att i lagtexten uttömmande ange de omstÀndigheter som bör föranleda Äter- kallelse av auktorisation eller godkÀnnande lÄter sig inte göras. Regeringen ansluter sig dÀrför till promemorians förslag att en allmÀnt utformad bestÀmmelse införs av innebörd att auktorisation av del- givningsföretag och godkÀnnande av personal ska kunna Äterkallas nÀr det inte lÀngre finns förutsÀttningar för auktorisationen respektive god- kÀnnandet eller nÀr det i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

218

15.6

Auktorisations- och tillsynsmyndighet

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Ett auktoriserat delgivningsföretag ska stÄ under tillsyn av en lÀnsstyrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndigheter och om deras tillsyns- omrÄden. Tillsynsmyndigheten prövar ocksÄ frÄgor om auktorisation och godkÀnnande samt Äterkallelse av auktorisation och godkÀnnande.

Promemorians förslag: I promemorian föreslÄs att det i lag ska anges att LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn ska vara tillsynsmyndighet samt pröva frÄgor om auktorisation av delgivningsföretag och godkÀnnande av personal.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invĂ€nder mot promemorians bedömning att lĂ€nsstyrelsen Ă€r en lĂ€mplig myndighet att pröva ansök- ningar enligt lagen och att vara tillsynsmyndighet. NĂ„gra remissinstanser, bl.a. VĂ€nersborgs tingsrĂ€tt, tillstyrker promemorians förslag att endast en lĂ€nsstyrelse bör tilldelas uppgiften att vara auktorisations- och tillsyns- myndighet. NĂ„gra remissinstanser, bl.a. LĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n, anser att uppgiften bör anförtros fler lĂ€nsstyrelser Ă€n en. Ett par remissinstanser, bl.a. Kammarkollegiet, anser att uppgiften bör ligga pĂ„ samtliga lĂ€nsstyrelser. LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n och Kronofogde- myndigheten anför att det bör övervĂ€gas om det finns behov av att införa en bestĂ€mmelse om sekretess hos tillsynsmyndigheten. Kronofogdemyn- digheten pekar pĂ„ att en sĂ„dan bestĂ€mmelse kan underlĂ€tta överföringen av sekretessbelagda uppgifter.

SkÀlen för regeringens förslag: I promemorian görs bedömningen att det saknas anledning att inrÀtta en ny myndighet för uppgiften att vara tillsynsmyndighet och pröva frÄgor om auktorisation och godkÀnnande. Uppgiften bör enligt promemorian i stÀllet tillkomma en befintlig myndighet som har uppgifter pÄ tillsynsomrÄdet och kunskap om nÀringsverksamhet. Det konstateras Àven att det Àr en fördel om myndig- heten har kunskap om delgivningsfrÄgor. Med dessa utgÄngspunkter framstÄr enligt promemorian lÀnsstyrelsen som det naturliga valet. Ingen remissinstans invÀnder mot promemorians bedömning i denna del. LÀns- styrelserna har god kÀnnedom om tillÀmpningen av delgivnings- bestÀmmelserna genom sin uppgift att bistÄ enskilda med kungörelse- delgivning och spikning samt som mottagande myndigheter nÀr det gÀller delgivningsuppdrag frÄn de nordiska grannlÀnderna. DÀrtill kommer att lÀnsstyrelserna redan fyller en viktig funktion som statlig tillsynsmyndig- het och dessutom har upparbetade rutiner för ett effektivt och modernt auktorisationsförfarande nÀr det gÀller bevakningsföretag och vÀktare. Regeringen ansluter sig till promemorians förslag att lÀnsstyrelsen bör vara tillsynsmyndighet samt pröva frÄgor om auktorisation av delgiv- ningsföretag och godkÀnnande av personal

I promemorian föreslÄs att uppgiften som auktorisations- och tillsyns- myndighet koncentreras till en lÀnsstyrelse, LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn. Som skÀl för att koncentrera uppgiften anförs att de allra flesta till- synsuppgifter kommer att kunna bedrivas pÄ distans, genom register- kontroll och granskning av handlingar. Vidare anförs att det Àr angelÀget att bestÀmmelserna fÄr en enhetlig tillÀmpning över landet och att det Àr

219

rimligt att anta att den privata stÀmningsmannaverksamheten framför allt kommer att bedrivas av ett mindre antal större delgivningsföretag. Som skÀl för att LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn ska tilldelas uppgifterna anförs att de rikstÀckande privata delgivningsföretag som redan Àr etablerade pÄ marknaden samtliga har sitt sÀte i Stockholm.

Remissutfallet Ă€r blandat. Ett antal remissinstanser anser att uppgiften som auktorisations- och tillsynsmyndighet bör spridas över flera eller samtliga lĂ€nsstyrelser. LĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n och Domstols- verket anser att tillsynsmyndigheten bör finnas inom ett rimligt avstĂ„nd frĂ„n delgivningsföretagen som stĂ„r under dess tillsyn. LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sterbottens lĂ€n anför att det kan ifrĂ„gasĂ€ttas om lĂ€nsstyrelser som bistĂ„r med tillsyn kan förvĂ€ntas utföra en acceptabel tillsyn utan att ha erfarenhet av auktorisationshanteringen kring företagen. Sveriges advokatsamfund anför att en centralisering torde medföra att den löpande kontrollverksamheten endast kommer att avse granskning av direkta anmĂ€lningar mot företaget. Det Ă€r enligt advokatsamfundet inte realistiskt att tro att nĂ„gon egentlig inspektionsverksamhet kommer att kunna genomföras.

Regeringen instÀmmer i promemorians bedömning att uppgiften som auktorisations-, godkÀnnande- och tillsynsmyndighet lÀmpar sig vÀl för koncentration. Remisskritiken tar frÀmst sikte pÄ att det skulle innebÀra en alltför lÄngtgÄende koncentration att lÄta endast en lÀnsstyrelse full- göra uppgiften. För att lÄta flera lÀnsstyrelser utföra uppgiften talar det förhÄllandet att inspektioner och vissa andra former av tillsyn underlÀttas om tillsynsmyndigheten befinner sig pÄ ett rimligt avstÄnd frÄn det aktuella delgivningsföretaget. Det kan Àven förekomma att enskilda vill besöka tillsynsmyndigheten för att pÄtala brister i ett delgivningsÀrende.

Regeringen anser att frÄgan om vilka lÀnsstyrelser som ska tilldelas uppgiften som tillsynsmyndighet m.m. för de auktoriserade delgivnings- företagen bör övervÀgas ytterligare. Utpekande av tillsynsmyndighet bör lÀmpligen ske i förordning för att ge regeringen möjlighet att Àndra antalet tillsynsmyndigheter om behov av detta skulle uppkomma efter ikrafttrÀdandet. I lagen bör dÀrför anges att ett auktoriserat delgivnings- företag stÄr under tillsyn av en lÀnsstyrelse som Àr tillsynsmyndighet. Regeringen bör meddela föreskrifter om vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndigheter och om deras tillsynsomrÄden.

Inom ramen för sin tillsynsverksamhet kommer tillsynsmyndigheten att fÄ del av uppgifter om delgivningsföretagen som rör deras affÀrs- och driftsförhÄllanden. Av 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) följer att sekretess gÀller, i den utstrÀckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som bestÄr i utredning, planering, prisreglering, tillstÄndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende pÄ produktion, handel, transportverksam- het eller nÀringslivet i övrigt. Sekretessen gÀller för uppgift om en enskilds affÀrs- eller driftsförhÄllanden, uppfinningar eller forsknings- resultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhÄllanden för den som har trÀtt i affÀrsförbindelse eller liknande förbindelse med den som Àr föremÄl för myndighetens verksamhet. För uppgift i en allmÀn handling gÀller sekretessen i högst tjugo Är. Regeringens föreskrifter pÄ omrÄdet framgÄr av bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen

Prop. 2009/10:237

220

(2009:841). BestÀmmelsen Àr bl.a. tillÀmplig pÄ lÀnsstyrelsernas tillsyn Prop. 2009/10:237 enligt lagen om bevakningsföretag (punkten 85 i bilagan). Det Àr enligt

regeringens uppfattning naturligt att 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen görs tillÀmplig Àven pÄ tillsyn enligt lagen om auktorisa- tion av delgivningsföretag.

I avsnitt 15.2 föreslÄs att all personal i ett auktoriserat delgivnings- företag ska vara godkÀnd med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för anstÀllning i ett sÄdant företag. Detsamma föreslÄs gÀlla den som leder verksamheten samt ledamöter och suppleanter i delgivnings- företagets styrelse. Uppgifter som anvÀnds som underlag vid prövningen i dessa typer av Àrenden kan vara kÀnsliga ur integritetssynpunkt. Intresset av offentlighet och insyn i dessa Àrenden mÄste emellertid anses vara stort. Regeringen anser vid en intresseavvÀgning att det inte bör införas nÄgon bestÀmmelse om sekretess för enskilds personliga för- hÄllanden.

15.7Avgifter

Regeringens förslag: Avgift fÄr tas ut för tillsyn och för prövning av ansökningar om auktorisation och godkÀnnande av personal. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om storleken pÄ dessa avgifter.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslagen. SkÀlen för regeringens förslag: Liksom för mÄnga andra tillstÄnds-

pliktiga nÀringsverksamheter Àr det naturligt att de företag som vill ha auktorisation betalar en avgift för ansökan om auktorisation och för varje ansökan om godkÀnnande för anstÀllda och personer i företagets ledning. Motsvarande ordning gÀller för bevakningsföretagen och deras personal (jfr 2 och 4 §§ lagen om bevakningsföretag samt 16 § förordningen om bevakningsföretag m.m.)

Även kostnaderna för tillsynsverksamheten bör tĂ€ckas av avgifter. Detta bör ske genom att företagen betalar en Ă„rlig tillsynsavgift.

Regeringen bör i förordning meddela föreskrifter om avgifternas stor- lek. För att det inte ska rÄda nÄgot tvivel om att det finns grund för de föreskrifter som meddelas i anslutning till bestÀmmelsen om avgifts- skyldighet anser regeringen att det bör finnas ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifternas storlek

15.8TillgÄng till sekretessbelagda uppgifter

Regeringens förslag: Auktoriserade delgivningsföretag ska kunna fÄ tillgÄng till fotografier ur det centrala passregistret och vÀgregistret. En bestÀmmelse som möjliggör detta införs i offentlighets- och sekretess- lagen.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens.

221

Remissinstanserna: LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn, som Àr den enda remissinstansen som yttrar sig sÀrskilt i denna del, tillstyrker förslaget.

SkÀlen för regeringens förslag

Bakgrund

För att en ÀndamÄlsenlig tillÀmpning av delgivningslagstiftningen ska vara möjlig krÀvs att de myndigheter som ska se till att delgivning sker ges tillgÄng till nödvÀndiga uppgifter om hur de personer som ska sökas för delgivning kan nÄs. MÄnga uppgifter som behövs Àr offentliga, t.ex. uppgifter om företrÀdare för juridiska personer som Àr registrerings- pliktiga. NÀr det gÀller mÄl och Àrenden i domstol ska dessutom parterna lÀmna uppgifter som behövs för delgivningsÀndamÄl (33 kap. 1 § rÀtte- gÄngsbalken och 3 § förvaltningsprocesslagen).

Om en myndighet för att utföra delgivning behöver en sekretessbelagd uppgift som avser en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av enskild, hindrar inte sekre- tessen att sÄdan uppgift överlÀmnas till myndigheten (10 kap. 26 § offentlighets- och sekretesslagen). Detta innebÀr bl.a. att s.k. skyddade personuppgifter fÄr lÀmnas ut frÄn Skatteverket till en myndighet (JO 2004/05 s. 29). Vidare Àr hÀlso- och sjukvÄrdspersonal skyldig att lÀmna ut uppgiften huruvida nÄgon vistas pÄ en sjukvÄrdsinrÀttning om uppgifterna i ett sÀrskilt fall begÀrs av en domstol, Äklagarmyndighet, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket (2 kap. 11 § 1 lagen [1998:531] om yrkesverksamhet inom hÀlso- och sjukvÄrdens omrÄde och 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen). En motsvarande regel finns för socialtjÀnsten sÄvitt avser uppgifter om huruvida nÄgon vistas i ett hem för vÄrd eller boende eller i ett familje- hem (12 kap. 10 § andra stycket 1 socialtjÀnstlagen [2001:453]).

NÀr det gÀller delgivning som myndighet ansvarar för gÀller sekretess i sÄdan verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller honom nÀrstÄende lider men om uppgiften röjs (22 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen). De upp- gifter som Àr aktuella i delgivningsÀrenden Àr framför allt den enskildes adress, telefonnummer och arbetsgivare. I vissa fall kan det emellertid framkomma uppgifter som Àr kÀnsliga för den enskilde, t.ex. att han eller hon Àr omhÀndertagen för tvÄngsvÄrd pÄ grund av missbruk eller intagen i kriminalvÄrdsanstalt. En annan uppgift som kan vara kÀnslig Àr att den person som söks för delgivning Àr föremÄl för sociala stödÄtgÀrder. Eftersom bestÀmmelsen har ett rakt skaderekvisit Àr det presumtion för offentlighet och alltsÄ frÄga om ett förhÄllandevis svagt sekretesskydd.

ÖvervĂ€ganden

Myndigheter fÄr som huvudregel inte lÀmna ut uppgifter som omfattas av sekretess till enskilda., t.ex. privata delgivningsföretag (8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). Eftersom det finns offentlig stÀm- ningsmannaverksamhet kan det inte heller anses vara nödvÀndigt för uppdragsmyndigheten att lÀmna ut sÄdana uppgifter till ett privatrÀttsligt delgivningsföretag för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksam- het (jfr 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen). De flesta uppgifter

Prop. 2009/10:237

222

som de

auktoriserade företagen

behöver ha tillgÄng till Àr emellertid

Prop. 2009/10:237

offentliga och kan lÀmnas ut. Mot denna bakgrund och dÄ försiktighet Àr

pÄkallad

nÀr det gÀller att lÄta

privatrÀttsliga subjekt fÄ tillgÄng till

 

uppgifter som omfattas av sekretess ansluter sig regeringen till promemorians bedömning att det inte bör införas nÄgon generell rÀtt för auktoriserade delgivningsföretag att kunna fÄ del av sÄdana uppgifter.

I promemorian föreslÄs dock att ett undantag bör göras för fotografier i passregistret och vÀgtrafikregistret. SÄdana fotografier omfattas av sek- retess om det inte stÄr klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄende till de enskilde lider men. Ingen remissinstans in- vÀnder mot promemorians förslag. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn in- stÀmmer i promemorians uppfattning att försiktighet bör iakttas i frÄga om att ge privatrÀttsliga subjekt tillgÄng till uppgifter som omfattas av sekretess, men anser att de undantag som föreslÄs i frÄga om fotografier i pass- och vÀgtrafikregistren har goda skÀl för sig, sÀrskilt med hÀnsyn till vikten av att en handling lÀmnas till rÀtt person.

Regeringen konstaterar att det i vissa situationer Àr en förutsÀttning för att kunna sÀkerstÀlla att en handling lÀmnas till rÀtt person att den som utför stÀmningsmannadelgivning har tillgÄng till fotografier i pass- och vÀgtrafikregistren. Auktoriserade delgivningsföretag bör dÀrför kunna fÄ tillgÄng till fotografier ur det centrala passregistret och vÀgregistret. En sekretessbrytande bestÀmmelse av denna innebörd bör införas i offentlig- hets- och sekretesslagen.

FrÄgan Àr dÄ var i offentlighets- och sekretesslagen den nya bestÀm- melsen bör placeras. Sekretessbrytande bestÀmmelser som bryter sekre- tessen enligt alla eller ett stort antal sekretessbestÀmmelser har samlats i lagens tredje avdelning (10 kap.). Avdelningen innehÄller allmÀnna bestÀmmelser om sekretess. SekretessbestÀmmelser till skydd för all- mÀnna respektive enskilda intressen finns i lagens fjÀrde respektive femte avdelning. Sekretessbrytande bestÀmmelser som bara bryter sekretessen enligt en viss eller nÄgra fÄ sekretessbestÀmmelser har placerats i anslutning till berörda sekretessbestÀmmelser i sistnÀmnda avdelningar (prop. 2008/09:150 s. 322 f).

Den tidigare nÀmnda sekretessbrytande bestÀmmelsen som gÀller till förmÄn för myndigheter i frÄga om vissa uppgifter som behövs för delgivning enligt delgivningslagen, bryter all sekretess som kan gÀlla för dessa uppgifter. BestÀmmelsen har dÀrför placerats i 10 kap. offentlig- hets- och sekretesslagen (26 §). Den nu föreslagna sekretessbrytande bestÀmmelsen till förmÄn för de auktoriserade delgivningsföretagen bryter dock bara sekretessen betrÀffande en sekretessbestÀmmelse, 22 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen, och bör sÄle- des placeras i anslutning till den paragrafen.

223

15.9

Tystnadsplikt

Prop. 2009/10:237

Regeringens förslag: Den som Àr eller har varit verksam i ett auktoriserat delgivningsföretag eller som har eller haft uppdrag för ett sÄdant företag fÄr inte obehörigen avslöja eller utnyttja vad han eller hon i samband med anstÀllningen eller uppdraget har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden.

Promemorians förslag överensstÀmmer med regeringens. Remissinstanserna: Datainspektionen, som Àr den enda remissinstans

som uttalar sig sÀrskilt i denna del, tillstyrker förslaget.

SkÀlen för regeringens förslag: AnstÀllda vid myndigheter har tystnadsplikt i frÄga om sekretessbelagda uppgifter. Auktoriserade delgivningsföretag kommer att fÄ tillgÄng till uppgifter som rör enskildas förhÄllanden. En del av uppgifterna kommer att vara kÀnsliga. Det kan röra bÄde enskildas personliga och ekonomiska förhÄllanden. Dessutom har i föregÄende avsnitt föreslagits att delgivningsföretag ska fÄ tillgÄng till sekretessbelagda fotografier. Mot denna bakgrund föreslÄs i promemorian att det införs en tystnadsplikt för den som Àr eller har varit anstÀlld i ett auktoriserat delgivningsföretag. Datainspektionen, som till- styrker förslaget, anser att en tystnadsplikt Àr angelÀgen av integritetsskÀl och omsorg om de personer som söks för delgivning av anstÀllda vid delgivningsföretag.

Regeringen instÀmmer i vad Datainspektionen har anfört och ansluter sig till promemorians förslag. Tystnadsplikten bör utformas pÄ sÄ sÀtt att den som Àr eller har varit verksam i eller haft uppdrag för ett auktoriserat delgivningsföretag inte obehörigen fÄr röja eller utnyttja vad han eller hon i samband detta har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden. För den som bryter mot tystnadsplikten gÀller 20 kap. 3 § brottsbalken.

15.10Överklagande

Regeringens förslag: Beslut enligt lagen om auktorisation av privata delgivningsföretag fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol.

Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga beslut att bevilja auktorisation. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Promemorians förslag överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att Rikspolisstyrelsen endast fÄr överklaga lÀnsstyrelsens beslut att bevilja auktorisation.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans invÀnder mot förslaget.

SkÀlen för regeringens förslag: Beslut som meddelas enligt den förslagna lagen bör kunna överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. I avsnitt 15.1 föreslÄs att Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfÀlle att yttra sig innan auktorisation beviljas. Auktorisation kan dock beviljas trots att Rikspolisstyrelsen har avstyrkt detta. Det kan ocksÄ ha framkommit nya uppgifter sedan styrelsen yttrade sig. Dessutom kommer Rikspolis-

styrelsen att kunna bevaka att tillÀmpningen av bestÀmmelserna om

224

auktorisation Àr enhetlig. Rikspolisstyrelsen bör dÀrför ges rÀtt att över- Prop. 2009/10:237 klaga beslut att bevilja auktorisation. RÀtten att överklaga bör inte endast

avse lÀnsstyrelsens utan Àven allmÀn förvaltningsdomstols beslut att bevilja auktorisation. Lagtexten bör, som LagrÄdet pÄpekar, utformas i enlighet hÀrmed.

PrövningstillstÄnd bör krÀvas vid överklagande till kammarrÀtt.

16 IkrafttrÀdande m.m.

Regeringens förslag: De föreslagna lagÀndringarna ska trÀda i kraft den 1 april 2011.

Äldre bestĂ€mmelser ska gĂ€lla om ett beslut om kungörelsedelgivning eller spikning har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

Promemorians förslag: I promemorian föreslÄs att lagÀndringarna ska trÀda i kraft den 1 juli 2010 och att Àldre bestÀmmelser ska gÀlla om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lÀmnats eller sÀnts före denna tidpunkt.

Remissinstanserna: Endast ett fÄtal remissinstanser yttrar sig sÀrskilt i denna del. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn anser att lagen om auktori- sation av delgivningsföretag bör trÀda i kraft först den 1 januari 2011.

SkÀlen för regeringens förslag: De nya lagarna och övriga författningsÀndringar bör trÀda i kraft sÄ snart som möjligt. Delgivnings- bestÀmmelserna tillÀmpas av ett stort antal myndigheter. Det Àr dÀrför angelÀget att det finns tillrÀcklig tid för utbildning av den personal som ansvarar för delgivningsfrÄgor. Detsamma gÀller för de lÀnsstyrelser som ska vara tillsynsmyndigheter enligt lagen om auktorisation av delgiv- ningsföretag. För vissa myndigheter finns ocksÄ behov av att skapa nya tekniska rutiner. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att lagÀnd- ringarna lÀmpligen bör trÀda i kraft den 1 april 2011.

I enlighet med allmÀnna processrÀttsliga principer ska de nya delgiv- ningsbestÀmmelserna tillÀmpas genast efter ikrafttrÀdandet. Det innebÀr att sÄdana regler ska tillÀmpas pÄ varje processuell företeelse som intrÀffar efter det att regleringen har trÀtt i kraft. NÀr det gÀller förenklad delgivning, telefondelgivning sÀrskild delgivning med aktiebolag och kungörelsedelgivning kommer tidpunkten nÀr delgivning anses ha skett att Àndras genom den nya lagen. Som konstateras i promemorian finns det dÀrför för vissa situationer ett behov av en sÀrskild övergÄngs- reglering.

I lagrÄdsremissen föreslogs mot denna bakgrund att Àldre bestÀmmel- ser ska gÀlla om ett beslut om delgivning har fattats före ikrafttrÀdandet eller om en handling har lÀmnats eller sÀnts före denna tidpunkt. LagrÄdet föreslÄr att övergÄngsbestÀmmelsen formuleras sÄ att Àldre bestÀmmelser gÀller för delgivningsförfaranden som pÄbörjats före ikraft- trÀdandet. Det innebÀr att ett beslut om delgivning inte Àr en tillrÀcklig förutsÀttning. Förfarandet mÄste dessutom ha pÄbörjats. Detta kan enligt

LagrÄdet t.ex. ha gjorts genom att myndigheten lÀmnat delgivningsupp-

225

draget till nÄgon annan eller vid förenklad delgivning genom att en Prop. 2009/10:237 handling i delgivningsÀrendet skickats före ikrafttrÀdandet, men dÀremot kontrollmeddelandet skickas först dÀrefter.

BÄde den i lagrÄdsremissen och den av LagrÄdet föreslagna övergÄngs- bestÀmmelsen innebÀr bl.a. att det vid stÀmningsmannadelgivning skulle kunna bli aktuellt att tillÀmpa 1970 Ärs delgivningslag förhÄllandevis lÄng tid efter att den nya lagen har trÀtt i kraft. Regeringen anser inte att en sÄdan ordning Àr lÀmplig. Det bör i stÀllet klargöras att det i frÄga om beslut om delgivning endast Àr kungörelsedelgivning och spikning som avses. För övriga fall bör dÀremot delgivningsförfarandet ha pÄbörjats genom att handlingen har skickats eller lÀmnats före ikrafttrÀdandet för att 1970 Ärs delgivningslag ska vara tillÀmplig pÄ det fortsatta förfaran- det. Det anförda innebÀr ocksÄ att det inte behövs nÄgon övergÄngs- bestÀmmelse som avser beslut om kungörelsedelgivning och spikning i de lagar dÀr det inte Àr tillÄtet att anvÀnda sÄdan delgivning.

NÀr det gÀller den skyldighet att lÀmna uppgifter som regleras i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och postlagen finns det inte nÄgot behov av övergÄngsbestÀmmelse.

17 Ekonomiska och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: Den nya delgivningslagen innebÀr att delgiv- ningsbestÀmmelserna blir lÀttare att tillÀmpa för sÄvÀl myndigheter som enskilda. Förslagen i lagrÄdsremissen skapar förutsÀttningar för ett bÀttre resursutnyttjande hos domstolar och andra myndigheter. Risken för att huvudförhandlingar i brottmÄl stÀlls in pÄ grund av delgivningsproblem bedöms minska.

Promemorians bedömning överensstÀmmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslÄs att LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn ska handlÀgga alla frÄgor som rör auktorisation av privata delgivnings- företag.

Remissinstanserna: NÄgra remissinstanser, dÀribland Domstolsverket, motsÀtter sig promemorians förslag att finansiering av de initiala kostna- derna för lÀnsstyrelsens uppgifter med auktorisation av privata delgiv- ningsföretag delvis sker genom överföring frÄn anslaget för Sveriges Domstolar. Kronofogdemyndigheten anför bl.a. att promemorians förslag om utökat tillÀmpningsomrÄde för kungörelsedelgivning inom den summariska processen kommer att innebÀra ökade kostnader och ifrÄgasÀtter dÀrför bedömningen att finansiering kan ske inom befintliga anslag. Bolagsverket anför att förslaget att införa en möjlighet att registrera en sÀrskild delgivningsadress för registreringspliktiga juridiska personer kommer att innebÀra en kostnad om ca en miljon kr för verket. En remissinstans, RegelrÄdet, avstyrker promemorians förslag pÄ den grunden att det, enligt rÄdet, inte av promemorians konsekvensutredning gÄr att bedöma om de frÄn administrativ synpunkt lÀmpligaste lösningar- na har valts.

226

SkÀlen för regeringens bedömning: Förslagen i propositionen syftar till att skapa mer ÀndamÄlsenliga delgivningsregler. Förslagen kan antas leda till flera positiva konsekvenser. Myndigheternas handlÀggning kommer kunna bedrivas mer effektivt. Detta innebÀr i sin tur att med- borgarnas berÀttigade krav pÄ att mÄl och Àrenden ska avgöras inom rimlig tid bÀttre kan tillgodoses. Förslagen antas sammantaget skapa förutsÀttningar för ett bÀttre resursutnyttjande hos domstolar och andra myndigheter.

För enskilda personer innebÀr det nya delgivningssÀttet sÀrskild delgivning med juridisk person och det utvidgade tillÀmpningsomrÄdet för förenklad delgivning att det kommer att stÀllas högre krav pÄ dem att bevaka handlingar i mÄl och Àrenden. Samtidigt kommer effektivare delgivningsregler innebÀra att enskilda i fÀrre fall lider rÀttsförluster till följd av utebliven eller försenad delgivning. För de myndigheter som ska delge handlingar i mÄl och Àrenden innebÀr bestÀmmelserna om muntlig delgivning, förenklad delgivning och sÀrskild delgivning med juridisk person att andelen stÀmningsmannadelgivningar kan förvÀntas minska.

Polismyndigheternas stÀmningsmannaverksamhet finansieras genom avgifter. Verksamheten gÄr med underskott och avgiften kommer att behöva höjas. Det Àr rimligt att anta att Àven stÀmningsmannauppdrag som utförs av de auktoriserade delgivningsföretagen kommer att kosta mer Àn den nuvarande avgiften för stÀmningsmannadelgivning. Mot bakgrund av att antalet stÀmningsmannadelgivningar bedöms minska förvÀntas dock kostnadsökningarna för uppdragsmyndigheterna samman- taget bli smÄ och ryms dÀrför inom deras befintliga anslag.

Förslagen i propositionen bör vidare leda till att andelen huvud- förhandlingar i brottmĂ„l som stĂ€lls in pĂ„ grund av delgivningsproblem kommer att minska. En minskning av andelen instĂ€llda huvud- förhandlingar i brottmĂ„l leder till ett bĂ€ttre resursutnyttjande hos Sveriges Domstolar och hos Åklagarmyndigheten. Vidare innebĂ€r det minskade kostnader för tidsspillan för offentliga försvarare och mĂ„lsĂ€gande- bitrĂ€den. Dessutom bör kostnaderna för de ersĂ€ttningar som utbetalas till mĂ„lsĂ€gande och vittnen för förlorad arbetsförtjĂ€nst och resor minska nĂ„got.

Promemorians förslag om att införa en möjlighet för juridiska personer att registrera en sÀrskild delgivningsadress och att kungörelsedelgivning ska fÄ anvÀndas i större utstrÀckning inom den summariska processen genomförs inte (se nÀrmare avsnitten 11.5 och 13.2.6). Förslagen i propositionen medför dÀrmed inte nÄgra kostnader för Bolagsverket eller Kronofogdemyndigheten.

Inom den summariska processen kommer införandet av delgivnings- sÀttet sÀrskild delgivning med juridisk person att innebÀra att antalet stÀmningsmannadelgivningar kommer att minska pÄtagligt. För Krono- fogdemyndigheten innebÀr förslagen rörande behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning att myndigheten fÄr möjlighet att dels utveckla den egna delgivningsorganisationen, dels anlita auktoriserade delgivningsföretag vid sidan av polisens stÀmningsmÀn. De nÀmnda förÀndringarna kan sammantaget leda till besparingar för Kronofogde- myndigheten.

NÀr det gÀller delgivning pÄ uppdrag av enskild kan samtliga lÀns- styrelser förvÀntas fÄ nÄgot fler delgivningsuppdrag. Kostnaderna för

Prop. 2009/10:237

227

handlÀggningen

av dessa Àrenden ska till skillnad frÄn vad som gÀller Prop. 2009/10:237

enligt 1970 Ă„rs

delgivningslag fullt ut finansieras av de avgifter som

enskilda ska betala.

Möjligheten till auktorisation av privata delgivningsföretag innebÀr att lÀnsstyrelsen tillförs en ny uppgift, nÀmligen att pröva frÄgor om auktorisation och godkÀnnande av personal. Dessutom ska lÀnsstyrelsen ansvara för den löpande tillsynen. De merkostnader som uppstÄr för lÀns- styrelsen ska tÀckas genom de avgifter som delgivningsföretagen betalar. De initiala kostnader som uppstÄr för utveckling av verksamhetsstöd och utbildning bör dock inte belasta delgivningsföretagen. För finansiering av dessa kostnader ska ett belopp om tvÄ miljoner kronor tillföras verk- samheten. Beloppet ska överföras frÄn Sveriges Domstolars anslag.

Beslut som lÀnsstyrelsen meddelar i frÄgor som rör auktorisation och godkÀnnande av personal föreslÄs kunna överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. Det kan förvÀntas att det blir frÄga om ett litet antal mÄl och merkostnaderna bedöms kunna finansieras inom Sveriges Domstolars befintliga anslagsramar.

Möjligheten för auktoriserade delgivningsföretag att utföra stÀmnings- mannauppdrag kan förvÀntas leda till att dessa företag pÄ sikt kommer att utföra en ganska stor andel av de uppdrag som enligt nuvarande ordning lÀmnas till polismyndigheterna.

18

Författningskommentar

18.1

Förslaget till delgivningslag

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna lag gÀller nÀr delgivning ska ske i mÄl eller Àrende hos domstol eller annan myndighet eller nÀr delgivning i annat fall ska ske enligt lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestÀmmelse som avviker frÄn

denna lag, gÀller den bestÀmmelsen.

 

Paragrafen anger lagens tillĂ€mpningsomrĂ„de. ÖvervĂ€gandena finns i

 

avsnitt 5.1.

 

Första stycket motsvarar 1 § och 22 § andra stycket första meningen i

 

1970 Ärs delgivningslag. Delgivningslagen ska tillÀmpas nÀr det i annan

 

lag eller annan författning framgÄr att en handling ska eller fÄr delges,

 

genom att ordet delgivning eller nÄgon böjningsform av det ordet

 

anvÀnds. Lagen gÀller bÄde i mÄl och Àrenden hos domstol eller annan

 

myndighet och nÀr nÄgon utan samband med ett mÄl eller Àrende ska se

 

till att delgivning sker. Som exempel pÄ delgivning utan samband med

 

mÄl eller Àrende kan nÀmnas en borgenÀrs delgivning av en betal-

 

ningsanmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:125), elleveran-

 

törers delgivning av underrÀttelse om att överföringen av el kan komma

 

att avbrytas om inte förfallna fordringar betalas (11 kap. 4 § första

 

stycket ellagen [1997:857]), delgivning av testamente för att klander-

 

fristen ska börja löpa (14 kap. 4 § Àrvdabalken) och hyresvÀrds delgiv-

 

ning av underrÀttelse, i samband med uppsÀgning, om möjligheten att fÄ

228

 

tillbaka hyresrÀtten genom betalning av hyran (12 kap. 44 § första Prop. 2009/10:237 stycket jordabalken). Det bör noteras att lagen i likhet med 1970 Ärs

delgivningslag inte Àr direkt tillÀmplig nÀr det i en författning inte anges att delgivning ska ske utan i stÀllet t.ex. att en frist rÀknas frÄn det att nÄgon har fÄtt del av ett krav eller ett beslut (se t.ex. 5 § 2 preskriptions- lagen [1981:130] och 34 och 41 §§ lagen [1999:116] om skiljeför- farande). Det Àr dÄ inte frÄga om delgivning enligt delgivningslagens bestÀmmelser.

Av andra stycket framgÄr att delgivningslagen Àr subsidiÀr till sÀrskilda

 

delgivningsbestÀmmelser i andra författningar. De avvikande bestÀmmel-

 

serna i andra författningar kan exempelvis ha den innebörden att vissa

 

bestÀmmelser i delgivningslagen inte fÄr tillÀmpas över huvud taget vid

 

delgivning av en viss slags handling eller att vissa bestÀmmelser endast

 

fÄr tillÀmpas om sÀrskilda omstÀndigheter föreligger. Som exempel kan

 

nÀmnas bestÀmmelser om att surrogatdelgivning endast fÄr anvÀndas om

 

det finns anledning att anta att den person som Àr delgivningsmottagare

 

har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. I en del lagar finns Àven

 

sÀrskilda bestÀmmelser om vem som Àr delgivningsmottagare (se t.ex.

 

8 kap. 40 § aktiebolagslagen [2005:551] och 6 kap. 31 § kommunallagen

 

[1991:900]). I avsnitt 6.3.2 föreslÄs en sÀrskild bestÀmmelse om

 

delgivning av dödsbon (se nÀrmare författningskommentaren till 18 kap.

 

1 a § Àrvdabalken).

 

2 § Delgivning innebÀr att en handling skickas eller lÀmnas till den eller de

 

personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller att nÄgot av de andra

 

förfaranden som anges i denna lag anvÀnds.

 

Den som ensam eller tillsammans med nÄgon Àr behörig att ta emot delgivning

 

betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. BestÀmmelser om vilka som Àr

 

delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

 

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssÀtten

 

– vanlig delgivning (16–18 §§),

 

– muntlig delgivning (19–21 §§),

 

– förenklad delgivning (22–26 §§),

 

– sĂ€rskild delgivning med juridisk person (27–30 §§),

 

– stĂ€mningsmannadelgivning (31–46 §§), och

 

– kungörelsedelgivning (47–51 §§).

 

Paragrafen, som saknar motsvarighet i 1970 Ă„rs delgivningslag, inne-

 

hÄller en allmÀnt utformad definition av vad delgivning innebÀr enligt

 

lagen, en definition av begreppet delgivningsmottagare samt en upprÀk-

 

ning av de delgivningssĂ€tt som lagen reglerar. ÖvervĂ€gandena finns i

 

avsnitt 5.4.

 

I första stycket anges vad delgivning innebÀr, nÀmligen att en handling

 

skickas eller lÀmnas till den eller de personer som har behörighet att ta

 

emot delgivningen. Delgivning kan ocksÄ innebÀra att nÄgot av de andra

 

förfaranden som anges i denna lag anvÀnds.

 

I andra stycket finns en definition av begreppet delgivningsmottagare.

 

Uttrycket motsvarar ”den som söks för delgivning” i 1970 Ă„rs delgiv-

 

ningslag. Delgivningsmottagare Àr den person som ensam eller tillsam-

 

mans med nÄgon annan Àr behörig att ta emot delgivning för det rÀtts-

 

subjekt som ska delges. Om flera personer Àr delgivningsmottagare

 

tillsammans innebÀr det att samtliga ska ta emot delgivningen. Om var

229

 

och en Àr delgivningsmottagare Àr det dÀremot tillrÀckligt att en av dem tar emot delgivningen. Vem som Àr delgivningsmottagare regleras i 11- 15 §§.

Tredje stycket innehĂ„ller en upprĂ€kning av delgivningssĂ€tten. Dessa Ă€r vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, sĂ€rskild delgivning med juridisk person, stĂ€mningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning. BetrĂ€ffande stĂ€mningsmannadelgivning sĂ„ fram- gĂ„r det av 32–38 §§ att det finns olika varianter av detta delgivningssĂ€tt.

3 § Delgivning med en person som vistas utomlands fÄr ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper.

En kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rÀttegÄngsbalken, som ska delges utomlands, fÄr inte ske vid vite, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt.

Paragrafen behandlar den situationen att en svensk myndighet ska delge en person som befinner sig pĂ„ ett annat lands territorium. Paragrafen motsvarar 5 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 5.2.

Av första stycket framgĂ„r att delgivningslagen inte hindrar att den svenska myndigheten tillĂ€mpar den utlĂ€ndska lagen pĂ„ orten dĂ€r en delgivningsmottagare vistas. I artiklarna 7–9, 13, 15 och 19 i Europa- parlamentets och rĂ„dets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 novem- ber 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rĂ€ttegĂ„ngshandlingar och andra handlingar i mĂ„l och Ă€renden av civil eller kommersiell natur (EG:s delgivningsförordning) finns ocksĂ„ bestĂ€mmelser om vilket lands lag som fĂ„r anvĂ€ndas i vissa grĂ€nsöverskridande delgivningsĂ€renden.

I Europaparlamentets och rÄdets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar finns s.k. miniminormer för delgivning (artiklarna 13 och 14). HÀnvisningar till dessa miniminormer finns i Europaparlamentets och rÄdets förordningar (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsförelÀggande och nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrÀttande av ett europeiskt smÄmÄlsförfarande. I dessa miniminormer anges de delgivningssÀtt som godtas för att en exekutionstitel ska fÄ verkstÀllas i en annan medlemsstat med stöd av dessa instrument utan nÄgot s.k. exekvaturförfarande. Det kan finnas anledning för myndigheten att beakta detta vid bedömningen av vilket lands lag som ska tillÀmpas.

BestÀmmelsen i första stycket innebÀr att myndigheten ofta kan vÀlja att i stÀllet tillÀmpa svensk rÀtt. I vissa fall torde detta ocksÄ vara Ànda- mÄlsenligt (se t.ex. rÀttsfallet NJA 2004 s. 407 dÀr delgivning som utförts i Ukraina ansÄgs ha skett pÄ sÀtt som motsvarar de krav som stÀlls upp i 13 § i 1970 Ärs lag). I andra fall kan det vara olÀmpligt att tillÀmpa svensk rÀtt med hÀnsyn till den frÀmmande statens instÀllning till att andra stater delger personer som befinner sig pÄ dess territorium pÄ visst sÀtt (se 4 § andra stycket, jfr NJA 2006 s. 588). Delgivning som har skett enligt lagen pÄ den utlÀndska orten ska godtas, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper (jfr prop. 1970:13

Prop. 2009/10:237

230

s. 125). Det innebÀr att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som t.ex. skulle anses utgöra en krÀnkning av en parts rÀtt till en rÀttvis rÀttegÄng (jfr artikel 6 i Europakonventionen). Av 33 kap. 6 § första stycket rÀttegÄngs- balken följer att utlÀndsk rÀtt aldrig fÄr tillÀmpas vid delgivning av stÀmning i brottmÄl.

Andra stycket innehĂ„ller en bestĂ€mmelse som anger nĂ€r kallelse som ska delges utomlands inte fĂ„r ske vid vite. SĂ„ Ă€r fallet nĂ€r en kallelse avser en mĂ„lsĂ€gande, ett vittne eller en sakkunnig. Detsamma gĂ€ller kallelse av nĂ„gon som inte fĂ„r höras som vittne eftersom han eller hon Ă€r eller har varit misstĂ€nkt för den gĂ€rning som förhöret avser eller för nĂ„gon annan gĂ€rning som har omedelbart samband med den gĂ€rningen (36 kap. 1 § andra och tredje styckena rĂ€ttegĂ„ngsbalken). BestĂ€mmelsen Ă€r generell och omfattar bĂ„de sĂ„dana kallelser som delges med bitrĂ€de av en annan stat och sĂ„dana som delges direkt (prop. 1999/2000:61 s. 156 f. och 207). BestĂ€mmelsen gĂ€ller inte om annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt. Enligt 4 § den lagen gĂ€ller t.ex. i frĂ„ga om förhör med vittne utöver 36 kap. 3–6 §§ rĂ€ttegĂ„ngsbalken motsvarande bestĂ€m- melser i det land dĂ€r vittnet Ă€r bosatt.

4 § DelgivningssÀtt ska vÀljas med utgÄngspunkt frÄn att det ska vara ÀndamÄls- enligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt.

Delgivning fÄr inte ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndig- heterna i delgivningsÀrendet.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om vilket delgivningsĂ€tt som ska vĂ€ljas och om att delgivning i vissa fall inte fĂ„r ske pĂ„ visst sĂ€tt. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 5.5.

Av första stycket framgÄr att det delgivningssÀtt som vÀljs ska vara ÀndamÄlsenligt. I detta ligger att myndigheten ska göra en proportio- nalitetsbedömning och anvÀnda det delgivningssÀtt som bedöms vara effektivt i det enskilda fallet utan att i onödan orsaka kostnader eller andra negativa konsekvenser. Vid bedömningen ska handlingens innehÄll och omfattning beaktas.

Av andra stycket framgÄr att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. Detta Àr en allmÀn bestÀmmelse som Àr tillÀmplig vid all delgivning. Vilka övervÀganden som ska göras beror pÄ vilket delgivningssÀtt som det Àr aktuellt att tillÀmpa. Det kan i vissa fall vara olÀmpligt att anvÀnda ett visst delgivningssÀtt över huvud taget. I andra fall kan utförandet av delgivningen vara olÀmpligt. Det kan t.ex. vara olÀmpligt att vid surrogatdelgivning lÀmna handlingen till en person som Àr berusad eller att skicka en handling till en stÀllföretrÀdare som har uppenbart motstridiga intressen till den part som delgivningen avser.

5 § Om en handling som en myndighet ska delge en person Àr omfattande eller det av annan anledning Àr olÀmpligt att skicka eller lÀmna handlingen, fÄr myndigheten besluta att handlingen i stÀllet under viss tid ska hÄllas tillgÀnglig hos myndigheten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutar. Ett meddelande om beslutets innehÄll ska delges.

Prop. 2009/10:237

231

Första stycket gÀller inte delgivning av en handling som inleder ett förfarande Prop. 2009/10:237 vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gÀller dock bilagor till en

sÄdan handling.

Paragrafen innehÄller ett undantag frÄn skyldigheten att skicka eller lÀmna de handlingar som delgivningen avser. Paragrafen, som motsvarar 6 § andra och tredje styckena i 1970 Ärs delgivningslag, berörs i avsnitt 5.1.

Av första stycket framgÄr att denna undantagsbestÀmmelse Àr tillÀmp- lig pÄ handlingar som Àr omfattande eller av annan anledning olÀmpliga att skicka eller lÀmna. Undantaget gÀller bara för myndigheter. Vid bedömningen av om bestÀmmelsen ska tillÀmpas mÄste delgivningens syfte och handlingarnas innehÄll sÀrskilt beaktas. BestÀmmelsen bör frÀmst anvÀndas nÀr mÄlet eller Àrendet typiskt sett Àr av mindre betydelse för den som delgivningen avser. Vissa handlingar, t.ex. kartor eller ritningar, kan ha en sÄdan storlek att det Àr praktiskt mycket svÄrt att kopiera dem eller att överföra dem till nÄgot annat format eller till ett elektroniskt dokument. Andra handlingar kan vara av sÄdant slag att det t.ex. inte Àr möjligt att till en rimlig kostnad framstÀlla kopior av dem. I dessa fall kan undantagsbestÀmmelsen tillÀmpas Àven i fall dÄ delgiv- ningen har större betydelse för den som ska delges. Ska handlingarna inte skickas eller lÀmnas ska de i stÀllet hÄllas tillgÀngliga hos myndigheten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutar. NÀr myndigheten har beslutat att handlingen under viss tid ska hÄllas tillgÀnglig ska ett meddelande om beslutets innehÄll delges.

Som framgÄr av andra stycket gÀller undantagsbestÀmmelsen i första stycket inte delgivning av handlingar som inleder ett förfarande, men dÀremot bilagor till sÄdana handlingar. Det innebÀr att undantags- bestÀmmelsen inte Àr tillÀmplig nÀr stÀmningsansökningar eller andra ansökningshandlingar ska delges en motpart.

6 § BestÀmmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillÀmpas Àven vid delgivning av annat Àn handling.

Paragrafen anger att lagens bestĂ€mmelser om delgivning av handling Ă€ven ska tillĂ€mpas nĂ€r delgivningen avser nĂ„got annat Ă€n en handling, t.ex. ett varuprov. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 5.1. Den motsvarar 22 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag (jfr prop. 1970:13 s. 154.).

Vem som ska se till att delgivning sker m.m.

7 § En myndighet som handlÀgger ett mÄl eller Àrende ska se till att delgivning sker.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om myndighets ansvar för att se till att delgivning sker. Den motsvarar delvis 2 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 6.1.

Av bestÀmmelsen framgÄr att den myndighet dÀr mÄlet eller Àrendet Àr anhÀngiggjort har ansvar för att se till att delgivning sker i det mÄlet eller Àrendet. Av 8 § framgÄr att myndigheten fÄr besluta om s.k. partsdelgiv- ning.

232

8 § BegÀr en part eller nÄgon som har liknande stÀllning att sjÀlv fÄ se till att Prop. 2009/10:237 delgivning sker och det inte Àr olÀmpligt, fÄr myndigheten besluta om detta.

Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om s.k. partsdelgivning. Den mot- svarar i huvudsak 2 § andra stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. Över- vĂ€gandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen har utformats i enlighet med

LagrÄdets förslag.

Av paragrafen framgÄr nÀr en myndighet som enligt 7 § handlÀgger ett mÄl eller Àrende fÄr besluta att en part sjÀlv fÄr se till att delgivning sker. En första förutsÀttning för ett sÄdant beslut Àr att parten har begÀrt det. Detta hindrar inte att myndigheten vÀcker frÄgan. För att myndigheten ska medge partsdelgivning krÀvs vidare att det inte bedöms olÀmpligt. Partsdelgivning bör inte tillÄtas om det kan antas att den kommer att försena förfarandet eller om sÄdan delgivning riskerar att i onödan med- föra andra negativa konsekvenser. Av 10 § framgÄr att endast vanlig del- givning och stÀmningsmannadelgivning fÄr anvÀndas vid partsdelgiv- ning. Om surrogatdelgivning eller spikning i visst fall inte fÄr anvÀndas ska myndigheten ange detta i beslutet. Om parten inte inom den tid som myndigheten har bestÀmt ger in bevis om att delgivning har skett ska myndigheten se till att delgivning sker. BestÀmmelsen hindrar inte att myndigheten medger parten förlÀngd tid. I dispositiva tvistemÄl i allmÀn domstol och inom den summariska processen hos Kronofogde- myndigheten gÀller i stÀllet för denna bestÀmmelse att partens talan under vissa förutsÀttningar Àr förfallen om inte bevis om att delgivning har skett pÄ rÀtt sÀtt ges in till rÀtten (32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken och 30 § lagen [1990:746] om betalningsförelÀggande och handrÀckning).

9 § En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett mÄl eller Àrende fÄr vÀnda sig till en lÀnsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för bistÄnd med delgivningen.

LÀnsstyrelsen ska avvisa en framstÀllan om delgivning om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.

Paragrafen behandlar bistĂ„nd med delgivning nĂ€r sĂ„dan ska Ă€ga rum utan samband med mĂ„l eller Ă€rende. Den motsvarar delvis 22 § andra stycket och 25 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 6.2.

Första stycket innebÀr att den som pÄ grund av föreskrift i författning ska se till att delgivning sker kan fÄ bistÄnd med detta. Till skillnad frÄn vad som gÀller enligt 1970 Ärs delgivningslag fÄr den enskilde inte vÀnda sig till en polismyndighet direkt för stÀmningsmannadelgivning, utan Àr hÀnvisad till att vÀnda sig till en lÀnsstyrelse. LÀnsstyrelsen vÀljer tillÀmpligt delgivningssÀtt i det aktuella delgivningsÀrendet (se nÀrmare kommentaren till 10 §). LÀnsstyrelsen ska vid denna bedömning beakta eventuella upplysningar och önskemÄl frÄn sökanden. Om delgivningen ska utföras utomlands fÄr den enskilde i stÀllet vÀnda sig till Regerings- kansliet (Justitiedepartementet). BestÀmmelserna Àr fakultativa och hindrar alltsÄ inte att den enskilde sjÀlv ser till att delgivning sker.

233

I andra stycket anges att lÀnsstyrelsen ska avvisa en framstÀllan om Prop. 2009/10:237 delgivning om inte föreskriven ansökningsavgift har betalats. Eftersom

den enskilde inte riskerar att lida nÄgon rÀttsförlust om en framstÀllan avvisas har det inte föreskrivits nÄgon skyldighet att förelÀgga sökanden att betala avgiften innan framstÀllan fÄr avvisas.

10 § NÀr en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § fÄr endast vanlig delgivning och stÀmningsmannadelgivning anvÀndas. NÀr lÀnsstyrelsen bistÄr enskild med delgivning enligt 9 § fÄr dock delgivning Àven ske genom sÀrskild delgivning med juridisk person och kungörelsedelgivning.

Paragrafen anger vilka delgivningssĂ€tt som fĂ„r anvĂ€ndas vid parts- delgivning och vid delgivning utan samband med mĂ„l eller Ă€rende. Paragrafen saknar direkt motsvarighet i 1970 Ă„rs delgivningslag. Över- vĂ€gandena finns i avsnitten 6.1 och 6.2.

Av första stycket framgÄr att en person som sjÀlv ska se till att delgiv- ning sker endast fÄr anvÀnda vanlig delgivning eller stÀmningsmannadel- givning. Av 17 § andra stycket framgÄr att endast myndigheter fÄr skicka en handling pÄ elektronisk vÀg och en enskild Àr dÀrför vid vanlig delgiv- ning hÀnvisad till att skicka handlingen med post, anvÀnda bud eller lÀmna handlingen pÄ annat sÀtt.

I andra stycket anges vilka delgivningssÀtt som lÀnsstyrelsen fÄr anvÀnda nÀr den bistÄr en enskild med delgivning utan samband med mÄl eller Àrende, nÀmligen vanlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person, stÀmningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning. Av upprÀkningen framgÄr motsatsvis att muntlig delgivning och förenk- lad delgivning inte fÄr anvÀndas av lÀnsstyrelsen. BegrÀnsningar av vilka delgivningssÀtt som fÄr anvÀndas kan ocksÄ finnas i de författningar som anger att enskild ska se till att delgivning sker (se t.ex. 8 kap. 8 § jorda- balken, 2 kap. 9 § konkurslagen och 7 kap. 27 § bostadsrÀttslagen [1991:614]).

Delgivningsmottagare

Delgivning med en fysisk person

11 § Vid delgivning med en fysisk person Àr han eller hon delgivningsmottagare. Har en fysisk person stÀllföretrÀdare som Àr behörig att företrÀda honom eller henne i saken, Àr i stÀllet stÀllföretrÀdaren delgivningsmottagare. Om det finns skÀl till det, Àr den fysiska personen och stÀllföretrÀdaren tillsammans delgiv-

ningsmottagare.

Paragrafen behandlar frĂ„gan vem som Ă€r delgivningsmottagare nĂ€r en fysisk person ska delges. Den har utan Ă€ndring i sak överförts frĂ„n 7 § i 1970 Ă„rs delgivningslag (prop. 1970:13 s. 130 f.). ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.1.

I första stycket finns huvudregeln, som anger att den fysiska person som ska delges ocksÄ Àr delgivningsmottagare.

I andra stycket finns en undantagsbestÀmmelse som tar sikte pÄ de situationer dÀr en fysisk person inte sjÀlv fÄr föra sin talan. Det kan bero pÄ att personen i frÄga Àr omyndig, försatt i konkurs eller att förvaltar-

skap Àr anordnat för honom eller henne. I sÄdana fall Àr behörig stÀllföre-

234

trÀdare, dvs. förmyndare, konkursförvaltare eller förvaltare, i stÀllet Prop. 2009/10:237 delgivningsmottagare. Det förhÄllandet att en fysisk person har en eller

flera stÀllföretrÀdare innebÀr inte att handlingen alltid ska lÀmnas till denne eller dessa. I vissa fall kan den fysiska personen ÀndÄ ha rÀtt att sjÀlv föra talan eller vara skyldig att sjÀlv fullgöra nÄgot. I stycket anges slutligen att stÀllföretrÀdaren eller stÀllföretrÀdarna och den företrÀdde Àr delgivningsmottagare tillsammans om det finns skÀl till det. SÄ kan vara fallet om bÄda har behörighet att föra talan eller om det inte stÄr klart vem av dem som fÄr föra talan.

Delgivning med staten

12 § Vid delgivning med staten Àr en person som Àr behörig att ta emot delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken delgivningsmottagare.

Om det inte av lag eller annan författning framgÄr att en viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken Àr justitiekanslern, eller nÄgon annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns rÀkning, delgivnings- mottagare.

Paragrafen behandlar frĂ„gan vem som Ă€r delgivningsmottagare nĂ€r staten ska delges. Paragrafen motsvaras delvis av 8 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.2.

Första stycket anger att en person som Àr behörig att ta emot delgivning för en myndighets rÀkning Àr delgivningsmottagare. Vem som Àr behörig att ta emot delgivning framgÄr normalt av myndighetens instruktion, arbetsordning (4 och 5 §§ myndighetsförordningen [2007:515]) eller av annat beslut. Om inte nÄgon annan person har utsetts Àr chefen för myndigheten delgivningsmottagare.

Om det inte framgÄr av lag eller annan författning att en viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken Àr enligt andra stycket justitiekanslern, eller annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns rÀkning, delgivningsmottagare. Som exempel kan nÀmnas skadestÄndsmÄl dÀr det inte Àr klart om ansprÄket avser en s.k. beslutsskada eller en s.k. faktisk skada eller om en myndighet Àr central förvaltningsmyndighet för en viss verksamhet eller inte (3 § första stycket andra strecksatsen och 5 § förordningen [1995:1301] om hand- lÀggning av skadestÄndsansprÄk mot staten). Med justitiekanslern avses den befattningshavare som Àr chef för myndigheten Justitiekanslern.

Delgivning med annan juridisk person Àn staten

13 § Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten Àr en person som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera Àr behöriga tillsammans, Àr var och en av dem delgivningsmottagare. En verk- stÀllande direktör i ett aktiebolag Àr alltid delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare, eller en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag, delgivningsmottagare. Suppleanten eller vice verkstÀllande direktören ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen.

235

Paragrafen reglerar vem som Àr delgivningsmottagare nÀr andra juridiska Prop. 2009/10:237 personer Àn staten ska delges. Paragrafen motsvarar delvis 9 § första och

andra styckena i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.3.1.

I första stycket föreskrivs att en person som har rÀtt att företrÀda den

 

juridiska personen (behörig stÀllföretrÀdare) Àr delgivningsmottagare.

 

Om styrelseledamöterna endast fÄr teckna den juridiska personens firma

 

tillsammans, Àr ÀndÄ var och en av dem delgivningsmottagare. DÀrutöver

 

Àr alltid verkstÀllande direktör i ett aktiebolag delgivningsmottagare. Det

 

innebÀr att handlingen fÄr lÀmnas till den verkstÀllande direktören i ett

 

aktiebolag Àven om han eller hon inte Àr behörig stÀllföretrÀdare.

 

Av andra stycket framgÄr att en suppleant för behörig stÀllföretrÀdare

 

eller en vice verkstÀllande direktör i ett aktiebolag Àr delgivnings-

 

mottagare nÀr försök att delge delgivningsmottagaren enligt första

 

stycket har misslyckats eller ett sÄdant delgivningsförsök bedöms som

 

utsiktslöst. I mÄnga fall finns i den situationen Àven möjligheten att

 

anvÀnda delgivningssÀttet sÀrskild delgivning med juridisk person (se

 

nĂ€rmare kommentaren till 27–30 §§). Med suppleant avses den associat-

 

ionsrÀttsliga benÀmningen pÄ en person som har till uppgift att trÀda in

 

vid förfall för den som ensam eller i förening med nÄgon annan har rÀtt

 

att företrÀda den juridiska personen. Om en suppleant faktiskt tjÀnstgör

 

som ledamot i styrelsen pÄ grund av förfall för en ordinarie ledamot Àr

 

i stÀllet första stycket tillÀmpligt. Detsamma gÀller nÀr en vice

 

verkstÀllande direktör trÀder in i verkstÀllande direktörens stÀlle vid

 

dennes förfall.

 

Delgivning med delÀgare i samfÀllighet m.m.

 

14 § Vid delgivning med delÀgare i en samfÀllighet eller med medlemmar i en

 

sammanslutning Àr, om inte 13 § Àr tillÀmplig, Àven ledamot av styrelsen eller

 

annan som utsetts att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens ange-

 

lÀgenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare, Àr nÄgon

 

som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller

 

sammanslutningens angelÀgenheter delgivningsmottagare.

 

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett

 

sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en ledamot av

 

styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen sÄ snart det

 

kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda delÀgarna eller medlemmarna

 

eller underrÀtta dem som avses med delgivningen.

 

Paragrafen innehÄller sÀrskilda bestÀmmelser om delgivning med del-

 

Àgare eller medlemmar i associationsformer som inte Àr juridiska perso-

 

ner. BestĂ€mmelserna motsvarar 10 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. Över-

 

vÀgandena finns i avsnitt 7.4.

 

Med samfÀllighet avses det fastighetsrÀttsliga begreppet (se t.ex.

 

bestÀmmelserna om samfÀlligheter som förvaltas direkt av delÀgarna i

 

lagen [1973:1150] om förvaltning av samfÀlligheter). Ordet samman-

 

slutning Àr avsett att innefatta medlemmar i olika associationsformer som

 

har det gemensamt att de inte Àr juridiska personer (prop. 1970:13

 

s. 134). BestÀmmelserna reglerar de fall dÄ en person Àr delgivnings-

 

mottagare för samtliga delÀgare eller medlemmar. Paragrafen hindrar inte

 

att delgivning i stÀllet sker genom att en handling skickas eller lÀmnas till

236

 

den eller de personer som Àr delgivningsmottagare för respektive del- Prop. 2009/10:237 Àgare eller medlem enligt 11, 12, 13 eller 15 §.

I första stycket föreskrivs att styrelseledamot eller annan person som har utsetts att förvalta en samfÀllighets eller sammanslutnings angelÀgen- heter Àr delgivningsmottagare vid delgivning med delÀgarna. Om det inte finns nÄgon styrelse eller förvaltare Àr den som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller sammanslutningens ange- lÀgenheter delgivningsmottagare.

I andra stycket anges att suppleant för styrelseledamot Àr delgivnings- mottagare om försök till delgivning enligt första stycket har misslyckats. Detsamma gÀller om ett sÄdant delgivningsförsök bedöms som utsikts- löst. En suppleant som tar emot delgivning ska antingen se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att före- trÀda delÀgarna eller medlemmarna eller underrÀtta samtliga delÀgare eller medlemmar om delgivningen.

Delgivning med den som har ett ombud

15 § Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som Ă€r behörigt att ta emot handlingen Ă€r Ă€ven ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sĂ„dant ombud och handlingen lĂ€mnas till en delgivningsmottagare enligt 11–14 §§, bör ombudet underrĂ€ttas om detta.

Första stycket gÀller inte om handlingen innehÄller ett förelÀggande för den som ska delges att fullgöra nÄgot personligen.

Paragrafen innehĂ„ller sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om delgivningsmottagare för de fall den som ska delges företrĂ€ds av ombud. Paragrafen motsvarar i huvudsak 11 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.5.

Av första stycket följer att ombudet Ă€r delgivningsmottagare om han eller hon Ă€r behörig att ta emot handlingen. Behörigheten framgĂ„r vanligtvis av ombudets fullmakt. Enligt 12 kap. 14 och 15 §§ rĂ€ttegĂ„ngs- balken har ombudet sĂ„dan behörighet om inte nĂ„got annat anges i fullmakten. Om en part företrĂ€ds av flera ombud Ă€r var och en av dem delgivningsmottagare (RÅ 2009 ref. 44). BestĂ€mmelsen innebĂ€r emeller- tid inte att endast ombudet Ă€r delgivningsmottagare. Det finns sĂ„ledes ett utrymme att vĂ€lja om handlingen ska lĂ€mnas till ombudet eller en person som enligt 11–14 §§ Ă€r delgivningsmottagare för den som ska delges (jfr NJA 1985 s. 661 och NJA 1998 s. 814). LĂ€mnas handlingen till annan Ă€n ombudet bör ombudet underrĂ€ttas om delgivningen. Det kan ske t.ex. genom att en kopia av förelĂ€ggandet skickas till ombudet eller genom en underrĂ€ttelse per telefon. Ett exempel pĂ„ nĂ€r det kan vara motiverat att lĂ€mna handlingen till en annan delgivningsmottagare Ă€n ombudet Ă€r om det framkommer att det föreligger samarbetssvĂ„righeter mellan den som ska delges och ombudet eller om det Ă€r oklart om fullmakten har Ă„terkallats.

Av andra stycket följer att ombudet inte Àr delgivningsmottagare om handlingen innehÄller ett förelÀggande att den som ska delges ska full- göra nÄgot personligen. Det kan t.ex. vara frÄga om att instÀlla sig per- sonligen till ett sammantrÀde eller att fullgöra nÄgot vid Àventyr av vite.

BestÀmmelsen hindrar inte att ombudet Àven i ett sÄdant fall underrÀttas.

237

Vanlig delgivning

Prop. 2009/10:237

Hur vanlig delgivning gÄr till

16 § Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren.

Paragrafen reglerar hur vanlig delgivning gĂ„r till. Den motsvarar i huvudsak 3 § första stycket första meningen i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 8.1.

BestÀmmelsen omfattar bl.a. delgivning med post eller bud. Den Àr teknikneutral och hindrar inte att handlingen skickas eller lÀmnas pÄ annat sÀtt, t.ex. elektroniskt. Det Àr Àven möjligt att lÀmna handlingen till nÄgon annan person Àn delgivningsmottagaren för vidarebefordran till honom eller henne (se nÀrmare författningskommentaren till 18 §).

NÀr vanlig delgivning fÄr anvÀndas

17 § Vanlig delgivning fÄr anvÀndas vid all delgivning.

Endast myndighet fÄr vid vanlig delgivning skicka handlingen pÄ elektronisk vÀg.

Paragrafen anger nĂ€r vanlig delgivning fĂ„r anvĂ€ndas. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 8.1.

Av första stycket framgÄr att vanlig delgivning fÄr anvÀndas vid all delgivning. Det finns sÄledes inte nÄgra begrÀnsningar av vilka handlingar som fÄr delges genom vanlig delgivning under förutsÀttning att det i det enskilda fallet bedöms ÀndamÄlsenligt enligt 4 § första stycket. Det kan dÀremot vara olÀmpligt att handlingen skickas eller lÀmnas pÄ visst sÀtt (se 4 § andra stycket).

Andra stycket anger att endast myndigheter fÄr skicka en handling pÄ elektronisk vÀg. Med elektronisk vÀg avses t.ex. telefax, e-post och SMS. Motsatsvis följer att enskild inte fÄr delge en handling pÄ detta sÀtt. Vid prövningen av om en handling bör skickas pÄ elektronisk vÀg gÀller 4 §. NÀr det gÀller handlingens innehÄll bör sÀrskilt uppgifternas kÀnslighet beaktas och stÀllas i relation till hur sÀker överföringsmetoden Àr (jfr 31 § personuppgiftslagen [1998:204]). Höga krav pÄ sÀkerhet bör stÀllas nÀr en handling innehÄller kÀnsliga personuppgifter enligt 13 § personupp- giftslagen eller uppgifter om lagövertrÀdelser m.m. enligt 21 § person- uppgiftslagen. Detsamma gÀller handlingar som omfattas av sekretess. NÀr det gÀller handlingens omfattning kan det i vissa fall finnas anled- ning för myndigheten att avstÄ frÄn att skicka handlingar som Àr mycket omfattande pÄ elektronisk vÀg. Myndigheten kan dock, oberoende av handlingens omfattning, i mÄnga fall skicka handlingen pÄ elektronisk vÀg om delgivningsmottagaren har anvisat en sÄdan överföringsmetod i det enskilda delgivningsÀrendet. I tveksamma fall kan det vara lÀmpligt att kontakta delgivningsmottagaren innan handlingen skickas. Vid prövningen av att det inte Àr olÀmpligt att skicka handlingarna pÄ elektronisk vÀg kan konstateras att en grundlÀggande förutsÀttning för att handlingen ska skickas pÄ elektronisk vÀg Àr att myndigheten med tillrÀcklig grad av sÀkerhet vet att handlingen nÄr delgivningsmottagaren

pÄ t.ex. ett visst telefaxnummer eller en viss e-postadress. Myndigheten

238

mÄste vid bedömningen ocksÄ beakta risken för att andra Àn delgivnings- Prop. 2009/10:237 mottagaren kan ta del av innehÄllet. Det kan dÀrför finnas anledning att

undvika att skicka handlingar pÄ elektronisk vÀg till en adress som nÄgon annan Àn delgivningsmottagaren har anvisat.

Delgivningstidpunkten

18 § Vanlig delgivning har skett nÀr den eller de som Àr delgivningsmottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsÀndelse har hÀmtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa nÀr försÀndelsen hÀmtats av budet.

Paragrafen anger nĂ€r vanlig delgivning har skett. Den motsvarar i huvudsak 19 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 8.2.

Första stycket föreskriver att delgivning har skett nÀr delgivnings- mottagaren sjÀlv har tagit emot handlingen. Det vanligaste sÀttet att fÄ bevis om att handlingen har kommit delgivningsmottagaren till handa Àr att han eller hon bekrÀftar mottagandet. NÄgot formkrav pÄ bekrÀftelsen uppstÀlls inte. Ett vanligt sÀtt att bekrÀfta mottagandet Àr att delgivnings- mottagaren undertecknar ett mottagningsbevis eller delgivningskvitto och ÄtersÀnder det. Om delgivningsmottagaren senare gör gÀllande att han eller hon inte har tagit emot handlingarna och att nÄgon annan olovligen har undertecknat mottagningsbeviset med hans eller hennes namn, fÄr det normalt ankomma pÄ honom eller henne att lÀmna en rimlig förklaring till detta och dessutom lÀgga fram bevisning som stöder denna förklaring (prop. 1978/79:11 s. 18 samt NJA 2002 C 60, NJA 2003 C 43 och NJA 2008 s. 890). Om bekrÀftelse sker pÄ telefon kan det vara motiverat att stÀlla nÄgon kontrollfrÄga till den person som utger sig för att vara delgivningsmottagare. För att bekrÀftelse per e-post ska kunna godtas bör i regel krÀvas att meddelandet avsÀnts frÄn en adress som Àr kÀnd eller som det finns en möjlighet att kontrollera innehavaren av i efterhand, t.ex. genom Internetleverantören. Ett annat sÀtt att bekrÀfta mottagandet av en handling kan vara att delgivningsmottagaren genom anvÀndande av sin Bank-ID eller e-legitimation bekrÀftar mottagandet pÄ myndighetens webbplats. Lagtexten lÀmnar ocksÄ utrymme för att motta- gandet bevisas pÄ annat sÀtt Àn genom en bekrÀftelse frÄn delgivnings- mottagaren. SÄ kan t.ex. vara fallet om delgivningsmottagaren har tagit emot en handling som lÀmnats med bud men vÀgrat att bekrÀfta mottagandet genom att underteckna ett mottagningsbevis.

Andra stycket innehÄller en undantagsbestÀmmelse som tar sikte pÄ den situationen att den person som Àr delgivningsmottagare lÄter ett bud hÀmta den handling som ska delges, vilket t.ex. kan vara fallet nÀr en handling har skickats med rekommenderat brev. I sÄdana fall anses delgivningsmottagaren ha fÄtt del av handlingen vid den tidpunkt dÄ budet har hÀmtat försÀndelsen.

239

Muntlig delgivning

Prop. 2009/10:237

Hur muntlig delgivning gÄr till

19 § Muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i den handling som ska delges lÀses upp för delgivningsmottagaren. SÄdan delgivning fÄr Àven avse en kallelse, ett förelÀggande eller ett annat beslut som Ànnu inte har fÄtt skriftlig form.

Handlingen eller beslutet, sedan det har fÄtt skriftlig form, ska skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

Paragrafen reglerar hur delgivningssĂ€ttet muntlig delgivning gĂ„r till. Paragrafen motsvaras delvis av bestĂ€mmelserna om telefondelgivning i 3 § tredje stycket och s.k. mötesdelgivning i 20 § i 1970 Ă„rs delgivnings- lag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 9.1 och 9.3.

Av första stycket första meningen framgÄr att muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i den handling som ska delges lÀses upp för den person som Àr delgivningsmottagare. Hela det innehÄll som ska delges ska lÀsas upp. BestÀmmelsen lÀmnar inte nÄgot utrymme för att lÀsa upp en del av handlingen och dÀrefter hÀnvisa delgivningsmottagaren till att lÀsa resten av innehÄllet vid ett senare tillfÀlle. BestÀmmelsen Àr plats- och teknikneutral. Den omfattar delgivning vid ett sammantrÀde oavsett om delgivningsmottagaren ska instÀlla sig hos myndigheten personligen eller om han eller hon deltar genom telefon- eller videokonferens. Det Àr ocksÄ möjligt att anvÀnda muntlig delgivning utan att det sker i samband med ett sammantrÀde, t.ex. vid ett telefonsamtal eller om den som utför delgivningen sammantrÀffar med delgivningsmottagaren (se Àven kommentaren till 20 §). Av andra meningen framgÄr att muntlig delgivning Àven kan avse en kallelse, ett förelÀggande eller ett annat beslut som Ànnu inte har fÄtt skriftlig form. I sÄdana fall ska alltsÄ innehÄllet i beslutet lÀsas upp.

I andra stycket anges att myndigheten i normalfallet ska skicka eller lÀmna handlingen eller beslutet, sedan det har fÄtt skriftlig form, till delgivningsmottagaren. Expedieringen av den handling eller det beslut vars innehÄll har delgetts muntligen fyller dubbla funktioner, dels som en sÀkerhetsÄtgÀrd för det fall delgivningsmottagaren skulle ha miss- uppfattat innehÄllet vid delgivningstillfÀllet, dels som en pÄminnelse. Eftersom delgivningen har skett redan nÀr innehÄllet lÀsts upp (se nÀrmare kommentaren till 21 §) bör handlingen eller beslutet skickas sÄ snart som möjligt efter delgivningen. UtgÄngspunkten Àr att handlingen skickas till den adress som delgivningsmottagaren har anvisat vid delgiv- ningstillfÀllet eller som tidigare har anvÀnts i mÄlet eller Àrendet. Handlingen ska skickas om det kan ske. Det innebÀr att delgivnings- mottagaren mÄste ha anvisat en adress som kan anvÀndas för ÀndamÄlet. Handlingen behöver inte skickas om det bedöms obehövligt. SÄ kan vara fallet om delgivningsmottagaren har förklarat att det inte behövs. Det kan vidare vara obehövligt att skicka handlingen om delgivningen avser en kallelse till en förhandling och förhandlingen kommer att Àga rum innan handlingen hinner nÄ delgivningsmottagaren. En annan situation nÀr det kan vara obehövligt att skicka handlingen Àr om den tidigare har skickats till delgivningsmottagaren.

240

NÀr muntlig delgivning fÄr anvÀndas

Prop. 2009/10:237

20 § Muntlig delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet nÀr delgivning ska ske i

 

ett mÄl eller Àrende.

 

Muntlig delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling som

 

inleder ett förfarande.

 

Paragrafen anger nÀr muntlig delgivning fÄr anvÀndas. Den behandlas i

 

avsnitt 9.2.

 

Av första stycket framgÄr att muntlig delgivning fÄr anvÀndas av

 

myndighet vid delgivning av handlingar i mÄl och Àrenden. Enskild fÄr

 

sÄledes inte anvÀnda muntlig delgivning (se Àven 10 §).

 

I andra stycket anges att muntlig delgivning inte fÄr anvÀndas nÀr en

 

handling som inleder ett förfarande (t.ex. en stÀmningsansökan) ska del-

 

ges. Av 4 § första stycket följer att myndigheten ska anvÀnda ett delgiv-

 

ningssÀtt som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och

 

omfattning och som medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt. Av

 

4 § andra stycket framgÄr att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr

 

olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. Vid

 

bedömningen av omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet bör sÀrskilt

 

handlingens innehÄll och omfattning beaktas samt i vilken situation

 

delgivningsmottagaren befinner sig. NÀr det gÀller handlingens innehÄll

 

och omfattning kan noteras att det frÀmst Àr i frÄga om handlingar som

 

har ett nÄgorlunda kort och enkelt innehÄll som muntlig delgivning bör

 

anvÀndas. Det kan t.ex. gÀlla kallelse till sammantrÀde, kompletterings-

 

förelÀgganden eller vissa beslut under handlÀggningen. Om innehÄllet i

 

handlingen Àr av sÀrskilt kÀnsligt slag och det finns risk för att nÄgon

 

utomstÄende uppfattar innehÄllet bör muntlig delgivning inte ske.

 

Delgivningsmottagaren torde i regel ha bÀst förutsÀttningar att ta till sig

 

information vid ett sammantrÀde. Delgivningsmottagaren kan dÄ antas ha

 

sin uppmÀrksamhet riktad pÄ mÄlet eller Àrendet. Det finns dessutom

 

goda möjligheter för honom eller henne att föra egna minnesanteck-

 

ningar. I princip torde förutsÀttningarna vara lika goda nÀr den person

 

som Àr delgivningsmottagare besöker myndigheten, t.ex. för att diskutera

 

handlÀggningen av mÄlet eller Àrendet. NÀr muntlig delgivning inte sker

 

vid ett sammantrÀde, t.ex. vid ett telefonsamtal, Àr det dÀremot inte alltid

 

sÀkert att delgivningsmottagaren Àr lika uppmÀrksam. Dessutom kan

 

myndigheten ha sÀmre förutsÀttningar att bilda sig en vÀlgrundad uppfatt-

 

ning om detta. Muntlig delgivning vid ett telefonsamtal bör dÀrför

 

normalt endast anvÀndas nÀr handlingens innehÄll Àr kortfattat. SÀmst

 

förutsÀttningar att ta till sig information torde delgivningsmottagaren

 

normalt ha om han eller hon av en hÀndelse rÄkar sammantrÀffa med en

 

företrÀdare för myndigheten. I en sÄdan situation kan det ofta vara

 

olÀmpligt att anvÀnda delgivningssÀttet. Bedömningen av omstÀndig-

 

heterna kring delgivningen mÄste Àven göras utifrÄn den enskilda

 

personens förutsÀttningar att ta till sig innehÄllet.

 

Delgivningstidpunkten

 

21 § Muntlig delgivning har skett nÀr innehÄllet som avses i 19 § har lÀsts upp.

 

 

241

Paragrafen anger nĂ€r muntlig delgivning har skett. ÖvervĂ€gandena finns i Prop. 2009/10:237 avsnitt 9.3.

Av bestÀmmelsen framgÄr att delgivningstidpunkten infaller redan nÀr innehÄllet i en handling, eller en kallelse, ett förelÀggande eller ett annat beslut som vid delgivningstillfÀllet Ànnu inte har fÄtt skriftlig form, har lÀsts upp enligt 19 § första stycket. Det gÀller Àven om handlingen eller beslutet senare skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren. Delgiv- ningstidpunkten pÄverkas inte heller av om myndigheten skulle underlÄta att skicka handlingen (se kommentaren till 19 § andra stycket).

Förenklad delgivning

Hur förenklad delgivning gÄr till

22 § Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det nÀrmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Paragrafen anger hur förenklad delgivning gĂ„r till. Paragrafen motsvarar delvis 3 a § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 10.1 och 10.4.

Av paragrafen följer att förenklad delgivning sker genom att den hand- ling som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att dÀrefter ett kontrollmeddelande skickas i vilket anges att handlingen har skickats. Till skillnad frÄn regleringen i 1970 Ärs delgivningslag uppstÀlls ett krav pÄ att kontrollmeddelandet mÄste skickas nÀrmast följande arbetsdag. Med arbetsdag avses vardagar med undantag för allmÀnna helgdagar, midsommarafton, julafton eller nyÄrsafton (jfr lagen [1930:173] om berÀkning av lagstadgad tid och lagen [1989:253] om allmÀnna helg- dagar, 44 § andra stycket lagen [1996:242] om domstolsÀrenden, 33 kap. 3 § rÀttegÄngsbalken, 44 § andra stycket förvaltningsprocesslagen [1971:291] samt 10 § andra stycket förvaltningslagen [1986:223]). Myndigheten bör dokumentera att meddelandet har skickats, t.ex. genom en anteckning i akten. DÀremot Àr det inte nödvÀndigt att en kopia av kontrollmeddelandet sparas i akten (jfr prop. 1990/91:11 s. 23 f. och NJA 1999 s. 376).

23 § Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens senast kÀnda adress.

Om delgivningsmottagarens senast kÀnda adress inte kan anvÀndas fÄr handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbok- föringsadress om en sÄdan adress finns och skiljer sig frÄn den som anvÀnts nÀr handlingen skickades enligt första stycket.

Paragrafen innehĂ„ller nĂ€rmare bestĂ€mmelser om vart handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas vid förenklad delgivning. Över- vĂ€gandena finns i avsnitt 10.5.

Första stycket motsvarar 3 a § i 1970 Ärs delgivningslag. BestÀmmel- sen Àr teknikneutral och hindrar inte att handlingen eller kontrollmedde- landet skickas till delgivningsmottagaren pÄ annat sÀtt Àn med post. Med senast kÀnda adress avses den adress som delgivningsmottagaren har

anvisat eller, om sÄ inte har skett, den adress som tidigare har anvÀnts i

242

mÄlet eller Àrendet. Handlingen och kontrollmeddelandet mÄste skickas Prop. 2009/10:237 till samma adress.

Andra stycket reglerar hur myndigheten ska förfara om delgivnings- mottagarens senast kÀnda adress inte kan anvÀndas för förenklad del- givning. SÄ kan vara fallet om delgivningsmottagaren inte har anmÀlt adressÀndring och myndigheten dÀrför inte kan anvÀnda den adress som tidigare har anvÀnts. I en sÄdan situation fÄr myndigheten skicka hand- lingen och meddelandet till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om sÄdan adress finns och skiljer sig frÄn den som tidigare har anvÀnts.

NÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas

24 § Förenklad delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet vid delgivning med den som Àr part eller har liknande stÀllning i ett mÄl eller Àrende, om denne har fÄtt information av myndigheten om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet.

Förenklad delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Paragrafen reglerar nĂ€r förenklad delgivning fĂ„r anvĂ€ndas. Den motsva- rar i huvudsak 3 a § andra och tredje styckena i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 10.2 och 10.7.1.

I första stycket anges vilka förutsÀttningar som mÄste vara uppfyllda för att förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas. HÀnvisningen till part eller den som har liknande stÀllning i mÄl eller Àrende Àr avsedd att tÀcka in alla som har partsliknande stÀllning i ett mÄl eller Àrende, dvs. Àven dem som upptrÀder i mÄl och Àrenden som har initierats av den handlÀggande myndigheten. Vidare uppstÀlls ett krav pÄ att delgivningsmottagaren har fÄtt information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet. Informationen ska innehÄlla uppgifter om vad förenklad delgivning innebÀr och att myndigheten kan komma att delge handlingar i mÄlet eller Àrendet pÄ detta sÀtt.

Andra stycket innehÄller en bestÀmmelse om att förenklad delgivning inte fÄr anvÀndas vid delgivning av handlingar som inleder ett förfarande. I mÄnga fall Àr anvÀndning av förenklad delgivning utesluten redan av den anledningen att den som ska delges inte har fÄtt information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet. Regeln omfattar Àven tillÀggsstÀmningar och genstÀmningar. Det bör noteras att betydelsen av andra stycket begrÀnsas av bestÀmmelser i andra författningar. De tidigare bestÀmmelserna i 3 b § i 1970 Ärs delgivnings- lag finns numera i bl.a. rÀttegÄngsbalken och lagen (1990:746) om betal- ningsförelÀggande och handrÀckning (se nÀrmare författningskommen- taren till dessa lagar). Av 4 § andra stycket följer att delgivning inte fÄr ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. Prövningen ska göras med beaktande av förhÄllan- dena i det enskilda delgivningsÀrendet. Det Àr olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning om delgivningsmottagaren inte kan förvÀntas förstÄ vad som krÀvs av honom eller henne. I vissa fall kan det vara olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning under tid för sommarsemester och under jul- och nyÄrshelgerna. LÀmplighetsbedömningen bör Àven beakta

det sÀtt pÄ vilket handlingen och kontrollmeddelandet skickas och nÀr det

243

som delgivningen avser, t.ex. ett sammantrÀde, Àger rum (jfr NJA 1999 Prop. 2009/10:237 s. 376). I vissa fall kan parten ha bÀttre förutsÀttningar att bevaka

handlingar om dessa skickas pÄ elektronisk vÀg. NÀr den person som Àr delgivningsmottagare Àr bosatt utomlands mÄste en sÀrskild prövning göras om postgÄngen i landet kan antas ske tillrÀckligt snabbt och tillförlitligt. Myndigheten mÄste Àven sÀrskilt beakta den frÀmmande statens instÀllning till att andra stater delger personer som befinner sig pÄ dess territorium med post (se nÀrmare kommentaren till 4 § och NJA 2006 s. 588). Det kan ocksÄ vara olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning om en ovanligt lÄng tid har förflutit sedan nÄgon handlÀgg- ningsÄtgÀrd senast vidtogs i mÄlet eller Àrendet.

25 § Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person eller stÀmnings- mannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske nÀr nÄgon har gett in en

 

handling i mÄlet eller Àrendet och informationen till denne lÀmnas i nÀra

 

anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

 

Paragrafen behandlar hur informationen om förenklad delgivning ska

 

lÀmnas. Den har sin motsvarighet i 3 a § andra stycket i 1970 Ärs

 

delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.3.

 

I första stycket anges att informationen ska delges. I stycket anges

 

ocksÄ vilka delgivningssÀtt som fÄr anvÀndas för detta ÀndamÄl, nÀm-

 

ligen vanlig delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med

 

juridisk person och vissa former av stÀmningsmannadelgivning (person-

 

lig delgivning och spikning). Motsatsvis följer att övriga former av

 

stĂ€mningsmannadelgivning, surrogatdelgivning (34–37 §§) och del-

 

givning av ett skriftlig meddelande nÀr handlingen inte finns tillgÀnglig

 

(33 §) samt kungörelsedelgivning inte fÄr anvÀndas.

 

Enligt andra stycket behöver informationen inte delges om en part ger

 

in en handling till en myndighet och myndigheten dÀrefter skickar

 

information om förenklad delgivning med t.ex. lösbrev i nÀra anslutning

 

till att handlingen har kommit in till myndigheten. Om en part har gett in

 

ett överklagande kan informationen, liksom enligt 1970 Ärs

 

delgivningslag, utan krav pÄ delgivning skickas av överinstansen nÀr

 

överklagandet och handlingarna i mÄlet har lÀmnats över dit (jfr prop.

 

1990/91:11 s. 48).

 

Delgivningstidpunkten

 

26 § Förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att

 

handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt

 

och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att hand-

 

lingen kommit fram inom denna tid.

 

Paragrafen anger nÀr förenklad delgivning har skett. En motsvarande

 

bestĂ€mmelse finns i 19 § tredje stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. Över-

 

vÀgandena finns i avsnitt 10.6. Paragrafen har utformats i enlighet med

 

LagrÄdets förslag.

 

Av bestÀmmelsen framgÄr att förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ

 

veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades. Detta gÀller dock

244

 

inte om det med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att Prop. 2009/10:237 handlingen har kommit fram inom denna tid. Det mest typiska exemplet

pĂ„ nĂ€r förenklad delgivning inte kan anses ha skett Ă€r att delgivnings- handlingen kommer i retur med postbefordringsföretagets pĂ„skrift att adressaten Ă€r okĂ€nd pĂ„ angiven adress eller har flyttat utan att begĂ€ra eftersĂ€ndning. Om endast kontrollmeddelandet kommer i retur sĂ„ kan detta i vissa fall tala för att inte heller handlingen har kommit fram dit den skickats enligt 23 §. En annan situation Ă€r nĂ€r delgivningsmottagaren hör av sig till myndigheten och uppger att kontrollmeddelandet men inte delgivningsförsĂ€ndelsen har kommit fram. Om det inte finns sĂ€rskild anledning att betvivla riktigheten i uppgiften, sĂ„ har förenklad delgivning i ett sĂ„dant fall inte skett (jfr prop. 1990/91:11 s. 51). Ytterligare förutsĂ€ttningar för att förenklad delgivning ska ha skett Ă€r att handlingen och kontrollmeddelandet har skickats pĂ„ föreskrivet sĂ€tt, dvs. till rĂ€tt adress (jfr 23 §) och – nĂ€r det gĂ€ller kontrollmeddelandet – i rĂ€tt tid.

SĂ€rskild delgivning med juridisk person

Hur sÀrskild delgivning med juridisk person gÄr till

27 § SÀrskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen som ska delges skickas till den juridiska personen och att det nÀrmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Paragrafen reglerar hur delgivningssĂ€ttet sĂ€rskild delgivning med juridisk person gĂ„r till. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 11.2 och 11.4.

DelgivningssÀttet ersÀtter sÀrskild delgivning med aktiebolag som reg- leras i 9 § tredje stycket i 1970 Ärs delgivningslag (prop. 1996/97:132). SÀrskild delgivning med juridisk person sker genom att den handling som ska delges skickas till den juridiska personen och följs av ett kontrollmeddelande som upplyser om att handlingen har skickats. SjÀlva delgivningsförfarandet Àr i princip detsamma som det som hittills gÀllt för sÀrskild delgivning med aktiebolag. Liksom i frÄga om förenklad delgivning föreskrivs dock att kontrollmeddelandet alltid mÄste skickas nÀrmast följande arbetsdag efter det att handlingen har skickats (jfr kommentaren till 22 §).

28 § Vid sÀrskild delgivning med juridisk person ska handlingen och kontroll- meddelandet skickas till den postadress som Àr registrerad för den juridiska personen i ett sÄdant register som anges i 29 §.

Paragrafen reglerar vart handlingen och kontrollmeddelandet ska skickas vid sĂ€rskild delgivning med juridisk person. Den motsvarar 9 § tredje stycket andra meningen i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 11.5.

Av bestÀmmelsen framgÄr att myndigheten ska skicka handlingen och kontrollmeddelandet till den postadress som den juridiska personen har registrerat. Att den juridiska personen Àr skyldig att registrera en post- adress följer av tillÀmplig registerförfattning (se t.ex. 2 kap. 14 § första stycket 7 aktiebolagsförordningen [2005:559]).

245

NÀr sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas

Prop. 2009/10:237

29 § SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas av en myndighet om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har misslyckats i samma delgivningsÀrende eller ett sÄdant delgivningsförsök bedöms som utsikts- löst vid delgivning med

1.aktiebolag som Àr registrerade i aktiebolagsregistret,

2.ekonomiska föreningar, bostadsrÀttsföreningar, kooperativa hyresrÀtts- föreningar och sambruksföreningar som Àr registrerade i föreningsregistret,

3.handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossam- fund som Àr registrerade i handelsregistret,

4.bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som Àr registrerade i bank- registret,

5.försÀkringsaktiebolag och ömsesidiga försÀkringsbolag som Àr registrerade i försÀkringsregistret,

6.europabolag som Àr registrerade i europabolagsregistret, och

7.europakooperativ som Àr registrerade i europakooperativsregistret.

Paragrafen anger under vilka förutsÀttningar som sÀrskild delgivning

 

med juridisk person fĂ„r anvĂ€ndas. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 11.2

 

och 11.3.

 

Av bestÀmmelsen framgÄr att det normalt mÄste göras ett försök till

 

vanlig delgivning eller förenklad delgivning i samma delgivningsÀrende

 

innan sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas. Detta mot-

 

svarar i huvudsak vad som gÀller för sÀrskild delgivning med aktiebolag

 

enligt 1970 Ärs delgivningslag. Delgivningsförsöket mÄste göras pÄ ett

 

ÀndamÄlsenligt sÀtt. Om myndigheten kÀnner till att en stÀllföretrÀdare

 

brukar nÄs pÄ en annan adress Àn den som har registrerats, bör delgiv-

 

ningsförsök göras pÄ den adressen. DÀremot behöver myndigheten inte

 

vidta nÄgra ÄtgÀrder för att efterforska adresser till den juridiska

 

personens stÀllföretrÀdare. För att ett delgivningsförsök ska anses ha

 

misslyckats krÀvs att företrÀdare för den juridiska person som ska delges

 

har medgetts skÀlig tid att ta del av handlingen samt i förekommande fall

 

vidarebefordra den till en behörig stÀllföretrÀdare. Hur lÄng tid som bör

 

avvaktas Àr beroende av vilka delgivningsförsök som har gjorts och hur

 

mÄnga stÀllföretrÀdare som handlingarna har skickats till. Det för-

 

hÄllandet att paragrafen föreskriver att delgivningsförsök mÄste ha gjorts

 

genom vanlig delgivning eller förenklad delgivning hindrar inte att Àven

 

försök till muntlig delgivning eller stÀmningsmannadelgivning görs utan

 

innebÀr endast att sÄdana delgivningsförsök inte kan ligga till grund för

 

anvÀndning av sÀrskild delgivning med juridisk person. Av bestÀmmel-

 

sen framgÄr vidare att försök till vanlig delgivning eller förenklad delgiv-

 

ning inte behöver göras om sÄdana försök bedöms som utsiktslösa. SÄ

 

kan vara fallet om det inte finns nÄgon registrerad stÀllföretrÀdare eller

 

annan delgivningsmottagare över huvud taget eller om han eller hon inte

 

har registrerat nÄgon aktuell postadress. DÀremot Àr det inte tillrÀckligt

 

att försök till vanlig delgivning har misslyckats i ett annat delgivnings-

 

Àrende till följd av att handlingen visserligen inte har kommit i retur till

 

myndigheten, men mottagandet av handlingen inte har bekrÀftats av

 

delgivningsmottagaren. Av regleringen i 4 § andra stycket följer att

 

sÀrskild delgivning med juridisk person inte fÄr anvÀndas om det Àr

 

olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet. SÄ kan

 

t.ex. vara fallet om myndigheten kÀnner till att den registrerade post-

246

adressen inte Àr anvÀndbar för delgivning. I sÄdant fall kan myndigheten, Prop. 2009/10:237 om övriga förutsÀttningar Àr uppfyllda, i stÀllet anvÀnda kungörelse-

delgivning (se kommentaren till 50 §). I vissa situationer kan det vara olÀmpligt att i semestertider anvÀnda sÀrskild delgivning med juridisk person. Bedömningen fÄr göras utifrÄn vad som Àr kÀnt om t.ex. den juridiska personens storlek, organisation och typ av verksamhet.

BestÀmmelsen innehÄller vidare en upprÀkning av de juridiska personer som kan delges genom sÀrskild delgivning med juridisk person.

Punkten 1 avser aktiebolag som Ă€r registrerade i aktiebolagsregistret. Samtliga svenska aktiebolag Ă€r skyldiga att registrera sig dĂ€r. NĂ€rmare bestĂ€mmelser om registrering finns i 2 kap. 22 § samt 8 kap. 43 och 44 §§ aktiebolagslagen. Även kreditmarknadsbolag omfattas av denna punkt (13 kap. 1 § andra stycket lagen [2004:297] om bank- och finansie- ringsrörelse). För bankaktiebolag gĂ€ller dĂ€remot punkten 4 (se nĂ€rmare kommentaren till den punkten).

Punkten 2 omfattar sĂ„dana juridiska personer som Ă€r registrerade i föreningsregistret. Det gĂ€ller ekonomiska föreningar, bostadsrĂ€ttsföre- ningar, kooperativa hyresrĂ€ttsföreningar och sambruksföreningar. Även s.k. bostadsföreningar kan vara registrerade i föreningsregistret. Eftersom sĂ„dana föreningar utgör ekonomiska föreningar har det inte ansetts nöd- vĂ€ndigt att nĂ€mna dessa sĂ€rskilt. NĂ€rmare bestĂ€mmelser om registrering finns i 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 § och 15 kap. 1 § lagen (1987:667) om eko- nomiska föreningar, 9 kap. 2 och 3 §§ bostadsrĂ€ttslagen (1991:614), 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrĂ€tt samt 5 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar. Även kreditmarknadsföreningar om- fattas av denna punkt (13 kap. 1 § andra stycket lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse).

Enligt punkten 3 gĂ€ller bestĂ€mmelserna ocksĂ„ i förhĂ„llande till ett antal juridiska personer som Ă€r registrerade i handelsregistret. Registrerings- plikten gĂ€ller handelsbolag och kommanditbolag samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som Ă€r skyldiga att upprĂ€tta Ă„rsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078). Även andra ideella före- ningar och trossamfund som utövar eller avser att utöva nĂ€ringsverksam- het fĂ„r registreras i handelsregistret.

Punkterna 4 och 5 tÀcker ett antal finansiella företagsformer som registreras i bank- respektive försÀkringsregistret. Som exempel kan nÀmnas bankaktiebolag och försÀkringsaktiebolag, som registreras i dessa register och inte i aktiebolagsregistret.

Punkterna 6 och 7 omfattar europabolag och europakooperativ som Àr registrerade i Sverige.

För att paragrafen ska vara tillÀmplig krÀvs att den juridiska personen i frÄga faktiskt Àr registrerad i registret. Samtliga de register som nÀmns i paragrafen förs av Bolagsverket.

Delgivningstidpunkten

30 § SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ före- skrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osanno- likt att handlingen kommit fram inom denna tid.

247

Paragrafen anger nĂ€r sĂ€rskild delgivning med juridisk person har skett. Prop. 2009/10:237 ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 11.6. Paragrafen har utformats i enlighet

med LagrÄdets förslag.

SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet skickats i rÀtt tid och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen före den angivna tidens utgÄng har kommit fram till den juridiska personens postadress. Liksom vid förenk- lad delgivning Àr det mest typiska exemplet pÄ nÀr sÀrskild delgivning med juridisk person inte har skett att delgivningshandlingen kommer i retur med postbefordringsföretagets pÄskrift om att adressaten Àr okÀnd pÄ angiven adress eller har flyttat utan att begÀra eftersÀndning. Om endast kontrollmeddelandet kommer i retur sÄ kan detta i vissa fall tala för att inte heller handlingen har kommit fram (jfr prop. 1996/97:132 s. 24, se Àven kommentaren till 26 §).

StÀmningsmannadelgivning

Hur stÀmningsmannadelgivning gÄr till

31 § StĂ€mningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sĂ„dan delgivning lĂ€mnar handlingen som ska delges pĂ„ nĂ„got av de sĂ€tt som anges i 32–38 §§ och dokumenterar Ă„tgĂ€rden.

Paragrafen innehĂ„ller en övergripande bestĂ€mmelse om hur stĂ€mnings- mannadelgivning gĂ„r till. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.1.

KÀnnetecknande för stÀmningsmannadelgivning Àr bl.a. att den som utför delgivningen normalt upprÀttar ett sÀrskilt intyg över vad som före- varit. Till skillnad frÄn i 1970 Ärs delgivningslag tillerkÀnns ett intyg om stÀmningsmannadelgivning inte lÀngre legal bevisverkan. Regleringen i 4 § första stycket innebÀr att det delgivningssÀtt som vÀljs ska vara ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt. Den bestÀmmelsen innebÀr i frÄga om stÀmningsmannadelgivning att sÄdan delgivning inte ska anvÀndas i onödan med hÀnsyn till bl.a. delgivningsmottagarens integritet och kostnaderna för myndigheterna. Som exempel pÄ nÀr stÀmningsmannadelgivning inte bör anvÀndas kan nÀmnas den situationen att bestÀmmelserna om sÀrskild delgivning med juridisk person Àr tillÀmpliga och det inte finns nÄgra sÀrskilda omstÀndigheter som motiverar att stÀmningsmannadelgivning ÀndÄ anvÀnds för att lÀmna handlingarna till en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare.

StÀmningsmannadelgivning nÀr delgivningsmottagaren pÄtrÀffas

32 § Vid stÀmningsmannadelgivning ska handlingen lÀmnas till delgivnings- mottagaren om han eller hon pÄtrÀffas.

VÀgrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lÀmnas kvar pÄ platsen, om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

Paragrafen behandlar, tillsammans med nÀrmast följande paragraf,

stÀmningsmannadelgivning nÀr den person som Àr delgivningsmottagare

248

pĂ„trĂ€ffas. Den saknar direkt motsvarighet i 1970 Ă„rs delgivningslag. Prop. 2009/10:237 ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.5.

Enligt huvudregeln i första stycket ska handlingen lÀmnas till delgiv- ningsmottagaren personligen om han eller hon pÄtrÀffas.

I andra stycket behandlas den situationen att delgivningsmottagaren

 

vÀgrar att ta emot handlingen. En vÀgran kan uttryckas muntligen eller

 

genom personens faktiska agerande sÄsom att personen i frÄga stÀnger

 

dörren eller lÀmnar platsen. Handlingen ska i sÄdana fall lÀmnas kvar pÄ

 

platsen om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

 

Bedömningen ska göras utifrÄn vilka möjligheter som delgivnings-

 

mottagaren har att senare fÄ del av handlingen och vilka risker som finns

 

för att andra personer fÄr del av den. Om delgivningsmottagaren pÄtrÀffas

 

i en bostad, sin egen eller nÄgon annans, kan det ofta vara ÀndamÄlsenligt

 

att lÀmna handlingen i brevinkastet eller brevlÄdan. PÄtrÀffas delgiv-

 

ningsmottagaren pÄ sin arbetsplats kan handlingen mÄnga gÄnger lÀmnas

 

kvar dÀr. DÀremot Àr det i stort sett alltid olÀmpligt att lÀmna kvar

 

handlingen pÄ allmÀn plats.

 

33 § Om den handling som ska delges inte finns tillgÀnglig nÀr en delgivnings-

 

mottagare pÄtrÀffas, fÄr vid stÀmningsmannadelgivning i stÀllet ett skriftligt

 

meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

 

Handlingen ska skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det kan ske

 

och inte bedöms obehövligt.

 

Paragrafen behandlar i vilka fall stÀmningsmannadelgivning kan ske av

 

ett skriftligt meddelande i stÀllet för sjÀlva handlingen. Den motsvarar

 

4 § i 1970 Ärs delgivningslag (jÀmförd med 10 § i 1979 Ärs delgivnings-

 

förordning). ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.6.

 

I första stycket anges att ett skriftligt meddelande med uppgifterna i

 

handlingen fÄr överlÀmnas i stÀllet för handlingen om denna inte finns

 

tillgÀnglig vid delgivningstillfÀllet. Meddelandet mÄste innehÄlla samt-

 

liga uppgifter av betydelse för delgivningen.

 

I andra stycket anges att myndigheten ska skicka eller lÀmna

 

handlingen till delgivningsmottagaren efter att meddelandet har lÀmnats.

 

Handlingen ska skickas eller lÀmnas om det kan ske och inte bedöms

 

obehövligt. BestÀmmelsen motsvarar vad som gÀller vid muntlig

 

delgivning (se kommentaren till 19 § andra stycket).

 

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas till en annan person Àn

 

delgivningsmottagaren

 

34 § Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen i fall som anges i 35 och

 

36 §§ lÀmnas till en annan person Àn den som Àr delgivningsmottagare. Hand-

 

lingen fÄr lÀmnas endast till en person som samtycker till det och som inte Àr

 

motpart i samma mÄl eller Àrende till den som ska delges.

 

En underrÀttelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem

 

handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

 

Paragrafen behandlar stÀmningsmannadelgivning genom att handlingen

 

lÀmnas till annan Àn den som Àr delgivningsmottagare (surrogatdelgiv-

 

ning). Den motsvarar delvis 12 § tredje stycket och 18 § i 1970 Ärs

 

delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.7.

249

 

I första stycket anges att delgivning i vissa fall kan ske genom att hand- Prop. 2009/10:237 lingen lÀmnas till en annan person Àn den som Àr delgivningsmottagare.

Liksom enligt 1970 Ă„rs delgivningslag kan surrogatdelgivning endast tillĂ€mpas nĂ€r en person frivilligt tar emot handlingen. Det framgĂ„r uttryckligen av andra meningen. Handlingen fĂ„r inte lĂ€mnas till en person som Ă€r motpart i samma mĂ„l eller Ă€rende till den som ska delges. BestĂ€mmelsen hindrar inte att en person som inte Ă€r behörig att utföra stĂ€mningsmannadelgivning lĂ€mnar handlingen till en annan person Ă€n delgivningsmottagaren som sedan vidarebefordrar handlingen till den person som Ă€r delgivningsmottagare. Delgivning anses emellertid i sĂ„dana fall ha skett först nĂ€r handlingen bevisligen har kommit delgivningsmottagaren till handa. Det Ă€r i ett sĂ„dant fall frĂ„ga om vanlig delgivning (16–18 §§). I vissa fall kan det med hĂ€nsyn frĂ€mst till person- liga förhĂ„llanden hos den person som tar emot handlingen vara olĂ€mpligt att anvĂ€nda surrogatdelgivning (jfr 4 § andra stycket). Det kan inte komma i frĂ„ga att lĂ€mna handlingen till en person om det finns sĂ€rskild anledning att anta att han eller hon inte kommer att vidarebefordra handlingen till delgivningsmottagaren. SĂ„ kan vara fallet t.ex. om personen som förklarar sig villig att ta emot handlingen upptrĂ€der förvirrat eller Ă€r berusad.

Av andra stycket framgÄr att en underrÀttelse om att delgivning har skett och vem handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivnings- mottagaren. Det stÀlls inte nÄgot krav pÄ att underrÀttelsen ska skickas pÄ visst sÀtt.

35 § Om delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist i Sverige men inte pÄtrÀffas dÀr, fÄr handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll som delgivnings- mottagaren tillhör och som pÄtrÀffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om surrogatdelgivning nĂ€r den person som Ă€r delgivningsmottagare inte pĂ„trĂ€ffas i bostaden. Den har utan Ă€ndring i sak överförts frĂ„n 12 § första meningen i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.8. Paragrafen har utformats i enlighet med LagrĂ„dets förslag.

För att surrogatdelgivning ska fÄ anvÀndas enligt denna paragraf mÄste delgivningsmottagaren vara stadigvarande bosatt pÄ adressen. Huruvida han eller hon Àr folkbokförd pÄ adressen saknar sjÀlvstÀndig betydelse, men kan naturligtvis vara en omstÀndighet att beakta (NJA 1988 s. 89). Handlingen fÄr endast lÀmnas till hushÄllsmedlem som pÄtrÀffas i, eller i omedelbar anslutning till, hemvistet. Det Àr alltsÄ inte möjligt att söka upp en hushÄllsmedlem pÄ nÄgon annan plats, t.ex. hans eller hennes arbetsplats. HushÄllsmedlemmen mÄste ocksÄ vara vuxen, dvs. ha fyllt 18 Är.

36 § Om delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas pÄ sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, fÄr handlingen lÀmnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbets- givare avses en person i företagsledande eller dÀrmed jÀmförlig stÀllning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten pÄ delgivningsmottagarens arbetsplats.

250

Paragrafen innehÄller en bestÀmmelse om surrogatdelgivning nÀr den Prop. 2009/10:237 person som Àr delgivningsmottagare inte pÄtrÀffas pÄ sin arbetsplats. Den

har utan Ă€ndring i sak överförts frĂ„n 12 § andra stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.9.

För att surrogatdelgivning med arbetsgivare ska fĂ„ anvĂ€ndas krĂ€vs att eftersökning sker under delgivningsmottagarens vanliga arbetstid. Arbetsgivaren Ă€r enligt 44 § skyldig att upplysa om vilken den vanliga arbetstiden Ă€r. TillĂ€gget ”eller dĂ€rmed jĂ€mförlig stĂ€llning” tar liksom i 1970 Ă„rs delgivningslag sikte pĂ„ ledningen för myndigheter, organi- sationer och andra typer av arbetsplatser (prop. 1990/91:11 s. 32).

37 § Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att hand- lingen lÀmnas till delgivningsmottagaren sÄ snart det kan ske. Den som utför del- givningen ska informera om denna skyldighet nÀr handlingen lÀmnas.

Paragrafen behandlar skyldigheten för den person som vid surrogat- delgivning tar emot handlingen att vidarebefordra den till den person som Àr delgivningsmottagare. BestÀmmelsen har utan Àndring i sak överförts frÄn 14 § i 1970 Ärs delgivningslag. Den berörs i avsnitt 12.7.

Personen som har tagit emot handlingen Àr skyldig att göra relativt stora anstrÀngningar för att vidarebefordra handlingen till delgivnings- mottagaren. Om personen helt skulle strunta i att försöka vidarebefordra handlingen, sÄ pÄverkar detta emellertid inte bedömningen av om delgivning har skett (39 § andra stycket). En annan sak Àr att ett sÄdant agerande kan medföra att personen som har tagit emot handlingen anses skadestÄndsskyldig gentemot delgivningsmottagaren (prop. 1970:13 s. 225).

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

38 § Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen lÀmnas i delgivnings- mottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om

1.delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas dÀr,

2.handlingen inte kan lĂ€mnas enligt 34–36 §§,

3.det inte kan klarlÀggas var delgivningsmottagaren uppehÄller sig, och

4.det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivnings- Àrendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om stĂ€mningsmannadelgivning genom s.k. spikning. Den har till stora delar sin motsvarighet i 15 § andra stycket och 18 a § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.11.

Av paragrafen framgĂ„r att spikning Ă€r en variant av stĂ€mningsmanna- delgivning. Det krĂ€vs, till skillnad frĂ„n 1970 Ă„rs delgivningslag, inte nĂ„got beslut frĂ„n uppdragsmyndigheten innan handlingen ”spikas”. Regleringen hindrar givetvis inte att den som utför stĂ€mningsmanna- delgivningen i svĂ„rbedömda fall samrĂ„der med uppdragsmyndigheten för att i möjligaste mĂ„n undvika att myndigheten senare gör en annan

bedömning i frÄga om huruvida förutsÀttningar för spikning har före-

251

legat. FörutsÀttningarna i sak för spikning Àr oförÀndrade. Den föreslagna Prop. 2009/10:237 regleringen lÀmnar dock ett större utrymme för stÀmningsmannen att

vÀlja hur handlingen ska lÀmnas Àn enligt 1970 Ärs delgivningslag. Handlingen ska i normalfallet lÀmnas pÄ samma sÀtt som vanlig post till adressen, dvs. i brevinkast eller brevlÄda (jfr prop. 1960:85 s. 19 f.). Om det inte Àr möjligt, eller om det bedöms olÀmpligt, att lÀmna handlingen i brevlÄda, brevinkast eller motsvarande fÄr den fÀstas pÄ ytterdörren till bostaden. För att det ska anses finnas anledning att anta att delgivnings- mottagaren har avvikit eller hÄller sig undan (punkten 4) krÀvs att utredningen medger ganska sÀkra slutsatser i detta avseende. SÄ bör ofta kunna anses vara fallet om delgivningsmottagaren har aviserats om att han eller hon söks för stÀmningsmannadelgivning och nyligen har synts till i nÀrheten av bostaden, t.ex. i trappuppgÄngen. För att uppgifter i ett tidigare delgivningsÀrende ska kunna tillmÀtas nÄgon större vikt krÀvs att det inte har förflutit för lÄng tid (jfr prop. 1994/95:188 s. 24). Vilken utredning som krÀvs fÄr bedömas efter omstÀndigheterna i varje sÀrskilt fall (se t.ex. NJA 2009 N 75). Uppgifter frÄn tidigare delgivningsÀrenden kan ocksÄ tala emot att spikning ska fÄ anvÀndas, t.ex. om delgivningsmottagaren nyligen har kunnat delges personligen i ett annat delgivningsÀrende. Om förutsÀttningarna för spikning Àr uppfyllda, fÄr ocksÄ kungörelsedelgivning anvÀndas (48 § första stycket 2). AngÄende valet mellan spikning och kungörelsedelgivning, se avsnitt 13.2.2 samt kommentaren till 48 §.

Delgivningstidpunkten

39 § StÀmningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett nÀr handlingen eller det skriftliga meddelandet har lÀmnats pÄ föreskrivet sÀtt eller nÀr delgiv- ningsmottagaren har vÀgrat ta emot handlingen eller meddelandet.

StĂ€mningsmannadelgivning enligt 34–37 §§ har skett nĂ€r handlingen har lĂ€mnats och underrĂ€ttelsen har skickats.

Paragrafen anger nĂ€r stĂ€mningsmannadelgivning har skett. Den motsvarar delvis 19 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 12.1, 12.5, 12.6, 12.7 och 12.11.

Första stycket anger de tidpunkter nÀr delgivning har skett vid olika typer av stÀmningsmannadelgivning. NÀr handlingen enligt 32 § har lÀmnats till den person som Àr delgivningsmottagare, liksom nÀr han eller hon vÀgrat att ta emot handlingen, har stÀmningsmannadelgivning skett i och med överlÀmnandet eller försöket att lÀmna över handlingen. Detsamma gÀller nÀr ett meddelande med handlingens innehÄll lÀmnas enligt 33 §. Vid spikning enligt 38 § har stÀmningsmannadelgivning skett nÀr handlingen har lÀmnats pÄ föreskrivet sÀtt.

NÀr det gÀller surrogatdelgivning framgÄr av andra stycket att stÀmningsmannadelgivning har skett först vid den tidpunkt nÀr bÄde handlingen har lÀmnats och underrÀttelse har skickats till delgivnings- mottagaren om delgivningen och om vem som har tagit emot handlingen.

252

Vem som fÄr utföra stÀmningsmannadelgivning

Prop. 2009/10:237

40 § StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av stÀmningsman eller av den som Àr anstÀlld vid

–polismyndighet,

–Äklagarmyndighet,

–allmĂ€n domstol,

–allmĂ€n förvaltningsdomstol,

–Kronofogdemyndigheten,

–Skatteverket,

–svensk utlandsmyndighet, och

–auktoriserat delgivningsföretag.

StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av personal vid respektive inrÀttning om delgivningsmottagaren Àr intagen i

–kriminalvĂ„rdsanstalt,

–hĂ€kte,

–sĂ„dan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rĂ€tts- psykiatrisk undersökning,

–sĂ„dan vĂ„rdinrĂ€ttning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd,

–sĂ„dan sjukvĂ„rdsinrĂ€ttning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd,

–sĂ„dant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, eller

–sĂ„dant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vĂ„rd av missbrukare i vissa fall.

Paragrafen anger vilka som har behörighet att utföra stĂ€mningsmanna- delgivning. Den motsvarar 24 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.2 och 12.3.

I första stycket rĂ€knas de personkategorier upp som har full stĂ€mnings- mannabehörighet, dvs. som kan utföra all slags stĂ€mningsmanna- delgivning. Till skillnad frĂ„n 1970 Ă„rs delgivningslag Ă€r samtliga anstĂ€llda vid polismyndighet, Ă„klagarmyndighet, allmĂ€n domstol, allmĂ€n förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket behöriga att utföra stĂ€mningsmannadelgivning. Även anstĂ€llda vid auktoriserade delgivningsföretag Ă€r behöriga att utföra sĂ„dan delgivning. Auktorisation av delgivningsföretag regleras i lagen om auktorisation av delgivnings- företag (se nĂ€rmare författningskommentaren till den lagen).

Andra stycket innehÄller en upprÀkning av personalkategorier som har viss begrÀnsad stÀmningsmannabehörighet. Dessa har endast behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning med personer som Àr intagna pÄ den anstalt eller inrÀttning dÀr de tjÀnstgör. I förhÄllande till 1970 Ärs delgivningslag har personal vid sjukvÄrdsinrÀttningar för psykiatrisk tvÄngsvÄrd tillkommit.

Förordnande av stÀmningsmÀn

41 § En polismyndighet förordnar stÀmningsmÀn inom sitt polisdistrikt.

Paragrafen anger att varje polismyndighet förordnar stÀmningmÀn inom sitt polisdistrikt. BestÀmmelsen motsvarar 23 § i 1970 Ärs delgivningslag. Den berörs i avsnitt 12.2.

253

En polismyndighets rÀtt att öppna postförsÀndelse

Prop. 2009/10:237

42 § En polismyndighet fÄr öppna en försÀndelse som har lÀmnats till myndig- heten för stÀmningsmannadelgivning, om det behövs för att innehÄllet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polismyndighet för delgivning. Detta gÀller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försÀndelsen inte fÄr öppnas.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om polismyndighetens rĂ€tt att i vissa fall öppna den försĂ€ndelse som ska delges genom stĂ€mnings- mannadelgivning. Den motsvarar delvis 29 a § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.12.

Paragrafen innebÀr att polismyndigheten i vissa fall har rÀtt att öppna

 

ett slutet kuvert som överlÀmnats till myndigheten för stÀmningsmanna-

 

delgivning. Eftersom det Àr frÄga om ett ingrepp i den grundlags-

 

skyddade brevhemligheten fÄr bestÀmmelsen inte anvÀndas slentrian-

 

mÀssigt. FörsÀndelsen fÄr endast öppnas om det behövs för att innehÄllet

 

ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polis-

 

myndighet för delgivning. För att ett sÄdant behov ska anses föreligga

 

mÄste överföringen brÄdska. Det kan t.ex. vara sÄ att den person som Àr

 

delgivningsmottagare har gripits pÄ en annan ort och det finns en risk att

 

delgivning inte kan genomföras om delgivningshandlingarna skickas

 

med post. Som framgÄr av andra meningen har uppdragsgivaren vidare

 

möjlighet att ange att en försÀndelse inte fÄr öppnas. Denna möjlighet

 

torde frÀmst utnyttjas nÀr delgivningsförsÀndelsen innehÄller sekretess-

 

belagda handlingar eller nÀr enskild ska se till att delgivning sker utan

 

samband med mÄl eller Àrende. Den omstÀndigheten att en delgivnings-

 

försÀndelse öppnas av en polismyndighet och delgivningshandlingen

 

dÀrefter skickas med t.ex. telefax till en annan polismyndighet innebÀr

 

inte att handlingen dÀrmed ska betraktas som en allmÀn handling hos

 

nÄgon av polismyndigheterna (jfr 2 kap. 11 § 1 tryckfrihetsförordningen

 

och prop. 1990/91:11 s. 43).

 

Upplysningsskyldighet

 

43 § En fastighetsÀgare, tomtrÀttshavare, arrendator eller innehavare av bostads-

 

lÀgenhet ska pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmannadelgivning uppge om

 

delgivningsmottagaren Àr bosatt pÄ fastigheten eller i lÀgenheten eller annars

 

disponerar utrymme dÀr.

 

Paragrafen innehÄller en bestÀmmelse om bl.a. fastighetsÀgares skyldig-

 

het att lÀmna upplysningar till den som utför stÀmningsmannadelgivning.

 

BestÀmmelsen har utan Àndring i sak överförts frÄn 26 § i 1970 Ärs

 

delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.13.

 

BestÀmmelsen innebÀr en skyldighet att upplysa om hyresgÀster,

 

andrahandshyresgÀster och inneboende. Undantag frÄn upplysnings-

 

skyldigheten finns i 45 §.

 

44 § En arbetsgivare Àr skyldig att pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmanna-

 

delgivning uppge om delgivningsmottagaren Àr anstÀlld hos honom eller henne

 

och, om sÄ Àr fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbetstider, arbetsplats

 

och om andra förhÄllanden som rör anstÀllningen och som kan underlÀtta delgiv-

 

ningen.

254

Prop. 2009/10:237

Paragrafen behandlar arbetsgivares skyldighet att lĂ€mna upplysningar till den som utför stĂ€mningsmannadelgivning. BestĂ€mmelsen har delvis sin motsvarighet i 27 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.13.

Paragrafen anger vilka uppgifter som en arbetsgivare Àr skyldig att

 

lÀmna om en person som Àr delgivningsmottagare. Det handlar om

 

sÄdana uppgifter som typiskt sett kan underlÀtta delgivning med en

 

anstÀlld, i första hand den anstÀlldes arbetstider och arbetsplats. Om

 

arbetsgivaren kÀnner till andra omstÀndigheter som kan underlÀtta

 

delgivning, Àr han eller hon skyldig att upplysa Àven om dessa. En förut-

 

sÀttning för att upplysningsskyldighet ska föreligga Àr dock att upp-

 

gifterna har samband med anstÀllningen (jfr prop. 1984/85:109 s. 66).

 

Undantag frÄn upplysningsskyldigheten finns i 45 §. I 36 § finns en

 

definition av begreppet arbetsgivare. Till skillnad frÄn 1970 Ärs delgiv-

 

ningslag Àr uppgiftsskyldigheten inte straffsanktionerad.

 

45 § Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gÀller inte den som stÄr i sÄdant

 

förhÄllande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rÀttegÄngsbalken.

 

Paragrafen innehÄller en bestÀmmelse om undantag frÄn upplysnings-

 

skyldigheten i 43 och 44 §§. BestÀmmelsen motsvarar 28 § i 1970 Ärs

 

delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 12.13.

 

Undantaget frÄn uppgiftsskyldigheten gÀller fastighetsÀgare m.fl.

 

respektive arbetsgivare som Àr nÀrstÄende till delgivningsmottagaren pÄ

 

sÄdant sÀtt att de skulle vara undantagna frÄn vittnesplikt enligt 36 kap.

 

3 § rÀttegÄngsbalken. Detta undantag avser bl.a. make, sambo, syskon,

 

barn och förÀldrar.

 

TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad

 

46 § StÀmningsman och anstÀlld vid polismyndighet, Äklagarmyndighet, allmÀn

 

domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och

 

auktoriserat delgivningsföretag har rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte

 

utgör bostad för att verkstÀlla stÀmningsmannadelgivning.

 

En polisman som vÀgras sÄdant tilltrÀde fÄr, efter beslut av polismyndigheten,

 

sjÀlv bereda sig tilltrÀde. Om nÄgon annan person som anges i första stycket

 

vÀgras tilltrÀde, ska polismyndigheten lÀmna bitrÀde om personen begÀr det.

 

Paragrafen reglerar rÀtten att vid stÀmningsmannadelgivning fÄ tilltrÀde

 

till enskilt omrÄde som inte utgör bostad för att verkstÀlla delgivningen.

 

Den motsvarar 29 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i

 

avsnitt 12.14.

 

Av första stycket följer att den som utför stÀmningsmannadelgivning

 

har rÀtt att komma in t.ex. pÄ en arbetsplats eller i trappuppgÄngen till ett

 

flerfamiljshus (jfr prop. 1984/85:109 s. 67). Samtliga personkategorier

 

som har behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning enligt 40 §

 

första stycket utom anstÀllda vid svensk utlandsmyndighet har denna rÀtt.

 

I andra stycket anges att den som utför stÀmningsmannadelgivning har

 

rÀtt att vÀnda sig till polismyndigheten för att bereda honom eller henne

 

tilltrÀde. Det gÀller t.ex. om nÄgon med vÄld hindrar den som utför

 

stÀmningsmannadelgivning att ta sig in pÄ omrÄdet eller om den som

255

Àger eller disponerar över omrÄdet vÀgrar att ge tilltrÀde till detta. Polis- Prop. 2009/10:237 man fÄr sjÀlv bereda sig tilltrÀde efter beslut av polismyndigheten. I

övrigt Àr allmÀnna bestÀmmelser om polismans befogenhet att anvÀnda vÄld för att genomföra en tjÀnsteÄtgÀrd tillÀmpliga pÄ denne (jfr 10 § första stycket 6 polislagen [1984:387] och a. prop. s. 56).

Paragrafen gÀller inte tilltrÀde till bostÀder. SÄdant tilltrÀde regleras i bestÀmmelserna om husrannsakan i 28 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning gÄr till

47 § Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hĂ„lls tillgĂ€nglig viss tid hos myndigheten eller pĂ„ annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehĂ„ll inom tio dagar frĂ„n beslutet kungörs och i vissa fall ges till kĂ€nna pĂ„ annat sĂ€tt i enlighet med vad som nĂ€rmare anges i 48–50 §§.

Paragrafen innehĂ„ller en övergripande bestĂ€mmelse om hur kungörelse- delgivning gĂ„r till. Den motsvarar delvis 17 § i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 13.1 och 13.3.1–13.3.3.

KĂ€nnetecknande för kungörelsedelgivning Ă€r att myndigheten fattar ett beslut om att en handling ska hĂ„llas tillgĂ€nglig och att detta ges spridning genom att ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehĂ„ll kungörs pĂ„ föreskrivet sĂ€tt. Av det meddelande som kungörs ska det framgĂ„ vem som ska delges. NĂ€r det t.ex. gĂ€ller en juridisk person ska alltsĂ„ kungörelsen normalt riktas mot denna och inte mot dess stĂ€ll- företrĂ€dare Ă€ven om de föregĂ„ende delgivningsförsöken har varit inriktade pĂ„ dessa. En annan sak Ă€r att det vid kungörelsens utformning ibland kan vara lĂ€mpligt att, utöver delgivningssubjektet, ange vem eller vilka som Ă€r delgivningsmottagare. SĂ„ kan vara fallet t.ex. i frĂ„ga om stĂ€llföretrĂ€daren till en underĂ„rig. Vidare ska anges vad delgivningen avser och, i förekommande fall, vad konsekvensen kan bli om den som delgivningen avser inte hör av sig inom viss angiven tid. Slutligen ska det framgĂ„ vid vilken myndighet som mĂ„let eller Ă€rendet handlĂ€ggs samt var den handling som delges hĂ„lls tillgĂ€nglig. Kungörande och övriga Ă„tgĂ€rder ska ske inom tio dagar frĂ„n beslutet. NĂ€rmare bestĂ€mmelser om nĂ€r kungörelsedelgivning fĂ„r anvĂ€ndas och om hur kungörandet ska ske finns i 48–50 §§ (se kommentarerna till dessa bestĂ€mmelser).

Kungörelsedelgivning nÀr delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist eller undandrar sig delgivning

48 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig,

2.om förutsÀttningarna för stÀmningsmannadelgivning enligt 38 § Àr upp- fyllda, eller

3.om förutsÀttningarna för förenklad delgivning Àr uppfyllda men sÄdan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första

256

stycket har skett och dÀrefter ny delgivning ska ske i samma mÄl eller Àrende, fÄr meddelandet i stÀllet anslÄs i myndighetens lokal.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om kungörelsedelgivning nĂ€r delgivningsmottagaren saknar kĂ€nt hemvist eller undandrar sig delgiv- ning. Den motsvarar delvis 15 § och 17 § första stycket i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 13.2.1–13.2.3 och 13.3.1–13.3.2.

I första stycket anges nÀr kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas med stöd av denna paragraf. Av punkten 1, som motsvarar 15 § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag, framgÄr att kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr den person som Àr delgivningsmottagare saknar kÀnt hemvist och det inte heller kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig. Om delgivningsmottagaren inte bor pÄ den senaste folkbokföringsadressen, kan ny adressuppgift i vissa fall finnas hos exempelvis kommunens socialtjÀnst eller KriminalvÄrden. Skatteverket kan dessutom lÀmna uppgift om aktuell arbetsgivare. BestÀmmelsen Àr i första hand tillÀmplig vid delgivning med fysiska personer. Den kan emellertid under vissa förutsÀttningar fÄ betydelse ocksÄ vid delgivning med en juridisk person. Det gÀller framför allt i den situationen dÄ en juridisk person som inte Àr registrerad ska delges och stÀllföretrÀdarna saknar kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var dessa uppehÄller sig. Om den juridiska personen dÀremot har en registrerad postadress, bör delgivning i första hand ske genom sÀrskild delgivning med juridisk person ocksÄ i de fall dÄ förutsÀttningarna för delgivning enligt förevarande bestÀmmelse Àr upp- fyllda.

Punkten 2, som delvis motsvarar 15 § andra stycket i 1970 Ärs delgiv- ningslag, anger att kungörelsedelgivning kan anvÀndas som ett alternativ till spikning. De formella förutsÀttningarna Àr desamma, dvs. att den delgivningsmottagare som söks har kÀnt hemvist men inte pÄtrÀffas dÀr, att surrogatdelgivning inte kan tillÀmpas, att det inte kan klarlÀggas var delgivningsmottagaren uppehÄller sig och att det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med honom eller henne finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller hÄller sig undan. NÀr det gÀller att vÀlja mellan kungörelsedelgivning och spikning Àr det avgörande vilket delgivnings- sÀtt som framstÄr som mest ÀndamÄlsenligt i det enskilda fallet (4 § första stycket). Det Àr framför allt nÀr det kan antas att delgivnings- mottagaren har avvikit frÄn hemvistet som kungörelsedelgivning bör vÀljas i stÀllet för spikning.

Punkten 3 saknar motsvarighet i 1970 Ärs delgivningslag. Av den fram- gÄr att kungörelsedelgivning Àven fÄr anvÀndas om förutsÀttningarna för att anvÀnda förenklad delgivning i och för sig Àr uppfyllda men delgivningsmottagaren har underlÄtit att anmÀla uppgift om aktuell adress till sÄvÀl den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet som för folkbokföring (jfr 25 § folkbokföringslagen [1991:481]). I sÄdana fall ska myndigheten varken behöva vidta nÄgra ytterligare efterforskningar för att klarlÀgga var delgivningsmottagaren uppehÄller sig eller försöka delge honom eller henne pÄ annat sÀtt. För att bestÀmmelsen ska vara tillÀmplig krÀvs ocksÄ bl.a. att det inte skulle ha varit olÀmpligt att

Prop. 2009/10:237

257

anvÀnda förenklad delgivning med hÀnsyn till omstÀndigheterna i Prop. 2009/10:237 delgivningsÀrendet (4 § andra stycket).

I andra stycket regleras hur kungörandet ska gÄ till. Huvudregeln Àr annonsering i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns skÀl till det ska, enligt andra meningen, meddelandet dessutom införas i ortstidning. Vid bedömningen av om det föreligger sÄdana skÀl ska frÀmst beaktas ÀndamÄlet med delgivningen samt vem eller vilka som ska delges. Om kungörelsedelgivning ska ske med en fysisk person som kan antas uppehÄlla sig pÄ en viss ort, talar detta för att annonsering Àven ska ske i ortstidning. För det fall en delgivningsmottagare saknar kÀnt hemvist och det inte heller finns tydliga indikationer pÄ att han eller hon uppehÄller sig pÄ en viss ort inom riket Àr det dÀremot tillrÀckligt att införa medde- landet i Post- och Inrikes Tidningar. Om kungörelsedelgivning enligt denna paragraf har Àgt rum och dÀrefter ny delgivning ska ske i samma mÄl eller Àrende, fÄr annonsering i tidning underlÄtas helt. Meddelandet ska i sÄdana fall i stÀllet anslÄs i myndighetens lokal. BestÀmmelsen Àr fakultativ. Myndigheten kan alltsÄ vÀlja att annonsera i tidning, trots att förutsÀttningarna enligt stycket Àr uppfyllda. Det kan i vissa fall vara lÀmpligt att sÄ sker, t.ex. om lÄng tid har förflutit sedan den förra kungörelsedelgivningen.

Kungörelsedelgivning nÀr en obestÀmd krets eller ett stort antal personer ska delges

49 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om en obestÀmd krets ska delges,

2.om ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller

3.om delÀgare i samfÀllighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns nÄgon som Àr delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delÀgarna eller medlemmarna Àr fler Àn tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sÄdant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lÀgenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till nÄgon eller nÄgra av dem som delgivningen avser för att vara tillgÀngligt för alla dem som avses med delgivningen. IngÄr en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om kungörelsedelgivning nĂ€r en obestĂ€md krets eller ett stort antal personer ska delges. Den motsvarar i huvudsak 16 § första stycket och andra stycket 1 och 2 samt 17 § första och andra styckena i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 13.2.4, 13.3.1 och 13.3.3.

I första stycket anges nÀr kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas enligt denna paragraf. Av punkten 1 framgÄr att kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr en obestÀmd krets personer ska delges. Som exempel pÄ nÀr punkten Àr tillÀmplig kan nÀmnas delgivning av nÀtmyndighetens beslut enligt 8 kap. 4 a § ellagen (1997:857), kallelse av okÀnda sakÀgare

258

enligt 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) och tillsynsmyndig- Prop. 2009/10:237 hetens beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket naturgaslagen (2005:403).

Punkten 2 avser den situationen att ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning sker med var och en av dem. Det avgörande för att bestÀmmelsen ska fÄ tillÀmpas Àr ÀndamÄlet med delgivningen. Det Àr alltsÄ endast nÀr det kan antas att de handlingar som delgivningen avser Àr av begrÀnsat intresse för de personer som ska delges som bestÀmmel- sen Àr tillÀmplig. Om ÀndamÄlet med delgivningen kan antas vara ange- lÀget för mÄnga berörda fÄr bestÀmmelsen dÀremot inte tillÀmpas. Det gÀller Àven i den situationen dÄ ett mycket stort antal personer ska delges.

Punkten 3 anger att kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr fler Àn tio delÀgare i en samfÀllighet eller fler Àn tio medlemmar i en samman- slutning ska delges. BestÀmmelsen fÄr endast tillÀmpas under förutsÀtt- ning att samfÀlligheten eller sammanslutningen inte Àr en juridisk person och att det inte av 14 § första stycket följer att nÄgon Àr delgiv- ningsmottagare för delÀgarnas eller medlemmarnas rÀkning.

I andra stycket regleras hur kungörandet ska gÄ till. BestÀmmelsen om annonsering i tidning motsvarar den i 48 § andra stycket (se kommen- taren till den bestÀmmelsen). Om delgivningen avser ett stort antal personer som hyr eller annars innehar lÀgenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt. Om det finns en anslagstavla i fastigheten som Àr avsedd för meddelanden till de boende bör denna anvÀndas. I annat fall ska meddelandet anslÄs pÄ en vÀl synlig plats, t.ex. vid fastighetens huvudingÄng.

I tredje stycket anges att ett meddelande om delgivningen ocksÄ ska skickas till nÄgon eller nÄgra av dem som delgivningen avser. Hur mÄnga och vilka personer som meddelandet ska skickas till fÄr avgöras utifrÄn omstÀndigheterna i det enskilda fallet. De personer som meddelandet skickas till bör upplysas om förfarandet och uppmanas att sprida inne- hÄllet i meddelandet till andra som berörs av kungörelsedelgivningen.

Kungörelsedelgivning nÀr en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt

50 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med juridisk person, eller

2.om en juridisk person i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar registrerad behörig företrÀdare och nÄgon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pÄ den juridiska personens vÀgnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillÀmpliga delgivningssÀtt har misslyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar. Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sÄdant fall

som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om kungörelsedelgivning nĂ€r en juridisk person har underlĂ„tit att fullgöra sin registreringsplikt. Över- vĂ€gandena finns i avsnitt 13.2.5.

259

I första stycket anges nÀr kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas enligt Prop. 2009/10:237 denna paragraf. Punkten 1 motsvarar delvis 16 § andra stycket 4 i 1970

Ärs delgivningslag. Den har anpassats till det nya delgivningssÀttet sÀr- skild delgivning med juridisk person. Punkten Àr tillÀmplig pÄ samtliga juridiska personer som omfattas av det nya delgivningssÀttet. Av bestÀmmelsen följer att kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med juridisk person. Den tÀcker bÄde det fallet att registret över huvud taget inte innehÄller nÄgon adress- uppgift och det fallet dÄ den registrerade adressen av nÄgon anledning inte kan anvÀndas. Ett exempel pÄ det senare fallet Àr nÀr myndigheten har fÄtt försÀndelser som skickats till den adressen i retur med pÄskrift frÄn postbefordringsföretaget om att adressaten Àr okÀnd pÄ den adressen.

Punkten 2 innebÀr att kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas i vissa fall nÀr en juridisk person saknar registrerad behörig företrÀdare dvs. att det antingen helt saknas uppgifter i registret eller att uppgifterna Àr felaktiga eller ofullstÀndiga. Den motsvarar i huvudsak 16 § andra stycket 3 i 1970 Ärs delgivningslag. För att punkten ska vara tillÀmplig krÀvs att den juridiska personen har varit skyldig att registrera uppgifter om behörig företrÀdare. Vidare krÀvs att nÄgon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pÄ den juridiska personens vÀgnar ta emot delgivning (se t.ex. 2 kap. 16 a § stiftelselagen [1994:1220]). Slutligen krÀvs att försök till delgiv- ning med andra tillÀmpliga delgivningssÀtt har misslyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa. Det sistnÀmnda kravet innebÀr att om myndigheten kÀnner till vem som Àr behörig företrÀdare, trots att han eller hon inte har registrerats, sÄ ska försök till delgivning med honom eller henne pÄ annat sÀtt först prövas (jfr prop. 1992/93:68 s. 82). BetrÀffande flertalet registreringspliktiga juridiska personer ska i första hand sÀrskild delgivning med juridisk person anvÀndas. I den situationen fÄr kungörelsedelgivning inte ske enligt denna punkt (jfr NJA 2005 s. 175). DÀremot kan kungörelsedelgivning enligt denna punkt ske nÀr en registreringspliktig stiftelse, som inte omfattas av bestÀmmelserna om sÀrskild delgivning med juridisk person, saknar registrerad behörig före- trÀdare och förutsÀttningarna i övrigt Àr uppfyllda.

I andra stycket anges att kungörande ska ske i Post- och Inrikes Tidningar. Till skillnad frÄn övriga bestÀmmelser om kungörelsedelgiv- ning behöver kungörande aldrig ske i ortstidning.

I tredje stycket föreskrivs att om delgivningen avser en juridisk person som i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar registrerad företrÀdare (första stycket punkten 2) ska ett meddelande om delgivningen skickas med post till den juridiska personens registrerade adress under förutsÀtt- ning att det finns en sÄdan adress.

Delgivningstidpunkten

51 § Kungörelsedelgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna ÄtgÀrder har skett i rÀtt tid.

Paragrafen anger nĂ€r kungörelsedelgivning har skett. ÖvervĂ€gandena

finns i avsnitt 13.4.

260

Kungörelsedelgivning har skett tvÄ veckor efter beslutet om Prop. 2009/10:237 kungörelsedelgivning, under förutsÀttning att kungörande och andra

föreskrivna ÄtgÀrder har skett i rÀtt tid. Som framgÄr av 47 § mÄste kungörande och övriga ÄtgÀrder ha skett inom tio dagar frÄn beslutet om kungörelsedelgivning.

Överklagande

52 § LÀnsstyrelsens beslut i delgivningsfrÄgor enligt 9 och 10 §§ och om avvis- ning enligt 9 § fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om överklagande av lĂ€nsstyrelses beslut i vissa delgivningsĂ€renden. Den motsvarar delvis 22 § andra och tredje styckena i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 6.2. Paragrafen har utformats i enlighet med LagrĂ„dets förslag.

De beslut som avses Àr sÄdana som fattas nÀr en enskild har vÀnt sig till lÀnsstyrelsen med anledning av att denne utan samband med nÄgot pÄgÄende mÄl eller Àrende ska se till att delgivning sker. BestÀmmelsen anger att lÀnsstyrelsens beslut fÄr överklagas hos allmÀn förvaltnings- domstol. Det gÀller sÄvÀl beslut om att avvisa en framstÀllan pÄ grund av att ansökningsavgiften inte har betalats som beslut vid handlÀggningen av delgivningsÀrendet, t.ex. ett beslut som innebÀr att lÀnsstyrelsen anser att förutsÀttningarna för kungörelsedelgivning inte Àr uppfyllda. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

IkrafttrÀdande och övergÄngsbestÀmmelser

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 april 2011, dÄ delgivningslagen (1970:428) upphör att gÀlla.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

ÖvervĂ€gandena betrĂ€ffande ikrafttrĂ€dande och övergĂ„ngsbestĂ€mmelser finns i avsnitt 16.

Lagen trÀder i kraft den 1 april 2011 (punkten 1). Samtidigt upphör 1970 Ärs delgivningslag att gÀlla. I enlighet med allmÀnna process- rÀttsliga principer ska förfarandereglerna i den nya lagen tillÀmpas genast efter ikrafttrÀdandet.

Om ett beslut om kungörelsedelgivning eller spikning har fattats före den 1 april 2011 eller om delgivningsförfarandet i andra fall har pÄbörjats genom att en handling har skickats eller lÀmnats före denna tidpunkt, följer dock av punkten 2 att det fortsatta förfarandet ska följa bestÀmmelserna i 1970 Ärs delgivningslag.

261

18.2

Förslaget till lag om auktorisation av

Prop. 2009/10:237

 

delgivningsföretag

 

Inledande bestÀmmelse

1 § Med ett delgivningsföretag avses i denna lag ett företag som yrkesmÀssigt utför delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

Paragrafen innehĂ„ller en inledande bestĂ€mmelse. Paragrafen har utformats i enlighet med LagrĂ„dets förslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.1.

Paragrafen anger att med delgivningsföretag avses ett företag som yrkesmÀssigt utför delgivning enligt delgivningslagen. BestÀmmelsen stÀller inte nÄgot krav pÄ att verksamheten mÄste bedrivas i nÄgon sÀrskild associationsrÀttslig form. Ett delgivningsföretag kan alltsÄ drivas sÄvÀl av en enskild nÀringsidkare som av ett handelsbolag eller ett aktiebolag. För att verksamheten ska betecknas som yrkesmÀssig krÀvs att den har viss omfattning. Lagen Àr sÄledes inte tillÀmplig i frÄga om företag som utför enstaka delgivningsuppdrag. DÀremot hindrar inte bestÀmmelsen att nÀringsidkaren Àven Àgnar sig Ät annan verksamhet. Vilken typ av verksamheter som kan kombineras med delgivningsverk- samhet utan att detta inverkar menligt pÄ den senare fÄr bedömas inom ramen för den allmÀnna lÀmplighetsprövning som ska ske i samband med auktorisation (se nÀrmare kommentaren till 2 §).

Auktorisation

2 § Auktorisation fÄr beviljas endast om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att företagets verksamhet kommer att bedrivas i överens- stÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och omdömesgillt sÀtt.

Rikspolisstyrelsen ska ges tillfÀlle att yttra sig innan auktorisation beviljas.

Paragrafen anger de förutsĂ€ttningar som mĂ„ste vara uppfyllda för att auktorisation ska beviljas. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.1.

Prövningen av om auktorisation ska beviljas enligt första stycket görs utifrÄn en bedömning av vilka förutsÀttningar som verksamheten kan antas ha att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och omdömesgillt sÀtt. Vid prövningen ska sÀrskilt beaktas hur företaget Àr organiserat och hur det leds. Av betydelse Àr ocksÄ vilka personer som intar ledande befattningar i företaget och vilka som Àger företaget. SÄvÀl ledande befattningshavare som Àgare med bestÀmmande inflytande mÄste vara lÀmpliga. I det ligger bl.a. att det inte fÄr vara frÄga om kriminellt belastade personer eller personer som av annan anledning inte kan vÀntas driva verksamheten pÄ ett seriöst sÀtt. NÀr det gÀller företagets organisa- tion Àr det nödvÀndigt att denna Àr utformad pÄ ett sÀtt som skapar förut- sÀttningar för en effektiv intern kontroll av kvalitet och regelefterlevnad. Av 14 § framgÄr att ytterligare föreskrifter om auktorisation fÄr meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer.

I andra stycket finns en bestÀmmelse om att Rikspolisstyrelsen ska höras innan auktorisation beviljas. BestÀmmelsen Àr utformad sÄ att yttrande endast behöver inhÀmtas i de fall dÀr det Àr aktuellt att bevilja en

262

ansökan om auktorisation. Beslut om avslag kan sÄledes meddelas utan Prop. 2009/10:237 Rikspolisstyrelsens hörande.

GodkÀnnande av personal

3 § All personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkÀnd med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för en anstÀllning i ett sÄdant företag. Detsamma gÀller den som leder verksamheten samt ledamöter och suppleanter i delgivningsföretagets styrelse.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om godkĂ€nnande av personal m.fl. hos ett auktoriserat delgivningsföretag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.2.

För att en person ska godkÀnnas som anstÀlld krÀvs att han eller hon framstÄr som lÀmplig för anstÀllningen. I bestÀmmelsen har de anstÀlldas laglydnad lyfts fram som en omstÀndighet som sÀrskilt ska beaktas. Det innebÀr i mÄnga fall att en person som har gjort sig skyldig till brott inte kan godkÀnnas. Undantag kan dock göras för mindre allvarliga förseel- ser. Dessutom bör beaktas vilken slags brottslighet det Àr frÄga om och hur lÄngt tillbaka i tiden brottsligheten ligger. Avgörande för prövningen Àr om det finns underlag för bedömningen att personen vid ansöknings- tillfÀllet kan betraktas som laglydig. Vid lÀmplighetsprövningen bör dessutom en helhetsbedömning göras av personens lÀmplighet i övrigt för en anstÀllning i ett delgivningsföretag. För bedömningen kan omstÀn- digheter som t.ex. Älder, hÀlsotillstÄnd och ekonomiska förhÄllanden ha betydelse. I frÄga om hÀlsotillstÄnd sÄ kan vissa sjukdomar och funk- tionsnedsÀttningar medföra att lÀmpligheten för anstÀllningen kan ifrÄga- sÀttas. BetrÀffande de ekonomiska förhÄllandena kan det vara olÀmpligt att en person som Àr överskuldsatt och sjÀlv föremÄl för exekutiva ÄtgÀrder frÄn Kronofogdemyndigheten utför stÀmningsmannadelgivning. Vid prövningen av frÄga om godkÀnnande bör högre krav stÀllas pÄ lÀmplighet nÀr det gÀller anstÀllda som ska utföra stÀmningsmanna- delgivning Àn pÄ annan personal. Den som ska utföra stÀmnings- mannadelgivning ska kunna bedömas ha goda förutsÀttningar att tillÀmpa delgivningsbestÀmmelserna pÄ ett korrekt och omdömesgillt sÀtt. Personen i frÄga mÄste ocksÄ ha förmÄga att kunna redogöra för de delgivningsbestÀmmelser som Àr tillÀmpliga vid ett sammantrÀffande med den person som tar emot en handling. Av 14 § framgÄr att ytterligare föreskrifter om godkÀnnande av personal fÄr meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer.

Utbildning av personal

4 § Ett auktoriserat delgivningsföretag ska se till att personalen fÄr nödvÀndig utbildning.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om utbildning av de auktoriserade delgivningsföretagens personal. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.3.

Av bestÀmmelsen framgÄr att ansvaret för utbildningen ligger hos delgivningsföretagen. Det gÀller bÄde introduktionsutbildning av ny- anstÀllda och löpande vidare- och fortbildning. Av 14 § framgÄr att före-

263

skrifter om utbildningen fÄr meddelas av regeringen eller den myndighet Prop. 2009/10:237 som regeringen bestÀmmer.

Tillsynsmyndighet

5 § Ett auktoriserat delgivningsföretag stÄr under tillsyn av en lÀnsstyrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndig- heter och om deras tillsynsomrÄden.

Paragrafen anger vilken myndighet som Ă€r tillsynsmyndighet. Över- vĂ€gandena finns i avsnitt 15.6.

Av paragrafen framgÄr att ett auktoriserat delgivningsföretag stÄr under tillsyn och att en lÀnsstyrelse Àr tillsynsmyndighet. Vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndigheter framgÄr av de föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen kan koncentrera uppgiften till ett fÄtal lÀns- styrelser. Regeringen meddelar Àven föreskrifter om tillsynsmyndig- heternas respektive tillsynsomrÄden.

6 § Tillsynsmyndigheten prövar frÄgor om auktorisation och godkÀnnande samt Äterkallelse av auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag.

Paragrafen anger att tillsynsmyndigheten prövar frĂ„gor om auktorisation och godkĂ€nnande samt Ă„terkallelse av sĂ„dana beslut. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.6. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med

LagrÄdets förslag.

Tillsyn

7 § Ett auktoriserat delgivningsföretag ska lÀmna tillsynsmyndigheten de upplys- ningar om verksamheten som den begÀr för sin tillsyn. Ett sÄdant företag ska Ärligen före mars mÄnads utgÄng till tillsynsmyndigheten ge in en redogörelse för verksamheten under föregÄende Är.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om delgivningsföretagens skyldighet att lĂ€mna information till tillsynsmyndigheten. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.4.

Första stycket innehÄller en allmÀn bestÀmmelse om delgivningsföre- tagens skyldighet att medverka vid tillsynen genom att lÀmna de upplys- ningar som tillsynsmyndigheten begÀr. De upplysningar som avses kan röra sÄvÀl hur ett enskilt stÀmningsmannauppdrag har utförts som generella frÄgor om verksamheten, t.ex. utbildning av personal eller hantering av sekretessbelagda fotografier.

Av andra stycket framgÄr att samtliga auktoriserade delgivningsföretag Àr skyldiga att varje Är ge in en redogörelse för verksamheten till tillsyns- myndigheten. Redogörelsen ska ges in före mars mÄnads utgÄng nÀst- följande Är.

8 § Tillsynsmyndigheten har rÀtt att inspektera ett auktoriserat delgivningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rör företagets verksamhet avseende stÀmningsmannadelgivning.

264

Paragrafen behandlar tillsynsmyndighetens rĂ€tt att inspektera delgiv- Prop. 2009/10:237 ningsföretagen. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.4.

Av paragrafen framgÄr att tillsynsmyndigheten har rÀtt att företa

 

inspektioner och att i samband dÀrmed fÄ tillgÄng till handlingar. Till-

 

synsmyndigheten har rÀtt att ta del av samtliga handlingar som rör

 

stÀmningsmannaverksamheten. Det kan t.ex. vara frÄga om avtal och

 

korrespondens med uppdragsgivare, fakturor för utförda uppdrag och

 

handlingar med anknytning till enskilda delgivningsuppdrag.

 

9 § Tillsynsmyndigheten fÄr meddela ett auktoriserat delgivningsföretag de före-

 

lÀgganden som behövs för att denna lag ska efterlevas. Ett sÄdant förelÀggande

 

fÄr förenas med vite.

 

Paragrafen behandlar tillsynsmyndighetens rÀtt att meddela förelÀggan-

 

den. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.4.

 

FörelÀgganden kan meddelas t.ex. om ett auktoriserat delgivningsföre-

 

tag underlÄter att lÀmna begÀrda upplysningar eller ge in den Ärliga redo-

 

görelsen för verksamheten enligt 7 § (se nÀrmare kommentaren till den

 

bestÀmmelsen).

 

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande

 

10 § Auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag kan Äterkallas nÀr det inte

 

lÀngre finns förutsÀttningar för auktorisation respektive godkÀnnande eller nÀr det

 

i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

 

Ett godkÀnnande ska Äterkallas nÀr den som godkÀnnandet avser har lÀmnat sin

 

anstÀllning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat delgivningsföretag och inte

 

inom tre mÄnader dÀrefter har visat att han eller hon har fÄtt en ny anstÀllning

 

eller ett nytt uppdrag hos ett sÄdant företag.

 

Ett beslut om Äterkallelse gÀller omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

 

Paragrafen innehÄller bestÀmmelser om Äterkallelse av auktorisation och

 

godkĂ€nnande. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.5.

 

Första stycket anger nÀr en auktorisation eller ett godkÀnnande kan

 

Äterkallas. FörutsÀttningar för Äterkallelse föreligger om de krav som

 

stÀlls för auktorisation respektive godkÀnnande (2 och 3 §§) inte lÀngre

 

Àr uppfyllda. NÀr det gÀller Äterkallelse av auktorisation kan sÄ vara fallet

 

om det framkommer att personer i ledningen eller Àgare med bestÀm-

 

mande inflytande har dömts för brott. Detsamma gÀller om verksamheten

 

har upphört. SÀrskild anledning till Äterkallelse kan föreligga om delgiv-

 

ningsföretaget har underlÄtit att fullgöra sina skyldigheter mot tillsyns-

 

myndigheten. Auktorisationen ska alltid Ă„terkallas om delgivnings-

 

företaget begÀr det. Ett godkÀnnande av personal kan Äterkallas t.ex. om

 

personen i frÄga begÄr brott efter godkÀnnandet. SkÀl till Äterkallelse av

 

godkÀnnande kan ocksÄ föreligga om en person allvarligt, eller vid

 

upprepade tillfÀllen, har Äsidosatt vad som gÀller för uppgiften. Det kan

 

t.ex. vara frÄga om en person som har utfört stÀmningsmannadelgivning i

 

strid med delgivningslagens bestÀmmelser eller upptrÀtt olÀmpligt i

 

samband med besök i delgivningsmottagarens hemvist eller pÄ hans eller

 

hennes arbetsplats.

 

Andra stycket behandlar den situationen att en anstÀlld eller uppdrags-

 

tagare har lÀmnat sin anstÀllning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat

265

 

delgivningsföretag. GodkÀnnandet ska i sÄdana fall normalt Äterkallas. Prop. 2009/10:237 Undantag görs för den situationen dÄ personen i frÄga övergÄr till

anstÀllning eller uppdrag hos ett annat auktoriserat delgivningsföretag. Av tredje stycket framgÄr att huvudregeln Àr att ett beslut om Äter-

kallelse gÀller omedelbart, dvs. trots att det inte har vunnit laga kraft. Det Àr möjligt för tillsynsmyndigheten att i ett enskilt fall bestÀmma att beslutet ska gÀlla frÄn en senare tidpunkt. SkÀl för att göra ett sÄdant undantag kan föreligga t.ex. om det bedöms vara ett grÀnsfall om auktorisationen ska Äterkallas och konsekvenserna av ett sÄdant beslut kan förvÀntas fÄ stora ekonomiska effekter för delgivningsföretaget.

Tystnadsplikt

11 § Den som Àr eller har varit verksam i ett auktoriserat delgivningsföretag eller som har eller haft uppdrag för ett sÄdant företag fÄr inte obehörigen avslöja eller utnyttja vad han eller hon i samband med anstÀllningen eller uppdraget har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om tystnadsplikt. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.9.

BestÀmmelsen innebÀr att all personal hos ett auktoriserat delgivnings- företag har tystnadsplikt med avseende pÄ uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhÄllanden. Tystnadsplikten bestÄr Àven efter det att anstÀllningen eller uppdraget har avslutats. Den som bryter mot bestÀmmelsen kan dömas för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Avgifter

12 § Avgift fÄr tas ut för tillsyn och för prövning av ansökningar om auktorisa- tion och godkÀnnande av personal.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse som ger rĂ€tt att ta ut avgifter av delgivningsföretagen. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.7.

BestÀmmelsen innebÀr att avgift fÄr tas ut dels för den löpande tillsynen, dels för prövning av ansökningar enligt 2 och 3 §§.

Överklagande

13 § Beslut enligt denna lag fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga beslut att bevilja auktorisation. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om överklagande av beslut enligt denna lag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.10.

De beslut som avses Àr lÀnsstyrelsens beslut i frÄgor om auktorisation och godkÀnnande samt beslut som meddelas i samband med utövande av tillsyn över ett delgivningsföretag. Första stycket anger att lÀnsstyrelsens beslut fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol.

Av andra stycket framgÄr att Rikspolisstyrelsen har rÀtt att överklaga ett beslut att bevilja ett delgivningsföretag auktorisation. Vem som i

övrigt har rÀtt att överklaga beslut enligt lagen fÄr bedömas utifrÄn

266

allmÀnna förvaltningsrÀttsliga och processrÀttsliga principer. Det innebÀr Prop. 2009/10:237 att den som berörs av ett beslut fÄr klaga under förutsÀttning att beslutet

gÄtt honom eller henne emot. Normalt torde ett beslut att bevilja auktori- sation inte kunna överklagas av annan Àn Rikspolisstyrelsen medan ett beslut att inte bevilja auktorisation eller att Äterkalla en auktorisation kan överklagas av det berörda företaget.

Enligt tredje stycket krÀvs prövningstillstÄnd vid överklagande till kammarrÀtt.

Bemyndiganden

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om auktorisation och godkÀnnande samt om utbildning av personal. Regeringen fÄr meddela föreskrifter om storleken pÄ de avgifter som fÄr tas ut enligt 12 §.

Paragrafen innehĂ„ller bemyndiganden. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitten 15.1–15.3 och 15.6.

I paragrafen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestÀmmer. Bemyndigandet avser föreskrifter om de nÀrmare krav som bör stÀllas för auktorisation och godkÀnnande, t.ex. kraven pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt, samt om den utbildning som delgivningsföretagen enligt 4 § ansvarar för. Vidare fÄr regeringen med- dela föreskrifter om storleken pÄ de avgifter som fÄr tas ut enligt 12 §.

18.3Förslaget till lag om Àndring i Àrvdabalken

16 kap. 5 §

Undandrar sig en arvinge eller testamentstagare att ge tillkĂ€nna huruvida han eller hon vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, fĂ„r rĂ€tten före- lĂ€gga honom eller henne att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det att förelĂ€ggandet delgavs honom eller henne. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

Ett sÄdant förelÀggande ska meddelas pÄ ansökan av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarlÄtenskapen om denne försummar att bevara sin rÀtt.

Paragrafen behandlar nÀr en domstol fÄr förelÀgga en arvinge eller en testamentstagare att ge tillkÀnna om han eller hon gör ansprÄk pÄ arv eller rÀtt enligt testamente.

Första stycket anpassas till den nya delgivningslagen. Övriga Ă€ndringar Ă€r endast sprĂ„kliga.

18 kap. 1 a §

NÀr ett dödsbo ska delges Àr dödsbodelÀgarna tillsammans delgivningsmottaga- re. En av dödsbodelÀgarna Àr dock ensam delgivningsmottagare om han eller hon sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Àr taxerad som lantbruksenhet. Den som tar emot handlingen ska sÄ snart det kan ske underrÀtta övriga delÀgare om delgivningen.

Om boutredningsman har förordnats Àr denne i stÀllet delgivningsmottagare.

267

Paragrafen, som Àr ny, innehÄller bestÀmmelser om delgivning med Prop. 2009/10:237 dödsbon. BestÀmmelsen motsvarar i huvudsak 9 § fjÀrde och femte

styckena i 1970 Ă„rs delgivningslag. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.3.2. Första stycket behandlar de fall dĂ€r nĂ„gon boutredningsman inte har

förordnats. Stycket Àr tillÀmpligt Àven för det fall testamentsexekutor företrÀder dödsboet. Huvudregeln Àr att dödsbodelÀgarna i sÄdana fall Àr delgivningsmottagare tillsammans. I tvÄ situationer Àr dock en av döds- bodelÀgarna ensam delgivningsmottagare. SÄ Àr fallet om han eller hon sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Àr taxerad som lantbruksenhet. Om handlingen har skickats eller lÀmnats till en dödsbodelÀgare som Àr ensam delgivnings- mottagare ska han eller hon sÄ snart det kan ske underrÀtta övriga delÀgare om delgivningen. Det förhÄllandet att en dödsbodelÀgare Àr ensam delgivningsmottagare hindrar inte att handlingen skickas eller lÀmnas till samtliga dödsbodelÀgare för delgivning.

Av andra stycket följer att endast boutredningsman Àr delgivnings- mottagare nÀr sÄdan har förordnats.

18.4Förslaget till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken

33 kap. 1 §

En ansökan, en anmÀlan eller en annan inlaga i rÀttegÄng ska innehÄlla uppgift om domstolen samt parternas namn och hemvist.

En enskild parts första inlaga i rÀttegÄngen ska innehÄlla uppgift om partens

1.personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr parten kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,

4.e-postadress, och

5.förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne. Förs partens talan av stÀllföretrÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas Àven

om denne. Har parten ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

En stÀmningsansökan ska dessutom innehÄlla uppgift om enskild svarande i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes stÀllföretrÀdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud be- höver lÀmnas endast om uppgiften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar svaranden kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

BegÀr en part att ett vittne eller annan ska höras, Àr parten i den utstrÀckning som anges i fjÀrde stycket skyldig att lÀmna uppgifter betrÀffande denne.

Uppgifter som avses i första–femte styckena ska gĂ€lla förhĂ„llandena nĂ€r upp- gifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, ska det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om vilka kontaktuppgifter som parterna Ă€r skyldiga att lĂ€mna till rĂ€tten. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.3.

Andra–fjĂ€rde styckena har Ă€ndrats sĂ„ att det framgĂ„r att uppgiftsskyl-

digheten omfattar Àven mobiltelefonnummer och e-postadress. En ytter-

268

ligare Àndring Àr att parters och stÀllföretrÀdares yrken inte lÀngre

Prop. 2009/10:237

behöver anges.

 

I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

 

33 kap. 5 §

 

StĂ€mning i tvistemĂ„l fĂ„r delges enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:000)

 

endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella

 

delgivningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren

 

finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig

 

undan.

 

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat

 

delges, ska rÀtten pröva om försöken till delgivning ska fortsÀtta eller om

 

kÀranden ska erbjudas att sjÀlv se till att delgivning sker. HÀnsyn ska dÄ tas till

 

det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgivningen,

 

förutsÀttningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omstÀndigheterna i

 

övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudandet ska stÀmningsansökan avvisas.

 

Paragrafen, som Àr ny, innehÄller bestÀmmelser om delgivning i

 

tvistemÄl.

 

Första stycket anger nÀr surrogatdelgivning fÄr anvÀndas vid

 

delgivning av stÀmning i tvistemÄl. Stycket motsvarar i sak den tidigare

 

bestÀmmelsen i 33 kap. 6 § andra stycket rÀttegÄngsbalken samt 18 a § i

 

1970 Ärs delgivningslag. Av bestÀmmelsen framgÄr uttryckligen att

 

bedömningen av om den person som Àr delgivningsmottagare har avvikit

 

eller hÄller sig undan fÄr grundas Àven pÄ omstÀndigheter som

 

framkommit vid andra delgivningsförsök med honom eller henne.

 

Andra stycket, som innehÄller en bestÀmmelse om partsdelgivning i

 

tvistemÄl, har utan Àndring i sak förts över frÄn 33 kap. 6 § tredje stycket.

 

33 kap. 6 §

 

BestĂ€mmelserna i 3, 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000) gĂ€ller inte

 

delgivning av stÀmning i brottmÄl.

 

BestÀmmelserna i 24 § delgivningslagen hindrar inte att den tilltalade delges

 

stÀmning och andra handlingar i ett brottmÄl genom förenklad delgivning om

 

han eller hon av polisman, Äklagare, tulltjÀnsteman eller tjÀnsteman vid Kust-

 

bevakningen vid ett personligt sammantrÀffande har delgetts information om att

 

sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i tingsrÀtten och det vid den tidpunkt

 

dÄ handlingarna skickas till den tilltalade inte har förflutit lÀngre tid Àn sex

 

veckor sedan informationen lÀmnades.

 

Paragrafen anger vad som gÀller för delgivning av stÀmning i brottmÄl.

 

ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.4.

 

Första stycket anpassas till den nya delgivningslagen. Innebörden Àr att

 

vissa bestÀmmelser i delgivningslagen inte fÄr tillÀmpas vid delgivning

 

av stÀmning i brottmÄl. Det gÀller bestÀmmelserna om delgivning utom-

 

lands (3 §), surrogatdelgivning och spikning i samband med stÀmnings-

 

mannadelgivning (34–38 §§) samt kungörelsedelgivning (47–51 §§). Av

 

20 § första stycket delgivningslagen framgÄr dessutom att muntlig

 

delgivning inte fÄr anvÀndas nÀr delgivningen avser en handling genom

 

vilken ett förfarande inleds.

 

Andra stycket innehÄller en bestÀmmelse om nÀr förenklad delgivning

 

fÄr anvÀndas för delgivning av stÀmning och andra handlingar i ett

 

brottmÄl. BestÀmmelsen motsvarar delvis 3 b § andra stycket i 1970 Ärs

269

delgivningslag och 2 § i den tidigare lagen (2004:505) om försöksverk- Prop. 2009/10:237 samhet med snabbare handlÀggning av brottmÄl. Den utgör ett undantag

frÄn bestÀmmelsen i 24 § delgivningslagen om att förenklad delgivning inte fÄr avse handlingar genom vilka ett förfarande inleds (t.ex. stÀmningsansökningar) och att parten mÄste ha fÄtt information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas av den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet. I stycket uppstÀlls tvÄ krav för att förenklad delgivning ska fÄ anvÀndas. Informationen om att delgivnings- sÀttet kan komma att anvÀndas mÄste ha delgetts av polisman, Äklagare, tulltjÀnsteman eller tjÀnsteman vid Kustbevakningen vid ett personligt sammantrÀffande. Dessutom mÄste stÀmningen och bifogade handlingar skickas till den tilltalade inom sex veckor frÄn det att informationen delgavs. Utöver de krav som uppstÀlls i bestÀmmelsen krÀvs att övriga förutsÀttningar enligt delgivningslagen Àr uppfyllda. Det innebÀr bl.a. att det ska göras en prövning av att det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet att anvÀnda förenklad delgivning (4 § andra stycket delgivningslagen). Det kan vara olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning om brottsmisstanken har Àndrats sedan informationen delgavs. Det förhÄllandet att Ätal har vÀckts i en annan tingsrÀtt Àn vad som framstod som troligt nÀr informationen delgavs bör dÀremot inte utgöra nÄgot hinder mot att anvÀnda förenklad delgivning. Ett exempel pÄ en situation nÀr det Àr olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning Àr nÀr den misstÀnkte har varit pÄverkad eller av annan anledning kan antas ha haft svÄrt att ta till sig innebörden av informationen om förenklad delgivning. I stycket anges att förenklad delgivning fÄr anvÀndas nÀr stÀmning och andra handlingar i ett brottmÄl ska delges. Som exempel pÄ andra handlingar kan nÀmnas stÀmnings- ansökan, kallelse till huvudförhandling och information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas Àven under den fortsatta hand- lÀggningen i tingsrÀtten.

BestÀmmelsen hindrar inte att förenklad delgivning Àven i andra fall anvÀnds i brottmÄl. I sÄdana fall krÀvs dock att samtliga förutsÀttningar enligt delgivningslagen Àr uppfyllda. Det innebÀr t.ex. att kallelser fÄr delges genom förenklad delgivning om domstolen har informerat den tilltalade om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas och förut- sÀttningarna i övrigt för att anvÀnda förenklad delgivning Àr uppfyllda.

33 kap. 7 §

BestÀmmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under hand- lÀggningen vid tingsrÀtt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd, hyres- nÀmnd eller arrendenÀmnd har fÄtt information om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i hovrÀtten om ett avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om informationen har lÀmnats vid tingsrÀtt, hovrÀtt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd eller arrende- nÀmnd.

Paragrafen, som Ă€r ny, behandlar anvĂ€ndningen av förenklad delgivning i hovrĂ€tt och Högsta domstolen. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.3.

BestÀmmelsen i första stycket innebÀr en sÀrreglering i förhÄllande till

24 § delgivningslagen, som anger att förenklad delgivning inte fÄr avse

270

handlingar genom vilken ett förfarande inleds (t.ex. ett överklagande) Prop. 2009/10:237 och att parten mÄste ha fÄtt information om att delgivningssÀttet kan

komma att anvÀndas av den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet. BestÀmmelsen Àr tillÀmplig i hovrÀtt nÀr en part av tingsrÀtt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd, hyresnÀmnd eller arrende- nÀmnd har informerats om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas. Den innebÀr att förenklad delgivning kan fortsÀtta av anvÀndas av hovrÀtten utan att hovrÀtten dessförinnan behöver lÀmna nÄgon infor- mation om delgivningssÀttet.

Av andra stycket följer att motsvarande gÀller i Högsta domstolen nÀr en part har fÄtt informationen i tidigare instans. HyresnÀmnder omfattas inte av denna bestÀmmelse eftersom Svea hovrÀtt Àr sista instans i hyresmÄl (10 § lagen [1994:381] om rÀttegÄngen i vissa hyresmÄl i Svea hovrÀtt). En grundlÀggande förutsÀttning för att paragrafen ska vara tillÀmplig Àr att förutsÀttningarna för att anvÀnda förenklad delgivning Àr uppfyllda i övrigt. Det krÀvs sÄledes att det inte Àr olÀmpligt att anvÀnda förenklad delgivning med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivnings- Àrendet (4 § andra stycket). Vid bedömningen av om sÄ Àr fallet bör beaktas bl.a. hur lÄng tid som har förflutit sedan förenklad delgivning senast anvÀndes i mÄlet.

BestÀmmelserna hindrar inte att hovrÀtten eller Högsta domstolen anvÀnder förenklad delgivning om samtliga förutsÀttningar enligt delgivningslagen Àr uppfyllda. Det innebÀr att överinstansen kan lÀmna information om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas till en part nÀr sÄdan information inte har lÀmnats av underinstansen eller sedan handlÀggningen stannat av pÄ ett sÄdant sÀtt att det i ett tidigare skede bedömts olÀmpligt att fortsÀtta anvÀnda förenklad delgivning.

18.5 Förslaget till lag om Àndring i utsökningsbalken

16 kap. 2 §

Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaran- den kÀnt hemvist och har det inte kunnat klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frÄga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfÀlle att yttra

 

sig gÀller delgivningslagen (2010:000). Har delgivningsmottagaren kÀnt hemvist

 

inom riket men trÀffas varken han eller nÄgon som handlingen kan lÀmnas till

 

enligt 34–37 §§ delgivningslagen och kan det inte klarlĂ€ggas var han eller hon

 

uppehÄller sig, fÄr kungörelsedelgivning anvÀndas eller handlingen lÀmnas i

 

delgivningsmottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslutning till hans eller

 

hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom

 

eller henne med posten under hans eller hennes utlÀndska adress.

 

Paragrafen innehÄller en bestÀmmelse om handlÀggning av avhysnings-

 

frÄgor.

 

Ändringen i andra stycket innebĂ€r att paragrafen anpassas till den nya

 

delgivningslagen. Det innebÀr att det inte krÀvs nÄgot beslut av myndig-

 

heten innan spikning sker. Spikning fÄr i stÀllet utföras som ett led i

 

stÀmningsmannadelgivning (jfr 38 § delgivningslagen).

 

I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

271

 

18.6

Förslaget till lag om Àndring i förvaltningsprocess-

Prop. 2009/10:237

 

lagen (1971:291)

 

3 §

En ansökan, ett överklagande, en anmÀlan, en understÀllning och varje annan ÄtgÀrd som inleder ett förfarande hos allmÀn förvaltningsdomstol, ska vara skriftlig.

En ansökan eller ett överklagande frÄn en enskild ska vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller henne eller hans eller hennes ombud. Den ska innehÄlla uppgift om hans eller hennes

1.personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han eller hon kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,

4.e-postadress, och

5.förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne. Förs den enskildes talan av stÀllföretrÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas

Ă€ven om denne. Har den enskilde ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

En ansökan eller ett överklagande frÄn en enskild ska dessutom innehÄlla uppgifter om enskild motpart, om sÄdan finns, i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller dennes stÀllföretrÀdares arbets- plats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lÀmnas endast om upp- giften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för den enskilde. Saknar motparten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifter som avses i andra–fjĂ€rde styckena ska gĂ€lla förhĂ„llandena nĂ€r upp- gifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, ska det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

Paragrafen innehÄller bestÀmmelser om vilka kontaktuppgifter som parterna Àr skyldiga att lÀmna till rÀtten.

Andra–fjĂ€rde styckena har Ă€ndrats sĂ„ att det framgĂ„r att uppgiftsskyl- digheten Ă€ven omfattar mobiltelefonnummer och e-postadress. En ytterligare Ă€ndring Ă€r att parters och stĂ€llföretrĂ€dares yrken inte lĂ€ngre behöver anges. Ändringarna Ă€r desamma som i 33 kap. 1 § rĂ€ttegĂ„ngs- balken (se kommentaren till den bestĂ€mmelsen).

I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

47 §

Ska rÀtten underrÀtta nÄgon om innehÄllet i en handling eller om nÄgot annat, fÄr det ske genom delgivning. Delgivning ska anvÀndas, om det Àr sÀrskilt före- skrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgivning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det Àr pÄkallat med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

BestÀmmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:000) hindrar inte att kammar- rÀtt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handlÀggningen i förvaltningsrÀtten har informerats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i kammarrÀtten om förvaltningsrÀttens avgörande över- klagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta förvaltningsdomstolen om informationen har lÀmnats i förvaltningsrÀtten eller i kammarrÀtten.

272

Prop. 2009/10:237

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om delgivning i allmĂ€n förvalt- ningsdomstol. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.3.

Andra och tredje styckena, som Àr nya, innehÄller bestÀmmelser om nÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas i kammarrÀtt och i Högsta förvalt- ningsdomstolen utan att dessa instanser behöver ha lÀmnat information om att sÄ kan komma att ske. En förutsÀttning för detta Àr att information har lÀmnats av förvaltningsrÀtten eller, nÀr det gÀller Högsta förvaltnings- domstolen, av förvaltningsrÀtten eller kammarrÀtten. BestÀmmelserna har sin motsvarighet i den nya 33 kap. 7 § rÀttegÄngsbalken (se vidare kommentaren till den paragrafen).

18.7Förslaget till lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning

29 §

FörelÀggandet ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngs- balken gÀller för delgivning av stÀmning i tvistemÄl. Kungörelsedelgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:000) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till förelÀggandet i mÄl om betalningsförelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av förelÀggandet.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngs- balken.

Paragrafen innehÄller bestÀmmelser om delgivning av ett förelÀggande hos Kronofogdemyndigheten.

Första stycket anpassas till den nya delgivningslagen. I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

60 a §

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt enligt 36 eller 54 §, hindrar 24 § delgivningslagen (2010:000) inte att tingsrÀtten delger svaranden handlingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har fÄtt information om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet i tingsrÀtten.

Paragrafen, som Ă€r ny, innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om nĂ€r förenklad delgivning fĂ„r anvĂ€ndas i tingsrĂ€tten sedan mĂ„let har överlĂ€mnats dit frĂ„n Kronofogdemyndigheten. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.2.

BestÀmmelsen innebÀr en sÀrreglering i förhÄllande till 24 § delgiv- ningslagen, som anger att förenklad delgivning inte fÄr avse handlingar varigenom förfarandet inleds och att parten mÄste ha fÄtt information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet i varje instans. Den motsvarar delvis 3 b § första stycket i 1970 Ärs delgivnings- lag. Svaranden fÄr enligt bestÀmmelsen delges handlingar i mÄlet genom förenklad delgivning, under förutsÀttning att denne under hand-

lÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har delgetts information om att

273

delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas i tingsrÀtten. BestÀmmelsen Prop. 2009/10:237 innebÀr att förenklad delgivning fÄr anvÀndas Àven nÀr mÄlet överlÀmnats

till tingsrÀtt sedan Kronofogdemyndigheten meddelat utslag och svaranden ansökt om Ätervinning. Den hindrar inte att tingsrÀtten informerar om att förenklad delgivning kan komma att anvÀndas om sÄdan information av förbiseende inte har lÀmnats hos Kronofogdemyn- digheten. Detsamma gÀller om handlÀggningen har stannat av i tings- rÀtten pÄ ett sÄdant sÀtt att det i ett tidigare skede av handlÀggningen i tingsrÀtten har bedömts olÀmpligt att fortsÀtta anvÀnda förenklad del- givning (jfr 4 § andra stycket delgivningslagen).

18.8Förslaget till lag om Àndring i minerallagen (1991:45)

12 kap. 3 §

FörestĂ„ndaren ansvarar i andelshavarnas stĂ€lle för att verksamheten bedrivs enligt 5 kap. 4–11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§ och fĂ„r frĂ„n andelshavarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

Vid delgivning med andelshavare gÀller delgivningslagen (2010:000). Vid sÄdan delgivning Àr Àven förestÄndaren ensam delgivningsmottagare.

Paragrafen innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om gruvförestĂ„ndarens uppgifter. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.4

Andra stycket, som Àr nytt, motsvarar 10 § tredje stycket i 1970 Ärs delgivningslag. Vid delgivning med andelshavarna Àr förestÄndaren ensam delgivningsmottagare. BestÀmmelsen kompletterar reglerna om delgivningsmottagare i delgivningslagen. Den hindrar inte att delgivning i stÀllet sker genom att handlingen lÀmnas till de personer som enligt delgivningslagen Àr delgivningsmottagare för respektive andelshavare.

I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

18.9Förslaget till lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd

4 §

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till Arbetsdomstolen eller Statens va-nÀmnd hindrar 24 § delgivningslagen (2010:000) inte att svaranden delges handlingar genom förenklad delgivning om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har fÄtt information om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet i Arbetsdomstolen respektive Statens va-nÀmnd.

Paragrafen, som Àr ny, innehÄller en bestÀmmelse om nÀr förenklad del- givning fÄr anvÀndas vid Arbetsdomstolen och Statens va-nÀmnd sedan mÄlet överlÀmnats dit.

BestÀmmelsen motsvarar 60 a § lagen (1990:746) om betalningsföre- lÀggande och handrÀckning (se kommentaren till den paragrafen).

274

18.10

Förslaget till lag om Àndring i lagen (1994:243) om

Prop. 2009/10:237

 

AllmÀnna arvsfonden

 

32 §

NÀr delgivning ska ske med AllmÀnna arvsfonden Àr chefen för Kammarkollegiet, eller nÄgon annan person som Àr behörig att ta emot delgivningen för Kammar- kollegiets rÀkning, delgivningsmottagare.

Paragrafen, som Ă€r ny, innehĂ„ller en bestĂ€mmelse om vem som Ă€r delgivningsmottagare nĂ€r delgivning ska ske med AllmĂ€nna arvsfonden. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 7.3.2.

Genom bestÀmmelsen klargörs att den person som Àr behörig att ta emot delgivningen för Kammarkollegiets rÀkning Àr delgivningsmottaga- re nÀr AllmÀnna arvsfonden ska delges. BestÀmmelsen Àr tillÀmplig Àven i de fall dÄ Kammarkollegiet har förordnat en god man att företrÀda fonden vid boutredningen.

18.11Förslaget till lag om Àndring i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden

5 §

En enskild parts första skrivelse till tingsrÀtten ska innehÄlla uppgifter om partens

1.namn och personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr parten kan antrÀffas för delgivning,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om tingsrÀtten begÀr det,

4.e-postadress, och

5.förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med parten.

Om den enskilde har en stÀllföretrÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om stÀllföretrÀdaren. Har den enskilde utsett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefon- nummer anges.

Finns det en enskild motpart i Àrendet, ska den som inleder Àrendet lÀmna uppgifter om motparten i de hÀnseenden som anges i första och andra styckena. Uppgift om motpartens eller dennes stÀllföretrÀdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver dock lÀmnas endast om uppgiften Àr tillgÀnglig utan sÀrskild utredning för den som inleder Àrendet. Saknar motparten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifterna ska gÀlla förhÄllandena nÀr uppgifterna lÀmnas till tingsrÀtten. Om nÄgot av dessa förhÄllanden Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig, ska det genast anmÀlas till tingsrÀtten.

Paragrafen innehÄller bestÀmmelser om vilka kontaktuppgifter som

 

parterna Ă€r skyldiga att lĂ€mna till rĂ€tten. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt

 

14.3.

 

BestÀmmelsen har Àndrats sÄ att det framgÄr att uppgiftsskyldigheten

 

Ă€ven omfattar mobiltelefonnummer och e-postadress. En ytterligare

 

Àndring Àr att parters och stÀllföretrÀdares yrken inte lÀngre behöver

 

anges. Ändringarna Ă€r desamma som i 33 kap. 1 § rĂ€ttegĂ„ngsbalken (se

 

kommentaren till den bestÀmmelsen).

275

 

I övrigt har endast sprÄkliga Àndringar gjorts.

Prop. 2009/10:237

46 a §

BestÀmmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under hand- lÀggningen i tingsrÀtten har informerats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i hovrÀtten om tingsrÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om informationen har lÀmnats i tingsrÀtten eller i hovrÀtten.

Paragrafen, som Ă€r ny, behandlar anvĂ€ndningen av förenklad delgivning i hovrĂ€tt och Högsta domstolen. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.3.

BestÀmmelserna innebÀr en sÀrreglering i förhÄllande till 24 § delgiv- ningslagen som anger att förenklad delgivning inte fÄr avse handlingar genom vilken ett förfarande inleds (t.ex. ett överklagande) och att parten mÄste ha fÄtt information om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas av den myndighet som handlÀgger mÄlet eller Àrendet. BestÀmmelserna har sin motsvarighet i den nya 33 kap. 7 § rÀttegÄngs- balken (se vidare kommentaren till den paragrafen).

18.12Förslaget till lag om Àndring i körkortslagen (1998:488)

7 kap. 7 §

Ett beslut enligt denna lag gÀller omedelbart, om inte annat anges.

Ett beslut om körkortsingripande ska delges den som beslutet rör. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om beslut om körkortsingripande. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.5.

Andra stycket har Àndrats sÄ att det framgÄr att varken surrogat- delgivning, spikning eller kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas nÀr ett beslut om körkortsingripande ska delges den som beslutet rör.

18.13 Förslaget till lag om Àndring i diskrimineringslagen (2008:567)

4 kap. 4 §

Den som inte rÀttar sig efter en begÀran enligt 3 § fÄr av Diskrimineringsombuds- mannen förelÀggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vites- förelÀggande fÄr överklagas hos NÀmnden mot diskriminering.

Ett vitesförelÀggande enligt första stycket ska delges.

 

Paragrafen reglerar Diskrimineringsombudsmannens rÀtt att förelÀgga

 

vite. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.4.

 

I andra stycket, som Àr nytt, anges att ett vitesförelÀggande som

 

Diskrimineringsombudsmannen har meddelat ska delges. BestÀmmelsen

 

innehÄller inte nÄgon begrÀnsning av möjligheterna att anvÀnda surrogat-

 

delgivning (jfr 9 § förordningen [2008:1401] med instruktion för

 

Diskrimineringsombudsmannen).

276

 

4 kap. 7 §

NĂ€mnden mot diskriminering prövar framstĂ€llningar om vitesförelĂ€gganden enligt 5 § och överklaganden av beslut om vitesförelĂ€gganden enligt 4 §. Vid handlĂ€ggningen av Ă€rendena tillĂ€mpas 8–15 a §§.

Paragrafen reglerar vilka framstĂ€llningar och överklaganden som NĂ€mnden mot diskriminering prövar. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.4.

Ändringen Ă€r en följd av införandet av den nya 15 a § som bestĂ€mmel- sen hĂ€nvisar till (se nĂ€rmare kommentaren till den bestĂ€mmelsen).

Delgivning av handlingar

4 kap. 15 a §

FörelÀggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 eller 15 § och andra handlingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska tillhandahÄllas ska delges.

Paragrafen, som Ă€r ny, reglerar nĂ€r NĂ€mnden mot diskriminering ska delge handlingar. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.4.

BestÀmmelsen innehÄller inte nÄgon begrÀnsning av möjligheterna att anvÀnda surrogatdelgivning (jfr 11 och 12 §§ förordningen [2008:1328] med instruktion för NÀmnden mot diskriminering).

18.14Förslaget till lag om Àndring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande

11 §

I mÄl som har överlÀmnats till domstol eller annan myndighet ska talan anses vÀckt nÀr ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten.

De handlingar som sökanden har givit in till Kronofogdemyndigheten ska i domstol anses som stÀmningsansökan. StÀmning i mÄlet ska anses utfÀrdad nÀr domstolen beslutar om mÄlets handlÀggning.

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt eller annan myn- dighet enligt 10 § första stycket, hindrar 24 § delgivningslagen (2010:000) inte att tingsrÀtten eller myndigheten delger svaranden handlingar i mÄlet genom för- enklad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har informerats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet hos tingsrÀtten eller myndigheten.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser som reglerar den mottagande domstolens eller myndighetens handlĂ€ggning efter det att ett mĂ„l om europeiskt betalningsförelĂ€ggande överlĂ€mnats dit. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 10.7.2.

Andra stycket, som Àr nytt, reglerar nÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas. BestÀmmelsen har utan Àndring i sak överförts frÄn 3 b § första stycket i 1970 Ärs delgivningslag. Den motsvarar 60 a § lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning (se kommentaren till den paragrafen) med den skillnaden att svaranden inte kan ansöka om Ätervinning av ett europeiskt betalningsförelÀggande.

Prop. 2009/10:237

277

18.15

Förslaget till lag om Àndring i offentlighets- och

Prop. 2009/10:237

 

sekretesslagen (2009:400)

 

10 kap. 26 §

Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lÀmnas till en myndighet, om uppgiften behövs dÀr för delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begÀrt att abonnemanget ska hÄllas hemligt och om uppgiften Àr sekretessbelagd enligt 29 kap. 3 §, fÄr den lÀmnas ut endast om den myndighet som begÀr uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning hÄller sig undan eller att det annars finns synnerliga skÀl.

Paragrafen innehĂ„ller en sekretessbrytande bestĂ€mmelse för uppgifter som behövs hos myndighet för delgivning. Ändringen innebĂ€r att para- grafen hĂ€nvisar till den nya delgivningslagen.

Sekretessbrytande bestÀmmelse

22 kap. 3 a §

Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lÀmnas till ett auktoriserat delgivningsföretag.

Paragrafen, som Ă€r ny, innehĂ„ller en sekretessbrytande bestĂ€mmelse. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 15.8.

BestÀmmelsen innebÀr att de auktoriserade delgivningsföretagen ges möjlighet att fÄ tillgÄng till fotografier som omfattas av sekretess. De fotografier som avses Àr sÄdana som finns i det centrala passregistret och vÀgregistret. NÀr det gÀller delgivningsverksamhet som bedrivs av myndigheter finns det en sekretessbrytande bestÀmmelse i 10 kap. 26 § offentlighets- och sekretesslagen.

22 kap. 5 §

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (2010:000) för uppgift om en enskilds personliga förhÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄende till denne lider men om uppgiften röjs.

För uppgift i en allmÀn handling gÀller sekretessen i högst sjuttio Är.

Paragrafen innehĂ„ller bestĂ€mmelser om sekretess i verksamhet som avser delgivning. Ändringen innebĂ€r att paragrafen hĂ€nvisar till den nya delgivningslagen.

Bilagan

Bilagan innehĂ„ller en upprĂ€kning av de organ som vid tillĂ€mpningen av lagen ska jĂ€mstĂ€llas med myndigheter. ÖvervĂ€gandena finns i avsnitt 14.1. Ändringen innebĂ€r att sĂ€rskild postdelgivning stryks frĂ„n upprĂ€kningen av verksamheter som har uppdragits Ă„t Posten Aktiebolag.

278

18.16

Övriga författningsförslag

Prop. 2009/10:237

I 4 § lagen (2005:321) om tilltrĂ€desförbud vid idrottsarrangemang och 25 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter dĂ€r det tidigare har angetts att kungörelsedelgivning enligt 15 § i 1970 Ă„rs delgivningslag inte fĂ„r anvĂ€ndas har bestĂ€mmelserna utformats sĂ„ att undantagen avser spikning (38 § delgivningslagen) och all kungörelsedelgivning (47–51 §§ delgivningslagen). ÖvervĂ€gandena i denna del finns i avsnitt 14.5.

BestĂ€mmelsen i 18 a § i 1970 Ă„rs delgivningslag om att bedömningen av om en person som söks har avvikit eller hĂ„ller sig undan fĂ„r grundas Ă€ven pĂ„ omstĂ€ndigheter som framkommit vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren har, pĂ„ samma sĂ€tt som i 33 kap. 5 § rĂ€tte- gĂ„ngsbalken, tagits in i 20 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m., 2 kap. 9 och 12 §§ konkurslagen (1987:672) samt 46 § person- uppgiftslagen (1998:204). ÖvervĂ€gandena i denna del finns i avsnitt 14.2.

I socialförsÀkringsbalken har en delgivningsbestÀmmelse förts över frÄn 40 § lagen (1996:1030) om underhÄllsstöd.

Vidare har ett antal bestÀmmelser Àndrats sÄ att hÀnvisningar till del- givningslagen (1970:428) anpassas till den nya delgivningslagens bestÀmmelser.

Förslagen till lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719) och lagen (2010:000) om Àndring i expropriationslagen har utformats i enlighet med LagrÄdets förslag.

Förslaget till Ă€ndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. innebĂ€r, efter LagrĂ„dets pĂ„pekande, bl.a. att uttrycket ”tjĂ€nstgör inom Försvarsmakten” anvĂ€nds i bĂ„da styckena.

Slutligen har vissa sprÄkliga justeringar gjorts.

279

Sammanfattningen av promemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28)

I promemorian föreslÄs att den nuvarande delgivningslagen ersÀtts av en ny lag. Syftet med den nya lagen Àr att ge de tillÀmpande myndigheterna de verktyg och den flexibilitet som behövs för en skyndsam och Ànda- mÄlsenlig hantering av delgivningar samtidigt som grundlÀggande rÀtts- sÀkerhetskrav upprÀtthÄlls. De nya möjligheter som modern teknik ger tas tillvara i högre grad Àn vad som hittills har varit fallet. Vidare lÀggs ett större ansvar pÄ parter och andra som söks för delgivning i mÄl eller Àrenden.

I den nya lagen föreslÄs att vad som tidigare benÀmnts ordinarie delgivning ersÀtts av de sjÀlvstÀndiga delgivningssÀtten vanlig delgiv- ning, förenklad delgivning och sÀrskild delgivning med juridisk person.

Vanlig delgivning innefattar delgivningsförfaranden dÀr handlingen bevisligen har kommit den sökte till handa. Myndigheter föreslÄs dÀrvid fÄ sÀnda handlingar med telefax eller pÄ annan elektronisk vÀg om det inte Àr olÀmpligt.

Förenklad delgivning innefattar delgivning genom att en handling sĂ€nds med post till den sökte och att dĂ€refter ett meddelande skickas om att handlingen sĂ€nts. Det införs en möjlighet för myndigheten att under vissa förutsĂ€ttningar sĂ€nda handlingen eller det s.k. kontrollmeddelandet pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n med post. Dessutom föreslĂ„s att förenklad delgivning ska fĂ„ fortsĂ€tta att anvĂ€ndas i vissa fall nĂ€r ett mĂ„l överlĂ€mnas till en annan myndighet eller domstol samt – under vissa förutsĂ€ttningar – Ă€ven för delgivning av stĂ€mning i brottmĂ„l.

SÀrskild delgivning med juridisk person innefattar delgivning genom att en handling sÀnds med post till den juridiska personen och att dÀrefter ett meddelande skickas om att handlingen sÀnts. DelgivningssÀttet mot- svarar i huvudsak den nuvarande delgivningsformen sÀrskild delgivning med aktiebolag men föreslÄs omfatta samtliga juridiska personer som Àr skyldiga att registrera en postadress. Det föreslÄs vidare att juridiska personer ska ha möjlighet att registrera en sÀrskild delgivningsadress. SÀrskild delgivning med juridisk person ska som huvudregel anses ha skett tvÄ veckor efter det att handlingen sÀndes frÄn myndigheten. I förhÄllande till sÀrskild delgivning med aktiebolag innebÀr det att tiden kortas frÄn tre till tvÄ veckor.

I promemorian föreslÄs att det nya delgivningssÀttet muntlig delgiv- ning införs. Muntlig delgivning innebÀr att innehÄllet i det som ska del- ges lÀses upp för den sökte och att handlingen dÀrefter, som huvudregel, formlöst sÀnds till den sökte. Muntlig delgivning Àr ett plats- och teknikneutralt delgivningssÀtt som ersÀtter telefondelgivning och s.k. mötesdelgivning.

StÀmningsmannadelgivning innefattar delgivning genom att en person med stÀmningsmannabehörighet lÀmnar handlingen till den sökte eller pÄ annat föreskrivet sÀtt samt upprÀttar ett intyg över ÄtgÀrden. NÀr det gÀller detta delgivningssÀtt sÄ föreslÄs att den legala bevisverkan som intyg om stÀmningsmannadelgivning har tillerkÀnts avskaffas. I fortsÀtt- ningen ska fri bevisprövning gÀlla för prövning av sÄdana intyg. Det sÀrskilda delgivningsförfarande som brukar kallas spikning föreslÄs bli

Prop. 2009/10:237

Bilaga 1

280

en variant av stÀmningsmannadelgivning, vilket innebÀr att det inte lÀngre kommer att krÀvas ett formellt beslut av uppdragsmyndigheten. Behörighet att utföra stÀmningsmannadelgivning föreslÄs tillkomma stÀmningsman, Äklagare, polisman samt anstÀllda vid allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, svensk utlandsmyndighet och hos Kronofog- demyndigheten. NÀr den sökte Àr frihetsberövad ska stÀmningsmanna- delgivning kunna utföras av personal som tjÀnstgör vid den inrÀttning dÀr han eller hon Àr intagen.

Kungörelsedelgivning innefattar delgivning genom att handlingen hĂ„lls tillgĂ€nglig pĂ„ viss plats och meddelande om detta och handlingens huvudsakliga innehĂ„ll kungörs pĂ„ föreskrivet sĂ€tt. I frĂ„ga om kungörelsedelgivning föreslĂ„s att detta delgivningssĂ€tt – utöver frĂ„n vad som gĂ€ller enligt nuvarande ordning – ska fĂ„ anvĂ€ndas nĂ€r en juridisk person saknar sĂ„vĂ€l registrerad postadress som sĂ€rskild delgivningsadress samt i vissa fall nĂ€r förenklad delgivning inte kan anvĂ€ndas till följd av att en part har underlĂ„tit att fullgöra sin skyldighet att anmĂ€la adressĂ€nd- ring.

Lagen föreslÄs liksom enligt nuvarande ordning gÀlla i tillÀmpliga delar nÀr nÄgon pÄ grund av föreskrift i författning har att, utan samband med mÄl eller Àrende, ombesörja delgivning. Den som ska ombesörja delgivning föreslÄs fÄ möjlighet att vÀnda sig till lÀnsstyrelsen för bistÄnd med delgivning inom riket.

I promemorian föreslÄs vidare en möjlighet till auktorisation för privata delgivningsföretag. Förslaget innebÀr att personal vid auktoriserade delgivningsföretag ges i princip samma befogenheter som de stÀmnings- mÀn som har förordnats av polismyndigheterna. Det föreslÄs vidare att all personal vid auktoriserade delgivningsföretag mÄste vara godkÀnda med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för anstÀllning i ett sÄdant företag. LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn föreslÄs pröva frÄgor om auktorisation och godkÀnnande samt utöva tillsyn över de auktoriserade delgivningsföretagen.

Den nya delgivningslagen och övriga författningsÀndringar föreslÄs trÀda i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 1

281

Lagförslagen i promemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28)

1

Förslag till delgivningslag (2010:000)

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna lag gÀller nÀr en handling enligt bestÀmmelse i lag eller annan författning ska delges i ett mÄl eller Àrende hos en domstol eller annan myndighet.

Lagen Àr Àven tillÀmplig i frÄga om kallelse, förelÀggande eller annan underrÀttelse i ett mÄl eller Àrende hos en domstol eller annan myndighet, om det med hÀnsyn till syftet med underrÀttelsen framgÄr att delgivning bör ske.

Lagen gÀller Àven i tillÀmpliga delar nÀr nÄgon pÄ grund av föreskrift i författning har att, utan samband med mÄl eller Àrende, ombesörja delgivning.

2 § Om det för visst slag av mÄl eller Àrende har meddelats en bestÀm- melse i lag eller förordning som avviker frÄn denna lag, gÀller den bestÀmmelsen.

3 § Delgivning sker genom att en handling sĂ€nds eller lĂ€mnas till den person som söks för delgivning enligt 11–15 §§ eller genom att nĂ„got av de andra förfaranden som anges i denna lag anvĂ€nds.

Delgivning enligt denna lag ska ske genom

–vanlig delgivning (16 och 17 §§),

–muntlig delgivning (18–21 §§),

–förenklad delgivning (22–26 §§),

–sĂ€rskild delgivning med juridisk person (27–31 §§),

–stĂ€mningsmannadelgivning (32–48 §§), eller

–kungörelsedelgivning (49–52 §§).

4 § Vid delgivning med en person som har hemvist utomlands eller som vistas utomlands fÄr delgivning ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÀrskilda skÀl talar mot det.

5 § Om en handling som en myndighet ska delge Àr omfattande eller det av annan anledning Àr olÀmpligt att handlingen kopieras, fÄr myndig- heten besluta att handlingen inte behöver lÀmnas eller sÀndas för delgivning utan i stÀllet under viss tid ska hÄllas tillgÀnglig hos myndig- heten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutat. Den sökte ska delges ett meddelande om beslutet.

Första stycket gÀller inte delgivning av en stÀmningsansökan eller en annan handling genom vilken förfarandet vid myndigheten inleds. Första stycket gÀller dock bilagor till en sÄdan handling.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

282

6 § BestÀmmelserna i denna lag om delgivning av handling tillÀmpas

Prop. 2009/10:237

Àven vid delgivning av annat Àn handling.

Bilaga 2

Ansvar för delgivning, m.m.

 

7 § Myndigheten ansvarar för att delgivning sker och för valet av

 

delgivningssÀtt. NÀr myndigheten vÀljer delgivningssÀtt ska den strÀva

 

efter att anvÀnda det delgivningssÀtt som Àr mest ÀndamÄlsenligt och som

 

medför sÄ ringa olÀgenhet och kostnad som möjligt för sÄvÀl myn-

 

digheten som för den som söks för delgivning.

 

Om delgivning inte har skett pÄ föreskrivet sÀtt, fÄr myndigheten

 

besluta att ny delgivning ska ske.

 

InvÀndning om att en handling i ett mÄl eller Àrende inte har delgetts pÄ

 

föreskrivet sÀtt ska göras sÄ snart det kan ske.

 

8 § BegÀr en part eller nÄgon som har liknande stÀllning att sjÀlv fÄ

 

ansvara för att delgivning sker, fÄr myndigheten besluta om detta om det

 

kan ske utan olÀgenhet. Myndigheten ska i sÄdana fall i beslutet ange en

 

viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten.

 

Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, fÄr

 

myndigheten besluta att den Ätertar ansvaret för att delgivning sker.

 

9 § I fall som avses i 1 § tredje stycket ansvarar den som enligt

 

författning har att ombesörja delgivning för att delgivning sker.

 

Den som enligt första stycket ansvarar för att delgivning sker fÄr vÀnda

 

sig till en lÀnsstyrelse eller, om delgivningen ska utföras utomlands, till

 

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för bistÄnd med delgivningen.

 

LÀnsstyrelsen ska avvisa en framstÀllan om föreskriven ansökningsavgift

 

inte har betalats.

 

10 § Den som enligt 8 § eller 9 § första stycket ansvarar för att

 

delgivning sker fÄr sjÀlv endast ombesörja delgivning genom vanlig

 

delgivning enligt 16 § första stycket.

 

NÀr lÀnsstyrelsen ombesörjer delgivning enligt 9 § andra stycket fÄr

 

endast delgivning ske genom vanlig delgivning, sÀrskild delgivning med

 

juridisk person, stÀmningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning.

 

Vem ska sökas för delgivning?

 

Delgivning med en fysisk person

 

11 § Vid delgivning med en fysisk person ska han eller hon sökas för

 

delgivning.

 

Har en fysisk person stÀllföretrÀdare som Àr behörig att företrÀda

 

honom eller henne i saken, ska i stÀllet stÀllföretrÀdaren sökas för

 

delgivning. Om det finns anledning till det, ska bÄda sökas för

 

delgivning.

 

283

Delgivning med staten

12 § Vid delgivning med staten ska chefen för den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken, eller annan person som Àr behörig att ta emot delgivningen för myndighetens rÀkning, sökas för delgivning.

Om det inte av lag eller annan författning framgÄr att viss myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken, fÄr justitiekanslern, eller annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns rÀkning, sökas för delgivning.

Delgivning med annan juridisk person Àn staten

13 § Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten ska den som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen sökas för delgivning. Om flera Àr gemensamt behöriga, Àr det tillrÀckligt att nÄgon av dem söks för delgivning.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, fÄr suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare sökas för delgivning.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Delgivning med delÀgare i samfÀllighet m.m.

14 § Vid delgivning med delÀgare i en samfÀllighet eller med medlemmar i en sammanslutning ska, om inte 13 § Àr tillÀmplig, ledamot av styrelsen eller annan som utsetts att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter sökas för delgivning.

Finns varken styrelse eller förvaltare, fÄr nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter sökas för delgivning.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, fÄr en suppleant för en ledamot av styrelsen sökas för delgivning. Suppleanten ska utan dröjsmÄl lÀmna handlingen till en behörig stÀllföretrÀdare.

Delgivning med den som har ett ombud

15 § Har den med vilken delgivning ska ske ombud i mÄlet eller Àrendet, bör ombudet sökas för delgivning om han eller hon Àr behörig att ta emot handlingen för huvudmannens rÀkning. Söks ÀndÄ huvudmannen för delgivning, bör ombudet underrÀttas om det.

Första stycket gÀller inte om handlingen innehÄller ett förelÀggande för huvudmannen att fullgöra nÄgot personligen.

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning gÄr till

16 § Vanlig delgivning sker genom att handlingen sÀnds med post eller lÀmnas pÄ annat sÀtt till den som söks för delgivning.

284

En myndighet fÄr sÀnda handlingen med telefax eller pÄ annan elek-

Prop. 2009/10:237

tronisk vÀg, om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till handlingens

Bilaga 2

innehÄll och omfattning eller omstÀndigheterna i övrigt.

 

NĂ€r vanlig delgivning har skett

 

17 § Vanlig delgivning har skett nÀr den som söks för delgivning har

 

tagit emot handlingen oavsett pÄ vilket sÀtt den har kommit honom eller

 

henne till handa.

 

Om en postförsÀndelse som den som söks för delgivning har kvitterat

 

har hÀmtats av bud, ska handlingen anses ha kommit den sökte till handa

 

den dag dÄ försÀndelsen avhÀmtades av budet.

 

Muntlig delgivning

 

Hur muntlig delgivning gÄr till

 

18 § Muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i handlingen lÀses upp

 

för den person som söks för delgivning.

 

19 § Myndigheten ska vid muntlig delgivning sÄ snart det kan ske, dock

 

senast inom en vecka frÄn delgivningstillfÀllet, sÀnda handlingen eller

 

utskrift av innehÄllet till den sökte med post eller pÄ annat sÀtt som har

 

överenskommits vid delgivningen. Har delgivningen skett vid förhör,

 

muntlig förhandling eller annat sammantrÀde, behöver myndigheten dock

 

sÀnda handlingen eller utskriften endast om den sökte har begÀrt det.

 

NÀr muntlig delgivning fÄr anvÀndas

 

20 § Muntlig delgivning fÄr anvÀndas om det inte Àr olÀmpligt med

 

hÀnsyn till innehÄllet och omfattningen av handlingen eller omstÀndig-

 

heterna i övrigt.

 

Muntlig delgivning fÄr inte avse en stÀmningsansökan eller en annan

 

handling genom vilken ett förfarande inleds.

 

NĂ€r muntlig delgivning har skett

 

21 § Muntlig delgivning har skett nÀr innehÄllet har lÀsts upp för den som

 

söks för delgivning.

 

Förenklad delgivning

 

Hur förenklad delgivning gÄr till

 

22 § Förenklad delgivning sker genom att myndigheten sÀnder hand-

 

lingen till den som söks för delgivning och nÀrmast följande arbetsdag

 

skickar ett meddelande om att handlingen har sÀnts.

 

23 § Vid förenklad delgivning ska handlingen och det meddelande som

 

avses i 22 § sÀndas med post till den söktes senast kÀnda adress, om inte

 

annat har överenskommits.

285

 

Har en handling som sÀnts enligt första stycket kommit i retur till

Prop. 2009/10:237

myndigheten, ska myndigheten sÀnda handlingen och meddelandet med

Bilaga 2

post till den söktes folkbokföringsadress om sÄdan adress finns och

 

skiljer sig frÄn den som anvÀnts vid översÀndandet enligt första stycket.

 

NÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas

 

24 § Förenklad delgivning fÄr anvÀndas endast

 

1.om den som söks för delgivning Àr part eller har liknande stÀllning i ett mÄl eller Àrende,

2.om den som söks för delgivning har upplysts om att delgivnings- sÀttet kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet, och

3.om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna. Förenklad delgivning fÄr inte avse en stÀmningsansökan eller en annan

handling genom vilken ett förfarande inleds.

25 § Upplysning enligt 24 § första stycket 2 ska delges genom vanlig del- givning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person eller stÀmningsmannadelgivning enligt 34 eller 40 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske nÀr nÄgon har gett in en handling i mÄlet eller Àrendet och upplysningen lÀmnas till honom eller henne i nÀra anslutning till att handlingen har kommit in till myn- digheten.

NÀr förenklad delgivning har skett

26 § Förenklad delgivning ska anses ha skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen sÀndes, om det inte med hÀnsyn till omstÀndig- heterna framstÄr som osannolikt att handlingen vid denna tidpunkt har kommit fram dit den sÀnts enligt 23 §.

SĂ€rskild delgivning med juridisk person

Hur sÀrskild delgivning med juridisk person gÄr till

27 § SÀrskild delgivning med juridisk person sker genom att myndigheten sÀnder handlingen till den juridiska personen och nÀrmast följande arbetsdag sÀnder ett meddelande om att handlingen har sÀnts.

28 § Vid sÀrskild delgivning med juridisk person ska handlingen och det meddelande som avses i 27 § sÀndas med post till den sÀrskilda delgivningsadress som Àr registrerad för den juridiska personen i ett sÄdant register som anges i 29 §.

Har den juridiska personen inte registrerat nÄgon sÀrskild delgivningsadress som kan anvÀndas för delgivning enligt första stycket, fÄr handlingen och meddelandet i stÀllet sÀndas till annan postadress som Àr registrerad för den juridiska personen i ett sÄdant register som anges i 29 §.

286

NÀr sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas

29 § SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas vid delgivning med

1.aktiebolag som Àr registrerade i aktiebolagsregistret,

2.ekonomiska föreningar, bostadsrÀttsföreningar, kooperativa hyresrÀttsföreningar och sambruksföreningar som Àr registrerade i föreningsregistret,

3.handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som Àr registrerade i handelsregistret,

4.bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och filialer till utlÀndska bankföretag som Àr registrerade i bankregistret,

5.försÀkringsaktiebolag och ömsesidiga försÀkringsbolag som Àr registrerade i försÀkringsregistret,

6.utlÀndska företags filialer som Àr registrerade i filialregistret,

7.stiftelser som Àr registrerade i stiftelseregistret,

8.europabolag som Àr registrerade i europabolagsregistret, och

9.europakooperativ som Àr registrerade i europakooperativsregistret.

30 § SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas endast

1.om ett försök till vanlig delgivning av handlingen i delgivnings- Àrendet har misslyckats eller sÄdana delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa, och

2.om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

NÀr sÀrskild delgivning med juridisk person har skett

31 § SÀrskild delgivning med juridisk person ska anses ha skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen sÀndes, om det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen vid denna tidpunkt har kommit fram dit den sÀnts enligt 28 §.

StÀmningsmannadelgivning

Hur stÀmningsmannadelgivning gÄr till

32 § StĂ€mningsmannadelgivning sker genom att nĂ„gon som anges i 42 § lĂ€mnar handlingen eller ett meddelande pĂ„ det sĂ€tt som anges i 34–40 §§ samt upprĂ€ttar ett intyg dĂ€röver.

NÀr stÀmningsmannadelgivning fÄr anvÀndas

33 § StÀmningsmannadelgivning fÄr anvÀndas endast

1.om ett försök till vanlig delgivning eller delgivning med annat tillÀmpligt delgivningssÀtt har misslyckas eller sÄdana delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa, och

2.om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

287

StÀmningsmannadelgivning nÀr den sökte pÄtrÀffas

34 § Vid stÀmningsmannadelgivning ska handlingen om möjligt lÀmnas till den sökte personligen.

VÀgrar den sökte att ta emot handlingen, ska den lÀmnas kvar pÄ platsen om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

35 § Om den handling som ska delges inte finns tillgÀnglig nÀr den sökte pÄtrÀffas, fÄr vid stÀmningsmannadelgivning i stÀllet ett skriftligt medde- lande med uppgifterna i handlingen delges.

Om den sökte begÀr det, ska handlingen sÄ snart det kan ske, dock senast inom en vecka frÄn delgivningstillfÀllet, sÀndas med post till hans eller hennes senast kÀnda adress eller pÄ annat sÀtt som har överens- kommits.

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas till en annan person Àn den sökte

36 § Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen i fall som anges i 37 och 38 §§ lÀmnas till en annan person Àn den sökte, om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna. Handlingen fÄr endast lÀmnas till en person som samtycker till det och som inte Àr motpart i samma mÄl eller Àrende till den som ska delges.

Meddelande om delgivningen och uppgift om vem handlingen har lÀmnats till ska dÀrefter sÀndas med post till den sökte under hans eller hennes senast kÀnda adress.

37 § Om en fysisk person som söks för delgivning har kÀnt hemvist i Sverige men inte pÄtrÀffas dÀr, fÄr handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll som den sökte tillhör.

38 § Om den sökte inte trÀffas pÄ sin arbetsplats under sin vanliga arbets- tid, fÄr handlingen lÀmnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses i denna lag en person i företagsledande eller dÀrmed jÀmförlig stÀllning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten pÄ den söktes arbetsplats.

39 § Den som har mottagit handlingen enligt 37 eller 38 § ska se till att handlingen kommer den sökte till handa sÄ snart det kan ske. Han eller hon ska upplysas om detta nÀr handlingen lÀmnas.

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas i eller i anslutning till den söktes hemvist

40 § Handlingen fÄr vid stÀmningsmannadelgivning lÀmnas i den söktes hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist,

1.om den sökte inte pÄtrÀffas dÀr,

2.om handlingen inte kan lĂ€mnas enligt 36–38 §§,

3.om det inte kan klarlÀggas var den sökte uppehÄller sig, och

4.om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella

delgivningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med den sökte finns

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

288

anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller

Prop. 2009/10:237

sig undan.

Bilaga 2

NÀr stÀmningsmannadelgivning har skett

41 § StÀmningsmannadelgivning enligt 34, 35 och 40 §§ ska anses ha skett nÀr handlingen eller, i fall som avses i 35 §, meddelandet har lÀmnats pÄ föreskrivet sÀtt. StÀmningsmannadelgivning enligt 34 § andra stycket ska anses ha skett Àven om handlingen inte har lÀmnats kvar pÄ platsen.

StĂ€mningsmannadelgivning enligt 36–38 §§ ska anses ha skett nĂ€r handlingen har lĂ€mnats och meddelandet har sĂ€nts.

Vem som fÄr utföra stÀmningsmannadelgivning

42 § StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av stÀmningsman, Äklagare, polisman samt personal vid allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, svensk utlandsmyndighet och auktoriserat delgivningsföretag.

StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av personal vid respektive inrÀttning om den som söks för delgivning Àr intagen i

–en kriminalvĂ„rdsanstalt,

–ett hĂ€kte,

–en sĂ„dan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rĂ€ttspsykiatrisk undersökning,

–en sĂ„dan vĂ„rdinrĂ€ttning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd,

–en sĂ„dan sjukvĂ„rdsinrĂ€ttning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd,

–ett sĂ„dant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, eller

–ett sĂ„dant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vĂ„rd av missbrukare i vissa fall.

Förordnande av stÀmningsmÀn

43 § Polismyndigheten förordnar det antal stÀmningsmÀn som behövs i polisdistriktet.

En polismyndighets rÀtt att öppna postförsÀndelse

44 § En polismyndighet fÄr öppna en försÀndelse som har lÀmnats till myndigheten för stÀmningsmannadelgivning, om det behövs för att innehÄllet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polismyndighet för delgivning med den sökte. Detta gÀller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försÀndelsen inte fÄr öppnas.

289

Upplysningsskyldighet

45 § En fastighetsÀgare, tomtrÀttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslÀgenhet ska pÄ begÀran av den som utför stÀmnings- mannadelgivning uppge om den som söks för delgivning Àr bosatt pÄ fastigheten eller i lÀgenheten eller annars disponerar utrymme dÀr.

46 § En arbetsgivare Àr skyldig att pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmannadelgivning uppge om den som söks för delgivning Àr anstÀlld hos honom eller henne samt, om sÄ Àr fallet, upplysa om den söktes arbetstider, arbetsplats och om andra förhÄllanden som rör anstÀllningen och som kan underlÀtta delgivningen.

Arbetsgivare som uppsÄtligen underlÄter att lÀmna uppgifter enligt första stycket eller lÀmnar oriktiga uppgifter döms till penningböter.

47 § Upplysningsskyldighet enligt 45 och 46 §§ gÀller inte den som stÄr i sÄdant förhÄllande till den sökte som anges i 36 kap. 3 § rÀttegÄngs- balken.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad

48 § StÀmningsman, Äklagare, polisman samt personal vid auktoriserat delgivningsföretag, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol eller Kronofogdemyndigheten har rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad för att verkstÀlla stÀmningsmannadelgivning.

Om nÄgon annan Àn polisman vÀgras tilltrÀde som han eller hon har rÀtt till enligt första stycket, ska en polismyndighet pÄ begÀran av honom eller henne lÀmna bitrÀde. En polisman fÄr, efter beslut av polismyndig- heten, sjÀlv bereda sig tilltrÀde.

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning gÄr till

49 § Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hÄlls tillgÀnglig viss tid hos myndigheten eller pÄ en plats som myndigheten beslutar och meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehÄll införs i Post- och Inrikes Tidningar inom tio dagar frÄn beslutet. Om det finns skÀl till det, ska meddelandet Àven införas i ortstidning inom samma tid.

Om kungörelsedelgivning har Àgt rum enligt 51 § 1 eller 2 och dÀrefter ny delgivning ska ske i samma mÄl eller Àrende, fÄr meddelandet i stÀllet anslÄs i myndighetens lokal inom en vecka frÄn beslutet.

50 § Vid kungörelsedelgivning i fall som anges i 51 § 3–5 ska, utöver vad som följer av 49 §, ett meddelande om delgivningen sĂ€ndas med post inom tio dagar frĂ„n beslutet till nĂ„gon eller nĂ„gra av de personer som söks för delgivning för att vara tillgĂ€ngliga för alla dem som avses med delgivningen. IngĂ„r statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid sĂ€ndas till myndigheten eller kommunen.

290

Om delgivning i fall som anges i 51 § 4 avser personer som hyr eller

Prop. 2009/10:237

annars innehar lÀgenhet i samma fastighet, ska, utöver vad som följer av

Bilaga 2

49 §, meddelandet anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt inom tio

 

dagar frÄn beslutet. I stÀllet för vad som anges i första stycket ska

 

dessutom handlingen, eller sÄdant meddelande som anges i 5 § första

 

stycket, sÀndas med post till samtliga som söks för delgivning om det

 

inte skulle medföra större kostnader och andra olÀgenheter Àn vad som Àr

 

försvarligt med hÀnsyn till ÀndamÄlet med delgivningen.

 

NÀr kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas

 

51 § Kungörelsedelgivning fÄr anvÀndas om det inte Àr olÀmpligt med

 

hÀnsyn till omstÀndigheterna och

 

1.om den sökte saknar kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig,

2.om förutsÀttningarna för stÀmningsmannadelgivning enligt 40 § Àr uppfyllda,

3.om en obestÀmd krets personer ska delges,

4.om ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till Ànda- mÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning ska ske med var och en av dem,

5.om delgivning med delÀgare i samfÀllighet eller med medlemmar i sammanslutning inte kan ske enligt 14 § och delÀgarna eller medlemmarna Àr fler Àn tio,

6.om en juridisk person i strid med gĂ€llande bestĂ€mmelser saknar registrerad behörig företrĂ€dare och nĂ„gon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pĂ„ den juridiska personens vĂ€gnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 16, 27, 28 och 32–40 §§ har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa,

7.om en juridisk person som anges i 29 § saknar registrerad sÀrskild delgivningsadress och postadress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med juridisk person, eller

8.om förutsÀttningarna för att anvÀnda förenklad delgivning Àr upp- fyllda, men den sökte har underlÄtit att anmÀla uppgifter som krÀvs enligt 23 § för att sÄdan delgivning ska kunna anvÀndas.

NÀr kungörelsedelgivning har skett

52 § Kungörelsedelgivning ska anses ha skett tvÄ veckor efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsÀttning att ÄtgÀrderna i 49 och 50 §§ har skett i rÀtt tid.

Överklagande

53 § LÀnsstyrelsens beslut enligt 9 § andra stycket fÄr överklagas hos all- mÀn förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtten.

291

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010, dÄ delgivningslagen (1970:428) upphör att gÀlla.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

292

2

Förslag till lag (2010:000) om auktoriserade

Prop. 2009/10:237

 

delgivningsföretag

Bilaga 2

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelse

1 § Ett delgivningsföretag fÄr ansöka om auktorisation enligt denna lag. Med delgivningsföretag avses i denna lag nÀringsidkare som Ätar sig

att utföra delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

Auktorisation

2 § Auktorisation fÄr beviljas endast om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att verksamheten kommer att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och omdömesgillt sÀtt.

Rikspolisstyrelsen ska ges tillfÀlle att yttra sig innan auktorisation beviljas.

GodkÀnnande av personal

3 § All personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkÀnd vid prövning med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för anstÀllning i ett sÄdant företag.

Utbildning av personal

4 § Auktoriserade delgivningsföretag ansvarar för att personalen fÄr nödvÀndig utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela föreskrifter om utbildningen.

Tillsynsmyndighet m.m.

5 § Tillsyn över auktoriserade delgivningsföretag utövas av LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn som ocksÄ prövar frÄgor om auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag.

Den lokala tillsynen i de lÀn dÀr företaget bedriver verksamhet utövas med bitrÀde av lÀnsstyrelserna i dessa lÀn.

Tillsyn

6 § Auktoriserade delgivningsföretag ska lÀmna LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn de upplysningar om verksamheten som den begÀr för sin tillsyn.

Företagen ska Ärligen före mars mÄnads utgÄng till LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn sÀnda in en redogörelse för verksamheten under föregÄende Är.

293

7 § LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn har rÀtt att inspektera auktoriserade delgivningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rör före- tagens verksamhet avseende stÀmningsmannadelgivning.

8 § LÀnsstyrelsen i Stockholms lÀn fÄr meddela ett auktoriserat delgivningsföretag de förlÀgganden som behövs för att denna lag ska efterlevas. Ett sÄdant förelÀggande fÄr förenas med vite.

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande

9 § Auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag kan Äterkallas nÀr det inte lÀngre finns förutsÀttningar för auktorisation respektive god- kÀnnande eller nÀr det i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

Ett godkÀnnande ska Äterkallas nÀr den som godkÀnnandet avser har lÀmnat sin anstÀllning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat delgivnings- företag och inte inom tre mÄnader dÀrefter har visat att han eller hon har fÄtt en ny anstÀllning eller ett nytt uppdrag hos ett sÄdant företag.

Ett beslut om Äterkallelse gÀller omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

Tystnadsplikt

10 § Den som Àr eller har varit verksam i eller haft uppdrag för ett auktoriserat delgivningsföretag fÄr inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i samband med detta har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden.

Avgifter

11 § Avgift fÄr tas ut för tillsyn och för prövning av ansökningar om auktorisation och godkÀnnande av personal. Regeringen fÄr meddela nÀrmare föreskrifter om dessa avgifter.

Överklagande

12 § Beslut enligt denna lag fÄr överklagas hos allmÀn förvalt- ningsdomstol.

Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga lÀnsstyrelsens beslut att bevilja auktorisation.

PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtten.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

294

3

Förslag till lag om Àndring i Àrvdabalken

Prop. 2009/10:237

 

HÀrigenom föreskrivs att 16 kap. 5 § Àrvdabalken1 ska ha följande

Bilaga 2

 

 

lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

16 kap.

 

Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillkĂ€nna huruvida han vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, Ă€ger rĂ€tten förelĂ€gga honom att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det förelĂ€ggandet delgavs honom. Delgivning fĂ„r ej ske enligt 12–15 §§ delgivningsla- gen (1970:428).

SÄdant förelÀggande skall med- delas, sÄframt ansökan dÀrom göres av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testa- mentstagarens del i kvarlÄt- enskapen ifall denne försummar att bevara sin rÀtt.

5 §

Undandrar sig arvinge eller testamentstagare att ge tillkĂ€nna huruvida han eller hon vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, fĂ„r rĂ€tten förelĂ€gga honom eller henne att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det förelĂ€ggandet delgavs honom eller henne. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 36–38 §§, 40 § eller 49– 51 §§ delgivningslagen

(2010:000).

SÄdant förelÀggande ska med- delas, om ansökan dÀrom görs av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarlÄtenskapen i fall denne försummar att bevara sin rÀtt.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Balken omtryckt 1981:359.

295

4

Förslag till lag om Àndring i jordabalken

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § jordabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

8 §2

UppsÀgning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ skall uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som sökes för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas ej den som sökes i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas icke nÄgon som angivits nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning skall ske, ej kÀnt hemvist hÀr i riket och finns ej heller kÀnt ombud som har rÀtt att mottaga uppsÀgning för honom,

1Balken omtryckt 1971:1209.

2Senaste lydelse 1991:850.

UppsÀgning ska vara skriftlig, om inte skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ ska uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsĂ€gning ska delges den som söks för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 36–38, 40, 49–50 §§ eller 51 § 1, 3 och 8 delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans eller hennes vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon till- hör eller, om han eller hon driver rörelse med fast kontor, pÄ konto- ret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angivits nu, ska uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning ska ske, inte kÀnt hemvist hÀr i riket och finns inte heller kÀnt ombud som har rÀtt att mottaga uppsÀgning för

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

296

honom eller henne, fÄr uppsÀg- ningen ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
En ansökan hos domstol med yrkande att arrendeförhÄllande ska upphöra eller att arrendator ska avhysas gÀller som uppsÀgning nÀr delgivning skett i behörig ordning. Detsamma gÀller en ansökan enligt lagen (1990:746) om betalnings- förelÀggande och handrÀckning om att arrendator ska avhysas.

fÄr uppsÀgningen ske genom kun- görelse i Post- och Inrikes Tid- ningar.

En ansökan hos domstol med yrkande att arrendeförhÄllande skall upphöra eller att arrendator skall avhysas gÀller som uppsÀg- ning nÀr delgivning skett i behörig ordning. Detsamma gÀller en ansökan enligt lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning om att arrendator skall avhysas.

SÀrskilda bestÀmmelser om innehÄllet i uppsÀgning av avtal om anlÀggningsarrende finns i 11 kap. 6 §.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

297

5

Förslag till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om rÀttegÄngsbalken

dels att 9 kap. 7 § samt 33 kap. 1 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i 33 kap. ska införas en tvÄ nya paragrafer, 5 och 7 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

7 §1

RÀtten fÄr, om en part eller nÄgon annan bör komma tillstÀdes eller infinna sig personligen vid en förhandling, förelÀgga vite. Om nÄgon sÀrskild föreskrift om förelÀggande har meddelats, skall den gÀlla.

Skall ett förelÀggande, som enligt sÀrskild föreskrift skall förenas med vite, delges nÄgon som vistas utom riket, fÄr rÀtten underlÄta att förelÀgga vite, om delgivning annars inte kan ske i den frÀmmande staten. Om nÄgot vite inte har satts ut, fÄr den förelagde inte ÄlÀggas nÄgot ansvar för de kostnader som kan ha uppstÄtt till följd av att förelÀggandet inte följts. FörelÀggandet skall i övrigt vid den fortsatta handlÀggningen av mÄlet anses jÀmstÀllt med ett vitesförelÀggande.

RÀtten fÄr, om en part eller nÄgon annan bör komma tillstÀdes eller infinna sig personligen vid en förhandling, förelÀgga vite. Om nÄgon sÀrskild föreskrift om förelÀggande har meddelats, ska den gÀlla.

Ska ett förelÀggande, som enligt sÀrskild föreskrift ska förenas med vite, delges nÄgon som vistas utom riket, fÄr rÀtten underlÄta att förelÀgga vite, om delgivning annars inte kan ske i den frÀmmande staten. Om nÄgot vite inte har satts ut, fÄr den förelagde inte ÄlÀggas nÄgot ansvar för de kostnader som kan ha uppstÄtt till följd av att förelÀggandet inte följts. FörelÀggandet ska i övrigt vid den fortsatta handlÀggningen av mÄlet anses jÀmstÀllt med ett vitesförelÀggande.

En kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena fÄr inte ske vid vite om delgivning ska ske i en annan stat, sÄvida inte lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt Àr tillÀmplig.

1 Senaste lydelse 2000:564.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

298

 

 

 

 

 

 

 

 

33 kap.

 

 

 

 

Prop. 2009/10:237

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

Bilaga 2

Ansökan,

anmÀlan

eller

annan

En ansökan, en anmÀlan eller en

inlaga i rÀttegÄng skall innehÄlla

annan inlaga i rÀttegÄng ska

uppgift

Ă„

domstolen

 

samt

innehÄlla

uppgift om domstolen

parternas namn och hemvist.

 

samt parternas namn och hemvist.

En enskild parts första inlaga i

En enskild parts första inlaga i

rÀttegÄngen skall innehÄlla uppgift

rÀttegÄngen

ska innehÄlla

uppgift

om partens

 

 

 

 

 

 

om partens

 

 

 

 

1. yrke samt personnummer eller

1. yrke samt personnummer eller

organisationsnummer,

 

 

organisationsnummer,

 

 

2. postadress och adress till

2. postadress och adress till

arbetsplats

samt

i förekommande

arbetsplats

samt i förekommande

fall annan adress dÀr parten kan

fall annan adress dÀr parten kan

antrÀffas

för

delgivning

genom

antrÀffas

för

delgivning

genom

stÀmningsman,

 

 

 

 

 

stÀmningsman,

 

 

 

3.

telefonnummer

till bostaden

3. telefonnummer till bostaden

och

arbetsplatsen,

dock

att

och arbetsplatsen samt mobi-

nummer avseende hemligt tele-

ltelefonnummer, dock att nummer

fonabonnemang

behöver

uppges

avseende

 

hemligt

telefon-

endast om rÀtten begÀr det, samt

abonnemang

behöver

uppges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

endast om rÀtten begÀr det,

 

 

4. förhÄllanden i övrigt av

4. e-postadress, samt

 

 

5. förhÄllanden i övrigt av

betydelse

 

för

delgivning

med

betydelse

 

för

delgivning

med

honom.

 

 

 

 

 

 

 

honom eller henne.

 

 

Förs partens talan av stÀllföre-

Förs partens talan av stÀllföre-

trÀdare, skall motsvarande upp-

trÀdare, ska motsvarande uppgifter

gifter lÀmnas Àven om denne. Har

lÀmnas Àven om denne. Har parten

parten vidtalat ett ombud att

vidtalat ett ombud att företrÀda

företrÀda

honom,

skall ombudets

honom eller henne, ska ombudets

namn, postadress och telefon-

namn, postadress, e-postadress

nummer anges.

 

 

 

 

skall

och telefonnummer anges.

 

 

En

stÀmningsansökan

 

En stÀmningsansökan ska dess-

dessutom

innehÄlla

uppgift

om

utom innehÄlla uppgift om enskild

enskild svarande i de hÀnseenden

svarande i de hÀnseenden som

som anges i andra och tredje

anges i andra och tredje styckena.

styckena. Uppgift om svarandens

Uppgift

om

svarandens

eller

eller dennes stÀllföretrÀdares yrke,

dennes

stÀllföretrÀdares

 

yrke,

arbetsplats,

telefonnummer

och

arbetsplats,

telefonnummer

och

ombud behöver lÀmnas endast om

ombud behöver lÀmnas endast om

uppgiften

utan

sÀrskild utredning

uppgiften

utan

sÀrskild utredning

Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar

Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar

svaranden

 

kÀnd

adress,

 

skall

svaranden kÀnd adress, ska uppgift

uppgift lÀmnas om den utredning

lÀmnas om den utredning som

som gjorts för att faststÀlla detta.

gjorts för att faststÀlla detta.

 

BegÀr en part att ett vittne eller

BegÀr en part att ett vittne eller

annan skall höras, Àr parten i den

annan ska

höras, Àr parten

i den

2 Senaste lydelse 1985:267.

299

utstrÀckning som anges i fjÀrde stycket skyldig att lÀmna uppgifter betrÀffande denne.

Uppgifter som avses i första– femte styckena skall gĂ€lla förhĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, skall det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

utstrÀckning

som anges

i fjÀrde

Prop. 2009/10:237

stycket skyldig att lÀmna uppgifter

Bilaga 2

betrÀffande denne.

 

 

 

Uppgifter som avses i första–

 

femte

styckena

ska

gÀlla

 

förhÄllandena

nÀr

uppgifterna

 

lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av

 

dessa förhÄllanden eller Àr en

 

uppgift

ofullstÀndig

eller

felaktig,

 

ska det utan dröjsmÄl anmÀlas till rÀtten.

5§3

StÀmning i tvistemÄl fÄr delges

enligt 36–38 §§ delgivningslagen (2010:000) endast om det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan. Bedömningen fĂ„r grundas Ă€ven pĂ„ omstĂ€ndigheter som framkommit vid andra delgiv- ningsförsök med den sökte.

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat delges, ska rÀtten pröva om försöken till delgivning ska fortsÀtta eller om kÀranden ska erbjudas att sjÀlv ombesörja delgivningen. HÀnsyn ska dÀrvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgivningen, förutsÀttningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omstÀndigheterna i övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudan- det ska stÀmningsansökan avvisas.

BestÀmmelserna i 5, 12 och 15

6 §4

 

 

BestĂ€mmelserna i 4, 36–38, 40

§§ delgivningslagen (1970:428)

och 49–51

§§

delgivningslagen

gÀller inte delgivning av stÀmning

(2010:000)

gÀller inte delgivning

i brottmÄl.

av stÀmning i brottmÄl.

StÀmning i tvistemÄl fÄr delges

StÀmning i brottmÄl fÄr delges

enligt 12 § delgivningslagen

den tilltalade enligt 22–25 §§ del-

endast om det finns anledning att

givningslagen om han eller hon av

anta att den sökte har avvikit eller

polisman, Äklagare, tulltjÀnsteman

pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

eller tjÀnsteman

vid Kustbevak-

3Paragrafen motsvaras av 6 § andra och tredje styckena. Senaste lydelse 1995:637.

4Senaste lydelse 1995:637.

300

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat delges, skall rÀtten pröva om försöken till delgivning skall fortsÀtta eller om kÀranden skall erbjudas att sjÀlv ombesörja delgivningen. HÀnsyn skall dÀrvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgivningen, förutsÀttningarna för att fortsatta försök skall lyckas samt omstÀndigheterna i övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudan- det skall stÀmningsansökan av- visas.

ningen vid ett personligt samman-

Prop. 2009/10:237

trÀffande har delgetts upplysning

Bilaga 2

om att sÄdan delgivning kan kom-

 

ma att anvÀndas vid tingsrÀtten

 

och det vid den tidpunkt dÄ tings-

 

rÀtten sÀnder handlingarna inte

 

har förflutit lÀngre tid Àn sex

 

veckor sedan upplysningen lÀmna-

 

des.

 

7 §

Utan hinder av vad som anges i 24 § första stycket 2 delgiv- ningslagen (2010:000) fÄr hovrÀtt delge en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handlÀggningen vid tings- rÀtten har upplysts om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀn- das i hovrÀtten i fall tingsrÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om upplys- ningen har lÀmnats i tingsrÀtten eller i hovrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

301

6

Förslag till lag om Àndring i utsökningsbalken

HÀrigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

2 §

Innan avhysning sker skall sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hemvist och har det ej kunnat klarlÀggas var han uppehÄller sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han ej har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgivningslagen (1970:428). Har den sökte kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken han eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till en- ligt 12 § delgivningslagen och kan det inte klarlĂ€ggas var han uppe- hĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedel- givning anvĂ€ndas. Myndigheten kan i sĂ„dant fall i stĂ€llet besluta att handlingen skall i slutet kuvert lĂ€mnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fĂ€stas pĂ„ dörr- en till hans bostad. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom med posten un- der hans utlĂ€ndska adress.

Innan avhysning sker ska sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hem- vist och har det inte kunnat klar- lÀggas var han eller hon uppe- hÄller sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgivningslagen (2010:000). Har den sökte kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken den sökte eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till enligt 36–38 §§ delgivningsla- gen och kan det inte klarlĂ€ggas var han eller hon uppehĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedelgivning anvĂ€ndas. Myndigheten kan i sĂ„dant fall i stĂ€llet besluta att handlingen ska i slutet kuvert lĂ€mnas i den söktes hemvist eller, om detta inte kan ske, fĂ€stas pĂ„ dörren till hans eller hennes bostad. Är svaranden bo- satt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€n- das till honom eller henne med posten under hans eller hennes ut- lĂ€ndska adress

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

302

7Förslag till lag om Àndring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 20 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §2

Skall ansökan, kallelse eller fö- relÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller dom eller beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgivning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sÄdana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesföre- lÀggande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsument- förhÄllanden eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mel- lan nÀringsidkare, fÄr inte ske enligt 12 § delgivningslagen (1970:428), om det inte finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Ska en ansökan, en kallelse eller ett förelÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller en dom eller ett beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgivning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sĂ„dana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesföre- lĂ€ggande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsument- förhĂ„llanden eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mel- lan nĂ€ringsidkare, fĂ„r inte ske enligt 36–38 §§ delgivningslagen (2010:000), om det inte finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan. Bedömningen fĂ„r grundas Ă€ven pĂ„ omstĂ€ndigheter som har framkommit vid andra delgiv- ningsförsök med den sökte.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1Lagen omtryckt 1984:294.

2Senaste lydelse 2004:452.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

303

8Förslag till lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

HÀrigenom föreskrivs att 3 och 47 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Ansökan, besvÀr, anmÀlan, understÀllning och annan ÄtgÀrd, varigenom mÄl anhÀngiggöres, skall ske skriftligen.

En ansöknings- eller besvÀrs- handling frÄn en enskild skall vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller hans ombud. Den skall innehÄlla uppgift om hans

1.yrke samt personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, dock att nummer avseende hemligt telefonabonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det, samt

4.förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom.

Förs den enskildes talan av stÀllföretrÀdare, skall motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde vidtalat ett ombud att företrÀda honom, skall ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.

En ansöknings- eller besvÀrs-

1 Senaste lydelse 1985:271.

Föreslagen lydelse

3 §1

En ansökan, ett överklagande, en anmÀlan, en understÀllning och varje annan ÄtgÀrd som inleder ett förfarande vid allmÀn förvaltningsdomstol, ska vara skriftlig.

En ansökan eller ett överkla- gande frÄn en enskild ska vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller henne eller hans eller hennes ombud. Den ska innehÄlla uppgift om hans eller hennes

1.yrke samt personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han eller hon kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobil- telefonnummer, dock att nummer avseende hemligt telefon- abonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,

4.e-postadress, samt

5.förhÄllanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

Förs den enskildes talan av stÀllföretrÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde vidtalat ett ombud att företrÀda honom eller henne, ska ombudets namn, post- adress, e-postadress och telefon- nummer anges.

En ansökan eller ett överklagan-

304

handling frÄn en enskild skall

de frÄn en enskild ska dessutom

Prop. 2009/10:237

dessutom

innehÄlla

uppgifter om

innehÄlla uppgifter

om

 

enskild

Bilaga 2

enskild motpart, om sÄdan finns, i

motpart, om sÄdan finns, i de

 

de hÀnseenden som anges i andra

hÀnseenden som anges i andra och

 

och tredje styckena. Uppgift om

tredje

styckena.

Uppgift om

 

motpartens eller dennes stÀllföre-

motpartens

 

 

eller

 

dennes

 

trÀdares yrke, arbetsplats, telefon-

stÀllföretrÀdares

yrke, arbetsplats,

 

nummer

och

ombud

behöver

telefonnummer

 

och

 

ombud

 

lÀmnas endast om uppgiften utan

behöver lÀmnas endast om upp-

 

sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för

giften utan sÀrskild utredning Àr

 

den enskilde. Saknar motparten

tillgÀnglig

för

den

enskilde.

 

kÀnd adress, skall uppgift lÀmnas

Saknar

motparten

kÀnd

adress,

 

om den utredning som gjorts för

ska uppgift lÀmnas om den

 

att faststÀlla detta.

 

 

utredning som gjorts för att

 

Uppgifter som avses i andra–

faststÀlla detta.

 

 

 

 

 

 

Uppgifter som avses i andra–

 

fjÀrde

styckena

skall

gÀlla

fjÀrde

styckena

ska

 

gÀlla

 

förhÄllandena

nÀr

uppgifterna

förhÄllandena

 

nÀr

uppgifterna

 

lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av

lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av

 

dessa förhÄllanden eller Àr en

dessa förhÄllanden eller Àr en

 

uppgift ofullstÀndig

eller

felaktig,

uppgift

ofullstÀndig

eller

felaktig,

 

skall det utan dröjsmÄl anmÀlas till

ska det utan dröjsmÄl anmÀlas till

 

rÀtten.

 

 

 

 

rÀtten.

 

 

 

 

 

 

 

 

Skall rÀtten underrÀtta nÄgon om

47 §2

 

 

 

 

 

 

 

 

Ska rÀtten underrÀtta nÄgon om

 

innehÄllet i en handling eller om

innehÄllet i en handling eller om

 

nÄgot annat, fÄr det ske genom

nÄgot annat, fÄr det ske genom

 

delgivning.

Delgivning

skall

delgivning.

 

Delgivning

ska

 

anvÀndas, om det Àr sÀrskilt

anvÀndas, om det Àr sÀrskilt

 

föreskrivet eller om det med

föreskrivet eller om det med

 

hÀnsyn

till

syftet

med

hÀnsyn

till

 

syftet

 

med

 

bestÀmmelsen

om

underrÀttelse

bestÀmmelsen

 

om

underrÀttelse

 

framgÄr att delgivning bör ske,

framgÄr att delgivning bör ske,

 

men bör i övrigt tillgripas bara om

men bör i övrigt tillgripas bara om

 

det Àr pÄkallat med hÀnsyn till

det Àr pÄkallat med hÀnsyn till

 

omstÀndigheterna.

 

 

omstÀndigheterna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utan hinder av vad som anges i

 

 

 

 

 

 

24 § första stycket 2 delgiv-

 

 

 

 

 

 

ningslagen

 

(2010:000)

fÄr

 

 

 

 

 

 

kammarrÀtt delge en part hand-

 

 

 

 

 

 

lingar genom förenklad delgiv-

 

 

 

 

 

 

ning, om parten under hand-

 

 

 

 

 

 

lÀggningen

i

 

förvaltningsrÀtten

 

 

 

 

 

 

har upplysts om att sÄdan delgiv-

 

 

 

 

 

 

ning kan komma att anvÀndas i

 

 

 

 

 

 

kammarrÀtten i fall förvalt-

 

 

 

 

 

 

ningsrÀttens

avgörande

överkla-

 

2 Senaste lydelse 1990:1412.

305

gas dit.

 

Prop. 2009/10:237

Andra stycket

gÀller Àven för

Bilaga 2

RegeringsrÀtten

om upplysningen

 

har lÀmnats i

förvaltningsrÀtten

 

eller i kammarrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tid- punkt.

306

9Förslag till lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

HÀrigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap.

6 §

Avvisas ej stÀmningsansökan, skall fastighetsdomstolen, om an- sökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, skall domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande skall han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket skall alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (1970:428) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sakÀgare icke finns, fÄr meddelande som avses i 17 § första stycket samma lag anslÄs i fastighetsdomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Avvisas inte stÀmningsansökan, ska fastighetsdomstolen, om an- sökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, ska domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande ska han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket ska alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (2010:000) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sakÀgare inte finns, fÄr meddelande som avses i 49 § första stycket samma lag anslÄs i fastighetsdomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

307

10Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyresnÀmnder

HÀrigenom föreskrivs att 30 § lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyresnÀmnder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 §1

Skall inlaga, kallelse, före- lÀggande eller annan handling tillstÀllas part, sker det genom del- givning, om annat inte följer av andra stycket. Om hyresnÀmnden samtidigt handlÀgger ett stort antal tvister av likartad beskaffenhet mellan en hyresvÀrd och dennes hyresgÀster om villkoren för hyra av bostadslÀgenheter, fÄr delgiv- ning i de Àrenden som enligt 9 § andra stycket avgörs utan sammantrÀde ske genom kun- görelse. DÀrvid tillÀmpas inte 17 § andra stycket delgivningslagen (1970:428).

Beslut som skall tillstÀllas en part sÀnds till parten i vanligt brev under hans eller hennes för nÀmnden kÀnda adress. Om beslutet meddelats i samband med ett sammantrÀde, skall det sÀndas inom sju dagar dÀrefter och i annat fall samma dag som beslutet med- delas.

Ska en inlaga, en kallelse, ett förelÀggande eller en annan hand- ling tillstÀllas part, sker det genom delgivning, om annat inte följer av andra stycket. Om hyresnÀmnden samtidigt handlÀgger ett stort antal tvister av likartad beskaffenhet mellan en hyresvÀrd och dennes hyresgÀster om villkoren för hyra av bostadslÀgenheter, fÄr delgiv- ning i de Àrenden som enligt 9 § andra stycket avgörs utan sam- mantrÀde ske genom kungörelse. DÀrvid tillÀmpas inte 50 § första stycket delgivningslagen (2010:000).

Beslut som ska tillstÀllas en part sÀnds till parten i vanligt brev under hans eller hennes för nÀmnden kÀnda adress. Om beslutet meddelats i samband med ett sammantrÀde, ska det sÀndas inom sju dagar dÀrefter och i annat fall samma dag som beslutet med- delas.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:1061.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

308

11Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter

HÀrigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §1

Till sammantrĂ€det skall samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r delĂ€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse skall i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte bestÀmmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 delgivningslagen (1970:428).

Till sammantrĂ€det ska samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r delĂ€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse ska i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte bestÀmmelserna i 14 § och 51 § 5 delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 1997:270.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

309

12Förslag till lag om Àndring i lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden

HÀrigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

FörrÀttningsmannen skall

kalla

14 §1

 

 

 

ska

 

 

FörrÀttningsmannen

kalla

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Kallelsen skall innehÄlla en kort

Kallelsen ska innehÄlla en kort

beskrivning av den avsedda om-

beskrivning av den avsedda om-

rÄdesbildningen

samt uppgift om

rÄdesbildningen samt

uppgift

om

tid och plats dÀr ansökningshand-

tid och plats dÀr ansökningshand-

lingarna

och

fiskerÀttsförteck-

lingarna

och

fiskerÀttsförteck-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

sen skall anges att Àgare av fiske

sen ska anges att Àgare av fiske

bör senast vid sammantrÀdet munt-

bör senast vid sammantrÀdet munt-

ligen eller skriftligen framföra sina

ligen eller skriftligen framföra sina

synpunkter pÄ omrÄdesbildningen

synpunkter pÄ

omrÄdesbildningen

och fiskerÀttsförteckningen

samt

och

fiskerÀttsförteckningen

samt

lÀgga fram skriftlig utredning som

lÀgga fram skriftlig utredning som

han önskar Äberopa till stöd för

han eller hon önskar Äberopa till

erinringar

mot

fiskerÀttsförteck-

stöd för erinringar mot fiskerÀtts-

ningen. Om det inte kan antas, att

förteckningen. Om det inte kan

fiskerÀttsförteckningen Àr fullstÀn-

antas, att fiskerÀttsförteckningen Àr

dig, utfÀrdas kallelse Àven pÄ

fullstÀndig,

utfÀrdas kallelse

Ă€ven

okÀnda Àgare av fiske. Kallelsen

pÄ okÀnda Àgare av fiske.

skall i god tid före sammantrÀdet

Kallelsen ska i god tid före

delges Àgarna av fisket. För sÄdan

sammantrÀdet

delges

Ă€garna

av

delgivning gÀller inte bestÀmmel-

fisket. För sÄdan delgivning gÀller

serna i 10 § första stycket och 16 §

inte bestÀmmelserna i 15 § och 51

andra stycket 2

delgivningslagen

§ 5

delgivningslagen (2010:000).

(1970:428).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FörrÀttningsmannen skall

alltid

FörrÀttningsmannen

ska

alltid

underrÀtta kommunen om inne-

underrÀtta kommunen om inne-

hÄllet i kallelsen.

 

 

hÄllet i kallelsen.

 

 

 

BestÀmmelserna i första och andra styckena gÀller i tillÀmpliga delar Àven dÄ ett nytt sammantrÀde utsÀtts. Om vid ett sammantrÀde har tillkÀnnagetts tid och plats för nÀsta sammantrÀde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammantrÀde dÄ tillkÀnnagivandet skett.

1. Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

1 Senaste lydelse 1997:270.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

310

2. Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

311

13Förslag till lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen (1982:713)

HÀrigenom föreskrivs att 14 kap. 4 § försÀkringsrörelselagen (1982:713)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 kap.

4 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 3 § skall rĂ€tten genast kalla bolaget, Finansin- spektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€lan som avses i 2 eller 3 § ska rĂ€tten genast kalla bolaget, Finansinspektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Kallelsen ska kun- göras genom rĂ€ttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

312

14Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn

HÀrigenom föreskrivs att 3 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

En underrÀttelse skall delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gÀller, i stÀllet för vad som föreskrivs i 17 § del- givningslagen (1970:428), att underrÀttelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av sjöfartsverket utgivna Un- derrÀttelser för sjöfarande samt an- slÄs pÄ fartyget. Detta förfarande fÄr tillÀmpas ocksÄ för delgivning med en Àgare eller redare som Àr okÀnd.

En underrÀttelse ska delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gÀller, i stÀllet för vad som föreskrivs i 49 och 50 §§ delgivningslagen (2010:000), att underrÀttelsen ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av Sjöfartsverket utgivna Un- derrÀttelser för sjöfarande samt an- slÄs pÄ fartyget. Detta förfarande fÄr tillÀmpas ocksÄ för delgivning med en Àgare eller redare som Àr okÀnd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

313

15Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Avser saken

förverkande

av

4 §1

 

 

Avser saken

förverkande

av

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

relsedelgivning

av beslutet

eller

relsedelgivning

av beslutet

eller

stÀmningen ske enligt de för-

stÀmningen ske enligt de förutsÀtt-

utsÀttningar som anges i 15 §

ningar som anges i 51 §

delgivningslagen

(1970:428).

delgivningslagen

(2010:000).

Dessa regler fÄr ocksÄ tillÀmpas,

Dessa regler fÄr ocksÄ tillÀmpas,

om den frÄn vilken förverkande

om den frÄn vilken förverkande

sker Àr okÀnd.

 

 

sker Àr okÀnd.

 

 

Om vÀrdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre Àn en tiondel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmÀn försÀk- ring som gÀllde dÄ beslaget verkstÀlldes eller om egendomen saknar saluvÀrde, fÄr delgivning ske genom att beslutet eller stÀmningen anslÄs hos den myndighet som har meddelat beslutet eller utfÀrdat stÀmningen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2000:178.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

314

16

Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen

Prop. 2009/10:237

 

(1987:10)

 

Bilaga 2

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987:10)1

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

8 kap.

 

 

 

27 §

 

Sökanden skall av bygg- nadsnÀmnden omedelbart un- derrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse skall ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, skall han Àven underrÀttas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrÀttelse fÄr ske genom delgivning. Med sökanden fÄr delgivning dock inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

Sökanden ska av byggnads- nÀmnden omedelbart underrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse ska ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, ska denne Àven underrÀttas om hur beslutet kan överklagas och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrĂ€ttelse fĂ„r ske genom delgivning. Med sökanden fĂ„r delgivning dock inte ske med tillĂ€mpning av 36–38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1992:1769.

315

17

Förslag till lag om Àndring i sparbankslagen

Prop. 2009/10:237

 

(1987:619)

 

Bilaga 2

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

6 kap.

 

 

 

3 §

 

Görs ansökan eller anmÀlan som avses i 2 §, skall rÀtten genast kalla sparbanken, Finansinspek- tionen samt de huvudmÀn och borgenÀrer som vill yttra sig i Àrendet att instÀlla sig för rÀtten pÄ en bestÀmd dag, dÄ frÄgan om skyldighet för sparbanken att trÀda i likvidation skall prövas. Kallel- sen skall delges sparbanken, om det kan ske pÄ annat sÀtt Àn enligt

15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kun- göras genom rĂ€ttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€l- lelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€lan som avses i 2 §, ska rĂ€tten genast kalla sparbanken, Fi- nansinspektionen samt de huvud- mĂ€n och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för spar- banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges spar- banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Kal- lelsen ska kungöras genom rĂ€ttens försorg i Post- och Inrikes Tid- ningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

316

18Förslag till lag om Àndring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 5 och 6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

5 §1

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § skall rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

RÀtten skall lÄta kungöra före- lÀggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ mÄnader och högst fyra mÄnader före utgÄngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § ska rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borgenĂ€- rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges före- ningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

RÀtten ska lÄta kungöra före- lÀggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ mÄnader och högst fyra mÄnader före utgÄngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 4 a § skall registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Registreringsmyndig- heten skall lĂ„ta kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

6 §2

I ett Ă€rende enligt 4 a § ska registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet ska delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000). Registre- ringsmyndigheten ska lĂ„ta kun- göra förelĂ€ggandet i Post- och In- rikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

1Senaste lydelse 2003:865.

2Senaste lydelse 2003:865.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

317

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

318

BorgenÀrens uppmaning skall innehÄlla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Uppmaningen skall delges gÀldenÀren. Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) fÄr ske endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

19 Förslag till lag om Àndring i konkurslagen (1987:672)

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 9, 15 och 17 §§ konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9 §1

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), skall om inte annat visas anses insolvent, om

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insol- vent, om

1.gÀldenÀren har uppmanats av en borgenÀr att betala klar och förfallen skuld men underlÄtit att göra detta inom en vecka och

2.borgenÀren begÀr gÀldenÀren i konkurs inom tre veckor dÀrefter och skulden dÄ Ànnu inte Àr betald.

BorgenĂ€rens uppmaning ska innehĂ„lla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Upp- maningen ska delges gĂ€ldenĂ€ren. Delgivning enligt 36–38 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) fĂ„r ske endast om det finns anledning att anta att gĂ€ldenĂ€ren har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Bedömningen fÄr grundas Àven pÄ omstÀndigheter som har framkom- mit vid andra delgivningsförsök med den sökte.

Första och andra styckena gÀller inte sÄdana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver nÀringsverksam- het.

15 §

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket skall delges. Kallel- sen fÄr delges enligt 12 § del- givningslagen (1970:428) endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Delgivning enligt 15 § första stycket delgivningslagen fÄr ske

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges. Kallelsen fĂ„r delges enligt 36–38 §§ delgiv- ningslagen (2010:000)endast om det finns anledning att anta att gĂ€ldenĂ€ren har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan. Bedöm- ningen fĂ„r grundas Ă€ven pĂ„ om- stĂ€ndigheter som har framkommit

1 Senaste lydelse 1999:1095.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

319

Àven nÀr gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning an- nars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndig- heterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀva att delgivningen verk- stÀlls utomlands.

vid andra delgivningsförsök med den sökte. Delgivning enligt 51 § 2 delgivningslagen fÄr ske Àven nÀr gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndigheterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀ- va att delgivningen verkstÀlls utomlands.

17 §

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 15 § delgivningslagen (1970:428), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostnaden för vÄrden skall betalas av borgenÀren.

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 40 eller 51 § delgiv- ningslagen (2010:000), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostnaden för vÄrden ska betalas av borgenÀren.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

320

20Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m.

HÀrigenom föreskrivs att 36 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 §1

Delgivning med den som tjÀnstgör vid Försvarsmakten skall ske genom myndigheten. Ett intyg av Försvarsmakten skall gÀlla som fullt bevis att delgivning har skett pÄ det sÀtt som anges i intyget. Avser delgivningen personlig instÀllelse, skall intyget om delgiv- ningen innehÄlla uppgift om huruvida den kallade Àr förhindrad att instÀlla sig pÄ grund av sin tjÀnstgöring.

Delgivning med den som tjÀnst- gör inom Försvarsmakten fÄr inte ske pÄ de sÀtt som avses i 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

Har delgivning annars skett enligt delgivningslagen, skall den anses ha skett pÄ behörigt vis, Àven om den inte har verkstÀllts genom Försvarsmakten.

Delgivning med den som tjÀnstgör vid Försvarsmakten ska ske genom myndigheten. Ett intyg av Försvarsmakten ska gÀlla som fullt bevis att delgivning har skett pÄ det sÀtt som anges i intyget. Avser delgivningen personlig instÀllelse, ska intyget om delgiv- ningen innehÄlla uppgift om huruvida den kallade Àr förhindrad att instÀlla sig pÄ grund av sin tjÀnstgöring.

Delgivning med den som tjĂ€nstgör inom Försvarsmakten fĂ„r inte ske pĂ„ de sĂ€tt som avses i 36– 38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Har delgivning annars skett enligt delgivningslagen, ska den anses ha skett pĂ„ behörigt vis, Ă€ven om den inte har verkstĂ€llts genom Försvarsmakten.

Regeringen fÄr föreskriva om andra avvikelser frÄn vad som annars gÀller i frÄga om delgivning i mÄl och Àrenden hos domstolar och andra myndigheter.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 1993:1610.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

321

21Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:688) om besöksförbud

HÀrigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:688) om besöksförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett beslut om besöksförbud skall

5 §

Ett beslut om besöksförbud ska

delges den mot vilken förbudet

delges den mot vilken förbudet

avses gÀlla. HÀrvid gÀller inte 12

avses gĂ€lla. HĂ€rvid gĂ€ller inte 36–

och 15 §§ delgivningslagen

38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgiv-

(1970:428).

 

ningslagen (2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

322

22Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall

HÀrigenom föreskrivs att 41 § lagen (1988:870) om vÄrd av miss- brukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I mÄl och Àrenden enligt denna

41 §

I mÄl och Àrenden enligt denna

lag fÄr delgivning med den

lag fÄr delgivning med den

enskilde inte ske med tillÀmpning

enskilde inte ske med tillÀmpning

av 12 eller 15 § delgivningslagen

av 36–38 §§, 40 § eller 49–51 §§

(1970:428).

delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

323

23Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga

HÀrigenom föreskrivs att 38 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀm- melser om vÄrd av unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I mÄl och Àrenden enligt denna

38 §

I mÄl och Àrenden enligt denna

lag fÄr delgivning med den

lag fÄr delgivning med den

enskilde inte ske med tillÀmpning

enskilde inte ske med tillÀmpning

av 12 eller 15 § delgivningslagen

av 36–38 §§, 40 § eller 49–51 §§

(1970:428).

 

delgivningslagen (2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

324

I den mÄn bestÀmmelse hÀrom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frÀmmande stat fÄr svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, ombesörja delgiv- ning med person i den frÀmmande staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i
16 § första stycket eller 22–26 §§ delgivningslagen (2010:000).

24Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden

HÀrigenom föreskrivs att 13 och 20 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt del- givningslagen (1970:428). SÀr- skild postdelgivning eller stÀm- ningsmannadelgivning fÄr Àga rum Àven om det ej följer av bestÀmmelserna i 3 § nÀmnda lag.

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt del- givningslagen (2010:000).

20 §2

Om den behöriga myndigheten önskar delgivning i frÀmmande stat av handling rörande svensk skatt, fÄr den begÀra handrÀckning för sÄdan delgivning.

I den mÄn bestÀmmelse hÀrom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frÀmmande stat fÄr svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, ombesörja delgiv- ning med person i den frÀmmande staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1Senaste lydelse 2006:708.

2Senaste lydelse 2006:708.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

325

25Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (1990:746) om betalnings- förelÀggande och handrÀckning

dels att 29 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 60 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §1

FörelÀggandet skall delges svaranden i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tvistemÄl. Delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild handrÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansöknings- handlingarna skall fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild handrÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av förelÀggandet.

Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

FörelÀggandet ska delges sva- randen i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tvistemÄl.

En kopia av ansökningshand- lingarna ska fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild handrÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av förelÀggandet.

Ska sökanden ombesörja del- givningen, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

60 a §

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt enligt 36 eller 54 §, fÄr tingsrÀtten utan hinder av vad som anges i 24 § första stycket 2 delgivningslagen (2010:000) delge svaranden hand- lingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under hand- lÀggningen hos Kronofogde-

1 Senaste lydelse 1996:1026.

326

myndigheten har delgetts upp- Prop. 2009/10:237 lysning om att sÄdan delgivning Bilaga 2

kan komma att anvÀndas i mÄlet hos tingsrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

327

26

Förslag till lag om Àndring i minerallagen (1991:45)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § minerallagen (1991:45) ska ha

Bilaga 2

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

12 kap.

3 §

FörestĂ„ndaren ansvarar i andelshavarnas stĂ€lle för att verksamheten bedrivs enligt bestĂ€mmelserna i 5 kap. 4–11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§. Han fĂ„r frĂ„n andelshavarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

Vid delgivning med andelsha- varna fÄr förestÄndaren sökas för delgivning.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

328

27Förslag till lag om Àndring i bostadsrÀttslagen (1991:614)

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 27 § bostadsrÀttslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

27 §

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som söks för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekom- menderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upp- sÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angetts nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning skall ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Skriftlig uppsĂ€gning ska delges den som söks för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 36–38 §§, 40 eller 51 § delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekom- menderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av upp- sÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angetts nu, ska uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning ska ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom eller henne, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

329

28Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1991:852) om betalnings- förelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

4 §

 

 

 

Har

Kronofogdemyndigheten

 

överlÀmnat ett mÄl till Arbetsdom-

 

stolen eller Statens va-nÀmnd

 

enligt 2 eller 3 § fÄr svaranden,

 

utan hinder av vad som anges i 24

 

§ första stycket 2 delgivningslagen

 

(2010:000), delges handlingar

 

genom

förenklad delgivning

om

 

denne under handlÀggningen hos

 

Kronofogdemyndigheten

har

 

delgetts upplysning om att sÄdan

 

delgivning kan komma att anvÀn-

 

das i mÄlet hos Arbetsdomstolen

 

respektive Statens va-nÀmnd.

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

330

29Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd

HÀrigenom föreskrivs att 46 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I mÄl och Àrenden enligt denna

46 §

I mÄl och Àrenden enligt denna

lag fÄr delgivning med patienten

lag fÄr delgivning med patienten

inte ske med tillÀmpning av 12

inte ske med tillĂ€mpning av 36–

eller 15 § delgivningslagen

38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgiv-

(1970:428).

 

ningslagen (2010:000)

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

331

30

Förslag till lag om Àndring i postlagen (1993:1684)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 20 § postlagen (1993:1684) ska ha följande

Bilaga 2

 

lydelse.

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

20 §1

 

Den som bedriver postverksam- het och dÀrvid har fÄtt del av eller tillgÄng till uppgift som avses i 19 § första stycket skall pÄ begÀran lÀmna

1.uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett sÀrskilt fall behöver en sÄdan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning hÄller sig un- dan eller att det annars finns syn- nerliga skÀl,

2.uppgift som rör misstanke om brott till Äklagarmyndighet, polismyndighet eller nÄgon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte Àr föreskrivet lindrigare straff Àn fÀngelse i tvÄ Är,

Den som bedriver postverksam- het och dÀrvid har fÄtt del av eller tillgÄng till uppgift som avses i 19 § första stycket ska pÄ begÀran lÀmna

1.uppgift om enskilds adress, telefonnummer eller arbetsplats till en myndighet som i ett sÀrskilt fall behöver en sÄdan uppgift för delgivning enligt delgivningslagen (2010:000), om myndigheten finner att det kan antas att den som söks för delgivning hÄller sig un- dan eller att det annars finns syn- nerliga skÀl,

2.uppgift som rör misstanke om brott till Åklagarmyndigheten, polismyndighet eller nĂ„gon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte Ă€r föreskrivet lindrigare straff Ă€n fĂ€ngelse i tvĂ„ Ă„r,

3.uppgift om enskilds adress till Kronofogdemyndigheten om myndig- heten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

4.uppgift om enskilds adress till Skatteverket om verket behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rÀtt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481), om verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

5.uppgift om enskilds adress till FörsÀkringskassan om denna behöver uppgiften för kontroll av rÀtten till ersÀttning, om myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2006:717.

332

31Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

HÀrigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §

I mÄl eller Àrenden enligt denna lag fÄr delgivning inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428). I mÄl vid förvaltningsdomstol fÄr dock delgivning ske enligt 15 § första stycket samma lag, om utlÀnningen har lÀmnat landet

I mĂ„l eller Ă€renden enligt denna lag fĂ„r delgivning inte ske med tillĂ€mpning av 36–38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). I mĂ„l vid allmĂ€n för- valtningsdomstol fĂ„r dock del- givning ske enligt 51 § 1 samma lag, om utlĂ€nningen har lĂ€mnat landet.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

333

32Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvsfonden

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvsfonden ska införas en ny paragraf, 32 §, samt nÀrmast före 32 §, en rubrik av följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

Delgivning

 

 

 

32 §

 

 

 

 

NĂ€r delgivning ska ske med

 

AllmÀnna arvsfonden ska

chefen

 

för Kammarkollegiet, eller annan

 

person som Àr behörig att ta emot

 

delgivningen för

Kammarkolle-

 

giets

rÀkning,

sökas

för

 

delgivning.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

334

33Förslag till lag om Àndring i stiftelselagen (1994:1220)

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

5 §

Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan om likvidation enligt 1 §, ska domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Kallelsen ska kungö- ras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

335

34Förslag till lag om Àndring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

HÀrigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlems- banker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9kap.

5 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 4 §, skall rĂ€tten genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ del- givningslagen (1970:428). RĂ€tten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€- lan som avses i 2 eller 4 §, ska rĂ€tten genast kalla medlemsbank- en, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bank- en, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000). RĂ€tten ska se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

336

35Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

8 §

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, skall rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet skall hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas senare, dock senast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet skall parterna kallas. GÀldenÀren skall i kallelsen förelÀggas att senast vid sammantrÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen skall Àven anges att sammantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före sammantrÀdet sjÀlv ansöker om företagsrekonstruktion eller skrift- ligen medger borgenÀrens ansökan och rÀtten inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ skall hÄllas. Parterna skall i kallel- sen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna skall delges part- erna. DĂ€rvid fĂ„r betrĂ€ffande gĂ€ldenĂ€ren delgivning enligt 12– 15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske.

GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, ska rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet ska hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas senare, dock senast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet ska parterna kallas. GÀldenÀren ska i kallelsen förelÀggas att senast vid sammantrÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen ska Àven an- ges att sammantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före sammantrÀdet sjÀlv ansöker om företagsrekonstruktion eller skrift- ligen medger borgenÀrens ansökan och rÀtten inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ ska hÄllas. Parterna ska i kallelsen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna ska delges parterna. DĂ€rvid fĂ„r betrĂ€ffande gĂ€ldenĂ€ren delgivning enligt 36–38 §§, 40 eller 51 § 1–2 delgivningslagen (2010:000) inte ske.

GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

337

36Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:1030) om underhÄllsstöd

HÀrigenom föreskrivs att 40 § lagen (1996:1030) om underhÄllsstöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I Àrende enligt denna lag fÄr del-

40 §1

I Àrende enligt denna lag fÄr del-

givning inte ske genom kungörelse

givning inte ske genom kungörelse

enligt 15 § delgivningslagen

enligt 49–51 §§ delgivningslagen

(1970:428).

 

(2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 1998:1770.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

338

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.
Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt första stycket.
Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyn- digheten ska delge beslutet enligt
49 § och 51 § 3 delgivningslagen (2010:000).

37

Förslag till lag om Àndring i ellagen (1997:857)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 4 a § ellagen (1997:857) ska ha

Bilaga 2

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

4 a §1 Villkoren i balansavtalen skall

vara objektiva och icke- diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyn- digheten skall delge beslutet enligt

16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:404.

339

38Förslag till lag om Àndring i personuppgiftslagen (1998:204)

HÀrigenom föreskrivs att 46 § personuppgiftslagen (1998:204) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, skall den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndigheten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet skall omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelÀggande skall del- ges den personuppgiftsansvarige. Delgivning enligt 12 § del- givningslagen (1970:428) fÄr an- vÀndas bara om det finns skÀl att anta att den personupp- giftsansvarige har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, ska den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndigheten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet ska omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelĂ€ggande ska delges den personuppgiftsansvarige. Delgivning enligt 36–38 §§ delgivningslagen (2010:000) fĂ„r anvĂ€ndas bara om det finns skĂ€l att anta att den personupp- giftsansvarige har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Bedömningen fÄr grundas Àven pÄ omstÀndigheter som har fram- kommit vid andra kÀnda delgiv- ningsförsök med den sökte.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

340

39

Förslag till lag om Àndring i körkortslagen (1998:488) Prop. 2009/10:237

 

 

Bilaga 2

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § körkortslagen (1998:488) ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

7 §

Ett beslut enligt denna lag gÀller omedelbart, om inte annat anges.

Ett beslut om körkortsingripande

Ett beslut om körkortsingripande

skall delges den som beslutet rör.

ska delges den som beslutet rör.

 

Vid

delgivning

tillÀmpas

 

delgivningslagen (2010:000) med

undantag för bestĂ€mmelserna i 36–38, 40 och 49–51 §§.

Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

341

40Förslag till lag om Àndring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § och 4 kap. 5 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §

Handling i Àrende om utredning som bedrivs i annan stat delges enligt delgivningslagen (1970:428). SÀrskild postdel- givning eller stÀmningsmanna- delgivning fÄr, Àven om det inte följer av bestÀmmelserna i 3 § nÀmnda lag, ske efter beslut av behörig svensk myndighet.

En handling i ett Àrende om ut- redning som bedrivs i annan stat delges enligt delgivningslagen (2010:000).

4kap.

5 §

Behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av tullbestÀmmelse eller i brotts- utredning begÀra delgivning av handling i en annan stat.

I den utstrÀckning det Àr tillÄtet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fÄr behörig svensk myndighet ombesörja delgivning med person i den andra staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

En behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av tullbestÀmmelse eller i brotts- utredning begÀra delgivning av handling i en annan stat.

I den utstrĂ€ckning det Ă€r tillĂ„tet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fĂ„r en behörig svensk myndighet ombesörja delgivning med en person i den andra staten genom att sĂ€nda handlingen med posten enligt vad som sĂ€gs i 16 § första stycket eller 22–26 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

342

41Förslag till lag om Àndring i socialtjÀnstlagen (2001:453)

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § socialtjÀnstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

12 §

I mÄl och Àrenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning mot enskild fÄr delgivning inte ske med tilllÀmpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

I mĂ„l och Ă€renden enligt denna lag som avser myndighetsutövning mot enskild fĂ„r delgivning inte ske med tillĂ€mpning av 36–38 §§, 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

343

42Förslag till lag om Àndring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 22 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §1

 

 

 

 

 

 

Den som tillhandahÄller ett elek-

Den som tillhandahÄller ett elek-

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

en

elektronisk

kommuni-

en

elektronisk

kommuni-

kationstjÀnst och dÀrvid har fÄtt del

kationstjÀnst och dÀrvid har fÄtt del

av eller tillgÄng till uppgift som

av eller tillgÄng till uppgift som

avses i 20 § första stycket skall pÄ

avses i 20 § första stycket ska pÄ

begÀran lÀmna

 

 

 

 

begÀran lÀmna

 

 

 

 

1. uppgift som avses i 20 § första

1. uppgift som avses i 20 § första

stycket 1 till en myndighet som i ett

stycket 1 till en myndighet som i ett

sÀrskilt fall behöver en sÄdan

sÀrskilt fall behöver en sÄdan

uppgift

för

delgivning

enligt

uppgift

för

delgivning

enligt

delgivningslagen (1970:428),

om

delgivningslagen (2010:000),

om

myndigheten finner att det kan

myndigheten finner att det kan

antas att den som söks för delgiv-

antas att den som söks för delgiv-

ning hÄller sig undan eller att det

ning hÄller sig undan eller att det

annars finns synnerliga skÀl,

 

 

annars finns synnerliga skÀl,

 

 

2. uppgift som avses i 20 § första

2. uppgift som avses i 20 § första

stycket 1 och som gÀller misstanke

stycket 1 och som gÀller misstanke

om brott till

Ă„klagarmyndighet,

om

brott

till Åklagarmyndigheten,

polismyndighet

eller

nÄgon

annan

polismyndighet

eller

nÄgon

annan

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

för brottet och det enligt myndig-

för brottet och det enligt myndig-

hetens

bedömning kan föranleda

hetens bedömning kan föranleda

annan pÄföljd Àn böter,

 

 

annan pÄföljd Àn böter,

 

 

3. uppgift som avses i 20 § första

3. uppgift som avses i 20 § första

stycket 3 och som gÀller misstanke

stycket 3 och som gÀller misstanke

om brott till Ă„klagarmyndighet,

om

brott

till Åklagarmyndigheten,

polismyndighet

eller

nÄgon

annan

polismyndighet

eller

nÄgon

annan

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

brottet, om det för brottet inte Àr

brottet, om det för brottet inte Àr fö-

föreskrivet lindrigare straff Àn fÀn-

reskrivet lindrigare straff Àn fÀngel-

gelse i tvÄ Är,

 

 

 

 

se i tvÄ Är,

 

 

 

 

 

4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Kronofogdemyn- digheten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och

1 Senaste lydelse 2006:737.

344

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 ska vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.
6. uppgift som avses i 20 § för- sta stycket 1 till polismyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i samband med underrÀttelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten ska kunna fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),
7. uppgift som avses i 20 § för- sta stycket 1 till polismyndighet eller Åklagarmyndigheten, om myndigheten finner att uppgiften behövs i ett sĂ€rskilt fall för att myndigheten ska kunna fullgöra underrĂ€ttelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om unga lagövertrĂ€- dare, och

myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀgg- ningen av ett Àrende,

5. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Skatteverket, om verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rÀtt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481),

6. uppgift som avses i 20 § för- sta stycket 1 till polismyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i samband med underrÀttelse, efterforskning eller identifiering vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten skall kunna fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),

7. uppgift som avses i 20 § för- sta stycket 1 till polismyndighet eller Äklagarmyndighet, om myndigheten finner att uppgiften behövs i ett sÀrskilt fall för att myndigheten skall kunna fullgöra underrÀttelseskyldighet enligt 33 § lagen (1964:167) med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀ- dare, och

8. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 till regional alar- meringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 skall vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

345

43Förslag till lag om Àndring i smittskyddslagen (2004:168)

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

Vid delgivning med enskild i

10 §

Vid delgivning med enskild i

mÄl enligt denna lag gÀller inte 12

mÄl enligt denna lag gÀller inte

och 15 §§ delgivningslagen

36–38, 40 och 49–51 §§ delgiv-

(1970:428).

 

ningslagen (2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

346

44Förslag till lag om Àndring i lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Ett tilltrÀdesförbud skall delges den förbudet avser. Vid delgivningen tillÀmpas delgiv- ningslagen (1970:428) med un- dantag för bestÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedelgivning.

Ett tilltrĂ€desförbud ska delges den förbudet avser. Vid delgiv- ningen tillĂ€mpas delgivningslagen (2010:000) med undantag för be- stĂ€mmelserna i 36–38, 40 och 49– 51 §§.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

347

45 Förslag till lag om Àndring i naturgaslagen (2005:403)

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § och 7 kap. 5 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

5 §

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den skall vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, skall myndigheten i beslutet ange de metoder som i stÀllet skall tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten skall delge sÄdana beslut enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stÀllet ska tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten ska delge sÄdana beslut enligt 49 § och 51 § 3 del- givningslagen (2010:000).

7kap.

5 §

Villkoren i balansavtalen skall vara objektiva och icke-dis- kriminerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt för-

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-dis- kriminerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om me- toderna kan antas leda till att av- talen uppfyller kraven enligt första

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

348

sta stycket.

stycket.

 

Prop. 2009/10:237

Ett beslut enligt andra stycket

Ett

beslut enligt

andra stycket

Bilaga 2

gÀller

omedelbart. Tillsynsmyn-

gÀller

omedelbart.

Tillsynsmyn-

 

digheten skall delge beslutet enligt

digheten ska delge beslutet enligt

 

16 § första stycket och 17 § första

49 § och 51 § 3 delgivningslagen

 

stycket

delgivningslagen

(2010:000).

 

 

(1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

349

46Förslag till lag om Àndring i aktiebolagslagen (2005:551)

HÀrigenom föreskrivs att i 25 kap. 24 och 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

24 §

I ett Ă€rende enligt 11 § skall Bolagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt ytt- rande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Bolagsverket skall kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 11 § ska Bo- lagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Bolagsverket ska kun- göra förelĂ€ggandet i Post- och In- rikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Àrende enligt 12 eller 17 § skall domstolen förelÀgga bolaget samt aktieÀgare och borgenÀrer som vill yttra sig i Àrendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelÀggandet skall delges bolaget, om det kan ske pÄ annat sÀtt Àn enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Domstolen skall kungöra förelÀggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mÄnad före utgÄngen av den utsatta tiden.

25 §

I ett Ă€rende enligt 12 eller 17 § ska domstolen förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 40 § eller 49–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Domstolen ska kungöra förelÀgg- andet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mÄnad före utgÄngen av den utsatta tiden.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

350

47Förslag till lag om Àndring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

HÀrigenom föreskrivs att 25 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

Beslut enligt 8 och 15 §§ skall delges den mot vilken beslutet av- ses gÀlla. Vid delgivningen tillÀm- pas delgivningslagen (1970:428) med undantag för bestÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedel- givning.

Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet av- ses gĂ€lla. Vid delgivningen tillĂ€m- pas delgivningslagen (2010:000) med undantag för bestĂ€mmelserna i 36–38, 40 och 49–51 §§.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

351

48

Förslag till lag om Àndring i diskrimineringslagen

Prop. 2009/10:237

 

(2008:567)

Bilaga 2

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om diskrimineringslagen (2008:567) dels att 4 kap. 4 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i 4 kap. ska införas en ny paragraf, 15 a §, samt nÀrmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap.

4 §

Den som inte rÀttar sig efter en begÀran enligt 3 § fÄr av Diskrimineringsombudsmannen förelÀggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesförelÀggande fÄr överklagas hos NÀmnden mot diskriminering.

Ett vitesförelÀggande enligt första stycket ska delges.

7 §

NÀmnden mot diskriminering prövar framstÀllningar om vites- förelÀgganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lÀgganden enligt 4 §. Vid hand- lÀggningen av Àrendena tillÀmpas 8-15 §§.

NÀmnden mot diskriminering prövar framstÀllningar om vites- förelÀgganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lÀgganden enligt 4 §. Vid hand- lÀggningen av Àrendena tillÀmpas 8-15 a §§.

Delgivning av handlingar

15 a §

FörelÀgganden enligt 8 § samt kallelser till förhandlingar enligt 11 och 15 §§ ska delges. Det- samma gÀller andra handlingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska fÄ del av.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

352

49Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

4 §

Om en motpart som inte har

Om en motpart som inte har

delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt

delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt

Àn genom kungörelse enligt 16 §

Ă€n genom kungörelse enligt 49–51

delgivningslagen (1970:428)

inte

§§ delgivningslagen

(2010:000)

inkommer med yttrande, ska Pröv-

inte inkommer med yttrande, ska

ningsnÀmnden förordna en

god

PrövningsnÀmnden

förordna en

man att bevaka dennes rÀtt.

 

god man att bevaka dennes rÀtt.

Den som förordnas till god man enligt första stycket har rÀtt till skÀlig ersÀttning av allmÀnna medel för arbete, tidsspillan och utlÀgg som upp- draget krÀvt. Kostnaden ska stanna pÄ staten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

353

50Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande

HÀrigenom föreskrivs att 11 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

I mÄl som har överlÀmnats till domstol eller annan myndighet ska talan anses vÀckt nÀr ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten.

De handlingar som sökanden har givit in till Kronofogdemyndigheten ska i domstol anses som stÀmningsansökan. StÀmning i mÄlet ska anses utfÀrdad nÀr domstolen beslutar om mÄlets handlÀggning.

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt eller annan myndighet enligt 10 § första stycket, fÄr tingsrÀtten eller myndigheten utan hinder av vad som anges i 24 § första stycket 2 delgivningslagen (2010:000) delge svaranden handlingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogdemyndigheten har delgetts upplysning om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet hos tingsrÀtten eller myndigheten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 juli 2010 eller om en handling har lĂ€mnats eller sĂ€nts före denna tidpunkt.

354

51Förslag till lag om Àndring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 10 kap. 26 §, 22 kap. 5 § och bilagan till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i 22 kap. ska införas en ny paragraf, 3 a §, samt nÀrmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2009:400

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

10 kap.

 

 

 

 

Sekretess hindrar inte att en

26 §

 

 

 

 

Sekretess hindrar inte att en

uppgift om en enskilds adress,

uppgift om en enskilds adress,

telefonnummer

och arbetsplats

telefonnummer

och arbetsplats

eller uppgift i form av fotografisk

eller uppgift i form av fotografisk

bild av en enskild lÀmnas till en

bild av en enskild lÀmnas till en

myndighet,

om

uppgiften

behövs

myndighet,

om

uppgiften

behövs

dÀr

för

delgivning

enligt

dÀr

för

delgivning

enligt

delgivningslagen (1970:428).

delgivningslagen (2010:000).

Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begÀrt att abonnemanget ska hÄllas hemligt och om uppgiften Àr sekre- tessbelagd enligt 29 kap. 3 §, fÄr den lÀmnas ut endast om den myndighet som begÀr uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgiv- ning hÄller sig undan eller att det annars finns synnerliga skÀl.

22 kap.

Sekretessbrytande bestÀmmelse

3 a §

Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lÀmnas till ett auktori- serat stÀmningsmannaföretag.

5 §

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄende till denne lider men om uppgiften röjs.

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (2010:000) för uppgift om en enskilds personliga förhÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄende till denne lider men om uppgiften röjs.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 2

355

För uppgift i en allmÀn handling gÀller sekretessen i högst sjuttio Är.

Bilaga

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits Ät organet.

Organ

Verksamhet

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

Notarius publicus

all verksamhet som Notarius

 

publicus (SFS 1981:1363)

 

Posten Aktiebolag

medverkan

 

vid

val

(SFS

 

1993:1689 och 1993:1690), folk-

 

omröstning

 

(SFS

1993:1696),

 

sÀrskild

postdelgivning

(SFS

 

1993:1688),

tullkontroll

(SFS

 

1993:1698), utlÀmnande av kör-

 

kort (SFS 1993:1695) samt hand-

 

lÀggning av flyttningsanmÀlningar

 

(SFS 1993:1699)

 

 

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden om TV-avgifter (SFS

 

1989:41)

 

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits Ät organet.

Organ

Verksamhet

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Notarius publicus

all verksamhet

som

Notarius

 

publicus (SFS 1981:1363)

 

Posten Aktiebolag

medverkan

vid

val

(SFS

1993:1689 och 1993:1690), folk- omröstning (SFS 1993:1696), tull- kontroll (SFS 1993:1698), utlÀm- nande av körkort (SFS 1993:1695) samt handlÀggning av flyttnings- anmÀlningar (SFS 1993:1699)

Prop.2009/10:237

Bilaga 2

356

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden

om

TV-avgifter Prop. 2009/10:237

 

 

(SFS 1989:41)

Bilaga 2

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 juli 2010.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller hos Posten Aktiebolag för handlingar som avser sĂ€rskild postdelgivning.

357

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2009/10:237

Bilaga 3

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian lĂ€mnats av Riksdagens ombudsmĂ€n, Svea hovrĂ€tt, HovrĂ€tten över SkĂ„ne och Blekinge, HovrĂ€tten för Nedre Norrland, Solna tingsrĂ€tt, Stockholms tingsrĂ€tt, Uppsala tingsrĂ€tt, Gotlands tingsrĂ€tt, Jönköpings tingsrĂ€tt, Skaraborgs tingsrĂ€tt, Malmö tingsrĂ€tt, Göteborgs tingsrĂ€tt, VĂ€nersborgs tingsrĂ€tt, Östersunds tingsrĂ€tt, LuleĂ„ tingsrĂ€tt, KammarrĂ€tten i Stockholm, KammarrĂ€tten i Jönköping, LĂ€nsrĂ€tten i Stockholms lĂ€n, LĂ€nsrĂ€tten i VĂ€stmanlands lĂ€n, Justitiekanslern, Hyres- och arrende- nĂ€mnden i Stockholms lĂ€n, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, KriminalvĂ„rden, Migrations- verket, Datainspektionen, Kustbevakningen, Myndigheten för samhĂ€lls- skydd och krisberedskap, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Finans- inspektionen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kammarkollegiet, Statskontoret, LĂ€nsstyrelsen i Stockholms lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Öster- götlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i Jönköpings lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sternorrlands lĂ€n, LĂ€nsstyrelsen i VĂ€sterbottens lĂ€n, Juridiska fakultetsnĂ€mnden vid Lunds universitet, Juridiska fakultetsnĂ€mnden vid Uppsala universitet, Arbetsdomstolen, LantmĂ€teriet, Statens va-nĂ€mnd, Transportstyrelsen, Bolagsverket, RegelrĂ„det, Posten AB, Diskrimineringsombudsmannen, NĂ€mnden mot diskriminering, Dalarnas lĂ€ns landsting, Sveriges advokatsamfund, Finansbolagens förening, FastighetsĂ€garna Sverige, HyresgĂ€stföreningen, riksförbundet, NĂ€mndemĂ€nnens riksförbund, Svenska polisförbundet, Svensk Energi, Svenska Inkassoföreningen, Svensk Delgivningsservice AB och Svenska Kravek AB.

Kronobergs lÀns landsting och Företagarna har avstÄtt frÄn att yttra sig. Svenskt NÀringsliv, Lantbrukarnas riksförbund, Stockholms lÀns landsting, Södermanlands lÀns landsting, Sveriges Domareförbund, Sveriges Inkassoorganisation och Intrum Justitia har inte hörts av.

358

LagrÄdsremissens lagförslag

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

 

 

1

Förslag till delgivningslag (2010:000)

 

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Denna lag gÀller nÀr delgivning ska ske i mÄl eller Àrende hos domstol eller annan myndighet eller nÀr delgivning i annat fall ska ske enligt en bestÀmmelse i lag eller annan författning.

Om det i lag eller annan författning finns en bestÀmmelse som avviker frÄn denna lag, gÀller den bestÀmmelsen.

2 § Delgivning innebÀr att en handling skickas eller lÀmnas till den eller de personer som har behörighet att ta emot delgivningen eller genom att nÄgot av de andra förfaranden som anges i denna lag anvÀnds.

Den som ensam eller tillsammans med nĂ„gon Ă€r behörig att ta emot delgivning betecknas i denna lag som delgivningsmottagare. BestĂ€mmel- ser om vilka som Ă€r delgivningsmottagare finns i 11–15 §§.

Delgivning enligt denna lag sker genom delgivningssÀtten

–vanlig delgivning (16–18 §§),

–muntlig delgivning (19–21 §§),

–förenklad delgivning (22–26 §§),

–sĂ€rskild delgivning med juridisk person (27–30 §§),

–stĂ€mningsmannadelgivning (31–46 §§), och

–kungörelsedelgivning (47–51 §§).

3 § Delgivning med en person som vistas utomlands fÄr ske enligt lagen pÄ den utlÀndska orten, om inte sÄdan delgivning skulle strida mot svenska allmÀnna rÀttsprinciper.

En kallelse av en mÄlsÀgande, ett vittne, en sakkunnig eller nÄgon som avses i 36 kap. 1 § andra och tredje styckena rÀttegÄngsbalken fÄr inte ske vid vite om delgivning ska ske utomlands, om inte annat följer av lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt.

4 § DelgivningssÀtt ska vÀljas med utgÄngspunkt frÄn att det ska vara ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medföra sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt.

Delgivning fÄr inte ske pÄ ett sÀtt som Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndigheterna i delgivningsÀrendet.

5 § Om en handling som en myndighet ska delge en person Àr omfattande eller det av annan anledning Àr olÀmpligt att skicka eller lÀmna handlingen, fÄr myndigheten besluta att handlingen i stÀllet under viss tid ska hÄllas tillgÀnglig hos myndigheten eller pÄ annan plats som myndigheten beslutat. Ett meddelande om beslutets innehÄll ska delges.

Första stycket gÀller inte delgivning av en handling som inleder ett förfarande vid en domstol eller annan myndighet. Första stycket gÀller dock bilagor till en sÄdan handling.

359

6 § BestÀmmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillÀmpas

Prop. 2009/10:237

Àven vid delgivning av annat Àn handling.

Bilaga 4

Vem som ska se till att delgivning sker

 

7 § En myndighet som handlÀgger ett mÄl eller Àrende ska se till att

 

delgivning sker.

 

8 § BegÀr en part eller nÄgon som har liknande stÀllning att sjÀlv fÄ se till

 

att delgivning sker, fÄr myndigheten besluta om detta, om det inte Àr

 

olÀmpligt. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett

 

bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om

 

delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att

 

delgivning sker.

 

9 § En person som ska se till att delgivning sker utan samband med ett

 

mÄl eller Àrende fÄr vÀnda sig till en lÀnsstyrelse eller, om delgivningen

 

ska utföras utomlands, till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) för

 

bistÄnd med delgivningen.

 

LÀnsstyrelsen ska avvisa en framstÀllan om delgivning om föreskriven

 

ansökningsavgift inte har betalats.

 

10 § NÀr en person ska se till att delgivning sker enligt 8 eller 9 § fÄr

 

endast vanlig delgivning och stÀmningsmannadelgivning anvÀndas. NÀr

 

lÀnsstyrelsen bistÄr enskild med delgivning enligt 9 § fÄr dock delgivning

 

Àven ske genom sÀrskild delgivning med juridisk person och kungörelse-

 

delgivning.

 

Delgivningsmottagare

 

Delgivning med en fysisk person

 

11 § Vid delgivning med en fysisk person Àr han eller hon delgivnings-

 

mottagare.

 

Har en fysisk person stÀllföretrÀdare som Àr behörig att företrÀda

 

honom eller henne i saken, Àr i stÀllet stÀllföretrÀdaren delgivnings-

 

mottagare. Om det finns skÀl till det, Àr den fysiska personen och

 

stÀllföretrÀdaren tillsammans delgivningsmottagare.

 

Delgivning med staten

 

12 § Vid delgivning med staten Àr en person som Àr behörig att ta emot

 

delgivning vid den myndighet som ska bevaka statens rÀtt i saken

 

delgivningsmottagare.

 

Om det inte av lag eller annan författning framgÄr att en viss

 

myndighet ska bevaka statens rÀtt i saken Àr justitiekanslern, eller nÄgon

 

annan person som Àr behörig att ta emot delgivning för Justitiekanslerns

 

rÀkning, delgivningsmottagare.

 

 

360

Delgivning med annan juridisk person Àn staten

13 § Vid delgivning med annan juridisk person Àn staten Àr en person som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen delgivningsmottagare. Om flera Àr behöriga tillsammans, Àr var och en av dem delgivnings- mottagare. En verkstÀllande direktör i ett aktiebolag Àr alltid delgivnings- mottagare.

Har ett försök till delgivning med delgivningsmottagare enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare delgivnings- mottagare. Suppleanten ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda den juridiska personen.

Delgivning med delÀgare i samfÀllighet m.m.

14 § Vid delgivning med delÀgare i en samfÀllighet eller med medlemmar i en sammanslutning Àr, om inte 13 § Àr tillÀmplig, Àven ledamot av styrelsen eller annan som utsetts att förvalta samfÀllighetens eller sammanslutningens angelÀgenheter delgivningsmottagare. Finns varken styrelse eller förvaltare, Àr nÄgon som har rÀtt att sammankalla dem som ska besluta i samfÀllighetens eller sammanslutningens ange- lÀgenheter delgivningsmottagare.

Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms ett sÄdant delgivningsförsök som utsiktslöst, Àr en suppleant för en ledamot av styrelsen delgivningsmottagare. Suppleanten ska se till att handlingen sÄ snart det kan ske lÀmnas till nÄgon som har rÀtt att företrÀda delÀgarna eller medlemmarna eller underrÀtta dem som avses med delgivningen.

Delgivning med den som har ett ombud

15 § Har den med vilken delgivning ska ske ett ombud som Ă€r behörigt att ta emot handlingen Ă€r Ă€ven ombudet delgivningsmottagare. Finns ett sĂ„dant ombud och handlingen lĂ€mnas till en delgivningsmottagare enligt 11–14 §§, bör ombudet underrĂ€ttas om detta.

Första stycket gÀller inte om handlingen innehÄller ett förelÀggande för den som ska delges att fullgöra nÄgot personligen.

Vanlig delgivning

Hur vanlig delgivning gÄr till

16 § Vanlig delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren.

NÀr vanlig delgivning fÄr anvÀndas

17 § Vanlig delgivning fÄr anvÀndas vid all delgivning.

Endast myndighet fÄr vid vanlig delgivning skicka handlingen pÄ elektronisk vÀg.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

361

Delgivningstidpunkten

18 § Vanlig delgivning har skett nÀr den eller de som Àr delgivnings- mottagare har tagit emot handlingen.

Om en postförsÀndelse har hÀmtats av bud, ska handlingen anses ha kommit delgivningsmottagaren till handa nÀr försÀndelsen hÀmtats av budet.

Muntlig delgivning

Hur muntlig delgivning gÄr till

19 § Muntlig delgivning sker genom att innehÄllet i den handling som ska delges lÀses upp för delgivningsmottagaren.

Handlingen bör skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det inte bedöms obehövligt.

NÀr muntlig delgivning fÄr anvÀndas

20 § Muntlig delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet nÀr delgivning ska ske i ett mÄl eller Àrende.

Muntlig delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

Delgivningstidpunkten

21 § Muntlig delgivning har skett nÀr innehÄllet i handlingen har lÀsts upp.

Förenklad delgivning

Hur förenklad delgivning gÄr till

22 § Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det nÀrmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

23 § Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens senast kÀnda adress.

Om delgivningsmottagarens senast kÀnda adress inte kan anvÀndas fÄr handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sÄdan adress finns och skiljer sig frÄn den som anvÀnts nÀr handlingen skickades enligt första stycket.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

NÀr förenklad delgivning fÄr anvÀndas

24 § Förenklad delgivning fÄr anvÀndas av en myndighet vid delgivning med den som Àr part eller har liknande stÀllning i ett mÄl eller Àrende, om parten har fÄtt information av myndigheten om att delgivningssÀttet kan komma att anvÀndas i mÄlet eller Àrendet.

Förenklad delgivning fÄr inte anvÀndas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

362

25 § Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig

Prop. 2009/10:237

delgivning, muntlig delgivning, sÀrskild delgivning med juridisk person

Bilaga 4

eller stÀmningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

 

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske nÀr nÄgon har gett in

 

en handling i mÄlet eller Àrendet och informationen till denne lÀmnas i

 

nÀra anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

 

Delgivningstidpunkten

 

26 § Förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det

 

att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ

 

föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr

 

som osannolikt att handlingen inom denna tid har kommit fram dit den

 

skickats enligt 23 §.

 

SĂ€rskild delgivning med juridisk person

 

Hur sÀrskild delgivning med juridisk person gÄr till

 

27 § SÀrskild delgivning med juridisk person sker genom att handlingen

 

som ska delges skickas till den juridiska personen och att det nÀrmast

 

följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har

 

skickats.

 

28 § Vid sÀrskild delgivning med juridisk person ska handlingen och

 

kontrollmeddelandet skickas till den postadress som Àr registrerad för

 

den juridiska personen i ett sÄdant register som anges i 29 §.

 

NÀr sÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas

 

29 § SÀrskild delgivning med juridisk person fÄr anvÀndas av en myndig-

 

het om ett försök till vanlig delgivning eller förenklad delgivning har

 

misslyckats i samma delgivningsÀrende eller sÄdana delgivningsförsök

 

bedöms som utsiktslösa vid delgivning med

 

1.aktiebolag som Àr registrerade i aktiebolagsregistret,

2.ekonomiska föreningar, bostadsrÀttsföreningar, kooperativa hyres- rÀttsföreningar och sambruksföreningar som Àr registrerade i förenings- registret,

3.handelsbolag, kommanditbolag, ideella föreningar och registrerade trossamfund som Àr registrerade i handelsregistret,

4.bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker som Àr registrerade

ibankregistret,

5.försÀkringsaktiebolag och ömsesidiga försÀkringsbolag som Àr registrerade i försÀkringsregistret,

6.europabolag som Àr registrerade i europabolagsregistret, och

7.europakooperativ som Àr registrerade i europakooperativsregistret.

Delgivningstidpunkten

 

30 § SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har

 

förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har

 

skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna

363

 

framstÄr som osannolikt att handlingen inom denna tid har kommit fram

Prop. 2009/10:237

dit den skickats enligt 28 §.

Bilaga 4

StÀmningsmannadelgivning

 

Hur stÀmningsmannadelgivning gÄr till

 

31

§ StÀmningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt

 

40

§ har behörighet att utföra sÄdan delgivning lÀmnar handlingen som

 

ska delges pĂ„ nĂ„got av de sĂ€tt som anges i 32–38 §§ och dokumenterar

 

ÄtgÀrden.

 

StÀmningsmannadelgivning nÀr delgivningsmottagaren pÄtrÀffas

 

32

§ Vid stÀmningsmannadelgivning ska handlingen lÀmnas till delgiv-

 

ningsmottagaren om han eller hon pÄtrÀffas.

 

VÀgrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lÀmnas

 

kvar pÄ platsen, om det inte Àr olÀmpligt med hÀnsyn till omstÀndig-

 

heterna.

 

33

§ Om den handling som ska delges inte finns tillgÀnglig nÀr en

 

delgivningsmottagare pÄtrÀffas, fÄr vid stÀmningsmannadelgivning

 

i stÀllet ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

 

Handlingen bör skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren om det

 

inte bedöms obehövligt.

 

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas till en annan

 

person Àn delgivningsmottagaren

 

34

§ Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen i fall som anges i

 

35

och 36 §§ lÀmnas till en annan person Àn den som Àr delgivnings-

 

mottagare. Handlingen fÄr endast lÀmnas till en person som samtycker

 

till det och som inte Àr motpart i samma mÄl eller Àrende till den som ska

 

delges.

 

En underrÀttelse om att delgivning enligt första stycket har skett och

 

vem handlingen har lÀmnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

 

35

§ Om delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist i Sverige men inte

 

pÄtrÀffas dÀr, fÄr handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll

 

som delgivningsmottagaren tillhör.

 

36

§ Om delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas pÄ sin arbetsplats under

 

sin vanliga arbetstid, fÄr handlingen lÀmnas till hans eller hennes

 

arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller

 

dÀrmed jÀmförlig stÀllning eller chefen för den personaladministrativa

 

verksamheten pÄ delgivningsmottagarens arbetsplats.

 

37

§ Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att

 

handlingen lÀmnas till delgivningsmottagaren sÄ snart det kan ske. Den

 

som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet nÀr

 

handlingen lÀmnas.

 

 

 

364

StÀmningsmannadelgivning genom att handlingen lÀmnas i eller i anslutning till delgivningsmottagarens hemvist

38 § Vid stÀmningsmannadelgivning fÄr handlingen lÀmnas i delgiv- ningsmottagarens hemvist eller pÄ lÀmplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om

1.delgivningsmottagaren inte pÄtrÀffas dÀr,

2.handlingen inte kan lĂ€mnas enligt 34–36 §§,

3.det inte kan klarlÀggas var delgivningsmottagaren uppehÄller sig,

och

4.det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsÀrendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivnings- mottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Delgivningstidpunkten

39 § StÀmningsmannadelgivning enligt 32 § första stycket, 33 eller 38 § har skett nÀr handlingen eller det skriftliga meddelandet har lÀmnats pÄ föreskrivet sÀtt. StÀmningsmannadelgivning enligt 32 § andra stycket har skett nÀr delgivningsmottagaren har vÀgrat ta emot handlingen.

StĂ€mningsmannadelgivning enligt 34–37 §§ har skett nĂ€r handlingen har lĂ€mnats och underrĂ€ttelsen har skickats.

Vem som fÄr utföra stÀmningsmannadelgivning

40 § StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av stÀmningsman och anstÀlld vid

–polismyndighet,

–Äklagarmyndighet,

–allmĂ€n domstol,

–allmĂ€n förvaltningsdomstol,

–Kronofogdemyndigheten,

–Skatteverket,

–svensk utlandsmyndighet, och

–auktoriserat delgivningsföretag.

StÀmningsmannadelgivning fÄr utföras av personal vid respektive inrÀttning om delgivningsmottagaren Àr intagen i

–kriminalvĂ„rdsanstalt,

–hĂ€kte,

–sĂ„dan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137) om rĂ€ttspsykiatrisk undersökning,

–sĂ„dan vĂ„rdinrĂ€ttning som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd,

–sĂ„dan sjukvĂ„rdsinrĂ€ttning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd,

–sĂ„dant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga, eller

–sĂ„dant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vĂ„rd av miss- brukare i vissa fall.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

365

Förordnande av stÀmningsmÀn

41 § En polismyndighet förordnar stÀmningsmÀn inom sitt polisdistrikt.

En polismyndighets rÀtt att öppna postförsÀndelse

42 § En polismyndighet fÄr öppna en försÀndelse som har lÀmnats till myndigheten för stÀmningsmannadelgivning, om det behövs för att innehÄllet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten eller till en annan polismyndighet för delgivning. Detta gÀller dock inte om upp- dragsgivaren har angett att försÀndelsen inte fÄr öppnas.

Upplysningsskyldighet

43 § En fastighetsÀgare, tomtrÀttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslÀgenhet ska pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmanna- delgivning uppge om delgivningsmottagaren Àr bosatt pÄ fastigheten eller i lÀgenheten eller annars disponerar utrymme dÀr.

44 § En arbetsgivare Àr skyldig att pÄ begÀran av den som utför stÀmningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren Àr anstÀlld hos honom eller henne och, om sÄ Àr fallet, upplysa om delgivnings- mottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhÄllanden som rör anstÀllningen och som kan underlÀtta delgivningen.

45 § Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gÀller inte den som stÄr i sÄdant förhÄllande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rÀttegÄngsbalken.

TilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad

46 § StÀmningsman och anstÀlld vid polismyndighet, Äklagarmyndighet, allmÀn domstol, allmÀn förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rÀtt att fÄ tilltrÀde till enskilt omrÄde som inte utgör bostad för att verkstÀlla stÀmnings- mannadelgivning.

En polisman som vÀgras sÄdant tilltrÀde fÄr, efter beslut av polismyn- digheten, sjÀlv bereda sig tilltrÀde. Om nÄgon annan person som anges i första stycket vÀgras tilltrÀde, ska polismyndigheten pÄ begÀran lÀmna bitrÀde.

Kungörelsedelgivning

Hur kungörelsedelgivning gÄr till

47 § Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hĂ„lls tillgĂ€nglig viss tid hos myndigheten eller pĂ„ annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvud- sakliga innehĂ„ll inom tio dagar frĂ„n beslutet kungörs och i vissa fall ges till kĂ€nna pĂ„ annat sĂ€tt i enlighet med vad som nĂ€rmare anges i 48–50 §§.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

366

Kungörelsedelgivning nÀr delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist eller undandrar sig delgivning

48 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om delgivningsmottagaren saknar kÀnt hemvist och det inte kan klarlÀggas var han eller hon uppehÄller sig,

2.om förutsÀttningarna för stÀmningsmannadelgivning enligt 38 § Àr uppfyllda, eller

3.om förutsÀttningarna för förenklad delgivning Àr uppfyllda men sÄdan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om kungörelse- delgivning enligt första stycket har skett och dÀrefter ny delgivning ska ske i samma mÄl eller Àrende, fÄr meddelandet i stÀllet anslÄs i myndighetens lokal.

Kungörelsedelgivning nÀr en obestÀmd krets eller ett stort antal personer ska delges

49 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om en obestÀmd krets ska delges,

2.om ett stort antal personer ska delges och det med hÀnsyn till Ànda- mÄlet med delgivningen inte Àr rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller

3.om delÀgare i samfÀllighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns nÄgon som Àr delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delÀgarna eller medlemmarna Àr fler Àn tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skÀl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sÄdant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lÀgenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslÄs inom fastigheten pÄ lÀmpligt sÀtt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till nÄgon eller nÄgra av dem som delgivningen avser för att vara tillgÀngligt för alla dem som avses med delgivningen. IngÄr en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

Kungörelsedelgivning nÀr en juridisk person inte har fullgjort sin registreringsplikt

50 § Kungörelsedelgivning fÄr ske

1.om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post- adress som kan anvÀndas för sÀrskild delgivning med juridisk person, eller

2.om en juridisk person i strid mot gÀllande bestÀmmelser saknar registrerad behörig företrÀdare och nÄgon i Sverige bosatt person inte har utsetts att pÄ den juridiska personens vÀgnar ta emot delgivning samt för- sök till delgivning med andra tillÀmpliga delgivningssÀtt har misslyckats eller sÄdana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes

Tidningar.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

367

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sÄdant

Prop. 2009/10:237

fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas

Bilaga 4

till denna adress.

 

Delgivningstidpunkten

 

51 § Kungörelsedelgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn

 

beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga före-

 

skrivna ÄtgÀrder har skett i rÀtt tid.

 

Överklagande

 

52 § LÀnsstyrelsens beslut enligt 9 och 10 §§ fÄr överklagas hos allmÀn

 

förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till

 

kammarrÀtt.

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011, dÄ delgivningslagen (1970:428) upphör att gÀlla.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.

368

2Förslag till lag (2010:000) om auktorisation av delgivningsföretag

HÀrigenom föreskrivs följande.

Inledande bestÀmmelser

1 § Delgivningsföretag fÄr ansöka om auktorisation enligt denna lag. Med ett delgivningsföretag avses i denna lag den som yrkesmÀssigt

utför delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

Auktorisation

2 § Auktorisation fÄr beviljas endast om det med hÀnsyn till organisation, ledning och Àgande kan antas att företagets verksamhet kommer att bedrivas i överensstÀmmelse med lag och pÄ ett sakkunnigt och om- dömesgillt sÀtt.

Rikspolisstyrelsen ska ges tillfÀlle att yttra sig innan auktorisation beviljas.

GodkÀnnande av personal

3 § All personal hos ett auktoriserat delgivningsföretag ska vara godkÀnd vid prövning med avseende pÄ laglydnad och lÀmplighet i övrigt för en anstÀllning i ett sÄdant företag. Detsamma gÀller den som leder verksam- heten samt ledamöter och suppleanter i delgivningsföretagets styrelse.

Utbildning av personal

4 § Ett auktoriserat delgivningsföretag har ansvar för att personalen fÄr nödvÀndig utbildning.

Tillsynsmyndighet

5 § Ett auktoriserat delgivningsföretag stÄr under tillsyn av en lÀns- styrelse som Àr tillsynsmyndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka lÀnsstyrelser som Àr tillsynsmyndigheter och om deras tillsyns- omrÄden.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

6 § Tillsynsmyndigheten prövar frÄgor om auktorisation och god- kÀnnande enligt denna lag.

Tillsyn

7 § Ett auktoriserat delgivningsföretag ska lÀmna tillsynsmyndigheten de upplysningar om verksamheten som den begÀr för sin tillsyn.

Företagen ska Ärligen före mars mÄnads utgÄng till tillsynsmyndig-

heten ge in en redogörelse för verksamheten under föregÄende Är.

 

8 § Tillsynsmyndigheten har rÀtt att inspektera ett auktoriserat delgiv-

 

ningsföretag och att ta del av samtliga handlingar som rör företagets

 

verksamhet avseende stÀmningsmannadelgivning.

369

 

Prop. 2009/10:237 9 § Tillsynsmyndigheten fÄr meddela ett auktoriserat delgivningsföretag Bilaga 4

de förelÀgganden som behövs för att denna lag ska efterlevas. Ett sÄdant förelÀggande fÄr förenas med vite.

Återkallelse av auktorisation och godkĂ€nnande

10 § Auktorisation och godkÀnnande enligt denna lag kan Äterkallas nÀr det inte lÀngre finns förutsÀttningar för auktorisation respektive godkÀn- nande eller nÀr det i övrigt finns sÀrskild anledning till Äterkallelse.

Ett godkÀnnande ska Äterkallas nÀr den som godkÀnnandet avser har lÀmnat sin anstÀllning eller sitt uppdrag hos ett auktoriserat delgivnings- företag och inte inom tre mÄnader dÀrefter har visat att han eller hon har fÄtt en ny anstÀllning eller ett nytt uppdrag hos ett sÄdant företag.

Ett beslut om Äterkallelse gÀller omedelbart, om inte annat anges i beslutet.

Tystnadsplikt

11 § Den som Àr eller har varit verksam i ett auktoriserat delgivnings- företag eller som har eller haft uppdrag för ett sÄdant företag fÄr inte obehörigen avslöja eller utnyttja vad han eller hon i samband med anstÀllningen eller uppdraget har fÄtt veta om enskildas personliga eller ekonomiska förhÄllanden.

Avgifter

12 § Avgift fÄr tas ut för tillsyn och för prövning av ansökningar om auktorisation och godkÀnnande av personal.

Överklagande

13 § Beslut enligt denna lag fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdom- stol.

Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga lÀnsstyrelsens beslut att bevilja auktorisation.

PrövningstillstÄnd krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

Bemyndigande

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestÀmmer fÄr meddela ytterligare föreskrifter om auktorisation och godkÀnnande samt om utbildning av personal.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.BestÀmmelsen i 5 § om skyldighet att lÀmna en redogörelse för verk- samheten under föregÄende Är tillÀmpas första gÄngen Är 2012.

370

3

Förslag till lag om Àndring i Àrvdabalken

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om Àrvdabalken1 dels att 16 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att nuvarande 18 kap. 1 a § ska betecknas 18 kap. 1 b §,

dels att det i balken ska införas en ny paragraf, 18 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

5 §

Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillkĂ€nna huruvida han vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, Ă€ger rĂ€tten förelĂ€gga honom att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det förelĂ€ggandet delgavs honom. Delgivning fĂ„r ej ske enligt 12–15 §§ delgivnings- lagen (1970:428).

SÄdant förelÀggande skall med- delas, sÄframt ansökan dÀrom göres av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testaments- tagarens del i kvarlÄtenskapen ifall denne försummar att bevara sin rÀtt.

Undandrar sig en arvinge eller testamentstagare att ge tillkĂ€nna huruvida han eller hon vill göra ansprĂ„k pĂ„ arv eller pĂ„ rĂ€tt enligt testamentet, fĂ„r rĂ€tten förelĂ€gga honom eller henne att göra sin rĂ€tt gĂ€llande inom sex mĂ„nader frĂ„n det att förelĂ€ggandet delgavs ho- nom eller henne. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

Ett sÄdant förelÀggande ska meddelas, om ansökan dÀrom görs av nÄgon som Àr berÀttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarlÄtenskapen om denne försummar att bevara sin rÀtt.

18 kap.

1 a §

NÀr ett dödsbo ska delges Àr dödsbodelÀgarna tillsammans del- givningsmottagare. En av dödsbo- delÀgarna Àr dock ensam delgiv- ningsmottagare om han eller hon sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som Àr taxerad som lantbruksenhet. Den som tar emot handlingen ska sÄ snart det kan ske underrÀtta övriga delÀgare om delgivningen.

1 Balken omtryckt 1981:359.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

371

Om boutredningsman har för-

Prop. 2009/10:237

ordnats Àr i stÀllet han eller hon

Bilaga 4

delgivningsmottagare.

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

372

4

Förslag till lag om Àndring i jordabalken

Prop. 2009/10:237

 

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § jordabalken1 ska ha följande

Bilaga 4

 

 

lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

8 kap.

 

UppsÀgning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ skall uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som sökes för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas ej den som sökes i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas icke nÄgon som angivits nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning skall ske, ej kÀnt hemvist hÀr i riket och finns ej heller kÀnt ombud som har rÀtt att mottaga uppsÀgning för

8 §2

UppsÀgning ska vara skriftlig, om inte skriftligt erkÀnnande av uppsÀgningen lÀmnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ ska uppsÀgningen dock alltid ske skriftligen. UppsÀgning fÄr ske hos den som Àr behörig att ta emot arrendeavgift pÄ jordÀgarens vÀgnar.

Skriftlig uppsÀgning ska delges den som söks för uppsÀgning.

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34– 38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks i sitt hemvist, fÄr uppsÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans eller hennes vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon till- hör eller, om han eller hon driver rörelse med fast kontor, pÄ konto- ret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angivits nu, ska uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgning har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordÀgare eller arrendator, hos vilken uppsÀgning ska ske, inte kÀnt hemvist hÀr i riket och finns inte heller kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för

1Balken omtryckt 1971:1209.

2Senaste lydelse 1991:850.

373

honom,

fÄr

uppsÀgningen

ske

honom

eller

henne,

fÄr uppsÀg-

Prop. 2009/10:237

genom kungörelse i Post- och

ningen

ske

genom

kungörelse i

Bilaga 4

Inrikes Tidningar.

 

 

Post- och Inrikes Tidningar.

 

En ansökan hos domstol med

En ansökan hos domstol med

 

yrkande

att

arrendeförhÄllande

yrkande att arrendeförhÄllande ska

 

skall upphöra eller att arrendator

upphöra eller att arrendator ska

 

skall avhysas gÀller som uppsÀg-

avhysas gÀller som uppsÀgning nÀr

 

ning nÀr delgivning skett i behörig

delgivning skett i behörig ordning.

 

ordning.

Detsamma

gÀller

en

Detsamma gÀller en ansökan enligt

 

ansökan

enligt lagen

(1990:746)

lagen (1990:746) om betalnings-

 

om betalningsförelÀggande

och

förelÀggande

och

handrÀckning

 

handrÀckning

om att

arrendator

om att arrendator ska avhysas.

 

skall avhysas.

 

 

 

 

 

 

 

 

SÀrskilda bestÀmmelser om innehÄllet i uppsÀgning av avtal om anlÀggningsarrende finns i 11 kap. 6 §.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

374

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltele- fonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,
4. e-postadress, och
5. förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom eller henne.
Förs partens talan av stÀllföre- trÀdare, ska motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har parten ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress och tele- fonnummer anges.
En stÀmningsansökan ska dess- utom innehÄlla uppgift om enskild svarande i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes stÀllföretrÀdares arbets-

5

Förslag till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om rÀttegÄngsbalken dels att 33 kap. 1 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas tvÄ nya paragrafer, 33 kap. 5 och 7 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 kap.

 

1 §1

Ansökan, anmÀlan eller annan

En ansökan, en anmÀlan eller en

inlaga i rÀttegÄng skall innehÄlla

annan inlaga i rÀttegÄng ska inne-

uppgift Ă„ domstolen samt parter-

hÄlla uppgift om domstolen samt

nas namn och hemvist.

parternas namn och hemvist.

En enskild parts första inlaga i

En enskild parts första inlaga i

rÀttegÄngen skall innehÄlla uppgift

rÀttegÄngen ska innehÄlla uppgift

om partens

om partens

1. yrke samt personnummer eller

1. personnummer eller organisa-

organisationsnummer,

tionsnummer,

2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr parten kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, dock att num- mer avseende hemligt telefon- abonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det, samt

4. förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom.

Förs partens talan av stÀllföre- trÀdare, skall motsvarande upp- gifter lÀmnas Àven om denne. Har parten vidtalat ett ombud att före- trÀda honom, skall ombudets namn, postadress och telefon- nummer anges.

En stÀmningsansökan skall dessutom innehÄlla uppgift om enskild svarande i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes stÀllföretrÀdares yrke,

1 Senaste lydelse 1985:267.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

375

arbetsplats, telefonnummer och ombud behöver lÀmnas endast om uppgiften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för sökanden. Saknar svaranden kÀnd adress, skall upp- gift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

BegÀr en part att ett vittne eller annan skall höras, Àr parten i den utstrÀckning som anges i fjÀrde stycket skyldig att lÀmna uppgifter betrÀffande denne.

Uppgifter som avses i första– femte styckena skall gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, skall det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

plats, telefonnummer, e-postadress

Prop. 2009/10:237

och ombud behöver lÀmnas endast

Bilaga 4

om uppgiften utan sÀrskild utred-

 

ning Àr tillgÀnglig för sökanden.

 

Saknar svaranden kÀnd adress, ska

 

uppgift lÀmnas om den utredning

 

som gjorts för att faststÀlla detta.

 

BegÀr en part att ett vittne eller

 

annan ska höras, Àr parten i den

 

utstrÀckning som anges i fjÀrde

 

stycket skyldig att lÀmna uppgifter

 

betrÀffande denne.

 

 

 

Uppgifter som avses i första–

 

femte styckena ska gÀlla för-

 

hÄllandena nÀr uppgifterna lÀmnas

 

till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa

 

förhÄllanden eller Àr en uppgift

 

ofullstÀndig eller felaktig, ska det

 

utan dröjsmÄl anmÀlas till rÀtten.

 

5 §2

 

 

 

StÀmning i tvistemÄl fÄr delges

 

enligt 34–37 §§ delgivningslagen

 

(2010:000) endast om det med

 

beaktande av vad som har fram-

 

kommit i det aktuella delgivnings-

 

Ă€rendet eller vid andra delgiv-

 

ningsförsök med delgivningsmotta-

 

garen finns anledning att anta att

 

han eller hon har avvikit eller pÄ

 

annat sÀtt hÄller sig undan.

 

 

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr

 

förlikning om saken Àr tillÄten inte

 

har kunnat delges, ska rÀtten

 

pröva om försöken till delgivning

 

ska fortsÀtta eller om kÀranden

 

ska erbjudas att sjÀlv se till att

 

delgivning sker. HÀnsyn ska dÄ tas

 

till det arbete och den kostnad som

 

dittills har lagts ned pÄ delgiv-

 

ningen, förutsÀttningarna för

att

 

fortsatta försök ska lyckas samt

 

omstÀndigheterna i

övrigt.

Om

 

kÀranden inte antar

erbjudandet

 

ska stÀmningsansökan avvisas.

2 Paragrafen motsvaras av 6 § andra och tredje styckena. Senaste lydelse 1995:637.

376

BestÀmmelserna

i

5, 12 och

15

§§

delgivningslagen

(1970:428) gÀller

inte

delgivning

av stÀmning i brottmÄl.

 

StÀmning i tvistemÄl fÄr delges

enligt

12 §

delgivningslagen

endast om det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Om stÀmning i tvistemÄl dÀr förlikning om saken Àr tillÄten inte har kunnat delges, skall rÀtten pröva om försöken till delgivning skall fortsÀtta eller om kÀranden skall erbjudas att sjÀlv ombesörja delgivningen. HÀnsyn skall dÀrvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned pÄ delgivningen, förutsÀttningarna för att fortsatta försök skall lyckas samt omstÀndigheterna i övrigt. Om kÀranden inte antar erbjudan- det skall stÀmningsansökan av- visas.

6 §3

 

 

Prop. 2009/10:237

BestĂ€mmelserna i 3, 34–38 och

Bilaga 4

47–51

§§

delgivningslagen

 

(2010:000) gÀller inte delgivning

 

av stÀmning i brottmÄl.

 

BestÀmmelserna i 24 § delgiv-

 

ningslagen (2010:000) hindrar

 

inte att den tilltalade delges stÀm-

 

ning och andra handlingar i ett

 

brottmÄl genom förenklad delgiv-

 

ning om han eller hon av polis-

 

man,

Ă„klagare,

tulltjÀnsteman

 

eller tjÀnsteman vid Kustbevak-

 

ningen vid ett personligt samman-

 

trÀffande har delgetts information

 

om att sÄdan delgivning kan

 

komma att anvÀndas i tingsrÀtten

 

och det vid den tidpunkt dÄ hand-

 

lingarna skickas till den tilltalade

 

inte har förflutit lÀngre tid Àn sex

 

veckor

sedan

informationen

 

lÀmnades.

7 §

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad del- givning, om parten under hand- lÀggningen vid tingsrÀtt, Krono- fogdemyndigheten, Statens va- nÀmnd, hyresnÀmnd eller arrende- nÀmnd har fÄtt information om att

3 Senaste lydelse 1995:637.

377

sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i hovrÀtten om ett av- görande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om informatio- nen har lÀmnats vid tingsrÀtt, hov- rÀtt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nÀmnd eller arrende- nÀmnd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

378

6

Förslag till lag om Àndring i utsökningsbalken

HÀrigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 kap.

2 §

Innan avhysning sker skall sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hemvist och har det ej kunnat klarlÀggas var han uppehÄller sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han ej har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgiv- ningslagen (1970:428). Har den sökte kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken han eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till enligt 12 § delgivningslagen och kan det inte klarlĂ€ggas var han uppehĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedelgivning an- vĂ€ndas. Myndigheten kan i sĂ„dant fall i stĂ€llet besluta att handlingen skall i slutet kuvert lĂ€mnas i den söktes hemvist eller, om detta ej kan ske, fĂ€stas pĂ„ dörren till hans bostad. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom med posten under hans utlĂ€ndska adress.

Innan avhysning sker ska sva- randen beredas tillfÀlle att yttra sig. Saknar svaranden kÀnt hem- vist och har det inte kunnat klar- lÀggas var han eller hon uppehÄll- er sig, fÄr avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfÀlle att yttra sig.

I frĂ„ga om delgivning av hand- ling varigenom svaranden bereds tillfĂ€lle att yttra sig gĂ€ller delgiv- ningslagen (2010:000). Har del- givningsmottagaren kĂ€nt hemvist inom riket men trĂ€ffas varken han eller nĂ„gon som handlingen kan lĂ€mnas till enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen och kan det inte klar- lĂ€ggas var han eller hon uppe- hĂ„ller sig, fĂ„r kungörelsedelgiv- ning anvĂ€ndas eller handlingen lĂ€mnas i delgivningsmottagarens hemvist eller pĂ„ lĂ€mplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands fĂ„r handlingen sĂ€ndas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utlĂ€ndska adress.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

379

7

Förslag till lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken

Prop. 2009/10:237

 

HÀrigenom föreskrivs att det i socialförsÀkringsbalken ska införas en

Bilaga 4

 

 

ny paragraf, 18 kap. 43 §, av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

18 kap.

43 §

Vid tillĂ€mpning av 41 § andra stycket och 42 § fĂ„r kungörelse- delgivning enligt 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) inte anvĂ€n- das.

380

8Förslag till lag om Àndring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 20 § lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §2

Skall ansökan, kallelse eller fö- relÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller dom eller beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgiv- ning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sÄdana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesförelÀgg- ande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhÄl- landen eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan nÀringsidkare, fÄr inte ske enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428), om det inte finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Ska en ansökan, en kallelse eller ett förelÀggande tillstÀllas en part eller nÄgon annan, sker det genom delgivning. Detsamma gÀller en dom eller ett beslut som sÀnds enligt 19 §. För andra handlingar fÄr delgivning anvÀndas om det anses erforderligt.

Delgivning av sĂ„dana domar eller beslut av Marknadsdomsto- len, som innefattar vitesförelĂ€gg- ande enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhĂ„l- landen eller lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan nĂ€ringsidkare, fĂ„r inte ske enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:000), om det inte med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med delgiv- ningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1Lagen omtryckt 1984:294.

2Senaste lydelse 2004:452.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

381

9Förslag till lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

HÀrigenom föreskrivs att 3 och 47 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Ansökan, besvÀr, anmÀlan, understÀllning och annan ÄtgÀrd, varigenom mÄl anhÀngiggöres, skall ske skriftligen.

En ansöknings- eller besvÀrs- handling frÄn en enskild skall vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller hans ombud. Den skall innehÄlla uppgift om hans

1.yrke samt personnummer eller organisationsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen, dock att nummer avseende hemligt telefon- abonnemang behöver uppges endast om rÀtten begÀr det, samt

4.förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom.

Förs den enskildes talan av stÀll- företrÀdare, skall motsvarande uppgifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde vidtalat ett om- bud att företrÀda honom, skall ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.

En ansöknings- eller besvÀrs- handling frÄn en enskild skall dessutom innehÄlla uppgifter om

1 Senaste lydelse 1985:271.

Föreslagen lydelse

3 §1

En ansökan, ett överklagande, en anmÀlan, en understÀllning och varje annan ÄtgÀrd som inleder ett förfarande hos allmÀn förvalt- ningsdomstol, ska vara skriftlig.

En ansökan eller ett överkla- gande frÄn en enskild ska vara egenhÀndigt undertecknad av honom eller henne eller hans eller hennes ombud. Den ska innehÄlla uppgift om hans eller hennes

1.personnummer eller organisa- tionsnummer,

2.postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress dÀr han eller hon kan antrÀffas för delgivning genom stÀmningsman,

3.telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltele- fonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rÀtten begÀr det,

4.e-postadress, och

5.förhÄllanden i övrigt av bety- delse för delgivning med honom eller henne.

Förs den enskildes talan av stÀll- företrÀdare, ska motsvarande upp- gifter lÀmnas Àven om denne. Har den enskilde ett ombud, ska om- budets namn, postadress, e-post- adress och telefonnummer anges.

En ansökan eller ett överklagan- de frÄn en enskild ska dessutom innehÄlla uppgifter om enskild

382

enskild motpart, om sÄdan finns, i de hÀnseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller dennes stÀllföre- trÀdares yrke, arbetsplats, telefon- nummer och ombud behöver lÀmnas endast om uppgiften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för den enskilde. Saknar motparten kÀnd adress, skall uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifter som avses i andra– fjĂ€rde styckena skall gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, skall det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

Skall rÀtten underrÀtta nÄgon om innehÄllet i en handling eller om nÄgot annat, fÄr det ske genom delgivning. Delgivning skall an- vÀndas, om det Àr sÀrskilt före- skrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgiv- ning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det Àr pÄkallat med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

motpart, om sÄdan finns, i de Prop. 2009/10:237 hÀnseenden som anges i andra och Bilaga 4

tredje styckena. Uppgift om mot- partens eller dennes stÀllföre- trÀdares arbetsplats, telefon- nummer, e-postadress och ombud behöver lÀmnas endast om upp- giften utan sÀrskild utredning Àr tillgÀnglig för den enskilde. Sak- nar motparten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifter som avses i andra– fjĂ€rde styckena ska gĂ€lla för- hĂ„llandena nĂ€r uppgifterna lĂ€mnas till rĂ€tten. Ändras nĂ„got av dessa förhĂ„llanden eller Ă€r en uppgift ofullstĂ€ndig eller felaktig, ska det utan dröjsmĂ„l anmĂ€las till rĂ€tten.

47 §2

Ska rÀtten underrÀtta nÄgon om innehÄllet i en handling eller om nÄgot annat, fÄr det ske genom delgivning. Delgivning ska an- vÀndas, om det Àr sÀrskilt före- skrivet eller om det med hÀnsyn till syftet med bestÀmmelsen om underrÀttelse framgÄr att delgiv- ning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det Àr pÄkallat med hÀnsyn till omstÀndigheterna.

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att kammarrÀtt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under hand- lÀggningen i förvaltningsrÀtten har informerats om att sÄdan del- givning kan komma att anvÀndas i kammarrÀtten om förvaltnings- rÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för RegeringsrÀtten om informationen har lÀmnats i förvaltningsrÀtten eller i kammarrÀtten.

2 Senaste lydelse 1990:1412.

383

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

384

10Förslag till lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

HÀrigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap.

6 §

Avvisas ej stÀmningsansökan, skall fastighetsdomstolen, om ansökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, skall domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande skall han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket skall alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (1970:428) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sakÀgare icke finns, fÄr meddelande som avses i 17 § första stycket samma lag anslÄs i fastighetsdomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Avvisas inte stÀmningsansökan, ska fastighetsdomstolen, om ansökningen gjorts av den expro- prierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, ska domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exproprierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀtte- gÄngen. Kallelse delges sakÀgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande ska han eller hon anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket ska alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen (2010:000) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antas att okÀnda sakÀgare inte finns, fÄr meddelan- de som avses i 49 § andra stycket samma lag anslÄs i fastighetsdom- stolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

385

11Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyresnÀmnder

HÀrigenom föreskrivs att 30 § lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyresnÀmnder ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Skall inlaga, kallelse, före-

30 §1

 

 

 

 

Ska en inlaga, en kallelse, ett

lÀggande

eller

annan handling

förelÀggande eller en annan hand-

tillstÀllas part, sker det genom del-

ling tillstÀllas part, sker det genom

givning, om annat inte följer av

delgivning, om annat inte följer av

andra stycket. Om hyresnÀmnden

andra stycket. Om hyresnÀmnden

samtidigt handlÀgger ett stort antal

samtidigt handlÀgger ett stort antal

tvister

av

likartad

beskaffenhet

tvister

av

likartad

beskaffenhet

mellan en hyresvÀrd och dennes

mellan en hyresvÀrd och dennes

hyresgÀster om villkoren för hyra

hyresgÀster om villkoren för hyra

av bostadslÀgenheter, fÄr delgiv-

av bostadslÀgenheter, fÄr i de

ning i de Àrenden som enligt 9 §

Àrenden som enligt 9 § andra

andra

stycket

 

avgörs

utan

stycket

avgörs utan

sammantrÀde

sammantrÀde ske genom kungö-

kungörelsedelgivning enligt

49 §

relse. DÀrvid tillÀmpas inte 17 §

första och andra styckena delgiv-

andra

stycket

delgivningslagen

ningslagen (2010:000) anvÀndas.

(1970:428).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut som skall tillstÀllas en

Beslut som ska tillstÀllas en part

part sÀnds till parten i vanligt brev

sÀnds till parten i vanligt brev

under hans eller hennes för

under hans eller hennes för

nÀmnden

kÀnda

adress.

Om

nÀmnden

kÀnda

adress.

Om

beslutet meddelats i samband med

beslutet meddelats i samband med

ett sammantrÀde, skall det sÀndas

ett sammantrÀde, ska det sÀndas

inom sju dagar dÀrefter och i annat

inom sju dagar dÀrefter och i annat

fall samma dag som beslutet med-

fall samma dag som beslutet

delas.

 

 

 

 

 

 

meddelas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:1061.

386

12Förslag till lag om Àndring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter

HÀrigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀlligheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §1

Till sammantrĂ€det skall samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r del- Ă€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse skall i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte bestÀmmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 delgivningslagen (1970:428).

Till sammantrĂ€det ska samtliga kĂ€nda delĂ€gare kallas. Är det ovisst vilken av flera som Ă€r del- Ă€gare, kallas samtliga. Om det kan antas att okĂ€nda delĂ€gare finns, utfĂ€rdas kallelse Ă€ven pĂ„ dessa.

Kallelse ska i god tid före sam- mantrÀdet delges delÀgarna. För sÄdan delgivning gÀller inte 14 § och 49 § första stycket 3 delgiv- ningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 1997:269.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

387

13Förslag till lag om Àndring i lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden

HÀrigenom föreskrivs att 12 § lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden ska ha följande lydelse.

Lydelse

enligt

lagrÄdsremiss

den

Föreslagen lydelse

 

 

11 mars 2010 FiskevÄrdsomrÄden

 

 

 

 

FörrÀttningsmannen

ska kalla

12 §

 

 

 

FörrÀttningsmannen

ska kalla

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Àgarna av fisket till sammantrÀdet.

Kallelsen ska innehÄlla en kort

Kallelsen ska innehÄlla en kort

beskrivning

av

den

planerade

beskrivning

av

den

planerade

omrÄdesbildningen och uppgift om

omrÄdesbildningen och uppgift om

tid och plats dÀr ansöknings-

tid och plats dÀr ansöknings-

handlingarna

och

fiskerÀttsutred-

handlingarna

och

fiskerÀttsutred-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

ningen finns tillgÀngliga. I kallel-

sen ska anges att Àgare av fiske

sen ska anges att Àgare av fiske

senast vid sammantrÀdet munt-

senast vid sammantrÀdet munt-

ligen eller skriftligen bör framföra

ligen eller skriftligen bör framföra

sina synpunkter pÄ omrÄdesbild-

sina synpunkter pÄ omrÄdesbild-

ningen

och

fiskerÀttsutredningen

ningen och

fiskerÀttsutredningen

samt lÀgga fram skriftlig utredning

samt lÀgga fram skriftlig utredning

som han eller hon önskar Äberopa

som han eller hon önskar Äberopa

till stöd för invÀndningar mot

till stöd för invÀndningar mot

fiskerÀttsutredningen. Om det inte

fiskerÀttsutredningen. Om det inte

kan antas, att fiskerÀttsutredningen

kan antas, att fiskerÀttsutredningen

Àr fullstÀndig,

utfÀrdas kallelse

Àr fullstÀndig, utfÀrdas kallelse

Àven pÄ okÀnda Àgare av fiske.

Àven pÄ okÀnda Àgare av fiske.

Kallelsen ska i god tid före

Kallelsen ska i god tid före

sammantrÀdet

 

delges

Ă€garna

av

sammantrÀdet

delges

Ă€garna av

fisket. För sÄdan delgivning gÀller

fisket. För sÄdan delgivning gÀller

inte bestÀmmelserna i 10 § första

inte bestÀmmelserna i 14 § och

stycket och 16 § andra stycket 2

49 § första stycket 3 delgivnings-

delgivningslagen (1970:428).

 

lagen (2010:00).

 

 

FörrÀttningsmannen ska alltid underrÀtta kommunen om innehÄllet i kallelsen.

BestÀmmelserna i första och andra styckena gÀller i tillÀmpliga delar Àven dÄ ett nytt sammantrÀde utsÀtts. Om det vid ett sammantrÀde har tillkÀnnagetts tid och plats för nÀsta sammantrÀde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammantrÀde dÄ tillkÀnnagivandet skett.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

388

14Förslag till lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen (1982:713)

HÀrigenom föreskrivs att 14 kap. 4 § försÀkringsrörelselagen (1982:713)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 kap.

4 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 3 § skall rĂ€tten genast kalla bolaget, Finansin- spektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€- lan som avses i 2 eller 3 § ska rĂ€tten genast kalla bolaget, Finans- inspektionen, de aktieĂ€gare eller de delĂ€gare samt de borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att in- stĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för bolaget att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bola- get, om det kan ske pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Kallelsen ska kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1995:1567.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

389

15Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn

HÀrigenom föreskrivs att 3 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

En underrÀttelse skall delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gÀller, i stÀllet för vad som föreskrivs i 17 § del- givningslagen (1970:428), att underrÀttelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av sjöfartsverket utgivna Un- derrÀttelser för sjöfarande samt an- slÄs pÄ fartyget. Detta förfarande fÄr tillÀmpas ocksÄ för delgivning med en Àgare eller redare som Àr okÀnd.

En underrĂ€ttelse ska delges den som den riktar sig till. Vid kun- görelsedelgivning gĂ€ller, i stĂ€llet för vad som föreskrivs i 48–50 §§ delgivningslagen (2010:000), att underrĂ€ttelsen ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i de av Sjöfartsverket utgivna UnderrĂ€t- telser för sjöfarande samt anslĂ„s pĂ„ fartyget. Detta förfarande fĂ„r tillĂ€mpas ocksĂ„ för delgivning med en Ă€gare eller redare som Ă€r okĂ€nd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

390

16Förslag till lag om Àndring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Avser saken

förverkande av

4 §1

 

 

Avser saken

förverkande av

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

beslagtagen egendom, fÄr kungö-

relsedelgivning

av beslutet

eller

relsedelgivning

av beslutet

eller

stÀmningen ske enligt de förut-

stÀmningen ske enligt de förut-

sÀttningar som anges i 15 § delgiv-

sÀttningar som anges i 48 § delgiv-

ningslagen (1970:428).

Dessa

ningslagen (2010:000).

Dessa

regler fÄr ocksÄ tillÀmpas, om den

regler fÄr ocksÄ tillÀmpas, om den

frÄn vilken förverkande sker Àr

frÄn vilken förverkande sker Àr

okÀnd.

 

 

okÀnd.

 

 

Om vÀrdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre Àn en tiondel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmÀn försÀk- ring som gÀllde dÄ beslaget verkstÀlldes eller om egendomen saknar saluvÀrde, fÄr delgivning ske genom att beslutet eller stÀmningen anslÄs hos den myndighet som har meddelat beslutet eller utfÀrdat stÀmningen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2000:178.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

391

17

Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen

Prop. 2009/10:237

 

(1987:10)

 

Bilaga 4

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987:10)1

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

8 kap.

 

 

 

27 §

 

Sökanden skall av bygg- nadsnÀmnden omedelbart un- derrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse skall ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, skall han Àven underrÀttas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrÀttelse fÄr ske genom delgivning. Med sökanden fÄr delgivning dock inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

Sökanden ska av byggnads- nÀmnden omedelbart underrÀttas om innehÄllet i det beslut varigenom ett Àrende om lov avgörs. UnderrÀttelse ska ocksÄ sÀndas till sÄdan i 22 § första stycket omnÀmnd person, organi- sation eller förening som yttrat sig i Àrendet, om det inte Àr uppenbart obehövligt. Om beslutet gÄr nÄgon emot, ska denne Àven underrÀttas om hur beslutet kan överklagas och om avvikande meningar som har antecknats i ett protokoll eller i nÄgon annan handling.

UnderrĂ€ttelse fĂ„r ske genom delgivning. Delgivning med sökanden fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1992:1769.

392

18

Förslag till lag om Àndring i sparbankslagen

Prop. 2009/10:237

 

(1987:619)

 

Bilaga 4

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

6 kap.

 

 

 

3 §

 

Görs ansökan eller anmÀlan som avses i 2 §, skall rÀtten genast kalla sparbanken, Finansinspek- tionen samt de huvudmÀn och borgenÀrer som vill yttra sig i Àrendet att instÀlla sig för rÀtten pÄ en bestÀmd dag, dÄ frÄgan om skyldighet för sparbanken att trÀda i likvidation skall prövas. Kallel- sen skall delges sparbanken, om det kan ske pÄ annat sÀtt Àn enligt

15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kun- göras genom rĂ€ttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€l- lelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€lan som avses i 2 §, ska rĂ€tten genast kalla sparbanken, Finansinspektionen samt de hu- vudmĂ€n och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för spar- banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges spar- banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Kallelsen ska kungöras genom rÀttens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Lagen omtryckt 1996:1005.

393

19Förslag till lag om Àndring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 5 och 6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

5 §1

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § skall rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

RÀtten skall lÄta kungöra före- lÀggandet i Post- och Inrikes Tid- ningar minst tvÄ mÄnader och högst fyra mÄnader före utgÄngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 3 eller 4 § ska rĂ€tten förelĂ€gga föreningen samt föreningsmedlemmar och borge- nĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till rĂ€tten inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges före- ningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ del- givningslagen (2010:000). RĂ€tten ska lĂ„ta kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ mĂ„nader och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 4 a § skall registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet skall delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Registreringsmyndig- heten skall lĂ„ta kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

6 §2

I ett Ă€rende enligt 4 a § ska registreringsmyndigheten före- lĂ€gga föreningen samt förenings- medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till myn- digheten inom en viss tid. Före- lĂ€ggandet ska delges föreningen, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n en- ligt 38 och 47–51 §§ delgivnings- lagen (2010:000). Registrerings- myndigheten ska lĂ„ta kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

1Senaste lydelse 2003:865.

2Senaste lydelse 2003:865.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

394

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

395

BorgenÀrens uppmaning skall innehÄlla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Upp- maningen skall delges gÀldenÀren. Delgivning enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) fÄr ske endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

20 Förslag till lag om Àndring i konkurslagen (1987:672)

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 9, 15 och 17 §§ konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9 §1

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), skall om inte annat visas anses insolvent, om

En gÀldenÀr, som Àr eller senare Àn ett Är före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insol- vent, om

1.gÀldenÀren har uppmanats av en borgenÀr att betala klar och förfallen skuld men underlÄtit att göra detta inom en vecka och

2.borgenÀren begÀr gÀldenÀren i konkurs inom tre veckor dÀrefter och skulden dÄ Ànnu inte Àr betald.

BorgenĂ€rens uppmaning ska innehĂ„lla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Upp- maningen ska delges gĂ€ldenĂ€ren. Delgivning enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) fĂ„r ske endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med gĂ€ldenĂ€ren finns anledning att anta att denne har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

Första och andra styckena gÀller inte sÄdana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver nÀringsverksam- het.

15 §

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket skall delges. Kallel- sen fÄr delges enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) endast om det finns anledning att anta att gÀldenÀren har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Del- givning enligt 15 § första stycket delgivningslagen fÄr ske Àven nÀr

En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges. Kallelsen fĂ„r delges enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgiv- ningsĂ€rendet eller vid andra del- givningsförsök med gĂ€ldenĂ€ren finns anledning att anta att denne

1 Senaste lydelse 1999:1095.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

396

gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndigheterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀ- va att delgivningen verkstÀlls utomlands.

har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan. Kungörelse- delgivning enligt 48 § första stycket 1 delgivningslagen fÄr ske Àven nÀr gÀldenÀren vistas pÄ kÀnd ort utomlands, om delgivning an- nars inte kan ske hÀr i landet och rÀtten med hÀnsyn till omstÀndig- heterna finner att det inte Àr skÀligt att krÀva att delgivningen verk- stÀlls utomlands.

17 §

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 15 § delgivningslagen (1970:428), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostnaden för vÄr- den skall betalas av borgenÀren.

I frÄga om kallelser enligt 16 § tillÀmpas 15 §. GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingar- na.

Om delgivning med gÀldenÀren sker enligt 38 eller 48 § delgiv- ningslagen (2010:000), fÄr rÀtten förordna att gÀldenÀrens egendom sÀtts under sÀrskild vÄrd. Kostna- den för vÄrden ska betalas av bor- genÀren.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

397

21Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings- myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

HÀrigenom föreskrivs att 36 § lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Delgivning med

den

som

36 §1

 

 

 

 

Delgivning

med

den

som

tjÀnstgör vid Försvarsmakten skall

tjÀnstgör

vid

Försvarsmakten

ska

ske genom myndigheten. Ett intyg

ske genom myndigheten. Ett intyg

av Försvarsmakten skall gÀlla som

av Försvarsmakten ska gÀlla som

fullt bevis att delgivning har skett

fullt bevis att delgivning har skett

pÄ det sÀtt som anges i intyget.

pÄ det sÀtt som anges i intyget.

Avser

delgivningen

personlig

Avser

delgivningen

personlig

instÀllelse, skall intyget om delgiv-

instÀllelse, ska intyget om delgiv-

ningen

innehÄlla

uppgift

om

ningen

innehÄlla uppgift

om

huruvida den kallade Àr förhindrad

huruvida den kallade Àr förhindrad

att instÀlla sig pÄ grund av sin

att instÀlla sig pÄ grund av sin

tjÀnstgöring.

 

 

 

tjÀnstgöring.

 

 

 

Delgivning med den som tjÀnst-

Delgivning med den som tjÀnst-

gör inom Försvarsmakten fÄr inte

gör inom Försvarsmakten fÄr inte

ske pÄ de sÀtt som avses i 12 eller

ske enligt 34–38 och 47–51 §§

15 § delgivningslagen (1970:428).

delgivningslagen (2010:000). Har

Har delgivning annars skett enligt

delgivning annars skett enligt del-

delgivningslagen,

skall

den

anses

givningslagen, ska den anses ha

ha skett pÄ behörigt vis, Àven om

skett pÄ behörigt vis, Àven om den

den inte har verkstÀllts genom

inte har verkstÀllts genom För-

Försvarsmakten.

 

 

 

svarsmakten.

 

 

 

Regeringen fÄr föreskriva om andra avvikelser frÄn vad som annars gÀller i frÄga om delgivning i mÄl och Àrenden hos domstolar och andra myndigheter.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 1993:1610.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

398

22Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:688) om besöksförbud

HÀrigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:688) om besöksförbud ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett beslut om besöksförbud skall

5 §

Ett beslut om besöksförbud ska

delges den mot vilken förbudet

delges den mot vilken förbudet

avses gÀlla. HÀrvid gÀller inte 12

avses gÀlla. Delgivning fÄr inte ske

och 15 §§ delgivningslagen

enligt 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

(1970:428).

 

ningslagen (2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

399

23Förslag till lag om Àndring i lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall

HÀrigenom föreskrivs att 41 § lagen (1988:870) om vÄrd av miss- brukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I mÄl och Àrenden enligt denna

41 §

Vid delgivning med enskild i

lag fÄr delgivning med den

mÄl och Àrenden enligt denna lag

enskilde inte ske med tillÀmpning

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

av 12 eller 15 § delgivningslagen

ningslagen (2010:000) inte tillÀm-

(1970:428).

 

pas.

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

400

24Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga

HÀrigenom föreskrivs att 38 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀm- melser om vÄrd av unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

I mÄl och Àrenden enligt denna

38 §

 

 

Vid delgivning med enskild i

lag fÄr delgivning med den

mÄl och Àrenden enligt denna lag

enskilde inte ske med tillÀmpning

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

av 12 eller 15 § delgivningslagen

ningslagen

(2010:000)

inte

(1970:428).

 

tillÀmpas.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

401

I den mÄn bestÀmmelse hÀrom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frÀmmande stat fÄr svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, se till att delgivning sker med person i den frÀmmande staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i
16–18 §§ delgivningslagen (2010:000).

25Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden

HÀrigenom föreskrivs att 13 och 20 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §1

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt del- givningslagen (1970:428). SÀr- skild postdelgivning eller stÀm- ningsmannadelgivning fÄr Àga rum Àven om det ej följer av bestÀmmelserna i 3 § nÀmnda lag.

Handling i Àrende rörande ut- lÀndsk skatt delges enligt delgiv- ningslagen (2010:000).

20 §2

Om den behöriga myndigheten önskar delgivning i frÀmmande stat av handling rörande svensk skatt, fÄr den begÀra handrÀckning för sÄdan delgivning.

I den mÄn bestÀmmelse hÀrom har intagits i överenskommelse mellan Sverige och frÀmmande stat fÄr svensk myndighet, utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket, ombesörja delgivning med person i den frÀmmande staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1Senaste lydelse 2006:708.

2Senaste lydelse 2006:708.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

402

26Förslag till lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (1990:746) om betalningsföre- lÀggande och handrÀckning

dels att 29 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 60 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §1

FörelÀggandet skall delges svaranden i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tviste- mÄl. Delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild handrÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansöknings- handlingarna skall fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av före- lÀggandet.

Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

FörelÀggandet ska delges sva- randen i enlighet med vad som enligt rÀttegÄngsbalken gÀller för delgivning av stÀmning i tviste- mÄl. Kungörelsedelgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:000) fÄr dock endast ske i mÄl om sÀrskild handrÀckning och i mÄl om betalningsförelÀggande sÄvitt gÀller faststÀllelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

En kopia av ansöknings- handlingarna ska fogas till före- lÀggandet i mÄl om betalnings- förelÀggande som avses i 2 § andra stycket, i mÄl om sÀrskild hand- rÀckning samt i andra mÄl dÀr handlingarna innehÄller nÄgonting utöver vad som framgÄr av före- lÀggandet.

Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillÀmpas 32 kap. 2 § rÀttegÄngsbalken.

60 a §

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt enligt 36 eller 54 §, hindrar be- stÀmmelserna i 24 § delgivnings- lagen (2010:000) inte att tings- rÀtten delger svaranden hand- lingar i mÄlet genom förenklad delgivning, om denne under hand- lÀggningen hos Kronofogdemyn-

1 Senaste lydelse 1996:1026.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

403

digheten har fÄtt information om

Prop. 2009/10:237

att sÄdan delgivning kan komma

Bilaga 4

att anvÀndas i mÄlet i tingsrÀtten.

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

404

27 Förslag till lag om Àndring i minerallagen (1991:45)

HÀrigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

FörestĂ„ndaren ansvarar i andels- havarnas stĂ€lle för att verksam- heten bedrivs enligt bestĂ€mmel- serna i 5 kap. 4–11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§. Han fĂ„r frĂ„n andels- havarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

FörestĂ„ndaren ansvarar i andels- havarnas stĂ€lle för att verksam- heten bedrivs enligt bestĂ€mmel- serna i 5 kap. 4–11 §§ och 14 kap. 4 och 5 §§. Han eller hon fĂ„r frĂ„n andelshavarna fordra in de bidrag som behövs för detta och för betalning av avgifter.

Vid delgivning med andels- havare gÀller delgivningslagen (2010:000). Vid sÄdan delgivning Àr Àven förestÄndaren ensam del- givningsmottagare.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

405

28Förslag till lag om Àndring i bostadsrÀttslagen (1991:614)

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 27 § bostadsrÀttslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

Skriftlig uppsĂ€gning skall delges den som söks för uppsĂ€gning, dock utan tillĂ€mpning av 12–15 §§ delgivningslagen (1970:428).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr upp- sÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsÀgningen skall dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀff- as inte nÄgon som angetts nu, skall uppsÀgningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀgningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning skall ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

27 §

Skriftlig uppsÀgning ska delges den som söks för uppsÀgning.

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34– 38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

TrÀffas inte den som söks för uppsÀgning i sitt hemvist, fÄr upp- sÀgningen sÀndas i rekommenderat brev under hans eller hennes van- liga adress. Ett exemplar av upp- sÀgningen ska dessutom lÀmnas antingen i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushÄll som han eller hon tillhör eller, om han eller hon driver rörelse med fast kontor, pÄ kontoret till nÄgon som Àr anstÀlld dÀr. PÄtrÀffas inte nÄgon som angetts nu, ska uppsÀg- ningen i stÀllet lÀggas i den söktes postlÄda, om sÄdan finns. UppsÀg- ningen har skett nÀr vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har den hos vilken uppsÀgning ska ske inte nÄgot kÀnt hemvist i Sverige och finns det inte heller nÄgot kÀnt ombud som har rÀtt att ta emot uppsÀgning för honom eller henne, fÄr uppsÀgning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

406

29Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1991:852) om betalnings- förelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nÀmnd ska införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §

 

 

Har

Kronofogdemyndigheten

 

överlÀmnat ett mÄl till Arbets-

 

domstolen eller Statens va-nÀmnd

 

hindrar bestÀmmelserna i 24 §

 

delgivningslagen (2010:000) inte

 

att svaranden delges handlingar

 

genom

förenklad delgivning om

 

denne under handlÀggningen hos

 

Kronofogdemyndigheten har fÄtt

 

information om att sÄdan delgiv-

ning kan komma att anvÀndas i mÄlet i Arbetsdomstolen respektive Statens va-nÀmnd.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

407

30Förslag till lag om Àndring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd

HÀrigenom föreskrivs att 46 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

I mÄl och Àrenden enligt denna

46 §

 

 

Vid delgivning med patienten i

lag fÄr delgivning med patienten

mÄl och Àrenden enligt denna lag

inte ske med tillÀmpning av 12

fĂ„r 34–38 och 47–51 §§ delgiv-

eller 15 § delgivningslagen

ningslagen

(2010:000)

inte

(1970:428).

 

tillÀmpas.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

408

31Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

HÀrigenom föreskrivs att 21 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §

I mÄl eller Àrenden enligt denna lag fÄr delgivning inte ske med tillÀmpning av 12 eller 15 § del- givningslagen (1970:428). I mÄl vid förvaltningsdomstol fÄr dock delgivning ske enligt 15 § första stycket samma lag, om utlÀnningen har lÀmnat landet

I mĂ„l eller Ă€renden enligt denna lag fĂ„r delgivning inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivnings- lagen (2010:000). I mĂ„l vid all- mĂ€n förvaltningsdomstol fĂ„r dock delgivning ske enligt 48 § första stycket 1 samma lag, om utlĂ€n- ningen har lĂ€mnat landet.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

409

32Förslag till lag om Àndring i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvsfonden

HÀrigenom föreskrivs att det i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvs- fonden ska införas en ny paragraf, 32 §, och nÀrmast före 32 § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Delgivning

 

32 §

 

NĂ€r delgivning ska ske med

 

AllmÀnna arvsfonden Àr chefen för

 

Kammarkollegiet, eller nÄgon an-

 

nan person som Àr behörig att ta

 

emot delgivningen för Kammar-

 

kollegiets rÀkning, delgivnings-

 

mottagare.

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

410

33Förslag till lag om Àndring i stiftelselagen (1994:1220)

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

5 §

Görs ansökan om likvidation enligt 1 §, skall domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428).

Kallelsen skall kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvÄ och högst fyra mÄnader före instÀllelsedagen.

Görs en ansökan om likvidation enligt 1 §, ska domstolen genast kalla stiftelsen och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för domstolen pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för stiftelsen att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges stiftelsen, om delgivningen kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000). Kallelsen ska kungö- ras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

411

34Förslag till lag om Àndring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

HÀrigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9kap.

5 §

Görs ansökan eller anmĂ€lan som avses i 2 eller 4 §, skall rĂ€tten genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ del- givningslagen (1970:428). RĂ€tten skall se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

Görs en ansökan eller en anmĂ€- lan som avses i 2 eller 4 §, ska rĂ€tten genast kalla medlemsbank- en, Finansinspektionen samt de medlemmar och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att instĂ€lla sig för rĂ€tten pĂ„ en bestĂ€md dag, dĂ„ frĂ„gan om skyldighet för banken att trĂ€da i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges bank- en, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000). RĂ€tten ska se till att kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst tvĂ„ och högst fyra mĂ„nader före instĂ€llelsedagen.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

412

35Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om lagen (1996:242) om domstols- Àrenden

dels att 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 46 a §, av följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

En enskild parts första skrivelse

5 §

 

 

 

 

 

 

En enskild parts första skrivelse

 

till tingsrÀtten skall innehÄlla upp-

till tingsrÀtten ska innehÄlla upp-

 

gifter om partens

 

 

 

 

gifter om partens

 

 

 

 

1. namn,

yrke

och

personnum-

1. namn och personnummer eller

 

mer eller organisationsnummer,

organisationsnummer,

 

 

 

2. postadress

och

adress

till

2. postadress

och

adress

till

 

arbetsplats

samt

i

förekommande

arbetsplats samt

i förekommande

 

fall annan adress dÀr parten kan

fall annan adress dÀr parten kan

 

antrÀffas för delgivning,

 

 

antrÀffas för delgivning,

 

 

 

3. telefonnummer till

bostaden

3. telefonnummer

till

bostaden

 

och arbetsplatsen,

med

undantag

och arbetsplatsen samt mobil-

 

för nummer som avser ett hemligt

telefonnummer, med undantag för

 

telefonabonnemang som

behöver

nummer som avser ett hemligt

 

uppges

endast

om

tingsrÀtten

telefonabonnemang

som

behöver

 

begÀr det, och

 

 

 

 

 

uppges

endast

om tingsrÀtten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

begÀr det,

 

 

 

 

 

4. förhÄllanden i övrigt av bety-

4. e-postadress, och

 

 

 

5. förhÄllanden i övrigt av bety-

 

delse för delgivning med parten.

delse för delgivning med parten.

 

Om den enskilde har en stÀll-

Om den enskilde har en stÀll-

 

företrÀdare,

skall

 

motsvarande

företrÀdare, ska motsvarande upp-

 

uppgifter lÀmnas Àven om stÀll-

gifter lÀmnas Àven om stÀllföre-

 

företrÀdaren. Har den enskilde ut-

trÀdaren. Har den enskilde utsett

 

sett ombud, skall ombudets namn,

ombud, ska ombudets namn, post-

 

postadress

och

telefonnummer

adress, telefonnummer och e-post-

 

anges.

 

 

 

 

 

 

 

adress anges.

 

 

 

 

 

Finns det en enskild motpart i

Finns det en enskild motpart i

 

Ă€rendet, skall den som inleder

Ă€rendet, ska den som inleder

 

Ă€rendet

lÀmna

 

uppgifter

om

Ă€rendet

lÀmna

uppgifter

om

 

motparten i de hÀnseenden som

motparten i de hÀnseenden som

 

anges i första och andra styckena.

anges i första och andra styckena.

 

Uppgift

om

motpartens

eller

Uppgift

om

motpartens

eller

 

dennes

stÀllföretrÀdares

yrke,

dennes

stÀllföretrÀdares

arbets-

 

arbetsplats,

telefonnummer

och

plats, telefonnummer, e-postadress

 

ombud

behöver

dock

lÀmnas

och ombud behöver dock lÀmnas

 

endast om uppgiften Àr tillgÀnglig

endast om uppgiften Àr tillgÀnglig

 

utan sÀrskild utredning för den

utan sÀrskild utredning för den

 

som inleder Àrendet. Saknar mot-

som inleder Àrendet. Saknar mot-

413

parten kÀnd adress, skall uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifterna skall gÀlla för- hÄllandena nÀr uppgifterna lÀmnas till tingsrÀtten. Om nÄgot av dessa förhÄllanden Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig, skall det genast anmÀlas till tingsrÀtten.

parten kÀnd adress, ska uppgift lÀmnas om den utredning som gjorts för att faststÀlla detta.

Uppgifterna ska gÀlla förhÄllan- dena nÀr uppgifterna lÀmnas till tingsrÀtten. Om nÄgot av dessa förhÄllanden Àndras eller om en uppgift Àr ofullstÀndig eller felaktig, ska det genast anmÀlas till tingsrÀtten.

46 a §

BestÀmmelserna i 24 § delgiv- ningslagen (2010:000) hindrar inte att hovrÀtt delger en part handlingar genom förenklad del- givning, om parten under hand- lÀggningen i tingsrÀtten har infor- merats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i hov- rÀtten om tingsrÀttens avgörande överklagas dit.

Första stycket gÀller Àven för Högsta domstolen om informatio- nen har lÀmnats i tingsrÀtten eller

ihovrÀtten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

414

36Förslag till lag om Àndring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 8 § lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, skall rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet skall hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas sena- re, dock senast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet skall parterna kallas. GÀldenÀren skall i kallelsen förelÀggas att senast vid samman- trÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen skall Àven anges att sam- mantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före sammantrÀdet sjÀlv ansöker om företags- rekonstruktion eller skriftligen medger borgenÀrens ansökan och rÀtten inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ skall hÄllas. Parterna skall i kallel- sen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna skall delges part- erna. DĂ€rvid fĂ„r betrĂ€ffande gĂ€ldenĂ€ren delgivning enligt 12– 15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske.

GÀldenÀren skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

8 §

Om en borgenÀrs ansökan tas upp, ska rÀtten sÀtta ut ett sam- mantrÀde för prövning av ansökan. SammantrÀdet ska hÄllas inom tvÄ veckor frÄn det att ansökan kom in till rÀtten. Om det finns sÀrskilda skÀl, fÄr det hÄllas senare, dock se- nast inom sex veckor.

Till sammantrÀdet ska parterna kallas. GÀldenÀren ska i kallelsen förelÀggas att senast vid samman- trÀdet yttra sig över ansökan. I kallelsen ska Àven anges att sammantrÀdet kommer att stÀllas in, om gÀldenÀren före samman- trÀdet sjÀlv ansöker om företagsre- konstruktion eller skriftligen med- ger borgenÀrens ansökan och rÀtt- en inte sÀrskilt underrÀttar honom om att sammantrÀdet ÀndÄ ska hÄllas. Parterna ska i kallelsen upplysas om innehÄllet i 9 §.

Kallelserna ska delges parterna.

Delgivning med gĂ€ldenĂ€ren fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:000).

GÀldenÀren ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenÀren ingivna handlingarna.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

415

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.
Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har god- kÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀn- nande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen upp- fyller kraven enligt första stycket.
Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyndig- heten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:000).

37

Förslag till lag om Àndring i ellagen (1997:857)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 4 a § ellagen (1997:857) ska ha

Bilaga 4

 

följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

4 a §1 Villkoren i balansavtalen skall

vara objektiva och icke- diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har god- kÀnts av nÀtmyndigheten. GodkÀn- nande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen upp- fyller kraven enligt första stycket.

Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. NÀtmyndig- heten skall delge beslutet enligt

16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

1 Senaste lydelse 2005:404.

416

38Förslag till lag om Àndring i personuppgiftslagen (1998:204)

HÀrigenom föreskrivs att 46 § personuppgiftslagen (1998:204) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, skall den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndig- heten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet skall omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelÀggande skall del- ges den personuppgiftsansvarige. Delgivning enligt 12 § delgiv- ningslagen (1970:428) fÄr an- vÀndas bara om det finns skÀl att anta att den personuppgifts- ansvarige har avvikit eller pÄ annat sÀtt hÄller sig undan.

Innan tillsynsmyndigheten be- slutar om vite enligt 44 eller 45 §, ska den personuppgiftsansvarige ha fÄtt tillfÀlle att yttra sig. Om saken Àr brÄdskande, fÄr myndig- heten dock i avvaktan pÄ yttrandet meddela ett tillfÀlligt beslut om vite. Det tillfÀlliga beslutet ska omprövas, nÀr yttrandetiden har gÄtt ut.

Ett vitesförelĂ€ggande ska delges den personuppgiftsansvarige. Del- givning enligt 34–37 §§ delgiv- ningslagen (2010:000) fĂ„r anvĂ€n- das bara om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsĂ€rendet eller vid andra delgivningsförsök med den personuppgiftsansvarige finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller pĂ„ annat sĂ€tt hĂ„ller sig undan.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

417

39

Förslag till lag om Àndring i körkortslagen (1998:488) Prop. 2009/10:237

 

 

Bilaga 4

HÀrigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § körkortslagen (1998:488) ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap.

7 §

Ett beslut enligt denna lag gÀller omedelbart, om inte annat anges.

Ett beslut om körkortsingripande

Ett beslut om körkortsingripande

skall delges den som beslutet rör.

ska delges den som beslutet rör.

 

 

Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–

 

 

38 och 47–51 §§ delgivningslagen

 

 

(2010:000).

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

418

40Förslag till lag om Àndring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 13 § och 4 kap. 5 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

13 §

Handling i Àrende om utredning som bedrivs i annan stat delges en- ligt delgivningslagen (1970:428). SÀrskild postdelgivning eller stÀm- ningsmannadelgivning fÄr, Àven om det inte följer av bestÀmmel- serna i 3 § nÀmnda lag, ske efter beslut av behörig svensk myndighet.

En handling i ett Àrende om utredning som bedrivs i en annan stat delges enligt delgivningslagen (2010:000).

4kap.

5 §

Behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av tullbestÀmmelse eller i brotts- utredning begÀra delgivning av handling i en annan stat.

I den utstrÀckning det Àr tillÄtet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fÄr behörig svensk myndighet ombesörja delgivning med person i den andra staten genom att sÀnda handlingen med posten enligt vad som sÀgs i 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

En behörig svensk myndighet fÄr i ett Àrende om övertrÀdelse av tullbestÀmmelse eller i brottsutred- ning begÀra delgivning av hand- ling i en annan stat.

I den utstrĂ€ckning det Ă€r tillĂ„tet enligt en internationell överens- kommelse som avses i 1 kap. 1 §, fĂ„r en behörig svensk myndighet se till att delgivning sker med en person i den andra staten genom att sĂ€nda handlingen med posten enligt vad som sĂ€gs i 16–18 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

419

41Förslag till lag om Àndring i socialtjÀnstlagen (2001:453)

HÀrigenom föreskrivs att 11 kap. 12 § socialtjÀnstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

11 kap.

I mÄl och Àrenden enligt denna

12 §

Vid delgivning med enskild i mÄl

lag som avser myndighetsutövning

och Àrenden enligt denna lag som

mot enskild fÄr delgivning inte ske

avser myndighetsutövning fĂ„r 34–

med tillÀmpning av 12 eller 15 §

38 och 47–51 §§ delgivningslagen

delgivningslagen (1970:428).

(2010:000) inte tillÀmpas.

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

420

42Förslag till lag om Àndring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 22 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §1

 

 

 

 

Den som tillhandahÄller ett elek-

Den som tillhandahÄller ett elek-

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

troniskt

kommunikationsnÀt

eller

en

elektronisk

kommunikations-

en

elektronisk

kommunikations-

tjÀnst och dÀrvid har fÄtt del av

tjÀnst och dÀrvid har fÄtt del av

eller tillgÄng till uppgift som avses

eller tillgÄng till uppgift som avses

i 20 § första stycket skall pÄ begÀ-

i 20 § första stycket ska pÄ begÀran

ran lÀmna

 

 

 

 

lÀmna

 

 

 

1. uppgift som avses i 20 § första

1. uppgift som avses i 20 § första

stycket 1 till en myndighet som i ett

stycket 1 till en myndighet som i ett

sÀrskilt fall behöver en sÄdan upp-

sÀrskilt fall behöver en sÄdan

gift för delgivning enligt delgiv-

uppgift för delgivning enligt delgiv-

ningslagen (1970:428), om myn-

ningslagen (2010:000), om myn-

digheten finner att det kan antas att

digheten finner att det kan antas att

den som söks för delgivning hÄller

den som söks för delgivning hÄller

sig undan eller att det annars finns

sig undan eller att det annars finns

synnerliga skÀl,

 

 

 

synnerliga skÀl,

 

 

2. uppgift som avses i 20 § första

2. uppgift som avses i 20 § första

stycket 1 och som gÀller misstanke

stycket 1 och som gÀller misstanke

om

brott

till

Ă„klagarmyndighet,

om

brott till

Ă„klagarmyndighet,

polismyndighet

eller nÄgon

annan

polismyndighet

eller nÄgon

annan

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

brottet, om fÀngelse Àr föreskrivet

för brottet och det enligt myndig-

för brottet och det enligt myndig-

hetens

bedömning kan

föranleda

hetens

bedömning kan föranleda

annan pÄföljd Àn böter,

 

 

annan pÄföljd Àn böter,

 

3. uppgift som avses i 20 § första

3. uppgift som avses i 20 § första

stycket 3 och som gÀller misstanke

stycket 3 och som gÀller misstanke

om

brott

till

Ă„klagarmyndighet,

om brott till Ă„klagarmyndighet,

polismyndighet

eller nÄgon

annan

polismyndighet

eller nÄgon

annan

myndighet som skall ingripa mot

myndighet som ska ingripa mot

brottet, om det för brottet inte Àr

brottet, om det för brottet inte Àr fö-

föreskrivet

lindrigare

straff Àn

reskrivet lindrigare straff Àn fÀngel-

fÀngelse i tvÄ Är,

 

 

 

se i tvÄ Är,

 

 

4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Kronofogdemyndig- heten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och

1 Senaste lydelse 2006:737.

421

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 ska vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.

myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀgg- ningen av ett Àrende,

5. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till Skatteverket, om verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rÀtt folkbokföringsort

enligt folkbokföringslagen (1991:481),

 

 

 

 

 

6. uppgift

som

avses

i

20

§

6. uppgift

som

avses

i

20

§

första stycket 1 till polismyndig-

första stycket 1 till polismyndig-

het, om myndigheten finner att

het, om myndigheten finner att

uppgiften behövs i samband med

uppgiften behövs i samband med

underrÀttelse,

efterforskning

eller

underrÀttelse,

efterforskning

eller

identifiering

vid

olyckor

eller

identifiering

vid

olyckor

eller

dödsfall eller för att myndigheten

dödsfall eller för att myndigheten

skall kunna fullgöra en uppgift

ska kunna fullgöra en uppgift som

som avses i 12 § polislagen

avses i 12 § polislagen (1984:387),

(1984:387),

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7. uppgift

som

avses

i

20

§

7. uppgift

som

avses

i

20

§

första stycket 1 till polismyndighet

första stycket 1 till polismyndighet

eller Ă„klagarmyndighet, om myn-

eller Ă„klagarmyndighet, om myn-

digheten finner

att

uppgiften

digheten finner

att

uppgiften

behövs i ett sÀrskilt fall för att

behövs i ett sÀrskilt fall för att

myndigheten skall kunna fullgöra

myndigheten

ska

kunna fullgöra

underrÀttelseskyldighet enligt 33 §

underrÀttelseskyldighet enligt 33 §

lagen (1964:167)

med

sÀrskilda

lagen (1964:167)

med

sÀrskilda

bestÀmmelser om unga lagövertrÀ-

bestÀmmelser om unga lagövertrÀ-

dare, och

 

 

 

 

 

dare, och

 

 

 

 

 

8. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 till regional alar- meringscentral som avses i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.

ErsÀttning för att lÀmna ut upp- gifter enligt första stycket 8 skall vara skÀlig med hÀnsyn till kostnaderna för utlÀmnandet.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

422

43Förslag till lag om Àndring i smittskyddslagen (2004:168)

HÀrigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

8 kap.

 

 

Vid delgivning med enskild i

10 §

 

 

Vid delgivning med enskild i

mÄl enligt denna lag gÀller inte 12

mĂ„l enligt denna lag fĂ„r 34–38 och

och 15 §§ delgivningslagen

47–51

§§

delgivningslagen

(1970:428).

 

(2010:000) inte tillÀmpas.

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

423

44Förslag till lag om Àndring i lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang

HÀrigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrottsarrangemang ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Ett tilltrÀdesförbud skall delges den förbudet avser. Vid delgiv- ningen tillÀmpas delgivningslagen (1970:428) med undantag för be- stÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedelgivning.

Ett tilltrĂ€desförbud ska delges den förbudet avser. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

424

45 Förslag till lag om Àndring i naturgaslagen (2005:403)

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § och 7 kap. 5 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

5 §

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den skall vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, skall myndig- heten i beslutet ange de metoder som i stÀllet skall tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten skall delge sÄ- dana beslut enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Den som bedriver överföring av naturgas fÄr inte börja tillÀmpa sin avgift och övriga villkor för sÄdan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrÀn de metoder som har anvÀnts för att ut- forma avgiften eller tariffen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven pÄ att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Om tillsynsmyndigheten inte godkÀnner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stÀllet ska tillÀmpas.

Beslut enligt första och andra styckena gÀller omedelbart. Till- synsmyndigheten ska delge sÄdana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivnings- lagen (2010:000).

7kap.

5 §

Villkoren i balansavtalen skall vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande skall lÀmnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt för- sta stycket.

Villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskrimi- nerande.

Den systemansvariga myndig- heten fÄr inte ingÄ balansavtal förrÀn de metoder som har anvÀnts för att utforma avtalen har godkÀnts av tillsynsmyndigheten. GodkÀnnande ska lÀmnas, om me- toderna kan antas leda till att av- talen uppfyller kraven enligt första stycket.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

425

Ett beslut enligt andra stycket gÀller omedelbart. Tillsynsmyn- digheten skall delge beslutet enligt

16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Ett beslut enligt andra stycket

Prop. 2009/10:237

gÀller

omedelbart. Tillsynsmyn-

Bilaga 4

digheten ska delge beslutet enligt

 

49 § första stycket 1 och andra

 

stycket

delgivningslagen

 

(2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

426

46Förslag till lag om Àndring i aktiebolagslagen (2005:551)

HÀrigenom föreskrivs att i 25 kap. 24 och 25 §§ aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 kap.

24 §

I ett Ă€rende enligt 11 § skall Bolagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt ytt- rande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428). Bolagsverket skall kungöra före- lĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 11 § ska Bo- lagsverket förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrĂ„gade handlingar till verket inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47– 51 §§ delgivningslagen (2010:000). Bolagsverket ska kun- göra förelĂ€ggandet i Post- och In- rikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den utsatta tiden.

I ett Ă€rende enligt 12 eller 17 § skall domstolen förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelĂ€ggandet skall delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 15–17 §§ delgiv- ningslagen (1970:428). Domstolen skall kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

25 §

I ett Ă€rende enligt 12 eller 17 § ska domstolen förelĂ€gga bolaget samt aktieĂ€gare och borgenĂ€rer som vill yttra sig i Ă€rendet att komma in med ett skriftligt yttrande till domstolen inom en viss tid. FörelĂ€ggandet ska delges bolaget, om det kan ske pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n enligt 38 och 47–51 §§ del- givningslagen (2010:000). Dom- stolen ska kungöra förelĂ€ggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en mĂ„nad före utgĂ„ngen av den ut- satta tiden.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

427

47Förslag till lag om Àndring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter

HÀrigenom föreskrivs att 25 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

Beslut enligt 8 och 15 §§ skall delges den mot vilken beslutet av- ses gÀlla. Vid delgivningen tillÀm- pas delgivningslagen (1970:428) med undantag för bestÀmmelserna i 12 § om delgivning genom att handling lÀmnas till annan Àn den sökte och 15 § om kungörelsedel- givning.

Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet av- ses gĂ€lla. Delgivning fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgiv- ningslagen (2010:000).

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

428

48

Förslag till lag om Àndring i diskrimineringslagen

Prop. 2009/10:237

 

(2008:567)

Bilaga 4

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om diskrimineringslagen (2008:567) dels att 4 kap. 4 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 4 kap. 15 a §, samt nÀrmast före 4 kap. 15 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap.

4 §

Den som inte rÀttar sig efter en begÀran enligt 3 § fÄr av Diskrimineringsombudsmannen förelÀggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesförelÀggande fÄr överklagas hos NÀmnden mot diskriminering.

Ett vitesförelÀggande enligt första stycket ska delges.

7 §

NĂ€mnden mot diskriminering prövar framstĂ€llningar om vites- förelĂ€gganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lĂ€gganden enligt 4 §. Vid hand- lĂ€ggningen av Ă€rendena tillĂ€mpas 8–15 §§.

NĂ€mnden mot diskriminering prövar framstĂ€llningar om vites- förelĂ€gganden enligt 5 § och över- klaganden av beslut om vitesföre- lĂ€gganden enligt 4 §. Vid hand- lĂ€ggningen av Ă€rendena tillĂ€mpas 8–15 a §§.

Delgivning av handlingar

15 a §

FörelÀggande enligt 8 §, kallelse till förhandling enligt 11 och 15 §§ och andra hand- lingar som en arbetsgivare eller nÄgon annan ska tillhandahÄllas ska delges.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

429

Om en motpart som inte har delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt Àn genom kungörelse enligt 16 § delgivningslagen (1970:428) inte inkommer med yttrande, ska Pröv- ningsnÀmnden förordna en god man att bevaka dennes rÀtt.

49Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

4 §

Om en motpart som inte har delgetts ansökningen pÄ annat sÀtt Àn genom kungörelsedelgivning enligt 49 eller 50 § delgivnings- lagen (2010:000) inte inkommer med yttrande, ska Prövnings- nÀmnden förordna en god man att bevaka dennes rÀtt.

Den som förordnas till god man enligt första stycket har rÀtt till skÀlig ersÀttning av allmÀnna medel för arbete, tidsspillan och utlÀgg som upp- draget krÀvt. Kostnaden ska stanna pÄ staten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

430

50Förslag till lag om Àndring i lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande

HÀrigenom föreskrivs att 11 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsförelÀggande ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

I mÄl som har överlÀmnats till domstol eller annan myndighet ska talan anses vÀckt nÀr ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten.

De handlingar som sökanden har givit in till Kronofogdemyndigheten ska i domstol anses som stÀmningsansökan. StÀmning i mÄlet ska anses utfÀrdad nÀr domstolen beslutar om mÄlets handlÀggning.

Har Kronofogdemyndigheten överlÀmnat ett mÄl till tingsrÀtt eller annan myndighet enligt 10 § första stycket, hindrar inte bestÀm- melserna i 24 § delgivningslagen (2010:000) att tingsrÀtten eller myndigheten delger svaranden handlingar i mÄlet genom förenk- lad delgivning, om denne under handlÀggningen hos Kronofogde- myndigheten har informerats om att sÄdan delgivning kan komma att anvÀndas i mÄlet hos tings- rÀtten eller myndigheten.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

431

51Förslag till lag om Àndring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 10 kap. 26 §, 22 kap. 5 § och bilagan till lagen ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 22 kap. 3 a §, samt nÀrmast före 22 kap. 3 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

10 kap.

 

Sekretess hindrar inte att en

26 §

 

Sekretess hindrar inte att en

uppgift om en enskilds adress,

uppgift om en enskilds adress,

telefonnummer

och arbetsplats

telefonnummer

och arbetsplats

eller uppgift i form av fotografisk

eller uppgift i form av fotografisk

bild av en enskild lÀmnas till en

bild av en enskild lÀmnas till en

myndighet, om

uppgiften behövs

myndighet, om

uppgiften behövs

dÀr för delgivning enligt delgiv-

dÀr för delgivning enligt delgiv-

ningslagen (1970:428).

ningslagen (2010:000).

Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begÀrt att abonnemanget ska hÄllas hemligt och om uppgiften Àr sekre- tessbelagd enligt 29 kap. 3 §, fÄr den lÀmnas ut endast om den myndighet som begÀr uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgiv- ning hÄller sig undan eller att det annars finns synnerliga skÀl.

22 kap.

Sekretessbrytande bestÀmmelse

3 a §

Sekretessen enligt 1 § andra stycket hindrar inte att uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde lÀmnas till ett auktori- serat delgivningsföretag.

5 §

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (1970:428) för upp- gift om en enskilds personliga för- hÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄen- de till denne lider men om upp- giften röjs.

Sekretess gÀller i verksamhet som avser delgivning enligt del- givningslagen (2010:000) för upp- gift om en enskilds personliga för- hÄllanden, om det kan antas att den enskilde eller nÄgon nÀrstÄen- de till denne lider men om upp- giften röjs.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

432

För uppgift i en allmÀn handling gÀller sekretessen i högst sjuttio Är.

Prop. 2009/10:237

 

 

 

 

 

Bilaga1

Bilaga 4

 

 

 

 

 

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:95

 

 

 

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i

 

tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i

 

tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som

 

nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos

 

organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till

 

numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd

 

av vilken verksamheten har uppdragits Ă„t organet.

 

 

 

 

 

Organ

Verksamhet

 

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

Notarius publicus

all verksamhet som Notarius

 

 

publicus (SFS 1981:1363)

 

 

Posten Aktiebolag

medverkan

 

vid

val

(SFS

 

 

1993:1689 och 1993:1690), folk-

 

 

omröstning

 

(SFS

1993:1696),

 

 

sÀrskild

postdelgivning

(SFS

 

 

1993:1688),

tullkontroll

(SFS

 

 

1993:1698), utlÀmnande av kör-

 

 

kort (SFS 1993:1695) samt hand-

 

 

lÀggning av flyttningsanmÀlningar

 

 

(SFS 1993:1699)

 

 

 

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden om radio- och TV-avgifter

 

 

(SFS 1989:41)

 

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rÀtt att ta del av handlingar hos myndighet i tillÀmpliga delar gÀlla ocksÄ handlingar hos nÄgot av de organ som nÀmns nedan i den mÄn handlingarna hör till dÀr angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hÀnvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) pÄ den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits Ät organet.

Organ

Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Notarius publicus

all verksamhet som Notarius

 

publicus (SFS 1981:1363)

1 Senaste lydelse 2009:1270.

433

Posten Aktiebolag

medverkan

vid

val

(SFS

Prop. 2009/10:237

 

 

1993:1689

och 1993:1690),

folk-

Bilaga 4

 

 

omröstning

(SFS

1993:1696),

 

 

 

tullkontroll

(SFS

1993:1698),

 

 

 

utlÀmnande

av

körkort

(SFS

 

 

 

1993:1695) samt handlÀggning av

 

 

 

flyttningsanmÀlningar

(SFS

 

 

 

1993:1699)

 

 

 

 

RadiotjÀnst i Kiruna Aktiebolag

Ă€renden om radio- och TV-avgifter

 

 

 

(SFS 1989:41)

 

 

 

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.För uppgifter som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) gÀller Àldre bestÀmmelser.

434

UnderrÀttelsen fÄr ske genom delgivning. Sökanden fÄr dock inte delges enligt 12, 15, 16 eller 17 § delgivningslagen (1970:428).

52Förslag till lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:000)

HÀrigenom föreskrivs att 9 kap. 41 § plan- och bygglagen (2010:000) ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

Lydelse enligt prop. 2009/10:170

Föreslagen lydelse

9 kap.

41 §

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om lov eller förhandsbesked har tillkÀnnagetts pÄ kommunens anslagstavla ska en underrÀttelse om tillkÀnnagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet mÄste göra skickas i brev till

1.sökanden och annan part, om det inte Àr uppenbart obehövligt, och

2.dem som anges i 25 § och har lÀmnat synpunkter i Àrendet som inte har blivit tillgodosedda.

UnderrĂ€ttelsen fĂ„r ske genom delgivning. Delgivning med sökan- den fĂ„r inte ske enligt 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:000).

Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska ocksÄ kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehÄll och var beslutet hÄlls tillgÀngligt framgÄ. Beslut som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okÀnda sakÀgares kÀnnedom vid tidpunkten för kungörelsen.

435

53

Förslag till lag om Àndring i postlagen (2010:000)

Prop. 2009/10:237

HÀrigenom föreskrivs att 2 kap. 15 § postlagen (2010:000) ska ha

Bilaga 4

 

följande lydelse.

 

 

Lydelse

enligt

lagrÄdsremiss den

Föreslagen lydelse

 

11 februari 2010 Ny postlag

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

15 §

 

Den som bedriver postverksamhet och har fÄtt del av eller tillgÄng till

 

uppgifter som avses i 14 § första stycket ska pÄ begÀran lÀmna uppgifter

 

1. om en enskilds adress, tele-

1. om en enskilds adress, tele-

 

fonnummer eller arbetsplats till en

fonnummer eller arbetsplats till en

 

myndighet som i ett sÀrskilt fall

myndighet som i ett sÀrskilt fall

 

behöver en sÄdan uppgift för

behöver en sÄdan uppgift för

 

delgivning enligt delgivningslagen

delgivning enligt delgivningslagen

 

(1970:428),

om myndigheten

(2010:000), om myndigheten

 

finner att det kan antas att den som

finner att det kan antas att den som

 

söks för delgivning hÄller sig

söks för delgivning hÄller sig

 

undan eller att det annars finns

undan eller att det annars finns

 

synnerliga skÀl,

synnerliga skÀl,

 

2.om enskilds adress till Kronofogdemyndigheten om myndigheten behöver uppgiften i exekutiv verksamhet och myndigheten finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

3.om enskilds adress till Skatteverket om verket behöver uppgiften i verksamhet som avser kontroll av skatt eller avgift eller i utredning om rÀtt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen (1991:481) och verket finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende,

4.om enskilds adress till FörsÀkringskassan eller Pensionsmyndigheten om dessa behöver uppgiften för kontroll av rÀtten till ersÀttning och myndigheten i frÄga finner att uppgiften Àr av vÀsentlig betydelse för handlÀggningen av ett Àrende.

Den som bedriver postverksamhet ska, enligt vad som anges i första stycket, pÄ begÀran Àven lÀmna uppgifter som rör misstanke om brott till Äklagarmyndighet, polismyndighet eller nÄgon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte Àr föreskrivet lindrigare straff Àn fÀngelse i tvÄ Är.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har lĂ€mnats eller skickats före denna tidpunkt.

436

54Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om kollektivtrafik

HÀrigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § lagen (2010:000) om kollektiv- trafik ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:200

Föreslagen lydelse

6kap.

1 §

Den regionala kollektivtrafik- myndigheten ska delge beslutet om allmÀn trafikplikt enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428).

Den regionala kollektivtrafik- myndigheten ska delge beslutet om allmÀn trafikplikt enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:000).

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

437

55Förslag till lag om Àndring i lagen (2010:000) om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

HÀrigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § expropriationslagen (1972:719) i stÀllet för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om Àndring i nÀmnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:215

Föreslagen lydelse

5kap.

6 §

Avvisas ej stÀmningsansökan, skall mark- och miljödomstolen, om ansökningen gjorts av den exproprierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, skall domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exprop- rierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀttegÄngen. Kallelse delges sak- Àgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande skall han anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket skall alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgiv- ningslagen (1970:428) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antagas att okÀnda sak- Àgare icke finns, fÄr meddelande som avses i 17 § första stycket samma lag anslÄs i mark- och miljödomstolens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Avvisas inte stÀmningsansökan, ska mark- och miljödomstolen, om ansökningen gjorts av den exproprierande, utfÀrda stÀmning pÄ fastighetsÀgaren och övriga kÀnda sakÀgare. Har ansökningen gjorts av annan, ska domstolen utfÀrda stÀmning pÄ den exprop- rierande och kalla övriga kÀnda sakÀgare att intrÀda som parter i rÀttegÄngen. Kallelse delges sak- Àgare pÄ sÀtt som Àr föreskrivet för stÀmning i tvistemÄl.

I stĂ€mning som utfĂ€rdas pĂ„ den exproprierande ska han eller hon anmodas att lĂ€mna uppgifter i de avseenden som anges i 5 § första stycket 3–6.

StÀmning eller kallelse som av- ses i första stycket ska alltid ut- fÀrdas pÄ okÀnda sakÀgare, som möjligen finns. BestÀmmelserna om kungörelsedelgivning i delgiv- ningslagen (2010:000) Àger dÀrvid motsvarande tillÀmpning. Kan det med fog antas att okÀnda sakÀgare inte finns, fÄr meddelande som av- ses i 49 § andra stycket samma lag anslÄs i mark- och miljödomsto- lens lokal i stÀllet för att införas i tidning.

Prop. 2009/10:237

Bilaga 4

438

LagrÄdets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammantrÀde 2010-05-25

NÀrvarande: F.d. justitierÄdet Bo Svensson, regeringsrÄdet Eskil Nord och justitierÄdet Ann-Christine Lindeblad.

Ny delgivningslag m.m.

Enligt en lagrÄdsremiss den 29 april 2010 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhÀmta LagrÄdets yttrande över förslag till

1.delgivningslag (2010:000),

2.lag (2010:000) om auktorisation av delgivningsföretag,

3.lag om Àndring i Àrvdabalken,

4.lag om Àndring i jordabalken,

5.lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken,

6.lag om Àndring i utsökningsbalken,

7.lag om Àndring i socialförsÀkringsbalken,

8.lag om Àndring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,

9.lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

10.lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719),

11.lag om Àndring i lagen (1973:188) om arrendenÀmnder och hyres- nÀmnder,

12.lag om Àndring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfÀllig-

heter,

13.lag om Àndring i lagen (1981:533) om fiskevÄrdsomrÄden,

14.lag om Àndring i försÀkringsrörelselagen (1982:713),

15.lag om Àndring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmÀn hamn,

16.lag om Àndring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

17.lag om Àndring i plan- och bygglagen (1987:10),

18.lag om Àndring i sparbankslagen (1987:619),

19.lag om Àndring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

20.lag om Àndring i konkurslagen (1987:672),

21.lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.,

22.lag om Àndring i lagen (1988:688) om besöksförbud,

23.lag om Àndring i lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa

fall,

24.lag om Àndring i lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga,

25.lag om Àndring i lagen (1990:314) om ömsesidig handrÀckning i skatteÀrenden,

26.lag om Àndring i lagen (1990:746) om betalningsförelÀggande och handrÀckning,

Prop. 2009/10:237

Bilaga 5

439

27. lag om Àndring i minerallagen (1991:45),

Prop. 2009/10:237

28. lag om Àndring i bostadsrÀttslagen (1991:614),

Bilaga 5

29.lag om Àndring i lagen (1991:852) om betalningsförelÀggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va- nÀmnd,

30.lag om Àndring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd,

31.lag om Àndring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande

m.fl.,

32.lag om Àndring i lagen (1994:243) om AllmÀnna arvsfonden,

33.lag om Àndring i stiftelselagen (1994:1220),

34.lag om Àndring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

35.lag om Àndring i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden,

36.lag om Àndring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,

37.lag om Àndring i ellagen (1997:857),

38.lag om Àndring i personuppgiftslagen (1998:204),

39.lag om Àndring i körkortslagen (1998:488),

40.lag om Àndring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsam- arbete,

41.lag om Àndring i socialtjÀnstlagen (2001:453),

42.lag om Àndring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

43.lag om Àndring i smittskyddslagen (2004:168),

44.lag om Àndring i lagen (2005:321) om tilltrÀdesförbud vid idrotts- arrangemang,

45.lag om Àndring i naturgaslagen (2005:403),

46.lag om Àndring i aktiebolagslagen (2005:551),

47.lag om Àndring i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter,

48.lag om Àndring i diskrimineringslagen (2008:567),

49.lag om Àndring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut,

50.lag om Àndring i lagen (2008:879) om europeiskt betalnings- förelÀggande,

51.lag om Àndring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

52.lag om Àndring i plan- och bygglagen (2010:000),

53.lag om Àndring i postlagen (2010:000),

54.lag om Àndring i lagen (2010:000) om kollektivtrafik,

55.lag om Àndring i lagen (2010:000) om Àndring i expropriations- lagen (1972:719).

Förslagen har inför LagrÄdet föredragits av kanslirÄdet Olof Wetterqvist.

Förslagen föranleder följande yttrande av LagrÄdet:

 

I syfte att ge bÀttre förutsÀttningar för en effektiv och sÀker hantering av

 

delgivningar föreslÄs i lagrÄdsremissen att den nuvarande delgivnings-

 

lagen ersÀtts av en ny lag och att det införs en lag om auktorisation av

 

delgivningsföretag. Förslaget till ny delgivningslag har medfört förslag

 

till Àndringar i ett stort antal författningar. Förslagen ingÄr som ett led i

 

regeringens arbete med att minska andelen instÀllda huvudförhandlingar i

 

brottmÄl och innebÀr bl.a. att det skapas större möjligheter att anvÀnda

 

elektronisk kommunikation och att det lÀggs ett större ansvar pÄ parterna

 

att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter skickar i

 

pÄgÄende mÄl och Àrenden. Förslaget om auktorisation av privata

440

delgivningsföretag innebÀr att godkÀnd personal vid sÄdana företag ges i

Prop. 2009/10:237

princip samma befogenheter som stÀmningsmÀn som har förordnats av

Bilaga 5

polismyndigheterna.

 

De nya bestÀmmelserna föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2011. Av

 

den allmÀnna motiveringen (avsnitt 16) framgÄr att avsikten Àr att de nya

 

bestÀmmelserna ska gÀlla omedelbart efter det att de trÀtt i kraft.

 

Eftersom det Àr frÄga om förfaranderegler av processuell karaktÀr uppnÄs

 

detta syfte redan genom ikrafttrÀdandebestÀmmelsen. Dock konstateras

 

att de nya reglerna i nÄgra fall innebÀr en Àndring av tidpunkten för nÀr

 

delgivning anses ha skett, jÀmfört med gÀllande ordning. Detta gÀller för

 

förenklad delgivning, telefondelgivning, sÀrskild delgivning med

 

aktiebolag och kungörelsedelgivning.

 

Regeringen har funnit att det dÀrför bör införas övergÄngsbestÀm-

 

melser av innebörd att Àldre bestÀmmelser ska gÀlla sÄvitt avser

 

delgivningsförfaranden som inletts före ikrafttrÀdandet. Detta har

 

uttryckts pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att Ӏldre bestĂ€mmelser gĂ€ller om ett beslut om

 

delgivning har fattats före den 1 januari 2011 eller om en handling har

 

skickats eller lĂ€mnats före denna tidpunkt.”. Denna formulering

 

Äterkommer ocksÄ i flertalet av förslagen till följdÀndringar av andra

 

lagar.

 

LagrÄdet sÀtter i frÄga om syftet uppnÄs genom denna formulering. Det

 

torde inte vara tillrÀckligt att ett beslut om delgivning fattats, utan dÀrtill

 

bör krÀvas att detta beslut manifesterats genom att det börjat verkstÀllas.

 

Detta innebÀr att ett beslut om delgivning inte Àr en tillrÀcklig

 

förutsÀttning. Förfarandet mÄste dessutom ha pÄbörjats. Detta kan t.ex.

 

ha gjorts genom att myndigheten lÀmnat delgivningsuppdraget till nÄgon

 

annan eller vid förenklad delgivning genom att en handling i delgiv-

 

ningsÀrendet skickats före ikrafttrÀdandet, men dÀremot kontrollmedde-

 

landet först dÀrefter. Enligt LagrÄdets mening bör en övergÄngsbestÀm-

 

melse dÀrför formuleras pÄ följande vis:

 

Äldre bestĂ€mmelser gĂ€ller för delgivningsförfaranden som pĂ„börjats före ikrafttrĂ€dandet.

Förslaget till delgivningslag

4 §

LagrÄdet föreslÄr att första stycket ges följande lydelse:

Det delgivningssÀtt ska vÀljas som Àr ÀndamÄlsenligt med hÀnsyn till handlingens innehÄll och omfattning och medför sÄ lite kostnader och besvÀr som möjligt.

6 §

Enligt paragrafen ska bestĂ€mmelserna i denna lag om delgivning av en handling tillĂ€mpas Ă€ven vid delgivning av annat Ă€n handling. Av författningskommentaren framgĂ„r att uttrycket ”annat Ă€n handling” avser Ă€ven muntlig delgivning. I det sammanhanget bör uppmĂ€rksammas att enligt 19 § första stycket muntlig delgivning sker genom att innehĂ„llet i den handling som ska delges lĂ€ses upp för delgivningsmottagaren. Det innebĂ€r att beslut under rĂ€ttegĂ„ngen som meddelas muntligen i samband

med en förhandling inte kan anses delgivet med mindre det funnits en

441

skriftlig handling med beslutet som har lÀsts upp. Saken bör uppmÀrk- sammas under den fortsatta beredningen av lagstiftningsÀrendet.

8 §

LagrÄdet föreslÄr att första stycket fÄr följande lydelse:

BegÀr en part eller nÄgon som har liknande stÀllning att sjÀlv fÄ se till att delgivning sker och det inte Àr olÀmpligt, fÄr myndigheten besluta om detta. Myndigheten ska i beslutet ange en viss tid inom vilken ett bevis om delgivning ska ges in till myndigheten. Har ett bevis om delgivning inte getts in inom föreskriven tid, ska myndigheten se till att delgivning sker.

13 §

I andra stycket anges att en suppleant för en behörig stÀllföretrÀdare Àr delgivningsmottagare om delgivning enligt första stycket med en annan juridisk person Àn staten har misslyckats eller bedömts vara utsiktslöst. I ett aktiebolag svarar den verkstÀllande direktören för bolagets löpande förvaltning och Àr behörig stÀllföretrÀdare för bolaget i frÄgor som rör denna förvaltning (8 kap. 36 § aktiebolagslagen [2005:551] ABL). Det Àr vanligt att det i aktiebolag finns en vice verkstÀllande direktör (8 kap. 28 och 29 §§ ABL) som vid förfall för den verkstÀllande direktören trÀder i dennes stÀlle. Enligt författningskommentaren innebÀr emellertid andra stycket i förevarande paragraf inte att vice verkstÀllande direktören Àr delgivningsmottagare, om försök att delge den verkstÀllande direktören har misslyckats. NÄgot skÀl för att behandla en vice verkstÀllande direktör annorlunda Àn en styrelsesuppleant nÀr det inte har gÄtt att delge den styrelseledamot respektive verkstÀllande direktör som enligt lagen Àr den primÀre delgivningsmottagaren anförs inte. Saken bör utvecklas i den fortsatta beredningen av lagstiftningsÀrendet. Om en Ätskillnad anses vara sakligt motiverad, bör skillnaden framgÄ av lagtexten.

15 §

En part anses bunden av vad hans eller hennes ombud företar sig i en process, Ă€ven om ombudet överskrider sin befogenhet. Att ombud och part sĂ„lunda behandlas som en enhet i processuella sammanhang motiverar enligt LagrĂ„dets mening att ombudet ska underrĂ€ttas sĂ„vida det inte av fullmakten framgĂ„r att ombudet inte har med frĂ„gan att göra. LagrĂ„det föreslĂ„r dĂ€rför att ordet ”bör” i första stycket byts mot ”ska”.

16 §

Paragrafen jÀmförd med 6 § ger intrycket att vanlig delgivning ocksÄ kan ske muntligen. Av 20 § framgÄr emellertid att det bara Àr myndigheter som kan anvÀnda sig av muntlig delgivning och att vanlig delgivning trots 6 § inte kan ske muntligen. Saken bör utvecklas ytterligare i den fortsatta beredningen av lagstiftningsÀrendet.

19 §

BetrÀffande första stycket hÀnvisar LagrÄdet till vad som anförts ovan under 6 § om beslut under rÀttegÄngen som avkunnas vid förhandling. Enligt andra stycket bör (LagrÄdets kursivering) handlingen skickas eller lÀmnas till delgivningsmottagaren, om det inte bedöms obehövligt. Ordet

Prop. 2009/10:237

Bilaga 5

442

”bör” framstĂ„r som nĂ„got egendomligt med hĂ€nsyn till att skickandet eller lĂ€mnandet av handlingen ska ha bedömts inte obehövligt. Enligt vad som kan utlĂ€sas av den allmĂ€nna motiveringen har ordet valts för att det inte i efterhand ska kunna göras gĂ€llande att delgivning inte skett pĂ„ ett korrekt sĂ€tt, om myndigheten av förbiseende inte skickar eller lĂ€mnar handlingen fastĂ€n det inte Ă€r obehövligt. Av förslaget till 21 § följer emellertid att delgivning har skett redan nĂ€r handlingen har lĂ€sts upp. LagrĂ„det menar att ordet ”bör” lĂ€mpligen byts ut mot ”ska”.

26 §

LagrÄdet föreslÄr att paragrafen fÄr följande lydelse:

Förenklad delgivning har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

30 §

LagrÄdet föreslÄr att paragrafen fÄr följande lydelse:

SÀrskild delgivning med juridisk person har skett nÀr tvÄ veckor har förflutit frÄn det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats pÄ föreskrivet sÀtt och det inte med hÀnsyn till omstÀndigheterna framstÄr som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.

33 §

LagrĂ„det menar att ordet ”bör” lĂ€mpligen byts mot ”ska”; jfr 19 §.

35 §

Av författningskommentaren framgÄr att handlingen fÄr lÀmnas endast till hushÄllsmedlem som pÄtrÀffas i, eller i omedelbar anslutning till, hemvistet. Detta bör framgÄ av lagtexten. LagrÄdet föreslÄr dÀrför att paragrafen fÄr följande lydelse:

Om delgivningsmottagaren har kÀnt hemvist i Sverige men inte pÄtrÀffas dÀr, fÄr handlingen lÀmnas till en vuxen medlem av det hushÄll som delgivnings- mottagaren tillhör och som pÄtrÀffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

45 §

Upplysningsskyldigheten enligt 43 och 44 §§ Àr inte straffsanktionerad. Det framstÄr dÄ som omotiverat att tynga lagen med förevarande paragraf om undantag frÄn upplysningsskyldigheten. LagrÄdet föreslÄr att paragrafen utgÄr.

52 §

LagrÄdet menar att paragrafen i tydlighetens intresse bör utformas mera i överensstÀmmelse med 22 § andra och tredje styckena i 1970 Ärs delgivningslag, sÄ att det tydligt framgÄr att inte endast beslut om avvisning utan ocksÄ beslut i delgivningsfrÄgor Àr överklagbara. LagrÄdet föreslÄr att paragrafen ges följande lydelse:

Prop. 2009/10:237

Bilaga 5

443

LÀnsstyrelsens beslut i delgivningsfrÄgor enligt 9 och 10 §§ och om avvisning

Prop. 2009/10:237

enligt 9 § fÄr överklagas hos allmÀn förvaltningsdomstol. PrövningstillstÄnd

Bilaga 5

krÀvs vid överklagande till kammarrÀtt.

 

Förslaget till lag (2010:000) om auktorisation av delgivningsföretag

 

1 §

 

LagrÄdet föreslÄr att paragrafen ges följande lydelse:

 

Med ett delgivningsföretag avses i denna lag ett företag som yrkesmÀssigt utför

 

delgivning enligt delgivningslagen (2010:000).

 

6 §

 

Paragrafen anger att det Àr tillsynsmyndigheten som prövar frÄgor om

 

auktorisation och godkÀnnande. Enligt vad som anges i motiven avses

 

”frĂ„gor om” Ă€ven innefatta Ă„terkallelse av auktorisation och

 

godkÀnnande. Enligt LagrÄdets mening Àr det en fördel om detta

 

uttryckligen framgÄr av lagtexten. LagrÄdet föreslÄr dÀrför att paragrafen

 

ges följande lydelse:

 

Tillsynsmyndigheten prövar frÄgor om auktorisation och godkÀnnande samt

 

Äterkallelse av auktorisation eller godkÀnnande enligt denna lag.

 

13 §

 

I paragrafens andra stycke anges att Rikspolisstyrelsen fÄr överklaga

 

lÀnsstyrelsens beslut att bevilja auktorisation. I motiven hÀnvisas till att

 

det föreslÄs att Rikspolisstyrelsen ska beredas tillfÀlle att yttra sig innan

 

auktorisation beviljas men att auktorisation kan beviljas trots att

 

Rikspolisstyrelsen avstyrkt detta. Vidare anförs att Rikspolisstyrelsen

 

kommer att kunna bevaka att tillÀmpningen av bestÀmmelserna om

 

auktorisation Àr enhetlig. I de fall Rikspolisstyrelsen i yttrande avstyrkt

 

att auktorisation beviljas och lÀnsstyrelsen följt yttrandet men allmÀn

 

förvaltningsdomstol efter överklagande av enskild beviljar auktorisation

 

fÄr, med den utformning paragrafen har fÄtt, Rikspolisstyrelsen

 

emellertid inte överklaga beslutet att bevilja auktorisation. Det framgÄr

 

inte av motiven att detta Àr regeringens avsikt. Om sÄ inte Àr fallet mÄste

 

ordet ”lĂ€nsstyrelsens” utgĂ„ ur lagtexten.

 

Förslaget till lag om Àndring i rÀttegÄngsbalken

 

33 kap. 1 §

 

Första stycket

 

Lagrummet föreslÄs Àndrat sÄ att det framgÄr att uppgiftsskyldigheten

 

omfattar Àven mobiltelefonnummer. SÀrskilda regler gÀller för telefon-

 

nummer som avser ett hemligt abonnemang. Det slagets abonnemang

 

förekommer bÄde i det fasta nÀtet och för mobiltelefoni. Genom

 

formuleringen kommer dock nÄgot undantag inte att gÀlla för mobil-

 

telefonnummer som inte Ă€r anknutna till abonnemang. Även sĂ„dana, t.ex.

 

kontantkortsnummer, kan i praktiken vara hemliga i den meningen att de

444

 

inte Àr registrerade. Enligt LagrÄdets mening bör denna frÄga övervÀgas

Prop. 2009/10:237

ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Bilaga 5

Andra stycket

 

LagrÄdet menar vidare att ocksÄ ett ombuds mobiltelefonnummer bör

 

uppges i samma omfattning som en enskild parts och att detta ska framgÄ

 

av lagtexten.

 

Förslaget till lag om Àndring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

 

LagrÄdet hÀnvisar till vad som ovan anförts under 33 kap. 1 § rÀttegÄngs-

 

balken.

 

Förslaget till lag om Àndring i expropriationslagen (1972:719)

 

I andra stycket bör orden ”han eller henne” bytas mot ”denne”. Tredje

 

stycket tredje meningen bör inledas med orden ”Kan det med fog antas

 

att det inte finns nĂ„gra okĂ€nda sakĂ€gare”.

 

Förslaget till lag om Àndring i lagen (1988:97) om förfarandet hos

 

kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

 

krig eller krigsfara m.m.

 

36 §

 

I första stycket anvĂ€nds ordet ”vid” och i andra stycket ”inom” Försvars-

 

makten. LagrÄdet föreslÄr att samma ord anvÀnds i bÄda styckena.

 

Förslaget till lag om Àndring i lagen (1996:242) om domstolsÀrenden

 

5 §

 

LagrÄdet hÀnvisar till vad som ovan anförts under 33 kap. 1 § rÀttegÄngs-

 

balken.

 

Förslaget till lag om Àndring i lagen (2010:000) om Àndring i

 

expropriationslagen (1972:719)

 

Jfr vad LagrÄdet anfört betrÀffande förslaget till lag om Àndring i

 

expropriationslagen (1972:719).

 

Övriga lagförslag

 

LagrÄdet lÀmnar förslagen utan erinran.

 

445

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantrÀde den 17 juni 2010

NÀrvarande: StatsrÄdet Olofsson, ordförande, och statsrÄden Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, HÀgglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz, Ohlsson

Föredragande: statsrÄdet Ask

Regeringen beslutar proposition 2009/10:237 Ny delgivningslag

Prop. 2009/10:237

446

RĂ€ttsdatablad

 

 

Prop. 2009/10:237

 

 

 

 

Författningsrubrik

BestÀmmelser som

Celexnummer för

 

inför, Àndrar, upp-

bakomliggande EU-

 

hÀver eller upprepar

regler

 

ett normgivnings-

 

 

 

bemyndigande

 

 

 

 

 

 

Lag om auktorisation av

14 §

 

 

delgivningsföretag

 

 

 

447