Regeringens proposition 2009/10:235

Enklare redovisning

Prop.

 

2009/10:235

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 juni 2010

Fredrik Reinfeldt

Beatrice Ask

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås förenklingar av reglerna om årsredovisning, års-

 

bokslut, löpande bokföring och arkivering.

 

Kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om de anställdas

 

sjukfrånvaro tas bort. Vidare tas kraven bort på att årsredovisningen ska

 

innehålla uppgift om löner och andra ersättningar till anställda särskilt

 

för varje land, uppgift om fastigheters taxeringsvärde samt uppgift om

 

beloppet av den ränta som räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång.

 

Vissa ytterligare krav på tilläggsupplysningar i årsredovisningen begrän-

 

sas till att gälla endast för större företag och sådana mindre företag som

 

är publika aktiebolag.

 

Mindre företag ges en generell rätt att upprätta resultat- och balansräk-

 

ning i förkortad form. De undantas också från kravet på att i förvaltnings-

 

berättelsen lämna upplysningar om företagets verksamhet inom forskning

 

och utveckling eller om verksamhets påverkan på den yttre miljön.

 

De lättnader som införs för större företag omfattar även finansiella

 

företag.

 

Det görs enklare att upprätta ett årsbokslut. Bestämmelserna om hur

 

vissa anläggningstillgångar ska värderas förenklas. Kraven på att extra-

 

ordinära intäkter och kostnader ska redovisas och att vissa belopp vid

 

upptagande av lån ska periodiseras tas bort. Vissa krav på tilläggsupp-

 

lysningar utmönstras och bestämmelserna om hur tilläggsupplysningar

 

ska redovisas förenklas.

 

De begränsningar till vissa fasta tidsperioder som i dag gäller för andra

 

räkenskapsår än kalenderår (brutna räkenskapsår) tas bort. Ett brutet

 

räkenskapsår ska dock även fortsättningsvis påbörjas den första dagen i

 

en kalendermånad och omfatta tolv kalendermånader.

1

 

Reglerna om tidpunkten för den löpande bokföringen ändras dels Prop. 2009/10:235 genom att möjligheten att använda kontantmetoden utökas så att alla icke

finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får tillämpa metoden, dels genom att möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bok- föringen utökas.

Möjligheten att använda gemensam verifikation vid kontantförsäljning utökas genom att kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna tas bort.

Möjligheterna till överföring av räkenskapsinformation från ett mate- rial till ett annat utökas och arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut ................................................................

6

2

Lagtext

.............................................................................................

7

 

2.1

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

 

 

 

(1995:1554) .......................................................................

7

2.2Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078) .....................................................................

17

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar .......................................................

24

2.4Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(1982:713) .......................................................................

25

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar ....................................................

26

2.6Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) .......................................................................

27

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m......................................................

28

2.8Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) .......................................................................

29

2.9Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220) .....................................................................

31

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag................................................................................

32

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag .................................

35

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker................................................................

39

2.13Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) .....................................................................

40

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter..........................

43

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse.........................................

44

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag .....................................................................

46

2.17Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .......................................................................

47

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om

 

 

europakooperativ.............................................................

48

3

Ärendet och dess beredning ...........................................................

49

4

Bakgrund........................................................................................

50

5

Mätningar av administrativa kostnader..........................................

51

6

Allmänna utgångspunkter ..............................................................

52

7

Årsredovisning och koncernredovisning........................................

53

 

7.1

Tilläggsupplysningar om personalen...............................

53

Prop. 2009/10:235

3

 

7.2

Vissa andra tilläggsupplysningar .....................................

60

Prop. 2009/10:235

 

7.3

Resultaträkning i förkortad form......................................

64

 

 

7.4

Balansräkning i förkortad form........................................

66

 

 

7.5

Förvaltningsberättelsen ....................................................

67

 

 

7.6

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar ..................

70

 

8

Årsbokslut.......................................................................................

71

 

9

Bokföring........................................................................................

77

 

 

9.1

Räkenskapsår ...................................................................

77

 

 

9.2

Tidpunkten för bokföring.................................................

79

 

 

9.3

Gemensam verifikation....................................................

83

 

 

9.4

Överföring av räkenskapsinformation..............................

84

 

 

9.5

Tiden för bevarande av räkenskapsinformation ...............

87

 

10

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ..................................

89

 

11

Konsekvensanalys ..........................................................................

91

 

12

Författningskommentar...................................................................

95

 

12.1Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554)......................................................................

95

12.2Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078)....................................................................

104

12.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om

understödsföreningar......................................................

112

12.4Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelse-

lagen (1982:713) ............................................................

113

12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

ekonomiska föreningar...................................................

113

12.6Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)......................................................................

114

12.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m. ...................................................

115

12.8Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200)......................................................................

116

12.9Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen

(1994:1220)....................................................................

117

12.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-

bolag...............................................................................

118

12.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag................................

120

12.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om

medlemsbanker ..............................................................

123

12.13Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)....................................................................

124

12.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

självdeklarationer och kontrolluppgifter ........................

126

12.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse .......................................

127

12.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om

europabolag....................................................................

128

4

Prop. 2009/10:235

5

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2009/10:235

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

2.lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

3.lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

4.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

5.lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

6.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

7.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

8.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

9.lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

10.lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag,

11.lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk- ringsföretag,

12.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

13.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

14.lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kon- trolluppgifter,

15.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

16.lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag,

17.lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

18.lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ.

6

2 Lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)2 dels att 5 kap. 4 och 18 a §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 4 och 18 a §§ ska utgå,

dels att 3 kap. 4 och 11 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 3, 10, 11, 20, 22 och 25 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 14 och 32 §§ samt 8 kap. 15 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §3

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för sig i den ordningsföljd som an- ges för respektive uppställnings- form.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser göras som är betingade av verk- samhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställ- ningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rätt- visande bild att de redovisas särskilt, skall de tas upp i delpos- ter. Kompletterande poster skall ges beteckningar som tydligt anger

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som an- ges för respektive uppställnings- form.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verk- samhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställ- ningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rätt- visande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger

1Jfr rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11, Celex 31978L0660), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/49/EG (EUT L 164, 26.6.2009, s. 42, Celex 32009L0049), samt rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1, Celex 31983L0349), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/49/EG (EUT L 164, 26.6.2009, s. 42, Celex 32009L0049).

2Senaste lydelse av

5 kap. 18 a § 2006:871

rubriken närmast före 5 kap. 18 a § 2002:1062. 3 Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2009/10:235

7

vad som ingår i posten. vad som ingår i posten. Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1.om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

2.om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som av- ser tillgångar, eget kapital, avsätt- ningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

11 §4

Mindre företag får, om det är motiverat av konkurrensskäl, slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket skall i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoför- lust, lämna uppgift om nettoom- sättningen. Företaget skall i en not upplysa om skälen för samman- slagningen. Uppgift om nettoom- sättningen får dock utelämnas om det är motiverat och Bolagsverket medger det.

Mindre företag får slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoför- lust, lämna uppgift om nettoom- sättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

4 kap.

3 §5

Anläggningstillgångar

skall

tas

Anläggningstillgångar

ska

tas

upp till belopp motsvarande ut-

upp till belopp som motsvarar ut-

gifterna

för

tillgångens

förvärv

gifterna

för tillgångens

förvärv

eller tillverkning (anskaffningsvär-

eller tillverkning (anskaffningsvär-

det), om inte annat följer av 4–6 §,

det), om inte annat följer av 4, 5,

12 §, 13 a §,

14 a §,

14 e §

eller

6, 12, 13 a, 14 a, 14 e eller 14 f §.

14 f §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I anskaffningsvärdet för en för-

I anskaffningsvärdet för en för-

värvad tillgång skall räknas in,

värvad tillgång ska räknas in,

utöver

inköpspriset, utgifter

som

utöver

inköpspriset,

utgifter

som

är direkt hänförliga till förvärvet.

är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en till-

I anskaffningsvärdet för en till-

verkad

tillgång skall

räknas

in,

verkad

tillgång får

räknas

in,

4Senaste lydelse 2006:871.

5Senaste lydelse 2004:1173.

Prop. 2009/10:235

8

utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktio- nen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.
Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- ningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperio- den. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplys- ning om detta lämnas i en not.

utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktio- nen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- ningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperio- den. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall upplys- ning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

5kap.

3 §

För varje post som tas upp som

För varje post som tas upp som

anläggningstillgång i balansräk-

anläggningstillgång i balansräk-

ningen eller i sådana noter som

ningen eller i sådana noter som

avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2

avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2

skall uppgift lämnas om

ska uppgift lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivnings- beloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

8.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9.ackumulerade uppskrivningar, och

10.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika post- er skall anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av av- skrivningens eller nedskrivningens storlek.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika post- er ska anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning läm- nas om detta med angivande av av- skrivningens eller nedskrivningens storlek.

Första stycket 7–10 gäller inte mindre företag.

För mindre företag som slår

Prop. 2009/10:235

9

samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som före- skrivs i första och andra styckena om anläggningstillgångarnas poster i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

10 §

För varje fordringspost i balans- räkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar eller i såda- na noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen samt den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

För varje fordringspost i balans- räkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar eller i såda- na noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, samt den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som före- skrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

För varje skuldpost i balans- räkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, om- fattningen av säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.

Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, skall särskild upplysning lämnas om detta.

11 §6

För varje skuldpost i balans- räkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska, om säkerhet har ställts, om- fattningen av säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.

Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, ska en särskild upplysning lämnas om detta.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska, i stället för vad som föreskrivs i första stycket,

6 Senaste lydelse 1999:1112.

Prop. 2009/10:235

10

anges omfattningen av ställda säkerheter för den sammanslagna posten med uppgift om deras art och form.

20 §7

Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar skall anges för var och en av följande grupper:

Större företag och sådana mind- re företag som är publika aktie- bolag ska ange det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

1.styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt- ningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och mot- svarande befattningshavare skall anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag skall vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen skall anges. Vidare skall uppgifter om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Har företaget anställda i flera länder, skall uppgifter som anges i denna paragraf lämnas särskilt för varje land.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och mot- svarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska uppgifter om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kost- nader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställ-

22 §8

Större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag ska lämna uppgift om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som

7Senaste lydelse 2006:565. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.

8Senaste lydelse 2006:565.

Prop. 2009/10:235

11

ande direktören eller motsvarande

avser

pensioner eller

liknande Prop. 2009/10:235

befattningshavare.

 

förmåner

till

styrelseledamöter,

 

 

 

verkställande direktören eller mot-

I ett publikt aktiebolag skall en

svarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska en

uppgift som avses i första stycket

uppgift som avses i första stycket

omfatta även pensioner och lik-

omfatta även pensioner och lik-

nande förmåner till andra personer

nande förmåner till andra personer

i bolagets ledning. Antalet perso-

i bolagets ledning. Antalet perso-

ner som omfattas skall anges.

ner som omfattas ska anges.

Vidare skall uppgifter lämnas för

Vidare ska uppgifter lämnas för

var och en av styrelseledamöterna

var och en av styrelseledamöterna

och för den verkställande direktö-

och för den verkställande direktö-

ren. Sådana

uppgifter behöver

ren.

Sådana

uppgifter

behöver

dock inte lämnas för arbetstagar-

dock inte lämnas för arbetstagar-

representanter

som har

utsetts

representanter

som

har

utsetts

enligt lagen (1987:1245) om sty-

enligt lagen (1987:1245) om sty-

relserepresentation för de privatan-

relserepresentation för de privatan-

ställda.

 

 

ställda.

 

 

 

 

Om företaget har träffat avtal

25 §9

 

 

 

 

 

Större

företag

och

sådana

om avgångsvederlag eller liknande

mindre företag som är publika

förmåner till

styrelseledamöter,

aktiebolag, som har träffat avtal

verkställande

direktören

eller

om avgångsvederlag eller liknande

andra personer i företagets led-

förmåner

till

styrelseledamöter,

ning, skall uppgift lämnas om

verkställande direktören eller andra

avtalen och om de väsentligaste

personer i företagets ledning, ska

villkoren i avtalen.

 

lämna uppgift om avtalen och om

 

 

 

de väsentligaste villkoren i avtalen.

6 kap.

1 §10

Förvaltningsberättelsen skall inne- hålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verk- samhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av års- redovisningen skall översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar skall även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte

Förvaltningsberättelsen ska inne- hålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verk- samhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av års- redovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte

9Senaste lydelse 1999:1112.

10Senaste lydelse 2006:871.

12

skall redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedöm- ningen av utvecklingen av företa- gets verksamhet, ställning och resultat,

ska

redovisas i balansräkningen, Prop. 2009/10:235

resultaträkningen

eller noterna,

men som är viktiga för bedöm-

ningen av utvecklingen av företa-

gets

verksamhet,

ställning och

resultat,

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedöm- ningen av företagets ställning och resultat, skall det även lämnas följande upplysningar avseende användningen av finansiella instru- ment:

Om det är väsentligt för bedöm- ningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende användningen av finansiella instru- ment:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som skall lämnas enligt första–tredje styckena skall förvaltningsberättel- sen innehålla sådana icke-finan- siella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveck- ling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplys- ningar om miljö- och personal- frågor. Företag som bedriver verk- samhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbal- ken skall alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3 och 5, tredje

Utöver sådan information

som

 

ska

lämnas

enligt

första–tredje

 

styckena ska

förvaltningsberättel-

 

sen innehålla sådana icke-finan-

 

siella upplysningar som behövs för

 

förståelsen av företagets utveck-

 

ling, ställning eller resultat och

 

som är relevanta för den aktuella

 

verksamheten,

däribland upplys-

 

ningar om miljö- och personal-

 

frågor. Företag som bedriver verk-

 

samhet som är tillstånds- eller

 

anmälningspliktig enligt miljöbal-

 

ken ska alltid lämna upplysningar

 

om

verksamhetens

påverkan

 

den yttre miljön.

 

 

 

Andra stycket 3–5, tredje stycket

13

stycket och fjärde stycket första

och

fjärde

stycket

gäller

inte Prop. 2009/10:235

meningen gäller inte mindre före-

mindre företag.

 

 

tag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §11

 

 

 

 

 

Bestämmelserna om tilläggsupp-

Bestämmelserna om tilläggsupp-

lysningar

i 5 kap. 2–7 och 10–

lysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7 och

13 §§,

14 §

andra

och

tredje

10–13 §§,

14 § andra och

tredje

styckena,

15–18 §§

samt

18 b–

styckena,

15–18 §§

samt

18 b–

25 §§ tillämpas även på koncern-

25 §§ tillämpas även på koncern-

redovisningen. Det som sägs där

redovisningen. Det som sägs där

om större företag ska i stället avse

om större företag ska i stället avse

större koncerner och det som sägs

större koncerner och det som sägs

om mindre företag ska i stället

om mindre företag ska i stället

avse mindre koncerner. Det som

avse mindre koncerner. Det som

sägs i

5 kap.

18 b §

om

medel-

sägs

i 5 kap. 18 b §

om medel-

antalet anställda ska avse medel-

antalet anställda ska avse medel-

antalet anställda i koncernen. Till-

antalet anställda i koncernen. Till-

läggsupplysningarna ska lämnas på

läggsupplysningarna ska lämnas på

det sätt

 

som

anges

i 5 kap. 1 §

det

sätt som

anges

i 5 kap. 1 §

första stycket andra och tredje

första stycket andra och tredje

meningarna och andra stycket i

meningarna och andra stycket i

samma paragraf.

 

 

samma paragraf.

 

 

Trots det som sägs i första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag.

Lydelse enligt prop. 2009/10:208 Föreslagen lydelse

32 §

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3.7 § vad gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om språk och form och 2 kap. 7 § om undertecknande,

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § vad gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

4 § om uppgifter om taxerings- värden,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

11 Senaste lydelse 2009:34.

14

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.
En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättel- sen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

– 15 § första och tredje styckena om en ekonomisk förenings eget Prop. 2009/10:235 kapital,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

25 § om avtal om avgångsvederlag,

6. 31 § första stycket, vad gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a– 4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och

7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på annan plats i redovis- ningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

15 §12 Om ett företag publicerar sin

årsredovisning i ofullständigt skick, skall det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall också anges om den full- ständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättel- sen. Publikationen skall i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovis- ningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).

Om någon revisionsberättelse

Om någon revisionsberättelse

inte har lämnats, skall detta för-

inte har lämnats, ska detta för-

12 Senaste lydelse 2005:918.

 

15

hållande liksom skälen för det

hållande liksom

skälen

för

det Prop. 2009/10:235

anges.

anges.

 

 

 

Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig årsredovisning

publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten

består i att

 

 

 

 

1. upplysningar enligt 5 kap. 18

1. upplysningar

enligt

5 kap.

eller 20 § har lämnats utan uppgift

18 § har lämnats utan uppgift om

om fördelningen mellan kvinnor

fördelningen mellan kvinnor

och

och män eller utan uppgift om för-

män eller utan uppgift om för-

delningen mellan olika länder,

delningen mellan olika länder, eller

eller

 

 

 

 

2. uppgift enligt 5 kap. 18 b § inte har lämnats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Bestämmelsen i 4 kap. 3 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas

första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010. Övriga bestämmelser tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

16

2.2

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

Prop. 2009/10:235

 

(1999:1078)

 

Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1999:1078)1 dels att 6 kap. 6–9 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 6 kap. 5 § ska utgå,

dels att nuvarande 6 kap. 10–12 §§ ska betecknas 6 kap. 6–8 §§,

dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 2 och 6 §§, 6 kap. 3–5 §§, 7 kap. 2 och 6 §§ samt rubrikerna närmast före 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 10, 11 och 12 §§ ska sättas närmast före nya 6 kap. 6, 7 respektive 8 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag,

2.verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som om- fattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

3.moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i

1kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),

4.koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen,

5.bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen,

6.affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska rela- tioner med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat,

7.verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,

8.räkenskapsinformation:

a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i

4 kap. 3 § (balansräkning),

5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),

5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),

5 kap. 6 § (verifikation),

5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),

5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),

6 kap. 2 § (årsredovisning),

1Senaste lydelse av 6 kap. 6 § 2000:31.

2Senaste lydelse 2007:134.

17

– 6 kap. 4 § (årsbokslut),

 

– 6 kap. 4 och 5 §§ (årsbokslut),

Prop. 2009/10:235

6 kap. 5 § (noter

till

balans-

 

 

räkning och resultaträkning),

 

 

– 6 kap. 10 § (förenklat

årsbok-

– 6 kap. 6 § (förenklat årsbok-

slut), samt

 

 

slut), samt

 

– 6 kap. 12 § (specifikation av

– 6 kap. 8 § (specifikation av ba-

balansräkningspost),

 

 

lansräkningspost),

 

b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa

verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt

 

c) sådana uppgifter i övrigt som

c) sådana uppgifter i övrigt som

är av betydelse för att det skall

är av betydelse för att det ska

att följa och förstå de enskilda

att följa och förstå de enskilda

bokföringsposternas

behandling i

bokföringsposternas behandling

i

bokföringen,

 

 

bokföringen,

 

9. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Företag som avses i 2 kap. 2 §

Företag som avses i 2 kap. 2 §

första stycket och 3 § skall vid till-

första stycket och 3 § ska vid till-

lämpningen

av

bestämmelser i

lämpningen av

bestämmelser i

denna lag som hänför sig till netto-

denna lag som hänför sig till netto-

omsättning, till nettoomsättningen

omsättning, till nettoomsättningen

lägga bidrag, gåvor, medlemsav-

lägga bidrag, gåvor, medlemsav-

gifter och andra liknande intäkter.

gifter och andra liknande intäkter.

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

Ett räkenskapsår

skall omfatta

1 §3

 

 

ska

 

Ett

räkenskapsår

omfatta

tolv månader.

 

 

tolv kalendermånader.

 

Fysiska personer,

handelsbolag

Fysiska personer,

handelsbolag

där en fysisk person skall beskattas

där en fysisk person ska beskattas

för hela eller en del av bolagets

för hela eller en del av bolagets

inkomst och sådana samfällighets-

inkomst och sådana samfällighets-

förvaltande

juridiska

personer som

förvaltande juridiska personer som

avses i 6 kap.

6 §

andra stycket

avses

i 6 kap.

6 §

andra

stycket

inkomstskattelagen (1999:1229) skall

inkomstskattelagen (1999:1229) ska

ha kalenderåret som räkenskapsår.

ha kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat

Andra företag får tillämpa annat

räkenskapsår än kalenderår (brutet

räkenskapsår än kalenderår (brutet

räkenskapsår). Brutet räkenskaps-

räkenskapsår).

 

 

 

år skall omfatta tiden den 1 maj–

 

 

 

 

 

den 30 april, den 1 juli–den 30 juni

 

 

 

 

 

eller den 1 september–den 31 au- gusti.

3 Senaste lydelse 1999:1304.

18

2 §4

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår.

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan period av tolv kalendermånader än som följer av 1 § andra stycket får utgöra räkenskapsår.

4 kap.

3 §5

När bokföringsskyldighet in- träder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, skall företaget utan dröjsmål upprätta en öpp- ningsbalansräkning.

Vid upprättandet av öppnings- balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 10 § i tillämpliga delar.

När bokföringsskyldighet in- träder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öpp- ningsbalansräkning.

Vid upprättandet av öppnings- balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 6 § i tillämpliga delar.

5 kap.

2 §6

Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.

Ett företag vars årliga netto- omsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta års- redovisning enligt 6 kap. 1 § får dröja med att bokföra affärs- händelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång skall

4Senaste lydelse 2003:727.

5Senaste lydelse 2006:874.

6Senaste lydelse 2006:874.

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske.

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Ett företag vars årliga netto- omsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räken- skapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Prop. 2009/10:235

19

dock samtliga då obetalda ford- ringar och skulder bokföras.

Vad som sägs i tredje stycket gäller också andra företag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Tredje stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller tredje stycket finansiella holding- företag som ska upprätta koncern- redovisning enligt någon av de nämnda lagarna.

För varje affärshändelse skall det

6 §

 

För varje affärshändelse ska det

finnas en verifikation. Om företaget

finnas en verifikation. Om företaget

har tagit emot en uppgift om

har tagit emot en uppgift om

affärshändelsen i den form som

affärshändelsen i den form som

anges i 7 kap. 1 §

första stycket,

anges i 7 kap. 1 §

första stycket,

skall denna uppgift, i förekommande

ska denna uppgift, i förekommande

fall kompletterad

med uppgifter

fall kompletterad

med uppgifter

enligt 7 och 8 §§, användas som

enligt 7 och 8 §§, användas som

verifikation.

 

verifikation.

 

Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Flera likartade

affärshändelser

Flera

likartade

affärshändelser

får

dokumenteras

 

genom

en

får

dokumenteras

genom

en

gemensam verifikation. Vid för-

gemensam verifikation. Vid för-

säljning av varor och tjänster mot

säljning av varor och tjänster mot

kontant betalning får även inbetal-

kontant betalning får även inbetal-

ningarna under en dags försäljning

ningarna under en dags försäljning

dokumenteras genom en gemen-

dokumenteras genom en gemen-

sam verifikation, om det skulle

sam verifikation. Den gemensam-

vara förenat med svårigheter att

ma verifikationen får då utgöras av

upprätta verifikationer för de olika

uppgifter

från en

kassaapparat,

affärshändelserna.

Den

gemen-

kassarapport

eller

annan

uppgift

samma verifikationen får då ut-

som anger summan av mottagna

göras av uppgifter från en kassa-

betalningar.

 

 

 

 

apparat, kassarapport

eller annan

 

 

 

 

 

 

 

uppgift som anger summan av

 

 

 

 

 

 

 

mottagna betalningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

Andra företag än sådana som

3 §7

 

 

 

 

 

 

Andra företag än sådana som

avses

i 1 § skall,

om

de

inte

avses

i

1 §

ska,

om

de

inte

upprättar årsredovisning, för varje

upprättar årsredovisning, för varje

7 Senaste lydelse 2006:874.

Prop. 2009/10:235

20

räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut.

Årsbokslutet skall upprättas en- ligt 4-9 §§. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kro- nor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i för- enklad form enligt 10 §.

räkenskapsår avsluta den löpande Prop. 2009/10:235 bokföringen med ett årsbokslut.

Årsbokslutet ska upprättas enligt 4 och 5 §§. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kro- nor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i för- enklad form enligt 6 §.

Årsbokslutets innehåll

Årsbokslut

4 §8

Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.

När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovis- ningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,

1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,

2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

2 kap. 7 § om undertecknande,

3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,

3 kap. 9 § om avsättningar,

3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,

3 kap. 13 § första stycket om extraordinära poster,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsätt-

ningstillgångar,

 

 

 

första stycket

 

4 kap. 3

§

om

anskaffnings-

4 kap. 3 §

om

värdet för anläggningstillgångar,

anskaffningsvärdet

för anlägg-

 

 

 

 

 

ningstillgångar,

 

 

4 kap. 4

§ om avskrivning av anläggningstillgångar,

 

 

4 kap. 5

§ om nedskrivning av anläggningstillgångar,

 

 

4 kap. 9

§ om värdering av omsättningstillgångar,

 

 

 

4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

 

 

 

4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

 

 

 

4 kap. 12 §

om

redovisning

till

4 kap. 12 §

om

redovisning

till

bestämd mängd och fast värde,

 

bestämd mängd och fast värde,

4 kap. 13 §

om

omräkning

av

och

 

 

 

4 kap. 13 §

om

omräkning

av

fordringar och skulder i utländsk

fordringar och skulder i utländsk

valuta, och

 

 

 

valuta.

 

 

 

8 Senaste lydelse 2008:90.

21

4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.

5 §

I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6–9 §§.

Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplysningarna i stället läm- nas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som upplys- ningarna hänför sig till.

I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Upplysningar ska lämnas om:

1.vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats,

2.hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen har beräknats, och

3.hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betal- ning senare än ett år efter balans- dagen.

Om företaget har ändrat redo- visningsprinciper, ska en upplys- ning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

7kap.

2 §

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som an- vänds för att bevara räkenskaps- information skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret av- slutades. De skall förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsnformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som an- vänds för att bevara räkenskaps- information ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 ska hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket.

Prop. 2009/10:235

22

Överföring av räkenskaps- information på maskinläsbart medium till annan form

Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som an- vänds för att bevara räken- skapsinformation, om räkenskaps- informationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikro- skrift eller annat maskinläsbart medium.

Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan och är av det slag som företaget normalt bevarar på maskinläsbart medium, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

Överföring av räkenskaps- Prop. 2009/10:235 information

6 §9

Ett företag får förstöra sådant material för bevarande av räken- skapsinformation som avses i 1 §, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till något annat sådant material. Om materialet är sådant som avses i 1 § andra stycket, får det dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret av- slutades.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Bestämmelserna i 1 kap. 2 § och 6 kap. 3–5 §§ i sin nya lydelse tillämpas första gången för årsbokslut som avser räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

9 Senaste lydelse 2006:874.

23

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvalt- ningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredo- visning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.
Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europa- kooperativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för understödsföreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.
För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om

Prop. 2009/10:235

 

understödsföreningar

 

 

Härigenom föreskrivs att 107 § lagen (1972:262) om understöds-

 

föreningar ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

107 §1 Om ett europakooperativ flyttar

sitt säte, skall lednings- eller förvalt- ningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredo- visning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europa- kooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för understödsföreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2006:599.

24

2.4

 

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

Prop. 2009/10:235

 

 

(1982:713)

 

 

 

 

 

Härigenom

 

föreskrivs

att

15 a kap. 39 § försäkringsrörelselagen1

 

(1982:713) ska ha följande lydelse.

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

15 a kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39 §2

 

 

Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det

 

övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska

 

styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda

 

bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har

 

upprättats fram till den dag när rättsverkningarna av fusionen inträdde

 

enligt 38 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det särskilda bokslutet ska inne-

Det särskilda bokslutet ska inne-

 

hålla en balansräkning och en

hålla en balansräkning och en

 

resultaträkning. När dessa hand-

resultaträkning. När dessa hand-

 

lingar upprättas ska bestämmels-

lingar upprättas ska bestämmels-

 

erna i lagen (1995:1560) om års-

erna i lagen (1995:1560) om års-

 

redovisning

i

försäkringsföretag

redovisning i

försäkringsföretag

 

tillämpas. Det

särskilda

bokslutet

tillämpas. Det

särskilda bokslutet

 

ska dessutom innehålla vissa till-

ska dessutom innehålla vissa till-

 

läggsupplysningar och

specifika-

läggsupplysningar och specifika-

 

tioner. Därvid

gäller

6 kap.

5–9

tioner. Därvid gäller 6 kap. 5 och

 

och

12 §§

bokföringslagen

8 §§ bokföringslagen (1999:1078)

 

(1999:1078)

i

tillämpliga delar.

i tillämpliga delar. Bokslutet ska

 

Bokslutet

ska

undertecknas

och

undertecknas och ges in till

 

ges in till registreringsmyndighe-

registreringsmyndigheten inom en

 

ten inom en månad från utgången

månad från utgången av den

 

av den period som bokslutet

period som bokslutet omfattar.

 

omfattar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1Lagen omtryckt 1995:1567.

2Senaste lydelse 2009:708.

25

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om

Prop. 2009/10:235

 

ekonomiska föreningar

 

 

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 40 § lagen (1987:667) om ekono-

 

miska föreningar ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

12 kap.

40 §1

Om en svensk förening deltar i en gränsöverskridande fusion och den övertagande föreningen har sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i den svenska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 39 §.

För det särskilda bokslutet gäller

För det särskilda bokslutet gäller

bestämmelserna om årsbokslut i

bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4–9 och 12 §§ bokförings-

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings-

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

ges in till Bolagsverket inom en

ges in till Bolagsverket inom en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2008:3.

26

2.6Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 19 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 kap.

 

Förvaltaren skall, oavsett vad

19 §1

 

Förvaltaren ska, oavsett vad som

som gäller i fråga om bokförings-

gäller i fråga om bokförings-

skyldighet för gäldenären, löpande

skyldighet för gäldenären, löpande

bokföra in- och utbetalningar, om

bokföra in- och utbetalningar, om

inte god redovisningssed kräver att

inte god redovisningssed kräver att

bokföringen sker på något annat

bokföringen sker på något annat

sätt.

 

sätt.

 

Förvaltaren skall bevara räken-

Förvaltaren ska bevara räken-

skapsmaterialet under minst tio år

skapsmaterialet under minst sju år

från utgången av det kalenderår då

från utgången av det kalenderår då

konkursen

avslutades. I övrigt

konkursen

avslutades. I övrigt

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

(1999:1078).

(1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 1999:1095.

Prop. 2009/10:235

27

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

Prop. 2009/10:235

 

utländska filialer m.m.

 

 

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1992:160) om utländska filialer

 

m.m. ska ha följande lydelse.

 

 

Lydelse enligt prop. 2009/10:220

Föreslagen lydelse

 

14 §

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området och

1.har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2.är ett kreditinstitut, betalningsinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4.är ett europakooperativ.

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av andra stycket inte upp- rättar någon årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tilllämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap. 4–11 §§ bokföringslagen (1999:1078),

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen, men till följd av andra stycket inte upp- rättar någon årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tilllämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ bokförings- lagen (1999:1078),

2.i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § års- redovisningslagen (1995:1554), och

3.i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

28

2.8Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att

13 kap. 8 § mervärdesskattelagen

(1994:200)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

13 kap.

 

8 §2

Den utgående skatten får redo- visas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om

den skattskyldige inte är skyl- dig att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078), och

värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samt- liga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång skall dock alltid redovisas för den redo- visningsperiod under vilken be- skattningsåret går ut.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för skattskyldiga som inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket första och andra streck- satserna om det endast före- kommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksam- heten och fordringarna och skuld- erna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Vad som sägs i första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 c.

Den utgående skatten får redo- visas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samt- liga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovis- ningsperiod under vilken beskatt- ningsåret går ut.

Första stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller första stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av de nämnda lagarna.

Första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 c.

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2006:1031 (jfr 2006:1293).

Prop. 2009/10:235

29

Prop. 2009/10:235

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre föreskrifter gäller i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

3.Skattskyldiga som före ikraftträdandet redovisar mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna i 13 kap. 6 § får vid ikraftträdandet gå över till att tillämpa de nya bestämmelserna i 13 kap. 8 § utan att dispens inhämtats enligt 13 kap. 8 a §. De skattskyldiga ska dock enligt 3 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) underrätta Skatteverket om att ett sådant byte av princip för redovisning av skatt har skett.

30

2.9

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

Prop. 2009/10:235

 

(1994:1220)

 

 

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha

 

följande lydelse.

 

 

Senaste lydelse

Föreslagen lydelse

 

3 kap.

2 §1

Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) ska fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har in- betalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemen- samma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räken- skapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räken- skapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens till-

gångar vid räkenskapsårets slut.

 

Dokument, mikroskrift och

Dokument, mikroskrift och

maskinläsbara medier som an-

maskinläsbara medier som an-

vänds för att bevara räkenskaps-

vänds för att bevara räkenskaps-

information ska vara varaktiga och

information ska vara varaktiga och

lätt åtkomliga. De ska bevaras

lätt åtkomliga. De ska bevaras

fram till och med det tionde året

fram till och med det sjunde året

efter utgången av det kalenderår

efter utgången av det kalenderår

då räkenskapsåret avslutades. De

då räkenskapsåret avslutades. De

ska förvaras i Sverige, i ordnat

ska förvaras i Sverige, i ordnat

skick och på betryggande och

skick och på betryggande och

överskådligt sätt.

överskådligt sätt.

Efter särskilt föreläggande av tillsynsmyndigheten ska en kopia av den sammanställning som anges i andra stycket ges in dit. Sådant före- läggande ska utfärdas när någon begär det. Beslut om föreläggande får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av tillsyns- myndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2009:244.

31

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

Prop. 2009/10:235

 

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

 

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 7 kap. 4 och 7 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §1

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska års- redovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredo- visningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar, 3 § första–tredje styckena om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxerings- värden,

4 a–4 c §§ om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

11 a § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

12 a § första och tredje styckena samt 12 b § om transaktioner med närstående,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 och 17 §§ om upplysningar om skatt,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 a § om sjukfrånvaro,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt

27 § om europabolag och europakooperativ.

1 Senaste lydelse 2009:35.

32

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska Prop. 2009/10:235 samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie-

bolag.

7 kap.

4 §2

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med

undantag för

hänvisningarna till

2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen

(1995:1554),

 

 

 

 

 

 

 

2. bestämmelserna

om

balans-

2. bestämmelserna

om

balans-

räkning och resultaträkning i 3 kap.,

räkning och resultaträkning i 3 kap.,

med det tillägget att vad som

med det tillägget att vad som

avsatts

till

kapitalandelsfonden

avsatts till kapitalandelsfonden ska

skall tas upp som bundet kapital

tas upp som bundet kapital under

under Andra fonder (post 12) i

Andra fonder (post 12) i

koncernbalansräkningen,

 

koncernbalansräkningen,

 

3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

 

 

4. bestämmelserna

om tilläggs-

4. bestämmelserna

om

tilläggs-

upplysningar i 5 kap., med undan-

upplysningar i 5 kap., med undan-

tag

för

2 § 1

och

hänvisningarna

tag för 2 § 1 och hänvisningarna

till

5 kap. 8,

9,

18 a och

26 §§

till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredo-

årsredovisningslagen, samt

 

visningslagen, samt

 

 

5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i 6 kap. 1 § första stycket, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och

3 §§ årsredovisningslagen.

 

 

 

 

 

 

 

Trots vad som följer av första

Trots vad som följer av första

stycket

4

får

uppgifter

enligt

stycket

4

får

uppgifter

enligt

5 kap.

20 § tredje stycket

tredje

5 kap.

20 §

tredje stycket

tredje

meningen

och

5 kap. 22 §

andra

meningen och

5 kap.

22 §

andra

stycket tredje meningen årsredo-

stycket tredje meningen årsredo-

visningslagen utelämnas i

fråga

visningslagen utelämnas i

fråga

om dotterföretag. Vid tillämp-

om dotterföretag. Vid tillämp-

ningen

av

nämnda bestämmelser

ningen av dessa bestämmelser ska

skall dock de lämnade uppgifterna

dock

de

lämnade

uppgifterna

innefatta även löner och andra

innefatta även löner och andra

förmåner från koncernföretag.

förmåner från koncernföretag.

Lydelse enligt prop. 2009/10:208

Föreslagen lydelse

 

 

7 §

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

2 Senaste lydelse 2006:566.

33

1. 1

§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall Prop. 2009/10:235

kapitaltäckningsanalys,

2. 2

§ vad gäller hänvisningen till

a)7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3. 4 § vad gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredo- visningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande,

b)5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

4 § om uppgifter om taxerings- värden,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

25 § om avtal om avgångsvederlag,

c)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupplysningar,

d)5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital,

e)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar

iförvaltningsberättelsen,

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen, samt

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upp-

lysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska för- valtningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

34

2.11

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om

Prop. 2009/10:235

 

årsredovisning i försäkringsföretag

 

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 7 kap. 4 och 5 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap

1 §1

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska års- redovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. års- redovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § om anläggningstillgångar, 3 § första–tredje styckena om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxerings- värden,

4 a–4 c §§ om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,

11 § om ställda säkerheter, 11 § första och andra styckena om ställda säkerheter,

11 a § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

12 a § första och tredje styckena samt 12 b § om transaktioner med närstående,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 och 17 §§ om upplysningar om skatt,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 a § om sjukfrånvaro,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

1 Senaste lydelse 2009:36.

35

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa best- ämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncern- företag.

25

§ om avtal om avgångsvederlag,

Prop. 2009/10:235

26

§ om uppgift om moderföretag, samt

 

27

§ om europabolag och europakooperativ.

 

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie- bolag.

7 kap.

4 §2

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med

undantag för hänvisningarna till

2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen

(1995:1554),

 

 

 

2. bestämmelserna om balansräk-

2. bestämmelserna

om

balans-

ning och resultaträkning i 3 kap.,

räkning och resultaträkning i 3 kap.,

med det tillägget att vad som

med det tillägget att vad som

avsatts till kapitalandelsfonden skall

avsatts till kapitalandelsfonden ska

tas upp i koncernbalansräkningen

tas upp i koncernbalansräkningen

som bundet eget kapital under

som bundet eget kapital under

Andra fonder (AA.V),

Andra fonder (AA.V),

 

 

3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

 

 

4. bestämmelserna om tilläggs-

4. bestämmelserna om

tilläggs-

upplysningar i 5 kap., med undan-

upplysningar i 5 kap., med undan-

tag för 2 § 5 och hänvisningarna

tag för 2 § 5 och hänvisningarna

till 5 kap. 8, 9, 18 a och 26 §§ års-

till 5 kap. 8, 9 och

26 §§ års-

redovisningslagen, samt

redovisningslagen, samt

 

5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av nämnda best- ämmelser skall dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncern- företag.

2 Senaste lydelse 2006:567.

36

Lydelse enligt prop. 2009/10:208

Föreslagen lydelse

Prop. 2009/10:235

5 §3

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § vad gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när kon- cernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4. 4 § vad gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredo- visningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande,

b)5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

4 § om uppgifter om taxerings- värden,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, samt

25 § om avtal om avgångsvederlag,

c)5 kap. 2 § 3 och 7 denna lag med särskilda regler om tilläggs- upplysningar,

d)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

e)5 kap. 4 § 1–3, 5 och 7–9 denna lag om eget kapital och avsätt- ningar,

f)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar

iförvaltningsberättelsen, samt

g)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

3 Anmärkning: Ändring i 7 kap. 5 § har också föreslagits i lagrådsremissen En ny försäkringsrörelselag (2010-05-27). Den ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

37

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upp- lysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upp- gifterna har lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Prop. 2009/10:235

38

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 1 a kap. 28 § lagen (1995:1570) om med- lemsbanker ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 a kap.

28 §1

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förord- ningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europako- operativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för medlemsbanken upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett sär- skilt bokslut. Det särskilda bok- slutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förord- ningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europako- operativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för med- lemsbanken upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken års- redovisning inte tidigare har upp- rättats fram till den dag då europa- kooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings- lagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2006:608.

Prop. 2009/10:235

39

2.13

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Prop. 2009/10:235

 

(1999:1229)

 

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 2 §, 17 kap. 2, 4 a och 24 §§ samt 18 kap. 7 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

14 kap.

 

2 §

Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.

Om

en

enskild

näringsidkare

Om

en

enskild

näringsidkare

upprättar

ett

förenklat

årsbokslut

upprättar

ett

förenklat

årsbokslut

enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen

enligt

6 kap.

6 §

bokföringslagen

(1999:1078), ska vid beräkningen

(1999:1078), ska vid beräkningen

av resultatet inkomster tas upp

av resultatet inkomster tas upp

som intäkt och utgifter dras av

som intäkt och utgifter dras av

som

kostnad

det

beskattningsår

som

kostnad

det

beskattningsår

som de hänför sig till enligt god

som de hänför sig till enligt god

redovisningssed, om

inte något

redovisningssed,

om

inte något

annat är särskilt föreskrivet i lag,

annat är särskilt föreskrivet i lag,

även om detta strider mot bok-

även om detta strider mot bok-

föringsmässiga grunder. För räntor

föringsmässiga grunder. För räntor

gäller detta dock endast om de sam-

gäller detta dock endast om de sam-

manlagda ränteinkomsterna eller de

manlagda ränteinkomsterna eller de

sammanlagda ränteutgifterna uppgår

sammanlagda ränteutgifterna uppgår

till högst 5 000 kronor.

 

till högst 5 000 kronor.

 

17 kap.

2 §

Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffnings- värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a §

andra stycket årsredovisningslagen.

 

 

Om en

enskild näringsidkare

Om en

enskild näringsidkare

upprättar

ett förenklat årsbokslut

upprättar

ett förenklat årsbokslut

1 Lagen omtryckt 2008:803.

40

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaff- ningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen

enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen

(1999:1078), avses med anskaff-

(1999:1078), avses med anskaff-

ningsvärde det värde som följer av

ningsvärde det värde som följer av

god redovisningssed.

god redovisningssed.

 

4 a §

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor.

24 §

Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för

arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och

arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.

En enskild

näringsidkare som

En enskild

näringsidkare som

upprättar ett

förenklat årsbokslut

upprättar ett

förenklat årsbokslut

enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen

enligt 6 kap.

6 § bokföringslagen

(1999:1078) får tillämpa bestäm-

(1999:1078) får tillämpa bestäm-

melserna om arbeten som utförs på

melserna om arbeten som utförs på

löpande räkning även på arbeten

löpande räkning även på arbeten

som utförs till fast pris.

som utförs till fast pris.

18 kap.

7 §

Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaff- ningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

13 §

Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid rest- värdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivnings- underlaget. Om avskrivnings- underlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild närings-

Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid rest- värdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivnings- underlaget. Om avskrivnings- underlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild närings-

Prop. 2009/10:235

41

idkare som upprättar ett förenklat

idkare som upprättar ett förenklat

årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bok-

årsbokslut enligt 6 kap.

6 § bok-

föringslagen (1999:1078) i stället

föringslagen (1999:1078)

i stället

göra värdeminskningsavdrag med

göra värdeminskningsavdrag med

ett belopp som motsvarar hela

ett belopp som motsvarar hela

avskrivningsunderlaget.

avskrivningsunderlaget.

 

Avskrivningsunderlaget består av följande:

1.värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång

– vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och

– vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,

2.ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,

3.minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värde- minskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Prop. 2009/10:235

42

Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomst- skattelagen (1999:1229) ska lämna

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

Prop. 2009/10:235

 

självdeklarationer och kontrolluppgifter

 

Härigenom föreskrivs

att 3 kap. 9 b § lagen (2001:1227) om själv-

 

deklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

3 kap.

9 b §1 Den som någon gång under

beskattningsåret har haft andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomst- skattelagen (1999:1229) skall läm- na

1.identifikationsuppgifter för den juridiska personen,

2.uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,

3.uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång,

och

4.uppgift om under året inträffade förändringar av andelsinnehavet eller av röstvärdet för sina andelar.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång skall dessutom lämna resultat- och balansräkningar för den juridiska personen upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078) med de tilläggsupplysningar som anges i 6 kap. 6, 7 och 11 §§ den lagen. Uppgifterna skall lämnas i den juridiska personens redovisnings- valuta.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska dess- utom lämna resultat- och balans- räkningar för den juridiska perso- nen upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078) med de tilläggsupplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § den lagen. Uppgifterna ska lämnas i den juridiska personens redovisningsvaluta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas från och med 2012 års taxering.

1 Senaste lydelse 2003:1090.

43

2.15

 

 

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

Prop. 2009/10:235

 

 

 

bank- och finansieringsrörelse

 

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom

föreskrivs

att

10 kap. 25 a §

och

12 kap.

18 §

lagen

(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25 a §1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I

stället

för

föreskrifterna

i

I stället för 23 kap. 50 § andra

23 kap. 50 §

andra

stycket

aktie-

stycket aktiebolagslagen (2005:551)

bolagslagen

(2005:551)

gäller

gäller

följande.

Det

särskilda

följande.

Det

särskilda

bokslutet

bokslutet ska innehålla en balans-

ska innehålla enbalansräkning och

räkning och en resultaträkning. När

en

resultaträkning.

När

dessa

dessa

handlingar

upprättas

ska

handlingar upprättas ska bestäm-

bestämmelserna i lagen (1995:1559)

melserna i lagen (1995:1559) om

om

årsredovisning

i

kreditinstitut

årsredovisning i kreditinstitut och

och

värdepappersbolag

tillämpas.

värdepappersbolag

tillämpas. Det

Det

 

särskilda

bokslutet

 

ska

särskilda

bokslutet

ska

dessutom

dessutom innehålla vissa tilläggs-

innehålla

 

vissa

 

tilläggsupplys-

upplysningar

och

specifikationer.

ningar och specifikationer. Därvid

Därvid gäller 6 kap. 5 och

 

8 §§

gäller 6 kap. 5–9 och 12 §§ bok-

bokföringslagen (1999:1078) i till-

föringslagen (1999:1078) i till-

lämpliga

delar.

Bokslutet

 

ska

lämpliga

 

delar.

 

Bokslutet

ska

undertecknas och ges in till re-

undertecknas och ges in till re-

gistreringsmyndigheten

inom

en

gistreringsmyndigheten

inom

en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

 

period som bokslutet omfattar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I

stället

för

föreskrifterna

i

18 §2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I stället för 12 kap. 40 § andra

12 kap. 40 §

andra

stycket

lagen

stycket

lagen

(1987:667)

 

om

(1987:667) om ekonomiska fören-

ekonomiska

 

föreningar

gäller

ingar gäller följande. Det särskilda

följande.

Det

 

särskilda

bokslutet

bokslutet ska innehålla en balans-

ska innehålla en balansräkning och

räkning

och

en

 

resultaträkning.

en

resultaträkning.

När

dessa

När dessa handlingar upprättas ska

handlingar upprättas ska bestäm-

bestämmelserna i lagen (1995:1559)

melserna i lagen (1995:1559) om

om årsredovisning

i kreditinstitut

årsredovisning

i kreditinstitut

och

och

värdepappersbolag

tillämpas.

värdepappersbolag

tillämpas. Det

Det

särskilda

 

bokslutet

ska

särskilda

bokslutet ska

dessutom

1Senaste lydelse 2009:711.

2Senaste lydelse 2009:711.

44

dessutom innehålla vissa tilläggs-

innehålla

vissa

tilläggsupplys- Prop. 2009/10:235

upplysningar och

specifikationer.

ningar och specifikationer. Därvid

Därvid gäller 6 kap. 5–9 och 12 §§

gäller 6 kap. 5

och 8 §§

bok-

bokföringslagen

(1999:1078)

i

föringslagen (1999:1078) i till-

tillämpliga delar.

Bokslutet

ska

lämpliga

delar.

Bokslutet

ska

undertecknas och ges in till

undertecknas och ges in till

registreringsmyndigheten inom en

registreringsmyndigheten inom en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

 

period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

45

2.16

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om

Prop. 2009/10:235

 

europabolag

 

 

Härigenom föreskrivs att 26 a § lagen (2004:575) om europabolag ska

 

ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

26 a §1

Om ett europabolag flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvaltnings- organet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SE- förordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabolaget får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för aktiebolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europabolaget registreras

enligt artikel 12 i SE-förordningen.

 

För det särskilda bokslutet enligt

För det särskilda bokslutet enligt

första och andra styckena gäller

första och andra styckena gäller

bestämmelserna om årsbokslut i

bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4–9 och 12 §§ bokförings-

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings-

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

ges in till Bolagsverket inom en

ges in till Bolagsverket inom en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2008:8.

Anmärkning: Ändring i 26 a § har också föreslagits i lagrådsremissen En ny försäkrings- rörelselag (2010-05-27). Den ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

46

2.17

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

Prop. 2009/10:235

 

(2005:551)

 

 

Härigenom föreskrivs att 23 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) ska

 

ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

23 kap.

50 §1

Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 49 §.

För det särskilda bokslutet gäller

För det särskilda bokslutet gäller

bestämmelserna om årsbokslut i

bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4–9 och 12 §§ bokförings-

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings-

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

ges in till Bolagsverket inom en

ges in till Bolagsverket inom en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2008:12.

47

2.18

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om

Prop. 2009/10:235

 

europakooperativ

 

 

Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (2006:595) om europakooperativ

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

32 §1

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvalt- ningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europako- operativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för den ekonomiska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bok- slutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt

artikel 11.1 i SCE-förordningen.

 

För det särskilda bokslutet enligt

För det särskilda bokslutet enligt

första och andra styckena gäller

första och andra styckena gäller

bestämmelserna om årsbokslut i

bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4–9 och 12 §§ bokförings-

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokförings-

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

lagen (1999:1078). Bokslutet ska

ges in till Bolagsverket inom en

ges in till Bolagsverket inom en

månad från utgången av den

månad från utgången av den

period som bokslutet omfattar.

period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

1 Senaste lydelse 2008:10.

Anmärkning: Ändring i 32 § har också föreslagits i lagrådsremissen En ny försäkrings- rörelselag (2010-05-27). Den ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2011.

48

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2009/10:235

Sommaren 2007 tillkallades en särskild utredare för att se över vissa redovisningsfrågor (dir. 2007:78). Utredningen antog namnet Utredning- en om enklare redovisning.

Utredningen överlämnade i juni 2008 delbetänkandet Enklare redo- visning (SOU 2008:67). I delbetänkandet föreslås förenklingar och för- ändringar i reglerna om årsredovisning, årsbokslut, löpande bokföring och arkivering. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkande har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i lag- stiftningsärendet (dnr Ju2008/5460/L1).

Under beredningen i Regeringskansliet har möjligheterna att förenkla det ”vanliga” årsbokslutet diskuterats med näringslivet vid ett möte i januari 2009, se bilaga 4, och med Bokföringsnämnden och Skatteverket vid ett möte i februari 2009. Minnesanteckningar från mötena finns till- gängliga i lagstiftningsärendet.

För att komplettera beredningsunderlaget presenterade Justitiedeparte- mentet i juni 2009 ett utkast till lagrådsremiss om enklare redovisning. I utkastet behandlas de flesta förslag som lämnas i delbetänkandet. Även vissa andra frågor tas upp i utkastet, bl.a. förenklingar i reglerna om vanliga årsbokslut och en uppmjukning av reglerna om brutna räken- skapsår. Utkastet diskuterades vid ett remissmöte i september 2009. En sammanfattning av utkastet finns i bilaga 5. Utkastets lagförslag finns i bilaga 6. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Utkastet, minnesanteckningar från remissmötet och de skriftliga syn- punkter som lämnats över utkastet finns tillgängliga i lagstiftnings- ärendet.

De frågor om gränsvärden i redovisningslagstiftningen som tas upp i delbetänkandet har behandlats i propositionen En frivillig revision (prop. 2009/10:204). Förslaget om att inskränka skyldigheten för aktiebolag att i årsredovisningen lämna tilläggsupplysningar om ersättning till revisorer har behandlats i propositionen Revisionsutskott m.m. – genomförande av 2006 års revisorsdirektiv (prop. 2008/09:135).

I denna proposition behandlas övriga förslag i delbetänkandet. I propositionen behandlas även vissa andra frågor, nämligen förenklingar i reglerna om vanliga årsbokslut och en uppmjukning av reglerna om brutna räkenskapsår.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 12 maj 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Regeringen har följt Lagrådets förslag med en smärre justering. Lagrådets synpunkter berörs i författningskommentaren.

49

4

Bakgrund

Prop. 2009/10:235

Redovisningslagstiftningen

Ett företag har vanligen flera olika intressenter (ägare, anställda, myndig- heter m.fl.) som kan behöva följa och kontrollera hur verksamheten i företaget utvecklas. Detta behov tillgodoses bl.a. genom regler om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.

Bestämmelser om löpande bokföring m.m. finns i bokföringslagen (1999:1078). Bestämmelserna syftar till att tillgodose de behov som det bokföringsskyldiga företagets borgenärer, ägare, medlemmar och anställda samt det allmänna kan ha av att kunna följa upp företagets förhållanden. De är inriktade på att åstadkomma en bokföring som präglas av fullständighet, samband, åtkomst och bevarande. Kravet på att räkenskapsinformationen ska vara fullständig innebär att det ska finnas en verifikation för varje affärshändelse och att alla verifikationer ska bokföras. Med samband avses att bokföringen ska säkerställa kopp- lingarna mellan olika länkar i bokföringssystemet. Det innebär att senare sammanställningar av affärshändelserna, såsom bokslutet, ska kunna härledas till de enskilda affärshändelserna. Kravet på åtkomlighet innebär att räkenskapsinformationen ska förvaras i ordnat skick och på betry- ggande sätt. Därutöver ska räkenskapsinformationen bevaras på ett säkert och beständigt sätt.

Den räkenskapsinformation som ingår i den löpande bokföringen sammanställs i årsbokslut, förenklade eller vanliga, eller årsredovisningar samt, i vissa fall, koncernredovisningar och delårsrapporter. Ett årsbok- slut, som är en intern handling och inte behöver offentliggöras, samman- fattar de affärshändelser som har ägt rum under året. Bestämmelser om årsbokslut finns i bokföringslagen. Också årsredovisningar, koncern- redovisningar och delårsrapporter utgör sammanfattningar av den verksamhet som har förevarit under en viss period. Deras syfte är framför allt att ge information till företagets externa intressenter. Det finns därför särskilda bestämmelser om att handlingar av dessa slag ska offentlig- göras. Bestämmelser om vad handlingarna ska innehålla och hur de ska offentliggöras finns i årsredovisningslagen (1995:1554) och, såvitt gäller finansiella företag, i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, förkortad ÅRKL, och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, förkortad ÅRFL.

EU:s redovisningsdirektiv

De svenska reglerna om årsredovisning och koncernredovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet innehåller de grundläggande bestämmelserna om skyldighet att upprätta årsredovisning (årsbokslut och förvaltningsberättelse med direktivets terminologi).1 Direktivet är tillämpligt på aktiebolag och vissa

1 Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11, Celex 31978L0660).

50

handelsbolag. Det sjunde bolagsrättsliga direktivet behandlar skyl- Prop. 2009/10:235 digheten att upprätta koncernredovisning.2 I bankredovisningsdirektivet3

och försäkringsredovisningsdirektivet4 finns särskilda redovisnings- bestämmelser för s.k. finansiella företag. Bank- och försäkringsredovis- ningsdirektiven hänvisar i åtskilliga avseenden till de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och avviker endast från dem där detta har ansetts vara motiverat av de särdrag som utmärker de finansiella företagen.

5 Mätningar av administrativa kostnader

Regeringens målsättning är att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010. På uppdrag av regeringen har Verket för näringslivs- utveckling (Nutek) genomfört mätningar av den administrativa börda som följer av redovisningslagstiftningen och de ytterligare normer som ställs upp i Bokföringsnämndens allmänna råd. Nuteks arbete med mätningar av detta slag har sedan den 1 april 2009 tagits över av Tillväxtverket, i det följande används dock när mätningarna diskuteras genomgående beteckningen Nutek.

Även om Nuteks mätningar i första hand är avsedda som ett verktyg för regelförbättring och syftar till att identifiera var i lagstiftningen de administrativa bördorna finns, ger de även en bild av hur stora de admini- strativa bördorna kan vara.

Nutek har undersökt näringslivets administrativa kostnader till följd av reglerna på årsredovisningsområdet.5 Enligt den senaste mätningen (som avser förhållandena den 1 januari 2010) uppgår näringslivets kostnader på det området till 1 822 miljoner kronor per år.

Möjligheten att göra förenklingar bedömdes i den ursprungliga mätningen finnas i första hand när det gäller informationskraven för mindre företag och kraven på tilläggsupplysningar om personalen. Vid de intervjuer som genomfördes inom ramen för mätningen med bl.a. företagare framkom att kraven på tilläggsupplysningar om personalen ofta uppfattas som tidskrävande och besvärliga och att många inte ser syftet med att lämna dessa upplysningar. Den totala kostnaden för personalmässiga tilläggsupplysningar uppgår enligt uppdateringen

2Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (EGT L 193, 18.7.1983, s. 1, Celex 31983L0349).

3Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1, Celex 31986L0635).

4Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7, Celex 31991L0674).

5Näringslivets administrativa bördor – Årsredovisningslagen och angränsande lagstiftning, R 2005:08; Näringslivets administrativa kostnader för årsredovisning, uppdatering 2007, R 2008:30; Näringslivets administrativa kostnader inom området årsredovisning och bokföring, uppdatering 2008, Rapport 0015 och Näringslivets administrativa kostnader för bokförings- och årsredovisningsområdet, uppdatering 2009 samt prognos under och efter 2010, Rapport 0056.

51

år 2007 till 226 miljoner kronor. Enligt den ursprungliga mätningen Prop. 2009/10:235 uppgick kostnaderna för uppgifter om sjukfrånvaro till 31 miljoner

kronor och för uppgifter om könsfördelning bland ledande befattnings- havare till 7,5 miljoner kronor.

Nutek har även undersökt näringslivets administrativa kostnader till följd av reglerna på bokföringsområdet.6 Enligt den senaste mätningen (som avser förhållandena den 1 januari 2010) uppgår kostnaderna på det området till 22 930 miljoner kronor. Behovet av förenklingar bedömdes i den ursprungliga mätningen vara störst när det gäller tidpunkten för den löpande bokföringen och kraven på bevarande av räkenskapsinformation. De totala kostnaderna för den löpande bokföringen och för arkivering efter räkenskapsårets utgång uppgår enligt uppdateringen 2006/2007 till 7,4 miljarder kronor respektive 188 miljoner kronor.

6 Allmänna utgångspunkter

Ett viktigt inslag i regeringens politik är att stärka företagens konkurrens- kraft och skapa förutsättningar för fler och växande företag, tillväxt i ekonomin och ökad sysselsättning. Regeringen har också som mål att minska företagens administrativa kostnader till följd av de statliga regel- verken med 25 procent till år 2010. De mätningar som Nutek har gjort ger vid handen att en betydande del av företagens administrativa kostnader är hänförliga till reglerna om årsredovisning och bokföring. Det är mot denna bakgrund naturligt att se över möjligheterna att förenkla dessa regler.

Inriktningen på redovisningslagstiftningen har hittills varit att samma reglering, så långt möjligt, ska gälla oavsett i vilken juridisk form verk- samheten bedrivs. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna för jäm- förelser mellan olika företags finansiella rapportering. Utgångspunkten bör vara densamma i detta lagstiftningsärende. Det innebär inte att samma bestämmelser ska gälla för alla företag. Tvärtom är det angeläget att reglerna anpassas till de särskilda omständigheter som gäller för olika slag av företag och att det utrymme som finns för enklare regler för mindre företag, där kraven på redovisning ofta kan sättas lägre, utnyttjas. Det bör härvid beaktas att det gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek och som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisnings- lagen kan komma att höjas (se regeringens förslag i propositionen En frivillig revision, prop. 2009/10:204).

Alldeles oavsett företagens storlek eller juridiska form måste dessutom en avvägning alltid göras mellan värdet av en viss reglering å ena sidan

6 Näringslivets administrativa kostnader för bokföring, R 2007:30; Näringslivets administrativa kostnader för bokföring, uppdatering 2006–2007, R 2008:32; Näringslivets administrativa kostnader inom området årsredovisning och bokföring, uppdatering 2008, Rapport 0015 och Näringslivets administrativa kostnader för bokförings- och årsredovisningsområdet, uppdatering 2009 samt prognos under och efter 2010, Rapport 0056.

52

och de kostnader och andra olägenheter de krav som ställs innebär för Prop. 2009/10:235 företagen å andra sidan.

Som nämns i avsnitt 4 grundar sig de svenska reglerna om årsredo- visning och koncernredovisning till stor del på EU:s redovisnings- direktiv. Redovisningsdirektivens syfte är skapa en minsta gemensam skyddsnivå i medlemsstaterna för ägare, borgenärer och andra intress- enter. I vissa fall kan medlemsstaterna undanta företag från en del av de skyldigheter som annars följer av redovisningsdirektiven. Detta gäller bl.a. direktivens krav på vissa notupplysningar. Också andra lättnader kan medges, t.ex. upprättande av balans- och resultaträkning i förkortad form. Undantags- och lättnadsregler kan enligt redovisningsdirektiven införas för mindre respektive medelstora företag. Det nu sagda innebär att de krav som följer av direktiven, som omfattar samtliga aktiebolag och vissa handelsbolag, utgör den yttersta gränsen för vilka ändringar som kan göras i den svenska lagstiftningen. De möjligheter som EU:s redovisningsdirektiv ger till undantag och lättnader för små företag bör utnyttjas om det inte finns starka skäl mot det.

Svenska företag verkar och konkurrerar i allt större utsträckning på en internationell marknad och då särskilt på den europeiska. Sådana specifikt svenska bestämmelser som inte krävs enligt redovisnings- direktiven och som går längre än vad som gäller i andra jämförbara länder bör tas bort, om inte starka skäl talar för att de behålls.

Även i övrigt bör som en allmän utgångspunkt gälla att företag i Sverige inte bör åläggas mer betungande skyldigheter än vad som är nödvändigt. Redovisningsreglernas syfte är inte att tillgodose företagets eget behov av intern kontroll m.m. utan att ge företagets utomstående intressenter – t.ex. investerare, borgenärer och anställda – information som är av betydelse för bedömningen av företagets ekonomiska för- hållanden och utvecklingsmöjlighet. Sådana skyldigheter som inte kan motiveras utifrån intressenternas behov, eller där intressenternas behov inte är så starka att de uppväger de kostnader som är förenade med skyldigheten, bör undvikas.

Slutligen bör de förslag som nu läggs fram vara inriktade på sådana förenklingar och förbättringar för företagen som åstadkommer märkbara resultat inom en nära framtid. Någon översyn av lagstiftningens struktur är inte aktuell nu. Inom EU har emellertid inletts ett arbete med en översyn av redovisningsdirektiven. Behovet av att se över strukturen på redovisningslagstiftningen övervägs lämpligen när det arbetet har slutförts. I det sammanhanget kan det också finnas anledning att se över kretsen av bokföringsskyldiga.

7 Årsredovisning och koncernredovisning

7.1Tilläggsupplysningar om personalen

Regeringens förslag: Kravet på att det i årsredovisningen ska lämnas uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro tas bort.

53

Kravet på att personalkostnaderna ska delas upp på olika kategorier av personal tas bort för mindre företag som varken är finansiella företag eller publika aktiebolag.

Kravet på att uppgifter om löner och andra ersättningar till olika kategorier av anställda ska lämnas särskilt för varje land tas bort.

Mindre företag som varken är finansiella företag eller publika aktiebolag behöver inte längre lämna uppgifter om kostnader och förpliktelser som avser pensioner till ledande befattningshavare. Sådana mindre företag behöver inte heller längre lämna uppgifter om avtal om avgångsvederlag till sådana personer.

Den ändrade uppgiftsskyldigheten omfattar, i förekommande fall, även koncernredovisningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår även att skyldigheten att lämna upplys- ningar om medelantalet anställda och dela upp personalkostnader på kostnadsslag tas bort för mindre företag. Vidare föreslår utredningen att skyldigheten att lämna upplysningar om könsfördelningen bland de anställda och bland de ledande befattningshavarna samt att specificera medelantal anställda i olika länder tas bort för samtliga företag (se betänkandet s. 117 f.). Utredningen föreslår också att uppgiftsskyldig- heten i koncernredovisningen vad gäller ersättningar m.m. till ledande befattningshavare begränsas (se betänkandet s. 126 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Arbetsmiljöverket avstyrker förslagen såvitt gäller upplysnings- skyldigheten avseende könsfördelning och sjukfrånvaro. JämO anser att utredningens analyser är för knapphändiga och påpekar att utredningen inte redovisar något empiriskt stöd för uppfattningen att redovisnings- skyldigheten inte skulle påverka arbetsgivarens personalpolitik. Ett slopande av uppgiftsskyldigheten skulle försvåra möjligheterna för företagen att upptäcka könsmönster bland sjukskrivningarna och leda till att kraven på att arbetsgivare ska bedriva ett kontinuerligt jämställdhets- arbete minskar. Arbetsmiljöverket framhåller att uppgifter om sjuk- frånvaro är viktig information vid riskbedömningar och för att följa upp sjukfrånvaro som har sin grund i arbetsförhållandena. Verket framhåller också att uppgifter om könsfördelning utgör en förutsättning för en bred analys av arbetsmiljön. FAR SRS, Rådet för finansiell rapportering och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren anser att kraven på vilka uppgifter som ska lämnas om ledande befattningshavare och tidigare ledande befattningshavare bör förenklas och förtydligas ytterligare. Statistiska centralbyrån invänder mot förslagen i de delar som avser slopade krav på specifikation av löner och andra ersättningar samt uppgifter om medelantalet anställda i olika länder.

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se utkastet s. 50 f.). I utkastet till lagrådsremiss föreslås dock även att kravet på att personalkostnaderna ska delas upp på kostnadsslag tas bort för mindre företag. Utkastet behandlar inte frågorna om könsfördelning och sjukfrånvaro.

Prop. 2009/10:235

54

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att Prop. 2009/10:235 yttra sig över utkastet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invänd-

ning. Vissa remissinstanser, Bokföringsnämnden, Svenskt Näringsliv,

FAR SRS och Företagarna, anser att även kravet på information om medeltalet anställda kan tas bort för mindre företag. Sveriges Redovis- ningskonsulters Förbund (SRF) är däremot av uppfattningen att det är bra att detta informationskrav behålls. SRF anser även att kravet på upplysning om räkenskapsårets sammanlagda löner i mindre företag bör behållas för att möjliggöra en meningsfull extern analys av företagets resultat och ställning. Föreningen Stiftelser i Samverkan påpekar att upplysning om lönekostnad sannolikt är av intresse för länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet över stiftelser. FAR SRS anser att mindre publika företag bör omfattas av samma upplysningskrav som större företag inom samtliga områden. Svenskt Näringsliv beklagar att upplys- ningar om ersättning till ledande befattningshavare inte behandlas nu.

Skälen för regeringens förslag

Personalrelaterade tilläggsupplysningar

Det fjärde bolagsrättsliga direktivet innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas om företagets personal (se artikel 43). Direktivets bestämmelser har i svensk rätt genomförts i årsredovisnings- lagen. Årsredovisningslagen innehåller också vissa bestämmelser om tilläggsupplysningar avseende personal som inte härrör från direktivet. Som regeringen anför i avsnitt 6 bör en utgångspunkt vara att den svenska redovisningslagstiftningen inte ska ställa upp mer långtgående krav än de som finns i redovisningsdirektiven, om det inte finns starka skäl som talar för det.

I det följande behandlas de olika personalrelaterade upplysningskraven i redovisningslagstiftningen.

Könsfördelning och medelantalet anställda

Ett företag ska i sin årsredovisning ange antalet anställda fördelade på kvinnor och män (5 kap. 18 § årsredovisningslagen). Uppgift ska också lämnas om könsfördelningen bland de ledande befattningshavarna (5 kap. 18 b §). Kraven saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Redovisningens syfte är i första hand är att förse företagens intress- enter med finansiell information för att dessa ska kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut. Kraven på vilken information som ska lämnas i företagens redovisning bör därför begränsas till information som typiskt sett efterfrågas av dessa. Som JämO och Arbetsmiljöverket är inne på är det sannolikt så att ett synliggörande av könsfördelningen fyller en viktig funktion i jämställdhetsarbetet och för arbetsmiljön.

De upplysningskrav i årsredovisningslagen som tar sikte på köns- fördelningen bland anställda och ledande befattningshavare har fått en allt större betydelse under senare år, inte endast ur ett jämställdhets-

politiskt perspektiv utan också som en av de faktorer som är av betydelse

55

för förtroendet för näringslivet och för företagets intressenter när dessa fattar ekonomiska beslut.

Vid bedömningen av om ett företag sköts på rätt sätt är det givetvis av intresse att de ledande befattningshavarna i företaget har en ända- målsenlig sammansättning med avseende på kompetens, erfarenhet och bakgrund. Uppgifter om könsfördelningen kan här vara av intresse. Brist på en jämn könsfördelning kan t.ex. tyda på att företaget inte tar till vara både kvinnors och mäns kompetens i sin rekrytering. Vissa studier tyder på att jämställda företag är mer lönsamma än andra företag (se Ds 2006:11 s. 176 f.). Flera investerare arbetar i dag aktivt med frågan om jämställdhet i företagen utifrån ett lönsamhetsperspektiv. Så har exempelvis Folksam under en rad av år tagit fram ett jämställdhetsindex för att påverka de företag Folksam investerar sina sparares pengar i. Frågan om jämställdhet har uppmärksammats också inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning som bl.a. syftar till att trygga näringslivets riskkapitalförsörjning. I koden anges att en jämn könsfördelning ska eftersträvas vid sammansättningen av styrelsen.

Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att uppgifter om de anställdas och de ledande befattningshavarnas könsfördelning har sådan betydelse att kraven på uppgiftslämnande i årsredovisningen bör be- hållas.

En annan fråga med anknytning till personalen gäller kravet på att uppgift ska lämnas om medelantalet anställda personer samt hur dessa fördelar sig på olika länder (5 kap. 18 §). Kraven har endast delvis motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (se artiklarna 43.1.9 och 44.1). Uppgift om antalet anställda är av grundläggande betydelse vid bedömningen av företagets storlek och ekonomiska betydelse. Det används dessutom som ett av flera kriterier i förekommande gränsvärden och har därför relevans för såväl den ekonomiska bedömningen av ett företag som bedömningen av vilka redovisnings- och revisionsregler som företaget har att följa.

Skyldigheten att lämna uppgift om antalet anställda och i vilka länder dessa finns har funnits under lång tid (se prop. 1975:103 s. 262). Intresset av dessa uppgifter torde inte ha minskat ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Tvärtom är näringslivet i dag i än högre grad international- iserat och uppgifterna är ofta nödvändiga för att intressenterna ska kunna bilda sig en uppfattning om ett företags samlade verksamhet. Upplys- ningskravet bör därför finnas kvar.

Sjukfrånvaro

Ett företag ska i sin årsredovisning lämna uppgift om de anställdas totala sjukfrånvaro. Vidare ska frånvaron redovisas på olika ålderskategorier och för kvinnor respektive män. Andelen sjukfrånvaro under en samman- hängande tid av 60 dagar eller mer ska anges särskilt (5 kap. 18 a §). Kraven saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Syftet med årsredovisningslagens krav på redovisning av sjukfrånvaro är att öka medvetenheten om frånvarons fördelning på olika verksam- heter (se prop. 2002/03:6). Ökade kunskaper på området ansågs kunna påverka arbetsgivare att vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron.

Prop. 2009/10:235

56

Utredningen föreslår att kravet på redovisning av sjukfrånvaro tas bort. Prop. 2009/10:235 Även regeringen anser att det uttryckliga kravet på att redovisa sjuk-

frånvaro i årsredovisningen bör tas bort. EU:s bolagsrättsliga direktiv kräver inte att företagen lämnar uppgift om sjukfrånvaro och det finns inte några starka skäl som talar för att behålla upplysningskravet. Dessutom uppfattas det som betungande och svårförståeligt av företagen (se avsnitt 5). Det kan dock i sammanhanget erinras om att årsredovisningen alltid ska innehålla information som är viktig för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat (se 6 kap. 1 §). Hit hör – när det är relevant för den aktuella bedömningen – uppgifter om sjukfrånvaro.

Personalkostnader

I årsredovisningslagen finns flera olika krav på tilläggsupplysningar om personalkostnader (se 5 kap. 19–25 §§). Det gäller löner, andra er- sättningar och sociala kostnader samt pensioner och avtal om avgångs- vederlag. Upplysning ska också lämnas om hur kostnaderna fördelar sig på olika personalkategorier. Kraven har delvis sina motsvarigheter i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Utredningen föreslår förenklingar i uppgiftsskyldigheten. Statistiska centralbyrån invänder mot förslagen och framhåller att ändringarna kommer att skapa problem för byrån. Som framgår av avsnitt 6 är det emellertid regeringens mening att uppgiftsskyldigheten enligt årsredovis- ningslagen bör begränsas så långt det är lämpligt och möjligt. Årsredo- visningslagens bestämmelser om tilläggsupplysningar om personal- kostnader går längre än det fjärde bolagsrättsliga direktivet kräver. Kraven kan också uppfattas som administrativt betungande av företagen (se avsnitt 5). Det bör därför övervägas om reglerna kan förenklas.

Vad först gäller kravet på att personalkostnader ska specificeras på löner och andra ersättningar respektive sociala kostnader (5 kap. 19 §) finns motsvarande bestämmelser i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (se artiklarna 43.1.9 och 23.6). Mindre företag får undantas från uppgifts- skyldigheten (artikel 44.1). Denna möjlighet har inte utnyttjats.

Alla företag som omfattas av årsredovisningslagen ska upprätta en resultaträkning. Denna kan ställas upp med indelning efter kostnadsslag eller med indelning efter funktioner (se bilagorna 2 och 3 till lagen). Av uppställningsschemat till den kostnadsslagsindelade resultaträkningen framgår att de sammanlagda personalkostnaderna ska anges under en särskild rubrik eller – om en sammanslagning har skett av posterna – i en not till resultaträkningen (3 kap. 4 § fjärde stycket 2). En upplysning av det slaget torde i och för sig vara tillräcklig för att tillgodose intressenternas behov av information i mindre företag. En helhets- bedömning måste emellertid ske av den samlade administrativa bördan för företagen. Den specifikation av personalkostnader på olika delposter som görs i årsredovisningen har ett stort värde för den ekonomiska statistiken även när det gäller mindre företag. Om uppgifterna inte kan hämtas från företagens årsredovisning, måste Statistiska centralbyrån inhämta dessa på annat sätt. Detta skulle innebära merarbete för

57

företagen och leda till sämre kvalitet på statistiken. Vid en samlad bedömning bör upplysningskravet därför behållas.

Årsredovisningslagen innehåller också krav som syftar till att synlig- göra ersättningar, pensioner och avtal om avgångsvederlag till ledande befattningshavare. Löner och andra ersättningar ska anges dels för gruppen ledande befattningshavare, dels för gruppen övriga anställda. Vidare ska uppgift lämnas om pensioner och liknande förmåner samt om avtal om avgångsvederlag till ledande befattningshavare (5 kap. 20 § första stycket, 22 § första stycket och 25 §). Dessa upplysningskrav är generella och gäller alla företag som upprättar en årsredovisning. Utredningen föreslår att de nu nämnda kraven på tilläggsupplysningar begränsas till att gälla större företag.

Det fjärde bolagsrättsliga direktivet ställer krav på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om löner och sociala kostnader med särskild uppgift om pensioner. Anställda personer ska fördelas per kategori (artikel 43.1.9). Direktivet ställer också krav på att uppgift ska lämnas om ersättningar till företagsledningen (artikel 43.1.12). Mindre företag får dock undantas från dessa uppgiftskrav (artikel 44.1). Undantags- möjligheten har hittills inte utnyttjats.

Öppenhet om ledande befattningshavares ersättningar och andra förmåner är av stor betydelse för förtroendet för näringslivet. Det kan i och för sig vara svårt att dra upp en gräns för när den generella uppgiftsskyldigheten om löner m.m. till ledande befattningshavare får anses mer betungande att lämna än de fördelar som uppnås med uppgifts- lämnandet. Som utredningen framhåller är de nuvarande reglerna tillämpliga på ett stort antal företag, varav de flesta är små. De detalje- rade upplysningskraven kan med fog uppfattas som betungande (se avsnitt 5) och, i vissa fall, även integritetskränkande. Enligt regeringens bedömning talar övervägande skäl för att kraven begränsas till att gälla endast större företag och sådana mindre företag som är publika aktie- bolag (se nedan).

Ett företag som har anställda i flera länder ska lämna uppgift om löner och andra ersättningar för varje land (5 kap. 20 § fjärde stycket). Enligt regeringens mening bör detta krav – som saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet – tas bort. Det är tillräckligt att årsredovis- ningen upplyser om hur många anställda företaget har i olika länder (5 kap. 18 § årsredovisningslagen).

Årsredovisningslagen innehåller också krav på upplysningar om ersättningar m.m. som endast gäller för publika aktiebolag. Dessa krav infördes den 1 juli 2006 (se prop. 2005/06:186) och innebär bl.a. att löner och andra ersättningar liksom pensioner och liknande förmåner till ledande befattningshavare ska redovisas på individnivå (se 5 kap. 20 § tredje stycket och 22 § andra stycket).

De upplysningskrav som infördes år 2006 är för närvarande föremål för översyn. Utredningen om ett enklare aktiebolag har i sitt slutbetänkande (SOU 2009:34) föreslagit att kraven ska tas bort och att frågorna, såvitt gäller aktiemarknadsbolag, ska hanteras inom ramen för näringslivets självreglering. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Frågor om ersättning till ledande befattningshavare behandlas också i en rekommendation från EU-kommissionen från

Prop. 2009/10:235

58

år 2004.7 Rekommendationen kompletterades år 2009 med ytterligare en Prop. 2009/10:235 rekommendation.8

Mot bakgrund av det arbete som pågår på området är regeringen inte beredd att nu föreslå några ytterligare ändringar i upplysningskraven. Det innebär också att de förenklingar som föreslås ovan för mindre företag inte bör gälla för mindre företag som är publika aktiebolag.

Regeringen har dock för avsikt att återkomma till de aktuella frågorna i samband med beredningen av det ovan nämnda betänkandet. I det sam- manhanget kan det också finnas anledning att återkomma till de syn- punkter som framförs från några remissinstanser om ytterligare förenk- lingar och förtydliganden av reglerna.

Koncernredovisning

De ändringar i kraven på tilläggsupplysningar om personalen som föreslås i detta avsnitt bör i tillämpliga delar gälla även för koncern- redovisningen för icke finansiella koncerner.

Finansiella företag och finansiella koncerner

Ovan föreslås att uppgiftsskyldigheten såvitt gäller sjukfrånvaro tas bort för icke finansiella företag och koncerner. Krav på upplysningar om sjukfrånvaro är inte särskilt motiverade med hänsyn till de finansiella företagens verksamhet. Det finns därför inte någon anledning att skilja mellan dessa företag och andra företag. De ändringar som föreslås när det gäller redovisning av sjukfrånvaro i icke finansiella företag och koncer- ner bör alltså få genomslag även för finansiella företag och koncerner. Detsamma gäller borttagandet av kravet på att ersättningar till olika kategorier av anställda ska lämnas särskilt för varje land.

När det gäller personalkostnader är läget annorlunda. Finansiella företag och koncerner omfattas generellt inte av de förenklingar för mindre företag och koncerner som gäller enligt de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och årsredovisningslagen (jfr. 1 kap. 2 § ÅRKL och 1 kap. 2 § ÅRFL, prop. 2005/06:116 s. 87, 147 och 152). De lättnader som i detta sammanhang föreslås för mindre icke finansiella företag och koncerner bör därför inte omfatta mindre finansiella företag och koncerner.

7Kommissionens rekommendation nr 2004/913/EG av den 14 december 2004 om att främja en lämplig ordning för ersättningen till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag.

8Kommissionens rekommendation nr 2009/385/EG av den 30 april 2009 om att komplettera rekommendationerna 2004/913/EG och 2005/162/EG när det gäller ordningen för ersättningar till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag.

59

7.2 Vissa andra tilläggsupplysningar Prop. 2009/10:235

Regeringens förslag: Tilläggsupplysningarna om anläggningstillgångar i mindre icke finansiella företag begränsas. Detsamma gäller för mindre icke finansiella koncerner som upprättar koncernredovisning.

Kravet på att uppgifter ska lämnas om fastigheters taxeringsvärde tas bort.

Beloppsuppgift behöver inte längre lämnas om ränta som har räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår också att uppställningen av eget kapital i balansräkningen ändras (se betänkandet s. 122 f.).

Remissinstanserna: De

flesta remissinstanser

tillstyrker förslagen

eller lämnar dem utan invändning. Statistiska centralbyrån konstaterar att

en begränsad skyldighet

att lämna uppgift om

anläggningstillgångar

skapar problem för byrån som använder uppgifterna till investerings- beräkningar och till kvalitetskontroller. Bolagsverket föreslår att samtliga årsredovisningar ska innehålla uppgift om huruvida det företag som års- redovisningen avser är ett mindre eller ett större företag.

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se utkastet s. 54 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att

 

yttra sig över utkastet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan

 

invändning. SRF och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att skyl-

 

digheten att lämna uppgift om ackumulerade av-, upp- och nedskriv-

 

ningar av anläggningstillgångar bör behållas och menar att förslaget inte

 

innebär någon reell förenkling, uppgifterna tas enkelt fram i boksluts-

 

arbetet. Föreningen Stiftelser i Samverkan påpekar att uppgifterna kan

 

vara av intresse för länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet för

 

stiftelser.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Anläggningstillgångar

 

I årsredovisningen ska det lämnas en rad uppgifter om anläggnings-

 

tillgångar (se 5 kap. 3 §). Uppgifterna ska lämnas i noter eller, om det

 

inte står i strid med kravet på överskådlighet, i balansräkningen (se

 

artiklarna 15.3 a, 33.1 tredje stycket och 35.1 c cc i det fjärde bolags-

 

rättsliga direktivet). Medlemsstaterna får dock undanta mindre företag

 

från att lämna upplysningar om värdeförändringar på olika poster som

 

redovisas under rubriken Anläggningstillgångar (artikel 44.2).

 

Som utredningen kommer fram till bör det inte komma i fråga att helt

 

och hållet undanta mindre företag från skyldigheten att lämna upp-

 

lysningar om förändringar i innehavet av anläggningstillgångar. Upp-

 

gifter om materiella och immateriella anläggningstillgångar och föränd-

 

ringen i dessas sammansättning och värde får regelmässigt anses vara av

 

stor betydelse för ett företags framtida intjäningsförmåga och fortlevnad.

 

Frågan är alltså närmast om upplysningsskyldigheten kan begränsas i

 

något avseende.

60

Statistiska centralbyrån framhåller att myndighetens arbete kommer att försvåras om uppgiftsskyldigheten begränsas. Som regeringen anför i avsnitt 6 är det inte redovisningslagstiftningens huvudsyfte att tillgodose det informationsbehov som kan finnas för t.ex. statistikändamål. Det måste prövas om det behov av information som kan finnas där kan lösas på något annat sätt. Samtidigt är det angeläget att en förenkling inom ett område inte leder till att den sammantagna administrativa bördan ökar för företagen.

Som utredningen förordar bör upplysningsskyldigheten för mindre företag kunna inskränkas till de mest grundläggande uppgifterna.

Den begränsade upplysningsskyldighet som för närvarande gäller vid upprättande av ett årsbokslut enligt bokföringslagen bör kunna tjäna som en utgångspunkt för en inskränkning.

Ett årsbokslut ska i dag innehålla upplysning om tillgångarnas anskaff- ningsvärde, årets avskrivningar, årets nedskrivningar, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar (6 kap. 7 § bokförings- lagen). En uppgiftsskyldighet som utformas på det sättet bör, med några justeringar, vara tillräcklig för årsredovisningen i mindre företag.

För det första bör mindre företag inte vara skyldiga att lämna uppgift om ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningarnas och nedskrivningarnas utveckling över tiden får i stället, vid behov, ut- läsas av uppgifter om avskrivningar och nedskrivningar för respektive räkenskapsår och av balansräkningen.

För det andra har vissa uppgifter om företagens anläggningstillgångar – uppgifter om tillkommande och avgående tillgångar och om överföringar

– en sådan betydelse för den ekonomiska statistiken att de bör behållas. Om uppgifterna inte kan hämtas från årsredovisningen, måste Statistiska centralbyrån inhämta dessa på annat sätt. Detta skulle innebära merarbete för företagen och sannolikt leda till mindre tillförlitlig statistik.

Slutligen bör årsredovisningen innehålla uppgift om årets uppskriv- ningar. Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan nämligen – till skillnad mot företag som endast upprättar ett årsbokslut – under vissa förhållanden skriva upp tillgångarnas värde. Ett företag som skriver upp värdet på sina anläggningstillgångar bör lämna uppgift om detta i sin årsredovisning.

Årsredovisningslagen innehåller även krav på att uppgift ska lämnas om taxeringsvärdet på fastigheter som är anläggningstillgångar (se 5 kap. 4 §). Kravet – som saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet – har motiverats av att taxeringsvärdet tidigare angav det högsta värde som en fastighet kunde skrivas upp till. Eftersom denna begränsning numera är borttagen, har bestämmelsens betydelse minskat. Upplysningsskyldigheten omfattar dessutom endast fastigheter i Sverige. Därutöver ger taxeringsvärdet inte nödvändigtvis en rättvisande bild av vilket marknadsvärde fastigheten har; taxeringsvärdet åsätts med viss eftersläpning och kan därmed inte ta hänsyn till samtliga värde- förändringar som fastighetsinnehavet har påverkats av. En samlad bedömning av värdet på ett fastighetsbestånd med vägledning av uppgifter om taxeringsvärde kan därför vara svår eller omöjlig att göra med godtagbar precision. Kravet bör därför tas bort. Det kan i sammanhanget erinras om att det alltid åligger den som upprättar års-

Prop. 2009/10:235

61

redovisningen att se till att balansräkningen, resultaträkningen och noterna ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.

Årsredovisningslagen gör i flera fall skillnad mellan olika företag beroende på om de tillhör kategorin mindre företag eller kategorin större företag. För att kunna bedöma om ett företag har tillämpat årsredovis- ningslagen korrekt föreslår Bolagsverket därför att samtliga årsredovis- ningar ska innehålla uppgift om huruvida det företag som årsredovis- ningen avser är ett mindre eller ett större företag.

Bestämmelser som knyter an till olika slag av gränsvärden har funnits i redovisningslagstiftningen under lång tid. Det har hittills inte ansetts nödvändigt att ålägga företagen en sådan uppgiftsskyldighet som Bolags- verket är inne på. Även om regeringen har förståelse för Bolagsverkets önskemål, finns det inte tillräckliga skäl för att införa en sådan uppgifts- skyldighet nu.

Upplysning om aktiverad ränta

En anläggningstillgång ska tas upp till sitt anskaffningsvärde. Detta ut- görs av ett belopp som motsvarar utgifterna för förvärvet eller till- verkningen av tillgången. När det gäller tillgångar som ett företag självt har tillverkat består produktionskostnaden främst av material och löner men även indirekta kostnader. De senare kan vara kostnader för förslit- ning av maskiner som används i tillverkningen och lokalkostnader. Om företaget har lånat pengar för att finansiera tillverkningen av tillgången, får räntan på kapitalet räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Ett företag som räknar in räntan i anskaffningsvärdet (aktiverar räntan) ska lämna uppgift om detta och om det räntebelopp som har aktiverats i en not (4 kap. 3 § fjärde stycket).

Kravet på att uppgift ska lämnas om det aktiverade räntebeloppet saknar motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet och bör som utredningen föreslår tas bort (jfr artikel 35.4). Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång, ska dock upplysning även fortsätt- ningsvis lämnas om detta.

Aktiebolags och ekonomisk förenings eget kapital

I den associationsrättsliga lagstiftningen finns bestämmelser som knyter an till hur stort bundet respektive fritt eget kapital ett företag har. Det gäller exempelvis bestämmelser om vinstutdelning i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

I årsredovisningslagen finns bestämmelser om redovisning av bundet respektive fritt eget kapital. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska dela upp eget kapital i bundet och fritt eget kapital (se 5 kap. 14 och 15 §§). Av bestämmelserna framgår vilka delposter som ska hänföras till det ena respektive det andra slaget av kapital. Informationen ska lämnas i en not eller direkt i balansräkningen, om det senare inte står i strid med kravet på överskådlighet. Bestämmelserna saknar i allt väsentligt motsvarighet i det fjärde bolagsrättsliga direktivet.

Bestämmelser finns också i uppställningsschemat för balansräkningen (se bilaga 1 till årsredovisningslagen). Detta har sin motsvarighet i det

Prop. 2009/10:235

62

fjärde bolagsrättsliga direktivet (se artikel 9). Av uppställningsschemat Prop. 2009/10:235 framgår ett antal huvudrubriker, betecknade med bokstäver. Huvud-

rubrikerna är i flera fall indelade i olika poster, vars beteckningar föregås av romerska siffror. Posterna innehåller ibland en indelning i ytterligare poster, vars beteckningar föregås av arabiska siffror.

När balansräkningen upprättas, ska posterna tas upp var för sig i den angivna ordningsföljden. Som en följd av direktivets utformning kan vad som är bundet respektive fritt eget kapital, vid en strikt tillämpning, komma att anges sammanblandat med varandra. Uppgift ska dock i anslutning till huvudrubriken Eget kapital lämnas om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital (prop. 1995/96:10, del 2, s. 23 och 276).

Den information som behövs för att kunna tillämpa näraliggande lagar, såsom aktiebolagslagen, finns alltså tillgänglig men ska ställas upp på ett annat sätt än den svenska traditionella indelningen i fritt och bundet eget kapital. Detta kan uppfattas som mindre ändamålsenligt och utredningen föreslår därför en ändring av uppställningsschemat.

Under vissa förutsättningar är det tillåtet att lägga till nya poster till det fjärde direktivets uppställningsschema (se artikel 4.1 och prop. 1995/96:10, del 2, s. 42). Utredningens förslag innebär dock inte att nya poster läggs till utan att befintliga poster tas upp i en annan ordningsföljd än den i direktivet avgivna. En sådan ändring torde inte vara tillåten enligt direktivet. I 3 kap. 4 a § årsredovisningslagen görs visserligen avsteg från den uppställningsform som direktivet annars föreskriver. Detta avsteg har emellertid kunnat göras först efter det att direktivet ändrats (se artikel 10a). Den ändring av uppställningsschemat som utredningen föreslår bör alltså inte genomföras. Som flera remissinstan- ser påpekar kan det dock finnas anledning att från svensk sida verka för en ändring av direktivet i detta avseende i samband med den nyligen inledda översynen av EU:s redovisningsdirektiv.

Koncernredovisning

Regeringen föreslår i avsnitt 7.1 vissa förändringar i kraven på vilka upplysningar som ska lämnas om personalen och att dessa ska gälla både i års- och koncernredovisningen. Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning i fråga om den förändrade upplysningsskyldighet som föreslås i detta avsnitt. Det bör därför inte längre ställas krav på att en koncernredovisning i ett icke-finansiellt företag ska innehålla uppgift om fastigheters taxeringsvärde eller om beloppet av sådan ränta som har räknats in i anskaffningsvärdet på en tillgång.

Regeringens förslag om att mindre företag ska kunna lämna förenklade upplysningar om anläggningstillgångarna bör på motsvarande sätt få genomslag vid upprättandet av koncernredovisningen i mindre koncer- ner. Enligt regeringens bedömning kan det sjunde bolagsrättsliga direktivet inte anses hindra detta eftersom direktivet ger medlemsstaterna möjlighet att helt undanta mindre koncerner från kravet på att upprätta koncernredovisning (se artikel 6.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet).

63

Finansiella företag och finansiella koncerner Prop. 2009/10:235

Ovan föreslås att uppgiftsskyldigheten avseende taxeringsvärden och räntebelopp som räknats in i anskaffningskostnaden för en tillverkad till- gång tas bort för icke finansiella företag och koncerner.

Krav på upplysningar om taxeringsvärden och räntebelopp är inte särskilt motiverade med hänsyn till de finansiella företagens verksamhet. Det finns därför inte någon anledning att här skilja mellan dessa företag och andra företag. Den ändring som föreslås när det gäller uppgifter om taxeringsvärden och räntebelopp bör alltså få genomslag även för finansiella företag och koncerner.

När det gäller tilläggsupplysningar om anläggningstillgångar är läget däremot annorlunda. Som framgår av avsnitt 7.1 omfattas finansiella företag och koncerner generellt inte av de förenklingar för mindre företag och koncerner som gäller enligt de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och årsredovisningslagen. De lättnader som i detta samman- hang föreslås för mindre icke finansiella företag och koncerner bör därför inte omfatta mindre finansiella företag och koncerner.

7.3 Resultaträkning i förkortad form

Regeringens förslag: Mindre icke finansiella företag ges en generell rätt att upprätta resultaträkningen i förkortad form. Detsamma gäller mindre icke finansiella koncerner som upprättar koncernredovisning.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Enligt utredningens förslag ska ett företag som fått tillstånd av Bolagsverket att utelämna uppgift om nettoomsättningen lämna upplysning om detta (se betänkandet s. 125 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Hovrätten för Nedre Norrland påpekar att den information som en fullständig resultaträkning ger kan vara av stort intresse för företagens intressenter. Utredningens förslag riskerar enligt hovrätten att leda till en försämring av redovisningsinformationen.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens förslag (se utkastet s. 58 f.).

Remissinstanserna: De remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Bolagsverket anser att ett företag som fått tillstånd av Bolagsverket att utelämna uppgift om nettoomsättning ska lämna upplysning om detta i årsredovisningen.

Skälen för regeringens förslag

I en årsredovisning ska det ingå en resultaträkning. Den ska i samman- drag visa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret och upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagor till årsredovisningslagen, den ena med kostnadsslagsindelning och den andra med funktionsindelning (se 3 kap. 2 och 3 §§ samt bilagorna 2

64

och 3 till lagen). Normalt ska de angivna uppställningsformerna följas och utrymmet för att slå samman poster är begränsat.

Uppgifterna i resultaträkningen kan vara känsliga från konkurrens- synpunkt. De kan t.ex. ge konkurrenter information om företagets prissättningspolitik och vinstmarginaler. I enskilda fall kan uppgifterna användas av en ekonomiskt starkare konkurrent för att genom under- prissättning konkurrera ut företaget från marknaden.

Årsredovisningslagen medger därför att vissa poster i resultaträkningen slås samman till en post, benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Detta förutsätter dels att det är fråga om ett mindre företag, dels att det är motiverat av konkurrensskäl (3 kap. 11 §). Ett företag som slår samman posterna i resultaträkningen ska lämna uppgift om nettoomsättningen och i en not upplysa om skälen för sammanslagningen. Uppgift om nettoomsättningen får utelämnas om det är motiverat och Bolagsverket medger det.

Årsredovisningslagens bestämmelser om ”förkortad resultaträkning” har huvudsakligen sin förebild i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (artiklarna 22–27). Kravet på att det ska föreligga konkurrensskäl för att en sammanslagning ska få ske härrör dock inte från direktivet.

De krav som ställs för att en sammanslagning ska få ske har tillkommit för att uppnå en avvägning mellan olika intressen: å ena sidan intresset av att företagens verksamhet blir väl genomlyst, vilket bl.a. främjar konkurrensen mellan företag, och å andra sidan intresset av att en osund konkurrens förhindras. Ett företag som dominerar en marknad ska inte med hjälp av uppgifter från en årsredovisning kunna prissätta sina produkter så att en mindre konkurrent – med sämre finansiell uthållighet

tvingas lägga ner sin verksamhet.

Det kan emellertid ifrågasättas om kraven inte är för högt ställda.

Utredningen föreslår att kravet på att sammanslagning får ske endast om det är motiverat av konkurrensskäl ska tas bort och att skälen för sammanslagningen inte längre ska behöva anges. Förslaget innebär att bestämmelsen blir enklare att tillämpa och anpassas till det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Som Hovrätten för Nedre Norrland påtalar finns det visserligen en risk för att en generell rätt att upprätta en förkortad resultaträkning leder till att informationen i företagens års- redovisningar försämras. Regeringen gör dock bedömningen att försäm- ringen är så begränsad att den kan godtas. Utredningens förslag bör alltså genomföras.

Information om nettoomsättningen är däremot särskilt viktig från ett intressentperspektiv samtidigt som den, så länge den inte presenteras tillsammans med kostnadsposterna, inte är lika känslig för företagen. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att nettoomsättningen även i framtiden bör särredovisas av de företag som upprättar en för- kortad resultaträkning. Den nuvarande möjligheten att, efter dispens- beslut från Bolagsverket, kunna utelämna uppgift om nettoomsättning bör behållas. Att det även fortsättningsvis ska föreligga konkurrensskäl för att dispens ska ges bör framgå direkt av lagen.

Utredningen föreslår vidare att ett företag som fått tillstånd av Bolags- verket att utelämna uppgift om nettoomsättningen ska lämna upplysning om detta i en not. Enligt regeringens mening saknas tillräckliga skäl för att ålägga företagen en sådan upplysningsskyldighet.

Prop. 2009/10:235

65

Den nu föreslagna möjligheten för mindre företag att upprätta resultat- Prop. 2009/10:235 räkning i förkortad form bör gälla också i fråga om mindre koncerner,

om moderföretaget väljer att upprätta en koncernredovisning (se 7 kap. 3 §). Detta kräver inte någon särskild lagändring (se 7 kap. 8 §).

Finansiella företag och finansiella koncerner

Finansiella företag och koncerner omfattas generellt inte av de förenk- lingar för mindre företag och koncerner som gäller enligt de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och årsredovisningslagen. De lättnader som föreslås när det gäller resultaträkningen bör därför inte omfatta mindre finansiella företag och koncerner.

7.4 Balansräkning i förkortad form

Regeringens förslag: Mindre icke finansiella företag ges möjlighet att upprätta en balansräkning i förkortad form. Detsamma gäller mindre icke finansiella koncerner som upprättar koncernredovisning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 130 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Rikspolisstyrelsen är tveksam till förslaget och anser att en förkortad balansräkning, som bl.a. skulle sakna informa- tion om skulder till och fordringar hos koncern- och intresseföretag, inte skulle fylla någon funktion för företagets externa intressenter.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med reg- eringens förslag (se utkastet s. 60 f.).

Remissinstanserna: De remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag

En balansräkning ska ställas upp enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till årsredovisningslagen (se 3 kap. 3 §). Bilagan har sin förebild i artikel 9 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. I uppställnings-

schemat finns ett antal huvudrubriker, betecknade med bokstäver. Dessa

 

är i de flesta fall indelade i olika poster, vars beteckningar föregås av

 

romerska siffror. Dessa poster är i sin tur ibland indelade i mindre poster,

 

vars beteckningar föregås av arabiska siffror. Posterna ska som huvud-

 

regel tas upp i den ordningsföljd som anges i bilagan (se 3 kap. 4 §).

 

Medlemsstaterna får enligt direktivet tillåta att mindre bolag upprättar

 

balansräkning i förkortad form (artikel 11). En sådan balansräkning

 

behöver endast innehålla de poster som föregås av bokstäver och

 

romerska siffror. Företag som upprättar balansräkning i förkortad form är

 

emellertid skyldiga att lämna vissa kompletterande uppgifter, t.ex. om

 

hur stor del av skulderna som förfaller till betalning efter mer än ett år.

 

Direktivets bestämmelser om balansräkning i förkortad form har hittills

 

inte utnyttjats. Det har tidigare ansetts att en fullständig redovisning inte

66

 

medför något beaktansvärt merarbete och att en balansräkning i förkortad Prop. 2009/10:235 form ofta har ett väsentligt lägre informationsvärde än en fullständig

balansräkning.

Regeringen – vars utgångspunkt är att de förenklingar som direktivet medger bör utnyttjas – gör bedömningen att en möjlighet att kunna upprätta en förkortad balansräkning i enskilda fall kan leda till klara administrativa förenklingar. Detta kan visserligen leda till att balans- räkningens informationsvärde försämras. Ett företag ska dock under alla förhållanden upprätta årsredovisningen så att den ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Möjligheten att upprätta en balans- räkning i förkortad form innebär inte att denna grundläggande princip får åsidosättas. Den försämring i informationslämnandet som en förkortad balansräkning innebär bedöms därför vara så begränsad att den kan godtas. Den möjlighet direktivet ger i fråga om balansräkning i förkortad form bör alltså utnyttjas.

Den föreslagna möjligheten för mindre företag att upprätta balans- räkning i förkortad form bör gälla också i fråga om mindre koncerner, om moderföretaget väljer att upprätta en koncernredovisning (se 7 kap. 3 §). Detta kräver inte någon särskild lagändring (se 7 kap. 8 §).

Finansiella företag och finansiella koncerner

Som framgått tidigare omfattas finansiella företag och koncerner generellt inte av de förenklingar för mindre företag och koncerner som gäller enligt de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och års- redovisningslagen. De lättnader som föreslås när det gäller balans- räkningen bör därför inte omfatta mindre finansiella företag och koncerner. Av samma skäl bör det inte heller göras möjligt för finansiella företag att använda en egen uppställningsform för balansräkningen i juridisk person, vilket Svenska Bankföreningen tar upp.

7.5Förvaltningsberättelsen

Regeringens förslag: De uttryckliga kraven på att förvaltnings- berättelsen ska innehålla upplysningar om verksamhet inom forskning och utveckling och om verksamhetens påverkan på den yttre miljön tas bort för mindre icke finansiella företag och koncerner.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens förslag är dock utformat på ett annat sätt genom att skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse i mindre företag till stora delar ersätts med ett krav på att i huvudsak motsvarande information tas in i noter till årsredovisningen. Vidare går utredningens förslag längre såvitt gäller mindre ekonomiska föreningar och stiftelser (se betänkandet

s.128 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller

lämnar det utan invändning. Finansinspektionen avstyrker förslaget och framhåller att detta slags information rätteligen hör hemma i årsredovis-

ningens inledning och inte i notupplysningar. Flera remissinstanser

67

kritiserar förslaget för att det inte tar hänsyn till olika företags särart.

Hovrätten för Nedre Norrland och Bokföringsnämnden påtalar att utred- ningens förslag får till följd att mindre ekonomiska föreningar och mindre stiftelser inte behöver lämna sådana upplysningar som specifikt gäller förhållandena i dessa juridiska personer. Dessa remissinstanser ifrågasätter om detta är rimligt och hovrätten framhåller att upplysnings- skyldigheten är av betydelse bl.a. för länsstyrelsernas möjligheter att utöva tillsyn över stiftelser. Hovrätten efterfrågar också ytterligare över- väganden när det gäller borttagandet av kravet på att lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Föreningen Stiftelser i Samverkan betonar vikten av att stiftelser, också mindre sådana, även i framtiden upprättar en förvaltningsberättelse och att dagens infor- mationskrav kvarstår. Flera remissinstanser, bl.a. Revisorsnämnden och

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ifrågasätter om förslaget leder till avsedda förenklingar och anser att fråga är om sådan väsentlig information som inte bör lämnas i notform. Dessa remissinstanser förordar att kravet på förvaltningsberättelse bibehålls men att uppgifts- skyldigheten begränsas för mindre företag. Svenska kyrkan anser att kravet på förvaltningsberättelse bör behållas för verksamheter som bedrivs på icke-vinstgivande grunder.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens förslag (se utkastet s. 61 f.). I utkastet behandlas dock inte verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Svenskt Näringsliv anser att utredningens förslag avseende undantag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse i mindre aktiebolag bör genomföras och att ett behov av att ha kvar förvaltningsberättelsen i t.ex. stiftelser och ekonomiska föreningar bör hanteras separat.

Skälen för regeringens förslag

En årsredovisning ska bestå av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse (2 kap. 1 § årsredovisningslagen). Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Därutöver ska berättelsen innehålla upplysningar om ett antal särskilda förhållan- den, däribland förhållanden som inte ska redovisas i årsredovisningens övriga delar men som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat (6 kap. 1–4 §§).

Mindre företag är helt och hållet undantagna från vissa av de krav som ställs på förvaltningsberättelsens innehåll (6 kap. 1 § femte stycket). Exempelvis behöver mindre företag inte lämna upplysning om företagets förväntade framtida utveckling. I en del fall behöver upplysningar endast lämnas av vissa typer av juridiska personer (se bl.a. 6 kap. 2 §).

Bestämmelserna om förvaltningsberättelse går tillbaka till det fjärde bolagsrättsliga direktivet (artikel 46.1 och 46.2). Direktivet medger att medlemsstaterna under vissa förutsättningar undantar mindre bolag från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse (artikel 46.3). Utredning- en föreslår att denna möjlighet tas till vara. Flera remissinstanser anser

Prop. 2009/10:235

68

däremot att kravet bör behållas för samtliga företag som tillämpar årsredovisningslagen eller ifrågasätter förslagets betydelse ur ett förenklings- perspektiv.

De upplysningar som ska lämnas i förvaltningsberättelsen är som regel av stor betydelse för att företagets intressenter ska kunna skaffa sig en fullständig och rättvisande bild av företagets förhållanden. Visserligen är det inte något som hindrar att förvaltningsberättelsen ersätts med ett krav på att motsvarande upplysningar lämnas i noter. Utredningen föreslår en sådan lösning. Det kan dock ifrågasättas om detta innebär någon egentlig administrativ förenkling för företagen. Därtill kommer att det skulle det bli svårare att jämföra ett företag som upprättar en förvaltningsberättelse med ett företag som i stället lämnar motsvarande information på en annan plats i årsredovisningen. Det kan vidare ifrågasättas om det är lämpligt att lämna information av aktuellt slag i notform. För företagets intressenter är det av värde att veta var i årsredovisningen upplysningarna lämnas och att kunna ta del av informationen samlat. Förvaltnings- berättelsen har också, som flera remissinstanser framhåller, en särskild roll att fylla för vissa juridiska personer. Sålunda ställs tillkommande krav på förvaltningsberättelsens innehåll för bl.a. stiftelser och ekonomiska föreningar. Vid en sammantagen bedömning är regeringen därför inte beredd att föreslå att mindre företag undantas från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse. Det bör i stället övervägas om ytterligare förenklingar kan göras i reglerna om förvaltningsberättelsens innehåll när det gäller mindre företag.

Förvaltningsberättelsen ska alltid innehålla uppgift om företagets verksamhet inom forskning och utveckling (6 kap. 1 § andra stycket 4). Särskilt i mindre företag torde sådan verksamhet vara av begränsad omfattning. Med hänsyn till detta bör mindre företag inte omfattas av denna skyldighet.

Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälnings- pliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksam- hetens påverkan på den yttre miljön (se 6 kap. 1 § fjärde stycket andra meningen). Sedan tillkomsten av bestämmelsen har nya regler tillkommit i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Reglerna, som har genomförts i svensk rätt, innebär att upplysningar av icke-finansiell karaktär – däribland upplysningar om miljöfrågor – ska lämnas om de behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat (se 6 kap. 1 § fjärde stycket första meningen). Denna utvidgning ska ses mot bakgrund av det arbete som bedrivs inom EU när det gäller företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility). Ett mål med detta arbete är att åstadkomma ett bättre synliggörande av bl.a. miljörelaterade aspekter på företagets verksamhet (prop. 2004/05:68 s. 14).

Som redan har framgått är regeringens utgångspunkt att redovisnings- reglerna för svenska företag inte utan starka skäl bör gå längre än vad som krävs enligt redovisningsdirektiven. Den bestämmelse som härrör från det fjärde bolagsrättsliga direktivet har genomförts i svensk rätt och det kan ifrågasättas om det därutöver är motiverat med ett krav på miljöredovisning som saknar motsvarighet i EU-rätten. Mot detta kan invändas att det svenska kravet är utformat så att det omfattar företag som bedriver verksamhet som typiskt sett har en stor miljöpåverkan. Kravet innebär också att berörda företag alltid ska lämna upplysningar

Prop. 2009/10:235

69

om verksamhetens påverkan på den yttre miljön, även om informationen Prop. 2009/10:235 inte behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller

resultat. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen därför att bestämmelsen inte bör tas bort. Tillämpningsområdet bör dock begränsas till sådana företag som kan antas ha en särskilt stor miljöpåverkan. Större företag som är tillstånds- eller anmälningsskyldiga enligt miljöbalken bör alltid vara skyldiga att lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Däremot bör mindre företag undantas från den generella upplysningsskyldigheten.

Utredningens förslag innebär att ekonomiska föreningar och stiftelser undantas från viss uppgiftsskyldighet. Det gäller bl.a. uppgift om väsent- liga förändringar i medlemsantalet i en ekonomisk förening och om hur en stiftelses ändamål har främjats (6 kap. 3 och 4 §§). Regeringen gör dock bedömningen att uppgifterna har sådan särskild betydelse för dessa juridiska personer att uppgiftsskyldigheten bör behållas.

Den nu föreslagna möjligheten för mindre företag att upprätta en för- valtningsberättelse utan alla de uppgifter som annars krävs bör gälla också för mindre koncerner, om moderföretaget väljer att upprätta en koncernredovisning (se 7 kap. 4 §). Detta kräver inte någon särskild lagändring (se 7 kap. 31 §).

Finansiella företag och finansiella koncerner

Som regeringen anfört tidigare omfattas finansiella företag generellt inte av de förenklingar för mindre icke finansiella företag och koncerner som gäller enligt de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven och årsredo- visningslagen. De lättnader som i detta sammanhang föreslås för mindre icke finansiella företag och koncerner bör därför inte omfatta mindre finansiella företag och koncerner.

7.6Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

Regeringens förslag: Kravet på att indirekta kostnader ska räknas in i anskaffningsvärdet för en tillverkad anläggningstillgång tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 141 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm- nar det utan invändning.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med reg- eringens förslag (se utkastet s. 63 f.).

Remissinstanserna: De remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag: Anläggningstillgångar ska normalt tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (4 kap. 3 § årsredovisningslagen). Beloppet utgör till- gångens anskaffningsvärde. Om företaget har tillverkat tillgången självt, ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl kostnader som kan hänföras till

produktionen av tillgången som en skälig andel av indirekta till-

70

verkningskostnader. Detta leder till den mest rättvisande redovisningen. Prop. 2009/10:235 Ett krav på att indirekta tillverkningskostnader ska tas upp som en del av

anskaffningsvärdet leder också till att företag med samma förutsättningar kan jämföras med varandra.

Det kan dock ifrågasättas om det är nödvändigt att ett företag alltid ska vara skyldigt att beräkna och ta upp indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet. Det kan röra sig om komplicerade beräkningar där t.ex. gemensamma kostnader för lokaler och maskiner ska proportioneras i förhållande till hur stor del de har använts i tillverkningsprocessen respektive i annan verksamhet. Det kan också vara svårt att slå fast vilka av företagets utgifter som är att hänföra till tillverkningen av en viss tillgång. Detta talar för att kravet mjukas upp. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet medger att medlemsstaterna inför regler som lämnar till företagen själva att bestämma om indirekta tillverkningskostnader ska ingå i anskaffningsvärdet på en tillverkad tillgång eller inte (se artikel 35.3 b). Visserligen skulle en sådan ändring innebära en viss försämring i redovisningens precision och i jämförbarheten mellan olika företag, men försämringen bedöms dock vara så begränsad att den kan godtas.

Kravet på att indirekta tillverkningskostnader alltid ska räknas in i an- skaffningsvärdet för en tillverkad anläggningstillgång bör därför tas bort. Något hinder mot att kostnaden räknas in bör inte ställas upp. På det sättet kan företaget självt bedöma när det, med hänsyn till omfattningen på de indirekta kostnaderna, är lämpligt att dessa räknas in i anskaff- ningsvärdet.

Det bör i sammanhanget erinras om att balans- och resultaträkningen alltid ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Det innebär att indirekta kostnader i vissa fall ska tas upp som en tillgång i balansräkningen, trots den förenkling som här föreslås.

Den föreslagna ändringen bör gälla även för koncernredovisningen (se artikel 29.1 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet). Detta kräver inte någon särskild lagändring (se 7 kap. 11 §).

Den föreslagna ändringen bör få genomslag även för finansiella företag och koncerner. Inte heller detta kräver någon särskild lagändring (se 4 kap. 1 § och 7 kap. 4 § ÅRKL respektive 4 kap. 1 § och 7 kap. 4 § ÅRFL).

8 Årsbokslut

Regeringens förslag: Bestämmelserna om årsbokslutet förenklas. Vissa bestämmelser om värdering av anläggningstillgångar upphävs. Kraven på att extraordinära intäkter och kostnader ska redovisas och att vissa belopp vid upptagande av lån ska periodiseras tas bort. Vissa krav på tilläggsupplysningar tas bort och bestämmelserna om tilläggs- upplysningarnas placering förenklas.

Utredningens förslag: Regeringens förslag saknar motsvarighet i utredningens förslag. Utredningen föreslår att det vanliga årsbokslutet tas

71

bort och att samtliga årsbokslut i framtiden ska upprättas enligt dagens regler om förenklat årsbokslut (se betänkandet s. 146 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Skatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenskt Närings- liv, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Bokföringsnämnden är positiv till förslaget men anser sig behöva mer resurser och tid för att kunna ta fram de kompletterande regler som behövs för t.ex. handels- bolag, ideella föreningar och större enskilda näringsidkare. Flera remiss- instanser är dock negativa till ett borttagande av det vanliga årsbokslutet. FAR SRS anser att regelverket om det förenklade årsbokslutet är så pass nytt att det är för tidigt att bedöma om och i vilken omfattning det i praktiken har tillämpats och att det vanliga årsbokslutet därför inte ännu bör avskaffas. Hovrätten för Nedre Norrland anser att förslaget kan ifrågasättas av principiella skäl, eftersom det kräver en omfattande tilläggsreglering från Bokföringsnämnden som det finns begränsad för- fattningsenlig grund för. Hovrätten framhåller vidare att det knappast har något värde ur förenklingssynpunkt att upphäva bestämmelser i lag om tanken är att motsvarande regler ändå ska gälla inom ramen för god redo- visningssed. Även Handelshögskolan vid Göteborgs universitet tar upp Bokföringsnämndens roll ur ett konstitutionellt perspektiv och invänd- ningen att det inte innebär någon förenkling att slopa vissa krav i lag för att i stället överlåta till normgivande organ att besluta om i huvudsak samma bestämmelser. Högskolan anser att det vanliga årsbokslutet bör behållas i sin nuvarande form. Enligt LRF fyller dagens regler om vanliga årsbokslut en viktig funktion men bör de kunna förenklas. Hela ansvaret för detta bör dock enligt LRF inte överlämnas till Bokförings- nämnden. SRF avråder starkt från att ta bort de nuvarande bestämmel- serna om vanliga årsbokslut eftersom kvaliteten på redovisningen då i många fall skulle bli för låg. Ekonomistyrningsverket ser en risk för att sänkta krav på att lämna uppgifter i redovisningen kommer att leda till ökade krav på företagen att ta fram information i särskild ordning och att Bokföringsnämndens allmänna råd kan leda till att tänkta kostnads- besparingar blir mindre än beräknat eller helt uteblir.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se utkastet s. 65 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invänd- ning. Svenskt Näringsliv och Bokföringsnämnden anser att utredningens förslag att utmönstra det vanliga årsbokslutet bör genomföras. Bokförings- nämnden har vidare synpunkter på förslaget om tilläggsupplysningar till årsbokslutet och anser bl.a. att det räcker med att summan av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än efter ett år anges. SRF, LRF och FAR SRS anser att upplysningskraven i årsbokslutet kan minskas ytterligare genom att samtliga krav på tilläggsupplysningar tas bort, utom de om vilka redovisningsprinciper som har tillämpats och om dessa har ändrats.

Prop. 2009/10:235

72

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2009/10:235

Det vanliga årsbokslutet bör behållas

Företag som inte avslutar den löpande bokföringen med en årsredo- visning ska upprätta ett årsbokslut. Om den årliga nettoomsättningen för ett sådant företag normalt uppgår till högst tre miljoner kronor, får årsbokslutet upprättas i förenklad form (6 kap. 3 § bokföringslagen). Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Dessa ska vara uppställda enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagor till årsredovisningslagen och upprättas med beaktande av bl.a. ett antal av årsredovisningslagens värderingsbestämmelser samt komplett- eras med vissa tilläggsupplysningar (6 kap. 4–9 §§). För ett förenklat års- bokslut gäller endast att det ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning samt upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form (6 kap. 10 §). Bokföringsnämnden har för enskilda närings- idkare som upprättar förenklat årsbokslut gett ut ett allmänt råd om bok- slutets innehåll och utformning (BFNAR 2006:1).

De företag som får upprätta årsbokslutet i förenklad form är i huvudsak enskilda näringsidkare och handelsbolag med endast fysiska personer som delägare. Enligt utredningen fanns det 72 500 aktiva handelsbolag år 2006. Antalet handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare och som av denna anledning var skyldiga att upprätta års- redovisning uppgick till 21 145. Vidare hade 91 procent av alla aktiva handelsbolag en omsättning under tre miljoner kronor. Motsvarande siffra för aktiva enskilda näringsidkare var 98 procent. Som utredningen konstaterar innebär detta att det absoluta flertalet företag som inte måste avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form.

Den omständigheten att ett företag får upprätta ett förenklat årsbokslut innebär inte att företaget är förhindrat att upprätta ett bokslut i vanlig form. Det kan finnas flera skäl till att ett företag vill upprätta ett vanligt årsbokslut. Så kan exempelvis vara fallet om någon intressent ställer krav på att ett sådant årsbokslut upprättas eller om det saknas vägledning i form av sådan kompletterande normgivning som kan underlätta upp- rättandet av ett förenklat årsbokslut. Om bestämmelserna om årsbokslut tas bort, skulle denna valmöjlighet för företagen försvinna. Flera remiss- instanser anser att detta skulle utgöra en försämring för företagen.

Reglerna om förenklat årsbokslut trädde i kraft den 1 januari 2007. Enligt statistik från Skatteverket avseende taxeringen 2008 (räkenskaps- året 2007) hade 710 000 företag möjlighet att avsluta sina löpande räkenskaper med ett förenklat årsbokslut. Av dessa upprättade 217 000 (dvs. 30 procent) ett vanligt årsbokslut. Statistiken avseende taxeringen 2009 (räkenskapsåret 2008) visar att 249 000 företag av totalt 731 000 (dvs. 34 procent) då valde att inte upprätta ett förenklat årsbokslut. Dessa siffror ska ställas i relation till vad som ovan anförs om hur stor del av handelsbolagen och de enskilda näringsidkarna som behöver upprätta ett vanligt årsbokslut. Ett stort antal företag upprättar alltså ett vanligt års- bokslut trots att de inte är skyldiga att göra det. Även om dessa uppgifter endast avser de första två åren då det varit möjligt att upprätta ett för-

73

enklat årsbokslut, tyder de på att det finns ett behov av att det vanliga Prop. 2009/10:235 årsbokslutet behålls.

Remissynpunkterna och statistiken från Skatteverket talar för att en

 

genomgripande utvärdering bör göras innan den nuvarande ordningen

 

ändras. Eftersom bestämmelserna är relativt nya, låter sig detta inte göras

 

ännu. Därtill kommer att EU:s redovisningsdirektiv är föremål för

 

översyn. Vilka konsekvenser det arbetet kommer att få på nationell nivå

 

är i dag inte möjligt att säga. Regeringen anser mot den bakgrunden att

 

det är för tidigt att nu ta ställning till om det är ändamålsenligt att ta bort

 

reglerna om vanligt årsbokslut. I stället bör det vanliga årsbokslutet för-

 

enklas.

 

Hur kan det vanliga årsbokslutet förenklas?

 

Bestämmelser om vem som ska upprätta ett årsbokslut och hur detta ska

 

ske finns, som framgått tidigare, i bokföringslagen. Årsbokslutet får sitt

 

närmare innehåll genom hänvisningar till vissa av årsredovisningslagens

 

bestämmelser om balans- och resultaträkning och värderingsprinciper

 

(6 kap. 4 § bokföringslagen) samt genom kompletterande normer (god

 

redovisningssed).

 

Eftersom årsredovisningslagens bestämmelser om uppställningsformer

 

för balans- och resultaträkning ska tillämpas när ett årsbokslut upprättas,

 

får förslaget i avsnitt 7.4 om balansräkning i förkortad form direkt

 

genomslag även för årsbokslutsföretag. Det finns dock anledning att se

 

över om inte de nuvarande bestämmelserna om årsbokslut kan förenklas

 

ytterligare.

 

Med anledning av det förslag om resultaträkning i förkortad form som

 

lämnas i avsnitt 7.3 behandlas nedan frågan om även årsbokslutsföretag

 

bör kunna upprätta en sådan resultaträkning.

 

De bestämmelser om värderingsprinciper som bedöms vara av störst

 

intresse ur förenklingssynpunkt avser värdering av anläggningstillgångar,

 

extraordinära intäkter och kostnader samt periodisering av vissa belopp

 

vid upptagande av lån. Också dessa behandlas nedan.

 

Resultaträkning i förkortad form

 

Årsbokslutet är en rent intern handling som inte behöver offentliggöras.

 

Det har därför inte funnits anledning att av konkurrensskäl låta

 

årsbokslutsföretagen slå samman vissa poster i resultaträkningen.

 

Bestämmelserna om resultaträkning i förkortad form omfattar alltså

 

endast årsredovisningsskyldiga företag. För dessa föreslås i avsnitt 7.3 att

 

kravet på konkurrensskäl tas bort och att mindre företag alltid ska ha rätt

 

att upprätta resultaträkning i förkortad form. De ändrade bestämmelserna

 

får ses om ett led i att förenkla redovisningen. Det saknas då skäl att inte

 

låta möjligheten att upprätta resultaträkning i förkortad form stå öppen

 

även för sådana företag som upprättar årsbokslut.

 

Av avsnitt 7.3 framgår att årsredovisningsföretag – om de slår samman

 

poster i resultaträkningen – ska särredovisa nettoomsättningen. Till

 

skillnad från vad som normalt är fallet i årsredovisningsföretag är kretsen

 

intressenter mer begränsad i årsbokslutsföretag. Det är därför inte nöd-

74

 

vändigt att kräva att även årsbokslutsföretag särredovisar nettoomsättningen, Prop. 2009/10:235 om de upprättar resultaträkningen i förkortad form.

Denna förenkling innebär att ett årsbokslut, på samma sätt som en års-

redovisning, kommer att kunna upprättas med förkortad resultaträkning.

 

Bestämmande av anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

 

Anläggningstillgångar ska normalt värderas med utgångspunkt i till-

 

gångens anskaffningsvärde. Hur anskaffningsvärdet ska beräknas fram-

 

går av 4 kap. 3 § årsredovisningslagen. Anskaffningsvärdet ska motsvara

 

utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Anskaffningsvärdet

 

för en förvärvad tillgång ska inbegripa såväl inköpspriset som utgifter

 

som är direkt hänförliga till förvärvet. Om en tillgång har tillverkats av

 

företaget självt får, efter de ändringar som föreslås i avsnitt 7.6, i

 

anskaffningsvärdet räknas in såväl kostnader som kan hänföras till pro-

 

duktionen av tillgången som en skälig andel av indirekta tillverknings-

 

kostnader. Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverk-

 

ningen får räknas in i anskaffningsvärdet, till den del räntan hänför sig

 

till tillverkningsperioden. Därtill får utgifter för värdehöjande förbätt-

 

ringar räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ner under räken-

 

skapsåret eller balanserats från tidigare år. Företagen har således en viss

 

frihet att själva bestämma hur värdet på anläggningstillgångarna ska

 

beräknas.

 

Det kan dock ifrågasättas om det är nödvändigt att låta företag med

 

typiskt sett ganska enkla ekonomiska förhållanden fullt ut tillämpa års-

 

redovisningslagens ibland komplicerade bestämmelser om hur anskaff-

 

ningsvärdet på anläggningstillgångar fastställs. Det är många gånger för-

 

knippat med merarbete eller vissa svårigheter att fastställa storleken på

 

de tillkommande utgifter som ska eller får räknas in i anskaffningsvärdet.

 

Den ökade noggrannhet i redovisningen som uppnås genom bestäm-

 

melserna står ofta inte i proportion till de kostnader de medför. Dessa

 

bestämmelser bör därför tas bort för sådana företag som upprättar

 

årsbokslut. Det överlämnas därmed till företagen att avgöra om och hur

 

de vill räkna in sådana utgifter och kostnader i anskaffningskostnaden,

 

om årsbokslutet i det enskilda fallet ändå ger en korrekt bild av

 

verksamheten och det är förenligt med god redovisningssed. Det bör dock

 

av tilläggsupplysningarna framgå hur värdet har beräknats för de poster

 

som tas upp som anläggningstillgångar i balansräkningen (se nedan).

 

Extraordinära intäkter och kostnader

 

Intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets normala verk-

 

samhet ska redovisas som extraordinära intäkter och kostnader (3 kap.

 

13 § årsredovisningslagen). Denna bestämmelse är hämtad från det fjärde

 

bolagsrättsliga direktivet och innehåller inte – lika lite som direktivet –

 

någon närmare precisering av var gränsen går mellan företagets normala

 

verksamhet och annan mer extraordinär verksamhet.

 

Utvecklingen i noterade företag har gått i en riktning där intäkter och

 

kostnader inte längre redovisas som extraordinära, och det kan ifråga-

 

sättas om det är motiverat att redovisa på detta sätt i årsbokslutsföretag

75

 

(se framför allt IAS 1 p. 85). Sådana poster som över huvud taget skulle Prop. 2009/10:235 kunna vara aktuella att redovisa som extraordinära torde dessutom vara

ovanliga i sådana företag som upprättar ett årsbokslut.

Avsikten med att bryta ut och redovisa poster under särskilda rubriker,

 

såsom extraordinära poster, är att göra det möjligt för läsaren att bedöma

 

företagets framtida intjäningsförmåga. Eftersom ett årsbokslut inte är

 

avsett att offentliggöras, är behovet att kunna göra sådana analyser

 

begränsat, annat än möjligen för företagets kreditgivare som i sådana fall

 

ändå kan få denna information direkt från företaget. Kravet på att intäkter

 

och kostnader i annan verksamhet än företags normala ska redovisas som

 

extraordinära intäkter och kostnader bör därför tas bort.

 

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

 

Kapitalrabatter och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån får

 

inte kostnadsföras omedelbart utan ska som regel periodiseras (4 kap.

 

15 § årsredovisningslagen). Med kapitalrabatt avses den merkostnad som

 

uppkommer för en låntagare när ett lån tas upp till en kurs som under-

 

stiger den till vilket lånet ska lösas. Direkta emissionsutgifter avser ut-

 

gifter för upptagande av lånet, t.ex. provision till förmedlande bank eller

 

tryckning av skuldebrev.

 

Kapitalrabatter, men kanske främst emissionskostnader, är ovanliga i

 

företag som upprättar årsbokslut. Det framstår inte som motiverat att

 

tynga bestämmelserna om årsbokslutets innehåll med en hänvisning till

 

denna paragraf i årsredovisningslagen.

 

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

 

Enligt bokföringslagen ska det i årsbokslutet lämnas vissa tilläggsupp-

 

lysningar. Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i årsbokslutet är

 

redan ganska kortfattade och enkla att tillämpa. Ett visst utrymme för

 

förenklingar finns ändå.

 

Tilläggsupplysningar ska som huvudregel lämnas i noter och hän-

 

visning göras vid de poster i balans- eller resultaträkningen som upplys-

 

ningarna hänför sig till (6 kap. 5 §). Det finns knappast skäl att i detalj

 

reglera på vilket sätt upplysningarna ska lämnas, så länge bokslutet

 

upprättas på ett överskådligt sätt och i överensstämmelse med god

 

redovisningssed (jfr 6 kap. 4 § bokföringslagen och 2 kap. 2 § års-

 

redovisningslagen). Det bör kunna överlämnas till den som upprättar

 

årsbokslutet att avgöra var tilläggsupplysningarna lämpligen bör lämnas.

 

De nuvarande bestämmelserna om tilläggsupplysningarnas placering bör

 

därför tas bort.

 

Den nu förslagna ändringen kan visserligen bedömas vara av mindre

 

betydelse i sak, men den innebär ändå en viss förenkling genom att den

 

samlade regelmängden minskar och de kvarvarande reglerna blir tydligare.

 

Årsbokslutet ska innehålla upplysningar om tillämpade värderings-

 

principer och principer för omräkning av tillgångar, avsättningar och

 

skulder i utländsk valuta (6 kap. 6 § bokföringslagen). Därtill ska vissa

 

upplysningar lämnas om de anläggningstillgångar som tas upp i balans-

 

räkningen eller i noter (6 kap. 7 §). Det handlar om upplysningar om

76

 

anskaffningsvärden, årets avskrivningar och nedskrivningar samt acku- Prop. 2009/10:235 mulerade avskrivningar och nedskrivningar. Även grunderna för avskriv-

ning av anläggningstillgångarna ska anges.

Frågan är om inte kraven på tilläggsupplysningar enligt 6 kap. 6 och 7 §§ går onödigt långt. De företag som upprättar årsbokslut har många gånger förhållandevis enkla ekonomiska förhållanden och kretsen av utomstående intressenter är normalt liten. Det bör vara tillräckligt att det av tilläggsupplysningarna framgår vilka principer som har tillämpats vid värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder samt hur värdet har beräknats för de poster som tas upp som anläggningstillgångar i balans- räkningen.

Vissa tilläggsupplysningar bör dock behållas. För varje skuldpost i balansräkningen, eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket årsredovisningslagen, ska det anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen (6 kap. 8 § bokföringslagen). Vidare ska det lämnas en upplysning om det är så att företaget har ändrat redovisningsprinciper (6 kap. 9 §). Upplysningar om långfristiga skulder och om ändrade redovisningsprinciper är nödvändiga för att det utifrån företagets resultat- och balansräkning ska kunna göras dels en analys av företagets förmåga att på kort sikt hantera sina skulder, dels en jämförelse med tidigare räkenskapsår. Dessa upplysningar bör därför alltjämt lämnas. I likhet med Bokföringsnämnden anser regeringen dock att det är till- räckligt att det lämnas uppgift om hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Detta är även en naturlig följd av att årsbokslutsföretag får möjlighet att upprätta balans- räkning i förkortad form, där en uppdelning på varje skuldpost över huvud taget inte görs utan endast de totala skulderna redovisas.

Årsbokslut för gemensamt bedriven verksamhet

Utredningen föreslår att det i bokföringslagen uttryckligen föreskrivs att ett företag som bedriver verksamhet tillsammans med någon annan bokföringsskyldig ska kunna avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut som bara omfattar den gemensamt bedrivna verksamheten. Att det är möjligt att upprätta ett sådant årsbokslut för gemensamt bedriven verksamhet framgår dock redan med tillräcklig tydlighet av lagtext och förarbeten (se 4 kap. 5 § bokföringslagen samt prop. 1998/99:130, del 1, s. 231 f. och 388 f.). Det förtydligande som utredningen föreslår är därför inte nödvändigt.

9 Bokföring

9.1Räkenskapsår

Regeringens förslag: De begränsningar till vissa fasta tidsperioder som enligt bokföringslagen gäller för andra räkenskapsår än kalenderår (brutna räkenskapsår) tas bort. Ett brutet räkenskapsår ska dock även

77

fortsättningsvis påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader.

Utredningens förslag: Utredningen behandlar inte frågan.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag (se utkastet s. 71 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invänd- ning. Vissa remissinstanser, LRF, FAR SRS, Svenskt Näringsliv och SRF, anser att samtliga företag, även bl.a. enskilda näringsidkare, bör omfattas av de nya reglerna.

Skälen för regeringens förslag: Ett räkenskapsår ska omfatta tolv månader. Fysiska personer, dödsbon, sådana handelsbolag vars inkomst ska beskattas hos en fysisk person och vissa samfällighetsförvaltande juridiska personer ska normalt ha kalenderår som räkenskapsår. Andra företag får ha brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår ska omfatta tiden den 1 maj–den 30 april, den 1 juli–den 30 juni eller den 1 september–den 31 augusti (3 kap. 1 § bokföringslagen). Skatteverket kan under vissa förhållanden medge att annan period om tolv hela måna- der får utgöra räkenskapsår (3 kap. 2 §).

Bokföringslagen innehåller även bestämmelser om förkortat och för- längt räkenskapsår, gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter och för koncernföretag, omläggning av räkenskapsår, föreläggande om rättelser och om räkenskapsår i finansiella företag (3 kap. 3–8 §§).

Ur företagsekonomisk synvinkel kan det ofta finnas anledning att förlägga räkenskapsåret så att det följer företagets verksamhetscykel; det kan vara lämpligt att räkenskapsåret avslutas när den ekonomiska aktivi- teten är låg eller att räkenskapsåret omfattar en obruten säsong. Liknande skäl för att kunna tillämpa brutet räkenskapsår kan finnas även hos bokföringsskyldiga juridiska personer som inte bedriver näringsverk- samhet. Det kan t.ex. finnas anledning att förlägga medlemsmötet i en ideell förening till en viss tidpunkt på året. Ibland verkar också redovis- ningsbyråer för att klienten ska välja ett brutet räkenskapsår för att arbetsbelastningen för byrån ska spridas jämnare över året.

Det kan alltså finnas olika skäl för att bestämma räkenskapsåret till en annan period än kalenderår. Mot detta måste vägas det allmännas intresse av att den bedrivna verksamheten kan kontrolleras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, t.ex. vid beskattningen. Det är mot den bakgrunden de nu gällande bestämmelserna om räkenskapsår ska ses.

I olika sammanhang framförs önskemål från näringslivet om en utök- ning av antalet tillåtna brutna räkenskapsår.

För de företag som i dag får ha brutet räkenskapsår, bl.a. samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar, skulle mer flexibla regler när det gäller brutna räkenskapsår kunna innebära administrativa vinster, utan motsvarande nackdelar för det allmänna. Företagandet skulle exempelvis underlättas om ett brutet räkenskapsår kan avslutas samtidigt som mer- värdesskatten ska redovisas. Reglerna om brutet räkenskapsår innebär att den löpande bokföringen i vissa fall måste avslutas vid fler tillfällen än vad som kan motiveras av det allmännas intresse.

Prop. 2009/10:235

78

Vid en jämförelse med motsvarande regler om räkenskapsår i Prop. 2009/10:235 Danmark, Finland och Norge framstår den svenska ordningen som

onödigt restriktiv. I Danmark och Finland har företagen en större frihet att förlägga räkenskapsåret till annan tolvmånadersperiod än ett kalender- år. I Norge kan vilket räkenskapsår som helst väljas om det ökar årsredo- visningens informationsvärde och ändringen beror på att företaget har en säsongsbetonad verksamhet.

Vid en sammantagen bedömning anser regeringen att knytningen av det brutna räkenskapsåret till vissa fasta tidsperioder bör tas bort. Ett brutet räkenskapsår bör dock även i fortsättningen omfatta tolv hela månader och påbörjas den första dagen i en kalendermånad.

Några remissinstanser, bl.a. LRF, FAR SRS och Svenskt Näringsliv, anser att även företag som normalt har kalenderår som räkenskapsår, t.ex. enskilda näringsidkare, bör omfattas av de nya reglerna. Kravet på att enskilda näringsidkare m.fl. ska ha kalenderår som räkenskapsår infördes i samband med 1990-års skattereform (prop. 1989/90:110 s. 589 f.). Som motiv för detta anfördes kontrollskäl från skattesynpunkt. Kravet över- vägdes ånyo i samband med utarbetandet av 1999 års bokföringslag (prop. 1998/99:130 s. 221 f.). De problem en rätt till brutet räkenskapsår skulle medföra för skatteförvaltningen ansågs då väga betydligt tyngre än argumenten för en sådan rätt.

Det finns alltjämt bärande skäl mot en ändring. Ett sådant är intresset av en effektiv och ändamålsenlig kontroll vid beskattningen. En rätt för enskilda näringsidkare m.fl. att tillämpa brutet räkenskapsår skulle med- föra ett flertal skatterelaterade problem. Såväl de materiella skatteregler- na, exempelvis reglerna om räntefördelning, som Skatteverkets kontroll- system är konstruerade utifrån att enskilda näringsidkare m.fl. inte har rätt att tillämpa brutet räkenskapsår. Fysiska personer, dödsbon, handels- bolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och vissa samfällighetsförvaltande juridiska personer bör alltså även fortsättningsvis som huvudregel ha kalenderår som räkenskapsår. Inte heller de särskilda reglerna för finansiella företag bör ändras (se 1 kap. 7 § ÅRKL och 1 kap. 6 § ÅRFL).

9.2Tidpunkten för bokföring

Regeringens förslag: Kontantmetoden ska få tillämpas av alla icke finansiella företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor. Möjligheten att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av den löpande bokföringen utökas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se betänkandet s. 155 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Skatteverket anser att det är olämpligt att ha olika kontantmetoder i redovisningslagstiftningen och i skatte- lagstiftningen och förordar att förslaget samordnas med förslagen från Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning. Sveriges

advokatsamfund anser att den nuvarande möjligheten för årsredovis-

79

ningsskyldiga företag att använda kontantmetoden inte bör tas bort. Nutek anser att det är ett logiskt och välkommet förslag att låta storleken på verksamheten vara avgörande för valet av bokföringsmetod. Enligt SRF bör aktiebolag med mera omfattande verksamhet inte få tillämpa kontantmetoden. SRF avstyrker därför förslaget i den delen.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med regeringens förslag (se utkastet s. 72 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Några remissinstanser, bl.a. LRF och SRF, anser att mindre företag med ett fåtal fakturor som redovisar mervärdesskatt en gång per år ska kunna vänta med bokföringen till dess att skatten ska redovisas. SRF anför att det med hänsyn till kapitalskyddsreglerna inte är lämpligt att tillåta att mindre aktiebolag tillämpar kontantmetoden.

Skälen för regeringens förslag

Kontantmetoden

Affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i registrerings- ordning (grundbok) och i systematisk ordning (huvudbok). Bokföringen ska ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat (5 kap. 1 § bokföringslagen). När det gäller bokföringstid- punkten är huvudregeln att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag och att andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske.

Företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning får, om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor, tillämpa den s.k. kontantmetoden. Metoden innebär att företaget får dröja med att bokföra affärshändelser till dess betalning sker och är ett enklare sätt att sköta den löpande bokföringen. Företag som inte behöver upprätta årsredovisning är i huvudsak enskilda näringsidkare, ideella föreningar och vissa handelsbolag. Även årsredovisningsskyldiga företag, i huvud- sak aktiebolag, ekonomiska föreningar, finansiella företag, stiftelser och vissa handelsbolag, får tillämpa metoden under förutsättning att det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och att fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp (5 kap. 2 §).

Förutsättningarna för att årsredovisningsskyldiga företag ska få använda kontantmetoden skiljer sig alltså från vad som gäller för företag som upprättar årsbokslut. Företag som upprättar årsbokslut får alltid använda kontantmetoden om den årliga nettoomsättningen normalt upp- går till högst tre miljoner kronor. För årsredovisningsskyldiga företag är det i stället antalet fakturor och storleken på dessa som är avgörande.

Reglerna om bokföring bör, så långt det är möjligt och lämpligt, vara desamma oavsett i vilken form en viss verksamhet bedrivs. Bokföringen av en näringsverksamhet bör i princip ske enligt samma regler oavsett om verksamheten bedrivs av t.ex. ett aktiebolag, en stiftelse eller en fysisk person. Utgångspunkten bör, som utredningen förordar, vara att kontantmetoden tillåts för alla företagsformer, om inte starka skäl talar

Prop. 2009/10:235

80

mot detta. Några sådana skäl kan inte anföras här. Det som kan uppfattas som negativt med en sådan ordning, nämligen att det kan bli svårare att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat, uppvägs av fördelarna och en godtagbar precision i redovisningen uppnås ändå. Förhållandena i ett litet aktiebolag skiljer sig inte från en enskild näringsverksamhet av motsvarande storlek på ett sådant sätt att det finns anledning att ställa strängare krav på den löpande bokföringen i dessa företag än i andra företag. Vidare är det sannolikt så att likformiga regler förenklar jämförelsen mellan företagsformer för personer som överväger att starta ett företag. Den nuvarande regeln för årsredovisningsskyldiga företag ger dessutom upphov till en del problem i den praktiska tillämp- ningen och det har ifrågasatts om den egentligen innebär någon lättnad för dessa företag.

Regeringen anser alltså att det finns goda skäl att göra kontantmetoden tillämplig på samma sätt för samtliga företag, oavsett om de ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Metoden bör kunna tillämpas av alla företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till ett begränsat belopp.

När det gäller finansiella företag som omfattas av ÅRKL eller ÅRFL och finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av dessa lagar finns det dock skäl att göra särskilda över- väganden. För sådana företag är det av särskild vikt att fordringar och skulder avseende bl.a. insättare, försäkringstagare och investerare bok- förs omedelbart när de uppkommer, oavsett företagets omsättning. De aktuella företagen, som i de flesta sammanhang ska tillämpa de bestäm- melser som gäller för större företag, har regelmässigt en nettoomsättning som uppgår till betydande belopp. Ett undantag skulle därför normalt få betydelse enbart under det första verksamhetsåret och alltså knappast innebära någon verklig förenkling jämfört med att företaget redan från början etablerar bokföringsrutiner där samtliga affärshändelser bokförs när de inträffar. Finansiella företag som omfattas av ÅRKL eller ÅRFL och finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av dessa lagar bör därför inte få tillämpa kontantmetoden.

Frågan är då på vilken nivå gränsvärdet bör sättas för de företag som framdeles ska få tillämpa kontantmetoden. Som anförs ovan bör gräns- värdet knyta an till företagets nettoomsättning. Företag som upprättar årsbokslut får endast använda kontantmetoden om den årliga netto- omsättningen uppgår till högst tre miljoner kronor. Utredningen föreslår att detta gränsvärde används även i framtiden. Sveriges Redovisnings- konsulters Förbund anser att kontantmetoden inte bör få användas av aktiebolag med mera omfattande verksamhet och avstyrker förslaget.

Det är enligt regeringens mening inte lämpligt att tillämpa olika omsättningsgränser beroende på i vilken form ett företag drivs. Det är också allmänt sett angeläget att hålla nere antalet gränsvärden som företagen har att beakta. Den nuvarande omsättningsgränsen på tre miljoner kronor överensstämmer med den som avgör om ett förenklat årsbokslut får upprättas. Gränsen framstår som väl avvägd och bör gälla alla företag.

Man kunde i och för sig behålla den möjlighet för årsredovisnings- skyldiga företag att använda kontantmetoden som finns i dag som en kompletterande regel; i vissa situationer kan den vara mer fördelaktig.

Prop. 2009/10:235

81

Samtidigt torde det inte vara särskilt vanligt att företag som har en omsättning som överstiger tre miljoner kronor uppfyller kravet på ett mindre antal handlingar i verksamheten och kravet på att fordringarna och skulderna inte ska uppgå till avsevärda belopp. En kompletterande regel skulle visserligen kunna få betydelse för de finansiella företagen, som enligt förslaget inte ska omfattas av tremiljonersregeln. De fall då sådana företag skulle kunna använda den kompletterande regeln bedöms dock vara mycket få, och som ovan anges finns det skäl för att dessa företag inte alls bör få använda en kontantmetod.

Behovet av en kompletterande regel framstår mot denna bakgrund som begränsat. Med hänsyn till detta och de tillämpningssvårigheter som påtalats är regeringen inte beredd att föreslå att den nuvarande kontant- metoden för årsredovisningskyldiga företag behålls.

Som Ekobrottsmyndigheten och SRF påtalar kan en företagare som tillämpar kontantmetoden få sämre möjligheter att överblicka verksam- hetens förlopp och ställning och därmed även få sämre möjligheter att bedöma när den kritiska gränsen för skyldigheten att upprätta kontroll- balansräkning inträder. Att den ökade möjligheten att använda kontant- metoden ställer krav på att de företag som väljer att använda metoden förmår överblicka bolagets ekonomiska situation bör dock inte hindra att reglerna införs och att de omfattar även mindre aktiebolag.

Det finns även en kontantmetod i 13 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200). Förutsättningarna för att få tillämpa denna motsvarar dem som gäller för kontantmetoden i bokföringslagen. Som Skatteverket anmärker är det olämpligt att ha olika regler i redovisnings- och skatte- sammanhang, om detta inte är särskilt motiverat. Motsvarande ändringar som nu föreslås beträffande bokföringslagens kontantmetod bör därför genomföras även i mervärdesskattelagen. Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRoB) föreslår att en s.k. rak kontantmetod införs i skattelagstiftningen, dvs. att kontantmetoden får användas utan begränsning till visst räkenskapsår (SOU 2008:80). Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Skatteverket förordar att det förslag som läggs fram nu samordnas med SamRoB:s förslag. Enligt regeringens mening är emellertid en utvidgning av möjligheten att använda kontantmetoden en viktig förenkling för företagen som inte bör avvakta den fortsatta beredningen av SamRoB:s förslag.

Senareläggning av bokföringen

Som redogörs för ovan är huvudregeln att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag och att andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Samtliga typer av affärshändelser får dock bokföras vid en senare tidpunkt, om det finns särskilda skäl och ett senareläggande är förenligt med god redovisningssed (5 kap. 2 § andra stycket bokföringslagen). Kravet på särskilda skäl markerar att möjlig- heten till avsteg från huvudregeln ska utnyttjas restriktivt. Hänvisningen till god redovisningssed innebär att det överlämnats till praxis och normgivande organ, främst Bokföringsnämnden, att närmare utveckla i vilka undantagsfall en fördröjning i bokföringen kan accepteras.

Prop. 2009/10:235

82

Sedan den 1 januari 2008 är det möjligt för mindre företag att under Prop. 2009/10:235 vissa förutsättningar redovisa mervärdesskatt var tredje månad i stället

för varje månad (10 kap. 14 a § skattebetalningslagen [1997:483]). När den förlängda redovisningsperioden för mervärdesskatt infördes ansåg ett flertal remissinstanser att förslaget skulle få större förenklingseffekt för företagen om även bokföringslagens bestämmelser om tidpunkten för den löpande bokföringen ändrades. Även regeringen var av uppfatt- ningen att ytterligare vinster kunde uppnås genom en ökad samordning mellan regelverken men konstaterade att en utredning tillsatts, Utred- ningen om enklare redovisning, för att överväga ytterligare förenklingar i redovisningsreglerna (prop. 2007/08:25 s. 67 f.).

Bokföringslagen har karaktär av ramlag. Det ankommer i första hand på Bokföringsnämnden att ansvara för utvecklingen av god redovisnings- sed och därmed, vid behov och inom de ramar som bestämmelsen ger, ge vägledning för när den löpande bokföringen får senareläggas. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har framhållits att utrymmet för att utveckla god redovisningssed och ge sådan vägledning skulle öka om kravet på att det ska föreligga särskilda skäl för att tillåta en senareläggning tas bort. En sådan ordning skulle t.ex. ge utrymme för en ökad samordning mellan redovisning och beskattning. Regeringen är i princip positiv till en sådan utvidgning. Bokföringslagen bör därför endast ange att avsteg från huvudregeln om när affärshändelser ska bokföras får ske om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed. Härmed ökar utrymmet för att inom ramen för god redovisningssed tillåta senareläggning av bokföringen.

9.3Gemensam verifikation

Regeringens förslag: Kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna för att få använda en gemensam verifikation vid kontantförsäljning tas bort.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se betänkandet s. 162 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag (se utkastet s. 76 f.).

Remissinstanserna: De remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning.

Skälen för regeringens förslag: För varje affärshändelse ska det som huvudregel finnas en egen verifikation. Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller en annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar (5 kap. 6 § bokföringslagen).

83

En verifikation ska innefatta uppgifter om när den har sammanställts, Prop. 2009/10:235 när affärshändelsen har inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller

och vilken motpart den berör (5 kap. 7 §). Dessa uppgifter får dock utelämnas om det är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed (5 kap. 8 §).

Reglerna om gemensam verifikation vid kontant försäljning har till- kommit för att det har ansetts svårt att ta fram fullständiga verifikationer i kontantbranscher, där det ofta förkommer ett stort antal affärshändelser och kundkretsen i huvudsak är anonym. Lagen föreskriver som villkor att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den tekniska utvecklingen har medfört att det av de obligatoriska uppgifterna i en verifikation normalt endast är uppgiften om motpart som saknas vid registrering i ett kassaregister. Denna uppgift kan dock få utelämnas enligt undantagsregeln i 5 kap. 8 § (se prop. 1998/99:130 s. 397).

Högsta domstolen har i ett avgörande år 2005 prövat om ett taxiföretag brutit mot bokföringslagens bestämmelser om bevarande av räkenskaps- information genom att uppgifter om de enskilda köruppdragen klippts bort från taxameterns körpassrapport (rättsfallet NJA 2005 s. 252). Domstolen fann att förutsättningen att det ska vara förenat med svårig- heter att upprätta en verifikation för varje affärshändelse inte var uppfylld i det aktuella fallet, eftersom uppgifter om de enskilda kontantkörningar- na hade funnits dokumenterade i rapporten. Avgörandet har av bl.a. Bokföringsnämnden och näringslivet tolkats så att gemensam verifi- kation får användas endast vid kontant försäljning som inte registreras i ett kassaregister. Genom lagen (2007:592) om kassaregister m.m. är i princip all kontantförsäljning underkastad krav på registrering i ett kassa- register från och med den 1 januari 2010.

Sammantaget innebär detta att alla affärshändelser som registreras i ett kassaregister ska dokumenteras med en enskild verifikation och att gemensam verifikation i praktiken nästan aldrig kan användas. Detta är enligt regeringens mening inte en lämplig ordning. Bestämmelserna om gemensam verifikation vid kontant försäljning tar främst sikte på företag som använder kassaregister i sin verksamhet och avser att underlätta för sådana företag. Kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna bör tas bort så att det blir möjligt att använda gemensam verifikation också vid kontant försäljning som registreras i ett kassaregister.

9.4Överföring av räkenskapsinformation

Regeringens förslag: Dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation får förstöras om informationen på ett betryggande sätt överförs till annat sådant material. Det ursprungliga materialet får dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

84

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag (se betänkandet s. 169 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Rikspolisstyrelsen anser att den före- slagna tiden om tre års bevarande är för kort och förordar en bevarande- tid om fem år. Kronofogdemyndigheten föreslår att tidsgränsen för över- föring inte ska gälla företag efter konkurs. Bolagsverket framhåller att det med hänsyn till årsredovisningens betydelse finns anledning att överväga en längre bevarandetid för det ursprungliga materialet om det rör sig om en elektroniskt upprättad årsredovisning och anser att sju år kan vara en lämplig bevarandetid. Sveriges advokatsamfund anser att tiden för bevarande av det ursprungliga materialet bör vara två år och att pappers- dokument bör få förstöras omedelbart.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer i sak med regeringens förslag (se utkastet s. 78 f.), även om lagtexten i utkastet fått en missvisande utformning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet, bl.a. Kronofogdemyndigheten, tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning.

Skälen för regeringens förslag: Räkenskapsinformation ska bevaras i direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroskrift) eller i maskin- läsbar form. Huvudregeln är att material med räkenskapsinformation ska bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget eller fick när informationen sammanställdes (7 kap. 1 § bokföringslagen). Räkenskaps- information på maskinläsbart medium får dock under vissa förutsätt- ningar föras över till annan form (7 kap. 6 §). Ett företag får sålunda för- störa ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskaps- information, om informationen på ett betryggande sätt överförs till annan tillåten form för bevarande. Har informationen mottagits från någon annan och är den av det slag som företaget normalt bevarar på maskinläsbart medium, måste det maskinläsbara mediet dock sparas i tre år.

Utredningen föreslår att det som huvudregel ska vara möjligt att föra över räkenskapsinformationen på ett sätt som är oberoende av vilket material det rör sig om, så länge överföringen sker till ett annat material. Regeringen kan se stora fördelar med en ordning som tillåter överföring i fler fall och anser inte att det finns skäl till att begränsa denna möjlighet till att omfatta endast överföringar från en av de tre tillåtna formerna för bevarande – dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium – till en annan. Det bör i stället vara möjligt att överföra räkenskapsinformation från och till vilket som helst av de tillåtna materialen för bevarande av räkenskapsinformation, t.ex. från ett dokument till ett maskinläsbart medium eller från ett dokument till ett annat dokument. En sådan generell bestämmelse om överföring gör reglerna om överföring tydligare och enklare. Möjligheten till överföring bör dock inte vara villkorslös. En grundläggande förutsättning bör även fortsättningsvis vara att överföringen sker på betryggande sätt, dvs. att överföringen inte innebär någon risk för att informationen förvanskas eller förstörs.

En särskild fråga är vad som bör gälla beträffande det ursprungliga materialet. När en uppgift som lagras i maskinläsbar form skrivs ut kan en del av dess bevisvärde gå förlorat. Detsamma gäller om information i

Prop. 2009/10:235

85

t.ex. pappersform läses in och överförs till maskinläsbar form. Det bör därför inte vara tillåtet att omedelbart förstöra det ursprungliga materialet. I likhet med utredningen anser regeringen att det saknas skäl att särbehandla maskinläsbara medier i detta avseende. Inte heller finns det skäl att skilja mellan material som företaget själv har upprättat och material som har kommit in till företaget. En likformig reglering för bevarande av räkenskapsinformation innebär dessutom att regelverket blir mer överskådligt och tydligt. Visserligen innebär förslaget, som Hovrätten för Nedre Norrland påpekar, att den möjlighet som finns i dag att omedelbart förstöra det ursprungliga maskinläsbara mediet faller bort. Regeringen bedömer dock att det genom den tekniska utveckling som skett under senare år blivit så enkelt och billigt att lagra maskinläsbar information att denna nackdel är begränsad. Tillsammans med den nedkortning av arkiveringstiden som föreslås i avsnitt 9.5 så överväger fördelarna.

Den begränsade möjlighet att överföra information som finns i dag kräver i vissa fall att det maskinläsbara mediet sparas. Detta får förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades och måste alltså sparas i minst tre år. Frågan är då om det nu, när möjligheterna till överföring av räkenskapsinformation utökas, bör bestämmas en annan bevarandetid. Det bör givetvis inte krävas att det ursprungliga materialet sparas längre än vad som behövs utifrån befogade kontrollintressen och samma bevarandetid bör gälla för alla lagringsformer. Regeringen är alltså inte beredd att, som Bolags- verket efterfrågar, införa särskilda bestämmelser för årsredovisningar som upprättats i elektronisk form.

Utredningen föreslår att det ursprungliga materialet ska sparas i tre år. Det kan förstås diskuteras hur länge materialet ska behöva sparas för att trygga de brottsbekämpande myndigheternas behov. I likhet med

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten anser regeringen att de problem för brottsbekämpningen som kan uppstå genom att det ursprungliga materialet inte finns bevarat under en längre tid än tre år är så begränsade att de inte med någon större styrka talar mot utredningens förslag.

När det gäller bevarandetidens längd finns det vidare anledning att ta hänsyn till att Skatteverket kan fatta ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel under året efter taxeringsåret, dvs. två år efter beskattningsåret. Utifrån intresset av en effektiv skattekontroll framstår mot den bakgrunden utredningens förslag om tre år som en väl avvägd tidsperiod för bevarande av det ursprungliga materialet. Som Kammarrätten i Göteborg konstaterar kan en tid om tre år visserligen medföra att omprövning av en taxering på den skattskyldiges initiativ och eftertaxering, som båda vanligtvis får ske upp till fem år efter taxeringsåret, kan komma att ske på ett sämre material än om det ursprungliga materialet hade bevarats. De fall där eftertaxering eller omprövning sker senare än tre år efter beskattningsåret, och där skillnaden mellan det ursprungliga materialet och det tillgängliga materialet – där räkenskapsinformationen i sig ska vara oförändrad – är avgörande för ärendets utgång, bedöms dock om de alls förekommer vara så fåtaliga att det inte bör hindra att utredningens förslag genomförs.

Prop. 2009/10:235

86

När det gått tre år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret Prop. 2009/10:235 avslutades bör den bokföringsskyldige alltså ha rätt att förstöra det

ursprungliga materialet, under förutsättning att räkenskapsinformationen överförs till annat tillåtet material. Givetvis hindrar inget att ett företag bevarar det ursprungliga materialet under en längre tid än tre år.

Utredningen föreslår att överföring av räkenskapsinformationen endast ska få göras i ett led. Regeringen anser att detta kan ifrågasättas. Det starkaste skälet för att inte tillåta omedelbar förstöring av det ursprung- liga materialet är som framhålls ovan att materialet kan innehålla tilläggsinformation som kan ha ett bevisvärde, utan att för den skull an- ses vara del av räkenskapsinformationen (jfr prop. 1998/99:130 s. 273). Sådan tilläggsinformation löper störst risk att försvinna vid den första överföringen. När informationen en gång väl har förts över från ett medium till ett annat har emellertid denna eventuella tilläggsinformation sannolikt redan gått förlorad. Det är svårt att se att senare överföringar kommer att försämra informationen ytterligare, så länge överföringarna sker på betryggande sätt. Det bör därför inte ställas upp några hinder mot ytterligare överföringar under arkiveringstiden.

Kronofogdemyndigheten föreslår att företag efter konkurs inte ska om- fattas av den treåriga bevarandetiden eftersom det gör att datorutrustning måste behållas och inte kan säljas av konkursförvaltaren. Även Rekon- struktör- & Konkursförvaltarkollegiet (Rekon) i Sverige tar upp denna fråga. Av förarbetena till bestämmelserna om formerna för bevarande av räkenskapsinformationen framgår dock att bestämmelsen inte ställer något krav på bevarande av den maskinella utrustning och de andra fysiska föremål som ursprungligen användes för att spara informationen. Tillgången på maskinvara kan göra det nödvändigt att använda annan utrustning än den som användes från början (prop. 1998/99:130 s. 405 f.). Däremot måste det givetvis under hela bevarandetiden finnas tillgång till den utrustning och de system som fordras för att avläsa räkenskapsinformationen (se 7 kap. 2 §).

9.5Tiden för bevarande av räkenskapsinformation

Regeringens förslag: Arkiveringstiden för räkenskapsinformation förkortas från tio till sju år.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 173).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Sveriges advokatsamfund anser att arkiv- eringstiden bör kunna förkortas ytterligare och förordar att tiden bestäms till sex år.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med rege- ringens förslag (se utkastet s. 80 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invänd- ning.

87

Skälen för regeringens förslag: Syftet med kravet på bevarande av räkenskapsinformation är att informationen ska vara lätt tillgänglig så att affärshändelser kan kontrolleras eller på annat sätt följas upp i efterhand. Framför allt det allmänna har behov av detta för att säkerställa kontroller av olika slag, exempelvis taxeringsrevisioner och brottsutredningar. Mot detta befogade intresse måste naturligtvis ställas de kostnader och praktiska problem som långa arkiveringstider kan leda till för de bokföringsskyldiga.

En av de omständigheter som tidigare anförts som skäl för den tioåriga arkiveringstiden har varit de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att kunna utreda och beivra brott (prop. 1998/99:130 s. 265 f.). Preskriptionstiden för de allvarligaste ekonomiska brotten är tio år. En förkortad arkiveringstid kan få till följd att vissa ekonomiska brott som upptäcks först sedan flera år förflutit blir svårare eller omöjliga att utreda. Det torde enligt regeringens bedömning dock vara mycket ovanligt att räkenskapsinformation som är tio år gammal efterfrågas i brotts- utredningssammanhang. Detta bekräftas av vad Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen uppger i sina remiss- yttranden. De brottsbekämpande myndigheternas intressen kan därför inte anses hindra att arkiveringstiden förkortas.

En annan omständighet som har nämnts är att eftertaxering i vissa fall kan ske efter utgången av den vanligtvis gällande femårsperioden. Detta kan bli fallet om den skattskyldige delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser hans eller hennes beskattning eller om åtal har väckts för sådant brott. Eftertaxering på denna grund förutsätter alltså att en brottsutredning åtminstone har inletts. Om arkiveringstiden inte behöver vara tio år av brottsbekämpande skäl, kan inte heller den omständigheten att en utredning om brott i förlängningen kan komma att leda till ett administrativt förfarande i form av eftertaxering anses utgöra hinder för en sänkning av arkiveringstiden. Det stora flertalet företag blir varken föremål för brottsutredning eller eftertaxering men måste trots det spara en mängd information som sällan eller aldrig efterfrågas av någon utom- stående.

Regeringen anser att arkiveringstiden nu kan förkortas till sju år. Härigenom uppnås en märkbar lättnad för företagen. Inget hindrar givetvis att ett företag bevarar räkenskapsinformation under längre tid än vad bokföringslagen kräver. En omständighet av betydelse i det samman- hanget är att vanliga fordringar preskriberas först efter tio år. Det kan också i andra sammanhang ställas krav på bevarande av räkenskaps- information som avviker från de krav som ställs i bokföringslagen.

Den förkortning av arkiveringstiden som föreslås bör få genomslag också när det gäller konkursförvaltares skyldighet att bevara räkenskaps- information och på stiftelser som inte är bokföringsskyldiga.

Kronofogdemyndigheten påpekar att myndigheten har en skyldighet att ta hand om en konkursgäldenärs räkenskapsinformation, om det finns hinder mot att denne själv gör det, och föreslår att företag efter konkurs endast ska behöva spara sin räkenskapsinformation i fem år. Konkurstillsynsutredningen föreslår att arkiveringstiden i sådana situa- tioner begränsas till sex år efter utgången av det kalenderår då konkursen beslutades (SOU 2000:62). Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Frågan tas därför inte upp här.

Prop. 2009/10:235

88

Ekobrottsmyndigheten tar i en framställning (dnr Ju2003/6252/L1) upp Prop. 2009/10:235 frågan om arkivförteckningar. Enligt myndigheten skulle det underlätta

vid brottsutredningar om det fanns en straffsanktionerad skyldighet för företag att föra en förteckning över arkiverat bokföringsmaterial med uppgift om var materialet förvaras och att vid överlåtelse av verk- samheten upprätta en särskild arkivförteckning över det bokförings- material som finns vid köparens övertagande.

Bokföringslagen innehåller bestämmelser om att räkenskapsinfor- mation ska bevaras och hur detta ska ske. Att inte bevara räkenskaps- information på föreskrivet sätt kan medföra straffansvar för bokförings- brott. Som Ekobrottsmyndigheten påpekar finns det dock inte någon skyldighet för en bokföringsskyldig att tillhandahålla de brottsutredande myndigheterna bokföringen. Den konflikt som kan finnas mellan å ena sidan de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att komma åt sådan räkenskapsinformation som den misstänkte inte frivilligt ställer till förfogande och å andra sidan den misstänktes rätt att förhålla sig passiv övervägdes för några år sedan. Då gjordes bedömningen att det inte fanns något utrymme för att skärpa kraven på att den bokföringsskyldige tillhandahåller de brottsbekämpande myndigheterna bokföringen (prop. 2004/05:69 s. 32 f.). Den utvidgning av straffansvaret som Ekobrotts- myndigheten nu tar upp är visserligen av ett annat slag. Kriminalisering bör emellertid användas med försiktighet. Regeringen är mot den bakgrunden inte beredd att föreslå en sådan utvidgning av det straffbara området som Ekobrottsmyndigheten är inne på.

Det pågår för närvarande en översyn av EU:s mervärdesskattedirektiv9, där bl.a. bevarandetiden för mervärdesskattefakturor är föremål för överväganden. Vilka konsekvenser en eventuell ändring av direktivet kan få när det gäller arkiveringstiden för räkenskapsinformation får över- vägas när översynen är avslutad.

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna i årsredovisningslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räken- skapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010. Ändringen i bestämmelsen om beräkning av anskaffningsvärde för en egen- tillverkad anläggningstillgång ska dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010.

Ändringarna i bokföringslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelserna om årsbokslutets innehåll ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ändringarna i årsredo- visningslagen ska träda i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första

9 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1, Celex 32006L0112).

89

gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 30 juni 2009. Ändringarna i bokföringslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Bestämmelserna om årsbokslut föreslår utredningen dock ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2010. Bestämmelsen om beräkning av anskaffningsvärde på en egentillverkad anläggningstillgång (4 kap. 3 § tredje stycket årsredo- visningslagen) och kontantmetoden (5 kap. 2 § bokföringslagen) föreslår utredningen ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2009 (se betänkandet s. 179 f.).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Sveriges advokatsamfund anser att bestämmelsen om beräkning av anskaffningsvärde på en egentillverkad anläggningstillgång bör få tillämpas för redan löpande räkenskapsår.

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer med reg- eringens förslag utom såvitt gäller ikraftträdandetidpunkten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har fått tillfälle att yttra sig över utkastet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning. Vissa remissinstanser, FAR SRS, Företagarna och Svenskt Näringsliv, anser att ändringarna av bestämmelserna om årsredovisning bör gälla för sådana årsredovisningar som avlämnas efter den 1 mars 2010. Företagarna och SRF föreslår att de nya reglerna om brutet räkenskapsår ska kunna tillämpas direkt av befintliga företag utan krav på dispens från Skatteverket.

Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att de förenklingar som föreslås kan träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till den tid som de återstående leden i lagstiftningsprocessen kan väntas ta föreslås att bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2011.

En vedertagen princip för lagstiftning på redovisningsområdet är att de bestämmelser som företagen har att följa inte ändras under ett löpande räkenskapsår. Lagändringar träder därför som regel i kraft ett visst datum och tillämpas på räkenskapsår som inleds samma dag eller senare. Beträffande en del av de förslag som nu lämnas finns det dock anledning att i viss mån avvika från denna princip.

De bestämmelser som föreslås i årsredovisningslagen innebär, med undantag för bestämmelsen om beräkning av anskaffningsvärdet på en egentillverkad anläggningstillgång, inte några förändringar av vad som gäller för bokföringen under löpande räkenskapsår utan innebär i huvudsak endast lättnader i kraven på information i års- och koncern- redovisningen. De ändringar i upplysningskraven som görs bör därför få genomslag redan i de redovisningshandlingar som upprättas för räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010. Detsamma gäller förslaget om förkortad balans- och resultaträkning. Regeringen är däremot inte beredd att, som ett par remissinstanser är inne på, låta ändringarna bli tillämpliga på alla årsredovisningar som avlämnas efter ikraftträdandet. En sådan ordning skulle innebära att två med varandra jämförbara företag skulle kunna upprätta årsredovisningen på olika sätt endast av det skälet att redovisningarna avlämnas vid olika tidpunkter. Det är inte lämpligt.

Förslaget om beräkning av anskaffningsvärdet på en anläggnings- tillgång innebär att anskaffningsvärdet på en tillgång som tillverkats av företaget självt får bestämmas utan att indirekta kostnader vid tillverk-

Prop. 2009/10:235

90

ningen beaktas. En tillämpning av den nya bestämmelsen innebär alltså Prop. 2009/10:235 ett byte av redovisningsprincip. Ett sådant byte bör, som utredningen

framhåller, endast ske i samband med att ett nytt räkenskapsår inleds. Av det skälet bör den nya bestämmelsen få tillämpas först för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010.

De ändringar som föreslås i bokföringslagen innebär att det blir enklare att upprätta ett årsbokslut. Vidare införs vissa lättnader vad gäller löpande bokföring och bevarande av räkenskapsinformation. I likhet med utredningen anser regeringen att bestämmelserna om löpande bokföring och bevarande av räkenskapsinformation bör bli tillämpliga direkt vid ikraftträdandet. Detsamma bör gälla för kontantmetoden. En övergång till att under löpande räkenskapsår tillämpa kontantmetoden i 5 kap. 2 § bokföringslagen kan visserligen leda till att två olika principer för bokföringen tillämpas under ett och samma räkenskapsår. Detta påverkar dock inte årsbokslutet eller årsredovisningen, eftersom obetalda fordring- ar och skulder ska bokföras vid räkenskapsårets utgång. Nackdelarna med detta förslag är därför begränsade och de stora vinster som det för med sig (se avsnitt 11) får anses överväga. Även ändringarna av kontant- metoden i mervärdesskattelagen bör få genomslag direkt vid ikraft- trädandet.

Vad gäller bestämmelserna om årsbokslutets innehåll bör dessa bestämmelser i likhet med de huvudsakliga ändringarna i årsredovis- ningslagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Regeringen föreslår även att reglerna om brutna räkenskapsår ändras. Även dessa bestämmelser bör bli tillämpliga direkt vid ikraftträdandet.

Ett par remissinstanser menar att ett företag ska kunna byta till något av de brutna räkenskapsår som blir tillåtna efter ändringen utan tillstånd från Skatteverket enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen. Med hänsyn till de olägenheter som är förknippade med en omläggning av räkenskapsår (se prop. 1975:104 s. 151) är regeringen inte beredd att föreslå en sådan ordning.

Ett företag som deltar i en gränsöverskridande fusion eller flyttar sitt säte ska i vissa fall upprätta ett särskilt bokslut. Bokslutet följer innehållsmässigt bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut men är inte knutet till räkenskapsår. Inte minst för enkelhetens skull bör de ändringar som föreslås när det gäller årsbokslutets innehåll få genomslag på det särskilda bokslutet direkt vid ikraftträdandet.

11 Konsekvensanalys

Konsekvenser för företagen

De föreslagna ändringarna syftar till att förenkla för företagen och sänka företagens administrativa kostnader. Ändringarna berör i större eller mindre utsträckning samtliga aktiva företag och även vissa andra juridiska personer, t.ex. ideella föreningar, registrerade trossamfund och

91

stiftelser, om dessa är bokföringsskyldiga.10 Förslagen innebär på ett Prop. 2009/10:235 stort antal punkter förändringar som sammantaget medför avsevärda

förenklingar för framför allt små och medelstora företag. Störst förenkling bedöms de ändringar medföra som görs i bokföringslagens bestämmelser om räkenskapsår, tidpunkten för bokföringen, gemensam verifikation samt arkivering och överföring av räkenskapsinformation. Dessa bestämmelser kommer att bli flexiblare, enklare att tillämpa och i vissa avseenden mindre betungande.

Nutek har, som framgår av avsnitt 5, mätt storleken på företagens administrativa kostnader. Resultaten av dessa mätningar har samlats i en särskild databas vilket gör det möjligt att utföra simuleringar av vad konsekvenserna blir av olika förändringar i regelverket. Nutek har på sådant sätt simulerat konsekvenserna av utredningens förslag och även granskat regeringens lagförslag under beredningen i Regeringskansliet.

De beräkningar som Nutek gjort utifrån utredningens förslag om ändringar i årsredovisningslagen visar att den administrativa bördan till följd av förslagen kommer att minska med omkring 400 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar drygt 20 procent av de administrativa kost- naderna på årsredovisningsområdet (se betänkandet s. 175 f.).11 Detta belopp innefattar en ändring av gränsvärdet i redovisningslagstiftningen. Den frågan har behandlats i propositionen En frivillig revision (prop. 2009/10:204).

Regeringens förslag till ändringar i årsredovisningslagen skiljer sig i vissa avseenden från utredningens, t.ex. när det gäller formen för hur uppgifterna i förvaltningsberättelsen ska lämnas och omfattningen av vissa tilläggsupplysningar. Vad gäller informationskraven i förvaltnings- berättelsen överensstämmer emellertid utredningens och regeringens förslag i sak i så hög grad att skillnaden dem emellan när det gäller konsekvenser för företagen är försumbar. I vilken form uppgifterna ska lämnas påverkar knappast de administrativa kostnaderna för företagen. Även skillnaderna mellan utredningens förslag om tilläggsupplysningar och regeringens förslag bedöms vara av begränsad betydelse. Samman- taget uppskattar regeringen, med utgångspunkt i Nuteks bedömning av konsekvenserna av utredningens förslag, att de förslag som nu lämnas avseende årsredovisningslagen bör kunna leda till en årlig besparing för företagen på ungefär 300 miljoner kronor.

De minskningar i de administrativa kostnaderna som är hänförliga till förslagen om ändringar i bokföringslagen har varit svåra för Nutek att mäta. Med administrativa kostnader menas i detta sammanhang de kostnader som företagen har för att upprätta, lagra eller överföra informa- tion eller uppgifter som orsakas av krav i lagar, förordningar, föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Den avgränsning som gjorts innebär att inte alla de förslag som nu läggs fram och som bör upplevas som en lättnad för företagen bidrar till att den administrativa bördan minskar.

10Antalet aktiva företag i Statistiska centralbyråns företagsregister uppgick år 2009 till omkring 980 000. Det totala antalet företag registrerade hos Bolagsverket uppgick i början av år 2010 till drygt 1 010 000.

11Enligt uppgifter ur Nuteks databas för mätningar av företagens administrativa kostnader (Malin) är knappt 280 000 företag skyldiga att upprätta årsredovisning. Av dessa är knappt

10000 större företag.

92

Exempel på detta är förslagen att minska arkiveringstiden från tio år till Prop. 2009/10:235 sju år och att införa flexiblare regler för brutna räkenskapsår. Andra

förslag är av det slaget att de är beroende av hur den kompletterande normgivningen utvecklas och kan därför inte mätas i detta skede. Ett exempel på detta är förslaget att ta bort kravet på särskilda skäl för senareläggning av den löpande bokföringen. En annan kategori av förslag som inte heller har kunnat ingå i Nuteks beräkning är sådana som verkets databas saknar tillräckligt detaljerat jämförelsematerial om för att kunna göra en meningsfull simulering av. Exempel på detta är de enklare regler för vanliga årsbokslut som föreslås här.

Även om det alltså inte varit möjligt för Nutek att mäta effekten av samtliga förslag om ändringar i bokföringslagen på sådant sätt att de kan ges ett värde i kronor, är det i flera fall verkets bedömning att förslagen sannolikt kommer att leda till lättnader i den administrativa bördan och till en märkbar förändring i företagens vardag.

Förslaget att låta årsredovisningsskyldiga företag med en nettoom- sättning som uppgår till högst tre miljoner kronor tillämpa samma kontantmetod som årsbokslutsföretag berör omkring 160 00012 företag och bör enligt regeringens bedömning kunna leda till att behovet av att löpande bokföra affärshändelser minskar med omkring en tredjedel. Den totala kostnaden för den löpande bokföringen (grund- och huvud- bokföring) för dessa företag uppgår till 1 670 miljoner kronor13 vilket innebär att kostnadsminskningen kan beräknas till omkring 560 miljoner kronor per år.

De förslag till ändringar i årsredovisningslagen och bokföringslagen som läggs fram här påverkar också juridiska personer som typiskt sett inte bedriver näringsverksamhet, bl.a. stiftelser och ideella föreningar. Det finns ett stort antal sådana juridiska personer. Som exempel kan nämnas att antalet stiftelser som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning uppgår till omkring 10 000 (se prop. 2008/09:89 s. 46).

Förslagen påverkar också de företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL. Dessa lagar hänvisar i stor utsträckning till bestämmelserna i årsredovisningslagen. Även om ÅRKL och ÅRFL inte omfattas av Nuteks beräkningar, står det klart att ändringarna innebär att även kostnaderna för företag som omfattas av dessa lagar kommer att minska.

Förslagen saknar betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv.

Konsekvenser för de offentliga finanserna

Förslaget att utöka möjligheten för årsredovisningsskyldiga företag att använda kontantmetoden innebär att redovisningen av mervärdesskatten senareläggs för de ytterligare företag som väljer att tillämpa metoden. Företag som redovisar mervärdesskatt varje månad kommer i allmänhet, om de tillämpar kontantmetoden, att redovisa mervärdesskatten en månad

12Enligt uppgifter ur Nuteks databas för mätningar av företagens administrativa kostnader (Malin).

13Enligt uppgifter ur Nuteks databas för mätningar av företagens administrativa kostnader (Malin).

93

senare än de skulle ha gjort om de bokfört affärshändelsen omedelbart. Prop. 2009/10:235 Därigenom uppkommer, första gången metoden tillämpas, en likviditets-

förlust för staten och en därmed sammanhängande årlig räntekostnad som har beräknats till 40 miljoner kronor. Frågan behandlas i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100).

Förslaget att ta bort kravet på aktivering av indirekta tillverknings- kostnader kommer sannolikt att medföra att framför allt mindre företag inte kommer att aktivera sådana kostnader utan i stället kostnadsföra dem direkt. Därigenom blir kostnaderna direkt resultatpåverkande, vilket i sin tur leder till ett lägre beskattningsbart resultat. Den offentligfinansiella kostnad som förslaget kan medföra bedöms dock vara försumbar.

Konsekvenser för Skatteverket

Förslaget att tillåta fler brutna räkenskapsår kan innebära att Skatte- verket, särskilt inledningsvis, får hantera fler ärenden om omläggning av räkenskapsår (3 kap. 6 § bokföringslagen). Samtidigt kommer ärenden om medgivande till annat tolvmånaders räkenskapsår än kalenderår att minska (3 kap. 2 §). Merkostnaden för Skatteverket bedöms bli liten och ska finansieras inom befintlig ram.

Konsekvenser för Bokföringsnämnden

De ändringar som föreslås aktualiserar i vissa fall ny eller ändrad kompletterande normgivning från Bokföringsnämnden. Bokföringsnämn- den bedömer att ett tillfälligt tillskott på åtminstone två miljoner kronor utöver nuvarande anslag krävs för detta arbete. Enligt regeringens bedömning torde det inte vara fråga om något mera omfattande arbete. Merkostnaden för detta arbete ska finansieras inom befintlig ram.

Information

Det är angeläget att information lämnas om de ändrade reglerna. Bokföringsnämnden och Bolagsverket har centrala roller när det gäller spridning av information. Även Regeringskansliet kommer att ta fram information om de ändrade reglerna.

Kostnaderna för information om reglerna ska finansieras inom befint- liga ramar.

94

12

Författningskommentar

Prop. 2009/10:235

12.1Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

3 kap. 4 §

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har till- kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken ordning posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp och vilka avvikelser som får göras. Balansräkningens uppställningsschema framgår av bilaga 1 till lagen.

Det nya femte stycket innehåller en bestämmelse om balansräkning i förkortad form (artikel 11 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). En sådan balansräkning får upprättas av mindre företag. Vad som avses med mindre företag framgår av 1 kap. 3 §.

Bestämmelsen innebär att poster som föregås av arabiska siffror får slås samman och redovisas under den närmaste övre rubrik som föregås av en bokstav eller, i förekommande fall, en romersk siffra. Sålunda får exempelvis posterna Avsättningar för pensioner och liknande förplik- telser, Avsättningar för skatter och Övriga avsättningar slås samman till en post benämnd Avsättningar (se bilaga 1 C. Avsättningar 1–3). Sammanslagning får ske även om förutsättningarna i fjärde stycket inte är uppfyllda. Möjligheten att slå samman poster i balansräkningen om- fattar inte poster som redovisas inom linjen, såsom ställda säkerheter (jfr artikel 14 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet).

Av 7 kap. 8 § framgår att bestämmelserna om förkortad balansräkning är tillämpliga också vid upprättandet av koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.4. Paragrafen har även justerats språkligt.

95

3 kap. 11 § Prop. 2009/10:235 Mindre företag får slå samman posterna 1-6 i bilaga 2 respektive

posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resultaträkning i förkortad form (artikel 27 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet).

Enligt första stycket får mindre företag alltid upprätta resultaträkning i förkortad form. Det innebär att vissa poster slås samman till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust. Hittills har förkortad resultaträk- ning endast fått upprättas om det har varit motiverat av konkurrensskäl. Detta villkor har nu tagits bort.

I andra stycket har kravet på att upplysning ska lämnas om skälen för sammanslagningen av posterna i resultaträkningen tagits bort. Företag som slår samman poster enligt första stycket ska dock även fortsättnings- vis lämna uppgift om nettoomsättningen. Kravet på upplysning om netto- omsättning är förenat med en dispensmöjlighet. Bestämmelsen har för- tydligats så att det uttryckligen framgår att dispens förutsätter att det finns konkurrensskäl för att utelämna uppgiften. Detta innebär inte någon saklig ändring (jfr prop. 1998/99:130, del 1, s. 308 och 464).

Av 7 kap. 8 § framgår att bestämmelserna om förkortad resultaträkning är tillämpliga också vid upprättandet av koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.3. Paragrafen har även justerats språkligt.

4 kap. Värderingsregler

4 kap. 3 §

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a, 14 e eller 14 f §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

Paragrafen behandlar värderingen av anläggningstillgångar och särskilt frågan hur anskaffningsvärdet ska bestämmas (artikel 35 i det fjärde

bolagsrättsliga direktivet).

96

I tredje stycket har kravet på att en skälig andel av indirekta till- Prop. 2009/10:235 verkningskostnader ska räknas in i anskaffningsvärdet för en tillverkad

tillgång tagits bort. Den nya lydelsen tillåter emellertid att så sker. I vissa fall – särskilt för större företag – kan det till och med vara nödvändigt att räkna in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för att balans- och resultaträkningen ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (2 kap. 3 §). Så kan många gånger vara fallet om de indirekta kostnaderna utgör en inte oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen eller uppgår till ett inte obetydligt belopp för företaget.

Det hittillsvarande kravet i fjärde stycket om att upplysning ska lämnas om storleken på ränta som räknats in i anskaffningsvärdet har tagits bort.

Av 7 kap. 11 § framgår att ändringarna får genomslag även på koncernredovisningen (artikel 29 i det sjunde bolagsrättsliga direktivet).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2 och 7.6.

Paragrafen har även justerats språkligt och redaktionellt.

5 kap. Tilläggsupplysningar

5 kap. 3 §

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska uppgift lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivnings- beloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

8.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om ned- skrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9.ackumulerade uppskrivningar, och

10.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned- skrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens eller nedskrivningens storlek.

Första stycket 7–10 gäller inte mindre företag.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om anläggnings- tillgångarnas poster i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilläggsupplysningar om anlägg-

 

ningstillgångar som företaget redovisar i balansräkningen eller i noterna

 

(artiklarna 15.3 a, 33.1 tredje stycket, 35.1 c cc i det fjärde bolagsrättsliga

 

direktivet). Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

 

Det nya fjärde stycket innebär att vissa tilläggsupplysningar enligt

 

första stycket inte behöver lämnas av mindre företag (artikel 44.2 i

97

nämnda direktiv). Mindre företag (se 1 kap. 3 §) behöver endast lämna Prop. 2009/10:235 upplysning om tillgångarnas anskaffningsvärde, tillkommande och av-

gående tillgångar, överföringar, årets avskrivningar, årets nedskrivningar och årets uppskrivningar.

I det nya femte stycket förtydligas att mindre företag som väljer att upprätta balansräkning i förkortad form endast ska lämna uppgift om totalbeloppen för anläggningstillgångarna vid tillämpningen av bestäm- melserna i första och andra styckena (artikel 11 i det fjärde bolags- rättsliga direktivet). Detta innebär exempelvis att samtliga materiella anläggningstillgångar redovisas under en enda post (Materiella anläggningstillgångar) och att tilläggsupplysningen om tillgångarnas anskaffningsvärde endast behöver ange totalbelopp för posten.

Av 7 kap. 14 § framgår att ändringen får genomslag även på koncern- redovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 10 §

För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen, samt den del som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordrings- poster och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kortfristiga och långfristiga balansposter (artiklarna 9 och 43.1.6 i det fjärde bolagsrättsliga direk- tivet). Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I det nya tredje stycket förtydligas att mindre företag som väljer att upprätta balansräkning i förkortad form endast ska ange totalbeloppen för de långfristiga fordringarna och skulderna vid tillämpningen av bestämmelserna i första och andra styckena (artiklarna 11 och 44.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Detta innebär exempelvis att samtliga fordringar som är omsättningstillgångar redovisas under en enda post (Fordringar) och att tilläggsupplysningen om hur stor del av dessa som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen endast behöver ange totalbelopp för posten.

Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 och 14 §§).

Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 11 §

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska, om säkerhet har ställts, omfattningen av säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.

98

Om företaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, ska en särskild upplysning lämnas om detta.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska, i stället för vad som föreskrivs i första stycket, anges omfattningen av ställda säkerheter för den sammanslagna posten med uppgift om deras art och form.

Paragrafen behandlar lämnande av upplysningar om ställda säkerheter (artiklarna 14, 43.1.6 och 43.1.7 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Upplysning ska bl.a. lämnas om i vilken utsträckning företaget har ställt säkerhet för sina skulder. Vidare ska uppgift om säkerhetens art och form anges för varje skuldpost. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I det nya tredje stycket förtydligas att mindre företag som väljer att upprätta balansräkning i förkortad form ska ange den totala omfattningen av ställda säkerheter vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket (artikel 44.1 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Om företaget exempelvis har ställt säkerhet i en och samma tillgång för skulder till kreditinstitut och för leverantörsskulder och skuldposterna har slagits samman i balansräkningen, får även säkerheten redovisas sammanslagen.

Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 och 14 §§).

Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 20 §

Större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag ska ange det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

1.styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verk- ställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska uppgifter om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om specifikation av löner och andra ersättningar till anställda och ledande befattningshavare (artikel 43.1.12 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet).

Första stycket har ändrats så att det omfattar endast större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag. Vad som avses med större företag och mindre företag framgår av 1 kap. 3 §. I bestämmelsen har med anledning av Lagrådets synpunkter gjorts en mindre språklig justering.

Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 och 14 §§).

Prop. 2009/10:235

99

Paragrafen är därvid relevant endast när moderföretaget i koncernen är Prop. 2009/10:235 ett publikt aktiebolag.

Fjärde stycket, som har ställt krav på att uppgifter enligt paragrafen ska lämnas särskilt för varje land som företaget har anställda i, har tagits bort. Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen (se 7 kap. 14 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 22 §

Större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag ska lämna uppgift om det sammanlagda beloppet av kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelse- ledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska en uppgift som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska uppgifter lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilläggsupplysningar om pensioner och liknande förmåner till ledande befattningshavare (artikel 43.1.12 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet). Dess tillämpningsområde har genom ändringen i första stycket begränsats till att omfatta större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag. Vad som avses med större och mindre företag framgår av 1 kap. 3 §. I bestäm- melsen har med anledning av Lagrådets synpunkter gjorts en mindre språklig justering.

Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 och 14 §§). Paragrafen är därvid relevant endast när moderföretaget i koncernen är ett publikt aktiebolag.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 25 §

Större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag, som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning, ska lämna uppgift om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tilläggsupplysningar om avtal om avgångsvederlag. Dess tillämpningsområde har inskränkts till att omfatta större företag och sådana mindre företag som är publika aktiebolag. Vad som avses med större och mindre företag framgår av 1 kap. 3 §. I bestämmelsen har med anledning av Lagrådets synpunkter gjorts en mindre språklig justering.

Ändringen får genomslag även på koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 och 14 §§).

100

Paragrafen är därvid relevant endast när moderföretaget i koncernen är Prop. 2009/10:235 ett publikt aktiebolag.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

6 kap. 1 §

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1.sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar avseende använd- ningen av finansiella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke-finansiella upplys- ningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltningsberättelsens innehåll (artikel 46 i det fjärde bolagsrättsliga direktivet).

101

I femte stycket har undantaget för mindre företag från vissa av Prop. 2009/10:235 paragrafens bestämmelser utökats. Sålunda har skyldigheten att lämna

upplysningar om företagets verksamhet inom forskning och utveckling tagits bort liksom skyldigheten att i vissa fall lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Av 7 kap. 31 § framgår att ändringarna får genomslag också på koncern- redovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.5. Paragrafen har även justerats språkligt.

7 kap. Koncernredovisning

7 kap. 14 §

Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a–7 och 10– 13 §§, 14 § andra och tredje styckena, 15–18 §§ samt 18 b–25 §§ tillämpas även på koncernredovisningen. Det som sägs där om större företag ska i stället avse större koncerner och det som sägs om mindre företag ska i stället avse mindre koncerner. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om medelantalet anställda ska avse medelantalet anställda i koncernen. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra stycket i samma paragraf.

Trots det som sägs i första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag.

I paragrafen finns bestämmelser om tilläggsupplysningar i koncern- redovisningen.

I paragrafens första stycke har hänvisningen till 5 kap. 4 § tagits bort. Ändringen beror på att den paragrafen har upphävts.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

7 kap. 32 §

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,

3.7 § vad gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om språk och form och 2 kap. 7 § om undertecknande,

4.12 § första stycket om värderingsprinciper,

5.14 § vad gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

12 § om lån till ledande befattningshavare,

15 § första och tredje styckena om en ekonomisk förenings eget kapital,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

– 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

102

– 24

§ om suppleanter och vice verkställande direktör, och

Prop. 2009/10:235

– 25

§ om avtal om avgångsvederlag,

 

6. 31 § första stycket, vad gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–

 

4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och

7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på annan plats i redovis- ningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser i 7 kap. som ska tillämpas av företag som omfattas av artikel 4 i den s.k. IAS- förordningen. I första stycket har hänvisningen till 5 kap. 4 § tagits bort. Ändringen beror på att den paragrafen har upphävts.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

8 kap. Offentliggörande

8 kap. 15 §

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registrerings- myndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

1.9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

2.8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

4.4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220). Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande

liksom skälen för det anges.

Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att

1.upplysningar enligt 5 kap. 18 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

2.uppgift enligt 5 kap. 18 b § inte har lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om publicering av årsredovisningen i ofullständigt skick. Av andra stycket framgår att en årsredovisning inte får åtföljas av revisionsberättelsen, om redovisningen publiceras i ofullständigt skick. I fjärde stycket görs undantag från denna huvudregel.

Undantagsregeln i fjärde stycket 1 har ändrats. Ändringen beror på att 5 kap. 20 § fjärde stycket har upphävts. Det är därmed inte nödvändigt med ett undantag från den paragrafens tidigare bestämmelse om att upplysningar om löner och ersättningar ska lämnas särskilt för varje land.

Paragrafen har även justerats språkligt.

103

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 2009/10:235

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Bestämmelsen i 4 kap. 3 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas

första gången för

det räkenskapsår som inleds närmast efter den

31 december 2010.

Övriga bestämmelser tillämpas första gången för det

räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (punkten 1). Möjligheten att underlåta att räkna in indirekta tillverkningskostnader i

anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får enligt punkten 2 tillämpas från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010. Bestämmelsens äldre lydelse tillämpas på räken- skapsår som har inletts före ikraftträdandet. Övriga bestämmelser tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010, dvs. redan för det räkenskapsår som avslutas 2011. Vid ikraftträdandetidpunkten avslutade räkenskapsår omfattas däremot av äldre bestämmelser, även om års- eller koncernredovisningen inte upprättats vid denna tidpunkt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.2Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

1 kap. Inledande bestämmelser

1 kap. 2 §

I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag,

2.verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

3.moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i

1kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),

4.koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen,

5.bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen,

6.affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat,

7.verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,

8.räkenskapsinformation:

a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i

4 kap. 3 § (balansräkning),

5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),

5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),

5 kap. 6 § (verifikation),

5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),

5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),

6 kap. 2 § (årsredovisning),

– 6 kap. 4 och 5 §§ (årsbokslut),

104

– 6 kap. 6

§ (förenklat årsbokslut), samt

Prop. 2009/10:235

– 6 kap. 8

§ (specifikation av balansräkningspost),

 

b)avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt

c)sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bok- föringen,

9. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § ska vid till- lämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till netto- omsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp som används i lagen.

I första stycket har punkten 8 a ändrats. Eftersom 6 kap. 5 § inte längre anger principerna för upplysningarnas placering, har hänvisningen till den paragrafen förts ihop med hänvisningen till 6 kap. 4 §. De upplys- ningar som ska lämnas enligt 6 kap. 5 § utgör alltså även fortsättningsvis räkenskapsinformation.

Vidare har hänvisningarna till 6 kap. 10 § om förenklat årsbokslut och till 6 kap. 12 § om specifikation av balansräkningspost ändrats eftersom dessa paragrafer nu betecknas 6 kap. 6 § respektive 6 kap. 8 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

3 kap. Räkenskapsår

3 kap. 1 §

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader.

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskatte- lagen (1999:1229) ska ha kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår).

I paragrafen finns bestämmelser om räkenskapsårets omfattning och förläggning i tiden.

I första stycket slås fast att ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalender- månader. Den nya lydelsen tydliggör att ett räkenskapsår ska påbörjas den första och avslutas den sista dagen i en kalendermånad.

Tredje stycket andra meningen, där det brutna räkenskapsåret bands till vissa i lagen angivna fasta tidsperioder, har upphävts. Ändringen innebär att ett företag som inte omfattas av andra stycket får tillämpa vilket brutet räkenskapsår som helst. Av första stycket följer dock att även ett brutet räkenskapsår måste påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta tolv hela månader.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

105

3 kap. 2 §

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan period av tolv kalendermånader än som följer av 1 § andra stycket får utgöra räkenskapsår.

Paragrafen ger Skatteverket möjlighet att i ett enskilt fall medge att ett företag som omfattas av 1 § andra stycket får ha en annan period än kalenderår som räkenskapsår. Perioden ska dock omfatta tolv kalender- månader.

Skatteverkets rätt att medge dispens har justerats redaktionellt. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Möjligheten att lämna dispens från 1 § tredje stycket har tagits bort som en följd av de flexiblare bestämmelser som har införts där.

Som en anpassning till ändringen i 1 § har ”hela månader” ersatts med ”kalendermånader”.

Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

4 kap. 3 §

När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning.

Vid upprättandet av öppningsbalansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 6 § i tillämpliga delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras.

Andra stycket har ändrats med anledning av att 6 kap. 10 § nu betecknas 6 kap. 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

5 kap. 2 §

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske.

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Tredje stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller tredje stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncern- redovisning enligt någon av de nämnda lagarna.

I paragrafen finns bestämmelser om tidpunkten för bokföringen av olika affärshändelser.

Prop. 2009/10:235

106

I andra stycket har kravet på särskilda skäl för att en senareläggning av den löpande bokföringen ska få ske tagits bort. En senareläggning får nu ske om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisnings- sed.

Den utökade möjligheten till senareläggning kan bl.a. utnyttjas i syfte att möjliggöra en samordning med redovisningen av mervärdesskatt. Den får främst betydelse för företag vars verksamhet inte är alltför kompli- cerad, t.ex. företag där det inte förekommer någon mer omfattande varuförädling eller där det endast förekommer ett mindre antal affärs- händelser (se även prop. 1998/99:130 s. 393). Det bör dock erinras om att det föreligger en skyldighet att bevara räkenskapsinformationen i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt, även om affärshändelsen ännu inte har bokförts (7 kap. 2 §).

Det har överlämnats till praxis och normgivande organ att närmare utveckla i vilka situationer en senareläggning av bokföringen kan accepteras.

Tredje stycket reglerar den s.k. kontantmetoden. Bestämmelsen har, med det undantag som framgår av fjärde stycket, gjorts generellt tillämplig på samtliga företag med en årlig omsättning på normalt högst tre miljoner kronor. Den hittillsvarande särregleringen för bl.a. företag som upprättar årsredovisning har tagits bort.

I det nya fjärde stycket finns ett undantag från möjligheten att använda kontantmetoden. Undantaget gäller för företag som omfattas av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag och för finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon av dessa lagar.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2. Paragrafen har även justerats språkligt.

5 kap. 6 §

För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, ska denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.

Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation. Den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer.

Av tredje stycket framgår när ett företag får använda sig av en gemensam verifikation vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning. Kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna för att få använda gemensam verifikation har slopats.

Vilka uppgifter en verifikation ska innehålla regleras i 7 och 8 §§. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 2009/10:235

107

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

6 kap. 3 §

Andra företag än sådana som avses i 1 § ska, om de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut.

Årsbokslutet ska upprättas enligt 4 och 5 §§. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i förenklad form enligt 6 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som ska avsluta sin löpande bokföring med ett årsbokslut.

Andra stycket har ändrats till följd av att bestämmelserna om upprättande av årsbokslut nu finns i 4 och 5 §§ (se författnings- kommentarerna till dessa paragrafer). Vidare har en följdändring gjorts med anledning av att 10 § nu betecknas 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Årsbokslut

6 kap. 4 §

Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.

När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i års- redovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,

1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,

2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

2 kap. 7 § om undertecknande,

3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,

3 kap. 9 § om avsättningar,

3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och om- sättningstillgångar,

4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för anläggnings- tillgångar,

4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,

4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, och

4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad ett årsbokslut ska innehålla. I andra stycket har kraven tagits bort på att 3 kap. 13 § första stycket

och 4 kap. 15 § årsredovisningslagen om extraordinära poster respektive periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån ska tillämpas. Vidare har det lagts till en hänvisning till 3 kap. 11 § första stycket årsredovis- ningslagen, vilket innebär att årsbokslutet får upprättas med resultat-

Prop. 2009/10:235

108

räkning i förkortad form. Bestämmelsen saknar hänvisning till den nämnda paragrafens andra stycke. Detta innebär att årsbokslutsföretag inte behöver särredovisa nettoomsättningen om de slår ihop poster i resultaträkningen.

Hänvisningen till 4 kap. 3 § årsredovisningslagen om hur anskaffnings- värdet på anläggningstillgångar ska beräknas har inskränkts till att omfatta endast den aktuella paragrafens första stycke. Det innebär att företagen, inom ramen för god redovisningssed och förutsatt att årsbokslutet i det enskilda fallet ger en korrekt bild av verksamheten, får avgöra om indirekta kostnader, räntor eller andra utgifter ska räknas in i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång eller inte och hur det ska ske.

Övervägandena finns i avsnitt 8. Paragrafen har även justerats språkligt.

6 kap. 5 §

I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Upplysningar ska lämnas om:

1.vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats,

2.hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång i bal- ansräkningen har beräknats, och

3.hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

Paragrafen är till sitt innehåll ny. I första stycket anges att årsbokslutet måste kompletteras med de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Andra stycket innehåller tre punkter. Punkten 1 motsvarar hittills- varande 6 § första stycket. Kravet i den paragrafens andra stycke om angivande av principer för valutaomräkning har tagits bort. Punkten 2 ersätter den hittillsvarande 7 § som innehållit ett antal detaljerade krav på att upplysningar ska lämnas om bl.a. anskaffningsvärde, avskrivningar och nedskrivningar. Dessa bestämmelser har nu ersatts av en allmän bestämmelse om att det av årsbokslutet ska framgå hur anläggnings- tillgångarnas värde har beräknats. Uppgift ska alltså lämnas om hur värderingsprinciperna har tillämpats för de enskilda tillgångsposterna. Det är inget som hindrar att detta sker ihopslaget med upplysningar om tillämpade värderingsprinciper. I en mindre verksamhet kan det vara tillräckligt att ange de antaganden som gjorts om en tillgångs förväntade nyttjandeperiod. En utgångspunkt är att upplysningarna utformas på ett enkelt sätt och anpassas efter verksamhetens omfattning. I en mera omfattande verksamhet kan det således vara nödvändigt att, utöver anskaffningsvärdet, även ange med vilka belopp en tillgång skrivits av eller ned. Punkten 3 motsvarar i huvudsak hittillsvarande 8 § men med den skillnaden att det inte längre krävs en uppdelning på varje skuldpost, utan endast uppgift om den del av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen.

Det tredje stycket motsvarar hittillsvarande 9 §.

Prop. 2009/10:235

109

Bestämmelsen i den hittillsvarande 5 § om tilläggsupplysningarnas Prop. 2009/10:235 placering har tagits bort. Företaget får således avgöra var i årsbokslutet

som uppgifterna lämpligen bör lämnas, så länge som detta sker i överens- stämmelse med god redovisningssed och inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen. Det senare följer av den hänvisning till nämnda bestämmelse som finns i 4 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

 

7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

 

7 kap. 2 §

 

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att

 

bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De

 

ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det

 

kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i

 

ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

 

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räken-

 

skapsinformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2

 

ska hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första

 

stycket.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av

 

dokument m.m. som används för att bevara räkenskapsinformation.

 

Ändringen i första stycket innebär att tiden för bevarande av det

 

material på vilket räkenskapsinformationen lagras har sänkts från tio till

 

sju år.

 

Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

 

Paragrafen har även justerats språkligt.

 

Överföring av räkenskapsinformation

 

7 kap. 6 §

 

Ett företag får förstöra sådant material för bevarande av räkenskaps-

 

information som avses i 1 §, om räkenskapsinformationen på ett

 

betryggande sätt överförs till något annat sådant material. Om materialet

 

är sådant som avses i 1 § andra stycket, får det dock förstöras först från

 

och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskaps-

 

året avslutades.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om överföring av räkenskaps-

 

information. Den har med ett ytterligare mindre förtydligande utformats i

 

enlighet med Lagrådets förslag.

 

Första meningen innebär att material som används för att bevara

 

räkenskapsinformation får förstöras om informationen överförs till

 

dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium på ett betryggande

 

sätt, dvs. på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att

 

informationen förvanskas eller förstörs (prop. 1998/99:130 s. 409). Efter

 

överföringen ska det material som informationen förts över till bevaras

 

under den återstående arkiveringstiden. Bestämmelsen innebär att

 

räkenskapsinformation får föras över från t.ex. ett dokument till

 

mikroskrift eller ett maskinläsbart medium och vice versa, men även från

 

t.ex. ett dokument till ett annat dokument. Under förutsättning att

110

 

överföringen sker på ett betryggande sätt får ett obegränsat antal över- Prop. 2009/10:235 föringar göras. Det är alltså tillåtet att t.ex. först föra över information

från mikroskrift till ett dokument och därefter föra över informationen från dokumentet till ett maskinläsbart medium.

Av andra meningen framgår att ett företag under tre år måste bevara material med räkenskapsinformation som mottagits eller upprättats av företaget självt i det skick materialet hade när det togs emot respektive fick när informationen sammanställdes. Först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades får det ursprungliga materialet förstöras och ersättas med något annat tillåtet material som informationen har förts över till. Detta innebär dock inte att företaget är förhindrat att dessförinnan i det praktiska bokföringsarbetet kopiera räkenskapsinformationen till annat material, utan endast att även ursprungsmaterialet måste finnas tillgängligt under denna period.

Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Bestämmelserna i 1 kap. 2 § och 6 kap. 3–5 §§ i sin nya lydelse tillämpas första gången för årsbokslut som avser räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (punkten 1). Från och med det datumet är det möjligt att tillämpa de nya bestämmelserna om räkenskapsår, tidpunkten för den löpande bokföringen, gemensam verifikation samt arkivering och överföring av räkenskapsinformation, även om räkenskapsåret då redan har inletts. Också kontantmetoden får tillämpas direkt från och med ikraftträdandet, trots att detta kan innebära att principen för den löpande bokföringen ändras under pågående räkenskapsår.

När det gäller arkiveringstiden (se 7 kap. 2 §) innebär det sagda att företag som har kalenderår som räkenskapsår vid ikraftträdandet den 1 januari 2011 får förstöra räkenskapsinformation som hänför sig till räkenskapsåret 2003 eller tidigare.

När det gäller överföring av räkenskapsinformation innebär regleringen att företag som har kalenderår som räkenskapsår vid ikraftträdandet får förstöra mottaget och egenupprättat material som avser räkenskapsåret 2007 eller tidigare, om informationen dessförinnan på ett betryggande sätt överförts till något annat tillåtet material (se 7 kap. 6 §).

Av punkten 2 framgår att de ändrade bestämmelser som rör årsbokslutet (6 kap.) tillämpas första gången för årsbokslut som avser räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010. Vid ikraftträdande- tidpunkten avslutade räkenskapsår omfattas av äldre bestämmelser, även om årsbokslutet inte upprättats vid denna tidpunkt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

111

12.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om

Prop. 2009/10:235

 

understödsföreningar

 

Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver försäkringsrörelse

107 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvaltnings- organet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE- förordningen.

Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakoopera- tivet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för understöds- föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska om- fatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE- förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen, som gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse, innehåller bestämmelser om särskilt bokslut dels när ett europakoopera- tiv flyttar sitt säte, dels när en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

I tredje stycket har de hänvisningar som görs till 6 kap. bokförings- lagen (1999:1078) ändrats. Det beror dels på att innehållet i vanliga årsbokslut, som tidigare reglerades i 6 kap. 4–9 §§ bokföringslagen, nu regleras i 6 kap. 4 och 5 §§, dels på att bestämmelsen om specifikation av sammandragna poster i årsredovisningen eller årsbokslutet, som tidigare rätteligen fanns i 6 kap. 12 § bokföringslagen, nu finns i 6 kap. 8 §.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen finns i avsnitt 8. Paragrafen har även justerats språkligt.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

112

12.4

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Prop. 2009/10:235

 

(1982:713)

15 a kap. Fusion

15 a kap. 39 §

Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag när rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 38 §.

Det särskilda bokslutet ska innehålla en balansräkning och en resultat- räkning. När dessa handlingar upprättas ska bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag tillämpas. Det särskilda bokslutet ska dessutom innehålla vissa tilläggsupplysningar och specifikationer. Därvid gäller 6 kap. 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078) i tillämpliga delar. Bokslutet ska undertecknas och ges in till registreringsmyndigheten inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen, som gäller försäkringsaktiebolag, innehåller bestämmelser om särskilt bokslut när bolaget deltar i en gränsöverskridande fusion.

I andra stycket har de hänvisningar som görs till 6 kap. bokförings- lagen (1999:1078) ändrats. Det beror dels på att tilläggsupplysningar till vanliga årsbokslut, som tidigare reglerades i 6 kap. 5–9 §§ bokförings- lagen, nu regleras i 6 kap. 5 §, dels på att 6 kap. 12 § nu betecknas 6 kap. 8 §.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen finns i avsnitt 8.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

12.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om

 

ekonomiska föreningar

12 kap. Fusion

12 kap. 40 §

Om en svensk förening deltar i en gränsöverskridande fusion och den

övertagande föreningen har sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska

styrelsen i den svenska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det

särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte

tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen

inträdde enligt 39 §.

För

det särskilda bokslutet gäller bestämmelserna om årsbokslut i

6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in

till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som

bokslutet omfattar.

113

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om att en ekonomisk förening som Prop. 2009/10:235 deltar i en gränsöverskridande fusion i vissa fall ska upprätta ett särskilt

bokslut.

I andra stycket har de hänvisningar som görs till 6 kap. bokförings- lagen (1999:1078) ändrats. Det beror dels på att innehållet i vanliga års- bokslut, som tidigare reglerades i 6 kap. 4–9 §§ bokföringslagen, nu regleras i 6 kap. 4 och 5 §§, dels på att 6 kap. 12 § nu betecknas 6 kap. 8 §.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen finns i avsnitt 8.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

12.6Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

7 kap. Förvaltning och tillsyn

7 kap. 19 §

Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räkenskapsmaterialet under minst sju år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7 kap. bokföringslagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och upp- giftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.

Paragrafen innehåller bestämmelser om konkursförvaltares skyldighet att se till att affärshändelser bokförs löpande och att räkenskapsmaterialet bevaras.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 7 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078).

Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Paragrafen har även justerats språkligt.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till bokförings- lagens ikraftträdandebestämmelser.

114

12.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om

Prop. 2009/10:235

 

utländska filialer m.m.

 

14 §

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området och

1.har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2.är ett kreditinstitut, betalningsinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4.är ett europakooperativ.

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen, men till följd av andra stycket inte upprättar någon årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

1.i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap. 4, 5, 7 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078),

2.i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § års- redovisningslagen (1995:1554), och

3.i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utländska filialers bokföring och revision.

I tredje stycket har de hänvisningar som görs till 6 kap. bokförings- lagen (1999:1078) ändrats. Det beror dels på att innehållet i vanliga årsbokslut, som tidigare reglerades i 6 kap. 4–9 §§ bokföringslagen, nu regleras i 6 kap. 4 och 5 §§, dels på att bestämmelserna om tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet och om specifikation till årsredovis- ningen eller årsbokslutet, som tidigare rätteligen fanns i 6 kap. 11 och 12 §§ bokföringslagen, nu finns i 6 kap. 7 respektive 8 §.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen finns i avsnitt 8.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till bokförings- lagens ikraftträdandebestämmelser.

115

12.8

Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

Prop. 2009/10:235

 

(1994:200)

 

13 kap. Redovisning av utgående och ingående skatt

13 kap. 8 §

Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisnings- period under vilken beskattningsåret går ut.

Första stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller första stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncern- redovisning enligt någon av de nämnda lagarna.

Första–tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 c.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att utgående mervärdesskatt får redovisas enligt en kontantmetod.

Ändringarna i första och tredje styckena är av samma slag som ändringarna i 5 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078), se författnings- kommentaren till den paragrafen. Av hänvisningen i fjärde stycket, som gäller företag som är omvänt skattskyldiga till mervärdesskatt, följer att sådana företag inte får använda kontantmetoden om de upprättar års- redovisning enligt någon av de finansiella årsredovisningslagarna eller är ett finansiellt holdingföretag som upprättar koncernredovisning enligt någon av dessa lagar.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Paragrafen har även justerats språkligt och redaktionellt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre föreskrifter gäller i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

3.Skattskyldiga som före ikraftträdandet redovisar mervärdesskatt enligt de allmänna bestämmelserna i 13 kap. 6 § får vid ikraftträdandet gå över till att tillämpa de nya bestämmelserna i 13 kap. 8 § utan att dispens inhämtats enligt 13 kap. 8 a §. De skattskyldiga ska dock enligt 3 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) underrätta Skatteverket om att ett sådant byte av princip för redovisning av skatt har skett.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011 (punkten 1). Övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med Lagrådets

förslag.

Företag som redovisar mervärdesskatt i period om en eller tre månader får börja tillämpa de nya bestämmelserna på omsättning i redovisnings- perioden som börjar den 1 januari 2011. Detsamma gäller för företag som redovisar mervärdesskatt årligen i självdeklaration. För företag med

116

brutet räkenskapsår innebär ikraftträdandet att de under pågående Prop. 2009/10:235 räkenskapsår kan välja att byta princip för redovisning av skatt.

Av punkten 2 framgår att äldre bestämmelser gäller för omsättning före ikraftträdandet, även om skatten ska deklareras och betalas efter den 1 januari 2011.

Av punkten 3 framgår att skattskyldiga som önskar övergå till kontant- metoden får göra detta vid ikraftträdandet utan krav på dispens från Skatteverket, vilket annars är ett krav enligt 13 kap. 8 a §. Detta överens- stämmer med tidigare övergångsregler vid utökad möjlighet till använ- dande av kontantmetoden (prop. 2005/06:174). De skattskyldiga behöver endast underrätta Skatteverket om att ett sådant byte av princip för redovisning av skatt har skett. Underrättelsen ska som huvudregel lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade (3 kap. 3 § skatte- betalningslagen [1997:483]).

12.9Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

3 kap. Bokföring och årsredovisning m.m.

3 kap. 2 §

Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) ska fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemen- samt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemen- samma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räken- skapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid rä- kenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räken- skapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens till- gångar vid räkenskapsårets slut.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

Efter särskilt föreläggande av tillsynsmyndigheten ska en kopia av den sammanställning som anges i andra stycket ges in dit. Sådant före- läggande ska utfärdas när någon begär det. Beslut om föreläggande får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av tillsyns- myndigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förande och bevarande av räkenskaper för stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bok- föringslagen (1999:1078).

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 7 kap. 2 § bokföringslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

117

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till bokförings- lagens ikraftträdandebestämmelser.

12.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

5 kap. Tilläggsupplysningar

5 kap. 1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredo- visningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

3 § första–tredje styckena om anläggningstillgångar,

4 a–4 c §§ om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

11 a § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen,

12 § om lån till ledande befattningshavare,

12 a § första och tredje styckena samt 12 b § om transaktioner med närstående,

13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 och 17 §§ om upplysningar om skatt,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt

27 § om europabolag och europakooperativ.

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie- bolag.

I paragrafen finns en uppräkning av de bestämmelser om tilläggsupplys- ningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) som kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa. Hänvisningarna till 5 kap. 4 och 18 a §§ årsredovisningslagen har tagits bort eftersom dessa paragrafer har upphävts. Vidare har hänvisningen till 5 kap. 3 § årsredovisningslagen ändrats så att den endast omfattar första–tredje styckena. I fjärde och femte styckena i nämnda paragraf finns vissa undantag från kravet på uppgiftslämnande för mindre företag respektive ett förtydligande för det

Prop. 2009/10:235

118

fall ett företag

upprättar balansräkning i förkortad form. Dessa bestäm-

Prop. 2009/10:235

melser är inte

tillämpliga på kreditinstitut och värdepappersbolag (jfr

 

1 kap. 2 § och 3 kap. 2 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.

7 kap. Koncernredovisning

7 kap. 4 §

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1.de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554),

2.bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp som bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncernbalansräkningen,

3.bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4.bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovisningslagen, samt

5.bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i 6 kap. 1 § första stycket, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen.

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag.

I paragrafen anges vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas när en koncernredovisning upprättas.

I första stycket punkten 4 har hänvisningen till 5 kap. 18 a § årsredovis- ningslagen (1995:1554) tagits bort. Ändringen beror på att den paragrafen har upphävts.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

7 kap. 7 §

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning och i vissa fall kapitaltäckningsanalys,

2.2 § vad gäller hänvisningen till

a)7 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) om förvaltningsberättelse,

b)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

c)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3. 4 § vad gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredo- visningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande,

119

b) 5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande

Prop. 2009/10:235

bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

 

12 § om lån till ledande befattningshavare,

18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och

25 § om avtal om avgångsvederlag,

c)5 kap. 2 § 2 denna lag med särskilda regler om tilläggsupplysningar,

d)5 kap. 4 § 3–6 denna lag om indelning av eget kapital,

e)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar

iförvaltningsberättelsen,

f)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen, samt

4. 5–6 a §§ om när koncernredovisning inte behöver upprättas. Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om

upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upp- gifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser som ska tillämpas av företag som omfattas av artikel 4 i EU:s s.k. IAS-förordning.

Ändringen i paragrafen är av samma slag som ändringen i 7 kap. 32 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011. De tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010. För ett kreditinstitut eller värdepappersbolag som har kalenderår som räkenskapsår innebär detta att bestämmelserna tillämpas första gången vid upprättandet av årsredovisningen eller koncernredovisningen för år 2011. Vid ikraftträdandetidpunkten avslutade räkenskapsår omfattas däremot av äldre bestämmelser, även om års- eller koncernredovisningen inte upprättats vid denna tidpunkt.

12.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

5 kap. Tilläggsupplysningar

5 kap. 1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag ska årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan.

120

Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på

Prop. 2009/10:235

överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen

 

eller resultaträkningen. Vidare ska, med beaktande av vad som föreskrivs

 

i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. års-

 

redovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

 

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

 

2 § om värderings- och omräkningsprinciper,

 

3 § första–tredje styckena om anläggningstillgångar,

 

4 a–4 c §§ om finansiella instrument,

 

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

 

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag,

 

8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

 

10

§ andra stycket om kort- och långfristiga balansposter,

 

11

§ första och andra styckena om ställda säkerheter,

 

11 a § första stycket om ekonomiska arrangemang som inte redovisas i

 

balansräkningen,

 

12

§ om lån till ledande befattningshavare,

 

12 a § första och tredje styckena samt 12 b § om transaktioner med

 

närstående,

 

13

§ om konvertibla lån,

 

14

§ andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

 

16 och 17 §§ om upplysningar om skatt,

 

18

§ om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

 

18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

 

19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader,

 

22

§ om pensioner och liknande förmåner,

 

23

§ om tidigare styrelse och verkställande direktör,

 

24

§ om suppleanter och vice verkställande direktör,

 

25

§ om avtal om avgångsvederlag,

 

26

§ om uppgift om moderföretag, samt

 

27

§ om europabolag och europakooperativ.

 

Vid tillämpningen av 5 kap. 20 och 22 §§ årsredovisningslagen ska samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktie- bolag.

I paragrafen finns en uppräkning av de bestämmelser om tilläggs- upplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) som försäkrings- företag ska tillämpa.

Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag. Vidare har hänvisningen till 5 kap. 11§ årsredovisnings- lagen ändrats så att den omfattar endast första och andra styckena. I tredje stycket i nämnda paragraf finns ett förtydligande för det fall ett företag upprättar balansräkning i förkortad form. Denna bestämmelse är inte tillämplig på försäkringsföretag (jfr 1 kap. 2 § och 3 kap. 2 §).

Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.

7 kap. Koncernredovisning

7 kap. 4 §

För koncernredovisningen gäller i tillämpliga delar

1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1–3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554),

121

2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med

Prop. 2009/10:235

det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden ska tas upp i

 

koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder

 

(AA.V),

 

3.bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

4.bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § 5 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 26 §§ årsredovisningslagen, samt

5.bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap. 1 § första stycket och 2 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Trots vad som följer av första stycket 4 får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra stycket tredje meningen årsredovisningslagen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska dock de lämnade uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från koncernföretag.

I paragrafen anges vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas när en koncernredovisning upprättas.

Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 7 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag.

Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Paragrafen har även justerats språkligt.

7 kap. 5 §

Företag som avses i 1 § och som omfattas av artikel 4 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

1.1 § om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

2.2 § vad gäller hänvisningarna till

a)7 kap. 2 och 3 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554) om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

b)7 kap. 4 § första stycket 4 samma lag om förvaltningsberättelse,

c)7 kap. 12 § första stycket samma lag om enhetliga värderings- principer,

d)7 kap. 31 § andra och tredje styckena samma lag om koncernens system för intern kontroll och riskhantering,

3. 3 § 1, 2 och 4 såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 12 § första stycket årsredovisningslagen, med särskilda regler om när koncernredovisning inte behöver upprättas,

4. 4 § vad gäller hänvisningarna till

a)2 kap. 2 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till årsredo- visningslagens bestämmelser i 2 kap. 5 § om språk och form samt 2 kap. 7 § om undertecknande,

b)5 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till följande bestämmelser i 5 kap. årsredovisningslagen:

– 12 § om lån till ledande befattningshavare,

– 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,

– 22 § om pensioner och liknande förmåner,

– 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, samt

– 25 § om avtal om avgångsvederlag,

122

c) 5 kap. 2 § 3 och 7 denna lag med särskilda regler om tilläggsupp-

Prop. 2009/10:235

lysningar,

 

d)5 kap. 3 § 4 denna lag om villkorad återbäring,

e)5 kap. 4 § 1–3, 5 och 7–9 denna lag om eget kapital och avsätt- ningar,

f)6 kap. 1 § denna lag, i den del paragrafen hänvisar till 6 kap. 1 § första–tredje styckena årsredovisningslagen om förvaltningsberättelsens innehåll och till 6 kap. 2 a § årsredovisningslagen om vissa upplysningar

iförvaltningsberättelsen, samt

g)6 kap. 2 § denna lag om särskilda upplysningar i förvaltnings- berättelsen.

Företaget behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 § om upplysningarna lämnas på annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där upp- gifterna har lämnats.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de bestämmelser som ska tillämpas av företag som omfattas av artikel 4 i EU:s s.k. IAS-förordning.

Ändringarna i paragrafen är av samma slag som ändringarna i 7 kap. 32 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011. De tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010. Ett försäkringsföretag ska normalt ha kalenderår som räkenskapsår (se 1 kap. 6 §). Bestämmelserna tillämpas då första gången vid upp- rättandet av årsredovisningen eller koncernredovisningen för år 2011. Vid ikraftträdandetidpunkten avslutade räkenskapsår omfattas däremot av äldre bestämmelser, även om års- eller koncernredovisningen inte upprättats vid denna tidpunkt.

12.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

1 a kap. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver bankrörelse

1 a kap. 28 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller för- valtningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för medlemsbanken upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken

123

årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europa-

Prop. 2009/10:235

kooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

 

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller

 

bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen

 

(1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från

 

utgången av den period som bokslutet omfattar.

 

Paragrafen, som gäller europakooperativ som driver bankrörelse, inne-

 

håller bestämmelser om särskilt bokslut dels när ett europakooperativ

 

flyttar sitt säte, dels när en medlemsbank deltar i bildandet av ett europa-

 

kooperativ genom fusion.

 

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 107 §

 

lagen (1972:262) om understödsföreningar.

 

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i

 

avsnitt 8.

 

Paragrafen har även justerats språkligt.

 

Ikraftträdandebestämmelse

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

 

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som

 

gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får

 

genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

 

12.13Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

14 kap. 2 §

Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur resultatet av näringsverk- samhet ska beräknas.

Hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) har ändrats eftersom 10 § nu betecknas 6 §.

124

17 kap. Lager och pågående arbeten Prop. 2009/10:235

17 kap. 2 §

Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffnings- värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

Paragrafen innehåller definitioner av några begrepp som används i inkomstskattelagen.

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

17 kap. 4 a §

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lager- tillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om värdering av lagertillgångar när ett förenklat årsbokslut upprättas.

Ändringen är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

17 kap. 24 §

Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för

arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och

arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av inkomst av pågående arbeten.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

18 kap. Inventarier

18 kap. 7 §

Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed.

125

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur anskaffningsvärdet på Prop. 2009/10:235 inventarier beräknas.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

18 kap. 13 §

Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räken- skapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdes- avskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget.

Avskrivningsunderlaget består av följande:

1.värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång

– vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och

– vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,

2.ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,

3.minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värde- minskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2011. Det är endast fråga om ändrad beteckning på en paragraf i bokföringslagen (1999:1078) vars innehåll är oförändrat.

12.14Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

3 kap. Självdeklarationens innehåll

3 kap. 9 b §

Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna

1.identifikationsuppgifter för den juridiska personen,

2.uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,

3.uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång,

och

4.uppgift om under året inträffade förändringar av andelsinnehavet eller av röstvärdet för sina andelar.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska dessutom lämna resultat- och balansräkningar för den juridiska personen upprättade

enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078) med de tilläggsupplys-

126

ningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § den lagen. Prop. 2009/10:235 Uppgifterna ska lämnas i den juridiska personens redovisningsvaluta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftslämnande i självdeklara- tionen i vissa fall.

I andra stycket har de hänvisningar som görs till 6 kap. bokförings- lagen (1999:1078) ändrats. Det beror dels på att de bestämmelser som tidigare fanns i 6 kap. 6 och 7 §§ bokföringslagen förenklats och numera återfinns i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2, dels på att bestämmelsen om specifikation till årsredovisningen eller årsbokslutet, som tidigare rätte- ligen fanns i 6 kap. 12 § bokföringslagen, nu finns i 6 kap. 8 §.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen finns i avsnitt 8. Paragrafen har även justerats språkligt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas från och med 2012 års taxering.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.

12.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

10 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bank- aktiebolag

10 kap. 25 a §

I stället för 23 kap. 50 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) gäller följande. Det särskilda bokslutet ska innehålla en balansräkning och en resultaträkning. När dessa handlingar upprättas ska bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag tillämpas. Det särskilda bokslutet ska dessutom innehålla vissa tilläggsupplysningar och specifikationer. Därvid gäller 6 kap. 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078) i tillämpliga delar. Bokslutet ska undertecknas och ges in till registreringsmyndigheten inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen, som gäller bankaktiebolag, innehåller bestämmelser om särskilt bokslut när bolaget deltar i en gränsöverskridande fusion.

Ändringen är av samma slag som ändringen i 15 a kap. 39 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i avsnitt 8.

Paragrafen har även justerats språkligt och redaktionellt.

127

12 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kredit-

Prop. 2009/10:235

marknadsföreningar

 

12 kap. 18 §

I stället för 12 kap. 40 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller följande. Det särskilda bokslutet ska innehålla en balansräkning och en resultaträkning. När dessa handlingar upprättas ska bestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas. Det särskilda bokslutet ska dessutom innehålla vissa tilläggsupplysningar och specifikationer. Därvid gäller 6 kap. 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078) i tilllämpliga delar. Bokslutet ska undertecknas och ges in till registreringsmyndigheten inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen, som gäller kreditmarknadsföreningar, innehåller bestämmel- ser om särskilt bokslut när bolaget deltar i en gränsöverskridande fusion.

Ändringen är av samma slag som ändringen i 15 a kap. 39 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i avsnitt 8.

Paragrafen har även justerats redaktionellt.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

12.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

26 a §

Om ett europabolag flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvaltnings- organet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SE- förordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion

 

enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabolaget får säte i en annan

 

stat än Sverige, ska styrelsen för aktiebolaget upprätta ett särskilt bokslut.

 

Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte

 

tidigare har upprättats fram till den dag då europabolaget registreras

 

enligt artikel 12 i SE-förordningen.

 

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller

 

bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen

 

(1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från

 

utgången av den period som bokslutet omfattar.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilt bokslut dels när ett

 

europabolag flyttar sitt säte, dels när ett aktiebolag deltar i bildandet av

 

ett europabolag genom fusion.

128

 

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. Prop. 2009/10:235 40 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i avsnitt 8.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

12.17Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

23 kap. Fusion av aktiebolag

23 kap. 50 §

Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande fusion och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i det svenska bolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 49 §.

För det särskilda bokslutet gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att ett aktiebolag som deltar i en gränsöverskridande fusion i vissa fall ska upprätta ett särskilt bokslut.

Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. 40 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i avsnitt 8.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

129

12.18

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om

Prop. 2009/10:235

 

europakooperativ

 

32 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, ska lednings- eller förvaltnings- organet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förord- ningen.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europako- operativet får säte i en annan stat än Sverige, ska styrelsen för den ekonomiska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bok- slutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilt bokslut dels när ett europakooperativ flyttar sitt säte, dels när en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 12 kap. 40 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Övervägandena till ändringarna i bokföringslagen (1999:1078) finns i avsnitt 8.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2011. De förenklingar som gjorts när det gäller årsbokslutet i 6 kap. bokföringslagen (1999:1078) får genomslag direkt på det särskilda bokslutet.

130

Sammanfattning av betänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67)

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

Inledning

Regelförenkling i syfte att minska företagens administrativa kostnader och skapa bra villkor för företagen har blivit en allt viktigare fråga i många länder och står även mycket högt på EU:s dagordning. Den svenska regeringen har som målsättning att de administrativa kostna- derna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010. En del av företagens administrativa kostnader sammanhänger med de redovisningsregler som företagen måste följa. Regeringen beslutade därför den 14 juni 2007 att en särskild utredare skulle tillsättas i syfte att överväga ytterligare förenklingar i redovis- ningslagstiftningen. Enligt direktiven ingår följande frågor i utred- ningsuppdraget:

Genomförandet av EG:s redovisningsdirektiv i små och medelstora företag

Tilläggsupplysningar till årsredovisningen

Tidpunkten för bokföringen, m.m.

Gemensam verifikation

Reglerna om årsbokslut

Finansieringsanalys

Koncerndefinitioner

Tryggandelagen

Bokföringsbrott vid för sent upprättad årsredovisning.

I en första etapp av arbetet har frågorna under de första fem punkterna ovan behandlats. Det är resultatet av detta arbete som presenteras i detta delbetänkande. Resterande utredningsuppdrag ska redovisas senast den 1 juni 2009.

En ramlagstiftning

I våra direktiv konstateras att bokföringslagen (BFL) och årsredo- visningslagen (ÅRL) har karaktär av ramlagar och att det inte ingår i vårt uppdrag att ompröva lagstiftningens struktur.

Enligt vår mening är det ytterst angeläget att slå vakt om lagstift- ningens ramlagskaraktär och vi anser att denna karaktär om möjligt bör förstärkas. Frågor som lika väl eller t.o.m. bättre kan hanteras inom ramen för den kompletterande normgivningen hör enligt vår mening också hemma där. Processen med att ta fram kompletterande norm- givning är betydligt smidigare, snabbare och mer flexibel än lagstift- ningsprocessen. Att kombinera en strikt ramlagstiftning med komplette- rande normgivning är en regleringsteknik som är särskilt väl lämpad på redovisningsområdet.

131

Bokföringsnämndens roll

Bokföringsnämnden har ansvar för att utveckla god redovisningssed. I detta ansvar ligger att aktivt verka för att redovisningsreglerna utformas på ett sådant sätt att en redovisning som upprättas med tillämpning av dem tillgodoser de informationsbehov som finns. Detta arbete tar sällan sin utgångspunkt i själva lagstiftningen utan mer i redovisningens syften och ändamål. I nämndens uppgift ligger alltså inte i första hand att tolka och fylla ut lagbestämmelserna utan snarare att utforma god redovis- ningssed på ett sätt som värnar dessa syften och ändamål.

Lagstiftningen kan inte ensam ligga till grund för ett bokslut i ett enskilt företag utan företagen är och bör vara hänvisade till den kompletterande normgivningen. Vad företagen behöver i sitt bok- slutsarbete är regelpaket av det slag som Bokföringsnämnden håller på att ta fram för företag av olika slag och storlek (K-projektet). Man kan säga att Bokföringsnämnden har övertagit lagstiftarens regleringsroll gentemot företagen och att lagstiftarens uppgift numera främst är att förse nämnden med medel och underlag för att utföra detta arbete.

Årsredovisningsfrågor

En huvuduppgift för oss har varit att analysera vilka undantag och andra förenklingar som kan göras i redovisningslagstiftningen inom ramen för EG:s redovisningsdirektiv (de fjärde och sjunde bolagsdirektiven) och att överväga om dessa förenklingsmöjligheter bör utnyttjas i större utsträckning än som redan skett. En annan uppgift har varit att överväga om kraven på tilläggsupplysningar i årsredovisningen kan inskränkas till att gälla färre företag än i dag eller eventuellt helt tas bort. Vårt arbete har främst varit inriktat på små och medelstora företag men en del av våra förslag berör även större företag.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

Små och medelstora företag

Vi har valt att i vårt arbete anknyta till den uppdelning i större och mindre företag som görs i 1 kap. 3 § ÅRL.

Revisionsutredningen föreslog tidigare i våras att revisionsplikten slopas för företag som underskrider det gränsvärde som framgår av artikel 11 i EG:s fjärde direktiv. Detta gränsvärde är:

mer än 50 anställda,

balansomslutning på mer än 41,5 miljoner kronor,

nettoomsättning på mer än 83 miljoner kronor.

I dag överensstämmer gränsvärdet i 1 kap. 3 § ÅRL med det som används för att reglera revisionsplikten i vissa företag liksom skyl- digheten att ha kvalificerad revisor i t.ex. aktiebolag. Vi anser att det finns anledning att även i framtiden använda samma gränsvärde inom redovisningen som vid regleringen av revisionsplikten. Vi föreslår därför att gränsvärdet i 1 kap. 3 § ÅRL ändras så att det överrensstämmer med

revisionsutredningens förslag. Med dagens gränsvärde är drygt

132

90 procent av alla företag mindre företag. Med den nu föreslagna

Prop. 2009/10:235

höjningen kommer sannolikt mer än 97 procent av alla företag att hamna

Bilaga 1

i gruppen mindre företag. Vi föreslår vidare att gränsvärdet i 6 kap. 1 §

 

BFL höjs till samma nivå.

 

Utgångspunkter för förslagen

 

En utgångspunkt i vårt arbete har varit att samma regler bör gälla för alla

 

företag oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Vi har så

 

långt möjligt velat undvika att företagen indelas i olika kategorier. Detta

 

motiveras främst av jämförbarhetsskäl men även av konkurrensskäl.

 

Även arbetet med den kompletterande normgivningen torde underlättas

 

om det grundläggande regelverket är någorlunda enhetligt och gemen-

 

samt för så många företag som möjligt.

 

En annan utgångspunkt i vårt arbete har varit att den svenska redovis-

 

ningslagstiftningen inte bör vara mer långtgående än vad som följer av

 

EG:s redovisningsdirektiv. Detta innebär att vi har utgått från att de

 

möjligheter till förenklingar och lättnader som direktiven medger bör

 

utnyttjas fullt ut samt att specifikt svenska upplysningskrav bör ut-

 

mönstras om inte starka skäl talar för en strängare reglering.

 

Vidare har en utgångspunkt varit att redovisningslagstiftningen ska

 

utformas på ett sådant sätt att den, tillsammans med den kompletterande

 

normgivningen, tar tillvara de behov av information som redovisningens

 

intressenter har. Till redovisningens intressenter hänförs främst investe-

 

rare, kreditgivare och leverantörer men även företagets kunder och

 

anställda brukar inräknas i gruppen. Redovisningsinformationen ska

 

därvid fylla funktionen att förse dem med relevant information så att de

 

kan bedöma förutsättningarna för sitt engagemang i företaget och med

 

vilken grad av säkerhet som företaget kommer att kunna uppfylla sin del

 

av det.

 

Av vad nu sagts följer att det inte är lagstiftarens uppgift att tillgodose

 

rent företagsinterna informationsbehov. För det andra innebär det att

 

information som måhända är av intresse för t.ex. taxerings- eller statistik-

 

ändamål inte nödvändigtvis har sin plats i företagens årsredovisningar.

 

Detsamma gäller sådan information som avkrävs ett företag inte för att

 

den har betydelse för företagets utomstående intressenter i deras besluts-

 

fattande utan för att informationsgivningen i sig syftar till att påverka

 

företagets beteende i ett visst hänseende.

 

Tilläggsupplysningar i års- och koncernredovisningen

 

Vi har gått igenom samtliga krav på tilläggsupplysningar som finns i

 

ÅRL och gjort en bedömning, utifrån de utgångspunkter som beskrivits

 

ovan, om de bör vara kvar eller inte. Kraven på tilläggsupplysningar

 

finns framför allt i 5 kap. men de dyker även upp på andra håll i lagen.

 

De allra flesta följer av EG-direktiven men det finns även en del specifikt

 

svenska krav som saknar stöd i direktiven.

 

Vi föreslår följande ändringar i 5 kap.:

 

 

133

3 § första stycket 2 (uppgift om tillkommande och avgående till- gångar), 3 (överföringar) och 7–10 (ackumulerade av-, ned- och upp- skrivningar samt korrigeringar av tidigare års av-, ned- och uppskriv- ningar) ska bara gälla för större företag,

4 § (uppgift om taxeringsvärde) upphävs,

kravet på uppgift om könsfördelning och om fördelning av medel- antalet anställda på olika länder i 18 § tas bort för alla företag och paragrafen i övrigt ska bara gälla för större företag,

18 a § (uppgift om sjukfrånvaro) och 18 b § (uppgift om könsför- delning bland ledande befattningshavare) upphävs,

kravet på specifikation av årets personalkostnader i 19 § tas bort för mindre företag och ersätts av ett krav på uppgift om räkenskapsårets personalkostnader för de företag som tillämpar den funktionsindelade resultaträkningen,

20 § (specifikation av räkenskapsårets löner och andra ersättningar), 21 § (uppgift om ersättning till revisor), 22 § (uppgift om pensioner och liknande förmåner) och 25 § (uppgift om avtal om avgångs- vederlag) ska bara gälla för större företag,

kravet i 20 § på att den information som anges där ska lämnas särskilt för varje land som företaget har anställda i tas bort,

uppställningsformen för balansräkningen i bilaga 1 till ÅRL ändras så att det framgår att uppdelningen i bundet och fritt eget kapital ska

göras i balansräkningen.

I 4 kap. 3 § föreslår vi att kravet på beloppsuppgift avseende aktiverad ränta slopas.

I 7 kap. föreslår vi att kravet på att koncernredovisningen ska innehålla uppgift om löner och andra ersättningar, pensioner eller liknande förplik- telser samt avtal om avgångsvederlag till ledande befattningshavare begränsas till att gälla dels sådana befattningshavare i moderföretaget, dels personer som ingår i koncernledningen.

Övriga förslag

Vi föreslår att kravet i 4 kap. 3 § på aktivering av indirekta tillverknings- kostnader slopas.

Vidare föreslår vi att kravet på att det ska föreligga konkurrensskäl för att få upprätta resultaträkning i förkortad form (3 kap. 11 §) slopas samt att det införs ett krav på att ett företag som fått tillstånd av Bolagsverket att utelämna uppgift om nettoomsättningen ska lämna upplysning om detta.

Vi föreslår också att mindre företag ska undantas från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse (2 kap. 1 §) men att ett företag som ut- nyttjar detta undantag i not ska lämna uppgift om innehav av egna aktier och om vinstdisposition samt sådan information som framgår av 6 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 och 2, dvs. en rättvisande översikt över företagets utveckling och om förhållanden som är viktiga för bedömningen av denna och om väsentliga händelser.

Slutligen föreslår vi att mindre företag ges möjlighet att upprätta förkortad balansräkning som bara innehåller de poster som föregås av bokstäver och romerska siffror.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

134

Reglerna om vanliga årsbokslut slopas

Vi anser att det finns skäl att förenkla reglerna om vanliga årsbokslut. Hur långt man bör gå i detta förenklingsarbete och på vilket sätt det bör bedrivas kan naturligtvis diskuteras. En väg är att helt enkelt höja gränsvärdet för möjligheten att upprätta förenklat årsbokslut och på så sätt låta fler företag komma i åtnjutande av denna möjlighet. En annan är att skriva särskilda regler för årsbokslutet i BFL och ta bort kopplingen till ÅRL. Denna metod kan givetvis kombineras med en höjning av gränsvärdet.

Vilken väg man än väljer uppstår gränsdragningsproblem. Oavsett vilken nivå som väljs för att singla ut de företag som får upprätta ett förenklat årsbokslut kommer den att framstå som mer eller mindre godtycklig. Det kommer alltid att finnas företag som hamnar på den ena sidan av gränsen men som vid närmare eftertanke måhända borde befinna sig på den andra.

Om man i stället inför särskilda värderings- och periodiseringsregler för årsbokslutet i BFL och alltså slopar kopplingen till ÅRL blir regelverket än mer komplicerat. Redan i dag har vi tre former av bokslut; årsredovisning, vanligt årsbokslut och förenklat årsbokslut. Det vanliga årsbokslutet omfattas emellertid i huvudsak av samma värderings- och periodiseringsregler som årsredovisningen. Redovisningshandlingarna skiljer sig alltså inte åt i dessa hänseenden utan det är främst kraven på tilläggsupplysningar som är olika. Det betyder att ett företag som växer och passerar gränsen till att behöva upprätta årsredovisning inte nöd- vändigtvis behöver ändra sina redovisningsprinciper för det. Om reglerna för vanliga årsbokslut ändras blir däremot skillnaderna mellan ett sådant bokslut och en årsredovisning större.

Vi anser att det bästa och enklaste sättet att åstadkomma reella förenk- lingar för företag som inte behöver upprätta årsredovisning är att ta bort reglerna om vanliga årsbokslut och låta samtliga sådana företag omfattas av reglerna om förenklat årsbokslut och detta är därmed vårt förslag.

Ett eller flera årsbokslut i enskild näringsverksamhet

Av 6 kap. 3 § BFL framgår att ett företag som inte upprättar årsredovis- ning ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Bestäm- melsen gäller bl.a. enskilda näringsidkare och uppfattas allmänt som att den ställer krav på att varje sådan näringsidkare ska upprätta just ett årsbokslut, varken mer eller mindre. Med denna tolkning uppstår problem i det fall en fysisk person bedriver mer än en verksamhet. Näringsidkaren kan t.ex. bedriva en verksamhet på egen hand och en tillsammans med en annan person.

Bestämmelsen om årsbokslut i 6 kap. 3 § ska jämföras med bestäm- melserna om löpande bokföring i 4 kap. 4 och 5 §§. Enligt 4 § är huvud- regeln att all näringsverksamhet som en person bedriver ska omfattas av en och samma löpande bokföring. Ett företag som bedriver flera verk- samheter får dock ha en bokföring för varje enskild verksamhet om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed. Av 5 § framgår vidare att ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

135

endast om det är förenligt med god redovisningssed. Bestämmelserna i

Prop. 2009/10:235

4 kap. 4 och 5 §§ innebär sammantaget att en enskild näringsidkare i

Bilaga 1

vissa fall kan ha flera löpande bokföringar varav en eller flera kan vara

 

gemensam med något annat företag.

 

Enligt vår mening bör en enskild näringsidkare som bedriver flera

 

verksamheter på egen hand under sådana förhållanden att det föreligger

 

förutsättningar att ha flera löpande bokföringar trots detta bara upprätta

 

ett årsbokslut. De olika bokföringarna bör alltså sammanställas till ett

 

enda bokslut. Annorlunda är situationen då en näringsidkare bedriver

 

verksamhet dels på egen hand, dels tillsammans med någon annan. I

 

denna situation bör näringsidkaren kunna ha två årsbokslut, ett för den

 

egna verksamheten och ett för den gemensamt bedrivna verksamheten.

 

Det är oklart om lagstiftningen möjliggör detta redan i dag. Det är dock,

 

som nyss nämnts, en utbredd uppfattning att så inte är fallet. Vi föreslår

 

därför att lagtexten förtydligas i detta avseende.

 

Löpande bokföring och bevarande av räkenskapsinformation

Särskilda skäl för senareläggning av bokföringen

Huvudregeln i 5 kap. 2 § BFL är att andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar ska bokföras så snart det kan ske. Affärshändelserna får dock bokföras senare om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed.

Vi har konstaterat att de situationer som anges i förarbetena till BFL och som Bokföringsnämnden tar upp i sin vägledning om löpande bok- föring som exempel på situationer då en senareläggning av bokföringen kan vara motiverad är av samma slag som de som angavs i förarbetena till 1976 års bokföringslag. Skillnaden är att situationerna då ansågs rymmas inom huvudregeln om att affärshändelserna skulle bokföras ”så snart det kan ske” medan de i nuvarande lagstiftningen beskrivs som undantag från huvudregeln. Vi anser mot denna bakgrund att kravet på särskilda skäl inte kan anses ha någon självständig innebörd och föreslår därför att det slopas.

Kontantmetoden

När det gäller andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar finns den s.k. kontantmetoden i 5 kap. 2 § tredje och fjärde styckena som innebär att företaget får dröja med bokföringen tills betalning sker. Metoden får tillämpas dels av företag som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning och vars årliga nettoomsättning normalt understiger tre miljoner kronor, dels av övriga företag om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Enligt vår mening bör differentieringar i regelverket mellan olika företag i första hand ske med utgångspunkt i företagets storlek och intressentkrets och inte vara beroende av företagets juridiska form. Utgångspunkten bör därför vara att kontantmetoden bör tillåtas även för

andra företagsformer än de som i dag får tillämpa metoden om inte starka

136

skäl talar emot en sådan reform. Några sådana skäl är svåra att finna. Att

Prop. 2009/10:235

förhållandena i ett litet aktiebolag skulle skilja sig åt från vad som gäller i

Bilaga 1

en enskild näringsverksamhet av motsvarande storlek på ett sådant sätt

 

att det finns anledning att ställa strängare krav på den löpande bok-

 

föringen i förstnämnda företag är svårt att se.

 

Redan i dag kan även aktiebolag tillämpa kontantmetoden under förut-

 

sättning att det förekommer ett mindre antal fakturor eller andra hand-

 

lingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte

 

uppgår till avsevärda belopp. Denna bestämmelse har gett upphov till

 

problem i den praktiska tillämpningen. En lättnadsregel som tar sikte på

 

verksamheter med många transaktioner men som var och en uppgår till

 

ett mindre belopp framstår som betydligt mer motiverad. Vi föreslår

 

därför att kontantmetoden utsträcks till att gälla alla företag som under-

 

stiger gränsvärdet i 5 kap. 2 § tredje stycket. Förslaget innebär att

 

bestämmelsen i fjärde stycket kan utmönstras.

 

Gemensam verifikation

 

Huvudregeln i 5 kap. 6 § BFL är att det för varje affärshändelse ska

 

finnas en verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant

 

betalning får dock inbetalningarna under en dags försäljning doku-

 

menteras genom en gemensam verifikation om det skulle vara förenat

 

med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna.

 

Bestämmelserna om gemensam verifikation vid kontant försäljning tar

 

främst sikte på företag som använder kassaregister i sin verksamhet. En

 

dom av Högsta domstolen från år 2005 har emellertid kullkastat detta och

 

numera är uppfattningen att alla affärshändelser som registreras i ett

 

kassaregister ska dokumenteras med en enskild verifikation. Detta är

 

naturligtvis en orimlig ordning, inte minst mot bakgrund av den nya

 

lagen om kassaregister som innebär att så gott som all kontantförsäljning

 

i framtiden kommer att registreras i kassaregister. Vi anser därför att

 

läget måste återställas till det som var före Högsta domstolens dom.

 

Detta kan lämpligen ske på så sätt att kravet på att det ska vara förenat

 

med svårigheter att upprätta en enskild verifikation tas bort vilket därmed

 

är vårt förslag.

 

Bevarande av räkenskapsinformation

 

Enligt 7 kap. 1 § första stycket BFL ska räkenskapsinformation bevaras i

 

vanlig läsbar form (dokument), mikroskrift som kan läsas med

 

förstoringshjälpmedel, eller annan form som kan läsas, avlyssnas eller på

 

annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart

 

medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form

 

som avses i vanlig läsbar form eller mikroskrift. Enligt paragrafens andra

 

stycke ska material med räkenskapsinformation som företaget har tagit

 

emot från någon annan bevaras i det skick materialet hade när det kom

 

till företaget och material med räkenskapsinformation som företaget

 

självt har upprättat ska bevaras i det skick materialet fick när räkenskaps-

 

informationen sammanställdes. Av 6 § framgår dock att ett maskinläsbart

 

medium får förstöras om informationen på ett betryggande sätt överförs

137

 

till något annat material. Om informationen har tagits emot från någon annan och är av det slag som företaget normalt bevarar elektroniskt får detta ske först fr.o.m. det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Slutligen framgår av 2 § att material som används för att bevara räkenskapsinformation ska bevaras fram t.o.m. det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

Vi har övervägt om det bör bli tillåtet att överföra information som finns lagrad i ett pappersdokument till elektronisk form (skanning) för att därefter förstöras. Intresset av en sådan möjlighet ska ställas mot den nuvarande arkiveringstiden som är tio år. Räkenskapsinformation som bevaras i pappersform kräver utrymme och ett skäl som brukar anföras för en förkortning av arkiveringstiden är de svällande arkivmassorna i företagen som det kostar pengar att ta hand om. Det är ur detta perspektiv en fördel om arkiveringen kan ske elektroniskt.

Utgångspunkten måste vara att en mottagen faktura i pappersform har ett bättre bevisvärde än en kopia. Det kan av detta skäl knappast komma på fråga att tillåta att en faktura som företaget tar emot omedelbart skannas in och därefter slängs utan huvudregeln bör vara att en mottagen handling ska sparas i vart fall någon tid. Vi har förvisso full respekt för argumentet att pappersdokument är skrymmande att bevara vilket skulle kunna utgöra ett skäl att tillåta skanning. Detta problem anser vi dock bättre löses genom en förkortning av arkiveringstiden.

Vi anser emellertid inte att det bör vara uteslutet att föra över infor- mation som finns lagrad i pappersform till elektronisk form eller mikro- skrift och att förstöra det ursprungliga dokumentet. En sådan överföring bör få ske omedelbart och när som helst under arkiveringstiden. Däremot bör det inte vara tillåtet att förstöra det ursprungliga dokumentet omedelbart utan vi anser att denna handling bör bevaras någon tid. Frågan är därmed hur länge ett pappersdokument bör bevaras. Innan vi går över till den frågan vill vi ta upp frågan om överföring av räkenskapsinformation från elektronisk form till papper.

Sedan år 2007 gäller att elektroniskt lagrad information som företaget tar emot från någon annan omedelbart får skrivas ut på papper om företaget inte normalt bevarar informationen elektroniskt. I så fall får utskrift ske först efter fyra år. Före år 2007 gällde att alla företag måste bevara mottagen elektronisk information i denna form under fyra år. Enligt vår mening finns det egentligen ingen anledning att behandla elektronisk information på annat sätt än sådan som bevaras på papper. Elektroniska fakturor blir allt mer vanliga i affärslivet och kommer i framtiden sannolikt att konkurrera ut pappersfakturorna. Med hänsyn till att mottagna uppgifter som regel får anses utgöra bästa bevis för en affärshändelse framstår den nuvarande möjligheten att förstöra elektroniskt lagrad information som mottagits utifrån som alltför generös.

Vi anser att all räkenskapsinformation, både mottagen och egen- upprättad, som huvudregel ska bevaras i den form informationen hade när den togs emot respektive fick när den sammanställdes. Att bara föra över informationen till något annat material bör vara tillåtet när som helst. Däremot bör det inte vara tillåtet att förstöra det ursprungliga materialet förrän viss tid har förflutit.

När det gäller att bestämma den tid under vilken räkenskapsinforma- tion bör bevaras i sin ursprungliga form anser vi att det finns anledning

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

138

att ta hänsyn till den tid inom vilken Skatteverket får fatta ett om- prövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige. Denna tid är enligt 4 kap. 14 § taxeringslagen året efter taxeringsåret, dvs. två år efter beskattningsåret eller räkenskapsåret. Två år anser vi mot denna bakgrund är en minimitid under vilken räkenskapsinformationen bör bevaras i ursprungligt skick. Inte minst intresset av en effektiv skatte- kontroll talar för att denna tid bör förlängas något och vi har stannat för att föreslå tre år.

Vi föreslår alltså att det införs en generell bestämmelse av innebörd att material som används för att bevara räkenskapsinformation får förstöras om informationen på ett betryggande sätt överförs till något annat material. Sådan förstöring får ske tidigast fr.o.m. det tredje året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Bestämmelsen bör införas i 7 kap. 1 § BFL och förslaget innebär att 7 kap. 6 § upphävs. Vidare föreslår vi att arkiveringstiden sänks från tio år till sju år.

Ikraftträdande

Med hänsyn tagen till sedvanlig remissrunda och erforderlig beredning inom berörda departement bedömer vi det som realistiskt med ett ikraftträdande den 1 juli 2009. Nästa fråga är vilket räkenskapsår som bör vara det första som ändringarna får tillämpas. Förändringar i redovis- ningslagstiftningen brukar i regel träda ikraft ett visst datum och tillämpas på räkenskapsår som inleds samma dag eller senare. Vi anser emellertid att det beträffande en del av våra förslag finns anledning att avvika från denna princip.

En stor del av våra förslag innebär lättnader i kraven på tilläggs- upplysningar i års- och koncernredovisningen. Vi ser inga praktiska hinder mot att dessa ändringsförslag får genomslag omedelbart vid ikraftträdandet, oavsett när räkenskapsåret inleddes. Detsamma gäller förslagen om förkortad balansräkning och den utökade möjligheten att upprätta resultaträkning i förkortad form liksom förslaget till ändring av uppställningsformen för balansräkningen i bilaga 1 till ÅRL. Vad nu sagts innebär att företag med kalenderår som räkenskapsår får tillämpa de nya reglerna redan på räkenskapsåret 2009. Däremot bör vid ikraft- trädandetidpunkten avslutade räkenskapsår omfattas av bestämmelserna i dess äldre lydelse även om års- eller koncernredovisningen inte skulle ha upprättats vid denna tidpunkt.

I några avseenden anser vi att det finns skäl för en annan ordning än den nyss föreslagna. Det gäller förslagen att ta bort kravet på aktivering av indirekta tillverkningskostnader i 4 kap. 3 § tredje stycket ÅRL samt att höja gränsvärdet i 1 kap. 3 § ÅRL och 6 kap. 1 § BFL. Ett slopande av kravet på aktivering av indirekta kostnader medför, för de företag som i enlighet med god redovisningssed väljer att avstå från en aktivering, ett byte av redovisningsprincip. Sådana byten bör inte genomföras under ett löpande räkenskapsår. Av det skälet anser vi att detta förslag bör gälla först för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2009. Detsamma bör gälla den utökade möjligheten att tillämpa kontant- metoden i 5 kap. 2 § BFL. Vidare bör vårt förslag att höja gränsvärdet i 1 kap. 3 § ÅRL och 6 kap. 1 § BFL av praktiska skäl samordnas med

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

139

revisionsutredningens förslag om slopad revisionsplikt. Detta innebär att vi föreslår att bestämmelserna tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2010.

Vi föreslår att reglerna om ”vanliga” årsbokslut slopas och att alla företag som inte upprättar årsredovisning får upprätta vad som i dag benämns ett förenklat årsbokslut. Vi har i samband med detta förslag understrukit vikten av kompletterande normgivning från Bokförings- nämndens sida och vi tror att nämnden kommer att behöva viss tid på sig för att åstadkomma detta. Av detta skäl föreslår vi att den utökade möjligheten att upprätta förenklat årsbokslut tillämpas första gången vid samma tidpunkt som höjningen av gränsvärdet för mindre företag, dvs. för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2010.

Förslaget om gemensam verifikation är inte avsett att innebära någon förändring av nuvarande ordning utan syftar uteslutande till att komma tillrätta med den osäkerhet beträffande bruket av sådan verifikation som uppstått till följd av en dom av Högsta domstolen. Av detta skäl anser vi att förslaget bör gälla omedelbart, dvs. även för det räkenskapsår som pågår vid ikraftträdandetidpunkten. Detsamma anser vi bör gälla de förslag som innebär lättnader i arkiveringsskyldigheten, dvs. förslagen till ändring av 7 kap. 1 och 2 §§ BFL liksom förslaget i 6 kap. 3 § att tillåta att den löpande bokföringen i en gemensamt bedriven närings- verksamhet avslutas med ett gemensamt årsbokslut.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 1

140

Betänkandets lagförslag

Prop. 2009/10:235

 

Bilaga 2

Förslag till lag (2008:000) om särskilt bokslut

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vad ett sådant särskilt bokslut som avses i lagen (1972:262) om understödsföreningar, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (2004:575) om europabolag, aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:595) om europakooperativ ska innehålla.

2 § Ett särskilt bokslut ska bestå av en resultaträkning och en balans- räkning. Bokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i bokslutet ska anges i svenska kronor.

När ett särskilt bokslut upprättas, ska följande bestämmelser i års- redovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,

1 kap. 4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner, 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

2 kap. 7 § om undertecknande,

3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,

3 kap. 9 § om avsättningar,

3 kap. 13 § första stycket om extraordinära poster,

4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och om- sättningstillgångar,

4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,

4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,

4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och

4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån.

3 § I det särskilda bokslutet ska företaget lämna de ytterligare upplys- ningar som anges i 4-7 §§.

Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, ska hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig till.

141

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan ska anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan.

5 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräk- ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 års- redovisningslagen (1995:1554) ska uppgift lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,

3.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,

4.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,

5.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovis- ningslagen.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

6 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) ska den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.

7 § Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.

8 § För varje sammandragen post i den balansräkning som ska ingå i det särskilda bokslutet ska, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

142

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbok- slut i 6 kap. 4–9 och 11 §§ bok- föringslagen (1999:1078). Bok- slutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understöds- föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om under- stödsföreningar att 107 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

107 1§

 

 

 

 

Om ett europakooperativ flyttar

Om ett europakooperativ flyttar

sitt säte, skall lednings- eller

sitt säte, ska lednings- eller

förvaltningsorganet

upprätta

ett

förvaltningsorganet

upprätta

ett

särskilt

bokslut.

Det

särskilda

särskilt

bokslut

enligt

lagen

bokslutet skall omfatta den tid för

(2008:000) om särskilt

bokslut.

vilken årsredovisning inte tidigare

Det särskilda bokslutet ska omfatta

har upprättats fram till den dag då

den tid för vilken årsredovisning

flyttningen av säte har fått verkan

inte tidigare har upprättats fram till

enligt artikel 7.10 i SCE-

den dag då flyttningen av säte har

förordningen.

 

 

 

fått verkan enligt artikel 7.10 i

Om en understödsförening deltar

SCE-förordningen.

 

 

 

Om en understödsförening deltar

i bildandet av ett europakooperativ

i bildandet av ett europakooperativ

genom fusion enligt artikel 19 i

genom fusion enligt artikel 19 i

SCE-förordningen och europa-

SCE-förordningen och europa-

kooperativet får säte i en annan

kooperativet får säte i en annan

stat än Sverige, skall styrelsen för

stat än Sverige, ska styrelsen för

understödsföreningen upprätta

ett

understödsföreningen upprätta

ett

särskilt

bokslut.

Det

särskilda

särskilt bokslut enligt lagen om

bokslutet skall omfatta den tid för

särskilt

bokslut.

Det särskilda

vilken årsredovisning inte tidigare

bokslutet ska omfatta den tid för

har upprättats fram till den dag då

vilken årsredovisning inte tidigare

europakooperativet

 

registreras

har upprättats fram till den dag då

enligt artikel 11.1 i SCE-förord-

europakooperativet

registreras

ningen.

 

 

 

 

enligt artikel 11.1

i SCE-förord-

ningen.

Det särskilda bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Senaste lydelse 2006:599.

143

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar att 12 kap. 40 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

40 §1

Om en svensk förening deltar i en gränsöverskridande fusion och den övertagande föreningen har sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i den svenska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 39 §.

För det särskilda bokslutet gäller bestämmelserna om årsbok- slut i 6 kap. 4–9 och 12 §§ bok- föringslagen (1999:1078). Bok- slutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Om en svensk förening deltar i en gränsöverskridande fusion och den övertagande föreningen har sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska styrelsen i den svenska föreningen upprätta ett särskilt bokslut enligt lagen (2008:000) om särskilt bokslut.

Det särskilda bokslutet ska omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då rättsverkningarna av fusionen inträdde enligt 39 §.

Det särskilda bokslutet ska ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Senaste lydelse 2008:3.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

144

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) att 7 kap. 19 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 kap.

 

Förvaltaren skall, oavsett vad

19 §1

 

Förvaltaren ska, oavsett vad som

som gäller i fråga om bokförings-

gäller i fråga om bokförings-

skyldighet för gäldenären, löpande

skyldighet för gäldenären, löpande

bokföra in- och utbetalningar, om

bokföra in- och utbetalningar, om

inte god redovisningssed kräver att

inte god redovisningssed kräver att

bokföringen sker på något annat

bokföringen sker på något annat

sätt.

 

sätt.

 

Förvaltaren skall bevara räken-

Förvaltaren ska bevara räken-

skapsmaterialet under minst tio år

skapsmaterialet under minst sju år

från utgången av det kalenderår då

från utgången av det kalenderår då

konkursen

avslutades. I övrigt

konkursen

avslutades. I övrigt

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

tillämpas

7 kap. bokföringslagen

(1999:1078).

(1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

Beträffande skyldighet att sörja för underlag för deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll därav finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Senaste lydelse 1999:1095.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

145

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. att 14 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §1

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets- området och

1.har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2.är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4.är ett europakooperativ.

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredovisning, skall den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbok- slutet tillämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap. 4–11 §§ bokföringslagen (1999:1078),

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i lagen (2008:000) om särskilt bok- slut och i 6 kap. 11 § bokförings- lagen (1999:1078).

2.i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

3.i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Senaste lydelse 2006:604.

146

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)1 att 13 kap. 8 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 kap.

8 §2

Den utgående skatten får redo- visas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om

-den skattskyldige inte är skyldig att upprätta en årsredo- visning enligt 6 kap. 1 § bok- föringslagen (1999:1078), och

-värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samtli- ga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång skall dock alltid redovisas för den redovis- ningsperiod under vilken beskatt- ningsåret går ut.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för skattskyldiga som inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket första och andra streck- satserna om det endast före- kommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksam- heten och fordringarna och skul- derna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp.

Vad som sägs i första-tredje styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2-4 c.

Den utgående skatten får redo- visas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sam- manlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samtli- ga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovis- ningsperiod under vilken beskatt- ningsåret går ut.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också för den som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2-4 c.

1Lagen omtryckt 2000:500.

2Senaste lydelse 2006:1031 (jfr 2006:1293).

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

147

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2009.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

148

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220) att 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §1

Stiftelser som inte är bok- föringsskyldiga enligt bokförings- lagen (1999:1078) skall fortlöpan- de föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbe- talats av stiftelsen. Det skall finnas verifikationer för in- och utbetal- ningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögen- het, får beträffande den gemen- samt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemensamma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställ- ningen skall framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen skall även an- ges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Räkenskapsmaterialet skall be- varas i ordnat skick och på be- tryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det räkenskapsår som räkenskaps- materialet avser.

Stiftelser som inte är bok- föringsskyldiga enligt bokförings- lagen (1999:1078) ska fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifika- tioner för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, får beträff- ande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemensamma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställ- ningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Räkenskapsmaterialet ska beva- ras i ordnat skick och på betrygg- ande sätt inom landet under minst sju år från utgången av det räkenskapsår som räkenskaps- materialet avser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

1 Senaste lydelse 1999:1106.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

149

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Prop. 2009/10:235

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)

Bilaga 2

 

dels att 5 kap. 4, 18 a och 18 b §§ ska upphöra att gälla,

 

dels att rubrikerna närmast före 5 kap. 4, 18 a och 18 b §§ ska utgå,

 

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 och 11 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 3,

 

18, 19-22, 25 och 27 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 14, 31 och 32 §§, 8 kap. 15 §

 

samt bilaga 1 till lagen ska ha följande lydelse,

 

dels att det i lagen ska införas nya bestämmelser, 5 kap. 1 a, 3 a, 14 a,

 

14 b och 15 a §§, samt närmast före 5 kap. 1 a § en ny rubrik av följande

 

lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

1 kap.

 

 

3 §1

 

I denna lag betyder

1.företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårs- rapport,

2.andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

3.nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen,

4.större företag:

företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller

företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två

senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

 

 

 

 

b) företagets

redovisade

balans-

b) företagets

redovisade

balans-

omslutning har för vart och ett av

omslutning har för vart och ett av

de

två

senaste

räkenskapsåren

de

två

senaste

räkenskapsåren

uppgått till mer än 25 miljoner

uppgått till mer än 41,5 miljoner

kronor,

 

 

 

 

kronor,

 

 

 

 

c) företagets

redovisade

netto-

c) företagets

redovisade

netto-

omsättning har för vart och ett av

omsättning har för vart och ett av

de

två

senaste

räkenskapsåren

de

två

senaste

räkenskapsåren

uppgått till mer än 50 miljoner

uppgått till mer än 83 miljoner

kronor,

 

 

 

 

kronor,

 

 

 

 

5.mindre företag: företag som inte är större företag,

6.större koncerner: koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

1 Senaste lydelse 2007:541.

150

b) koncernföretagens redovisade

b) koncernföretagens redovisade

Prop. 2009/10:235

balansomslutning har för vart och

balansomslutning har för vart och

Bilaga 2

ett av de två senaste räkenskaps-

ett av de två senaste räkenskaps-

 

åren uppgått till mer än 25 miljo-

åren uppgått till mer än 41,5 miljo-

 

ner kronor,

 

 

 

 

 

ner kronor,

 

 

 

 

 

 

c) koncernföretagens redovisade

c) koncernföretagens redovisade

 

nettoomsättning har för vart och

nettoomsättning har för vart och

 

ett av de två senaste räkenskaps-

ett av de två senaste räkenskaps-

 

åren uppgått till mer än 50 miljo-

åren uppgått till mer än 83 miljo-

 

ner kronor,

 

 

 

 

 

ner kronor,

 

 

 

 

 

 

7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.

 

 

 

Vid

tillämpningen

av

första

Vid

tillämpningen

av

första

 

stycket 6 b och c skall fordringar

stycket 6 b och c ska fordringar

 

och skulder mellan koncern-

och skulder mellan koncern-

 

företag, liksom internvinster, eli-

företag, liksom internvinster, eli-

 

mineras.

Detsamma

gäller

för

mineras.

Detsamma

gäller

för

 

intäkter och kostnader som hänför

intäkter och kostnader som hänför

 

sig till transaktioner mellan kon-

sig till transaktioner mellan kon-

 

cernföretag, liksom förändring av

cernföretag, liksom förändring av

 

internvinst.

 

 

 

 

 

internvinst.

 

 

 

 

 

 

Företag som

avses

i

2 kap.

2 §

Företag

som

avses i

2 kap.

2 §

 

första stycket och 3 § bokförings-

första stycket och 3 § bokförings-

 

lagen (1999:1078) skall vid till-

lagen (1999:1078) ska vid till-

 

lämpningen av första stycket 4–7

lämpningen av första stycket 4–7

 

och

5 kap.

6 §

till

nettoom-

och 5 kap.

6 §

till

nettoom-

 

sättningen

lägga bidrag,

gåvor,

sättningen

lägga

bidrag,

gåvor,

 

medlemsavgifter och andra liknan-

medlemsavgifter och andra liknan-

 

de intäkter.

 

 

 

 

 

de intäkter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

 

 

 

 

En årsredovisning skall bestå av

En årsredovisning ska bestå av

 

1. en balansräkning,

 

 

 

2. en resultaträkning, och

 

 

 

2. en resultaträkning,

 

 

 

 

 

 

3. noter, och

 

 

 

 

 

3. noter.

 

 

 

 

 

 

 

4. en förvaltningsberättelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I årsredovisningen för ett större

I årsredovisningen för ett större

 

företag skall det även ingå en

företag ska det även ingå en finan-

 

finansieringsanalys.

 

 

 

 

sieringsanalys och en förvaltnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

berättelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansräkningen skall upprättas

3 §3

 

 

 

ska upprättas

 

Balansräkningen

 

enligt den uppställningsform som

enligt den uppställningsform som

 

2 Senaste lydelse 2006:871.

3 Senaste lydelse 1999:1112.

151

anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av de uppställnings- former som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

anges i bilaga 1 till denna lag. I mindre företag behöver balans- räkningen bara innehålla de poster som föregås av bokstäver och romerska siffror. Resultat- räkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte ska upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

11 §4

Mindre företag får, om det är motiverat av konkurrensskäl, slå samman posterna 1-6 i bilaga 2 respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket skall i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller brutto- förlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Företaget skall i en not upplysa om skälen för sammanslagningen. Uppgift om nettoomsättningen får dock utelämnas om det är motiverat och Bolagsverket medger det.

Mindre företag får slå samman posterna 1-6 i bilaga 2 respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller brutto- förlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Uppgift om nettoomsättningen får dock utelämnas om det är motiverat av konkurrensskäl och Bolagsverket medger det. Ett företag som fått sådant medgivande ska lämna upplysning om detta i en not.

4 kap.

3 §5

Anläggningstillgångar skall

tas

Anläggningstillgångar

ska

tas

upp

till

belopp

motsvarande

upp

till

belopp

motsvarande

utgifterna

för tillgångens

förvärv

utgifterna för tillgångens

förvärv

eller

tillverkning

(anskaffnings-

eller

tillverkning

(anskaffnings-

värdet), om inte annat följer av 4–

värdet), om inte annat följer av 4–

6 §,

12 §,

13 a §,

14 a §, 14 e §

6 §§,

12 §,

13 a §,

14 a §, 14 e §

eller 14 f §.

 

 

 

eller 14 f §.

 

 

 

 

I

anskaffningsvärdet

för

en

I

anskaffningsvärdet

för

en

4Senaste lydelse 2006:871.

5Senaste lydelse 2004:1173.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

152

förvärvad tillgång ska räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.
I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produk- tionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverknings- kostnader.
Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- ningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverknings- perioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, ska upplys- ning om detta lämnas i en not.

förvärvad tillgång skall räknas in, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produk- tionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverknings- kostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaff- ningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverknings- perioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall upplys- ning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

5 kap.

Företagets utveckling m.m.

1 a §

Ett företag som inte upprättar förvaltningsberättelse ska lämna sådana upplysningar som framgår av 6 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 och 2.

3 §

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balans- räkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall uppgift lämnas om

1.tillgångarnas anskaffningsvärde,

2.tillkommande och avgående tillgångar,

3.överföringar,

4. årets avskrivningar enligt

4 kap. 4 §,

5.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6.årets uppskrivningar, med

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balans- räkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska uppgift lämnas om

2. årets avskrivningar enligt

4 kap. 4 §,

3.årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket, och

4.årets uppskrivningar, med

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

153

särskild uppgift om uppskriv- ningsbeloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7.ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

8.ackumulerade nedskrivning- ar, med särskild uppgift om ned- skrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9.ackumulerade uppskrivning- ar, och

10.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivning- ar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av av- skrivningens eller nedskrivningens storlek.

särskild uppgift om uppskriv- ningsbeloppets användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skatteskäl ska upplysning lämnas om detta med angivande av av- skrivningens eller nedskrivningens storlek.

3 a §

Utöver vad som följer av 3 § ska större företag lämna uppgift om

1.tillkommande och avgående till- gångar,

2.överföringar,

3.ackumulerade avskrivningar en- ligt 4 kap. 4 §,

4.ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv- ningar som har gjorts med stöd av

4kap. 5 § andra stycket,

5.ackumulerade uppskrivningar, och

6.korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskriv- ningar.

14 a §

Ett aktiebolag som inte upp- rättar förvaltningsberättelse ska lämna förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

154

Mindre företag som upprättar resultaträkning enligt den upp- ställningsform som anges i bila- ga 3 ska lämna uppgift om räken- skapsårets personalkostnader.
Av räkenskapsårets personal- kostnader ska större företag ange följande belopp särskilt:

14 b §

Ett aktiebolag som inte upp- rättar förvaltningsberättelse ska lämna sådana upplysningar som framgår av 6 kap. 1 § andra stycket 6-9.

15 a §

En ekonomisk förening som inte upprättar förvaltningsberättelse ska lämna förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Om föreningen är moder- företag ska uppgift dessutom lämnas om belopp som enligt års- redovisningarna för företag inom koncernen ska föras över från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget kapital.

18 §6

Uppgift skall lämnas om medel- antalet under räkenskapsåret anställda personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män. Om företaget har anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land anges.

Större företag ska lämna uppgift om medelantalet under räkenskap- såret anställda personer.

19 §7

Av räkenskapsårets personal- kostnader skall följande belopp anges särskilt:

1.löner och andra ersättningar, och

2.sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

 

 

20 §8

 

Det sammanlagda beloppet av

Större företag ska ange det

räkenskapsårets löner och andra

sammanlagda beloppet av räken-

6

Senaste lydelse 1999:1112.

 

7

Senaste lydelse 1999:1112.

 

8

Senaste lydelse 2006:565.

 

Prop. 2009/10:235

Bilaga 2

155

ersättningar skall anges för var

skapsårets löner och andra ersätt-

Prop. 2009/10:235

och en av följande grupper:

ningar för var och en av följande

Bilaga 2

 

grupper:

 

1.styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare, och

2.anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag skall vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen skall anges. Vidare skall uppgifter om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresen- tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresen- tation för de privatanställda.

Har företaget anställda i flera länder, skall uppgifter som anges i denna paragraf lämnas särskilt för varje land.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska uppgifter om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresen- tanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresen- tation för de privatanställda.

I aktiebolag skall upplysning lämnas om den sammanlagda på räkenskapsåret belöpande ersätt- ningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Särskild uppgift skall lämnas om hur stor del av ersättningen som avser andra uppdrag än revisions- uppdraget.

21 §9

I aktiebolag som är större företag ska upplysning lämnas om den sammanlagda på räken- skapsåret belöpande ersättningen till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Särskild uppgift ska lämnas om hur stor del av ersättningen som avser andra uppdrag än revisionsuppdraget.

 

22 §10

Uppgift skall lämnas

om det

Större företag ska lämna uppgift

sammanlagda beloppet

av kost-

om det sammanlagda beloppet av

9Senaste lydelse 1999:1112.

10Senaste lydelse 2006:565.

156

nader och förpliktelser som avser

kostnader

och

förpliktelser som

Prop. 2009/10:235

pensioner eller liknande förmåner

avser

pensioner

eller

liknande

Bilaga 2

till styrelseledamöter,

verkställ-

förmåner

till

 

styrelseledamöter,

 

ande direktören eller motsvarande

verkställande

 

direktören

eller

 

befattningshavare.

 

 

 

 

motsvarande befattningshavare.

 

I ett publikt aktiebolag skall en

I ett publikt aktiebolag ska en

 

uppgift som avses i första stycket

uppgift som avses i första stycket

 

omfatta

även

pensioner

och

omfatta

 

även

 

pensioner

och

 

liknande

förmåner

till

andra

liknande

förmåner

 

till

andra

 

personer

i

bolagets

ledning.

personer

i

bolagets

ledning.

 

Antalet

personer

som

omfattas

Antalet personer som omfattas ska

 

skall anges. Vidare skall uppgifter

anges.

Vidare

 

ska

uppgifter

 

lämnas för var och en av

lämnas för var och en av

 

styrelseledamöterna

och

för den

styrelseledamöterna

och

för den

 

verkställande

direktören. Sådana

verkställande

direktören.

Sådana

 

uppgifter

behöver

dock

inte

uppgifter

behöver

 

dock

inte

 

lämnas

för

arbetstagarrepresen-

lämnas

för

arbetstagarrepresen-

 

tanter som har utsetts enligt lagen

tanter som har utsetts enligt lagen

 

(1987:1245)

om

 

styrelserepre-

(1987:1245)

om

styrelserepre-

 

sentation för de privatanställda.

sentation för de privatanställda.

 

 

 

 

 

 

 

25 §11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om företaget har träffat avtal

Större företag som har träffat

 

om avgångsvederlag eller liknande

avtal om

avgångsvederlag

eller

 

förmåner

till styrelseledamöter,

liknande förmåner till styrelse-

 

verkställande

direktören

eller

ledamöter,

verkställande

direk-

 

andra personer

 

i

företagets

tören eller andra personer i

 

ledning, skall uppgift lämnas om

företagets

ledning,

ska

 

lämna

 

avtalen och om de väsentligaste

uppgift om avtalen och om de

 

villkoren i avtalen.

 

 

 

väsentligaste villkoren i avtalen.

 

 

 

 

 

 

 

27 §12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I fråga om europabolag och

I fråga om europabolag och

 

europakooperativ

med ett

sådant

europakooperativ

med

ett

sådant

 

förvaltningssystem

som

avses i

förvaltningssystem

som

avses i

 

artiklarna

39-42

i

 

rådets

artiklarna

39-42

 

i

 

rådets

 

förordning (EG) nr 2157/2001 av

förordning (EG) nr 2157/2001 av

 

den 8 oktober 2001 om stadga för

den 8 oktober 2001 om stadga för

 

europabolag eller artiklarna 37-41

europabolag eller artiklarna 37-41

 

i rådets förordning (EG) nr

i rådets förordning (EG) nr

 

1435/2003 av den 22 juli 2003 om

1435/2003 av den 22 juli 2003 om

 

stadga för europeiska kooperativa

stadga för europeiska kooperativa

 

föreningar (SCE-föreningar) skall

föreningar (SCE-föreningar) ska

 

bestämmelserna

om

styrelse-

bestämmelserna

 

om

 

styrelse-

 

ledamöter i 12, 18 b, 20 och 22-

ledamöter i 12, 20 och 22-25 §§

 

25 §§ tillämpas på ledamöter eller

tillämpas

 

 

ledamöter

eller

 

11 Senaste lydelse 1999:1112.

12 Senaste lydelse 2006:597.

157

suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europa- kooperativ framgår att bestämm- elserna i första stycket skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

suppleanter i europabolagets eller

Prop. 2009/10:235

europakooperativets tillsynsorgan.

Bilaga 2

Av 16 § andra stycket och 22 §

 

lagen (2004:575)