Regeringens proposition 2009/10:165

Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och

Prop.

trygghet

2009/10:165

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 mars 2010

Fredrik Reinfeldt

Jan Björklund

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller ett förslag till ny skollag. Utgångspunkten för förslaget till ny skollag är en tydlig och enkel struktur, som i så stor ut- sträckning som möjligt är gemensam för alla skol- och verksamhets- former och alla huvudmän. Förskolan blir en egen skolform och de fri- stående skolorna och förskolorna blir en del av skolväsendet.

I skollagens inledande kapitel finns övergripande mål för utbildningen och bestämmelser om lika tillgång till utbildning och alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Det anges att utbildning inom skolväsendet anord- nas av det allmänna och av enskilda. I det inledande kapitlet definieras också vissa centrala begrepp som elev, fristående förskola och skola, skolenhet, undervisning och utbildning. Här läggs vidare värdegrunden för skolväsendet fast. Utbildningen vid en skolenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell, medan en fristående förskola eller skola kan ha en konfessionell inriktning, där deltagande i de konfessio- nella inslagen ska vara frivilligt. Läroplanerna ska gälla för alla förskolor och skolor, oavsett huvudman. Genom en tydlig koppling till barn- konventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning.

I lagens andra kapitel som behandlar huvudmän och ansvarsfördelning fastläggs och förtydligas ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna. Regler finns om godkännande av fristående skolor, för- skolor, förskoleklasser och fritidshem. Rektorns pedagogiska lednings- ansvar förstärks. Förskolan ska ledas av en förskolechef. Det finns också regler om vem som får anställas och användas för undervisningen i skol- väsendet.

1

En samlad elevhälsa införs med förebyggande och hälsofrämjande syfte. För elevhälsans medicinska, psykosociala, psykologiska och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol- sköterska, psykolog och kurator.

I lagens tredje kapitel finns bestämmelser om elevernas utveckling mot målen. Alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de be- höver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina för- utsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regleringen av processen som leder till beslut om särskilt stöd och ett åtgärdsprogram blir tydligare. Ett beslut om att upprätta eller inte upprätta ett åtgärdsprogram ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Regler för kvalitetsarbete och inflytande samlas i ett gemensamt fjärde kapitel i skollagen. Huvudmän, skolor och förskolor ska bedriva ett sys- tematiskt kvalitetsarbete. Kravet på kommunal skolplan och kvalitets- redovisning avskaffas. Vid varje skolenhet ska det bedrivas ett systema- tiskt arbete med barnens, elevernas och vårdnadshavarnas inflytande. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns ett eller flera forum för samråd. Bestämmelser införs också om att en kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för.

I kapitel fem om trygghet och studiero finns bestämmelser om skolans arbetsmiljö och disciplinära åtgärder m.m. Rektor och lärare får möjlig- het att vidta tillfälliga åtgärder för att värna alla elevers trygghet och studiero. En elev i grundskolan ska kunna avstängas från undervisningen under kortare tid. Föremål som används för att störa undervisningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i skolan får omhändertas.

Åtgärder mot kränkande behandling regleras i lagens sjätte kapitel. Bestämmelser om skolplikt samlas i sjunde kapitlet. Om en elev upp-

nått målen innan skolplikten upphör, upphör skolplikten tidigare. För den elev som inte gått ut högsta årskursen, när skolplikten upphör, förlängs skolplikten ett år. Reglerna om befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen utformas väsentligt mer restriktivt än i dag. För att be- tona att befrielse endast ska komma i fråga i undantagsfall, ska befrielse bara kunna medges när det finns synnerliga skäl. Regler om information vid frånvaro införs. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från utbildningen ska rektorn enligt huvudregeln samma dag se till att vårdnadshavaren underrättas.

Förskolan regleras i det första skolformskapitlet (8 kap.). Liksom för andra skolformer där enskilda kan vara huvudmän finns i kapitlet regler både avseende offentliga och enskilda huvudmän. Kommunen beslutar om godkännande av en fristående förskola och ansvarar för tillsynen. Reglerna för förskoleklassen (9 kap.) kvarstår men de organisatoriska bestämmelserna för förskoleklassen samordnas i större utsträckning med de bestämmelser som gäller för grundskolan. Bestämmelser om moders- målsstöd i förskolan och förskoleklassen förs in i lag. Statens skolin- spektion ska i fortsättningen godkänna alla förskoleklasser med enskild huvudman.

Grundskolan regleras i det tionde kapitlet. Timplanen och kursplanerna ska gälla både offentliga och fristående grundskolor. Det införs ett be- myndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen

Prop. 2009/10:165

2

bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter som innebär undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen. Ett bemyndigande införs vidare om att utfärda föreskrifter om att antagningsprov ska kunna användas för urval till utbildningar som kräver speciella färdigheter från och med årskurs 7 och i vissa undantagsfall från och med årskurs 4. Kommunen ska i undantagsfall, oberoende av elevens och vårdnadshavarens inställ- ning kunna flytta en elev permanent till en annan skolenhet om det är nödvändigt för övriga elevers trygghet och studiero. Reglerna om skol- skjuts är i allt väsentligt oförändrade jämfört med nuvarande skollag men kommunen får skyldighet att erbjuda skolskjuts i vissa ytterligare fall om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. De övergripande bestämmelserna om modersmålsunder- visning flyttas från förordning till lag.

Särskolan delas upp i två skolformer, grundsärskolan och gymnasiesär- skolan (11, 18 och 19 kap.). Träningsskolan finns kvar som inriktning inom grundsärskolan. Elever med autism eller autismliknande tillstånd ska tillhöra personkretsen för särskolan endast om de också har en ut- vecklingsstörning eller om de har ett betydande och bestående begåv- ningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. För att betona vikten av en noggrann utredning inför beslut om mottagande i särskolan införs en bestämmelse som slår fast att utredning inför beslut om mottagande ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Bestämmelserna för specialskolan (12 kap.) och sameskolan (13 kap.) överensstämmer så långt som möjligt med bestämmelserna för övriga obligatoriska skolformer.

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklass, de obliga- toriska skolformerna och de särskilda utbildningsformer där skolplikten kan fullgöras och regleras i ett eget kapitel i skollagen (14 kap.).

Bestämmelserna för gymnasieskolan har, avseende regelverket om nationella program (15 och 16 kap.), utformats i enlighet med förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) som riksdagen beslutade om hösten 2009 (bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). Bestämmelser om introduktions- program (17 kap.) som ska ersätta dagens individuella program samt nya behörighetsregler till gymnasieskolans yrkesprogram, har utformats i enlighet med förslagen i departementspromemorian Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G). Vidare har vissa bestämmelser om bl.a. modersmålsundervisning flyttats från förordning till lag. Avseende gymnasiesärskolan (18-19 kap.) införs bl.a. regler om ansökan, individuella studieplaner och utvecklingssamtal. Vidare införs en skyldighet att närvara i undervisningen och en rätt för elever som har särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden att få mottas i en annan kommuns gymnasiesärskola.

De tre skolformerna inom vuxenutbildningen regleras i var sitt kapitel (20–22 kap.). Vuxenutbildning för utvecklingsstörda byter namn till särskild utbildning för vuxna. Samma regler för personkretsen gäller som för grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Svenskundervisning för in- vandrare byter namn till utbildning i svenska för invandrare. Förkort- ningarna komvux, särvux och sfi utmönstras ur skollagen. För varje elev i kommunal vuxenutbildning, liksom i särskild utbildning för vuxna och i

Prop. 2009/10:165

3

utbildning i svenska för invandrare, ska det finnas en individuell studie- plan. En rätt till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå införs för vissa elever. I övrigt innehåller kapitlen som rör vuxenutbildningen få materiella förändringar.

Dagens regler om entreprenad och samverkan förtydligas och sammanförs i 23 kap. skollagen. En möjlighet för fristående gymna- sieskolor att lägga ut delar av utbildningen på entreprenad införs.

I 24 kap. regleras ett antal särskilda utbildningsformer som t.ex. inter- nationella skolor, utbildning vid särskilda ungdomshem, och särskild undervisning bl.a. på sjukhus. Kapitlet innehåller även bestämmelser om skolpliktens fullgörande på annat sätt. Villkoren för ett medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt skärps genom att det ska krävas synnerliga skäl. Bestämmelser om pedagogisk omsorg, som kan erbjudas i stället för förskola eller fritidshem, öppen förskola, öppen fritidsverk- samhet och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds samlas i ett eget kapitel i skollagen under beteckningen annan pedago- gisk verksamhet (25 kap.). Hemkommunen ska sträva efter att tillhanda- hålla omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, om föräldrarna inte själva kan ordna omsorgen.

I 26 kap. om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppfölj- ning och utvärdering ges Statens skolinspektion ett tydligt lagstöd för sin verksamhet. Gemensamma bestämmelser om tillsynsmyndigheternas befogenheter vid tillsyn införs i lag. Nya sanktioner mot både enskilda och offentliga huvudmän, t.ex. i form av vite, införs. Ansvaret för statlig utvärdering och kvalitetsgranskning slås också fast i lagen. Verksam- heten vid Skolväsendets överklagandenämnd regleras i ett kapitel (27 kap.) och regler om muntlig förhandling vid nämnden införs. Be- stämmelser om överklagande samlas i 28 kap. lagen. Vissa beslut som i dag endast kan överklagas i den ordning som gäller för laglighetspröv- ning enligt kommunallagen ska kunna överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol enligt allmänna förvaltningsrättsliga regler, bl.a. över- klagande av beslut i fråga om skolskjuts, åtgärdsprogram och en kommuns beslut i fråga om ekonomiskt stöd till inackordering. Nya överklagandemöjligheter införs när det gäller bl.a. beslut om avstängning av elev i de obligatoriska skolformerna, nekad skolplacering på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter samt beslut om resor i specialskolan och sameskolan.

I ett avslutande kapitel (29 kap.) i skollagen samlas vissa övriga be- stämmelser, bl.a. om vilka barn och ungdomar som ska ha rätt till utbild- ning enligt lagen även om de inte är bosatta i landet. Därutöver finns i kapitlet t.ex. regler om tystnadsplikt och talerätt. En ny bestämmelse införs om skyldigheten för fristående skolor att överlämna vissa betygs- handlingar till lägeskommunen.

Propositionen innehåller också ett förslag till en lag om införande av skollagen, där ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till skollagen samlas. Den nya skollagen ska träda i kraft den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen dock tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2012. Härutöver finns förslag till änd- ringar i annan lagstiftning.

Prop. 2009/10:165

4

Innehållsförteckning

Prop. 2009/10:165

Del 1

 

 

1

Förslag till riksdagsbeslut ..............................................................

17

2

Lagtext

...........................................................................................

18

 

2.1 ...........................................................

Förslag till skollag

18

 

2.2 ..

Förslag till lag om införande av skollagen (2010:000)

159

 

2.3 ..................

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

165

 

2.4 ............

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

167

2.5Förslag till lag om ändring i semesterlagen

(1977:480) .....................................................................

168

2.6Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen

(1977:1160) ...................................................................

169

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt

 

till ledighet för svenskundervisning för invandrare.......

171

2.8

Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig

 

 

beredskapslag (1987:1262)............................................

173

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om

uppdragsutbildning i vissa fall.......................................

174

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om

kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor .. 175

2.11Förslag till lag om ändring i sametingslagen

(1992:1433) ...................................................................

176

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om

läkarvårdsersättning.......................................................

177

2.13Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) .....................................................................

178

2.14Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen

(1996:1596) ...................................................................

179

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om

belastningsregister.........................................................

180

2.16Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

181

2.17Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) ...................................................................

183

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2004:543) om

samtjänst vid medborgarkontor .....................................

184

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om

kommunalekonomisk utjämning ...................................

185

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om

yrkesförarkompetens .....................................................

186

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (2008:307) om

kommunalt vårdnadsbidrag ...........................................

187

2.22Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen

(2008:567) .....................................................................

189

2.23Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) .............................................

191

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om

nationella minoriteter och minoritetsspråk ....................

196

5

 

 

2.25

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ....197

2.26Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om

 

 

etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare........

199

 

2.27

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:000) ........

200

3

Ärendet och dess beredning..........................................................

201

4

Principiella utgångspunkter ..........................................................

203

 

4.1

Kunskap, valfrihet och trygghet.....................................

203

 

4.2

Utgångspunkter för en ny skollag ..................................

206

 

 

4.2.1

En tydlig och modern skollag........................

206

5

Inledande bestämmelser................................................................

210

 

5.1

Den nya skollagens uppbyggnad....................................

210

5.2Ett enhetligt och gemensamt skolväsende för alla

 

skolformer......................................................................

211

 

5.2.1

Skolformer och annan utbildning

 

 

 

i skollagen .....................................................

211

5.3

Definitioner....................................................................

214

 

5.3.1

Definitioner av centrala begrepp i

 

 

 

utbildningen ..................................................

214

 

5.3.2

Organisatoriska eller ekonomiska

 

 

 

svårigheter.....................................................

219

5.4

Övergripande mål...........................................................

219

 

5.4.1

Syftet med utbildningen inom

 

 

 

skolväsendet..................................................

219

 

5.4.2

Utbildningens utformning .............................

222

5.5Förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell

 

inriktning

........................................................................

224

5.6

Lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning.....

228

5.7

Särskild hänsyn ...................................till barnets bästa

229

5.8

Läroplan .........................................................................

 

231

6 Huvudmän och ansvarsfördelning ................................................

233

6.1

Skolhuvudmän ................och ansvaret för utbildningen

233

 

6.1.1 ..........

Kommunalt ägande i fristående skolor

235

 

6.1.2

Regleringen av den kommunala skolplanen

 

 

........................................................

avskaffas

237

6.2

Reglering ............av utbildning med enskild huvudman

238

 

6.2.1 ......................

Skolor med enskild huvudman

238

 

6.2.2

Godkännande av huvudmän för fristående

 

 

...........................................................

skolor

241

 

6.2.3 .....

Borttagande av kravet på minst 20 elever

242

 

6.2.4 ............................

Verksamhetens omfattning

243

 

6.2.5

Förskolor och vissa fritidshem med

 

 

.........................................

enskild huvudman

244

6.3

Ansvarsfördelning ............................inom utbildningen

246

 

6.3.1

Ledningen av skolan, förskolan och

 

 

................................................

fritidshemmet

249

 

6.3.2

Rektorns och förskolechefens

 

 

 

ledningsansvar för den pedagogiska

 

 

................................................

verksamheten

252

6.4

Behörighetsregler .........för rektorer och förskolechefer

255

Prop. 2009/10:165

6

6.5

Ansvaret för undervisningen .........................................

260

 

6.5.1

Vilka som huvudmännen får använda för

 

 

 

undervisning i skolväsendet..........................

260

 

6.5.2

Lärare och förskollärare med utländsk

 

 

 

utbildning......................................................

264

 

6.5.3

Lärare i vissa tvåspråkiga skolor ..................

266

 

6.5.4

Undantagsregler............................................

267

 

6.5.5

Anställning av lärare och förskollärare.........

270

 

6.5.6

Lektorer och lärare och förskollärare med

 

 

 

forskarutbildning ..........................................

272

6.6

Elevhälsan .....................................................................

274

6.7

Studie- och yrkesvägledning .........................................

278

6.8

Registerkontroll.............................................................

280

6.9

Kompetensutveckling....................................................

281

6.10

Lokaler, utrustning och skolbibliotek............................

283

7 Barns och elevers utveckling mot målen......................................

284

7.1Barnens och elevernas lärande och personliga

 

utveckling......................................................................

284

7.2

Särskilt stöd...................................................................

285

7.3Åtgärdsprogrammet är det centrala dokumentet i

 

 

processen

.......................................................................

289

 

 

7.3.1

Särskild undervisningsgrupp och anpassad

 

 

 

.....................................................

studiegång

291

 

7.4

Information ...............................om elevens utveckling

294

 

 

7.4.1

Utvecklingssamtal, individuella

 

 

 

 

utvecklingsplaner och skriftlig information.. 294

 

 

7.4.2 ................

Allmänna bestämmelser om betyg

295

 

 

7.4.3

Undantag från betygsbestämmelserna för

 

 

 

..................................

vissa fristående skolor

297

 

7.5

Åtgärder för .....................rättvisa och likvärdiga betyg

297

 

 

7.5.1

Rektorns ansvar för betygssättningen

 

 

 

.....................................................

förtydligas

299

 

 

7.5.2

Information om grunderna för

 

 

 

...........................................

betygssättningen

299

 

 

7.5.3

Ändring av uppenbart oriktiga betyg och

 

 

 

 

rättelse av skrivfel och liknande

 

 

 

...................................................

förbiseende

300

 

 

7.5.4 .......................................................

Prövning

301

8

Kvalitet och inflytande.................................................................

302

 

8.1

Systematiskt ..........................................kvalitetsarbete

302

 

 

8.1.1

Krav på dokumentation – men kravet på

 

 

 

......................

kvalitetsredovisning avskaffas

304

 

 

8.1.2 .............

Kvalitetsarbete på huvudmannanivå

306

 

 

8.1.3 .......................

Kvalitetsarbete på enhetsnivå

307

 

 

8.1.4 ......................................

Klagomålshantering

309

 

8.2

Inflytande .............för barn, elever och vårdnadshavare

310

 

 

8.2.1 .................

Barnens och elevernas inflytande

310

 

 

8.2.2 ........................

Vårdnadshavarnas inflytande

312

 

 

8.2.3 .........................................

Forum för samråd

313

 

8.3

Lokala styrelser .............................................................

317

Prop. 2009/10:165

7

9

Trygghet och studiero...................................................................

319

Prop. 2009/10:165

 

9.1

Skolans arbetsmiljö........................................................

319

 

 

9.2

Allmänna befogenheter för rektor och lärare .................

321

 

 

9.3

Disciplinära och andra särskilda åtgärder ......................

324

 

 

 

9.3.1

Avstängning ..................................................

326

 

 

9.4

Proportionalitetsprincip och dokumentation ..................

330

 

10

Åtgärder mot kränkande behandling.............................................

330

 

10.1Huvudprinciperna i dagens skollag om åtgärder mot kränkande behandling bör gälla även i den nya

 

 

skollagen

........................................................................

330

 

10.2

Anmälningsplikt för personal.........................................

332

11 Skolplikt och rätt till ....................................................utbildning

333

 

11.1

Skolplikt .....................................och rätt till utbildning

333

 

11.2

Skolpliktens ................................................upphörande

335

 

 

11.2.1

Skolpliktens upphörande generellt och när

 

 

 

.........................

målen uppnåtts dessförinnan

335

 

 

11.2.2 ...........

Skolpliktens upphörande ett år senare

336

 

 

11.2.3

Rätt att slutföra utbildningen i två år när

 

 

 

........................................

skolplikten upphört

338

 

11.3

Deltagande ..................................................i utbildning

339

 

11.4

Ansvar för .................................att skolplikten fullgörs

341

12

Förskolan ......................................................................................

 

343

 

12.1

Förskolans .................pedagogiska uppdrag bör stärkas

343

 

12.2

Förskolans .............................................................syfte

344

 

12.3

Barngrupper ............................................och god miljö

345

 

12.4

Erbjudande ..................................................av förskola

347

 

12.5

Särskilt stöd ......................................till barn i förskola

349

 

12.6

Modersmål .....................................................................

350

 

12.7

Fortlöpande .....................samtal och utvecklingssamtal

352

 

12.8

Hemkommunens .................................................ansvar

353

 

12.9

Mottagande ....................i en annan kommuns förskola

354

 

12.10

Mottagande ...............................i en fristående förskola

356

13

Förskoleklassen ............................................................................

 

357

13.1Huvudprinciperna för förskoleklassen i dagens

 

skollag bör gälla även i den nya skollagen.....................

357

13.2

Förskoleklassens syfte....................................................

358

13.3

Erbjudande och omfattning av förskoleklass .................

358

13.4

Avgifter..........................................................................

359

13.5

Modersmål .....................................................................

360

13.6

Utvecklingssamtal i förskoleklassen ..............................

361

13.7

Hemkommunens ansvar.................................................

362

13.8

Mottagande i en annan kommuns förskoleklass.............

363

13.9

Placering vid skolenhet med offentlig huvudman..........

364

13.10

Mottagande i en fristående förskoleklass.......................

365

14 Grundskolan..................................................................................

366

14.1Huvudprinciperna för grundskolan i dagens skollag

 

bör gälla även i den nya skollagen .................................

366

14.2

Grundskolans syfte.........................................................

366

8

14.3

Utbildningens omfattning och innehåll – ämnen och

Prop. 2009/10:165

 

timplan...........................................................................

 

367

14.4

Tester och prov vid antagning .......................................

370

14.5

Avgifter .........................................................................

 

372

14.6

Bestämmelser om betyg i grundskolan..........................

375

 

14.6.1

Betygssättning innan ett ämne har avslutats. 376

 

14.6.2

Skriftlig bedömning vid underkänt betyg .....

377

14.7Mottagande och placering vid skolenhet med

 

offentlig huvudman .......................................................

377

14.8

Skolskjuts ......................................................................

380

14.9

Mottagande i en fristående grundskola..........................

381

14.10

Insyn..............................................................................

383

15 Grundsärskolan ............................................................................

385

15.1Huvudprinciperna för dagens obligatoriska särskola

 

bör gälla även i den nya skollagen.................................

385

15.2

Grundsärskolans syfte ...................................................

385

15.3

Namnändring.................................................................

386

15.4

Målgruppen ...................................................................

387

15.5

Utredning inför mottagande i grundsärskolan ...............

388

15.6

Rätt för vårdnadshavare att välja skolform....................

388

15.7

Ämnen och ämnesområden ...........................................

390

15.8

Mottagande i en annan kommuns grundsärskola...........

391

15.9

Placering vid en skolenhet med offentlig huvudman.....

392

15.10Utbildningens omfattning och rätt att slutföra

utbildningen...................................................................

394

16 Specialskolan ...............................................................................

395

16.1Huvudprinciperna för specialskolan i dagens skollag

 

bör gälla även i den nya skollagen.................................

395

16.2

Specialskolans syfte ......................................................

396

16.3

Utredning inför mottagande i specialskolan..................

396

16.4

Huvudman för utbildningen ..........................................

397

16.5Förskola, förskoleklass, fritidshem och öppen

fritidsverksamhet vid specialskolor...............................

398

17 Sameskolan ..................................................................................

399

17.1Huvudprinciperna för sameskolan i dagens skollag

 

bör gälla även i den nya skollagen.................................

399

17.2

Sameskolans syfte .........................................................

400

17.3

Huvudman för utbildningen ..........................................

400

17.4Förskola, förskoleklass, fritidshem och öppen

fritidsverksamhet vid sameskolor..................................

401

18 Fritidshemmet ..............................................................................

402

18.1Huvudprinciperna för fritidshemmet i dagens skollag

 

bör gälla även i den nya skollagen.................................

402

18.2

Fritidshemmet i eget kapitel ..........................................

403

18.3

Fritidshemmets syfte .....................................................

404

18.4

Elevgrupperna och miljön .............................................

405

18.5

Erbjudande av fritidshem ..............................................

406

18.6

Huvudmannens respektive hemkommunens ansvar......

408

9

19 Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan...............................

409

19.1Huvudprinciperna för gymnasieskolan i dagens

 

skollag bör gälla även i den nya skollagen.....................

410

19.2

Gymnasieskolans syfte...................................................

411

19.3Information om utbildning på nationella program och

 

introduktionsprogram.....................................................

412

19.4

Elevers närvaro och information om frånvaro ...............

413

19.5

Avgifter..........................................................................

414

19.6

Modersmålsundervisning...............................................

416

19.7Bestämmelser om betyg, prövning och

utvecklingssamtal i gymnasieskolan ..............................

417

19.7.1

Betyg ...........................................................

417

19.7.2

Etappbetyg ....................................................

417

19.7.3

Prövning........................................................

418

19.7.4

Utvecklingssamtal.........................................

418

19.8Utbildning anpassad för elever med vissa

 

funktionsnedsättningar...................................................

418

19.9

Mottagande i en fristående gymnasieskola ....................

419

19.10

Insyn...............................................................................

420

20 Utbildning på nationella program i gymnasieskolan ....................

421

20.1Huvudprinciperna för utbildning på nationella

 

program i gymnasieskolan i dagens skollag bör gälla

 

 

även i den nya skollagen ................................................

422

20.2

Ämnesplaner ..................................................................

422

20.3

Individuell studieplan.....................................................

423

20.4

Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram .............

423

21 Introduktionsprogram i gymnasieskolan.......................................

426

21.1Utgångspunkter för introduktionsprogram i

 

gymnasieskolan..............................................................

426

21.2

Introduktionsprogram.....................................................

428

21.3

Preparandutbildning.......................................................

429

 

21.3.1

Preparandutbildning för tillträde till

 

 

 

nationellt program .........................................

429

 

21.3.2

Utbildningens innehåll ..................................

431

 

21.3.3

Elever som gått preparandutbildning utan

 

 

 

att uppnå behörighet till önskat program.......

433

 

21.3.4

Fristående gymnasieskolor får anordna

 

 

 

preparandutbildning ......................................

433

21.4

Programinriktat individuellt val .....................................

434

 

21.4.1

Sökbar utbildning med särskilda

 

 

 

förkunskapskrav inriktat mot ett

 

 

 

yrkesprogram ................................................

434

 

21.4.2

Urval ...........................................................

437

 

21.4.3

Utbildningens innehåll ..................................

438

 

21.4.4

Fristående gymnasieskolor får anordna

 

 

 

programinriktat individuellt val ....................

438

21.5

Yrkesintroduktion ..........................................................

439

 

21.5.1

Yrkesinriktad utbildning för etablering på

 

 

 

arbetsmarknaden eller vidare studier.............

439

 

21.5.2

Urval till yrkesintroduktion...........................

441

Prop. 2009/10:165

10

 

21.5.3

Utbildningens innehåll..................................

442

 

21.5.4

Fristående gymnasieskolor får anordna

 

 

 

yrkesintroduktion..........................................

443

21.6

Individuellt alternativ ....................................................

444

 

21.6.1

En individualiserad utbildning för fortsatta

 

 

 

studier eller arbete ........................................

444

 

21.6.2

Utbildningens innehåll..................................

445

 

21.6.3

Fristående gymnasieskolor får anordna

 

 

 

individuellt alternativ....................................

446

21.7

Språkintroduktion..........................................................

446

 

21.7.1

Språkintroduktion för en snabbare

 

 

 

inkludering....................................................

446

 

21.7.2

Utbildningens innehåll..................................

447

 

21.7.3

Fristående gymnasieskolor får anordna

 

 

 

språkintroduktion..........................................

449

21.8Krav på synnerliga skäl för behöriga elevers deltagande i yrkesintroduktion och individuellt

alternativ........................................................................

449

21.9Vissa gemensamma bestämmelser för

introduktionsprogrammen .............................................

452

21.9.1

Erbjudande om utbildning ............................

452

21.9.2

Mottagande- och ersättningsfrågor...............

453

21.9.3

Utbildningens omfattning, plan för

 

 

utbildningen samt individuell studieplan......

455

21.9.4

Dokumentation .............................................

456

22 Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan..........................

457

22.1Huvudprinciperna för gymnasiesärskolan i dagens

 

skollag bör gälla även i den nya skollagen ....................

457

22.2

Gymnasiesärskolans syfte .............................................

458

22.3

Målgruppen ...................................................................

459

22.4

Ansökan.........................................................................

459

22.5

Mottagande i gymnasiesärskolan...................................

460

22.6

Antagning......................................................................

461

22.7

Information till hemkommunen.....................................

462

22.8

Modersmålsundervisning ..............................................

462

22.9Individuella studieplaner och utvecklingssamtal i

gymnasiesärskolan.........................................................

462

22.10 Bestämmelser om betyg i gymnasiesärskolan ...............

463

23 Utbildning på program i gymnasiesärskolan................................

464

23.1Huvudprinciperna för utbildning på gymnasiesärskolans program ska gälla även i den nya

 

skollagen

........................................................................

464

23.2

Gymnasiesärskolans nationella program .......................

465

 

23.2.1

Urval av nationella program .........................

465

23.3

Specialutformade ............................................program

466

23.4

Beslut om .......................vilket program en elev ska gå

466

23.5

Ämnen, ämnesblock .............och verksamhetsområden

467

23.6Möjlighet att läsa ämnen enligt gymnasieskolans

 

ämnesplaner...................................................................

467

23.7

Individuella program .....................................................

468

Prop. 2009/10:165

11

23.7.1Alla huvudmän ges möjlighet att anordna

 

individuella program .....................................

468

23.7.2

Syftet med individuella program...................

469

23.7.3Yrkes- och verksamhetsträning på det

individuella programmet ...............................

469

23.8Erbjudande om utbildning på specialutformade eller

 

individuella program......................................................

470

23.9

Mottagande i en annan kommuns gymnasiesärskola .....

470

23.10

Fullföljande av utbildning..............................................

471

23.11

Skolskjuts.......................................................................

471

23.12

Mottagande i en fristående gymnasiesärskola................

472

24 Kommunal vuxenutbildning .........................................................

473

24.1Huvudprinciperna för kommunal vuxenutbildning i

 

dagens skollag bör gälla även i den nya skollagen.........

473

24.2

Benämningen av skolformen..........................................

473

24.3

Övergripande mål...........................................................

474

24.4

Samverkan mellan skolformer .......................................

475

24.5

Kommuners skyldighet och syfte med utbildningen......

476

24.6

Kurser och gymnasiepoäng............................................

477

24.7

Individuella studieplaner................................................

478

24.8

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå...........

480

24.9Ansökan och mottagande till utbildning på

 

grundläggande nivå........................................................

481

24.10

Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå..................

482

24.11

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå .................

484

24.12Utbildning på gymnasial nivå i annan kommun än

 

hemkommunen...............................................................

486

24.13

Antagning.......................................................................

487

24.14

Betyg och intyg ..............................................................

488

24.15

Prövning.........................................................................

489

24.16

Validering ......................................................................

491

24.17

Ansökningsavgifter ........................................................

493

24.18

Interkommunal ersättning på gymnasial nivå ................

494

25 Särskild utbildning för vuxna .......................................................

495

25.1Huvudprinciperna för vuxenutbildning för

 

utvecklingsstörda i dagens skollag bör gälla även i

 

 

den nya skollagen...........................................................

495

25.2

Namnändring..................................................................

495

25.3

Målgruppen....................................................................

496

25.4

Övergripande mål...........................................................

496

25.5

Samverkan mellan skolformer .......................................

497

25.6

Kommuners skyldighet ..................................................

497

25.7

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå .................

498

25.8

Antagning.......................................................................

499

25.9Bestämmelser om individuella studieplaner, betyg,

intyg och validering .......................................................

499

25.9.1

Individuella studieplaner...............................

499

25.9.2

Betyg och intyg .............................................

499

25.9.3

Validering......................................................

500

Prop. 2009/10:165

12

26 Utbildning i svenska för invandrare.............................................

500 Prop. 2009/10:165

26.1Huvudprinciperna för svenskundervisning för invandrare i dagens skollag bör gälla även i den nya

 

skollagen........................................................................

500

26.2

Namnändring.................................................................

501

26.3

Övergripande mål..........................................................

502

26.4

Kommuners skyldighet..................................................

503

26.5

Disciplinära åtgärder .....................................................

505

26.6Bestämmelser om individuella studieplaner, betyg,

 

intyg, prövning och validering.......................................

506

 

26.6.1

Individuella studieplaner ..............................

506

 

26.6.2

Betyg och intyg .............................................

506

 

26.6.3

Prövning och validering ................................

506

27 Entreprenad och samverkan .........................................................

507

27.1

Inledning

........................................................................

507

27.2

Uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen.....

509

27.3

Entreprenader ....................................i gymnasieskolan

510

27.4Entreprenader inom vuxenutbildning som tillhör det

offentliga skolväsendet..................................................

512

27.5Entreprenadmöjligheter för enskilda huvudmän när det

 

gäller modersmålsundervisning.....................................

512

27.6

Dispens..........................................................................

 

513

27.7

Bestämmelser för utbildning på entreprenad.................

513

 

27.7.1

Myndighetsutövning.....................................

513

 

27.7.2

Krav på lärares utbildning och kompetens ...

515

27.8

Ansvar för medicinska insatser......................................

515

27.9

Avtal mellan stat och kommun......................................

516

28 Särskilda utbildningsformer.........................................................

516

28.1

Inledning........................................................................

 

516

28.2

Internationella skolor.....................................................

517

28.3

Utbildning vid särskilda ungdomshem..........................

518

28.4

Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt................

519

28.5Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning

 

i svenska för invandrare.................................................

520

28.6

Särskild undervisning m.m............................................

520

28.7

Annat sätt för att fullgöra skolplikten............................

523

28.8

Gemensamma bestämmelser om bemyndigande...........

524

29 Annan pedagogisk verksamhet ....................................................

525

29.1Huvudprinciperna för vissa pedagogiska verksamheter

 

i dagens skollag bör ligga fast .......................................

525

29.2

Pedagogisk omsorg........................................................

526

29.3

Öppen förskola ..............................................................

528

29.4

Öppen fritidsverksamhet ...............................................

529

29.5Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte

 

erbjuds

...........................................................................

530

29.6

Övergripande .............................krav på verksamheten

533

 

29.6.1 .............................................

Utgångspunkter

533

29.6.2Kvalitet, uppföljning och utvärdering av

verksamheten................................................

534

 

13

 

29.6.3

Avgifter och bidrag .......................................

535

30 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning

 

och utvärdering.....................................................................................

 

538

30.1

Inledning ........................................................................

 

538

 

30.1.1

Dagens reglering av tillsynsansvaret.............

538

30.2

Tillsynsbegreppet ska definieras i skollagen..................

539

30.2.1Ansvaret för tillsyn ska regleras i skollagen..540

 

30.3

Befogenheter vid tillsyn .................................................

543

 

 

30.3.1

Förebyggande åtgärder ..................................

544

 

30.4

Ingripanden vid tillsyn ...................................................

545

 

 

30.4.1

Föreläggande .................................................

547

 

 

30.4.2

Anmärkning ..................................................

548

 

 

30.4.3

Avstående från ingripande ............................

548

 

 

30.4.4

Vite ...........................................................

549

 

 

30.4.5

Statliga åtgärder för rättelse ..........................

550

 

 

30.4.6

Återkallelse ...................................................

552

 

 

30.4.7

Tillfälligt verksamhetsförbud ........................

554

 

30.5

Statlig kvalitetsgranskning.............................................

555

 

30.6

Ansvaret för nationell uppföljning och utvärdering.......

557

 

30.7

Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet ...................

558

31

Skolväsendets överklagandenämnd ..............................................

559

 

31.1

Inledning

........................................................................

559

 

31.2

Nämndens sammansättning............................................

560

 

31.3

Bestämmelser ..........................om muntlig förhandling

562

32

Överklagande................................................................................

 

563

 

32.1

Bestämmelsernas ..........................struktur och innehåll

563

 

32.2

Överklagande ..............hos allmän förvaltningsdomstol

566

 

 

32.2.1

Beslut av Statens skolinspektion eller

 

 

 

............................................

Statens skolverk

566

 

 

32.2.2

Beslut av en kommun, ett landsting eller en

 

 

 

.........................................

enskild huvudman

569

 

 

32.2.3

Beslut av Specialpedagogiska

 

 

 

.....

skolmyndigheten eller Sameskolstyrelsen

574

 

 

32.2.4 ........................................

Beslut av en rektor

575

32.3Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd..577 32.3.1 Beslut av en kommun, ett landsting eller

 

 

en enskild huvudman .....................................

577

 

32.3.2

Beslut av Specialpedagogiska

 

 

 

skolmyndigheten eller Sameskolstyrelsen .....

583

 

32.3.3

Beslut av en rektor ........................................

584

32.4

Övriga bestämmelser om överklagande .........................

586

32.5

Överklagandeförbud.......................................................

587

33 Övriga bestämmelser ....................................................................

588

33.1

Inledning

........................................................................

588

33.2

Bosättning ......................................................................

589

33.3

Vissa definitioner ...........................................................

595

33.4Kommunens informationsansvar för ungdomar

 

under 20 år .....................................................................

596

33.5

Bestämmelser om handläggning ....................................

598

Prop. 2009/10:165

14

 

33.6

Talerätt

..........................................................................

599

Prop. 2009/10:165

 

33.7

Samverkan och anmälan till socialnämnden..................

600

 

 

33.8

Tystnadsplikt .................................................................

601

 

 

33.9

Riksinternatskolor .........................................................

602

 

 

33.10

International ....................................Baccalaureate (IB)

603

 

 

33.11

Överlämnande ..............................av betygshandlingar

604

 

 

33.12

Övriga bemyndiganden .................................................

607

 

34

Hävande av riksdagsbindningar ...................................................

609

 

35

Ikraftträdande- och ................................övergångsbestämmelser

609

 

36

Ändringar i annan .....................................................lagstiftning

612

 

 

36.1

Offentlighets ..................................- och sekretesslagen

612

 

 

 

36.1.1

Sekretess inom elevhälsa och annan

 

 

 

 

.............................

elevstödjande verksamhet

612

 

 

 

36.1.2 ...............

En sekretessbrytande bestämmelse

613

 

 

36.2

Bibliotekslagen..............................................................

616

 

 

36.3

Arbetsmiljölagen ...........................................................

616

 

37

Ekonomiska och ..........................................andra konsekvenser

617

 

37.1Tydligare bestämmelser om vem som får anställas

 

och användas för undervisningen ..................................

617

37.2

Kompletterande kurser ..................................................

618

37.3

Lektorer .........................................................................

618

37.4

Specificering av yrkeskategorier i elevhälsan ...............

619

37.5

Tillgång till skolbibliotek ..............................................

619

37.6

Systematiskt kvalitetsarbete ..........................................

620

37.7

Avgiftsfri förskoleklass .................................................

620

37.8

Modersmålsstöd i förskoleklass.....................................

620

37.9

Ämnet teknik införs i grundsärskolan ...........................

621

37.10

Utredning inför mottagande i grundsärskolan ...............

621

37.11

Skolpliktens upphörande ett år senare...........................

621

37.12

Utvecklingssamtal .........................................................

622

37.13Rätt att i vissa fall gå utbildning i annan kommun

än i hemkommunen. ......................................................

623

37.14 Utökade möjligheter att överklaga beslut......................

623

37.15Introduktionsprogram och behörighet till

 

yrkesprogram i gymnasieskolan ....................................

625

37.16

Individuella studieplaner ...............................................

628

37.17Ingen ansökningsavgift vid ansökan till kommunal

 

vuxenutbildning på gymnasial nivå...............................

628

Del 2 Författningskommentar och Bilagor

 

38 Författningskommentar................................................................

631

38.1

Förslaget till skollag ......................................................

631

38.2Förslaget till lag om införande av skollagen

(2010:000) .....................................................................

937

38.3Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) .............................................

948

38.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om

 

etableringsinsatser för nyanlända invandrare ................

952

 

38.5

Övriga förslag till lagändringar .....................................

952

15

Bilaga 1 – Lagförslag i departementspromemorian Den nya

 

skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet

 

(Ds 2009:25).......................................................................

953

Bilaga 2 – Förteckning över remissinstanser avseende

 

departementspromemorian Den nya skollagen för

 

kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) ..................

1067

Bilaga 3 – Lagförslag i promemorian Förslag till lag om införande

 

av skollagen m.m. (U2009/5601/S)..................................

1070

Bilaga 4 – Förteckning över remissinstanser avseende

 

promemorian Förslag till införande av skollagen m.m.

 

(U2099/5601/S) ................................................................

1083

Bilaga 5 – Lagförslag i betänkandet Legitimation och skärpta

 

behörighetsregler (SOU 2008:52).....................................

1084

Bilaga 6 – Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet

 

Legitimation och skärpta behörighetsregler

 

(SOU 2008:52) .................................................................

1101

Bilaga 7 – Utdrag ur förslag till förordning om ändring i

 

grundskoleförordningen (1994:1194) i promemorian

 

En ny betygsskala (Ds 2008:13).......................................

1103

Bilaga 8 – Förteckning över remissinstanser avseende promemorian

 

En ny betygsskala (Ds 2008:13).......................................

1104

Bilaga 9 – Lagförslag i betänkandet Mer om fristående skolor och

 

enskild förskoleverksamhet (SOU 2008:122)...................

1105

Bilaga 10 – Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet

 

(SOU 2008:122) ...............................................................

1111

Bilaga 11 – Utdrag ur förslag till lag om ändring i skollagen

 

 

(1985:1100) i betänkandet Framtidsvägen – en

 

 

reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) ......................

1112

Bilaga 12 – Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet

 

 

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU

 

 

2008:27)............................................................................

1113

Bilaga 13

– Sammanfattning av promemorian Särskilda program

 

 

och behörighet till yrkesprogram (U2009/5552/G) ..........

1117

Bilaga 14

– Lagförslag i promemorian Särskilda program och

 

 

behörighet till yrkesprogram (U2009/5552/G) .................

1119

Bilaga 15

– Förteckning över remissinstanser avseende

 

 

promemorian Särskilda program och behörighet till

 

 

yrkesprogram (U2009/5552/G) ........................................

1133

Bilaga 16 – Schema över introduktionsprogram ................................

1134

Bilaga 17

– Förslag till lagtext i lagrådsremiss (U2009/7188/S)........

1135

Bilaga 18 – Lagrådets yttrande...........................................................

1298

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2010.....

1347

Rättsdatablad ......................................................................................

1348

Prop. 2009/10:165

16

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2009/10:165

Regeringen föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till

1.skollag,

2.lag om införande av skollagen (2010:000),

3.lag om ändring i föräldrabalken,

4.lag om ändring i riksdagsordningen,

5.lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

6.lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

7.lag om ändring i lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svensk- undervisning för invandrare,

8.lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262),

9.lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa

fall,

10.lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor,

11.lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

12.lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,

13.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

14.lag om ändring i bibliotekslagen (1996:1596),

15.lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

16.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

17.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

18.lag om ändring i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgar- kontor,

19.lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,

20.lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens,

21.lag om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag,

22.lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567),

23.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

24.lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

25.lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

26.lag om ändring i lagen (2010:000) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

27.lag om ändring i skollagen (2010:000),

dels godkänner vad regeringen föreslår om

28. hävande av riksdagsbindningar (avsnitt 34).

17

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till skollag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap.

Inledande bestämmelser

Skolväsendet

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

förskola,

förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola,

specialskola,

sameskola,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola,

kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna, och

utbildning i svenska för invandrare.

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

2 § I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda utbildnings- former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för ut- bildning inom skolväsendet. För sådan verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast om det anges särskilt.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut- bildning i form av förskola,

fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning

inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

Prop. 2009/10:165

18

gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i Prop. 2009/10:165 2 kap. 7 § första stycket,

förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som om- fattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära var- andra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon för- skolebyggnad,

skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhäm- tande och utvecklande av kunskaper och värden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbild- ningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn

 

och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som

 

möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elever-

 

nas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

 

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja

 

barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,

 

kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

 

Utformningen av utbildningen

 

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande

 

demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människo-

 

livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika

 

värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

 

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga

 

rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

 

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig

 

huvudman ska vara icke-konfessionell.

 

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och

 

fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.

 

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fri-

 

stående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i

 

konfessionella inslag ska vara frivilligt.

19

 

Lika tillgång till utbildning

Prop. 2009/10:165

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekono-

 

miska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte

 

annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.

 

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till

 

ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättig-

 

heter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön,

 

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

 

annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

 

Likvärdig utbildning

 

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skol-

 

form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

 

Särskild hänsyn till barnets bästa

 

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör

 

barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje

 

människa under 18 år.

 

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha

 

möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller

 

henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets

 

ålder och mognad.

 

Läroplan

 

11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan

 

som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbild-

 

ningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer

 

för utbildningen.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om läroplaner.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en

 

viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbild-

 

ningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbild-

 

ningen på annat sätt än genom en läroplan.

 

Lagens innehåll

 

12 § Lagen innehåller 29 kapitel. Dessa är

 

– inledande bestämmelser (1 kap.),

 

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

 

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

 

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

 

– trygghet och studiero (5 kap.),

 

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

 

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

 

– förskolan (8 kap.),

20

 

– förskoleklassen (9 kap.),

Prop. 2009/10:165

grundskolan (10 kap.),

grundsärskolan (11 kap.),

specialskolan (12 kap.),

sameskolan (13 kap.),

fritidshemmet (14 kap.),

gymnasieskolan (15–17 kap.),

gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

särskild utbildning för vuxna (21 kap.),

utbildning i svenska för invandrare (22 kap.),

entreprenad och samverkan (23 kap.),

särskilda utbildningsformer (24 kap.),

annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och ut- värdering (26 kap.),

Skolväsendets överklagandenämnd (27 kap.),

överklagande (28 kap.), och

övriga bestämmelser (29 kap.).

2 kap.

Huvudmän och ansvarsfördelning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

huvudmän inom skolväsendet (2–8 §§),

ledningen av utbildningen (9–12 §§),

lärare och förskollärare (13–24 §§),

elevhälsa (25–28 §§),

studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),

registerkontroll av personal (31–33 §§),

kompetensutveckling (34 §), och

lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§).

Huvudmän inom skolväsendet

Kommuner

2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invand- rare och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter full- görs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är före- skrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

21

Landsting Prop. 2009/10:165

3 § Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasie- särskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna lag.

I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är före- skrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Staten

4 § Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt för- skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller same- skola.

Enskilda

5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesär- skola och fritidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbild- ningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser god- kännandet förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

6 § För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där att

1.bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer där en kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt har ett rättsligt bestämmande inflytande,

2.samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd, och

3.det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

7 § Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

– förskoleklass,

22

– grundskola,

grundsärskola,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola, eller

fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grund- skola eller grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens ansvar för utbildningen

8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Ledningen av utbildningen

Rektor och förskolechef

9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbild- ningen utvecklas.

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benäm- ningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller för- skolechef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisa- tion och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av sär- skilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en upp- dragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

Behörighetskrav för rektor och förskolechef

11 § Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Befattningsutbildning för rektorer

12 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befatt- ningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Ut- bildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som

Prop. 2009/10:165

23

– tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsut- Prop. 2009/10:165 bildning,

genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller

den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.

Lärare och förskollärare

Vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet

13 § Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskol- lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att få bedriva viss undervisning i skolväsendet.

14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får det i under- visningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.

15 § Den som har en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning kan få ett behörighetsbevis av Högskoleverket. Ett sådant bevis ger den behö- righet att undervisa i skolväsendet som framgår av beviset.

Behörighetsbevis ska utfärdas om den utländska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan utbildning som avses i 13 §.

Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs.

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighets- bevis som avses i 15 §.

17 § Huvudmän som anordnar annan undervisning än språkundervis- ning på ett främmande språk får trots 13 § första stycket för denna undervisning använda en lärare som inte har utbildning som avses i 13 § eller behörighetsbevis enligt 15 §. Detta gäller bara om han eller hon

1.har en utländsk lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen,

och

2.har kompetens att undervisa på det främmande språket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka språk som avses.

18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisa-

 

tion som har den utbildning som krävs enligt 13 § eller ett behörighets-

24

bevis enligt 15 § eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till Prop. 2009/10:165 eleverna eller barnen, får huvudmannen använda en annan person för att

bedriva undervisningen. En sådan person ska

1.vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2.i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som krävs för undervisningen.

En person som avses i första stycket får användas för att bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1.modersmål, eller

2.yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

19 § Om en person som avses i 18 § ska användas för att bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta.

Anställning av lärare och förskollärare

20 § Endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning:

1.har någon typ av lärarexamen eller förskollärarexamen enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning, eller

2.har fått ett behörighetsbevis enligt 15 §.

Den som inte uppfyller kraven i första stycket får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska under- visa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesär- skolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild ut- bildning för vuxna på gymnasial nivå. Detta gäller bara, om

1.det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för undervis- ning i modersmålet eller yrkesämnet,

2.den sökande har tillräcklig kompetens i modersmålet eller yrkes- ämnet, och

3.det finns skäl att anta att den sökande är lämpad att bedriva under- visningen.

Även den som ska bedriva undervisning enligt 17 § och som inte upp- fyller kraven i första stycket får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

21 § I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd att den som ska användas för att bedriva undervis- ning enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder.

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från 20 § första stycket för anställning vid fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

25

23 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning.

Lektor

24 § En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har

1.avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvud- sak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och

2.under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk skicklighet.

En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har

1.avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av för- skolans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och

2.under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedago- gisk skicklighet.

Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och förskollärare som avses i andra stycket.

Elevhälsa

Elevhälsans omfattning

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildning- ens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

Hälsobesök

27 § Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas under- sökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.

Prop. 2009/10:165

26

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst Prop. 2009/10:165 ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.

Enkla sjukvårdsinsatser

28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.

Studie- och yrkesvägledning

Tillgång

29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägled- ning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan till- godoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Behörighet

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesväg- ledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Registerkontroll av personal

Skyldighet att lämna registerutdrag

31 § Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same- skolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i registerut- draget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksam- heten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt hög- skolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut- bildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

27

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den Prop. 2009/10:165 inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett

sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerut- drag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

Undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag

32 § Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon lämnat ett registerutdrag.

Återlämnande av registerutdrag

33 § På begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska det åter- lämnas i original.

Kompetensutveckling

34 § Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolen- heterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.

Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek

35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skol- bibliotek.

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområde (2 §),

– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §),

– information om barnets och elevens utveckling (4–5 §§),

– särskilt stöd (6–12 §§), och

– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

Tillämpningsområde

 

2 § Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta kapitel

 

samtliga skolformer och fritidshemmet.

28

 

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

Prop. 2009/10:165

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de

 

behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina

 

egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt

 

utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska

 

uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin

 

kunskapsutveckling.

 

Information om barnets och elevens utveckling

 

4 § Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn

 

i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveck-

 

ling.

 

5 § Bestämmelsen i 4 § om information gäller inte i kommunal vuxen-

 

utbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för

 

invandrare.

 

Särskilt stöd

 

6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7–12 §§ gäller inte i förskolan,

 

kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning

 

i svenska för invandrare.

 

7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars

 

skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet

 

ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av

 

denna lag eller annan författning.

 

Utredning

 

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett

 

nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev

 

eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan

 

befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska

 

uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens

 

behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska

 

även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

 

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

 

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

 

eller hon ges sådant stöd.

 

Åtgärdsprogram

 

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt

 

stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska till-

 

godoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och

 

elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärds-

 

program utarbetas.

29

 

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att sär- Prop. 2009/10:165 skilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i

form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer

10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Anpassad studiegång

12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära av- vikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en ut- bildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Allmänna bestämmelser om betyg

Skolformer där betyg ges

13 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

Rektorns ansvar

14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar.

30

Information om grunderna för betygssättningen

Prop. 2009/10:165

15 § Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygs-

 

sättningen.

 

Beslut om betyg

 

16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för under-

 

visningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende

 

av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget

 

beslutas av rektorn.

 

Information om skälen för betyget

 

17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och

 

elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.

 

Utfärdande av betyg

 

18 § Betyg ska utfärdas skriftligt.

 

Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende

 

19 § Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett

 

skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. Innan rättelse

 

görs ska rektorn ge eleven och elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra

 

sig, om det inte är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg

 

utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt förstöras.

 

Ändring av uppenbart oriktiga betyg

 

20 § Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet

 

är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon

 

annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske

 

snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.

 

Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om

 

1.den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av något annat liknande skäl,

2.det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och någon eller några av dem inte längre är anställda av huvudmannen eller är förhind- rade på grund av något annat liknande skäl, eller

3.det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas.

Prövning för betyg

21 § För den som vill genomgå prövning för betyg finns särskilda be- stämmelser i denna lag.

31

Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet Prop. 2009/10:165 meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå prövning

för betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

systematiskt kvalitetsarbete (2–8 §§), och

inflytande och samråd (9–17 §§).

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell nivå

2 § I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar.

Huvudmannanivå

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbild- ningen.

Enhetsnivå

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet

5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Dokumentation

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumen- teras.

32

Åtgärder

Prop. 2009/10:165

7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt

 

kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se

 

till att nödvändiga åtgärder vidtas.

 

Rutiner för klagomål

 

8 § Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda

 

klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på

 

lämpligt sätt.

 

Inflytande och samråd

 

Allmänt om barnens och elevernas inflytande

 

9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fort-

 

löpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild-

 

ningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

 

Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska

 

anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet

 

att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras infly-

 

tande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete

 

med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

 

I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser

 

om elevskyddsombud.

 

Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse

 

10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid

 

behandla frågor av gemensamt intresse.

 

Ledighet och kompensation för elevföreträdare

 

11 § Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som

 

har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som

 

behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till

 

elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra

 

elever i frågor om utbildningen.

 

Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska

 

erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på

 

grund av uppdraget.

 

Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa

 

skolformer och i fritidshemmet

 

12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskole-

 

klassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och

 

fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

 

 

33

Forum för samråd Prop. 2009/10:165

13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnads- havarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.

Planering och information

14 § Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §.

Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas.

Lokala styrelser

15 § En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18–22 §§ kommunallagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag.

16 § I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbild- ning i svenska för invandrare ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter.

17 § Rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rektorn eller förskolechefen enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever.

34

5 kap.

Trygghet och studiero

Prop. 2009/10:165

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

tillämpningsområde (2 §),

arbetsmiljö (3 och 4 §§),

ordningsregler (5 §),

disciplinära och andra särskilda åtgärder (6–23 §§), och

dokumentation (24 §).

Tillämpningsområde

2 § Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1–6 och 22–24 §§ gäller också för fritidshemmet.

Arbetsmiljö

3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever till- försäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

4 § I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.

I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag.

Ordningsregler

5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild ut- bildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

Disciplinära och andra särskilda åtgärder

Allmänna befogenheter för rektor och lärare

6 § Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åt- gärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7–23 §§ får det beslutas om ut- visning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

35

Utvisning ur undervisningslokalen

Prop. 2009/10:165

7 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymna- sieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från under- visningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

1.eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt,

och

2.eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

Kvarsittning

8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervis- ningen börjar.

Utredning

9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.

Skriftlig varning

11 § Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla infor- mation om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillfällig omplacering

12 § I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än

den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma

 

skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i

 

9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt

 

för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.

 

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

36

 

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit Prop. 2009/10:165 med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden

får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Tillfällig placering vid en annan skolenhet

13 § Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skol- enhet.

Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

Avstängning i vissa obligatoriska skolformer

14 § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om

1.det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero,

2.syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och

3.eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas.

Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 § Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.

En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.

Inhämtande av yttrande och information till berörda

16 § Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett be- slut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

37

Avstängning i de frivilliga skolformerna

Prop. 2009/10:165

17 § I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbild- ning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invand- rare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

1.eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

2.eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

3.eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller

4.elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt första stycket 2–4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar av- stängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket.

Avstängningstid i de frivilliga skolformerna

18 § Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket.

Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstäng- ning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 § tredje stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet förlängas med ytterligare en vecka.

Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag

19 § Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om

1.det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbets- platsförlagd, och

2.det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänst- göringen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

38

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje Prop. 2009/10:165 stycket.

Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag

20 § Ett beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 § tredje stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med ytterligare en vecka.

Inhämtande av yttrande

21 § Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.

Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant beslut som avses i 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Omhändertagande av föremål

22 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild ut- bildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

23 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett om- händertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.

Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli för- verkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhänder-

39

tagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Dokumentation

24 § Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genom- fört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lek- tionens slut.

6 kap.

Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 § I detta kapitel avses med

elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbild- ning än förskola enligt denna lag,

barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan peda- gogisk verksamhet enligt 25 kap.,

personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och

kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskrimine- ring enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Tvingande bestämmelser

4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.

Prop. 2009/10:165

40

Aktiva åtgärder

Prop. 2009/10:165

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verk- samhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behand- ling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att före- bygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redo- görelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genom- föras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på mot- svarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimine- ringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är in- tegrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

41

Förbud mot repressalier

Prop. 2009/10:165

11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en

 

elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en

 

utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i

 

strid med bestämmelserna i kapitlet.

 

Skadestånd

 

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter

 

enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till

 

barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta

 

annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränk-

 

ning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är

 

ringa.

 

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned

 

eller helt falla bort.

 

Rättegången

 

13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt be-

 

stämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlik-

 

ning om saken är tillåten.

 

I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin

 

rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anled-

 

ning att få tvisten prövad.

 

Bevisbörda

 

14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för

 

kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar om-

 

ständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt

 

för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska

 

visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

 

Rätt att föra talan

 

15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolin-

 

spektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det.

 

När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång

 

också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger

 

det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.

 

Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för

 

vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävs-

 

förhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under

 

sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.

 

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspek-

 

tionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

 

 

42

16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.

7 kap.

Skolplikt och rätt till utbildning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

vilka som omfattas av skolplikt (2 §),

rätten till utbildning (3 §),

hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),

när skolplikten inträder (10 §),

tidigare skolstart (11 §),

när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12–16 §§),

deltagande i utbildning (17–19 §§), och

ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

Vilka som omfattas av skolplikt

2 § Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.

Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.

Rätten till utbildning

3 § I 2 kap. 21 § regeringsformen föreskrivs att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grund- läggande utbildning i allmän skola.

Av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss rätt till ut- bildning utöver skolplikten.

Hur skolplikten fullgörs

Grundskolan

4 § Skolplikt ska fullgöras i grundskolan om inte förhållandena är så- dana som avses i 5 eller 6 § eller skolplikten fullgörs i sameskolan enligt 7 § eller på annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Prop. 2009/10:165

43

Grundsärskolan

Prop. 2009/10:165

5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskaps-

 

krav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsär-

 

skolan.

 

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hem-

 

kommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en

 

utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och

 

social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när

 

utredningen genomförs.

 

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet

 

tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad

 

som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grund-

 

särskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

 

skäl med hänsyn till barnets bästa.

 

Specialskolan

 

6 § Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda

 

skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i special-

 

skolan om de

 

1. är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

 

2. är döva eller hörselskadade, eller

 

3. har en grav språkstörning.

 

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska

 

skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås

 

av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och

 

social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när ut-

 

redningen genomförs.

 

Sameskolan

 

7 § Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i

 

årskurs 1–6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin

 

skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.

 

Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av

 

Sameskolstyrelsen.

 

Mottagande på försök

 

8 § Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan

 

kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av

 

dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och

 

elevens vårdnadshavare medger det.

 

Integrerade elever

 

9 § En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsärskolan

 

(integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och

 

elevens vårdnadshavare medger det. En elev i grundsärskolan kan under

44

 

samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller same- Prop. 2009/10:165 skolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervis- ningens uppläggning.

När skolplikten inträder

10 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller åtta år.

Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter be- gäran av barnets vårdnadshavare.

Tidigare skolstart

11 § Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången

Skolpliktens upphörande

12 § Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten vid ut- gången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i special- skolan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten.

Senare upphörande

13 § För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år.

Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upphörande

14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven full- gör sin skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

45

Rätt att slutföra skolgången

Prop. 2009/10:165

15 § En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt

 

att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessför-

 

innan.

 

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också

 

rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytter-

 

ligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst

 

ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under

 

denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap.

 

7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dess-

 

förinnan uppnått kunskapskraven.

 

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1

 

och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfreds-

 

ställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får

 

efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytter-

 

ligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår

 

eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja ut-

 

bildningen enligt andra stycket.

 

16 § Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hem-

 

kommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av

 

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

 

Deltagande i utbildning

 

Närvaro

 

17 § En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och same-

 

skolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda

 

utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

 

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår

 

och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag.

 

Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra

 

helgdagar.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grund-

 

särskolan och specialskolan.

 

Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller same-

 

skolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska

 

rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att

 

eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens

 

vårdnadshavare inte informeras samma dag.

 

Ledighet

 

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas kortare ledig-

 

het för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre

 

ledighet beviljas.

 

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan

 

att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.

46

 

Befrielse Prop. 2009/10:165

19 § En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.

Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.

Ansvar för att skolplikten fullgörs

Vårdnadshavares ansvar

20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Hemkommunens ansvar

21 § Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbild- ning.

Huvudmannens ansvar

22 § Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsär- skola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvud- mannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obliga- toriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Föreläggande och vite

23 § Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

8 kap. Förskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–11 §§),

47

– bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12–17 §§), och Prop. 2009/10:165

– bestämmelser om fristående förskola (18–24 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Erbjudande av förskola

3 § Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskole- klassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska er- bjudas förskola enligt vad som anges i 4–7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

4 § Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år er- bjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5–7 §§.

5 § Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfatt- ning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

6 § Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräld-

raledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett

års

ålder erbjudas

förskola

under

minst tre timmar per dag eller

15 timmar i veckan.

 

 

 

7 § Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas för-

skola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i

sin utveckling i form av förskola.

 

Barngrupperna och miljön

 

 

8 §

Huvudmannen

ska se

till att

barngrupperna har en lämplig

sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god

miljö.

 

 

 

Särskilt stöd

 

9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd

 

i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

48

 

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett Prop. 2009/10:165 barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i

behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utform- ningen av de särskilda stödinsatserna.

Modersmål

10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

11 § Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnads- havare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets ut- veckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det över- gripande ansvaret för utvecklingssamtalet.

Förskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vård- nadshavare önskar det.

Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars ut- bildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvud- man i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.

Erbjudande av plats

14 § När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.

49

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt Prop. 2009/10:165 stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.

Placering vid en förskoleenhet

15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.

Avgifter

16 § En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.

Interkommunal ersättning

17 § En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hem- kommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Fristående förskola

Mottagande

18 § Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.

Urval

19 § Om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner.

50

Avgifter

Prop. 2009/10:165

20 § Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar ut får

 

inte vara oskäligt höga.

 

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse

 

bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

 

För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara

 

den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.

 

Bidrag från hemkommunen

 

21 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn

 

vid förskoleenheten.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett

 

tilläggsbelopp enligt 23 §.

 

22 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.omsorg och pedagogisk verksamhet,

2.pedagogiskt material och utrustning,

3.måltider,

4.administration,

5.mervärdesskatt, och

6.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.

23 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

24 § Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4–7 §§.

9 kap.

Förskoleklassen

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–11 §§),

bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12–16 §§),

och

bestämmelser om fristående förskoleklass (17–22 §§).

51

Allmänna bestämmelser

Prop. 2009/10:165

Utbildningens syfte

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en hel- hetssyn på eleven och elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Läsår och terminer

3 § Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Erbjudande och information om utbildningen

4 § Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten.

Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den.

5 § Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får tas emot tidigare.

Tester och prov

6 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Omfattning

7 § Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett läsår.

Avgifter

8 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

9 § Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost- nader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvud- mannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

52

Modersmål Prop. 2009/10:165

10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.

Utvecklingssamtal

11 § Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.

Förskoleklass med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbild- ning för samtliga i kommunen som är berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbild- ning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär- skilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun.

14 § En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

Placering vid en skolenhet

15 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

53

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål Prop. 2009/10:165 endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organi-

satoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Interkommunal ersättning

16 § En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första stycket.

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala

 

ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant

 

fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med

 

hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder

 

som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen

 

förskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

 

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande

 

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

 

Fristående förskoleklass

 

Mottagande

 

17 § Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som

 

ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock be-

 

gränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveck-

 

ling.

 

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en

 

elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven

 

enligt 21 § andra stycket.

 

Urval

 

18 § Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med för-

 

skoleklass, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion

 

godkänner.

 

Bidrag från hemkommunen

 

19 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev

 

vid skolenheten.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett

 

tilläggsbelopp enligt 21 §.

 

20 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

 

1. undervisning,

 

2. lärverktyg,

 

3. elevhälsa,

 

4. måltider,

 

5. administration,

 

6. mervärdesskatt, och

54

 

7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass.

21 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Insyn

22 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

10 kap. Grundskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–13 §§),

bestämmelser om betyg (14–23 §§),

bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24–34 §§),

och

bestämmelser om fristående grundskola (35–41 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fort- satt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Grundskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läs- året ska börja och sluta.

Ämnen

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

bild,

engelska,

Prop. 2009/10:165

55

– hem- och konsumentkunskap,

Prop. 2009/10:165

idrott och hälsa,

matematik,

musik,

naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

slöjd,

svenska eller svenska som andraspråk, och

teknik.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.

Undervisningstid

5

§ Den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst

6

665 timmar.

 

Ytterligare bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (tim-

plan) finns i bilaga 1.

Bemyndiganden

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2.avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående skolor med sär- skild pedagogisk inriktning och för särskilda utbildningar,

3.andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och

4.undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.

Modersmålsundervisning

7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

2.eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

56

Kursplaner

Prop. 2009/10:165

8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om kursplaner.

 

Tester och prov

 

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till

 

eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för

 

fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven

 

tillhör.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbild-

 

ning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för

 

utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att

 

bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på

 

placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

 

Avgifter

 

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

 

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg

 

som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga

 

skolmåltider.

 

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

 

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en

 

obetydlig kostnad för eleverna.

 

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga

 

bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost-

 

nader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter

 

ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvud-

 

mannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

 

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

 

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

 

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling

 

och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklings-

 

samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i för-

 

hållande till läroplanen.

 

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

 

som avses i 3 kap. 9 §.

 

13 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut-

 

vecklingsplan

 

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

 

kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

 

 

57

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn be- slutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vård- nadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utveck- lingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig infor- mation som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till- fällen än vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 § Allmänna

bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.

16 § Betyg ska sättas

1.i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen som inte har avslutats, och

2.när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstill- fället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

Prop. 2009/10:165

58

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt Prop. 2009/10:165 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven

ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktions- nedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av be- dömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedöm- ningen ska undertecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stöd- åtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

Prövning

23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Grundskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem- kommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att elever från hela landet i

mån av plats ska tas emot på utbildningen.

59

27 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje Prop. 2009/10:165 stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grund-

skola efter önskemål av elevens vårdnadshavare.

28 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

Kommunens organisation av sin grundskola

29 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder.

En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Hemkommunen ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25–27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars skulle ha placerats.

Placering vid en skolenhet

30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1.den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2.det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

31 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet.

60

Skolskjuts i hemkommunen

Prop. 2009/10:165

32 § Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnads-

 

fri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där

 

utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn

 

till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning

 

eller någon annan särskild omständighet.

 

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skol-

 

enhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i

 

en annan kommuns grundskola med stöd av 25–27 §§. I de fall då det

 

kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska

 

kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

 

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

 

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

 

33 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grund-

 

skola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen

 

har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där

 

utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever

 

som är hemmahörande i kommunen.

 

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts

 

anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska er-

 

sättas av elevens hemkommun.

 

Interkommunal ersättning

 

34 § En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan

 

kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens

 

hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24,

 

25 eller 26 §.

 

Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala ersättning till

 

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte

 

kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till

 

kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hem-

 

kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grund-

 

skolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

 

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande

 

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

 

Fristående grundskola

 

Mottagande

 

35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd, och

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

61

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en Prop. 2009/10:165 elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven

enligt 39 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

Urval

36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § andra stycket eller annars avser sådana utbildningar som avses i 6 § 2.

Bidrag från hemkommunen

37 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.

38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hem- kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grund- skolan.

39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

40 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

62

Insyn Prop. 2009/10:165

41 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

11 kap. Grundsärskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–17 §§),

bestämmelser om betyg (18–23 §§),

– bestämmelser om grundsärskola med offentlig huvudman (24– 33 §§), och

– bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbild- ning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt mot- svara vad som anges för grundskolan i 10 kap. 2 §.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med ut- vecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

Träningsskolan

3 § Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodo- göra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.

Årskurser, läsår och terminer

4 § Grundsärskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vår- termin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läs- året ska börja och sluta.

Ämnen och ämnesområden

5 § Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnes- områden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

63

6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden.

Prop. 2009/10:165

Ämnen:

 

– bild,

 

– engelska,

 

– hem- och konsumentkunskap,

 

– idrott och hälsa,

 

– matematik,

 

– musik,

 

– naturorienterande ämnen,

 

– samhällsorienterande ämnen,

 

– slöjd,

 

– svenska eller svenska som andraspråk, och

 

– teknik.

 

Ämnesområden:

 

– estetisk verksamhet,

 

– kommunikation,

 

– motorik,

 

– vardagsaktiviteter, och

– verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas moders- målsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden.

Undervisningstid

7 § Den totala undervisningstiden för varje elev i grundsärskolan ska vara minst 6 665 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

8 § Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

Bemyndiganden

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §,

2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integre- rad undervisning), om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, och

3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.

64

Modersmålsundervisning

Prop. 2009/10:165

10 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

2.eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

Kursplaner

11 § För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

12 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

13 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

14 § Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost- nader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvud- mannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklings- samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i för- hållande till läroplanen.

65

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram Prop. 2009/10:165 som avses i 3 kap. 9 §.

16 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun- skapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervis- ning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun- skapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn be- slutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vård- nadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utveck- lingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig infor- mation som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till- fällen än vid ett utvecklingssamtal.

Intyg och studieomdöme

17 § Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbild- ning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

18 § Allmänna

bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

19 § Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen

1.i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9, och

2.när ett ämne har avslutats.

20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E an- vändas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet.

66

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans

Prop. 2009/10:165

kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska

sättas

i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i

 

grundskolan tillämpas.

Betyg innan ett ämne har avslutats

22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstill- fället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats

23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget be- stämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

Grundsärskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsär- skolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem- kommunen

1.anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

2.kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

26 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens vårdnadshavare.

27 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst

 

läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till

 

grund för mottagandet ändras under läsåret.

67

 

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå Prop. 2009/10:165 kvar sista årskursen.

Kommunens organisation av sin grundsärskola

28 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundsär- skola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin grundsärskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

29 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1.den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2.det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i grundsärskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

31 § Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt till kost- nadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hän- syn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsätt- ning eller någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skol- enhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundsärskola med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

68

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

Prop. 2009/10:165

32 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grundsär-

 

skola och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen

 

har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där

 

utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever

 

som är hemmahörande i kommunen.

 

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts

 

anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska er-

 

sättas av elevens hemkommun.

 

Interkommunal ersättning

 

33 § En kommun som i sin grundsärskola har en elev från en annan

 

kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens

 

hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 24 §

 

andra stycket 2 eller 25 §.

 

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till

 

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte

 

kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till

 

kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hem-

 

kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsär-

 

skolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

 

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande

 

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

 

Fristående grundsärskola

 

Mottagande

 

34 § Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd, och

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en

elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

Urval

35 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner.

69

Bidrag från hemkommunen

Prop. 2009/10:165

36 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev

 

vid skolenheten.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa fall ett

 

tilläggsbelopp enligt 38 §.

 

37 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hem- kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundsär- skolan.

38 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

39 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundsärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

40 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

12 kap. Specialskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–13 §§),

bestämmelser om betyg (14–23 §§), och

bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24– 26 §§).

70

Allmänna bestämmelser

Prop. 2009/10:165

Utbildningens syfte

2 § Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Specialskolan ska ha tio årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Ämnen

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

bild,

engelska,

hem- och konsumentkunskap,

idrott och hälsa,

matematik,

naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

rörelse och drama eller musik,

samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

slöjd,

svenska eller svenska som andraspråk,

teckenspråk, och

teknik.

För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet rörelse och drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 gäller att ämnet svenska ersätter ämnet teckenspråk.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Undervisningstid

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i specialskolan ska vara minst 7 845 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

Bemyndiganden

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

71

1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2.begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och

3.avvikelser för elever med utvecklingsstörning från den ämnesindel- ning som anges i 4 §.

Modersmålsundervisning

7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

2.eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får inne- bära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

Kursplaner

8 § För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklingsstörning får grundsärskolans kursplaner till- lämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt special- skolans kursplaner. Grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som grundsärskolans kursplaner inte kan användas får särskilda kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Prop. 2009/10:165

72

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga Prop. 2009/10:165 bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost-

nader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvud- mannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklings- samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i för- hållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kun- skapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kun- skapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn be- slutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vård- nadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utveck- lingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig infor- mation som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till- fällen än vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 §

Allmänna

bestämmelser

om betyg och betygssättning

finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

 

 

För

elever som läser enligt

specialskolans kursplaner gäller

utöver

3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17– 23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tid- punkter som anges i 16 § 1.

Betygssättning

15 § Betyg ska sättas i specialskolans ämnen.

73

16 § Betyg ska sättas

Prop. 2009/10:165

1.i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och

2.när ett ämne har avslutats.

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet.

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstill- fället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 10.

Betyg när ett ämne har avslutats

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 10. Med särskilda skäl avses funktionsned- sättning, utöver de som anges i 7 kap. 6 §, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av be- dömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedöm- ningen ska undertecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stöd-

åtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

 

Prövning

 

23 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att genomgå

 

prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan

 

eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den

 

som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från

 

specialskolan.

74

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

24 § Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i specialskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Resor och boende

25 § En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs för utbild- ningen. Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven.

Skolenheter

26 § Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter.

13 kap. Sameskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–14 §§), och

bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (15– 17 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Sameskolan ska ha sex årskurser. Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Prop. 2009/10:165

75

Ämnen

Prop. 2009/10:165

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

bild,

engelska,

hem- och konsumentkunskap,

idrott och hälsa,

matematik,

musik,

naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

samiska,

slöjd,

svenska eller svenska som andraspråk, och

teknik.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Undervisningstid

5

§ Den totala undervisningstiden för varje elev ska vara minst

4

200 timmar.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och

2.begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl.

Modersmålsundervisning

7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

2.eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får inne- bära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

76

Kursplaner

Prop. 2009/10:165

8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om kursplaner.

 

Tester och prov

 

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till

 

eller inom en skolenhet. Tester och prov får inte heller utgöra villkor för

 

fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven

 

tillhör.

 

Avgifter

 

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

 

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg

 

som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga

 

skolmåltider.

 

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

 

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en

 

obetydlig kostnad för eleverna.

 

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga

 

bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost-

 

nader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter

 

ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvud-

 

mannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

 

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

 

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vård-

 

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling

 

och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklings-

 

samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i för-

 

hållande till läroplanen.

 

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram

 

som avses i 3 kap. 9 §.

 

13 § Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell ut-

 

vecklingsplan

 

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

 

kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och

 

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå

 

kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen

 

för läroplanen.

 

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om

 

elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn be-

 

slutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vård-

 

nadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utveck-

77

 

lingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig infor- mation som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till- fällen än vid ett utvecklingssamtal.

Intyg vid avgång

14 § När en elev avgår från en sameskola ska intyg om avgången ut- färdas.

Intyget ska innehålla uppgifter om

1.den årskurs från vilken eleven avgått,

2.tiden för avgången,

3.de ämnen som eleven undervisats i, och

4.det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits. Intyget ska undertecknas av rektorn.

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

15 § Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Resor och boende

16 § En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs för utbild- ningen. Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven.

Skolenheter

17 § Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter.

14 kap. Fritidshemmet Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–10 §§),

bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11–14 §§),

och

bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15–19 §§).

Prop. 2009/10:165

78

Allmänna bestämmelser

Prop. 2009/10:165

Utbildningens syfte

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbild- ningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.

Omfattning

5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget be- hov på grund av familjens situation i övrigt.

6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.

7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant sär- skilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Elevgrupperna och miljön

9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig samman- sättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö.

79

Placering vid en skolenhet

Prop. 2009/10:165

10 § En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola

 

eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som

 

möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.

 

Fritidshem med offentlig huvudman

 

Hemkommunens ansvar

 

11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas fritidshem

 

enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en sådan särskild utbild-

 

ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be-

 

stämmelserna i 4–10 §§ tillämpas.

 

Avgifter

 

12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem som den

 

anordnar.

 

Avgifterna ska vara skäliga.

 

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

 

13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem vid en skol-

 

enhet med specialskola eller sameskola ska bestämmas efter samma

 

grunder som kommunen där fritidshemmet är beläget tillämpar i sina

 

fritidshem.

 

Interkommunal ersättning

 

14 § En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan

 

kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritids-

 

hemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande

 

kommunens förskoleklass, grundskola eller grundsärskola grundar sig på

 

9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 §

 

andra stycket 2 eller 25 §.

 

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en

 

annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande

 

kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om

 

annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande

 

och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar

 

vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett om-

 

fattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna

 

bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller

 

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

 

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall

 

minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

 

 

80

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag från hemkommunen

15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.

16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.omsorg och pedagogisk verksamhet,

2.pedagogiskt material och utrustning,

3.måltider,

4.administration,

5.mervärdesskatt, och

6.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem.

17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Insyn

18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Avgifter

19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–20 §§),

bestämmelser om betyg (21–29 §§),

bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30–32

§§),

bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§), och

bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35–40 §§).

Prop. 2009/10:165

81

Allmänna bestämmelser

Prop. 2009/10:165

Utbildningens syfte

2 § Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och ut- vecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

3 § Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.

Samverkan

4 § Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.

Målgrupp

5 § Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalv- året det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år.

I 17 kap. 16 § andra stycket finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från grundsärskolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosätt- ning och rätten till utbildning.

6 § Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för gymnasieskolan.

De olika utbildningarna

7 § Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande program.

I gymnasieskolan finns också utbildning i form av introduktions- program.

Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och om introduktionsprogrammen i 17 kap.

8 § Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om möjligheterna att få utbildning på introduktionsprogram.

82

Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar

Prop. 2009/10:165

9 §

För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner som

 

regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasie-

 

skola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. För dessa ut-

 

bildningar gäller särskilda bestämmelser i 35–40 §§. Regeringen får

 

meddela ytterligare föreskrifter om sådan utbildning.

 

Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan

 

för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språk-

 

störning.

 

Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära undantag från

 

vad som annars gäller för utbildning i gymnasieskolan.

 

Läsår och terminer

 

10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin

 

och en vårtermin.

 

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läs-

 

året ska börja och sluta.

 

Utbildningens förläggning

 

11 § Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial

 

lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i huvudsak vara skolförlagd.

 

Även introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes-

 

introduktion och individuellt alternativ får utformas så att de inte är i

 

huvudsak skolförlagda.

 

Antagning

 

12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar

 

som anordnas av huvudmannen.

 

I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh-anpassad ut-

 

bildning.

 

13 §

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna

 

sökande.

14 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola an- ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

Information till hemkommunen

15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

83

Elevers närvaro och information om frånvaro

Prop. 2009/10:165

16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anord-

 

nas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att

 

utebli.

 

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verk-

 

samhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se

 

till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har

 

varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnads-

 

havare inte informeras samma dag.

 

Avgifter

 

17 § Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

 

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg

 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta

 

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

 

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

 

18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en

 

obetydlig kostnad för eleverna.

 

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga

 

bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost-

 

nader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg.

 

Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte

 

överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

 

Modersmålsundervisning

 

19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

 

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

 

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

 

2. eleven har goda kunskaper i språket.

 

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

 

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får

 

innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett

 

visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

 

Utvecklingssamtal

 

20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en

 

samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation

 

(utvecklingssamtal).

 

En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första

 

stycket.

 

 

84

Betyg

Prop. 2009/10:165

Tillämpliga bestämmelser

 

21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning

finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

22 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans ämnen.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 15 § om vem som beslutar om betyg.

23 § Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

24 § Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

25 § Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F an- vändas.

26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funk- tionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

27 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.

Prövning

28 § Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning.

Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning.

85

29 § Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i Prop. 2009/10:165 vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervis-

ningen.

Gymnasieskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

30 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller ut- bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Utbildning anordnad av landsting

31 § Ett landsting får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna ut- bildning även på andra nationella program

Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på introduktions- program som får anordnas av ett landsting.

Stöd till inackordering

32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymna- sieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte

1.elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §,

2.elever på Rh-anpassad utbildning, eller

3.utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderings- tillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av be- slutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

86

Fristående gymnasieskola

Prop. 2009/10:165

Mottagande

33 § Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.

När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ung- domar som uppfyller behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot ungdomar till sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket.

Insyn

34 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Rh-anpassad utbildning

Målgrupp

35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning med- för att en ungdom

1.för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och

2.har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.

Rätt till utbildning

36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1.har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

2.kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29– 34 §§, när det gäller nationella program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktions- program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbild- ning eller motsvarande har avslutats.

Riksrekrytering

37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

87

Beslut om antagning och rätt till utbildning

38 § Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymna- sieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd.

Avgifter

39 § Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.

Interkommunal ersättning

40 § Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Hem- landstinget eller, i förekommande fall hemkommunen, ska betala ersätt- ning för kostnader för habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.

16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

utbildningarnas utformning och innehåll (2–25 §§),

gymnasieexamen (26–28 §§),

behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29–41 §§),

utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42–51 §§), och

utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52–55 §§).

Utbildningarnas utformning och innehåll

Yrkesprogram och högskoleförberedande program

2 § Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är yrkes- program eller högskoleförberedande program.

3 § Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och fort- satt yrkesutbildning.

Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin gymnasieutbild- ning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleut- bildning som påbörjas på grundnivå.

Prop. 2009/10:165

88

4 § De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för fortsatt Prop. 2009/10:165 utbildning på högskolenivå.

De nationella programmen

5 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 2.

Examensmål

6 § För varje nationellt program ska det finnas examensmål som inne- håller mål för programmet.

Nationella inriktningar och särskilda varianter

7 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

8 § Inriktningarna är nationella.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas.

9 § Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av Statens skolverk.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter.

Gymnasial lärlingsutbildning

11 § Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbild- ning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning.

Erbjudande av viss utbildning

12 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlings- utbildning inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.

89

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll Prop. 2009/10:165

13 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.

14 § Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första stycket.

Utbildningens längd

15 § De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än

tre läsår.

Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

16 § Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §.

Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

17 § Utbildningen på nationella program ska bedrivas som heltids- studier.

18 § Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervis- ningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisnings-

tiden.

90

19 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymna- Prop. 2009/10:165 siepoäng.

20 § Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 3. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Ämnen, gymnasiearbete och kurser

21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ämnesplaner.

22 § I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

23 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen

omfattar.

24 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

Individuell studieplan

25 § För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om den individuella studieplanen.

Gymnasieexamen

26 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut- bildningen på högskoleförberedande program syftar till en högskole- förberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.

För elever som har betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är uppfyllda.

Yrkesexamen

27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har god- kända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar

91

1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, Prop. 2009/10:165 engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje

ämne, och

2. gymnasiearbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.

Högskoleförberedande examen

28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt

300gymnasiepoäng,

2.engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och

3.matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i första stycket som ska vara godkända.

Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen

Behörighet

29 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30–34 §§.

30 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen.

31 § För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs god- kända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen.

32 § En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande

1.på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och

2.bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

33 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av be- hörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet. Vidare ska godkänt

92

betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt betyg i svenska Prop. 2009/10:165 vid tillämpningen av behörighetsreglerna.

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska gälla för vissa utbildningar.

Ansökan

35 § En ansökan till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

Beslut om behörighet och mottagande

36 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.

Rätten att fullfölja utbildningen

37 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvud- mannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

38 § Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.

39 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program om- fattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella in- riktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsut- bildning enligt 37 och 38 §§.

40 § Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37–39 §§ gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.

93

Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket finns dock Prop. 2009/10:165 inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det lämnades förenades med

ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid studieuppehåll.

41 § I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.

Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

42 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar.

Mottagande i första hand

43 § Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbild- ning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.

44 § Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till

1.sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina person- liga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,

2.ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3.gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,

4.ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5.ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller

6.en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 45 §.

94

Riksrekryterande utbildning

Prop. 2009/10:165

45 § Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en

 

viss utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riks-

 

rekrytering).

 

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbild-

 

ning ska kunna bli riksrekryterande.

 

46 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska

 

gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.

 

Mottagande i andra hand

 

47 § Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första hand

 

enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår

 

sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.

 

Yttrande från hemkommunen

 

48 § Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande som inte

 

är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen

 

ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrande behöver

 

dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller

 

av andra skäl är onödigt.

 

Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar

 

49 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell

 

inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansom-

 

rådet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade

 

programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hem-

 

kommunen erbjuder sådan utbildning.

 

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

 

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun

 

eller ett landsting som anordnar utbildningen.

 

Interkommunal ersättning

 

50 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som

 

inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för ut-

 

bildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av

 

dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

 

Första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt program

 

har antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för

 

utbildningen.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.

 

51 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

 

kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och

95

 

tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anord- Prop. 2009/10:165 narens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsva- rande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola

Bidrag från hemkommunen

52 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §.

53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

54 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

55 § För utbildning på sådana nationella program och nationella inrikt- ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

För utbildning på särskilda varianter och för sådan utbildning som av- ses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.

96

17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Prop. 2009/10:165

Kapitlets innehåll

 

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–15 §§),

bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymna- sieskola med offentlig huvudman (16–27 §§), och

bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristå- ende gymnasieskola (28–36 §§).

Allmänna bestämmelser

De olika introduktionsprogrammen

2 § Introduktionsprogrammen är

preparandutbildning,

programinriktat individuellt val,

yrkesintroduktion,

individuellt alternativ, och

språkintroduktion.

Utbildningens syfte

3 § Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med

preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet,

programinriktat individuellt val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möj- ligt ska kunna antas till det programmet,

yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,

individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och

språkintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möj- liggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Utbildningens utformning

4 § Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever. Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild

elev.

Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev.

97

Utbildningens omfattning

Prop. 2009/10:165

5 § Preparandutbildning ska pågå högst ett år.

 

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl,

 

får preparandutbildningen förlängas till två år.

 

6 § Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning

 

som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock

 

minskas, om en elev begär det och huvudmannen finner att det är för-

 

enligt med syftet med elevens utbildning.

 

Plan för utbildningen och individuell studieplan

 

7 § Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för

 

utbildningen som beslutas av huvudmannen.

 

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om den individuella studieplanen.

 

Behörighet

 

8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i

 

15 kap. 5 och 6 §§ gäller 9–12 §§ för de olika introduktionsprogrammen.

 

9 § Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de god-

 

kända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program enligt

 

16 kap. 30 och 31 §.

 

10 § Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och

i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller

i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.

11 § Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ung- domar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12 § Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har an- länt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behö- righet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en ut- bildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymna- sieskolan eller till annan utbildning.

98

Ansökan

Prop. 2009/10:165

13 § En ansökan till programinriktat individuellt val eller till yrkesin-

 

troduktion som har utformats för en grupp elever ska ges in till den

 

sökandes hemkommun.

 

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

 

ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

 

Beslut om behörighet och mottagande

 

14 § Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande

 

till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har

 

utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas

 

emot.

 

Rätten att fullfölja utbildningen

 

15 § En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att

 

fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan för utbildningen,

 

enligt 7 § första stycket, som gällde när utbildningen inleddes.

 

Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att fullfölja

 

utbildningen enligt den ändrade planen.

 

Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på

 

högst ett år för studier utomlands.

 

Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med

 

offentlig huvudman

 

Skyldighet att erbjuda utbildning

 

16 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem-

 

kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt

 

alternativ och språkintroduktion.

 

Utöver vad som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att

 

elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt

 

alternativ, om de önskar sådan utbildning och kommunen bedömer att de

 

har förutsättningar att klara utbildningen.

 

Anordnande av programinriktat individuellt val

 

17 § En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram får

 

anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkes-

 

programmet.

 

Utbildning anordnad av landsting

 

18 § Ett landsting får, utöver vad som följer av 17 §, efter överens-

 

kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt

 

alternativ.

 

 

99

Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp elever

Prop. 2009/10:165

19 § En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indi-

 

viduellt val eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever

 

ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i

 

kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

 

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska

 

tas emot enligt första stycket har antagits, får kommunen eller landstinget

 

ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

 

Riksrekryterande utbildning

 

20 § Statens skolverk får för programinriktat individuellt val besluta att

 

utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering).

 

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla

 

och hur många platser utbildningen får omfatta.

 

Mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp elever

 

21 § En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion

 

som inte har utformats för en grupp elever, individuellt alternativ eller

 

språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvill-

 

koren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen.

 

Även ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har ut-

 

formats för en grupp elever eller individuellt alternativ, får ta emot behö-

 

riga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer

 

från.

 

Interkommunal ersättning

 

22 § En kommun som på preparandutbildning har tagit emot en elev

 

som inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för sina kostnader

 

för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersätt-

 

ning).

 

Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun

 

kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå

 

till den kostnad som hemkommunen själv har för preparandutbildning.

 

23 § En kommun som på programinriktat individuellt val har antagit en

 

elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet

 

för utbildningen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av

 

dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

 

Första stycket gäller även ett landsting som på programinriktat indivi-

 

duellt val antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansom-

 

rådet för utbildningen.

 

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

 

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt

 

24–27 §§.

 

 

100

24 § Den interkommunala ersättningen vid programinriktat individuellt Prop. 2009/10:165 val består av

1.ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det yrkes- program som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och

2.ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Ersättning enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.

25 § Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ersätt- ningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.

26 § När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning.

Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola

Anordnande av utbildning

28 § En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och språkin- troduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får an- ordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkes- programmet samt yrkesintroduktion.

Mottagande

29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkin- troduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

30 § Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola som anordnar programinriktat individuellt val är skyldig att ta emot be- höriga sökande till utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till ut- bildningen följer av 15 kap. 12–14 §§.

101

Bidrag från hemkommunen för preparandutbildning

Prop. 2009/10:165

31 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev

 

på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig för utbildningen

 

vid den tidpunkt när denna påbörjades.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i vissa fall

 

ett tilläggsbelopp enligt 34 §.

 

32 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

33 § Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den preparandutbild- ning som kommunen erbjuder.

34 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

Bidrag från hemkommunen för programinriktat individuellt val

35 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av

1.bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot, och

2.bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.

36 § Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet enligt 16 kap. 52–55 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra stycket 2.

18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

 

Kapitlets innehåll

 

1 § I detta kapitel finns

 

– allmänna bestämmelser (2–16 §§),

 

– bestämmelser om betyg (17–20 §§), och

102

– bestämmelser om interkommunal ersättning och bidrag till enskild Prop. 2009/10:165 huvudman (21 §).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en ut- bildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kun- skaper eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med ut- vecklingsstörning ska gälla också för vissa andra barn och ungdomar.

Målgrupp

3 § Utbildningen i gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar vars skolplikt har upphört och som har gått i grundsärskolan eller som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning.

Program

4 § Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program och individuella program. Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

Läsår och terminer

5 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin och en vårtermin.

Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås på fyra läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och när läsåret ska börja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket.

Kurser

6 § Utbildningen inom varje ämne och ämnesområde ges i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kurser och kursplaner.

Ansökan

7 § Den som ansöker om en plats i gymnasiesärskolan ska ge in sin

ansökan till hemkommunen. Om ansökan avser en utbildning som an-

103

ordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till Prop. 2009/10:165 denne.

Mottagande och antagning

8 § En elev som har gått ut grundsärskolan har alltid rätt att tas emot i gymnasiesärskolan.

I annat fall ska frågan om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesär- skolan prövas av elevens hemkommun. Ett sådant beslut ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med eleven och elevens vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola med offentlig huvudman om utbild- ningen påbörjas under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

9 § Huvudmannen prövar frågor om antagning av en elev som ska tas emot i gymnasiesärskolan.

Huvudmannen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnads- havare avgöra om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på

1.ett nationellt program,

2.ett specialutformat program, eller

3.ett individuellt program.

Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa ett nationellt eller specialutformat program.

Information till hemkommunen

10 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

Elevers närvaro och information om frånvaro

11 § En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som an- ordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från den verk- samhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnads- havare inte informeras samma dag.

Avgifter

12 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg

som behövs för en tidsenlig utbildning.

104

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

Prop. 2009/10:165

13 § Trots 12 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kost- nader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Modersmålsundervisning

14 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och

2.eleven har goda kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket.

Individuell studieplan

15 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska innehålla uppgifter om det program som eleven går på. De val av kurser som eleven gjort ska också anges. Vidare ska det av planen framgå eventuella överenskommelser och om det finns behov av särskilt stöd för att eleven ska nå målen med utbildningen. Elevens synpunkter ska in- hämtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om den individuella studieplanen.

Utvecklingssamtal

16 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella studieplan som grund.

En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

17 § Allmänna

bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

105

Betygssättning

Prop. 2009/10:165

18 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte sättas

 

på verksamhetsträning.

 

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska be-

 

tyg sättas i enlighet med de bestämmelser som gäller för betygssättning i

 

gymnasieskolan. I övriga fall gäller 19 och 20 §§.

 

19 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E an-

 

vändas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

 

För den elev som inte uppnår kraven för betyget E ska ett intyg ut-

 

färdas om att eleven deltagit i kursen. Intyget utfärdas av rektorn.

 

20 § Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för-

 

hållande till bestämda kunskapskrav.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om kunskapskrav.

 

Interkommunal ersättning och bidrag till enskild huvudman

 

21 § Bestämmelser om interkommunal ersättning finns i 19 kap. 22 §.

 

Bestämmelser om bidrag från en elevs hemkommun till enskild

 

huvudman finns i 19 kap. 25 §.

 

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

 

Kapitlets innehåll

 

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser om program (2–11 §§),

bestämmelser om utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman (12–22 §§), och

bestämmelser om utbildning på program vid en fristående gymnasie- särskola (23–29 §§).

Allmänna bestämmelser om program

Nationella program

2 § De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

estetiska programmet,

fordonsprogrammet,

handels- och administrationsprogrammet,

hantverksprogrammet,

hotell- och restaurangprogrammet,

industriprogrammet,

medieprogrammet, och

naturbruksprogrammet.

För varje nationellt program ska det finnas programmål.

106

3 § Undervisningen på de nationella programmen ska omfatta följande Prop. 2009/10:165 ämnen:

svenska eller svenska som andraspråk,

engelska,

matematik,

samhällskunskap,

religionskunskap,

naturkunskap,

idrott och hälsa, och

estetisk verksamhet.

Dessutom ska det, för elever som ska erbjudas modersmålsundervis- ning, som ämne finnas modersmål. På estetiska programmet ska det finnas estetiska ämnen som ämnesblock och på övriga program yrkes- ämnen. Det ska också finnas individuellt val och lokalt tillägg.

Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner finns riktvärden för undervisningens omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riktvärden för undervisningstiden för ämnen och ämnesblock på nationella program.

Specialutformade program

4 § Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever.

Huvudmannen ska fastställa en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever, ska huvudmannen även fastställa programmål.

Bestämmelserna i 3 § ska även tillämpas på undervisningen på special- utformade program.

Beslut om program

5 § Rektorn beslutar, efter samråd med eleven och elevens vårdnads- havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska gå på. En elev som har tagits emot på ett nationellt eller ett specialutformat program får, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

Individuella program

6 § Ett individuellt program ska ge eleven yrkesträning eller verksam- hetsträning eller på annat sätt möta elevens speciella utbildningsbehov. Programmet kan även syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program.

Huvudmannen avgör om en elev som tas emot på ett individuellt program ske ges yrkesträning eller verksamhetsträning.

107

7 § Om eleven får yrkesträning ska, såvida rektorn bedömer att eleven Prop. 2009/10:165 kan klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska, svenska som

andraspråk, matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk verksamhet samt yrkesträning och praktik.

Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och sådana verksamhetsområden som anges i 8 §, om eleven har förutsätt- ningar för det.

8 § Om eleven får verksamhetsträning ska, såvida rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsområdena kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och om- världskunskap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt vardagsaktivi- teter. Praktik får också förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.

Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av verksam- hetsområden och sådana ämnen som anges i 7 §, om eleven har förutsätt- ningar för det.

9 § För de elever på det individuella programmet som ska erbjudas modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne.

Bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.undervisningstid utöver vad som följer av 3 §,

2.undervisningen på individuella program för elever som enligt rektors beslut med stöd av 7 och 8 §§ får läsa en kombination av ämnen och verksamhetsområden,

3.avvikelser från 3 § första och andra styckena och timplanerna, om det behövs med hänsyn till elevernas förmåga, samt

4.andra begränsade avvikelser från 3 § första och andra styckena och timplanerna.

Fullföljande av utbildning

11 § Elever som har påbörjat utbildningen i gymnasiesärskolan senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år får, utom i det fall som avses i 23 § andra stycket, fullfölja utbildningen hos huvudmannen under fyra läsår. Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden.

Det som sägs i första stycket om rätt att fullfölja utbildningen gäller även i den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under studietiden.

108

Utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig

Prop. 2009/10:165

huvudman

 

Hemkommunens ansvar

 

12 § För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i gymnasiesär-

 

skolan ska hemkommunen svara för att sådan utbildning kommer till

 

stånd.

 

Denna skyldighet ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar

 

gymnasiesärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning åt

 

alla i kommunen som har rätt till sådan utbildning. Hemkommunen får

 

även komma överens med en annan kommun eller med ett landsting om

 

att någon av dessa i en skolenhet med gymnasiesärskola ska ta emot

 

elever vars gymnasiesärskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.

 

Mottagande i en annan kommun

 

13 § En elev har rätt att bli mottagen i en gymnasiesärskola som anord-

 

nas av en annan kommun än hemkommunen, om eleven med hänsyn till

 

sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens

 

gymnasiesärskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en sådan

 

elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

 

14 § En kommun får även i andra fall än som avses i 13 § ta emot en

 

elev från en annan kommun i sin gymnasiesärskola efter önskemål av

 

elevens vårdnadshavare.

 

Landsting

 

15 § Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara

 

huvudman för utbildning på nationella, specialutformade och indivi-

 

duella program.

 

Erbjudande om utbildning på nationella program

 

16 § Varje kommun ska erbjuda de elever som ska gå på ett nationellt

 

program ett urval av olika program. Kommunen ska sträva efter att ur-

 

valet ska vara allsidigt.

 

Antalet platser på de olika programmen ska anpassas med hänsyn till

 

elevernas önskemål.

 

Ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom

 

kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med

 

samverkansavtal.

 

Erbjudande om utbildning på specialutformade och individuella program

 

17 § Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett

 

individuellt program till de elever som ska gå på ett sådant program.

 

Detsamma gäller den elev som har tagits emot på ett nationellt program

 

men har avbrutit studierna.

109

 

Ett sådant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom Prop. 2009/10:165 kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med

samverkansavtal.

Kommunens organisation av sin gymnasiesärskola

18 § Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan be- akta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssyn- punkt.

Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skol- gången behöver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utan- för föräldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

19 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där eleven önskar gå eller elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berätti- gade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts ska dock kommunen frångå önskemålet och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymnasiesärskola.

Kommunen får frångå ett önskemål och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymnasiesärskola, om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter upp- står för kommunen.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska få gå kvar där om inte något annat följer av andra stycket.

Skolskjuts i hemkommunen

20 § Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsned- sättning eller någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolen- het än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns gymnasiesärskola med stöd av 13 eller 14 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

110

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

Prop. 2009/10:165

21 § En elev som med stöd av 13 § går i en annan kommuns gymnasie-

 

särskola och som på grund av skolgången måste övernatta i den

 

kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den

 

plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller

 

för elever som är hemmahörande i kommunen.

 

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts

 

anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska er-

 

sättas av elevens hemkommun.

 

Interkommunal ersättning

 

22 § Hemkommunen ska i sådana fall som avses i 13 § betala ersätt-

 

ning för kostnaderna för elevens utbildning till den kommun som har

 

tagit emot eleven.

 

Även i de fall som avses i 14 § ska hemkommunen betala ersättning till

 

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte

 

kommer överens om annat, får regeringen eller den myndighet som

 

regeringen bestämmer, efter ansökan från någon av de berörda kommu-

 

nerna, besluta vilket belopp som hemkommunen ska betala till den

 

kommun som har tagit emot eleven.

 

En kommuns skyldighet att betala ersättning enligt första eller andra

 

stycket gäller endast för sådana elever vars hemkommuner var skyldiga

 

att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbild-

 

ningen påbörjades.

 

Utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola

 

Mottagande

 

23 § Varje fristående skola med gymnasiesärskola ska vara öppen för

 

alla elever som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med offent-

 

lig huvudman.

 

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en

 

elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven

 

enligt 27 § andra stycket.

 

Urval

 

24 § Om det inte finns plats för alla sökande till en fristående skola

 

med gymnasiesärskola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolin-

 

spektion godkänner.

 

Bidrag från hemkommunen

 

25 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev

 

vid skolenheten.

 

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 26 § och i vissa fall ett

 

tilläggsbelopp enligt 27 §.

111

 

26 § Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till utbildning i gymnasiesärskola som kommunen erbjuder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommunen inte erbjuder utbildning i gymnasiesärskolan.

27 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande be- hov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

28 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i fristå- ende gymnasiesärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 20 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

29 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

20 kap. Kommunal vuxenutbildning Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–9 §§),

bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

bestämmelser om betyg (24–31 §§),

bestämmelser om validering (32 och 33 §§), och

bestämmelser om intyg (34 och 35 §§).

Prop. 2009/10:165

112

Allmänna bestämmelser

Prop. 2009/10:165

Övergripande mål

2 § Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Utbildningens nivåer

3 § Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial

nivå.

Utbildningens syfte

4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Kurser och gymnasiepoäng

5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser och på gymnasial nivå även i form av ett gymnasiearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfatt- ning med gymnasiepoäng.

6 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Avgifter

7 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska an-

skaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst mot-

113

svarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i Prop. 2009/10:165 utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Individuella studieplaner

8 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad om- fattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Rätt att fullfölja utbildningen

9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17– 20 §§.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunens ansvar

10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där.

114

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 2009/10:165 meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare

än vad som anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbild- ning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

Ansökan och mottagande

13 § En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande ska tas emot till ut- bildningen, om de villkor som anges i 11 § är uppfyllda.

14 § Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen.

Interkommunal ersättning

15 § En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kost- nader för den elevens utbildning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

16 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Hem- kommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att delta i en ut- bildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

115

17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på Prop. 2009/10:165 gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan

utbildning.

18 § Ett landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får landstinget tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå

19 § En vuxen som är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett yrkesprogram i gymnasie- skolan enligt 16 kap. 27 § men inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå en sådan behörighet.

Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om utbildningen finns där och inte er- bjuds av hemkommunen. I ett sådant fall är hemkommunen skyldig att ersätta den mottagande kommunens kostnader. Bestämmelserna i 15 kap. 32 § ska tillämpas när det gäller ungdomar till och med första kalender- halvåret det år de fyller 20 år.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

20 § En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Ansökan

 

21 § En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå ska ges in

 

till den sökandes hemkommun.

 

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman

 

ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvud-

 

mannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om

116

hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes ut- Prop. 2009/10:165 bildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en

tidigare överenskommelse.

Åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande

 

med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta

 

i utbildning hos en annan huvudman. Ett åtagande gäller även om den

 

sökande därefter byter hemkommun.

 

Mottagande

 

22 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå be-

 

slutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

 

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörighetsvillkor som

 

anges i 20 § är uppfyllda.

 

En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun

 

och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om hemkommunen har

 

åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att

 

svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

 

Antagning

 

23 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå be-

 

slutar om en sökande ska antas till utbildningen. Detta gäller inte en

 

sökande som avses i 19 §.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

 

Betyg

 

Tillämpliga bestämmelser

 

24 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

 

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

 

25 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört

 

gymnasiearbete.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasie-

 

arbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas

 

på vissa kurser.

 

26 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F

 

användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E.

 

Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke

 

godkänt resultat betecknas med F.

 

27 § Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska grundas

 

på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till såväl uppställda

117

 

kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier. Betyg på kurser i utbild- Prop. 2009/10:165 ning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kun-

skaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i ämnesplaner som kunskapskrav.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs i utbildning på grundläggande

 

nivå där betyg ska sättas. Kunskapskrav ska finnas för varje kurs i

 

utbildning på gymnasial nivå där betyg ska sättas.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om betygskriterier och kunskapskrav.

 

28 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses

 

från enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller från enstaka delar av

 

sådana kriterier eller krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning

 

eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur

 

och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla kraven

 

för ett visst kriterium eller nå ett visst kunskapskrav. De kriterier eller

 

krav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller

 

myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

 

29 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en

 

kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på

 

kursen.

 

Prövning

 

30 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal

 

vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som

 

det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Detta gäller även den som tidi-

 

gare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i

 

gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett

 

gymnasiearbete, om eleven har fått minst betyget E på kursen eller

 

gymnasiearbetet.

 

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella

 

kursen eller, när det gäller gymnasiearbete, utbildning inom det kun-

 

skapsområde som gymnasiearbetet avser.

 

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande

 

till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner eller ämnesplaner som

 

betygskriterier respektive kunskapskrav.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

ytterligare föreskrifter om prövning.

 

31 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen

 

genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg

 

ska betyget sättas av rektorn.

 

Validering

 

32 § En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper och

 

sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär

 

en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett er-

118

 

kännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar.

33 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

34 § Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser.

35 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.

21 kap. Särskild utbildning för vuxna Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–9 §§),

bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå (10–12 §§),

bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå (13–16 §§),

bestämmelser om betyg (17–20 §§),

bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och

bestämmelser om intyg (23 och 24 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 § Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka

Prop. 2009/10:165

119

sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga Prop. 2009/10:165 utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Av 29 kap. 8 § följer att det som i denna lag sägs om personer med ut- vecklingsstörning ska gälla också för vissa andra vuxna.

Utbildningens nivåer

3 § Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial

nivå.

Utbildningens syfte

4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska ge.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella eller specialut- formade program i gymnasiesärskolan ska ge.

Kurser

5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.

Avgifter

6 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska an- skaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst mot- svarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Ansökan, mottagande och antagning

7 § En ansökan om att delta i utbildning ska ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvud- mannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes ut-

120

bildning. Ett sådant yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn Prop. 2009/10:165 till tidigare överenskommelse.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande

 

ska tas emot till utbildningen. En huvudman är skyldig att till sin utbild-

 

ning ta emot sökande som kommer från andra kommuner, om hem-

 

kommunerna har åtagit sig att svara för kostnaderna för deras utbildning.

 

Den huvudman som anordnar en utbildning på gymnasial nivå beslutar

 

om en sökande ska antas till utbildningen.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om urval bland mottagna sökande till utbildning på gymna-

 

sial nivå.

 

Individuella studieplaner

 

8 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska

 

innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad om-

 

fattning av studierna.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om den individuella studieplanen.

 

Rätt att fullfölja utbildningen

 

9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

 

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra

 

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller

 

annars inte gör tillfredsställande framsteg.

 

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra

 

stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl

 

för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra

 

stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl

 

för det.

 

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–

 

20 §§.

 

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

 

Kommunens ansvar

 

10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att

 

delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i

 

sådan utbildning.

 

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som

 

har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera

 

dem att delta i sådan utbildning.

 

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

 

11 § En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på

 

grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller

 

hon fyller 20 år, om han eller hon

121

 

1. är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbild- ning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

13 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

14 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning.

15 § Ett landsting får efter överenskommelse med en kommun till- handahålla utbildning på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

16 § En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Prop. 2009/10:165

122

Betyg

Prop. 2009/10:165

Tillämpliga bestämmelser

 

17 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

 

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

 

18 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på kurser som

 

motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan.

 

Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar tränings-

 

skolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen

 

utfärdas efter avslutad kurs.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning. Sådana föreskrifter

 

får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

 

19 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E an-

 

vändas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den

 

elev som inte uppnår betyget E utfärdas ett intyg om att eleven har del-

 

tagit i kursen.

 

20 § Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för-

 

hållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskri-

 

terier.

 

Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om betygskriterier.

 

Validering

 

21 § En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina kunskaper och

 

sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär

 

en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett er-

 

kännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende

 

av hur de förvärvats.

 

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och

 

andra författningar.

 

22 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en

 

validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad

 

som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller

 

även en slutförd validering.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

ytterligare föreskrifter om validering.

 

Intyg

 

23 § Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och

 

vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska

123

få ett intyg. I 18 § andra stycket och 19 § finns bestämmelser om att Prop. 2009/10:165 intyg ska utfärdas i vissa andra fall.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser.

24 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.

22 kap. Utbildning i svenska för invandrare Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

allmänna bestämmelser (2–17 §§),

bestämmelser om betyg (18–25 §§),

bestämmelser om validering (26 och 27 §§), och

bestämmelser om intyg (28 och 29 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 § Målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invand- rare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Utbildningens syfte

3 § Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.

Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

Kurser

4 § Utbildningen bedrivs i form av kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.

124

Avgifter

Prop. 2009/10:165

5 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av

 

denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap.

 

21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en

 

obetydlig kostnad för eleverna.

 

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg

 

som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta

 

att eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

 

Utbildningens omfattning

 

6 § Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta

 

minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får

 

dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är

 

förenligt med utbildningens syfte.

 

Samverkan med arbetslivet

 

7 § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för

 

att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att

 

utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter

 

som

 

– arbetslivsorientering,

 

– validering,

 

– praktik, eller

 

– annan utbildning.

 

Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invand-

 

rare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning från sjukför-

 

säkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att ut-

 

bildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och

 

sjukvården.

 

8 § Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.

 

9 § Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den

 

lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom

 

kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild-

 

ningens förläggning.

 

Individuella studieplaner

 

10 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska

 

innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad om-

 

fattning av studierna.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

 

föreskrifter om den individuella studieplanen.

 

 

125

Kommunens ansvar

Prop. 2009/10:165

11 § Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för

 

invandrare erbjuds dem som enligt 13 § har rätt att delta i utbildningen.

 

Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en

 

rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt. Om det inte finns sär-

 

skilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.

 

12 § Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som

 

har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen.

 

Rätt att delta

 

13 § En person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare

 

från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om

 

han eller hon

 

1.är bosatt i landet, och

2.saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som ut- bildningen syftar till att ge.

En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar sådana grund- läggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge, har från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare.

14 § Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Mottagande

15 § Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbild- ningen.

Rätt att fullfölja utbildningen

16 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17– 20 §§.

17 § Den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbild- ning om det finns särskilda skäl för det.

126

Betyg

Prop. 2009/10:165

Tillämpliga bestämmelser

 

18 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning

finns i

3 kap. 13–21 §§.

 

Betygssättning

19 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om betygssättning.

20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

21 § Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i för- hållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskri- terier.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om betygskriterier.

22 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla kraven för ett visst krite- rium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förord- ningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

23 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen.

Prövning

24 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.

Prövning får göras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.

Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kursplaner som betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om prövning.

127

25 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.

Validering

26 § En elev i utbildning i svenska för invandrare kan få sina kun- skaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med lag och andra författningar.

27 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

28 § Den som genomgått en kurs i utbildning i svenska för invandrare och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter viss utbildning.

29 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.

23 kap. Entreprenad och samverkan Entreprenad

1 § Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt be- stämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksam- het enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad.

Prop. 2009/10:165

128

2 § Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invand- rare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

3 § Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasie- särskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen över- lämnas på entreprenad.

4 § Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter som avser moders- målsundervisning på entreprenad.

5 § Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall än som anges i 2 och 4 §§ medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på entreprenad.

6 § Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman över- lämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal vuxenutbild- ning och särskild utbildning för vuxna överlämna även den myndighets- utövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det gäller utbildning i svenska för invand- rare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 § och om så- dan undervisning på entreprenad som avses i 4 och 5 §§.

Samverkan

8 § En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritids- hemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.

En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

Prop. 2009/10:165

129

9 § En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana medicinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till ett landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta. På samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en kommun.

Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret för de medicinska insatser som anges i 2 kap. 25–28 §§ till en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget är överens om detta.

10 § Staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan.

24 kap. Särskilda utbildningsformer Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

internationella skolor (2–7 §§),

utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),

utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),

utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare (11–15 §§),

utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande institution (16–19 §§),

utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20–22 §§),

annat sätt att fullgöra skolplikten (23–25 §§), och

bemyndiganden (26 §).

Internationella skolor

Grundskolenivå

2 § Den som har skolplikt och som för endast en kortare tid är bosatt i Sverige eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på grundskolenivå får fullgöra sin skolplikt i en godkänd sådan skola. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande av internationella skolor på grundskolenivå.

Med internationell skola på grundskolenivå avses en skola med enskild huvudman som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i grundskolan. För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Utbildningen ska för- medla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ska ges i den omfattning som de elever som är bosatta i Sverige för kortare tid behöver.

Regeringen får besluta att en internationell skola på grundskolenivå får ta emot andra barn än sådana som avses i första stycket för att de ska fullgöra skolplikten vid skolan.

Prop. 2009/10:165

130

3 § Huvudmannen för en godkänd internationell skola på grundskole- Prop. 2009/10:165 nivå ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag

som avses i 4 § om

1.utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig,

2.utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de all- männa mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska skolväsendet,

3.elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,

4.eleverna erbjuds sådan elevhälsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas inom grundskolan,

5.elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verk- samheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,

6.skolan är öppen för alla elever som avses i 4 §, med undantag för så- dana elever som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan,

7.urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,

8.vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna- tionella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola kan innebära vid fort- satt skolgång i det svenska skolväsendet, och

9.skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra före- skrifter som avser internationella skolor på grundskolenivå.

Skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsrätt.

4 § Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för en godkänd internationell skola för en elev som enligt 2 § får fullgöra sin skolplikt där, om eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven.

Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra stycket, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på grundskole- nivå.

Om inte kommunen och skolan har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

131

Gymnasienivå

Prop. 2009/10:165

5 § Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning än den som får finnas i gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (internationell skola på gymnasienivå), ska Statens skolin- spektion förklara huvudmannen berättigad till sådant bidrag som avses i 6 § om

1.utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner eller en internationell läroplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska förhållanden i den utsträckning som är rimlig,

2.utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i gymnasie- skolan,

3.utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot de all- männa mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det svenska skolväsendet,

4.utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta studier utomlands,

5.undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden ges i den omfattning som behövs för de elever som under kortare tid är bosatta

iSverige,

6.elever som avses i 6 § första stycket som har svårigheter i skol- arbetet erbjuds särskilt stöd,

7.elever som avses i 6 § första stycket erbjuds sådan elevhälsa som av- ser medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8.elevavgiften för elever som avses i 6 § första stycket är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten, bidrag och omständig- heterna i övrigt,

9.skolan är öppen för alla elever som avses i 6 § första stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande organisa- toriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för skolan,

10.urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,

11.sådana elever som avses i 6 § första stycket och deras vårdnads- havare ges tydlig information om skolans innehåll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola på gymnasienivå kan innebära vid fortsatt utbildning i Sverige, och

12.skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra före- skrifter som avser internationella skolor på gymnasienivå.

Skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om rätt till bidrag ange vilket nationellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende. I beslutet ska Skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsrätt.

6 § Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för den internationella skolan för en elev som genomgår sådan utbildning som avses i 5 § om

1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt stats- bidrag för eleven,

132

2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i Sverige eller har andra Prop. 2009/10:165 särskilda skäl att få utbildning i en internationell skola på gymnasienivå,

och

3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som hem- kommunen och den internationella skolan kommer överens om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt första stycket om dessa och huvudmannen för den internationella skolan inte kommer överens om beloppet.

För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader för det extra stödet under förutsättning att motsvarande kostnader skulle ha upp- kommit om eleven gått i en av kommunen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande organi- satoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället för det som anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en internationell skola på gymnasienivå.

Om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Insyn

7 § Den kommun där den internationella skolan är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet.

Utbildning vid särskilda ungdomshem

Utbildning för skolpliktiga

8 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. Den ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall grundsärskolan eller special- skolan.

Utbildning för icke skolpliktiga

9 § Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat

sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i

133

kompletterande utbildning på grundskolenivå eller motsvarande eller i Prop. 2009/10:165 utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasie-

skolan eller gymnasiesärskolan.

Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

10 § För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården.

Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare

11 § Den som enligt 22 kap. 13 § har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare, om

1.folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt ut- färda betyg och intyg, och

2.folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen.

12 § Vad som sägs i 22 kap. 2–10, 13, 14, 16 och 17 §§ om utbildning i svenska för invandrare gäller också en folkhögskolas motsvarande ut- bildning som en person är behörig att delta i enligt 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får