Regeringens proposition 2009/10:1

Budgetpropositionen för 2010

Förslag till statsbudget för 2010, finansplan och skattefrågor m.m.

Regeringens proposition 2009/10:1

Budgetpropositionen för 2010

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2010 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 10 september

Maud Olofsson

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2010 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2010 ska fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2009.

I bilaga 1 redovisas en specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2010.

PROP. 2009/10:1

Förslag till statsbudget för 2010

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

12 104 763

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

12 170 643

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

9 733 974

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

35 840 193

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 958 437

Utgiftsområde

6

Försvar och samhällets krisberedskap

45 501 075

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

27 019 445

Utgiftsområde

8

Migration

5 751 126

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

58 707 837

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

101 719 373

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

41 503 000

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

69 913 019

Utgiftsområde

13

Integration och jämställdhet

4 892 844

Utgiftsområde

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

88 358 365

Utgiftsområde

15

Studiestöd

24 106 052

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

53 560 766

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

11 362 087

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

1 545 695

 

 

konsumentpolitik

Utgiftsområde

19

Regional tillväxt

3 419 701

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

5 244 593

Utgiftsområde

21

Energi

3 157 051

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

40 056 327

Utgiftsområde

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 082 120

Utgiftsområde

24

Näringsliv

5 499 165

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

75 563 489

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

23 170 000

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

29 680 044

Summa utgiftsområden

 

810 621 184

Minskning av anslagsbehållningar

-4 304 607

Summa utgifter

 

 

806 316 577

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

21 565 211

 

 

 

Kassamässig korrigering

 

1 261 000

Summa

 

 

829 142 788

4

PROP. 2009/10:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Statens skatteinkomster

721 366 722

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

40 825 487

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

0

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

1 673 532

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

8 883 400

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

13 881 200

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-63 476 587

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

-125 000

Summa inkomster

 

723 028 754

Beräknat lånebehov

106 114 034

 

 

Summa

829 142 788

5

PROP. 2009/10:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.......

21

 

1.1

Den makroekonomiska utvecklingen..................................................

27

 

1.2

En politik för att möta nedgången.......................................................

29

 

1.2.1

Utgångspunkter för krishanteringen...................................................

29

 

1.2.2

Krishanteringen så här långt.................................................................

39

 

1.3

Regeringens satsningar i denna budgetproposition............................

41

 

1.3.1

Åtgärder för att dämpa fallet i sysselsättningen..................................

42

 

1.3.2

Åtgärder för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast................

43

 

1.3.3

Åtgärder för att värna välfärden...........................................................

49

 

1.3.4

Åtgärder för fler och växande företag..................................................

53

 

1.3.5

Värna klimatet.......................................................................................

55

 

1.4

Offentliga finanser................................................................................

59

 

1.4.1

Fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna.......................................

59

 

1.4.2

Utgifterna stiger som andel av BNP....................................................

59

 

1.4.3

Underskotten minskar successivt ........................................................

60

 

1.4.4

Minskade risker för de offentliga finanserna.......................................

60

 

1.5

Avstämning av de budgetpolitiska målen............................................

61

 

1.5.1

Avstämning av överskottsmålet...........................................................

61

 

1.5.2

Avstämning av utgiftstaket fram till och med 2011............................

63

 

1.5.3

Förslag till utgiftstak för 2012 .............................................................

64

 

1.5.4

Hållbara offentliga finanser kan uppnås trots lågkonjunkturen ........

64

 

1.6

Fördelningspolitisk redogörelse ..........................................................

65

 

1.7

Fortsatt arbete för att klara långsiktiga utmaningar ...........................

66

1.7.1Ökad efterfrågan på välfärdstjänster kräver långsiktigt hållbara

 

 

finanser ..................................................................................................

66

 

1.7.2

Klimatfrågan kräver globalt samarbete................................................

67

 

1.7.3

Internationaliseringen innebär utmaningar och möjligheter..............

68

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

77

3

Lagförslag..............................................................................................................

81

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

 

 

löneavgift ...............................................................................................

81

 

3.2

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ................

82

4

Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak ......................

87

 

4.1

Kriterier för en väl avvägd finanspolitik ..............................................

87

 

4.2

Uppföljning av överskottsmålet...........................................................

91

 

4.3

Uppföljning av utgiftstaket för staten.................................................

93

 

4.4

Finanspolitikens inriktning med hänsyn till konjunkturläget ...........

96

 

4.5

Sammantagen bedömning.....................................................................

97

7

PROP. 2009/10:1

4.6Tekniska justeringar av utgiftstaken för staten 2009–2011 samt

förslag till utgiftstak för staten 2012 ....................................................

98

4.7Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala

 

 

balanskravet..........................................................................................

101

5

Uppföljning av sysselsättningspolitiken............................................................

105

 

5.1

Högre sysselsättning leder till ökad välfärd.......................................

105

 

5.2

Utvecklingen på arbetsmarknaden .....................................................

107

5.2.1Krisen fick arbetsmarknaden att tvärvända med allvarliga

konsekvenser som följd.......................................................................

107

5.2.2Hur ser utvecklingen ut för grupper med svag förankring på

 

 

arbetsmarknaden?................................................................................

111

 

5.2.3

Finns det jobb att söka under lågkonjunkturen?...............................

114

 

5.3

Regeringens strategi för högre sysselsättning....................................

116

 

5.3.1

Regeringens långsiktiga strategi för ökad sysselsättning ..................

116

 

5.3.2

Regeringens strategi i kristider ...........................................................

118

 

5.4

Indikationer på om regeringens reformer har avsedd effekt ............

119

 

5.5

Åtgärder för högre sysselsättning i denna proposition.....................

126

 

5.6

Det fortsatta arbetet............................................................................

128

6

Den makroekonomiska utvecklingen................................................................

135

 

6.1

Internationell och finansiell ekonomi ................................................

136

 

6.2

Svensk efterfrågan och produktion ....................................................

138

 

6.2.1

Efterfrågeutvecklingen........................................................................

138

 

6.2.2

Produktionsutvecklingen....................................................................

141

 

6.3

Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation....................

142

 

6.3.1

Arbetsmarknad ....................................................................................

142

 

6.3.2

Löner ....................................................................................................

146

 

6.3.3

Inflation................................................................................................

146

 

6.4

Risker och alternativscenarier.............................................................

150

 

6.4.1

Riskbilden ............................................................................................

150

 

6.4.2

Alternativscenario med snabbare återhämtning ................................

150

 

6.4.3

Alternativscenario med starkare produktivitetsutveckling...............

151

7

Inkomster och skattefrågor................................................................................

157

 

7.1

De skattepolitiska riktlinjerna ............................................................

157

 

7.2

Kommande förslag på skatte- och avgiftsområdet ............................

159

 

7.2.1

Skatter på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen ..........

159

 

7.2.1.1

Förstärkt jobbskatteavdrag.................................................................

159

 

7.2.1.2

Ytterligare sänkt skatt för pensionärer...............................................

162

 

7.2.2

Skatter på arbetsinkomster – socialavgifter m.m...............................

163

 

7.2.2.1

Nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare..............................

163

7.2.2.2Sänkta egenavgifter till följd av förlängd karenstid för enskilda

 

näringsidkare........................................................................................

164

7.2.2.3

Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................

164

7.2.3

Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter....................

165

7.2.3.1

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor..................................................

165

7.2.3.2

Stämpelskatt vid vissa förvärv.............................................................

166

7.2.3.3

Beskattning av andelsbyten vid utflyttning .......................................

166

7.2.3.4

Aktuella utredningar på området........................................................

167

7.2.4

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter ....................................

167

7.2.4.1

Utredning om företagsbeskattning ....................................................

167

8

PROP. 2009/10:1

7.2.4.2Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom

 

handelsbolagssektorn..........................................................................

168

7.2.4.3 Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån.........................

169

7.2.4.4

Ändrade regler om beskattning av underskottsföretag ....................

169

7.2.4.5

Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag....

170

7.2.4.6Förfarande för prissättningsbesked vid internationella

transaktioner .......................................................................................

170

7.2.4.7Anstånd med inbetalning av skatt i samband med

 

uttagsbeskattning, m.m. .....................................................................

171

7.2.5

Skatter på konsumtion m.m.– energi- och miljöskatter...................

171

7.2.5.1

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet ............................

171

7.2.5.2

Höjning av koldioxidskatten..............................................................

172

7.2.5.3Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom vissa

sektorer................................................................................................

173

7.2.5.4 Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion ...................

174

7.2.5.5Nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag

(0,8-procentsregeln) ...........................................................................

174

7.2.5.6Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks-

och skogsbruksmaskiner ....................................................................

175

7.2.5.7Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar

 

som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter

..........

175

7.2.5.8

Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning....

176

7.2.5.9

Energiskattelättnader på biobränslen för uppvärmning ...................

 

177

7.2.5.10

Framtida beskattning av biodrivmedel ..............................................

 

 

177

7.2.5.11

Omläggning av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen

 

 

efter energiinnehåll .............................................................................

 

 

 

 

178

7.2.5.12

Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen m.m. i vissa

 

 

sektorer................................................................................................

 

 

 

 

 

179

7.2.5.13

Höjd energiskatt på dieselolja ............................................................

 

 

 

179

7.2.5.14

Skattefriheten

för

vissa

biobränslen

villkoras

av

 

 

hållbarhetskriterier, m.m.

...................................................................

 

 

 

180

7.2.5.15

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter

 

 

prisutvecklingen (indexering) ............................................................

 

 

 

180

7.2.5.16

Energiskatteavdrag för vindkraft .......................................................

 

 

 

181

7.2.5.17

Slopad avfallsförbränningsskatt .........................................................

 

 

 

182

7.2.5.18

Ökad koldioxidrelatering i fordonsskatten.......................................

 

 

182

7.2.5.19

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper ............

 

183

7.2.5.20

Justeringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar i det

 

 

koldioxidrelaterade skatteuttaget.......................................................

 

 

 

183

7.2.5.21

Följdändringar i den viktbaserade fordonsskatten............................

 

 

184

7.2.5.22

Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar

 

 

och husbilar .........................................................................................

 

 

 

 

 

184

7.2.5.23

Sänkt fordonsskatt för tunga elhybridbussar....................................

 

 

185

7.2.5.24

Slopad skatt på gödselmedel...............................................................

 

 

 

185

7.2.6

Skatter på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor................

 

185

7.2.6.1

Privatinförsel av cigaretter..................................................................

 

 

 

185

7.2.6.2

Reklamskatt.........................................................................................

 

 

 

 

 

186

7.2.6.3

Förfaranderegler på punktskatteområdet..........................................

 

 

186

7.2.7

Skatter på konsumtion – mervärdesskatt ..........................................

 

 

186

7.2.7.1

Utredning om sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster.............

 

186

9

PROP. 2009/10:1

7.2.7.2Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk

 

sammanställning ..................................................................................

187

7.2.7.3

Mervärdesskatt och ideella föreningar ...............................................

187

7.2.8

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler....

188

7.3

Inkomster.............................................................................................

193

7.3.1

Offentliga sektorns skatteintäkter .....................................................

194

7.3.2

Skatt på arbete......................................................................................

195

7.3.3

Skatt på kapital.....................................................................................

199

7.3.4

Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................

201

7.3.5

Skattekvot ............................................................................................

204

7.3.6

Statsbudgetens inkomster...................................................................

205

7.3.7Jämförelse med prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2007 och

 

 

2008 ......................................................................................................

208

8

Utgifter

................................................................................................................

215

 

8.1 ..........................

Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter

215

 

8.1.1 ..........................................................................

Utgiftsramar för 2010

216

 

8.1.2 ..............................................................................

Utgifter 2009–2012

217

 

8.1.3 ..............................

Förändring av takbegränsade utgifter 2008–2012

222

8.2Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2009 års

 

ekonomiska vårproposition ................................................................

226

8.2.1

Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2010–2012 .....

228

8.2.2Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2009 års ekonomiska

 

vårproposition......................................................................................

252

8.2.3

Pris- och löneomräkning.....................................................................

254

8.3Uppföljning statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter

 

 

2009 ......................................................................................................

256

 

8.4

Den offentliga sektorns utgifter.........................................................

262

 

8.4.1

Staten....................................................................................................

262

 

8.4.2

Ålderspensionssystemet......................................................................

263

 

8.4.3

Kommuner och landsting....................................................................

263

 

8.4.4

Den konsoliderade offentliga sektorn................................................

264

 

8.5

Beräkning av den offentliga sektorns utgifter ...................................

265

9

Statsbudgetens saldo, finansiellt sparande och skuldutvecklingen ..................

269

 

9.1

Statsbudgetens saldo............................................................................

269

 

9.2

Den offentliga sektorns finanser ........................................................

272

 

9.2.1

Utgifts- och inkomstförändringar......................................................

272

 

9.3

Den offentliga sektorns finanser ........................................................

275

 

9.3.1

Statens finansiella sparande.................................................................

275

 

9.3.2

Ålderspensionssystemet......................................................................

275

 

9.3.3

Kommuner och landsting....................................................................

276

 

9.3.4

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande.............

278

 

9.4

Skuldutvecklingen och den ekonomiska ställningen.........................

279

 

9.4.1

Den ekonomiska ställningen...............................................................

279

 

9.4.2

Skuldutvecklingen ...............................................................................

281

 

9.5

Statsfinansiella effekter av stabilitetsskapande åtgärder....................

282

 

9.5.1

Åtgärder riktade mot den finansiella sektorn ....................................

282

10

 

 

PROP. 2009/10:1

10

Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.....................................

289

 

10.1

Välfärdsåtagandet................................................................................

290

 

10.2

Vad är hållbarhet och hur kan den mätas?.........................................

291

 

10.3

Utmaningar för finanspolitiken på lång sikt .....................................

292

 

10.3.1

Den åldrande befolkningen ................................................................

292

 

10.3.2

Ökad efterfrågan på fritid och välfärd ...............................................

298

 

10.3.3

Effekter av den djupa lågkonjunkturen .............................................

299

 

10.4

Möjligheterna ......................................................................................

300

 

10.4.1

Ekonomisk tillväxt..............................................................................

300

 

10.4.2

Förbättringar på arbetsmarknaden ....................................................

300

 

10.4.3

Mindre behov av vård och omsorg.....................................................

301

 

10.5

Sammanfattande bedömning..............................................................

302

11

Lån, garantier och bemyndiganden ...................................................................

305

 

11.1

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital .................

305

 

11.1.1

Låneramar för 2010.............................................................................

305

 

11.1.2

Räntekontokrediter för 2010 .............................................................

307

 

11.1.3

Sjunde AP-fonden...............................................................................

308

 

11.1.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret .............................................

309

 

11.2

Statliga garantier..................................................................................

309

 

11.3

Beställningsbemyndiganden...............................................................

311

 

11.4

Bemyndigande för ramanslag .............................................................

313

12

Granskning, kontroll och ekonomisk styrning................................................

317

 

12.1

Finanspolitiska rådet...........................................................................

317

 

12.1.1

Mål och inriktning för finanspolitiken ..............................................

317

 

12.1.2

Långsiktigt hållbar tillväxt och långsiktigt hög sysselsättning.........

320

 

12.1.3

Tydlighet i grunder för den ekonomiska politiken...........................

321

 

12.1.4

Kvalitet i underlag och prognoser......................................................

323

 

12.2

Revision ...............................................................................................

323

 

12.2.1

Inledning..............................................................................................

323

 

12.2.2

Årlig revision.......................................................................................

323

 

12.2.3

Effektivitetsrevision............................................................................

324

 

12.2.4

Riksrevisionens årliga rapport............................................................

331

 

12.3

Intern styrning och kontroll samt internrevision.............................

335

 

12.3.1

Intern styrning och kontroll ..............................................................

335

 

12.3.2

Internrevision......................................................................................

336

 

12.4

Arbete mot felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen ............

337

 

12.5

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ......................

339

 

12.5.1

Utvecklingen av resultatstyrningen ...................................................

339

12.5.2Kostnadsmässig avräkning av myndigheternas

förvaltningsutgifter.............................................................................

340

12.5.3 Förvaltningsutgifter och klimatkompensation .................................

341

Bilagor

Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2010 Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Utvidgad redovisning av den offentligfinansiella

hållbarhetsbedömningen Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 5 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och mån Bilaga 6 Långsiktig utveckling och utmaningar på lång sikt (LU)

11

PROP. 2009/10:1

Tabellförteckning

Utgifter ..............................................................................................................................

4

Inkomster ..........................................................................................................................

5

1.1

Nyckeltal....................................................................................................................

23

1.2

Regeringens åtgärder i denna budgetproposition, effekt på finansiellt

 

 

sparande i offentlig sektor....................................................................................

24

1.3

Nyckeltal....................................................................................................................

28

1.4

EU-kommissionens hållbarhetsindikator................................................................

30

1.5

Jobbskatteavdragen för olika löner 2010 .................................................................

45

1.6

Hushåll med två heltidsarbetande. Typfall...............................................................

46

1.7

Förstärkning av aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsning under

 

 

2010........................................................................................................................

49

1.8

Skattelättnad genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer

 

 

som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer ............

52

1.9

Totala skatteintäkter..................................................................................................

59

1.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser....................................................

60

1.11 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot

 

 

överskottsmålet.....................................................................................................

62

4.1

Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot

 

 

överskottsmålet.....................................................................................................

92

4.2

Ursprungliga och faktiska utgiftstak 2000–2012 ....................................................

94

4.3

Indikatorer för impuls till efterfrågan......................................................................

97

4.4

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009–2012 .....................................

99

4.5

Utgiftstak för staten 2009–2012.............................................................................

100

5.1

Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden fördelat på

 

 

arbetskraftstillhörighet, förändring mellan 2:a kvartalet 2008 respektive

 

 

2009......................................................................................................................

112

5.2

Antal personer (1000-tal) som blivit sysselsatta samt jobbchanser

 

 

(procentenheter) mellan 1:a och 2:a kvartalet 2008 respektive 2009...............

115

6.1

Nyckeltal, nuvarande prognos och prognos i 2009 års ekonomiska

 

 

vårproposition inom parentes ............................................................................

135

6.2

Försörjningsbalans ..................................................................................................

139

6.3

Näringslivets produktion........................................................................................

142

6.4

Nyckeltal..................................................................................................................

142

6.5

Nyckeltal, alternativscenario med snabbare återhämtning...................................

151

6.6

Nyckeltal, alternativscenario med starkare produktivitetsutveckling .................

152

7.1

Jobbskatteavdraget 2010 för olika månadslöner....................................................

160

7.2

Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt

 

 

enligt aviseringen om förstärkt jobbskatteavdrag för personer som inte

 

 

har fyllt 65 år (2010) ...........................................................................................

161

7.3

Skattesänkning i kronor per år genom det ytterligare förhöjda

 

 

grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och

 

 

kommunalskattenivåer........................................................................................

162

12

 

 

PROP. 2009/10:1

7.4

Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget

 

 

 

(steg 1) och aviserat förslag (steg 2) för olika inkomstnivåer vid

 

 

 

genomsnittlig kommunalskatt (31,52)..............................................................

163

7.5

Arbetsgivaravgifter 2009 och 2010 enligt regeringens förslag.............................

165

7.6

Egenavgifter 2009 och 2010 enligt regeringens förslag om förändrade nivåer

 

 

 

respektive bedömning enligt avsnitt 7.2.2.2......................................................

165

7.7

Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2010,

 

 

 

inklusive mervärdesskatt....................................................................................

181

7.8

 

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler. I tabellen

 

 

 

redovisas: bruttoeffekt år 2010, periodiserad nettoeffekt år 2010–2012

 

 

 

samt varaktig effekt1...........................................................................................

192

7.9

Totala skatteintäkter, BNP och skattekvot ...........................................................

193

7.10

Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2007–2012 ........................

193

7.11

Totala skatteintäkter .............................................................................................

194

7.12

Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter.....................................................

194

7.13

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ...................

196

7.14

Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag..........

198

7.15

Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter..................................................

199

7.16

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift..................................................

201

7.17

Skatt på konsumtion och insatsvaror ..................................................................

201

7.18

Intäkter från skatt på energi 2007–2012..............................................................

203

7.19

Skattekvot .............................................................................................................

204

7.20

Statsbudgetens inkomster 2007–2012 .................................................................

205

7.21

Aktuell prognos jämfört med 2009 år ekonomiska vårproposition samt

 

 

 

statsbudgeten för 2008 och 2009.......................................................................

207

7.22

Antaganden och förändringar jämfört med 2009 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

208

7.23

Prognosändringar för skatt på arbete jämfört med 2009 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

209

7.24

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år .........................

211

8.1

Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter

 

 

 

2008–2012 ...........................................................................................................

216

8.2

Utgiftsramar 2010...................................................................................................

217

8.3

Utgifter per utgiftsområde 2008–2012..................................................................

218

8.4

Helårsekvivalenter, 20–64 år, i vissa ersättningssystem........................................

220

8.5

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................

222

8.6

Utgiftsförändringar 2009–2012 i förhållande till föregående år till följd av

 

 

 

tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och

 

 

 

finansieringar ......................................................................................................

224

8.7

Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................

225

8.8

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2009 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

226

8.9

Förändring av utgiftsramar 2010–2012 jämfört med 2009 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

227

8.9

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..................................................

246

8.10

Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar .....................................................

246

Fortsättning av 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar...........................

247

Fortsättning av 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar...........................

248

Fortsättning av 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar...........................

249

Fortsättning av 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar...........................

250

Fortsättning av 8.10 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar...........................

251

13

PROP. 2009/10:1

 

 

8.11

Volymer 2009–2012...............................................................................................

253

8.12

Pris- och löneomräkning för 2010........................................................................

255

8.13

Statsbudgetens utgifter 2009 ................................................................................

256

8.14

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2009...............................................

260

8.15

Utgifter 2009 .........................................................................................................

261

8.16

Statens utgifter i statsbudgeten och i nationalräkenskaperna ............................

262

8.17

Statens utgifter ......................................................................................................

263

8.18

Utgifter för kommuner och landsting .................................................................

264

8.19

Den offentliga sektorns utgifter...........................................................................

264

8.20

Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter ..................................................

265

8.21

Utfall och beräkning av tak för den offentliga sektorns utgifter 2008–2012 ....

266

9.1 Statsbudgetens saldo 2008–2012 ............................................................................

270

9.2 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2008–2012.......

271

9.3 Föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2009–2012,

 

 

effekt på offentliga sektorns finansiella sparande .............................................

273

9.4 Utgifts- och inkomstförändringar 2009–2012 i förhållande till föregående år

 

 

av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade

 

 

reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella

 

 

sparande ...............................................................................................................

274

9.5 Statens budgetsaldo och finansiella sparande ........................................................

275

9.6 Statens finanser........................................................................................................

275

9.7 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) ......................................................

276

9.8 Kommunsektorns finanser .....................................................................................

276

9.9 Skatter och statsbidrag............................................................................................

277

9.10

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................................

278

9.11

Den offentliga sektorns tillgångar och skulder ...................................................

279

9.12

Bidrag till den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ...............................

280

9.13

Statsskuldens förändring 2008–2012....................................................................

281

9.14

Förändringen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld................

282

9.15

Stödåtgärder vidtagna efter budgetpropositionen för 2009 inklusive förslag

 

 

i budgetpropositionen för 2010..........................................................................

286

10.1

Äldrekvoter i olika scenarier.................................................................................

294

10.2

Äldrekvoter i olika länder, 2000 och 2050 ...........................................................

294

10.3

Befolkningen, sysselsättningen och arbetskraften, 2008 och 2090 ....................

295

10.4

EU-kommissionens hållbarhetsindikator............................................................

297

10.5

Hållbarhetsindikatorer i de olika scenarierna......................................................

298

11.1

Låneram för 2010...................................................................................................

306

11.2

Investeringslån och låneramar 2002–2009 ...........................................................

306

11.3

Räntekontokreditram för 2010.............................................................................

307

11.4

Övriga kreditramar 2010.......................................................................................

309

11.5

Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................

310

11.6

Anslag vars ändamål 2010 omfattar garantiverksamhet......................................

311

11.7

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2010...

312

12.1

Slutbehandlade granskningsrapporter..................................................................

325

14

PROP. 2009/10:1

Diagramförteckning

1.1 BNP 1920–2012 ........................................................................................................

22

1.2

Sysselsättning 16–64 år.............................................................................................

23

1.3

Förtroendet inom tillverkningsindustrin................................................................

27

1.4 BNP 1920–2012 ........................................................................................................

27

1.5

Arbetslöshet 15–74 år...............................................................................................

28

1.6

Den offentliga sektorns bruttoskulder 2008 och 2010...........................................

29

1.7

Arbetslöshet i Sverige, USA och EU-15 .................................................................

36

1.8

Storlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009

 

 

 

och 2010 ................................................................................................................

41

1.9

Utveckling av skatteunderlag 1992–2012................................................................

42

1.10

Marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde ..................................

45

1.11

Effekt av jobbskatteavdraget på justerad disponibel inkomst för hela

 

 

 

befolkningen i olika inkomstgrupper..................................................................

46

1.12

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ......................................................

48

1.13

Revideringar av skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska vårproposition .......

59

1.14

Tekniskt justerade utgiftstak och takbegränsade utgifter som andel av BNP

 

 

 

1997–2012 .............................................................................................................

63

1.15

Effekter av förslagen i denna budgetproposition på justerad disponibel

 

 

 

inkomst för olika inkomstgrupper ......................................................................

65

1.16

Effekter av förslagen i denna budgetproposition på individuell disponibel

 

 

 

inkomst för kvinnor och män..............................................................................

66

4.1

Utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter justerade för tekniska

 

 

 

förändringar 1997–2012 .......................................................................................

94

4.2

Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2012 ..........................

101

5.1

Arbetskraft, sysselsättning samt i arbete, 16–64 år ..............................................

107

5.2

Sjukfrånvarande, 16–64 år ......................................................................................

108

5.3

Varsel och arbetslöshet, 16–64 år...........................................................................

108

5.4

Arbetslöshet, 15–74 år............................................................................................

109

5.5

Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad................................

110

5.6

Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på inskrivningstid,

 

 

 

för personer inskrivna i arbetslöshet och program med aktivitetsstöd ..........

110

5.7

Nyinskrivna arbetslösa per 1 000 invånare (16–64 år) och län, september

 

 

 

2008 till juli 2009, procentuell förändring jämfört med samma period ett

 

 

 

år tidigare ............................................................................................................

111

5.8

Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad fördelat på olika

 

 

 

grupper................................................................................................................

113

5.9

Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på olika grupper, för

 

 

 

personer inskrivna i arbetslöshet och program med aktivitetsstöd.................

114

5.10

Lediga jobb per kvartal fördelat på sektor ..........................................................

114

5.11

Personer (mätt som helårsekvivalenter) som mottar ersättning från vissa

 

 

 

trygghetssystem..................................................................................................

116

15

PROP. 2009/10:1

5.12

Personer (mätt som helårsekvivalenter) som mottar ersättning från vissa

 

 

 

trygghetssystem ..................................................................................................

120

5.13

Personer som mottar ersättning från olika trygghetssystem..............................

121

5.14

Personer med sjukpenning fördelat på sjukdomslängd ......................................

122

5.15

Nybeviljade sjukfall som kommer från andra ersättningssystem som andel

 

 

 

av det totala inflödet och andel avslutade sjukfall som går till andra

 

 

 

ersättningssystem av det totala utflödet, per kvartal ........................................

123

5.16

Genomsnittlig sökaktivitet samt medianen på söktid för arbetslösa och

 

 

 

programdeltagare ................................................................................................

123

5.17

Kvarstående personer i nystartsjobb....................................................................

124

5.18

Arbetskraft (16–64 år) under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-

 

 

 

talskrisen..............................................................................................................

125

5.19

Arbetslöshet (16–64 år) under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-

 

 

 

talskrisen..............................................................................................................

125

6.1

TED-spreadar i Tyskland, Sverige och Förenta staterna.......................................

136

6.2

BNP-tillväxt i Förenta staterna och euroområdet.................................................

137

6.3 Svensk BNP .............................................................................................................

138

6.4

Export ......................................................................................................................

139

6.5

Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet (CCI) ...............................

140

6.6

Hushållens egna sparande.......................................................................................

140

6.7

Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar .................................

141

6.8

Bostadsinvesteringar ...............................................................................................

141

6.9

BNP, arbetade timmar och sysselsatta....................................................................

142

6.10

Arbetskraften och sysselsatta ...............................................................................

143

6.11

Arbetslöshet ..........................................................................................................

144

6.12

Brist på arbetskraft i näringslivet och resursutnyttjande på

 

 

 

arbetsmarknaden .................................................................................................

145

6.13

Sysselsättnings-, produktivitets- och BNP-gap...................................................

145

6.14

Reallön och nominell lön......................................................................................

146

6.15

KPI, KPIX och KPIX exklusive energi................................................................

146

6.16

Enhetsarbetskostnad.............................................................................................

147

6.17

Indikatorer på resursutnyttjandet ........................................................................

148

6.18

BNP–gap enligt olika metoder .............................................................................

148

6.19

Strukturellt sparande med olika BNP-gap ...........................................................

149

6.20

BNP-tillväxt...........................................................................................................

151

6.21

Arbetslöshet ..........................................................................................................

152

7.1

Genomsnittlig skatt utan jobbskatteavdraget (streckad linje), enligt gällande

 

 

 

regler (ljus linje) samt enligt aviseringen om ett förstärkt

 

 

 

jobbskatteavdrag (mörk linje) för personer som inte har fyllt 65 år ...............

161

7.2

Marginalskatt utan jobbskatteavdraget (streckad linje), enligt gällande regler

 

 

 

(ljus linje) samt enligt aviseringen om ett förstärkt jobbskatteavdrag

 

 

 

(mörk linje) för personer som inte har fyllt 65 år.............................................

161

7.3

Grundavdrag i kronor per år för personer som är 65 år eller äldre vid 2010

 

 

 

års början enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt aviserat förslag

 

 

 

(mörk linje) .........................................................................................................

162

7.4

Prognosrevideringar av totala skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

193

7.5

Prognosfel för totala skatteintäkter 1999-2007.....................................................

195

7.6

Utveckling av lönesumma, transfereringar och skatteunderlag ...........................

195

7.7

Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma ......................................

197

7.8

Transfereringsinkomster som andel av inkomst av tjänst.....................................

198

16

 

 

PROP. 2009/10:1

7.9

Antal personer som betalar statlig inkomstskatt..................................................

199

7.10

Taxerade kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex ........................

199

7.11

Skatt på företagsvinster i procent av BNP 1991–2012 .......................................

200

7.12

Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från

 

 

 

mervärdesskatt 1996–2012.................................................................................

202

7.13 Mervärdesskatteintäkterna från hushållens konsumtion uppdelat på olika

 

 

 

varugrupper 1993–2009......................................................................................

202

7.14

Skatteintäkter från tobak och konsumtionen av cigaretter och snus 1995–

 

 

 

2012 .....................................................................................................................

203

7.15

Reseinförsel och skatteintäkter från alkohol 2001–2012 ...................................

203

7.16

Skattekvot 1980–2012...........................................................................................

204

8.1

Arbetslöshet och sjukpenningdagar (inkl. sjuklön) .............................................

220

8.2

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2009 och ursprungligt anvisade medel på

 

 

 

statsbudgeten för 20091 för vissa utgiftsområden ............................................

257

8.3

Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter för kommuner och landsting. ...........

263

8.4

Sociala naturaförmåner 1993–2012........................................................................

264

8.5

Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1990–2012.................................

265

9.1

Statsbudgetens saldo 2000-2012 ............................................................................

270

9.2

Utveckling av det ekonomiska resultatet före extra ordinära poster i

 

 

 

kommuner och landsting ...................................................................................

277

9.3

Utvecklingen av kommunsektorns finanser .........................................................

278

9.4

Offentliga sektorns finansiella sparande och arbetslöshet...................................

279

9.5

Den offentliga sektorns kapitalstock ....................................................................

280

9.6

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet .................................................

280

9.7

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 2000–2011 .......................

281

10.1

De offentliga utgifterna efter ändamål, 2006 ......................................................

290

10.2

Inbetalda skatter och erhållna transfereringar och offentliga tjänster i

 

 

 

genomsnitt vid olika åldrar, 2004.......................................................................

291

10.3

Offentliga nettoutgifter per ålder, 2004..............................................................

291

10.4

Förändring i folkmängden efter ålder, 2008–2090..............................................

293

10.5

Försörjningskvoter 1875–2090 ............................................................................

293

10.6

Försörjningskvoter i olika demografiska scenarier 2000–2090..........................

294

10.7

Primära och totala offentliga utgifter och inkomster, 2000–2090.....................

295

10.8

Ålderspension per person 65 år och äldre...........................................................

296

10.9

Finansiellt och primärt sparande..........................................................................

296

10.10 Finansiellt sparande i olika scenarier .................................................................

298

10.11 Arbetade timmar i befolkningen, 1980–2090....................................................

299

11.1

Myndigheternas investeringslån juni 2000–juni 2009 ........................................

306

17

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2009/10:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Politiska utgångspunkter och sammanfattning av förslagen i budgetpropositionen för 2010

Inledning

Världen befinner sig i den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. Det som startade som en finansiell kris, orsakad av bland annat ansvarslös hantering av riskfyllda finansiella affärer samt brister i regelverk och tillsyn av finansmarknaderna, har övergått till en realekonomisk kris med fallande produktion och stigande arbetslöshet.

Som ett litet, öppet och handelsberoende land har Sverige drabbats hårt, med bland annat stigande arbetslöshet som följd. Det finns inga mirakelkurer som kan förhindra att hushåll och företag drabbas av stora påfrestningar. Däremot kan krisens effekter motverkas och en stark och hållbar återhämtning främjas. Då är det också viktigt att hjälpa dem som drabbas värst.

Viljan och förmågan att ta ansvar hos världens regeringar och myndigheter har prövats det gångna året. Genom att lägga om den ekono- miska politiken i en mycket expansiv riktning har de allvarligaste hoten undanröjts. Åtgärderna för att få det finansiella systemet att fungera mer normalt har fått önskad effekt. Världen löper inte längre risken att drivas ned i en djup nedåt- gående ekonomisk spiral.

Alliansregeringen har valt en väg präglad av ansvar för de offentliga finanserna, för jobben och för välfärdens kärnverksamheter. Den ekonomiska politiken i Sverige har lagts om för

att möta krisen och dämpa fallet i sysselsätt- ningen. Det skedde samtidigt som regeringen värnade en statsfinansiell beredskap för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris.

Det ekonomiska läget är nu något stabilare än i våras och riskbilden är mer balanserad. I Sverige har därför risken för en ytterligare påtaglig försämring av de offentliga finanserna minskat tydligt.

Det kommer emellertid att vara en lång och mödosam väg tillbaka mot ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Alliansregeringen vann i valet 2006 svenska folkets förtroende med en politik för fler i arbete och färre i utanförskap. Tack vare den inriktningen stod Sverige starkare rustat för att möta krisen. Genom att kraftfullt hålla fast vid den inriktningen kan Sverige komma stärkt ur den ekonomiska krisen.

Sverige står liksom en rad andra länder inför hotet att den stigande arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå och förvandlas till ett växande utanförskap. Fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden är Alliansregeringens viktigaste mål. Hotet om en arbetslöshet som fastnar på en hög nivå, där människor inte får komma till sin rätt och utvecklas, ska mötas med en kraftfull politik för jobb och företagande och för utbild- ning och omställning till stöd för de människor som drabbas av arbetslöshet. Problemet får inte hanteras genom att människor förpassas till passiva system och göms undan i statistiken. I stället ska goda förutsättningar skapas för att människor ska komma tillbaka till jobb och trygghet, till arbetskamrater och gemenskap.

21

PROP. 2009/10:1

Med en ansvarsfull politik för ordning och reda i de offentliga finanserna kan vi nu vidta ytterligare krisåtgärder och fortsätta att arbeta Sverige ur krisen.

Åtgärderna i denna budgetproposition in- riktas på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast, värna välfärdens kärna, skapa förutsättningar för fler och växande företag och att värna klimatet.

Sammantaget bedöms tidigare beslutade kris- åtgärder och de åtgärder som föreslås i denna proposition leda till att nivån på BNP 2010 blir 1,7 procent högre än om de inte hade vidtagits och att antalet sysselsatta blir 52 000 personer fler än vad som annars varit fallet. Den mycket expansiva penningpolitiken bidrar också till att hålla uppe efterfrågan.

Den finansiella krisen och den därefter följande djupa lågkonjunkturen har hamnat i fokus för den ekonomiska politikens utformning under det senaste året. Samtidigt är det viktigt att den dramatiska utvecklingen under det senaste året inte gör att de långsiktiga ut- maningar som Sverige, liksom många andra länder, står inför glöms bort. Tvärtom under- stryker krisen behovet av en långsiktigt inriktad ekonomisk politik.

Historiskt djup kris drabbar Sverige

Den kraftiga globala konjunkturnedgången har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt. På kort tid har BNP rasat dramatiskt och abrupt (se diagram 1.1). Resursutnyttjandet är mycket lågt och fortsätter att sjunka. Sysselsätt- ningen har fallit kraftigt. Varslen och arbetslös- heten har ökat. De offentliga finanserna har försvagats väsentligt. I år bedöms BNP falla med 5,2 procent, vilket är det enskilt svagaste året sedan andra världskriget. Återhämtningen bedöms bli långsam.

Regeringar och centralbanker runt om i världen har vidtagit exceptionella åtgärder för att dämpa krisen och förhindra en kollaps. Styr- räntorna har sänkts till historiskt låga nivåer. Omfattande finanspolitiska åtgärdspaket har genomförts för att stimulera efterfrågan och stödja det finansiella systemet.

Genom att ha värnat starka offentliga finanser i goda tider har Sverige haft utrymme att på ett kraftfullt sätt lägga om finanspolitiken till en av de mest expansiva i OECD-området. Omlägg-

ningen har skett samtidigt som den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna har värnats.

Under den senaste tiden har läget på de finansiella marknaderna väsentligt förbättrats. Företagens och hushållens lånemöjligheter har blivit bättre, vilket minskat risken för ytterligare negativa återverkningar på konjunkturen och de offentliga finanserna. Jämfört med bedömningen i 2009 års ekonomiska vårproposition finns det allt fler tecken på att såväl den globala som den svenska ekonomin stabiliseras.

Det kraftiga fallet i världsekonomin i slutet av 2008 och i början av 2009 har bromsat in och global BNP väntas öka igen mot slutet av året. Under 2010 bedöms Sveriges viktigaste export- marknader börja växa igen, om än svagt. Den samlade efterfrågan väntas dock växa så långsamt att sysselsättningen fortsätter att minska under 2010 för att stabiliseras först runt årsskiftet 2010/2011. Det bidrar till en fortsatt svag utveckling av hushållens disponibla inkomster 2010.

Diagram 1.1 BNP 1920–2012

Årlig procentuell förändring

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

 

88

 

 

2

 

2000 2004 2008 2012

920

 

924

928

 

32

 

36

 

 

 

40

 

 

1948

1952 1956 1960 1964

 

968

 

972

976

 

80

 

 

 

 

 

1996

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

9

 

1

19

19

19

19

 

 

 

19

19

19

19

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker.

Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna beräkningar (2009-2012).

22

Tabell 1.1 Nyckeltal

Årlig procentuell förändring om annat ej anges

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

BNP

4,2

2,6

-0,2

-5,2

0,6

3,1

3,8

Sysselsatta1

2,0

2,5

1,2

-2,6

-3,5

-0,5

0,9

Arbetade

 

 

 

 

 

 

 

timmar

1,3

3,2

1,6

-3,9

-1,5

0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet2

7,1

6,1

6,2

8,8

11,4

11,6

10,9

Timlön3

3,1

3,3

4,3

3,1

2,0

1,9

2,3

KPI, års-

 

 

 

 

 

 

 

genomsnitt

1,4

2,2

3,4

-0,4

0,4

0,8

1,8

Finansiellt

 

 

 

 

 

 

 

sparande4

2,4

3,8

2,5

-2,2

-3,4

-2,1

-1,1

Statsskuld,

 

 

 

 

 

 

 

procent av

 

 

 

 

 

 

 

BNP

42,1

36,4

33,6

37,8

40,4

40,6

40,3

115–74 år.

2Som andel av arbetskraften, 15–74 år.

3Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

4Offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Ansvarsfull politik ger utrymme för krisåtgärder

Förutom att det offentliga sparandet har för- svagats väsentligt har det rått en stor osäkerhet kring de offentliga finansernas fortsatta utveck- ling som en följd av den kraftiga konjunktur- nedgången och finanskrisen. Det något stabilare ekonomiska läget, med en minskad risk för en ännu sämre konjunkturutveckling och en väsentlig förbättring på finansmarknaderna, har påtagligt minskat risken avseende de offentliga finanserna.

De offentliga finanserna har vidare utvecklats något bättre än vad som bedömdes i 2009 års ekonomiska vårproposition genom såväl högre intäkter som lägre utgifter. Sammantaget har det skett en tydlig förskjutning i riskbilden avseende de offentliga finanserna från i våras. Trots detta måste beredskap finnas för en sämre utveckling av de offentliga finanserna, om konjunkturen åter skulle överraska negativt eller om en kris på finansmarknaderna skulle uppstå igen.

Riskbilden för det samlade ekonomiska läget bedöms nu vara balanserad. Förväntningar om en starkare exportorderingång, ett mer positivt inköpschefsindex, ytterligare förbättringar på de finansiella marknaderna och en starkare global konjunkturell återhämtning är faktorer som gör att återhämtningen kan gå snabbare än väntat. Mot detta står risken för en sämre ekonomisk utveckling än väntat. Det finns flera faktorer som kan göra att återhämtningen kan bli mer

PROP. 2009/10:1

utdragen än i huvudscenariot. Arbetsmarknaden kan utvecklas ännu svagare än vad som för- väntats och den privata konsumtionen kan bli mer dämpad. Andra faktorer som kan begränsa återhämtningen kan vara ekonomisk oro i de baltiska länderna eller nya, negativa överrask- ningar inom finans- och banksektorn.

Arbetsmarknaden drabbas hårt

Sverige har hittills förlorat 100 000 jobb i den djupa lågkonjunkturen (se diagram 1.2). Syssel- sättningen bedöms fortsätta att falla under hela 2010. Från toppnivån halvårsskiftet 2008 till årsskiftet 2010/2011 beräknas sysselsättningen minska med 300 000 personer. Sysselsättnings- fallet medför allvarliga påfrestningar för hus- hållen, företagen, de offentliga finanserna och för samhällsekonomin.

Diagram 1.2 Sysselsättning 1664 år

Tusental personer

4 700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

20

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Mot denna bakgrund är det synnerligen ange- läget att dämpa fallet i sysselsättningen samt främja att sysselsättningen vänder uppåt så snart och kraftfullt som möjligt. Samtidigt är det offentligfinansiella utrymmet mycket begränsat.

Det låga resursutnyttjandet och det kraftiga och fortsatta sysselsättningsfallet pekar dock på ett fortsatt behov av krisåtgärder. Den minskade osäkerheten i de offentliga finanserna jämfört med i våras har förbättrat förutsättningarna för att genomföra ytterligare krisåtgärder. Förutsätt- ningarna är också goda på grund av att Sverige i ett internationellt perspektiv har en gynnsam position när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Samtidigt är det viktigt att underskotten inte blir för stora och ohanterliga.

23

PROP. 2009/10:1

Sammantaget är ytterligare krisåtgärder moti- verade i detta allvarliga konjunkturläge i den utsträckning de medför endast ett begränsat underskridande av överskottsmålet. Det finansi- ella sparandet i offentlig sektor ska successivt återgå till ett överskott som ligger i linje med överskottsmålet. Budgetförstärkningar kan så- ledes behöva genomföras längre fram när konjunkturen förbättras. Återgången till över- skottsmålet ska ske på ett sådant sätt att det inte leder till allt för stora realekonomiska kostnader och ekonomiska obalanser. Fastställda utgiftstak ska klaras.

Regeringens åtgärder i denna budgetproposition

Det låga resursutnyttjandet, det kraftiga och fortsatta sysselsättningsfallet och den minskade risken för de offentliga finanserna motiverar ytterligare krisåtgärder. Åtgärderna inriktas på att:

-Dämpa fallet i sysselsättningen.

-Förhindra att arbetslösheten biter sig fast.

-Värna välfärdens kärna.

Därutöver föreslår regeringen bland annat åtgärder för:

-Fler och växande företag.

-Värna klimatet.

Regeringens satsar i denna budgetproposition totalt 32 miljarder kronor på nya åtgärder för 2010 och 24 miljarder kronor för 2011, utöver de åtgärder som redan beslutats eller aviserats. De huvudsakliga åtgärderna sammanställs i tabell 1.2 och redovisas närmare i avsnitt 1.3.

Tabell 1.2 Regeringens åtgärder i denna budgetproposition, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

Miljarder kronor

 

2010

2011

2012

 

 

 

 

Dämpa fallet i sysselsättningen

 

 

 

 

 

 

 

Kommuner*

10,00

 

 

 

 

 

 

Infrastruktur

1,00

0,10

-0,39

 

 

 

 

Förhindra att arbetslösheten biter sig fast

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt jobbskatteavdrag

10,00

10,00

10,00

 

 

 

 

Ökad aktivering inom

 

 

 

arbetsmarknadspolitiken

3,89

 

 

 

 

 

 

Lägre kostnader för vissa

 

 

 

arbetsmarknadspolitiska program

-2,54

 

 

Indirekta effekter av ökad aktivering

-0,55

 

 

 

 

 

 

Ökning av utbildningsplatser

1,89

1,79

 

 

 

 

 

Förstärkta insatser till personer som

 

 

 

lämnar sjukförsäkringen

2,63

4,64

5,69

 

 

 

 

Preciserade beräkningar av

 

 

 

sjukförsäkringsreformen

-2,66

-4,19

-4,49

Höjda studiemedel och fribelopp

0,13

0,20

0,20

 

 

 

 

Värna välfärden

 

 

 

 

 

 

 

Sänkt skatt för pensionärer

3,50

3,50

3,50

 

 

 

 

Brottsbekämpning och rättsväsendet

2,59

3,24

3,54

 

 

 

 

Hälso- och sjukvård

0,10

0,16

0,18

 

 

 

 

Äldreomsorg inkl. trygghetsbostäder

0,28

0,23

0,28

 

 

 

 

Bostadstillägg för personer med sjuk-

 

 

 

eller aktivitetsersättning

0,36

0,36

0,36

 

 

 

 

Bättre utbildningsväsende

0,06

0,09

0,25

 

 

 

 

Övrigt Värna välfärden

0,12

0,12

0,12

 

 

 

 

Fler och växande företag

 

 

 

 

 

 

 

Trygghet för företagare

0,56

0,69

0,69

 

 

 

 

Nedsatta egenavgifter

1,15

1,15

1,15

 

 

 

 

Insolvens

0,11

0,11

0,11

 

 

 

 

Ökat entreprenörskap

0,20

0,10

0,10

 

 

 

 

Värna klimatet

 

 

 

 

 

 

 

Energieffektivisering

0,30

0,30

0,56

 

 

 

 

Internationella klimatinvesteringar

 

 

0,20

 

 

 

 

Övrigt Värna klimatet

0,05

0,05

0,05

 

 

 

 

Övrigt

0,70

0,96

0,13

 

 

 

 

Förändring finansiellt sparande

 

 

 

offentlig sektor av reformer i BP10*

-31,85

-23,57

-22,21

* Medel till kommunerna betalas med 6 miljarder kronor 2009 och 4 miljarder 2010 men påverkar finansiellt sparande 2010. I beräkningen antas att 20 procent av tillskottet sparas i kommunerna, vilket innebär att det sammantagna offentligfinansiella sparandet försämras med 8 miljarder kronor 2010.

Åtgärder som dämpar sysselsättningsfallet och påskyndar uppgången

Att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb är en av de mest kostnads- effektiva åtgärderna för att dämpa fallet i sysselsättningen i en djup lågkonjunktur. I denna

24

budgetproposition föreslås därför ökade resurser till kommuner och landsting samt vissa infra- struktursatsningar, vilka även är kostnads- effektiva. Därutöver föreslås satsningar på bland annat hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.

Efterfrågan och sysselsättningen stimuleras också genom att krisens effekter på hushållens disponibla inkomster dämpas. Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget införs. Skatten sänks för pensionärer. Företagarnas egenavgifter sänks. Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs. De föreslagna skatte- sänkningarna ökar hushållens disponibla in- komster med 15 miljarder kronor och bidrar till att den privata konsumtionen hämtar sig 2010. Utan dessa åtgärder skulle den disponibla inkomsten öka med 0,4 procent nästa år. Med de föreslagna åtgärderna ökar i stället den dispo- nibla inkomsten med 1,2 procent.

Åtgärder som förhindrar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå

Efterfrågestimulerande åtgärder kan bara användas för att på kort sikt öka syssel- sättningen. Politiken måste därför kompletteras med satsningar som gör att arbetslösheten inte fastnar på en hög nivå så att sysselsättningen snabbt kan öka till en hållbart hög nivå i nästa konjunkturuppgång. Det gäller således att undvika att den nedgång i sysselsättningen som bedöms fortsätta 2009 och 2010 på sikt omvandlas till en långvarigt låg sysselsättnings- nivå. Därför behövs ytterligare åtgärder som ökar arbetslösas anställningsbarhet, förbättrar företagsklimatet och gör det mer lönsamt att arbeta.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag är inte bara ett sätt att upprätthålla hushållens disponibla inkomster nästa år och därigenom dämpa fallet i sysselsättningen och tidigarelägga uppgången. Ett förstärkt jobbskatteavdrag medför också en snabbare och större sysselsättningsökning, inte minst när läget på arbetsmarknaden förbättras, eftersom det blir mer lönsamt att arbeta. Det ökar arbetsutbudet samt förbättrar lönebild- ningen och rörligheten på arbetsmarknaden. En förstärkning av jobbskatteavdraget bidrar där- med till en högre sysselsättning även efter 2010.

De av regeringen genomförda och nu föreslagna åtgärderna, tillsammans med det föreslagna fjärde steget i jobbskatteavdraget, bedöms bidra till 150 000 varaktigt fler syssel-

PROP. 2009/10:1

satta, varav de fyra stegen av jobbskatteavdragen bedöms stå för drygt hälften av syssel- sättningsökningen.

För att öka människors anställningsbarhet och därigenom främja en kraftig och snabbare syssel- sättningsuppgång när konjunkturen förbättras, föreslås också temporära utbildningssatsningar (yrkesvux/komvux, yrkeshögskola samt univer- sitet och högskola), förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ökat fokus på arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, arbetsmarknadsutbildning samt intensifierade förmedlingsinsatser (coachning). Därtill införs en ny aktiveringsåtgärd inom statliga och kommunala verksamheter samt ideella organisa- tioner med viss verksamhet (Lyft) samtidigt som insatserna för arbetslösa ungdomar förstärks kraftigt.

Regeringen föreslår dessutom en rad åtgärder som förbättrar företagsklimatet i Sverige. Åtgärderna ökar tryggheten för företagare, gör det mindre riskfyllt att starta nya företag samt sänker kostnaden för många företagare.

Åtgärder som värnar välfärdens kärna

De temporärt ökade resurserna till kommuner och landsting 2010, samt den tidigare aviserade permanenta höjningen med 5 miljarder kronor per år från och med 2011, bidrar till att kommunsektorn kan behålla personal i större utsträckning trots att skatteintäkterna viker. Därmed kan viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg upprätthållas under lågkonjunkturen. Det är dock angeläget att kommuner och landsting med dessa extra resurser fortsätter och fördjupar ansträng- ningarna att höja effektiviteten och kvaliteten i verksamheterna.

Ökade anslag till rättsväsendet (bland annat polisen, domstolen och kriminalvården) bidrar till att trygga människors vardag. Anslags- ökningen hjälper också till att finansiera de underskott rättsväsendet har ådragit sig de senaste åren och ger de rättsvårdande myndig- heterna förutsättningar att öka effektiviteten och förbättra resultaten i verksamheten.

Den sänkta skatten för pensionärer och det höjda bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning lindrar krisens effekter för dessa grupper och bidrar till ökad ekonomisk trygghet. Tillsammans med jobbskatteavdraget har dessa reformer gynnsamma fördelnings- politiska effekter.

25

PROP. 2009/10:1

Överhängande risk för behov av budgetförstärkningar när konjunkturläget förbättras

För att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser är en stor del av krisåtgärderna temporära. Det gäller t.ex. de ökade resurserna till kommuner och landsting, fler aktiverings- åtgärder samt fler utbildningsplatser. Det är viktigt att dessa satsningar återtas när konjunkturläget förbättras, det kommunala skatteunderlaget stärks och behovet av utbildningsplatser minskar. Stora utgiftsök- ningar, som historiskt har visat sig vara svåra att återta, bör undvikas. Ett fjärde jobbskatteavdrag, som bidrar till en sänkning av Sveriges internationellt sett höga skattekvot, kan längre fram, om det skulle behövas, finansieras genom höjningar av andra mindre skadliga skatter. En permanent höjning av utgiftsnivån skulle i stället på sikt bidra till ett höjt totalt skatteuttag. Det offentliga finansiella sparandet ska öka till den målsatta nivån motsvarande 1 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.

Det offentligfinansiella läget kräver också en mycket stram utgiftspolitik de närmaste åren. Det finns en överhängande risk för att det kan behövas budgetförstärkningar när konjunkturen förbättras. Det är viktigt att eventuella budget- förstärkningar ges en samhällsekonomiskt effektiv utformning. Samtidigt ska välfärdens kärna värnas. Om budgetförstärkningar blir nödvändiga bör de bland annat ta sikte på skattejusteringar som bidrar till en bättre miljö och hälsa utan att minska incitamenten till arbete. Även utgiftsminskningar kan bli aktuella.

Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna är centralt. Regeringen avser därför att föra en stram utgiftspolitik de närmaste åren så att underskotten i de offentliga finanserna blir tillfälliga och hanterbara. För att markera detta föreslås att utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska justeringar, sätts 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition.

26

1.1Den makroekonomiska utvecklingen

Djup global lågkonjunktur

Världsekonomin befinner sig i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. För att dämpa effekterna av finanskrisen och den djupa lågkonjunkturen har regeringar och central- banker världen över genomfört krisprogram med omfattande penning- och finanspolitiska stimulanser. Åtgärderna har medfört en väsentlig förbättring av förhållandena på de finansiella marknaderna och lindrat fallet i efterfrågan. Olika mått som används för att mäta oron på bland annat räntemarknaden visar att oron har minskat påtagligt.1 De ligger nu nära nivåer som kan anses normala för en lågkonjunktur.

Under våren och sommaren har det även kommit flera tecken på att global BNP är på väg att stabiliseras eller redan har stabiliserats. Förtroendeindikatorer för industrin, så som inköpschefsindex och exportorderingång, har successivt förbättrats den senaste tiden (se diagram 1.3).

Diagram 1.3 Förtroendet inom tillverkningsindustrin

Index

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-5

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-15

45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-25

35

 

 

 

 

 

 

 

Förenta staterna (vänster skala)

 

 

-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-35

 

 

 

 

 

 

 

 

Euroområdet (höger skala)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-40

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00 01

02

03

04

05

06

07

08

09

Källor: Europeiska kommissionen och Institute for Supply Management.

Den globala tillväxten väntas förstärkas under 2010. Resursutnyttjandet i världsekonomin bedöms dock stiga först 2011 i takt med att osäkerheten hos företag och hushåll avtar, arbetsmarknadsutsikterna förbättras och den

PROP. 2009/10:1

expansiva penning- och finanspolitiken får full effekt.

BNP på väg att stabiliseras

Den kraftiga nedgången i världskonjunkturen har drabbat den exportberoende svenska ekonomin hårt (se diagram 1.4). I år bedöms BNP falla med 5,2 procent på årsbasis, vilket är det enskilt svagaste året sedan andra världskriget.2

Diagram 1.4 BNP 1920–2012

Årlig procentuell förändring

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

 

88

 

 

2

 

2000 2004 2008 2012

920

 

924

928

 

32

 

36

 

 

 

40

 

 

1948

1952

 

1956 1960 1964

 

968

 

972

976

 

80

 

 

 

 

 

1996

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

1

19

19

19

19

 

 

 

 

19

19

19

19

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

1

 

1

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker.

Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna beräkningar (2009–2012)

En ökad global efterfrågan samt en expansiv finans- och penningpolitik bidrar till att BNP bedöms börja att växa igen 2010. Återhämt- ningen går dock långsamt. Det låga kapacitets- utnyttjandet i omvärlden hämmar svensk export, som till stor del består av investeringsvaror och insatsvaror.

Sverige har jämförelsevis stora s.k. automatiska stabilisatorer vilka dämpar fallet i efterfrågan. Med automatiska stabilisatorer avses att efterfrågan i ekonomin automatiskt hålls uppe under en konjunkturnedgång genom att bland annat arbetslöshetsstöd betalas ut till personer som blir arbetslösa och att hushåll och företag vid sänkta inkomster betalar mindre skatt. Vidare bidrar både tidigare beslutade krisåtgärder och de åtgärder som föreslås i denna budgetproposition, till att dämpa krisens effekter på hushållens disponibla inkomster samt

1 Detta framgår exempelvis av den så kallade TED-spreaden, som visar

 

 

2 Beräkningarna inkluderar effekterna på BNP av de åtgärder som redan

skillnaden mellan den ränta bankerna betalar när de lånar av varandra på

interbankmarknaden och räntan på statsskuldväxlar.

beslutats, aviserats och som föreslås i denna budgetproposition.

27

PROP. 2009/10:1

att dämpa fallet i offentlig sysselsättning. Sammantaget bedöms åtgärderna leda till att nivån på BNP 2010 blir 1,7 procent högre än om de inte hade vidtagits och att antalet sysselsatta blir 52 000 personer fler än vad som annars varit fallet. Utöver finanspolitiken bidrar den mycket expansiva penningpolitiken till att hålla uppe efterfrågan. Riksbanken har sänkt reporäntan med 4,5 procentenheter sedan september 2008.

Tabell 1.3 Nyckeltal

Årlig procentuell förändring om annat ej anges

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

BNP

4,2

2,6

-0,2

-5,2

0,6

3,1

3,8

BNP-gap

2,5

2,6

0,0

-6,4

-6,5

-5,0

-3,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Sysselsatta1

2,0

2,5

1,2

-2,6

-3,5

-0,5

0,9

Arbetade

 

 

 

 

 

 

 

timmar

1,3

3,2

1,6

-3,9

-1,5

0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Produktivitet

3,0

-0,6

-1,7

-1,3

2,1

2,7

3,6

Arbetslöshet2

7,1

6,1

6,2

8,8

11,4

11,6

10,9

Timlön3

3,1

3,3

4,3

3,1

2,0

1,9

2,3

KPI, års-

 

 

 

 

 

 

 

genomsnitt

1,4

2,2

3,4

-0,4

0,4

0,8

1,8

115–74 år.

2Som andel av arbetskraften, 15–74 år.

3Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Arbetsmarknaden fortsätter att försvagas

Den svaga konjunkturutvecklingen syns nu allt tydligare på arbetsmarknaden. Antalet syssel- satta har redan minskat med 100 000 personer sedan halvårsskiftet 2008. De flesta arbets- marknadsindikatorer tyder på ett fortsatt kraftigt fall i sysselsättningen. Enligt regeringens prognos kommer sysselsättningen att falla kraftigt 2009 och 2010 och inte stabiliseras förrän vid årsskiftet 2010/2011. Arbetslösheten stiger till nivåer som Sverige inte har upplevt sedan 1990-talskrisen. Arbetslösheten väntas 2011 uppgå till 11,6 procent av arbetskraften (se diagram 1.5). Den höga arbetslösheten riskerar att leda till varaktigt lägre sysselsättning till följd av utslagning från arbetsmarknaden. Regeringens satsningar på bland annat arbetsmarknads- politiken syftar till att så långt möjligt motverka en sådan utveckling.

Som en följd av det mycket låga resurs- utnyttjandet bedöms såväl löner som priser stiga långsamt de närmaste åren.

Produktivitetsutveckling och risk för sysselsättningslös tillväxt

För utvecklingen på arbetsmarknaden finns en nedåtrisk i form av att följsamheten mellan BNP och sysselsättning har varierat över tiden, bland annat som en följd av olika snabb produktivitets- ökning. Det har funnits perioder där det tagit lång tid från det att BNP ökat tills syssel- sättningen stigit (s.k. sysselsättningslös tillväxt eller jobless-growth). Om produktivitets- tillväxten i den kommande konjunktur- uppgången blir oväntat stark kan arbets- marknaden på kort sikt komma att utvecklas svagare än i huvudscenariot.

Diagram 1.5 Arbetslöshet 15–74 år

Procent av arbetskraften

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

Anm.: Data avser åldersgruppen 15–74 år. Åren fram till 2005 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat länkad statistik.

Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor men riskerna är balanserade

Den globala finansiella krisen bedöms leda till en långsam ekonomisk återhämtning. Den senaste tiden har det dock kommit tecken på att återhämtningen i omvärlden och i Sverige kan ske snabbare och bli starkare än vad som antas i huvudscenariot. Framåtblickande indikatorer, t.ex. exportorderingång och inköpschefsindex, har exempelvis utvecklats oväntat starkt. Vidare har läget på de finansiella marknaderna förbättrats snabbt och risken för en världs- depression har minskat avsevärt, vilket har positiva effekter på tillgångsmarknaderna. Dessa faktorer bidrar till att det finns möjligheter att det kan gå bättre i förhållande till prognosens huvudscenario.

28

PROP. 2009/10:1

Samtidigt är det fortsatt risk för en sämre utveckling än väntat. För Sverige utgör utvecklingen i de baltiska länderna en särskild nedåtrisk. I de baltiska länderna har faktorer som stark kredittillväxt från utlandet, kraftigt stigande huspriser och negativa realräntor bidragit till att länderna byggt upp mycket stora obalanser. I samband med den globala finanskrisen och konjunkturnedgången 2008 drabbades de baltiska länderna mycket hårt med bland annat kraftigt minskad kredittillförsel. Om krisen i de baltiska länderna fördjupas ytterligare är risken stor att kreditförlusterna för de svenska bankerna blir större än i huvudscenariot. Detta kan minska tillgången till krediter för svenska hushåll och företag.

1.2En politik för att möta nedgången

på arbetsmarknaden, globaliseringen, klimat- förändringarna m.m.

Ett ifrågasättande av de offentliga finansernas hållbarhet är, för en liten öppen ekonomi som den svenska, förknippat med allvarliga risker och betydande kostnader. En finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar leder till en offentlig skuld- uppbyggnad som på sikt tvingar politiken att flytta fokus från åtgärder som bidrar till högre tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuld- sanering. En ogynnsam ekonomisk utveckling till följd av en oansvarig finanspolitik drabbar främst de utsatta grupperna i samhället, dvs. de grupper som bäst behöver väl fungerande trygghetssystem och välfärdstjänster.

Den kraftiga nedgången i världskonjunkturen har drabbat den svenska, exportberoende ekonomin hårt och har bidragit till en snabb och dramatisk försämring av de offentliga finanserna. En ansvarsfullt utformad finanspolitik före krisen har dock gjort att Sverige, till skillnad från många andra länder i EU och OECD, har gått in

1.2.1Utgångspunkter för krishanteringen i krisen med ordning och reda i de offentliga

I en tid då många ställer krav på kostsamma åtgärder för att stimulera ekonomin är det viktigt att slå vakt om en offentligfinansiellt hållbar politik för full sysselsättning. Det offent- liga måste klara sina huvuduppgifter så att medborgarnas förtroende bevaras. Politiken ska vara strukturellt riktig, leda till en hög och varaktig sysselsättning och värna välfärdens kärna även under den djupa lågkonjunkturen, samtidigt som de offentliga finansernas lång- siktiga hållbarhet inte får äventyras. Nedan redovisas utgångspunkterna för regeringens åtgärder, såväl redan genomförda som de som föreslås i denna proposition.

finanserna.

Diagram 1.6 Den offentliga sektorns bruttoskulder 2008 och 2010

Procent av BNP

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LU

DK

CZ

FI

SK

SE

IE

ES

PL

NL

AT

DE

HU

PT

FR

UK

BE

EL

IT

Värna sunda offentliga finanser

Regeringens politik utgår från att de underskott som uppstår i de offentliga finanserna till följd av krisen måste vara tillfälliga och hanterbara för att Sverige ska upprätthålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. Sunda offentliga finanser är en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Det är en grundbult för regeringens politik och ska upprätthållas i såväl goda som dåliga tider. Offentliga åtaganden måste i framtiden kunna finansieras med hänsyn tagen till den demografiska utvecklingen, trender

Anm.: Se appendix 4.1 för förklaring av länderförkortningar.

Källa: OECD.

Den ansvarsfulla finanspolitiken har begränsat underskotten även under krisen och minskat risken för att statsskulden ska öka okontrollerat. Sverige tillhör de OECD-länder som har lägst offentlig skuldsättning (se diagram 1.6) och som också rankas högt av EU-kommissionen när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet (se tabell 1.4).

29

PROP. 2009/10:1

Tabell 1.4 EU-kommissionens hållbarhetsindikator

Procent av BNP

Land

S2

Danmark

-3,9

Sverige

-1,9

 

 

Polen

-0,2

 

 

Finland

0,1

Italien

1,9

 

 

Nederländerna

2,6

 

 

Tyskland

2,7

Österrike

2,9

 

 

Frankrike

3,4

 

 

Portugal

3,6

Grekland

3,8

 

 

Slovakien

4,2

 

 

Belgien

4,8

Ungern

5,7

 

 

Tjeckien

6,1

 

 

Luxemburg

7,3

Storbritannien

7,6

 

 

Spanien

9,2

 

 

Irland

11,8

EU27

5,1

Anm.: Indikatorn anger den permanenta förbättring av ett lands finansiella sparande som krävs för att de offentliga finanserna skall bli långsiktigt hållbara. Ett negativt värde betyder att finanserna är hållbara och tål en försvagning. Indikatorn syftar till att möjliggöra jämförelser mellan länder.

Källa: EU-kommissionen 2009.

En avgörande förklaring till varför Sverige har kunnat gå in i krisen med ordning och reda i de offentliga finanserna är att det, till skillnad från i många andra länder, har funnits ett trovärdigt finanspolitiskt ramverk på plats i form av ett överskottsmål för den offentliga sektorns sparande, ett tak för statens utgifter och ett kommunalt balanskrav. Det är centralt att politiken tar sin utgångspunkt i detta ramverk även då konjunkturläget försämras dramatiskt. Det bidrar till att trovärdigheten för politiken upprätthålls. Stabila planeringsförutsättningar för företag och hushåll är avgörande för att konsumtionen, produktionen och, i förläng- ningen, välfärden ska kunna utvecklas på ett gynnsamt sätt.

Återskapa förtroendet för finansmarknaden

I utformningen av åtgärderna mot problemen på finansmarknaden har regeringen dragit lärdom från 1990-talets svenska bankkris. Trots att det

finns skillnader mellan nuvarande kris och 1990- talskrisen, har uppgifterna för staten varit likartade. Det samhällsekonomiska problemet är att företag och hushåll inte har haft tillgång till krediter i tillräcklig utsträckning. Det staten då kan göra är att vidta åtgärder riktade mot det finansiella systemet eller direkt till företagen. Regeringens åtgärder riktade mot det finansiella systemet syftar till att upprätthålla stabiliteten och kreditförsörjningen samt att återskapa förtroendet för finansmarknaden.

Samtidigt värna skattebetalarnas medel

Åtgärderna på finansmarknadsområdet har också utformats i syfte att värna skattebetalarnas intressen genom att säkerställa att statens lång- siktiga kostnader hålls nere och att statliga resursinsatser under den akuta krisen så långt som möjligt kan återfås. Det är också viktigt att betona att statens ingripande motiveras av riskerna för en kollaps i det finansiella systemet och en ännu värre nedgång i ekonomin. Åtgärderna är inte till för att skydda dem som investerat sina medel i alltför riskfyllda verksam- heter.

För att undvika att de statliga åtgärderna ses som garantier mot förluster för dessa in- vesterare, vilket skulle kunna leda till ett ökat risktagande i framtiden, är det viktigt att åtgärderna utformas så att det främst är ägarna och andra som har skjutit till riskkapital i de finansiella instituten som ska bära eventuella förluster. Strikta regler för bonusar och andra ersättningar till ledningen ska gälla för de aktörer som vill ta del av regeringens åtgärder. Det är inte rimligt att ledningen och ägarna ska kunna berika sig tack vare och i skydd av stödåtgärder från det allmänna.

Viktigt att åtgärder koordineras internationellt

En annan central utgångspunkt för regeringens insatser är att de inhemska åtgärder som riktas mot finanssektorn också koordineras inter- nationellt. Detta för att undvika att ett lands lösning blir ett annat lands problem.

En översyn av EU:s tillsyn av finansmark- naderna är högt prioriterad under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Den finansiella krisen har visat på brister i över- vakningen och regleringen av den finansiella sektorn. Finansiella företag har i allt större utsträckning gränsöverskridande verksamhet. Tillsyn och övervakning är dock i huvudsak nationell. Det är i dagsläget svårt att få en

30

PROP. 2009/10:1

tillräcklig överblick över de globala riskerna för den finansiella stabiliteten eller en övergripande tillsyn av de gränsöverskridande bankerna. EU:s förmåga att hantera kriser i gränsöverskridande finansiella företag behöver därför stärkas.

Regeringens ambition är också att driva utvecklingen framåt såväl inom EU som internationellt för att förbättra regleringen av den finansiella sektorn. Det är viktigt att säkerställa koordinerade och harmoniserade regler och standarder på internationell nivå. Kraven på kapital i bankerna kan behöva skärpas. Finansiella företag och produkter, som hittills stått utanför reglering, behöver regleras och ställas under tillsyn för att garantera den finansiella stabiliteten. Det behövs även striktare regler för bonusar och ersättningssystem i de finansiella företagen.

31

PROP. 2009/10:1

Ramverk för hantering av hot mot den finansiella stabiliteten

Det finansiella systemet har en central roll i ekonomin. Det utgörs av banker och andra aktörer som gör det möjligt att genomföra betalningar, hantera finansiella risker och ta emot sparande som kan lånas ut till hushållens och företagens investeringar. Om det finansiella systemet inte fungerar – oavsett om det beror på riktiga problem eller endast på misstankar om att sådana finns – fungerar inte ekonomin. Att övervaka stabiliteten i systemet är därför en central uppgift, såväl nationellt som inter- nationellt. Skulle stabiliteten hotas ställs det även krav på ett väl fungerande ramverk som effektivt hanterar hoten och återställer stabiliteten.

Regeringens åtgärder för att etablera ett fungerande system

För att hantera finanskrisen, återställa det finansiella systemets funktion och upprätthålla kreditgivningen vidtog regeringen ett antal åtgärder under hösten 2008 och våren 2009. Det var viktigt att samordna åtgärderna inom EU så att ett lands lösning inte ledde till problem för ett annat land. Men det var också viktigt att agera snabbt. Regeringen såg tidigt under krisen ett behov av att skapa en förutsägbar och robust process för hanteringen av olika krissituationer. I oktober 2008 lade regeringen fram en stabilitetsplan som omfattade omedelbara åtgärder och förslag till en stödlagstiftning. Med utgångspunkt från stödlagen har regeringen etablerat olika verktyg, t.ex. kapitaltillskotts- program, garantiprogram samt möjlighet till tvångsinlösen, för att hantera tänkbara problem. Riksgäldskontoret har fått det huvudsakliga ansvaret för att genomföra de olika stöd- åtgärderna.

Kapitaltillskott för att säkra kreditgivningen

När de internationella kapitalmarknaderna inte längre fungerar tillfredsställande, blir det svårt för hushåll och företag att få lån. Samtidigt minskar många banker sin utlåning i låg- konjunkturer. Banker måste hålla en buffert i form av kapital för att kunna hantera följderna av de risker de tar. I tider av finansiell oro och oro för kommande kreditförluster ökar trycket på bankerna att hålla mer kapital. Om kapitalet

minskar som en följd av förluster eller marknadens krav på bankens kapitaltäckning ökar, minskar bankens möjligheter att låna ut. Detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. Att upprätthålla kreditgivningen är ett av regeringens viktigaste mål med de åtgärder som vidtogs i samband med den finansiella krisen.

Regeringen utformade under våren 2009 ett frivilligt kapitaltillskottsprogram som skulle göra det möjligt att ge kapitaltillskott till solventa banker. Därmed kan en situation med stigande kreditförluster och minskad utlåning till följd av att bankernas kapital sjunker undvikas. Det aktuella kapitaltillskottsprogrammet omfattar högst 50 miljarder kronor och har förlängts till den 17 februari 2010. Inom ramen för detta program köpte Riksgäldskontoret i våras aktier i Nordea AB för 5,6 miljarder kronor mot- svarande statens ägarandel i samband med en nyemission för att stärka bankens motstånds- kraft mot förluster och upprätthålla kredit- givningen.

Garantier för bankernas finansiering

Banker och andra finansiella företag finansierar sin verksamhet genom insättningar och lån på de finansiella marknaderna. Bankernas möjlighet att finansiera sin verksamhet genom lån eller insättningar kan snabbt försämras i tider av finansiell oro. Då minskar även bankernas förmåga att låna ut pengar till hushåll och företag.

För att stärka förtroendet för det finansiella systemet och minska risken för att bankerna förlorade en del av sin finansiering höjdes hösten 2008 beloppet i insättningsgarantin. Dessutom utvidgades insättningsgarantin till att omfatta alla typer av konton med undantag av det individuella pensionssparandet IPS. Det var en åtgärd som både skyddade konsumenterna och ökade stabiliteten.

För att säkra att utlåningen fungerade införde regeringen också ett frivilligt garantiprogram riktat mot solventa institut. Programmet skulle minska bankernas problem att finansiera sin verksamhet på marknaden i en situation då förtroendet mellan de finansiella aktörerna var borta. Med programmet kan bankerna ge ut lån på marknaden med en statlig garanti. För denna garanti betalar banken en avgift till staten som ska täcka statens kostnader för programmet och den risk staten tar. Avgiften ska återspegla risken

32

i banken. Om garantin inte löses ut belastas de offentliga finanserna inte alls, i stället ger avgifterna en intäkt för staten. De banker som tar del av regeringens stödåtgärder måste också skriva under avtal om strikta regler för bonusar och andra ersättningar. Det är inte rimligt att ledande företrädare för bankerna ska erhålla bonusar som uppstått som en följd av statliga stödåtgärder och dess positiva effekter på resultatet.

Garantiprogrammet får uppgå till högst 1 500 miljarder kronor. Vid halvårsskiftet 2009 omfattade programmet ca 344 miljarder kronor fördelat på åtta finansiella institut. Den 2 april 2009 förlängde regeringen garantiprogrammet med sex månader fram till och med 31 oktober 2009.

Akut stöd till insolventa institut

Vid oro på de finansiella marknaderna ökar också risken för att problem i ett institut leder till problem i andra institut i det finansiella systemet. För att förhindra växande systemrisker och allvarliga hot behöver det finnas verktyg på plats för att kunna hantera finansiella företag som får stora ekonomiska problem.

Stödlagstiftningen som infördes hösten 2008 ger regeringen möjlighet att ingripa om ett finansiellt institut hamnar i en akut kris och t.ex. inte klarar att möta de lagstadgade kapitalkraven och därmed hotar den finansiella stabiliteten.3 Staten har genom stödlagen ett brett mandat att vidta de åtgärder som situationen kräver. Om staten behöver ingripa för att helt eller delvis ta över en problembank kommer staten i första hand ge kapitaltillskott genom röststarka preferensaktier som garanterar staten starkt inflytande och betydande avkastning om banken återhämtar sig.

Riksgäldskontoret beslutade i november 2008 att överta aktierna och därmed ägandet i Carnegie och Max Matthiessen Holding AB. Syftet var att värna det finansiella systemet och säkra värdet på statens pant för ett lån på 2,4 miljarder kronor. I maj slutförde Riksgälds- kontoret försäljningen av Carnegie och Max Matthiessen för ca 2,3 miljarder kronor. Staten får även del av framtida återbetalningar av vissa

3 Kreditinstitut ska hålla kapital som minst uppgår till 8 procent av de riskvärda tillgångarna.

PROP. 2009/10:1

lån som Carnegie gett. Riksgäldskontoret bedömer att försäljningsinkomsterna kommer att täcka stödlånet och kostnaderna för affären.

I en krissituation ger stödlagen staten möjlighet att genom tvångsinlösen av aktier ta över ägandet av ett kreditinstitut som inte accepterar villkoren för stödåtgärder eller vars kapitalbas underskrider en fjärdedel av det lagstadgade kapitalbaskravet. Det är viktigt för att undvika att ett institut ställer orimliga krav för att ta emot stöd av staten. Denna möjlighet har dock ännu inte behövt utnyttjas.

En ny stabilitetsfond

För att kunna finansiera åtgärderna har regeringen inrättat en särskild stabilitetsfond. Under 2008 tillfördes fonden 15 miljarder kronor.

Finansiell stabilitet är en kollektiv nyttighet som alla banker och övriga kreditinstitut drar nytta av. Det är därför rimligt att banker och institut solidariskt bidrar till finansieringen av stabilitetsfonderna. En avgift kommer att införas som ska betalas av samtliga banker och kredit- institut och som ska tillföras stabilitetsfonden. Utformningen av denna stabilitetsavgift bereds för närvarande inom Regeringskansliet. De nya bestämmelserna väntas träda i kraft under 2009.

Andra myndigheters stödåtgärder

Riksgäldskontoret har också bidragit till bättre likviditet i marknaden genom extra emissioner av statsskuldsväxlar och lån mot säkerhet i bostadsobligationer. Parallellt med regeringens insatser har Riksbanken tillhandahållit lån med längre löptider och med lägre krav på säkerheter än normalt, vilket har bidragit till att förbättra situationen på finansmarknaden. Därutöver har Riksbanken också förstärkt sin valutareserv med 100 miljarder kronor genom upplåning via Riksgäldskontoret.

Utgångspunkter för utformningen av ramverket

Värna den finansiella stabiliteten utan att ta över förlusterna

Regeringens uppfattning är att ett statligt ingripande på finansmarknadsområdet ska motiveras utifrån riskerna i det finansiella systemet och de problem som det kan medföra för hela ekonomin. Samtidigt är det viktigt att det är kreditinstituten själva, och framför allt dess aktieägare och andra som har skjutit till

33

PROP. 2009/10:1

riskkapital, som i första hand ska bära eventuella förluster. De villkor som regeringen har ställt för de olika stödåtgärderna minskar risken för att bankerna tar alltför stora risker under goda tider och inte får betala för konsekvenserna av sitt agerande i dåliga tider. Syftet med åtgärderna är inte att rädda en individuell bank eller dess ägare, utan att säkra bankernas viktiga funktioner i det finansiella systemet och i samhällsekonomin.

Skattebetalarnas intressen ska värnas

Regeringens åtgärder har utformats så att de värnar skattebetalarnas intressen. Statens långsiktiga kostnader ska hållas låga och de insatser som staten gör under krisen ska kunna återfås så långt som möjligt.

Om bankernas kapital behöver stärkas ska utformningen av kapitaltillskott säkra statens inflytande och avkastningen till skattebetalarna. Några länder har valt att komplettera kapital- tillskott med att lyfta ut så kallade dåliga tillgångar från bankernas balansräkningar. Osäkerheten om bankens ställning minskar när de dåliga tillgångarna inte längre finns kvar. Samtidigt är det svårt att prissätta dessa tillgångar på ett riktigt sätt och därmed säkra skattebetalarnas intressen. Därför är detta en åtgärd som i många fall lämpar sig bäst att genomföra först efter att staten tagit över den ursprungliga banken.

Öppenhet och generella program

En lärdom av krisen under början av 1990-talet är vikten av öppenhet. Att försöka dölja omfattningen på problemen leder endast till att de förvärras och att man inte kommer tillrätta med grundproblemet till att marknaderna inte fungerar på grund av bristande förtroende mellan aktörerna. Det visar inte minst hanteringen av den japanska bankkrisen under 1990-talet med en långvarig recession som följd. Regeringens strategi bygger i stället på en tydlig och öppen redovisning av problemen och åtgärderna så att alla vet vad som gäller. Regeringen har valt att ha generella program i stället för att finna individuella lösningar för enskilda banker. Ingen bank ska få orättmätiga fördelar på det allmännas bekostnad. Det är därmed ytterligare ett sätt att värna skatte- betalarnas intressen.

34

Stabilisera ekonomin

Direkt sysselsättningsskapande åtgärder och skattesänkningar prioriteras

Erfarenheten visar att det inte helt går att motverka en kraftig konjunkturnedgång med aktiva finanspolitiska åtgärder utan att de offentliga finanserna äventyras. Krisåtgärderna inriktas därmed på att med kostnadseffektiva sysselsättningsskapande åtgärder stimulera efter- frågan och dämpa fallet i sysselsättningen. Åtgärderna kan därmed bidra till att både lindra krisens verkningar och påskynda en åter- hämtning.

För att de offentliga finanserna inte ska urholkas av stabiliseringspolitiska åtgärder måste det säkerställas att temporära åtgärder inte blir permanenta. Regeringens utgångspunkt är därför att stora utgiftsökningar, som är avsedda att vara temporära, men som historiskt har visat sig vara svåra att återta, bör undvikas. En permanent höjning av utgiftsnivån skulle på sikt bidra till högre skatter, vilket skulle leda till försämringar i ekonomins funktionssätt.

Strukturellt riktiga skattesänkningar som bidrar till en bättre fungerande ekonomi med varaktigt högre sysselsättning och BNP och som på kort sikt stimulerar efterfrågan, leder tvärtom till en sänkning av Sveriges internationellt sett höga skattekvot. Om det senare skulle visa sig behövas kan sådana skattesänkningar finansieras genom en höjning av andra, mindre skadliga skatter, utan att skattekvoten ökar jämfört med den ursprungliga nivån. Förändringarna skulle därmed sammantaget bidra till att skapa en samhällsekonomiskt effektivare sammansättning av skatteuttaget.

PROP. 2009/10:1

Krisåtgärder behövs för att arbetslösheten inte ska bita sig fast

I en djup lågkonjunktur med kraftigt fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet är det nödvändigt att vidta åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå under lång tid, s.k. persistens.

Det finns flera orsaker till varför arbetslös- heten tenderar att bita sig fast. En viktig förklaring är att de som förlorat sitt arbete efter hand förlorar sin konkurrenskraft om jobben. Sådana effekter kan motverkas genom åtgärder som stärker de arbetslösas drivkrafter att söka arbete och som bevarar och utvecklar de arbets- lösas kompetens och kunskaper.

För att förhindra att den höga arbetslösheten blir bestående är det vidare viktigt att de arbetslösas intressen tas tillvara i lönebildningen. Det är därför mycket viktigt att de lönesättande parterna uppfattar att de som saknar arbete står nära arbetsmarknaden. Det förutsätter i sin tur att de arbetslösa upprätthåller viljan och förmågan att arbeta, t.ex. genom åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och utvecklar deras kompetens.

35

PROP. 2009/10:1

Varför tenderar arbetslösheten att bita sig fast?

Erfarenheten från Sverige och andra europeiska länder visar att en kraftigt ökande arbetslöshet riskerar att bita sig fast på en hög nivå. Under 1970 till 1995 tenderade arbetslösheten i EU-15, vid varje lågkonjunktur, att hamna på en allt högre nivå. Vidare tenderade arbetslösheten i goda tider att inte minska till samma nivåer som under tidigare konjunkturtoppar. För svensk del har arbetslösheten efter 1990-talskrisen inte sjunkit tillbaka till tidigare nivåer. Arbetslös- heten i USA uppvisar däremot inte detta mönster utan där har arbetslösheten snarare tenderat att minska över tiden. Utvecklingen i USA visar att det är möjligt att förhindra att en ökning av arbetslösheten av konjunkturella skäl övergår till strukturella problem på arbets- marknaden, s.k. persistens.

Diagram 1.7 Arbetslöshet i Sverige, USA och EU-15

Procent av arbetskraften

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

USA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EU-15

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1960

 

62

964

1966

 

8

970

1972 1974

 

76

978

1980

1982

 

84

1986

1988

 

90

992

1994

 

6

 

98

000

2002

 

4

006

2008

19

6

 

19

19

19

9

19

0

 

 

1

19

 

1

 

1

 

 

1

19

 

 

2

20

 

2

Källa: OECD.

Skillnaderna i arbetsmarknadens funktionssätt mellan Europa och USA har rönt stort intresse bland forskare. Nedan presenteras en rad för- klaringar till varför en ökande arbetslöshet kan bita sig fast. Detta är av vikt för den ekonomiska politikens utformning under och i kölvattnet av krisen. En väl avvägd finanspolitik bör innefatta tillfälliga åtgärder som motverkar att arbetslös- heten ökar, men också insatser som motverkar att arbetslösheten fastnar på en hög nivå och att människor varaktigt slås ut från arbetsmark- naden.

Hur uppkommer persistens?

För givna löner kan persistensproblem upp- komma som ett resultat av att de arbetslösa påverkas av arbetslösheten eller genom arbets- givares attityder till att anställa arbetslösa. Till detta kommer att lönebildningen inte nödvän- digtvis fungerar tillräckligt väl för att sysselsätt- ningen ska öka fullt ut vid ett förbättrat kon- junkturläge eller för att motverka regionala eller yrkesmässiga obalanser.

En första möjlig förklaring till att en hög arbetslöshet ger långvariga effekter är således att de personer som blir arbetslösa på olika sätt inte konkurrerar effektivt om de lediga jobben som en effekt av att de är arbetslösa. Exakt hur de arbetslösa påverkas av arbetslösheten beror på många faktorer, exempelvis hur arbetsmark- nadspolitiken (i vid mening) och försörjnings- systemen är utformade, bland annat genom att dessa faktorer kommer att påverka hur långa arbetslöshetsperioderna blir.

Effekterna för en individ av att vara arbetslös blir större ju längre individen är arbetslös. Färdigheter kan bli mer och mer föråldrade, förmågan att utföra givna arbetsuppgifter kan försämras och viljan att söka jobb kan påverkas negativt av en längre period av misslyckat jobb- sökande. Dessutom kan arbetsgivarna vara tvek- samma till att anställa personer med långa arbetslöshetsperioder (s.k. stigmatisering).

Dessa persistensmekanismer kan också för- stärkas av förändrad social normbildning kring arbetslösheten. Om arbetslösheten är hög kan det sociala trycket att skaffa ett arbete vara lägre än annars och det blir då mindre socialt kostsamt för individen att vara arbetslös. Detta leder till att de arbetslösas sökaktivitet minskar. Slut- resultatet blir längre arbetslöshetsperioder och högre arbetslöshetsnivåer än vad som hade varit fallet om normen kring arbetslöshet sett annor- lunda ut.

En politik för minskade persistensproblem

En viktig slutsats är att den ekonomiska politi- ken bör inriktas på att motverka långa arbetslös- hetsperioder. Under 1990-talet bidrog arbets- marknadspolitikens utformning, särskilt möjlig- heterna att via deltagande i arbetsmarknads- politiska program upparbeta nya perioder med ersättning från a-kassan, till långa arbetslöshets- perioder och sannolikt en varaktigt högre

36

arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitiken är i dag utformad så att den på ett helt annat sätt upp- rätthåller arbetslinjen. Arbetsmarknadspolitiska program kan inte användas för att ge nya perioder med a-kassa och arbetsmarknadspoliti- ken fokuserar i större utsträckning på att bidra till ett effektivt jobbsökande. Arbetslöshets- försäkringen har fått en utformning som i större utsträckning ger drivkrafter att söka jobb. I samma riktning verkar jobbskatteavdraget.

PROP. 2009/10:1

blir lägre även på sikt. Därtill kan den minskade efterfrågan leda till minskade vinster. Så länge vinsten är lägre än kapitalkostnaden kommer företagen att dra ner kapitalstocken. Detta ger upphov till en ytterligare sysselsättningsminsk- ning osv. Den ursprungliga störningens effekt kommer sålunda att förstärkas av anpassningen av kapitalstocken, och i den mån förändringar i kapitalstocken tar tid, så kan denna mekanism ge upphov till utdragna anpassningar.

Lönebildningen och varaktighetsproblemen

Flera av de mekanismer som ger upphov till en varaktigt hög arbetslöshet kan delvis betraktas som lönebildningsproblem. Föråldrade eller för- sämrade yrkeskunskaper blir ett problem i första hand om lönebildningen inte är förenlig med en god sysselsättningsutveckling.

Lönebildningen spelar en huvudroll när kon- junkturen vänder uppåt. I en konjunkturupp- gång ökar efterfrågan på varor och tjänster och företagen vill öka produktionen för att möta denna ökade efterfrågan. Detta innebär också en ökad efterfrågan på arbetskraft. En ökad efter- frågan på arbetskraft leder till en kombination av ökad sysselsättning och högre löner. För en löneutveckling förenlig med god sysselsätt- ningsutveckling är det centralt att lönebild- ningen tar hänsyn till de arbetslösa arbets- sökande. Om de sysselsatta enbart ser till sina egna intressen eller om konkurrensen från arbetslösa arbetssökande är svag, kommer en stor del av den ökande arbetskraftsefterfrågan att leda till högre löner och inte till en ökad syssel- sättning. Det är därför en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken att se till att de arbets- lösa effektivt konkurrerar om jobben. Detta handlar väsentligen om två saker. Att hjälpa de arbetslösa att upprätthålla eller förvärva färdig- heter som gör dem anställningsbara och att hjälpa och förmå dem att effektivt söka jobb. En politik som åstadkommer detta ökar därför inte bara den enskildes möjligheter att få jobb, utan också den totala sysselsättningen.

Anställningsskyddet

Arbetslöshetens varaktighet påverkas inte bara av arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknads- politiken, utan också av det övriga regelverk som styr arbetsmarknaden, dvs. främst den arbets- rättsliga lagstiftningen. Ett mera strikt anställ- ningsskydd leder till lägre omsättning på arbets- marknaden. Färre personer förlorar jobben, men arbetslöshetstiderna blir också längre. Delvis är detta en avsedd effekt, de som skyddas mest av det arbetsrättsliga regelverket är personer med långa anställningstider. Personer med långa an- ställningstider är i genomsnitt äldre än personer med kortare anställningstider. Det finns starka belägg för att äldre arbetslösa i genomsnitt har betydligt längre arbetslöshetsperioder än yngre arbetslösa. En oönskad bieffekt är dock längre arbetslöshetstider för dem som faktiskt blir arbetslösa, liksom en högre arbetslöshet för nytillträdande på arbetsmarknaden.

Anställningsskyddet kan också påverka löne- bildningen. Ett strikt anställningsskydd minskar risken för de anställda att förlora jobben och kan därför bidra till högre löner och en lägre sysselsättning. Denna effekt uppkommer i den mån de förhandlande parterna företräder de sysselsattas intressen i högre grad än de arbetslösas. Ett väl utformat anställningsskydd innebär alltså, precis som andra trygghetssystem, en kompromiss mellan det önskvärda skyddet och de negativa bieffekter som uppkommer som ett resultat härav.4

Effekter via kapitalbildning

Persistenseffekter, i spåren av lågkonjunkturen, kan även uppstå via kapitalbildningen. Minskat kapacitetsutnyttjande kan leda till att delar av realkapitalet deprecierar och att kapitalstocken

4 En OECD rapport (OECD, DELSA/ELSA/WP5(2009)3, Employment Protection: Legislation and Beyond) visar en delvis ny bild av arbetsrätten i Sverige. Sverige tillhör de länder som genomfört störst förändringar (tillsammans med Portugal), och har tillsammans med de anglosaxiska länderna och Danmark, den mest liberala arbetsrätten (plats nr 9 av 31 jämförda länder). Sverige har dessutom underlättat mest för små- företagare (Sverige har den 4:e mest flexibla arbetsrätten för små och medelstora företag inom hela OECD-området).

37

PROP. 2009/10:1

Förbättra företagsklimatet

Sverige behöver ett innovativt och dynamiskt näringsliv. Nya och växande företag är viktiga också för sysselsättningen. Detta gäller inte minst i det nuvarande konjunkturläget. Åtgärder som förbättrar företagsklimatet kan bidra till att sysselsättningsökningen tidigareläggs och förstärks. Nya företag sätter press på redan etablerade och tvingar dem till förnyelse, ökad produktivitet och effektivare produktions- metoder. Hindren för att starta och utveckla företag bör vara så låga som möjligt. Regeringen föreslår därför i denna proposition en rad åtgärder som förbättrar företagsklimatet i Sverige.

Kapitalbildningen påverkas negativt av ett djupt fall i efterfrågan. När resursutnyttjandet har varit lågt under en lång tid och investeringarna tillbakapressade, tar det avsevärd tid att åter bygga upp kapitalstocken. Även detta kan bidra till att arbetslösheten biter sig fast. Sådana effekter kan motverkas genom att minska företagens kapitalkostnader eller genom en väl utformad företagsbeskattning.

Värna välfärdens kärna

Sveriges medborgare måste även under låg- konjunkturen känna förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag. Den offentliga välfärdens kärna i form av barn- och äldreomsorg, skola, vård, trygghet samt lag och ordning ska upprätthållas även under låg- konjunkturen. Att säkerställa välfärdstjänsterna bidrar samtidigt till att efterfrågan och sysselsättningen hålls uppe.

Regeringens långsiktiga strategi ligger fast och är en del av krishanteringen

Regeringens mål att minska utanförskapet och därigenom varaktigt öka sysselsättningen ligger fast. Därmed ligger även politikens inriktning för tillväxt och sysselsättning fast. Denna politik har inneburit en kombination av åtgärder som stimulerar arbetsutbudet och arbetskrafts- efterfrågan. Samtidigt har åtgärder som för- bättrar arbetsmarknadens funktionssätt och företagsklimatet genomförts. Dessa långsiktiga satsningar är även centrala för att skapa goda förutsättningar för en hög sysselsättningstillväxt i nästa konjunkturuppgång och är därmed en del av regeringens krisstrategi.

De åtgärder som har genomförts och som föreslås i denna budgetproposition utgår från regeringens ramverk för sysselsättningen (se avsnitt 5). Politiken fokuserar särskilt på åtgärder som ökar arbetsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden eftersom erfarenheterna visar att det är arbetsutbudet som på lång sikt bestämmer sysselsättningen. Den viktigaste reformen i detta avseende är jobbskatteavdraget som stärker drivkrafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta.

Andra viktiga åtgärder för att öka arbets- utbudet är förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Regeringen har också lagt om arbetsmarknadspolitiken vilket inneburit att Arbetsförmedlingen har fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbete. Arbetsmarknads- politiska resurser riktas i större utsträckning till dem som har störst behov. En rad reformer har genomförts för att stärka arbetslöshets- försäkringens roll som omställningsförsäkring och öka människors drivkrafter att bryta arbetslösheten. Dessa utbudsstimulerande åtgärder har kombinerats med åtgärder som stimulerar efterfrågan på personer som står långt från arbetsmarknaden (t.ex. nystartsjobben), samt åtgärder som stärker grupper med relativt svag förankring på arbetsmarknaden (t.ex. nedsättningen av arbetsgivaravgifter för äldre och unga). Reformerna inom arbetslöshets- försäkringen och jobbskatteavdraget har också syftat till att förbättra lönebildningen.

Regeringen har även utarbetat en särskild strategi för att hantera den sedan länge höga ungdomsarbetslösheten. Utgångspunkten har varit det faktum att ungdomars arbetslöshets- perioder ofta är korta och återkommande. De negativa arbetsmarknadsrelaterade effekterna blir dock varaktiga för dem som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig bedöms situationen vara för unga som saknar grundskole- eller gymnasieexamen.

Erfarenheten har visat att det är svårt att utforma effektiva arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar. Programmen leder alltför ofta till inlåsning och minskad sök- aktivitet. Regeringen har därför, med den relativt framgångsrika danska ungdomssatsningen som förebild, introducerat jobbgarantin för unga. Syftet med jobbgarantin är att unga ska få jobb eller söka sig till det reguljära utbildnings- systemet. Detta åstadkoms genom intensifierade förmedlingsinsatser, strama ersättningsregler

38

med tydliga krav, praktik och stärkta incitament till utbildning. Utbildningssystemet reformeras, bland annat förändras yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan, vilket förväntas minska antalet avhopp. Utöver dessa insatser har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för att öka arbets- kraftsefterfrågan på ungdomar samt förenklat möjligheten för arbetsgivarna att visstidsanställa.

Arbetslösheten bland ungdomar (15–24 år) är hög i Sverige jämfört med i många andra OECD-länder. Den relativt höga arbetslösheten bland unga kan bland annat bero på skillnader i arbetsmarknadens funktionssätt, demografin samt omfattningen och utformningen av utbildningssystemet.5 Nästan hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete, t.ex. helg- och feriejobb. Andelen sysselsatta ungdomar är ungefär lika hög i Sverige som genomsnittet för OECD-länderna.

1.2.2Krishanteringen så här långt

Finanskrisen och den efterföljande djupa låg- konjunkturen har föranlett både Sverige och andra länder att vidta ett flertal åtgärder. Krisen har mildrats genom åtgärder som stabiliserat de finansiella marknaderna samt genom åtgärder som motverkar fallet i resursutnyttjandet och sysselsättningen, samtidigt som de bidrar till att öka arbetsutbudet och arbetskraftens anställ- ningsbarhet när konjunkturläget förbättras.

Stabilisering av de finansiella marknaderna

För att komma till rätta med den finansiella krisens akuta effekter prioriterade regeringen under förra hösten att snabbt vidta åtgärder för att få finansmarknaderna att fungera bättre genom att värna den finansiella stabiliteten. Det finansiella systemet har en central roll i ekonomin och ett minskat förtroende för systemet ger återverkningar i hela ekonomin. Utan en fungerande finansmarknad blir den

5 Vissa skillnader med avseende på upplägg och genomförande av arbetskraftsundersökningarna kan också ge upphov till svårigheter att jämföra olika länders ungdomsarbetslöshet, se exempelvis rapporten Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15–74 år, AKU 2:a kvartalet 2009. Tema – att jämföra ungdomsarbetslösheten i Europa AM 11 SM 0903, Statistiska centralbyrån.

PROP. 2009/10:1

övriga stabiliseringspolitiken dessutom mindre verkningsfull.

Regeringen har föreslagit och riksdagen beslutat om att genomföra följande för att möta finanskrisen:

-Insättningsgarantin har höjts från 250 000 till 500 000 kronor.

-En ny stödlag har införts som ger regeringen möjlighet att besluta om kraftfulla åtgärder för att stabilisera finansmarknaden.

Med utgångspunkt i stödlagen har regeringen beslutat om:

-Ett frivilligt garantiprogram som säkrar upplåningen hos systemviktiga banker och finansinstitut.

-Ett frivilligt kapitaltillskottsprogram för banker och andra institut för att minska risken för en kraftig kreditåtstramning.

-Stödlagen ger möjlighet till bland annat tvångsinlösen av finansinstitut i akut kris.

-För att finansiera åtgärderna har en särskild stabilitetsfond inrättats och tillförts medel på 15 miljarder kronor.

Lagstiftningsåtgärderna på det finansiella området föregicks av Riksgäldskontorets åtgärder för att öka likviditeten på marknaden för statspapper. Dessa åtgärder bidrog till att den finansiella krisens effekter på svensk ekonomi kunde begränsas. Under den finansiella oron hösten 2008 skedde en dramatisk flykt till placeringar som bedömdes som mer säkra. Många banker och investerare ville köpa statspapper samtidigt som få ville sälja. I september 2008 blev efterfrågan på statsskuld- växlar så stor att bankerna hade svårt att hantera situationen i sin roll som centrala återförsäljare på marknaden. Riksgäldskontoret emitterade då statsskuldväxlar i stor omfattning. Emitteringen fortsatte fram till januari 2009 och som mest uppgick det sammanlagda utestående beloppet till 120 miljarder kronor. Sedan mars 2009 finns dock inga extraemitterade statspapper i omlopp. Åtgärderna beslutades efter samråd med Riksbanken.

Riksgäldskontoret återförde pengarna från de extra auktionerna till bankerna genom s.k. omvända repor i säkerställda bostadsobliga- tioner. I praktiken innebar detta att bankerna

39

PROP. 2009/10:1

kunde köpa statspapper med bostadsobligationer som säkerhet. Dessa åtgärder gjorde att räntemarknaden återigen började fungera och att bankerna fick lättare att finansiera sig i ett läge där bristande förtroende hade gjort det svårt för många banker att låna pengar. Förutom att förbättra bankernas likviditet innebar Riksgälds- kontorets åtgärder ett stöd för marknaden för bostadsobligationer.

Riksbanken har genomfört en rad åtgärder för att säkra likviditeten utöver sänkt styrränta. Riksbanken har tillhandahållit lån med längre löptider (6 månader) och med lägre krav på säkerheter än normalt. Kraven på bland annat säkerheternas kreditbetyg sänktes och företags- certifikat började accepteras i vissa fall. Bankerna fick därmed ökad tillgång till stabil finansiering. Riksbanken började även erbjuda lån i US dollar för att underlätta bankernas finansiering i utländsk valuta. Dessutom har Riksbanken ökat sin beredskap och förmåga att säkerställa bankernas finansiering i utländsk valuta genom att dels förstärka sin valutareserv med 100 miljarder kronor genom upplåning via Riksgäldskontoret, dels ingå så kallade swap- avtal med den amerikanska centralbanken, vilket ger Riksbanken ytterligare tillgång till US dollar.

Stabiliseringspolitiska åtgärder

Penningpolitiken

Riksbanken har en nyckelroll i stabiliserings- politiken och har på kort tid lagt om penningpolitiken i en mycket expansiv riktning. Sedan budgetpropositionen för 2009 presenter- ades i september 2008 har Riksbanken sänkt reporäntan med över fyra procentenheter, från 4,75 till 0,25 procent. Riksbanken bedömer enligt den penningpolitiska rapporten från september 2009 att reporäntan kan väntas ligga kvar på 0,25 procent fram till hösten 2010.

Finanspolitiken

I Sverige har Riksbanken det huvudsakliga ansvaret för stabiliseringspolitiken vid normala konjunkturvariationer. Finanspolitiken bidrar indirekt till att stabilisera efterfrågan via de så kallade automatiska stabilisatorerna. I den nuvarande djupa lågkonjunkturen med mycket

stora efterfrågestörningar och med Riksbankens styrränta nära noll, behöver dock finanspolitiken ge ett aktivt stöd till stabiliseringspolitiken. Utöver åtgärderna riktade mot de finansiella marknaderna har regeringen genomfört ett antal andra kraftfulla åtgärder i syfte att såväl motverka fallet i resursutnyttjandet och syssel- sättningen som bidra till att öka arbetsutbudet och arbetskraftens anställningsbarhet när konjunkturläget förbättras.

Åtgärder i budgetpropositionen för 2009

Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen en rad offensiva åtgärder på totalt 32 miljarder kronor för 2009. Åtgärderna omfattade bland annat sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och medelinkomst- tagare samt för pensionärer, sänkta social- avgifter, stora satsningar på infrastruktur, sjukvård samt forskning och utbildning. Åtgärderna i budgetpropositionen för 2009 gjorde att Sverige var bland de EU-länder som tidigt hade de mest kraftfulla stimulanserna mot krisen.

Åtgärder under vintern 2009

Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen i propositionen Åtgärder för jobb och omställ- ning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) ytterligare åtgärder på sammanlagt 8,4 miljarder kronor för 2009. Åtgärderna omfattade bland annat ytterligare infrastruktursatsningar och en skattereduktion vid reparation, om- och tillbyggnad samt förstärkta resurser till såväl korttids- som långtidsarbetslösa.

Åtgärder i samband med 2009 års ekonomiska vårproposition

För att ytterligare mildra effekterna av den ekonomiska krisen föreslog regeringen i 2009 års tilläggsbudget ökade resurser till kommuner och landsting i form av ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för 2010, som utbetalas i december 2009. Vidare aviserades en permanent höjning av det allmänna statsbidraget till kommuner och landsting med 5 miljarder kronor från och med 2011. Stödet till korttids- arbetslösa förstärktes genom ökade resurser för att stödja de arbetslösa i deras jobbsökande, fler praktikplatser samt fler utbildningsplatser. Även antalet platser i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin för ungdomar utökades.

40

Stora stimulansåtgärder i Sverige i ett internationellt perspektiv

Tillsammans med de åtgärder som redovisas i denna proposition kommer regeringen, för att

möta krisen,

sammanlagt ha satsat totalt ca

48 miljarder

kronor för 2009, motsvarande

1,6 procent av BNP och ytterligare 35 miljarder kronor för 2010, motsvarande 1,1 procent av BNP sedan sommaren 2008. Det överstiger klart EU-kommissionens rekommendation på 1,2 procent av BNP. Det betyder att de åtgärder som regeringen vidtagit för att möta den ekonomiska krisen sedan sommaren 2008 uppgår till sammanlagt 83 miljarder kronor motsvarande 2,7 procent av BNP.

En sammanställning som OECD gjorde i juni 2009 av olika länders stimulanspaket och storleken på automatiska stabilisatorer visar att Sverige i denna konjunkturnedgång samman- taget har de största finanspolitiska stimulanserna av de av OECD redovisade länderna beräknat ackumulerat för åren 2009 och 2010. Av diagram 1.8 framgår att effekten av enbart aktiva finanspolitiska åtgärder (dvs. åtgärder som kräver beslut) i Sverige är av ungefär samma storlek som i många andra OECD-länder, men då har inte åtgärderna i denna budgetproposition inkluderats i beräkningen.6 När olika länders finanspolitik jämförs är det dock viktigt att inte bara se till effekten av aktiva finanspolitiska åtgärder. En stor del av den konjunktur- stabiliserande finanspolitiken, som i andra länder kräver aktiva beslut, sker i Sverige med automatik. Med hänsyn tagen till de automatiska stabilisatorerna var den finanspolitiska stimu- lansen störst i Sverige vid tidpunkten för beräkningen.

6 Diskretionär finanspolitik i Sverige beräknad enligt OECD:s metod, dvs. den ackumulerade effekten på den offentliga sektorns skuld (netto- förmögenhet) jämfört med ett scenario utan reformer inklusive åtgärd- erna i denna budgetproposition uppgår till sammanlagt 131 miljarder kronor för åren 2009 och 2010, motsvarande 4,2 procent av BNP.

PROP. 2009/10:1

Diagram 1.8 Storlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009 och 2010

Procent av BNP

14,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12,0

 

 

 

 

 

Automatiska stabilisatorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diskretionär finanspolitik

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SE

DK

FI

DE

JPN

ES

UK

IT

FR

PO

USA

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Se appendix 4.1 för förklaring av länderförkortningar. OECD:s bedömning av den ackumulerade effekten på den offentliga sektorns skuld (nettoförmögen- het) vid utgången av 2010 av diskretionärt beslutade finanspolitiska åtgärder och automatiska stabilisatorer. De automatiska stabilisatorerna är beräknade som BNP-gapet multiplicerat med den elasticitet som beskriver hur känsligt det offentliga sparandet är för konjunkturvariationer.

Källa: OECD Economic Outlook juni 2009.

1.3Regeringens satsningar i denna budgetproposition

Det mycket låga resursutnyttjandet och den fallande sysselsättningen under hela 2010 motiverar ytterligare krisåtgärder. Den jämfört med i våras minskade osäkerheten i de offentliga finanserna har förbättrat förutsättningarna för att genomföra ytterligare krisåtgärder. De offentliga finanserna har därtill utvecklats något bättre än vad som bedömdes i 2009 års ekonomiska vårproposition. Sverige har dess- utom i ett internationellt perspektiv en gynnsam position när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i denna budgetproposition ett antal krisåtgärder. Dessa inriktas på att:

-Dämpa fallet i sysselsättningen.

-Förhindra att arbetslösheten biter sig fast.

-Värna välfärdens kärna.

Därutöver föreslår regeringen bland annat åtgärder för:

-Fler och växande företag.

-Värna klimatet.

41

PROP. 2009/10:1

1.3.1Åtgärder för att dämpa fallet i sysselsättningen

Åtgärder som dämpar fallet i offentligt finansierad sysselsättning är de mest kostnads- effektiva krisåtgärderna för att dämpa syssel- sättningsfallet. I denna proposition föreslås därför ökade resurser till kommuner och landsting, ökade resurser till rättsväsendet samt satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg och utbildning. Därutöver föreslås även vissa infrastruktursatsningar.

Dessutom stimuleras efterfrågan och syssel- sättningen genom åtgärder som höjer hushållens disponibla inkomster. Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget införs, egenavgifterna sänks för företagare, skatten sänks för pensionärer och bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs.

Ökade statsbidrag till kommuner och landsting

Det är ytterst angeläget att dämpa syssel- sättningsfallet i kommuner och landsting. Dels riskerar uppsägningar att ytterligare fördjupa lågkonjunkturen och öka risken för att arbets- lösheten under lång tid hamnar på en hög nivå. Dels bidrar de extra resurserna till att viktiga välfärdstjänster kan upprätthållas även under lågkonjunkturen. Därmed värnas välfärdens kärna.

Kommuner och landstings intäkter är känsliga för konjunkturen

Den kommunala sektorn utgör en betydande del av svensk ekonomi. Kommunsektorns utgifter uppgick 2008 till cirka 23 procent av BNP. Av

kommunsektorns utgifter

utgörs

knappt

85 procent av konsumtion,

som i

sin tur

huvudsakligen består av utgifter för personal.

Kommuner

och landsting står

för cirka

25 procent

av sysselsättningen i

Sverige. En

dämpning av fallet i kommunal sysselsättning har således stor betydelse för sysselsättningen i stort.

Det ekonomiska läget i kommuner och landsting är ansträngt. Den kommunala verk- samheten finansieras till ca 70 procent med kommunalskatter och inkomsterna är starkt beroende av konjunkturen. Det finns ett tydligt konjunkturellt mönster i skatteunderlagets utveckling (diagram 1.9). För att uppfylla

kommunallagens krav på en ekonomi i balans kan kommuner och landsting framöver bli tvungna att genomföra skattehöjningar eller nedskärningar, exempelvis i form av uppsägning av personal.

Diagram 1.9 Utveckling av skatteunderlag 1992–2012

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

Skatteunderlag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt 1992-2012

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

Anm.: Rensat för regeländringar som påverkar skatteunderlaget. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tillfälligt höjda statsbidrag till kommuner och landsting

För att dämpa fallet i den kommunala sysselsättningen och mildra effekterna av den ekonomiska krisen, föreslår regeringen i denna proposition ett tillfälligt ökat stöd på 10 miljarder kronor för 2010. Av de ökade statsbidragen för 2010 utbetalas 6 miljarder kronor 2009 i form av ett tillfälligt konjunkturstöd på motsvarande sätt som föreslogs i 2009 års proposition om vår- tilläggsbudget (prop. 2008/09:99). Att utgifter avseende 2010 utbetalas 2009 motiveras av behovet av en återstående säkerhetsmarginal under utgiftstaket.

Konjunkturnedgången sammanfaller med den pågående pandemin. Detta sätter landstingens ekonomi under ytterligare tryck. Mot bakgrund av detta och för att minska effekterna av influensapandemin på den ordinarie hälso- och sjukvården avsätter regeringen 1 miljard kronor till landstingen 2009.

Ökade statsbidrag till kommuner och landsting motverkar uppsägningar och att kommunsektorn därigenom tvingas föra en procyklisk politik. Det är en stabiliserings- politisk åtgärd med hög kostnadseffektivitet. Genom att tillfälligt öka stödet till kommuner och landsting värnar regeringen dessutom välfärdens kärna. Detta förutsätter att besluts- fattare i kommuner och landsting använder de

42

ökade resurserna för att upprätthålla sysselsätt- ningen och uppfylla viktiga välfärdsåtaganden som skola, sjukvård och äldreomsorg.

Behov av stabilare förutsättningar

Den ekonomiska krisen har tydliggjort att det finns ett behov av att skapa stabilare ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting över konjunkturer. I 2009 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att en översyn ska göras. Frågan om hur kommun- sektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturcykeln kommer mot denna bakgrund att utredas snarast. En möjlighet som i samman- hanget bör belysas är införandet av en s.k. kommunstabiliseringsfond. En sådan fond kan vara en av flera möjliga vägar att utjämna inkomsterna över tid och kan bidra till att temporärt stödja kommunsektorn då skatte- intäkterna viker i en lågkonjunktur samtidigt som den kan motverka att sektorn på ett ohållbart sätt använder tillfälligt höga skatte- intäkter i en högkonjunktur för att öka kost- naderna. Viktiga utgångspunkter för föränd- ringar som syftar till att stabilisera kommuner och landstings ekonomi är att de omfattas av tydliga regler, förutsägbarhet och att de är förenliga med de budgetpolitiska målen.

Vid sidan av detta arbete följer regeringen utvecklingen i kommunsektorn noga och åter- kommer i 2010 års ekonomiska vårproposition med bedömningar av det ekonomiska läget.

Ytterligare infrastruktursatsningar ger fler jobb

Det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi innebär att det finns möjligheter att ta tillvara lediga resurser inom byggsektorn. Det är därför en effektiv krisåtgärd att öka de statliga investerings- och underhållsåtgärderna inom infrastrukturområdet. Ytterligare 1,6 miljarder kronor satsas på den statliga infrastrukturen under 2009, 2010 och 2011. De ökade resurserna ska användas för insatser inom både väg- och järnvägsområdet i syfte att dämpa sysselsätt- ningsnedgången.

Inom järnvägsområdet skapar tillskotten förutsättningar för att redan pågående investeringsobjekt kan byggas snabbare och mer effektivt. Inom vägnätet finns ett stort behov av underhåll. De ökade resurserna till vägunderhåll som föreslås i denna proposition innebär att fler

PROP. 2009/10:1

vägar kan åtgärdas och redan planerade insatser kan tidigareläggas.

Krisåtgärderna ökar den disponibla inkomsten

Efterfrågan i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft stimuleras också genom åtgärder som syftar till att minska krisens negativa effekter på hushållens disponibla inkomster. Ett fjärde steg i jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, sänkta egenavgifter för företagare, höjda bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt höjda studiemedel höjer hushållens reala disponibla inkomster. Åtgärderna ökar hushållens köpkraft och skapar utrymme för en ökad privat konsumtion. Därmed bidrar åtgärderna till att dämpa fallet i efterfrågan och sysselsättningen.

1.3.2Åtgärder för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast

Efterfrågestimulerande åtgärder kan bara dämpa nedgången i sysselsättningen, men räcker inte till för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast. Politiken kompletteras därför med andra sats- ningar som gör att arbetslösheten inte fastnar på en hög nivå samt främjar en stark och varaktig sysselsättningsökning i nästa konjunkturupp- gång. Detta uppnås bäst genom satsningar som ökar de arbetslösas anställningsbarhet, gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbetskraften och ta ett arbete samt förbättrar företagsklimatet.

Jobbskatteavdraget höjer sysselsättningsnivån

Jobbskatteavdraget är en central del i regeringens politik för att höja sysselsättningen varaktigt. Regeringen föreslår nu att jobbskatteavdraget byggs ut med 10 miljarder kronor. Förslaget är både strukturellt och stabiliseringspolitiskt motiverat.

En förstärkning av jobbskatteavdraget innebär att det blir mer lönsamt att ta ett jobb. Det bidrar därför på sikt till en högre sysselsättning och ett minskat utanförskap.

Förslaget har också tydliga fördelaktiga effekter på sysselsättningen på både kort och medellång sikt. Jobbskatteavdraget bidrar till att fler personer stannar i arbetskraften under

43

PROP. 2009/10:1

lågkonjunkturen samt förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden. En ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden är särskilt önskvärd inför nästa konjunkturuppgång då den ekonomiska krisen har drabbat regioner och yrken i olika stor utsträckning. Jobbskatte- avdraget bidrar också till en högre sökaktivitet vilket också främjar en starkare sysselsätt- ningsökning i nästa konjunkturuppgång. Dessutom leder skattesänkningen till högre disponibla inkomster, också för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster. Dessa hushåll kan väntas konsumera en förhållandevis stor del av ökningen av de disponibla inkomsterna, vilket bidrar till en högre samlad privat konsumtion och efterfrågan. Detta dämpar syssel- sättningsfallet och påskyndar vändningen uppåt på arbetsmarknaden.

Regeringens tidigare genomförda och föreslagna åtgärder, tillsammans med det föreslagna fjärde steget i jobbskatteavdraget, bedöms bidra till 150 000 varaktigt fler sysselsatta. Jobbskatteavdragen bedöms stå för drygt hälften av denna uppgång.

44

Jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen

För att göra arbete mer lönsamt har regeringen infört ett jobbskatteavdrag i tre steg. Ett fjärde steg föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Totalt kommer då skatten på arbetsinkomster inom ramen för de fyra stegen att ha sänkts med sammantaget ca 71 miljarder kronor mellan 2006 och 2010.

Sänkt skatt på arbete gör det mer lönsamt att arbeta

Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare och företagare får behålla en större andel av sin arbetsinkomst. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som står utanför arbetsmark- naden, men bidrar också genom sänkt marginal- skatt till ett ökat arbetsutbud för många som redan har ett arbete. En förstärkning av jobbskatteavdraget är viktig i det nuvarande konjunkturläget. Den ökar hushållens disponibla inkomster, vilket stimulerar konsumtionen och dämpar sysselsättningsfallet. Förstärkningen av jobbskatteavdraget bidrar till att arbetskrafts- deltagandet upprätthålls, lönebildningen för- bättras och att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Detta främjar en stark sysselsättnings- ökning i nästa konjunkturuppgång.

Regeringen bedömer att effekten av jobb- skatteavdraget blir att närmare 80 000 fler personer kommer i arbete på lång sikt. Jobb- skatteavdraget är därmed den enskilt viktigaste reformen i regeringens strävan att få fler i arbete och minska utanförskapet.

Skatterna har varit höga på låga inkomster

Sverige har tidigare beskattat låga inkomster relativt högt. Jobbskatteavdraget innebär att skatten har minskat avsevärt för t.ex. ett vård- biträde (se diagram 1.10).

PROP. 2009/10:1

Diagram 1.10 Marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde

Procent

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

Marginalskatt

Genomsnittlig skatt

35

34.2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31.5

30.4

 

 

 

 

 

29.5

 

30

28.9

 

 

28.6

 

 

 

25

 

25.1

24.3

 

 

 

 

23.3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22.4

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

06

07

08

09

10

Källa: Egna beräkningar.

En löntagare får över tusen kronor mer i plånboken per månad

Med de fyra stegen i jobbskatteavdraget har 99 procent av alla heltidsarbetande fått skatte- sänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent sänkningar på över 1 500 kronor per månad. När individer och familjer får mer kvar i plånboken efter skatt ökar självständigheten och möjligheterna att utforma sitt eget liv.

Skattelättnaden blir störst för låg- och medelinkomsttagare

Jobbskatteavdraget är utformat så att det ger procentuellt mest till dem som tjänar minst (se tabell 1.5).

Tabell 1.5 Jobbskatteavdragen för olika löner 2010

Yrke

Grundlön

Grundlön plus

Jobbskatt

Sänkt skatt

 

per månad,

normala rörliga

avdrag,

som andel

 

kronor

tillägg (månads-

kr/mån

av månads-

 

 

lön), kronor

 

lön, %

 

 

 

 

 

Vårdbiträde

19 300 kr

21 900

1 480

6,8

Metallarbetare

23 600 kr

25 600

1 681

6,6

Sjuksköterska

25 400 kr

27 200

1 734

6,4

Gymnasielärare

28 600 kr

28 600

1 752

6,1

Läkare

52 800 kr

57 000

1 752

3,1

Anm.: Grundlön per månad 2008 för respektive yrkesgrupp (SSYK) från Statistiska centralbyråns strukturlönestatistik, framskriven med beräknad löneförändring inom sektorn.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ett LO-hushåll får nästan 2 500 kronor kvar i månaden

Av tabell 1.6 framgår hur regeringens politik påverkar ekonomin i ett hushåll med två löntagare med normala inkomster, när hänsyn även tas till höjd avgift till arbetslöshets-

45

PROP. 2009/10:1

försäkringen och borttagen skattereduktion för fackföreningsavgift och arbetslöshetskassa.7 Jobbskatteavdraget har den största effekten på

den disponibla inkomsten. Nettoeffekten uppgår till nästan 2 500 kronor varje månad.

Tabell 1.6 Hushåll med två heltidsarbetande. Typfall

Kronor/månad

 

Vårdbiträde

Metallarbetare

Hushållet

 

 

 

 

Grundlön per månad

19 300

23 600

42 900

Grundlön plus normala

 

 

 

rörliga tillägg (månadslön)

21 900

25 600

47 500

Förändrad inkomst

 

 

 

Sänkt skatt jobbskatt 1–4

1 480

1 681

3 161

Förändrade utgifter

 

 

 

Höjd arbetslöshetsavgift

-180

-300

-480

Borttagen skattereduktion för

 

 

 

arbetslöshetskassa och

 

 

 

fackmedlemskap

-100

-100

-200

Jobbrelaterade inkomst-

 

 

 

och utgiftsförändringar

1 200

1 281

2 481

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa

När det lönar sig bättre att arbeta blir det på sikt fler i arbete och färre i utanförskap. Då minskar inkomstspridningen och klyftorna i samhället (se diagram 1.11).

Diagram 1.11 Effekt av jobbskatteavdraget på justerad disponibel inkomst för hela befolkningen i olika inkomstgrupper

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

Direkt effekt

 

 

Långsiktig effekt

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Låg inkomst

 

 

 

 

 

 

Hög inkomst

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

 

 

 

7 Under mandatperioden har vissa skatter och avgifter införts som försämrar hushållets ekonomi, t.ex. en ny avgift inom trafikförsäkringen, hemdatoravgift samt högre skatt på snus, tobak, öl och drivmedel. Storleken på dessa är beroende av konsumtionen men har beräknats till 300–400 kronor per månad för den som brukar alla varukategorierna.

46

Ökad aktivering inom arbetsmarknadspolitiken

Arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift under lågkonjunkturen är att förhindra att människor blir arbetslösa under lång tid. Stödet till korttidsarbetslösa föreslås därför volym- mässigt öka med huvudsakligen samma inriktning som angavs i propositionen Åtgärder för jobb och omställning respektive i 2009 års ekonomiska vårproposition. Resurserna ska ytterligare fokuseras på fler praktikplatser och att sökaktiviteten upprätthålls på en god nivå.

Regeringen uppskattar att de ökade resurserna bidrar till att antalet platser i arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling 2010 ökar med 4 000 och att 8 000 fler får förstärkt arbets- förmedling i form av intensifierade förmedlings- tjänster (coachning). Arbetsmarknadsutbild- ningen ökar med ca 1 000 platser under 2010. En ny aktiveringsinsats, Lyft, föreslås inom statliga och kommunala verksamheter samt ideella organisationer med viss verksamhet. Regeringen beräknar att Lyft kommer att omfatta ca 40 000 platser. Aktiveringsinsatsen ska avse verksamhet inom miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Åtgärden syftar till att arbetslösa ska upprätthålla kontakten med arbetslivet samtidigt som den kan ses som en investering i vår miljö och omsorg. För att säkerställa implementering och antalet platser i Lyft avser regeringen att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att tillsätta en förhandlingsperson. Denna person, som ska ingå i Arbetsförmedlingens organisation, kommer att ha till uppgift att informera och förhandla fram aktiveringsplatser.

Stödet för långtidsarbetslösa föreslås även fortsättningsvis inriktas på att erbjuda plats i jobb- och utvecklingsgarantin, i jobbgarantin för ungdomar samt omfatta möjligheter till nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. I jobb- och utvecklingsgarantin kommer fler deltagare erbjudas aktiverings- och utbildnings- insatser. Hälften av platserna i Lyft och i arbetsmarknadsutbildning beräknas kunna erbjudas till deltagare i garantierna.

För att kunna bibehålla kvaliteten i Arbetsförmedlingens verksamhet när arbetslös- heten förväntas stiga kraftigt föreslår regeringen också att Arbetsförmedlingens resurser ökas med 600 miljoner kronor 2010. Därutöver tillförs Arbetsförmedlingen 2010 ca 400 miljoner kronor med anledning av sjukförsäkrings- reformen (se nedan).

PROP. 2009/10:1

Förstärkningen av den aktiva arbetsmarknads- politiken 2010 är möjlig genom att kostnaderna för delar av de arbetsmarknadspolitiska insats- erna blir lägre 2010 jämfört med vad regeringen tidigare beräknat. För 2011 och 2012 kvarstår regeringens tidigare bedömning av resursbehovet i garantierna. Dessutom innebär satsningen att utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen minskar för 2010.

Insatser för ungdomar

Ytterligare insatser för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten presenteras i denna proposition. Intensifierade förmedlingsinsatser och fler insatser inom jobbgarantin för unga införs. Nya insatser inom jobbgarantin inkluderar den nya aktiveringsåtgärden Lyft, svenska för invandrare (sfi) och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessutom får deltagare i jobbgarantin för ungdomar del av stöd till start av näringsverksamhet, vilket innebär att även personer under 25 år kan få ta del av detta stöd.

Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag föreslås också en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Insatsen omfattar 1 000 utbildningsplatser inom folkhögskolorna. Del- tagare inom jobbgarantin för ungdomar som har fyllt 20 år ges möjlighet att delta i jobbgarantin på deltid och att studera inom den kommunala vuxenutbildningen resterande tid. Deltagare i jobbgarantin ges också möjlighet att studera svenska för invandrare (sfi) på deltid samtidigt som de resterande tid deltar i andra aktiviteter inom jobbgarantin. Även det utökade antalet platser inom det reguljära utbildningssystemet som redovisas nedan syftar till att förbättra kompetensen och arbetsmarknadssituationen för unga. Sammantaget ligger dessa åtgärder väl i linje med den ungdomsstrategi regeringen har utarbetat och som i det längre perspektivet syftar till bland annat ett bättre fungerande utbildningssystem. På sikt är en väl fungerande skola den bästa åtgärden för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga.

Utöver dessa arbetsmarknadspolitiska åtgär- der avser regeringen att genomföra ett innovationsprogram för att stimulera ungas entreprenörskap. Genom de satsningar på arbetsmarknadspolitiken som regeringen nu genomför för vuxna och ungdomar, kommer antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska

47

PROP. 2009/10:1

program att öka kraftigt 2009 och 2010 (se diagram 1.12).

Snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare

En potential för att öka arbetskraftsutbudet finns inom gruppen utrikes födda. En förbättrad integration på arbetsmarknaden är viktig också av detta skäl. Regeringen föreslår att ett nytt system för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden införs för nyanlända in- vandrare. Det reformerade systemet innebär bland annat en ersättning som ger nyanlända bättre möjligheter att aktivt delta i aktiviteter och att arbeta vid sidan av etableringsaktiviteter. Arbetsförmedlingen får en tydligare roll och ett samordnande ansvar för att påskynda den nyanländes etablering.

Diagram 1.12 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Tusental personer

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

Källor: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.

 

 

 

 

 

Tillfällig utbildningssatsning är en effektiv krisåtgärd

Sysselsättningen beräknas minska till slutet av 2010 samtidigt som ungdomskullarna ökar. Det finns därför ett behov av ytterligare temporära utbildningssatsningar. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att utbildningsplatser under en djup lågkonjunktur motverkar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. En effekt är att de som har utbildat sig får högre produktivitet och därmed förbättrar sina möjligheter att få en anställning. Utbildning kan också vara ett sätt att undvika en stigmatiserande arbetslöshet. En annan effekt av utbildnings- satsningen är att jobbchanserna ökar även för de arbetslösa som inte utbildar sig. Orsaken är att

efterfrågan på arbetskraft på kort sikt är given. När fler människor är under utbildning blir det färre sökande per ledigt jobb, vilket gynnar övriga arbetslösa.

Utbildningssatsningarna bör vara tillfälliga, breda och omfatta utbildningar på olika nivåer, dvs. utbildning på komvux/yrkesvux, yrkeshög- skolan samt universitet och högskola. Ju fler utbildningsalternativ som erbjuds desto bättre förutsättningar ges för en god matchning mellan individ och utbildning. Huvudprincipen för ytterligare satsningar inom det reguljära utbildningssystemet bör också vara att de som utbildar sig finansierar utbildningen med en kombination av studiebidrag och studielån eftersom ett sådant system ger de studerande tydligare ekonomiska incitament att ta vara på utbildningen. Det är därmed mer sannolikt att utbildningen leder till högre produktivitet och anställningsbarhet.

Regeringen föreslår att tillfälligt under 2010 och 2011 öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskola. Utgifterna för denna tillfälliga utbildningssatsning uppgår till ca 2,3 miljarder kronor 2010 och ca 2,2 miljarder kronor 2011. Satsningen innebär 10 000 fler platser per år på universitet och högskolor, 3 000 fler platser per år på yrkeshögskolan (från hösten 2010) samt 10 000 fler platser per år på yrkesvux/komvux. Kostnaden för studiemedel är inkluderad för samtliga utbildningsplatser.

Satsningen ska vara temporär eftersom den samhällsekonomiska kostnaden för utbildning är låg under den djupa lågkonjunkturen, då alternativet för en del människor i stället hade varit arbetslöshet. När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att människor inte stannar kvar i olika åtgärder utan söker arbete för att undvika flaskhalsproblem. Mot bakgrund av att konjunkturläget väntas bli bättre 2012 föreslås inga ytterligare anslagsfinansierade utbildningsplatser för detta år. Detta under- stryker satsningens koppling till den djupa låg- konjunkturen och dess temporära utformning.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag om studieavgifter på högskolan för studenter utanför EES-området från och med 2011. Ett sådant förslag innebär att det frigörs ett utrymme inom grundutbildningsanslaget som kan komma övriga studenter till del i form av fler platser och ökad kvalitet. På så sätt sker en avtrappning av den temporära utbildnings-

48

satsningen 2012. Totalt omfattar regeringens satsning 75 500 platser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.

Tabell 1.7 Förstärkning av aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsning under 2010

Jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition

 

Volym

Aktiveringsinsats

 

 

 

Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling

4 000

Coachning

8 000

 

 

Arbetsmarknadsutbildning

1 000

 

 

Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal

40 000

verksamhet – Lyft

 

 

 

Folkhögskola

1 000

Totalt

54 000

 

 

Utbildningspaket, Antal årsstudieplatser

 

 

 

Universitet/högskolor

10 000

Yrkesvux/komvux

10 000

 

 

Yrkeshögskolan (från hösten 2010)

1 500

 

 

Totalt

21 500

Källa: Egna beräkningar.

Vägen tillbaka till arbete förbättras

Sedan sjukförsäkringsreformen genomfördes har sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv och insatser görs tidigare för att människors arbetsförmåga bättre ska tas till vara. Detta har gett resultat. Sjukfrånvaron i Sverige har sjunkit sedan reformen trädde i kraft.

Till följd av sjukförsäkringsreformen kommer ca 54 000 personer att lämna sjukförsäkringen under 2010 på grund av att deras dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut. Många av dessa beräknas då i stället behöva stöd av arbetsförmedlingen. Regeringen föreslår därför åtgärder som sammantaget ökar möjligheterna till en återgång i arbete för dessa personer. En person vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut, men som på grund av sjukdom uppenbarligen inte kan påbörja eller delta i ett arbetsmarknads- politiskt program, ska dock kunna få fler dagar med ersättning från sjukförsäkringen. Det kan exempelvis handla om personer som vårdas på sjukhus eller motsvarande.

För att säkerställa ett särskilt stöd från Arbetsförmedlingen till personer som lämnar sjukförsäkringen införs ett nytt arbetsmarknads- politiskt introduktionsprogram. Introduktionen

PROP. 2009/10:1

syftar till att kartlägga den enskildes förutsätt- ningar och behov av insatser. Introduktionen kan som längst pågå i tre månader. Dessa personer kommer ges möjlighet till att snabbare kvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin efter introduktionen.

För att bredda vägarna tillbaka till arbete ökas resurserna till personer som på grund av en funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. Regeringen föreslår också ett antal åtgärder för att det ska bli lättare för personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tagit slut att kunna få tillgång till arbetslöshets- ersättning. Vidare föreslås att personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som längst ska kunna vara sjukfrånvarande med bibehållen ersättning i en månad. Personer som på grund av sjukdom lämnat introduktions- programmet, jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar ska ha möjlighet att inom 12 månader återinträda i motsvarande arbetsmarknadspolitiskt program när han eller hon tillfrisknat.

1.3.3Åtgärder för att värna välfärden

En viktig utgångspunkt för regeringen är att medborgarnas förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag ska upprätthållas. Det innebär att även i den nuvarande djupa låg- konjunkturen måste centrala välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och rättsväsende säkerställas.

Regeringens åtgärder riktar in sig på att dels prioritera kärnverksamheterna inom offentlig sektor, dels skapa en rättvisare fördelning av den offentliga sektorns resurser.

Höjda statsbidrag till kommunsektorn bidrar till att viktiga välfärdstjänster kan upprätthållas

Kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att tillhandahålla grundläggande välfärdstjänster, så som utbildning, vård och omsorg. Ned- skärningar i den kommunala verksamheten till följd av den nuvarande lågkonjunkturen kan medföra att kvaliteten och tillgängligheten till välfärdstjänsterna försämras. Ytterligare höjda statsbidrag till kommunsektorn bidrar till att dessa viktiga välfärdstjänster upprätthålls under lågkonjunkturen och värnar därmed välfärdens

49

PROP. 2009/10:1

kärna. Människor ska även under lågkonjunk- turen känna förtroende för att det offentliga klarar sitt huvuduppdrag.

Det är dock av stor vikt att kommuner och landsting tar tillvara de möjligheter som kan finnas för att ge bästa möjliga service vid givna resurser och att kärnverksamheten prioriteras.

Kvalitetssatsningar i utbildningsväsendet

Regeringen går nu vidare med sin utveckling av skol- och utbildningspolitiken och lägger ett stort antal förslag för att stärka kvaliteten i utbildningsväsendet. Bland dessa ingår flera strukturellt viktiga reformer:

-En ny skollag.

-Implementeringsinsatser för att reformera gymnasieskolan.

-En ny lärarutbildning.

Den nuvarande skollagen är från 1985 och det finns ett stort behov av att skapa en ny, modern och tydlig struktur för skollagstiftningen. Den nya skollagen beräknas kunna träda i kraft hösten 2011. Även den reformerade gymnasie- skolan beräknas vara på plats hösten 2011. Medel ges nu för att kommunerna ska kunna förbereda denna viktiga reform och en del andra skolsatsningar.

Dagens lärarutbildning har fått mycket kritik och regeringen föreslår nu att den görs om. Lärarutbildningen behöver en nystart.

Flera satsningar görs för lärare, däribland en särskild satsning på yrkeslärare, vilka det riskerar att bli stor brist på framöver. Regeringen föreslår också en förlängd satsning på vidareutbildning för obehöriga lärare. Regeringens satsning på Skapande skola syftar till att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan. Satsningen, som regeringen startade 2008 för årskurserna 7–9, byggs nu ut till att även omfatta årskurserna 4–6. Eleverna har genom Skapande skola både fått möta kultur och getts en ökad möjlighet till eget skapande. Satsningen har även medfört att länge efterfrågade strukturer för samverkan mellan skolan och kultursektorn nu har börjat etableras.

Höjda studiemedel

Studiemedlen är den viktigaste finansierings- källan för de flesta studerande på olika utbild- ningsnivåer. För att ge de studerande en för- bättrad ekonomisk situation anser regeringen att studiemedlens totalbelopp bör öka från den 1 januari 2010. Totalbeloppet föreslås öka med 431 kronor per studiemånad vid heltidsstudier, varav höjningen för det s.k. generella bidraget blir 40 kronor och för det s.k. högre bidraget 75 kronor per studiemånad. I denna proposition föreslår därför regeringen att det avsätts ca 131 miljoner kronor 2010 och ca 148 miljoner kronor 2011 respektive 2012.

I syfte att ge den studerande ökad möjlighet till förbättrad ekonomi genom inkomster utöver studiemedlen föreslår regeringen att det s.k. fribeloppet höjs med 30 000 kronor per år från den 1 januari 2011. Därför avsätts 50 miljoner kronor för 2011 respektive 2012.

Ökade resurser till rättsväsendet

Regeringen har de senaste åren genomfört stora satsningar på rättsväsendet för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. Under mandatperioden har rättsväsendet hittills tillförts ca 2,5 miljarder kronor i varaktiga resurstillskott.

I denna budgetproposition föreslår regeringen ytterligare medel om sammanlagt ca 2,6 miljarder kronor 2010 för att öka polisens närvaro, säkerställa en effektiv åklagarverk- samhet, värna kvaliteten i den dömande verksamheten, utveckla innehållet i verkställig- heten, skapa fler häktes- och anstaltsplatser samt stärka brottsofferperspektivet i hela rättskedjan.

Brottsbekämpning förutsätter att det finns poliser där brott begås och på de tider de begås. Regeringens mål om att det ska finnas 20 000 poliser 2010 fullföljs. Regeringens utgångspunkt är att straffen för allvarliga våldsbrott och återfall i brott ska skärpas.

Vidare anser regeringen att det är viktigt att rättsväsendets myndigheter vidareutvecklar sina gemensamma insatser för att väsentligt öka effektiviteten och kvaliteten i bekämpningen av mängdbrott. Därutöver är det särskilt viktigt med tidiga och tydliga insatser gentemot unga lagöverträdare och unga brottsoffer. Föräldrar har huvudansvaret för att barn inte begår brott, men det är samtidigt viktigt att familjer har

50

tillgång till de olika former av stöd som de kan behöva.

Regeringen ställer höga krav på ett effektivare rättsväsende. Ett omfattande arbete pågår med att se över effektiviteten inom hela rättskedjan. Det gäller såväl myndigheternas kostnads- effektivitet och verksamhetsresultat som kriminalpolitiska och strukturella åtgärder för att effektivisera verksamheterna. Inom ramen för detta avser regeringen bland annat att utreda polisens organisation liksom förutsättningarna för att samla all polis- och åklagarverksamhet avseende ekobrott i landet hos Ekobrotts- myndigheten. Regeringen överväger även åtgärder för att skapa en effektivare brottmåls- process, bland annat genom en förbättrad brottsutredningsverksamhet och ändamålsenliga rättegångsregler samt att effektivisera rätts- väsendets informationsförsörjning. Rättssäker- het och brottsofferperspektiv är viktigt att beakta i effektiviseringsarbetet.

Med de resursförstärkningar regeringen före- slår ges rättsväsendets myndigheter tydliga förutsättningar att uppnå ökad effektivitet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Regeringen förutsätter att så sker och avser att noga följa utvecklingen och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Satsningar för en bättre äldreomsorg

Målet för äldrepolitiken är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Regeringens arbete syftar bland annat till att öka äldres valfrihet och att utveckla en vård och omsorg av god kvalitet.

Multisjuka äldre har ett stort behov av en vård och omsorg präglad av helhetssyn och detta kräver en flexibel organisation med lösningar som fungerar över vårdgivar- och huvudmanna- skapsgränser.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stödja huvudmännen i arbetet med att utveckla en väl fungerande äldreomsorg. Bland annat har regeringen presenterat en ny lag om valfrihets- system samt förtydligat kommunernas ansvar när det gäller att erbjuda stöd till dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning.

PROP. 2009/10:1

För att fortsatt stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla en modern och väl fungerande vård och omsorg om äldre

föreslår regeringen

att det

avsätts ytterligare

60 miljoner kronor

2010

och 2011 samt

110 miljoner kronor 2012.

 

Satsningen syftar bland annat till att, tillsammans med tidigare avsatta medel, göra det möjligt att införa ett prestationsbaserat statsbidrag för att stödja huvudmännen i deras arbete att utveckla en säker vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Vidare syftar satsningen till att möjliggöra en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om ett program för en god äldreomsorg, stimulera byggandet av trygghetsbostäder, stärka ledar- skapet inom äldreomsorgen samt utveckla det psykiatriska stödet till äldre.

Ökad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Regeringens strategi för att nå målet bygger på att sätta medborgare och patienter i fokus. Vården ska organiseras och utvecklas i enlighet med patienternas behov och förutsättningar.

Regeringen tar nu ytterligare steg för ökad tillgänglighet, effektivitet och kvalitet i svensk hälso- och sjukvård. Därför avsätts 103 miljoner kronor 2010, 160 miljoner kronor 2011 och 180 miljoner kronor 2012 för att stödja huvudmännens arbete. Därmed infrias bland annat två vallöften, inrättandet av en nationell och oberoende granskningsfunktion samt införandet av en fast vårdkontakt. Vidare föreslås åtgärder för att främja en säker läkemedelsanvändning och för att gallra bort ineffektiva behandlingsmetoder. I satsningen ingår också förslag för ökad patientsäkerhet samt implementering av en nationell cancer- strategi för att landsting och regioner på ett effektivt sätt ska kunna förebygga insjuknande i cancer och möta den belastning på vården som följer av en framtida ökning av antalet cancerfall.

51

PROP. 2009/10:1

Åtgärder för att stärka pensionärernas ekonomiska situation och stabilisera ålderspensionssystemet

Ett antal reformer har genomförts under senare år för att förbättra stödet till äldre. Bostads- tilläggen har förstärkts och satsningar har gjorts för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen och för att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende. I år har skatten för pensionärer sänkts genom ett förhöjt grundavdrag.

Ålderspensionssystemet, som utarbetades under 1990-talet, bygger på en femparti- överenskommelse. Det är ett autonomt pensionssystem som är politiskt och finansiellt stabilt. Pensionsöverenskommelsen är en helhet, vilket innebär att regeringen inte ensidigt kan ändra i pensionssystemet utan att bryta överenskommelsen. För att hantera samråds- frågor finns Pensionsgruppen med företrädare för fem partier.

Som en följd av börsnedgången hösten 2008 aktiveras balanseringen i ålderspensionssystemet 2010, vilket medför sänkta pensioner. För att få en jämnare utveckling av pensionerna har en fempartiöverenskommelse träffats i Pensions- gruppen om att införa ett 3-års glidande medelvärde i beräkningen av AP-fonderna. De nya reglerna innebär att inkomstpensionerna minskar med 3,0 procent i stället för ca 4,5 procent 2010. På sikt kommer dock pensionerna att återgå till de nivåer de skulle haft om balanseringen inte ägt rum. Det sker när den ekonomiska tillväxten tar fart igen och balanstalet överstiger ett. Det är också värt att notera att även utan en balansering hade inkomstpensionerna sjunkit med 1,2 procent 2010, främst som ett resultat av att konsumentpriserna föll från juni 2008 till juni 2009.

För att förstärka pensionärernas disponibla inkomster förslås inkomstskatten sänkas för personer som är minst 65 år vid årets ingång. Regeringen föreslår därför i denna proposition en skattesänkning på 3,5 miljarder kronor per år från och med 2010.

I tabell 1.8 redovisas exempel på skatte- lättnader för olika inkomst- och kommunal- skattenivåer. Skattelättnaden för en person som får full garantipension uppgår till mellan 1 034 till 1 223 kronor per år beroende på kommunal- skattenivå. Alla får del av skattesänkningen.

Reformen har gynnsamma fördelningspolitiska effekter.

Tabell 1.8 Skattelättnad genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer

Kronor per år

 

 

Kommunalskatt

 

 

Lägsta

Medel

Högsta

Inkomstnivå

(29,89 %)

(31,52 %)

(34,17 %)

Låg inkomst, 50 000 kr

1 034

1 128

1 223

 

 

 

 

Garantipensionär

1 034

1 128

1 223

(83 100 – 93 400 kr)1

150 000 kr

1 766

1 927

2 089

 

 

 

 

200 000 kr

2 260

2 466

2 673

300 000 kr

2 404

2 623

2 844

 

 

 

 

400 000 kr

2 902

3 058

3 216

1 Inkomsten varierar för garantipensionärer beroende på ålder och civilstatus. Skattelättnaden blir dock lika stor för samtliga garantipensionärer.

Källa: Egna beräkningar.

Förutom de ovan nämnda åtgärderna övervägs andra möjligheter att stabilisera pensionernas utveckling. Pensionsgruppen och Försäkrings- kassan undersöker bland annat möjligheten att införa någon form av begränsningsregel som skulle kunna förhindra alltför stora variationer i pensionerna. I avvaktan på Pensionsgruppens fortsatta diskussioner gör regeringen i denna budgetproposition ett beräkningstekniskt antagande som begränsar pensionsminskningen 2011 och 2012.

AP-fondernas administrationskostnader be- lastar ålderspensionssystemet och därmed pensionerna. Pensionsgruppen inleder därför under hösten 2009 en översyn av AP-fondernas administration och placeringsregler i syfte att minska administrationskostnaderna samtidigt som regeringen noggrant kommer att följa upp de initiativ Första–Fjärde AP-fonderna förväntas ta för att effektivisera förvaltningen och sänka kostnaderna.

Höjt bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning

För att förbättra förutsättningarna för skälig bostadsstandard till personer med låg ersättning föreslår regeringen att bostadstillägget till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (BTP) höjs, dels genom att andelen bostads- kostnader som ersätts med BTP ökas från 91 till 93 procent, dels genom att den högsta bostads- kostnaden som ersätts höjs från 4 500 kronor till

52

5 000 kronor per månad för en ogift person. För en gift person föreslås en höjning från 2 250 kr till 2 500 kronor. Sjuk- och aktivitets- ersättningen skrivs årligen fram med prisbas- beloppets förändring, vilket innebär att ersätt- ningarna beräknas minska 2010. Denna sänkning drabbar dem med de minsta marginalerna, framför allt personer med omfattande funktions- nedsättningar. Genom att förbättra BTP skyddas de sämst ställda när prisbasbeloppet sänks 2010.

Värna välfärdssystemen och förhindra felaktiga utbetalningar

Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten och förtroendet för transfereringssystemen är det viktigt att utbetalningar sker i tid och enbart till personer som är berättigade till stöd. Det är därför fortsatt viktigt att bland annat myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen fortskrider samt att arbetet med att bekämpa svartarbete och annat skattefusk integreras i den löpande verksamheten. Regeringen arbetar aktivt vidare med dessa frågor. I avsnitt 12.4 lämnas en närmare redogörelse för några av dessa åtgärder.

1.3.4Åtgärder för fler och växande företag

Insatserna är inriktade på att medverka till fler och växande företag, ett dynamiskt och innovativt näringsliv med enklare regler och väl fungerande marknader. Satsningar på småföretag prioriteras särskilt. Ett innovativt och dynamiskt näringsliv, med god anpassningsförmåga, är av central betydelse för den ekonomiska tillväxten. Nya företag sätter press på redan etablerade företag och tvingar dem till förnyelse, ökad produktivitet och effektivare produktions- metoder. Därför bör hindren för att starta och utveckla företag vara så låga som möjligt. Nya och växande företag är viktiga också för sysselsättningen. Detta gäller inte minst i nuvarande konjunkturläge, då åtgärder som förbättrar företagsklimatet kan bidra till att en sysselsättningsökning tidigareläggs och för- stärks.

Regeringen föreslår därför i denna proposition en rad åtgärder som stärker incitamenten att

PROP. 2009/10:1

starta, driva och utveckla företag i Sverige. Åtgärderna ökar tryggheten för företagare, gör det mindre riskfyllt att starta nya företag och sänker kostnaden för många företagare.

Nedsatta egenavgifter för företagare

För att förbättra de små företagens förutsätt- ningar för utveckling och tillväxt bör egen- avgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag sättas ned med 5 procentenheter, dock med högst 10 000 kronor per år. För att underlätta hanteringen och motverka skatteplanering bör nedsättning endast ske om överskottet av näringsverksamheten uppgår till minst 40 000 kronor.

Ett stöd genom nedsättning av egenavgifter riskerar att påverka konkurrensen och kan därmed komma att anses utgöra statsstöd enligt Europeiska gemenskapens regler om statligt stöd till näringslivet och bör därför konstrueras inom ramen för kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse (de minimis).

Personer som inte har fyllt 26 år och personer som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång bör inte omfattas av nedsättningen eftersom egenavgifterna för dessa åldersgrupper redan är nedsatta med betydligt mer än 5 procentenheter.

Ökad trygghet för företagare

För att stärka tryggheten för företagare föreslår regeringen ett antal förbättringar inom trygg- hetssystemen. Syftet är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken samt öka valfriheten för företagarna inom sjuk- och föräldraförsäkringsområdet samt inom arbets- marknadsområdet. Det ska bli enklare att växla mellan att vara företagare och anställd.

Förslagen inom sjuk- och föräldraförsäk- ringsområdet berör enskilda näringsidkare samt delägare i handelsbolag. I denna satsning föreslår regeringen bland annat att egenavgiften sänks för dessa grupper.

I syfte att förbättra villkoren för enskilda näringsidkare föreslår regeringen att den som startar enskild näringsverksamhet eller ett handelsbolag under ett uppbyggnadsskede under två år får rätt till sjukpenninggrundade inkomst motsvarande vad en anställd skulle få. Vidare föreslås att den regel som i dag begränsar

53

PROP. 2009/10:1

enskilda näringsidkares förmånsgrundade inkomst till motsvarande högst vad en anställd skulle ha haft tas bort. Regeringen föreslår också en ökad ersättning per dag för tillfällig föräldrapenning för enskilda näringsidkare.

På arbetsmarknadsområdet förtydligas regelverket och företagarnas skydd i arbetslös- hetsförsäkringen förstärks. Företagar- begreppet i arbetslöshetsförsäkringen bör kopplas till inkomstskattelagen. Reglerna vid tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet liksom reglerna för sammanläggning av inkomster från näringsverksamhet och anställning bör förtydligas.

En företagare som lägger ned företaget inom 24 månader efter start bör, om det är mer förmånligt, kunna få sin arbetslöshets- ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Skyddet bör stärkas för personer som fortsätter att driva företag även när lönsamheten försämras, genom att arbetslös- hetsersättningen baseras på den senaste taxeringen eller, om det är mer förmånligt, på de två år som föregår inkomståret i den senaste taxeringen.

Den som bedrivit näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltids- företagande bör kunna få denna sidoverksam- het bedömd som bisyssla, oavsett hur stora inkomster den genererat. Inkomsterna från sidoverksamheten som överstiger ett visst angivet belopp bör däremot, precis som i dag, avräknas.

Regeringen föreslår därutöver att Arbetsmiljöverket ges i uppdrag att i samråd med Försäkringskassan utreda havandeskaps- penning för företagare på grund av risker i arbetsmiljön.

Ovanstående förslag avser företagarnas egna socialförsäkringsskydd. Utöver detta föreslår regeringen ett generellt högkostnadsskydd som omfattar alla arbetsgivare. Det innebär att arbetsgivare kan få ersättning vid särskilt höga sjuklönekostnader.

Ökat entreprenörskap inom vård, omsorg m.m.

Ett område där entreprenörskapet traditionellt varit svagt, och inom vilket inte minst många kvinnor arbetar och har sin expertis, är vård och omsorg. Regeringen avser att förstärka insats- erna på området för att ytterligare stimulera en

förnyelse av välfärdssektorn som gynnar både patienter, brukare och entreprenörer. Detta görs bland annat genom inrättandet av ett nationellt välfärdsutvecklingsråd som ska samla aktörer på marknaden och kontinuerligt ha en dialog om hur hinder för marknadens utveckling kan undanröjas.

För att ytterligare stärka kvinnors entre- prenörskap och företagande förlängs satsningen Kvinnors företagande till och med 2010.

Vidare anser regeringen att potentialen för entreprenörskap och företagande inom de kulturella och kreativa näringarna kan utvecklas ytterligare. Det finns ett behov av aktörer som kan fungera som brobyggare och mellanhänder för att stimulera kreativa och innovativa processer i näringslivet likväl som för att öka entreprenörskap, innovation och företagande inom kultursektorn. Därför avser regeringen att genomföra en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar.

Dessutom avser regeringen att genomföra ett innovationsprogram för unga för att särskilt stimulera unga företagares entreprenörskap.

För att utveckla turistnäringen och entre- prenörskapet samt att ta vara på Sveriges potential och attraktionskraft som ett konkurrenskraftigt och hållbart turistland så föreslår regeringen utökade resurser för Visit Sweden AB.

Totalt föreslår regeringen att 200 miljoner kronor avsätts för dessa ändamål 2010.

Minskad risk att starta företag främjar ett ökat entreprenörskap

Att starta ett företag innebär att ta en risk. Insolvensförfarandet bestämmer konsekvens- erna vid ett misslyckande och blir därför en faktor som har betydelse för beslutet att starta företag. Det har visat sig att rädslan för konkurs är ett av de viktigaste skälen för individer till att inte starta ett eget företag.

Det är troligt att ett personligt insolvens- förfarande som är mer förlåtande för företagare kommer att medföra att personer blir mer benägna att engagera sig i entreprenörskap.

För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen att föreslå två förändringar i skuld- saneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte vara avgörande för om skuldsanering

54

beviljas för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet. Därigenom kommer det att kunna gå betydligt snabbare än i dag att få skuldsanering för den som har skulder från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom att även aktiva näringsidkare omfattas av skuldsanering får enskilda näringsidkare samma möjligheter att ta sig ur en ekonomiskt ohållbar situation som löntagare har i dag.

Reformering av skattereglerna för att förbättra konkurrenskraften

Riskkapitalverksamhet bedrivs inte sällan i form av handelsbolag. Regeringen föreslår skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på närings- betingade andelar i handelsbolag som ägs av aktiebolag eller andra juridiska personer. Aktiebolags och andra juridiska personers indirekta ägande av näringsbetingade andelar genom handelsbolag likställs därmed med direktägande. På så sätt ökar likformigheten samtidigt som reglerna förenklas och skatte- planering motverkas. Konkurrenskraften för företag som inte skatteplanerar förbättras.

För att förstärka de gröna näringarnas konkurrenskraft föreslås flera förändringar, bland annat slopande av handelsgödselskatten och sänkning av egenavgifterna.

Utredning om reducerad mervärdesskattesats i tjänstesektorn

Efter en politisk uppgörelse inom EU under våren 2009 är det numera möjligt att införa reducerad mervärdesskattesats för vissa tjänster. I den svenska miljön skulle detta kunna vara ett komplement till skattereduktionen för hushålls- arbete.

Sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster kan bidra till ökad sysselsättning genom reducerat svartarbete samt genom att underlätta för hushållen att gå från hemarbete till förvärvsarbete.

Regeringen vill nu undersöka möjligheten att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa tjänster. En utredare kommer därför att få i uppdrag att utreda om en reducerad mervärdes- skattesats kan införas i vissa delar av tjänste- sektorn från och med den 1 januari 2011.

PROP. 2009/10:1

Utredaren ska närmare analysera lämplig avgränsning av aktuella tjänster, skattesatsnivån samt utarbeta ett lagförslag.

Utredning om företagsbeskattning

För att förbättra företagsklimatet är det angeläget att företagsskattereglerna bidrar till en hög investeringsnivå och en snabb produk- tivitetsutveckling. Därmed främjas även den varaktiga sysselsättningen och BNP. En företagsskatteutredning tillsätts därför med syfte att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra villkoren mera lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital.

Ett annat syfte är att värna den svenska skattebasen i en alltmer globaliserad värld, samtidigt som Sverige även fortsättningsvis ska vara ett attraktivt land för investeringar och lokalisering av företag.

Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett EU-perspektiv.

1.3.5Värna klimatet

För att uppnå Sveriges energi- och klimatmål föreslås ytterligare satsningar på energieffek- tivisering och internationella klimatinvesteringar.

Det föreslagna programmet för energi- effektivisering bidrar till att uppfylla Sveriges förpliktelser i energitjänstedirektivet och målet om 20 procents ökad energieffektivitet till 2020. Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknik- upphandling och marknadsintroduktion, nätverksaktiviteter samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar. Programmet uppgår till 300 miljoner kronor per år under perioden 2010–2014.

Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. En tredjedel av klimatmålet ska uppfyllas med s.k. flexibla mekanismer såsom klimat- investeringar i utvecklingsländer. Ytterligare medel för flexibla mekanismer såsom klimat-

55

PROP. 2009/10:1

investeringar i andra länder behövs för att nå målet.

Därutöver presenteras fortsatta förebyggande åtgärder för att anpassa Sverige till de klimat- förändringar som oundvikligen kommer att ske, bland annat avseende undersökningar av ras- och skredrisker.

56

Regeringens klimat- och energipolitik

En stor majoritet av världens klimatforskare är eniga om att jordens klimat är på väg att förändras och att bland annat människan är en viktig orsak till detta. Utsläppen av växthusgaser är en global utmaning som kräver globala insatser. Genom internationellt samarbete kan de globala insatserna mot klimatförändringar omfatta mer långtgående åtaganden och genom- föras kostnadseffektivt.

Klimat- och energimål

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU, som är pådrivande i det internationella klimatarbetet. EU har enats om att minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020 jämfört med 1990. Detta mål gäller dock under förutsättning att andra industriländer gör jämförbara åtaganden och att adekvata åtgärder görs av snabbt växande utvecklingsländer. Om detta inte sker ska EU ändå ensidigt minska sina utsläpp med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Genom Allianspartiernas energi- och klimat- överenskommelse lades grunden för en lång- siktig, hållbar och kostnadseffektiv klimat- och energipolitik. Överenskommelsen bygger på underlag från Vetenskapliga Rådet, den parlamentariska Klimatberedningen och den dialog som regeringen fört med samhälle och näringsliv kring energi- och klimatfrågorna. EU:s klimat- och energipaket utgör grunden för Sveriges politik.

Detta skapar förutsättningar för långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer. Samtidigt tydliggörs regeringens högt ställda ambitioner inom klimatområdet, vilket ger förutsättningar för ett starkt svenskt ledarskap i de pågående förhandlingarna om en ny internationell klimatöverenskommelse.

Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Två tredjedelar av dessa minskningar ska ske i Sverige och en tredjedel i form av klimatinvesteringar i andra länder. Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska år 2020 vara minst 10 procent. Ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020

PROP. 2009/10:1

har också beslutats. Samtidigt förlängs kärn- kraftsparentesen genom att avvecklingslagen avskaffas och förbudet mot nybyggnad i kärntekniklagen tas bort.

För de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem bestäms utsläppsminsk- ningen gemensamt på EU-nivå inom ramen för utsläppshandelssystemet.

Klimat- och energiåtgärder under mandatperioden

Utsläppshandel och koldioxidskatt är kostnads- effektiva och teknikneutrala ekonomiska styr- medel som sätter ett pris på utsläppen och därmed bidrar till att förorenaren i större utsträckning betalar för sin miljöpåverkan. Samtidigt stimuleras energieffektivisering.

Regeringen har därför verkat för en växande utsläppshandel internationellt samtidigt som energi- och koldioxidskatterna har höjts i Sverige. Den 1 januari 2008 höjdes såväl energi- skatten på diesel som koldioxidskatten.

Nivån på koldioxidskatten kommer framöver anpassas så att utsläppen av växthusgaser som en effekt av denna åtgärd ska kunna minskas med ytterligare 2 miljoner ton till 2020. Nedsätt- ningen av koldioxidskatten för uppvärmning inom jord-, skogs- och vattenbruk samt inom delar av industrin ska minskas. Vidare avser regeringen att höja energiskatten på diesel i två steg. För att kompensera den tunga trafiken kommer fordonsskatten för dieseldrivna personbilar, tunga lastbilar och tunga bussar att sänkas. De ekonomiska styrmedlen måste kompletteras, dels med insatser för teknik- utveckling, dels med information och insatser för att bryta institutionella hinder mot förnyelse. Ambitionsnivån vad gäller teknikutveckling har stärkts i flera steg, bland annat genom regeringens satsning på kommersialisering och demonstration av ny energiteknik.

För att stimulera ny teknik och öka andelen förnybar energi har regeringen bland annat satsat på miljöbilpremier, andra generationens biodriv- medel samt kommersialisering och spridning av ny energiteknik. Regeringen avser att införa fordonsskattebefrielse för nya miljöbilar i fem år. Dessutom avser regeringen höja koldioxid- beloppet i fordonsskatten.

Vidare har regeringen vidtagit åtgärder för snabbare planprocesser för förnybar elproduk- tion och ökat anslagen för nätverk för vindbruk samt hållbart uttag av bioenergi. Regeringen har

57

PROP. 2009/10:1

också tagit initiativ till ett program för hållbara städer.

Regeringen har vidare ökat anslagen för energieffektivisering. I denna proposition före- slås ett nytt program för energieffektivisering som bidrar till att uppfylla Sveriges förpliktelser i energitjänstedirektivet och målet om 20 procents ökad energieffektivisering till 2020. Tillängliga anslag för energieffektivisering har mer än fördubblats för perioden 2010–2012.

Utsläppens effekter är globala och oberoende av var i världen utsläppen sker. Regeringen genomför därför omfattande satsningar på s.k. flexibla mekanismer, såsom klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Klimatinvesteringarna bidrar till hållbar utveckling och överföring av ny miljöteknik. Mekanismer som bidrar till en global koldioxidmarknad förväntas ha en central roll i ett nytt internationellt klimatavtal.

Förutom insatser för att minska utsläppen av växthusgaser behövs åtgärder för anpassning till de klimatförändringar som oundvikligen kommer att ske. Klimatförändringarna ökar riskerna för bland annat översvämningar, ras och skred på grund av mer intensiv nederbörd och ökande vattenflöden. Regeringen har därför avsatt medel för att förbättra kunskaps- underlaget, bland annat genom undersökningar av ras- och skredrisker samt genom utvecklandet av en ny höjddatabas. Länsstyrelserna har även fått ett övergripande regionalt samordnings- ansvar för klimatanpassning.

Många utvecklingsländer är särskilt utsatta för klimatförändringarna. Regeringen har därför avsatt drygt 4 miljarder kronor för stöd avseende klimatanpassning i utvecklingsländer, exempelvis för investeringar i hälsa, sanitet och tillgång till vatten.

I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) samt budget- propositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) har regeringen lämnat förslag på omfattande satsningar på klimat- och energirelaterad forskning.

Inför Köpenhamn

Sverige ska visa ledarskap för att möta klimatutmaningen både internationellt och genom åtgärder i Sverige. Sverige är ett av de få länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer. Varken Sverige eller EU, som står för 14 procent av utsläppen i världen, kan dock ensamt motverka klimat- förändringarna. Det är därför viktigt att ett nytt globalt avtal kommer på plats som tar vid där det s.k. Kyotoprotokollets första åtagandeperiod slutar, dvs. efter 2012. Som ordförande i EU är det Sveriges uppgift att leda EU och tillsammans med övriga parter verka för att ett nytt klimatavtal antas i Köpenhamn i december.

58

1.4Offentliga finanser

1.4.1Fortsatt svag utveckling av skatteintäkterna

Den kraftiga och snabba försämringen av den ekonomiska utvecklingen medför att de totala skatteintäkterna utvecklas svagt framöver (se tabell 1.9).

Tabell 1.9 Totala skatteintäkter

Miljarder kronor

 

Utfall

Prognos

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Skatt på arbete

873

910

872

865

885

915

Skatt på kapital

209

174

146

157

171

185

Skatt på konsumtion

400

420

415

418

428

443

Övriga skatter

-1

-4

-8

-5

-4

-4

Totala skatteintäkter

1 481

1 500

1 424

1 434

1 480

1 539

Källa: Egna beräkningar.

Intäkterna från skatt på arbete minskar under 2009. Det beror på att utbetalda löner, som är den viktigaste skattebasen för skatt på arbete, minskar till följd av ett stort fall i antalet arbetade timmar. Även nästa år utvecklas lönerna mycket svagt.

Osäkerheten på arbetsmarknaden påverkar också hushållen, vilka fortsätter att öka sitt sparande, trots en svag utveckling av de disponibla inkomsterna. Det bidrar till att hushållens konsumtion minskar 2009 och till att intäkterna från skatt på konsumtion utvecklas svagt både 2009 och 2010. De nu föreslagna skattesänkningarna ökar hushållens disponibla inkomster med 15 miljarder kronor och bidrar till att konsumtionen återhämtar sig 2010. Lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, leder dessutom till ett betyd- ande fall i intäkterna från skatt på företagsvinster och skatt på hushållens kapitalvinster.

Det finns dock tecken på att den svenska ekonomin håller på att stabiliseras och förbättras jämfört med bedömningen i 2009 års ekono- miska vårproposition. Utvecklingen av antalet arbetade timmar bedöms nu bli något mindre negativ än bedömningen i våras, vilket medför en något mindre negativ utveckling av intäkterna från skatt på arbete både 2009 och 2010. Eftersom ca 60 procent av skatteintäkterna har en direkt koppling till arbetsmarknaden bidrar den något stabilare arbetsmarknaden i hög grad till att förbättra de offentliga finanserna. Trots den något ljusare bilden, är intäkterna på en

PROP. 2009/10:1

betydligt lägre nivå i jämförelse med den bedömning som gjordes innan krisen.

I diagram 1.13 redovisas de fyra senaste prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter i jämförelse med prognosen i 2008 års ekonomiska vårproposition. Av diagrammet framgår att skatteprognoserna reviderades ned när bedömningen av ekonomins utveckling blev allt mer negativ samt att prognosen reviderats upp i denna budgetproposition jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska vår- proposition.

Diagram 1.13 Revideringar av skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska vårproposition

Miljarder kronor

50

 

 

 

 

0

 

 

 

 

-50

 

 

 

 

-100

 

 

 

 

-150

BP09

 

 

 

 

Prop. 2008/09:97

 

 

 

-200

VÅP09

 

 

 

 

BP10

 

 

 

-250

 

 

 

 

-300

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

Anm.: Prop. 2008/09:97 Åtgärder för jobb och omställning.

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

1.4.2Utgifterna stiger som andel av BNP

Den offentliga sektorns utgifter påverkas i betydligt mindre grad av lågkonjunkturen än inkomsterna. Eftersom BNP samtidigt minskar i löpande priser 2009, stiger utgiftskvoten förhållandevis kraftigt från 50,2 procent 2008 till 54,1 procent. Nästa år ökar utgiftskvoten till 55,1 procent.

De statliga utgifterna ökar både till följd av de automatiska stabilisatorerna, främst ökade utgifter inom arbetsmarknadsområdet, men även till följd av de satsningar som regeringen föreslår för att dämpa sysselsättningsnedgången.

Balanseringen i pensionssystemet innebär dock att utgifterna i ålderspensionssystemet ökar långsamt. Konjunkturnedgången har med- fört stora inkomstminskningar i kommun- sektorn. I 2009 års vårtilläggsbudget föreslogs 7 miljarder kronor i ökade statsbidrag till kommuner och landsting för 2010, att utbetalas i december 2009. I denna proposition föreslår

59

PROP. 2009/10:1

regeringen att resurstillskottet för 2010 ska öka med ytterligare 10 miljarder kronor, varav 6 miljarder utbetalas i år i form av ett tillfälligt konjunkturstöd. De ökade tillskotten medför att kommunsektorns utgifter 2010 ökar både nominellt och realt.

reformerna minskar sparandet med 32 miljarder kronor 2010.

1.4.4Minskade risker för de offentliga finanserna

Det har sedan förra hösten rått en betydande

1.4.3Underskotten minskar successivt osäkerhet om de offentliga finansernas utveck-

Den offentliga sektorn som helhet beräknas uppvisa underskott under samtliga år 2009–2012. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas bli -2,2 procent som andel av BNP i år och -3,4 procent 2010. Underskottet minskar successivt 2011 och 2012 (se tabell 1.10).

Tabell 1.10 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges

 

2008

2009

2010

2011

2012

Inkomster

1 664

1 593

1 605

1 657

1 727

Procent av BNP

52,7

51,9

51,7

51,6

51,3

Skatter och avgifter

1 479

1 417

1 428

1 474

1 532

Procent av BNP

46,8

46,2

46,0

45,9

45,5

Övriga inkomster

185

175

176

183

195

Utgifter

1 585

1 660

1 711

1 724

1 763

Procent av BNP

50,2

54,1

55,1

53,6

52,4

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

79

-68

-107

-67

-36

Procent av BNP

2,5

-2,2

-3,4

-2,1

-1,1

Staten

45

-63

-109

-68

-32

ÅP-systemet

31

6

3

1

-2

Kommunsektorn

2

-11

0

0

-2

Källa: Egna beräkningar.

Underskotten i det finansiella sparandet ligger nästan helt i staten. Det beror framför allt på den svaga utvecklingen av skatteintäkterna och de ökade utgifterna för arbetsmarknadsrelaterade utgifter. De relativt låga utgifterna i ålders- pensionssystemet leder till ett mindre överskott för sektorn 2009 t.o.m. 2011. År 2012 uppvisar ålderspensionssystemet ett negativt finansiellt sparande.

Kommunsektorn har underskott i både det finansiella sparandet och resultatet i år. Nästa år bidrar höjda statsbidrag till att underskottet i det finansiella sparandet upphör samtidigt som resultatet för sektorn som helhet väntas bli positivt.

Jämfört med prognosen i 2009 års ekonomiska vårproposition beräknas nu den offentliga sektorns finanser bli starkare. Förstärkningen sker trots att de nu föreslagna

ling i spåren av den kraftiga konjunktur- nedgången och finanskrisen. Indikatorer och utfall tyder nu på en stabilisering och en viss förbättring av den makroekonomiska utveck- lingen. Detta påverkar även de offentliga finanserna, som nu är starkare jämfört med i våras. Både intäkts- och utgiftssidan utvecklas bättre.

Trots att risken för en sämre utveckling än väntat har minskat måste det finnas en beredskap för en svagare utveckling av de offentliga finanserna, om t.ex. den förväntande förbätt- ringen av konjunkturläget inte kommer till stånd. Till de risker som kan påverka de offentliga finanserna negativt hör en ännu svagare utveckling på arbetsmarknaden, en mindre ökning av den privata konsumtionen, en varaktig större sysselsättningsnedgång eller större problem inom finans- och banksektorn (där utvecklingen i de baltiska länderna är central).

Men de offentliga finanserna kan även utvecklas starkare. Såväl snabbheten som styrkan i upp- och nedgångar underskattas ofta. Bland intäkterna är underskattningen tydligast för de intäkter som har de mest volatila skattebaserna, dvs. skatt på hushållens kapitalvinster och företagens inkomstskatter. Men även intäkterna på arbete har ofta underskattats. En genomgång av regeringens prognoser under konjunktur- uppgången från 2004 till 2007 visar att skatteintäkterna underskattades med i genom- snitt 1,4 procent av BNP per år medan det finansiella sparandet underskattades med i genomsnitt 2,0 procent av BNP per år.

60

PROP. 2009/10:1

1.5Avstämning av de budgetpolitiska målen

1.5.1Avstämning av överskottsmålet

De indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet (genomsnittligt finansiellt sparande från 2000, den s.k. sjuårsindikatorn samt det strukturella sparandet) visar att det finansiella sparandet kommer att ligga något under överskottsmålet de närmaste åren, om inte det återigen visar sig att det offentliga sparandet underskattas när konjunkturläget förbättras (se tabell 1.11 och avsnitt 4.2).

61

PROP. 2009/10:1

Tabell 1.11 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Finansiellt sparande

3,7

1,7

–1,4

–1,2

0,6

2,0

2,4

3,8

2,5

–2,2

–3,4

–2,1

–1,1

Genomsnitt från 2000

3,7

2,7

1,3

0,7

0,7

0,9

1,1

1,5

1,6

1,2

0,8

0,5

0,4

konjunkturjusterat1

3,6

2,9

1,5

0,9

0,8

0,8

0,9

1,1

1,2

1,2

1,1

1,1

1,0

7-årsindikatorn

 

 

 

0,9

1,0

1,1

1,0

0,6

0,3

–0,1

 

 

 

konjunkturjusterat1

 

 

 

0,7

0,6

0,6

0,9

1,1

1,2

1,2

 

 

 

Strukturellt sparande

2,1

2,1

–1,0

–0,5

-0,3

0,6

0,5

1,6

2,3

1,4

0,2

0,7

0,6

BNP-gap

0,4

–0,9

–0,4

–0,7

1,0

1,3

2,5

2,6

0,0

–6,4

–6,5

–5,0

–3,0

Genomsnitt från 2000

0,4

–0,3

–0,3

–0,4

–0,1

0,1

0,5

0,7

0,6

–0,1

–0,6

–1,0

–1,2

7-årssnitt

 

 

 

0,5

0,8

0,9

0,1

–0,8

–1,6

–2,2

 

 

 

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Ur ett konjunktur- och arbetsmarknads- perspektiv är det dock befogat att temporärt tillåta mindre och begränsade underskridanden av överskottsmålet för att ge utrymme för de åtgärder mot den ekonomiska krisen som föreslås i denna budgetproposition.

Svårt att uppskatta det offentligfinansiella läget vid stora konjunktursvängningar

Det är mycket svårt att göra prognoser för den offentliga sektorns finanser vid stora för- ändringar i den ekonomiska aktiviteten. Det beror framförallt på att kapitalskatteinkomsterna varierar mycket vid stora konjunktursväng- ningar.

Kraften i försämringen och förbättringen av det offentliga sparandet under konjunktur- nedgångar respektive konjunkturuppgångar underskattas ofta. Därför är det svårt att upp- skatta hur stort det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. På samma sätt som det strukturella sparandet reviderats ned på kort tid, till följd av att potentiell BNP har reviderats ned, kan det strukturella sparandet komma att revideras upp när konjunkturläget förbättras. Det finns dock ingen garanti för att det offentliga sparandet per automatik återgår till målsatt nivå när konjunkturläget normaliseras. Det strukturella sparandet kan bli sämre än nu, enligt nuvarande beräkningar, om bland annat arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå.

Viktigt att temporära krisåtgärder förblir temporära

Överskottsmålet riskerar, enligt nuvarande bedömningar, att underskridas något under

samtliga år 2009–2012. Det är därför viktigt att en stor del av de krisåtgärder som föreslås i denna budgetproposition (t.ex. höjda statsbidrag till kommuner och landsting, kommunstödet, de extra utbildningsplatserna och de ökade resurserna till arbetsmarknadspolitiska åtgärder) är temporära och att dessa satsningar upphör när konjunkturläget förbättras. I annat fall hotas trovärdigheten för de offentliga finanserna och utrymmet att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut i nästa lågkonjunktur minskar. Stora utgiftsökningar, som av olika skäl har visat sig vara svåra att återta, bör undvikas. Permanenta höjningar av utgiftsnivån riskerar att på sikt bidra till ett höjt totalt skatteuttag.

Det fjärde steget i jobbskatteavdraget kan, om det skulle behövas, finansieras genom höjningar av andra mindre skadliga skatter. En höjning av det totala skatteuttaget undviks därmed och skatteuttagets sammansättning kan sammantaget bli mer effektivt.

Krisåtgärderna förutsätter en stram utgiftspolitik de närmaste åren

Det finns en överhängande risk för att det kan behövas budgetförstärkningar när konjunktur- läget förbättras om det inte visar sig att de offentliga finanserna utvecklar sig bättre än vad som nu kan bedömas. Sådana förstärkningar bör ges en samhällsekonomiskt effektiv utformning och säkerställa att den offentliga välfärdens kärna fortsatt värnas. Om budgetförstärkningar blir nödvändiga bör de bland annat ta sikte på skattejusteringar som bidrar till en bättre miljö och hälsa utan att minska incitamenten till arbete. Även utgiftsminskningar kan bli aktuella.

62

Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna är centralt. Det offentligfinansiella läget kräver en mycket stram utgiftspolitik de närmaste åren. För att markera detta föreslås att utgiftstaket för 2012, exklusive teknisk justering, sätts 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition (se vidare avsnitt 1.5.2. nedan).

Sverige kan bli föremål för ett underskottsförfarande

Enligt de fördragsfästa kriterierna i stabilitets- och tillväxtpakten i EU får underskottet i ett

lands offentliga finanser

inte vara större än

3 procent av BNP. Ett

underskottsförfarande

(Excessive Deficit Procedure, EDP) är en process i flera steg för att se till att det berörda medlemslandet vidtar åtgärder för att komma tillrätta med underskottet. Till att börja med undersöker EU-kommissionen om de undantag som nämns i fördraget kan tillämpas. EU- kommissionen ska därvid granska om över- skridandet av referensvärdet är exceptionellt och tillfälligt och om underskottet ligger nära 3 procent av BNP. Alla tre villkoren måste vara uppfyllda för att ett land inte ska bli föremål för EDP.

För två år sedan var det endast två av EU:s 27 medlemsländer som inte uppfyllde underskotts- gränsen. Enligt en prognos från kommissionen kommer nästan samtliga medlemsländer att ha ett underskott som är större än 3 procent av BNP både 2009 och 2010. Prognosen för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2010 indikerar att även Sverige kan bli föremål för ett underskottsförfarande inom ramen för EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

De kraftigt försämrade offentliga finanserna i många EU-länder ställer krav på ett trovärdigt återställande. Det finns annars en stor risk att länderna inte klarar framtida offentliga åtaganden och att de dessutom går in i nästa lågkonjunktur med betydligt sämre offentliga finanser än vad som var fallet när dagens nedgång inleddes. De underskott som uppstår till följd av den djupa långkonjunkturen måste vara tillfälliga och hanterbara för att förtroendet för de europeiska ekonomierna ska kunna upprätthållas.

PROP. 2009/10:1

1.5.2Avstämning av utgiftstaket fram till och med 2011

De fleråriga utgiftstaken för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen. De främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken (se även rutan Det budgetpolitiska ramverket i avsnitt 4.1).

De senaste åren har den årliga ökningen av det

ursprungliga utgiftstaket

uppgått till mellan

30 och 42 miljarder kronor.

Utgiftstaken har

under fler år ökat i takt med eller långsammare än BNP i löpande priser, dvs. utgiftstaken har minskat, eller varit konstanta, som andel av BNP (se diagram 1.14). Den ekonomiska krisen, med en svag eller fallande utveckling av BNP i löpande priser, medför dock att utgiftstaket som andel av BNP är högre vart och ett av åren 2009– 2011 jämfört med 2007, trots att den nominella årliga ökningstakten är i linje med eller något lägre än under den föregående femårsperioden.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan systemet med utgiftstak infördes 1997. Budget- eringsmarginalerna, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och utfallet för de takbegränsade utgifterna, har varierat kraftigt mellan åren. Flertalet år har budgeteringsmarginalerna varit mycket små.

Diagram 1.14 Tekniskt justerade utgiftstak och

takbegränsade utgifter som andel av BNP 1997–2012

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tekniskt justerade utgiftstak

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

Tekniskt justerade takbegränsade utgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

<