Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU18 | |
Förändringar i studiestödssystemet | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:141 Rättvist och effektivt – förändringar i studiestödssystemet samt två motioner med anledning av propositionen.
I propositionen lämnas bl.a. förslag som syftar till att säkerställa att de utbetalningar som görs från studiestödssystemet är riktiga och att den del av studiestödet som utgörs av studielån återbetalas i så hög utsträckning som möjligt. I de fall det finns sannolika skäl att anta att en persons rätt till studiestöd har upphört eller att studiestödet kommer att minskas, föreslås Centrala studiestödsnämnden (CSN) få besluta om att studiestödet ska hållas inne eller lämnas med ett lägre belopp till dess att beslut i ärendet har fattats. Vidare föreslås CSN få möjlighet att säga upp studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav missköter sin återbetalning.
Regeringen bedömer att studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet fr.o.m. den 31:a vårddagen.
Regeringen eftersträvar en ökad genomströmning i den högre utbild-ningen och föreslår därför en tydligare prövning av studieresultat vid bedömningen av fortsatt rätt till studiemedel.
I propositionen aviseras vidare att de nuvarande reglerna för rätt till studiestöd för utländska medborgare behöver anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Därför föreslås en utökad rätt till studiestöd för familjemedlemmar till EES-medborgare samt för schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar. Regeringen gör även bedömningen att bestämmelserna om rätt till studiemedel för studier utomlands i vissa delar bör anpassas till EU-rätten. Slutligen föreslås i propositionen vissa terminologiska ändringar med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Utskottet avstyrker motionerna och tillstyrker propositionen med en mindre ändring vad gäller ett bemyndigande i 3 kap. 7 § tredje stycket i regeringens lagförslag. I betänkandet finns reservationer från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Möjlighet för CSN att säga upp lån till omedelbar betalning |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 27 a § och punkterna 1, 18 och 19 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:141 i denna del och avslår motion 2009/10:Ub8 yrkande 1. |
Reservation 1 (v)
2. | Möjlighet för CSN att i vissa fall hålla inne utbetalningar av studiestöd |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 6 kap. 3 a §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:141 i denna del och avslår motion 2009/10:Ub8 yrkande 2. |
Reservation 2 (v, mp)
3. | Möjlighet till avskrivning av studielån vid vård av barn eller närstående |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 4 kap. 23 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:141 i denna del och avslår motionerna 2009/10:Ub8 yrkande 3 och 2009/10:Ub9 yrkande 2. |
Reservation 3 (v, mp)
4. | Tydligare prövning av studieresultat |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) såvitt avser 3 kap. 7 § med den ändringen att paragrafens tredje stycke får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2009/10:141 i denna del och avslår motionerna 2009/10:Ub8 yrkande 4 och 2009/10:Ub9 yrkande 1. |
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (mp)
5. | Lagförslaget i övrigt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om studiestödslagen (1999:1395) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 1–4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:141 i denna del. |
Stockholm den 6 maj 2010
På utbildningsutskottets vägnar
Sofia Larsen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Mikael Damberg (s), Betty Malmberg (m), Tina Acketoft (fp), Louise Malmström (s), Fredrik Schulte (m), Gunilla Tjernberg (kd), Patrik Forslund (m), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp), Caroline Helmersson-Olsson (s) och Lage Rahm (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Till grund för propositionen ligger den studiesociala kommitténs betänkande Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) och fyra promemorior, vilka redovisas nedan. Vidare föreslås i propositionen vissa följdändringar med anledning av att Lissabonfördraget har trätt i kraft den 1 december 2009.
Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28)
I november 2007 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, skulle överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation (dir. 2007:153). Kommittén antog namnet Studiesociala kommittén (U 2007:13). I mars 2009 överlämnade kommittén sitt betänkande Stärkt stöd för studier – tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28). Betänkandet har remissbehandlats.
Återbetalning av studielån
Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har promemoriorna Uppsägning av studielån till omedelbar betalning (U2009/6570/SV) och Utökade möjligheter att meddela kompletterande bestämmelser om ändrade betalningsvillkor och sammanläggning (U2009/3764/SV) utarbetats. Promemoriorna har remissbehandlats.
Möjlighet att i vissa fall hålla inne studiestöd
Centrala studiestödsnämnden (CSN) kom i juli 2009 in med promemorian Förslag till bestämmelse om interimistiska beslut (U2009/4442/SV). CSN:s promemoria har remitterats.
Ändringar i rätten till studiestöd för familjemedlemmar till vissa EES-medborgare
Under hösten 2009 utarbetades inom Regeringskansliet promemorian Ändringar i rätten till studiestöd för familjemedlemmar till vissa unionsmedborgare (U2009/1493/SV). Promemorian har remissbehandlats.
Lissabonfördraget
Lissabonfördraget undertecknades den 13 december 2007 av företrädare för EU:s regeringar. Sveriges riksdag godkände fördraget den 20 november 2008. Fördraget trädde i kraft den 1 december 2009 vilket föranleder vissa konsekvensändringar i studiestödslagen (1999:1395). De föreslagna ändringarna är av sådant enkelt slag att regeringen bedömt att det saknas skäl att remittera förslagen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bakgrund
Det svenska studiestödet är generöst utformat och ger många personer ekonomiska förutsättningar att utbilda sig. Under 2008 hade närmare 940 000 personer någon form av studiestöd (främst studiemedel och studiehjälp). I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 15) föreslog regeringen att studiemedelsbeloppen ska höjas fr.o.m. den 1 januari 2010 och att det s.k. fribeloppet, dvs. den inkomst som en studerande kan ha utan att studiemedlen reduceras, ska höjas fr.o.m. den 1 januari 2011. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2009/10:UbU2, rskr. 2009/10:127). Dessa förändringar ger de studerande en förbättrad ekonomisk situation och ökade möjligheter att arbeta vid sidan om studierna. Den totala kostnaden för denna reform uppgår till drygt 200 miljoner kronor per år.
Regeringen eftersträvar ett effektivt och sammanhållet studiestödssystem som ska vara enhetligt och överblickbart för den enskilde. Studiestödssystemet måste vara långsiktigt samhällsekonomiskt hållbart, och rättssäkerheten inom systemet måste vara hög. Det är därför viktigt att säkerställa att de utbetalningar som görs från systemet är riktiga och att den del av studiestödet som utgörs av lån återbetalas till fullo. Den totala studieskulden uppgick vid årsskiftet 2009/10 till ca 183 miljarder kronor. CSN redovisar att ca 13,3 % eller ca 24,2 miljarder kronor utgörs av osäkra fordringar. Regeringen bedömer därför att det krävs ytterligare insatser för att upprätthålla den grundläggande principen att samtliga låntagare ska betala tillbaka sina skulder.
Regeringens bedömningar och förslag
Regeringen anser att det i dag finns vissa brister i studiestödsförfattningarna som försvårar CSN:s fordringshantering och arbete med att minska antalet felaktiga utbetalningar. Bland annat saknar CSN en möjlighet att säga upp studielån till omedelbar betalning om en låntagare missköter sin betalning. Vidare saknar CSN, till skillnad mot Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna, en möjlighet att hålla inne en utbetalning under tid då den studerandes rätt till stödet är ifrågasatt. Regeringen lämnar i propositionen förslag som syftar till att ge CSN bättre verktyg i myndighetens hantering av obetalda fordringar och i arbetet med att minska antalet felaktiga utbetalningar. Dessutom lämnas förslag som syftar till att underlätta CSN:s administration vid återbetalning av studielån.
Regeringen anser att den ekonomiska situationen för studerande som vårdar barn eller närstående och som på grund av detta inte kan studera behöver förbättras. I propositionen lämnas därför förslag till förändring av möjligheten till avskrivning av studielån i dessa situationer.
Regeringen anser att det är önskvärt att öka genomströmningen i den högre utbildningen, dels för att den studerandes skuldsättning därigenom kan minskas, dels för att möjliggöra ett tidigare inträde för studerande på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår av den anledningen en tydligare prövning av studieresultat i syfte att främja en högre individuell prestationsgrad för studerande på högskolenivå.
Studiestödssystemet som helhet påverkas i hög grad av internationella faktorer och bestämmelserna inom systemet måste kontinuerligt anpassas till ett alltmer globaliserat samhälle. Regeringen bedömer att vissa justeringar bör göras i det nationella regelverket på studiestödsområdet till följd av utvecklingen av EU-rätten och den praxis som följer av denna. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i studiestödslagen (1999:1395) om utländska medborgares rätt till studiestöd i form av studiemedel och studiehjälp anpassas för att fullt ut överensstämma med EU-rätten. Därutöver måste vissa följdändringar göras i studiestödslagen med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande.
Utskottets överväganden
Möjlighet för CSN att säga upp lån till omedelbar betalning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i den del som avser möjligheten för CSN att säga upp lån till omedelbar betalning.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att endast lån som har tagits efter den 1 juli 2010 ska kunna sägas upp till omedelbar betalning.
Jämför reservation 1 (v).
Propositionen
CSN administrerar för närvarande återbetalning av studielån enligt tre olika återbetalningssystem som avser återbetalning av studielån som har lämnats enligt tre olika lånesystem:
·. Återbetalningspliktiga studiemedel (lån tagna före den 1 januari 1989).
·. Studielån (lån tagna under perioden den 1 januari 1989–30 juni 2001).
·. Annuitetslån (lån tagna efter den 30 juni 2001).
Regeringen föreslår att det ska införas en möjlighet att säga upp studielån (lån som har tagits under perioden den 1 januari 1989–30 juni 2001) och annuitetslån (lån som har tagits efter den 30 juni 2001) till omedelbar betalning, om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalat årsbeloppet eller avgifterna. Möjligheten ska endast kunna användas i fråga om årsbelopp och avgifter som förfaller till betalning efter ikraftträdandet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur ett lån som har sagts upp och avgifter som hör till lånet ska betalas tillbaka.
Regeringen föreslår även att CSN ska få säga upp lån i form av återbetalningspliktiga studiemedel (lån som har tagits före den 1 januari 1989) oavsett i vilket land låntagaren är bosatt. För lån som har sagts upp till omedelbar betalning ska bestämmelser om nedsättning av årsbelopp, samordnad betalning, ändrade betalningsvillkor, sammanläggning av studielån och överföring av studielån inte tillämpas.
Motionen
Vänsterpartiet anför i motion 2009/10:Ub8 yrkande 1 att det finns ett behov av att säga upp studielån till omedelbar betalning från CSN:s sida för att underlätta indrivningen, men partiet anser att det är tveksamt och rättsosäkert att en sådan förändring ska gälla retroaktivt för alla låntagare. Det är en stor brist att det saknas beräkningar för hur mycket som kommer att kunna krävas in på grund av den föreslagna regelförändringen. Vänsterpartiet föreslår därför att endast lån tagna efter den 1 juli 2010 ska kunna sägas upp till omedelbar betalning.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i denna del och avslår motionsyrkandet.
Förslaget syftar till att ge CSN bättre verktyg i myndighetens hantering av obetalda fordringar, främst från låntagare som är bosatta utomlands. I propositionen framgår att förslaget kan sägas innebära en förändring av redan ingångna låneavtal mellan låntagare och CSN i och med att det införs en möjlighet att säga upp lånet till omedelbar betalning, även för lån som har tagits innan bestämmelserna ändrats. Vidare sägs att studielån är en förmån som tillhandahålls alla medborgare enligt ett regelverk som anges i lag och förordning, vilket gör att det finns betydande skillnader mot ett civilrättsligt avtalsförhållande. Det är enligt regeringen viktigt att beakta att de bestämmelser som reglerar återbetalning av de olika lånen tillkom under en tid då internationaliseringen inte var lika påtaglig som i dag.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det är viktigt att de förändringar som nu och i framtiden görs inom studiestödssystemet beaktar internationaliseringen och dess effekter. Studiestöd lämnas med allmänna medel och för att kunna fortsätta tillhandahålla de studerande ett generöst studiestödssystem krävs bl.a. att de studielån som den enskilde väljer att ta också betalas tillbaka. Utskottet anser därför att det finns skäl för att införa en möjlighet att säga upp studielån till omedelbar betalning retroaktivt för alla låntagare. Därutöver kan konstateras att den föreslagna förändringen endast påverkar de förhållandevis få låntagare som trots påminnelser och krav missköter sin återbetalning till CSN. För den absoluta majoriteten av låntagare innebär förslaget ingen förändring i sak. När det gäller frågan om avsaknaden av beräkningar för hur mycket som kommer att kunna krävas in med hjälp av den föreslagna regleringen konstaterar utskottet att de ekonomiska effekterna är svåra att beräkna och att regeringen i stället avser att utvärdera effekterna av regeländringen.
Möjlighet för CSN att i vissa fall hålla inne utbetalningar av studiestöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i den del som avser möjligheten för CSN att i vissa fall hålla inne utbetalningar av studiestöd.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionen i denna del.
Jämför reservation 2 (v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att det ska införas en möjlighet för CSN att besluta att studiestöd får hållas inne eller lämnas med ett lägre belopp, till dess att slutligt beslut om rätt till studiestöd fattas i ärendet, om det finns sannolika skäl att anta att rätten till studiestöd har upphört eller att studiestödet kommer att minskas.
Enligt regeringens mening är det troligt att en möjlighet att hålla inne utbetalningar, som med stor säkerhet kan antas vara felaktiga, skulle minska de felaktiga utbetalningarna av studiemedel och studiehjälp. Även den enskildes intresse av att inte drabbas av återkrav talar för en bestämmelse som den föreslagna.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion 2009/10:Ub8 yrkande 2 att riksdagen ska avslå förslaget om möjlighet för CSN att hålla inne studiestöd eller lämna stöd med ett mindre belopp. Enligt motionärerna kan förslaget medföra att ”oskyldiga” studerande riskerar att drabbas av innehållna utbetalningar och att det således inte är tillräckligt rättssäkert. Motionärerna anser att de kontroller som görs i samband med ansökningar om studiemedel samt nuvarande möjligheter att hantera återkrav är fullt tillräckliga.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i denna del och avslår motionsyrkandet.
Förslaget innebär att det ska vara möjligt att interimistiskt hålla inne eller minska studiestöd som med stor säkerhet kan antas vara felaktiga, dvs. under tiden från det att rätten till studiestöd ifrågasätts till dess att slutligt beslut fattas i ärendet. I propositionen framkommer bl.a. att uppgifter från utbildningsanordnare om studieavbrott och minskad studietakt enligt CSN har stor tillförlitlighet och att dessa uppgifter också i normalfallet utgör grund för CSN:s slutliga beslut om indragning eller minskning av studiestöd. Utskottet noterar att ett interimistiskt beslut om att hålla inne en utbetalning av studiestöd endast ska kunna fattas om det finns sannolika skäl att anta att rätten till studiestöd har upphört eller att studiestödet kommer att minska. Detta säkerställer att något sådant beslut inte fattas vid tveksamheter eller frågetecken kring utbildningsanordnares rapportering. Utskottet instämmer därmed i regeringens bedömning att kravet på rättssäkerhet är tillfredsställt.
Möjlighet till avskrivning av studielån vid vård av barn eller närstående
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i den del som avser möjligheten att skriva av studielån vid vård av barn eller närstående.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att karenstiden bör sänkas till 14 dagar.
Jämför reservation 3 (v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att studielån ska få skrivas av helt eller delvis om lånet har tagits emot under tid då den studerande har vårdat barn eller närstående. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om sådan avskrivning. Regeringen bedömer att avskrivning av studielån för tid då en studerande vårdat sjukt barn eller sjuk närstående bör kunna ske fr.o.m. den 31:a vårddagen. Vid beräkning av vårdperiodens längd för rätt till avskrivning av studielån bör två eller flera vårdperioder få räknas som en sammanhängande vårdperiod om den senare börjar inom 20 dagar från det att den tidigare slutade.
En studerande som behåller sina studiemedel under tid då han eller hon vårdar sjukt barn eller svårt sjuk närstående har med dagens regler inte någon möjlighet att få avskrivning av sitt studielån. Det innebär att en studerande som avstår från studier på grund av barnets sjukdom eller för att vårda en närstående har en mindre förmånlig situation än den som avstår från studier på grund av egen sjukdom. Regeringen anser att det är angeläget att minska skuldbördan för studerande som försenas i sina studier på grund av vård av sjukt barn eller närstående. Enligt regeringens mening är det viktigt att studier och föräldraskap kan kombineras utan att detta får negativa ekonomiska konsekvenser. Regeringen föreslår därför att det ska vara möjligt att skriva av studielån helt eller delvis för tid då den studerande har vårdat ett sjukt barn eller en sjuk närstående. En studerande med studiemedel ges därmed samma ekonomiska skydd i de situationerna som vid egen sjukdom.
Motionerna
Vänsterpartiet anför i motion 2009/10:Ub8 yrkande 3 att man inte har några invändningar mot förslaget att studerande som vårdar barn eller anhöriga ska kunna få studielånen avskrivna på samma sätt som vid egen sjukdom men anser att karenstiden emellertid bör sänkas till 14 dagar.
Även Miljöpartiet anför i motion 2009/10:Ub9 yrkande 2 att man bör kunna avskriva studielånen redan vid 14 dagars vårdande av barn eller närstående.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i denna del och avslår motionsyrkandena.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att karenstidens längd, dvs. de 30 dagar som den studerande själv får finansiera med studielån, bör motsvara den som i dag gäller inom studiemedelssystemet för rätt till avskrivning av studielån vid egen sjukdom. Utskottet anser i likhet med regeringen att eventuella förändringar av bl.a. karenstidens längd i detta avseende bör anstå då det pågår ett arbete inom Regeringskansliet i fråga om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) utifrån historiska inkomster. Enligt den studiesociala kommittén skulle en övergång till en SGI som beräknas på historiska inkomster kunna innebära dels en förenkling av försäkringsskyddet för studerande, dels en förbättring av den studerandes ekonomiska situation.
Tydligare prövning av studieresultat
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i den del som avser tydligare prövning av studieresultat med den ändringen som utskottet föreslår i bilaga 3.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionen i denna del och ett motionsyrkande om att höja kvaliteten på utbildningen för att öka genomströmningen.
Jämför reservationerna 4 (v) och 5 (mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att studiemedel för studier på eftergymnasial nivå får lämnas till en studerande som har bedrivit sina tidigare studier i normal takt.
Studiemedel får lämnas för studier även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt, om det finns särskilda skäl för det.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt.
Regeringen anser att det är angeläget att öka genomströmningen inom den högre utbildningen så att den studerandes skuldsättning kan hållas nere och ett snabbare inträde på arbetsmarknaden kan ske. Regeringen anser också att tydligare krav på studieprestation är ett effektivt verktyg för att uppnå detta. Vidare är det regeringens uppfattning att det är mycket viktigt att den studieresultatsprövning som sker hos CSN är rättssäker så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras. Regeringen föreslår därför att prövningen av studieresultat för studerande på eftergymnasial nivå ska grundas på uppnådda studieresultat i stället för en bedömning av en studerandes möjligheter att i framtiden klara sina studier.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion 2009/10:Ub8 yrkande 4 att riksdagen ska avslå regeringens förslag om prövning av studieresultat för fortsatt rätt till studiemedel. Enligt motionärerna ska studiemedelssystemet vara förutsägbart och rättssäkert samt ha en viss flexibilitet som tar hänsyn till oförutsedda händelser och förhållanden av tillfällig karaktär som kan påverka möjligheten att bedriva studier. Regeringens förslag kommer dock att minska flexibiliteten. Vidare saknas det en analys av vad som kan komma att hända med dem som inte beviljas mer studiemedel.
Miljöpartiet anser i motion 2009/10:Ub9 yrkande 1 att det är bättre att höja kvaliteten på den högre utbildningen för att öka genomströmningen.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i denna del och avslår motionsyrkandena.
Regeringens förslag innebär den ändringen att prövningen för att få studiemedel ska grundas på uppnådda studieresultat i stället för en bedömning av om det är sannolikt att den studerande kommer att slutföra sina studier inom normal tid. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att den prövning av studieresultat som i dag sker på andra utbildningar än de eftergymnasiala enbart utgår från uppnådda resultat. Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte finns någon anledning till att prövningen vid studier på eftergymnasial nivå ska ske på ett sätt som avviker från vad som gäller för övriga utbildningsnivåer.
Utskottet föreslår en mindre justering av upplysningsbestämmelsen i 3 kap. 7 § tredje stycket i den föreslagna lagtexten. Vid utformning av upplysningsbestämmelser brukar begreppet "närmare föreskrifter" användas när avsikten är att endast verkställighetsföreskrifter ska meddelas. Då utskottet erfarit att den aktuella bestämmelsen kan komma att kompletteras även med andra föreskrifter än verkställighetsföreskrifter föreslår utskottet att ordet "närmare" utgår.
Vad gäller frågan om behovet av en analys av vad som kan hända med dem som med anledning av förslaget inte skulle beviljas mer studiemedel vill utskottet peka på följande. CSN har i rapporten Studieresultatprövning – en reviderad version visat att ungefär 30 % av dem som får avslag fortfarande är registrerade som studerande terminen efter avslaget. Huvuddelen av dessa har återkvalificerat sig ytterligare en termin därefter för att på nytt få studiemedel.
Lagförslaget i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens övriga förslag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) i fråga om ansökningstid avseende ändrade betalningsvillkor och sammanläggning, undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd, ändringar med anledning av Lissabonfördraget samt förslaget om författningsreglering och ikraftträdande.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i övriga förslag om tydligare reglering i fråga om ansökningstid avseende ändrade betalningsvillkor och sammanläggning, undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd, ändringar med anledning av Lissabonfördraget samt författningsreglering och ikraftträdande.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Möjlighet för CSN att säga upp lån till omedelbar betalning, punkt 1 (v) |
| av Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub8 yrkande 1 och avslår proposition 2009/10:141 i denna del.
Ställningstagande
Vänsterpartiet ser att CSN har behov av att kunna säga upp studielån till omedelbar betalning för att underlätta indrivningen och är därför i sak helt enig med regeringen. Vänsterpartiet anser dock att det är rättsosäkert att en sådan förändring ska gälla retroaktivt för alla låntagare. Det är också en brist att det saknas beräkningar för vilka belopp som kan komma att krävas in med hjälp av regelförändringen. Vänsterpartiet föreslår därför att endast lån tagna efter den 1 juli 2010 ska kunna sägas upp till omedelbar betalning.
2. | Möjlighet för CSN att i vissa fall hålla inne utbetalningar av studiestöd, punkt 2 (v, mp) |
| av Rossana Dinamarca (v), Mats Pertoft (mp) och Lage Rahm (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om en möjlighet för CSN att i vissa fall hålla inne utbetalningar av studiestöd. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub8 yrkande 2 och avslår proposition 2009/10:141 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att ”oskyldiga” studerande riskerar att drabbas av innehållna utbetalningar och att förslaget därför inte är tillräckligt rättssäkert. Misstankar ska inte ligga till grund för myndighetsutövning mot en enskild, men kan utgöra skäl för ytterligare utredningar. De kontroller som görs i samband med en ansökning om studiemedel och möjligheterna till återkrav är enligt vår mening fullt tillräckliga.
3. | Möjlighet till avskrivning av studielån vid vård av barn eller närstående, punkt 3 (v, mp) |
| av Rossana Dinamarca (v), Mats Pertoft (mp) och Lage Rahm (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Ub8 yrkande 3 och 2009/10:Ub9 yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2009/10:141 i denna del.
Ställningstagande
Vi ser positivt på förslaget att studerande som vårdar barn eller anhöriga får möjlighet att få sina studielån avskrivna på samma sätt som vid egen sjukdom, men vi anser att karenstiden bör sänkas till 14 dagar.
4. | Tydligare prövning av studieresultat, punkt 4 (v) |
| av Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om en tydligare prövning av studieresultat. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub8 yrkande 4, bifaller delvis motion 2009/10:Ub9 yrkande 1 och avslår proposition 2009/10:141 i denna del.
Ställningstagande
Det är viktigt att kunna planera sina studier. Därför ska studiemedelssystemet vara förutsägbart och rättssäkert för de studerande. Det bör samtidigt finnas en viss flexibilitet som tar hänsyn till oförutsedda händelser och förhållanden av tillfällig karaktär, som kan påverka möjligheten att bedriva studier. Dessa två perspektiv, som ibland inte är helt förenliga, är särskilt tydliga i frågor som rör studietakt och bedömning av studieresultat. Vänsterpartiet anser att regeringens förslag kommer att minska flexibiliteten.
Det nuvarande systemet är inte bara mer flexibelt utan också tydligare och lättare att tillämpa än en bedömning av vilka särskilda skäl en enskild student har för att inte ha bedrivit sina studier i normal takt. Det underlag som presenteras är dessutom otillräckligt för att man ska kunna bedöma följderna av den föreslagna förändringen. Det saknas bl.a. en analys av vad som händer eller kommer att hända med dem som inte beviljas mer studiemedel. Vänsterpartiet tror att det finns en risk att fler kommer att hoppa av sina studier.
5. | Tydligare prövning av studieresultat, punkt 4 (mp) |
| av Mats Pertoft (mp) och Lage Rahm (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om en tydligare prövning av studieresultat. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub9 yrkande 1, bifaller delvis motion 2009/10:Ub8 yrkande 4 och avslår proposition 2009/10:141 i denna del.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att det är tveksamt om förslaget kommer att öka genomströmningen inom den högre utbildningen. Ett bättre sätt är i stället att höja kvaliteten på utbildningen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2009/10:141 Rättvist och effektivt – förändringar i studiestödssystemet:
Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
Följdmotionerna
2009/10:Ub8 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppsägning av studielån. |
2. | Riksdagen avslår regeringens förslag om möjlighet för CSN att hålla inne studiestöd eller betala ut ett mindre belopp. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om 14 dagars karenstid för avskrivning av studielån vid sjukdom samt vid vård av barn eller annan anhörig. |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag om prövning av studieresultat för fortsatt rätt till studiemedel. |
2009/10:Ub9 av Lage Rahm m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten till undantag från kravet på normal studietakt i slutet av studierna bibehålls. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att på sikt avskriva studielånen redan vid 14 dagars vårdande av barn eller närstående. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)