Skatteutskottets betänkande

2009/10:SkU15

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2009/10:33. Förslagen innebär att systemet med kommunal fastighetsavgift utvidgas till att även omfatta fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kr och tomtmark med ett småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. För att finansiera avskaffandet av statlig fastighetsskatt för de aktuella fastigheterna sänks samtidigt takbeloppet för uppskov från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.

Till betänkandet har lämnats en gemensam reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 6 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

4. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal

fastighetsavgift,

5. lag om ändring i lagen (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2008/09:182 i denna del och 2009/10:33 samt avslår motion 2009/10:Sk3 yrkandena 1 och 2.

Reservation (s, v, mp)

Stockholm den 24 november 2009

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Karin Nilsson (c), Helena Leander (mp), Gustav Nilsson (m), Hans Olsson (s), Agneta Berliner (fp) och Peter Pedersen (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2009/10:33 föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att genomföra de i budgetpropositionen för 2010 aviserade förslagen om ändringar i boendebeskattningen. Det rör sig om ändringar i bl.a. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift och inkomstskattelagen (1999:1229).

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2. I ärendet samordnas det lagtekniska genomförandet av lagförslagen i denna proposition med ett lagförslag ur proposition 2008/09:182. Utskottets förslag till lagtext framgår av bilaga 3.

Bakgrund

Omläggningen till en kommunal fastighetsavgift medförde att ägare av tomtmark med småhus som värderats till mindre än 50 000 kr och som därmed saknar byggnadsvärde blev kvar i systemet med fastighetsskatt. Detsamma kom att gälla för tomtmark som visserligen är bebyggd med ett småhus men där byggnaden inte ägs av samma person som äger marken. Det typiska exemplet på en sådan tomt är en arrendetomt med ett hus på s.k. ofri grund. (Ett småhus på ofri grund omfattas av avgiftssystemet medan tomtmarken omfattas av fastighetsskattesystemet.)

Frågan om beskattning av arrendetomter uppmärksammades av skatteutskottet redan i samband med behandlingen av förslaget om att införa en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27). Utskottet utgick från att regeringen skulle följa frågan och vid behov återkomma till riksdagen (bet. 2007/08:SkU10 s. 18).

I budgetpropositionen för 2010 redovisade regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om att utvidga systemet med kommunal fastighetsavgift till att omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund. För att finansiera avskaffandet av den statliga fastighetsskatten på de aktuella fastigheterna skulle taket för uppskovsbelopp vid kapitalbeskattningen sänkas. En promemoria med förslag till de aviserade reglerna har remissbehandlats. Lagrådets yttrande har inhämtats.

Riksdagen fastställde den 18 november 2009 den i budgetpropositionen föreslagna inkomstberäkningen för 2010 i vilken regeländringarna i nu aktuell proposition beaktats (prop. 2009/10:1 finansplanen, bet. 2009/10:FiU1, rskr. 2009/10:42).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att systemet med kommunal fastighetsavgift ska utvidgas så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde (dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kr) och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund (exempelvis hus på tomt som arrenderas).

I propositionen föreslås även vissa förändringar av reglerna om uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad. Det föreslås att det särskilda tillägget vid återföring av preliminärt uppskov slopas och att en sådan återföring i stället ska omfattas av den generella räntebeläggningen av uppskovsbelopp. Begränsat skattskyldiga juridiska personer föreslås göras skattskyldiga för inkomster i form av återfört uppskovsbelopp samt räntebeläggningens schablonintäkt. Vidare föreslås en systematisk justering av beloppsgränsen för avdrag för uppskovsbelopp vid tvångsavyttring.

För att finansiera de minskade skatteintäkter som förändringarna medför föreslås att taket för uppskovsbelopp ska sänkas från 1 600 000 kr till 1 450 000 kr för avyttringar som sker den 1 januari 2010 eller senare. Regeringen föreslår att de ytterligare fastighetsavgiftsmedel som tillkommer genom utvidgningen av den kommunala fastighetsavgiftens omfattning tillförs kommunerna samtidigt som statsbidragen minskas med ett belopp motsvarande beräknade tillkommande avgiftsmedel för 2010. Sammantaget bedöms de föreslagna åtgärderna därmed vara offentligfinansiellt neutrala.

Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar av begreppen täktmark, skogsmark och skogsimpediment i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Utskottets överväganden

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändringar i boendebeskattningen.

Jämför reservation (s, v, mp).

Propositionen

Utvidgningen av den kommunala fastighetsavgiften

Utformningen av den kommunala fastighetsavgiften för småhus har rönt kritik för att tomtmark med tillhörande småhus som inte åsatts ett byggnadsvärde, och arrendetomter där husen och marken inte är i samma ägares hand inte omfattas av den mer begränsade kommunala fastighetsavgiften utan finns kvar i fastighetsskattesystemet. En följd av detta är t.ex. att ägare av tomtmark med småhus utan byggnadsvärde inte omfattas av den skattereduktionsregel som begränsar uttaget av kommunal fastighetsavgift för bl.a. pensionärer. För dem som bor i småhus som saknar byggnadsvärde kan fastighetsskatten bli betydligt högre än den fastighetsavgift som skulle ha utgått om huset hade åsatts ett värde.

Vad gäller arrendetomter med ett småhus på ofri grund har bl.a. anförts att även om husägaren inte är skattskyldig för marken kommer fastighetsskatten många gånger ändå indirekt att belasta denne i form av högre avgifter på arrendet. Det har även gjorts jämförelser med tomträttsinnehavare, vilka enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) jämställs med fastighetsägare och därmed betalar en fastighetsavgift som även omfattar marken. Den sammanlagda fastighetsbeskattningen för en tomtmark med ett småhus på ofri grund kan bli betydligt högre än den fastighetsavgift som skulle ha utgått om småhusets ägare i stället hade innehaft tomtmarken med tomträtt.

Regeringen anser att den ibland betydligt högre fastighetsskatten för de aktuella fastigheterna inte kan anses vara legitim och att förtroendet för skattesystemet därmed kan skadas. Det är därför angeläget att i systemet med kommunal fastighetsavgift inkludera tomtmark med småhus utan byggnadsvärde och arrendetomter bebyggda med småhus.

Fastighetsavgiften för småhus som saknar byggnadsvärde föreslås beräknas på samma sätt som för småhus med byggnadsvärde, dvs. som den ordinarie fastighetsavgiften. Fastighetsavgiften för tomtmark som är bebyggd med småhus på ofri grund föreslås bli hälften av den ordinarie fastighetsavgiften för småhus, dock högst 0,75 % av markvärdet. För småhus på ofri grund, som redan omfattas av systemet med kommunal fastighetsavgift, föreslås fastighetsavgiften bli hälften av den ordinarie fastighetsavgiften per småhus, dock högst 0,75 % av byggnadsvärdet.

Obebyggd tomtmark för småhus, småhus under uppförande och tomtmark för sådana byggnader bör enligt regeringens bedömning även fortsättningsvis bli föremål för fastighetsskatt.

Förändrade regler för uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad

Regeringen föreslår att det särskilda tillägget vid återföring av preliminärt uppskov ska slopas och att återföringen i stället ska omfattas av samma räntebeläggning som gäller för övriga uppskov. Härigenom uppnås en likformig behandling av uppskovsbeloppen samt en betydande förenkling för både de skattskyldiga som fått preliminärt uppskov och för Skatteverket. Det särskilda tillägg som nu föreslås slopas är 10 % av det återförda belopp som ska tas upp till beskattning. När storleken på det särskilda tillägget bestämdes (prop. 1993/94:45) hade diskontot nyligen varit så högt som 10 %.

Begränsat skattskyldiga juridiska personer föreslås bli skattskyldiga för inkomster i form av återfört uppskovsbelopp och räntebeläggningens schablonintäkt. Vidare föreslås en systematisk justering av beloppsgränsen för avdrag för uppskovsbelopp vid tvångsavyttring.

Taket för uppskovsbelopp föreslås bli sänkt från 1 600 000 kr till 1 450 000 kr. Det nya lägre taket relateras till den skattskyldiges andel av den gamla bostaden på samma sätt som det nuvarande taket. För den som t.ex. äger hälften av bostaden blir taket således 725 000 kr. Om de samlade medlen från kapitalvinsten för ursprungsbostaden och eventuellt tidigare erhållna uppskovsbelopp överstiger 1 450 000 kr ska överskjutande del tas upp till beskattning. Syftet med att ytterligare begränsa möjligheten till uppskov är att finansiera det skattebortfall som bl.a. förslaget om att utvidga fastighetsavgiften innebär.

Övriga frågor

Övriga förslag i propositionen innefattar ändrad definition av begreppen täktmark, skogsmark och skogsimpediment. Fastighetstaxeringslagens (1979:1152), förkortad FTL, definition av täktmark anpassas till de redaktionella ändringar av reglerna om täkttillstånd som skett i och med miljöbalkens införande. Lagens begrepp skogsmark och skogligt impediment anpassas till den ändrade begreppsbildningen i skogsvårdslagen (1979:429).

Skatteverkets skyldighet enligt FTL att avge yttrande över förslag till föreskrifter bör enligt regeringen upphävas. Skälet är att regleringen härrör från tiden före Skatteverkets inrättande, då uppgifterna att lämna förslag till föreskrifter och avge yttranden över föreskrifterna var uppdelade mellan dåvarande Riksskatteverket och de regionala skattemyndigheterna. Eftersom Skatteverket numera är en enda myndighet fyller regeln inte längre någon praktisk funktion.

Andra ändringar som föreslås i FTL rör rätten att begära omprövning och att överklaga beslut i fråga om allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Motionen

I motion Sk3 av Lars Johansson m.fl. (s, v, mp) yrkas avslag på förslaget om att sänka taket för uppskovsbelopp och övriga ändringar i inkomstskattelagen. När det gäller enklare bostadshus och bostadshus på ofri grund har motionärerna inget att invända mot regeringens förslag om att inkludera dessa i systemet med s.k. fastighetsavgift. Däremot bör finansieringen inte göras inom uppskovssystemet utan inom ramen för den samlade beskattningen av kapital och fastigheter. Motionärerna vill på sikt slopa räntebeläggningen av uppskov och begränsningarna i möjligheterna att få uppskov. Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande härom till regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som uttryckte tveksamhet i fråga om beskattning av arrendetomter redan i samband med införandet av den kommunala fastighetsavgiften, välkomnar regeringens förslag om att i systemet med kommunal fastighetsavgift nu även inkludera arrendetomter bebyggda med småhus samt tomtmark med småhus utan byggnadsvärde.

Som redogjorts för ovan föreslås också förändringar på kapitalvinstbeskattningens område bl.a. för att finansiera det skattebortfall som förslaget om att utvidga fastighetsavgiften innebär. Utskottet har inte något att invända mot att taket för uppskovsbelopp sänks. En sådan åtgärd framstår som rimlig också mot bakgrund av att uppskoven med beskattning av kapitalvinster på avyttringar av privatbostäder uppgår till mycket stora belopp. Därtill kommer att möjligheten att få uppskov med beskattning av kapitalvinsten vid byte av bostad numera omfattar ersättningsbostäder inom hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De samlade uppskovsbeloppen avseende kapitalvinster vid bostadsförsäljningar uppgick 2007 till 196 miljarder kronor1 [ Se Skatteverkets årsredovisning för 2007.]. I ljuset av detta framstår motionärernas yrkande om avslag på propositionen i denna del och deras avsikt att göra uppskovssystemet mer attraktivt, genom höjd kapitalvinstskatt i kombination med utvidgade uppskovsmöjligheter, som anmärkningsvärt. De förändringar som motionärerna förespråkar är inte förenliga med ambitionerna att förenkla skattesystemet och att på sikt undvika olika inslag av uppskjuten beskattning.

Utskottet ställer sig också bakom förslaget att slopa det särskilda tillägget vid återföring av ett preliminärt uppskov och att i stället låta återföringen omfattas av samma räntebeläggning som gäller för övriga uppskov. Genom den ändring i inkomstskattelagen (47 kap. 11 b §) som förslaget ger upphov till klargörs också att uppskovsbelopp inte måste vara kopplat till en ersättningsbostad för att räntebeläggas. Detta var också avsikten vid införandet av det nya systemet (prop. 2007/08:27 s. 121). Räntebeläggningen ska alltså avse samtliga uppskovsbelopp, dvs. även sådana som härrör från tiden före 1991 års skattereform och utan hänsyn till egendomens skattemässiga karaktär. Som exempel kan nämnas att en fastighet kan byta karaktär till näringsfastighet under ett och samma innehav utan att detta påverkar uppskovet och att vissa äldre uppskov kan avse fastigheter som numera klassificeras som näringsfastigheter.

Med det anförda och då utskottet inte heller i övrigt har någon invändning mot regeringens förslag tillstyrks propositionen. Motionen avstyrks.

I regeringens lagförslag föreslås en ändring i 6 kap. 11 § IL som ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. En annan ändring i samma lagrum och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. som behandlas i utskottets betänkande 2009/10:SkU2. Utskottet har inte något att invända mot den föreslagna lagändringen och anser att den författningstekniska regleringen bör samordnas i nu förevarande ärende. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med de ändringar som utskottet föreslår i bilaga 3.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor (s, v, mp)

av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Peter Pedersen (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen samt antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 6 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

4. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

5. lag om ändring i lagen (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2008–2010.

Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2008/09:182 i denna del och 2009/10:33 samt bifaller delvis motion 2009/10:Sk3 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Genom regeringens oansvariga hantering av fastighetsskatten har ett antal småhusägare kommit i kläm. Det rör sig bl.a. om småhusägare med lågt taxerade hus som fått betala högre skatt än sina grannar med exklusiva fastigheter. Regeringen vill nu sent omsider rätta till detta. När det gäller enklare bostadshus och bostadshus på ofri grund har vi inte något att invända mot regeringens förslag om att inkludera dessa fastigheter i systemet med s.k. fastighetsavgift. Däremot anser vi att finansieringen ska göras inom ramen för den samlade beskattningen och inte inom uppskovssystemet. Vi är emot en försämring av möjligheterna till uppskov liksom räntebeläggningen av uppskovsbeloppen. Detta innebär att vi avvisar förslaget om att sänka taket för uppskovsbelopp och övriga ändringar i inkomstskattelagen.

Mot bakgrund av de principer som tillämpas vid budgetregleringen kan vi i detta ärende inte föra fram ett förslag till kammaren som tillgodoser våra yrkanden fullt ut. Därför för vi till omröstning i kammaren i stället fram ett förslag om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om vad vi nu anfört.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2008/09:182

Proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Lagförslaget behandlas såvitt avser 6 kap. 11 §.

Proposition 2009/10:33

Proposition 2009/10:33 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2.    lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

4.    lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

5.    lag om ändring i lagen (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2008–2010.

Följdmotion med anledning av proposition 2009/10:33

2009/10:Sk3 av Lars Johansson m.fl. (s, v, mp):

1.

Riksdagen avslår regeringens proposition 2009/10:33 såvitt avser förslaget till ändring i inkomstskattelagen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansieringen av utvidgningen av den kommunala fastighetsavgiften ska ske inom ramen för den samlade beskattningen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Regeringens förslag

Utskottets förslag

6 kap.

11 §

Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,

2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,

3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och

4. återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.

3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,

4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,

5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och

6. återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.