Kulturutskottets betänkande 2009/10:KrU5 | |
Tid för kultur | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2009/10:3 Tid för kultur samt motioner väckta med anledning av propositionen och under allmänna motionstiden 2009.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att upphäva de nuvarande nationella kulturpolitiska målen och att i stället införa nya mål som är anpassade efter dagens samhälle. Även förslag om att införa en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet tillstyrks. Landsting och regioner respektive kommuner får därmed ett ökat ansvar för fördelningen av statbidragen.
Utskottet ställer sig också bakom ett förslag som innebär att stödet till litteratur- och kulturtidskriftsområdet ska bli mindre detaljreglerat och att det i fortsättningen ska vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform.
Inom musikområdet behöver statens insatser på central nivå reformeras. Som en följd därav föreslår regeringen att stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter ska avvecklas, vilket utskottet tillstyrker. Ett arbete pågår för att i stället bilda en ny nationell plattform för musiken.
De myndighetsspecifika mål som riksdagen beslutade om hösten 1996 för en rad myndigheter och kulturinstitutioner upphävs. I fortsättningen fastställer regeringen i myndighetsinstruktioner och regleringsbrev målen för dessa verksamheter.
Slutligen bifaller utskottet regeringens förslag att avskaffa ansvarsmuseifunktionen. Centrala och regionala museer ska tillsammans med Kulturrådet få i uppdrag att lämna förslag till hur den framtida samverkan på museiområdet kan utformas.
En rad motionsförslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna som går emot regeringens förslag avstyrks av utskottet. Likaledes avstyrks andra motionsförslag främst från oppositionspartierna om frågor av övergripande kulturpolitisk karaktär, biblioteksväsendet, kulturskaparnas villkor, litteratur och kulturtidskrifter, fonogramstödet och den fria scenkonsten, kultur och hälsa respektive regional tillväxt, Skapande skola, gestaltning av den gemensamma miljön, internationella kulturfrågor, en ny analysmyndighet på kulturområdet och frågor om den romska kulturen.
I betänkandet finns 36 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Nya nationella kulturpolitiska mål |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om upphävande av nuvarande nationella mål för kulturpolitiken och införande av nya mål. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 1 och avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 1, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 1 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 1. |
Reservation 1 (s, v, mp)
2. | Kulturlagsfrågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 4 och 2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 och 3. |
Reservation 2 (v)
3. | Ny kulturutredning |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 18. |
Reservation 3 (mp)
4. | Jämställd kultur |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr279 av Siv Holma m.fl. (v) och 2009/10:Kr324 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s). |
Reservation 4 (s, mp)
Reservation 5 (v)
5. | Allas delaktighet i kulturlivet |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr218 av Kurt Kvarnström m.fl. (s) och 2009/10:Kr246 av Sylvia Lindgren och Veronica Palm (båda s). |
Reservation 6 (s, v, mp)
6. | Kulturens ställning inom utbildning och forskning |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 5. |
Reservation 7 (v)
7. | Ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 2 och avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 6 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 2. |
Reservation 8 (s, v)
Reservation 9 (mp)
8. | Verksamheten vid Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 8, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 7. |
Reservation 10 (s, v, mp)
9. | Samverkan mellan staten, den kommunala nivån och den ideella sektorn |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 11, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 3, 2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 16. |
Reservation 11 (s, v, mp)
10. | Ett samlat ansvar för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del, 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 8, 2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 19. |
Reservation 12 (s)
Reservation 13 (v)
Reservation 14 (mp)
11. | Utvärdering av bibliotekslagen |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del, 2009/10:Kr247 av Carina Hägg (s) och 2009/10:Kr271 av Fredrik Schulte (m). |
Reservation 15 (s, v)
12. | Digitala resurser i medborgarnas tjänst |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 14, 2009/10:Kr252 av Eliza Roszkowska Öberg (m) och 2009/10:Kr264 av Marianne Kierkemann (m). |
Reservation 16 (s)
13. | Nästa steg efter Framtidens kultur |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 15. |
Reservation 17 (s, v)
14. | Kulturskaparnas villkor |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 16, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 7, 2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 6, 2009/10:Kr219 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och 2009/10:Kr275 av Aleksander Gabelic m.fl. (s). |
Reservation 18 (s)
Reservation 19 (v)
15. | Nya stipendier till verksamma konstnärer |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 17, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 8 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 10. |
Reservation 20 (s)
Reservation 21 (v)
Reservation 22 (mp)
16. | Bidragsförordningen |
| Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förändring av det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 3. |
17. | Kulturtidskrifter |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 2, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 9, 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 3 och 2009/10:Kr240 av Jan Emanuel Johansson (s). |
Reservation 23 (s, v, mp)
18. | Ny plattform för musiken |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om Stiftelsen Svenska rikskonserter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 4 och avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkandena 3 och 10, 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2 i denna del, 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 4, 2009/10:Kr281 av Bosse Ringholm (s) och 2009/10:Kr315 av Gunnel Wallin (c) yrkandena 1 och 2. |
Reservation 24 (s, v, mp)
19. | Fonogramstödet och Caprice Records |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 9 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 9. |
Reservation 25 (s, v, mp) – villkorad
20. | Stödet till den fria scenkonsten |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 18 och 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 17. |
Reservation 26 (s, v)
Reservation 27 (mp)
21. | En utvidgad satsning på Skapande skola |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkandena 12 och 19. |
Reservation 28 (s)
22. | Kultur och hälsa |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:So221 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkande 7, 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 20 och 2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 16. |
Reservation 29 (s, v, mp)
23. | Kulturella och kreativa näringar samt regional tillväxt |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr236 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s), 2009/10:Kr239 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s) och 2009/10:Kr274 av Kristina Zakrisson m.fl. (s). |
Reservation 30 (s)
24. | Gestaltning av den gemensamma miljön |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 6 och 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 26 och 27. |
Reservation 31 (s, v, mp)
25. | Internationella och interkulturella frågor i kulturpolitiken |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 10. |
Reservation 32 (v)
26. | Upphävande av tidigare myndighetsspecifika mål |
| Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av tidigare beslutade myndighetsspecifika mål. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 5 och avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 4 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 5. |
Reservation 33 (s, v, mp)
27. | En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 5 och 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkandena 11 och 12. |
Reservation 34 (s, v, mp)
28. | Ansvarsmuseifunktionen |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om att avskaffa ansvarsmuseifunktionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 6 och avslår motionerna 2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 7 och 2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 6. |
Reservation 35 (s, v, mp)
29. | Institutionell hemvist för den romska kulturen |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 13. |
Reservation 36 (v)
Stockholm den 3 december 2009
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Christer Nylander (fp), Cecilia Magnusson (m), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp), Anneli Särnblad (s) och Solveig Hellquist (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur samt tre motioner med 43 yrkanden som väckts med anledning av propositionen. Därutöver behandlas ytterligare 31 motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2009.
Bakgrunden till propositionen är att regeringen i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 17, bet. 2006/07:KrU1, rskr. 2006/07:37) anmälde att den, med hänsyn till det senaste årtiondets förändrade samhällssituation, avsåg att under mandatperioden pröva hur de kulturpolitiska prioriteringarna och strukturerna förhåller sig till dagens samhälle. Regeringen aviserade även att en nationell koordinator för museiområdet skulle tillsättas.
Regeringen beslutade i juni 2007 att ge en kommitté i uppdrag att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden (dir. 2007:99). Kommittén, som tog sig namnet Kulturutredningen, lämnade till regeringen den 12 februari 2009 sitt betänkande Grundanalys, Förnyelseprogram, Kulturpolitikens arkitektur (SOU 2009:16).
I februari 2007 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom museisektor (dir. 2007:22). Utredaren som antog namnet Museikoordinatorn, överlämnade den 16 februari sitt betänkande Kraftsamling! – museisamverkan ger resultat (SOU 2009:15) till regeringen.
Båda betänkandena är remissbehandlade. Sammanställningar över remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr Ku2009/241/KV och dnr Ku2009/272/KT).
I samband med utskottets beredning av ärendet uppvaktades utskottet den 22 oktober 2009 av företrädare för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter (FSK) och Musikarrangörer i samverkan (MAIS) som var för sig redogjorde för sin syn på regeringens förslag i propositionen samt överlämnade skrivelser med synpunkter i ärendet.
Den 17 november 2009 uppvaktades utskottet av representanter från Svenska Bokhandlareföreningen som pläderade för att det statliga stödet till bokhandeln, det s.k. sortimentsstödet, skulle bibehållas. En skrivelse överlämnades vid mötet.
Slutligen har en skrivelse från Sveriges Författarförbund angående litteraturstödet och framtidens litteratur inkommit den 10 november 2009.
Utskottets överväganden
Nya nationella kulturpolitiska mål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att upphäva nuvarande kulturpolitiska mål och införa nya mål samt avslår motionsförslag som går emot regeringens förslag.
Jämför reservation 1 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 1) att nuvarande nationella mål för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
– främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
– främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
– främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
– särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Motionerna
I motionerna Kr1 (s), Kr2 (v) och Kr3 (mp) avvisar Socialdemokraterna, respektive Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna regeringens förslag att upphäva de nuvarande kulturpolitiska målen och i stället införa nya (yrkande 1 i var och en av motionerna). De tre partierna anser att nuvarande mål har haft stor betydelse för en gemensam syn på kulturen och kulturpolitiken i vårt land och att de fortfarande har bärighet. De kan inte se att regeringens förslag till nya mål på något sätt skulle vara avsevärt bättre formulerade än nu gällande mål. Dessutom framhåller motionärerna att det för dem är en viktig princip att övergripande kulturpolitiska mål arbetas fram över blockgränserna i en parlamentariskt sammansatt grupp för att få stabilitet och uppslutning kring det centrala i en nationell kulturpolitik. Så har inte skett i detta fall. De tre partierna framhåller också att målet om att motverka kommersialismens negativa verkningar bör finnas kvar.
Utskottets överväganden
Hösten 1996 beslutade riksdagen att de tidigare kulturpolitiska målen från 1974 skulle ersättas av nya nationella mål. De nuvarande målen har således verkat i mer än ett decennium. Under denna tid har mycket hänt i vårt samhälle som på olika sätt påverkar de kulturella uttrycksmedlen och publikens sätt att tillägna sig kulturen. Det handlar t.ex. om demografiska förändringar. Sverige är mer mångkulturellt nu än i mitten av 1990-talet. Inflyttningen till de största städerna fortsätter. Samtidigt råder det en decentraliseringstrend som innebär ett ökat regional ansvar, vilket är märkbart även på det kulturpolitiska området och som syftar till att förskjuta tyngdpunkten för statligt beslutsfattande från den centrala nivån. Det handlar också om effekter av EU-inträdet och av den allmänna globaliseringen. Slutligen handlar det i hög grad om förändringar på teknikens område och framväxten av Internet. I likhet med regeringen anser utskottet att de nuvarande kulturpolitiska målen är föråldrade och att tiden är mogen att ersätta dem. Utskottet välkomnar därför att riksdagen nu får möjlighet att ta ställning till nya mål som anpassats till en ny tid och till förändringar i omvärlden.
Utskottet vill i detta sammanhang även uttrycka sin uppskattning över att de nya målformuleringarna är överskådligt och tydligt uppställda och stringent formulerade i tre meningar samt att de medel som ska användas för att målen ska uppnås finns angivna i fem koncisa strecksatser.
I här aktuella motioner framförs i huvudsak två invändningar mot de föreslagna nya målen. Den ena invändningen går ut på att målen inte har utarbetats av och förankrats i en parlamentariskt sammansatt grupp. Den andra invändningen tar sikte på att regeringens förslag innebär att nuvarande mål att motverka kommersialismens negativa verkningar upphävs.
Då det gäller den första invändningen vill utskottet påminna om att Kulturutredningen som på regeringens uppdrag utarbetade förslag till nya mål var en s.k. expertutredning. Kommittén knöt till sig en referensgrupp med företrädare från samtliga riksdagspartier. Beträffande utredningens förslag till nya kulturpolitiska mål var remissopinionen delad. Många remissinstanser föreslog ändringar och kompletteringar av målen. Regeringen har vägt samman de synpunkter som förts fram av såväl Kulturutredningen som remissopinionen. Ett grundligt beredningsarbete har således föregått de förslag till nya mål som nu ligger på riksdagens bord.
Då det gäller den andra invändningen som handlar om ”att motverka kommersialismens negativa verkningar” instämmer utskottet i den analys som regeringen redovisar i propositionen och som innebär att det knappast är relevant att peka ut den kulturella verksamhet som bedrivs på kommersiell grund som huvudsakligen skadlig eller negativ och något som därför behöver motverkas. Utskottet delar också regeringens uppfattning att det inte finns någon given motsättning mellan kommersiell bärkraft och konstnärlig kvalitet eller frihet.
Det anförda innebär att utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag ska upphäva nuvarande mål för kulturpolitiken och godkänna nya mål (punkt 1). Riksdagen bör samtidigt avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 1, Kr2 (v) yrkande 1 och Kr3 (mp) yrkande 1.
Kulturlagsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att kultursektorn ska lagregleras. Styrningen av kulturpolitiken har på senare tid gått i en helt annan riktning än den som motionärerna vill se, nämligen mot mindre styrning, framför allt mot mindre detaljstyrning.
Jämför reservation 2 (v).
Motionerna
I motion Kr206 föreslår Vänsterpartiet att regeringen snarast ska utarbeta förslag till en kulturlag. Enligt motionärerna har kulturens roll i samhället och samhällsutvecklingen fundamental betydelse. Samhällets ansvar för kulturen bör därför slås fast i lag. I Norge har man sedan en tid tillbaka en sådan lag. Detta har visat sig vara ett bra sätt att stärka kulturens ställning. Sverige bör snarast följa Norges exempel (yrkande 1).
Vidare föreslår motionärerna i samma motion, Kr206 (v), att kommunerna ska åläggas att redovisa en årlig barnkulturplan för att stärka barns och ungas rätt att utöva och tillägna sig kultur. Av planerna ska det framgå hur kommunerna låtit barn och unga komma till tals i dessa frågor (yrkande 3).
I motion Kr2 yrkar Vänsterpartiet att det i skollagen eller i den av partiet föreslagna kulturlagen ska slås fast att kulturskolan ska stärkas och utvecklas samt att den ska vara avgiftsfri (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett motionsyrkande från Vänsterpartiet med likartat innehåll. Utskottet vill på nytt erinra om att kulturområdet endast i begränsad mån är lagreglerat.
– myndighetsinstruktioner i form av författningar
– stödförordningar
– riksdagsuttalanden
– regleringsbrev
– medelstilldelning.
Regeringen följer genom mål- och resultatstyrningen upp förvaltningarnas verksamhet.
Vidare förekommer en viss informell styrning. Av 11 kap. 7 § RF framgår att myndigheterna är självständiga i förhållande till regering och riksdag vid lagtillämpning och myndighetsutövning. Detta förhållande till trots förekommer även informella kontakter mellan regering och regeringskansli å ena sidan och myndigheter å den andra.
I den mån motionsförslagen syftar till att den kulturverksamhet som finansieras och drivs av kommuner, landsting och regioner ska lagregleras finns det skäl att påminna om den rådande principen om kommunalt självstyre.
Utskottet kan inte heller vid detta riksmöte se att det skulle vara någon fördel om grunden för den nationella kulturpolitiken skulle bygga på en lagreglering. Styrningen på detta område har på senare tid gått i en helt annan riktning än den som motionärerna vill se, nämligen mot mindre styrning, framför allt mot mindre detaljstyrning.
Med hänvisning till anförda avstyrks motionerna Kr2 (v) yrkande 4 och Kr206 (v) yrkandena 1 och 3.
Ny kulturutredning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att tillsätta en ny kulturutredning som bl.a. ska överväga hur kulturspridningen över Internet ska gynnas och växa i framtiden. Det är angeläget att de politiska åtgärderna ligger i fas med den tekniska utvecklingen och med andra förändringar i omvärlden. Emellertid är det inte aktuellt att nu påbörja ett nytt utredningsarbete.
Jämför reservation 3 (mp) och särskilt yttrande 1 (v).
Motionen
I motion Kr308 (mp) framhåller Miljöpartiet de gröna att det är viktigt att uppmärksamma de förändringar som sker i samhället och att anpassa kulturpolitiken för att gynna spridningen av kultur, exempelvis över Internet. Enligt motionärerna lyser dessa frågor med sin frånvaro i Kulturutredningens betänkande. Därför föreslår de att en ny kulturutredning ska tillsättas för att överväga hur kulturspridningen exempelvis över Internet ska gynnas och växa i framtiden (yrkande 18).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den tekniska utvecklingen i allmänhet och utvecklingen av Internet i synnerhet hör till de mest omvälvande förändringar som ägt rum de senaste åren. Tillgången till Internet liksom tekniken i övrigt påverkar vårt beteende även inom kulturområdet på varierande sätt och inbegriper både kulturutövare och kulturkonsumenter.
Utskottet finner – i motsats till Miljöpartiet de gröna – att Kulturutredningen redovisat och analyserat de stora omvärldsförändringarna – inte minst på teknikens område – som har betydelse för samhällsutvecklingen och därmed också för kulturområdet.
Enligt utskottets uppfattning är det givetvis angeläget att de politiska åtgärderna ligger i fas med den tekniska utvecklingen och andra förändringar i omvärlden. I detta sammanhang kan nämnas att Kulturrådet har ett generellt uppdrag att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken. Uppdraget torde inkludera även omvärldsförändringar i stort liksom användningen och påverkan av Internet. Något initiativ från riksdagens sida är därför inte påkallat. Motion Kr308 (mp) yrkande 18 avstyrks.
Jämställd kultur
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om jämställdhet på kulturområdet. Ett av de föreslagna målen för kulturpolitiken innebär att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Det är en nödvändig kulturpolitisk uppgift att upprätthålla och utveckla jämställdheten inom kulturområdet.
Jämför reservationerna 4 (s, mp) och 5 (v).
Motionerna
I motion Kr279 föreslår Vänsterpartiet att regeringen ska utarbeta förslag till en feministisk strategi för jämställd kultur. En aktionsgrupp, liknande den som tidigare arbetade inom barnkulturområdet, bör tillsättas och få i uppdrag att kartlägga hela kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv. Kartläggningen ska avse både kulturskaparna och kulturnyttjarna.
Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) hävdar i motion Kr324 att den manliga normen dominerar inom kultursektorn. Det gäller såväl inom scenkonsten och musiklivet som inom bildkonsten. Yrkandet syftar till ökad jämställdhet inom kulturen och till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i kulturlivet, oavsett om de är konstnärer eller publik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv.
Vidare innebär ett av de föreslagna målen för kulturpolitiken att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För att uppnå det målet föreslår regeringen att kulturpolitiken ska syfta till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och till att utveckla sina skapande förmågor. Enligt regeringen är det en nödvändig kulturpolitisk uppgift att upprätthålla och utveckla jämställdheten inom kulturområdet.
I kulturpropositionen erinrar regeringen om några insatser som gjorts under mandatperioden för ökad jämställdhet inom kulturområdet. Det gäller ett särskilt ekonomiskt stöd till Moderna museet för att skapa bättre balans mellan manliga och kvinnliga konstnärskap i museets samlingar. Det gäller också ett regeringsuppdrag till Kulturrådet att följa och driva på utvecklingen inom scenkonstområdet.
Det kan tilläggas att instruktioner och regleringsbrev på kulturområdet anger att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga myndigheters och kulturinstitutioners verksamhet.
Enligt utskottets uppfattning visar det anförda att regeringen redan har sett till att jämställdhetsperspektivet införlivats i myndigheternas och kulturinstitutionernas åligganden. Något särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga är inte påkallad. Motionerna Kr279 (v) och Kr324 (s) avstyrks.
Allas delaktighet i kulturlivet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner med förslag om allas delaktighet i kulturlivet. Ett av de nya målen för kulturpolitiken som regeringen föreslagit syftar till att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
Jämför reservation 6 (s, v, mp).
Motionerna
I motion Kr246 föreslår Sylvia Lindgren och Veronica Palm (s) att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om behovet av en ny och långsiktig kulturpolitik som ger fler medborgare tillgång till kultur. Motionärerna vill t.ex. satsa på att ovana konstbetraktare inspireras till att bli nyfikna betraktare och att det stora flertalet av befolkningen – inte minst barnen – får möjlighet att utöva kultur. De anser att det behövs en kulturskola med bred tillgänglighet och finner det oroande att avgifterna i Kulturskolan höjs. De betonar också vikten av fri entré på museer och kostnadsfria lån på bibliotek.
Kurt Kvarnström och Hans Unander (s) föreslår i motion Kr218 att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om att barns och ungdomars kulturskapande och kulturupplevelser ska prioriteras även i fortsättningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att kulturen i alla dess former når ut till medborgarna. Det gäller för unga såväl som gamla och för vana såväl som ovana kulturkonsumenter. Detta är också syftet med förslagen till nya kulturpolitiska mål och den kulturpolitik som regeringen avser att bedriva.
Som redovisats i det föregående syftar ett av de föreslagna nya kulturpolitiska målen till att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För att uppnå det målet ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning samt till att utveckla sina skapande förmågor.
I båda här aktuella motioner nämns särskilt betydelsen av att barn och ungdomar får möjlighet att utöva och uppleva kultur. Utskottet erinrar därför om att barns och ungas rätt till kultur står högt på regeringens agenda. Såväl tillgången till professionell kultur av hög kvalitet som möjligheten att utveckla sitt eget skapande ingår här som viktiga delar. Det är mot den bakgrunden som regeringen har tagit initiativ till satsningen Skapande skola och nu föreslår att den byggs ut. Satsningen på läsfrämjande är också en viktig del av regeringens politik för barn och unga liksom betoningen av kulturinstitutionernas ansvar gentemot den yngre publiken. Här bör också påpekas att de statliga museerna har fri entré för barn och ungdomar upp till 19 år samt att folkbiblioteken enligt bibliotekslagen ska låna ut litteratur avgiftsfritt till allmänheten.
Slutligen – då det gäller avgifterna i kulturskolan – erinrar utskottet om att dessa är avhängiga av hur stor medelstilldelning till verksamheten som deras huvudmän, dvs. oftast kommunerna, beslutat om.
Sammantaget anser utskottet att motionsyrkandena i allt väsentligt synes vara tillgodosedda. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad. Motionerna Kr218 (s) och Kr246 (s) avstyrks.
Kulturens ställning inom utbildning och forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska lämna förslag till riksdagen om hur kulturen kan stärkas inom utbildning och forskning. Humanistisk forskning är nödvändig för att vi ska förstå vår samtid och kunna lägga grunden till en mänskligare framtid.
Jämför reservation 7 (v).
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr2 att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uttala att regeringen ska lägga fram förslag på hur kulturen ska få en starkare ställning inom utbildnings- och forskningssektorn. Motionärerna anser att det krävs kompetensutveckling och utbildning av lärare, musei-, konst-, dans- och teaterpedagoger m.fl. för att uppnå målet om alla barns och ungas rätt till kultur. Vidare krävs det forskning inom barnkulturområdet för att samhällets resurser ska satsas rätt (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utbildningsväsendet i stort liksom forskningen har stor betydelse för kulturområdet och vice versa. Förskolan och skolan har ett kulturuppdrag som riktar sig till alla barn och elever. Genom satsningen på Skapande skola har regeringen uppmärksammat kulturens roll i lärandet. Vidare finns det nära kopplingar mellan kulturområdet, yrkesutbildningen, den högre utbildningen och forskningen inom framför allt det humanistiska och det konstnärliga området. Kvaliteten på de konstnärliga utbildningarna spelar därför en viktig roll för kulturlivets utveckling. Detta är regeringen väl medveten om, vilket framgår av propositionen (se t.ex. prop. s. 18).
I detta sammanhang finns det skäl att påpeka att grundläggande utbildning bedrivs i ämnet barnkultur på olika ställen i landet. Både utbildning och forskning äger rum vid Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet. Forskning i övrigt är främst knuten till pedagogiska institutioner vid lärosätena.
Kulturutskottet anser nu liksom tidigare under denna mandatperiod att humanistisk forskning är nödvändig för att vi ska förstå vår samtid och kunna lägga grunden till en mänskligare framtid. Inom kultursektorn har Kulturrådet som sektorsmyndighet pekat på behovet av kunskapsutveckling och kunskapsförmedling i allmänhet. För ett år sedan lyfte regeringen i den forskningspolitiska propositionen fram kulturområdet. Självklart skulle utskottet välkomna om forskning inom kulturområdet kunde få ännu större tyngd. Det är emellertid i första hand en uppgift för forskarsamhället att självt avgöra hur de ekonomiska resurserna ska fördelas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr2 (v) yrkande 5.
Ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ökat regionalt ansvar då det gäller fördelningen av statliga medel på kulturområdet. Riksdagen avslår två motionsyrkanden som främst avser uppgifter vilka – efter det att motionerna väcktes – har beaktats i direktiven till den särskilda utredare som ska lämna förslag till ny fördelningsmodell.
Jämför reservationerna 8 (s, v) och 9 (mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att en ny modell ska införas för samspelet mellan staten och den kommunala nivån – landstingen och primärkommunerna – när det gäller statliga bidrag till regional och lokal kulturverksamhet. Det regionala inflytandet ökar samtidigt som ansvars- och rollfördelningen mellan nationell, regional och lokal nivå tydliggörs (punkt 2).
Motionerna
I motion Kr1 ställer sig Socialdemokraterna positiva till regionalisering och välkomnar att regionerna får möjlighet att ta på sig fler arbetsuppgifter, även på kulturområdet. Motionärerna betonar emellertid att förutsättningarna mellan olika delar av landet varierar. De modeller som utvecklats i Skåne och Västra Götaland låter sig knappast överföras till resten av landet. Motionärerna har noterat att regeringen avser att låta utreda den nya fördelningsmodellen ytterligare innan den införs. De föreslår att utredaren ska analysera vilka konsekvenser som den regionaliserade fördelningen av statsbidragen kan få för arrangörer och för mindre ensembler och fria grupper på teater-, dans- och musikområdet. De vill också att utredaren ska analysera hur man säkerställer att den nya bidragsmodellen kan stimulera till ett ökat regionalt engagemang i kulturen (yrkande 6).
I motion Kr3 framhåller Miljöpartiet de gröna att decentralisering är en grundläggande ideologisk princip för partiet, inte minst på det kulturpolitiska området. Enligt motionärerna har regeringen emellertid inte lyckats presentera hur modellen ska fungera i praktiken. Eftersom regionerna har mycket olika förutsättningar bör den regionala utvecklingen stärkas underifrån utan pekpinnar ovanifrån. Regionerna bör få växa utifrån sina egna förutsättningar. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet i ett tidigare avsnitt i detta betänkande har konstaterat har det skett en tyngdpunktsförskjutning från centralt fattade beslut till ökat regionalt ansvar på bl.a. kulturområdet. Skåne har varit pionjär i detta avseende genom den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som inleddes 1997 och som ska pågå t.o.m. 2010. Staten har överlåtit ansvaret på regionen att fördela de statliga medlen till den regionala kulturverksamheten. Försöket är visserligen omgärdat med vissa begränsningar, som t.ex. att några av de regionala bidragsformerna liksom utvecklingsbidragen alltjämt fördelas centralt. Vidare är det regeringen som beslutar vilka kulturinstitutioner i regionen som ska erhålla statsbidrag, en befogenhet som dock enligt budgetpropositionen för 2010 kommer att övergå till Region Skåne under 2010.
Ett annat exempel på tyngdpunktsförskjutningen är att Kulturrådet tillsammans med landsting och regioner inlett ett arbete med att avge gemensamma avsiktsförklaringar, där både nationella och regionala mål och prioriteringar är utgångspunkter för samverkan mellan central och regional nivå. Avsiktsförklaringarna pekar ut ett antal olika områden som ska behandlas under den tid som förklaringen gäller.
Det anförda visar att tiden är mogen för en ny fördelningsmodell för regional och lokal kulturverksamhet. Utskottet välkomnar regeringens förslag i detta avseende och noterar att motionärerna bakom här aktuella motioner också är positiva till en regionalisering av ansvaret inom kultursektorn.
För att den nya modellen ska kunna genomföras i praktiken har regeringen nyligen – efter motionstidens utgång i detta ärende – utfärdat direktiv till en särskild utredare (dir. 2009:97). Utredaren ska bl.a. föreslå vilka statliga bidrag som ska ingå i modellen och formerna för genomförandet. Vidare ska utredaren lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att modellen ska kunna genomföras och som möjliggör att landsting, eller det organ landstinget delegerat uppgiften till, kan överta och ansvara för fördelning av statliga bidrag. Den nya modellen bör enligt direktiven införas successivt i hela landet med början fr.o.m. 2011.
Motionärerna lyfter fram några viktiga frågor vilka berörs i utredarens direktiv. Det gäller förslaget i motion Kr1 (s) att analysera konsekvenserna av den nya fördelningsmodellen för arrangörer och för mindre ensembler och fria grupper på teater-, dans- och musikområdet. I direktiven sägs uttryckligen att statens stöd till den fria scenkonsten, inklusive stödet till arrangörer, tills vidare bör hanteras på central statlig nivå. Emellertid ska utredaren – då det gäller den fria scenkonsten – belysa förutsättningarna för en ändamålsenlig bidragsgivning med ökad grad av lokal och regional medfinansiering
I samma motion, Kr1 (s), anser motionärerna att utredaren ska analysera hur man säkerställer att den nya bidragsmodellen kan stimulera ett ökat regionalt engagemang i kulturen. Av direktiven framgår att det är regeringens avsikt att staten ska vara pådrivande, samordnande och stödjande för att främja kulturens självständighet samt stimulera kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet och utveckling.
Slutligen framhålls i motion Kr3 (mp) att regionerna bör få utvecklas utifrån sina egna skiftande förutsättningar. Även denna fråga har beaktats i utredarens direktiv. Av direktiven framgår nämligen att den nya fördelningsmodellen bör tillåta en viss flexibilitet för att säkerställa att den fungerar effektivt i de olika regionerna. Avsikten är att modellen ska skapa utrymme för regionala prioriteringar och variationer.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen (punkt 2) och avstyrker motionerna Kr1 (s) yrkande 6 och Kr3 (mp) yrkande 2, vilka i allt väsentligt är tillgodosedda.
Verksamheten vid Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner som bl.a. syftar till att regeringen ska invänta resultatet av det utredningsarbete som aviserats i propositionen och först därefter ta ställning till omfattningen av de verksamheter som bedrivs vid Riksutställningar och Riksteatern.
Jämför reservation 10 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för Riksutställningar, Riksteatern och Stiftelsen Svenska rikskonserter får ändrade förutsättningar när det regionala ansvaret för att stödja den regionala utvecklingen inom områdena scenkonst, musik och utställningar förändras. Statens insatser behöver i högre grad inriktas på expertstöd och kompetensutveckling både i förhållande till den regionala nivån och i förhållande till andra aktörer.
Motionerna
Av Socialdemokraternas motion Kr1 framgår att partiet anser att Rikskonserters liksom Riksutställningars och Riksteaterns uppdrag bör ses över och renodlas samt att institutionerna bör omorganiseras. Motionärerna motsätter sig att regeringen aviserar en neddragning av bidragen till Riksutställningar och Riksteatern för 2011. Regeringen bör inte föregripa resultatet av det utredningsarbete som aviseras i propositionen. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd (yrkande 8).
Vänsterpartiet framhåller i motion Kr2 att Riksutställningar och Riksteatern utgör mycket viktiga delar av kulturutbudet. Motionärerna har inte något att invända mot att regeringen vill se över verksamheterna. De har emellertid noterat att regeringen anser att de statliga insatserna i framtiden mer ska inriktas på expertkunskap och kompetensutveckling. För att kunna klara det borde regeringen inte ha aviserat en neddragning av medelstilldelningen utan snarare anslagit mer medel. Eftersom institutionerna gynnar hela landet bör de utvecklas inte avvecklas. I motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande med den innebörden (yrkande 2 i denna del).
I motion Kr3 ifrågasätter även Miljöpartiet de gröna regeringens intentioner att minska Riksutställningars och Riksteaterns anslag med anledning av att dessa verksamheter eventuellt får ändrade förutsättningar i och med den nya modell för fördelning av medel till regioner och kommuner som regeringen föreslår. Regeringen förutsätter därmed ett visst resultat av ett ännu inte påbörjat utredningsarbete. Motionärerna är i och för sig positiva till att översyner görs av befintliga verksamheter för att stärka det regionala kulturarbetet. De är däremot inte beredda att i förväg dra slutsatser om stora nedskärningar innan översynerna är genomförda (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Förslag rörande Rikskonserter behandlar utskottet i avsnittet Ny plattform för musiken längre fram i detta betänkande.
Utskottet noterar att motionärerna inte har något att erinra mot att en översyn görs av Riksutställningar. Den särskilda utredare som omnämnts i det föregående ska – med utgångspunkt i sitt förslag till ny regional fördelningsmodell – även analysera hur Riksutställningars framtida roll och uppdrag bör förändras (dir. 2009:97). Motionärerna ifrågasätter emellertid att regeringen redan nu har aviserat nedskärningar av bidragen till Riksutställningar och Riksteatern för 2011. Enligt motionärernas uppfattning tyder detta på att regeringen föregriper resultatet av sin översyn. Utskottet delar inte motionärernas synsätt. Det framgår nämligen tydligt av propositionen att det är regeringens intention att förändra innehållet i Riksteaterns och Riksutställningars uppdrag under 2011. Även om det inte nu går att i detalj ange hur de båda institutionernas uppdrag ska utformas så är färdriktningen klart angiven. Utskottet finner det naturligt att nivån på de båda institutionernas anslag anpassas därefter. Institutionerna får därmed möjlighet att tidigt börja förbereda sig inför de verksamhetsmässiga och ekonomiska villkor som kommer att gälla om drygt ett år.
Det bör tilläggas att regeringen inte har aviserat någon översyn av föreningen Riksteaterns uppdrag.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 8, Kr2 (v) yrkande 2 i denna del och Kr3 (mp) yrkande 7.
Samverkan mellan staten, den kommunala nivån och den ideella sektorn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om formerna för samverkan med den ideella sektorn. Riksdagen anser det angeläget med ett fördjupat erfarenhetsutbyte och samarbete. Amatörerna är en viktig part vid den dialog som ska inledas.
Jämför reservation 11 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att dialogen mellan företrädare för staten, kommunerna och landstingen samt ideella och idéburna organisationer och nätverk behöver utvecklas inom kulturområdet.
I propositionen hänvisar regeringen till den proposition
För att undersöka behoven och formerna för ett fördjupat erfarenhetsutbyte och samarbete på kulturområdet avser regeringen att bjuda in representanter för den ideella sektorn, kommunerna och landstingen samt företrädare för berörda statliga verksamheter till en gemensam dialog. Ett av syftena med dialogen är att stärka barns och ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet. Regeringen kommer också att tydligare framhålla betydelsen av samarbete med civilsamhället i styrningen av myndigheterna inom kulturområdet.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om samverkan mellan staten, den kommunala nivån och den ideella sektorn (yrkande 11). Motionärerna betonar att de ser det som en naturlig utveckling med ett fördjupat erfarenhetsutbyte mellan den ideella sektorn, landstingen och kommunerna samt staten. Samtidigt finns det emellertid en risk när folkrörelserna och de ideella föreningarna blir utförare av uppdrag mot ersättning med staten som uppdragsgivare. Folkrörelsernas frivilliguppdrag riskerar därigenom att skymmas och den ideella aspekten att tunnas ut.
Vänsterpartiet välkomnar i motion Kr2 att regeringen vill förbättra förutsättningarna för det ideella kulturlivet. Motionärerna vill dock inte se en överenskommelse liknande den som slöts på det sociala området. De anser att sammanblandningen mellan samhällets skyldigheter och det komplement som de ideella organisationerna utgör inte innebär en positiv förstärkning av det civila samhället utan snarare urholkar samhällets ansvar. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 3).
I motion Kr206 begär Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att man snarast bör ta fram en handlingsplan för att stödja ideella arrangörer (yrkande 7). Motionärerna understryker att mer eller mindre ideella arrangörer och arrangörsföreningar gör ett fantastiskt arbete för att ge utrymme för både små och stora kulturupplevelser. De ideella krafterna inom kulturlivet är en ofta osynliggjord kraft även om deras arbete är oundgängligt för att dessa möten ska bli verklighet. Motionärerna anser att det borde vara en prioriterad fråga för samhället att ta till vara dessa krafter.
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr308 att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att utreda ett samlat ansvar för amatörkulturen (yrkande 16). Motionärerna betonar att kulturkonsumtion och det egna skapandet är två sidor av kulturen som är ömsesidigt stödjande och vitaliserande. Amatörkulturen som folkrörelse måste därför stödjas. Finansieringen går i dag främst via folkbildningen, men det behövs också att amatörkulturens föreningsbildning stöttas anför motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Den ideella sektorn har en viktig roll i det svenska samhället när det gäller att möjliggöra människors egenmakt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort. Inom kulturområdet erbjuder den ideella sektorn både möjlighet att ta del av kultur och att själv utöva kulturell verksamhet. Den stora variationen av organisationer i form av folkbildning, föreningsliv och annan ideellt buren verksamhet som hembygdsföreningar, kyrkokörer, lokala riksteaterföreningar m.m. erbjuder rika möjligheter, för den som vill, att få utöva sina intressen tillsammans med andra. Människors engagemang och skapande förmågor är förutsättningen för ett rikt kulturliv.
Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget med ett fördjupat erfarenhetsutbyte och samarbete på kulturområdet mellan den ideella sektorn, landstingen och kommunerna samt staten. En samlad politik på området där de ideella organisationernas betydelse, förutsättningar och villkor systematiskt följs och redovisas och där dialogen mellan staten och den ideella sektorn är en viktig beståndsdel skapar förutsättningar för ett rikare kulturliv. Utskottet välkomnar därmed att regeringen avser att bjuda in representanter för den ideella sektorn, kommunerna och landstingen samt företrädare för berörda statliga verksamheter till en gemensam dialog.
Med anledning av motionerna vill utskottet också framhålla det viktig arbete som arrangörsledet gör, ofta baserats på frivilligt arbete, om än med offentlig delfinansiering. Runt om i landet finns samlingslokaler som i hög utsträckning ägs och förvaltas av den ideella sektorn och som har en stor betydelse som arenor för kulturupplevelser och kulturmöten. De utgör kulturens infrastruktur. Enskilda personer gör stora insatser för att bygga upp kulturell verksamhet och bidrar därmed till att kulturen blir en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Utskottet förutsätter att också detta kommer att tas upp i dialogen. Någon särskild handlingsplan behövs således inte.
Utskottet vill också betona att den professionella kulturen och amatörkulturen inte står i motsatsförhållande till varandra. Tvärtom skapar de olika förutsättningar för varandra och utgör båda nödvändiga delar av ett rikt kulturliv. Amatörerna är en viktig part vid den dialog som ska inledas med den ideella sektorn.
Med det ovan sagda avstyrks motionerna Kr1 (s) yrkande 11, Kr2 (v) yrkande 3, Kr206 (v) yrkande 7 och Kr308 (mp) yrkande 16.
Ett samlat ansvar för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en nationell biblioteksplan med hänvisning till KB:s nya uppdrag inom biblioteksväsendet.
Jämför reservationerna 12 (s), 13 (v) och 14 (mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att Kungl. biblioteket (KB) bör ges ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet. KB ska dessutom i samråd med länsbiblioteken, kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Regeringen avser att ge KB i uppdrag att ta fram en plan för hur detta praktiskt ska genomföras.
Uppdraget omfattar inte forsknings- och högskolebiblioteken.
Motionerna
Miljöpartiet de gröna välkomnar i motion Kr3 att KB ges ett nationellt ansvar för biblioteksväsendet men anser inte att KB ska ges i uppdrag att undersöka hur det samlade ansvaret ska se ut. I stället bör KB direkt få formulera en nationell biblioteksplan. Denna bör innehålla ett generellt uppdrag till KB att främja samordning och samverkan och omfatta samtliga offentligt finansierade bibliotek (yrkande 8). Även i motion Kr308 föreslår Miljöpartiet de gröna att det tas fram en nationell biblioteksplan för att stärka biblioteken och deras roll i samhället (yrkande 19).
Vänsterpartiet framhåller i motion Kr206 att det bör finnas en nationell biblioteksplan som ska garantera att alla har tillgång till bibliotek med ett innehåll som är relevant för samtiden (yrkande 4).
I motion Kr1 delar Socialdemokraterna regeringens bedömning att KB bör få ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick på biblioteksområdet. Motionärerna vill i sammanhanget påminna om att det är av yttersta vikt att kommunerna garanterar sina medborgare en god tillgång till bibliotek i närområdet och att biblioteken drivs på ett sådant sätt att medborgarna har full insyn och kontroll över hur biblioteken sköts (yrkande 13 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Biblioteken främjar läskunnighet, utbildning, livslångt lärande, kultur och informationsspridning och är en viktig samhällelig resurs. Enighet torde råda om att det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken i framtidens samhälle.
Som Kulturutredningen och ett stort antal remissinstanser påpekar finns det behov av såväl en nationell överblick som ett ökat samspel mellan den nationella, regionala och kommunala biblioteksverksamheten. Ett sådant samspel ligger också i linje med bibliotekslagen (1996:1596) som anger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka.
Utskottet välkomnar därför regeringens bedömning att KB ska ges ett särskilt uppdrag att dels svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet, dels i samråd med länsbiblioteken kontinuerligt följa bibliotekens arbete.
När de gäller forsknings- och högskolebiblioteken delar utskottet regeringens bedömning att universiteten och högskolorna ska ha en långtgående självständighet så att de kan agera fristående utan styrning från andra myndigheter. KB:s roll i förhållande till dessa bibliotek bör därför inte utökas.
Enligt inhämtad uppgift från Kulturdepartementet kommer KB att relativt snabbt ta fram den genomförandeplan som regeringen efterfrågar. Planen ska bl.a. innehålla de eventuella förordningsändringar som kan komma i fråga. Med hänvisning härtill och till att KB:s uppdrag bl.a. kommer att innebära att samordning och samverkan främjas i enlighet med motionärernas önskemål avstyrker utskottet motionerna Kr1 (s) yrkande 13 i denna del, Kr3 (mp) yrkande 8, Kr206 (v) yrkande 4 och Kr308 (mp) yrkande 19.
Utvärdering av bibliotekslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden gällande bibliotekslagen eftersom det i propositionen framhålls att utvärderingen av bibliotekslagen inte kommer att innebära förändringar i de grundläggande villkoren för biblioteksverksamheten.
Jämför reservation 15 (s, v).
Propositionen
I propositionen anges att Kulturdepartementet har inlett ett arbete med att se över bibliotekslagen och undersöka hur lagen har fungerat i praktiken. I detta arbete ingår att översiktligt kartlägga och analysera dels bibliotekslagens tillämpning, bl.a. när det gäller samverkan och biblioteksplaner, dels lagens effekter för utvecklingen inom biblioteksväsendet. Arbetet går också ut på att belysa relevanta omvärldsförändringar efter lagens tillkomst, att överväga behovet av att revidera lagen och lämna förslag på eventuella ändringar samt att överväga formerna för uppföljning och tillsyn av lagen. Det är viktigt, anser regeringen, att det sker en kontinuerlig uppföljning av hur bibliotekslagen efterlevs på nationell nivå, men det ska också få finnas lokala variationer både när det gäller hur biblioteksverksamheten ser ut och hur den organiseras. Regeringen avser att under 2010 återkomma med en redovisning av eventuella förslag till följd av den pågående utvärderingen av bibliotekslagen.
Motionerna
Socialdemokraterna påpekar i motion Kr1 att det är viktigt att boklån är avgiftsfria och att det aldrig kan accepteras att en avgift tas ut som en ”lokal variation” (yrkande 13 i denna del).
I motion Kr247 framhåller Carina Hägg (s) att det är av största vikt att översynen av bibliotekslagen inte leder till en privatisering av våra folkbibliotek. Dessa måste enligt motionären bevaras så att inte alla bibliotek säljs ut billigt på entreprenad med t.ex. avgiftsbelagda lån som följd.
Fredrik Schulte (m) föreslår i motion Kr271 att bibliotekslagen avskaffas. Motionären anser bl.a. att det finns risk att lagen hindrar förnyelse. Nya driftsformer, flexibla öppettider m.m. bromsas genom lagregleringen av biblioteken, menar han.
Utskottets ställningstagande
Bibliotekslagen infördes 1997. I lagen fastslås bl.a. att varje kommun ska erbjuda medborgarna tillgång till folkbiblioteksverksamhet. Lagen anger också att allmänheten avgiftsfritt ska få låna litteratur för en viss tid.
I propositionen framhålls att utvärderingen av bibliotekslagen inte kommer att innebära förändringar i de grundläggande villkoren för biblioteksverksamheten och att syftet är att stärka bibliotekens roll och tillgänglighet i framtiden.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att genomföra utvärderingen och som ska redovisa sitt uppdrag senast den 11 januari 2010. Utskottet anser att resultatet av utredarens arbete inte bör föregripas och avstyrker motionerna Kr1 (s) yrkande 13 i denna del, Kr247 (s) och Kr271 (m).
Digitala resurser i medborgarnas tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om digitalisering med hänvisning till pågående arbete på området och uppdrag som ska lämnas.
Jämför reservation 16 (s).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att Riksarkivet, Kungl. biblioteket, de centrala museerna, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Talboks- och punkskriftsbiblioteket bör ges i uppdrag att inkomma med underlag som ska kunna ligga till grund för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Ett första steg mot ökad koordinering är att Riksantikvarieämbetet ges i uppdrag att förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök
I den utsträckning det är möjligt bör institutionerna samutnyttja investeringar för digitalisering, tillgängliggörande och lagring, anför regeringen. Det är även viktigt att ta fram och sprida gemensamma standarder och arbeta med att ta fram modeller för digital långtidslagring.
Ett andra område av strategisk betydelse är användarvänliga lösningar. I den utsträckning det är möjligt bör kataloger och portaler samordnas mellan institutioner och sektorer eftersom det i den digitala miljön blir av mindre betydelse för användaren vid vilken institution ett visst objekt förvaras.
Ett tredje strategiskt område är hanteringen av upphovsrättsfrågor i den digitala miljön. För att den digitala teknikens möjligheter ska kunna tas till vara måste rättigheter till verk och prestationer kunna inhämtas från rättighetshavare.
Tanken med en nationell strategi är att i ett sammanhang beskriva övergripande frågor som berör flera institutioner. På så sätt kan grunden läggas för ett samlat förhållningssätt till dessa frågor. Strategin ska emellertid inte innehålla bindande bestämmelser som i detalj styr institutionerna, betonas det i propositionen.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om Riksantikvarieämbetets ansvar för digitalisering (yrkande 14). Motionärerna instämmer i regeringens bedömning om att en rad institutioner ska få i uppdrag att utarbeta en strategi för digitalisering och digitalt bevarande. De nationella kulturinstitutionerna bör därvid prioritera att finnas tillgängliga på Internet. Den nya tekniken erbjuder möjlighet att med en ny innebörd tillgängliggöra samlingar och kulturarv.
I motion Kr252 begär Eliza Roszkowska Öberg (m) ett tillkännagivande om IT och kultur. Motionären anser att arbetet med att digitalisera kulturarvet måste intensifieras och samordnas. Det behövs en sammanhållen svensk kulturportal som samlar länkar till alla museer och konstverk som är digitaliserade. Detta för att kulturarvet ska bli tillgängligt för fler människor. Inte minst yngre generationer efterfrågar kultur via nya medier, anför motionären.
I motion Kr264 föreslår Marianne Kierkemann (m) att en databas liknande Carpe Cultura i Kalmar län skapas på nationell basis för att ge möjligheter till hembygdsföreningar och övriga med intresse att själva bevara sin bygds kulturarv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att kulturinstitutionerna finns tillgängliga på Internet. Den digitala utvecklingen för med sig nya utmaningar och nya möjligheter att tillgängliggöra kultur och kulturarv. En nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande behöver därför utvecklas. Härigenom läggs grunden för ett samlat förhållningssätt. Utskottet är således positivt till att regeringen avser att ge Riksarkivet, Kungl. biblioteket, de centrala museerna, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Talboks- och punktskriftsbiblioteket i uppdrag att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för en sådan strategi.
Utskottet anser att institutionerna så långt möjligt bör samutnyttja investeringar för digitalisering, tillgängliggörande och lagring och ta fram och sprida gemensamma standarder.
Vidare bör användarvänliga lösningar prioriteras liksom gemensamma ingångar till kulturarvsmaterial. Hanteringen av upphovsrättsfrågorna i den digitala miljön är av strategisk betydelse för att material ska kunna tillgängliggöras och behöver belysas.
Utskottet välkomnar att Riksantikvarieämbetet kommer att ges i uppdrag att förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök. K-samsök har inneburit ett viktigt steg mot gemensamt digitalt tillgängliggörande av information från både musei- och kulturmiljösektorn. K-samsöks uppbyggnad möjliggör insamling av information från olika system utan att dessa måste göras om. Informationen omfattar endast text men med länkar till t.ex. bilder. Grundtanken är att underlätta utveckling av innovativa applikationer som stimulerar till kunskapsutveckling och lärande. Flera lokala, regionala och centrala aktörer deltar och fler är på väg att ansluta sig till systemet. Utskottet vill betona att det är angeläget att uppdraget genomförs i samarbete med berörda myndigheter och institutioner samt ideella organisationer och aktörer. I uppdraget bör också ingå att ta fram ett underlag för ett ställningstagande till hur museisektorns gemensamma digitaliseringsfrågor ska hanteras framöver.
Med det ovan sagda får motionerna Kr1 (s) yrkande 14, Kr252 (m) och Kr264 (m) anses i huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
Nästa steg efter Framtidens kultur
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att det är viktigt att den nya myndigheten får ett unikt uppdrag. Formerna för den nya organisationen ska utredas.
Jämför reservation 17 (s, v).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att det fr.o.m. 2011 ska inrättas en bidragsordning som bygger vidare på de positiva erfarenheter som Stiftelsen framtidens kultur gett. Som komplement och alternativ till de statliga kulturmyndigheternas bidragsgivning är det viktigt att det finns andra aktörer som kan stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Verksamheten bör sträva efter att i samarbete med andra finansiärer möjliggöra nyskapande kulturprojekt. Från och med 2011 beräknas 25 miljoner kronor tillföras verksamheten.
Stiftelsen framtidens kultur har i sin verksamhet ofta betonat möjligheten att bistå med kulturellt ”riskkapital”, vilket har gett utrymme för ännu inte etablerad kulturverksamhet att utvecklas. I och med att Stiftelsen framtidens kultur upphör försvinner den enda mer betydande nationella kulturfonden som finns i Sverige. Regeringen anser att det är viktigt att stiftelsen får en efterföljare (Kulturbryggan) och avser därför att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på formerna för en sådan organisation och verksamhet.
Motionen
Socialdemokraterna anför i motion Kr1 att det är viktigt att Kulturbryggan samverkar med Statens kulturråd. Om man väljer att permanenta verksamheten Framtidens kultur genom att skapa en ny myndighet är det också angeläget att myndigheten inte bara blir ett alternativ till Statens kulturråd utan får ett unikt uppdrag (yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Det är angeläget att även fortsättningsvis kunna ge stöd till ännu inte etablerad kulturverksamhet och att kunna bistå med kulturellt ”riskkapital” till projekt som är i en utvecklingsfas och som inte passar in i gängse bidragsordningar. Utskottet delar därmed regeringens bedömning att Framtidens kultur bör få en efterföljare (Kulturbryggan).
Utskottet ställer sig positivt till regeringens planer att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag på formerna för en sådan organisation och verksamhet. Utskottet förutsätter att erfarenheterna från Framtidens kultur tas till vara och har inget att erinra mot att man överväger en tydligare profilering av verksamheten. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion Kr1 (s) yrkande 15 behövs inte. Motionen avstyrks.
Kulturskaparnas villkor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om kulturskaparnas villkor. Konstnärsnämnden har i uppdrag att hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden m.m. För att förbättra konstnärernas arbetsmarknad har medelsförstärkningar föreslagits i 2010 års budget.
Jämför reservationerna 18 (s) och 19 (v) samt särskilt yttrande 2 (mp).
Propositionen
Utgångspunkten för de insatser som är riktade till kulturskaparna är dels att värna den konstnärliga friheten genom att stödja konstnärligt förnyelse- och utvecklingsarbete, dels att beakta kulturskaparnas ekonomiska, upphovsrättsliga och sociala villkor, anför regeringen. Goda villkor för kulturskaparna är avgörande för möjligheten att upprätthålla ett aktivt, professionellt och utforskande konst- och kulturliv.
Regeringen gör bedömningen att teater-, dans- och musikallianserna tills vidare bör bedrivas som tre separata bolag. Alla möjligheter till samarbete bör dock prövas. Bidraget till centrumbildningarna bör även fortsättningsvis fördelas centralt av Statens kulturråd. Centrumbildningarna spelar en viktig roll för att vidga kulturskaparnas arbetsmarknad.
I propositionen redovisar regeringen även insatser som den gjort för att konstnärer ska kunna leva på sin konstnärliga verksamhet.
Vidare hänvisas till att regeringen i budgetpropositionen för 2010 föreslagit att Konstnärsnämndens anslag ska tillföras 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2010 och att man beräknar att tillföra anslaget ytterligare 0,5 miljoner kronor 2011. Detta för att ge nämnden goda förutsättningar att utföra och utveckla sina uppdrag, inte minst när det gäller konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt trygghetssystemens utformning och tillämpning. Bidraget till Teateralliansen AB föreslås öka med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2010 och bidraget till centrumbildningarna med 10 miljoner kronor för såväl 2010 som 2011.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om kulturskaparnas villkor (yrkande 16). Motionärerna anser att regeringens tillskott till Konstnärsnämnden är helt otillräckligt i förhållande till det behov som finns. Socialdemokraterna har i sin budgetpolitik presenterat ett paket av åtgärder för att stärka de kulturellt yrkesverksamma, såsom fortsatt Accessverksamhet, kultur-ROT, en utökning av Konstnärsalliansen, en utökning av stödet till fria grupper och arrangörer samt en satsning på internationellt kulturutbyte. Vidare har man inom arbetsmarknadspolitikens ram föreslagit 5 000 lönebidragsutrymmen för den ideella sektorn. Inom utbildningsområdet har man föreslagit fler högskoleutbildningar och bättre karriär- och yrkesvägledning inom högskolan. Motionärerna har också yrkat avslag på regeringens generella besparing på 1,5 % inom kultursektorn – en besparing som slår mot de kulturellt yrkesverksamma.
Vänsterpartiet anser i motion Kr206 att regeringen bör presentera förslag till åtgärder som skapar fler arbeten för kulturarbetare (yrkande 5) och återkomma med förslag gällande frilansares möjlighet till försörjning mellan engagemang (yrkande 6). Motionärerna framhåller att arbetande konstnärer ofta har långa utbildningar och hög kompetens men mycket låg eller ingen ersättning alls för sitt arbete. De passar inte in i det rådande regelverket när det gäller ekonomisk trygghet. Det är bra att utvidga de s.k. konstnärsallianserna, men det räcker inte. Det är ett gigantiskt slöseri att inte ta till vara välutbildade och kompetenta kulturutövare. Regeringen bör lära av Norge där kulturutövare engageras i verksamheter där barn, ungdomar och äldre får möta dem och vara med och skapa kultur.
I motion Kr2 föreslår Vänsterpartiet att en utredning ska tillsättas för att se över hur trygghetssystemen ska kunna fungera även i kulturarbetarnas vardag (yrkande 7). Motionärerna konstaterar att trygghetssystemen inte fyller sin funktion när det gäller kulturarbetare.
I motion Kr219 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) ett tillkännagivande om behovet av kompetensutveckling inom scenkonst och film. Motionären anser att det behövs långsiktiga lösningar för att tillgodose kompetensutvecklingen för de visstidsanställda inom scen- och medieområdet. Kultur-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen bör gemensamt se över möjligheten att stödja berörda arbetsgivare och fackliga organisationer för att skapa en plattform för kompetensutveckling tillsammans med bl.a. de konstnärliga högskolorna, Statens kulturråd och Konstnärsnämnden.
I motion Kr275 begär Aleksander Gabelic m.fl. (s) ett tillkännagivande om kulturell kreativitet och innovation samt om vikten av att ta till vara kulturskaparnas kompetens. Motionärerna framhåller Konstfrämjandets projekt Skiss, Samtidskonstnärer i samtidssamhället, som en modell som kan användas för att utveckla och sprida kulturarbetarnas kunskap inom hela kulturområdet. Här har utvecklingsmedel varit av stor betydelse. Motionärerna anser att spännande och nytänkande projekt även framöver måste ha möjlighet att få samhällets stöd.
Bakgrund
AF Kultur bedriver sedan 2005 pilotprojektet Skiss (Samtidskonstnärer i samtidssamhället). Projektet som ska pågå under fem år drivs tillsammans med Folkrörelsernas Konstfrämjande och Konstnärernas Riksorganisation (KRO) m.fl. Konstfrämjandet ansvarar för samordning och utveckling av projektet Skiss som helhet samt för Skiss forsknings- och tillämpningsprojekt och dess forskarteam. Projektet skapar nya arbetstillfällen för konstnärerna som kan föra in sin kompetens i vardagen på förskolor, skolor, äldreboenden och andra områden, tillsammans med personal, brukare och anhöriga. Hittills har 48 utvalda konstnärer deltagit för att ta fram metoder och strategier för hur detta arbete ska gå till. Efter fortbildning har konstnärerna anställts på halvtid i projektet med placering i olika verksamheter med Konstfrämjandet som arbetsgivare.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om de satsningar som gjorts under senare år för att förbättra konstnärernas möjligheter att leva på sin konstnärliga verksamhet. Musikalliansen har inrättats, Dansalliansen har förstärkts, Skapande skola-verksamheten har tillkommit och föreslås bli utbyggd samtidigt som ersättningar för konstnärlig verksamhet förstärkts.
I budgetbetänkandet har utskottet tagit ställning för ytterligare medel till Teateralliansen för att möjliggöra fler anställningar. Bidraget till centrumbildningarna höjs för bl.a. arbetsförmedlande tjänster. Inom anslaget till kulturmiljövård beräknas 15 miljoner kronor avsättas under 2010 och 2011 för vård av byggnader inom hembygdsrörelsen. Fyra miljoner kronor avsätts under 2010 för att ge ökad uppmärksamhet för professionell dans i landet och ett särskilt uppdrag för gestaltning av offentliga miljöer kan ge fler arbetstillfällen för bl.a. konstnärer. Utskottet vill även framhålla betydelsen av samarbetet mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och politiken för regional tillväxt för att skapa nya arbetstillfällen för konstnärer. Under 2010–2012 satsas 20 miljoner kronor per år för särskilda insatser för kulturella och kreativa näringar.
För 2010 har regeringen även föreslagit en ny arbetsmarknadspolitisk insats – Lyft – som ska kunna användas inom statliga och kommunala bolag och verksamheter samt ideella organisationer med viss verksamhet. Lyft ska genomföras inom områdena miljö, skogsvård, kulturarvet, omsorg och skola. Insatsen syftar till att aktivera personer som saknar arbete och få deltagarna att upprätthålla kontakten med arbetslivet. Samtidigt kan insatsen ses som en investering i miljö och omsorg. Verksamheten beräknas kunna omfatta ca 40 000 personer per månad och erbjuda sysselsättning åt deltagarna i tre alternativt sex månader. De närmare formerna är under utarbetande i Arbetsmarknadsdepartementet.
Att återkommande pröva hur de kulturpolitiska bidrags- och ersättningssystemen tillämpas och tillgodoser behoven hos kulturskaparna är grundläggande för det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Det är också viktigt att kontinuerligt följa och analysera hur omvärldsförändringar påverkar kulturarbetarnas villkor. Utskottet har därför vid behandlingen av budgeten för 2010 även ställt sig positivt till regeringens förslag att Konstnärsnämnden ska tillföras ytterligare 2,5 miljoner kronor för 2010. Medelstillskottet är avsett att ge nämnden goda förutsättningar för att kunna fullfölja sitt uppdrag att löpande bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Någon särskild utredning som Vänsterpartiet begär behövs således inte.
Motionerna Kr1 (s) yrkande 16, Kr2 (v) yrkande 7, Kr206 (v) yrkandena 5 och 6, Kr219 (s) och Kr275 (s) avstyrks med det ovan anförda.
Nya stipendier till verksamma konstnärer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om den statliga inkomstgarantin. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Jämför reservationerna 20 (s), 21 (v) och 22 (mp).
Propositionen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att de medel som i dag är avsatta till statliga inkomstgarantier successivt bör omvandlas till tidsbegränsade stipendier till verksamma konstnärer.
Inkomstgaranti för konstnärer kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer. De som beviljas garantin är under sin återstående livstid innehavare av garantin, om inte synnerliga skäl talar mot det. Antalet garantirum fastställs av regeringen och uppgår till 157. Genom inkomstgarantin garanteras mottagaren en årlig minimiinkomst på 214 000 kr, motsvarande fem prisbasbelopp. Innehavarens egna inkomster reducerar den utbetalade garantin. År 2009 finns närmare 17 miljoner kronor avsatta för ändamålet.
Regeringen anser att den grundläggande principen bör vara att statligt stöd till kulturskapare i första hand ska betalas ut som ersättning för det konstnärliga arbete som utförts eller för att ge ekonomiskt utrymme för kulturskapare att ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet. Den statliga inkomstgarantin bör därför, med inledning 2010, successivt avvecklas och de garantimedel som efter hand frigörs omfördelas till andra former av konstnärstipendier. Genom de medel som frigörs vid avvecklingen kommer betydligt fler aktiva konstnärer att kunna ges möjligheten att på ett koncentrerat sätt ägna sig åt att utveckla sitt konstnärskap, anför regeringen. Förutsättningarna för förändringen kommer att utvecklas närmare i en särskild promemoria.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om den statliga inkomstgarantin (yrkande 17). Motionärerna har inget att erinra mot en översyn av inkomstgarantin. De motsätter sig emellertid att förändringar i förordningen om inkomstgarantin görs innan en översyn är gjord. De avvisar därmed tanken på att successivt avveckla den statliga inkomstgarantin med inledning 2010.
Vänsterpartiet begär i motion Kr2 ett tillkännagivande till regeringen om att man avvisar förslaget om att successivt avskaffa systemet med garantilöner för konstnärer (yrkande 8). Motionärerna anser att förslaget visar på regeringens bristande förståelse för konstnärernas arbetsvillkor. Framstående konstnärskap betyder inte automatiskt en tryggad ekonomi. Under processer av skapande och kanske även på ålderns höst kan en garantilön få en avgörande betydelse.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Kr3 att stödet till kulturskaparna behöver stärkas och moderniseras. Motionärerna har därför inget emot en översyn, men vill betona att det bör vara en översyn med en bred enighet mellan partierna innan några beslut fattas om förändringar i förordningen om statlig inkomstgaranti (yrkande 10). De konstaterar att det inte sägs något i propositionen om hur de nya stipendierna ska se ut eller på vilka premisser de ska ges.
Utskottets ställningstagande
Inkomstgarantin har funnits sedan 1960-talet och har sedan budgetåret 1994/95 omfattat 157 garantirum. Utskottet anser att det kan finnas skäl att överväga formerna för stödet och har därmed inget att erinra mot regeringens bedömning. Enligt uppgift från Kulturdepartementet är en promemoria för närvarande under utarbetande i departementet. Denna kommer att remissbehandlas, och regeringen avser att presentera en proposition för riksdagen i mars 2010. Utskottet anser att regeringens proposition bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna Kr1 (s) yrkande 17, Kr2 (v) yrkande 8 och Kr3 (mp) yrkande 10.
Bidragsförordningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att de detaljerade bidragsförordningar som i dag finns på litteratur- och kulturtidskriftsområdet ersätts av en mer generell förordning.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 3) att de detaljerade bidragsförordningar som i dag finns på litteratur- och kulturtidskriftsområdet ersätts av en generell förordning med riktlinjer för stödet till litteratur och kulturtidskrifter. Stödet ska vara teknikneutralt och inte kopplat till en särskild distributionsform. Den nya förordningen bör enligt regeringen träda i kraft under 2010 och ska ersätta förordningen (1998:1469) om statligt litteraturstöd, förordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter och förordningen (1985:525) om statligt stöd till bokhandeln.
Utskottets ställningstagande
De statliga insatserna på litteraturområdet syftar bl.a. till att stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur, öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet samt medverka till att barn och ungdomar har tillgång till litteratur.
Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att stödformerna inom litteraturområdet med åren har blivit allt fler, samtidigt som regelverket kring stöden har utökats. Detaljregleringen i förordningar och regleringsbrev har enligt regeringen bidragit till att konservera stödformer som inte har samma aktualitet i dag som när de infördes. Samtidigt har utformningen av andra stöd inte anpassats efter nya behov och förutsättningar. Utskottet välkomnar och tillstyrker därför regeringens förslag att göra det statliga stödet till produktion och distribution av litteratur och kulturtidskrifter mer flexibelt och minska regeringens detaljstyrning.
Regeringens proposition innebär att det s.k. sortimentsstödet avvecklas. Förslaget motiveras av utvecklingen på bokmarknaden, där tillgängligheten till böcker har ökat kraftigt, inte minst tack vare Internetbokhandelns expansion.
Utskottet konstaterar att många av de bokhandlar som i dag uppbär sortimentsstöd är viktiga noder för det lokala kulturlivet. Det är därför välkommet att regeringen såväl i propositionen Tid för kultur som i budgeten för 2010 aviserar ett väsentligt ökat stöd till läsfrämjande insatser. I den gällande förordningen för detta stöd nämns bokhandlare som potentiella mottagare. Det innebär således att det finns fortsatt goda möjligheter för små bokhandlar att få stöd till läsfrämjande verksamhet och på så sätt kunna fortsätta att utgöra en nod för ett aktivt lokalt kulturliv.
Kulturtidskrifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som motsätter sig regeringens bedömning att ändra definitionen av begreppet kulturtidskrifter.
Jämför reservation 23 (s, v, mp).
Propositionen
I den nuvarande regleringen rörande stöd till kulturtidskrifter är det ett krav att den sökande tidskriften förväntas gå med förlust samt att ägaren inte med egna medel eller med stöd från annat håll kan förväntas klara utgivning utan statligt stöd. Regeringen bedömer att dessa krav bör tas bort.
Regeringen avser att i särskild ordning överväga om den mycket breda definition av begreppet kulturtidskrift som i dag används bör förtydligas. Regeringen anser att stödet till kulturtidskrifter i första hand bör gå till att främja utgivning av tidskrifter vars huvudsakliga inriktning är kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden.
Motionerna
Såväl Socialdemokraterna (motion Kr1 yrkande 2) som Vänsterpartiet (motion Kr2 yrkande 9) och Miljöpartiet de gröna (motion Kr3 yrkande 3) framhåller att regeringen stryper den fria kultur- och samhällsdebatten om ändringen blir verklighet och motsätter sig att begreppet kulturtidskrifter ändras på det sätt som regeringen aviserar.
Liknande synpunkter framförs av Jan Emanuel Johansson (s) i motion Kr240.
Utskottets ställningstagande
Kravet på att kulturtidskrifter i princip måste gå med förlust innebär enligt utskottet att stödets utformning kan bromsa en positiv utveckling och därmed vara kontraproduktivt. Utskottet anser att målet måste vara ett regelverk som bidrar till en gynnsam utveckling för utgivaren och tidskriften. Ett slopande av det s.k. förlusttäckningskravet kan emellertid få följdeffekter som måste analyseras noggrant. Utskottet erfar att Kulturdepartementet med anledning av detta förbereder en promemoria om en förändrad definition av begreppet kulturtidskrifter.
Kulturministern har den 24 november 2009 besvarat interpellation 2009/10:50 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) om förändring av det statliga stödet till kulturtidskrifter. Av svaret framgår att regeringen anser att det nuvarande förlusttäckningskravet är omodernt, ger en rättsosäker hantering och hindrar kulturtidskrifterna från att utvecklas positivt. I kulturpropositionen har regeringen också föreslagit att hela stödet till litteratur och kulturtidskrifter görs teknikneutralt, för att stödet på ett bättre sätt ska följa den tekniska utvecklingen.
Kulturministern framhöll vidare:
Med dessa förändringar skulle antalet presumtiva mottagare kraftigt öka, vilket huvudsakligen är positivt – stödet ska bidra till mångfald och bredd. Men om stödet görs teknikneutralt och om förlusttäckningskravet tas bort, samtidigt som den nuvarande definitionen står fast, så skulle det innebära att i princip alla tidskrifter i landet skulle kunna ansöka om statligt stöd över kulturbudgeten. Det tror jag ingen av oss tycker är rimligt.
Stödet till kulturtidskrifter kan med fördel bli mindre detaljstyrt, mer rättssäkert och ge större möjligheter till nya kategorier av stödmottagare.
Även med ett förändrat stöd i den riktning som har skisserats i kulturpropositionen kommer samhälleligt och kulturellt värdefulla kulturtidskrifter att få fortsatt statligt stöd. Det gäller förstås så länge de också lever upp till de kriterier som Kulturrådet sätter upp, bl.a. om kvalitet.
Som svar på frågor om vilken typ av kulturtidskrifter som i fortsättningen skulle komma att omfattas av stödet sa kulturministern i en efterföljande replik följande:
Kultur är väldigt mycket. Det är ett vitt begrepp. Man kan säga att det är allt som i någon mening är mänskligt skapande. Det är inte bara några smala sköna konster. Kultur är ett tillräckligt starkt begrepp för att det också ska kunna täcka en kritisk samhällsdebatt, om man så vill.
Av svaret framgår vidare att regeringens arbete är inriktat på att de nya bestämmelserna ska få genomslag på det stöd som beviljas fr.o.m. 2011.
Utskottet ställer sig bakom kulturministerns bedömning och anser att Kulturdepartementets beredning av frågan inte bör föregripas. Motionerna Kr1 (s) yrkande 2, Kr2 (v) yrkande 9, Kr3 (mp) yrkande 3 och Kr240 (s) avstyrks.
Ny plattform för musiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att stödet till Stiftelsen Svenska rikskonserter ska avvecklas och avslår motionsyrkanden som går emot regeringens förslag. En särskild utredare ska föreslå utformningen av en nationell plattform för musiken.
Jämför reservation 24 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att de statliga insatserna på central nivå för musikområdet behöver reformeras. En ny plattform för musiken kan bidra med nationell överblick och kompetensuppbyggnad samt främja internationell samverkan inom det svenska musiklivet samtidigt som den håller musikens kulturarv levande. Regeringen anser att Statens musiksamlingar ska få det samlade ansvaret för uppdraget. Statens stöd till musikverksamhet på regional nivå och till det fria musiklivet stärks. Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå den närmare utformningen av den nya musikplattformen.
Regeringen föreslår att statens stöd till Stiftelsen Svenska rikskonserter ska avvecklas. Vad riksdagen tidigare beslutat om musikinstitutionen Rikskonserter ska inte längre gälla. Förslaget innebär också att Rikskonserters fonogramutgivning, Caprice Records, upphör (punkt 4).
Motionerna
I motion Kr1 avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att avveckla Rikskonserter (yrkande 3). Förslaget att lägga ned en institution som har nationellt ansvar för musikpolitiken är förhastat och vad som ska komma i stället är ytterst oklart, anser motionärerna. De vill i stället att Rikskonserters uppdrag ska ses över och att en förutsättningslös utredning ska föregå beslut som gäller institutionen. En sådan utredning bör beakta de behov som kulturlivet i Sverige kan ställa på en institution med nationellt uppdrag i en alltmer regionaliserad och globaliserad värld. Det är en oacceptabel ordning att först fatta beslut i en fråga och därefter utreda den (yrkande 10).
Vänsterpartiet anser i motion Kr2 att Rikskonserter är en mycket viktig del av kulturutbudet. Partiet motsätter sig inte en viss omprövning av Rikskonserters verksamhet men anser att verksamheten ska utvecklas, inte avvecklas (yrkande 2 i denna del).
I motion Kr3 framför Miljöpartiet de gröna uppfattningen att regeringen inte har varit tillräckligt tydlig i beskrivningen av hur den nya musikplattformen ska se ut och fungera. Den nya plattformen behöver utredas vidare. Utan tillgång till resultatet av en sådan utredning är det oklart vad som ska komma efter Rikskonserters nedläggning. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag att avveckla stödet till Rikskonserter (yrkande 4).
I motion Kr315 föreslår Gunnel Wallin (c) att den särskilde utredare som ska utforma riktlinjerna för en ny nationell plattform för musik ska lägga särskild vikt vid hur den nya plattformen kan stödja de genrer som i huvudsak verkar inom det fria kulturlivet (yrkande 2). Motionären föreslår också att Kulturrådet ska få i uppdrag att utreda hur jazzens ställning konkret kan förbättras och stärkas (yrkande 1).
Ett liknande förslag om att stärka jazzens ställning framförs i motion Kr281 av Bosse Ringholm (s). Motionären pekar på den sneda fördelningen av statliga bidragsmedel mellan institutionerna och det fria kulturlivet. Jazzen är fri till sin karaktär och övervägande delen av genren verkar också i det fria kulturlivet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att såväl Socialdemokraterna som Vänstern och Miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag att avveckla det statliga stödet till Rikskonserter. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan emellertid tänka sig att en översyn görs av Rikskonserters verksamhet. Utskottet erinrar därför om att Rikskonserters verksamhet har ifrågasatts och debatterats av företrädare för musikvärlden och i medierna under mycket lång tid. Kritiken har framför allt handlat om samspelet mellan Rikskonserter och andra aktörer inom musikområdet.
Det är därför inte överraskande att regeringen nu anser att Rikskonserter ska avvecklas och att den framtida utformningen av de nationella insatserna på musikområdet centralt behöver utredas. Utskottet delar regeringens uppfattning och ställer sig bakom förslaget att avveckla stödet till Rikskonserter. En följd av detta ställningstagande är att det inte är aktuellt att göra någon översyn av Rikskonserters verksamhet som föreslagits i motion Kr1 (s).
Efter det att här aktuella motioner väckts har regeringen gett direktiv till en särskild utredare som ska utarbeta förslag till en ny nationell plattform för musiken. Utredaren ska bl.a. föreslå vilka statliga insatser som bör göras på nationell nivå för att främja utvecklingen på musikområdet. Han ska också identifiera vilka av Rikskonserters nuvarande ansvarsområden som bör tas till vara och föras över till den nya musikplattformen. Även frågor som har samband med Rikskonserters skivutgivning Caprice Records ska behandlas av utredaren. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2010 (dir. 2009:96).
De synpunkter som framförs i motionerna Kr281 (s) och Kr315 (c) om behovet av att stärka musikgenrer – exempelvis jazzen – har även beaktats i utredningsdirektiven. De nationella kulturpolitiska målen är nämligen en utgångspunkt för utredaren. Statens insatser ska syfta till att ett vitalt musikliv utvecklas i hela landet och att mångfalden i musikutbudet ges goda förutsättningar att utvecklas i samspel med musikaktörer på lokal och regional nivå. Regeringens avsikt är att – i samband med att stödet till Rikskonserter avvecklas – överföra medel dels till Statens musiksamlingar, dels till anslag som Kulturrådet disponerar bl.a. för fria musikaktörer på regional och lokal nivå, fria musikgrupper och arrangörer.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth besvarade nyligen en interpellation av Bosse Ringholm (s)
Kulturrådet kommer således även framgent att ha en viktig roll på musikområdet, dels då det gäller den tilltänkta nya regionala stödordning som ska inrättas och som redovisats i det föregående, dels då det gäller fördelningen av stöd till det fria musiklivet.
Sammantaget anser utskottet att riksdagen ska bifalla regeringens förslag att avveckla Stiftelsen Svenska rikskonserter (punkt 4) och avslå motionerna Kr1 (s) yrkandena 3 och 10, Kr2 (v) yrkande 2 i denna del, Kr3 (mp) yrkande 4, Kr281 (s) och Kr315 (c) yrkandena 1 och 2.
Fonogramstödet och Caprice Records
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om översyn av fonogramstödet.
Jämför reservation 25 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att det nuvarande fonogramstödet bör förändras och göras oberoende av distributionsform.
Motionerna
I motion Kr1 har Socialdemokraterna noterat att regeringen bedömer att det nuvarande fonogramstödet bör förändras. En central del av statens fonogramstöd är enligt motionärerna stödet till Caprice Records som är Rikskonserters skivmärke. Motionärerna anser att frågan om Caprice Records bör inkluderas i en översyn av Rikskonserter (yrkande 9).
Miljöpartiet de gröna har i motion Kr3 inte något att invända mot att en översyn görs av den framtida utformningen av fonogramstödet. Motionärerna vill emellertid se en tydligare konsekvensbeskrivning och genomlysning av hur en förändring slår innan ett beslut genomförs. Regeringen har på denna punkt inte varit tillräckligt tydlig, anser motionärerna (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar inledningsvis om att Rikskonserters skivmärke Caprice Records finansieras över statsanslaget till Rikskonserter samt genom intäkter från försäljning av skivorna. Övriga fonogramproducenter har möjlighet att erhålla bidrag från fonogramstödet som disponeras av Kulturrådet och anvisas under anslag 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Förslaget i motion Kr1 (s) om att Caprice Records ska ses över utgår från att detta ska ske i anslutning till att verksamheten vid Rikskonserter utreds. Utskottet har i föregående avsnitt avstyrkt förslag i samma motion som syftar till att en sådan utredning ska komma till stånd. Frågor som har samband med Caprice Records kommer att behandlas av den särskilde utredare som ska utarbeta förslag till en ny plattform för musiken.
Regeringen avser även att låta utreda den framtida utformningen av fonogramstödet. Detta stöd kommer enligt regeringen även fortsättningsvis att vara inriktat mot inspelning och distribution av musik. Medel som frigörs då Caprice läggs ned kommer delvis att användas till att förstärka ett reformerat inspelnings- och distributionsstöd på fonogramområdet. Enligt utskottets uppfattning ger den beskrivning av inriktningen av det framtida fonogramstödet som presenteras i propositionen ett fullt tillräckligt underlag. Utskottet ser därför inte att det föreligger något behov av att som föreslås i motion Kr3 (mp) avvakta tydligare konsekvensbeskrivningar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 (s) yrkande 9 och Kr3 (mp) yrkande 9.
Stödet till den fria scenkonsten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om stödet till fria grupper samt arrangörer inom teater-, dans- och musikområdet liksom om inriktningen på det framtida stödet till regional kulturverksamhet.
Jämför reservationerna 26 (s, v) och 27 (mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att stödet till den fria scenkonsten tills vidare bör fördelas av Statens kulturråd. Kulturrådet bör i sina kontakter med den regionala nivån beakta det regionala utfallet av statens bidragsgivning. Behovet av och utrymmet för att utvidga Kulturrådets bemyndiganderam när det gäller stödet till den fria scenkonsten övervägs.
Regeringen beräknar i budgetpropositionen för 2010 att anslaget till den fria scenkonsten höjs med 10 miljoner kronor 2012.
Motionerna
Socialdemokraterna delar i motion Kr1 regeringens bedömning att stödet till den fria scenkonsten tills vidare bör fördelas av Kulturrådet. Motionärerna framhåller arrangörsföreningarnas betydelse för det svenska kulturlivet. En satsad krona på det ideella arrangörsledet ger enligt motionärerna mångdubbelt tillbaka i form av evenemang och arbetstillfällen. Tillgängligheten till kultur ökar och musiker, skådespelare och dansare får arbete. Den särskilda utredare som ska utarbeta förslag till en ny modell för fördelning av statliga bidrag till kulturverksamheten på regional och lokal nivå bör ta hänsyn till de befintliga strukturer som finns inom arrangörsorganisationerna, teatervärlden och folkbildningen samt till hur de fria grupperna är lokaliserade och organiserade (yrkande 18).
Av motion Kr308 framgår att Miljöpartiet de gröna anser att stödet till arrangörer inom teater, dans och musik är mycket positivt, men att det är alltför begränsat. I motionen föreslås därför att fler än nu ska ha möjlighet att få del av stödet. Dessutom bör ett särskilt turnéstöd införas, som ger stöd till de kulturskapare som vill åka ut på turné. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur detta stöd kan utformas (yrkande 17).
Utskottets ställningstagande
De fria grupperna är en viktig del av kulturlivet. De står ofta för konstnärlig förnyelse och mångfald och når – då det gäller teater och dans – ut till en stor publik i alla åldrar, särskilt i de yngre åldersgrupperna. Kulturrådet kunde för några år sedan visa att de fria grupperna fick ca 6 % av det totala statliga scenkonstanslaget, medan de svarade för ca 20 % av utbudet. Arrangörerna har en nyckelroll i detta sammanhang. Statens stöd till arrangörerna har kanske sin största betydelse genom att de bidrar till att ett scenkonstutbud av hög kvalitet når långt utanför storstäderna ut i hela landet.
Med anledning av förslaget i motion Kr308 (mp) om breddat och utökat arrangörs- och turnéstöd erinrar utskottet om att Kulturrådet inom ramen för tilldelade medel
En avsikt med denna nya modell för bidragsgivning är att länsvisa kulturstrategier ska utarbetas. I det arbetet kommer kommunerna att delta tillsammans med kulturlivet och de ideella organisationerna i länet. De synpunkter som förts fram i motion Kr1 (s) om att man i den nya fördelningsmodellen ska ta hänsyn till befintliga regionala och lokala strukturer har därmed beaktats i direktiven.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 (s) yrkande 18 och Kr308 (mp) yrkande 17.
En utvidgad satsning på Skapande skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att bygga ut Skapande skola till att omfatta hela skolan.
Jämför reservation 28 (s).
Propositionen
Regeringen bedömer att Skapande skola fr.o.m. 2010 bör byggas ut till att, utöver årskurs 7–9, omfatta årskurs 4–6. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen därför att ytterligare medel tillförs anslaget till Skapande skola fr.o.m. 2010 så att det totalt uppgår till ca 112 miljoner kronor. Regeringens ambition är att satsningen successivt ska utvidgas till att omfatta alla elever i grundskolan.
Motionerna
Av motion Kr1 framgår att Socialdemokraterna inte avvisar satsningen på Skapande skola. Motionärerna anser emellertid att satsningen omedelbart borde utökas till att omfatta hela skolan om de hittills gjorda erfarenheterna verkligen är så positiva som regeringen hävdar. Vidare framgår det att motionärerna anser att det är viktigt att se Skapande skola mot bakgrund av att regeringen i annat sammanhang föreslagit att estetisk verksamhet tas bort som kärnämne i gymnasieskolan, vilket skulle vara ett stort misstag. Motionärerna begär att riksdagen ska göra ett tillkännagivande av denna innebörd (yrkande 19).
I samma motion begärs ett tillkännagivande om kunskapsspridning om barn- och ungdomskultur (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
Skapande skola har funnits under närmare två år och är således alltjämt en mycket ung verksamhet. Det är därför för tidigt att nu dra några slutsatser om stödets långsiktiga effekter. Kulturrådet som fördelar bidrag till kommunerna för kultursatsningar för eleverna i årskurserna 7–9 har gjort en första uppföljning som visar att Skapande skola har bidragit till att initiera processer som har skapat förutsättningar för långvarig samverkan mellan skola och kulturliv.
Motionärerna bakom motion Kr1 (s) anser att hela skolan, således även lågstadiet och gymnasieskolan, omedelbart borde omfattas av Skapande skola med tanke på att regeringen hävdar att satsningen är framgångsrik.
Utskottet har i och för sig inte något emot att även gymnasieskolan skulle kunna omfattas av Skapande skola. Emellertid inskränker sig regeringens ambition för närvarande till en stegvis utbyggnad som förhoppningsvis på sikt ska omfatta hela grundskolan. Det är därför glädjande att ett andra steg i denna process kan tas redan under 2010.
Syftet bakom yrkande 12 i motionen är oklart, eftersom motivtext saknas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 (s) yrkandena 12 och 19.
Kultur och hälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om kultur och hälsa. Statens kulturråd bör ges i uppdrag att uppmärksamma sambandet mellan kultur och hälsa.
Jämför reservation 29 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om pågående arbete inom området kultur och hälsa. Det innebär bl.a. att göra nya arbetsmetoder tillgängliga, att fortbilda och att lyfta fram goda exempel, i synnerhet inom sjukvård och äldreomsorg.
I propositionen redovisas att det inom kommuner, regioner och landsting pågår ett brett utvecklingsarbete kring hur konst och kultur kan komplettera traditionella metoder, i synnerhet inom vård och omsorg och inom folkhälsoarbetet. Vid Göteborgs universitet har ett tvärvetenskapligt centrum för forskning och tillämpning av forskningsresultat inom området kultur och hälsa etablerats och i det nordiska samarbetet har ett arbete påbörjats för att öka kunskapen inom fältet. Regeringen arbetar för att öka allas tillgång till kultur och ser positivt på de initiativ som tas för att stärka kulturen inom arbetslivet. Kulturdepartementet och Socialdepartementet har inlett ett samarbete om att genomföra försöksverksamhet med kultur som hjälpmedel i arbetet med att förebygga och förkorta sjukfrånvaron. Kostnaden för detta beräknas till 1 miljon kronor.
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om kultur och hälsa (yrkande 20). Motionärerna delar regeringens bedömning att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om projekt inom kultur och hälsa. Men när sjukfrånvaron är hög och ohälsofrågorna centrala, krävs det kraftfullare tag. En utmaning för regeringen bör vara att få till stånd en mer jämlik och jämställd kulturkonsumtion för att därigenom främja en förbättrad folkhälsa.
Samma yrkande finns också i motion Kr339 av Socialdemokraterna (yrkande 16).
I motion So221 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om kulturens hälsofrämjande betydelse och dess roll inom vård och omsorg (yrkande 7). Motionärerna anser att regeringen ur ett nationellt perspektiv bör beakta de samband som finns mellan kultur och hälsa och ge förutsättningar för att föra in kultur som en stärkande faktor i vård- och omsorgsarbetet.
Utskottets ställningstagande
I likhet med regeringen och motionärerna anser utskottet att det är angeläget att frågor som rör sambandet mellan kultur och hälsa uppmärksammas. För att fånga upp det omfattande utvecklingsarbete som pågår mellan kultur och hälsa på olika håll i landet bör Statens kulturråd ges i uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om pågående arbete och sprida goda exempel.
Här bör också nämnas att regeringen nyligen avsatt 1 miljon kronor för projektet Kultur på recept. Av detta belopp har 0,5 miljon kronor anvisats för en försöksverksamhet under ett års tid vid en primärvårdsenhet i Helsingborg. Deltagarna ska erbjudas egna kulturaktiviteter som komplement till annan behandling och rehabilitering. Målgruppen är patienter inom diagnosgrupperna lätta och medelsvåra depressioner, stress, ångest, långvarig smärta över tre månader i rygg, axlar, nacke samt generaliserad smärta. Västerbottens landsting har erhållit 0,5 miljon kronor för ett projekt riktat mot personal med stressrelaterade besvär. Deltagarna delas in i två grupper. I den ena gruppen erbjuds man att delta i en skapande aktivitet, exempelvis måleri, keramik och silversmide. Denna grupp ska sedan jämföras med en grupp som erbjuds föreläsningar om stress och stresshantering. En slutrapport ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2011.
Utskottet vill även erinra om det ovan redovisade pilotprojektet Skiss som AF Kultur bedriver i samarbete med Konstfrämjandet m.fl. och som bl.a. syftar till att föra in kulturen i vård och omsorg.
Med anledning av motionerna vill utskottet även framhålla att det är en viktig uppgift inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan framför allt ur ett kulturperspektiv att få till stånd en mer jämlik och jämställd kulturkonsumtion. Instruktioner och regleringsbrev på kulturområdet anger att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i samtliga myndigheters och institutioners verksamhet. Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslaget till nya kulturpolitiska mål. Ett viktigt mål är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För att uppnå det målet ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Detta innebär att olika former av skapande ska stödjas och uppmuntras. Vidare ska det vara möjligt att ta del av kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet oavsett var i landet man bor.
Utskottet anser motionerna Kr1 (s) yrkande 20, Kr339 (s) yrkande 16 och So221 (mp) yrkande 7 i huvudsak tillgodosedda med det anförda. Motionerna avstyrks.
Kulturella och kreativa näringar samt regional tillväxt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om kulturella mötesplatser i hela landet. En fortsatt satsning på kulturella och kreativa näringar kommer att genomföras under åren 2010–2012.
Jämför reservation 30 (s) och särskilt yttrande 3 (v, mp).
Propositionen
Regeringen gör i propositionen bedömningen att det behövs fortsatta insatser för att främja utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Kunskapsutbytet på nationell och regional nivå bör öka. En fortsatt satsning på kulturella och kreativa näringar kommer att genomföras under åren 2010–2012. Satsningen innebär att 20 miljoner kronor årligen under tre år tillförs utgiftsområde 24 Näringsliv för särskilda insatser för kulturella och kreativa näringar.
Regeringen lyfter i propositionen fram den handlingsplan för kulturella och kreativa näringar som fastställdes av regeringen den 16 september 2009. Planen är ett steg i ett långsiktigt strategiskt arbete för att utveckla denna sektor. Handlingsplanen omfattar bl.a. insatser som syftar till att vidareutveckla befintliga näringslivsstödjande system så att dessa på ett ändamålsenligt sätt även beaktar de behov och möjligheter som finns bland aktörer inom kulturella och kreativa näringar. Planen innehåller även insatser för att bl.a. utveckla statistik och entreprenörskapsrelaterade frågor inom konstnärliga utbildningar.
Motionerna
I motion Kr236 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s) begärs ett tillkännagivande om fortsatt statligt stöd till viktiga kulturella mötesplatser över hela landet, som exempelvis Dalhalla. Motionärerna pekar på att Sverige i Dalhalla har fått en utomhusscen av internationell lyskraft, fullt jämförbar med de allra främsta i Europa. Dalhallas operaverksamhet går med stort underskott varje år – ca 4 miljoner kronor – som måste täckas via övriga intäkter. Samtidigt tillförde Dalhallas besökare 2007 enligt turistekonomiska beräkningar minst 120 miljoner kronor i ökad turism.
Enligt motion Kr239 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s) bör staten ta ett större ekonomiskt ansvar för kulturverksamhet i glesbygd. Samhällsservice, infrastruktur och kultur bidrar till att skapa ett bra företagarklimat. Ett rikt kulturliv gör en bygd levande och attraktiv såväl för de boende som för dem som tänker starta företag där. Det blir lättare att locka arbetskraft och besökare till en ort med många och varierande kulturaktiviteter, framhåller motionärerna.
Också Kristina Zakrisson m.fl. (s) lyfter i motion Kr274 fram att människor oavsett bostadsort ska ha möjlighet att utöva kultur och ta del av kulturupplevelser. Det är angeläget att de befintliga regionala kulturinstitutionerna bevaras och framför allt får möjlighet att utvecklas. Kulturen har en självklar roll i den regionala utvecklingen, eftersom möjligheter till kulturupplevelser stärker regionens attraktionskraft.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet flera gånger redan har framhållit är ett viktigt mål för kulturpolitiken att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och kunna ta del av ett kulturutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet oavsett var i landet man bor. Det är också så att ett rikt kulturliv gör en bygd levande och intressant och stärker regionens attraktionskraft. Utskottet delar därmed motionärernas uppfattning att det är viktigt med kulturella mötesplatser över hela landet. Kulturinstitutioner som t.ex. Dalhalla bidrar till att dra till sig världsartister och en stor ström av musikintresserade från Sverige och andra länder. Utan tvekan har detta stor betydelse för bygden, först och främst i kulturellt hänseende men även som en tillväxtfaktor genom att arbetstillfällen skapas och turister dras till verksamheten.
Det behövs ett fortsatt arbete för att främja utvecklingen av kulturella och kreativa näringar. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att Närings- och Kulturdepartementen den 16 september 2009 presenterade den aviserade handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande.
Handlingsplanen innehåller exempel på både redan beslutade åtgärder och förslag till nya insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Bland annat avser regeringen att ge Tillväxtverket ett särskilt uppdrag. I samverkan med Tillväxtanalys, Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet och efter samråd med Vinnova ska Tillväxtverket stödja, följa och analysera tillväxtinriktade kreativa och innovativa verksamheter. Det ska göras i form av pilotprojekt på lokal, regional, nationell eller internationell nivå och bygga på samverkan mellan kultur och näringsliv. Det kan ske exempelvis genom insatser som genomförs inom det regionala tillväxtarbetet.
Här kan också nämnas att regeringen nyligen har utfärdat direktiv till en särskild utredare som ska utarbeta förslag till hur den nya modellen för fördelning av statliga bidrag till kulturverksamhet på regional och lokal nivå ska införas (dir. 2009:97). Förslagen ska utgå från att kommuner och landsting tilldelas ett ökat inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag. Samtidigt ska staten ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Den nya modellen, som förutsätter riksdagens beslut i vissa delar, bör införas successivt i hela landet med början fr.o.m. 2011.
Utskottet anser att motionerna Kr236 (s), Kr239 (s) och Kr274 (s) är tillgodosedda med vad utskottet här har anfört. Motionerna avstyrks.
Gestaltning av den gemensamma miljön
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om gestaltningen av den gemensamma miljön. Ett särskilt uppdrag om hållbar stadsutveckling har lämnats, och regeringen har aviserat om ett uppdrag till Statens konstråd m.fl.
Jämför reservation 31 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen avser att stärka samverkan kring gestaltningen av den offentliga miljön och främjandet av en allsidigt hållbar stadsutveckling genom uppdrag till Arkitekturmuseet, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Formas och Boverket.
Statens konstråd kommer dessutom att ges ett särskilt uppdrag att, i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Boverket samt med berörda kommuner och fastighetsägare, fördela medel och genomföra projekt för gestaltning av offentliga rum och miljöer, som inte är i statlig ägo. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska särskilt beaktas.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Kr2 ett tillkännagivande om den offentliga miljöns utformning och tillgänglighet (yrkande 6). Motionärerna konstaterar att det i propositionen talas vällovligt om ökad samverkan mellan ett antal statliga förvaltningar kring gestaltningen av den offentliga miljön och främjandet av en allsidigt hållbar stadsutveckling. De anser att samverkansprojektet är bra men att det måste åtföljas av ökade resurser. Minst 1 % av byggkostnaderna till utsmyckning är en bra utgångspunkt. En utarbetad strategi bör tas fram för att avveckla privatiseringen av det offentliga rummet och i stället utveckla fler icke-kommersiella mötesplatser inomhus och utomhus. Strategin ska också innehålla starkare krav på att tillgängligheten beaktas vid utformningen av den fysiska miljön.
I motion Kr308 föreslår Miljöpartiet de gröna att kulturperspektivet ska få ett större genomslag i samhällsplaneringsprocessen (yrkande 26) och att den offentliga miljön i hög utsträckning ska smyckas med konst (yrkande 27). Motionärerna anser att det offentliga rummet är i fara och att mötesplatser förskjuts till att bli köpcentrum. De betonar att kulturella och estetiska aspekter ska ha en naturlig plats i samhällsplaneringen och stöttas av lokal och regional kompetens. I planeringen ska hänsyn tas till befintliga kulturmiljöer, och nya inslag bör integreras på ett ansvarsfullt sätt. Kaféer, butiker och andra näringsidkare har sin naturliga plats, men det är också viktigt att skapa icke-kommersiella mötesplatser. Det offentliga rummet bör i hög utsträckning vara smyckat av konst och också ge många möjligheter till spontana kulturyttringar från medborgarna. Det är viktigt att dessa tankar är med i planeringsprocessen från starten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kulturperspektivet bör få ett större genomslag i samhällsplaneringen. Detta kan ske genom att de aktörer som har i uppdrag att på olika sätt arbeta med gestaltningen av det offentliga rummet ökar sin samverkan. Genom att föra samman olika perspektiv och arbetssätt kan ett helhetsperspektiv nås, som omfattar sociala, stadsplanemässiga, kulturhistoriska, arkitektoniska, konstnärliga och andra aspekter.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen den 10 september 2009 beslutat ge Boverket, Formas, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet ett samarbetsuppdrag om hållbar stadsutveckling. Ett syfte med uppdraget är att visa vilka möjligheter som finns för att förbättra stadsdelar och förorter med ett utbrett utanförskap, både fysiskt, socialt och med minskad klimatpåverkan. Att involvera boende i arbetet är centralt. Arkitekturens roll för en hållbar stadsutveckling ska särskilt lyftas fram. I uppdraget ingår att långsiktigt arbeta för att större hänsyn ska tas till såväl miljöaspekter som kulturmiljö, arkitektur och formgivning inom stadsplaneringen.
Regeringen har vidare aviserat att den avser att ge Statens konstråd i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Boverket, samt med berörda kommuner och fastighetsägare, fördela medel och genomföra projekt för gestaltning av offentliga rum och miljöer som inte är i statlig ägo.
Med det anförda avstyrks motionerna Kr2 (v) yrkande 6 och Kr308 (mp) yrkandena 26 och 27.
Internationella och interkulturella frågor i kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att internationella och interkulturella frågor inom kulturpolitiken ska behandlas var sig. De ökade internationella kulturkontakterna bidrar till att samhället gradvis bli mer interkulturellt.
Jämför reservation 32 (v).
Propositionen
Regeringen bedömer att internationalisering och interkulturellt samarbete är en prioriterad uppgift inom kulturpolitiken. Följande prioriteringar vägleder det fortsatta arbetet.
– Utveckling av strategier för internationalisering inom olika kulturområden.
– Fortsatt utveckling av myndigheternas internationella och interkulturella samarbete.
– Främjande av nationella arenor för internationellt och interkulturellt utbyte.
– Samverkan över politikområdesgränserna.
– Ett aktivt agerande för kulturpolitiska frågor inom EU, Unesco och det nordiska samarbetet. De frågor som Sverige driver nationellt bör i största möjliga utsträckning sätta prägel på Sveriges agerande även inom EU, Unesco och andra internationella organisationer.
Motionen
I motion Kr2 anser Vänsterpartiet att frågor inom kulturpolitiken som berör internationella relationer och frågor som berör mångkultur alternativt interkultur inom landet bör behandlas var för sig. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd för att kulturpolitiken ska bli tydlig (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Begreppen interkultur och interkulturell avser enligt Nationalencyklopedin processer där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med varandra. Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 förklarar begreppen som möten mellan individer med olika kulturell bakgrund.
Av kulturpropositionen framgår att regeringen vill se att integrationen mellan internationell och interkulturell kulturverksamhet fortsätter att stärkas. Ett av de nya kulturpolitiska målen som regeringen föreslår går ut på att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.
Utskottet anser att det är svårt för att inte säga omöjligt att hålla de båda områdena åtskilda som föreslås i motionen. Det är också svårt att se att det skulle vara önskvärt. De ökade internationella kulturkontakterna bidrar till att samhället gradvis bli mer interkulturellt.
Utskottet har inte något att invända mot den bedömning som görs i propositionen då det gäller internationella och interkulturella frågor i kulturpolitiken. Motion Kr2 (v) yrkande 10 avstyrks.
Upphävande av tidigare myndighetsspecifika mål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att upphäva vissa med riksdagen bundna mål för myndigheter och institutioner på kulturens område samt avslår två motioner med krav på att detta förslag ska avvisas.
Jämför reservation 33 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att de myndighetsspecifika mål som riksdagen godkände hösten 1996
Motionerna
I motion Kr1 föreslår Socialdemokraterna att riksdagen ska avslå detta förslag (yrkande 4). Motionärerna finner frågan otillräckligt motiverad. Varför det bör vara regeringen och inte riksdagen som fattar beslut om de myndighetsspecifika målen framgår inte. Motionärerna erinrar om de nya nationella mål för kulturpolitiken som fastställdes av riksdagen 1996 och att riksdagen då också fattade beslut om övergripande myndighetsspecifika mål, vilka utformats i överensstämmelse med de nationella målen. Eftersom motionärerna motsätter sig regeringens förslag om nya kulturpolitiska mål motsätter de sig också att de myndighetsspecifika målen ska upphävas.
Även Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Kr3 regeringens förslag att upphäva de myndighetsspecifika målen (yrkande 5). Liksom Socialdemokraterna framhåller motionärerna att dessa mål är fastställda i samklang med de nationella mål för kulturpolitiken som lades fast 1996. Eftersom partiet avvisar regeringens förslag om nya kulturpolitiska mål avisas också förslaget att upphäva de myndighetsspecifika målen.
Utskottets ställningstagande
De myndighetsspecifika mål som nu föreslås bli upphävda redovisades ursprungligen i budgetpropositionen för 1997. Av denna proposition framgår inte varför regeringen valde att låta riksdagen fastställa mål för dessa myndigheter och institutioner. Något syfte angavs inte heller i den kulturpolitiska proposition
Vid riksdagsbehandlingen togs de föreslagna målen inte upp till principiell diskussion i någon motion. Frågan kommenterades inte heller av kulturutskottet som i sitt budgetbetänkande
Under de följande åren kom målstyrningen av statlig verksamhet att få en delvis annan inriktning. Den rollfördelning som i det sammanhanget utvecklades mellan riksdag och regering innebar i princip att riksdagen skulle ange inriktningen i stort för olika områden, medan det främst var regeringens sak att styra och organisera myndigheternas verksamhet.
I överensstämmelse med detta synsätt ändrades mål- och resultatstyrningssystemet för snart tio år sedan. Den statliga verksamheten, exklusive riksdagen, regeringen och hovförvaltningen, delades in i närmare 50 s.k. politikområden, och för varje politikområde fastställde riksdagen ett övergripande mål. Det skedde hösten 2000. Politikområdena delades i sin tur in i olika undergrupper – s.k. verksamhetsområden – som i sin tur underindelades i verksamhetsgrenar. Mål för verksamhetsområden och verksamhetsgrenar beslutades i allmänhet av regeringen och var vid sidan av medelstilldelningen och myndighetsinstruktioner regeringens instrument för att styra sina underlydande myndigheter. Myndigheternas resultatredovisning till regeringen utgick från dessa mål, medan utgångspunkten för regeringens resultatredovisning till riksdagen var de av riksdagen fastställda målen för politikområdena.
Denna form av mål- och resultatredovisning gentemot riksdagen ändrades på nytt hösten 2008, men grundprincipen kan sägas vara densamma. Politikområdesindelningen avskaffades och de tidigare målen för politikområden ersattes i flera fall av snarlika områdesmål.
Av betydelse i sammanhanget är enligt utskottets mening att regeringen aldrig har använt de myndighets- och institutionsspecifika målen i sin budgetdialog med riksdagen. Någon återrapportering har inte gjorts på denna nivå. Regeringens resultatredovisning till riksdagen har i stället utgått från de mer övergripande mål som fastställts på först politikområdesnivå, därefter områdesnivå.
Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte något skäl att låta de myndighetsspecifika målen vara fortsatt bundna med riksdagen. Sker ingen återrapportering saknar målen betydelse för regeringens resultatredovisning gentemot riksdagen och bör då inte behållas.
Vad utskottet här har anfört innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5) samt avstyrker motionerna Kr1 (s) yrkande 4 och Kr3 (mp) yrkande 5.
En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som förordar en annan ordning än den nya myndighet som regeringen förordar för analys och uppföljning inom kulturområdet.
Jämför reservation 34 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen bedömer att det är viktigt att förstärka den oberoende analysen och uppföljningen inom kulturområdet. En ny myndighet med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser bör därför bildas. Avsikten är att myndigheten ska bildas 2011, och regeringen avser att under 2010 återkomma till riksdagen i frågan.
Motionerna
Socialdemokraterna delar i motion Kr1 yrkande 5 inte regeringens bedömning att en ny myndighet bör bildas utan anser att det bör vara en central fråga för befintliga myndigheter på kulturområdet att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser. Socialdemokraternas principiella hållning är att man bör vara restriktiv med att bilda nya myndigheter för verksamhet som redan bedrivs av befintliga myndigheter.
I motion Kr2 anser Vänsterpartiet att en ny myndighet för analys och uppföljning inte bör bildas (yrkande 11). I stället bör kompetensen inom Statens kulturråd tas till vara för att genomföra de analyser och uppföljningar som regeringen begär. Kulturrådet bör enligt Vänsterpartiet få särskilda ekonomiska resurser för ändamålet (yrkande 12).
Utskottets ställningstagande
I dag har fyra av kulturområdets centrala myndigheter – Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens konstråd – till uppgift att antingen följa upp, utvärdera eller utöva tillsyn inom sina respektive områden.
Kulturrådet ska enligt förordningen (2007:1186) med instruktion för Kulturrådet bl.a. verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna, svara för uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna, samla och sprida information om kulturell verksamhet och om åtgärder och initiativ på området. Kulturrådet ska vidare enligt förordningen vara statistikansvarig myndighet på kulturområdet.
I många remissyttranden över Kulturutredningens betänkande anförs att det är viktigt att upprätta en självständig analysmyndighet inom kulturområdet som kan följa upp kulturpolitikens effekter och göra bedömningar och analyser av hur resultaten av den förda politiken förhåller sig till de kulturpolitiska målen.
Förvaltningskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 2008:118) fört ett resonemang kring utvärderingsfunktionerna i den statliga förvaltningen. Kommittén menar att grundprincipen bör vara att uppgiften att utföra en verksamhet ska vara avskild från den att utvärdera resultatet. Båda typerna av funktioner bör enligt kommittén finnas på de olika områdena, men inte organiseras inom samma myndighet.
Utskottet delar regeringens bedömning att det bör inrättas en fristående myndighet med ett övergripande ansvar för analys av hela kulturområdet. Förslaget har stöd såväl i Förvaltningskommitténs betänkande som hos många remissinstanser.
Som regeringen påpekar i propositionen ska även i fortsättningen berörda myndigheter och institutioner ansvara för uppföljningen av den egna bidragsgivningen och de egna konstnärliga och kulturella insatser som görs. Den nya myndighetens uppgift bör vara att analysera det samlade utfallet av de kulturpolitiska insatserna och lämna förslag till regeringen om vilka eventuella ändringar i regeringens politik som detta kan föranleda.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr1 (s) yrkande 5 och Kr2 (v) yrkandena 11 och 12.
Ansvarsmuseifunktionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att avskaffa ansvarsmuseifunktionen. Motioner om ökad samverkan mellan de centrala och regionala museerna avslås då detta kommer att ingå i det uppdrag som ska lämnas.
Jämför reservation 35 (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att ansvarsmuseifunktionen avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2010 (punkt 6). De centrala museerna bör i stället ges i uppdrag att i samråd med Statens kulturråd och de regionala museerna lämna förslag till hur den framtida samverkan med de regionala museerna kan utformas.
De medel under anslag 1:5 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet som i dag fördelas till projekt inom ansvarsmuseernas ansvarsområde bör fr.o.m. 2010 fördelas till projekt inom samtliga centrala museers ansvarsområden.
Ansvarsmuseifunktionen infördes i mitten på 1980-talet
Motionerna
Socialdemokraterna begär i motion Kr1 ett tillkännagivande om ansvarsmuseifunktionen (yrkande 7). Motionärerna delar regeringens bedömning att ansvarsmuseifunktionen ska avskaffas, men understryker att det är viktigt att redan initialt samråda med såväl de regionala museerna som med Statens kulturråd.
Också Miljöpartiet de gröna ställer sig i motion Kr3 bakom tanken att avveckla ansvarsmuseifunktionen, men understryker behovet av att följa upp utvecklingen efter ett avskaffande så att samarbetet museerna emellan stärks och att viktiga övergripande frågor inte faller mellan stolarna (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att avskaffa ansvarsmuseifunktionen (punkt 6). Utskottet vill samtidigt betona att det är viktigt att den framtida samverkan mellan de centrala och regionala museerna kan fördjupas. Utskottet förutsätter att regeringen formulerar uppdraget så att de regionala museerna deltar i samrådet från början och att samarbetet utformas så att viktiga frågor inte faller mellan stolarna. Motionerna Kr1 (s) yrkande 7 och Kr3 (mp) yrkande 6 får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.
Institutionell hemvist för den romska kulturen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om institutionell hemvist för den romska kulturen. Uppdraget ska ske i nära samverkan med de romska organisationerna.
Jämför reservation 36 (v).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att Forum för levande historia bör ges i uppdrag att utreda hur romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist. Uppdraget ska genomföras i samråd med bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens kulturråd, Statens museer för världskultur, Stiftelsen Nordiska museet och den romska minoritetens organisationer.
Regeringen delar Kulturutredningens uppfattning att romernas kultur och kulturarv bör få en starkare institutionell bas än i dag. Forum för levande historia som arbetar aktivt med frågor som rör den romska minoriteten och dess villkor bör därför få i uppdrag att föreslå hur detta kan åstadkommas.
Motionen
Vänsterpartiet framför i motion Kr2 att partiet finner det märkligt att Forum för levande historia fått i uppdrag att utreda var romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om att romerna själva borde ha huvudrollen i framtagandet av utredningsförslaget (yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
Genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk har Sverige tillerkänt fem nationella minoriteter och minoritetsspråk särskilda rättigheter. Enligt språklagen (2009:600) som trädde i kraft den 1 juli 2009 ska alla som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket.
En rad olika kulturinstitutioner arbetar på olika sätt med de nationella minoriteternas kultur och kulturarv. Det finns också kulturinstitutioner för de fem nationella minoriteterna bl.a. de romska kulturcentren i Stockholm och Malmö.
Utskottet anser liksom regeringen och motionärerna att det är angeläget att romernas kultur och kulturarv får en starkare institutionell bas än i dag. Utskottet har för sin del inget att invända mot att Forum för levande historia, som redan aktivt arbetar med frågor som rör den romska minoriteten och dess villkor, får i uppdrag att föreslå hur detta kan åstadkommas. Utskottet vill särskilt framhålla att uppdraget ska genomföras i nära samråd med den romska minoritetens organisationer.
Utskottet anser inte att motion Kr2 (v) yrkande 13 bör föranleda något initiativ. Motionen avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Nya nationella kulturpolitiska mål, punkt 1 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av nuvarande nationella mål för kulturpolitiken och införande av nya mål samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 1,
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 1 och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 1 och
avslår proposition 2009/10:3 punkt 1.
Ställningstagande
De nuvarande kulturpolitiska målen antogs 1996 av en enhällig riksdag. Den utredning som låg till grund för riksdagens beslut den gången var parlamentariskt sammansatt. Detsamma gällde för den utredning som föregick 1974 års kulturpolitiska beslut. Vi beklagar djupt att den borgerliga regeringen inte har fullföljt traditionen att låta en parlamentariskt sammansatt utredning utarbeta förslag till nya kulturpolitiska mål. För oss är det nämligen en viktig princip som leder till stabilitet och uppslutning kring det centrala i en nationell kulturpolitik.
Vi anser att målen från 1996 fortfarande har bärighet och att de har haft stor betydelse för en gemensam syn på kulturen och kulturpolitiken i vårt land. De har bl.a. tjänat ett pedagogiskt syfte inte bara nationellt utan även regionalt och på kommunal nivå. Målen har varit en enhetsskapande och sammanhållande kraft. De nya mål som regeringen nu föreslår att riksdagen ska anta är inte i något avseende bättre formulerade än 1996 års mål. I motsats till regeringen vill vi inte avveckla målet om kommersialismens negativa verkningar. Vi kan inte se att det målet någonsin skulle bli omodernt. Därmed menar vi inte att all kommersiell inblandning i kultursammanhang skulle vara av ondo.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 1, Kr2 (v) yrkande 1 och Kr3 (mp) yrkande 1 samt avslå propositionen punkt 1.
2. | Kulturlagsfrågor, punkt 2 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 4 och
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Kulturens roll är av grundläggande betydelse för samhällets utveckling. En offensiv och expansiv kulturpolitik är nödvändig för välfärden, yttrandefriheten och demokratin. I Norge har man sedan en tid tillbaka en kulturlag, vilket har visat sig vara ett bra sätt att stärka kulturens ställning. Sverige bör snarast följa Norges exempel och också införa en kulturlag.
I kulturlagen eller eventuellt i skollagen bör kulturskolornas verksamhet regleras. Lagen bör slå fast att dessa ska vara avgiftsfria. Kommunerna ska även åläggas att redovisa en årlig barnkulturplan. Av planen ska framgå hur barn och unga kommer till tals i dessa frågor. Regeringen bör uppmanas att lägga fram ett förslag till en sådan lag för riksdagen.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motionerna Kr2 (v) yrkande 4 och Kr206 (v) yrkandena 1 och 3.
3. | Ny kulturutredning, punkt 3 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 18.
Ställningstagande
En fråga som blivit allt viktigare är hur den digitala revolutionen påverkat kulturproduktionen och distributionen av kultur liksom kulturskaparnas möjligheter att få ersättning för sitt arbete. Av intresse är också vilka förändringar som vi kan vänta oss framöver. Jag anser att det är angeläget att uppmärksamma dessa förändringar i samhället och anpassa kulturpolitiken så att den gynnar spridningen av kultur, exempelvis över Internet. Konstnärliga verk sprids genom Internet och bidrar till att mångfalden ökar liksom möjligheten att delta i kulturlivet. Som framgår av motion Kr308 (mp) tog Kulturutredningen inte upp dessa frågor. Därför bör en ny utredning tillsättas så att de blir ordenligt genomlysta.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr308 (mp) yrkande 18.
4. | Jämställd kultur, punkt 4 (s, mp) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr324 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr279 av Siv Holma m.fl. (v).
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr324 (s) dominerar den manliga normen inom kultursektorn. Det gäller inom såväl scenkonsten som musiklivet och bildkonsten. På filmområdet går utvecklingen långsamt trots ambitionen i nu gällande avtal att förbättra kvinnliga filmskapares villkor och att öka andelen kvinnor i funktioner som är centrala för filmproduktionen. Frågor om jämställd kultur tas också upp i motion Kr308 (mp). Där påpekas bl.a. att de strukturer och könsbarriärer som råder i samhället i stort även finns inom kultursektorn.
Kulturens betydelse för människorna och för samhällsutvecklingen kan inte överskattas. Det är en självklarhet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i kulturlivet, både som konstnärer och publik. Därför behöver villkoren mellan kvinnor och män inom kulturlivet utjämnas. Detta kan ske genom att staten aktivt stimulerar utbildningsinsatser och projekt som innehåller ett jämställdhetsperspektiv.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr324 (s) och delvis bifalla motion Kr279 (v).
5. | Jämställd kultur, punkt 4 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr279 av Siv Holma m.fl. (v) och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr324 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s).
Ställningstagande
Det finns en könsmaktsordning i kulturlivet liksom på andra samhällsområden. På traditionella kulturområden som bildkonst, dans och litteratur utgör kvinnorna en majoritet såväl i publiken som bland utövarna. På flertalet konstnärliga utbildningar dominerar kvinnor. På chefsstolar och andra maktpositioner dominerar emellertid män. Som framgår av motion Kr279 (v) vill Vänsterpartiet synliggöra könsmaktsordningen för att vi ska kunna befria oss från den. Ett samhälle där intresset för och makten över kultur är jämnt fördelade mellan könen skulle vara ett bättre samhälle.
Det behövs strategier som gör pojkar och män mer involverade i kulturen. Redan på barnavårdscentralen kan man främja föräldrarnas intresse för att ge sina barn tillgång till kultur. Förskolan och skolan spelar en avgörande roll för pojkars och flickors socialisering och för deras kulturella bildning. Redan där kan invanda könsmönster brytas.
Eftersom varken Kulturutredningen eller regeringen har presenterat några förslag till åtgärder för att komma åt den bristande jämställdheten i kultursfären vill jag föreslå att regeringen tillsätter en aktionsgrupp som ska kartlägga hela kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv. Gruppen bör även synliggöra köns- och maktfördelningen inom den byråkratiska och politiska sfären. Med utgångspunkt i resultatet av detta arbete bör regeringen därefter lägga fram förslag till riksdagen om en feministisk strategi för jämställd kultur.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr279 (v) och delvis bifalla motion Kr324 (s).
6. | Allas delaktighet i kulturlivet, punkt 5 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr218 av Kurt Kvarnström m.fl. (s) och
2009/10:Kr246 av Sylvia Lindgren och Veronica Palm (båda s).
Ställningstagande
Vi anser i likhet med motionärerna bakom motionerna Kr218 (s) och Kr246 (s) att det är angeläget att kulturen i alla dess former når ut till alla medborgare. Det gäller för unga och gamla liksom för vana och ovana kulturkonsumenter. Barns och ungdomars kulturskapande och kulturupplevelser måste prioriteras även i fortsättningen. Det är viktigt att museerna har fri entré och att lånen på biblioteken är kostnadsfria. Vi oroas över att avgifterna till kulturskolan höjs och på så sätt gör det svårare för många barn att delta i kulturutövandet. Vi föreslår att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr218 (s) och Kr246 (s).
7. | Kulturens ställning inom utbildning och forskning, punkt 6 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 5.
Ställningstagande
Jag anser i likhet med motionärerna bakom Kr2 (v) att regeringen ska lägga fram förslag för riksdagen om hur kulturens ställning ska stärkas inom utbildning och forskning. Lärare, liksom musei-, konst-, dans- och teaterpedagoger behöver utbildas och kompetensutvecklas för att vi ska uppnå målet om allas rätt till kultur. Den stora kompetens som finns hos konstnärer inom olika konstområden bör tas till vara inom utbildningen. Vidare krävs det forskning inom barnkulturområdet för att samhällets resurser ska satsas rätt. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr2 (v) yrkande 5.
8. | Ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet, punkt 7 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet samt ger regeringen till känna vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 2 och motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 6 och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi ser positivt på regeringens förslag att regionerna nu får möjlighet att agera utifrån sina valda demokratiska organ och därmed får ta på sig fler arbetsuppgifter på kulturområdet. Vi ifrågasätter emellertid regeringens bedömning av att den nya fördelningsmodellen inte kommer att kosta mer i administration och inte heller kommer att innebära mer byråkrati, jämfört med vad som gäller för nuvarande fördelningssystem. Vidare anser vi att regeringen borde ha utvärderat den försöksverksamhet som pågått under en längre tid med regional fördelning av kulturbidrag innan man nu vill gå vidare med regionaliseringen.
Vi noterar att en särskild utredare har fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag till hur modellen ska utformas, vilka bidrag som ska ingå och vilka författningsändringar som behöver göras, innan riksdagen på nytt kan ta ställning i denna fråga. Vi vill därför peka på några punkter som vi anser bör belysas av utredaren.
Vi vill se
– en analys av vilka konsekvenser man kan förutse om statsbidragen till arrangörer, mindre teater-, dans- och musikensembler och fria grupper skulle överföras till regionerna
– en analys som visar hur man ska säkerställa att den nya regionala fördelningsmodellen kan stimulera till ett ökat regionalt engagemang i kulturen och fungera som inspiration och pådrivare för regionala insatser.
Som framgår av motion Kr1 (s) varierar förutsättningarna för denna reform mellan olika delar av landet beroende på befolkningsstruktur, geografi, infrastruktur, tillväxt, m.m. Vi vill emellertid att utredaren ska överväga förutsättningarna för att utarbeta en enhetlig modell som fungerar över hela landet inklusive Skåne och Västra Götaland.
Slutligen anser vi att det skulle vara en klok strategi om staten kunde ha årliga överläggningar om kulturbidragen med Sveriges kommuner och landsting.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla propositionen punkt 2 och motion Kr1 (s) yrkande 6 samt delvis bifalla motion Kr3 (mp) yrkande 2.
9. | Ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet, punkt 7 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet samt ger regeringen till känna vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 2 och motion
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 2 och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 6.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr3 (mp) är decentralisering en grundläggande ideologisk princip för den gröna rörelsen. Detta gäller inte minst i kulturpolitiken, som till sin natur gör sig bäst i direktkontakt med det samhälle den berör. Tyvärr har regeringen inte lyckats presentera hur den föreslagna modellen för fördelning av statliga medel till regional och kommunal verksamhet ska fungera i praktiken. Regionerna har mycket olika förutsättningar och därför bör den regionala utvecklingen stärkas nedifrån och utan pekpinnar. Med regeringens förslag finns det risk för ökad byråkratisering och ökade regionala skillnader. Regeringens förslag bygger nämligen på ett perspektiv ovanifrån med förhandlingar, som i grunden gynnar enbart de starka regionerna.
Miljöpartiet vill i stället att regionerna ska få växa utifrån sina egna förutsättningar. Vi har därför föreslagit i vår budgetmotion Kr320 (mp) och i motion Kr308 (mp) att regionala kulturfonder ska inrättas, som ska finansiera nya kulturprojekt och göra kulturen tillgänglig för fler medborgare. De ska också förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. I motion Kr308 (mp) föreslår vi flera andra satsningar på kulturverksamheter lokalt och regionalt som t.ex. kulturcentrum, kulturhus, stöd till skolans kulturverksamhet m.m. Vi menar att en rak och enkel form av decentralisering är det bästa för att stötta kulturen.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla propositionen punkt 2 och motion Kr3 (mp) yrkande 2 och delvis bifalla motion Kr1 (s) yrkande 6.
10. | Verksamheten vid Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter, punkt 8 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 8,
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 7.
Ställningstagande
Vi har inget att invända mot att Rikskonserters, Riksutställningars och Riksteaterns uppdrag ses över eller att institutionerna omorganiseras. Vi kan emellertid inte acceptera att regeringen föregriper resultatet av en utredning innan den ens är tillsatt genom att avisera neddragningar av medelstilldelningen till institutionerna. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 8, Kr2 (v) yrkande 2 i denna del och Kr3 (mp) yrkande 7.
11. | Samverkan mellan staten, den kommunala nivån och den ideella sektorn, punkt 9 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 11,
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 3,
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 16.
Ställningstagande
Vi anser att det är en naturlig utveckling att ha ett fördjupat erfarenhetsutbyte mellan den ideella sektorn, landstingen och kommunerna samt staten. Samtidigt finns det en risk när folkrörelser och ideella föreningar blir utförare av uppdrag mot ersättning med staten som uppdragsgivare. Folkrörelsernas frivilliguppdrag riskerar att skymmas och den ideella sektorn att tunnas ut. Överenskommelsen får inte bli en sammanblandning mellan samhällets skyldigheter och det komplement som de ideella organisationerna utgör, utan en förstärkning. Vi vill se en handlingsplan för att stödja ideella arrangörer och arrangörsföreningar och vi vill se ett samlat ansvar för amatörkulturen.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 11, Kr2 (v) yrkande 3, Kr206 (v) yrkande 7 och Kr308 (mp) yrkande 16.
12. | Ett samlat ansvar för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet, punkt 10 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del och
avslår motionerna
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 8,
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 19.
Ställningstagande
Socialdemokraterna delar regeringens bedömning att Kungl. biblioteket bör få ett särskilt uppdrag att svara för en nationell överblick på biblioteksområdet. Vi vill i sammanhanget understryka att det är av yttersta vikt att kommunerna garanterar sina medborgare en god tillgång till bibliotek i närområdet, att boklån är avgiftsfria och att biblioteken drivs på ett sådant sätt att medborgarna har full insyn och kontroll över hur de sköts.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (s) yrkande 13 i denna del och avslå motionerna Kr3 (mp) yrkande 8, Kr206 (v) yrkande 4 och Kr308 (mp) yrkande 19.
13. | Ett samlat ansvar för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet, punkt 10 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och
avslår motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del,
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 8 och
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 19.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att folkbildningen och folkbiblioteken hör till grundpelarna i ett demokratiskt samhälle. Biblioteket garanterar alla i samhället avgiftsfri tillgång till ett allsidigt utbud av texter och kunskapskällor. Att barn och unga har tillgång till bra och inspirerande bibliotek ökar lusten att läsa och upptäcka både sitt närmsta rum och världen utanför. Språk och språkkunskap utvecklas genom att tillgången till böcker är fri. Under senare år har trenden varit att vi fått färre och färre biblioteksfilialer och därmed längre och längre avstånd till biblioteken. I detta sammanhang är det kanske än viktigare att nämna skolbiblioteken som ett viktigt inslag i biblioteksfloran. Bibliotek är så klart inte bara böcker. På både folkbibliotek och skolbibliotek ges i dag stort utrymme för informationssökning i andra medier än tryckta medier. Mer och mer information ges i dag enbart över Internet, varför det är viktigt att biblioteken kan tillhandahålla även denna service.
Vänsterpartiet vill att det ska finnas en nationell biblioteksplan för att garantera att alla har tillgång till bibliotek med ett innehåll som är relevant för samtiden. Boklånen ska vara avgiftsfria och biblioteken ska hållas fria från inflytande av marknadskrafter och kommersiella intressen.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr206 (v) yrkande 4 och avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 13 i denna del, Kr3 (mp) yrkande 8 och Kr308 (mp) yrkande 19.
14. | Ett samlat ansvar för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet, punkt 10 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 8 och
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 19 och
avslår motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del och
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket (KB) ges ett särskilt uppdrag att svara för en nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom den del av biblioteksväsendet som har kommunal eller regional huvudman. Miljöpartiet de gröna välkomnar att en statlig myndighet ges ett nationellt ansvar för biblioteksväsendet i stort, men ser brister i förslaget.
Regeringens förslag är illa förberett. Förutom att KB ska få ett samlat ansvar finns få tankar om vad detta förslag skulle innebära. I stället ges KB i uppdrag att undersöka hur detta samlade ansvar bör se ut. Först när detta är utrett kan KB ta sig an det nya ansvaret och först då utreda vad som bör göras. Under tiden förflyter mycken värdefull tid. Vi accepterar inte mellansteget utan vill direkt ge KB i uppdrag att formulera en nationell biblioteksplan. Den bör innehålla ett generellt uppdrag till KB att främja samordning och samverkan och omfatta samtliga offentligt finansierade bibliotek. Biblioteksplanen syftar till att stärka biblioteken och deras roll i samhället och innebär bl.a. att fördela statliga medel för biblioteksutveckling och läsfrämjande insatser, följa upp, utvärdera och sammanställa statistik om landets biblioteksverksamhet samt att säkerställa och stärka tillgången till bibliotekstjänster.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr3 (mp) yrkande 8 och Kr308 (mp) yrkande 19 och avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 13 i denna del och Kr206 (v) yrkande 4.
15. | Utvärdering av bibliotekslagen, punkt 11 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 13 i denna del och
2009/10:Kr247 av Carina Hägg (s) samt
avslår motion
2009/10:Kr271 av Fredrik Schulte (m).
Ställningstagande
Regeringen anger att det är viktigt att det sker en kontinuerlig uppföljning av hur bibliotekslagen efterlevs på nationell nivå, men att det också ska få finnas lokala variationer både när det gäller hur biblioteksverksamheten ser ut och hur den organiseras.
Vi anser att det är av största vikt att översynen av bibliotekslagen inte leder till en privatisering av våra folkbibliotek med avgiftsbelagda boklån som följd. Avgiftsbelagda boklån som då och då har dykt upp som ett förslag från borgerligt håll kan enligt vår uppfattning aldrig accepteras som ”lokala variationer”.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 13 i denna del och Kr247 (s) samt avslå motion Kr271 (m).
16. | Digitala resurser i medborgarnas tjänst, punkt 12 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 14 och
avslår motionerna
2009/10:Kr252 av Eliza Roszkowska Öberg (m) och
2009/10:Kr264 av Marianne Kierkemann (m).
Ställningstagande
Vi instämmer i regeringens bedömning av att en rad institutioner bör få i uppdrag att utarbeta en strategi för digitalisering och digitalt bevarande. I detta arbete bör de nationella kulturinstitutionerna prioritera att finnas tillgängliga på Internet. Den nya tekniken erbjuder möjlighet att på ett nytt sätt tillgängliggöra samlingar och kulturarv som bör tas till vara.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (s) yrkande 14 och avslå motionerna Kr252 (m) och Kr264 (m).
17. | Nästa steg efter Framtidens kultur, punkt 13 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 15.
Ställningstagande
Vi tillstyrker regeringens förslag att Framtiden kultur ska få en fortsättning i Kulturbryggan 2011. Framtidens kultur var tänkt som ett vitaliserande tillfälligt tillskott till svenskt kulturliv och rågången mot Statens kulturråd har varit relativt klar. När nu institutionen permanentas vi vill understryka att det är viktigt att institutionen inte bara blir ett alternativ till Statens kulturråd utan får ett unikt uppdrag.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (s) yrkande 15.
18. | Kulturskaparnas villkor, punkt 14 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 16,
2009/10:Kr219 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och
2009/10:Kr275 av Aleksander Gabelic m.fl. (s) samt
avslår motionerna
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 7 och
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens tillskott i budgetpropositionen till Konstnärsnämnden är helt otillräckligt i förhållande till det behov som finns. Socialdemokraterna har i sin budgetpolitik presenterat ett paket av åtgärder för att stärka de kulturellt yrkesverksamma, såsom fortsatt Accessverksamhet, kultur-ROT, en utökning av Konstnärsalliansen, en utökning av stödet till fria grupper och arrangörer, samt en satsning på internationellt kulturutbyte. Vidare har man inom arbetsmarknadspolitikens ram föreslagit 5 000 lönebidragsutrymmen för den ideella sektorn. Inom utbildningsområdet har man föreslagit fler högskoleutbildningar och bättre karriär- och yrkesvägledning inom högskolan. Socialdemokraterna har också yrkat avslag på regeringens generella besparing på 1,5 % inom kultursektorn. En besparing som slår mot de kulturellt yrkesverksamma.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 16, Kr219 (s) och Kr275 (s) samt avslår motionerna Kr2 (v) yrkande 7 och Kr206 (v) yrkandena 5 och 6.
19. | Kulturskaparnas villkor, punkt 14 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 7 och
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 6 samt
avslår motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 16,
2009/10:Kr219 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och
2009/10:Kr275 av Aleksander Gabelic m.fl. (s).
Ställningstagande
Arbetande konstnärer har ofta en lång utbildning och hög kompetens, men mycket låg eller ingen ersättning alls för sitt arbete. De passar inte in i det rådande regelverket när det gäller ekonomisk trygghet. Det är bra att utvidga de s.k. konstnärsallianserna, men det räcker inte. Det är ett gigantiskt slöseri att inte ta till vara välutbildade och kompetenta kulturutövare. Regeringen bör lära av Norge där kulturutövare engageras i verksamheter där barn, ungdomar och äldre får möta dem och vara med och skapa kultur.
Jag anser att regeringen bör presentera förslag till åtgärder som skapar fler arbeten för kulturarbetare och även återkomma med förslag gällande frilansares möjlighet till försörjning mellan engagemang.
Vidare bör en utredning tillsättas för att se över hur trygghetssystemen ska kunna fungera även i kulturarbetarnas vardag.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (v) yrkande 7 och Kr206 (v) yrkandena 5 och 6 samt avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 16, Kr219 (s) och Kr275 (s).
20. | Nya stipendier till verksamma konstnärer, punkt 15 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 17,
bifaller delvis motion
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 10 och
avslår motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 8.
Ställningstagande
Vi har inget att invända mot en översyn av inkomstgarantin. Däremot motsätter vi oss att förändringar i förordningen om inkomstgarantin görs innan en översyn är gjord. Vi avvisar därmed tanken på att successivt avveckla den statliga inkomstgarantin med början 2010.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (s) yrkande 17, bifalla delvis motion Kr3 (mp) yrkande 10 och avslå motion Kr2 (v) yrkande 8.
21. | Nya stipendier till verksamma konstnärer, punkt 15 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 8 och
avslår motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 17 och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 10.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag att avskaffa inkomstgarantin är ett symboliskt slag mot hela konstnärskollektivet och ett stort steg mot en nedmontering av svensk kulturpolitik. Detta är också ett bevis på regeringens bristande insikt i konstnärernas arbetsförhållande. Regeringens förslag om att slopa garantilöner för konstnärer måste avslås.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr2 (v) yrkande 8 och avslå motionerna Kr1 (s) yrkande 17 och Kr3 (mp) yrkande 10.
22. | Nya stipendier till verksamma konstnärer, punkt 15 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 10,
bifaller delvis motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 17 och
avslår motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 8.
Ställningstagande
Stödet till kulturskaparna behöver stärkas och moderniseras. Jag har därför inget emot en översyn av inkomstgarantin. Översynen bör dock ske i bred enighet mellan partierna för en långsiktig och hållbar lösning. Detta innan några beslut fattas om förändringar i förordningen om statlig inkomstgaranti.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr3 (mp) yrkande 10, delvis bifalla motion Kr1 (s) yrkande 17 och avslå motion Kr2 (v) yrkande 8.
23. | Kulturtidskrifter, punkt 17 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 2,
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 9,
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 3 och
2009/10:Kr240 av Jan Emanuel Johansson (s).
Ställningstagande
Vi motsätter oss att det statliga stödet till kulturtidskrifter ändras på det sätt som regeringen föreslår. Regeringen säger att begreppet kulturtidskrift bör ”förtydligas”. Vad de menar är en insnävning av kulturtidskriftsbegreppet. Enligt regeringen ska en kulturtidskrift innehålla ”kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden”. Vi anser inte att regeringen ska bestämma vad som ska skrivas i kulturtidskrifter, för det är vad det handlar om. Om detta blir verklighet stryper regeringen den fria kultur- och samhällsdebatten. De tidskrifter som fått tidskriftsstöd har spänt över vida fält. Det gäller ämnen som poesi, dagspolitik, granskning av det politiska landskapet och mycket mer. Regeringens förslag innebär i praktiken döden för en mängd tidskrifter som under många år bidragit stort till debatten i Sverige. Det är en chimär som regeringen försöker föra fram i propositionen att det går att göra en boskillnad mellan konst- och kulturdebatt och en kultur- och samhällsdebatt. Att försöka skilja ut ”renodlade” kultur- och konsttidskrifter visar på en repressiv och kontrollerande kultursyn där man genom ekonomiska maktmedel vill styra kultur- och samhällsdebatten.
Vi motsätter oss dock inte en generell översyn av bidragsförordning vad gäller stöd till litteratur och kulturtidskrifter. Det kan det finnas skäl till, inte minst beroende på den tekniska utveckling som skett. Men utgångspunkten för denna översyn ska vara att med förordningen främja en konst-, kultur- och samhällsdebatt debatt präglad av mångfald, inte att strypa den.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 2, Kr2 (v) yrkande 9, Kr3 (mp) yrkande 3 och Kr240 (s).
24. | Ny plattform för musiken, punkt 18 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om Stiftelsen Svenska rikskonserter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkandena 3 och 10,
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2 i denna del,
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 4,
2009/10:Kr281 av Bosse Ringholm (s) och
2009/10:Kr315 av Gunnel Wallin (c) yrkande 1 och
avslår proposition 2009/10:3 punkt 4 och motion
2009/10:Kr315 av Gunnel Wallin (c) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens förslag att avveckla Rikskonserter och anser att det är förhastat. Regeringen har inte tillräckligt tydligt beskrivit vad den nya nationella plattformen för musiken ska innehålla. En särskild utredare ska nu utarbeta förslag till den närmare utformningen av plattformen. Vi anser att det är en oacceptabel ordning att först fatta beslut om att avveckla en nationell kulturinstitution som Rikskonserter och därefter utreda hur de framtida insatserna på central nivå för musikområdet ska reformeras. I stället föreslår vi att Rikskonserters uppdrag ska ses över och att en förutsättningslös utredning ska föregå beslut som gäller denna institution.
Vi anser vidare i likhet med motionären bakom motion Kr281 (s) att det är angeläget att regeringen ser över hur jazzens ställning inom kulturpolitiken kan förbättras. Jazzen som musikgenre är nämligen styvmoderligt behandlad.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr1 (s) yrkandena 3 och 10, Kr2 (v) yrkande 2 i denna del, Kr3 (mp) yrkande 4, Kr281 (s) och Kr315 (c) yrkande 1 samt avslå propositionen punkt 4 och motion Kr315 (c) yrkande 2.
25. | Fonogramstödet och Caprice Records, punkt 19 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
– Under förutsättning av bifall till reservation 24 –
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 9 och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 9.
Ställningstagande
Vi har inte något att invända mot att regeringen vill se över fonogramstödet. Vi anser emellertid att en genomlysning av stödet och en konsekvensbeskrivning bör göras innan man beslutar om förändringar. Vi anser att regeringen varit otydlig i propositionen på denna punkt.
Vidare anser vi att Rikskonserters skivmärke Caprice Records är en viktig del av den statligt stödda fonogramutgivningen som bör inkluderas i en översyn av Rikskonserter.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 9 och Kr3 (mp) yrkande 9.
26. | Stödet till den fria scenkonsten, punkt 20 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 18 och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 17.
Ställningstagande
Vi delar regeringens bedömning att stödet till den fria scenkonsten tills vidare bör fördelas av Kulturrådet. I detta sammanhang är det angeläget för oss att framhålla arrangörsföreningarnas betydelse för det svenska kulturlivet. En satsad krona på det ideella arrangörsledet ger nämligen mångdubbelt tillbaka i form av evenemang och arbetstillfällen. Tillgången till kultur ökar, och musiker, skådespelare och dansare får arbete tack vare arrangörerna.
Den särskilda utredare som ska utarbeta förslag till en ny modell för fördelning av statliga bidrag till kulturverksamheten på regional och lokal nivå bör ta hänsyn till de mödosamt uppbyggda strukturer som finns inom arrangörsorganisationerna, teatervärlden och folkbildningen samt till hur de fria grupperna är lokaliserade och organiserade. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr1 (s) yrkande 18 och delvis bifalla motion Kr308 (mp) yrkande 17.
27. | Stödet till den fria scenkonsten, punkt 20 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 27. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 17 och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 18.
Ställningstagande
I likhet med motionärerna bakom motion Kr308 (mp) anser jag att stödet till arrangörer inom teater, dans och musik är mycket positivt, men att det är alltför begränsat. Jag vill att fler arrangörer än nu ska ha möjlighet att få del av stödet. Dessutom bör ett särskilt turnéstöd införas, så att de kulturskapare som så önskar, kan få möjlighet att åka ut på turné. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur stödet till de fria konsterna kan utformas. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr308 (mp) yrkande 17 och delvis bifalla motion Kr1 (s) yrkande 18.
28. | En utvidgad satsning på Skapande skola, punkt 21 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 19 och
avslår motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 12.
Ställningstagande
Vi socialdemokrater har inte något att invända mot regeringens satsning på Skapande skola. Emellertid menar vi att satsningen omedelbart bör utökas till att omfatta hela skolan, dvs. även gymnasieskolan och lågstadiet, om de hittills gjorda erfarenheterna verkligen är så positiva som regeringen hävdar.
Vi anser att det är det är viktigt att se Skapande skola mot bakgrund av andra beslut som regeringen föreslår på skolområdet och som innebär att estetisk verksamhet tas bort som kärnämne i gymnasieskolan, vilket enligt vår uppfattning är ett stort misstag. Genom att arbeta med alla sinnen och uttrycksformer stimuleras lärandeprocesserna och eleverna får ökade kunskaper. Självklart är det av grundläggande betydelse att eleverna lär sig läsa, skriva och räkna. Men människans uttrycksformer är fler än så. Den som inte tränas att använda och tolka kulturella uttrycksformer begränsas i sin utveckling och vi får ett torftigare kultur- och samhällsliv i framtiden. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motion Kr1 (s) yrkande 19.
29. | Kultur och hälsa, punkt 22 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:So221 av Thomas Nihlén m.fl. (mp) yrkande 7,
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 20 och
2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 16.
Ställningstagande
Vi instämmer i regeringens bedömning att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att utveckla sin utåtriktade information om projekt inom kultur och hälsa. Detta är ett litet steg. Vi menar dock att det finns stora förväntningar på att regeringen ska ta ett kraftfullare tag när det gäller att utveckla kulturens roll i folkhälsoarbetet. Regeringen bör ta initiativ till ett departementsövergripande arbete för att främja en politik där hälsan står i fokus. Även om forskningen på området är något begränsad så kan man fastslå att kulturella aktiviteter har stor betydelse för mänsklig hälsa. En utmaning för regeringen bör vara att få till stånd en mer jämlik och jämställd kulturkonsumtion för att därigenom främja en förbättrad folkhälsa.
Kultur har betydelse i det hälsofrämjande arbetet. Det finns det vetenskapliga belägg för, både när det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete och i vård och behandling. Vi anser att regeringen ur ett nationellt perspektiv bör beakta de samband som finns mellan kultur och hälsa och ge förutsättningar för att föra in kultur som en stärkande faktor i vård- och omsorgsarbetet.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 20, Kr339 (s) yrkande 16 och So221 (mp) yrkande 7.
30. | Kulturella och kreativa näringar samt regional tillväxt, punkt 23 (s) |
| av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr236 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s),
2009/10:Kr239 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s) och
2009/10:Kr274 av Kristina Zakrisson m.fl. (s).
Ställningstagande
Kulturen i alla dess former bidrar till att berika människors liv. Därför ska alla, oavsett bostadsort, ha möjlighet att utöva kultur och ta del av kulturupplevelser. Ett rikt kulturliv bidrar till att göra en bygd levande och attraktiv såväl för de boende som för näringslivet. Vi anser att kulturen ska vägas in i all samhällsplanering. Genom att skapa nya former för mötesplatser mellan människor, t.ex. nätverk mellan företagare och aktiva kulturskapare, kan kreativiteten utvecklas hos bägge parter. Kulturen kan därmed stärka både den bofasta befolkningen och näringslivet – inte minst besöksnäringen – i alla delar av landet.
Vi vill framhålla att det krävs olika typer av stimulansåtgärder för att öka tillgängligheten på kultur i glesbygd. Det är vidare angeläget att de befintliga regionala kulturinstitutionerna bevaras och framför allt får möjlighet att utvecklas. För detta behövs ett nationellt ansvar för en sammanhållen kulturpolitik i hela Sverige.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr236 (s), Kr239 (s) och Kr274 (s).
31. | Gestaltning av den gemensamma miljön, punkt 24 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 6 och
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 26 och 27.
Ställningstagande
Vi anser att det offentliga rummet är i fara när mötesplatser förskjuts till köpcentrum i allt större utsträckning. Vi vill att den offentliga miljön ska präglas av social gemenskap, av konst och upplevelser. Kulturella och estetiska aspekter bör få större genomslag i samhällsplaneringsprocessen och stöttas av lokal och regional kompetens. I planeringen bör hänsyn tas till befintliga kulturmiljöer som är viktiga för vårt kulturarv, samtidigt som nya inslag bör integreras på ett ansvarsfullt sätt, med en vision om att skapande miljöer lägger grunden för ett kulturarv för vår framtid. Tillgängligheten ska styra utformningen av den fysiska miljön i högre grad än vad som sker i dag. En utom- och inomhusmiljö som är bra för barn och för personer med funktionsnedsättning är en miljö som är bra för alla. Vi anser att en strategi bör utarbetas för att utveckla fler icke-kommersiella mötesplatser inomhus och utomhus.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr2 (v) yrkande 6 och Kr308 (mp) yrkandena 26 och 27.
32. | Internationella och interkulturella frågor i kulturpolitiken, punkt 25 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 10.
Ställningstagande
Som framgår av motion Kr2 (v) anser Vänsterpartiet att regeringen på ett olyckligt sätt blandar ihop frågor om internationellt kulturutbyte och kultursamarbete å ena sidan med frågor om mångkultur i Sverige å andra sidan. Dessa båda inriktningar av kulturpolitiken bör hållas isär och behandlas var för sig. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande för regeringen med denna innebörd för att kulturpolitiken ska bli tydlig.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska bifalla motion Kr2 (v) yrkande 10.
33. | Upphävande av tidigare myndighetsspecifika mål, punkt 26 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om att upphäva tidigare beslutade myndighetsspecifika mål och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 4 och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 5 och
avslår proposition 2009/10:3 punkt 5.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att de myndighetsspecifika mål som riksdagen fastställt för ett fyrtiotal namngivna myndigheter, museer och andra kulturinstitutioner ska upphävas fr.o.m. den 1 januari 2010. Förslaget motiveras inte på annat sätt än att regeringen framhåller att det bör vara regeringens sak att fastställa specifika mål för enskilda myndigheter och institutioner och att det bör ske inom ramen för bl.a. beslut om regleringsbrev och myndighetsinstruktioner.
De myndighetsspecifika målen fastställdes när riksdagen hösten 1996 fattade beslut om kulturpolitikens inriktning och då även godkände ett antal nationella mål för kulturpolitiken. De myndighetsspecifika målen är utformade i samklang med de nationella som vi, i motsats till regeringen, önskar behålla då de fortfarande har bärighet.
Eftersom vi motsatt oss avvecklingen av de gällande nationella målen avvisar vi även regeringens förslag att upphäva de myndighetsspecifika målen. Att riksdagen har fastställt dessa mål ser vi som en styrka och vi ser ingen anledning för riksdagen att frånhända sig detta inflytande över verksamheten.
Enligt vår mening bör riksdagen således bifalla motionerna Kr1 (s) yrkande 4 och Kr3 (mp) yrkande 5 samt avslå propositionen punkt 5.
34. | En ny myndighet för analys och uppföljning inom kulturområdet, punkt 27 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 5 och
bifaller delvis motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkandena 11 och 12.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att en ny myndighet bildas med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående den nya myndigheten under 2010.
Vi noterar att regeringen avser att införa flera nya myndigheter trots att en bärande idé i Kulturutredningen var att myndigheternas antal skulle minska. Regeringen anför att denna nya myndighet ska finansieras inom ram. Vår farhåga är att så inte blir fallet. Regeringen menar att analysmyndigheten ska vara skild från Kulturrådet. Vi menar att uppgiften att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser är en central och viktig fråga för utvecklingen av kulturlivet och bör vara en central fråga för befintliga myndigheter. Vår principiella hållning är att man bör vara mycket restriktiv med att bilda nya myndigheter för verksamhet som redan bedrivs av befintliga myndigheter.
Med hänvisning till det anförda motsätter vi oss regeringens förslag om att inrätta en fristående analysmyndighet.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (s) yrkande 5 och delvis bifalla motion Kr2 (v) yrkandena 11 och 12.
35. | Ansvarsmuseifunktionen, punkt 28 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att avskaffa Ansvarsmuseifunktionen samt ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:3 punkt 6 och motionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 7 och
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi delar regeringens uppfattning om att ansvarsmuseifunktionen ska avskaffas. När det gäller museernas utveckling och samverkan finns det en väl utvecklad expertis även utanför de centrala institutionerna. Därför är det viktigt att redan inledningsvis samråda såväl med de regionala museerna som med Statens kulturråd. Det är också viktigt att noga följa utvecklingen av samarbetet museerna emellan så att samverkan verkligen stärks och att inte övergripande frågor faller mellan stolarna.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla propositionen punkt 6 och motionerna Kr1 (s) yrkande 7 och Kr3 (mp) yrkande 6.
36. | Institutionell hemvist för den romska kulturen, punkt 29 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 13.
Ställningstagande
Jag finner det märkligt att det är Forum för levande historia som får uppdraget att utreda hur romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist. Uppdraget som ska ges ska genomföras i samråd med Statens kulturråd, Statens museer för världskultur, Stiftelsen nordiska museet och den romska minoritetens organisationer. En utgångspunkt i arbetet sägs vara de initiativ som finns i dag. Enligt min mening borde romerna själva ha huvudrollen i framtagandet av utredningsförslaget.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr2 (v) yrkande 13.
Särskilda yttranden
1. | Ny kulturutredning, punkt 3 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för Miljöpartiets motionsyrkande om en ny kulturutredning som ska uppmärksamma spridningen av kultur bl.a. via Internet. Jag vill emellertid påminna om att Vänsterpartiet i motion Kr304 som behandlas i bet. 2009/10:KrU1 föreslår att regeringen ska tillsätta en utredning om behovet av att inrätta digitala bibliotek för svensk film och musik. De digitala biblioteken skulle även kunna sprida t.ex. ljudböcker, elektroniska böcker och äldre datorspelstitlar.
2. | Kulturskaparnas villkor, punkt 14 (mp) |
| Esabelle Dingizian (mp) anför: |
Jag anser att det offentliga stödet till konstnärer bör utvecklas. Det behövs en översyn av dagens system så att det bättre passar in i den kulturpolitiska verkligheten. Detta har jag tidigare utvecklat i en reservation i utskottets budgetbetänkande KrU1, som jag hänvisar till.
3. | Kulturella och kreativa näringar samt regional tillväxt, punkt 23 (v, mp) |
| Siv Holma (v) och Esabelle Dingizian (mp) anför: |
Kulturen har fått en allt större betydelse för samhällsutvecklingen. I den regionala planeringen får den en viktig roll som lokaliseringsfaktor och som drivkraft för regional tillväxt. Det finns många exempel på att kreativ verksamhet i olika former skapat nytt liv i exempelvis före detta industri- och institutionsmiljöer. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna anser att kulturen måste ingå i all samhällsplanering och vara en viktig faktor på alla samhällsområden.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2009/10:3 Tid för kultur:
1. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av nuvarande nationella mål för kulturpolitiken och införande av nya mål (avsnitt 5). |
2. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet (avsnitt 6.1). |
3. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förändring av det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter (avsnitt 7.3). |
4. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Stiftelsen Svenska rikskonserter (avsnitt 7.4). |
5. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av tidigare beslutade myndighetsspecifika mål (avsnitt 10.1.1). |
6. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om avskaffande av ansvarsmuseifunktionen (avsnitt 10.6.1). |
Följdmotionerna
2009/10:Kr1 av Leif Pagrotsky m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävandet av nuvarande nationella mål för kulturpolitiken och införandet av nya mål. |
2. | Riksdagen avslår regeringens förslag avseende förändring av det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter. |
3. | Riksdagen avslår regeringens förslag avseende Stiftelsen Svenska rikskonserter. |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av tidigare myndighetsspecifika mål. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fristående analysmyndighet. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffandet av ansvarsmuseifunktionen. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksutställningar och Riksteatern. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändringen av fonogramstödet. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Stiftelsen Svenska rikskonserter och den eventuella framtida ”musikplattformen”. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkan mellan staten, den kommunala nivån och den ideella sektorn. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskapsspridning om barn- och ungdomskultur. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samlat ansvar inom biblioteksväsendet. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksantikvarieämbetets ansvar för digitalisering. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Kulturbryggan (före detta Framtidens kultur). |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturskaparnas villkor. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statlig inkomstgaranti. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den fria scenkonsten. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Skapande skola. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur och hälsa. |
2009/10:Kr2 av Siv Holma m.fl. (v):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag till nya mål för kulturen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Riksutställningar, Stiftelsen Svenska rikskonserter och Riksteatern ska utvecklas, inte avvecklas. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtida överenskommelse med ideella och idéburna organisationer och företrädare för de allmänna. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka kulturen i skolan. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur kulturen i utbildning och forskning ska stärkas. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformning av och tillgängligheten i den offentliga miljön. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en utredning ska tillsättas för att se över hur trygghetssystemen ska kunna fungera även i kulturarbetarnas vardag. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att successivt avskaffa systemet med garantilöner för konstnärer. |
9. | Riksdagen avslår regeringens förslag till nya regler för stöd till kulturskrifter. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kulturpolitik som berör internationella relationer och kulturpolitik som berör mångkultur alternativt interkultur inom landet ska behandlas var för sig. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny myndighet för uppföljning och analys inom kulturområdet. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den kompetens som finns inom befintliga kulturråd ska tas till vara för analyser och uppföljningar inom kulturområdet. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de romska organisationerna ska ha huvudinflytande över framtagandet av förslag till hemvist för den romska kulturen. |
2009/10:Kr3 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävandet av nuvarande nationella mål för kulturpolitiken och införandet av nya mål. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. |
3. | Riksdagen avslår regeringens förslag avseende förändring av det statliga stödet till litteratur och kulturtidskrifter. |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag avseende Stiftelsen Svenska rikskonserter. |
5. | Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av tidigare myndighetsspecifika mål. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffandet av ansvarsmuseifunktionen. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksutställningar och Riksteatern. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett samlat ansvar inom biblioteksväsendet. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fonogramstödet. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den statliga inkomstgarantin. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:So221 av Thomas Nihlén m.fl. (mp):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturens hälsofrämjande betydelse och dess roll inom vård- och omsorg. |
2009/10:Kr206 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör presentera förslag till kulturlag. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunala barnkulturplaner. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas en nationell biblioteksplan. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör presentera förslag till åtgärder som skapar fler arbeten för kulturarbetare. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag gällande frilansares möjlighet till försörjning mellan engagemang. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man snarast ska ta fram en handlingsplan för att stödja de ideella arrangörerna. |
2009/10:Kr218 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta att prioritera barns och ungdomars kulturskapande och kulturupplevelser.
2009/10:Kr219 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kompetensutveckling inom scenkonst och film.
2009/10:Kr236 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fortsatt engagemang i kulturella mötesplatser.
2009/10:Kr239 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur som tillväxtfaktor.
2009/10:Kr240 av Jan Emanuel Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om produktions- och distributionsstöd till kulturtidskrifter.
2009/10:Kr246 av Sylvia Lindgren och Veronica Palm (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ny och långsiktig kulturpolitik som ger fler tillgång till kultur.
2009/10:Kr247 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bevara folkbiblioteken.
2009/10:Kr252 av Eliza Roszkowska Öberg (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om IT och kultur.
2009/10:Kr264 av Marianne Kierkemann (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell databas för våra svenska kulturarv.
2009/10:Kr271 av Fredrik Schulte (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bibliotekslagen bör avskaffas.
2009/10:Kr274 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturen som resurs för regional tillväxt.
2009/10:Kr275 av Aleksander Gabelic m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturell kreativitet och innovation samt om att ta tillvara kulturarbetarnas kompetens.
2009/10:Kr279 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en feministisk strategi för jämställd kultur.
2009/10:Kr281 av Bosse Ringholm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur jazzens ställning i kulturpolitiken och samhället konkret kan förbättras.
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att utreda ett samlat ansvar för amatörkulturen. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett breddat arrangörsstöd och införande av turnéstöd. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ny kulturutredning bör tillsättas för att överväga hur kulturspridningen, exempelvis över Internet, ska gynnas och växa i framtiden. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en nationell biblioteksplan för samordning och för ökad tillgänglighet och tillgång till bibliotek för alla medborgare. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kulturperspektivet ska få ett större genomslag i samhällsplaneringsprocessen. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att offentliga miljöer i hög utsträckning ska smyckas med konst. |
2009/10:Kr315 av Gunnel Wallin (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Kulturrådet i uppdrag att utreda hur jazzens ställning konkret kan förbättras för att stärka jazzens svaga institutionella strukturer. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den särskilda utredare som får i uppdrag att utforma riktlinjerna för en ny nationell plattform för musik ska lägga särskild vikt vid hur den nya plattformen kan stödja de genrer som i huvudsak verkar i det fria kulturlivet. |
2009/10:Kr324 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad jämställdhet inom kultur.
2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s):
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur och hälsa. |