den 8 april
Fråga
2008/09:835 Fällfångst av lodjur
av Helena
Leander (mp)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Mars
månad är nu över och därmed årets jaktsäsong på lodjur. De flesta lodjur som
dödas skjuts, men en del fångas också i fälla. Fällfångsten sker i så kallade
tunnelfällor med tramp- eller snubbeltrådsutlösning. Dessa tunnelfällor används
också i stor omfattning även för räv och grävling och är då tillåtna under
totalt sju månader på året.
Utlösningsmekanismen
gör att fälltypen inte selektivt fångar bara räv och grävling, utan det finns
åtskilliga exempel på andra djur, såväl tamdjur som lodjur och fåglar, som
fångas i dessa fällor. Det finns således en stor risk för att lodjur fångas
under icke tillåten jakttid och frisläpps skadade, men också risk för illegalt
dödande i samband med detta.
Fällfångst
av lodjur var under ett par år förbjudet utanför renbetesområdet beroende på
bland annat konstaterade skador, men tilläts igen från 2008 under förutsättning
att fällorna invändigt skulle vara släta så att lodjuren inte kunde skadas.
Trots detta uppvisade samtliga i fjol fällfångade lodjur träflisor i magsäcken
efter att de försökt tugga sig ur fällorna. En fjärdedel av de fångade lodjuren
hade även tandskador som bekräftar detta.
Då de
skador som dokumenterats visar att lodjuren även med
den nya fälltypen utsätts för stress och skador vill jag fråga
jordbruksministern följande:
Avser
jordbruksministern att verka för ett förbud för jakt på lodjur genom
fällfångst?