den 8 april

Fråga

2008/09:835 Fällfångst av lodjur

av Helena Leander (mp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Mars månad är nu över och därmed årets jaktsäsong på lodjur. De flesta lodjur som dödas skjuts, men en del fångas också i fälla. Fällfångsten sker i så kallade tunnelfällor med tramp- eller snubbeltrådsutlösning. Dessa tunnelfällor används också i stor omfattning även för räv och grävling och är då tillåtna under totalt sju månader på året.

Utlösningsmekanismen gör att fälltypen inte selektivt fångar bara räv och grävling, utan det finns åtskilliga exempel på andra djur, såväl tamdjur som lodjur och fåglar, som fångas i dessa fällor. Det finns således en stor risk för att lodjur fångas under icke tillåten jakttid och frisläpps skadade, men också risk för illegalt dödande i samband med detta.

Fällfångst av lodjur var under ett par år förbjudet utanför renbetesområdet beroende på bland annat konstaterade skador, men tilläts igen från 2008 under förutsättning att fällorna invändigt skulle vara släta så att lodjuren inte kunde skadas. Trots detta uppvisade samtliga i fjol fällfångade lodjur träflisor i magsäcken efter att de försökt tugga sig ur fällorna. En fjärdedel av de fångade lodjuren hade även tandskador som bekräftar detta.

Då de skador som dokumenterats visar att lodjuren även med den nya fälltypen utsätts för stress och skador vill jag fråga jordbruksministern följande:

Avser jordbruksministern att verka för ett förbud för jakt på lodjur genom fällfångst?