den 23 mars
Fråga
2008/09:775 Industrins betydelse för tjänstesektorn
av Lars
Johansson (s)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Det
finns en felaktig uppfattning om att industrin och tjänstesektorn är två skilda
verksamheter, den ena omodern och den andra modern. I själva verket är de
kommunicerande kärl och beräkningar har gjorts av Almega och Unionen om
samspelet mellan industrin och tjänstesektorn.
De
branscher som köper in relativt mycket tjänster från vad som kallas den
kunskapsintensiva tjänstesektorn (KIS) är industribranscher som har ett högt
kunskapsinnehåll. Med andra ord är de mycket forskningsintensiva. Den
industribransch som genererar flest sysselsatta i den kunskapsintensiva
tjänstesektorn är motorfordonsindustrin. Den genererade drygt 33 000
sysselsatta inom KIS år 2005. Enligt de beräkningar som Almega och Unionen
gjort så kommer för varje person som förlorar jobbet i fordonsindustrin
ytterligare ett jobb att försvinna i tjänstesektorn samt ett ytterligare
halvtidsjobb inom industrin (underleverantörer).
De
arbetslöshetssiffror som nu växer månad för månad, förebådade av de högsta
varselsiffrorna månadsvis som vi sett sedan 1970-talet, visar rätt tydligt att
det samband som Almega och Unionen hävdar finns. Vad deras rapport dessutom
inte tagit upp är de effekter som i en andra våg kommer ute i kommuner och
landsting, det vill säga nedskärningar av personal när
skatteunderlaget viker. Kommuner och landsting kommer inte heller att ha råd
att köpa varor och tjänster från den privata sektorn i lika hög utsträckning
som tidigare, vilket ytterligare förstärker den ekonomiska nedgången.
Avser
näringsministern att i sin näringspolitik närmare beakta sambandet mellan
industrin och tjänstesektorn?