den 18 februari
Fråga
2008/09:639 Vanvårdsutredningens uppdrag
av Thomas
Nihlén (mp)
till
statsrådet Maria Larsson (kd)
Ett
mycket viktigt arbete sker inom ramen för den så kallade vanvårdsutredningen
där människor som farit illa under fosterhems‑, barnhems- och
institutionsplaceringar har möjlighet att beskriva det de varit utsatta för.
Det som redan framkommit visar att många varit utsatta – inte bara för
missförhållanden, utan även för regelrätta brott och övergrepp. Att staten
gjort ingripanden för människors bästa och i stället orsakat stor skada och
många gånger gjort människor olyckliga för livet är en tragedi. Vi måste alla
lära av historien och hitta strategier för att försäkra oss om att det inte
händer igen.
Vanvårdsutredningen
har intervjuat många människor och fler står på kö. Att få sin historia
berättad väcker samtidigt förhoppningar om att få upprättelse. I ett flertal
andra länder har utredningar av samma problematik lett till offentlig ursäkt
och skadeståndsprocesser. Den svenska utredningen har dock hittills inte haft i
uppdrag att se över skadeståndsfrågan.
Frågan
brådskar. Många av dem som varit med om övergrepp i samband med placeringar i
sin barndom är i dag mellan 80 och 90 år gamla. För dem är det ytterst viktigt
att få något slags upprättelse innan de dör.
Är statsrådet beredd att i tilläggsdirektiv till den så kallade
vanvårdsutredningen låta se över frågan om skadestånd för de drabbade?