den 12 december
Fråga
2008/09:387 Schweiz, Luxemburg, OECD och sekretesstater
av Birgitta
Eriksson (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Termen
”sekretesstater” används ibland i stället för ”skatteparadis”. I huvudsak
utgörs de av ministater och öar, inte sällan med en lite oklar statsrättslig
status. Många är före detta brittiska och nederländska kolonier. OECD har sedan
slutet av 1990-talet arbetat aktivt för att begränsa den skadliga
skattekonkurrens som sekretesstaterna står för. OECD har kommit en god bit på
väg men nu när arbetet intensifieras finns det ett problem i de medlemsstater
som i sig själva egentligen också är sekretesstater men är lite större och som
därmed har mer muskler.
Både
Schweiz och Luxemburg är bromsklossar i arbetet. Liechtenstein är till exempel
oerhört beroende av Schweiz. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och
16 procent av exporten går till Schweiz. Men inte har Schweiz bidragit till att
skapa större transparens kring Liechtensteins bankkonton!
Samarbetet inom OECD och EU, där Luxemburg är medlem, är alltså otillräckligt
för att komma till rätta med sekretesstaterna. För nu är tid för handling,
finanskrisen har skapat ett intresse för åtgärder och ett handlingsutrymme. Det
är vad man kallar rörelse eller ”momentum” i frågan. Tyskland och Frankrike
vill nu samarbeta bilateralt mot sekretesstaterna och Sverige borde
entusiastiskt ansluta sig till denna coalition of the willing som inte bromsas
av stater som Schweiz och Luxemburg.
Avser
finansministern att ta några särskilda initiativ för att Sverige ska ansluta
sig till de stater inom EU och OECD som vill gå snabbare fram med olika
åtgärder mot sekretesstaterna?