den 2 december
Fråga
2008/09:333 Märkesåret och Åland
av Raimo
Pärssinen (s)
till
statsminister Fredrik Reinfeldt (m)
Den
15 januari 2009 inleds firandet av märkesåret 1809. Relationen mellan Sverige
och Finland lyfts fram. Frågan är dock i vilken utsträckning det självstyrande
Åland kommer att uppmärksammas. Åland är svenskspråkigt och avståndet mellan
Åland och det svenska fastlandet är mindre än till det finländska, men landet
kom ändå, genom en serie historiska händelser, att tillhöra Finland. Redan på
medeltiden fördes Åland till Åbo stift och på 1600-talet till Åbo och
Björneborgs län. I freden i Fredrikshamn 1809 föreslog svenskarna att Åland
skulle kvarstå i Sverige, men Ryssland drev igenom sitt motsatta förslag, med
hänvisning till ovanstående faktum men givetvis främst av militära skäl. Åland
blev en del av Finland vid den finska självständighetsförklaringen 1917.
Samtidigt började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med
Sverige, bland annat undertecknade över 90 procent av Ålands vuxna befolkning
en petition om utträde ur Finland. Finland erbjöd öarna en autonom status inom
republiken. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland
skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland fick garantera ålänningarna
rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett
internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och
demilitariserad zon. Åland är i dag ett självstyrt
landskap inom Finland. Dess styrelse regleras av självstyrelselagen. Ålands
landshövding representerar Finlands regering i landskapet. Det åländska
parlamentet, Ålands lagting, har lagstiftningsbehörighet inom många områden
medan finsk lag gäller inom andra. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands
ställning inom EU.
Hur
avser statsministern att uppmärksamma Ålands unika situation och självstyre
under märkesåret?