den 19 augusti
Interpellation
2008/09:588 Extern utredning av framtida välfärdsstatistik
av Lennart Levi
(c)
till
finansminister Anders Borg (m)
I
min fråga i kammaren den 30 november 2006 och i min tidigare interpellation
till finansminister Anders Borg (2007/08:187) framhöll jag att ”vårt land kan
vara stolt över Statistiska centralbyråns system för intervjuundersökningar av
befolkningens levnadsförhållanden, ULF”. I ULF ingår ett tiotal integrerade
sektorsundersökningar som sedan mer än 30 år har gett oss en unik och
tillförlitlig bild av vår välfärd vid varje mättillfälle men också av dess
utveckling över flera decennier.
I sitt
svar på frågan framhöll finansministern att han bara kunde instämma i
ovanstående, ”nämligen att levnadsundersökningarna har varit centrala” och att
de är viktiga ”för att vi ska få en ökad förståelse för hur
samhällsförhållandena fungerar”.
I sitt
interpellationssvar framhöll finansministern att den oro interpellationen väckt
”ger oss anledning att särskilt noga följa utvecklingen på det här området”.
Föreliggande interpellation syftar till att aktualisera just en sådan noggrann
uppföljning av utvecklingen.
Statistik för riksdag och
regering, samhällsplanering, forskning, demokratisk insyn och fri
opinionsbildning
ULF är
vårt minne över framväxten av levnadsförhållanden och välfärdsfördelning sedan
1970-talet (efter kön, ålder, yrke, etnisk bakgrund, bostadsort och så vidare).
Det är en referenspunkt och ett centralt beslutsunderlag för samhällsplanering
i vid bemärkelse: för ekonomisk politik, socialpolitik, folkhälsoplanering,
sysselsättningsutveckling och arbetsmiljö, materiell levnadsstandard,
bostadspolitik, social ekonomi, politiskt deltagande och så vidare.
Fram
till 2006 omfattade ULF ett system av integrerade intervjuundersökningar
rörande befolkningens hälsa och omsorg, sysselsättning och arbetsmiljö,
inkomster och levnadsstandard, boende, utbildning, sociala nätverk, exponering
för brott, politiskt deltagande och fritid. ULF-systemet omfattade även en
rapportserie om välfärdens utveckling och fördelning (löpande ”social
rapportering”).
ULF
används sedan 1970-talet av statsdepartementen, offentliga utredningar,
sektorsmyndigheter, forskningsinstitutioner, intresseorganisationer och
massmedier. SCB:s verksledning har tidigare betecknat ULF som ”SCB:s
flaggskepp”. Inom forskningen har ULF betecknats som en ”riksklenod”,
ovärderlig för longitudinell social, ekonomisk och medicinsk forskning. ULF har
hittills varit en ”fri resurs” som ersatte en mer splittrad statistikinsamling till
väsentligt högre kostnader.
ULF har
även tjänat som förebild för statistikuppbyggnaden i andra länder. Och SCB och
ULF har tilldelats 2001 års Reward for the Betterment of Human Conditions av
The International Society for Quality of Life Studies för sin systemuppbyggnad,
rigorösa kvalitetskontroll, publicering och uthållighet allt sedan 1970-talet.
ULF har
också gett oss demokratisk insyn över välfärdsutvecklingen till gagn för
partierna, massmedier och intresseorganisationer. På uppdrag av Sveriges riksdag
har SCB sedan 1970-talet offentliggjort högkvalitativa och detaljerade
tidsserier i sina publikationer och på sin hemsida. Parallellt har
organisationer och sektorsmyndigheter utnyttjat ULF för egna samhällskritiska
genomlysningar. Av beslutsunderlaget från 70-talet framgår att riksdagens
målsättning var att institutionalisera ”en varningsklocka”.
Omläggning och risk för
nedläggning av ULF
Nu har
varningsklockan faktiskt tystnat. År 2006 inledde SCB en omläggning av ULF, som
nu i praktiken har utvecklats till en nedläggning av ULF och de mer än 30-åriga
svenska tidsserierna. Riksdagens anslag för ULF har i stället använts för att
finansiera en ny långt mindre ambitiös EU-undersökning (SILC, Survey of Income
and Living Conditions), som enligt en EU-förordning ska bekostas av medlemsländerna
själva och som sedan ska levereras till Eurostat.
Men
riskerar verkligen ULF att läggas ned?
1. SCB skriver på sin hemsida (den 2 november
2006) att ”SILC från och med 2008 ska ersätta ULF”.
2. SCB skriver vidare att SILC även ska innehålla
”ett urval av gamla ULF-frågor så långt utrymmet medger”.
3. SCB skriver vidare att ”en del av de
(återstående) specifika svenska ULF-intervjufrågorna kommer att ersättas av
snarlika SILC-frågor”.
4. SILC liknar visserligen ULF men har en
betydligt mindre detaljeringsgrad, annan frågemetodik och väsentligt lägre
kvalitet.
5. Innehållet i SILC kommer i framtiden att
alltmera bestämmas av Eurostats intressen och direktiv och successivt tränga ut
även resterande ULF-frågor.
6. Av besparingsskäl ska SILC dessutom genomföras
med telefon- i stället för besöksintervjuer, vilket dels reducerar
frågeutrymmet radikalt (intervjutiden måste minskas från 70 till maximalt 30
minuter, en varaktighet rekommenderad i facklitteraturen för telefonintervjuer),
dels leder till okontrollerade tidsseriebrott i statistiken. Komplex och
känslig information (till exempel om ohälsa) lämpar sig dessutom inte för
telefonintervjuer.
7. Till bilden hör också att nästan alla EU-länder
genomför SILC via besök, analogt med ULF fram till 2006 men i motsats till
SCB:s SILC-tillämpning. Därmed reduceras även jämförbarheten med övriga
EU-länder.
8. Dessa förändringar har beslutats på
förhållandevis låg nivå inom SCB, utan samråd med och utan acceptans av SCB:s
nätverk av statistikanvändare och forskare.
Nedläggningen
av ULF-tidsserierna är därutöver en betydande kapitalförstöring. Svenska
myndigheter, offentliga utredningar, intresseorganisationer och
forskningsinstitutioner tvingas nu att investera i egna nya statistiksystem.
Samhällskostnaderna för att bygga upp alternativa statistiksystem för
sektorsmyndigheter och forskning är mycket stora.
Kritiken mot SCB:s beslut
Ett
stort antal protester har kommit till SCB från myndigheter och forskargrupper
som genom SCB:s beslut förlorar sin basstatistik respektive sina longitudinella
forskningsmaterial. SCB har kritiserats av ett brett spektrum av forskargrupper
i debattartiklar i Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Läkartidningen. I
tidskriften Fokus ifrågasätts SCB:s roll som oberoende och högkvalitativ
faktaleverantör. I en debattartikel i Göteborgs-Posten kritiserar elva av vårt
lands ledande forskare inom medicin och samhällsvetenskap den av SCB genomförda
nedläggningen av ULF.
Vidare
har Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet gemensamt utrett nedläggningens
konsekvenser för folkhälsostatistiken och menar att möjligheterna till årlig
uppföljning av folkhälsan och en rad välfärdsvariabler försvinner och att
viktiga 30-åriga tidsserier bryts. Socialstyrelsen skriver till regeringen att
styrelsen inte kan fullgöra sitt uppdrag utan tillgång till ULF, att ULF måste
bevaras, alternativt att motsvarande nationella undersökningar måste genomföras
på annat sätt – vilket skulle skapa stora samhällskostnader utanför SCB.
I Socialstyrelsens
senaste folkhälsorapport (2009) har nu viktiga delar av hälsomätningar som
tidigare varit baserade på ULF utgått.
Kritiker
har länge hävdat att ULF har en så stor omfattning att det över huvud taget
inte är möjligt att samla in ULF-data via telefonintervjuer. Den eventuella
rationaliseringspotential som övergång till telefon skulle kunna ge är alltför
liten och förutsätter mycket stora nya resurser i metodforskning för att
kontrollera och beräkna riskerna för tidsseriebrott.
SCB:s
vetenskapliga råd gav följande råd till SCB:
-
”att noga betänka att ULF är en etablerad
besöksundersökning av en omfattning som normalt anses kräva besöksintervjuer.
En sådan drastisk ändring som en övergång till telefonintervjuer kräver starkt
stöd av ett positivt utfall av omsorgsfulla och omfattande metodstudier.” (november
2004)
-
”att tillsammans med externa experter från exempelvis
Institutet för social forskning klarlägga hur långt det är möjligt att med nya
SILC-ULF och övrig statistik inom den sociala statistiken belysa de
välfärdskomponenter som tidigare ingått i den sociala rapporteringen från ULF
och vilka brister i jämförbarhet med tidigare rapportering som kommer att
uppstå” (mars 2007).
SCB:s
externa programråd för social välfärdsstatistik uttalade att man ”… stödjer att
frågan om metodbyte utreds vidare. En förutsättning är att erforderliga
resurser tillförs … så att utvärderingen kan bedrivas med mycket hög
ambitionsnivå: lång period av parallella mätningar, återintervjuer och
rekonciliering.” (den 18 november 2004)
SCB har
inte tilldelats några särskilda medel för de omfattande kostnaderna för sådana
erforderliga metodstudier.
Sammanfattningsvis
finner jag följande:
1. Besluten hösten 2006 fattades utan att dessa
metodutredningar hade genomförts.
2. SCB har i stället exkluderat riskerna för
tidsseriebrott från det fortsatta metodarbetet. En mindre studie av skillnader
mellan telefon- och besöksstatistik har genomförts, om vilken SCB nu skriver
att ”metodskillnaderna måste vara betydande för att kunna påvisas”.
3. Seriösa metodstudier i Finlands SCB tyder på
att bland annat den uppmätta sjukligheten minskar påtagligt vid övergång från
besöks- till telefonundersökningar. Tillförlitliga tidsserier förutsätter över
tiden konstanta eller jämförbara mätmetoder.
4. SCB skriver numera på sin hemsida att
statistikanvändarna måste vara uppmärksamma på att det kan förekomma brott i
SCB:s tidsserier.
5. SCB har nu också övergett sina planer på att i
efterhand masskorrigera välfärdsstatistiken via korrektionskoefficienter
bestämda genom stora parallella kontrollstudier.
SCB har
en lång tradition av föredömligt samarbete med statistikens konsumenter via
särskilda rådgivande expertgrupper med representanter från myndigheter,
organisationer och forskning. ULF hade under 30 år fram till 2005 ett sådant
nätverk med ett tiotal sektorsråd (för tio välfärdskomponenter) som regelbundet
granskade och godkände metoder, datainsamling, publiceringsplaner och
förändringar i undersökningarna. Ungefär vart tionde år genomfördes dessutom
stora gemensamma användarkonferenser. Vid sådana konferenser på 80- och
90-talet har en eventuell övergång till telefonmetod diskuterats men varje gång
avvisats unisont. Inför de genomgripande beslut som SCB tog hösten 2006 avbröts
detta konsumentsamarbete och en redan inplanerad användarkonferens före
besluten inställdes.
En
senare begäran om en användarkonferens från tre riksdagsledamöter inom
allianspartierna (professor Lennart Levi (c), professor Barbro Westerholm (fp)
och professor Finn Bengtsson (m) sommaren 2008 ledde till att SCB den 3 juni
2009 anordnade ett kort seminarium med lägerapportering från SCB:s sida. Även
vid detta seminarium framfördes kraftig kritik från många håll.
Mitt
sammanfattande intryck är att även SCB:s egna uttalanden visar att kritikernas
oro varit och är befogad. Efter en intern metoddiskussion inom SCB och extern
kritik från statistikanvändarna som nu pågått under fem år uttrycker även SCB
en tydlig tveksamhet inför ULF-tidsseriernas tillförlitlighet och successiva
begränsning men menar att en omprövning trots detta inte är aktuell. Det är
uppenbart att SCB inte längre anser sig kunna garantera säkra tidsserier
rörande svenska levnadsförhållanden med nuvarande uppläggning och finansiering.
Riksdagen
har ett centralt ansvar att följa och vid behov påverka välfärdsutvecklingen.
Det förutsätter kunskap som alltsedan 1970-talet har baserats på fakta från
SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF).
Riksdagen
har också ett opinionsbildningsansvar, ett ansvar för att underhålla statistik och
forskning och att främja att massmedier, intresseorganisationer och väljarna
får demokratisk insyn i välfärdsutvecklingen.
I sitt
svar på min tidigare interpellation i samma fråga (2007/08:187) uttalade även
finansministern en oro över frågans utveckling, en oro som ”ger oss anledning
att särskilt noga följa utvecklingen på det här området”.
Mot
bakgrund av vad som ovan anförts vill jag fråga finansministern:
1. Hur avser finansministern att säkra en framtida
väl fungerande välfärdsstatistik?
2. Hur avser finansministern att hantera frågan om en extern utredning av
förutsättningarna för den framtida utformningen av den nationella och
EU-inriktade välfärdsstatistiken?