den 13 maj

Interpellation

2008/09:519 Inflytande över försvaret

av Fredrik Lundh (s)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Regeringen skriver i sin inriktningsproposition Ett användbart försvar: ”Vi bygger ett tillgängligt, användbart och rörligt svenskt insatsförsvar, avsett för insatser med samma förband i Sverige, i närområdet och utanför närområdet.”

Frågan är om Försvarsmakten har tagit till sig andemeningen i inriktningspropositionen när man nu jobbar vidare med stora organisationsförändringar, inte minst inom flygvapnet. Där finns det i dag ett förslag till centralisering av all soldatutbildning och till att bryta loss basbataljonerna från insatsdivisionerna.

Tyvärr verkar Försvarsmakten jobba vidare på sitt underlag som man presenterade i början på året utan några djupare reflexioner. Det jag finner märkligt är att regeringen dessutom sitter tyst och ser på när Försvarsmakten så tydligt bryter mot den överenskommelse som gjorts mellan den fyra borgerliga partiledarna när det gäller försvaret denna mandatperiod.

Det är av största vikt att vi fortsättningsvis får ha kvar två starka insatsflottiljer värda namnet, en i norra och en i södra Sverige. Det är särskilt angeläget när vår omvärldsanalys entydigt visar att Barentsregionen och Östersjöregionen är de heta områdena ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Anser försvarsministern att innehållet i och förmågan på våra militära förband inte längre är en politisk fråga; är det försvarsministerns avsikt att detta helt kan avgöras av Försvarsmakten?

Är det möjligt och förenligt med andemeningen i inriktningspropositionen att skilja basbataljonerna från stridsflygdivisionerna på insatsflottiljerna F 21 i Luleå och F 17 i Ronneby, och avser försvarsministern att agera med anledning av avsikterna till sådant åtskiljande?