den 13 maj
Interpellation
2008/09:519 Inflytande över försvaret
av Fredrik
Lundh (s)
till
försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Regeringen
skriver i sin inriktningsproposition Ett användbart försvar: ”Vi bygger ett
tillgängligt, användbart och rörligt svenskt insatsförsvar, avsett för insatser
med samma förband i Sverige, i närområdet och utanför närområdet.”
Frågan
är om Försvarsmakten har tagit till sig andemeningen i inriktningspropositionen
när man nu jobbar vidare med stora organisationsförändringar, inte minst inom flygvapnet.
Där finns det i dag ett förslag till centralisering av all soldatutbildning och
till att bryta loss basbataljonerna från insatsdivisionerna.
Tyvärr
verkar Försvarsmakten jobba vidare på sitt underlag som man presenterade i
början på året utan några djupare reflexioner. Det jag finner märkligt är att
regeringen dessutom sitter tyst och ser på när Försvarsmakten så tydligt bryter
mot den överenskommelse som gjorts mellan den fyra borgerliga partiledarna när
det gäller försvaret denna mandatperiod.
Det är
av största vikt att vi fortsättningsvis får ha kvar två starka insatsflottiljer
värda namnet, en i norra och en i södra Sverige. Det är särskilt angeläget när
vår omvärldsanalys entydigt visar att Barentsregionen och Östersjöregionen är
de heta områdena ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Anser
försvarsministern att innehållet i och förmågan på våra militära förband inte
längre är en politisk fråga; är det försvarsministerns avsikt att detta helt
kan avgöras av Försvarsmakten?
Är det möjligt
och förenligt med andemeningen i inriktningspropositionen att skilja
basbataljonerna från stridsflygdivisionerna på insatsflottiljerna F 21 i
Luleå och F 17 i Ronneby, och avser försvarsministern att agera med anledning av avsikterna till sådant åtskiljande?