den 13 maj
Interpellation
2008/09:511 IB-elevernas möjligheter att söka till vidare
studier
av Mats Pertoft
(mp)
till
utbildningsminister Jan Björklund (fp)
International
Baccalaureate Diploma Programme, IB-programmet, är ett tvåårigt gymnasieprogram
med internationell standard som erbjuds i ett flertal länder och ger tillgång
till universitet över hela världen. I svenska gymnasieskolor som erbjuder
International Baccalaureate måste eleverna först gå ett förberedande år, dels
för att förbereda eleverna på språket och undervisningen, dels för att
gymnasieutbildningen enligt svensk skollagstiftning måste vara tre år.
International
Baccalaureate Diploma Programme sägs vara det mest krävande studieprogrammet på
gymnasienivå i Sverige. Däremot är IB inte en svensk gymnasielinje utan en
internationell och styrs från Cardiff och Genève. De omfattande studierna på
engelska som programmet kräver av eleverna ger den överlägset bästa möjligheten
till fortsatt akademisk utbildning utomlands. Om eleven lyckas ta ”Bilingual
Diploma” klassas han eller hon som modersmålstalande i engelska i
Storbritannien vid ansökan till universitet.
IB-diplomet
ger även behörighet till svenska universitet. För närvarande konverteras
IB-betygen till ett svenskt jämförelsetal, 40 poäng motsvarar ett jämförelsetal
på 20.0 i det svenska betygssystemet. Reglerna kommer att ändras från och med
hösten 2010, då IB-elever i stället kommer att finnas i en särskild kvotgrupp
tillsammans med elever med utländsk gymnasieexamen. För särskild behörighet krävs
lägst betyget 4 i ett ämne.
Enligt
det nya systemet, som träder i kraft nästa höst, ska därmed IB-elever inte
längre få sina betyg konverterade så att de kan tävla i samma kvotgrupp som
elever med vanliga svenska gymnasiebetyg. I stället ska de söka i den så
kallade Kvotgrupp III tillsammans med dem som har utländska betyg. Men
platserna fördelas efter kvotgruppernas storlek och antalet sökande i Kvotgrupp
III kommer ofta att vara så lågt att man får ett fåtal platser eller ingen
plats alls. Det nya systemet gör att akademiskt väl förberedda IB-elever kommer
att slå ut varandra, medan gymnasister från andra linjer seglar rakt in, trots
att de har tunnare kunskaper. I värsta fall får IB-eleverna över huvud taget
inte chansen, eftersom Kvotgrupp III blir helt utan platser. Ju smalare och mer
attraktiv utbildningen är, desto större är risken.
Det är
tydligt att riksdagens beslut om ändrade antagningsregler till högskolan
missgynnar IB-programmet och de elever som väljer detta. IB-programmet är en
viktig del av det svenska gymnasielandskapet och ett uttryck för den mångfald
av gymnasiemöjligheter som gynnar utvecklingen av svenskt skolväsen.
Regeringen
borde vara angelägen om att värna om IB-programmet i Sverige och hitta en
konstruktiv lösning för de problem som nu har visat sig. Pragmatism borde gå
före ålderdomliga principer.
Min
fråga till ministern är:
Hur
kommer ministern att agera för att säkerställa att IB-programmets elever även i
framtiden får samma möjligheter som alla andra gymnasieelever att söka till
svenska högskolor?