den 29 april

Interpellation

2008/09:484 Den demokratiska situationen i Turkiet

av Jacob Johnson (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den 1 juli blir Sverige ordförandeland i EU. Statminister Fredrik Reinfeldt besökte nyligen Turkiet och uttalade sig enligt DN otvetydigt för vikten av ett turkiskt EU-medlemskap. Reinfeldt menade att EU ”inte har råd att förbise Turkiets unika möjligheter att förena olika kulturer med varandra”.

Turkiets närmande till EU-medlemskap inleddes under Bülent Ecevits tid som premiärminister och har intensifierats under AKP-regeringens tid under ledning av Erdogan som premiärminister och Gül som utrikesminister. Man har genomfört ett antal reformer som avser att förbättra förhållandena när det gäller demokratiska och mänskliga rättigheter i landet samt situationen för de nationella minoriteterna som lever i Turkiet. Förändringar i lagstiftningen har skett, men när det gäller tillämpningen av dem finns åtskilligt mer att önska.

Reformerna är på intet sätt okontroversiella i Turkiet. Starka turknationalistiska krafter, dit militären kan räknas, är motståndare till de nya lagarna och till förslagen om ytterligare reformer. Särskilt kritisk är man till en förändring när det gäller behandlingen av den kurdiska minoritetens grundläggande fri- och rättigheter.

Detta exemplifierades återigen i samband med de turkiska lokalvalen den 29 mars. Demokratiska samhällspartiet (DTP) gick starkt framåt i de sydöstra kurdiska delarna av landet. Detta trots att AKP satsade stort och med olika, ibland diskutabla, medel försökte vinna storstaden Diyarbakir och andra städer i de kurdiska delarna av Turkiet. Men DTP inte bara försvarade sina positioner utan gick stärkta framåt i valet och vann bland annat ett stort antal nya borgmästarposter i regionen.

Enligt uppgift reagerade den turkiska staten på DTP:s framgångar med att genomföra 300 arresteringar av DTP:s förtroendevalda politiker. Den 21 april dömde en turkisk författningsdomstol i Diyarbakir två folkvalda DTP-borgmästare, Osman Baydemir och Nejdet Atalay, till tio månaders fängelse.

Det är inte heller en tillfällighet att arresteringarna genomförs just då samtal om en fredlig lösning på den kurdiska frågan aktualiserats av DTP och andra organisationer. Arresteringarna har motiverats med stöd i turkisk lagstiftning som i praktiken innebär att varje oppositionell yttring från kurdisk sida kan slås ned och stämplas som terrorism. Det är djupt beklagligt att Turkiet inte verkar vilja se samtal under fredliga former och inte är beredda att tillmötesgå kurdernas krav om sina mänskliga och demokratiska rättigheter.

Samtidigt som kränkningar av kurdernas rättigheter sker på hemmaplan arbetar den turkiska regeringen för att stänga den kurdiska tv-kanalen Roj-tv, som sänds från Danmark. På så vis försöker Turkiet på ett avgörande sätt begränsa möjligheten för kurder i Turkiet att ta del av tv på sitt eget språk.

Sedan flera år tillbaka söker Turkiet medlemskap i EU. För att ett medlemskap ska bli aktuellt måste man uppfylla Köpenhamnskriterierna och upphöra inskränkningarna av de mänskliga rättigheterna för landets minoriteter.

Vänsterpartiet har i en motion till riksdagen om det svenska ordförandeskapet i EU bland annat tagit upp den kurdiska frågan. Vi anser att Sverige ska utnyttja sina goda kontakter med företrädare för såväl den kurdiska befolkningen i Turkiet som den turkiska regeringen. Vi har därför föreslagit att Sverige under sitt ordförandeskap ska ta initiativ till en konferens om frågan med deltagare från kurdiska organisationer verksamma i Turkiet, företrädare för Turkiet, Sverige och andra EU-länder. Syftet med denna konferens är att få i gång en fredlig process för att tillgodose kurdernas rättigheter i Turkiet.

Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

1. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del som enskild stat och inom EU för att Turkiet ska respektera utslagen av parlamentariska val?

2. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del som enskild stat och inom EU för att förhindra att företrädare för lagligt verksamma politiska partier inte arresteras eller förföljs på oklara grunder?

3. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del som enskild stat och inom EU för att förhindra ökad polarisering mellan de turkiska och kurdiska folkgrupperna i Turkiet?

4. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del som enskild stat och inom EU under det svenska ordförandeskapet för att stärka möjligheterna till försoning och dialog mellan kurdiska organisationer och den turkiska regeringen?

5. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del som enskild stat och inom EU under det svenska ordförandeskapet för att de hinder undanröjs, som ökade spänningar och krigföring innebär när det gäller Turkiets möjligheter att utveckla mänskliga rättigheter, demokrati och förbättrade förhållanden för etniska minoriteter?