den 29 april
Interpellation
2008/09:484 Den demokratiska situationen i Turkiet
av Jacob
Johnson (v)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
Den
1 juli blir Sverige ordförandeland i EU. Statminister Fredrik Reinfeldt besökte
nyligen Turkiet och uttalade sig enligt DN otvetydigt för vikten av ett
turkiskt EU-medlemskap. Reinfeldt menade att EU ”inte har råd att förbise
Turkiets unika möjligheter att förena olika kulturer med varandra”.
Turkiets
närmande till EU-medlemskap inleddes under Bülent Ecevits tid som premiärminister
och har intensifierats under AKP-regeringens tid under ledning av Erdogan som
premiärminister och Gül som utrikesminister. Man har genomfört ett antal
reformer som avser att förbättra förhållandena när det gäller demokratiska och
mänskliga rättigheter i landet samt situationen för de nationella minoriteterna
som lever i Turkiet. Förändringar i lagstiftningen har skett, men när det
gäller tillämpningen av dem finns åtskilligt mer att önska.
Reformerna
är på intet sätt okontroversiella i Turkiet. Starka turknationalistiska
krafter, dit militären kan räknas, är motståndare till de nya lagarna och till
förslagen om ytterligare reformer. Särskilt kritisk är man till en förändring
när det gäller behandlingen av den kurdiska minoritetens grundläggande fri- och
rättigheter.
Detta
exemplifierades återigen i samband med de turkiska lokalvalen den 29 mars.
Demokratiska samhällspartiet (DTP) gick starkt framåt i de sydöstra kurdiska
delarna av landet. Detta trots att AKP satsade stort och med olika, ibland diskutabla,
medel försökte vinna storstaden Diyarbakir och andra städer i de kurdiska
delarna av Turkiet. Men DTP inte bara försvarade sina positioner utan gick
stärkta framåt i valet och vann bland annat ett stort antal nya
borgmästarposter i regionen.
Enligt
uppgift reagerade den turkiska staten på DTP:s framgångar med att genomföra 300
arresteringar av DTP:s förtroendevalda politiker. Den 21 april dömde en turkisk
författningsdomstol i Diyarbakir två folkvalda DTP-borgmästare, Osman Baydemir
och Nejdet Atalay, till tio månaders fängelse.
Det är
inte heller en tillfällighet att arresteringarna genomförs just då samtal om en
fredlig lösning på den kurdiska frågan aktualiserats av DTP och andra
organisationer. Arresteringarna har motiverats med stöd i turkisk lagstiftning
som i praktiken innebär att varje oppositionell yttring från kurdisk sida kan
slås ned och stämplas som terrorism. Det är djupt beklagligt att Turkiet inte
verkar vilja se samtal under fredliga former och inte är beredda att
tillmötesgå kurdernas krav om sina mänskliga och demokratiska rättigheter.
Samtidigt
som kränkningar av kurdernas rättigheter sker på hemmaplan arbetar den turkiska
regeringen för att stänga den kurdiska tv-kanalen Roj-tv, som sänds från
Danmark. På så vis försöker Turkiet på ett avgörande sätt begränsa möjligheten
för kurder i Turkiet att ta del av tv på sitt eget språk.
Sedan
flera år tillbaka söker Turkiet medlemskap i EU. För att ett medlemskap ska bli
aktuellt måste man uppfylla Köpenhamnskriterierna och upphöra inskränkningarna
av de mänskliga rättigheterna för landets minoriteter.
Vänsterpartiet
har i en motion till riksdagen om det svenska ordförandeskapet i EU bland annat
tagit upp den kurdiska frågan. Vi anser att Sverige ska utnyttja sina goda
kontakter med företrädare för såväl den kurdiska befolkningen i Turkiet som den
turkiska regeringen. Vi har därför föreslagit att Sverige under sitt
ordförandeskap ska ta initiativ till en konferens om frågan med deltagare från
kurdiska organisationer verksamma i Turkiet, företrädare för Turkiet, Sverige
och andra EU-länder. Syftet med denna konferens är att få i gång en fredlig
process för att tillgodose kurdernas rättigheter i Turkiet.
Jag
vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
1. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges
del som enskild stat och inom EU för att Turkiet ska respektera utslagen av
parlamentariska val?
2. Vad avser utrikesministern att göra för
Sveriges del som enskild stat och inom EU för att förhindra att företrädare för
lagligt verksamma politiska partier inte arresteras eller förföljs på oklara
grunder?
3. Vad avser utrikesministern att göra för
Sveriges del som enskild stat och inom EU för att förhindra ökad polarisering
mellan de turkiska och kurdiska folkgrupperna i Turkiet?
4. Vad avser utrikesministern att göra för
Sveriges del som enskild stat och inom EU under det svenska ordförandeskapet
för att stärka möjligheterna till försoning och dialog mellan kurdiska
organisationer och den turkiska regeringen?
5. Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges
del som enskild stat och inom EU under det svenska ordförandeskapet för att de
hinder undanröjs, som ökade spänningar och krigföring
innebär när det gäller Turkiets möjligheter att utveckla mänskliga rättigheter,
demokrati och förbättrade förhållanden för etniska minoriteter?