den 16 oktober
Interpellation
2008/09:42 Fastighetsboxar som arbetsmiljöfråga
av Gunvor G
Ericson (mp)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
En fastighetsbox
är en anordning för utdelning av post till samtliga postmottagare i en uppgång
i flerfamiljshus.
I
Sverige har fastighetsboxarna skapat konflikt mellan å ena sidan postoperatörer
(de företag som bär ut post) och fastighetsägare och hyresgästorganisationer å
andra sidan.
I
september 2005 utfärdade Post- och telestyrelsen (PTS) allmänna råd om utdelning
av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst enligt
postlagen. Enligt dessa råd skulle postoperatören ta initiativ till att förmå
samtliga fastighetsägare att senast den 1 januari 2011 övergå till
fastighetsboxar. I början av oktober fattade regeringen beslut om att riva upp
detta.
PTS
allmänna råd om utdelning av post (PTSFS 2005:5) hade sin utgångspunkt i Post-
och kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) som menar att övergången till
utdelning till fastighetsboxar bör påskyndas. Syftet är, enligt utredningen,
att effektivisera postutdelningen samt att skapa en bättre arbetsmiljö för
brevbärarna.
Sverige
är ett av få länder i världen där man ännu inte helt har gått över till
utdelning i fastighetsboxar.
Boende
i flerfamiljshus skulle senast från den 1 januari 2011 få sin post utdelad i så
kallade fastighetsboxar i entrén, i stället för i postinkast i den egna dörren.
Det var innebörden av de allmänna råd om postutdelning som PTS har beslutat om
som led i myndighetens arbete att säkerställa fortsatt postutdelning fem dagar
i veckan trots de markant ändrade förutsättningarna för meddelandeförmedling
som den elektroniska teknikutvecklingen medför, men som regeringen nu ändrat.
För och nackdelar
Fastighetsboxarna
har fördelar från effektivitets‑, arbetsmiljö‑, brand- och säkerhetssynpunkt.
Minskade arbetsskador och effektiviserad postutdelning gynnar i slutändan
konsumenterna eftersom utdelning till fastighetsboxar bidrar till att
postutdelningen kan ske till rimliga kostnader.
De som
bor i villa eller radhus har sedan länge fått gå utanför dörren och hämta sin
post i den brevlåda som de själva ansvarar för. Visst är det en service att få
posten serverad på hallmattan, men behöver alla ha det så och är det värt
priset? Personer som på grund av ålder eller funktionshinder inte kan hämta sin
post i entréplanet ska även i fortsättningen få sin post i den egna dörren; det
är bara att begära, säger till exempel Posten AB.
Det är
Posten AB:s uppgift att utarbeta specifikationer för hur fastighetsboxar ska
utformas och placeras. I detta arbete ska Posten samverka med fastighetsägare
och ta särskild hänsyn till de boendes personliga integritet och
fastighetsboxarnas stöldskydd. I gamla fastigheter med kulturhistoriskt värde
kan det vara svårt att sätta upp boxar då det kan förändra interiören, men ska
det hindra att det finns allmänna regler med undantag?
En del
hävdar att fastighetsboxen gör att man inte längre kan få morgontidningen vid
dörren. I de flerfamiljshus som redan har fastighetsboxar delas morgontidningen
i de flesta fall ut vid lägenhetsdörren. Dessutom slipper man bli väckt, när
morgontidningen inte längre dunsar in genom brevinkastet.
Arbetsmiljö och
effektivitet
En
brevbärare som arbetar i flerfamiljshus går i genomsnitt 6 000 trappsteg varje
dag. Den största belastningen sker när brevbäraren går nedför trapporna.
Arbetsmiljöproblemen
är väldokumenterade. Vid Linköpings universitet och vid Arbetsmiljöverket har
ett flertal studier genomförts.
Arbetsmiljöverkets
belastningsergonomer anser att det är väl belagt att mycket trappspring snabbar
på utvecklingen av artros. Trappspring ger förslitningsskador på både knän och
rygg. 49 procent av brevbärarna i flerfamiljshus uppger att de haft besvär i
knäna det senaste året. Det kan jämföras med andra jämförbara yrkesgrupper
(bland annat lokalvårdare och vårdbiträden) där motsvarande siffra var mellan
17 och 26 procent. Besvär med höftleder var 40 procent vanligare och fotbesvär
70 procent vanligare.
Regeringen
har i proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik ändrat namnet
på målområde 4 från Ökad hälsa i arbetslivet till det mer neutrala Hälsa i
arbetslivet. Regeringens företrädare sade inför beslut i riksdagen att det inte
skulle ha någon betydelse i sak. I frågan om fastighetsboxar är det inte
brevbärarnas arbetsmiljö som föranlett regeringen att gå in och upphäva PTS
beslut utan andra hänsyn har prioriterats högre. Men att förebygga ohälsa är
mer kostnadseffektivt än att reparera i efterhand och framför allt ökar det
människors livskvalitet. En höftledsoperation är krävande för individen och
kostar landstingen stora pengar.
Nuläge
Ända
sedan beslut togs av PTS har det funnits kritik främst från fastighetsägare och
vissa debattörer. Mycket lite har hänt för att få i gång utbyggnaden, och en
hel del desinformation har spritts.
I min
hemkommun Katrineholm är det bara ett par procent av fastigheterna som har
fastighetsboxar och det ser ungefär likadant ut i de andra kommunerna i västra
Sörmland. I dag saknar cirka två miljoner hushåll i flerfamiljshus postboxar.
Enligt beräkningar kommer en och en halv miljon hushåll att sakna boxar efter
2011.
Den 5
september i år svarade statsrådet Åsa Torstensson nej på frågan om hon avser
att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj
om fastighetsboxar. Motivet var att PTS bedriver ett sådant informationsarbete
i dag. Men nu när regeringen ändrat PTS allmänna råd är det angeläget att
informera om regeringens beslut och vad som gäller framöver och hur regeringen
tänker agera för att motverka ohälsa bland brevbärare som har klart förhöjd
risk för knä- och höftledsproblem.
Post-
och kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) betonade att fastighetsboxar är det
vanligaste utdelningssättet i övriga Norden och Europa och att den nuvarande svenska
modellen innebär betydande merarbete för dem som delar ut posten. Utredningen
föreslog därför att PTS utfärdar allmänna råd om hur den som tillhandahåller en
samhällsomfattande posttjänst ska tillhandahålla utdelningen och då även ange
hur en övergång till fastighetsboxar ska ske.
Mot bakgrund
av vad som framförts vill jag fråga statsrådet Åsa Torstensson följande:
1. Är ministern beredd att driva frågan om att
samtliga fastighetsägare ska övergå till fastighetsboxar även om det blir till
ett senare datum än 2011?
2. Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att
stärka arbetet med Hälsa i arbetslivet inom sitt ansvarsområde (målområde 4 i
fokhälsopolitiken)?
3. Vilka styrmedel avser statsrådet att ta
initiativ till för att öka användningen av fastighetsboxar?
4. Vad avser statsrådet att göra för att öka
informationen om vilka regler som gäller för fastighetsboxar nu när de allmänna
råden är ändrade?