den 12 februari
Interpellation
2008/09:336 Skogsstyrelsens regleringsbrev
av Bo
Bernhardsson (s)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Grunden
för den skogspolitik som bedrevs fram till regeringsskiftet 2006 – och som
beslutades av en enig riksdag 1993 – bygger på principen om omsorg gentemot
kommande generationer. Skogen ska vårdas och nyttjas så att vi alla, våra barn,
barnbarn och barnbarnsbarn, får del av dess nyttigheter. Skogsägarna gavs i
beslutet ett övergripande praktiskt och ekonomiskt ansvar för skogsbruket
kombinerat med en ökad frihet för hanteringen av den enskilda skogstillgången.
1993 års beslut tog också upp vårt internationella ansvar, i enlighet med FN:s
beslut om hållbart brukande av alla typer av skogar.
Skogen
och skogsmarken är en nationell tillgång som ska skötas så att den långsiktigt
och uthålligt ger god avkastning, samtidigt som den biologiska mångfalden
behålls.
Vi
socialdemokrater menar att omsorgen om kommande generationer är en självklar
utgångspunkt när vi nu ska möta framtidens globala och nationella
klimatutmaningar.
Skogsstyrelsens
arbete som expertmyndighet åt regeringen, som rådgivare åt skogsnäringen och
som främjare av skogsvårdslagen måste stödjas. Avvägningen mellan de två
jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet som antagits
av riksdagen och som står inskriven en lagen, har hittills varit en
grundläggande uppgift för myndigheten.
Därför
blev vi förvånade när vi läste regeringens beslut strax före jul om
regleringsbrev för 2009 för Skogsstyrelsen. Där det tidigare stod ”Skogsstyrelsens
grundläggande uppgift är att göra avvägningen mellan de två jämställda
skogspolitiska målen, produktionsmålet och miljömålet, och verka för att dessa
nås”, står nu ”Skogsstyrelsens grundläggande uppgift är att verka för att de
skogspolitiska målen nås.”
Ytterligare
exempel är det stycke i regleringsbrevet som citerar portalparagrafen i
skogsvårdslagen där de två jämställda skogspolitiska målen nämns. Det finns
fler exempel på en lång rad detaljförändringar men det väsentliga är att
konstatera att det tidigare så viktiga dubbla målet och uppdraget för
myndigheten nu tonats ned, vilket är en tydligt politisk markering som även kan
få praktiska konsekvenser på lite längre sikt.
Ändringarna
innebär att det kommer att bli svårare för den framtida ledningen i
Skogsstyrelsen att utifrån regleringsbrevet hävda långtgående insatser på
miljö- och naturvårdsområdet.
Mot
bakgrund av vad som ovan anförts vill jag fråga jordbruksminister Eskil
Erlandsson:
Vad
ligger, enligt jordbruksministerns ställningstagande, bakom denna förändring av
myndighetens regleringsbrev?
Är det
en politisk vilja hos jordbruksministern och regeringen att tona ned
skogspolitikens dubbla uppdrag, och kommer, enligt
jordbruksministerns avsikter, Skogsstyrelsen nu bara att företräda det ena av
dessa uppdrag?